Turismen

Motion 1994/95:Kr411 av Elisabeth Fleetwood m.fl. (m)

av Elisabeth Fleetwood m.fl. (m)
Statliga insatser för turism bör likställas med övriga
exportsatsningar. Det övergripande målet är att sprida
information om Sverige utomlands och att bistå med
marknadsföring som kommer bland annat turistbranschen
till godo.
Fram till 1991/92 var den statliga turistpolitiken inriktad
mot marknadsföring och utveckling av turistnäringen för att
förbättra den svenska bytesbalansen och åstadkomma fler
arbeten. Turistpolitiken syftade även till att förbättra
möjligheterna till turism och rekreation för breda
folkgrupper. Administrationen låg huvudsakligen inom
stiftelsen Sveriges Turistråds ansvarsområde.
När den borgerliga regeringen tillträdde på hösten 1991
fann den anledning att ompröva den dittills förda
turistpolitiken med avseende på såväl effektivitet som
inriktning.
På förslag av regeringen beslutade därför riksdagen
1991/92 att förändra de turistpolitiska insatserna. Riksdagen
beslutade att målet för de statliga insatserna inom
turistområdet skall vara att påverka Sverigebilden utomlands
genom att sprida allmän utlandsinriktad information om
Sverige och bistå med exportfrämjande insatser som
kommer turistbranschen i dess helhet till godo.
Styrelsen för Sverigebilden
En ny turistmyndighet som fick namnet Styrelsen för
Sverigebilden bildades. Den fick ansvar för att besluta i
frågor om de statliga insatserna för turism, inklusive att göra
erforderliga upphandlingar.
Styrelsen för Sverigebilden har också fått huvudansvaret
för presentationen utomlands av Sverige som
investeringsland, dvs. för projektet Invest in Sweden.
Verksamheten har haft en tonvikt på att genom ett eget kontor
i Tokyo ge information och skapa kontakter med japanska
företag. Vidare har undersökningar genomförts hos
investerare i Storbritannien, Tyskland, Frankrike och Japan
av attityderna till Sverige som investeringsland.
Den politik som på dessa områden inleddes under de
borgerliga regeringsåren har varit framgångsrik. De
prioriterade marknaderna Norge, Finland, Danmark och
Tyskland visar ett ökande intresse för Sverige. I de nordiska
länderna är penetrationen upp till 50 procent, medan det i
Tyskland finns en stor potential för ökning, inte minst i de
östra delarna. Av länderna i prioritetsgrupp 2 --
Nederländerna, Storbritannien och USA -- framstår
Storbritannien som särskilt intressant eftersom
undersökningar visar att man där har ett särskilt intresse för
många speciella företeelser i det svenska turistutbudet. Man
har dessutom en stor andel icke-kommersiellt boende, som
är svårt att läsa ut ur den officiella statistiken.
På investeringssidan visar statistiken att utländska
investerare och företag gjort ett ökat antal affärer de senaste
åren. Nationella och offentliga insatser enbart kan vara ett
komplement till alla de insatser och kontakter som sker
mellan företag och inom olika branscher för att attrahera
kapital- och affärsetablering. Internationella experter pekar
på att kunskapen om de förändringar som skett av Sveriges
situation som investeringsland mer och mer trängt igenom
under de senaste åren.
Turistbranschen är expansiv
Med utgångspunkt från den verksamhet som byggts upp
under de borgerliga regeringsåren är det nu angeläget att gå
vidare. Turist- och resebranschen hör till de expansiva
tjänstenäringarna. Framför allt bör statens samarbete med
dessa näringar i syfte att uppnå långsiktiga framgångar för
Sverige som turistland utvecklas.
Enligt vår uppfattning bör staten och turist- och
resenäringen tillsammans utarbeta en strategiplan som
klargör såväl prioriteringar som ansvarsområden. Ett
flerårsavtal bör upprättas mellan staten och näringen. I detta
avtal bör klargöras statens respektive näringens ansvar för
den allmänna marknadsföringen av Sverige som turistland.
Avtalet bör redovisa dels hur denna marknadsföring skall
finansieras, dels innefatta kampanjmarknadsföring av
Sverige vilken näringen är huvudansvarig för, men där staten
går in som medfinansiär.
Viktiga inslag i en sådan plan, det visar erfarenheter från
Danmark, är utvecklingsfrågor när det gäller strategier,
kompetens, marknader och produkter. I denna planering bör
också de regionala turistråden vara representerade.
''Exportrådsmodellen''
Ett avtal av detta slag kan utformas enligt den så kallade
Exportrådsmodellen, dvs. att svenska staten och
turistnäringen går in i ett avtal efter samma modell som
staten och Sveriges Allmänna Exportförening gjort genom
bildande av Exportrådet. I ett flerårigt avtal finansierat via
avgifter och statsanslag arbetar Exportrådet med
exportfrämjande tjänster. Kostnadsfördelningen är sådan att
