Motion till riksdagen
2020/21:3117
av Martin Kinnunen m.fl. (SD)

Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel


Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen anvisar anslagen för 2021 inom utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel enligt förslaget i tabell1 i motionen.

Motivering

Bakgrund

Utgiftsområdets tre delområden är tätt sammanflätade, där de areella näringarna utgör grunden för de båda andra. Om de areella näringarna har god lönsamhet är det så mycket mer som är möjligt. Det gäller inte minst en levande landsbygd, men även vad som är möjligt vad gäller naturhänsyn och livsmedelskvalitet. Jordbrukets lönsamhet har varit låg under många år, vilket har medfört flera problem för jordbruksnäringen. Dessa kräver en snar lösning.

Politikens inriktning

Svenskt jord- och skogsbruk är redan väl utvecklade, effektiva, miljövänliga och producerar högkvalitativa produkter med avseende på alla kvalitetsparametrar. Dock så måste jordbruket tillförsäkras rimliga konkurrensförutsättningar och en rättvis ersättning för de mervärden för samhället som lantbrukarna producerar.

För skogsbruket gäller att föra en politik som uppmuntrar markägare att sköta och utveckla sin skog. Ett aktivt skogsbruk är avgörande för att utveckla Sveriges bioekonomi och för att minska nettoutsläppen av koldioxid. För alla areella näringar är det viktigt att söka synergier, där åtgärder samtidigt som de främjar miljön även ger bättre förutsättningar för produktion och främjande av andra värden. På så sätt blir det möjligt att beakta alla de värden som finns knutna till de areella näringarna.

Svenskt jordbruk kräver ett batteri av åtgärder på kort och lång sikt för att produktionen inte ska minska mer och i stället kunna öka. Först och främst måste den negativa spiralen brytas. Den allra viktigaste åtgärden är ökad lönsamhet i jordbruket. Det skulle med ens minska sårbarheten och skapa nya möjligheter och vägval. Det ska göras genom att minska omkostnader, öka efterfrågan och skapa och tillhandahålla förutsättningar för teknisk utveckling samt ge kostnadsersättning för vissa svenska särkrav. Det är också viktigt att undanröja onödiga hinder, genom minskad administration, förenklingar och en mer tillförlitlig myndighetsprövning och tillsyn. Sverigedemokraterna föreslår skattesänkningar och budgetsatsningar inom utgiftsområde 23, liksom inom andra utgiftsområden, såväl som regeländringar och utredningar för att åstadkomma detta. Ett exempel på detta är att en sänkning av skatten på diesel för jord- och skogsbruk till dansk nivå föreslås, vilket motsvarar 10 öre per liter drivmedel. Skattesänkningarna gör att jordbruksnäringen får en ökad lönsamhet omgående. Detta kompletteras med en rad åtgärder som ska stärka jordbrukets funktion och lönsamhet på lång- och medellång sikt. Från denna styrkeposition kan svenskt jordbruk sedan bli ännu mer miljö- och klimatvänligt utan att äventyra ekonomin.

Sverigedemokraterna föreslår att UO 23 stärks med 661 miljoner kronor utöver regeringens förslag för budgetår 2021.

Sverigedemokraternas satsningar

Jordbruksverket och Livsmedelsverket

Till Jordbruksverkets och Livsmedelsverkets uppdrag ska fogas en årlig översyn av regler med syfte att föreslå slopandet av någon del av eller en hel reglering inom livsmedelskedjan. Översynen av befintlig lagstiftning tar sin utgångspunkt i att både röda och blå regeringar har försökt att förenkla regelverket inom jordbruket, men med mycket magert resultat. Det beror på att de flesta regler är relativt ändamålsenligt utformade med avseende på det politiska skälet till att de finns. Den stora förändringen skulle kunna vara att granska befintlig lagstiftning för att upptäcka vad som är föråldrat och skälen till att viss reglering finns. Myndigheterna ska få ett sådant uppdrag och ska årligen föreslå för regering och riksdag vilka (delar av eller hela) regleringar som skulle kunna avskaffas, samt bedöma konsekvenserna av både avskaffande och upprätthållande av de befintliga reglerna. Verken ska ha frihet att välja lagstiftning för sina utredningar, men ska först höra näringen. Uppdraget finansieras inom befintlig ram.

