Totalförsvaret

Motion 1998/99:Fö210 av Birger Schlaug m.fl. (mp)

av Birger Schlaug m.fl. (mp)
Inledning
Det råder enighet om att det inte längre existerar något
traditionellt militärt invasionshot mot Sverige. Varken nu
eller under överskådlig framtid. Från en situation där de
väpnade konflikterna i världen dominerades av
mellanstatliga krig finns det idag endast ett mellanstatligt
krig kvar, det mellan Indien och Pakistan. I omvärlden
fortsätter därför militärutgifterna att minska. Sedan slutet av
80-talet har de globalt minskat med 35 %, i Europa har de
halverats och i Ryssland har de minskat med över 80 %.
Det innebär tyvärr inte att konflikter och krig har upphört. Men de är idag
lokala eller regionala inbördeskrig. De flesta förs i den fattiga delen av
världen men inte heller vår världsdel är förskonad från dem. Det illustrerar
krigen i det forna Jugoslavien och konflikten i Kosovo.
Förutom att dessa krig skapar ett omätbart mänskligt lidande för de
drabbade så påverkar de omvärlden på olika sätt. Katastrofinsatser, freds-
bevarande operationer, livsmedelsdistribution, flyktingströmmar, sjukvårds-
insatser, medling och återuppbyggnadsarbete under många år kostar världs-
samfundet stora pengar. Krigen skapar  95 % av världens 35 miljoner
flyktingar.
Säkerhetspolitisk inriktning
Den mest effektiva säkerhetspolitiken är den som inriktas på
att förebygga väpnade konflikter. Allt fler konflikter har sitt
ursprung i brist på demokrati, extrem fattigdom eller
miljöförstöring. Därför handlar det i ett längre perspektiv om
insatser till stöd för demokratiska strukturer och
instititutionsbyggande, ekonomisk hjälp till självhjälp samt
identifiering och föregripande bekämpning av potentiell
miljöförstöring.
Ny försvarspolitisk
inriktning
För Sveriges del i det kortare perspektivet och därmed mest
intressant för den försvarspolitiska kontrollstationen 1999
handlar det om internationell krishantering och medverkan i
fredsfrämjande FN-insatser. Sveriges närvaro med trupp i
FN:s krigsförebyggande insatser i Makedonien, vårt
deltagande i FN:s fredsbevarande insatser för att säkra
Daytonavtalet i Bosnien och vårt engagemang i Kosovo för
att skydda en civilbefolkning som utsätts för folkmord utgör
några positiva exempel på sådan verksamhet.
Än så länge begränsas dock Sveriges medverkan i internationella insatser
till drygt 1000 personer. Det Sverige utfäst sig att ställa till OSSE:s
förfogande i FN:s fredsbevarande operation i Kosovo är endast 80 personer
av 2000. Många länder har av olika skäl begränsade resurser att ställa till
FN:s förfogande. Det har därför varit problematiskt att få ihop den övens-
kommna styrkan på 2000 personer för att kunna övervaka trupptill-
bakadragelse, beivra folkmord och garantera en flyende civilbefolkning att
kunna återvända till sina hem i Kosovo. Detta är djupt otillfredsställande.
Ett annat exempel är FN:s minröjningsoperationer. Det finns över 100
miljoner landminor som  varje månad dödar 800 personer och lemlästar
ytterligare 1200 människor. Trots de enorma och akuta behoven deltar alltför
få i FN-ledd minröjning. Sveriges bidrag till minröjning i Västsahara 1998
för att främja demokratiska val omfattade ett 80-tal personer och de röjde i
huvudsak för militären och inte för civil- befolkningen. Med nuvarande takt
skulle det ta världen 1.100 år att röja minorna.
För att kunna möta de nya säkerhetspolitiska behoven och möjliggöra en
mer omfattande svensk medverkan i FN:s fredsbevarande arbete måste
anslagen till internationella insatser öka.
Vidgat säkerhetspolitiskt
begrepp
I samband med 1996 års försvarsbeslut bestämdes om en
kontrollstation för att följa upp beslutet. Till
kontrollstationen som ska genomföras 1999 har
Försvarsmakten uppdragits att värdera möjligheterna till en
anpassning och omorientering av försvarspolitiken. Det
säkerhetspolitiska begreppet har redan i tidigare
försvarsbeslut på Miljöpartiets initiativ vidgats. Från att
tidigare endast ha omfattat traditionella militära hot omfattas
nu också reella hot som miljöförstöring, ekonomisk
fattigdom och sociala klyftor. Det vidgade
säkerhetsbegreppet innehåller således faktorer som redan i
fredstid skapar instabilitet i samhället.
En självklar inriktning på anpassnings- och omorienteringsarbetet är
