Utgiftsområde 22 Kommunikationer

Motion 2016/17:2529 av Jessica Rosencrantz m.fl. (M)

av Jessica Rosencrantz m.fl. (M)

Sammanfattning

I vår plan för ett starkare Sverige utgör tillväxt i hela landet en central utgångspunkt. För att det ska vara möjligt behöver både människor och företag ett hållbart och konkurrenskraftigt transportsystem man kan lita på. Genom att satsa på tyngre lastbilar bidrar vi till fler jobb och stärkt konkurrenskraft samtidigt som transporternas utsläpp minskar. Moderaterna vill även tillsätta ett transportpolitiskt råd som ska bidra till en effektivare användning av de resurser vi satsar på vår infrastruktur.

Förslag till riksdagsbeslut

  1. Riksdagen anvisar anslagen för 2017 inom utgiftsområde 22 Kommunikationer enligt förslaget i tabell 1 i motionen.
  2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att investera 300 miljoner kronor årligen under åtta år så att tyngre lastbilar, upp till 74 ton, ska kunna trafikera våra vägar, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
  3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att satsa 5 miljoner kronor årligen på att tillsätta och finansiera ett transportpolitiskt råd och tillkännager detta för regeringen.


Anslagsanvisning

Tabell 1 Moderaternas förslag till anslag för 2017 uttryckt som differens gentemot regeringens förslag (tusental kronor)

Politikens inriktning

Anslagsförslag 2017 för utgiftsområde 22 Kommunikationer

Tusental kronor

Ramanslag

Regeringens förslag

Avvikelse från regeringen (M)

1:1

Utveckling av statens transportinfrastruktur

24 107 726

520 000

1:2

Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur

21 556 141

+100 000

1:3

Trafikverket

1 305 021

1:4

Ersättning för sjöräddning och fritidsbåtsändamål

188 308

1:5

Ersättning för viss kanal- och slussinfrastruktur

62 284

1:6

Ersättning avseende icke statliga flygplatser

82 513

1:7

Trafikavtal

900 000

1:8

Viss internationell verksamhet

28 757

1:9

Statens väg- och transportforskningsinstitut

48 174

2 500

1:10

Från EU-budgeten finansierade stöd till Transeuropeiska nätverk

150 000

1:11

Trängselskatt i Stockholm

1 448 531

1:12

Transportstyrelsen

2 086 091

1:13

Trafikanalys

65 483

2 500

1:14

Trängselskatt i Göteborg

1 027 434

1:15

Sjöfartsstöd

1 632 000

2:1

Post- och telestyrelsen

28 516

2:2

Ersättning för särskilda tjänster för personer med funktionsnedsättning

140 278

2:3

Grundläggande betaltjänster

33 537

2:4

Informationsteknik och telekommunikation

22 844

2:5

Driftsäker och tillgänglig elektronisk kommunikation

126 014

2:6

Gemensamma e-förvaltningsprojekt av strategisk betydelse

75 265

Nya anslag

1:16

Transportpolitiskt råd

+5 000

Summa

55 114 917

420 000

Inledning

En fungerande infrastruktur är en förutsättning för att Sverige och svenska företag ska kunna stå sig väl i en allt hårdare global konkurrens och lägger grunden för fler jobb och tillväxt. När människor enkelt och smidigt kan arbetspendla längre avstånd, och när företag tryggt och snabbt kan frakta sina varor från norr till söder öppnar det arbetsmarknader, skapar arbetstillfällen och binder samman landet. Ett väl fungerande transportsystem utgör en viktig del i Moderaternas plan för ett starkare Sverige.

Med en hårdnande internationell konkurrens behöver vi värna om konkurrenskraften i både industrin och handeln. En effektiv, hållbar och pålitlig infrastruktur är en central förutsättning i dessa sektorer. Välutvecklade och kostnadseffektiva logistik- och godstransportsystem är grundläggande för att kunna producera och sälja varor på ett konkurrensmässigt sätt. En investering i bättre transporter är en investering i industrijobb.