Konkurrenskraftig livsmedelssektor

20 miljoner kronor tillförs år 2021 och 60 miljoner kronor följande år till åtgärder för att underlätta genomförandet av Sveriges livsmedelsstrategi och för att stärka regionala livsmedelsstrategier. Det resulterar i en förstärkning av svensk livsmedelssektors konkurrenskraft. Medlen ska nyttjas för åtgärder inom livsmedelsstrategin, bland annat för kompetensutveckling, innovationer och exportfrämjande åtgärder. Medlen kan även användas för att svenska mervärden ska få genomslag vid offentlig upphandling.

Insatser för skogsbruket

Sverigedemokraterna säger nej till att ytterligare öka arealen skog som är undantagen från skogsbruk. I den mån nya arealer behöver skyddas bör motsvarande arealer återtas för brukande. Ett system för enklare avregistrering av skyddad mark eller nyckelbiotoper behöver skapas. Fokus under 2021 bör vara att lösa fall med utestående ersättningsfrågor.

Skogsstyrelsens huvuduppgift bör vara att ge stöd till aktivt skogsbruk, med såväl ökad lönsamhet och ökad miljönytta som likvärdiga mål. Som rubriken ”Insatser för skogsbruket” antyder, ska medlen under denna punkt fokuseras på just detta.

En del av anslaget bör användas till stöd via Skogsstyrelsen till skogsägare för åt-gärder kopplade till artskydd.

I anslaget är även medräknat stöd för åtgärder för att lindra effekterna av de senaste årens barkborreangrepp med 30 miljoner kronor per år under 2020–2022. Skogsstyrelsens rätt att snabbt ingripa även i skyddade områden behöver säkras. En ökning av medlen till Insatser för skogsbruket med 55 miljoner kronor per år under budgetperioden, föreslås.

Djurhälsovård och djurskyddsfrämjande åtgärder

De senaste årens missförhållanden i djurparkerna har uppmärksammats. För att säker-ställa att de lever upp till fastställda lagar och regler behövs en riks-täckande översyn, därför avsätts för ändamålet 5 miljoner kronor per år för den kommande budgetperioden.

Det är konstaterat att grisar upplever lidande under tiden koldioxidbedövningen de får inför slak, börjar verka. Därför behövs mer forskning på alternativa bedövningsmetoder för grisar. 7 miljoner kronor för 2021 och 5 miljoner kronor per år för 2022 respektive 2023, riktas till denna forskning.

Ersättningar för viltskador m.m.

Flera av rovdjursstammarna är stora och ger upphov till återkommande insatser för att i första hand förebygga skador, men också ge ekonomisk ersättning för redan uppkomna skador och förluster. Det är viktigt att budgeterade ersättningar inte tar slut och därigenom släpar efter. Vidare kan ökade utbetalningar till följd av viltskador också förutses när inventeringar visar på stora stammar av varg och björn i områden med många människor, deras näringar och djurhållning.

En kraftigt ökande sälstam ställer till problem för fiskarna. Sälarna minskar möjligheten till stora fångster och förstör fiskeredskap för stora summor. Av den anledningen föreslås en ökning av anslaget för ersättning för viltskador med 5 miljoner kronor per år under den kommande budgetperioden.

Stödåtgärder för fiske och vattenbruk

Sverige har potential att bygga upp ett hållbart och omfattande vattenbruk. Vi har en utmärkt geografi för att bedriva små och stora vattenbruk i hav, sjöar och andra vattendrag, men relativt lite av de svenska vattenbruksprodukterna når de svenska konsumenterna. Samtidigt är importen av fiskprodukter för konsumtion till Sverige omfattande. Det finns utrymme för en ökad andel svenska fiskprodukter på den svenska marknaden, vilket dessutom skulle bidra till att stärka Sveriges självförsörjningsgrad gällande livsmedel. Vattenbruket ska stödjas i enlighet med den handlingsplan för utveckling av svenskt vattenbruk som tagits fram av näringen, gemensamt med myndigheterna. Därför anslås 15 miljoner kronor per år för ändamålet. Det handlar om åtgärder som förenklade regelverk, enklare miljötillståndshantering och, i ett ekonomiskt perspektiv, stöd till exempelvis forsknings- och avelsprogram. Det är dock viktigt att vattenbruket med sina fiskodlingar har som mål att bedriva sin verksamhet i näringsfattiga vatten och i de vattenmagasin som bildats när sjöar och älvar reglerats för att möjliggöra vattenkraftverk. Dessa vatten är näringsfattiga i brist på egna naturliga ekosystem och skulle må bra av näringstillskott.

Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket

10 miljoner kronor per år tillförs, att användas främst till att realisera fler försök och utvecklingsprojekt som ligger mycket nära tillämpning kopplade till kostnadseffektivt uppfyllande av miljömålen. Effektivisering av miljöarbetet är viktigt för en politik som förmår ta hänsyn till alla värden. En mindre del av medlen kan användas till utökat understöd av Jordbruksverket för konsekvensanalyser i samband med strategiarbetet för införlivandet av de nya gemensamma jordbruksreglerna och för övriga uppgifter under anslagsposten. Därutöver tillförs ytterligare 200 miljoner för åren 2022 och 2023 för att skapa kontinuitet för metanreduceringsstödet. Under många år har den korta framförhållningen i regeringens tilldelning varit ett hinder för att näringen ska våga investera.

Främjande av rennäringen m.m.

Rovdjursersättningen var oföränderlig i många år, trots att denna näringsgren lidit mycket på grund av hårt rovdjurstryck. Flera forskningsrapporter styrker också detta. Naturvårdsverket har dessutom beslutat att en vargföryngring ska finnas i det norra rovdjursförvaltningsområdet, vilket betyder att alla de stora rovdjuren finns i renbetesland eller dess närhet. Skadorna som rovdjuren orsakar inom samebyarna kan därför kräva högre ersättningsbelopp än vad som tidigare beräknats.

Sveriges lantbruksuniversitet

Sveriges lantbruksuniversitet har under lång tid bidragit till att utveckla landets areella näringar samt försett dem med specialister knutna till aktivt brukande. Det råder redan idag brist på lantbruksveterinärer i Sverige. Med tanke på den tillväxt inom jordbruksnäringen som Sverigedemokraternas politik kommer att leda till, kommer bristen att bli allt allvarligare. Regeringen har tillskjutit vissa resurser, men de är otillräckliga anslaget ökas med ytterligare 10 miljoner per år för en utökad veterinärutbildning. Antagningsreglerna behöver ses över för att bättre möta efterfrågan på just lantbruksveterinärer.

Skogssektorn står inför stora förändringar knutna till dess viktiga roll dels i omställningen till mer hållbara produkter, dels till den brukade skogens förmåga att binda koldioxid, samt slutligen till skogsprodukternas möjlighet att substituera mindre miljövänliga material i bland annat byggnader, textilier och bränslen. I det här sammanhanget är det viktigt att bedriva forskning om hur skogens tillväxt kan ökas. 50 miljoner kronor per år tillskjuts för ökad forskning knuten till de här frågorna.

För att specialister ska finnas tillgängliga utanför de stora städerna, är det viktigt att också bevara utbildningar i landet i stort. Praktiskt inriktade specialistutbildningar behöver ges ökad prioritet om det ska finnas tillgång till utbildad personal för att möta de alltmer komplicerade uppgifterna i de areella näringarna. Sverigedemokraterna vill speciellt fästa uppmärksamhet på Skogsmästarskolan i Skinnskatteberg.

Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning och samfinansierad forskning

Vi lever i en tid av stora förändringar och det är därför viktigt att vidareutveckla våra areella näringar. Därför tillskjuts 50 miljoner kronor per år utöver regeringens förslag till Formas, för forskning om ökad skogsproduktion och utveckling av nya virkesbaserade produkter.

Nedsättning av slakteriavgifter

Livsmedelskontrollen och dess avgiftssystem är under omformning. Det beror dels på ny EU-lagstiftning och dels på att regeringen omformar det svenska avgiftssystemet. Livsmedelsverket har samtidigt fått i uppdrag att förenkla tillsynen av slakt.

De ändrade förutsättningarna har redan visat att vissa producenter kommer i kläm med den första versionen av nya regler. Därför läggs ytterligare 40 miljoner kronor för att parera en orimlig situation och inte minst för att säkerställa att småskaliga slakterier ska kunna fortsätta sin verksamhet.

