Skåneregionen

Motion 1997/98:A444 av Annika Nilsson m.fl. (s)

Skåne är unikt. Det är unikt genom att ligga geografiskt både i periferi och i centrum. Skåne ligger i periferin av Sverige men i centrum av södra Östersjöområdet och nära kärnan i Europa och Europeiska unionen. Genom den troliga utvidgningen av Europeiska unionen hamnar Skåne i centrum av EU.

Omvärlden ändras och genom den också förutsättningarna för Skåne. Vi har blivit medlemmar av EU, Östeuropa har demokratiserats, Tyskland har återförenats och i Sverige har vi fattat beslut om att bygga en fast förbindelse över Öresund. Detta har lett till att en ny regional struktur har växt fram i Skåne. I det nya Europa har Skånes ställning som Sveriges känselspröt ut i världen stärkts.

I Skåne finns närheten till de stora marknaderna såväl inom EU som i det gamla Östeuropa. Det skånska näringslivet har sedan länge tagit steget ut på såväl den europeiska som den internationella marknaden. EU-medlemskapet innebär dock betydande möjligheter att i Skåne utveckla ett starkt och varierat näringsliv men också särskilda utmaningar för exempelvis den del av näringslivet, jordbruket och livsmedelsindustrin som tidigare genom nationella regleringar skyddats från konkurrens.

Sett ur ett svenskt perspektiv är Skåne brohuvudet till kontinenten. En väl utbyggd infrastruktur, snabba och väl fungerande kommunikationer i Skåne och till kontinenten är angeläget för hela Sverige och för näringslivet över huvud taget.

I Skåne finns betydande kunskaps- och forskningsresurser. Nordens största och ett av Europas mest kompletta universitet ligger i Lund. Genom den utbildningssatsning som gjorts de senaste åren kommer vi att få se stora högskolor växa fram i Malmö och i Kristianstad. Högskoleresurser finns även i Helsingborg. Denna infrastruktur på kunskapens område gör Skåne unikt och ger det förutsättningar att bli en attraktiv framtidsregion.

I Skåne finns god tillgång till natur och rekreationsmöjligheter. Det gör att Skåne har stora möjligheter att erbjuda de ca en miljon människor som bor här ett gott liv, goda förutsättningar att utveckla näringslivet och att överbrygga sysselsättningsproblemen och att bidra till en positiv utveckling i hela landet.

Under de senaste åren har mycket hänt när det gäller den regionala organisationen. Skåne har blivit ett län och en försöksverksamhet att föra över frågor rörande regionen från länsstyrelsen till ett direktvalt regionfullmäktige har satts i sjön. Det finns dock fortfarande frågor som kräver nationella beslut om att undanröja hinder för och stimulera en gynnsam utveckling.

1 Kulturen

Skåne har en unik situation på kulturområdet. Vi har under åren byggt upp en kulturell infrastruktur som är bland de bästa i landet. Vi har inga direkta avstånd och genom samarbete kan detta bli en mycket expansiv kulturregion.

För kulturen finns inga gränser. För kulturen existerar inga nationer. Det är samma musik vi i Sverige lyssnar på som man gör i övriga Europa. Det är samma böcker vi läser, det är samma konst vi ser, det är samma teater vi grips av. Kulturen förenar människor. Genom det geografiska läge som Skåne har, likt ett brofäste till övriga Europa, är kulturen en viktig utvecklingsfaktor. Kulturen ger Skåne ett ansikte och har betydelse för både turism och företagslokaliseringar. Den bidrar till regionens profil genom sin mångfald, kvalitet, förnyelse och internationalism.

Genom den försöksverksamhet där staten har lyft över frågor till regionen att besluta om har Skåne från och med 1 juli 1998 möjlighet att besluta om de anslag som går till regionens kulturinstitutioner. Det handlar om de resurser som Kulturrådet i dag fördelar till regionala teater-, dans- och musikinstitutioner, regionala museer och länsbibliotek. Detta kommer att leda till att regionen själv får bestämma hur och vad man vill prioritera inom institutionskulturen. I Skåne finns förutom en god infrastruktur för kulturinstitutionerna även ett mycket brett och stort fritt kulturliv. Fria teatergrupper, musiker, hembygdsföreningar, konstnärer med flera gör att Skåne blomstrar av kulturaktiviteter. Många får i dag olika stöd från kommun, landsting och stat (i form av Statens kulturråd). När nu Skåne får en kulturpåse vill vi påpeka att detta handlar bara om institutionerna och att försöksverksamheten inte får gå ut över dem som i dag får annat stöd från staten. Det måste vara fullständigt klart att kulturlivet utanför institutionerna inte stängs ute från andra former av stöd.

