Stats-Utskottets Memorial N:o 87.

13

M-.o HT.

Ank. till Riksd. Kansli den 7 Maj 1872, kl. 7 e. in.

Memorial, med förslag till de sista afdelningarne af det nya
reglementet för Riksgälds-kontoret.

(R. A.)

Stats-Utskottet får härjemte till Riksdagens fastställelse öfverlemna
förslag till de sista afdelningarne af det reglemente för Riksgälds-kontoret,
som vid innevarande riksdag kommer att utfärdas, innefattande stadgandena
angående Riksgälds-kontorets inkomster och de till detta verk
särskildt anslagna tillgångar; angående uppbörden och redovisningen af
bevillnings- m. fl. medel; angående styrelsen öfver Riksgälds-kontoret;
angående Fullmäktiges sammankomster; angående Fullmäktige tillhörande
särskilda åligganden och uppdrag; angående betjeningen vid Riksgäldskontoret;
angående lediga tjensters bestridande och tillsättande; angående
behandlingen af frågor rörande tjensteförsummelser m. rn.; samt
slutligen angående pensioneringen af Riksgälds-kontorets betjening.

Angående Riksgälds-kontorets inkomster och de till detta verk
särskildt anslagna tillgångar.

§ 66, angående de till Riksgälds-kontoret anslagna medels användande,
är lika lydande med § 61 i 1871 års reglemente.

§ 67, angående bevillningen, motsvarar § 62 i nu gällande reglemente.

§ 68, angående leverering till Riksgälds-kontoret af folkskoleafgiften
för år 1872, öfverensstämmer med § 63 i nu gällande reglemente;

14

Stats-Utskottets Memorial N:o 87.

§ 69, angående kortstämplingsafgiften; och

§ 70, angående tidningsstämplings-afgiften, grundar sig på förut
gällande stadganden samt antagandet att sistnämnde afgift, jeinlikt Riksdagens
bifall till Bevillnings-Utskottets Betänkande N:o 10, kommer att
upphöra.

§ 71, angående skatteköpeskillingar, är lika lydande med § 65 i
nu gällande reglemente.

§ 72, angående köpeskillingen för kronolägenheten Hushagen, grundar
sig på Stats-Utskottets hemställan uti utlåtandet N:o 68.

§ 73, angående försäljningsmedel för kronans hus;

§ 74, angående anmärkningsmedel;

§ 75, angående öfverskotten å Statsverkets inkomster och besparingar
å dess utgifter;

öfverensstämma hufvudsakligen med §§ 66, 67 och 68 i 1871 års
reglemente.

§ 76, angående äldre depositionsmedel;

§ 77, angående ekeskogsmedlen;

§ 78, angående öfverlemnande till Riksgälds-kontoret af Skogsplanterings-kassans
behållning;

äro lika lydande med §§ 69, 71 och 72 i nu gällande reglemente,
endast med uteslutande af Christianstads flygsandsplanteringsfonds och
ekeplanteringskassans medel, som redan blifvit till Riksgälds-kontoret
levererade.

§ 79, angående öfverlemnande till Riksgälds-kontoret af behållningar
å fonden för boställsskogars indelning till regelbunden hushållning;

§ 80, angående undsättningsmedlen;

§ 81, angående återbetalning af medel, lyftade å mindre kreditivet;

äro lika lydande med §§ 73, 74 och 75 i nu gällande reglemente.

§ 82, angående öfverlemnande till Riksgälds-kontoret af bankovinsten
för år 1870, grundar sig på § 76 i 1871 års reglemente.

§ 83, angående upplåning mot obligationer, motsvarar § 77 i nu
gällande reglemente samt grundar sig i öfrigt på Stats-Utskottets af
Riksdagen godkända utlåtande N:o 14. Som likväl den summa, som
behöfver upplånas, ännu icke blifvit bestämd, har densamma nu icke
kunnat i §:n utsättas, utan skall Utskottet derom särskild! afgifva förslag.

§ 84, angående uppkomna besparingar å medel, afsedda för inlösning
af Riksgälds-kontorets obligationer och räntekuponer;

§ 85, angående förräntning af Riksgälds-kontorets kontanta behållning; §

86, angående Riksgälds-kontorets kreditiv i Riksbanken;

Stats-Utshottets Memorial N:o 87.