Djurvälfärdsersättning

Sverige är det enda landet i EU med lagstadgat beteskrav, vilket innebär att mjölkkorna måste beta utomhus mellan två och fyra månader, beroende på klimat. Bete ger korna bättre hälsa och möjlighet till naturligt beteende. Betande djur bidrar också till andra värden som exempelvis öppna landskap och biologisk mångfald. Det är i harmoni med våra ambitioner gällande djurvälfärd att kor ska beta utomhus sommartid, men det går inte heller att blunda för att det innebär en konkurrensnackdel för bönderna i och med att arbete och kostnader tillkommer.

Därför införs en betesersättning på 1 000 kronor per mjölkko och år. För den enskilde näringsidkaren skulle det innebära en ekonomisk lättnad och en viktig åtgärd för att värdesätta vår svenska mjölkproduktion.

Växtförädling, samt Projekt Grogrund

Samarbetet inom växtförädlingsprogram inom Public Private Partnership for Prebreeding, med syfte att ta fram genetiskt material som sedan kan nyttjas i växtförädlingsprogram för grödor som passar för nordiska förhållanden, ska förstärkas för att kunna nyttja en eventuell öppning i regelverket för nya genomredigeringstekniker. Det är nya tekniker som tillåter små förändringar i genomet med stor precision. Förändringarna liknar de som idag görs med konventionell förädling, men är enklare att styra. Genomredigeringstekniker skulle kunna bidra starkt till att uppfylla programmets målsättningar.

Det behövs parallellt arbete för att lagstiftningen som reglerar genomredigering ska bli både moderniserad och teknikneutral. Det vill säga att det som är osäkert inte ska tillåtas medan det som är säkert ska tillåtas, oavsett med vilken teknik som det har tagits fram. Många växter framtagna med genomredigeringsteknik har en gynnsam säkerhetsprofil. Sverige ligger långt framme inom området och svensk växtförädling bör få förutsättningar att fortsätta vara i genomredigeringsteknikens framkant.

I programmet samarbetar de nordiska länderna och aktörer från akademi och näring. Det är således ett bra forum för utveckling av genomredigeringens tillämpning och för att komma över de tekniska hinder som finns, liksom för att bidra till en gemensam förståelse i de nordiska länderna.

Sortmaterial som är anpassat för svenska förhållanden är viktigt för svensk växtodlings lönsamhet och konkurrenskraft, inte minst när klimatet ändrar sig. Det kan också bidra till att göra jordbruket mer miljövänligt. Det är också skälet till att Sverigedemokraterna även förstärker SLU Grogrund, växtförädling för svenska förhållanden. Regeringen har tidigare inte följt den planerade budgeteringen, vilket riskerar att äventyra redan gjorda framsteg och investeringar. Därför lägger Sverigedemokraterna också ett förslag om att regeringen ska binda sig för en fortsättning av SLU Grogrund med en specificerad budget långt efter år 2020.

10 miljoner kronor tillskjuts årligen till programmet Public Private Partnership for Prebreeding och lika mycket till förstärkning av SLU Grogrund.

Sekretariat för synkronisering av forskning och behov

En funktion med bas på SLU ska upprättas, som löpande kan tillgängliggöra nya forskningsrön och tekniker för rådgivare inom lantbruket. Denna funktion ska även aktivt fånga upp behov i lantbruksnäringen och kanalisera dessa till forskarsamhället, så att nytta och träffsäkerhet av forskningsarbetet ökar. Det gäller för både produktion och miljö och i synnerhet synergieffekter mellan dessa.  5 miljoner kronor per år avsätts för ändamålet.

Särskild miljöprövningsdelegation för tillståndsprövningar i jordbruket

Ändamålsenlighet, funktion och förvaltningslagens krav på proportionalitet ska vara säkerställda i de krav som ställs på jordbruk. Därför läggs 10 miljoner kronor årligen för att få till stånd en centraliserad miljöprövningsdelegation för tillståndsprövningar inom jordbruksnäringarna.

Åkermarksinventering, samt uppföljning biologiska bekämpningsmedels spridning

Övervakning av den intensivt brukade jordbruksmarken kommer att ge tidig information om avgörande miljö- och odlingsparametrar som är viktiga både ur ett miljöperspektiv och ur ett produktionsperspektiv. Det ger ett gott underlag både till åtgärder på kort sikt såväl som till den framtida miljö- och jordbrukspolitiken. Sådan information saknas idag. Det gäller även för organismer som används som biologiska bekämpningsmedel. De kan potentiellt sprida sig från den plats där de används, ut i miljön och orsaka skada på biologisk mångfald. För att bygga upp kunskap om dessa organismers spridning och effekter behövs ett uppföljningsprogram.