Regeringens politik riskerar i flera avseenden att slå mot både industri och handel. Försenade infrastrukturinvesteringar, höjd dieselskatt, dyrare energiproduktion och hotet om en lastbilsskatt slår alla mot industrijobb. Det är en politik som Sverige inte har råd med. Efterfrågan på godstransporter förväntas öka med drygt 50 procent fram till 2030 enligt analyser från Trafikverket. Samtidigt behöver industrin och handeln bättre och billigare transporter för att kunna konkurrera internationellt.

Genom kloka infrastrukturinvesteringar kan vi bygga ett mer hållbart transportsystem samtidigt som Sverige blir mer sammankopplat och mer konkurrenskraftigt. Nya tekniska lösningar och innovationer hjälper oss att nå dit, och Moderaternas politik tar sin utgångspunkt i detta. Vi tror inte att straffskatter som hindrar människors mobilitet är rätt väg att gå, vi tror i stället på dagens och framtidens teknik, där vi kan fortsätta resa och fortsätta frakta varor fast på ett klimatsmart sätt.

Anslag 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur

Att tillåta tyngre lastbilar, upp till 74 ton, är en viktig reform för jobben, miljön och för industrin i Sverige. Detta har gjorts i till exempel Finland, som därmed har fått en viktig konkurrensfördel jämfört med Sverige i skogsindustrin. Moderaterna vill därför investera 2,4 miljarder kronor under åtta år för att göra det möjligt för tyngre lastbilar att trafikera våra vägar. Tyngre lastbilar leder till att samma transporter som görs i dag kan göras av färre lastbilar, vilket är bra för såväl miljön som industrins konkurrenskraft.  De utvärderingar som har gjorts visar att tyngre och längre lastbilar sänker CO2-utsläppen per transporterat ton med cirka 10 procent, ökar företagens produktivitet med 20–25 procent och sänker deras kostnader med 8–15 procent. Satsningen inkluderar att stärka vägar och broar för att kunna höja maxvikten för lastbilar upp till 74 ton. Tåget går inte överallt och då kan tyngre lastbilar vara ett viktigt komplement som minskar utsläppen, ökar lönsamheten och effektiviserar vägtransporterna.

Anslag 1:16 Transportpolitiskt råd

Moderaterna vill satsa 5 miljoner kronor årligen på att tillsätta och finansiera ett transportpolitiskt råd. Förslaget innebär att en ständig kommitté av oberoende experter ska granska hur medlen till infrastrukturen används. Likt finanspolitiska rådet ska det transportpolitiska rådet även utvärdera hur regeringen skött infrastrukturarbetet i stort samt vilka större projekt som valts och på vilka grunder dessa val har gjorts. Samhällsekonomiska nyttokalkyler och de transportpolitiska målen ska vara utgångspunkten för rådets granskning av regeringen. Moderaterna anser att ett transportpolitiskt råd kan leda till en effektivare användning av infrastrukturmedel och bidra till att varje investerad skattekrona gör maximal samhällsnytta. Finansiering görs genom att anslaget 1:13 Trafikanalys minskas med 2,5 miljoner kronor och att anslaget 1:9 Statens väg- och transportforskningsinstitut minskas med 2,5 miljoner kronor.

Minskad uppräkning av förvaltningsanslag

För att finansiera prioriterade satsningar görs en justering av de anslag som berörs av PLO-uppräkning. Effekten blir att uppräkningen av vissa anslag blir något lägre jämfört med regeringens förslag.

Jessica Rosencrantz (M)

Edward Riedl (M)

Sten Bergheden (M)

Boriana Åberg (M)

Erik Ottoson (M)

Ärendet är avslutat Motionskategori: Fristående motion Tilldelat: Trafikutskottet

Händelser

Inlämnad: 2016-10-05 Granskad: 2016-10-05 Hänvisad: 2016-10-14
Yrkanden (3)