Sverige i EG

Motion 1992/93:U514 av Ylva Annerstedt m.fl. (fp)

av Ylva Annerstedt m.fl. (fp)
Inledning
Som ett stabilt och välutvecklat land i Europa har
Sverige både en moralisk förpliktelse och ett egenintresse
att medverka till att de goda förutsättningarna tas till vara.
Målet för våra strävanden bör vara att våra barn och
barnbarn skall få växa upp i ett Europa som är säkrare,
friare, mera grönskande, välmående och mera öppet mot
omvärlden.
Efter senaste kriget ställde sig Europatankens pionjärer
frågan hur man i Europa borde ordna relationerna mellan
länder och folk vars ledare i generationer exploaterat och
hyllat nationalistiskt tänkande och intolerans. Istället för en
fortsättning av det gamla skall Europas länder länkas in i en
ny tradition där grannrelationer präglas av allt djupare och
alltmer förtroendefullt samarbete.
För dessa pionjärer var det uppenbart att det inte räckte
med nya avtal och traktater mellan Europas regeringar.
Uppgiften är svårare än så. Samarbetet måste ges en fast,
överstatlig form, och lösningen ligger i att sammanväva
länderna så tätt att de blir starkt ömsesidigt beroende.
Därmed blir det också allt svårare för länderna att hamna
på olika sidor i en väpnad konflikt.
EG är en organisation i ständig förändring. Vi kan
därför inte i alla avseenden veta hur det nya Europa
kommer att gestalta sig. Detta är i sig ett starkt skäl för
medlemskap: att söka säkerställa ett större svenskt
inflytande över de vägar som Europas folk väljer när de
samarbetar mot ''ett allt fastare förbund''.
Folkpartiet liberalerna tar följaktligen klart och
otvetydigt ställning för svenskt medlemskap i EG. Det
innebär dock inte att vi, från liberala utgångspunkter, finner
att allt inom EG är så bra som vi kunde önska. Det finns
mycket inom EG som vi vill påverka och förändra till det
bättre. För detta syfte blir EG vårt instrument, som skall
användas i samverkan med människor i andra länder som
delar vår liberala grundsyn.
Gemenskapens politik ska ta sin utgångspunkt i
medlemsländernas kapacitet och effektivitet att fatta beslut
i enlighet med den s.k. närhets- eller
subsidiaritetsprincipen. Den innebär att beslut ska fattas på
lägsta ändamålsenliga nivå av de människor som närmast
berörs.
Medborgarnas Europa
För Folkpartiet liberalerna som av tradition utgör ett
parti med internationell utblick är det naturligt att vilja vara
med och förverkliga visionen om ett fredligt och öppet
Europa.
Under medeltiden blev Europa öppnare än någon gång
tidigare eller senare. Då lades också grunden till den
kulturella gemenskap som bildar ett slags andlig och
intellektuell stomme i kontinentens mångfald av språk och
traditioner. Den katolska kyrkan härskade stark och
odelad. Dess språk latinet användes i Sigtuna och Palermo,
Aachen och Canterbury. Antikens filosofi, astronomi,
medicin och matematik väcktes åter till liv och studerades
vid katedralskolorna och de nygrundade universiteten.
Likartade moraliska och estetiska värderingar delades av
präster, administratörer och världsliga härskare och genom
dem spreds de vidare ut bland folken.
Under århundradenas lopp har språken fått stadga och
eget liv. Nationerna har fått en egen identitet och vårdar
den egna historien och det egna kulturarvet. Konst,
arkitektur, musik och litteratur har färgats av de nationella
traditionerna, men den varp som skapades under
högmedeltiden skymtar än i dag i den brokiga europeiska
väven.
Det kulturella samarbetet inom den europeiska
gemenskapen syftar till att vitalisera de nationella
kulturerna, att stödja minoriteternas språk och kultur, att
skapa förutsättningar för samverkan över kulturgränserna,
att sprida kunskap om de små kulturområdena genom stöd
till översättningar och möten mellan kulturskapare.
