Motion till riksdagen
2019/20:2682
av Jimmie Åkesson m.fl. (SD)

Vi tryggar välfärden – Sverigedemokraternas förslag till statsbudget 2020


Innehållsförteckning

Förslag till riksdagsbeslut

1 Inledning

2 Sammanfattning och finansiering

3 Fördelningspolitisk analys

4 Kommunernas ekonomi

4.1 Kommuner i kris

4.2 Sverigedemokraterna hade rätt

4.3 Stöd till kommunerna

4.4 Välfärd och medborgarskap

5 Sjukvård och omsorg

5.1 Ett vårdsystem med allt sämre tillgänglighet

5.2 Höjda ambitioner – kortare köer

5.3 Psykisk ohälsa

5.4 Tandvårdsreform

5.5 En miljard till Sveriges äldreomsorg

5.6 Medborgarskapets betydelse för vård i Sverige

6 Lag och ordning

6.1 En av statens kärnuppgifter

6.2 Mer resurser till Polismyndigheten

6.3 Sveriges Domstolar och Kriminalvården

6.4 Säkerhetspolisen

7 Transporter

7.1 Sänkt skatt på bensin och diesel

7.2 Nej till miljöskadlig biodiesel

7.3 Höjd milersättning

7.4 Nej till försämrat reseavdrag

7.5 Nej till bonus–malus

7.6 Satsningar på infrastruktur

7.7 Satsning på sjöfarten

7.8 Slopad flygskatt

8 Rädda pensionerna

8.1 Avskaffa pensionärsskatten helt

8.2 Höjt grundskydd för pensionärer

8.3 Högre pensionsavsättningar

8.4 Underlätta privat pensionssparande

8.5 Sänk skatten på investeringssparkonton och kapitalförsäkringar

8.6 Ingen höjd pensionsålder

8.7 Slopad kvalificeringsregel

9 Grundtrygghet för barnfamiljer

9.1 Stärk de socioekonomiskt svaga barnfamiljerna

9.2 Stärkt föräldraförsäkring

9.3 Bidrag till förstföderskor

9.4 Graviditetsdagar och mödravårdsbesök

9.5 Höjt underhållsstöd

10 Trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning

10.1 Rehabilitering före utförsäkring

10.2 Höjt tak för bostadstillägg för den med sjukersättning

10.3 Sjukersättning för ökad trygghet och rehabilitering

10.4 Bemötande vid psykisk ohälsa

10.5 Inkludera hjälpbehov i ersättning till vuxna med funktionshinder

10.6 Assistansersättning

10.7 Flyktingundantaget i sjuk- och aktivitetsersättningen

11 Jobb och tillväxt

11.1 Sänkt inkomstskatt för både löntagare och pensionärer

11.2 Sänkt arbetsgivaravgift

11.3 Minskade sjuklönekostnader

11.4 Reformera Arbetsförmedlingen

11.5 Skyddsombud

11.6 Lärlingsanställningar

11.7 Starta eget-bidrag

11.8 Statligt finansierad a-kassa

12 Landsbygden

12.1 Satsning på areella näringar

12.2 Prioritera svenskt jordbruk

13 Utbildning

13.1 Slopat karensavdrag och förskolemiljard

13.2 Läraryrkets status höjs

13.3 Trygghetsmiljard

13.4 Tvååriga praktiska gymnasier

13.5 Teknikbrygga

13.6 Kvalitetssatsning på högskolor och universitet

13.7 Ett statligt forskningsinstitut

14 Miljö, energi och minskade utsläpp av växthusgaser

14.1 Innovativ miljöteknik

14.2 Fossilfri elproduktion

14.3 Ingen skatt på avfallsförbränning

14.4 Vätgasstrategi

15 Försvar och säkerhet

16 Internationell samverkan

17 Kultur och sammanhållning

17.1 Kulturarvsmiljard

17.2 Kulturlotsar och Sverigecenter

17.3 Bibliotekssatsning

18 Bostadspolitik

18.1 Höjt bostadsbidrag

18.2 Ytterligare sänkt fastighetsavgift för utsatta grupper

18.3 Klassificera studentbostäder som elevhem

18.4 Skatt vid andrahandsuthyrning

19 Skatter

Inkomstskatter

19.1 Ytterligare jobbskatteavdrag för både löntagare och pensionärer

19.2 Återställd SINK-skatt

19.3 Nej till slopad värnskatt

Avgifter för företag

19.4 Sänkta arbetsgivaravgifter för småföretag

19.5 Lägre sjuklönekostnader

19.6 Återställda momssatser

Kapitalskatter

19.7 Utfasade ränteavdrag

19.8 Sänkt skatt på investeringssparkonton och kapitalförsäkringar

Punktskatter

19.9 Lägre skatt på bensin och diesel

19.10 Slopad flygskatt

19.11 Slopad kemikalieskatt

19.12 Nej till skatt på plastpåsar

19.13 Nej till skatt på avfallsförbränning

19.14 Återställd skatt på kraftvärmeverk

19.15 Avskaffad bonus–malus

Övrigt

19.16 Slopad förmånsbeskattning av sjukvård

20 Tabeller per utgiftsområde

Utgiftsområde 1 Rikets styrelse

Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning

Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution

Utgiftsområde 4 Rättsväsendet

Utgiftsområde 5 Internationell samverkan

Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap

Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd

Utgiftsområde 8 Migration

Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning

Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom

Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn

Utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering

Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv

Utgiftsområde 15 Studiestöd

Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning

Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid

Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik

Utgiftsområde 19 Regional tillväxt

Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård

Utgiftsområde 21 Energi

Utgiftsområde 22 Kommunikationer

Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Utgiftsområde 24 Näringsliv

Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner

Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m.

Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen

21 Statsbudgeten och den offentliga sektorn

21.1 Utgiftstak för staten

21.2 Statsbudgetens inkomster

21.3 Statsbudgetens saldo och statsskuld

21.4 Den offentliga sektorns finanser

21.5 Kommunsektorns finanser

21.6 Förslag till utgiftsramar 2020

21.7 Förslag till utgiftsramar 2021–2022

21.8 Beräkning av statsbudgetens inkomster 2020

21.9 Beräkning av statsbudgetens inkomster 2021–2022


Förslag till riksdagsbeslut

  1. Riksdagen godkänner de riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken som föreslås i motionen.
  2. Riksdagen fastställer utgiftstaket för staten inklusive ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget till följd av tekniska justeringar till 1 392 miljarder kronor för 2020 och 1 443 miljarder kronor för 2021 enligt vad som föreslås i motionen (avsnitt 21.1).
  3. Riksdagen godkänner beräkningen av inkomsterna i statens budget för 2020 enligt vad som anförs i motionen (avsnitt 21.8) samt ställer sig bakom att regeringen ska återkomma med lagförslag i överensstämmelse med denna beräkning och tillkännager detta för regeringen.
  4. Riksdagen godkänner den preliminära beräkningen av inkomster i statens budget för 2021 och 2022 som riktlinje för regeringens budgetarbete enligt vad som föreslås i motionen (avsnitt 21.9).
  5. Riksdagen beslutar om fördelning av utgifter på utgiftsområden för 2020 enligt vad som föreslås i motionen (avsnitt 21.6).
  6. Riksdagen godkänner beräkningen av utgifterna för ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget för 2020 enligt vad som föreslås i motionen (avsnitt 21.4).
  7. Riksdagen godkänner den preliminära fördelningen av utgifter på utgiftsområden för 2021 och 2022 som riktlinje för regeringens budgetarbete enligt vad som föreslås i motionen (avsnitt 21.7).

1   Inledning

Allt fler tecken visar på att svensk ekonomi är på väg in i en avmattningsfas, vilket är högst oroande mot bakgrund av tillståndet under högkonjunkturen. Det senaste året har tillväxten uppgått till 1,4 procent, en svag utveckling ur ett historiskt perspektiv, samtidigt som den förväntade tillväxten för 2020 justerats ned från 1,6 procent till 1,4 procent.[1] Högkonjunkturen bedöms bestå men avta under 2020.

Konjunkturinstitutet gör bedömningen att arbetslösheten väntas öka under 2020 från 6,4 procent till 6,5 procent[2], det råder dock osäkerheter kring prognosen sett till att arbetslösheten på kort tid stigit mer än väntat. Under augusti månad uppgick arbets­lösheten till 7,1 procent, en ökning med 1 procentenhet på ett år, säsongsjusterat mot­svarar det en arbetslöshet på 7,4 procent, vilket är den högsta noteringen på fyra år.[3] Därmed placerar sig Sverige över EU:s genomsnitt, och regeringens mål om EU:s lägsta arbetslöshet 2020 kommer inte att uppfyllas på långa vägar. Att det dessutom finns en omfattande dold arbetslöshet torde vara ställt bortom allt tvivel.

Sverige har generellt sett misslyckats med integrationen av nyanlända migranter, inte minst på arbetsmarknaden, trots att det har varit en uttalad politisk prioritering under flera mandatperioder. Man kan befara att många av dem som fick asyl beviljad under migrationskrisen inte kommer in på arbetsmarknaden, vilket resulterar i högre jämviktsarbetslöshet och sämre offentliga finanser och en överhängande risk för ett permanent utanförskap och segregation. En oundviklig slutsats är att inflödet av migranter, som vid ankomst står långt eller mycket långt från arbetsmarknaden, måste minska radikalt.

En avmattande konjunktur och ökade kostnader för asylmottagning, i takt med att de statliga anslagen fasas ut, innebär tilltagande ekonomiska problem för Sveriges kommu­ner. Utan tvekan innebär asylmottagandet en stor ekonomisk förlust för kommunerna, med höjda skatter som följd, inte minst för glesbygdskommuner och landsbygdskom­muner. En konsekvens är minskad attraktionskraft för kommuner som tvingas höja kommunalskatten, detta i kombination med regeringens föreslagna skattehöjningar på transport i områden där kollektivtrafiken är bristande.

En ljusglimt, tills vidare, är att statens finanser är förhållandevis stabila, vilket trots svåra prioriteringar innebär ett visst handlingsutrymme. Sverigedemokraternas slutsats är att staten måste ta ett större ansvar för kommunernas situation och vidta åtgärder som håller ihop landet och bidrar till sammanhållning och tillit.

Satsningar på småföretagande, billigare transporter, stärkt rättsväsende och ett större statligt ansvar för sjukvården är satsningar som sticker ut i Sverigedemokraternas förslag till riksbudget för 2020.

2   Sammanfattning och finansiering

Tabell 1 Större satsningar och en översikt över finansieringen

Miljarder kronor

Satsningar

2020

2021

2022

Ytterligare satsningar kommunsektorn

5,0

10,0

15,0

Höjd milersättning

1,5

1,6

1,6

Sänkt skatt på bensin och diesel (1 kr/liter och avskaffad indexering, slopade nedsättningar)

1,9

3,5

5,2

Sänkt skatt för löntagare och pensionärer

10,0

10,0

10,0

Höjt grundskydd (200 kr + 800 kr)

3,3

3,3

3,5

Vård och omsorg

4,5

4,8

5,1

Rättsväsende

5,7

6,6

8,6

Stärkt och avgiftsfri arbetslöshetsförsäkring

3,8

3,9

3,9

Småföretagarna (sänkt arbetsgivaravgift och slopat sjuklöneansvar)

8,2

13,1

12,9

Assistansersättning, återställning av LSS

0,7

1,0

1,2

Barnfamiljer (bostadsbidrag + höjd föräldraförsäkring 85 %, höjt tak föräldraförsäkring till 12 pbb)

2,7

2,7

2,7

Slopad kemikalieskatt

1,8

1,6

1,6

Slopad flygskatt

1,5

1,5

1,5

Sänkt skatt på investeringssparkonton och kapitalförsäkringar

0,9

0,9

0,9

Återställd SINK-skatt

0,4

0,4

0,4

Slopad förmånsbeskattning av sjukvård

1,1

1,1

1,1

Slopad skatt på plastpåsar

2,1

2,8

2,8

Slopad skatt på avfallsförbränning

0,2

0,4

0,5

Summa

56,0

70,0

79,5

Finansiering av satsningar

Migration och integration (utg.omr. 8 + utg.omr. 13)

5,6

9,2

12,2

Reformerad arbetsförmedling

10,0

17,3

19,4

Återställda momssatser (restaurang och catering, hämtmat, burkar och flaskor)

12,5

11,1

11,4

Effektiv miljöpolitik

4,1

5,0

5,1

Utvecklingsår

0,2

0,6

1,0

Påbörjad utfasning av ränteavdrag

(1 procentenhet per år)

0,8

1,7

2,7

Ingångsavdrag

1,7

4,8

6,2

Särbeskattning vissa stödområden

1,4

1,4

1,4

Värnskatt

6,1

6,1

6,1

Byggsubventioner

2,0

Anpassad biståndsram (0,7 % av BNP)

15,6

16,2

16,9

Höjd mineralersättning

1,3

1,3

1,3

Summa

59,3

74,6

85,7

3   Fördelningspolitisk analys

Det går inte att uppnå ett samhälle som är helt ekonomiskt jämlikt. Människor är olika och kommer alltid att prioritera olika vad gäller utbildning, arbete och sparande. Och man lyckas olika väl. Historiens dom över försöken att forcera fram total ekonomisk jämlikhet är hård.

Med detta sagt strävar Sverigedemokraterna efter ett samhälle som präglas av sammanhållning. Det finns många aspekter på detta, och ekonomi är en av dem. Det är samhällets uppgift att stödja svaga grupper i samhället, och det är inte fel att relativt välavlönade får dra ett tyngre lass än andra.

Det är inget självändamål att behålla värnskatten för all framtid, frågan är snarare i vilken ordning man ska genomföra reformer, när det ekonomiska utrymmet är begränsat. För den som står på tröskeln till arbetsmarknaden kan lägre skatt på arbete innebära ett extra incitament att utbilda sig, söka ett arbete eller på annat sätt anstränga sig extra för att ta steget från bidrag till självförsörjning. Sverigedemokraterna prioriterar därför skattesänkningar för låg- och medelinkomsttagare och ytterligare sänkt skatt för pensionärer framför ett slopande av värnskatten, vilket för övrigt utgör en större skattelättnad för skattebetalarna som kollektiv.

Sverigedemokraternas förslag till statsbudget innebär dessutom ett steg mot större ekonomisk jämställdhet mellan kvinnor och män. Framför allt är det ökade garanti­pensioner som direkt gynnar en grupp fattigpensionärer, där kvinnor är i överväldigande majoritet.

Figur 1 Fördelningseffekter per inkomstgrupp

I kontrast till regeringens budget gynnar Sverigedemokraternas politik låginkomsttagare. Figuren visar hur respektive budget påverkar inkomstdecil 1–10.[4]

4   Kommunernas ekonomi

Sverigedemokraternas förslag: Förstärk de allmänna bidragen till kommunerna med 5miljarder kronor 2019, 10 miljarder kronor 2021 och 15 miljarder kronor 2022, utöver regeringens planerade förstärkningar.

4.1   Kommuner i kris

En stor andel av Sveriges kommuner befinner sig i ekonomisk kris. Över en tredjedel, 110 av totalt 290 kommuner, räknar trots högkonjunktur med underskott för 2019.[5] Detta kommer under de närmsta åren att leda till skattehöjningar, försvagningar av välfärden och andra mycket smärtsamma prioriteringar, utifrån ett redan ansträngt ekonomiskt läge. Enligt Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) kan man räkna med att budget­förstärkande åtgärder på 20 miljarder krävs fram till 2022, om man antar att kommuner­na och regionerna höjer skatten med 13 öre och regeringen skjuter till 5miljarder per år (se figur 2). Regeringens förslag om en förstärkning av det kommunala utjämningssy­stemet är ett steg åt rätt håll, men långt ifrån tillräckligt. Det finns dessutom en betyd­ande risk för att situationen förvärras drastiskt i händelse av en vikande konjunktur.