15

§ 87, angående erforderliga medels upplåning mot skuldförbindelser
eller genom begagnande af kreditiv;

§ 88, angående den så kallade statslånefondens återstående behållning; äro

lika lydande med §§ 78—82 i nu gällande reglemente.

Som de uti nedannämnda §§ af 1871 års reglemente omnämnda
summor redan blifvit till Riksgälds-kontoret levererade, äro de derom
meddelade stadganden ur förslaget uteslutna, nemligen: § 70, angående
anslaget till gemenskapens vid sjöförsvaret natura underhåll; § 72, angående
Christianstads flygsandsplanteringsfonds och ekeplanteringskassans
behållningar; samt § 76, angående Riksbankens behållna vinst för år 1869.

Angående uppbörden och redovisningen af de till Riksgäldskontoret
ingående bevillnings- m. fl. medel.

De uti denna afdelning intagna §§ 89—96 äro lika lydande med
§§ 83—90 i nu gällande reglemente.

Angående styrelsen öfver Riksgälds-kontoret.

De under denna afdelning intagna §§ 97—102 samt 104 och 105
äro lika lydande med de motsvarande §§ 91—96 samt 98 och 99 i 1871
års reglemente.

Uti 9:de punkten af sitt under N:o 37 afgifna utlåtande, har Utskottet
anmält, att Utskottet, vid afgifvande af förslag till reglemente
för Riksgälds-kontoret skulle taga under öfvervägande hvad Riksdagens
Revisorer anfört i fråga om den genom 97 § i Riksgälds-kontorets nu gällande
reglemente åt Fullmäktige lemnade rättighet, att dels. till godtgörande
af de ökade göromål, som en del tjensteman få vidkännas i
följd af särskilda bestyr med statsskulden, dels till lämpliga arfvoden
åt Lånedeputerades biträden använda ett årligt belopp af Sextusen
Riksdaler.

Utskottet har till följd häraf vid upprättandet af det nu afgifna
reglementsförslaget tagit denna fråga under öfvervägande; och har dervid
desto mindre funnit skäl föreslå någon ändring uti de i detta hänseende
nu gällande föreskrifter, som Fullmäktige uti sin öfver Revisorernes
framställning afgifna förklaring fullständigt ådagalagt, det några
sådana förändrade förhållanden icke inträdt, som i ringaste mån kunna

16

Stats-TJtslcottets Memorial N:o 87.

föranleda till ändring i Riksdagens härom år 1870 meddelade föreskrifter,
enligt hvilka Riksdagen, med bifall till Stats-Utsköttets uti Memorial
N:o 94 (sid. 3 och 4) gjorda hemställan, till Fullmäktiges disposition
för ifrågavarande ändamål anvisat ett bestämdt årligt belopp af
6,000 Rdr. De genom § 97 af nu gällande reglemente meddelade stadganden
hafva till följd häraf oförändrade bibehållits uti den nu föreslagna
§ 103.

Angående Fullmäktiges sammankomster.

Samtliga under denna afdelning i §§ 100—109 af 1871 års reglemente
införda stadganden skola införas under §§ 106—115 i det nya.

Angående Fullmäktige tillhörande särskilda åligganden och

uppdrag.

De under denna afdelning intagna §§ 116—126 äro af samma lydelse
med de motsvarande §§ 110—120 i 1871 års reglemente.

Angående betjeningen vid Riksgälds-kontoret.

§§ 12/ 132 äro lika lydande med §§ 121-—126 i 1871 års regle mente.

Angående lediga tjensters bestridande och tillsättande.

§§ 133—138 äro lika lydande med §§ 127—132 i samma reglemente.

Angående behandlingen af frågor rörande tjensteförsum melser

m. in.

§§ 139—144 äro lika lydande med §§ 133—138 i samma reglemente.

Stat;--Utskottets Memorial N:o 87.

17

Angående pensioneringen af Riksgälds-kontorets betjening.

§§ 145-—150 äro lika lydande med §§ 139—144 i samma reglemente.

