Störningar i telefonin

Just nu är det problem med riksdagens telefoni. Bland annat kan det vara svårt att nå riksdagsinformation via telefon. Det går att skicka e-post till: riksdagsinformation@riksdagen.se

Arbete pågår med att lösa problemet.

Sverigedemokratisk fastighetsrätt

Motion 2021/22:2536 av Roger Hedlund m.fl. (SD)

av Roger Hedlund m.fl. (SD)

Innehåll

Förslag till riksdagsbeslut

Motivering

Avgiftsfri karttjänst för ökad trygghet och företagande

Tomträttsavgälder

Stärk äganderätten i fall av expropriation

Ersättning vid vindkraftsetablering

Förslag till riksdagsbeslut

  1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska prioritera att geodata blir tillgängliga, återkomma med förslag på hur det ska finansieras samt standardisering av geodata bör skyndas på och tillkännager detta för regeringen.
  2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska återuppta frågan om att se över förändringar av takbelopp, prissättning för friköpspris och beräkningsmodell gällande tomträttsavgälder och tillkännager detta för regeringen.
  3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda förutsättningar till förhöjd ersättning till markägare vid expropriation och tillkännager detta för regeringen.
  4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att möjligheten till årlig uppräkning av nivån för ersättning till markägare vid expropriation bör utredas och tillkännager detta för regeringen.
  5. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att expropriationslagen bör ses över i syfte att den privata äganderätten ska lyftas till rimlig proportion gällande ersättningsnivån, i relation till allmänna intressen, och tillkännager detta för regeringen.
  6. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att expropriering av privat mark inte ska kunna ske om mark redan ägd av det allmänna finns som kan uppfylla samma syfte och tillkännager detta för regeringen.
  7. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om expropriering av privat mark och vilka förutsättningar som ska gälla och tillkännager detta för regeringen.
  8. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det bör utredas hur en rimlig ersättning kan ges till kontraktsinnehavare av boende, för försämrad boendestandard i fall av vindkraftsetablering, och tillkännager detta för regeringen.
  9. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det bör utredas hur en rimlig ersättning kan ges till fastighetsägare i samband med vindkraftverksetablering i närområdet, för sjunkande marknadsvärde på fastigheten, och tillkännager detta för regeringen.
  10. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att i fall av negativ påverkan ska skadan som vindkraftsetablering medför klassas som betydande och att ersättning alltid ska ges till drabbad och tillkännager detta för regeringen.

Motivering

Äganderätten är en viktig och fundamental rätt, anser Sverigedemokraterna. Därför bör fastighetsrätten innebära fördelar och utgöra reella rättigheter för fastighetsägare. Rimlighet ska även gälla exempelvis för husägare som hyr tomtmark av fastighetsägare så att avgiften för tomträtten inte är för hög.

De karttjänster som finns hos Lantmäteriet är värdefulla för att hantera information kopplad till en plats och kan användas i en mängd sammanhang. Full tillgång vore värdefull för många, exempelvis flera samhällsfunktioner, organisationer och företag.

Markägares rättigheter till egen mark ska vara starka utan att åsidosätta ett allmänt intresse och allemansrätt. Möjligheterna till stärkt rätt i fall av expropriation bör undersökas.

Fastighetsägare och boende som drabbas negativt av vindkraftsetablering har rätt till kompensation för detta. Nivå och system för ersättning kan behöva justeras.

Avgiftsfri karttjänst för ökad trygghet och företagande

Lantmäteriet kartlägger Sverige genom avancerade och detaljerade kartor. Att ladda ner kartor är avgiftsfritt för privatpersoner. Villkor och avgifter för att använda geodata skiljer sig åt beroende på hur man vill använda data: för vidareförädling, i kommersiell verksamhet, i offentlig verksamhet eller för forskning eller utbildning. Avgiftsfria kartor skulle underlätta för fler företag att utveckla tjänster. Tillgång till avgiftsfria geodata är viktigt inom digitaliseringen och effektiviseringen av samhällsbyggnadsprocessen. Statliga geodata finansieras i dag genom anslag och avgifter. Genom en komplicerad modell inom geosamverkan utbyter statliga myndigheter och landets kommuner geodata och pengar.

För att effektivisera och förenkla verksamheten inför en full övergång till öppna och avgiftsfria geodata behöver finansieringsmodellen förändras. En modell bör vara aktuell där den service som myndigheterna ger till varandra är helt avgiftsfri. Tillgången till uppdaterade och avgiftsfria kartor från Lantmäteriet behöver förbättras och geodata verkligen komma till användning i all offentlig verksamhet. Regeringen bör därför verka för att Lantmäteriets senast uppdaterade kartor ska göras tillgängliga avgiftsfritt.

Sverigedemokraterna riktar 2021 tillsammans med andra partier en uppmaning till regeringen om att regeringen bör prioritera att geodata blir tillgängliga för alla i så stor utsträckning som möjligt och återkomma med förslag på hur det ska finansieras. Detta behandlades i Civilutskottets betänkande (2020/21:CU11). Arbetet med standardisering av geodata bör också skyndas på.