2 miljoner kronor tillförs för 2021 och 14 miljoner kronor för 2022 och 2023 för åkermarksinventering, samt 5 miljoner under samtliga tre år, för uppföljningsprogram för organismer som används som biologiska bekämpningsmedel.

Pilotprojekt för avbytartjänst inom jordbruket

Djurhållning inom jordbruket är ett arbete som aldrig tar paus. Djuren måste ses efter dagligen och ofta måste flera olika arbetsmoment göras, inte minst inom mjölkproduktionen. Mycket av verksamheten bedrivs i små företag där ägarna själva arbetar med djuren. Var tionde djurhållare har aldrig ledigt, andra tar mycket lite ledigt. De anser sig inte ha råd på grund av näringens låga lönsamhet. Eftersom den låga lönsamheten till stor del beror av politiska beslut, har politiken en skyldighet att möjliggöra socialt hållbara villkor. Utökade möjligheter till ledighet skulle göra arbetet mer socialt hållbart och attraktivt för ungdomar, samt att det skulle underlätta kompetensutveckling och rekrytering av kvinnor till jordbruket.

Sverigedemokraterna föreslår en utredning av hur statssubventionering av avbytartjänst hos djurhållare inom jordbruket bäst kan göras. I väntan på utredningen föreslås ett pilotprojekt i Hallands län och Västernorrlands län. Till detta anslås 20 miljoner årligen

Budgetförslag

Tabell 1. Anslagsförslag 2021 för utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Tusental kronor

Ramanslag

Regeringens förslag

Avvikelse från regeringen

1:1

Skogsstyrelsen

545190

10000

1:2

Insatser för skogsbruket

360073

55000

1:3

Statens veterinärmedicinska anstalt

161222

±0

1:4

Bidrag till veterinär fältverksamhet

127557

±0

1:5

Djurhälsovård och djurskyddsfrämjande åtgärder

9933

12000

1:6

Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar

133349

±0

1:7

Ersättningar för viltskador m.m.

52778

5000

1:8

Statens jordbruksverk

614194

±0

1:9

Bekämpande av växtskadegörare

12000

±0

1:10

Gårdsstöd m.m.

7159000

±0

1:11

Intervention för jordbruksprodukter m.m.

137000

±0

1:12

Stödåtgärder för fiske och vattenbruk

31250

15000

1:13

Från EU-budgeten finansierade stödåtgärder för fiske och vattenbruk

167000

±0

1:14

Livsmedelsverket

270012

±0

1:15

Konkurrenskraftig livsmedelssektor

194160

20000

1:16

Bidrag till vissa internationella organisationer m.m.

42913

±0

1:17

Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur

5310097

±0

1:18

Från EU-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur

3732376

±0

1:19

Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket

249830

10000

1:20

Stöd till jordbrukets rationalisering m.m.

14116

±0

1:21

Åtgärder på fjällägenheter

1529

±0

1:22

Främjande av rennäringen m.m.

128915

12000

1:23

Sveriges lantbruksuniversitet

2143772

60000

1:24

Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning och samfinansierad forskning

695664

50000

1:25

Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien

1177

±0

1:26

Nedsättning av slakteriavgifter

107237

40000

1:27

Åtgärder för beredskap inom livsmedels- och dricksvattenområdet

29000

±0

1:28

Stödåtgärder för fiske och vattenbruk 2021–2027

30000

±0

1:29

Från EU-budgeten finansierade stödåtgärder för fiske och vattenbruk 2021–2027

120000

±0

99:2

Djurvälfärdsersättning

±0

310000

99:3

Växtförädling

±0

10000

99:4

Åkermarksinventering

±0

2000

99:5

Sekretariat för synkronisering av forskning och behov

±0

5000

99:6

Särskild miljöprövningsdelegation för tillståndsprövningar i jordbruket

±0

10000

99:7

Pilotprojekt för avbytartjänst inom jordbruket.

±0

20000

99:8

Projekt grogrund

±0

10000

99:9

Uppföljning biologiska bekämpningsmedels spridning

±0

5000

Summa

22581344

661000

1:1 Skogsstyrelsen

 

Förslag 2021

Beräknat 2022

Beräknat 2023

Avvikelse från regeringen

10 000

10 000

10 000

En ökning av anslaget med 10 miljoner kronor per år under den kommande budgetperioden föreslås. Främsta skälet till ökningen är att öka Skogsstyrelsens insatser för aktiv skogsskötsel.