Slutligen hemställer Utskottet,

att de vid 1871 års rikdag fastställda aflönings- och
pensionsstater fortfarande må tjena till efterrättelse,
endast med den ändring, att sistnämnda stat minskas
med 660 Rdr 66 öre, motsvarande den numera aflidne
förre Bokhållaren Johan Erik Lindberg tillerkända
pension j samt

att berörda stater, med iakttagande af förenämnda
ändring, måtte få det nya reglementet bifogas.

Stockholm den 7 Maj 1872.

På Utskottets vägnar:

Arvid Fr:son Posse.

Herr J. Rundbäck har begärt få antecknadt, att han icke varit
tillstädes vid detta ärendes slutliga handläggning hos Utskottet.

Bih. till lliksd. Prot. 1872. 4 Sami. 1 A/d. 47 Häft.

3

18

Stats-UtsJcottets Memorial N:o 87.

Försiag

till Reglemente för Riksgälds-kontoret.

(Slutet.)

Angående Riksgälds-kontorets inkomster och de till detta verk
särskildt anslagna tillgångar.

§ 66.

De till Riksgälds-kontoret hörande och dit anslagna medel må icke,
under någon förevändning eller med hvad vilkor som helst, derifrån
ryckas eller användas till andra behof, än dem Riksdagen bestämt.
Allt förordnande, som deremot strider, vare kraftlöst (68 § Regeringsformen).
Ock må, vid liqviderande af Riksgälds-kontorets fordringar,
ackord, utan Riksdagens särskilda samtycke, icke medgifvas.

§ 67.

o

Återstoden af den allmänna bevillning och tillägg sb evillning som
enligt sistlidet års Riksdags beslut, skall utgöras, liksom den allmänna
bevillning, hvilken blifvit fastställd vid innevarande riksdag, bör till
Riksgälds-kontoret levereras i den ordning och på det sätt författningarne
föreskrifva; hvarjemte utestående restantier å de förflutna årens
bevillningsmedel böra, i den mån de varda indrifna, komma detta verk
till godo.

§ 68.

Sedan Riksdagen beslutat att, i stället för den hittills till församlingarne
öfverlåtna folkskoleafgiften, skall under Åttonde Hufvudtiteln
för år 1872 uppföras ett mot nämnda afgift svarande anslag, så kommer
den folkskoleafgift, som för ar 1871 blifvit. debiterad och hvilken
under år 1812 inflyter, att till Riksgälds-kontoret levereras.

Stats-Utskotlets Memorial N\o 87.

19

§ 69.

Den för stämpling af spelkort stadgade afgift skall ingå till Riksgälds-kontoret,
genom hvars försorg för spelkorten föreskrifna konvoluter
och manufaktur-stämpelpapper anskaffas samt i stadgad ordning tillhandahållas;
börande Riksgälds-kontoret till allmänna barnhuset i Stockholm
samt frimurarebarnhuset och serafimerlasarettet, i stället för den
dessa barmhertighetsinrättningar hittills tillerkända andel i denna afgift,
utbetala följande årliga belopp, nemligen: till allmänna barnhusinrättningen
27,000 R:dr, till frimurarebarnhuset 1,500 R:dr och till serafimerlasarettet
1,500 R:dr, hvarjemte den i äldre författningar fattigvården i
landsortstäder, der kortfabriker finnas, af kortstämpelafgiften tillagda
andel, en skilling banko eller 3g öre för hvarje kortlek, som i staden
tillverkas, fortfarande må utgå till de städer, der fattigvården nu uppbär
en sådan afgift, men icke framdeles medgifvas för andra städer,
inom hvilka kortfabrik möjligen kan uppstå, och icke heller i städer
der den uppbäres, såvida kortfabrikationen derstädes utöfver ett års tid
blifvit afbruten.

§ 70.

Afgiften för stämpling af tidningar, skall, så länge denna stämpling
fortfar, till Riksgälds-kontoret ingå.

§ 71.

Till Riksgälds-kontoret aflemnas hädanefter, liksom hittills, de
köpeskillingar, hvilka vid Kronan behållna hemmans samt rekognitionsoch
Kronans öfriga disponibla skogars försäljande till skatte varda erlagda.