Organisationen EG har inte drivit någon utmejslad
''kulturpolitik'' -- i Romfördraget finns kulturen över huvud
taget   nte med, även om olika former av kulturstöd sedan
har införts. Först i Maastrichtavtalet finns en artikel,
nummer 128, som skisserar hur gemenskapen bör förhålla
sig till den kulturella utvecklingen. Där understryks i första
hand vikten av stöd till de små språkområdena och till
minoriteterna.
''Svenskarnas genom EG ökade exponering för andra
kulturer skall inte betraktas som en ny
''konkurrenssituation', där svenskar kan tänkas välja
utländska sedvänjor och plocka åt sig icke-svenska
grundvärderingar. Kulturer förändras regelmässigt inte
genom kontakter eller ''smitta'. Det är tvärtom ofta så att
människors möten med andra kulturer förstärker
fasthållandet vid den egna kulturen, som genom kontrasten
framträder tydligare än eljest och därvid ter sig alldeles
extra riktig och naturlig.'' (Åke Daun, Tvärsnitt nr 3 1992.)
Föreställningen om att en ''europeisk identitet'' skulle
komma att skapas och att den skulle innebära ett
utsuddande av de nationella särdragen verkar inte
realistiskt. Allt talar för den motsatta utvecklingen, att
nationerna i ett Europa utan gränser blir extra varsamma
om det egna språket, den egna historien och de egna
traditionerna. Intresset för det svenska och det nordiska i
vårt kulturarv kan väntas öka väsentligt.
Samtidigt som under efterkrigstiden människors
levnadsstandard stadigt har ökat i EG-länderna tack vare
det ekonomiska samarbetet, har alltför få enskilda
människor känt sig delaktiga i att förverkliga målen som
Gemenskapens grundare satte upp, bland annat att
ländernas medborgare skulle lära känna varandra och
varandras villkor så väl att konflikter och krig i Europa blev
otänkbara.
Obalansen mellan samarbetet på högre politisk nivå och
på människors vardagsnivå har blivit tydligare med tiden.
Frågan uppmärksammades dock redan på 1980-talet och
ledde fram till ett program för ''Medborgarnas Europa'': Ett
Europa utan gränser, en social dimension i EG-samarbetet,
insatser för folkhälsan och konsumenternas intressen och
åtgärder för att stärka enskilda människors rättssäkerhet
och villkor i arbetslivet.
Ett Europa utan gränser
Ett Europa utan gränser innebär fri rörlighet för
medborgare och rätt till ett europeiskt pass. Det ger
medborgare i EG rätt att arbeta och bosätta sig var man vill.
Den fria rörligheten i Västeuropa blir dock en rättighet med
begränsat innehåll om inte människor också ges bättre
möjligheter att lära grannländernas språk och även får
praktisera det, t ex i utbytesprogram. Det finns därför i EG
många studie- och utbytesprogram som framför allt inriktar
sig på ungdomar. Ett specifikt mål är att varje ung människa
skall tala minst ett annat EG-språk utöver modersmålet och
skall erbjudas en vistelse i minst ett annat EG-land än det
egna.
Det räcker inte med att regeringar sluter avtal. Genom
att lära känna andra kulturer, tala andra språk och se med
egna ögon hur andra européer lever kan människor vinna
den förståelse som är grunden för ett Europa där konflikter
löses i fredliga demokratiska former.
Därför vill vi som medlemmar vara med och påverka
utformningen av de utbytes-, språk- och forskningsprogram
som EG introducerar. Står vi utanför kan vi enbart hoppas
på att få vara med i sådana program som medlemmarna
redan beslutat om.
Den sociala dimensionen
Den nationella välfärdspolitiken beslutar varje enskilt
land om i enlighet med närhetsprincipen. För att den fria
rörligheten skall fungera i verkligheten får dock inte
ländernas sociala skyddsnät och välfärdspolitik vara
utformad så att de diskriminerar människor som vill arbeta,
etablera sig och bo i flera länder.