2 Samarbete i Östersjöregionen

Skåne ingår också som en del i en större Östersjöregion tillsammans med andra svenska Östersjölandskap, Själland, norra Tyskland, Polen och de baltiska staterna. Ett växande samarbete bedrivs inom denna region. Det handlar om samarbete på det ekonomiska området, kring transport- och handelsfrågor, samarbete mellan universitet och högskolor i regionen, om gemensamma kulturprojekt och om vänortsutbyte m.m.

Genom EU-inträdet kan dessa kontakter förväntas öka i betydelse, och EG-kommissionen har också genom det s.k. Interreg II-initiativet avsatt särskilda medel som skall främja integrationen inom gränsöverskridande regioner. Samarbetet mellan Sydsverige, Själland och Nordtyskland uppfyller rimligen alla kvalifikationer för att kunna prioriteras inom ramen för Interreg II.

3 En politik för tillväxt och jobb

Målet för de regionala liksom de nationella närings- och arbetsmarknadspolitiska insatserna är tillväxt och jobb. Till de centrala delarna i en tillväxtpolitik hör att skapa en väl fungerande infrastruktur: kommunikationer, kunskaps- och forskningsresurser, energi- och kretsloppssystem och en allmänt sett bra livsmiljö.

De regionala näringspolitiska insatserna måste, vid sidan av strategiska infrastrukturella satsningar, i hög grad inriktas på att understödja utvecklingen av de små och medelstora företagen i regionen. Detta med målen att öka mångfalden i näringslivet och att skapa nya arbetstillfällen och med särskild inriktning på nyföretagande, kompetenshöjning, teknik- och produktförnyelse och förbättrad riskkapitalförsörjning.

Men näringspolitik måste också handla om att få företag och enskilda att utnyttja det stöd och de resurser som finns. Det kan i det sammanhanget konstateras att samhällets insatser på området inte är alldeles enkla att överblicka för den enskilde företagaren. Det finns en mångfald aktörer och stödsystem på det näringspolitiska området, ofta med likartade och överlappande roller.

En viktig ambition måste vara att förenkla och renodla de näringspolitiska insatserna, både med avsikten att förenkla för de individer eller företag som vill nyttja de näringspolitiska medlen och att avbyråkratisera och förbilliga de administrativa systemen.

En offensiv regional näringspolitik i Skåne skall bedrivas med följande övergripande målsättningar:

• Regional balans. Hela landskapet har förutsättningar att utvecklas.

• Full sysselsättning.

• Allas delaktighet. De sociala trygghetssystemen skall garantera kvinnors möjlighet till förvärvsarbete. Kvinnligt företagande skall stimuleras. Invandrarnas erfarenheter och traditioner skall tas tillvara.

• Förenkling och renodling. En sektorsövergripande syn på regional uppgiftshantering. Det handlar om att samla resurser över administrativa gränser.

4 Ett centrum för näringslivsutveckling

De näringspolitiska insatserna skall vara överblickbara och lättillgängliga. I Skåne skall det därför finnas ett näringslivsutvecklingscentrum dit företag, uppfinnare, blivande företagare, fackliga organisationer och anställda kan vända sig med sina idéer eller problem. Där skall finnas kompetenta generalister/handläggare med uppgift att ge stöd och rådgivning, och att förmedla kontakter till olika former av specialistkompetens, t.ex. till länsarbetsnämnden, Exportrådet eller Tekniska högskolan i Lund.

Sammanslagningen av de båda länsvisa utvecklingsfonderna till ett gemensamt bolag, ALMI Företagspartner Skåne, har varit ett viktigt steg emot en samordning av resurserna och förverkligandet av ett skånskt centrum för näringslivsutveckling.

