Radiomonopolet

Motion 1988/89:K435 av Jan Sandberg (m)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1988/89 :K435

av Jan Sandberg (m)
Radiomonopolet

Några av de viktigaste inslagen i en fungerande demokrati är yttrande- och
informationsfriheterna. I Sverige existerar inte dessa friheter. Såväl det
talade som det tryckta ordet är relativt fritt, dock ej budskap och information
via etermedia. Aven om det finns mycket att säga om TV-mediet, koncentrerar
jag mig i denna motion till radio-området.

Det är enligt min mening hög tid att avveckla radiomonopolet. Om detta
görs skulle en mycket positiv utveckling komma till stånd. Demokratin skulle
förstärkas och livskvalitén öka.

Ett uppbrott från radiomonopolet skulle öppna för lokala och regionala
radiostationer med olika typer av ägare. Vissa stationer skulle reklamfinansiera
sina sändningar, andra skulle baseras på frivilliga insatser. Vi skulle få
en mängd stationer som vänder sig till olika invandrargrupper och sänder på
skiftande språk. Det skulle skapas stationer som särskilt vänder sig till
idrottsintresserade lyssnare. Stationer för pendlare och för seglare. Många
sändningar skulle endast rikta sig till en viss kommuns invånare. Andra
stationer skulle täcka hela landsändar. Smala stationer skulle samsas med
breda. Praktiskt taget varje lyssnares smak skulle tillfredsställas. Småföretagaren
skulle finna att han eller hon faktiskt hade råd att göra reklam för sin
verksamhet eller sin produkt i etermedia. Kulturskaparnas insatser skulle
efterfrågas mera.

En fri radio skulle bli en vitamininjektion för hela Sverige.

Radioutbudet skulle kunna öka snabbt efter det att man avlägsnat de
hinder som idag föreligger för en fri radio. Någon lagändring behövs inte för
att upphäva radiomonopolet. Däremot krävs, enligt 5 § radiolagen, tillstånd
av regeringen för att sända radioprogram i rundradiosändning.

En fingervisning om hur situationen för den lokala radion skulle kunna
utvecklas i en stad som Stockholm får man om man jämför med situationen i
Munchen före och efter den avreglering av radion som inleddes 1985.

Munchen är en stad som inte bara storleksmässigt är jämförbar med
Stockholm. Även själva radiostrukturen var, fram till monopolets avskaffande,
mycket likartad. Det fanns - och finns alltjämt - fyra delstatliga kanaler
som påminner om våra svenska. En talkanal, en kanal med klassisk musik, en
med folkmusik och en kanal som kan jämföras med Radio Stockholm, med
väderprognoser, populärmusik och trafikrapporter.

I dag finns - vid sidan av de delstatliga stationerna - tio fristående
stationer, med en utpräglad målgruppsinriktning.

Så kan det bli i Stockholm också. Redan under 1989 kan stockholmarna få

möjlighet att lyssna på ett stort och mångfasetterat radioutbud. Små, Mot. 1988/89
specialinriktade kanaler som vänder sig till olika kategorier och smakinrikt- K435
ningar kommer att kunna etableras. Särskilt för invandrare kommer en sådan
utveckling att innebära stora möjligheter.

Kostnaden för att starta en lokal radiostation som sänder dygnet runt med
god kvalitet är inte särskilt hög. Uppskattningsvis handlar det om mellan
2.000 och 6.000 kronor per sändningstimme, högt räknat. Radio Stockholm
kostar idag ungefär 3.000 kronor per timme (15 miljoner kronor om året),
men sänder inte hela dygnet. Att göra det kostar ytterligare cirka 5 miljoner
kronor. Om en radio av Radio Stockholms omfattning skulle finansieras med
reklam skulle det - lågt räknat - räcka med 3 minuters reklam varje timme för
att kunna sända dygnet runt.

Det finns egentligen små begränsningar för en fri radio. Redan i dag finns
en stor mängd radiosändare på olika frekvenser - närradiosändarna. Dessa
kan användas i viss utsträckning efter överenskommelser med de i dag
sändande föreningarna.

Samtidigt finns det stora möjligheter att öppna upp etern för en mängd nya
kanaler. Dagens bestämmelser om ett frekvensavstånd på 0,8 Mhz mellan
olika radiostationer är förlegade. Avståndet kan utan större problem
halveras. Med en sådan åtgärd kan ca 40 nya stationer sända inom ett
område.

I det fall etableringen blir exceptionellt stor kan även frekvensbandet
104-108 mhz användas från den 1 januari 1996, då det planeras att öppnas
för reguljära sändningar.

Bestämmelserna för radioverksamheten bör vara så nära övriga publicistiska
formkrav som möjligt, d.v.s. endast innehålla krav i form av utgivningsbevis
och ansvarig utgivare.

Det enda som därutöver behöver göras från myndighetshåll är att dela ut
frekvenser och certifikat.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om åtgärder i syfte att genomföra en fri radio.

Stockholm den 25 januari 1989

Jan Sandberg (m)

6