Figur 2 Underskott i kommunerna

Sveriges Kommuner och Landsting förutser stigande underskott för kommunerna, vilket kommer att medföra skattehöjningar och försämringar av välfärden.

Det förslag till statsbudget för 2020 som Sverigedemokraterna lägger fram, alltså detta dokument, syftar till att stärka kommunernas ekonomi på ett sätt som svarar till de behov som SKL redovisar.

4.2   Sverigedemokraterna hade rätt

En mycket starkt bidragande orsak till tillståndet i kommunerna är den illa genomtänkta migrationspolitik som under en längre tid har förts i Sverige. Efter migrationskrisen, som kulminerade 2015 men som absolut inte är över, går vi nu in i en fas där kostnad­erna för den ansvarslösa migrationspolitiken som förts i allt större utsträckning vältras över på kommunerna.

Sverigedemokraterna är den enda relevanta politiska kraft i Sverige som tydligt och konsekvent har varnat för denna utveckling, vilket har renderat smutskastning, förtal och i förekommande fall rena trakasserier från politiska meningsmotståndare.

Nu handlar det om att anpassa politiken till det läge som råder, snarare än att fastna i en diskussion om vad som skulle ha gjorts för fem, tio eller femton år sedan. Med detta sagt är den migrationspolitik som utformas idag avgörande för hur kommunernas väl­färd ska kunna finansieras i framtiden, och vi vädjar till andra partier att inte sopa detta närmast självklara faktum under mattan.

4.3   Stöd till kommunerna

Kommunernas situation är besvärlig, inte minst eftersom många avgörande beslut fattas på riksnivå och inte kan påverkas av folkvalda kommunpolitiker. Många kommuner behöver höja kommunalskatten, vilket dock kan dämpa arbetsmarknaden och i slutändan leda till lägre skatteintäkter, en utveckling som riskerar att accelerera under den kommande lågkonjunkturen. Samtidigt leder en åldrande befolkning till att behoven inom exempelvis äldreomsorgen ökar.

Självklart kan verksamheter effektiviseras på olika sätt, vilket sannolikt också kommer att vara nödvändigt. Men givet att man vill rädda svensk välfärd behöver kommunerna därtill tillföras medel från staten, vilket Sverigedemokraternas förslag på flera sätt gör.

Till att börja med stärks det kommunala utjämningssystemet med 5 miljarder 2020, vilket ökas till 10 respektive 15 miljarder för 2021 och 2022. Vidare skulle flera av Sverigedemokraternas föreslagna reformer direkt eller indirekt stärka kommunernas kassa. Ett tydligt exempel som gynnar kommunsektorn är övergången från 3-åriga till 2-åriga praktiska gymnasieprogram. Även förslaget om avdrag på den allmänna löne­avgiften för företag får en positiv ekonomisk effekt för kommunerna.

En skärpning av migrationspolitiken skulle också minska kommunernas åtaganden, och effekten av en stramare migrationspolitik kommer att stärkas efter tid, vilket emellertid är budgettekniskt svårt att beräkna.

4.4   Välfärd och medborgarskap

Det ligger i sakens natur att medborgare har mer långtgående sociala rättigheter än icke medborgare, även om det självklart ska gå bra att arbeta och bo i Sverige även om man kommer från ett annat land. Sverigedemokraterna förordar vissa begränsningar vad gäller skattefinansierad välfärd till icke medborgare, vilket i ett internationellt perspek­tiv är en helt normal ståndpunkt.

Vissa bidrag till utländska medborgare, exempelvis barnbidrag, bör å det snaraste omprövas, och Sverigedemokraterna står inte bakom reformerna om villkorslös vård till illegala migranter (undantaget akutvård, se avsnitt 5.6).

Den omedelbara offentligfinansiella effekten av detta är svår att uppskatta och inkluderas inte i den aktuella budgetkalkylen, men det skulle vara till gagn för både stat och kommuner, på både kort och lång sikt.

5   Sjukvård och omsorg

5.1   Ett vårdsystem med allt sämre tillgänglighet

Svensk vård håller hög internationell standard vad gäller medicinska resultat, men det finns enorma problem vad gäller vårdens kapacitet och tillgänglighet. Sverige hamnar numera långt ner i internationella jämförelser över antal vårdplatser per invånare och har enligt aktuella siffror lägst antal vårdplatser per 1000 invånare i hela EU.[6] För vårdpersonalen är detta i sig ett arbetsmiljöproblem. Enligt en enkät publicerad av Läkarförbundet uppger sex av tio att vårdplatsbristen har negativ inverkan på deras arbete. Samtidigt växer vårdköerna, mellan 2013 och 2017 ökade andelen patienter som har fått vänta mer än 90 dagar på operation från 12 till 26 procent, och någon ljusning är för närvarande inte i sikte.[7]

Figur 3 Antal disponibla vårdplatser per 100000 invånare inom slutenvården 2017

Sverige har lägst antal vårdplatser per 100 000 invånare i hela EU.[8]

Den främsta orsaken är personalbrist, i synnerhet utbildade läkare och specialistsjuk­sköterskor. Många regioner befinner sig i en ond spiral med uppsägningar och ökande kostnader till följd av ökande andel inhyrd personal. Problematiken bottnar delvis i rent demografiska orsaker och delvis i det faktum att medicinska landvinningar kan innebära större bördor för vårdkedjan. Jämförelser med exempelvis Danmark visar dock att nordiska länder har goda möjligheter att hålla jämna steg med utvecklingen och att svensk vård kan förbättras.

Sverigedemokraternas sjukvårdspolitik genomsyras av ett bevarande av offentlig­finansierad vård av högsta kvalitet, höjda ambitionsnivåer vad gäller tillgänglighet, stärkt statlig finansiering i kombination med ett större övergripande statligt ansvar samt bättre samordning mellan olika regioner. I dagens globaliserade samhälle måste också en seriös diskussion föras kring vem som ska ha tillgång till skattefinansierad vård.

Skattefinansierad sjukvård har endast legitimitet om den kan leva upp till hälso- och sjukvårdslagens ambitioner. Det innebär att tillgängligheten måste förbättras inom många verksamheter över hela landet. Kortare väntetider skulle bidra till ett stärkt förtroende för vården och skulle öka den offentliga hälso- och sjukvårdens legitimitet.

5.2   Höjda ambitioner – kortare köer

Sverigedemokraternas förslag: Sjukvården tillförs 2,1 miljarder relativt regeringens budget bland annat för att reducera köer och förbättra vidareutbildningen av sjuk­sköterskor.

Som patient ska man ha rätt att fritt välja offentligt finansierad vårdgivare för operationer och andra behandlingar, som ska levereras i enlighet med vad som redan fastställs av vårdgarantin. Om hemregionen inte kan erbjuda patienten behandling eller operation inom vårdgarantins dagar ska vederbörande hänvisas till en annan offentlig eller privat vårdgivare för att vårdgarantin ska kunna efterlevas. Om behandling eller operation inte kan erbjudas inom vårdgarantins ramar inom Sveriges gränser ska vårdgivaren hänvisa och erbjuda patienten vård utomlands, vilket inte ska innebära några extra kostnader för patienten.

Därför ska samverkansavtal upprättas mellan olika vårdgivare offentliga och privata, svenska och utländska. Hemregionen ska ansvarar kontakterna med den hänvisade vårdgivaren, för journaler, transporter, uppehälle och för kontakter med utländska vårdgivare. Givetvis är den långsiktiga målsättningen att vård utomlands endast ska vara nödvändigt i undantagsfall.

Genom att tillföra resurser och ta tillvara tillgänglig kapacitet ska nio av tio patienter som ntar på behandling vara rätt sida om vårdgarantins tidsgräns under 2021. Senast 2023 ska vårdgarantin gälla fullt ut. Vid särskilt allvarliga sjukdomar, såsom hjärt- och kärlsjukdomar, cancer och andra akuta tillstånd, ska maximal väntetid vara 14 dagar. Utvecklingen i våra grannländer visar att detta inte är någon utopi, utan snarare en fråga om prioriteringar. Rent konkret ska detta uppnås genom att regionerna tillförs mer resurser, samt genom förbättrad samordning.

God kompetensförsörjning handlar i lika hög grad om att locka nya personer till utbildningar som att befintlig personal ska välja att stanna kvar och att förmå personal som lämnat sitt yrke att återvända. En förstärkning av resurserna skulle ge regionerna bättre förutsättningar att vara attraktiva som arbetsgivare, både vad gäller löner och arbetsvillkor. Brist på specialistkompetens skapar flaskhalsar och bidrar till långa väntetider. Ett konkret exempel är att antalet specialistsjuksköterskor länge har minskat samtidigt som vårdbehoven har ökat. Trots att flera regioner har erbjudit lön under heltidsstudier har lönenivån inte varit hög nog för att förmå tillräckligt många att anta erbjudandet. Sverigedemokraterna förordar ett statligt finansierat kompetenslyft, med full lön för sjuksköterskor som vill vidareutbilda sig.

Alla yrkeskategorier från undersköterska till specialistläkare ska följa en nationell utbildningsplan vars examen ger en yrkeslegitimation. Detta bidrar till att ge respektive yrke en hög status och minskar därigenom personalomsättningen samtidigt som patient­säkerheten och vårdkvaliteten förbättras. För den enskilde arbetstagaren innebär legitimationen dessutom en starkare förhandlingsposition gentemot arbetsgivaren.

Samtidigt måste vården säkerställa vårdpersonalens arbetsvillkor, utbildning och karriärmöjligheter samt upprätthålla och vid behov skärpa krav på kvalifikationer och uppförande. All vårdpersonal måste, till exempel, kunna uttrycka sig på klar och tydlig svenska.

5.3   Psykisk ohälsa

Sverigedemokraternas förslag: Psykiatrin tillförs 500 miljoner.

Statistik över ohälsotalen i Sverige indikerar ett trendbrott avseende psykisk ohälsa. Sedan 2015 märks en klar ökning av gruppen som känner ett nedsatt psykiskt välbefin­nande. Ökningen är mest markant i gruppen 16–29 år. I denna grupp har andelen kvinnor som upplever nedsatt psykiskt välbefinnande, enligt en undersökning från 2018, nått alarmerande 33 procent.[9] Man ser också en oroande ökning av förskrivning av ångestdämpande läkemedel till barn och unga, ofta genom primärvården eller andra vårdgivare som inte är specialiserade inom psykiatri.

Detta är ett tilltagande folkhälsoproblem, som inte får den uppmärksamhet som är påkallat. Tvärtom har psykvården över tid prioriterats ned och blivit något av en budget­regulator till förmån för andra behov.

För att vända denna negativa utveckling föreslår Sverigedemokraterna ett omfattan­de åtgärdspaket för att utarbeta och verkställa förslag inom området psykisk ohälsa. Mer specifikt ska arbetet rikta in sig på suicidprevention, forskning om psykisk ohälsa i dagens samhälle, åtgärder för att minska sjukskrivning till följd av psykisk ohälsa samt andra typer av förebyggande arbete. Samarbetet mellan kommuner och regioner ska stärkas, vilket också ingår i satsningen.

5.4   Tandvårdsreform

Sverigedemokraternas förslag: Ökning av årligt bidrag från 600 kronor per år till 900 kronor per år för pensionärer, vilket belastar riksbudgeten med 400 miljoner.

Jämfört med sjukvården lägger tandvården ofta en väsentligt större ekonomisk börda på den enskilde patienten. Detta medför ofta stora problem för fattigpensionärer, som i många fall helt enkelt inte har råd med tandvård, vilket håller på att bli en socioekono­misk markör i Sverige.

I dagsläget är tandvårdsbidraget utformat i olika intervaller, beroende på ålders­grupp. Systemet ska därför justeras så att alla ålderspensionärer från 65 år medges 900 kronor per år i stället för 600 kronor. Reformen syftar ytterst till att äldre inte ska behöva lägga en lika stor del av sin disponibla inkomst på tandvård som är fallet i dag. Förslaget skulle få en positiv effekt för drygt 800 000 äldre.

5.5   En miljard till Sveriges äldreomsorg

Sverigedemokraternas förslag: En miljard tillförs åtgärder för förbättrad äldrevård, varav hälften förs över från regeringens investeringsstöd till särskilda boenden.

Välfärden ska sträcka sig genom livets alla skeenden. Tyvärr brister omsorgens kvalitet på många äldreboenden när kommunerna tvingas till prioriteringar. I princip är detta en kommunal fråga, och situationen skulle förbättras genom Sverigedemokraternas tillskott till kommunerna.

Därutöver satsar Sverigedemokraterna en miljard på en lång rad åtgärder för att förbättra situationen på äldreboenden, varav hälften, 500 miljoner, dras från regeringens investeringsstöd till särskilda boenden. Denna miljardsatsning fokuserar på bättre matlagning, bemanning dygnet runt, äldrevårdscentraler samt ett tillskott för modernare arbetstider för personalen.

5.6   Medborgarskapets betydelse för vård i Sverige

I en tid när människor rör sig mer över gränserna finns anledning att tydliggöra att välfärdsinstitutioner i första hand ska finnas till för landets egna medborgare, vilket implicerar att icke medborgare generellt sett inte har samma tillgång till de svenska välfärdssystemen. Samtidigt bör man skilja mellan personer som kommer till Sverige för att arbeta och personer som befinner sig i Sverige av andra skäl. Icke-medborgare, som uppehåller sig i Sverige utan att arbeta, bör inte ha full rätt till den svenska sjukvården, en diskussion som dock bör föras utifrån noggranna överväganden.

För medborgare i EU/EES-länder samt dem med ett blåkortstillstånd för arbete gäller i stort samma rättigheter som för svenska medborgare. Vad gäller akutsjukvård ska grundregeln vara att ingen ska nekas akut vård på grund av bristande betalnings­förmåga och att patientsäkerheten aldrig ska vara hotad. Det är den behandlande läkaren, tandläkaren eller annan ansvarig vårdpersonal som i det enskilda fallet får avgöra vilka insatser som måste utföras.

Avseende vuxna med tillfälligt eller permanent uppehållstillstånd innebär Sverige­demokraternas politik fri tillgång till akutvård samt vård som inte kan anstå. Man bör kunna kvalificera sig till fullständig tillgång till vård genom att ha arbetat motsvarande heltid under de senaste två åren, genom att teckna en försäkring eller genom att betala själv via lån. För asylsökande vuxna och barn bör akut vård erbjudas. Övriga vårdinsatser bör finansieras på egen hand genom försäkring eller lån.

Illegala migranter bör endast beredas akut vård med eget retroaktivt betalnings­ansvar.

6   Lag och ordning

6.1   En av statens kärnuppgifter

Att upprätthålla lag och ordning tillhör statens kärnuppgifter och måste prioriteras mycket högt. Dit rättsstaten inte når där tar andra, informella strukturer över, och den enskildes rätt till skydd och säkerhet blir en angelägenhet för olika självutnämnda aktörer, vilket uppenbart är en grogrund för organiserad brottslighet.