Det räcker emellertid inte att med tidigare nämnda medel stimulera produktförnyelse och nyföretagande. Förnyelsen av produktion och näringsliv måste utgå från en helhetssyn på arbetslivet och människan i arbetslivet. Kraven på trygghet i anställningen, inflytande över arbetet och rätten till kompetensutveckling måste gå hand i hand med själva produkt- och näringslivsförnyelsen.

Vi ser det därför som synnerligen angeläget att den sortens utvecklingsarbete som bedrivits inom ramen för arbetslivsfonderna kan fortsätta om än i nya former. Resurser måste avsättas för kompetenshöjning och arbetslivsutveckling med sikte på att utveckla det goda arbetet, och dessa resurser bör handhas regionalt och i former som anpassats till varje regions speciella förutsättningar.

5 Ett regionalt utvecklingscentrum för kvinnor

Skall kvinnor och män ha lika möjligheter när det gäller arbete, utbildning, service och inflytande är det nödvändigt att särskilt uppmärksamma kvinnors situation. Det handlar om att bredda den kvinnliga arbetsmarknaden så att hittills manliga yrkesområden öppnas för kvinnor. Det handlar om riktade insatser för att stimulera kvinnligt nyföretagande och kvinnlig kompetensutveckling.

Vi menar att det skall vara en målsättning att skapa ett skånskt utvecklingscentrum för kvinnor.

Detta centrum skall initiera och stimulera utbildning och projekt ägnade att bryta den könsuppdelade arbetsmarknaden samt uppmuntra och bedriva kompetensutveckling för regionens kvinnor. Det skall finansiera utredningsarbete och forskning om kvinnors villkor i regionen och stötta kvinnors idéer kring nya produkter, produktionsteknik och kvinnligt företagande.

De regionala resurscentra som byggts upp i kommunerna och i de två f.d. Skånelänen är ett steg i riktning mot ett sådant skånskt utvecklingscentrum för kvinnor.

6 Regionalutveckling

För att utveckla regionerna har en försöksverksamhet dragit igång bland annat i Skåne. Renodlingen av rollerna för den regionala utvecklingen har lett till att det är de regionala självstyrelseorganen som skall vara de som lägger upp strategi och som ansvarar för det regionala utvecklingsarbetet i länet. För att stärka näringslivets tillväxt och öka sysselsättningen har regeringen dragit igång ett program för småföretagsutveckling, förnyelse och tillväxt. Detta program löper till och med 1998. För Skånes del handlar detta om 39,5 miljoner kronor under två år, det s.k. landshövdingeuppdraget. Utöver dessa resurser finns det även för Skånes del regionala utvecklingsmedel på 12 miljoner kronor på ett år. Tanken är att dessa skall föras över till självstyrelseorganet medan medlen för ökad tillväxt och sysselsättning skall ligga hos länsstyrelsen.

Detta innebär att det finns resurser för den regionala utvecklingen både hos länsstyrelsen och självstyrelseorganet. För att undvika dubblering av kompetens och för att renodla rollerna i försöksverksamheten borde hanteringen av landshövdingeuppdraget läggas över på de regionala självstyrelseorganen efter 1998. Risken är annars att otydligheten när det gäller ansvaret gentemot invånarna, företagen och andra aktörer ökar i stället för att minska.

7 Program för skånsk livsmedelssektor

Livsmedelssektorn är av stor betydelse för skånskt näringsliv. Jordbruk, livsmedelsproduktion och livsmedelshantering sysselsätter i Skåne 25 000 personer. Trots att Skånes landareal bara utgör 2,6 % av Sveriges totala så finns här ca 17 % av landets åkerareal.

Jordbruk och livsmedelsindustri tillhör dock, jämte byggsektorn, de näringsgrenar där sysselsättningskrisen varit särskilt påtaglig i Skåne.

Skånskt jordbruk och skånsk livsmedelsindustri har goda förutsättningar att konkurrera på EU:s livsmedelsmarknad. Det skånska jordbruket är högavkastande. Värdet av den skånska växtodlingen uppgår ett normalår till ca 25 % av det totala skördevärdet i landet. Skåne har Sveriges i särklass bästa jordar. Brukningsenheterna är stora och effektiva. Livsmedelsindustrin kännetecknas av inarbetade varumärken som borgar för rena produkter av hög kvalitet.

