Svenska medborgares utlandsröstning

Motion 1991/92:K715 av Elisabeth Fleetwood m.fl. (m)

Ärendet är avslutat

Motionskategori
-
Motionsgrund
Tilldelat
Konstitutionsutskottet

Händelser

Inlämning
1992-01-27
Bordläggning
1992-02-06
Hänvisning
1992-02-10

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

Med medborgarskap följer för den myndige
medborgaren den självklara och för en levande demokrati
centrala rätten att i allmänna val deltaga i skapandet av
riksdag eller parlament och andra demokratiska
församlingar i hemlandet.
Utvecklingen under efterkrigstiden har inneburit en
omfattande internationalisering; en utveckling som
sannolikt kommer att tilltaga, inte minst för Sveriges del
mot bakgrund av kommande anslutning till EG och
överhuvudtaget ett ökat deltagande i ekonomiskt och
organisatoriskt samarbete.
För svenska medborgare finns också sedan länge
möjlighet att när de vistas i andra länder delta i de allmänna
valen i hemlandet. Då kan röstning ske på ambassader eller
konsulat och i vissa fall särskilt upprättade
röstmottagningsplatser. Hur många svenska medborgare
som vid valen permanent, långvarigt eller tillfälligt befinner
sig utomlands har visat sig ytterst svårt att beräkna. Att de
är åtskilliga tiotusental är dock sannolikt. I särskild
röstlängd var vid 1988 års val upptagna drygt 18 000 varav
13 500 utnyttjade sin rösträtt. Ett valdeltagande på nära 73
procent. Detta anser vi vara ett mycket högt valdeltagandde
om man beaktar de särskilda svårigheter som är förenade
med röstavgivningen. Enligt uppgift skall i dag så många
som ca 80 000 svenska medborgare vara verksamma
utomlands. Hur många som missat att bli uppförda i den
särskilda röstlängden är omöjligt att veta, men det kan röra
sig om åtskilliga tusental.
Svensk medborgare som ej är bosatt i riket har enligt
vallagens 4 kap. 11 § rösträtt vid val till riksdagen, om han
varit kyrkobokförd här någon gång och har uppnått arton
års ålder senast på valdagen. För utlandssvensk, som alltså
inte är kyrkobokförd i riket, gäller att han måste vara
uppförd i särskild röstlängd för att kunna rösta i
riksdagsvalet. I sådan längd upptas efter särskild ansökan
den som den 1 juni har rösträtt. Ansökan om att bli
upptagen i särskild röstlängd skall göras skriftligen hos
centrala valmyndigheten senast den 1 juni. I
ansökningshandlingen skall sökanden på heder och samvete
försäkra att han är svensk medborgare. Blanketter till
ansökan skall finnas tillgängliga hos centrala
valmyndigheten samt hos svensk beskickning och annan
svensk utlandsmyndighet som centrala valmyndigheten
bestämmer.
Det har visat sig att informationen till utlandssvenskarna
är mycket varierande. På platser där många svenskar finns
brukar det av naturliga skäl fungera väl, men i länder med
få svenskar har det förekommit att många inte i tid fått
information och inte kunnat deltaga i valet. Här måste
särskilda åtgärder vidtas. Betydande informationsinsatser
vidtas i Sverige för att sprida information till i riket bosatta
utländska medborgare, som fått rösträtt i de kommunala
valen. Det måste vara möjligt att förstärka insatserna
riktade mot svenska medborgare.
Den information som delvis sker redan nu via
utlandssvenskarnas tidningar, ambassader, konsulat,
svenska kyrkans verksamhet och Radio Sweden bör kunna
förbättras. Myndigheterna bör också kunna satsa på att via
företag och organisationer sprida valinformation. Den
tekniska utvecklingen med datorer och telefax borde kunna
underlätta en hel del.
Enligt vår mening bör man överväga om den som en
gång upptagits i särskild röstlängd skall få stå kvar till dess
att personen i fråga återflyttar till Sverige. Detta förfarande
skulle minska risken för att en medborgare p.g.a. bristande
information inte kan utnyttja sin rösträtt. Det kan också ses
som en administrativ rationalisering.
Den utredning som regeringen tillsatt i mars 1991 för
översyn av valförfarandet bör kunna utarbeta förslag till
ändrade regler och rutiner som kan förbättra
utlandssvenskarnas möjligheter att deltaga i riksdagsvalet.
För många utlandssvenskar är valakten av särskilt stor
betydelse, den är en direktkoppling mellan den enskilde och
hemlandet, en länk till den demokratiska nation och den
svenska kultur som man är en del av oberoende av var i
världen man vistas.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om utlandssvenskarnas
röstningsmöjligheter.

Stockholm den 23 januari 1992

Elisabeth Fleetwood (m)

Inger Koch (m)

Jan Backman (m)

Kenth Olsson (m)

Lennart Fridén (m)

Filip Fridolfsson (m)


Yrkanden (2)

  1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utlandssvenskarnas röstningsmöjligheter.
    Behandlas i
    Utskottets förslag
    uppskov
    Kammarens beslut
    = utskottet
  2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utlandssvenskarnas röstningsmöjligheter.
    Behandlas i

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.