För närvarande håller en situation på att cementeras, där ett sextiotal områden klassificeras som antingen ”utsatta”, ”riskområden” eller ”särskilt utsatta”, vilket innebär att polis, ambulans, räddningstjänst och andra viktiga samhällsfunktioner inte kan fungera normalt.[10]

Figur 4 Utsatthet för sexualbrott, kvinnor i % av befolkningen (16–84 år)

Kraftig ökning av andelen kvinnor som uppger att de utsatts för sexualbrott.[11]

Enligt Brottsförebyggande rådet ökar brott mot enskild person, antalet skottlossningar blir fler och andelen kvinnor som utsätts för sexualbrott skjuter i höjden. Detta i en situation där tekniska framsteg, exempelvis övervakningskameror, faktiskt har potentialen att stävja grov brottslighet.

Denna utveckling är intimt förknippad med Sveriges misslyckade migrations- och integrationspolitik i kombination med att rättsväsendets resurser och befogenheter inte håller jämna steg med behoven.

Problematiken är komplex och har både sociala och kulturella dimensioner. Den långsiktiga lösningen ligger i en kombination av utbildning, socialpolitik, nationell sammanhållning och inte minst en verklighetsförankrad migrationspolitik. Det mest akuta behovet är dock lag och ordning, vilket åtminstone delvis är en resursfråga.

6.2   Mer resurser till Polismyndigheten

Sverigedemokraternas förslag: Förstärk Polismyndighetens finansiering med 2,7 miljarder 2020, 2,9 miljarder 2021 och 4,7 miljarder 2022 relativt regeringens förslag.

Sverige har en iögonenfallande låg polistäthet på ungefär 200 poliser per 100 000 invånare, att jämföra med EU-snittet på 350 poliser per 100 000 invånare.[12] Just nu föreligger ett odiskutabelt behov av betydligt fler poliser ute i verkligheten, vilket i realiteten endast kan uppnås genom att mer resurser tillförs Polismyndigheten. Det ligger utanför politikens område att i detalj reglera löner eller det exakta antalet poliser, men den resursförstärkning som Sverigedemokraterna föreslår bör innebära betydande lönepåslag för poliser i yttre tjänst. Det är i sin tur en förutsättning för att kunna anställa fler poliser. Flera tusen personer med polisutbildning arbetar idag i andra branscher, och ett lönepåslag bör kunna locka tillbaka en andel av dessa. Att tumma på antagnings­kraven är dock inte en lämplig åtgärd för att kunna utbilda fler poliser. Istället måste alltså yrkets attraktionskraft vad gäller lön och arbetsvillkor förbättras.

Figur 5 Antal poliser per 100000 invånare för några EU-länder 2017

Sverige har ett relativt lågt antal poliser per 100 000 invånare.

Dessutom behöver polisens utrustning förbättras och moderniseras. Det handlar dels om den utrustning poliserna själva bär, såsom skyddsvästar, kommunikationsutrustning och förstärkningsvapen, dels om kostnader för utvecklade it-system och utökad kamera­bevakning.

Sverigedemokraterna anser dessutom att beredskapspolisen ska återinföras för att kunna sättas in vid extraordinära händelser och budgeterar för detta.

6.3   Sveriges Domstolar och Kriminalvården

Sverigedemokraternas förslag: En sammanlagd satsning på 2,5 miljarder 2020, relativt regeringens förslag, på Sveriges Domstolar och Kriminalvården. Detta ökar till 3,0 miljarder 2021 och 3,3 miljarder 2022.

Åklagarmyndigheten är redan hårt belastad av nuvarande ärendehantering. En satsning på fler poliser kan under en övergångsperiod medföra att antalet ärenden ökar ytterligare, vilket i sin tur ställer krav på hela rättsapparaten. Sverigedemokraternas målsättning är dessutom att rättskedjans handläggningstider i möjlig mån ska kortas ned, och sammantaget måste rättsväsendets ekonomiska förutsättningar anpassas till denna höjda ambitionsnivå.

Även Kriminalvården är i akut behov av stärkt finansiering. Anstalts- och häktes­platser har åtminstone periodvis varit överbelagda, och aktuella straffskärpningar kommer att förvärra situationen. Medel krävs för en skyndsam utbyggnation av nationella anstalter, och vid behov ska platser kunna hyras utomlands. Även transport­verksamheten behöver förbättras.


6.4   Säkerhetspolisen

Sverigedemokraternas förslag: Stärk Säkerhetspolisens finansiering med 210 miljoner.

Sedan 2015 har hundratals européer fallit offer för terrorattacker, och Sverige har inte varit förskonat. Oavsett förövarnas politiska åskådning är enskilda terrordåd svåra, ibland omöjliga, att förutse. Förekomsten av återvändande fanatiker från Islamiska staten måste emellertid betraktas som en särskild risk. Det är också mycket allvarligt att vissa områden i Sverige de facto har utgjort en rekryteringsbas för Islamiska staten, vilket innebär att Sverige indirekt utgör en säkerhetsrisk för andra länder.

Arbetet mot terrorism och bevakningen av radikala, våldsbenägna miljöer måste alltså prioriteras.

7   Transporter

Ingen ifrågasätter att bränsle ska beskattas och att vägtrafiken ska bidra med intäkter till statens kassa, inte minst för att infrastrukturen måste finansieras. I den svenska debatten har dock en mycket skruvad diskussion uppstått, där i synnerhet bil- och flygtransporter utmålas som skadliga för miljön och samhället. Transporter ger definitivt upphov till koldioxidutsläpp, men diskussionen har fått besynnerliga proportioner. Man kan miss­tänka att miljödebatten ses som en ursäkt att utkräva allt högre skatter från landets bilister och flygresenärer, pengar som sedan förs över till annat politikerna vill prioritera.

Sverigedemokraterna har en annan linje. Samtliga transportslag, inklusive bil och flyg, är viktiga för att samhället ska fungera. Att ensidigt beskatta vissa trafikslag slår onödigt hårt mot strävsamma människor i alla samhällsskikt, inte minst på landsbygden.

En politik för sänkt pris på bensin och diesel gynnar för det första en stor andel svenskar utanför stadskärnorna, som är beroende av bilen i sin vardag. Buss och tåg är också viktiga transportmedel och ska inte nedprioriteras, men Sverigedemokraterna förordar en transportvänlig politik för både stad och landsbygd.

Förvisso kan många transporter på sikt ställas om till exempelvis el- och vätgasdrift. Denna övergång ska dock genomföras i harmoni med vad som är tekniskt, ekonomiskt och även miljömässigt rimligt. Att alltför snabbt driva fram en extremt stor efterfrågan på exempelvis batterier kan få oönskade miljöeffekter i de områden där råvarorna bryts. Framförallt ska inte svensk landsbygd offras till förmån för orealistiska koldioxidmål, som inte ens om de nåddes skulle åstadkomma någon mätbar global effekt. Därför står Sverigedemokraterna inte bakom det så kallade 2030-målet, som är orealistiskt och riskerar att stimulera till åtgärder som är suboptimala ur både miljömässig och ekono­misk synvinkel.

7.1   Sänkt skatt på bensin och diesel

Sverigedemokraternas förslag: Sänk skatten på bensin och diesel med en krona rela­tivt 2019 års nivå – alltså 1,13 kronor lägre än regeringens förslag. Sverigedemokraterna motsätter sig hela indexuppräkningen under budgetperioden.

Den nuvarande regeringen ökar bensinpriset varje år genom en indexering, baserad enbart på konsumentprisindex, KPI, och en överindexering på KPI +2 procent. Den sammantagna effekten av detta, även om man delvis kompenserar med en mindre skattesänkning just detta år, är att bensin- och dieselpriser byggs upp till skyhöga nivåer. Detta drabbar givetvis dem som har långt att pendla till jobbat och dem som bor utanför tätort utan rimliga kollektiva transportsätt. Effekten är mest kännbar för socioekonomiskt svagare grupper, vilket betyder att regeringen har gjort bilen till en klassfråga.

Sverigedemokraterna motsätter sig varje höjning av skatten på bensin och diesel under budgetperioden och finansierar dessutom en skattesänkning om 1 krona per liter bränsle. Det summeras 1,13 krona per liter lägre än regeringens förslag, och skillnaden ökar under budgetperioden.[13]

7.2   Nej till miljöskadlig biodiesel

Sverigedemokraternas förslag: Sänkt reduktionsplikt till 5 procent för diesel och 2procent för bensin. Detta sänker ytterligare priset vid pump.

Svenska regeringar, både Alliansen och det rödgröna blocket, för sedan ett antal år en politik som går ut på en gradvis ökande inblandning av biodrivmedel i bränslemixen. Detta kan närmast tjäna som typexempel på en politik som möjligen kan se bra ut på pappret och som tillfredsställer politiska mål, men som i verkligheten i bästa fall är ineffektiv och i värsta fall kontraproduktiv. Den är dessutom kostsam för konsumenter och skattebetalare.

I denna diskussion bör man ha i åtanke att det finns drivmedel baserade på avfall och restprodukter som har en acceptabel miljöprestanda, medan drivmedel baserade på jordbruksråvaror i ett större perspektiv snarare bidrar till högre nettoutsläpp av växthus­gaser. Detta gäller i synnerhet om man tar hänsyn till så kallad förändrad markanvänd­ning, en slutsats som stöds av forskare vid Chalmers och Princeton University.[14]

Sverigedemokraterna förespråkar en lägre reduktionsplikt, 5procent för diesel och 2procent för bensin, jämfört med regeringens 21procent för diesel och 4,1procent för bensin. Detta banar väg för ett starkare miljöfokus med högre krav, så att man kan fortsätta att använda inhemskt producerade biodrivmedel med hög miljöprestanda, medan miljömässigt sämre, importerade alternativ kan exkluderas från den svenska drivmedelsmarknaden. Samtidigt slopas samtliga skattenedsättningar för biodrivmedel och beskattningen för diesel miljöklass 1 och diesel miljöklass 3 likställs, vilket är budgetförstärkande åtgärder.[15]

Det är svårt att exakt uppskatta effekten på drivmedelspriset vid pump av en reformerad reduktionsplikt, i synnerhet om man tar hänsyn till marknadseffekter. Men givet den uppenbart fördyrande effekten av inblandning, som krävs idag, skulle Sverigedemokraternas förslag kunna sänka priset med ytterligare upp till 1 krona per liter.

7.3   Höjd milersättning

Sverigedemokraternas förslag: Höj milersättningen från nuvarande 18,50 kronor per mil till 23,50 kronor per mil.

Skattefri milersättning för privat bil i tjänsten ligger för närvarande på 18,50 kronor per mil. Denna ersättning avser att täcka kostnader för bensin och andra drivmedel, slitage, underhåll och service. Ersättningen har legat på denna nivå sedan 2007, då det ökade med 50 öre. Inflationen har sedan dess urholkat beloppet med mer än 10 procent. Dessutom har skatten på drivmedel ökat betydligt, vilket sammantaget innebär att milersättningen har urholkats över tid. Löntagare med stora avstånd till arbetsplatsen bör nu kompenseras för detta genom en avvägd höjning av milersättningen.[16]

7.4   Nej till försämrat reseavdrag

Sverigedemokraternas förslag: Nej till föreslagna förändringar av befintligt rese­avdrag.

I januariöverenskommelsen föreslås att befintligt regelverk för reseavdrag ska försämras. Enligt förslag som presenterats av den så kallade reseavdragskommittén (dock inte ännu i regeringens budgetförslag) kan omkring 150000–200000 bilpendlare förlora sina avdrag. Sverigedemokraterna motsätter sig varje försämring av reseavdraget som medför fördyringar för personer boende utanför tätorter med långa resor till arbetsplatsen.

7.5   Nej till bonusmalus

Sverigedemokraternas förslag: Avskaffa bonusmalus-systemet för personbilar.

Bonusmalus innebär i korthet att tyngre fordon beläggs med högre skatt, pengar som sedan subventionerar inköp av exklusiva miljöbilar. Inverkan på koldioxidutsläpp är begränsad, och det bör framhållas att elektrifieringen av bilflottan fortgår även utan subventioner. I realiteten innebär bonusmalus att pengar överförs från familjer, ofta på landsbygden, som behöver något större fordon till höginkomsttagare i tätort.

Problemet är att skattehöjningen för många bilägare bli högst kännbar, det handlar om tusentals kronor per år, beroende på bilmodell.[17] Bonusmalus ska ses i en större kontext, där regeringen konsekvent lägger allt större pålagor på bilister i glesbygd.

7.6   Satsningar på infrastruktur

Sverigedemokraternas förslag: Tillför 2 miljarder för satsningar på infrastruktur.

Sverigedemokraternas strategi för en heltäckande infrastruktur omfattar samtliga trafikslag. Tyvärr har infrastrukturen i Sverige under en längre tid använts som budgetregulator, och behoven av underhåll och nya satsningar är betydande. Som första parti i riksdagen markerade Sverigedemokraterna att denna situation inte motiverar en extremt dyr satsning på snabbjärnvägar, ett olönsamt prestigeprojekt som saknar underlag i form av resenärer och som riskerar att tränga undan nödvändigt underhåll på de befintliga väg- och järnvägsnäten.[18]

Sverigedemokraterna förespråkar införandet av en marknadspott för investeringar utöver den ordinarie budgetramen. Marknadspotten, som Trafikverket ges mandat att använda, syftar till att snabbt kunna nyttjas för att bygga bort uppkomna flaskhalsar som står i vägen för betydande investeringar inom näringslivet. Förslaget ligger i linje med vad som tidigare har lyfts fram av Näringslivets Transportråd. Sammanlagt satsas 2miljarder, relativt regeringens budgetförslag, på väg och järnväg, vilket inkluderar stärkt underhåll såväl som nyinvesteringar.

I satsningen ingår medel för farledsfördjupningar för att svenska hamnar, exempel­vis i Göteborg, ska kunna ta emot nyare och mer djupgående fartyg.

7.7   Satsning på sjöfarten

Sverigedemokraternas förslag: Sjöfartsverket tillförs 500 miljoner 2020, vilket ökas till 750 miljoner 2021 och 1 miljard 2022.

I en situation där både väg- och järnvägsnätet är överbelastat ter det sig naturligt att föra över fler transporter till sjöfart, som utgör ett viktigt komplement för tunga godstrans­porter. Problemet är att Sverige är ett av få länder som tillämpar farledsavgifter, och medan Finland har sänkt sina avgifter så har de ökat i Sverige. Sverigedemokraterna anser att sjöfartens ekonomiska bördor ska reduceras för att möjliggöra att mer gods transporteras med fartyg.

7.8   Slopad flygskatt

Sverigedemokraternas förslag: Avskaffa flygskatten. Detta försvagar statsbudgeten med 1,45 miljarder och stärker resenärernas ekonomi med motsvarande belopp.

Sverige är ett land med stora avstånd och med stora behov av effektiva transporter. Att resa från Kiruna till Stockholm tar 90 minuter med flyg, 15 timmar med tåg. Detta bör demonstrera att inrikesflyget är en viktig bit i det svenska transportpusslet.

Sveriges andel av de globala utsläppen av växthusgaser är iögonenfallande låga, och inrikesflyget står endast för en mindre del av detta. Vidare har flygskattens införande inte påverkat antalet inrikes flygresor i nämnvärd utsträckning, vilket innebär att skatten i princip innebär en fiskal pålaga riktad mot glesbygdsbor och de företag som av olika skäl behöver snabba inrikes transporter.

Som ett led i en större strategi att värna glesbygdens intressen och hålla ihop Sverige avvisar Sverigedemokraterna flygskatten.[19]

8   Rädda pensionerna

Situationen för många svenska pensionärer är alarmerande. Problemet är akut i och med att över 300000 pensionärer redan lever under fattigdomsgränsen i Sverige.[20] Statistiken rymmer både vad som måste beskrivas som social misär men också ett mellanskikt, som efter mer än 30 år av hårt arbete riskerar oskäligt låg levnadsstandard.