För att det skånska jordbruket och livsmedelsindustrin skall klara konkurrensen krävs förstås att näringen kan arbeta på villkor som är likvärdiga de som gäller i konkurrentländerna. Vi vill dessutom betona vikten av att den återreglering och nya utformning av jordbruksstödet som blivit följden av EU-inträdet inte får leda till att jordbruksproduktionen i landet snedvrides geografiskt. Olika typer av livsmedelsproduktion skall i princip bedrivas i de delar av landet där de naturliga förutsättningarna är bäst för respektive gröda eller animalieprodukt.

Om skånsk mat och dryck skall kunna hävda sig i den internationella konkurrensen och långsiktigt bidra till ett bättre sysselsättningsläge krävs framför allt mer kunskap och mer kompetens i alla led, från ax till kaka.

Vid en internationell jämförelse är utbildningsnivån i den svenska livsmedelssektorn låg. Alldeles för små resurser har avdelats till forskning, produktutveckling, ny teknik och organisation.

Ett program för att utveckla den skånska livsmedelssektorn bör ta sikte på att utveckla kvalitet i både produktion och produkt – rena livsmedel, miljöriktig och uthållig produktion, hög förädlingsgrad och högt kunskapsinnehåll. Vi vill att staten och regionala organ – i samverkan med branschen – tar initiativ till att utarbeta ett framtidsprogram för bionäringarna och livsmedelsindustrin. Centrala moment i programmet skall vara att öka forsknings- och utvecklingsinsatserna och att effektivare sprida ny kunskap/livsmedelsteknik för att stimulera produktförnyelse, nyföretagande och kompetenshöjning i branschen.

Ett program för den skånska livsmedelssektorn bör omfatta inte bara jordbruk och trädgårdsnäringar utan också fisket. I Skåne finns ca 500 yrkesfiskare. Värdet av den totala fångsten ett normalår är en halv miljard kronor. Fisket i Östersjön, Öresund och Kattegatt är i dag osäkert. Däremot tillväxer sötvattensfisket. Kräftodling i dammar är av stor omfattning i Skåne. Fritidsfiske och fiskevård är av växande betydelse i de skånska inlandsvattnen.

Verksamheten vid Lantbrukshögskolan i Alnarp är en viktig resurs för Skåne men också för hela landet. Den unika verksamhet som förekommer där måste tillförsäkras en stabil grund för sin fortsatta existens. Den sydsvenska jordbruksnäringen m.m. utvecklas givetvis bäst i sin naturliga växtmiljö. Det är vidare angeläget att den verksamhet vid Alnarp som omfattar den urbaniserade gröna miljön ges goda arbetsbetingelser.

För att bredda insatserna till stöd för livsmedelsområdet vill vi att det inrättas en agroteknisk utbildning på högskolenivå i Kristianstad. Utbildningen skall förmedla kunskaper och forskningsresultat och samarbeta med Livsmedelstekniskt centrum i Lund och med Fytokemicentrum på Balsgård. Utbildningen i agroteknik skall givetvis inte konkurrera med den utbildning som bedrivs vid Alnarp utan komplettera denna.

8 Arbetsmarknadspolitiken

Arbetsmarknadspolitiken skall präglas av en helhetssyn på riksnivå med hög effektivitet på lokalnivå. Det lokala inflytandet är avgörande för att anpassa politiken till lokala förutsättningar. Det är på det lokala planet som helhetslösningar för den enskilda individen bäst kommer fram. För att lösa vår tids största problem – arbetslösheten – måste de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna bli mer effektiva.

Ett sätt att nå detta är att låta kommunerna få möjlighet att på ett effektivare sätt än i dag använda de arbetsmarknadspolitiska resurserna utifrån de lokala förutsättningarna. Därför är det viktigt att de lokala arbetsförmedlingsnämnderna och arbetsförmedlingarna löses från strukturer – i form av åtgärdernas utformning eller regelverk – som kan innebära hinder för möjligheterna att bedriva en framgångsrik arbetsmarknadspolitik på lokal nivå. Därigenom kan arbetsmarknadspolitikens målstyrning stärkas och bra samverkan på lokalnivå bli verklighet.

