Skatteöversyn

Motion 2006/07:Sk278 av Marie Engström m.fl. (v)

1Innehållsförteckning

2Förslag till riksdagsbeslut2

3Inledning2

4Skatter för framtida välfärd3

5”Århundradets skattereform”3

6Ny översyn av skatterna4

7Skatt på företag4

8Skatt på inkomster5

9Skatt på pensionssparande6

10Skatt på boende6

11Fördelning av ekonomiska resurser mellan kvinnor och män7

12Skatter och miljö7

13Skatteundandragande8

2Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om översyn av skatter för företag.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om översyn av inkomstskatter.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om översyn av skatt på pensionssparande.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om översyn av fastighetsskatten.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om skattesystemets betydelse för att utjämna ekonomiska skillnader mellan kvinnor och män.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om översyn av miljöskatter.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att en översyn av skattesystemet även ska ta upp frågor om skatteundandragande.

3Inledning

Sveriges ekonomi påverkas alltmer av en fortgående internationalisering. De ekonomiska aktiviteterna över gränserna ökar. Det handlar bl.a. om företagsinvesteringar, företags och privatpersoners finansiella transaktioner och en alltmer rörlig arbetsmarknad. Dessa faktorer påverkar underlaget för de enskilda skatterna – skattebaserna. Den ökade internationaliseringen bidrar också till att olika länders förutsättningar, exempelvis skattenivåer, jämförs i högre utsträckning än tidigare.

Olikheter i skatteuttag kan avspegla olika ambitionsnivåer i välfärdsåtaganden mellan länder. Det kan också vara ett uttryck för att en förmån i ett land kan hanteras som en skattereduktion medan det i ett annat land kan vara en skattepliktig ersättning. Det senare är vanligt i Sverige.

I Sverige betalar vi till stor del våra välfärdssystem via skatterna; vi har valt att ha offentliga socialförsäkringssystem i stället för privata. I Sverige är dessutom många av transfereringarna skattepliktiga, som t.ex. sjukförsäkringen, och vi har bidrag på områden där andra länder har skatteavdrag, exempelvis vad gäller barnbidraget. Detta bidrar till att den svenska skattekvoten är högre än i andra länder med liknande storlek på offentlig sektor. Inom OECD har man uppmärksammat problemen med att göra jämförelser mellan länder och arbetar med att hitta metoder som ger bättre jämförbarhet.

4Skatter för framtida välfärd

Vi vill bygga vidare på den modell som Sverige valt för att organisera och finansiera den generella välfärden. I det sammanhanget är det viktigt att hitta en långsiktigt varaktig finansiering. Vänsterpartiet menar därför att redan nu måste välfärdsåtaganden på sikt diskuteras. I en bilaga till Långtidsutredningen, ”Svensk ekonomi – utsikter till 2020”, kan man läsa att med oförändrad ambitionsnivå för offentliga åtaganden stiger ändå utgifterna från år 2015 och framåt som en följd av att andelen äldre ökar. Staten måste ta hänsyn till att trycket på kommuner och landsting ökar menar man, och anpassa skattenivåer därefter.

Per-Olof Edins Skattebasutredningen (SOU 2002:47) lämnades i november år 2002. Utredningen tror att det finns förutsättningar att bibehålla välfärden på dagens ambitionsnivå, i varje fall på medellång sikt. Breda stabila skattebaser kommer att bli nödvändiga menar man. Utredningen ifrågasätter skatteavvikelser (undantag från ordinarie regler) och förespråkar mer generella system.

Ett annat bidrag till debatten lämnas av LO i rapporten ”Skattesystemet – en dilemmabeskrivning”. Man skriver att målet måste vara att konstruera ett skattesystem som medger att högre skatter än i dag tas ut utan att ekonomin störs. Man föreslår en ny översyn av skattesystemet. Genomgående framhåller man att likformigheten i skattesystemet måste stärkas. LO menar även att t.ex. momsundantagen måste ifrågasättas.

5”Århundradets skattereform”

Den senaste skattereformen genomfördes i början av 1990-talet. Det uttalade målet var att skattesystemet skulle bli samhällsekonomiskt effektivt och fördelningspolitiskt rättvist. Arbete och sparande skulle gynnas och villkoren för lånebaserad konsumtion och förmögenhetsuppbyggnad skulle försämras.