Samtidigt föreligger ett i högsta grad långsiktigt problem, eftersom hela pensions­systemet är underfinansierat och inte anpassat till den demografiska utvecklingen. Sålunda påkallar pensionsproblemet både kortsiktiga och långsiktiga åtgärder.

8.1   Avskaffa pensionärsskatten helt

Sverigedemokraternas förslag: Avskaffa skatteskillnaden mellan inkomst av tjänst samt inkomst av pension genom att ersätta det förhöjda grundavdraget med befintligt jobbskatteavdrag.

Den så kallade pensionärsskatten består egentligen av de fem stegen i jobbskatte­avdraget, vilket ledde till att vanliga löntagare fick lägre skatt (positivt), men att pensionärerna inte fick det (negativt). Pension är att betrakta som uppskjuten lön, och därför finns ingen anledning att ha två olika inkomstskattesystem avseende inkomst av tjänst respektive lön. Sverigedemokraternas förslag är därmed att avskaffa själva begreppet inkomst av pension och istället låta detta omfattas av inkomst av tjänst. I praktiken försvinner således det så kallade förhöjda grundavdraget och ersätts istället med det befintliga jobbskatteavdraget.[21]

8.2   Höjt grundskydd för pensionärer

Sverigedemokraternas förslag: Höj garantipensionen med 800 kronor per månad.

Regeringen lämnade under sommaren en proposition om höjt grundskydd för pensionärer, där såväl garantipension som bostadstillägg för äldre stärktes. Detta är ett steg i rätt riktning, även om det var otillräckligt. Exempelvis stärktes garantipensionen med bara 200 kronor per månad. Sverigedemokraterna har tidigare föreslagit och budgeterat för en höjning av garantipensionen med 1000 kronor per månad. För att nå upp till denna ambition föreslås en höjning, utöver regeringens 200 kronor per månad, på ytterligare 800 kronor per månad.[22]

Nästan 700000 äldre över 65 år uppbar garantipension i någon form 2018. Den föreslagna åtgärden syftar dock inte enbart till att stärka socioekonomiskt svaga grupper bland äldre utan medför även en jämställdhetsreform; bland äldre kvinnor uppbär ungefär varannan garantipension medan motsvarande siffra för äldre män uppgår till mer modesta 15 procent.

8.3   Högre pensionsavsättningar

Sverigedemokraternas förslag: Utred möjligheten att höja pensionsavsättningarna inom arbetsgivaravgiften, samtidigt som den allmänna löneavgiften sänks i motsvarande mån för att bibehålla kostnadsneutralitet för företagarna, så att en generell höjning av pensionsåldern inte blir nödvändig.

Ålderspensionssystemet är inte långsiktigt finansiellt hållbart i den meningen att med­borgarna inte får en tillräckligt hög pension, mätt som andel av slutlönen. Exempelvis får en genomsnittlig 80-talist (född 1985) som träder in på arbetsmarknaden vid 25 års ålder och arbetar fram till 67 med en slutlön på 30000 kronor per månad (i nuvarande penningvärde) en inkomstpension på enbart 13600 kronor. Det motsvarar bara drygt 45 procent, vilket är långt ifrån målbilden om minst 80 procent av slutlönen. Genom att växla mellan lägre allmän löneavgift och högre pensionsavsättningar inom arbetsgivar­avgifterna, på så sätt att företagarna inte drabbas av högre skatter, kommer samma person få en lika hög eller högre pension utan att den generella pensionsåldern behöver höjas.

8.4   Underlätta privat pensionssparande

Sverigedemokraternas förslag: Inför en allemanspension utan avdragsrätt vid insätt­ningar, men med låg schablonbeskattning, där varje individ kan sätta av upp till ett prisbasbelopp per enskilt inkomstår, med tidigast möjliga uttag vid 55 års ålder.

Regeringen begick ett misstag när man avskaffade möjligheten att spara privat till sin pension. Effekten blir att invånarna blir mer beroende av ett offentligt ålderspensions­system, som inte klarar av att leverera tillräckligt höga pensioner. Det gamla systemet var förvisso bristfälligt, eftersom det i praktiken bara var lönsamt att pensionsspara för relativt välavlönade individer. Sverigedemokraternas förslag är ett system för privat pensionssparande, där man inte gör något skatteavdrag vid själva insättningarna och heller ingen drabbas av reavinstbeskattning när man säljer exempelvis fonder eller aktier, utan istället betalar en väldigt låg schablonskatt. Förslaget är att denna schablonbeskattning uppgår till 15 procent av föregående års statslåneränta, vilket är detsamma som för befintliga tjänstepensioner och hade för 2018 bara uppgått till 0,08 procent.

8.5   Sänk skatteninvesteringssparkonton och kapitalförsäkringar

Sverigedemokraternas förslag: Justera tillbaka schablonintäkten som underlag för avkastningsskatten på investeringssparkontot och kapitalförsäkringar till 0,75 procent plus statslåneräntan från nuvarande 1,0 procent.

Skatten på investeringssparkonton och kapitalförsäkringar ska återställas till nivån före regeringens senaste höjning av golvet från 0,75 till 1,0 procent.[23], [24] Schablonintäkten baserat på tillgångar och insättningar på investeringssparkonton och kapitalförsäkringar ska enligt Sverigedemokraternas förslag beräknas med 0,75 plus statslåneräntan, därefter beskattning av schablonintäkten med vanlig kapitalskatt.

Många som idag sparar i investeringssparkonto uppger att man gör det som ett pensionssparande, vilket bör uppmuntras med förmånliga skattevillkor. Man kan befara att regeringen stegvis inför en sorts förmögenhetsskatt, vilket skulle medföra att kapital styrs bort från Sverige.

8.6   Ingen höjd pensionsålder

Sverigedemokraternas förslag: Riv upp regeringens reform om att införa en ny och högre riktålder för pension. Erbjud äldre möjlighet att stanna kvar på arbetsmarknaden på deltid. Rikta incitament i form av skattelättnader för äldre som stannar kvar på arbetsmarknaden frivilligt.

Regeringen har nyligen lagt en proposition[25] med innebörden att en ny generell riktålder för pension införs, som sedan successivt trappas upp. Förvisso finns det en logik i att man kan jobba längre upp i åldrarna i takt med att medellivslängden ökar. Dock bör detta åstadkommas genom en betydligt högre grad av flexibilitet och med riktade incitament, snarare än med tvång. Det regeringens proposition inte tar hänsyn till är att det inte finns en enda gemensam pensionsålder som lämpar sig för alla individer och i alla yrkesgrupper. Den som är utsliten efter ett långt och krävande yrkesliv ska inte tvingas att jobba längre mot sin vilja, medan de som känner sig kapabla ska erbjudas incitament att stanna kvar på arbetsmarknaden.

8.7   Slopad kvalificeringsregel

Sverigedemokraternas förslag: Avskaffa rätten att tillgodoräkna sig år i hemlandet vad gäller garantipensionens nivå för den som har invandrat till Sverige.

Invandrare som beviljats uppehållstillstånd av flyktingskäl eller övrigt skyddsbehov kan tillgodoräkna sig tid i hemlandet vid avgörande om garantipensionens storlek. Sverigedemokraterna anser att denna så kallade kvalificeringsregel ska avskaffas.[26]

9   Grundtrygghet för barnfamiljer

Sverigedemokraterna har en vision om en barndomsgaranti, som bland annat innebär att samhället, så långt det är möjligt, garanterar en trygg uppväxt för barn. Starka och trygga familjer är en nödvändig förutsättning för harmoniska samhällsförhållanden, och politikens uppgift är att stödja familjerna utan att inkräkta på deras handlingsfrihet. Att familjer ges rätt förutsättningar att knyta band och kunna spendera tid tillsammans under de viktiga småbarnsåren är oerhört viktigt. Familjepolitiken ska samtidigt vara flexibel för att ge alla barnfamiljer rätt förutsättningar.

9.1   Stärk de socioekonomiskt svaga barnfamiljerna

Sverigedemokraternas förslag: Höj bostadsbidraget med 1 miljard kronor.

Genom ett förstärkt bostadsbidrag stärks ekonomin för de familjer som är socioekono­miskt svaga. I tabell 2 framgår de fördelningspolitiska effekterna av förslaget för dem som påverkas av förslaget. Sammantaget stärks alltså den disponibla inkomsten för 550000 individer med låg inkomst.[27]

Tabell 2 Fördelningseffekter för dem som påverkas av höjt bostadsbidrag 2018

Initial genomsnittlig disp. inkomst

Kr/år

%

Antal, tusen

Decil 1

100 900

2780

2,8

350

Decil 2

148000

3320

2,2

130

Decil 3

180500

2 880

1,6

50

Decil 4

209900

1990

1,0

10

Decil 5

239000

1710

0,7

10

Fördelningseffekter av höjt bostadsbidrag för de första 5 decilerna. Högre inkomstdeciler påverkas inte.

9.2   Stärkt föräldraförsäkring

Sverigedemokraternas förslag: Höj ersättningsnivån i föräldraförsäkringen från nuvarande 80 till 85 procent. Höj taket i föräldraförsäkringen från 10 till 12 prisbas­belopp.

För nyblivna föräldrar uppkommer, av naturliga skäl, ekonomiska behov som tidigare inte funnits. Ökade utgifter samt det faktum att föräldraförsäkringen inte motsvarar en full inkomst kan skapa en ekonomisk tröskel för dem som planerar att skaffa barn. En sådan tröskel är naturlig, men staten bör utforma stödsystemen så att den ekonomiska situationen för barnfamiljer blir mindre kännbar. Föräldrapenningen uppgår idag till 80 procent av lönen, vilket enligt Sverigedemokraternas förslag höjs till 85 procent.

Samtidigt vill Sverigedemokraterna höja inkomsttaket från 10 till 12 prisbasbelopp. Detta är inte en åtgärd som riktas mot de ekonomiskt svaga familjerna, utan en åtgärd som kan stimulera föräldrar med olika inkomst att på ett jämnare sätt fördela föräldraledighet mellan sig. Det är en bättre väg att uppnå jämställdhet och stärka ekonomin för den som är föräldraledig jämfört med tvingande kvotering.[28]

9.3   Bidrag till förstföderskor

Sverigedemokraternas förslag: Inför ett engångsbidrag till förstföderskor på 20000 kronor.

Som ett familjevänligt parti vill Sverigedemokraterna införa ett nytt bidrag till först­föderskor.[29] Detta ska vara ett engångsstöd som utgår till förstföderskor och första­gångsadoptivföräldrar och ska kunna täcka en del av de engångskostnader som uppstår i samband med första barnet. Givetvis är det viktigt att varje familj, så långt det är möjligt, på egen hand skapar ekonomiska förutsättningar för familjebildning, men det är ändå viktigt att den nya familjen får ett extra stöd. Bilbarnstol och barnvagn är exempel på utgifter där också säkerheten för barnet utgör en viktig aspekt.

9.4   Graviditetsdagar och mödravårdsbesök

Sverigedemokraternas förslag: Inför rätt till ytterligare 10 graviditetsdagar. Inför rätt till tillfällig föräldrapenning för besök hos mödravården.

Sverigedemokraterna anser att det, särskilt under graviditetens sista fas, ska finnas förutsättningar för lugn och harmoni för såväl mamman som det ofödda barnet. Kvinnor som på grund av ett ansträngande yrke upplever besvär, har idag möjlighet till graviditetspenning. Denna kan erhållas från och med 60:e dagen före beräknad födsel. Trots detta nekas idag många denna avlastning med följden att de tvingas fortsätta att arbeta heltid, trots höggraviditet och inte sällan med fysiskt påfrestande arbetsuppgifter. Därför är det Sverigedemokraternas ambition att det ska bli lättare att beviljas ersättning från den 60:e dagen före beräknad förlossning. Dessutom bör kvinnor ha rätt till 10 dagar med graviditetspeng, som kan tas ut 30 dagar före beräknad förlossning, oavsett om man har behov av det i förhållande till sitt arbete eller inte.

Från den tidpunkt då graviditeten är bekräftad ska båda föräldrarna ha en lagstadgad rättighet att få ledighet från sitt arbete för att kunna delta vid besök i mödravården. Båda föräldrarna ska ha en möjlighet att ansöka om en ny form av tillfällig föräldrapenning för besök hos mödravården. De ordinarie föräldrapenningdagarna ska inte behöva användas till detta före de 60 dagar före beräknad förlossning som båda föräldrarna numera har rätt att ta ut föräldrapenning för vid mödravårdsbesök.[30], [31]

9.5   Höjt underhållsstöd

Sverigedemokraternas förslag: Höjt underhållsstöd.

Utgångspunkten måste vara att föräldrar tar sitt ansvar för att betala underhållsbidrag utan att staten och Försäkringskassan ska behöva gå in som mellanhand och betala ut underhållsstöd. Samtidigt är det viktigt att barnet eller barnen i fråga inte ska drabbas och komma i kläm på grund av att den bidragsskyldiga föräldern inte betalar. Under­hållsstödet är oftast betydligt lägre än de underhållsbidrag som borde betalats, vilket ofta leder till konflikt mellan föräldrarna. För att minska skillnaden och göra stödet mer förutsägbart och anpassat efter verkligheten vad gäller inkomster och utgifter vill Sverigedemokraterna stärka underhållsstödet. Man bör även se över hur systemet kan utformas så att de nödvändiga höjningarna som görs på grund av inflationen inte kommer med mer än ett års mellanrum, utan indexeras och kopplas till faktisk inflation och följer prisutvecklingen på årsbasis.[32]

10   Trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning

En viktig del av samhällskontraktet handlar om ekonomisk trygghet för dem som av olika anledningar inte kan försörja sig på den reguljära arbetsmarknaden. Det kan handla om tillfällig arbetslöshet, sjukdom eller permanenta funktionsvariationer.

Problemet är att välfärden idag är satt under hård press, och många upplever sig orättvist behandlade. Det är dags för politiker att återupprätta grundtryggheten i Sverige. Sverigedemokraternas utgångspunkt är att den som är sjuk ska få bästa tänkbara rehabilitering och grundläggande ekonomisk trygghet. Den som har möjlighet att bli frisk ska erbjudas bästa tänkbara förutsättningar och incitament att återgå i arbete.

10.1   Rehabilitering före utförsäkring

Sverigedemokraternas förslag: Sjukskrivna från dag 180 ska endast prövas mot arbetsmarknaden inom sitt kompetensområde.

Efter dag 180 i gällande rehabiliteringskedja ska den försäkrade prövas mot arbete på hela arbetsmarknaden om det inte bedöms att denne kan återgå i arbete inom 365 dagar eller om det anses oskäligt att pröva mot hela arbetsmarknaden. Just vid dag 180 har många drabbats av utförsäkring, och enligt en rapport från Inspektionen för social­försäkringen (ISF) håller inte bedömningarna vid dag 90 och 180 i rehabiliteringskedjan tillräckligt god kvalitet.[33]

Den som anses permanent oförmögen att återgå till sitt tidigare yrke måste förr eller senare prövas mot andra branscher. Samtidigt finns dock ett värde i att tillvarata den kompetens som den sjukskrivne redan besitter. Sverigedemokraterna föreslår därför en reform där den som är sjukskriven från dag 180 enbart prövas mot en bredare arbets­marknad än endast sin tidigare arbetsplats men enbart mot yrken inom sitt kompetens­område fram till dag 365. Detta budgeteras med 240 miljoner.[34]

10.2   Höjt tak för bostadstillägg för den med sjukersättning

Sverigedemokraternas förslag: Höjt tak i bostadstillägget till 6000 kronor i månaden.