9 Energi

Energiomställningen startar med stängning av den första reaktorn i Barsebäcksverket. Detta innebär ett bortfall av årlig elproduktion på 3–4 TWh. Vid en stängning av den andra reaktorn minskar elproduktonen med ytterligare 3–4 TWh per år.

Bortfallet av elproduktion skall kompenseras genom minskad användning av el och ökad elproduktion främst baserad på förnyelsebara energislag.

Även om de föreslagna insatserna innebär en full kompensation med avseende på energibalansen i landet som helhet, krävs särskilda åtgärder för att utveckla el- och värmeförsörjningen i Skåne. Stängningen av Barsebäcksverket kommer att påverka elbalansen i Sydsverige, där verket normalt svarar för en betydande del av eltillförseln. Åtgärder måste därför vidtas för att förbättra möjligheterna att överföra el till Sydsverige, öka produktionen av el och värme och minska eleffektbehovet inom området. Detta måste genomföras med beaktande av Skånes miljöproblem.

10 Turismen – en framtidsbransch

Turismen erbjuder stora möjligheter för Skåne. En satsning kan ge många nya jobb och inkomster till regionen. Också här samverkar Skånes goda sidor: närheten till de befolkningstäta områdena på kontinenten, tillgången till natur och rekreationsområden.

De stora och i hög grad icke erövrade turistmarknaderna finns i vårt närområde, i Tyskland och i Norden. Redan i dag sysselsätter besöksnäringen i Skåne bortemot 12 000 personer. Det kan också konstateras att Skåne tagit marknadsandelar och alltså ökat sin del av turismsektorn. Den möjliga marknaden för skånsk turistnäring är emellertid långt större, dess potential har inte utnyttjats därför att turismen aldrig på allvar betraktats som en näring med möjlighet att generera inkomster och jobb.

En utvecklad skånsk turism och dess möjligheter hänger självklart intimt samman med andra satsningar: förbättrade kommunikationer, kulturella ambitioner och ett intensivt miljövårdsarbete. Att ta tillvara Skånes förutsättningar på det turistiska området handlar i mycket hög grad om att samordna landskapets resurser och att satsa gemensamt bland annat på marknadsföring. Det inrättade Skånefullmäktige spelar också på detta område en central roll.

11 IT-tekniken – ännu en framtidsbransch

Den nya informationstekniken befinner sig i fokus för debatten om framtidens arbetsliv och näringsliv. Nya oanade möjligheter öppnar sig, inte minst vad gäller att decentralisera produktion och administration. IT-revolutionen har förmodligen bara börjat.

IT-Skåne är en satsning på Skåne som en sammanhållen region. Länsstyrelserna, Lunds universitet och Kristianstads högskola samverkar med näringsliv och kommuner i ett projekt som skall göra Skåne till föregångare vad gäller användning av modern informationsteknik. En teknik som inte minst ger möjlighet att skapa jobb i små och medelstora företag. Vi förutsätter att IT-Skåne får centralt stöd för att fortsätta sin viktiga verksamhet.

12 Kunskapstillväxt för ökad kompetens

Framtidsutsikterna för Öresundsregionen är synnerligen goda vad gäller utbildning och forskning. Resurserna på dessa områden skapar förutsättningar för ett nätverkssamarbete som kan binda samman Skåne, Själland, norra Tyskland, Polen och Baltikum till något som i framtiden kan utforma sig till en av Europas mest dynamiska regioner.

En betydande del av de senaste årens kraftfulla satsningar på högre utbildning och forskning har kommit Skåne till del. Tillkomsten av en ny högskola i Malmö, universitetsfilialen i Helsingborg och den ökade platstilldelningen till Högskolan i Kristianstad är resultatet av politiska initiativ och ett fruktbart samarbete mellan kommun-, regional- och riksnivå.

Den nya Högskolan i Malmö kommer bl.a. med sina enheter för kompetensutveckling och integration att bli ett värdefullt tillskott för hela regionen och inte minst för att högre utbildning skall bli tillgänglig också för de grupper som annars aldrig skulle få chansen att höja sin kompetens och därmed få fotfäste på arbetsmarknaden.