För ett socialliberalt parti som folkpartiet liberalerna är
det naturligt att värna och vidareutveckla de sociala
rättigheter och minimiregler som EG redan beslutat om.
Välfärdspolitiken bör vara generell och utformad så att den
underlättar en fri rörlighet. I många EG-länder behöver den
utvecklas. EG som organisation har initierat insatser för
bättre arbetsmiljö, och kvinnors rätt till ledighet och god
ersättning vid graviditet.
Folkpartiet anser det också önskvärt att bättre
möjligheter skapas för koncernfackligt samarbete på
europeisk nivå.
Det har startats EG-program för att underlätta
handikappades inträde på arbetsmarknaden och för att
integrera handikappade barn i skolan. Man har också ett
datanätverk med information om handikapp och
handikappades villkor. Dessa program vill vi vara med och
utveckla.
Arbetslösheten i delar av EG är hög. Det viktigaste
medlet för att öka sysselsättningen är den ekonomiska
politikens utformning i de olika EG-länderna. Där man har
drabbats av arbetslöshet behövs stora insatser för att få
människor i arbete igen. Som medlemmar har vi på denna
punkt viktiga erfarenheter att tillföra. Ett viktigt exempel
är den teoretiska kunskap och de praktiska erfarenheter om
en aktiv arbetsmarknadspolitik som finns i Sverige. Här kan
vi bidraga med mångåriga erfarenheter av åtgärder som i
Sverige tillämpats för att hålla människor kvar i arbete --
vidareutbildning, omskolning, beredskapsarbeten,
inskolning av unga människor på arbetsmarknaden, m m.
Initiativ för jämställdheten
Vi liberaler är de första att erkänna och kritisera bristen
på jämställdhet mellan kvinnor och män i många EG-
länder.
Det är inte EGs lagar och institutioner som gör att
jämställdhetsarbetet går trögt i flera av medlemsländerna.
Tvärtom har EG-samarbetet främjat jämställdheten. Utan
EG är det t ex osannolikt att länder som Spanien, Portugal
och Tyskland infört de lagar om lika lön för likvärdigt arbete
som EG-direktiven föreskriver. Observera att EGs direktiv
är starkare än svensk jämställdhetslagstiftning, bl a därför
att parterna i Sverige kan avtala bort vissa rättigheter, och
gör det också. Den första delen av EGs jämställdhetslag,
som berör rättigheter, kan sålunda ersättas av
kollektivavtal. Svenska Jämställdhetsombudsmannen
(Jämo) har påpekat att 90 procent av Sveriges privata
arbetsplatser saknar jämställdhetsplaner. Man kan också
lägga märke till att en svensk arbetstagare idag har sämre
rättigheter när det gäller att hävda sin sak i domstol än
vederbörande får när Sverige är med i EG.
Arbetet för jämställdhet i Europa vinner på om Sverige
och Norden blir medlemmar av EG -- helt enkelt genom att
rösterna för jämställdhet på så sätt blir flera i EGs
beslutande organ. Även på detta område menar vi att
Sverige och övriga Norden har något att tillföra Europa,
nämligen rikliga erfarenheter och kunskaper om arbete för
jämställdhet.
Det bör noteras att många beslut som har betydelse för
jämställdheten mellan kvinnor och män inte ligger på EG-
nivå utan på nationell nivå. Det står medlemsländerna fritt
att t ex utforma sin egen familjepolitik. Vi kan inte diktera
andra länders politik, och de kan inte bestämma vår politik.
I de fall det förekommer EG-direktiv på dessa områden
handlar det om regler avsedda att underlätta för människor
att bo och arbeta i hela området eller om minimiregler.
EG har upprättat tre olika jämställdhetsprogram och i
Europaparlamentet har man inrättat ett särskilt utskott för
kvinnors rättigheter. Som helhet har EGs
jämställdhetsarbete enbart inneburit förbättringar för
Västeuropas kvinnor, särskilt kvinnors lika rättigheter i
arbetslivet och lika rätt till utbildning. Danmark har t ex
tvingats skärpa sin lagstiftning för att följa EGs direktiv.