Bostadstillägget är ett behovsprövat stöd som når de mest ekonomiskt utsatta. Sverige­demokraterna vill stärka stödet genom att höja taket till 6000 kronor i månaden, vilket kommer att få som konsekvens att färre av dem som drabbats av långvarig sjukdom ska tvingas flytta.[35]

10.3   Sjukersättning för ökad trygghet och rehabilitering

Sverigedemokraternas förslag: Återinför möjligheten till tillfällig sjukersättning och stärk garantinivån.

Antalet avslag på ansökningar om sjukersättning har ökat dramatiskt under den social­demokratiska regeringens åtstramningar. I en rapport från Riksrevisionen framkommer att det råder en betydande diskrepans mellan de villkor som reglerar rätten till ersättning och människors faktiska möjligheter att arbeta.[36] Därför ska tröskeln sänkas, och möjligheten till tillfällig sjukersättning bör återinföras. Givetvis ska möjligheten till en permanent form av sjukersättning kvarstå för dem som har kronisk sjukdom eller funktionsnedsättning. En ekonomiskt utsatt grupp är de som är kroniskt sjuka och har garantiersättning. Sverigedemokraternas ambition är därför att också stärka garanti­ersättningen med 300 kronor per månad, vilket budgeteras i detta förslag.[37], [38]

10.4   Bemötande vid psykisk ohälsa

Sverigedemokraternas förslag: Tillsätt en parlamentarisk kommitté samt stärk kompetensen för bättre bemötande av dem med psykisk ohälsa.

Det är en mycket oroande utveckling att sjukskrivning till följd av psykisk ohälsa ökar. Samtidigt påvisar Riksrevisionen[39] allvarliga brister i rehabiliteringskedjan kopplat till psykisk ohälsa. För en långsiktig strategi för sjukförsäkringen som inte ändrar inriktning vid varje politiskt skifte vill Sverigedemokraterna därför föreslå en parlamentarisk kommitté, där en nationell strategi tas fram för en human och hållbar sjukförsäkring för alla inblandade aktörer. Särskilt fokus ska bland annat vara en mer anpassad rehabili­teringskedja för dem med psykisk ohälsa. Sverigedemokraterna vill även verka för att insatser görs skyndsamt för att förbättra kvaliteten i utredningar och bemötande i rehabiliteringskedjan samt för att stärka kompetensen att bemöta människor med psykisk ohälsa för alla inblandade instanser såsom hälso- och sjukvården, Försäkrings­kassan och Arbetsförmedlingen. (Se även avsnitt 5.3.)

10.5   Inkludera hjälpbehov i ersättning till vuxna med funktionshinder

Sverigedemokraternas förslag: Återinför möjligheten för vuxna att få ersättning för rena hjälpbehov.

Regeringen och riksdagen har nyligen beslutat om nya regler vad gäller omvårdnads-ersättning och merkostnadsersättning för barn och vuxna med funktionshinder. För barn innebar förändringen till övervägande delen förbättringar. För vuxna innebar det dock att nya omvårdnadsersättningen för rena hjälpbehov inte ska omfatta vuxna. Ersättning för rena hjälpbehov och praktisk omsorg för vuxna ska alltså inte ingå, och det är mycket oklart ifall den nya merkostnadsersättningen ska kunna täcka upp för rena hjälp­behov. Personer med funktionshinder känner oro för vad detta kommer innebära. Handikappersättningen utgör 10–20 procent av nettoinkomsten för många låg-inkomst­tagare med funktionsnedsättning och har fungerat som ett stöd där samhällets övriga stöd inte räcker till. Mottagare och närstående har haft en viss flexibilitet med frihet och egenmakt. I och med att man vill införa ett strikt merkostnadsbegrepp kommer de behövandes egenmakt att begränsas, och processen för att ansöka om merkostnads­ersättning kommer att försvåras för den sökande. Därför återinförs möjligheten att ansöka om ersättning för rena hjälpbehov, och för detta budgeteras 30 miljoner kronor årligen.

10.6   Assistansersättning

Sverigedemokraternas förslag: Tillför 1,3 miljarder 2020–2022 för förbättrad assistansersättning.

Assistansersättningen betalas ut månadsvis med ett preliminärt belopp, varje beviljad assistanstimme ersätts med ett schablonbelopp. Idag går uppräkningen av schablonen inte i takt med löneutvecklingen, vilket innebär att ersättningen inte täcker de ökade kostnaderna för assistenter.

Av en medlemsundersökning utförd av arbetsgivarföreningen KFO:s medlemmar inom avtalsområdet personlig assistans framgår att den nuvarande uppräkningstakten av schablonersättningen är ohållbar, och nästan hälften av dem svarar att man klarar att bedriva verksamhet maximalt två år till med nuvarande uppräkningstakt av schablon­ersättningen.[40] Så många som 70 procent av tillfrågade arbetsgivare svarar att verksam­heten redan nu är under ekonomisk press, medan 75 procent svarar att de redan behövt göra anpassningar till den rådande ekonomiska situationen, vilket klart försämrar verksamheten. Det handlar om att man har tvingats dra ned på utbildningar och behövt anställa assistenter med lägre ingångslön.

Löneutvecklingen ligger på ca 2,2 procent, medan regeringen endast räknar upp ersättningen med 1,5 procent. Sverigedemokraterna tar höjd för en verklighetsanpassad löneutveckling och budgeterar sammanlagt 1,3 miljarder utöver regeringens förslag för detta ändamål under budgetperioden.[41]

10.7   Flyktingundantaget i sjuk- och aktivitetsersättningen

Sverigedemokraternas förslag: Avskaffa rätten att tillgodoräkna sig tid i hemlandet som försäkringstid för flyktingar och skyddsbehövande.

Den som troligen inte kommer kunna arbeta till följd av sjukdom, skada eller funktions­nedsättning kan få sjukersättning eller aktivitetsersättning. Storleken avgörs av ett antal variabler, exempelvis tidigare inkomst, ålder och antal år boende i Sverige. Invandrare med uppehållstillstånd på grund av olika skyddsskäl kan dock därtill tillgodogöra sig tid i hemlandet som försäkringstid. Sverigedemokraterna föreslår att detta undantag avskaffas.[42]

11   Jobb och tillväxt

Sverige har stora samhällsproblem som åtminstone delvis kan förklaras med att stora grupper står utanför den reguljära arbetsmarknaden. I många fall gäller det människor som faktiskt har potential att arbeta. Sverigedemokraternas arbetsmarknadspolitik vilar på pragmatisk grund och följer inga dogmer i form av klassisk höger- eller vänster­politik. Den svenska modellen har visat sig framgångsrik i att reglera villkoren mellan arbetstagare och större företag, men vi vill se en större flexibilitet och bättre villkor för små- och medelstora företag som förenas med en trygg arbetsmiljö.

Mycket av den svenska arbetsmarknads- och åtgärdspolitiken måste dock under­kännas av två skäl. För det första är den spektakulärt kostsam och för det andra iögonenfallande ineffektiv. Den oundvikliga slutsatsen är att arbetsmarknadspolitiken måste underkastas reformer som innebär mindre pengar till arbetsmarknadsåtgärder och bättre villkor för i synnerhet mindre företag. Det innebär att Sverigedemokraterna avvisar nystartsjobb, etableringsjobb och stöd för yrkesintroduktionsutbildningar.

Kommunernas kompensation för slopade etableringsersättningar kompenseras av en avsevärt större ökning av det kommunala utjämningsbidraget.

11.1   Sänkt inkomstskatt för både löntagare och pensionärer

Sverigedemokraternas förslag: Inför ett nytt jobbskatteavdrag för såväl tjänste- som pensionsinkomster på motsvarande 10 miljarder. Skillnaden i beskattning av inkomst av tjänst och pension avskaffas helt.

Löntagare och pensionärer ska inte beskattas mer än vad som är absolut nödvändigt. Ett större skatteavdrag för såväl tjänste- som pensionsinkomster skulle enligt Sverige­demokraternas förslag simultant radera ut de återstående skillnaderna i beskattning mellan löntagare och pensionärer och samtidigt sänka skatten för alla inkomstgrupper. Reformen skulle dock ha fördelningspolitiskt positiv profil, se tabell3– Genomsnittlig förändring av disponibel inkomst per konsumtionsenhet för olika deciler till följd av utökat jobbskatteavdrag med total finansiering på 10 miljarder kronor 2020. Sänkt skatt för i synnerhet låginkomsttagare skulle med stor sannolikhet dessutom leda till ökad sysselsättning. För potentiella nya arbetstagare utgör sänkt skatt på arbete ett extra incitament att komma in på arbetsmarknaden, vilket skulle mildra effekterna av en lågkonjunktur.

För en vanlig löntagare innebär Sverigedemokraternas förslag en skattesänkning på i storleksordningen 10001400 kronor per månad.[43] Som framgår av tabell stärks inkomstdecilerna 1–5 relativt sett mer än decilerna 6–10.


Tabell 3 Genomsnittlig förändring av disponibel inkomst per konsumtionsenhet för olika deciler till följd av utökat jobbskatteavdrag med total finansiering på 10miljarder kronor 2020[44]

Decil

Medelvärde före reform

Kronor

Procent

1

102700

500

0,49

2

160800

1000

0,62

3

195100

1200

0,62

4

226100

1300

0,57

5

255900

1300

0,51

6

287000

1400

0,49

7

322300

1400

0,43

8

366900

1500

0,41

9

432400

1600

0,37

10

804600

1 500

0,19

11.2   Sänkt arbetsgivaravgift

Sverigedemokraternas förslag: Ta bort den allmänna löneavgiften för de första två anställda i samtliga företag upp till en taknivå om 300000 kronor per anställd och år från halvårsskiftet 2020.

Småföretagen har en stor betydelse för ekonomins dynamik och förmåga att skapa nya arbetstillfällen. Åtgärder som underlättar för småföretagen får samtidigt inte förhindra dem från att växa.

Företrädare för små företag meddelar ofta att kostnaden för att anställa är alldeles för hög i förhållande till nyanställdas produktivitet, vilket gör det svårare att ta de första stegen med att utveckla småföretag. Sverigedemokraterna förordar ett generellt avskaffande av den allmänna löneavgiften för de två första anställda (till en taknivå om 300000 kr per anställd och år), vilket är särskilt gynnsamt för de mindre företagen utan att det ger upphov till tröskeleffekter. Denna lösning är att föredra framför olika sorters särlösningar för exempelvis vissa åldersgrupper, nyanlända eller grupper som stått utanför arbetsmarknaden en längre tid, vilket i praktiken innebär diskriminering och dessutom är suboptimalt för arbetsmarknaden.[45]

11.3   Minskade sjuklönekostnader

Sverigedemokraternas förslag: Inför ett avdrag i sjuklönekostnaderna som motsvarar de faktiska kostnaderna för ett småföretag med upp till nio anställda. För företag med fler anställda betalas enbart de sjuklönekostnader som överstiger schablonavdraget.

I en rapport från företagarna visar det sig att sjuklöneansvaret har haft en stor betydelse för en fjärdedel av företagarna när det gäller att inte anställa personer utanför familjen.

Många företag drar sig för att anställa okända personer som kanske också bär på en risk att bli sjuka. Enligt gällande regler kan företaget tvingas stå för hela sjuklöne­kostnaden vid sjukdom, vilket förstärker utanförskapet genom att individer med sjukdomshistorik har svårare att få anställning. Det är viktigt att på alla sätt bryta utanförskapet i Sverige både ekonomiskt och kulturellt för ökad sammanhållning och starkare ekonomier såväl i hushållen som i offentliga sektorn.[46]

11.4   Reformera Arbetsförmedlingen

Sverigedemokraternas förslag: Sänk anslaget till arbetsförmedlingen med 1,1 miljarder 2020 relativt regeringens förslag.

Arbetsförmedlingen har som myndighet lågt förtroende hos både arbetsgivare och arbetssökande. Myndigheten tenderar att vara extremt dyr och extremt ineffektiv, en situation som inte kan fortgå. Sverigedemokraternas ambition är att avveckla Arbetsförmedlingen i dess nuvarande form och öppna matchningen på arbetsmarknaden för privata aktörer. En sådan förändring måste dock ske under sträng kontroll och kontinuerlig utvärdering, så att det episka misslyckandet som blev resultatet av Alliansens jobbcoacher inte upprepas. Sverigedemokraterna kommer därför noggrant följa upp januaripartiernas arbete med denna strukturellt viktiga reform.

Det kan också framhållas att när reformer nu genomförs så bör nedskärningar i första hand göras i tätorter, där det i realiteten redan finns alternativ till Arbetsförmed­lingen. På landsbygden bör man gå mer försiktigt fram.

11.5   Skyddsombud

Sverigedemokraternas förslag: Arbetsmiljörådgivare underställs Arbetsmiljöverket.

De regionala skyddsombuden utses och anställs av fackförbunden. Finansieringen sker till stor del genom skattemedel som betalas ut via Arbetsmiljöverket. Fackförbundens nära band till Socialdemokraterna har politiserat fackföreningsrörelsen till en sådan nivå att fackförbunden inte längre i första hand fokuserar på att försvara och framföra medlemmarnas intressen, utan driver istället socialdemokratins frågor i en facklig kontext. Den som har en annan politisk uppfattning hindras aktivt av facket från att erhålla förtroendeposter trots att de har kunskap och engagemang samt medarbetarnas förtroende.

Sverigedemokraterna vill se ett annat system för att främja arbetsmiljöarbetet och vill se oberoende arbetsmiljörådgivare, helt fristående från arbetstagarorganisationerna, istället underställda Arbetsmiljöverket. Tid och resurser skulle härigenom läggas på arbetsmiljöarbetet istället för på en politisk agenda.


11.6   Lärlingsanställningar

Sverigedemokraternas förslag: Satsning på lärlingsanställningar, 500 miljoner.

I ett internationellt perspektiv finns många framgångsrika exempel på lärlingsanställ­ningar. Sverigedemokraterna vill se över möjligheten att skapa en svensk modell i samarbete med arbetsmarknadens parter, anpassad till de förutsättningar som råder på den svenska arbetsmarknaden. Utgångspunkten ska vara att den som deltar i denna utbildningsinsats ska kunna kombinera gymnasiestudier med möjligheten att lära sig ett yrke hos en arbetsgivare. Insatsen ska kunna erhållas efter behov och inte begränsas till någon specifik kategori av arbetssökande. Deltagarnas ersättning under insatsen ska bestå av en procentsats av den av parterna överenskomna ingångslönen. Arbetsgivarna ska erhålla ett handledarstöd under tiden individen deltar i insatsen.

11.7   Starta eget-bidrag

Sverigedemokraternas förslag: Starta eget-bidrag för yrkesverksamma, 250 miljoner.

Sverigedemokraterna vill se fler småföretag och vill underlätta för människor som har företagsidéer att våga sig på att pröva dessa. I dagsläget ges denna möjlighet främst till arbetssökande. Många yrkesverksamma bär på företagsidéer, men vågar av ekonomiska skäl inte säga upp sig för att pröva sin idé. Därför vill vi införa ett starta eget-bidrag för yrkesverksamma. Den administrativa hanteringen bör ligga på Tillväxtverket, och kraven för att erhålla stödet ska vara likvärdiga med de krav som idag ställs av Arbetsförmedlingen.

11.8   Statligt finansierad a-kassa

Sverigedemokraternas förslag: Statligt finansierad a-kassa.