En viktig del av den ändrade beskattningen av arbetsinkomster var att skattebasen utvidgades till att omfatta naturaförmåner som tidigare varit skattemässigt gynnade. Alla kapitalinkomster sammanfördes och fick samma skattesats, vilket gjorde att man inte längre tjänar på att flytta tillgångar mellan olika slag av kapitalinkomster. Även företagsbeskattningen förändrades, skattesatsen sänktes samtidigt som möjligheterna till avsättningar i obeskattade reserver begränsades. En breddning skedde av basen för moms och miljöskatterna skärptes genom en ny energiskatt och en höjning av punktskatten på bensin. Fastighetsskatten infördes.

Vänsterpartiet hade två huvudinvändningar mot skattereformen. Det var dels att kravet på rättvisa inte skulle uppfyllas och att höginkomsttagarnas inkomstökning skulle blir större än för medel- och låginkomsttagarna, dels att reformen var underfinansierad. Vänsterpartiets farhågor bekräftades i den utvärdering som gjordes av Kusk (Kommittén för utvärdering av skattereformen).

6Ny översyn av skatterna

Mot bakgrund av det som beskrivits ovan anser Vänsterpartiet att det nu bör genomföras en ny översyn av skattesystemet.

För Vänsterpartiet är den övergripande målsättningen med en sådan översyn att få fler människor i arbete. Hög sysselsättning är en förutsättning för att få resurser till den offentligt finansierade välfärden. För att nå det målet krävs dessutom åtgärder inom en rad områden, t.ex. utbildning, forskning, arbetsmarknadspolitik och infrastruktur. Vi väljer här att enbart ta upp skattefrågorna.

7Skatt på företag

I Sverige finns över 1 miljon sysselsatta i företag som har upp till 50 anställda. Lägger man till enmansföretagen stiger siffran till ca 1,4 miljoner. I Sverige finns alltså ett stort antal små företag men förhållandevis få medelstora. Att få mindre företag att vilja investera och nyanställa skulle få mycket positiv effekt på sysselsättningen. En satsning på mindre företag är också en viktig regionalpolitisk åtgärd. Hittills genomförda åtgärder som borttagande av arvs- och gåvoskatten för att underlätta generationsskiften, skattereduktion för forskningssatsningar och reformering av 3:12-regler är exempel på åtgärder som Vänsterpartiet drivit och som kommer att få betydelse.

Det kommer att bli nödvändigt att gå vidare och framför allt se över situationen för enskilda firmor och handelsbolag. En annan central fråga är framtagande av schablonbeskattningsförslag, en åtgärd som skulle underlätta för det enskilda företaget men också motverka skatteundandragande. Vänsterpartiet föreslår i sin budgetmotion för 2007, Fi245, begränsade avdragsmöjligheter för pensionssparande. Vi menar att regler som gäller egenföretagare måste ses över ytterligare innan eventuella förändringar görs.

Vänsterpartiet föreslår i budgetmotionen för 2007, Fi245, en höjning av bolagsskatten från 28 till 30 %. Vi menar att Sverige i och med det inte påtagligt försämrar sin konkurrenskraft. Det är dock viktigt att i en översyn av skattesystemet väga in hur olika beslut i EG-domstolen (t.ex. Marks & Spencer) kan komma att påverka enskilda länders möjlighet att utforma skatter.

1997 genomfördes en generell nedsättning av arbetsgivaravgifterna (egenavgifterna hos handelsbolag/enskilda firmor). Syftet var, när nedsättningen infördes, att stimulera sysselsättningen. Riksdagens revisorer har i en rapport till riksdagen (2000/01:8) ifrågasatt värdet av de reducerade arbetsgivaravgifterna och pekat på att ingen mätbar ökning av sysselsättningen uppnåtts. Nyligen beslutades om en tillfällig nedsättning av arbetsgivaravgifter för soloföretag i syfte att öka viljan att göra nyanställningar. Tyvärr har regeringen i prop. 2006/07:1 föreslagit att det försöket skall avbrytas. Detta hade annars kunnat vara en god värdemätare på i vilken utsträckning en mer riktad nedsättning av arbetsgivaravgifter hade haft på sysselsättningen.

Vad som anförts om översyn av skatter för företag bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

8Skatt på inkomster

Dagens inkomstskattesystem utgår till stora delar från skattereformen i början av 1990-talet. Under hand har dock förändringar och tillägg gjorts. Det handlar t.ex. om den s.k. LO-puckeln där grundavdraget är högre vid vissa inkomster, för att sedan trappas ned. Dessutom infördes under mitten av 1990-talet allmänna egenavgifter (numer allmänna pensionsavgifter) och därmed avdragsrätt för desamma. Från och med år 2006 kompenseras löntagarna fullt ut för den allmänna pensionsavgiften. Under de år statens ekonomi sanerades infördes en värnskatt, vilket innebar att den statliga skatten på förvärvsinkomster uppgick till 25 %. I dag finns två nivåer för uttag av statlig skatt, 20 % respektive 25 %.

