Skånsk infrastruktur

Motion 2006/07:T443 av Anne-Marie Pålsson m.fl. (m)

av Anne-Marie Pålsson m.fl. (m)

Förslag till riksdagsbeslut

  1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om de nationella och regionala vägarna och järnvägarna i Skåne.

  2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om E 22.

  3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att Region Skånes regionala plan för transportinfrastruktur (RTI-planen) bör tillmätas större betydelse för fördelningen av de nationella infrastruktursatsningarna.

  4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om Skånes hamnar, järnvägar och flygplatser.

Goda kommunikationer är en förutsättning för tillväxt

Sverige är ett litet land som är beroende av världen runtomkring oss. Vår handel med andra länder ger oss ekonomisk tillväxt och är en grundförutsättning för vårt lands välstånd. För att såväl inrikes- som utrikeshandel skall kunna bedrivas på ett effektivt sätt krävs goda kommunikationer.

Effektiva transporter samt en väl utbyggd och modern infrastruktur utgör grundläggande förutsättningar för tillväxt och utveckling. Ökad sysselsättning och bättre näringsklimat kräver ett tillgängligt och effektivt transportsystem. Förutom att infrastrukturen är avgörande för företagens möjligheter att växa är den också central för var människor kan bo, arbeta och studera samt hur folk får vardagslivet att fungera. Möjligheten att transportera varor och att resa, inom landet och dess regioner samt till och från omvärlden, är avgörande för hur Sverige och Skåne skall kunna ta till vara de nya möjligheter som utkristalliseras kring södra Östersjön.

Även kollektivtrafiken har en viktig roll i infrastrukturpolitiken. Kollektivtrafiken fyller en viktig roll och bidrar till arbetsmarknadsförminskning, regional utveckling och tillväxt. Den minskar även miljöproblem och trängsel och ökar rörligheten för barn och äldre.

Kollektivtrafiken kan i många fall förbättras genom avreglering och genom att fler trafiktjänster upphandlas av privata företag. Vi anser att konkurrensutsatt näringsverksamhet skall bedrivas av privata företag. Därför är det angeläget att lagen om offentlig upphandling tillämpas på ett sådant sätt att konkurrens inte missgynnas.

Kommunikationsknutpunkt Skåne

Skånes geografiska läge i södra Östersjön ger utomordentligt goda förutsättningar för utveckling och tillväxt. Öresundsbrons framgångar kommer inom 10–15 år att generera kapacitetsproblem. Då behöver Öresundsbron kompletteras med ytterligare en fast förbindelse. Även integrationen kräver väl fungerande förbindelser både i södra och norra Öresundsregionen. En fast förbindelse mellan Helsingborg och Helsingör är ett naturligt led i den infrastrukturella ringlinje som rent fysiskt bör förbinda västra Skåne och östra Själland. Därför är det dags att slå fast en tidtabell för den fasta förbindelsen mellan Helsingborg och Helsingör.

De fasta förbindelserna över Öresund, men även Stora Bält, öppnar nya möjligheter för samverkan och effektiva transportlösningar till och från Europa. I framtiden kan en fast förbindelse över Fehmarn bält ytterligare förstärka den utvecklingen.

Potentialen för ökad handel med länderna i Central- och Östeuropa är också stor. Men avgörande för att Skåne, och i förlängningen även Sverige, skall kunna dra nytta av alla de utvecklingsmöjligheter som erbjuds är att det finns ett väl fungerande transportsystem med hög kvalitet. I det perspektivet är förbindelserna med Europa betydelsefulla, men Skånes förbindelser med övriga Sverige är också viktiga.

Felande länkar avseende det skånska vägnätet

Skåne är genom sitt geografiska läge ett viktigt transitområde för övriga Sverige. I dagsläget är dessvärre det skånska vägnätet i stort behov av upprustning och nya projekt måste komma till stånd. Utbyggnaden av de felande länkar i vägnätet som skall länka samman övriga delar av Sverige med kontinenten måste snarast behandlas och tidigareläggas.

Dessvärre kan vi konstatera att den tidigare regeringens infrastrukturpolitik tydligt har påverkats av Miljöpartiets och Vänsterpartiets utvecklings- och tillväxtfientliga inställning, vilket bland annat har inneburit att en rad viktiga projekt senarelagts.

I det sammanhanget är de nationella vägarna E 4 Helsingborg–Stockholm, E 6 Trelleborg–Malmö–Helsingborg–Göteborg och vidare mot Oslo, E 22 Trelleborg–Malmö–Kristianstad och vidare mot Blekinge och Kalmar betydelsefulla. Även E 65 mellan Ystad och Malmö är viktig. Dessa viktiga stråk måste i sin helhet ges motorvägsstandard, så att de svarar mot nuvarande och framtida transportbehov.

Den tidigare regeringens saktfärdighet avseende resurstilldelning för vägsatsningar har inneburit att flera angelägna vägutbyggnader har fått senareläggas. Vi anser att alternativ finansiering, exempelvis PPP (offentlig-privat partnerskap) som är en metod som kan finansiera nyinvesteringar i vägar under en period av 20–25 år, bör kunna genomföras vid vissa större och angelägna projekt.

Öka betydelsen av RTI-planen

På många håll är infrastrukturen eftersatt i Skåne. Dessutom används Skåne som transitlandskap för transporter till och från Sverige, vilket gör att vägarna slits extra mycket. Behovet av omfattande förstärkning av infrastrukturen i Skåne kan därför inte nog understrykas. Det är angeläget att verka för lösningar som gör transporter till sjöss, på vägar och järnvägar både säkra och snabba.