rimligtvis att förbereda för en anpassning till den nya och breddade
hotbilden. Miljöförstöring som till exempel växthuseffekten är inte något
fiktivt utan högst reellt. Behovet av ökade fredsbevarande insatser och
minröjning är inte något fiktivt behov utan högst reellt. Men i praktiken har
mycket litet eller ingenting alls hänt. ÖB:s rapport inför kontrollstationen
1999 belyser detta faktum. Samtliga ÖB:s tre försvarsalternativ som
presenterades i oktober 1998 innebär en i stort oförändrad fokusering på den
traditionella militära strukturen. Som om ingenting hänt förespråkar ÖB ett
fullföljande av JAS-projektet till en kostnad av 100 miljarder. Trots att det
inte finns något militärt hot som motiverar 204 stridsflygplan.
Bredare beslutsunderlag
ÖB, riksdag och regering har inte förmått anpassa försvaret
till en ny vidgad hotbild. Fortfarande står en bibehållen
traditionell militär invasionsstruktur i fokus.
Militärutgifterna föreslås ligga kvar på samma höga nivå. Ett
av skälen till detta står bland annat att finna i ett alltför
otillräckligt beslutsunderlag: om inriktning och anpassning
skall kunna bli något annat än just ord måste beslutsfattarna
förses med relevant information. Härvidlag är både forskning
och sållning av vilket material som skall läggas fram inför
till exempel försvarsbeslutet och den säkerhetspolitiska
kontrollstationen avgörande. Den vidgade hotbilden måste få
genomslag i hela kedjan - från ambassadernas rapportering,
genom underrättelseverksamheten, i departementen och till
riksdagen. Det hänvisas ofta till att det är svårt att analysera
hot som inte är militära. Det beror enligt vår mening på
bristande erfarenhet hos dem som har traditionell skolning på
det säkerhetspolitiska området. Vi konstaterar att det finns
hur mycket information som helst i icke-militära frågor som
direkt berör den vidgade hotbilden och som är relevant för
den säkerhetspolitiska utvecklingen. Det handlar om vilken
bokhylla man väljer att titta på, vilka forskare man väljer att
höra och förmågan att omsätta insikter formulerade på
papper till ett handlande i praktiken.
Inom civilförsvaret förs också fram kritik mot att resurserna är låsta till
eventuella krigssituationer eller situationer av höjd beredskap. De kan alltså
inte användas för att stödja samhället under svåra påfrestningar eller för
internationellt inriktad verksamhet. Miljöpartiet stödjer därför ÖCB:s krav på
att det civila försvarets tre uppgifter ska beaktas på ett likvärdigt sätt och
att
anslagen till totalförsvaret bör användas till de nya uppgifterna.
Miljöpartiet föreslår därför regeringen att uppdra åt försvarsberedning och
andra beredande myndigheter att ombesörja en breddning och bättre balans
vad gäller beslutsunderlag.
Avveckla otidsenliga
invasionsstrukturer
Uppdraget om att förbereda anpassning borde rimligtvis
också innebära förberedelser för anpassning nedåt vad avser
militärutgifterna, på samma sätt som omvärlden har anpassat
sina militärutgifter neråt. Men Sveriges riksdag och regering
har saknat  den förmågan. Sverige militärutgifter ligger
därför kvar i stort sett oförändrade på samma höga nivå som
under det kalla kriget. De 40 miljarder det kostar svenska
skattebetalare utgör en grotesk felprioritering av samhällets
ekonomiska resurser. Samtliga av ÖB:s tre alternativ inför
kontrollstationen 1999 innebär oförändrade militärutgifter.
För att modernisera den svenska försvarspolitiken är det viktigt att anpassa
den till de säkerhetspolitiska krav som en förändrad hotbild ställer på oss.
Det är viktigt att avveckla otidsenliga militära invasionsstrukturer som
begränsar försvaret från att möta dagens och morgondagens reella hot.
Avbeställ krigsmateriel
Idag diskuteras det att nytillverkade JAS-plan för en halv
miljard styck omedelbart efter leverans skall låsas in i
hangarer som skall förseglas eftersom planen inte behövs.
Det är rimligare att avbeställa den materiel man inte längre
vill ha. Samma sak gäller utvecklingen av den så kallade
Ubåt 2000 som överhuvudtaget inte finns med i något av
ÖB:s tre alternativ. Sverige har redan 7 ubåtar i Östersjön
(nya) jämfört med Ryssland som har 2 (gamla). Därför är det
bra att ÖB lägger ett förslag som innebär att det inte blir
några Ubåt 2000 för Sveriges del.
Regeringen bör ges i uppdrag att avbeställa så mycket som möjligt av den
