Rattfylleri

Motion 1997/98:Ju224 av Sigge Godin och Elver Jonsson (fp)

av Sigge Godin och Elver Jonsson (fp)

Internationellt sett har Sverige – och Norge – i många avseenden en hög trafiksäkerhet. Särskilt vad gäller att förhindra onykterhet i trafiken har en restriktiv lagstiftning verkat positivt. Sverige sänkte 1990 sin rattfyllerigräns till 0,2 promille och i Norge föreligger en proposition om att sänka till den svenska nivån. Noterbart är att också Danmark sänker från 0,8 till 0,5 promille.

Även om det kan utläsas klara förbättringar gäller att förbättra insatserna om det höga målet om ”nollvision” skall förverkligas. Det är nu viktigt att ”förfina” insatserna för att säkra en nykter och drogfri trafik.

En arbetsgrupp tillsatt av Rikspolisstyrelsen lämnade under våren 1997 ett 27-punktsprogram till förbättrat problemorienterat sätt att bekämpa rattfylleriet med aktiv inriktning att påträffa och ingripa mot rattfylleriet så tidigt som möjligt.

Arbetsgruppen redovisar en karta av åtgärder allt från trafikskolornas insatser till aktivt polisarbete och sociala insatser.

Några exempel från 27-punktsprogrammet:

  • I samband med körkortsutbildning bör ett inslag om rattfylleriproblemet vara obligatoriskt.

  • Inom varje polisområde skall finnas en trafikansvarig som får till uppgift att kartlägga det egna områdets problem med rattfylleri.

  • Ett särskilt larmnummer föreslås dit alla tips om rattfyllerister kopplas. Detta telefonnummer, som skall vara samma nummer för hela riket, skall vara lätt att komma ihåg. Larmnumret bör upprepas i TV, radio och press. Dekaler bör placeras i alla blåvita tjänstefordons bakruta.

  • En alkoholpåverkad förare är ofta en ung manlig person som kör sena kvällar, nätter och under helger. En narkotikapåverkad förare däremot kan påträffas när som helst. När en påverkad förare påträffas är det viktigt att vårdåtgärder sätts in så snart som möjligt. Mönstret är olika beroende på om föraren är alkoholpåverkad eller påverkad av droger.

  • Beslag av fordon skall användas mer frekvent. Ett förslag är att fordon oavsett värde skall tas i beslag. Problem med att annan än föraren äger fordonet bör utredas med målsättningen att även detta problem undanröjs.

Diskussion bör inledas med försäkringsbolagen där man föreslår att alla försäkringstagare som lämnar garanti att göra allt för att inte deras fordon kommer att brukas av alkohol- eller drogpåverkad förare skall gynna bilägaren genom speciell bonus. Ett brott mot avtalet renderar däremot bilägaren kännbar ekonomisk skada.

Polisen och i första hand närpolisen bör vara ett stöd för anhöriga och arbetsgivare så att dessa aktivt deltar i förhindrande av rattfylleri. Polisen och civilorganisationerna kan hjälpa till att öka civilkuraget bland dessa grupper.

Rattfylleriet har tagit sådana proportioner att såväl lagstiftarna som polisen måste söka nya aktiva vägar för att minimera rattfylleriet. Riksdagen bör som sin mening ge regeringen tillkänna vad som anförts beträffande åtgärder i enlighet med arbetsgruppens rapport.

Stoppa eftersupning

Årligen rapporteras dödsolyckor där den anhållne är misstänkt för grovt vållande till annans död, vårdslöshet i trafik, grovt rattfylleri samt avvikande från olycksplats.

Det är ett stort problem vid inträffad trafikolycka att föraren lämnar platsen och vid påträffandet är spritpåverkad. Inte sällan uppger föraren att han druckit alkohol efter trafikolyckan på grund av chock. Därvid uppstår bevissvårigheter. När riksdagen tidigare behandlat frågan om ”eftersupning” har anförts rättssäkerhetsskäl mot ett införande av den norska modellen. Man kan fråga sig vilka rättssäkerhetsskäl som gäller för den som dödats eller dennes familj. Samtidigt som frågan torde gälla: Träds rättssäkerheten för när i Norge?

Vi anser att den norska lagstiftningen § 22, 2 st bör kopieras för svenska förhållanden.

Den norska Vegtrafikkloven. Kap 4. Förer av kjöretöy m m.

§ 22 Alkoholpåvirkning av motorvognsförer. 2 stycket

Förer av motorvogn må ikke nyte alkohol eller ta annet berusende eller bedövende middel i de förste seks timer etter at han er ferdig med kjöringen når han förstår eller må förstå att det kan bli politietterforskning på grunn av kjörningen. Dette förbudet gjelder likevel ikke etter at blodpröve eller utåndingspröve er tatt eller politiet har avgjort at slik pröve ikke skal tas.

Den svenska lagstiftningen ser allvarligt på inte minst smitning från olycksplats och riksdagen bör därför snarast begära förslag från regeringen så att den norska modellen kan införas.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

  1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett aktionsprogram mot rattfylleri i allt väsentligt i enlighet med Rikspolisstyrelsens arbetsgrupps 27-punktsrapport,

  2. att riksdagen hos regeringen begär att den snarast kommer med förslag till lag mot alkoholförtäring efter trafikolycka enligt den norska modellen.

Stockholm den 6 oktober 1997

Sigge Godin (fp)

Elver Jonsson (fp)

Ärendet är avslutat Motionskategori: - Tilldelat: Justitieutskottet

Händelser

Inlämning: 1997-10-06 Hänvisning: 1997-10-10 Bordläggning: 1997-10-10

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

Yrkanden (4)