Värnskatten

Motion 2012/13:Sk392 av Isabella Jernbeck (M)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att avskaffa värnskatten.

Motivering

Sverige förlorar kompetens när unga välutbildade lämnar landet. Nya rapporter redovisar att åtta av tio välutbildade i Sverige kan tänka sig att flytta från Sverige för att arbeta utomlands. Detta i en tid då Sverige står inför stora framtida kompetensförsörjningsbehov. Rapporten understryker återigen vikten av att avveckla värnskatten och av att på andra sätt slå vakt om personer och möjligheter som är avgörande för Sveriges framtida företagande och välfärd.

Sedan alliansen tillträdde har Sverige sakta men säkert klättrat ner från skattehöjderna men den svenska skattebördan är fortfarande långt högre än i andra jämförbara länder. I Sverige betalas statlig skatt redan vid en månadslön om ca 33 000 kr, vilket bland annat innebär att man tvingas betala 52 procent i skatt på framtida löneökningar. Lyckas man komma upp i en månadslön på ca 47 000 kr innebär den övre skiktgränsen, den så kallade värnskatten, att man därutöver måste betala 57 procent i marginalskatt.

För Sverige som är ett exportberoende land är ökad konkurrenskraft i en global ekonomi helt avgörande för tillväxten. En förutsättning för ökad tillväxt är ett ökat entreprenörskap och företagande. För att öka detta måste det löna sig att både skaffa utbildning och starta företag. Vi ser idag att allt fler väljer att starta företag i Sverige men samtidigt så ökar entreprenörskapet allt snabbare och starkare i andra länder.

Forskning visar att företagare och entreprenörer påverkas mycket negativt av höga skatter och att dessa personer är särskilt känsliga för skatternas effekter. För Sveriges konkurrenskraft är det viktigt att vi uppmuntrar, tillvaratar och behåller duktig arbetskraft som finns i landet. Höga inkomster, som kanske gäller under en begränsad tid, måste ställas mot tidigare insatser eller uppoffringar. Framförallt om sådana insatser innebär längre utbildning med medföljande studielån och skulder.

Det höga skattetrycket i Sverige utgör i många fall ett hinder då företag och universitet vill rekrytera nödvändig kompetens utomlands. För att förbättra Sveriges möjligheter i konkurrensen om den mest kvalificerade arbetskraften infördes 2001 den särskilda expertskatten. För utländska experter, forskare och andra nyckelpersoner som arbetar tillfälligt i Sverige innebär denna skattelagstiftning en skattelättnad på 25 procent av inkomstskatten samt att vissa andra omkostnader blir skattefria och undantas från sociala avgifter. Att dessa skattelättnader ges är ett bevis för att värnskatten hindrar duktiga människor från att satsa. Ges inte dessa skattelättnader får Sverige inte in den expertisen som är nödvändig. I förra årets budget ökades även dessa skattelättnader för utländska experter, vilket även bevisar att skattelättnader som redan gjorts för utländska experter inte var tillräckliga för att de skulle vilja jobba i Sverige. Lika mån som Sverige är att få in experter från andra länder lika mån borde Sverige vara att ta fram egna experter och bevara dessa viktiga personer.

I kombination med expertskatten får värnskatten en negativ effekt på Sveriges förmåga att bevara och tillvarata egen kompetens i landet. Svenska experter, forskare och andra nyckelpersoner som uppnår en viss inkomstnivå påtvingas högre skatter samtidigt som skattekostnaderna minskar för utländska motsvarigheter. Följden blir att alltfler svenska experter och forskare söker sig utomlands, vilket i sig medför ett bortfall av nödvändig kompetens i Sverige. Värnskatten bidrar här till ett utflöde av såväl kompetens som arbetskraft från landet, vilket påverkar såväl spetskunskap som tillväxt.

Alliansen har uttryckt en reformambition om att, när de offentliga finanserna och ekonomin så tillåter, ytterligare höja skiktgränsen för statlig inkomstskatt. Samtidigt fungerar värnskatten alltjämt som en särskild straffskatt för dem som väljer högre utbildning och ökat entreprenörskap.

Studier som tas upp i Långtidsutredningen 2011 finner att ett avskaffande av värnskatten inte skulle kosta samhället något i form av minskade skatteintäkter, utan snarare att ett avskaffande istället ökar skatteintäkterna.

Ett avskaffande av värnskatten skulle öka Sveriges chanser att konkurrera med andra länder, vilket skulle gynna Sveriges ekonomi och välfärd. Fler resurser skulle frigöras för konsumtion och investeringar, vilket skulle öka tillväxten. Värnskatten gör mer skada än nytta och bör, när de offentliga finanserna och ekonomin så tillåter, avskaffas.

Stockholm den 4 oktober 2012

Isabella Jernbeck (M)