§ 72.

Derest den landshöfdingen i Kopparbergs län på lön anslagna
kronolägenheten Hushagen i Stora Tuna socken af nämnda län varder
inom den 14 Mars 1873 till Stora Kopparbergs bergslag försåld mot en
köpeskilling af etthundratusen Riksdaler, skall berörda köpeskilling till
Riksgälds-kontoret ingå.

§ 73.

Riksgälds-kontoret eger jemväl att emottaga de medel, hvilka
kunna inflyta vid försäljning af Kronan tillhöriga hus i städerna; hvar -

20

Stats- Utskottets Memorial N:o 87.

ifrån dock undantagas auktionsmedlen för sådana hus, som äro inköpta
för Kongl. Flottans i Carlskrona behof eller för allmänna magasins-inrättningens
rakning, så vida ej dessa medel blifvit af Rikets Ständer eller
Riksdagen för särskildt ändamål anvisade.

§ 74.

Till Riksgälds-kontorets disposition skola öfverlemnas de medel,
hvilka, till följd af anmärkningar vid räkenskaperna öfver alla till detta
verk ingående allmänna utskylder, äro eller blifva levererade.

§ 75.

Från Kongl. Statskontoret bör Riksgälds-kontorct erhålla dels redan
uppkomna, men ännu icke aflemnade, dels hädanefter uppkommande
öfverskott ä Statsverkets inkomster, äfvensom behållna och till framtida
behof icke reserverade besparingar k detta verks utgifter; börande, sedan
rikshufvudboken för år 1870 och hvarje påföljande år blifvit afslutad,
.en derpå grundad liqvid mellan Stats- och Riksgälds-kontoren uppgöras
öfver de sistnämnda verk tillkommande öfverskottsmedel.

§ 76.

Med det i § 26 af 1866 års reglemente stadgade vilkor eger Riksgälds-kontoret
att, under hvarje år, från Kongl. Statskontoret emottaga
den vid samma års början befintliga behållning utaf de depositionsrnedel,
som från Landtränterierna samt Öfverståthållare-embetets Kansli blifvit
till Kongl. Statskontoret inlevererade.

§ 77.

De medel, som i följd af vederbörande jordegares vid 1828—1830
års riksdag medgifna lösningsrätt af de å kr ono skatt ejor den växande ekar
hädanefter till Riksgälds-kontoret inflyta, skola bland Riksgälds-kontorets
öfriga årliga inkomster bokföras.

§ 78.

Sedan Riksdagen sistlidet år, i enlighet med Kongl. Maj:ts derom
gjorda nådiga framställning, å Sjunde Hufvudtiteln uppfört ett särskildt

Stats-UtsJcottets Memorial N:o 87.

21

anslag för skogsväsendet, så kommer skogsplanteringskassans återstående
behållning att till Riksgälds-kontoret öfverlemnas, för att bland dess
öfriga tillgångar ingå.

§ 79.

_ I enlighet med Kongl. Maj:ts Riksdagen delgifna beslut skall behållningen
å fonden för boställsskogars indelning till regelbunden hushållning
till Riksgälds-kontoret öfverlemnas.

§ 80.

I öfverensstämmelse med Riksdagens beslut i fråga om begagnandet
af de för undsättningar vid missväxter eller felslagna skördar afsedda
medel, intilldess desamma behöfva för sagda ändamål användas, skola
dessa medel, till den del de icke äro för anvisade utbetalningar erforderliga,
öfverlemnas till Riksgälds-kontoret.

§ 81.

Jemte det Riksdagen medgifvit, att allt hvad som återbetalas å
de undsättningslån, som "från 1867 års början till den 27 Mars 1868
blifvit meddelade dels af undsättningsfonden, dels af lyftade medel å
mindre kreditivet, må till undsättningsfonden ingå, intilldess den på sådant
sätt influtna summan uppgår till ett sammanräknadt belopp, motsvarande
de från undsättningsfonden från 1867 års början till samma
dag utgifna lån, eller 818,368 Riksdaler 69 öre, har Riksdagen beslutat,
att allt hvad som å samma lån derutöfver inflyter bör af Statskontoret
till Riksgälds-kontoret inlevereras såsom afbetalning å de utaf mindre
kreditivet lyftade medel.