Tomträttsavgälder

När småhusägare inte äger tomtmarken utan hyr den av fastighetsägaren betalar de en tomträttsavgäld. I många fall är det kommunen som står som fastighetsägare. Denna avgift räknas upp efter en tid, och de nya nivåerna baseras på bland annat bostadsmarknadens prisutveckling. Det kan bli dyrt, och husägare som endast nyttjar tomten och inte äger den kan drabbas av kraftigt höjda boendekostnader när marktaxeringsvärden ökar och då kommuner höjer tomthyror. Att friköpa tomten kan i vissa fall vara möjligt men inte alla fall.

Avsaknaden av förutsägbarhet i systemet skapar en otrygghet och gör hela systemet oattraktivt. Lägg där till att kommuner räknar olika i sina system. Systemet är i grunden bra och tar bort kapitalinsatsen för marken vilket underlättar för fler att äga sin bostad. Systemet har reformerats tidigare och behöver ses över igen för att anpassas efter dagens förutsättningar.

Takbelopp på hela avgiften eller på de höjningar som görs bör övervägas, likaså förändrad prissättning för friköp.

Stärk äganderätten i fall av expropriation

Svenska markägares rättigheter till egen mark ska vara starka. Detta utan att åsidosätta ett allmänt intresse och allemansrätt.

Ersättningen markägare erhåller när mark tas i anspråk för infrastruktur och bostadsbyggande är låg och täcker inte hela den uteblivna inkomsten. Det förekommer även att markägare ersätts till underpris, relaterat till erbjudande markägare fått för mark av annan köpare som kan ligga högre än den samhälleliga ersättningen i samband med markavståendet. Ett exempel är ett fall där en markägare tvingades sälja mark till Trafikverket för ett pris som låg flera hundra procent under det pris markägaren erbjudits av annan köpare. Det lägre priset motiverades med att marken var flaggad som riksintresse. Trafikverket exproprierar mark där ersättningen baseras på det användningsområde som råder. I aktuellt fall var det fråga om jordbruksmark. Enligt rapporteringen gäller även att markägaren skrivit på kontraktet frivilligt då denne inte ansåg sig ha någon chans att som enskild person vinna en rättslig tvist mot en statlig myndighet och riskera en betydande rättegångskostnad efter en förväntad rättslig förlust.

Kraven på avkastning för odlingsändamål ökar för mark avsedd för skogs- och jordbruk. Skogsbruket som näring utgör en viktig industribas. Av de anledningarna påverkas välståndet då mark behöver tas i anspråk av samhället. Dessutom har skogsmark koldioxidsänkande egenskaper, vilket reduceras då skogsmark tas i anspråk vid expropriation.

Utredningen Stärkt äganderätt, flexibla skyddsformer och naturvård i skogen (SOU 2020:7), den så kallade Skogsutredningen, hade som syfte att: ”undersöka möjligheterna, lämna förslag på åtgärder för stärkt äganderätt till skog, nya flexibla skydds- och ersättningsformer vid skydd av skogsmark samt hur internationella åtaganden om biologisk mångfald ska kunna förenas med en växande cirkulär ekonomi.” Utredningen rör alltså inte expropriation i sig eller ersättning i fall av expropriation, men där tas bestämmelser kring expropriation upp. I utredningen tas inga förslag upp till ändringar i expropriationslagen (1972:719). Det är uppenbart att även utredning behövs kring stärkta rättigheter för markägare specifikt vid expropriation.

Ersättningsnivåerna behöver ses över. Det är rimligt att markägare erhåller ersättning som inte enbart täcker det dagsaktuella värdet utan även omfattar ersättning för framtida avkastning. En årlig uppräkning av ersättningsnivån bör även ske, den nivå på ersättning som ska ges vid expropriation bör öka årligen relaterat till kostnader, värdeökningar och konsumentprisindex. Expropriationslagen behöver ses över i syfte att den privata äganderätten ska lyftas till rimlig proportion till och inte står i skymundan gentemot allmänna intressen.

Det ska krävas att just den konkreta mark som ärendet berör behöver tas i bruk för allmänna syften, expropriering av privat mark ska inte kunna ske för att uppfylla allmänt hållna mål.

Ersättning vid vindkraftsetablering

Med tanke på det tilltagande etablerandet av vindkraftverk, planerna på möjlig framtida sådan etablering och att värdet på fastigheter kan sjunka vid sådan etablering, så bör det undersökas hur system och nivåer för rimlig ersättning till drabbade närboenden och fastighetsägare bör se ut.

I flera fall har omfattande protester på olika platser i Sverige uppstått, där vindkraftverk etableras. Vindkraftverk förändrar och påverkar miljön i stor omfattning, inte minst vid de stora etableringarna med många och/eller höga kraftverk. Planeringen och etableringen av större vindkraftparker innebär stora ingrepp i miljön.

Etablering kan påverka fastighetspriserna. I Danmark finns sedan 2009 en lagstiftning som ger rätt till ersättning vid värdeminskning. Det är ett bra sätt att hantera problematiken på.

En utredning bör undersöka om ersättningsnivån vid vindkraftsetablering bör höjas och om systemet för ersättning bör förändras. Vid negativ påverkan av vindkraftsetablering för boende och fastighetsägare, ska det inte råda tvekan om betydelsen av skadan.

Roger Hedlund (SD)

Mikael Eskilandersson (SD)

Angelica Lundberg (SD)

Ärendet är avslutat Motionskategori: Fristående motion Tilldelat: Civilutskottet

Händelser

Inlämnad: 2021-10-01 Granskad: 2021-10-04 Hänvisad: 2021-10-14

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

Yrkanden (10)