1:2 Insatser för skogsbruket

Förslag 2021

Beräknat 2022

Beräknat 2023

Avvikelse från regeringen

55 000

55 000

55 000

En ökning av anslaget med 55 miljoner kronor per år under den kommande budgetperioden föreslås. Främsta skälet till ökningen är att öka Skogsstyrelsens insatser för aktiv skogsskötsel.

1:5 Djurhälsovård och djurskyddsfrämjande åtgärder

Förslag 2021

Beräknat 2022

Beräknat 2023

Avvikelse från regeringen

12 000

10 000

10 000

En ökning av anslaget med 12, 10 respektive 10 miljoner kronor i den kommande budgetperioden föreslås. Det ökade anslaget ska finansiera en rikstäckande översyn av våra svenska djurparker år 2021 samt mer forskning på alternativa bedövningsmetoder för grisar inför slakt, under hela budgetperioden.

1:7 Ersättningar för viltskador m.m.

Förslag 2021

Beräknat 2022

Beräknat 2023

Avvikelse från regeringen

5 000

5 000

5 000

En ökning av anslaget med 5 miljoner kronor årligen för den kommande budgetperioden föreslås. Flera av rovdjursstammarna är stora liksom den ökande förekomsten av säl, och skadorna kan därför förväntas vara högre än regeringens anslag.

1:12 Stödåtgärder för fiske och vattenbruk

Förslag 2021

Beräknat 2022

Beräknat 2023

Avvikelse från regeringen

15 000

15 000

15 000

En ökning av anslaget med 15 miljoner kronor årligen för den kommande budgetperioden föreslås. Sverige har en utmärkt potential att bygga ett hållbart och omfattande vattenbruk och anslaget är tänkt att stärka aktörer inom branschen.

Ändamål

Anslaget får med fördel prioritera stöd till fiskodling i näringsfattiga vatten.

1:15 Konkurrenskraftig livsmedelssektor

Förslag 2021

Beräknat 2022

Beräknat 2023

Avvikelse från regeringen

20 000

60 000

60 000

En ökning av anslaget med 20, 60 respektive 60 miljoner kronor per år i den kommande budgetperioden föreslås. Ökningen syftar till att säkra den svenska livsmedelsstrategin.

1:19 Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket

Förslag 2021

Beräknat 2022

Beräknat 2023

Avvikelse från regeringen

10 000

210 000

210 000

En ökning av anslaget med 10 miljoner kronor för 2021 och 210 miljoner kronor för de två därpå följande åren i den kommande budgetperioden föreslås.

Ändamål

Det ökade anslaget är dels tänkt att möjliggöra fler utvecklingsprojekt som ligger nära tillämpning och kan bidra till kostnadseffektivt uppfyllande av miljömålen och dels till att säkra en kontinuitet för gödselgasstödet, så att tillräcklig planeringshorisont finns för att möjliggöra investeringar.

1:22 Främjande av rennäringen m.m.

Förslag 2021

Beräknat 2022

Beräknat 2023

Avvikelse från regeringen

12 000

10 000

10 000

En ökning av anslaget med 10 miljoner kronor årligen för den kommande budgetperioden föreslås. Skador från rovdjur för renägare är betydligt större än vad som tidigare funnits kunskap om och därför behöver anslaget förstärkas. Utöver detta anslås 2 miljoner kronor under 2021, till en utredning av konsekvenserna av Girjasdomen.

1:23 Sveriges lantbruksuniversitet

Förslag 2021

Beräknat 2022

Beräknat 2023

Avvikelse från regeringen

60 000

60 000

60 000

En ökning av anslaget med 60 miljoner kronor per år under den kommande budgetperioden föreslås, vilket bland annat stärker forskningen kopplat till de areella näringarna.

Ändamål

De anslagna medlen ska bland annat gå till forskning om produktionshöjande åtgärder i skog, samt till utveckling av skogsbaserad bioekonomi. 10 miljoner kronor per år ska användas till utbildning av fler lantbruksveterinärer.

