Strafftiden för psykiatrisk vård

Motion 2004/05:Ju298 av Hillevi Larsson (s)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till en ändring av reglerna så att den slutna psykiatriska vård som kan följa av en dom aldrig får bli kortare än den fängelsedom som skulle ha blivit resultatet om den dömde av domstolen betraktats som psykiskt frisk, samt att om patienten friskförklaras före strafftidens slut, bör resterande tid avtjänas i fängelse.

Motivering

Frågan om fängelse eller psykiatrisk vård har aktualiserats av mordet på Anna Lindh och de kaotiska rättegångsförhållandena där något så kraftigt subjektivt som gärningsmannens psykiska status kommit att spela så stor roll och olika instanser kommit till olika slutsatser.

Det krävs en regeländring som dels hindrar grova brottslingar att tillskansa sig mildare behandling genom att spela psykiskt sjuka, dels skyddar allmänheten mot att farliga brottslingar friges för tidigt och återfaller i brott.

Regeländringen bör innebära att den slutna psykiatriska vård som kan följa av en dom aldrig får bli kortare än den fängelsedom som skulle blivit resultatet om den dömde av domstolen betraktats som psykiskt frisk. Friskförklaras patienten innan utgången tid bör resterande tid avtjänas i fängelse.

Det ligger något djupt stötande i att människor som döms för allvarliga brott och som av domstolen betraktas som psykiskt sjuka efter att ha dömts till vård ganska snabbt kan friges om de betraktas som botade och psykiskt friska.

Många av dessa dömda kan betraktas som gränsfall där de olika rättsliga instanserna kommer till olika slutsatser beträffande de anklagades psykiska tillstånd.

Absurda situationer uppstår då de dömda som alldeles tydligt är svårt psykiskt sjuka faktiskt blir intagna för vård under sitt återstående liv medan de som är alldeles på gränsen till friska ofta snabbt betraktas som botade och friska och därefter friges. Det absurda består i att ju friskare den dömde är desto snabbare blir han friskförklarad och frigiven trots att han ju borde vara mer ansvarig ju friskare han är.

"Straffet" blir således lägre ju friskare och därmed mer ansvarig man är. Detta strider mot en allmän rättskänsla.

Dagens system uppmuntrar brottslingar till att först och främst spela psykiskt sjuka för att få en dom som kan leda till snabbare frigivning.

Den som kan spela psykiskt sjuk har nämligen goda förutsättningar att under sjukhusvistelsen spela upp det symptompanorama som innebär ett snabbt tillfrisknande.

Systemets möjlighet att objektivt bedöma sjukdomstillstånd och tillfrisknaden inom detta område måste betraktas som otillfredsställande. Dels förekommer det att olika instanser/experter är oense, dels släpps patienter ut trots utlåtanden som gör ut på att det finns en återfallsrisk.

Möjligheten att genom medvetet agerande som sjuk skaffa sig fördelar gentemot rättsväsendet måste av ovan angivna skäl begränsas.

Stockholm den 23 september 2004

Hillevi Larsson (s)