Riksväg 60

Motion 1993/94:T307 av Per Erik Granström m.fl. (s)

I en transportvision som gjorts av länsstyrelsen i
Kopparbergs län framgår att en betydande del av det gods
som transporteras till och från länets industrier går på
riksväg 60. I den plan över stamvägnätet i landet som
antagits av riksdagen har riksväg 60 söderifrån och upp till
Borlänge klassats som stamväg och benämnts
Bergslagsdiagonalen.

Riksväg 60 har i länet en förhållandevis god standard
från Borlänge till norr om Ludvika, men vid Ludvika och
Grängesberg är standarden låg. Framkomligheten är starkt
nedsatt på grund av trånga passager, utfarter och hindrande
trafikljus. Ur såväl miljö- som trafiksäkerhetssynpunkt kan
inte detta anses tillfredsställande. Även infarten från söder
till Falun har, i förhållande till den trafikmängd som
passerar, en dålig framkomlighet och en inte
tillfredsställande trafiksäkerhet. I beslut har riksdagen
förordat att särskild vikt skall läggas på bl a miljö och
tillgänglighet vid prioritering av vägprojekt.

De omfattande godstransporter som leds via nämnda
väg är som vi ser det ett fullgott skäl att vid byggande av
vägar prioritera de avsnitt av riksväg 60 som i dag utgör
flaskhalsar i trafikföringen inom Kopparbergs län. Av de
infrastrukturprojekt som för närvarande prioriteras i landet
berörs länet i mycket liten utsträckning. Ur regional
utvecklingssynpunkt innebär det en försämrad situation för
länets industriutveckling.

Norr om Borlänge ingår inte vägen i det nationella
stamvägnätet. Riksdagen har gett vägverket i uppdrag att
utreda en fortsättning av Bergslagsdiagonalen via riksväg 60
samt länsvägarna 294 och 301 upp till Norrlandskusten vid
E 4. En diagonal vägförbindelse saknas mellan
ändstationen för riksväg 60 i Falun och E 4 på
Norrlandskusten. Detta är ett systemfel i det övergripande
vägnätet, som ger svåra transportekonomiska handikapp
för näringslivet och utvecklingssvårigheter för redan hårt
drabbade regioner i mellersta och norra Sverige.

De stora godsmängderna från och till Norrland har till
drygt 60 % sin start eller målpunkt väster om en nord-sydlig
linje genom Örebro. Dessa transporter skulle naturligtvis
välja Bergslagsdiagonalen om den var utbyggd i sin helhet.
Längs Bergslagsdiagonalen finns två av SJ:s största
godsterminaler (Borlänge och Hallsberg) som ger särskilt
stora möjligheter till omlastning/samordning mellan väg och
järnvägstransporter. Detta ger industrier och
transportföretag möjlighet att överföra framförallt långväga
och tunga godstransporter från väg till järnväg.

Vägen skulle som vi ser det utgöra en viktig
förbindelseled från Norrlandskusten mot Väst- och
Sydsverige. Regionalpolitiskt kommer vägen att positivt
bidra till näringslivets utveckling och till bättre
förutsättningar för den turismutveckling som pågår i
regionen. Ur nationell miljösynpunkt bör transportvägarna
i största möjliga utsträckning dras väster om de redan
överetablerade områdena runt Stockholm och Mälardalen.
Bergslagsdiagonalen ger denna avlastning.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om prioritering av
trafiksäkerhetshöjande och framkomlighetsförbättrande
åtgärder på riksväg 60 inom Kopparbergs län,

2. att riksdagen beslutar om att förlänga
Bergslagsdiagonalen till E 4 vid Norrlandskusten samt att
även delen norr om Borlänge skall ingå i det nationella
stamvägnätet.

Stockholm den 18 januari 1994

Per Erik Granström (s)

Inger Hestvik (s)

Sigrid Bolkéus (s)

Bengt-Ola Ryttar (s)

Ulrica Messing (s)

Leo Persson (s)