Sverige tvingas strama upp sitt förbud mot
lönediskriminering för att vårt land skall kunna leva upp till
EGs krav.
Beslut på EG-nivån som gäller sociala trygghetsåtgärder
för t ex kvinnor kan bara fattas om alla länder är eniga. Det
krävs vanligen omfattande diskussioner och intensiv
påverkan för att också länder med svagare tradition av
jämställdhetsarbete skall vilja deltaga i samarbetet. Endast
som medlemmar kan vi i bl a jämställdhetsfrågor ta initiativ,
deltaga i utredningar och driva på i de många frågor som har
viktiga konsekvenser för jämställdheten.
Folkpartiet liberalerna är det parti i Sverige som mest
aktivt arbetar för jämställdhet mellan kvinnor och män. Det
är en ambition som vi som liberaler i EG skall föra vidare.
För även om EG-lagstiftningen idag t ex ger lika rättigheter
för likvärdigt arbete, och lika rätt till utbildning och
befordran, återstår mycket att göra för att genomföra detta
i praktiken. Det gäller i Sverige likaväl som i EG-länderna.
Många av EG-ländernas kvinnor befinner sig i början av
ett självständigare liv genom eget arbete utanför hemmet
ungefär som i Sverige på 50- och 60-talen. Vi kan bidra med
stor erfarenhet när det gäller barnomsorg och anpassning av
arbetsmiljöer och arbetsinnehåll för att göra
arbetsmarknaden bättre utformad för att passa både
kvinnor och män.
Ett område där svenska kvinnor, trots dagens brister, är
jämförelsevis väl representerade i Sverige, och där
Folkpartiet liberalerna gått i spetsen är kvinnors deltagande
i beslutande politiska församlingar. Här skall vi dela med
oss av våra ambitioner, erfarenheter och kunskaper till
kvinnor och män i övriga Europa.
Folkhälsa
EG-länderna har enats om att koncentrera det
begränsade folkhälsoarbete som finns på EG-nivån till tre
områden: narkotika- och alkoholmissbruk, cancer och
hälsoundervisning för unga.
Ett svenskt medlemskap i EG förbättrar sannolikt
effektiviteten i den restriktiva svenska narkotikapolitiken,
medan ett medlemskap sannolikt försvårar möjligheterna
att med enbart prisinstrumentet uppnå de restriktiva målen
för svensk alkoholpolitik.
Narkotikahantering
Narkotikahantering är en internationell verksamhet. Ett
ökat samarbete har därför byggts upp mellan
narkotikapolisen i EGs olika medlemsländer. I EG
upprättar man också ett ''narkotikaregister'', som skall
tjäna som informationskälla om narkotikabrott och
narkotikabrottslingar i Europa. Narkotikabekämpning
måste idag för att vara effektiv innefatta ett intensivt
samarbete över gränserna. Det är inte som många tror vid
tullens gränskontroller som de stora narkotikabeslagen
görs. Endast fem procent av den narkotika som polisen och
tullen tar i beslag upptäcks vid gränskontroller.
Ett växande problem är smugglingen till Norden av
narkotika från Östeuropa och fd Sovjetunionen. I den mån
tullen och andra myndigheter befrias från dagens
administrativa uppgifter rörande varuhandeln mellan
Sverige och EG kan resurser överföras för effektivare
kontroll av misstänkt införsel och misstänkta personer
österifrån.
I ett par EG-länder finns en mer tillåtande attityd till
narkotikabruk än i Sverige. Trots att de flesta länder har
förbundit sig i FNs narkotikakonvention att kriminalisera
innehav av narkotika finns det länder som snarast luckrar
upp sin policy genom att se mellan fingrarna med viss
narkotikahantering. Försök att sprida denna attityd har
dock mött kraftigt motstånd. I Europaparlamentet
sommaren 1992 röstade sålunda en majoritet ned förslag
med denna innebörd.