Det behövs ett samlat grepp kring infrastrukturutbyggnaden i Skåne. Inte minst från miljösynpunkt är ett helhetsgrepp väsentligt så att åtgärder till miljöns fromma också vägs in från början. Infrastrukturplaneringen skall ske i samspel mellan olika aktörer och göras mot bakgrund av bra beslutsunderlag som är allsidiga och håller hög kvalitet. I det sammanhanget är Region Skånes arbete med den regionala planen för transportinfrastruktur (RTI-planen) central. Det är vår uppfattning att betydelsen av de prioriteringar som görs på regional nivå inom ramen för RTI-planen bör öka i samband med fördelningen av de nationella infrastruktursatsningarna.

Skånes hamnar är viktiga för Sverige

Skånes närhet till de stora marknaderna i Europa medför att stora delar av den svenska exporten och importen går via skånska hamnar. EU:s utvidgning österut talar för fortsatt växande handelsutbyte, större godstransportvolymer och därmed fler färjeleder österut. Därför blir det allt viktigare att se till att infrastrukturen till och från hamnarna fungerar väl. Ledorden skall vara snabbhet, säkerhet och effektivitet.

En stor del av Sveriges utrikeshandel transporteras på fartyg och färjor. De skånska hamnarna har här stor betydelse, inte minst Trelleborg och Helsingborg som i dag är Sveriges i storlek andra och tredje hamn i godston räknat. Hamnarna i Malmö, Ystad, Simrishamn och Åhus utgör även de var och en för sig viktiga länkar för godset till sjöss. Godsmängden har ökat och fortsätter enligt prognoserna att öka.

Utvecklingspotentialen för hamnarna i Skåne är stor. Betydande investeringar pågår och kommer att göras under de närmaste åren. I Trelleborg har under de senaste åren stora investeringar genomförts, och en gemensam organisation har skapats för hamnarna i Malmö och Köpenhamn.

Genom Skåne transporteras en stor godsmängd via hamnarna och Öresundsbron, varvid färje- och järnvägstransporter konkurrerar med varandra. I det sammanhanget är det viktigt att konkurrensneutralitet råder mellan olika transportsätt. I dag ges sjöfarten i Öresund och södra Östersjön, genom statliga avgifter, sämre konkurrensvillkor. Staten ger i dag järnvägstrafiken över Öresundsbron fördelar samtidigt som sjöfarten i denna del av Sverige missgynnas genom Sjöfartsverkets avgifter. Vi tycker inte att det är rimligt att staten, genom snedvriden avgiftspolitik, ger sjöfarten sämre konkurrensförutsättningar än andra transportslag, speciellt eftersom sjöfarten får anses vara minst miljöstörande med hänsyn till fraktad godsmängd.

Den skånska järnvägen är en nationell angelägenhet

Ungefär 50 procent av Sveriges utrikeshandel i kronor räknat transporteras via de skånska hamnarna och Öresundsbron. Järnvägens fortsatta utveckling och långsiktiga lösning för godsstråken genom Skåne är därför en nationell angelägenhet.

Vi anser att det är angeläget att påbörjade järnvägsprojekt såsom Västkustbanan med bland annat tunnel genom Hallandsåsen och Södra stambanan fullföljs. Citytunneln med den så kallade Lockarpsshunten skall också fullföljas. Vi vill emellertid understryka att Citytunneln inte löser alla problem med järnvägstransporterna i Skåne, allra minst för godstransporterna.

Ökad godstrafik från hamnen i Ystad samt ökad persontrafik medför att järnvägen mellan Ystad och Malmö behöver byggas ut. Även rangerbangården i Ystad behöver åtgärdas för att klara godstrafiken.

Stor potential för skånska flygplatser

Tågtrafiken över Öresundsbron har blivit en framgångshistoria som bidrar till integrationen i regionen. Utvecklingen i regionen medför att flygtrafiken beräknas få en betydande expansion. Eftersom Kastrup på egen hand har svårt att möta efterfrågan diskuterar Kastrups och Sturups flygplatser hur de via ett samarbete tillsammans skall kunna möta den förväntade ökningen av flygtrafiken. För att ett sådant samarbete skall bli fruktsamt måste förbindelserna mellan flygplatserna vara goda. Därför anser vi att det är angeläget att utreda och snarast fatta beslut angående hur Sturup och Kastrup kan länkas samman med järnväg. Vi är också positiva till att privata initiativ ges möjlighet att ytterligare bidra till Sturups utveckling.

Regionens övriga flygplatser har också goda möjligheter att utvecklas. Exempelvis tilldelades Ängelholm-Helsingborg flygplats nyligen status som internationell gemenskapsflygplats, vilket skapar expansionsmöjligheter för såväl reguljärtrafik som charter. Ängelholm-Helsingborg flygplats är mycket betydelsefull för företag och människor i Nordvästskåne.

På samma sätt är Kristianstad Airport betydelsefull för nordöstra Skåne.

Från ord till handling

En väl utbyggd infrastruktur är en förutsättning för att Skåne och hela Sverige skall kunna växa och utvecklas.

Stockholm den 31 oktober 2006

Anne-Marie Pålsson (m)

Peter Danielsson (m)

Inge Garstedt (m)

Christine Jönsson (m)

Anders Hansson (m)

Olof Lavesson (m)

Göran Montan (m)

Sven Yngve Persson (m)

Margareta Pålsson (m)

Mats Sander (m)

Ewa Thalén Finné (m)

Marie Weibull Kornias (m)

Hans Wallmark (m)

Osama Ali Maher (m)

Ärendet är avslutat Motionskategori: Fristående motion Tilldelat: Trafikutskottet

Händelser

Inlämning: 2006-10-31 Hänvisning: 2006-11-07 Bordläggning: 2006-11-07
Yrkanden (4)