§ 82.

Jemlik! sistlidna års Riksdags beslut har Riksbankens under år
1870 upplupna vinst blifvit för statens allmänna behof med en million
trehundrafemtioen tusen Riksdaler till Riksgälds-kontoret anvisad.

§ 83.

Sedan Riksdagen uppdragit åt Fullmäktige i Riksgälds-kontoret,
att, till bestridande af redan beviljade anslag til! Statens jernvägsbyggnader,
äfvensom lör att bereda tillgång dels för blifvande anslag till

22

Stats- UtsJeottets Memoril N:o 87.

jernvägsbyggnader, dels ock för inlösande af ännu utelöpande obligationer
för 1867 och 1869 års för jernvägsbyggnaderna upptagna lån,
mot fonderade statsobligationer i svenskt mynt å ett sammanräknadt
nominelt belopp af tjugofyra millioner Riksdaler samt löpande med
fyra procents ränta, som halfårsvis förfaller, ofördröjligen upplägga ett
lån, hvilket skall, efter hvarje år verkställd utlottning, amorteras under
loppet af 40 år, äfvensom bemyndigat Fullmäktige att icke allenast bestämma
obligationernas valörer och försäljningspris, utan äfven i öfrigt
vid upplåningen tillvägagå på det sätt de finna lämpligast och med det
allmännas fördel mest öfverensstämmande, samt Kong]. Maj:t genom nådig
kungörelse den l:sta Mars innevarande år gillat och fastställt de
i afseende på detta lån af Riksdagen meddelade bestämmelser, har Riksdagen
beslutat det Fullmäktige må, utöfver det belopp, som erfordras
till fyllande af den utaf 1870 och 1871 års Riksdag bestämda upplåningssumma
af 18,200,000 Rdr, genom försäljning af obligationer upplåna
ytterligare Riksdaler, under

iakttagande deraf, att försäljning af 1870 års femprocents obligationer
icke må ega rum, derest icke för dem erhålles en så hög betalning, att
den effektiva ränta, Riksgälds-kontoret för de upplånta penningarne kommer
att erlägga, understiger den effektiva räntan för de fyraprocents
obligationer, som samtidigt af Riksgälds-kontoret försäljas.

I öfrigt gäller till efterrättelse i afsende på ofvanberörda fyraprocents
obligationer:

a) att penningar, som genom försäljning af dessa obligationer inflyta,
icke må användas för andra än de bär ofvan omförmälda ändamål; b)

att till ränteliqvider och kapitalskuldens amortering anvisas ett
årligt anslag, motsvarande det belopp, som hvarje år erfordras för sagda
liqviders och amorterings verkställande; börande detta anslag, till dess
hela skulden blifvit i stadgad ordning betald, årligen utaf Riksgäldskontorets
medel afsättas; samt

c) att de uti nästföregående moment omförmälda rånte- och amorteringsanslag
skola ingå till en särskildt redovisad liqvidations- och
amortissementsfond, hvars behållning skall för det med dessa medel afsedda
ändamål oförryckt tillhandahålles och användas, så att ränteliqviderna
vid derför bestämda terminer varda ovilkorligen fullgjorda och
skuldens betalning i föreskrifven ordning verkställd; och skola de till
liqvidations- och amoxflissementsfonden influtna medel, så vidt ske kan
och denna fond åliggande liqvider medgifva, städse på säkert och ändamålsenligt
sätt göras fruktbärande.

Stats-Utskottets Memorial N:o 87.

23

Dessutom böra Fullmäktige — sedan Kongl. Maj:t numera bifallit
Riksdagens i underdånig skrifvelse framställda begäran derom att
utlottningslistorna rörande såväl 1870 års, som öfriga i svenskt mynt
förskrifna statsobligationer, må såsom bihang få medfölja Svensk författningssamling
— föranstalta, det nämnda listor hädanefter varda till
vederbörande behörigen aflemnade för att på nämnda sätt komma till
allmänhetens kännedom.

§ 84.