Den nya högskolepolitiken innebär en kraftig utbyggnad av såväl grundutbildning som forskning vid de mindre och medelstora högskolorna. Dessa ambitioner har också påverkat de traditionella universitetens syn på möjligheterna att decentralisera högre utbildning. Detta nya synsätt har så t.ex. skapat möjligheter för utbyggnad av den filial till Universitetet i Lund som byggts upp i Helsingborg.

12.1 Nya satsningar

Det är av väsentlig betydelse att planerna på högre utbildning inom områdena kommunikation och service management i Helsingborg kan förverkligas. Genom utvecklingen på IT-området med bl.a. ökade möjligheter till distansutbildning skapas också förutsättningar för att vidga utbudet av högskoleutbildning till andra orter inom regionen. Detta bör ges regeringen till känna.

12.2 Riskforskning

En förbättrad och utökad riskforskning är väsentlig både för att förhindra katastrofer och mänskliga tragedier och i ett ekonomiskt perspektiv för att skapa tillväxt och ökat välstånd. Forskningen på området är emellertid både fragmenterad och ineffektiv.

Förutsättningarna för att bilda en tvärsektoriell organisation för forskning, utvecklingsarbeten och utbildning inom riskhantering, riskanalys och säkerhetsskydd vid Lunds universitet (LTH) har bedömts som mycket goda.

En nationell riskforskningsorganisation bör mot denna bakgrund med fördel kunna inrättas vid Lunds tekniska högskola inom områdena stora olyckor och teknologiska system för att därmed åstadkomma eftersträvad samordning och kraftsamling på hög internationell nivå.

12.3 Trafikflygarhögskolan i Ljungbyhed

I budgetpropositionen föreslås att huvudmannaskapet för den civila trafikflygarutbildningen flyttas från Försvarsmakten till Lunds universitet. För ändamålet avsätts 17,4 mkr. Även om beslutet i sig är positivt torde det inom tilltänkta ekonomiska ramar bli synnerligen svårt att utföra uppdraget, även om avsatta medel avser ett övergångsår. Försvarsmakten har sålunda beräknat medelsbehovet till mellan 25–28 miljoner kronor enbart för 1998. Förutom svårigheter att utföra själva utbildningsuppdraget med rådande resursbrist måste den civila flygsäkerhetens krav i sammanhanget beaktas. Detta förhållande bör ges regeringen till känna.

12.4 Centrum för arbetarhistoria

Centrum för arbetarhistoria är ett forsknings- och utbildningsprojekt i samarbete mellan Lunds universitet och Landskrona kommun. Regeringen har för ändamålet avsatt ett engångsbelopp på 500 000 kronor som planeringsanslag för en uppbyggnad av centret. På historiska institutionen inom Lunds universitet pågår sedan en längre tid tillbaka en uppmärksammad forskning kring arbetets och arbetarrörelsens historia. Verksamheten har lockat ett stort antal doktorander och resulterat i 12 doktorsavhandlingar på tio år. Om verksamheten skall kunna utvecklas och centret för arbetarhistoria kunna förverkligas krävs dock att forskningen får en självständigare ställning inom historiska institutionen med i första hand en egen professur, en forskarassistenttjänst och en doktorandtjänst. Detta bör ges regeringen till känna.

13 Bra kommunikationer

En mycket stor andel av det gods och av de personer som skall till och ifrån Sverige passerar den skånska infrastrukturen. Det är därför av ett nationellt intresse att Skånes vägar, järnvägar och hamnar har hög standard.

Skåne får inte bli en flaskhals för gods- och persontrafiken. Redan i dag finns det trånga sektorer. Att exempelvis på samma järnvägsspår ha såväl person- som godstrafik fungerar intill ett visst kapacitetsutnyttjande. Framtidens spårbundna trafik skall växa och på persontrafiksidan omfatta kollektivtrafik, regional- och fjärrtrafik samt snabbtåg och vidare godstrafik i såväl regional- som fjärrtåg samt därutöver en växande internationell godstrafik. Då räcker i vissa avsnitt inte dagens spårsystem och andra järnvägsinvesteringar till i Skåne. Kapacitetstaket är nått och flaskhalsarna hindrar en sund utveckling. Flaskhalsar som drabbar Skåne men också i hög grad det övriga Skandinaviens näringsliv och innevånare.

