Specialutbildade domare

Motion 2006/07:Ju307 av Solveig Hellquist m.fl. (fp, v, mp, m, kd, c)

av Solveig Hellquist m.fl. (fp, v, mp, m, kd, c)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av specialutbildade domare för sexual- och barnpornografibrott där barn är målsägande.

Motivering

Misstänkta förövare frias gång på gång i sexualbrottmål, eftersom barnets vittnesmål inte anses vara tillförlitligt. Barns trovärdighet ifrågasätts eftersom barnet ändrat sin berättelse, väntat länge med att berätta för någon, någon i omgivningen borde ha upptäckt det m.m.

Bland forskare och andra experter på området är det väl dokumenterat att barn utsatta för sexuella övergrepp inte självmant/spontant berättar om övergreppen. Barn berättar många gånger inte ens när de konfronteras med dokumentationen av övergreppen. Det är också väl dokumenterat att barn berättar först när det känner sig tryggt, har förtroende för den vuxne och känner att den vuxne orkar lyssna på vad barnet har att berätta1.

Både poliser och åklagare har obligatorisk vidareutbildning och en viss möjlighet till specialisering. Så är dock inte fallet inom domarkåren, som saknar möjlighet till specialisering, och där det är upp till varje enskild domstol att bedöma utbildningsbehovet.

Den yttersta konsekvensen av den rådande situationen, vad gäller åtminstone sexualbrottmål där barn är målsägande, är den ibland uppenbara bristen på kunskap om barns mognad och utveckling, som kan resultera i att barnperspektivet åsidosätts vid den juridiska bedömningen.

Så sent som i januari 2005 kritiserade FN:s barnrättskommitté Sverige för bristen på adekvat utbildning för domare2. Under FN:s barnkommittés hearing med regeringen uttrycktes en förvåning över att vidareutbildningen för domare, som har barnmål, inte är obligatorisk.

Att det måste ske en förändring, åtminstone vad gäller sexual- och barnpornografimål, konstateras även i SOU 2004:71 Sexuell exploatering av barn i Sverige, sidan 197:

Det har vid utredningens genomgång av domar framgått, att domstolarna ofta saknar kunskap om dynamiken i och konsekvenserna av denna typ av brott. Exempel finns på domar där ansvaret för exploatering lagts på minderåriga barn och att risken för upprepad brottslighet negligerats.

Även domare behöver särskild kompetens i mål som gäller sexuell exploatering av barn för att citera ovan angivna SOU.

Mot bakgrund av ovanstående anser vi att regeringen bör överväga att domare som skall döma i denna typ av mål skall specialutbildas och kontinuerligt genomgå en obligatorisk vidareutbildning.

Genom ett införande av domare med specialkompetens skulle barns rättigheter tas till vara på ett betydligt bättre sätt än hittills. Som en konsekvens skulle också införandet leda till högre prioritet för dessa ärenden, vilket i sin tur skulle leda till kortare handläggningstider och snabbare processer, som i sin tur skulle underlätta barnets möjligheter till rehabilitering.3

Stockholm den 30 oktober 2006

Solveig Hellquist (fp)

Eva Olofsson (v)

Jan Lindholm (mp)

Magdalena Andersson (m)

Rosita Runegrund (kd)

Ulrika Carlsson i Skövde (c)


[1]

Se T.ex. Svedin, Carl Göran och Back, Christina Varför berättar de inte? Om att utnyttjas i barnpornografi Rädda Barnen 2003.

[2]

FN:s Barnrättskommittés Concluding Observations, punkt 13, sidan 3.

[3]

Källa: Rädda Barnen.

Ärendet är avslutat Motionskategori: Fristående motion Tilldelat: Justitieutskottet

Händelser

Inlämning: 2006-10-31 Hänvisning: 2006-11-07 Bordläggning: 2006-11-07
Yrkanden (1)