Utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering

Motion 2020/21:3581 av Mats Green m.fl. (M)

Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen anvisar anslagen för 2021 inom utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering enligt förslaget i tabellen i motionen.
2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett ökat anslag för Nationellt centrum för kvinnofrid och för att kvinnojourerna ska ha tillräckligt med stödinsatser och en god beredskap och tillkännager detta för regeringen.
3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Jämställdhetsmyndigheten bör läggas ned och tillkännager detta för regeringen.
4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Delegationen mot segregation bör läggas ned och tillkännager detta för regeringen.

Förslag till anslagsfördelning

Anslagsförslag 2021 för utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering

Tabell 1 Moderaternas förslag till anslag för 2021 uttryckt som differens gentemot regeringens förslag 

Tusental kronor

Ramanslag		Regeringens förslag	Avvikelse från regeringen
1:1	Etableringsåtgärder	172 030	75 000
1:2	Kommunersättningar vid flyktingmottagande	6 194 640	−500 000
1:3	Hemutrustningslån	171 613	±0
2:1	Diskrimineringsombudsmannen	128 556	±0
2:2	Åtgärder mot diskriminering och rasism m.m.	92 919	±0
3:1	Särskilda jämställdhetsåtgärder	409 039	40 000
3:2	Jämställdhetsmyndigheten	75 573	−38 000
3:3	Bidrag för kvinnors organisering	28 163	±0
4:1	Åtgärder mot segregation	500 000	−500 000
4:2	Delegationen mot segregation	18 208	−9 000
Summa		7 790 741	−932 000

Politikens inriktning

Inom utgiftsområde 13 lägger Moderaterna fram förslag att utöka samhällsorientering så att den även omfattar äldre nyanlända. Moderaterna vill också avveckla Jämställdhetsmyndigheten och Delegationen mot segregation, vilket påverkar flera anslag på utgiftsområdet. Till följd av andra prioriteringar vill vi även att anslaget för åtgärder mot segregation upphör.

Anslag 1:1 Etableringsåtgärder

Moderaterna ökar anslaget med 75 miljoner kronor per år 2021–2023 för att utöka samhällsorienteringen så att den även ska omfatta äldre nyanlända.

Anslag 1:2 Kommunersättningar vid flyktingmottagande

Sverige har under alltför lång tid haft en hög nivå på asylinvandringen, utan att ta verkligt ansvar för att de som invandrar också blir en del av samhället. I dag är integrationsproblemen uppenbara. Moderaterna anser att svensk invandringspolitik måste vara mycket stram i många år framåt. Hur vår politik är utformad har stor betydelse för antalet asylsökande och asylmottagandet i stort.

Moderaterna har en samlad politik som skulle innebära färre asylsökande, färre anhörigärenden och i förlängningen färre anhöriga som kommer till Sverige. Moderaterna vill ha ett volymmål för asylmottagandet i Sverige, tillfälliga uppehållstillstånd som grund, strikt regelverk för anhöriginvandring och skarpa försörjningskrav vid anhöriginvandring. Moderaterna avvisar regeringens bidrag till kommuner med högt flyktingmottagande om 200 miljoner kronor 2021 till förmån för generella statsbidrag. Moderaterna minskar anslaget till följd av stramare migrationspolitik med 300 miljoner kronor 2021, 1 000 miljoner kronor 2022 och 1 500 miljoner kronor 2023.

Sammantaget minskar moderaterna anslaget med 500 miljoner kronor 2021, 1 000 miljoner kronor 2022 och 1 500 miljoner kronor 2023.

Anslag 3.1 Särskilda jämställdhetsåtgärder

I spåren av isolering och oro visar larmrapporter att våldet i nära relationer ökar. Det är en utveckling som måste tas på största allvar och Sverige behöver skyndsamt få på plats bättre skydd mot våldsutsatta kvinnor. Under pandemin har det blivit svårare att söka hjälp när utsatta, ofta kvinnor, tvingas stanna hemma med sin förövare. Kvinnojourer och hjälporganisationer runt om i Sverige larmar om ett ökat stödbehov. Brottsförebyggande rådets preliminära statistik för mars visar på en ökning av misshandel mot kvinnor i parrelation. Moderaterna föreslår att ytterligare medel avsätts för Nationellt centrum för kvinnofrid och för att kvinnojourerna ska ha tillräckligt med stödinsatser och en god beredskap. Sammantaget ökar Moderaterna anslaget med 40 miljoner kronor för 2021 och därefter 80 miljoner kronor per år 2022 och 2023.

Anslag 3.2 Jämställdhetsmyndigheten

Moderaterna motsatte sig införandet av en Jämställdhetsmyndighet. Ett aktivt jämställdhetsarbete måste bedrivas inom alla relevanta myndigheter för att få genomslag. Att inrätta en särskild myndighet för jämställdhetsfrågor kan få motsatt effekt genom att arbetet på andra myndigheter och aktörer sidoordnas och nedprioriteras. Som en konsekvens av denna bedömning anser Moderaterna att Jämställdhetsmyndigheten bör läggas ner och upphöra som myndighet den 31 december 2021. Moderaterna minskar därför anslaget med 38 miljoner kronor 2021, 76 miljoner kronor 2022 och 72 miljoner kronor 2023.

Anslag 4.1 Åtgärder mot segregation

Segregation bör motverkas genom reformer som leder till att fler människor arbetar och genom förbättrad integration. Därför föreslås anslaget att upphöra 2021. Förslaget bedöms förstärka de offentliga finanserna med 500 miljoner kronor 2021, 500 miljoner kronor 2022 och 500 miljoner kronor 2023.

Anslag 4:2 Delegationen mot segregation

Moderaterna anser att segregation ska motverkas genom reformer som gör att fler går till jobbet, att fler lär sig svenska och att fler går ut skolan med fullständiga betyg, inte genom att tillsätta fler delegationer och myndigheter. Moderaterna anser därför att Delegationen mot segregation bör läggas ner och upphöra som myndighet den 31 december 2021. Moderaterna minskar därför anslaget med 9 miljoner kronor 2021, 18 miljoner kronor 2022 och 19 miljarder kronor 2023. Dessa medel används till prioriterade satsningar.

Mats Green (M)
Saila Quicklund (M)	Ann-Sofie Lifvenhage (M)
Malin Höglund (M)