Socialpolitiken

Motion 1992/93:So315 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd)

Ärendet är avslutat

Motionskategori
-
Motionsgrund
Tilldelat
Socialutskottet

Händelser

Inlämning
1993-01-26
Bordläggning
1993-02-09
Hänvisning
1993-02-10

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

Sammanfattning
I motionen beskrivs Ny demokratis syn på socialpolitik,
ekonomisk socialhjälp och i vilka former denna skall ge. Vi
föreslår ett fullständigt avskaffande av dagens naivt
välmenande men förnedrande socialbidragssystem. I stället
vill vi införa ekonomisk socialhjälp, som skall finnas i två
varianter -- sociallön eller sociallån -- och där den sökande
själv kan bestämma vilken form som kan bli aktuell. Vi
föreslår också att inga centrala nivånormer skall
bestämmas/rekommeneras av t ex Socialstyrelsen, utan
detta är en rent kommunal fråga att besluta om. Vidare
föreslår vi att den s k generella välfärdspolitiken baserad på
inkomstbortfallsprincipen ersätts av en generell
grundtrygghetsprincip.
Effektiv och human socialhjälp -- när den behövs!
Alla människor vill i grunden ta ansvar för sig sjävla och
sina liv. Att behöva uppbära socialbidrag upplevs därför
alltid som förnedrande. Denna förnedring känns inte
mindre för att många oerfarna och välmenande
socialassistenter tycker och säger att socialbidrag är en
rättighet. Den psykologiska förnedringen -- känslan -- finns
där alltid.
Det måste därför alltid vara ett civiliserat och humant
samhälles uppgift att aktivt sträva efter att eliminera
behovet av socialbidrag. Att känna sig efterfrågad och
uppskattad är också ett grundäggande behov hos alla
människor. Arbetet är för de allra flesta människor det
centrala i deras identitetskänsla, det som binder ihop dom
med verkligheten och som erbjuer gemenskap och trygghet.
Att ställa krav på sina medmänniskor (och sig själv!) är att
visa att man bryr sig om dom!
Det finns inga svaga människor eller grupper -- däremot
har samhället lurat många människor att tro att dom är
svaga och att samhället kan hjälpa dom. Man har skapat
inlärd hjälplöshet, i stället för att ge hjälp till självhjälp och
sända signaler och ställa krav som väcker ansvarstagande.
Man har skottat ut pengar, inte för att hjälpa, utan för att
kunna ha gott samvete.
Varje samhällsmedborgare har naturligtvis själv hela det
grundläggande ansvaret för att skapa sin egen välfärd.
Djupt förankrat i folkleden brukar det heta: ''Du är din
egen lyckas smed!'' Samhället ska däremot garantera ett
skyddsnät som är lika för alla -- om och när det egna smidet
gått snett eller misslyckats. Detta skyddsnät ska emellertid
vara lika för alla medborgare och ligga på en god
anständighetsnivå -- men aldrig på en nivå som kan
upplevas som eftersträvansvärd.
Att få bidrag utan krav på motprestation är förnedrande
och passiviserande. Det är ett tydligt tecken på att man inte
behövs, inte är efterfrågad. Ett sådant bidragssystem, vilket
tyvärr kännetecknar stora delar av det svenska sociala
trygghetssystemet, skapar beroenden och främjar inte det
enskilda initiativet och ansvarstagandet,
entreprenörsandan, som ju i grunden finns hos varje
människa.
Människor som tillfälligt och utan egen förskyllan
hamnat i sådana svårigheter att de måste få hjälp av
samhället skall naturligtvis få detta. Men samhället skall
inte, som ofta sker i dag, ta ifrån dessa människor
självkänslan som motprestation. Samhället får icke heller
på något sätt tolerera eller ha förståelse för de slipade och
parasiterande bidragsmissbrukare och fuskare som tyvärr
finns och som misskrediterar socialtjänsten.
Dessa för oss grundläggande värderingar är vår
utgångspunkt för att vilja reformera socialpolitiken och
socialhjälpssystemet i Sverige.
Samhället skall erbjuda ett skyddsnät -- men utan
guldkanter
Samhället ska erbjuda alla svenska medborgare ett
gott allmänt ekonomiskt grundskydd, som träder in när en
människa av något skäl inte kan försörja sig och de sina.
Detta grundskydd ska vara lika för alla och ligga på en
anständig existensminimumnivå. Grundskydd ska vara en