krigsmateriel som motiverades av ett traditionellt militärt invasionshot som
inte längre finns och som inte har någon relevans i relation till de nya
säkerhetspolitiska behoven. Det gäller t.ex. JAS delserie tre och det fortsatta
utvecklingsarbetet av Ubåt 2000.
Avveckla värnplikten
Runt om i världen har värnpliktsarméerna skrotats i snabb
takt. Men i Sverige försvaras en som något i det närmaste
omistligt. Värnplikten låser de militära rustningarna vid en
hög nivå som inte längre är försvarbar. Härmed blir
värnplikten i sig ett argument för att behålla regementen och
krigsmaterielbeställningar.
Det är viktigt att konstatera att den allmänna värnplikten inte längre är
allmän - mindre än hälften av alla män kallas in för militärtjänstgöring. Den
är djupt orättvis då de som vill kanske inte får och de som inte vill tvingas.
Den allmänna värnplikten utgör ett hinder för en omorientering och
utveckling av en modern försvarspolitik.
Miljöpartiet föreslår en avveckling av den allmänna värnplikten. Istället
vill vi se en värntjänst som bygger på frivillighet. En betald utbildning som
bygger på motivation (den känns meningsfull, relevant och givande) och
meriter (civil dokumentation, tilläggspoäng till högskolan mm) skulle fylla
sin funktion i en modern försvarspolitik.
Avveckla regementen,
flygflottiljer och örlogsbaser
För att fokusera på en ominriktning av försvarspolitiken och
skapa förutsättningar för förstärkta möjligheter för svenskt
deltagande i fredsbevarande och fredsfrämjande insatser i
FN-regi så måste nivån på deltagandet preciseras. Det är
viktigt att anpassa antalet utbildningsenheter som
regementen, flygflottiljer och örlogsbaser till
utbildningsbehovet. Det står helt klart att dagens
utbildningsstruktur är kraftigt överdimensionerad och att ett
mycket stort antal regementen, flygflottiljer och örlogsbaser
måste avvecklas.
Samordna utbildning
Den utbildning som bedrivs på ett antal av våra regementen
och som är av vikt för ett aktivt internationellt deltagande
eller för att möta behoven av en utvidgad hotbild bör  kunna
samlas på ett mer effektivt sätt. Miljöpartiet föreslår därför
att man vid kontrollstationen ser över möjligheterna att
koncentrera relevant utbildning till ett betydligt färre antal
enheter än vad som idag är fallet. En ökad samordning
mellan helikopterförband och flygflottiljer bör kunna ske.
Militära utgiftsminskningar
också i Sverige
Det säkerhetspolitiska läget ställer krav på en omorientering
och modernisering av den svenska försvarspolitiken enligt
vad som föreslagits ovan. Avvecklingen av otidsenliga delar
av det  traditionella militära invasionsförsvaret som inte
längre behövs medger också stora ekonomiska besparingar
enligt vårt förslag för 2000 och 2001.
Fördelning på
anslagsområden
           Förslag till anslag 1999 och beräkningar 2000 och 2001, milj. kr
6
Totalförsvar
Regeringen
Miljöpartiet
Förslag
Beräknat
Avvikelse från
regeringen
1999
2000
2001
1999
2000
2001
Totalt utgiftsområdet
44108
45441
45227
0
-2785
-5285
Anslag
A1
Förbandsverksamhet och
beredskap m.m.
19385
20464
19678
-500
-1500
A2
Fredsfrämjande truppinsatser
392
399
406
200
200
A3
Utveckling och investeringar
20052
20261
20689
-2500
-4000
B1
Funktionen Civil ledning
491
502
512
B2
Funktionen Försörjning med
industrivaror
109
109
114
B3
Funktionen
Befolkningsskydd och
räddningstjänst
1054
1050
1127
B4
Funktionen Psykologiskt
försvar
19
19
20
5
5
B5
Funktionen Ordning och
säkerhet m.m.
32
32
33
B6
Funktionen Hälso- och
sjukvård m.m.
132
135
138
B7
Funktionen
Telekommunikationer
198
201
205
B8
Funktionen Postbefordran
18
19
19
B9
Funktionen Transporter
209
212
216
B10
Funktionen Energiförsörjning
228
232
237
C1
Kustbevakningen
438
435
448
15
15
C2
Nämnder m.m.
12
12
12
C3
Statens räddningsverk:
Förebyggande åtgärder mot
jordskred och andra
naturolyckor m.m.
25
25
25
C4
Ersättning för verksamhet vid
räddningstjänst m.m.
20
20
20
C5
Statens räddningsverk: Sam-
hällets skydd mot olyckor
328
335
342
D1
Totalförsvarets pliktverk
236
240
244
D2
Försvarshögskolan
26
27
28
D3
Försvarets radioanstalt
435
439
442
D4
Försvarets forskningsanstalt
129
132
134
D5
Flygtekniska försöksanstalten
37
38
39
-5
-5
D6
Stöd till frivilliga
försvarsorganisationer inom
totalförsvaret m.m.
102
102
102