Vi tror att det är en kraftig överdrift att säga att våra skatter skulle minska människors vilja att studera och arbeta i Sverige. Man kan snarare säga att det är det jämförelsevis låga löneläget för t.ex. ingenjörer i vårt land som gör skillnad.

Vänsterpartiet redogör i sin budgetmotion för 2007, Fi245, för förslag till höjningar av inkomstskatterna. Den absolut största delen av inkomsttagarna betalar enbart kommunalskatt på sina arbetsinkomster. Vänsterpartiet anser att det finns möjlighet att öka inkomsterna från statlig inkomstskatt genom att begränsa möjligheten att göra grundavdrag vid högre inkomster. Fler kommer då att betala statlig inkomstskatt. Vi menar att detta är en viktig fördelningspolitisk åtgärd, men innebär inga skatteinkomster av avgörande betydelse.

Om man ytterligare skulle öka uttaget av inkomstskatter skulle det kräva att även låg- och medelinkomsttagare skulle beskattas hårdare än i dag. Under ett antal år har löntagarna stegvis kompenserats för egenavgifter som infördes under mitten av 1990-talet. Totalt ökades då statens intäkter med ca 50 miljarder kronor. Vi anser det inte realistiskt att nu åter beskatta dessa inkomstgrupper hårdare. Man måste också väga in att kommunalskatten höjts i ett antal kommuner. Vi är däremot kritiska till att kompensationen för egenavgifterna gjordes ”krona för krona”, vilket fått till följd att man vid högre inkomster också fått högre skattesänkningar.

I en översyn av skattesystemet menar vi att det är nödvändigt att ta fram en modell för beräkning av inkomstskatt som har en klar fördelningspolitisk profil. Utformningen av LO-puckeln bör ifrågasättas i en sådan översyn, dels för att den i dag inte gynnar de grupper som avsågs från början, dels för att den i kombination med andra regler kan bidra till marginaleffekter.

Vad som anförts om en översyn av inkomstskatter bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

9Skatt på pensionssparande

Avkastningsskatten på pensionssparande lyfts fram av många som ett tydligt exempel på en skatteavvikelse och därmed ett avsteg från likformighetsprincipen. Dessutom har Vänsterpartiet varit kritiskt till de avdragsmöjligheter vid högre inkomster som dagens regelsystem tillåter. En översyn av beskattning av pensionssparande är nödvändig. För en tid sedan påbörjades en översyn, men den avbröts för ca ett halvt år sedan. I en skatteöversyn måste den skattemässiga behandlingen av de pensionssystem som kompletterar den allmänna pensionen, dvs. tjänstepensioner och privatpensions-sparande, ses över. Eventuella förändringar måste anpassas så att arbetsutbud och tillväxt gynnas. I detta bör ingå att förbättra och förenkla reglerna och att öka likformigheten och neutraliteten i beskattningen. Det är viktigt att fördelningspolitiska överväganden görs. Vad som anförts om översyn av skatt på pensionssparande bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

10Skatt på boende

I Vänsterpartiets motion om skatt på boende framförs krav om en översyn av fastighetsskatten. När det gäller småhus bör dels dagens system med bl.a. begränsningsregeln och dämpningsregeln utvärderas, dels andra system prövas. Till exempel har vi föreslagit att byggnadens värde kunde vara geografiskt neutralt, dvs. att samma hus får samma värde oavsett var det är beläget. Eventuellt kan detta kombineras med ett tak för markvärde. Vi är också öppna för att diskutera andra lösningar.

Översynen skall också omfatta beskattning av bostadsrätter. Vi föreslår att varje bostadsrätt skall värderas för sig och att den samlade värderingen blir underlag för bostadsrättsföreningarnas fastighetsskatt. För att undvika dubbelbeskattning har Vänsterpartiet i sin budgetmotion för 2007, Fi245, föreslagit att schablonbeskattningen av bostadsrättsföreningar slopas från år 2008. Vad som anförts om en översyn av fastighetsskatten bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

11Fördelning av ekonomiska resurser mellan kvinnor och män

Hur jämställdhet mellan kvinnor och män tar sig ekonomiska uttryck har redovisats i bilagor till regeringens prop. 2006/07:1. Genomgången visar tydligt hur kvinnors lägre inkomst av arbete får betydelse för nivån på t.ex. sjukförsäkring, a-kassa och pensioner.