Alkohol
När det gäller alkohol har man i många EG-länder en
delvis annan inställning än i Norden. Attityden till ungas
möjlighet att köpa alkohol är dock starkt restriktiv även i
EG-länderna. Insikten om att alkoholen medför stora
skador ökar i flera EG-länder. T ex är den trafikdöd som
orsakas av alkoholpåverkade ofta ett långt större problem i
tättbefolkade EG-länder än i Sverige.
Jämfört med EG-länderna har Sverige en restriktiv
hållning med lägre konsumtion och mindre alkoholskador.
Målet är att ytterligare minska konsumtion och
alkoholrelaterade skador. Sverige har anslutit sig till WHOs
mål att sänka alkoholkonsumtionen i landet med minst 25
procent fram till år 2000.
Ett svenskt medlemskap i EG kommer att påverka
svensk alkoholpolitik. Ett avsevärt högre alkoholpris i
Sverige än i de nordeuropeiska EG-länderna kan leda till
omfattande införsel för eget bruk, framför allt till
Sydsverige. Å andra sidan, ett sänkt svenskt pris som skulle
motverka import för eget bruk och medföra ökade
inhemska inköp. Ett problem för svensk alkoholpolitik vid
medlemskap är följaktligen hur man utan prispolitiken som
ett medel för att hålla nere alkoholkonsumtionen skall
uppnå WHOs mål.
Betydelsen av information som medel ökar radikalt när
prisets roll minskar. Erfarenheter från modern
opinionsbildning på andra områden, t ex anti-
rökkampanjer bör utnyttjas. Sverige kommer också att
behöva satsa mer på preventiva åtgärder. För att motverka
nyrekrytering till alkoholmissbruk bör kraftfulla åtgärder
vidtas för att minska ungdomars efterfrågan. Skolan bör
utnyttjas på ett mer genomtänkt sätt för
informationsspridning och för att fånga upp ungdomar i
riskzonen. Inom vård och omsorg skall resurser finnas för
individuella lösningar på missbruksproblem. Det behövs en
mångfald av behandlingsformer. Den svenska
åldersgränsen för inköp på Systembolaget AB bibehålls.
Idag finns anledning att tro att Systembolaget ABs
distributionsmonopol kan upprätthållas även sedan Sverige
blivit medlem av EG. Det för EG, EG-länderna och EG-
domstolen avgörande är att ett monopol, som
Systembolaget AB, inte exploaterar sin monopolställning
till att diskriminera andra EG-länders producenter eller
leverantörer. Sådant missbruk av Systembolaget ABs
monopolställning har aldrig varit ett motiv för dess inköps-
och distributionspolitik och har heller aldrig använts i detta
syfte. I EG tillåts sträng nationell lagstiftning ''för
skyddande av liv och hälsa'', ett lagrum som Sverige
dessutom kan tillämpa.
I medlemskapsförhandlingarna är ett prioriterat
förhandlingsmål att nuvarande mål för Systembolaget AB
och Vin-  &  Sprit AB skall gälla även sedan Sverige blivit
medlem.
Medlemskapet ger Sverige ökade, om än självklart
begränsade, möjligheter att påverka alkoholpolitik och
attityder till alkohol i Västeuropa. Exempelvis har Sverige
kommit föredömligt långt vad gäller tillgången till
alkoholfria alternativ.
Konsumentfrågor
När man i EG 1985 beslutade om den inre marknaden
kompletterades detta beslut efter en tid med åtgärder för att
stärka den enskilda konsumentens ställning.
Konsumenten skall t ex kunna lita på att saluförda varor
inte är hälsovådliga eller farliga. Det finns därför
gemensamma och bindande minimiregler beträffande
innehållet i livsmedel, kosmetika, förbud mot hormoner
och antibiotika i djurfoder samt regler för hygien vid
matberedning.