Regeringen bör därför ta sådana initiativ att person- och godstrafiken i och genom Skåne kommer att kunna fungera på ett tillfredsställande sätt.

Allteftersom närkommunikationerna byggs ut kommer Skåne också att bli en gemensam bostads- och arbetsmarknad. Valfriheten för den enskilde ökar. Tillväxtförutsättningar för regionen förbättras. Men då krävs samordning mellan nationella, regionala och lokala trafiksystem. Flyg, färje- och tågförbindelser måste ha bra anslutningar till buss- och personbilstrafik, i framtiden kanske till snabbspårvägar och lokala system för elbussar.

Den nya politiska organisation som nu har påbörjat sitt arbete i ett enat Skåne skapar nya möjligheter till helhetslösningar på trafikområdet. Det gäller fördelningen av de medel som decentraliserats från statsmakterna, men det gäller också samarbetet mellan staten och regionen.

13.1 Tågtrafiken

Transportsystemen påverkar natur- och livsmiljö. Ekosystemet i Skåne utsätts redan i dag för stora belastningar. Befolkningstätheten är större och nedfallet av försurande och förorenande ämnen mer omfattande än i någon annan del av vårt land. Skadorna på flora och fauna är så stora att de börjar få ekonomiska konsekvenser för vårt jord- och skogsbruk. Buller är ett stort problem i våra tätorter.

Det viktigaste inslaget i ett miljövänligt trafiksystem är att bygga ut de spårbundna transporterna. Hulterströmsöverenskommelsen för Malmöregionens trafiksystem syftade till att göra järnvägstrafiken till stommen i Skånes kollektivtrafiksystem. Snabbtåg är på väg att bli ett attraktivt resealternativ både mot Stockholm och Göteborg. SJ:s och Banverkets påbörjade arbete med snabbtågsanpassningen och utbyggnad till dubbelspår på hela Västkustbanan, måste fullföljas utan dröjsmål.

Statsmakterna måste som hittills medverka till, driva på och utveckla samarbetet mellan SJ, DSB och Själlands och Skånes regionala trafikorgan om den spårbundna trafiken kring Öresund. Förbindelsen över Öresund öppnar stora möjligheter för den spårbundna kollektivtrafiken.

För att klara dagens krav på hastighet och leveranstrygghet måste den spårbundna godstrafiken ges bättre förutsättningar. Vi har ovan pekat på riskerna med flaskhalsar för transportflödena.

Ett separat godsspår måste anläggas för att underlätta för export- och importgodset att snabbt nå mål såväl på kontinenten som i övriga Sverige. Den s.k. Skånebanan som tillhör stomnätet måste förbättras för att trafiken Hässleholm–Helsingborg skall få tillräcklig kapacitet.

13.2 Förbättrat vägnät

För att ta till vara de möjligheter som Skånes närhet till kontinenten innebär krävs ett vägnät av internationell standard. De insatser som måste göras är i första hand att rusta upp och förbättra det redan befintliga vägnätet till en standard som motsvarar höga krav på framkomlighet och säkerhet.

Vägnätet skall ta tillvara tillväxtpotentialen i hela Skåne. När det gäller det nationella stamvägnätet vill vi att E 4–E 6 och E 22 byggs färdiga med mycket hög standard i hela sträckningen i Skåne.

13.3 Transporttekniskt centrum i Lund

För att ta tillvara möjligheterna och möta problemen med ett intensivt och växande transportsystem, så vill vi att ett kraftfullt transporttekniskt centrum utvecklas i Skåne. Lunds tekniska högskola ligger mitt i ett kommunikationsområde – Skåne. Möjligheterna till ett nära samarbete mellan kvalificerad forskning kring kommunikationer och miljöanpassning och annan samhällsplanering måste tas till vara.