Ekonomisk trygghet vid arbetslöshet ska vara lika självklart som ekonomisk trygghet vid sjukdom. För att skapa förutsättningar för detta bör arbetslöshetsförsäkringen bli helt statligt finansierad och rent administrativt övertas av Försäkringskassan. Idag är arbetslöshetsförsäkringen i hög grad skattefinansierad. Utifrån detta så är det inte mer än rätt att alla löntagare ges möjlighet att ta del av denna trygghet vid arbetslöshet. Kraven för att få ersättning ska kvarstå i nuvarande form men kravet på medlemskap i a-kassa ska avvecklas.

12   Landsbygden

Svensk landsbygdspolitik under de senaste decennierna är ett enormt misslyckande, vilket har inneburit förlorad samhällsservice och förlorade arbetstillfällen. Över tid har utflyttningen eroderat landsbygdens befolkningsunderlag och samtidigt bidragit till överhettade bostadsmarknader och överbelastad infrastruktur i storstäderna. En aktiv och konstruktiv landsbygdspolitik är alltså en nationell angelägenhet.

Det finns flera politiska aspekter på landsbygdsutveckling, varav transporter och infrastruktur tas upp i avsnitt 7, arbetsmarknad i avsnitt 11, skatter i avsnitt 14 och 19. Sänkta bränsleskatter, bevarat reseavdrag och skattelättnader för småföretag utgör breda reformer som gynnar både stad och landsbygd. Ett livskraftigt näringsliv genererar arbetstillfällen och skatteintäkter över hela landet.

De landsbygdsnära näringarna, framförallt jordbruk och skogsbruk, är med sina respektive långa förädlingskedjor av fundamental betydelse inte bara för landsbygden, utan för hela Sveriges ekonomi.

12.1   Satsning på areella näringar

Sverigedemokraternas förslag: Utgiftsområde 23 Areella näringar landsbygd och livsmedel stärks med 900 miljoner relativt regeringens förslag.

Att det svenska skogsbruket även i framtiden ges ekonomiska förutsättningar för att vara konkurrenskraftigt och lönsamt är fundamentalt för Sveriges landsbygdsutveckling. Det är också en grundförutsättning för att skogsindustrin, en av landets viktigaste industri- och exportnäringar, ska kunna fortsätta att vara världsledande. Samhället ska därför, genom Skogsstyrelsen, verka för ett aktivt skogsbruk som bidrar till syssel­sättning, artbevarande och minskade koldioxidutsläpp.

Sverigedemokraterna stärker finansieringen för hela utgiftsområde 23 Areella näringar landsbygd och livsmedel med totalt ca 900 miljoner. Detta inkluderar bland annat insatser för skogsbruket, stödåtgärder för fiske och vattenbruk, höjt anslag till Livsmedelsverket och åtgärder för landsbygdens miljö och struktur. I denna summa ingår exempelvis 70 miljoner för att sätta ned slaktersättningen, för att kompensera för kostnadsökningar. I summan inkluderas även djurvälfärdsersättning enligt nedan.

12.2   Prioritera svenskt jordbruk

Sverigedemokraternas förslag: Inför en djurvälfärdsersättning på 1000 kronor per mjölkko och år. Sänk skatten på diesel för jord- och skogsbruksändamål till dansk nivå (7 öre per liter).

Det svenska lantbruket är inne i en negativ spiral och har stora och växande svårigheter. Den allra viktigaste målsättningen just nu är ökad lönsamhet i jordbruket, vilket skulle minska sårbarheten och öka handlingsutrymmet för lantbrukare. Ökad lönsamhet ska skapas genom att minska omkostnader, öka efterfrågan och skapa och tillhandahålla förutsättningar för teknisk utveckling, samt ge kostnadsersättning för vissa svenska särkrav. Det är också viktigt att undanröja onödiga hinder, genom minskad administra­tion, förenklingar och en mer tillförlitlig myndighetsprövning och tillsyn.

Svenska bönder konkurrerar på samma europeiska marknad som sina danska grannar, och Sverigedemokraterna anser att det är rimligt att skattenivån gällande olika insatsvaror ska vara densamma. Därför bör återbetalningen av drivmedelsskatt för jord- och skogsbruk justeras så att svenska bönder ligger på samma (låga) skattenivå som danska bönder. Samma skattesänkning ska även omfatta skogsbruket.

Sverigedemokraterna budgeterar också för en djurvälfärdsersättning för betande kor på 1 000 kronor per mjölkko och år. Detta är ett sätt att kompensera för den konkurrens­nackdel som svenska mjölkbönder har gentemot andra länder på den inre marknaden, till följd av ett mer långtgående djurskydd och beteskravet.

13   Utbildning

Ett fungerande utbildningssystem är en direkt förutsättning för demokrati, kultur och hela det svenska kunskapssamhället. När etnisk och religiös segregation raserar samhällets strävan mot ett någorlunda jämlikt samhälle, framstår lika förutsättningar för unga människor alltmer som en utopi. Hur den tilltagande segregationen kan hanteras och i slutändan rullas tillbaka beror i hög grad på hur väl utbildningskedjan fungerar från förskola till högre utbildning. Vidare står arbetsmarknaden och hela samhället inför stora omvälvningar, vilket ytterligare understryker behovet av verklighetsanpassad utbildning.

Många skolfrågor hanteras på kommunal nivå, men Sverigedemokraterna före­språkar ett statligt huvudmannaskap för skolan och en i vissa avseenden starkare statlig styrning. Inte minst måste Skolverket i större omfattning än idag se till att skolor lever upp till skollagen och läroplanen, vilket i sin tur kräver ett ökat anslag.

13.1   Slopat karensavdrag och förskolemiljard

Sverigedemokraternas förslag: Förstärkning av förskolans finansiering, 1,3 miljarder.

Sverigedemokraterna förespråkar slopat karensavdrag för skol- och förskolepersonal. Personalen utsätts konstant för smittorisk och genom slopat karensavdrag får förskole­personal bättre möjlighet att stanna hemma istället för att sprida smitta på sin arbetsplats.[47], [48]

Barn behöver ges goda förutsättningar och få uppmärksamhet och omsorg i för­skolan. I många fall drabbas förskolepersonal av hög arbetsbelastning, underbemanning och för många bisysslor. Detta leder till ökat antal sjukskrivningar, utbränd personal, hög personalomsättning samt till försämrad trygghet och kontinuitet för barnen. För en förbättrad miljö och förbättrade arbetsvillkor behövs en rejäl satsning på förskolan. Den föreslagna anslagsökningen 1,3 miljarder tillåter en gräns på max fem barn per för­skolepersonal.[49]

13.2   Läraryrkets status höjs

Sverigedemokraternas förslag: Karriärtrappa och stärkt löneutveckling för lärare.

Regeringens system med förstelärartjänster ska ersättas med en genomgripande reform med en karriärtrappa i flera steg, vilket med stor framgång har praktiserats i till exempel Singapore. Lärarnas vidareutveckling sker stegvis med krav på prestation, vidareutbild­ning, ansvarstagande och mentorskap för yngre kollegor. Det långsiktiga målet är att de lärare som satsar på sitt yrke ska ha avsevärt bättre möjligheter till löneutveckling än vad som är fallet idag.

13.3   Trygghetsmiljard

Sverigedemokraternas förslag: Jourklasser och satsning på Skolinspektionen.

Problemen med otrygghet, dålig studiero, hot och våld i skolan har ökat och måste åtgärdas. Elever som inte klarar av en normal undervisningssituation och inte är mottagliga för vuxenvärldens markeringar är ett arbetsmiljöproblem och förstör studieron för andra elever. De behöver extra stöd av särskilt kompetent personal och skall därför placeras i jourklass eller jourskola.

Förberedelseskola är en skolform avsedd för elever som ännu inte tillägnat sig svenska. Det är inte en rimlig ordning att vanliga lärare, utöver sina ordinarie uppgifter, ska behöva hantera elever som inte behärskar undervisningsspråket. Nyanlända elever skall därför placeras i förberedelseskola tills de är redo att slussas in i den ordinarie verksamheten.

Eftersom missförhållandena i många skolor vuxit i omfattning behövs en rejäl satsning på Skolinspektionen. Fler kontroller, oanmälda besök samt utökning av rutiner för kravställning och uppföljning behövs. Om Skolinspektionen noterar att en skola, trots upprepade varningar, inte fungerar och utgör ett arbetsmiljöproblem för lärare och elever, ska staten ta över dess drift. Staten tillsätter då en rektor som får de befogenheter och resurser som krävs för att verksamheten ska kunna drivas i enlighet med läroplanens intentioner.

13.4   Tvååriga praktiska gymnasier

Sverigedemokraternas förslag: Korta ner samtliga praktiska gymnasieprogram från 3års studietid till 2 år.

Gymnasieskolan i Sverige har stora problem med att många elever inte fullföljer sina utbildningar. Många elever hoppar av skolan helt och hållet eller lämnar den med stora luckor i betyget. Detta är ett mycket stort problem, inte minst eftersom konkurrensen på arbetsmarknaden är stor, men också för att det i dag är regel snarare än undantag att det krävs en genomförd gymnasieutbildning för att erhålla ett arbete. En del ungdomar vill snabbt ut på arbetsmarknaden och börja försörja sig själva. Alla ungdomar är däremot inte motiverade att studera teoretiska ämnen på gymnasiet. Genom att i praktiken tvinga dessa ungdomar att läsa 3-åriga program bidrar det nuvarande systemet till att fler ung­domar hoppar av gymnasiet. De tvååriga praktiska gymnasieprogrammen med mindre teoretiskt innehåll ska därför återinföras. Den som så vill kan sedan bygga på sin 2-åriga utbildning med ett tredje år och därigenom stärka sin teoretiska profil.

Enligt utredningstjänstens beräkningar skulle en studietid på två år innebära en minskad kostnad för gymnasieskolan med omkring 4,4–5,6 miljarder kronor per år under perioden 2019–2023 fullt genomfört, jämfört med om studietiden på dessa program var tre år. Samtidigt kan förslaget antas innebära en snabbare väg in i yrkes­livet, vilket på sikt skulle generera ökade skatteintäkter.


13.5   Teknikbrygga

Sverigedemokraternas förslag: Teknikbrygga underlättar rekrytering av unga till industrin, 190 miljoner.

Ungdomar som inte erhållit jobb efter avslutad teoretisk utbildning kan erbjudas en andra chans att bli anställningsbara i industrin genom en så kallad teknikbrygga. Under två terminer stärker eleven sina kunskaper i teoretiska och praktiska ämnen varefter man genomför en termin med betald praktik hos det lokala näringslivet. Staten skjuter till medel för en termins praktikperiod.[50]

13.6   Kvalitetssatsning på högskolor och universitet

Sverigedemokraternas förslag: Avskaffat produktivitetsavdrag, högre lärartäthet på högskolor och universitet, 600 miljoner.

Det finns, över tid, en trend att anslagen per student på högskolor och universitet ur­holkas. Urholkningen av resurserna per student fortsätter år efter år till stor del på grund av ett så kallat produktivitetsavdrag. Det innebär i korthet att de flesta utbildningar ska bli effektivare varje år, och en procentsats dras av när anslagen räknas upp i den årliga pris- och löneomräkningen. I slutändan innebär detta en orimlig situation, där interaktionen mellan lärare och studenter minskas till ett minimum, och utbildningarnas kvalitet förfaller.[51], [52]

Sverigedemokraterna budgeterar för ett avskaffande av produktivitetsavdraget under 2020 och skjuter därutöver till medel för att öka lärartätheten och öka antalet undervis­ningstimmar.

13.7   Ett statligt forskningsinstitut

Sverigedemokraternas förslag: Vidareutveckla Research Institutes of Sweden, 125 miljoner.

Av historiska skäl kanaliserar Sverige mellan 85 och 90 procent av sina offentligt finansierade forskningssatsningar genom universitet och högskolor. Det är en relativt hög siffra ur ett både internationellt och nordeuropeiskt perspektiv.

I Sverige finns Rise (Research Institutes of Sweden) som håller på att växa fram som ett medel för staten att samverka direkt med näringslivet. Verksamhetens omfattning är dock blygsam i jämförelse med exempelvis VTT i Finland och TNO i Nederländerna.

Sverigedemokraterna öppnar upp för att Rise ska fortsätta att utöka verksamheten och utveckla kvaliteten i sina satsningar som ett led i strävan att främja företagsnära, tillväxtdrivande forskning. Medel anslås för detta.

14   Miljö, energi och minskade utsläpp av växthusgaser

Naturen ska bevaras och förvaltas ett sätt som balanserar och tar hänsyn till sam­hällets olika intressen. Sverigedemokraterna lyfter fram människors hälsa, bevarande av ekosystem, biologisk mångfald och bevarandet av ett varierat kulturlandskap, liksom möjligheterna att bo och verka ̊ landsbygden. Allt hänger ihop. Sveriges natur och växlande geografi rymmer omistliga naturvärden som i många fall behöver skyddas från mänsklig påverkan, i andra fall är det just samspelet mellan natur och människa som upprätthåller det svenska kulturlandskapet.

Sverigedemokratisk politik går i princip inte ut på att separera människan från naturen, snarare tvärtom. Vidare tyder ingenting på att fria människor avstår från resor och god levnadsstandard, det bör inte heller vara politikens strävan, men vetenskaplig utveckling banar väg för modern miljöteknik som minskar människans miljöpåverkan.

Regeringen lägger stora pengar på symbolprojekt, vars nytta kan ofta beskrivas som obetydlig eller direkt obefintlig. Utgiftsområde 20 Allmän miljö och naturvård har ökat mycket kraftigt sedan 2015, från 5,3 miljarder till 12,6 miljarder i det som regeringen nu föreslår.[53] Att ifrågasätta denna oseriösa hantering av skattemedel handlar absolut inte om brist på omsorg om miljön, utan om att avvisa ineffektiv symbolpolitik till förmån för andra miljösatsningar och andra behov i samhället.

14.1   Innovativ miljöteknik

Sverigedemokraternas förslag: Sverigedemokraterna inrättar ett särskilt anslag, Innovativ miljöteknik, om 500 miljoner.

En balanserad miljödebatt bör ha sin utgångspunkt i att världens befolkning ökar och att efterfrågan på energi och resurser måste mötas. Kunskap, teknik och internationellt samarbete är nyckelord inför dessa utmaningar i en osäker framtid. Vill man från ett svenskt perspektiv dämpa utsläppen av växthusgaser från förbränning av fossila bränslen bör man lyfta blicken från de 11,5 promille (eller lägre, beroende på beräkningsmodell) av utsläppen som kommer från Sverige. Istället bör man fokusera på kunskap, teknikutveckling samt arbeta för att ny miljöteknik får globalt genomslag.

14.2   Fossilfri elproduktion

Sverigedemokraternas förslag: Forskningsreaktor för fjärde generationens kärnkraft, 150 miljoner.

Kärnkraften utgör ett besynnerligt kapitel i den svenska klimatdebatten. Medan de mest obetydliga och ineffektiva åtgärder lyfts fram som en fråga om liv och död så förhåller man sig väldigt kallsinnigt till kärnkraften, som står för ca 40 procent av den svenska elproduktionen.[54] Nedläggningen av två reaktorer i Ringhals är högst aktuell, vilket regeringen driver fram som om diskussionen om växthusgaser inte fanns.

Sverigedemokraterna driver motsatt linje och förordar att kärnkraften inte bara ska bevaras, utan också utvecklas. Sverige kan genom att finansiera en forskningsreaktor bidra till utvecklingen av fjärde generationens kärnkraft, som skulle tillåta ett radikalt bättre utnyttjande av kärnbränsle och samtidigt minska produktionen av kärnavfall.

14.3   Ingen skatt på avfallsförbränning

Sverigedemokraternas förslag: Nej till skatt på avfallsförbränning.