Hemställan

Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av att formulera en ny inriktning av försvarspolitiken i
samband med den aviserade kontrollstationen våren 1999,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att avveckla den allmänna värnplikten till förmån för ett
värntjänstsystem som bygger på frivillighet,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att avveckla de delar av en överdimensionerad utbildningsstruktur
bestående av regementen, flygflottiljer och örlogsbaser som inte längre
motsvarar behoven,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att avbeställa och omförhandla de stora krigsmaterielkontrakt som
skrivits på vapensystem som inte längre behövs,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i  motionen
anförts om att verka för ett bredare beslutsunderlag i formandet av
försvarspolitiken,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ett vidgat minröjningsengagemang i FN:s regi,1
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om beräknad fördelning på anslag på utgiftsområde 6 Totalförsvar för
budgetåren 2000 och 2001 enligt tabell.

Stockholm den 28 oktober 1998
Birger Schlaug (mp)
Lars Ångström (mp)

Marianne Samuelsson (mp)

Kia Andreasson (mp)

Peter Eriksson (mp)

Gunnar Goude (mp)

Matz Hammarström (mp)

Helena Hillar Rosenqvist (mp)

Barbro Johansson (mp)

Mikael Johansson (mp)

Thomas Julin (mp)

Per Lager (mp)

Ewa Larsson (mp)

Gudrun Lindvall (mp)

Yvonne Ruwaida (mp)

Kerstin-Maria Stalín (mp)

1 Yrkande 6 hänvisat till UU.
Ärendet är avslutat Motionskategori: - Tilldelat: Försvarsutskottet

Händelser

statustext: Ärendet är avslutat Inlämning: 1998-10-28 Hänvisning: 1998-11-03 Bordläggning: 1998-11-03

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

Yrkanden (14)