I bilagan visas också hur skillnaderna i inkomststrukturen mellan kvinnor och män minskar när skattepliktiga ersättningar (transfereringar), familjestöd och skatt beaktas. Man kan konstatera att välfärdssystemet kombinerat med ett progressivt inkomstskattesystem har en utjämnande effekt på skillnaderna i ekonomiska resurser mellan kvinnor och män. Skatternas betydelse för att utjämna ekonomiska skillnader mellan kvinnor och män skall beaktas i en skatteöversyn. Vad som anförs om skattesystemets betydelse för att utjämna ekonomiska skillnader mellan kvinnor och män bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

12Skatter och miljö

Energi- och koldioxidskatterna svarar för den helt dominerande delen av intäkterna från de miljörelaterade skatterna. En översyn av näringslivets energiskatter är nödvändig för att anpassa regelverket till energiskattedirektivet. Speciellt bör uppmärksammas om eventuellt ytterligare miljöstyrande åtgärder som inte omfattas av EU:s handelssystem kan vidtas för industrisektorn. Målet skall vara att förbättra miljöstyrningen och effektivisera energianvändningen samtidigt som hänsyn tas till den energiintensiva industrins konkurrenskraft. I det arbetet är det viktigt att andra styrmedel såsom elcertifikat och handel med utsläppsrätter och möjligheten att ingå långsiktiga avtal beaktas.

År 2000 bedömdes att en skatteväxling motsvarande 30 miljarder kronor skulle kunna genomföras under 10 år. Vänsterpartiet anser att det är viktigt att en utvärdering görs utifrån effekter på miljön, inkomstfördelning mellan olika grupper, regional fördelning och industrins konkurrenskraft.

Inom transportområdet har riksdagen ställt upp ett antal miljö- och transportpolitiska mål. Även här bör en avstämning göras gentemot de åtgärder som beslutats och vilka eventuella ytterligare åtgärder som måste till. Det gäller t.ex. förlängd skattebefrielse för koldioxidneutrala drivmedel, gynnande av förmånsbilar som drivs med etanol/gas och koldioxidrelaterade fordonsskatter. Vad som anförs om en översyn av miljöskatter bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

13Skatteundandragande

Undersökningar visar att många människor upplever omfattningen av skattefusk som ett samhällsproblem. Människors attityder till skatter har stor betydelse.I Skattestatistisk årsbok (2004 s. 246) kan man t.ex. läsa följande:

De kanske allvarligaste skadeverkningarna av skattefusket kanske ändå ligger på skattefuskets skadlighet för samhällsmoralen och samhällets funktionssätt. Hela vårt beskattningssystem bygger på att företag och medborgare i stort ställer sig bakom att välfärden i huvudsak ska finansieras med skatter som beslutats i demokratisk ordning. Om de grundläggande värderingarna i detta hänseende undermineras kan detta komma att sätta press på välfärdsordningar, sättet att ta ut skatt och skattekontrollens förutsättningar.

Det finns en lång rad områden där insatser är nödvändiga, t.ex. svartarbete inom byggsektorn, oredovisade inkomster inom kontanthandeln, momsfusk. Från Vänsterpartiets sida är naturligtvis arbetet med att ta fram en modell för schablonbeskattning viktigt.För att förhindra skatteundandragande i internationella koncerner har riksdagen antagit en reformerad CFC-lagstiftning (Controlled Foreign Company). Syftet är att förhindra att vinster från utländska dotterbolag otillbörligt beskattas i lågskatteländer.

Det kan också förekomma att företag med dotterbolag i andra länder använder internprissättning på ett sådant sätt att vinster uppkommer i de länder som har låga skatter. Inom OECD pågår ett arbete för att ta fram riktlinjer för hur transaktionerna skall värderas. Det normala är att utgå från ett marknadspris. Här, liksom på många andra områden, görs insatser från skattemyndighetens sida för att förhindra fusk.

Ett gemensamt problem är att skatteundandragande i dess olika former riskerar att slå ut seriösa och effektiva företag, liksom att svartarbete ger otrygga anställnings-förhållanden för den enskilde. Därför bör en översyn av skattesystemet även ta upp frågor som rör skatteundandragande. Vad som anförts om skatteundandragande bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Stockholm den 30 oktober 2006
Marie Engström (v)
Ulla Andersson (v)	Egon Frid (v)
Wiwi-Anne Johansson (v)	Jacob Johnson (v)
Peter Pedersen (v)