trygghet, ett skyddsnät, men får aldrig ligga på en nivå där
det kan upplevas som något attraktivt att sträva efter eller
att behålla genom t ex bidragsoptimering eller fusk.
Utöver samhällets grundskydd står det varje medborgare
fritt att skaffa sig det individuella tilläggsskydd hon/han
önskar och har råd med.Socialhjälp och arbete med
människor som hamnat i svåra livssituationer är grannlaga
och mycket kvalificerat -- och svårt -- arbete. Därför anser
vi att socialassistenter skall vara människor som hunnit
skaffa sig egen rejäl livserfarenhet. Det räcker inte att vara
aldrig så charmig och välmenande och ha tagit sin
socionomexamen med goda vitsord. Socialassistenter bör
vara minst 40 år fyllda och ha bred livserfarenhet innan de
arbetar med att hjälpa människor i svåra livssituationer.
Yngre socialassistenter kan med fördel arbeta tillsammans
med äldre och erfarna mentorer.
Samhällets grundläggande skyddsnät 2 -- källaren
Varje medborgare är genom detta skyddsnät garanterad
de grundläggande basbehoven för överlevnad, såsom mat
och någonstans att bo etc. Nivån skall ligga på vad som på
orten anses vara en rimlig existensminimumnivå. Detta
innebär naturligtvis nivåer klart under vad självförsörjande
medborgare unnar sig. Denna nivå är en garanti för alla
kommuninvånare -- och en absolut skyldighet att
tillhandahålla för kommunen.
Samhällets grundläggande skyddsnät 1 --
bottenvåningen
Denna nivå är tillgänglig för alla kommuninvånare som
önskar få denna självhjälp, och kommunen har en absolut
skyldighet att tillhandahålla den. Nivån innehåller två
möjligheter, sociallön eller sociallån.
Sociallön är avsedd för arbetslösa medborgare som vill
och kan arbeta men inte har lyckats hitta något som helst
arbete att försörja sig på. De har heller inte
arbetslöshetsersättning eller andra former av
arbetsmarknadsersättning. Sociallönen läggs på den nivå
som i kommunen anses vara lägsta anständighetsnivå. Rätt
till sociallön är kopplad till skydlighet att arbeta med av
kommunen anvisade arbetsuppgifter -- sociallönen är alltså
en ersättning för utfört arbete.
Sociallån är avsedda för medborgare som hamnat i
ekonomiskt trångmål av termporär natur, och där hjälp inte
finns att hämta via normala kanaler som familj,
arbetsgivare, banker etc. Sociallån innebär inga som helst
förpliktelser att utföra arbete åt kommunen, utan har
karaktären av nödlån åt medborgare som har fast arbete
men av något skäl hamnat i en tillfällig ekonomisk knipa.
Sociallånen skall självfallet betalas tillbaka när
vederbörande åter är på grön kvist. I extrema fall skall
naturligtvis sociallån kunna avskrivas. Sociallån skall
beviljas med restriktivitet och sunt förnuft, men det skall
inte krävas att den sökande intecknar sin värdighet som
människa och medborgare.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en ny socialpolitik,
2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådana
ändringar i socialtjänstlagen och andra författningar som
erfordras för att kommunerna skall kunna arbeta efter i
motionen angivna principer.

Stockholm den 26 januari 1993

Ian Wachtmeister (nyd)

Stefan Kihlberg (nyd)

Leif Bergdahl (nyd)

Laila Strid-Jansson (nyd)

Arne Jansson (nyd)


Yrkanden (4)

  • 1
    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en ny socialpolitik
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    avslag
    Kammarens beslut
    = utskottet
  • 1
    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en ny socialpolitik
    Behandlas i
  • 2
    att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådana ändringar i socialtjänstlagen och andra författningar som erfordras för att kommunerna skall kunna arbeta efter i motionen angivna principer.
    Behandlas i
  • 2
    att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådana ändringar i socialtjänstlagen och andra författningar som erfordras för att kommunerna skall kunna arbeta efter i motionen angivna principer.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    uppskov
    Kammarens beslut
    = utskottet

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.