Vägarnas betydelse för ekonomin

Motion 2006/07:T327 av Ulf Sjösten (m)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att pröva alternativ finansiering vid vägbyggnation på några lämpliga utbyggnads- och ombyggnadsobjekt i Sverige.

Motivering

Infrastruktur är viktig för näringslivets utveckling och för enskilda människors förutsättningar att bo och leva överallt.

Bakom resonemanget om en dålig vägstandard döljer sig mycket. Det handlar om utryckningsfordonet som förlorar viktiga minuter i en pressad situation, skolbussen som blir inställd på grund av att grusvägen bitvis försvinner vissa tider på året, timmerexportören som förlorar en kund på grund av att han inte kan möta dagens ”just in time”‑krav och personal som avstår från att ta det erbjudna jobbet på grund av dåliga pendlingsmöjligheter.

Det handlar givetvis också om många personliga tragedier i spåren av de talrika allvarliga olyckorna längs dessa vägar.

Näringslivsrepresentanter och företagarorganisationer har lyft fram just de tillväxthämmande aspekterna som en följd av det undermåliga vägnätet. Bristerna är i dag mycket tydliga i hela västra Götaland.

Ett blomstrande och växande näringsliv är beroende av ett stringent skattesystem, lagar och regler som är lätta att förstå och en infrastruktur som underlättar etableringar och tillväxt.

Näringslivets tillväxt behövs faktiskt för att statens finanser skall må bra och för att Sverige skall ta välbehövliga kliv uppåt i den internationella välståndsligan. Tillväxten behövs givetvis också för att kommunerna och deras verksamhet som vänder sig till barn, elever, äldre och funktionshindrade skall utvecklas. I det här fallet gäller verkligen den gamla sanningen att ”man måste satsa en krona för att tjäna en krona”.

Dåliga vägar skapar stora svårigheter för företagens transporter men också problem med företagens kompetensförsörjning.

I Sjuhäradsbygden, som fortfarande arbetar i en omställningsfas efter den nedlagda textilindustrin, lider näringslivet av dålig standard på vägnätet. Det gäller både de mindre och de större vägarna, såsom riksvägarna 40 och 27 samt länsväg 156. Dessa behöver förbättras med tanke på både tillgängligheten och säkerheten.

Nu börjar byggnationen av riksväg 40 genom att Kyllaredsmotet strax utanför Borås projekteras och byggs. För att bygga motet har Borås och Ulricehamns kommuner lånat upp drygt 100 miljoner kronor som Västra Götalandsregionen betalar ränta för. Det här lånet har man inte tagit för att man tycker att det är rätt och riktigt utan för att man är så oerhört pressad av trafiksäkerhetsskäl och tillväxtskäl att vidta denna åtgärd. Det är som vanligt en övervältring av ansvaret på kommunerna, i detta fall Borås och Ulricehamn. Risken är nu stor att Kyllaredsmotet kommer att stå som ett monument över en misslyckad infrastrukturpolitik, då den fortsatta finansieringen av byggnationen är högst osäker.

Sammantaget borde investeringar i vägar vara en investering i tillväxt och utveckling för Västra Götaland och Sverige där vinstpotentialen för oss alla är utomordentligt stor.

Borås och Sjuhäradsbygden har en styrka i sin företagaranda och sina entreprenörer som har förmågan att skapa något, ofta ur ingenting. Borås ligger i toppskiktet i Västsverige när det gäller nyföretagande. Men nyföretagandet har minskat kraftigt i vår bygd de senaste åren. En tydlig orsak är bristfälliga vägar på alla nivåer.

Alternativfinansiering enligt public-private partnership (PPP) har diskuterats i många år. Vägverket har noggrant gått igenom de olika utbyggnadsobjekt som finns i Sverige. Den genomlysningen gjordes för ganska många år sedan nu. Man kom fram till att riksväg 40 var ett av de lämpligaste projekten som fanns i Sverige. Det var lämpligt från både storleks- och kostnadssynpunkt.

Förslag har presenterats, men besluten om att pröva alternativfinansiering vid vägbyggnation dröjer.

Det är nu hög tid att prova alternativfinansiering på några vägobjekt i Sverige.

Stockholm den 27 oktober 2006

Ulf Sjösten (m)