Utgiftsområde 21 Energi

Motion 2021/22:4011 av Lars Hjälmered m.fl. (M)

av Lars Hjälmered m.fl. (M)

Förslag till riksdagsbeslut

  1. Riksdagen anvisar anslagen för 2022 inom utgiftsområde 21 Energi enligt förslaget i tabell 1 i motionen.
  2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett ökat anslag till energiforskning och tillkännager detta för regeringen.
  3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att avvisa anslaget för infrastruktur för elektrifierade transporter och tillkännager detta för regeringen.
  4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att avvisa anslaget för biogasstöd och tillkännager detta för regeringen.

Förslag till anslagsfördelning

Anslagsförslag 2022 för utgiftsområde 21 Energi

Tabell 1 Moderaternas förslag till anslag för 2022 uttryckt som differens gentemot regeringens förslag

Tusental kronor

Ramanslag

Regeringens förslag

Avvikelse från regeringen

1:1

Statens energimyndighet

419387

±0

1:2

Insatser för energieffektivisering

118000

±0

1:3

Insatser för förnybar elproduktion

25000

±0

1:4

Energiforskning

1432723

250000

1:5

Infrastruktur för elektrifierade transporter

600000

−600000

1:6

Energimarknadsinspektionen

184294

±0

1:7

Energiteknik

1077600

−500000

1:8

Elberedskap

361000

±0

1:9

Avgifter till internationella organisationer

25328

±0

1:10

Energi- och klimatomställning på lokal och regional nivå m.m

140000

±0

1:11

Elsäkerhetsverket

71592

±0

Summa

4454924

−850000

Politikens inriktning

Svensk elproduktion har länge varit en av världens renaste och tryggaste. Vår vattenkraft och kärnkraft producerar ren el med pålitlig leverans, och under det senaste decenniet har även vindkraften spelat en allt viktigare roll. Sammantaget har det varit helt avgörande för svensk industri och vår välfärd. Men de senaste åren har något hänt. Larmrapporterna har avlöst varandra om att företag inte har tillräcklig tillgång på el. Konsekvenserna har blivit att industrier tvingats stänga ned under perioder och man inte kunnat bygga om och ställa om sin verksamhet. Kommuner och regioner upplever samma problematik och varnar för att missade chanser och investeringar. Det är inte längre endast de stora städerna så som, Stockholm och Göteborg, som tvingats säga nej till nyetableringar på grund av för lite el. Även mindre kommuner som Robertsfors har varit tvungna att tacka nej till en etablering som kunde lett till 2 000 arbetstillfällen. Bristen på ren el när det behövs är ett hot mot Sverige som ett modernt industriland. Den slår direkt mot svenska jobb och skadar vår chans att bidra till den globala omställningen.

Men krisen är ett närmast avsiktligt resultat av Socialdemokraternas dysfunktionella energipolitik. Fossilfri elproduktion har lagts ned på rent ideologiska grunder, utan hänsyn till konsekvenserna för svenska företag och konsumenter. Det är tydligt att framtidens elbehov kommer att öka. Sammanställningar från instanser som Energimyndigheten, Energiföretagen och Svenskt Näringsliv, pekar på en dubblering i efterfrågan på ren el till 2045. Detta är en samhällsutveckling att värna. Det innebär att framtidens jobb och välfärd säkras. Men för att vi ska fullt ut kunna dra nytta av denna utvecklingen måste vi säkerställa en ren och stabil elförsörjning. Som det ser ut i dag sker den största elproduktionen i norra Sverige och sedan överförs en del till södra Sverige. Nu ser vi dock hur en rad olika elintensiva industriprojekt har etablerat sig, eller avser att etablera sig i norra Sverige, vilket innebär att mindre el kommer kunna överföras till södra Sverige. Det blir alltså ett läge där inte bara elproduktion i södra Sverige saknas utan även att mindre el från norr kommer kunna överföras. Sverige måste börja agera och planera inför ett rejält ökat elbehov med allt det innebär – utbyggnad av elnät, ny elmarknadsreform, förenklade tillståndsprocesser och mer elproduktion. Det är tydligt att nuvarande regering inte är klarar av uppgiften. Det är dags för ny inriktning för energipolitiken för att säkra elförsörjningen i Sverige i dag och i framtiden.

Anslag 1:4 Energiforskning

Anslaget ökas med 250 miljoner kronor från år 2022. Medlen avser öka Energimyndighetens forskningsanslag och därmed möjliggöra forskning och utveckling av nästa generations kärnkraft genom att upprätta minst ett forskningscentrum för kärnkraft vid ett av Sveriges universitet och dels genom att möjliggöra byggandet av minst en forskningsreaktor under kommande mandatperiod. I dag satsar flertalet andra länder på att utveckla denna typ av teknik. Mycket tyder på att denna nya typen av reaktorer kommer att byggas där de tekniken utvecklas. Därför är det viktigt att Sverige inte missar chansen att vara med från början av denna utvecklingen. Därför satsar Moderaterna på utökad forskning och demonstration på området. Moderaterna ökar sammantaget anslaget med 250 miljoner kronor per år 2022, 2023 och 2024.

Anslag 1:5 Infrastruktur för elektrifierade transporter

Moderaterna omfördelar regeringens satsning om 600 miljoner kronor på infrastruktur för elektrifierade transporter till förmån för nytt anslag under utgiftsområde 20 – 99:1 Stöd till laddstationer för bilar och lastbilar. Moderaterna minskar anslaget 1:5 Infrastruktur för elektrifierade transporter med 600 miljoner kronor år 2022.

Anslag 1:7 Energiteknik

Moderaterna omfördelar regeringens satsning om 500 miljoner kronor 2022, 700 miljoner 2023 och 700 miljoner kronor 2024biogasstöd till förmån för nytt anslag under utgiftsområde 2099:2 Grönt bränslestöd. Moderaterna minskar anslaget Energiteknik 1:7 med 500 miljoner kronor 2022, 700 miljoner kronor 2023 och 700 miljoner kronor 2024.  

Lars Hjälmered (M)

Lotta Olsson (M)

Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M)

Elisabeth Björnsdotter Rahm (M)

Motionen bereds i utskott Motionskategori: Fristående motion Tilldelat: Näringsutskottet

Händelser

Inlämnad: 2021-10-05 Granskad: 2021-10-06 Hänvisad: 2021-10-14

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

Yrkanden (4)