14 Skåneregionen

Att decentralisera beslutsfattandet om kommunikationerna betyder emellertid inte att Skåne i större utsträckning än hittills kan bidra med egna medel. Att bygga nya vägar och järnvägar är fortfarande en statlig angelägenhet. Det gäller såväl stamvägar som stomjärnvägar. Det är också viktigt i en sådan omfattning att samverkan ökar mellan stater och regioner. Det är viktigt och av stort nationellt intresse att staten tar speciell hänsyn till belastningen på det skånska väg- och järnvägsnätet. Det kan ske genom ytterligare medelstilldelning eller ytterligare decentralisering av statliga medel till den skånska infrastrukturen.

15 Gränskontrollen måste fungera

Närheten till den europeiska kontinenten är i allt väsentligt en fördel för Skåne. Men i vissa avseenden innebär detta också en ökad utsatthet. Det gäller exempelvis narkotikasmuggling och annan internationell kriminalitet. En stor del av narkotikan till Sverige förs in via skånska hamnar.

Det innebär både att narkotikamissbruk och kriminalitet riskerar att växa i de berörda städerna och att narkotika förs vidare in i Sverige om inte gränskontrollen och narkotikabekämpningen kan bedrivas effektivt.

EU-medlemskapet och det faktum att viktiga delar av tullens tidigare uppgifter därmed försvinner motiverar självklart rationaliseringar inom verksamheten. Men samtidigt har det från regeringen slagits fast att narkotika- och brottsbekämpning överhuvudtaget inte får bli lidande genom att gränskontrollen vid inre gräns i EU i väsentliga delar monteras ned.

Tullens och Polisens resurser för bekämpning av narkotika och annan smuggling och kriminalitet måste bibehållas på en tillräcklig nivå.

16 Skåne skall försvaras

Europas säkerhetspolitiska karta har radikalt förändrats sedan muren föll 1989. Hotet om en militär sammandrabbning mellan europeiska stater utkämpad på europeiskt territorium har minskat. Hotbilden har därför breddats till att också omfatta t.ex. effekterna av nationalism, miljöhot och stora sociala och ekonomiska klyftor.

Sveriges totalförsvar har anpassats till dessa nya förutsättningar.

Skåne är en av landets folkrikaste regioner och därför av stor betydelse ur försvarssynpunkt. Antalet viktiga angreppspunkter är betydande. Den öppna kusten och Öresunds folkrättsliga ställning ställer särskilda krav på militär beredskap och möjligheterna att även i fred kunna hävda svenskt territorium.

Skånes för hela landet viktiga infrastruktur – hamnar, flygfält, vägnät och järnvägar – kräver ett väl avvägt försvar med stor andel insatsberett luftförsvar.

Möjligheten att i Skåne kunna utbilda totalförsvarspliktiga till militär värnplikt och civilplikt får inte minskas. Redan tas en mindre andel totalförsvarspliktiga ut i Skåne än i någon annan del av landet. Det får negativa konsekvenser för förtroendet för folkförsvarstanken, beredskapen och ekonomin.

Om hot om krig i dag upplevs som mindre sannolikt, så växer istället medvetenheten om vårt moderna samhälles sårbarhet.

Skåne har en avgörande betydelse för Sveriges försörjning. Avbrott i eldrift och vattenförsörjning, allvarliga föroreningar av luft, vatten och jordbruksmark till följd av miljökatastrofer skulle få svåra konsekvenser för Sveriges livsmedelsförsörjning. För att klara dessa hot krävs ett samordnat och väl utbildat totalförsvar.

Skåne bör betraktas som ett område av mycket stor vikt i totalförsvarssammanhang.

17 Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utvecklingen i Skåneregionen.

Stockholm den 3 oktober 1997
Annika Nilsson (s)
Marianne Jönsson (s)	Börje Nilsson (s)
Kaj Larsson (s)	Ingegerd Wärnersson (s)
Ulla Wester-Rudin (s)	Lars-Erik Lövdén (s)
Nils T Svensson (s)	Birthe Sörestedt (s)
Marie Granlund (s)	Bengt Silfverstrand (s)
Bo Nilsson (s)	Christin Nilsson (s)
Lena Larsson (s)	Per Olof Håkansson (s)
Karin Wegestål (s)	Anita Jönsson (s)
Catherine Persson (s)	Ronny Olander (s)