Utredning om genusforskning

Motion 1994/95:Ub635 av Barbro Westerholm m.fl. (fp, c, m, mp, s, kds, v)

av Barbro Westerholm m.fl. (fp, c, m, mp, s, kds, v)
Genustillhörighet tycks ha varit, och är alltjämt, en av de
starkast strukturerande principerna i alla kända samhällen.
Trots detta har frågan inte ägnats vare sig politiskt eller
vetenskapligt intresse förrän de senaste decennierna. Genom
att använda genus (engelskans gender) och inte kön
(engelskans sex) markeras att det som står i fokus för
intresset är de sociala uttrycksformerna för kön. Dessa har
klara, men inte automatiska anknytningar till biologiska
likheter och olikheter mellan kvinnor och män. Som exempel
på den snabba utvecklingen kan nämnas att genussystemet
inte beaktades i den norska maktutredningen som
genomfördes på 1970-talet men väl i den svenska som
gjordes för cirka tio år sedan.
Utvecklingen är dock ojämn. Inom vissa discipliner har
man kommit förhållandevis långt, och genusdimensionen
har börjat ses som en naturlig del av forsknings- och
undervisningsansvaret. Inom andra discipliner har man
knappast ens börjat. Några tjänster med genusinriktning har
inrättats på olika håll i landet, ibland på statsmakternas
initiativ, ibland som ett resultat av lokala beslut.
Genusforskningens resurser
Särskilda forskningsmedel har sedan några år tillbaka
avsatts inom FRN:s ram för kvinno- och
jämställdhetsforskning. Detsamma gäller för
Arbetsmiljöfonden. På alla universitetsorter finns
forumorganisationer helt eller delvis finansierade av centrala
anslag. Den forskning och undervisning som görs inom
genusområdet är genomgående underfinansierad och
beroende av eldsjälars oavlönade arbete. Om området skall
få den stabilitet och långsiktiga kunskapsuppbyggnad som
krävs bör nya organisatoriska lösningar prövas.
Av den korta beskrivningen framgår att genusaspekter har
väckt intresse inom delar av det vetenskapliga samfundet
men att verksamheten är splittrad både ortsmässigt och
disciplinärt. Detta är ganska naturligt då ämnesområdet får
sägas vara tvärvetenskapligt till sin karaktär medan
universitets- och högskolesystemet är disciplinärt.
Vad kan göras
Universitetet i Linköping har visat en betydande
kompetens att utveckla och genomföra tvärvetenskaplig
forskning inom för samhället viktiga problemområden. För
universitetet borde det därför vara en naturlig och angelägen
uppgift att pröva behoven och förutsättningarna för ett nytt
forskningstema med tyngdpunkten på genusrelationernas
innehåll och utveckling i ett komparativt historiskt och
internationellt perspektiv. Förutsättningarna för att
implementera ett tema Genus är goda dels genom att ett
fungerande temaövergripande nätverk mellan aktiva forskare
redan finns, dels genom det uttalade positiva intresset för
frågeställningarna både från universitetets och
temaorganisationens ledning.
Med temaforskning i den form den är etablerad i
Linköping, avses forskning och forskarutbildning inom ett
valt problemfält. Problemfältet utgör både utgångspunkten
för forskningen och det förenande elementet i verksamheten.
Förslag till tema har hittills prövats enligt två huvudkriterier:
samhällsrelevans och inomvetenskaplig betydelse, båda
utförligt diskuterade i Forskningsrådsutredningens
betänkande ''Forskningsråd'' (SOU 1975). Forskningen i ett
tema skall bedömas samtidigt vara samhällsrelevant och ha
inomvetenskaplig betydelsle.
Vårt förslag
Vi anser att man inför den kommande forskningspolitiska
propositionen bör utreda möjligheten att inrätta ett tema
Genus vid Linköpings universitets temainstitution.
Temarådet som är ledningsorgan för temaforskningen och
besitter kompetens att utveckla tvärvetenskaplig forskning
kan här medverka liksom Forskningsrådsnämnden, som har
huvudansvaret för att stödja och främja forskning om
genusfrågor.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om utredning av genusforskning vid
Linköpings universitets temainstitution.

Stockholm den 23 januari 1995

Barbro Westerholm (fp)

Maj-Inger Klingvall (s)

Gullan Lindblad (m)

Ingbritt Irhammar (c)

Ulla Hoffmann (v)

Marianne Samuelsson (mp)

Rose-Marie Frebran (kds)
Ärendet är avslutat Motionskategori: - Tilldelat: Utbildningsutskottet

Händelser

Inlämning: 1995-01-25 Bordläggning: 1995-02-07 Hänvisning: 1995-02-08

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

Yrkanden (2)