Svenska medborgares utlandsröstning
Motion 1991/92:K715 av Elisabeth Fleetwood m.fl. (m)
Ärendet är avslutat
- Motionskategori
- -
- Motionsgrund
- Tilldelat
- Konstitutionsutskottet
Händelser
- Inlämning
- 1992-01-27
- Bordläggning
- 1992-02-06
- Hänvisning
- 1992-02-10
Motioner
Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.
Med medborgarskap följer för den myndige medborgaren den självklara och för en levande demokrati centrala rätten att i allmänna val deltaga i skapandet av riksdag eller parlament och andra demokratiska församlingar i hemlandet.
Utvecklingen under efterkrigstiden har inneburit en omfattande internationalisering; en utveckling som sannolikt kommer att tilltaga, inte minst för Sveriges del mot bakgrund av kommande anslutning till EG och överhuvudtaget ett ökat deltagande i ekonomiskt och organisatoriskt samarbete.
För svenska medborgare finns också sedan länge möjlighet att när de vistas i andra länder delta i de allmänna valen i hemlandet. Då kan röstning ske på ambassader eller konsulat och i vissa fall särskilt upprättade röstmottagningsplatser. Hur många svenska medborgare som vid valen permanent, långvarigt eller tillfälligt befinner sig utomlands har visat sig ytterst svårt att beräkna. Att de är åtskilliga tiotusental är dock sannolikt. I särskild röstlängd var vid 1988 års val upptagna drygt 18 000 varav 13 500 utnyttjade sin rösträtt. Ett valdeltagande på nära 73 procent. Detta anser vi vara ett mycket högt valdeltagandde om man beaktar de särskilda svårigheter som är förenade med röstavgivningen. Enligt uppgift skall i dag så många som ca 80 000 svenska medborgare vara verksamma utomlands. Hur många som missat att bli uppförda i den särskilda röstlängden är omöjligt att veta, men det kan röra sig om åtskilliga tusental.
Svensk medborgare som ej är bosatt i riket har enligt vallagens 4 kap. 11 § rösträtt vid val till riksdagen, om han varit kyrkobokförd här någon gång och har uppnått arton års ålder senast på valdagen. För utlandssvensk, som alltså inte är kyrkobokförd i riket, gäller att han måste vara uppförd i särskild röstlängd för att kunna rösta i riksdagsvalet. I sådan längd upptas efter särskild ansökan den som den 1 juni har rösträtt. Ansökan om att bli upptagen i särskild röstlängd skall göras skriftligen hos centrala valmyndigheten senast den 1 juni. I ansökningshandlingen skall sökanden på heder och samvete försäkra att han är svensk medborgare. Blanketter till ansökan skall finnas tillgängliga hos centrala valmyndigheten samt hos svensk beskickning och annan svensk utlandsmyndighet som centrala valmyndigheten bestämmer.
Det har visat sig att informationen till utlandssvenskarna är mycket varierande. På platser där många svenskar finns brukar det av naturliga skäl fungera väl, men i länder med få svenskar har det förekommit att många inte i tid fått information och inte kunnat deltaga i valet. Här måste särskilda åtgärder vidtas. Betydande informationsinsatser vidtas i Sverige för att sprida information till i riket bosatta utländska medborgare, som fått rösträtt i de kommunala valen. Det måste vara möjligt att förstärka insatserna riktade mot svenska medborgare.
Den information som delvis sker redan nu via utlandssvenskarnas tidningar, ambassader, konsulat, svenska kyrkans verksamhet och Radio Sweden bör kunna förbättras. Myndigheterna bör också kunna satsa på att via företag och organisationer sprida valinformation. Den tekniska utvecklingen med datorer och telefax borde kunna underlätta en hel del.
Enligt vår mening bör man överväga om den som en gång upptagits i särskild röstlängd skall få stå kvar till dess att personen i fråga återflyttar till Sverige. Detta förfarande skulle minska risken för att en medborgare p.g.a. bristande information inte kan utnyttja sin rösträtt. Det kan också ses som en administrativ rationalisering.
Den utredning som regeringen tillsatt i mars 1991 för översyn av valförfarandet bör kunna utarbeta förslag till ändrade regler och rutiner som kan förbättra utlandssvenskarnas möjligheter att deltaga i riksdagsvalet.
För många utlandssvenskar är valakten av särskilt stor betydelse, den är en direktkoppling mellan den enskilde och hemlandet, en länk till den demokratiska nation och den svenska kultur som man är en del av oberoende av var i världen man vistas.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utlandssvenskarnas röstningsmöjligheter.
Stockholm den 23 januari 1992 Elisabeth Fleetwood (m) Inger Koch (m) Jan Backman (m) Kenth Olsson (m) Lennart Fridén (m) Filip Fridolfsson (m)
Yrkanden (2)
- att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utlandssvenskarnas röstningsmöjligheter.
- Behandlas i
- Utskottets förslag
- uppskov
- Kammarens beslut
- = utskottet
- att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utlandssvenskarnas röstningsmöjligheter.
- Behandlas i
Motioner
Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.