staten år 1994 svarar för cirka hälften och exportföretagen
hälften, dels genom abonnentavgifter, dels genom att betala
för uppdrag som Exportrådet utför.
Med en sådan lösning skulle ett från turistbranschen länge
eftersträvat samarbete uppnås och en väl fungerande
turistorganisation kunna skapas. Om branschen och staten
gemensamt utvecklar turistnäringen skulle det också bidra
till att aktörerna inom turistbranschen kan utvecklas.
Lösningen innebär också indirekt ett erkännande av
turismbranschen som en exportnäring och en signal från
staten att man är beredd att ikläda sig samma typ av ansvar
som för annan exportfrämjande verksamhet.
Även Styrelsen för Sverigebilden har pekat på behovet av
ett utökat samarbete mellan staten och näringen. Man har
pekat på flera möjliga modeller för ett utvidgat samarbete.
Vi har erfarit att regeringen till vårriksdagen kommer att
framlägga förslag om utformning av turistpolitiken. I
samband därmed avser vi att ytterligare återkomma till vårt
förslag om ett närmare samarbete mellan staten och
turistnäringen i enlighet med den så kallade
Exportrådsmodellen.
Av särskilt intresse är naturligtvis också hur svenska
statens avtalsmotpart på turistsidan i ett samarbete av
Exportrådsmodell kan se ut.
Vi konstaterar i detta sammanhang att Svenska Rese- och
Turistindustrins Samarbetsorganisation (RTS) på ett
förtjänstfullt sätt har företrätt branschen i de olika
överläggningar som varit. Även om den som en
organisationsorganisation inte direkt företräder näringens
olika företag visar den ändå en god representativitet. Enligt
vår uppfattning är det dock upp till näringen att själv formera
sig i detta avseende.
Huvudansvar hos näringen
Enligt vår uppfattning bör staten åtminstone övergångsvis,
inom ramen för den ovan skisserade modellen, vara beredd
att gå in i ett fördjupat engagemang för att avtalet med
turistnäringen skall kunna genomföras. Näringen skulle då
enligt avtalskonstruktionen också tillskjuta ökade medel.
Turist- och resebranschen hör som ovan nämnts till de
expansiva näringarna. Detta gäller även sett i ett
internationellt perspektiv. Även om huvudansvaret för att
utveckla näringen måste åvila företagen erfordras, som
nämnts ovan, övergångsvis ett särskilt statligt engagemang.
Det är också av särskilt intresse att en satsning på turist-
och resenäringen sker just nu. Sverige har för närvarande ett
jämförelsevis intressant kostnadsläge. EU-medlemskapet
och den internationella uppmärksamheten runt det sätter
också Sverige i fokus.
Den attitydundersökning, Image of Sweden 1992 och
enkätundersökningen bland utländska besökare i Sverige
sommaren 1994, som Sverigebilden låtit genomföra ger
också underlag för satsningar av engångskaraktär som ett led
i den mer långsiktiga bearbetningen. Det är t ex just nu
mycket värdefullt att berätta om den kostnadsförändring som
våra utländska gäster kan dra nytta av. Detta budskap är
viktigt eftersom vi här finner nyckeln till det
bytesbalansunderskott som långsiktigt präglat turismen i
nationalräkenskaperna.
Förutsättningarna för framgång är således gynnsamma för
närvarande. Oaktat detta kan naturligtvis statliga kostnader
för turism, liksom andra statliga åtaganden, inte beslutas
utan att målen dessförinnan klart definieras.
Vi vill därför föreslå att Styrelsen för Sverigebilden får till
uppgift att företräda staten i de diskussioner som måste
föregå bildandet av den nya organisationen.
För att öka turismen i och till Sverige samt för att utveckla
näringen krävs flera olika åtgärder. För rese- och
turistnäringen handlar det om expansion för att uppnå en
uthålligt god lönsamhet. För staten handlar det om ökad
sysselsättning och ökade skatteintäkter. De mål som staten
måste definiera handlar om ökning av antalet besökare,
ökning av statliga (och kommunala) skatteintäkter samt nya
arbetstillfällen.
Det åvilar regeringen att utifrån dessa ovan nämnda
riktlinjer återkomma med förslag till en ''exportrådslösning''
i samarbete med näringen.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen hos regeringen begär förslag till fortsatt
utveckling av turistfrämjandet i enlighet med vad som
anförts i motionen.

Stockholm den 25 januari 1995

Elisabeth Fleetwood (m)

Stig Bertilsson (m)

Lennart Fridén (m)

Jan Backman (m)

Gunnar Hökmark (m)

Birgitta Wichne (m)

Birgitta Wistrand (m)

Patrik Norinder (m)

Lars Hjertén (m)

My Persson (m)

Inger René (m)
Ärendet är avslutat Motionskategori: - Tilldelat: Kulturutskottet

Händelser

Inlämning: 1995-01-25 Bordläggning: 1995-02-07 Hänvisning: 1995-02-08

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

Yrkanden (2)