Då obligationer och räntekuponer för de af Riksgälds-kontoret
upptagna lån icke varda inom den för deras inlösande bestämda preskriptionstid
hos Riksgälds-kontoret företedda, skola de medel, hvilka
för infriandet, af sadana obligationer och räntekuponer innestå hos de
för lånen afsätta liqvidations- och amortissementsfonder, öfverföras till
Riksgälds-kontorets allmänna kassa, för att till fyllande af Kontorets
öfriga behof kunna användas.

§ 85.

De till Riksgälds-kontoret influtna uppbördsmedel eller aflemnade
behållningar, äfvensom de för jernvägsbyggnaderna upplånta medel samt
detta verks öfriga kontanta tillgångar skola, så vidt och så länge de icke
behöfva användas för samma verk åliggande utbetalningar, hällas allmänna
rörelsen tillhanda och göras räntebärande genom desammas utlåning
emot skuldförbindelser, som Fullmäktige anse innefatta full säkerhet
och hvilka antingen äro afgifna af städer och menigheter eller inom
riket. befintliga, af Kongl. Maj:t oktrojerade, penningeförvaltande verk
och inrättningar, eller ock försedda med hypotek af räntebärande
obligationer eller förbindelser, utfärdade af sådana verk och inrättningar
samt andra större bolag och föreningar, som efter erhållna, af Kongl.
Maj:t meddelade, oktrojer eller fastställda reglementen trädt i verksamhet.
Vid sådan utlåning skola Riksgälds-kontorets räntebärande obligationer
såsom hypotek . åtnjuta företräde framför hvarje annan erbjuden säkerhet.
Utlåningstiden må af Fullmäktige bestämmas, dock får densamma
icke öfverskrida sex månader efter nästa riksdags början. Lånesummans
förhållande till derför hypotiserade obligationers kapitalbelopp, äfvensom
den ränta, hvilken för ifrågavarande lån skall till Riksgälds-kontoret
erläggas, må likaledes, med afseende å dessa obligationers afsättlighet
och den vanliga penningeräntans belopp, af Fullmäktige bestämmas;
egande Fullmäktige jemväl att för sådana medel uppköpa antagliga

24

Stats-Utskottets Memorial N:o 87.

obligationer, som förfalla inom viss bestämd tid, eller anses kunna utan
svårighet och kapitalförlust vid inträffande behof föryttras.

§ 86.

För bestridande af Riksgälds-kontoret åliggande utbetalningar eger
detta verk att begagna ett kreditiv å Riksbanken till belopp af högst
en million femhundratusen Riksdaler, mot fyra procent årlig ränta å
hvad som af kreditivet lyftas; börande i afseende på kreditivets begagnande
de uti banko-reglementet derom meddelade föreskrifter lända
till efterrättelse.

§ 87.

Derest sådant för verkställigheten af Riksgälds-kontoret åliggande
utbetalningar finnes nödvändigt, ega Fullmäktige att anskaffa dertill
erforderliga medel genom upplåning mot Riksgälds-kontorets skuldförbindelser,
eller begagnandet af krediter, allt på vilkor som Fullmäktige
ega bestämma. I afseende på upplåning emot tryckta eller graverade
obligationer lemnar Riksdagen särskilda föreskrifter.

§ 88.

De medel, som inflyta å den s. k. Statslånefondens utestående
fordringar, skola, efter afdrag af nödiga förvaltningsutgifter, till Riksgälds-kontoret
aflemnas.

Angående uppbörden och redovisningen af* de till Riksgäldskontoret
ingående bevillnings- m. fl. medel.

§

89

lika

med

§

83

§

90

>>

§

84

§

91

V

§

85

§

92

>>

??

§

86

§

93

??

>>

§

87

§

94

>>

§

88

§

95

§

89

§

96

>>

V

§

90

i 1871 års reglemente.

Angående

Stats- Utskottets Memorial N:o 87.

25

Angående Styrelsen öfver Riksgiilds-kontoret.

§

97

lika

med

§

91

§

98

H

11

§

92

§

99

11

11

§

93

§

100

11

11

§

94

§

101

y

11

§

95

§

102

i

i

* y

§

96

i 1871 års reglemente.

§ 103.