Sverigedemokraterna motsätter sig införandet av en skatt på avfallsförbränning, främst för att den inte på vare sig ett kostnadseffektivt eller verkningsfullt sätt styr mot en mer resurseffektiv och giftfri avfallshantering. Tidigare skatter på avfallsförbränning har inte gett de effekter som varit önskvärda utan i praktiken endast renderat i ytterligare en pålaga på hushållen.

Den utredning[55] som tidigare lagts fram i frågan avstyrker också förslaget om att införa denna skatt, samtidigt som samtliga berörda myndigheter också avstyrker det, liksom Sveriges Kommuner och Landsting. Risken finns istället att avfallet förbränns ineffektivt, utan energiåtervinning, och att miljöskadliga utsläpp därmed ökar.

Denna skatt skulle även försämra lönsamheten för de verk som eldar avfall och där regeringens skattepolitik redan har haft en mycket negativ inverkan på konkurrens­kraften för kraftvärmen i Sverige. Den föreslagna skatten bör därmed inte införas.

14.4   Vätgasstrategi

Sverigedemokraternas förslag: Vätgasstrategi, 100 miljoner.

Övriga partier i Sveriges riksdag har en överenskommelse om att fasa ut fossila driv­medel fram till 2030. Att minska oljeberoendet är en bra målsättning, men den helt orealistiska tidsplanen riskerar att undergräva allmänhetens förtroende för politiska mål. Att försöka forcera en orealistisk tidsplan riskerar dessutom att leda till kostnadsineffek­tiva eller till och med kontraproduktiva åtgärder.

Batteri- och vätgasdrift emotser dock, av allt att döma, en positiv utveckling utan omfattande statliga åtgärder. Sverigedemokraterna förordar däremot en statlig stimulans för vätgastekniken, som kommer att utgöra ett viktigt komplement.

15   Försvar och säkerhet

Sverigedemokraternas förslag: Finansiera Försvarsberedningens rapport Värnkraft fullt ut med målsättning att Försvarsmaktens medel uppgår till 84 miljarder kronor, motsvarande 1,5 procent av BNP, senast 2025. Förbered för fortsatt stegvis upptrapp­ning under kommande försvarsbeslut perioden 20262030 för att uppnå 2 procent av BNP senast 2030.

Sverigedemokraternas målsättning är att stärka det svenska totalförsvaret i en omfatt­ning som återställer dess förmåga att skydda hela territoriet från yttre hot. Detta kräver rejäla satsningar på såväl ett skalförsvar som ett invasionsförsvar i syfte att skapa en tröskeleffekt så att en presumtiv angripare avhåller sig från aggressionshandlingar mot Sverige. Ett sådant försvar baseras inte bara på högteknologiska vapen, utan även en stark försvarsvilja. Detta i sin tur uppnås genom satsningar på en utökad värnplikt, engagerade och lojala medborgare samt en stark uppslutning till totalförsvarets frivillig­organisationer.

Sverigedemokraterna anser att försvarsbudgeten, som andel av BNP, på sikt ska fördubblas jämfört med dagens nivå. För att undvika att Försvarsmakten blir en budget­regulator krävs en lag som reglerar att försvarsbudgeten ska ha en lägsta nivå om 2procent av BNP. Antalet brigader i armén behöver utökas och förbandens materiel moderniseras. Detta kräver att fler regementen etableras. Sverige behöver också ett modernt luftvärnssystem med förmåga att bekämpa kryssningsrobotar.

Sverige har mer än 270 mil kust. För att kunna övervaka denna på ett effektivt sätt ser Sverigedemokraterna att den svenska marinen behöver förstärkas genom fler fartyg, ubåtar och amfibieförband. För att klara av utbildningen av fler förband behöver fler regementen och marinbaser etableras inom marinen. Även marinen har ett stort behov av modernt luftvärn.

Sverigedemokraterna bedömer vidare att flygvapnet behöver tillföras ytterligare flygplan och basförband för att klara av en framtida hotmiljö och de krav som den kommer att ställa. Fler flygflottiljer behöver etableras för att klara av produktionen av dessa förband, flygvapnet behöver även ersätta sina tunga transportflygplan. Om total­försvaret ska kunna växa i enlighet med denna vision är en väl fungerande personal­försörjning helt avgörande. Antalet värnpliktiga kommer att behöva öka för att fylla upp nya förband med kompetent personal, vilket även innebär att officersutbildningen behöver utökas och omstruktureras.

Avslutningsvis är ett väl utbyggt och uthålligt civilförsvar av stor betydelse för Sveriges försvarsförmåga. För att återupprätta ett sådant krävs omfattande satsningar på området.

16   Internationell samverkan

Sverigedemokraternas förslag: Sveriges bistånd ska utgöra 0,70 procent av BNI.

Sverigedemokraterna ser bistånd som det primära verktyget för att understödja fattiga människor i utvecklingsländer. Sveriges bistånd bör fokusera på att tillmötesgå utsatta personers grundläggande behov i deras vardag. I en värld som till stor del präglas av god ekonomisk tillväxt, snabb förbättring av levnadsstandarder samt ökad framtidstro är det inte acceptabelt att miljoner människor saknar tillgång till enkel sanitet, grund­läggande sjukvård och säkert dricksvatten. Sverige kan inte som enskilt land ta ett helhetsansvar för att över 700 miljoner människor lever i extrem fattigdom, men vi kan bidra till en positiv utveckling genom befintliga institutioner.

De senaste åren har Sveriges bistånd präglats av ett antal incidenter som under­stryker ett akut reformbehov och som i det längre perspektivet utgör ett hot mot allmän­hetens förtroende för biståndet som verktyg.

Sverigedemokraterna ser fyra konkreta utmaningar som måste adresseras snarast: en osund företagskultur vad gäller ersättningar inom biståndsorganisationer, bristfällig kontroll över utbetalningar och betalningsmottagare, otillräcklig resultatstyrning inom framförallt demokratibiståndet samt skadliga incitament som följer av utgiftsmålet om 1procent av BNI. 

I motionen Avtal, styrning, kontroll och ansvar presenterar Sverigedemokraterna konkreta förslag för att åtgärda dessa problem. För riksdagsåret 2019/2020 föreslås en biståndsram om 0,70 % av BNI, en siffra som står sig mycket väl i en internationell kontext.

17   Kultur och sammanhållning

För Sverigedemokraterna har kulturen en central plats i livet, samhället och politiken. Ledorden lyder sammanhållning, tillgänglighet och folkhälsa. Kultur ska vara lättillgängligt för barn, gamla och funktionsnedsatta. En särskilt viktig roll har kulturen för ett starkt socialt kapital och social tillit mellan människor och mellan individer och institutioner. Sverige är unikt, och självklart är den svenska kulturen unik och värd att värna, vårda och visa. Den gemensamma svenska kulturen har också en avgörande betydelse för det fredliga, demokratiska och solidariska välfärdssamhälle som formats i Sverige.

Att stärka den nationella identiteten och kulturarvets ställning är alltså positivt för samhällsutvecklingen och den nationella sammanhållningen. Svensk kultur ska erkännas och kultur- och kunskapsinstitutioner med bildningsuppdrag tillåtas få vara just bildningsinstitutioner.

För Sveriges del är det viktigare än på länge att samlas kring gemensamma normer och värderingar, traditioner, seder och bruk för att hålla ihop. Särskilt viktigt är detta i ett samhälle med en solidariskt finansierad välfärdsmodell, just eftersom den solidaritet som håller upp systemet i sin tur baseras på en gemensam identitet och en stark känsla av gemenskap. Sverigedemokraternas vision är att den svenska kulturen ska erkännas och blomstra.

Utifrån detta bör kulturpolitikens fokus vara att vårda och värna det svenska kultur­arvet, det svenska språket, svenska värderingar och kunskap om Sveriges historia. Samhället bör även prioritera tillgänglighetsåtgärder, kultur i relation till folkhälsa och insatser som är ägnade åt att bevara det svenska naturarvet. Allas rätt till kultur och gemensamma kulturella referenspunkter är en grogrund för social sammanhållning mellan gammal och ung, fattig och rik, stadsbo och landsbygdsbo, oavsett härkomst.

För att leda kulturpolitiken mot denna vision bör nya kulturpolitiska mål inrättas. Målen bör ta följande aspekter i åtanke: kulturens egenvärde för oss människor som kulturella varelser, omsorgen om vårt arv och kulturens roll för samhället, individuell livskvalitet och kulturarbetares förutsättningar på arbetsmarknaden.

17.1   Kulturarvsmiljard

Sverigedemokraternas förslag: Kulturarvsmiljard.

Den svenska kulturens särart bottnar i nordens historia, natur och klimat. Det svenska kulturarvet ska vårdas och värnas, till gagn för nationens sammanhållning och för att öka kunskaperna om svensk historia och svensk identitet.

I konkreta budgettermer översätts detta i en kulturarvsmiljard, där en höjning av den kyrkoantikvariska ersättningen motsvarar ungefär hälften. Andra komponenter är satsningar på bland annat Statens musikverk, Institutet för språk och folkminnen och Riksantikvarieämbetet.

Sverigedemokraterna vill även inrätta en särskild fond dit privatpersoner, organisa­tioner, föreningar och i särskilda fall även kommuner ska kunna vända sig för att äska medel till verksamheter som bevarar och levandegör kulturarvet. Utöver att bidra med rena ekonomiska medel skulle en särskild kulturarvsfond också skicka en tydlig signal om att staten värdesätter den svenska nationens historia och kulturarv.

Sverigedemokraterna avsätter också medel för att bevara, vårda, levandegöra och sprida kunskap om fornlämningar, kulturlandskap och bebyggelse, bland annat genom ett ROT-avdrag öronmärkt för kulturhistoriska bebyggelsemiljöer.

17.2   Kulturlotsar och Sverigecenter

Sverigedemokraternas förslag: Kulturlotsar och Sverigecenter, 300 miljoner.

För att stärka integrationen i samhället, kommunernas utveckling, invånares relation till sitt lokala kulturarv och det sociala kapitalet föreslår Sverigedemokraterna kulturlotsar och Sverigecenter, en landsomfattande kulturpolitisk reform för integration och vitali­sering av kulturlivet. Kulturlotsen är en funktion för samordning av kulturinsatser på både kommunal och nationell nivå. Sverigecentren är tänkta som en väg till deltagande i den svenska kulturen i landets särskilt utsatta områden.

17.3   Bibliotekssatsning

Sverigedemokraternas förslag: Bibliotekstjänsterna och den tryckta litteraturskatten digitaliseras, 100 miljoner.

Våra nordiska grannländer har i flera avseenden gjort betydande framsteg vad gäller digitaliseringen av bibliotekstjänster och har visat på möjligheter för att utveckla biblioteken. För ökad nordisk likvärdighet och bättre samordning bör det vara en uttalad ambition att Sverige under en tioårsperiod digitaliserar merparten av vad som har getts ut i landet. Flera olika åtgärder är nödvändiga, och därför anslås ca 100 miljoner per år för detta arbete.

18   Bostadspolitik

Den långsiktiga visionen för Sverigedemokraternas bostadspolitik är balans mellan utbud och efterfrågan. Storskalig invandring har drivit fram ett efterfrågeöverskott och bidragit till köbildning och stor obalans på bostadsmarknaden. Byggsektorns konkur­rens, planering och finansiering av bostäder är ytterligare faktorer som påverkar situationen på bostadsmarknaden.

Den långsiktiga visionen måste vara att Sveriges otrygga bostadsområden steg för steg förbättras så att alla bostadsområden på sikt kan anses vara trygga, vilket inte är fallet idag. Det finns många aspekter på denna utveckling, inte minst socioekonomiska, men bostadspolitiken utgör en pusselbit.

Sverigedemokraterna vill åstadkomma en social bostadspolitik som på riktigt gagnar unga personer, hemlösa och äldre som lever i olika former av ekonomisk utsatthet. Samtidigt påverkar bostadspolitiken alla grupper i samhället, och målet måste vara att åstadkomma en fungerande helhet.

18.1   Höjt bostadsbidrag

Sverigedemokraternas förslag: Tillför en miljard för högre bostadsbidrag och se över reglerna för bostadsbidrag och bostadstillägg.

Låga hyror har länge präglat de subventionerade miljonprogrammens bostäder. Dessa har idag behov av omfattande renoveringar, vilket i slutändan kommer leda till hyres­höjningar. Nybyggnation av bostäder innebär samtidigt en hög hyra på grund av produktionskostnaden. Därför ser vi idag ett behov av en översyn av reglerna för bostadsbidrag och bostadstillägg så att de bättre följer hyressättningen.

18.2   Ytterligare sänkt fastighetsavgift för utsatta grupper

Sverigedemokraternas förslag: Sänk taket på fastighetsavgiften för småhus avseende pensionärer och utsatta grupper från nu gällande 4 till 3 procent av inkomsten.

Fastighetsavgiften på småhus som används som permanentbostad är begränsad för grupper som är ekonomiskt utsatta. Pensionärer eller de som uppbär sjuk- eller aktivitetsersättning har en takbegränsning av hur mycket av sin inkomst man ska behöva betala i fastighetsavgift.

Sverigedemokraterna ser positivt på denna begränsningsregel och vill ytterligare sänka nivån för hur mycket fastighetsavgiften maximalt ska kunna belasta utsatta grupper i samhället.[56]

18.3   Klassificera studentbostäder som elevhem

Sverigedemokraternas förslag: Slopa fastighetsavgiften på studentbostäder.

På många av Sveriges högskoleorter, inte minst i storstäderna, råder akut brist på studentbostäder. Det rör sig om ett växande problem i form av utbredd osäkerhet, långa köer, trångboddhet, långpendling och i många fall en växande svart marknad. I längden utgör detta en betydande socioekonomisk problematik i och med att det gör det väsentligt svårare för ungdomar från mindre välbeställda familjer att studera.

Sverigedemokraterna anser att studentbostäder ska kunna jämställas med elevhem och därmed omfattas av ett undantag i fastighetstaxeringslagen, med slopad fastighets­avgift som följd. Dessutom bör den kommunala fastighetsavgiften för studentbostäder avskaffas.[57]

18.4   Skatt vid andrahandsuthyrning

Sverigedemokraternas förslag: Utöka schablonavdraget för andrahandsuthyrning från 40000 kronor till 60000 kronor per år.

När stor bostadsbrist råder tenderar informella andrahandsmarknader och mer eller mindre tvivelaktiga överenskommelser uppstå, vilka myndigheterna inte har insyn i. Laglig andrahandsuthyrning är då att föredra, vilket man kan stimulera genom att göra det skattemässigt mer attraktivt. I till exempel Norge har man lyckats lösa en del av bostadsbristen genom att skattebefria andrahandsuthyrning.

Sverigedemokraterna vill därför utöka gränsen för hur mycket det är tillåtet att hyra ut en del av bostad i andra hand skattebefriat. Förslaget kan därtill antas öka utbudet av tillgängliga lägenheter.[58]

19   Skatter

Sverigedemokraterna är ett tillväxt- och välfärdsvänligt parti. Välstånd genereras genom arbete, vilket stimuleras genom ett dämpat skattetryck. Samtidigt har samhället stora gemensamma behov, vilket kräver finansiering. Debatten om skattenivåer i en inrikes­politisk, svensk kontext har ofta varit mer polariserad än de sakpolitiska skillnaderna. Även om högern och vänstern har olika ideologiska utgångspunkter är inte skillnaden i förd politik enorm.

Partiets ideologiska profil handlar i första hand om vad pengarna ska användas till, nationens och medborgarnas bästa. Det är viktigt att upprätthålla skattebetalarnas respekt för den offentliga ekonomin, om skattemedel förslösas blir effekten den motsatta.

