Universitets- och högskolestyrelsernas sammansättning

Motion 2007/08:Ub500 av Berit Högman (s)

Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att icke-svenska medborgare ska ha möjlighet att sitta i universitets- och högskolestyrelser.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen tar ansvar för att fler universitet och högskolor ECTS-ackrediterar sig för studenternas bästa.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att internationalisering ska vara integrerat i alla kurser och utbildningslinjer på universitet och högskolor.

Motivering

Vi lever idag i en mer globaliserad värld än någonsin tidigare. Den tekniska utvecklingen har gett oss möjlighet att hålla tät och nära kontakt med människor, stater, organisationer och företag runt om i världen.

På universiteten och högskolorna utbildas idag många unga vuxna för att kunna gå in i arbetslivet. Vi lever idag i en internationell värld, detta måste också avspeglas i utbildningarna som ges på universitet och högskolor. Därför bör internationalisering vara integrerat i all kurser och utbildningslinjer – för sjuksköterskor likaväl som ekonomer. Att ha kunskap kring dessa frågor är i dag nödvändigt om man ska klara sig på arbetsmarknaden. Om ämnet utelämnas på vissa utbildningar riskerar internationaliseringen att bli en klassfråga.

För att universiteten och högskolorna ska utgöra den bas för vår framtid som de kan vara bör de satsa hårt på att införliva den globaliserade världen i sina utbildningar men också i institutionerna i sig.

Ett naturligt steg i den riktningen är att universiteten ECTS-ackrediterar sig. ECTS, som betyder the European Credit Transfer System, är ett europeiskt system som innefattar information om studieprogram, studenternas studiemeriter, resultat och arbetsinsatser. Systemet har sin grund i det delmål i Bolognadeklarationen som rör införandet av ett gemensamt betygs- och poängsystem. Det skapar stora fördelar för våra unga som då kan konkurrera på lika villkor på den europeiska arbetsmarknaden och det ger också europeiska studenter större möjlighet att söka och få jobb här. Regeringen bör därför verka för att fler universitet och högskolor ECTS-ackrediterar sig – för studenternas bästa.

Ännu ett steg i rätt riktning vore om högskoleförordningen ändrades så att icke-svenskar kan ingå i universitetens styrelser. Många universitet har idag särskilt mycket samarbete med ett land eller ett visst universitet. Då är det rimligt att samarbete också kan gälla styrning och ledning. Om högskoleförordningen ändras i den riktning som jag föreslår finns också andra potentiella fördelar. Det kan utöka det nödvändiga samarbetet mellan akademi och näringsliv. De allra flesta företag verkar i en internationell miljö, inte sällan med utländskt ägande. Både universiteten och företagen skulle ha möjlighet att driva på varandras utveckling om också företag med utländskt ägande fick möjlighet att finnas representerade i de svenska universiteten och högskolorna.

Världen är, som jag skrev inledningsvis, mer globaliserad idag än någonsin tidigare. För att dra nytta av detta måste vi ge våra unga vuxna verktyg att våga ta del av allt vad den världen har att erbjuda. Vi måste också förändra förlegade förordningar och regler som motverkar de fördelar vi kan dra av globaliseringen.

Stockholm den 5 oktober 2007

Berit Högman (s)