Fullmäktige må vara obetaget att, om sådant finnes lämpligt eller
nödvändigt för lånetransaktioner, utse ombud för bedrifvande af dervid
erforderliga underhandlingar äfvensom att åt särskilde Deputerade uppdraga
bestyren med lånemedlens indragning samt verkställighet af de
för Riksgälds-kontorets räkning erforderliga utländska liqvider; allt i
öfverensstämmelse med de beslut och föreskrifter, som Fullmäktige ega
meddela.

Desse Deputerade, hvilkas antal af Fullmäktige bestämmes, böra
väljas vid slutet af hvarje qvartal; och verkställes berörda val, dervid
förut varande Deputerade kunna omväljas, på sätt sista punkten af §
112 innehåller. Med hänsigt till erforderliga namnteckningar å vexlar
jemte öfriga expeditioner, böra långifvarne och andra vederbörande underrättas
om de förändringar, som bland Deputerade inträffa. Deputerade
ega att sig emellan, såsom lämpligast synes, fördela dem tillhörande
göromål, och skola de inför Fullmäktige vid hvarje sammankomst
redogöra för sina åtgärder under den efter Fullmäktiges nästföregående
sammankomst förflutna tid. Deputerade äro i afseende på utöfningen
af sina uppdrag ansvarige enligt allmänna lagen och gällande författningar.
I förhållande till beskaffenheten och omfånget af de göromål,
som varda åt Deputerade uppdragna, må Fullmäktige bestämma de arfvoden,
hvaraf Deputerade kunna anses hafva gjort sig förtjente. På
Deputerade ankommer att, derest göromålens behöriga gång sådant
fordrar, antaga nödiga biträden; och må Fullmäktige dels till godtgörande
af de ökade göromål, som en del tjensteman får vidkännas i följd
af särskilda bestyr med statsskulden, dels till lämpliga arfvoden åt Deputerades
biträden använda ett årligt belopp af sextusen Riksdaler.

§ 104 lika med §

§ 105 „ „ §

Bill. till JRihsd. Prof. 1872.

08 1

gg | i 1871 års reglemente,

4 Sami, 1 Afd. 47 Raft.

i

Stats-lJtsJcotlets Memorial N:o 87.

20

Angående Fullmäktiges sammankomster.

§

106

lika

med

§

100

§

107

33

33

§

101

§

108

33

33

§

102

§

109

,,

33

§

103

§

110

3 3

33

§

104

§

111

33

33

§

105

§

112

33

33

§

106

§

113

33

55

§

107

§

114

3 3

55

§

108

§

115

33

55

§

109

i 1871 års reglemente.

Angående Fullmäktige tillhörande särskilda åligganden

och uppdrag.

§

116

lika

med

§

110

§

117

1 5

3 5

§

111

§

118

,,

33

§

112

§

119

5 3

33

§

113

§

120

55

53

§

114

§

121

35

35

§

115

§

122

55

33

§

116

§

123

53

’ 3

§

117

§

124

3 3

3 3

§

118

§

125

''

* )

§

119

§

126

35

33

§

120

i 1871 års reglemente.

Angående hetjeningen vid Riksgälds-kontoret.

§

127

lika

med

§

121

§

128

33

33

§

122

§

129

33

33

§

123

§

130

33

33

§

124

§

131

33

33

§

125

§

132

33

33

§

126

1871 års reglemente.

Stats- Utskottets Memorial N:o 87.

27

Angående lediga tjenst ers bestridande och tillsättande.

§

133

lika

med

§

127 j

$

134

?!

§

128 |

§

135

>>

V

§

129 \

§

136

V

§

130

§

137

??

§

131

§

138

>>

§

132

i 1871 års reglemente.

Angående behandlingen af frågor rörande tjensteförsummelser,
m. in.

§

139

lika

med

§

133

§

140

? 1

§

134

§

141

« I

n

§

135

§

142

§

136

§

143

??

§

137

§

144

>>

§

138

i 1871 års reglemente,

Angående pensioneringen af Riksgälds-kontorets betjening.

§ 145 lika med § 139

§ 146 „ „ § 140

§ 147 „ „ § 141

§ 148 „ „ § 142

§ 149 „ „ § 143

i 1871 års reglemente.