1:24 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning och samfinansierad forskning

Förslag 2021

Beräknat 2022

Beräknat 2023

Avvikelse från regeringen

50 000

50 000

50 000

En ökning av anslaget med 50 miljoner kronor per år under den kommande budgetperioden föreslås, vilket stärker forskningen kopplat till de areella näringarna.

Ändamål

De anslagna medlen ska bland annat gå till forskning om produktionshöjande åtgärder i skog, samt till utveckling av skogsbaserad bioekonomi.

1:26 Nedsättning av slakteriavgifter

Förslag 2021

Beräknat 2022

Beräknat 2023

Avvikelse från regeringen

40 000

40 000

40 000

40 miljoner kronor årligen föreslås till ytterligare nedsättning av slakteriavgifter, som en beredskap för att mildra effekterna av det nya avgiftssystemet för näringsgrenar som drabbas hårdast.

99:2 Djurvälfärdsersättning

Förslag 2021

Beräknat 2022

Beräknat 2023

Avvikelse från regeringen

310 000

310 000

310 000

260 miljoner kronor anslås årligen för kommande budgetperiod. Anslaget innebär ett årligt stöd på 1 000 kronor per mjölkko och är en kompensation för det högre kostnadsläge som råder i Sverige beroende på beteskravet.

99:3 Växtförädling

Förslag 2021

Beräknat 2022

Beräknat 2023

Avvikelse från regeringen

10 000

10 000

10 000

Det nordiska samarbetet förstärks med 10 miljoner kronor årligen för att skapa möjligheter för framtida användning av genomredigering inom nordisk växtodling.

Ändamål

Anslaget ska finansiera framtagandet av växter för nordiska förhållanden genom ett nordiskt public private partnership-projekt för prebreeding, däribland metodutveckling för genomredigering.

99:4 Åkermarksinventering

Förslag 2021

Beräknat 2022

Beräknat 2023

Avvikelse från regeringen

2 000

14 000

14 000

2 miljoner kronor anslås för år 2021 och 14 miljoner för år 2022 respektive 2023. Anslaget ska användas till att övervaka viktiga miljö- och odlingsparametrar i den intensivt brukade jordbruksmarken.

99:5 Sekretariat för synkronisering av forskning och behov

Förslag 2021

Beräknat 2022

Beräknat 2023

Avvikelse från regeringen

5 000

5 000

5 000

5 miljoner kronor årligen anslås till ett sekretariat som ska fungera som en länk mellan forskning och tillämpning inom jordbrukets område. Sekretariatet ska löpande tillgängliggöra nya forskningsrön och tekniker för rådgivare inom lantbruket. Det ska även aktivt fånga upp behov i lantbruksnäringen och kanalisera dessa till forskarsamhället.

99:6 Särskild miljöprövningsdelegation för tillståndsprövningar i jordbruket

Förslag 2021

Beräknat 2022

Beräknat 2023

Avvikelse från regeringen

10 000

10 000

10 000

10 miljoner kronor årligen anslås för att upprätta en särskild miljöprövningsdelegation för tillståndsprövningar i jordbruket. Den ska med djupare kännedom om jordbrukets förutsättningar garantera rimliga avvägningar, proportionerliga beslut och lika behandling.

99:7 Pilotprojekt för avbytartjänst inom jordbruket

Förslag 2021

Beräknat 2022

Beräknat 2023

Avvikelse från regeringen

20 000

20 000

20 000

20 miljoner kronor årligen anslås, till ett pilotprojekt för subventionerad avbytartjänst för djurhållare i Hallands län och Västernorrlands län. Det ska bidra till en mer socialt hållbar arbetssituation och större attraktivitet för näringen.

99:8 Projekt grogrund

Förslag 2021

Beräknat 2022

Beräknat 2023

Avvikelse från regeringen

10 000

10 000

10 000

10 miljoner kronor årligen extra anslås för att säkerställa en tillräcklig budget för SLU Grogrunds växtförädlingsprojekt för svenska förhållanden.

99:9 Uppföljning biologiska bekämpningsmedels spridning

Förslag 2021

Beräknat 2022

Beräknat 2023

Avvikelse från regeringen

5 000

5 000

5 000

5 miljoner kronor årligen anslås för att övervaka spridning och effekter av organismer som har använts som biologiska bekämpningsmedel.

Martin Kinnunen (SD)

Staffan Eklöf (SD)

Mats Nordberg (SD)

Runar Filper (SD)

Yasmine Eriksson (SD)