Genom ett medlemskap kommer svenska
konsumenternas rättsskydd att stärkas. Det finns direktiv
om minimiregler för charterresor, om orimliga
kontraktsvillkor i konsumentavtal, om hemförsäljning och
om rätt till skadeersättning.
Ett led i strävan att stärka konsumenternas ställning är
det Konsumentråd som bildats. Det består av
representanter från nationella konsument-, äldre- och
handikapporganisationer. Rådet samarbetar med
Kommissionen när bestämmelser för konsumentskydd
utarbetas.
Samtidigt som konsumenterna i EG i många stycken har
ett starkare skydd än i Sverige finns det områden där vi i
folkpartiet liberalerna inte anser förhållandena i många av
EG-länderna vara tillfredsställande. Det gäller t ex
djurhållningen, och efterlevnad och maximiregler för
antibiotikainnehållet i djurfoder. Ett av de områden där
Sverige är föregångare är fodermedelslagen och lagen om
allergimärkning. I Sverige finns tvingande regler för
redovisning av allergiframkallande ämnen. Det är alltså
viktigt att strikt hålla på gemensamma regler för vilka
ämnen som får användas och vilka som är förbjudna.
Samtidigt som detta betonas får man å andra sidan inte
glömma att alla länder har sin nationella matkultur med
specialiteter som sedan sekler tillreds på speciella sätt och
med speciella ingredienser som exempelvis surströmming.
En gemensam ramlagstiftning får inte betyda att
myndigheterna söker förbjuda nationella eller etniska
mattraditioner. Det krävs alltså tolerans och respekt för
nationella kulturarv. Också i fortsättningen måste det vara
tillåtet med både röda korvar och falukorv!
Folkpartiet liberalerna anser att Sverige redan nu bör bli
observatörer i det Konsumentråd som aktivt samverkar
med Kommissionen när nya regler och direktiv utarbetas.
Det är där vi på ett tidigt stadium bör påverka och väcka
förslag till förbättringar.
Rättssäkerhet
Garanten för den enskilda medborgarens rättssäkerhet i
EG-sammanhang är EG-domstolen i Luxemburg. Den
övervakar att medlemsländerna och Kommissionen följer
de direktiv som ministerrådet beslutat om. Domstolen har
avkunnat en rad uppmärksammade domar inte minst på
jämställdhetens område och rörande skyddet för den
personliga integriteten vid datorisering.
Som medlemmar får vi alltså del av en mycket viktig
förstärkning av den enskildes rättssäkerhet -- rätten att få
sin sak prövad enligt EG-rätt, och detta i sista hand i EG-
domstolen. Dessa rättigheter äger inte enskilda svenskar
idag, t ex när det gäller avtalsområden som omfattas av
kollektivavtal.
I EG-förordningar och direktiv finns bestämmelser om
tystnadsplikt, sekretess och olika typer av sanktioner som
kan innebära inskränkningar i vad vi uppfattar som normala
demokratiska rättigheter.
I vissa fall är det tveksamt om EG-domstolens praxis
alltid stämmer väl överens med vad Europakonventionen
föreskriver. Detta vill vi ändra på. Folkpartiet liberalerna
kommer därför att arbeta för att EG som organisation skall
ansluta sig till Europakonventionen om de mänskliga
rättigheterna.
Svenska språket
Det svenska språket skall vara ett av EGs officiella
språk. Människor skall oavsett språkkunskaper kunna delta
i politiken på Europanivå.
Offentlighetsprincipen
Sverige kan som medlem behålla offentlighetsprincipen
och Sverige bör verka för att handlingar som EGs
institutioner inhämtar och upprättar i samband med
myndighetsutövning, utformning av lagförslag m m ska vara
offentliga. Vi bör m a o eftersträva att de principer som
gäller för allmänna handlingar i Sverige också bör gälla EGs
handlingar.
Sammanfattning
Vi vill påverka omvärldens beslut i för oss viktiga frågor
genom att vara med där besluten förbereds och fattas.
Vi vill att samarbetet ges en överstatlig form för att
länderna genom ömsesidigt beroende skall komma allt
närmare varandra.
