Reklam och spelmissbruk

Motion 2001/02:So627 av Ester Lindstedt-Staaf (kd)

av Ester Lindstedt-Staaf (kd)

Förslag till riksdagsbeslut

  1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om reklam för spel.1

  2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om resurser till behandling av spelmissbruk.

  3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om helhetssyn beträffande spelmissbruk.

1 Yrkande 1 hänvisat till KrU.

Inledning

På sista tiden har ungdomars spelmissbruk uppmärksammats. Unga människor är överrepresenterade bland spelmissbrukare. En forskare vid Högskolan i Halmstad, Ove Svensson, har studerat ungdomars missbruk av spel som ger vinst och konstaterat att många ungdomar spelar och att rörligheten inom gruppen är stor. Spelmissbruket uppträder ofta skovvis i ungdomsgruppen. Nyligen rapporterades till och med att ungdomar säljer sexuella tjänster för att bekosta sitt spelande.

Framtidens spelmarknad blir än mer komplex. Nöjesindustrin går ihop med IT och spelbolag. Det handlar då om att attrahera barn och ungdomar. Tillgängligheten ökar kraftigt. Det blir fler och fler speldagar, man kan spela på mobiltelefon och tillgången till internationella spel ökar. Dessutom blir spelen allt snabbare. Just snabbheten leder snabbt till ett spelberoende.

Spelen och missbrukets orsaker

Det totala spelutbudet i Sverige är omfattande. Spelen är av två typer:

  • Automatspel. Jack Vegas och Miss Vegas är urtypen för automatspel, som går fort och med lagom vinstchans. De snabba vinsterna fungerar destruktivt. 80–85 % av de spelberoende har problem med just automatspelen.

  • Skicklighetsspel går ut på att man bygger upp sin spelskicklighet, varvid man lyckas bättre och bättre med spelet och därmed får större möjlighet att vinna. Man umgås under den processen med andra spelare av samma slag; man kommer långsamt in i en kultur och en kamratkrets. Rehabilitering tar därför lång tid och innebär att man måste byta umgänge.

Forskarna finner ingen gemensam orsak till missbruk i spelarnas personligheter. Kulturella skillnader finns. Invandrare förefaller se annorlunda på tur och spel, något som gör dem mer mottagliga för spelberoende. Någon sorts skörhet i personligheten kan leda till spelberoende, som då är att se som en flyktmekanism.

Det som uppmuntrar till fortsatt spelande är att man vinner tidigt i spelandet eller är mycket nära en stor vinst. Jack Vegas anses särskilt destruktivt för de som blir spelmissbrukare på grund av de snabba vinsterna. Spelmissbrukarna har en mycket konstig och helt orealistisk uppfattning om möjligheterna att vinna. Man tror sig kunna styra slumpen.

Men varför spelar man mer än man tänkt sig? Det finns inga enkla svar, säger forskarna, men spelmiljön i sig utlöser beroendet. Den ständiga tillgängligheten har betydelse, likaså den stora mängden spelbilagor i alla tidskrifter och tidningar. Det finns tips om spel överallt, ofta lika seriösa som rörande aktiehandeln.

Reklamens roll och omfattning

Särskilt stor betydelse har spelreklam för den stora eller lätt uppnådda vinsten, ett enkelt sätt att tjäna pengar. Reklamen når oss överallt: utomhus, på idrottsarenor, i spelbutiker, t.o.m. i föreningslivet (sponsring) och via tidningar, TV, post och även telefon.

I genomsnitt publicerar en dagstidning, utöver annonsmaterial, 8–10 sidor per vecka kring spel och lotterier i form av artiklar och dragningsresultat. I TV sänds i genomsnitt c:a 6 timmar spelinslag per vecka.

Spelbolagen spenderar 2,3 miljoner kronor varje dag på spelreklam, varav en del i public service. Riksförbundet för spelberoende anser att speltillstånden är för kravlösa. Spelbolagen borde ta ansvar för spelandets följder, åtminstone till en del.

Summan kan jämföras med de 4 miljoner kronor som anslås i statliga budgeten till Folkhälsoinstitutet för åtgärder mot spelberoende. Folkhälsoinstitutet satsar på självhjälpsgrupper, något som Riksförbundet för spelberoende tycker fungerar mycket bra. Dessa 4 miljoner kronor kan i sin tur jämföras med statens förtjänst på spel – c:a 500 miljoner kronor.

Lotteriinspektionen kartlade på regeringens uppdrag år 2000 marknadsföringen av spel och lotterier i Sverige. Kartläggningen kunde enligt regeringen komma att läggas till grund för förslag som skulle leda till mer återhållsam och hänsynsfull marknadsföring. Denna kartläggning visade att den svenska spel- och lotterimarknaden investerar uppskattningsvis c:a 850 miljoner kronor under ett år i marknadsföring.

Många spelmissbrukare tycker det är konstigt att staten gör reklam i den statsägda televisionen för sina spel, samtidigt som samhället bekostar behandlingen av dem. Det ska jämföras med reklam för tobak och alkohol som är förbjuden.

Förslagsvis 1 % av statens nettoinkomst av spel borde gå till förebyggande av spelberoende, forskning och behandling. Det betyder 5 miljoner kronor, eftersom nettoinkomsten är c:a 500 miljoner kronor.

Riksförbundet för spelberoende menar att Sverige saknar helhetssyn på spelberoendet. En jämförelse kan göras med Danmark, där man anser spelberoendet vara en komplex fråga, som bl.a. beror av budgetanslag, socialtjänst, människors ekonomiska villkor och kultur. Förbundet pekar på att utredningen om kasinon förde fram bra saker. Bl.a. krävdes uppföljning av spelandet både ekonomiskt och socialt. De som arbetar med spelberoende framhåller att det framför allt är den totala mängden av och intensiteten i reklamen snarare än utformningen som kan öka risken för spelberoende.

Mot bakgrund av allt detta bör regeringen införa någon form av restriktioner för marknadsföringen av spel.

Elanders Gotab, Stockholm 2001

Stockholm den 3 oktober 2001

Ester Lindstedt-Staaf (kd)

Ärendet är avslutat Motionskategori: Fristående motion Tilldelat: Socialutskottet

Händelser

statustext: Ärendet är avslutat Hänvisningsförslag: 2001-10-05 Utskottsförslag: 2001-10-05 Granskning: 2001-10-05 Inlämning: 2001-10-05 Hänvisning: 2001-10-11 Bordläggning: 2001-10-11

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

Yrkanden (3)