Vi vill arbeta för jämställdhet mellan kvinnor och män
både i EGs politik och i EG-länderna.
Vi vill värna och vidareutveckla de sociala rättigheter
och minimiregler som EG har.
Vi vill att Sverige skall bidra med sina mångåriga
erfarenheter av aktiv arbetsmarknadspolitik.
Vi vill att svenska språket skall vara ett av EGs officiella
språk.
Vi vill att Sverige som medlem skall behålla
offentlighetsprincipen.
Vi vill att EG som organisation ansluter sig till
Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna.
Vi vill att Sverige och EG-länderna uppfyller WHOs mål
att sänka alkoholkonsumtionen med minst 25 procent fram
till år 2000.
Vi vill att nuvarande mål för Systembolaget AB och Vin-
och Sprit AB bibehålls även sedan Sverige blivit medlem.
Vi har här lyft fram en rad angelägna krav som partiet
anser bör ges särskilt utrymme i förhandlingarna om
medlemskap i EG, vilka inleds i februari 1993.
Samtidigt finns starka skäl att redan nu redovisa vilka
politiska mål som folkpartiet liberalerna vill använda
medlemskapet för att uppfylla, dvs ange frågor som Sverige
som medlem i EG bör placera högt på den gemensamma
dagordningen.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att Sverige som medlem i EG bör
delta i de gemensamma studie- och utbytesprogrammen för
ungdomar,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att Sverige i förhandlingarna om
medlemskap i EG skall anmäla som utgångspunkt att
subsidiaritetsprincipen bör gälla beträffande avvägningen
mellan nationell nivå och EG-nivå inom socialpolitiken,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att Sverige som medlem i EG
deltar i EG:s program för handikappade,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om vikten av att Sverige som
medlem i EG driver tanken på aktiv arbetsmarknadspolitik
som ett instrument i kampen mot arbetslösheten,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om vikten av att Sverige som
medlem i EG verkar för jämställdhet mellan män och
kvinnor i hela EG,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att Sverige i förhandlingarna om
medlemskap i EG skall anmäla som utgångspunkt att
subsidiaritetsprincipen bör gälla beträffande avvägningen
mellan nationell nivå och EG-nivå inom familjepolitiken,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om vikten av att Sverige som
medlem i EG verkar för en effektiv narkotikabekämpning,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att Sverige som medlem i EG
skall verka för att samtliga medlemsländer lever upp till
FN:s narkotikakonvention och därmed kriminaliserar
narkotikainnehav,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att Sverige i förhandlingarna om
medlemskap i EG skall verka för att landets höga krav inom
djurhållningen bibehålls,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att Sverige snarast bör bli
observatör i EG:s konsumentråd,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om vikten av att Sverige som
medlem i EG verkar för att EG som organisation ansluter
sig till Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna,
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att Sverige i förhandlingarna om
medlemskap i EG skall verka för att det svenska språket bör
vara ett av EG:s officiella språk,
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att Sverige i förhandlingarna om
medlemskap i EG skall verka för ett bibehållet
distributionsmonopol för Systembolaget,
14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att Sverige i förhandlingarna om
medlemskap i EG skall verka för ett bibehållet
importmonopol för Vin och Sprit AB,
15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att Sverige i förhandlingarna om
medlemskap i EG skall anmäla som utgångspunkt att
Sverige bibehåller offentlighetsprincipen,
16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att Sverige som medlem i EG
skall verka för att de principer som gäller för allmänna
handlingar i Sverige också bör gälla EG:s handlingar.

Stockholm den 26 januari 1993

Ylva Annerstedt (fp)

Carl B Hamilton (fp)

Gudrun Norberg (fp)
Ärendet är avslutat Motionskategori: - Tilldelat: Utrikesutskottet

Händelser

statustext: Ärendet är avslutat Inlämning: 1993-01-26 Bordläggning: 1993-02-09 Hänvisning: 1993-02-10

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

Yrkanden (32)