Sverigedemokraterna står för en pragmatisk, avvägd skattepolitik som understryker solidaritet och nationell sammanhållning, samtidigt som den som arbetar ska kunna känna en trygghet i att inte bli beskattad mer än vad som verkligen behövs.

Regeringen lägger fram en budget som innehåller skattelättnader för höginkomst­tagare medan skatterna höjs på vanlig konsumtion (drivmedel hemelektronik, plast­påsar). Detta får en direkt negativ effekt för vanliga konsumenter, som drabbas av nya pålagor utan att man tar del av några fördelar.

Inkomstskatter

19.1   Ytterligare jobbskatteavdrag för både löntagare och pensionärer

Sverigedemokraternas förslag: Inför ett nytt jobbskatteavdrag för såväl tjänste- som pensionsinkomster på motsvarande 10 miljarder. Skillnaden i beskattning av inkomst av tjänst och pension avskaffas helt.

Se avsnitt 11.1.

19.2   Återställd SINK-skatt

Sverigedemokraternas förslag: Återställ den särskilda inkomstskatten för utomlands bosatta från 25 procent till tidigare 20 procent.

Boende i utlandet som är skattskyldiga i Sverige behöver ofta betala privat vårdförsäk­ring, beroende på vilket land de bor i, samtidigt som de inte nyttjar svensk välfärd i någon större utsträckning. Därför är det rimligt att utlandsboende betalar 20 procent i skatt på sina inkomster, vilket tidigare var fallet innan regeringen höjde skatten till 25procent.[59]

19.3   Nej till slopad värnskatt

Sverigedemokraternas förslag: Bibehåll värnskatten i nuvarande form med normal indexering av skiktgränserna.

Sveriges skattetryck är i princip för högt. Sverigedemokraternas målsättning är att löntagarna ska behålla så mycket som möjligt av sin lön, givet att samhällskontraktet kan säkras och välfärdsstaten upprätthållas. Denna ekvation blir dock svårare i efter­dyningarna av den migrationspolitiska härdsmältan under 2015. Ekonomisk politik innebär prioriteringar, och för 2020 prioriterar Sverigedemokraterna att i första hand sänka skatten för låg- och medelinkomsttagare (se avsnitt 11.1).

Avgifter för företag

19.4   Sänkta arbetsgivaravgifter för småföretag

Sverigedemokraternas förslag: Ta bort den allmänna löneavgiften för de första två anställda i samtliga företag upp till en taknivå om 300000 kronor per anställd och år.

Se avsnitt 11.2.

19.5   Lägre sjuklönekostnader

Sverigedemokraternas förslag: Inför ett avdrag i sjuklönekostnaderna som motsvarar de faktiska kostnaderna för ett småföretag med upp till nio anställda. För företag med fler anställda betalas enbart de sjuklönekostnader som överstiger schablonavdraget.

Se avsnitt 11.3.

19.6   Återställda momssatser

Sverigedemokraternas förslag: Återställ momsen på restaurang- och cateringtjänster samt på burkar och flaskor till ordinarie momssats om 25 procent.

Ordinarie momssats i Sverige är 25 procent, men flertalet varor och tjänster har nedsatta momssatser till antingen 12 eller 6 procent. Därtill är vissa varor och tjänster helt momsbefriade. Många momsnedsättningar verkar som ett riktat branschstöd, vilket är negativt ur perspektiven samhällsekonomisk effektivitet och rättvisa. Ett exempel är den nedsatta momsen på restaurang- och cateringtjänster, samt på hämtmat. De önskade effekterna har inte uppfyllts. Utvärderingar har gjort gällande att så lite som 1000 nya jobb har skapats till en kostnad om närmare 6 miljarder kronor.

I denna budget återställer Sverigedemokraterna dessa båda momssatser och använ­der istället utrymmet åt att sänka skatten på arbetsinkomster för främst låg- och medel­inkomsttagare. Tillika höjs momsen på flaskor och burkar till ordinarie 25 procent. I ett längre perspektiv bör en större skatteväxling mellan moms och inkomster utredas, eftersom sysselsättningseffekten blir mer påtaglig av sänkta skatter på arbetsinkomster. En sådan utredning bör även ta sikte på fördelningspolitiska effekter av en skatteväxling.[60], [61], [62]

Kapitalskatter

19.7   Utfasade ränteavdrag

Sverigedemokraternas förslag: Påbörja en utfasning av ränteavdragen med 1 procent­enhet per år under fem års tid 20212025.

Ränteavdragen är problematiska då staten subventionerar lånande samtidigt som man höjt beskattningen av sparande i två steg. Samtidigt bidrar ränteavdragen till att öka den finansiella stabiliteten eftersom det allt annat lika blir mer förmånligt att låna. Ränte­avdragen behöver därför successivt avvecklas. För att inte skapa en finansiell kris och med respekt för att hushållen agerar utifrån de regelverk som sätts upp bör en utfasning ske oerhört långsamt. Tillika bör de medel som därmed frigörs gå till sänkta inkomst­skatter så att hushållen kompenseras för de ökade utgifter som minskade ränteavdrag leder till. Sänkta inkomstskatter i växlingsförslaget träffar samtliga hushåll men främst de med låga inkomster och medelinkomster, vilka är mest känsliga för höjda ränte­kostnader på bolån.[63]

19.8   Sänkt skatt på investeringssparkonton och kapitalförsäkringar

Sverigedemokraternas förslag: Justera tillbaka skatten på investeringssparkontot och kapitalförsäkringar till 0,75 procent plus statslåneräntan, från nuvarande 1,0 procent.

Se avsnitt 8.5.

Punktskatter

Regeringen får sin budget att gå ihop genom att punktbeskatta hemelektronik, flygresor och plastpåsar. Detta ska beskrivas som vad det är, är ett oblygt insamlande av pengar till staten med miljöargumentet som fikonlöv. Och då kan man börja med att konstatera att miljöargumentet är svagt. Inköp av hemelektronik, vilket knappast är sämre för miljön än annan konsumtion, upphörde inte med införandet av en kemikalieskatt. Netto­resultatet blev istället ökad import och lägre skatteintäkter. Detta illustrerar ett under­liggande problem med punktskatterna, att den förstärkta skattebasen är osäker. Om konsumenterna agerar i enlighet med regeringens pekpinne så eroderas det som initialt kunde ses som en budgetförstärkning.

19.9   Lägre skatt på bensin och diesel

Sverigedemokraternas förslag: Avskaffa hela indexeringen (KPI + 2 %) på bensin­skatten. Sänk skatten på diesel och bensin med 1 krona per liter. (Reformera dessutom reduktionsplikten, vilket leder till ytterligare prissänkning vid pump.)

Se avsnitt 7.1 och 7.2.

19.10   Slopad flygskatt

Sverigedemokraternas förslag: Avskaffa flygskatten.

Se avsnitt 7.8.

19.11   Slopad kemikalieskatt

Sverigedemokraternas förslag: Avskaffa den så kallade kemikalieskatten, det vill säga den särskilda punktskatten på elektronikprodukter.

Undersökningar visar att kemikalieskatten har slagit hårt mot svensk handel. Kemikalie­skatten har medfört att var tionde köp har flyttats från svenska butiker till utländska hemsidor.[64] Kemikalieskatten är alltså skadlig för näringslivet och leder till lägre intäkter och svagare förutsättningar för industriell utveckling och detaljhandel i Sverige. Företagens anpassning till det nya läget har medfört att de har flyttat delar av sin verksamhet bort från Sverige, färre svenska arbetstillfällen och i förlängningen mindre resurser till offentlig sektor.[65]

19.12   Nej till skatt på plastpåsar

Sverigedemokraternas förslag: Inför inte en särskild punktskatt på plastpåsar.

Den föreslagna skatten på plastpåsar medför enbart en pålaga på konsumenterna och nästintill obefintlig miljönytta, eftersom plast redan återvinns till ny plast och/eller energi. Det finns inga belägg för att plastpåsar som används i Sverige skulle utgöra en mätbar del av den globala problematiken med plast i haven. Om syftet med punktskatt­en är att minska konsumtionen av plastpåsar i affär är det av allt att döma kontraproduk­tivt gällande utsläpp av växthusgaser, eftersom produktion av tygkassar totalt sett släpper ut mer koldioxid, trots längre livslängd än en plastpåse.[66]

19.13   Nej till skatt på avfallsförbränning

Sverigedemokraternas förslag: Inför inte en särskild punktskatt på avfallsförbränning.

Se avsnitt 14.3.

19.14   Återställd skatt på kraftvärmeverk

Sverigedemokraternas förslag: Reversera höjningen av skatten på kraftvärmeverk.

Regeringens tidigare skattehöjning för kraftvärme slår mot industrin och elkonsument­erna. Det är Sverigedemokraternas uppfattning att kraftvärmeindustrin i mycket hög grad har anpassat sig till samhällets miljökrav. Det som regeringen infört kommer att leda till minskad kraftvärmeproduktion och – givet det synnerligen ansträngda läget kring elförsörjningen – till ökad import av el. Eftersom Tyskland och Danmark har en betydande andel kolkraft i sin elproduktion innebär ökad import för svensk del en indirekt ökning av utsläppen av växthusgaser. Skattehöjningen bör således slopas.

19.15   Avskaffad bonusmalus

Sverigedemokraternas förslag: Avskaffa bonusmalus-systemet för personbilar.

Se avsnitt 7.5.

Övrigt

19.16   Slopad förmånsbeskattning av sjukvård

Sverigedemokraternas förslag: Avskaffa förmånsbeskattningen av privata sjukvårds­försäkringar.

Svensk sjukvård är överbelastad och har långa köer. Privata sjukvårdsförsäkringar som ger tillgång till privat sjukvård vid sidan av den ordinarie offentliga vården har medfört en avlastning i vårdköerna och i regionerna i den nu rådande situationen. En ökad beskattning på privat sjukvård kan medföra att allt fler väljer att ställa sig i de ordinarie vårdköerna och på så sätt ytterligare belasta den redan problemfyllda offentliga vården med längre väntetider. Sverigedemokraterna motsätter sig därför sjukvårdsskatten som inte leder till samhällsekonomisk nytta eller leder till mer jämlik vård.[67]

20   Tabeller per utgiftsområde

Utgiftsområde 1 Rikets styrelse

Anslagsförslag 2020 för utgiftsområde 1 Rikets styrelse

Tusental kronor

Ramanslag

Regeringens förslag

Avvikelse från regeringen (SD)

1:1

Kungliga hov- och slottsstaten

146400

+5000

2:1

Riksdagens ledamöter och partier m.m.

968702

2:2

Riksdagens förvaltningsanslag

861468

2:3

Riksdagens fastighetsanslag

100000

2:4

Riksdagens ombudsmän (JO)

112428

2:5

Riksrevisionen

347909

3:1

Sametinget

55428

+5000

4:1

Regeringskansliet m.m.

7922271

−450000

5:1

Länsstyrelserna m.m.

3172290

+10000

6:1

Allmänna val och demokrati

142340

+5000

6:2

Justitiekanslern

52550

6:3

Datainspektionen

110374

+5000

6:4

Valmyndigheten

20447

+3000

6:5

Stöd till politiska partier

169200

−19000

7:1

Åtgärder för nationella minoriteter

117771

+1500

7:2

Åtgärder för den nationella minoriteten romer

1500

1500

8:1

Mediestöd

762119

−102000

8:2

Myndigheten för press, radio och tv

39122

9:1

Svenska institutet för europapolitiska studier samt EU-information

28955

−18000

Summa

15131274

−556000

Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning

Anslagsförslag 2020 för utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning

Tusental kronor

Ramanslag

Regeringens förslag

Avvikelse från regeringen (SD)

1:1

Statskontoret

100183

1:2

Kammarkollegiet

71185

1:3

Finansinspektionens avgifter till EU:s tillsynsmyndigheter

17550

1:4

Arbetsgivarpolitiska frågor

2443

1:5

Statliga tjänstepensioner m.m.

13895000

1:6

Finanspolitiska rådet

10396

1:7

Konjunkturinstitutet

66295

1:8

Ekonomistyrningsverket

175469

1:9

Statistiska centralbyrån

583629

1:10

Bidragsfastigheter

274000

1:11

Finansinspektionen

623253

1:12

Riksgäldskontoret

319204

1:13

Bokföringsnämnden

10667

1:14

Vissa garanti- och medlemsavgifter

240520

1:15

Statens servicecenter

698581

1:16

Finansmarknadsforskning

29921

1:17

Upphandlingsmyndigheten

94419

1:18

Myndigheten för digital förvaltning

177476

Nytt anslag

2:1

Lönekostnader i staten

−228000

Summa

17390191

−228000

Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution

Anslagsförslag 2020 för utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution

Tusental kronor

Ramanslag

Regeringens förslag

Avvikelse från regeringen (SD)

1:1

Skatteverket

7924955

+4000

1:2

Tullverket

2123025

+280000

1:3

Kronofogdemyndigheten

2009009

+50000

Summa

12056989

+334000

Utgiftsområde 4 Rättsväsendet

Anslagsförslag 2020 för utgiftsområde 4 Rättsväsendet

Tusental kronor

Ramanslag

Regeringens förslag

Avvikelse från regeringen (SD)

1:1

Polismyndigheten

28546852

+2675000

1:2

Säkerhetspolisen

1641279

+210000

1:3

Åklagarmyndigheten

1698586

1:4

Ekobrottsmyndigheten

736115

+28000

1:5

Sveriges Domstolar

6241698

+597000

1:6

Kriminalvården

9448433

+1900000

1:7

Brottsförebyggande rådet

166347

1:8

Rättsmedicinalverket

455273

1:9

Gentekniknämnden

5709

1:10

Brottsoffermyndigheten

48374

1:11

Ersättning för skador på grund av brott

121953

+125000

1:12

Rättsliga biträden m.m.

2356357

+144000

1:13

Kostnader för vissa skaderegleringar m.m.

39987

1:14

Avgifter till vissa internationella sammanslutningar

24174

1:15

Bidrag till lokalt brottsförebyggande arbete

57157

1:16

Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden

21224

1:17

Domarnämnden

8574

1:18

Från EU-budgeten finansierade insatser avseende EU:s inre säkerhet

113000

Summa

51731092

+5679000

Utgiftsområde 5 Internationell samverkan

Anslagsförslag 2020 för utgiftsområde 5 Internationell samverkan

Tusental kronor

Ramanslag

Regeringens förslag

Avvikelse från regeringen (SD)

1:1

Avgifter till internationella organisationer

1328554

1:2

Freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet

193326

1:3

Nordiskt samarbete

13595

+10000

1:4

Ekonomiskt bistånd till enskilda utomlands samt diverse kostnader för rättsväsendet

4826

1:5

Inspektionen för strategiska produkter

45029

1:6

Forskning, utredningar och andra insatser rörande säkerhetspolitik, nedrustning och icke-spridning

72358

1:7

Bidrag till Stockholms internationella fredsforskningsinstitut (SIPRI)

28402

1:8

Bidrag till Utrikespolitiska institutet (UI)

19175

1:9

Svenska institutet

131360

+10000

1:10

Information om Sverige i utlandet

15475

1:11

Samarbete inom Östersjöregionen

176215

Summa

2028315

+20000

Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap

Anslagsförslag 2020 för utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap

Tusental kronor

Ramanslag

Regeringens förslag

Avvikelse från regeringen (SD)

1:1

Förbandsverksamhet och beredskap

38972457

1:2

Försvarsmaktens insatser internationellt

1180488

−75000

1:3

Anskaffning av materiel och anläggningar

15202092

1:4

Forskning och teknikutveckling

716905

1:5

Statens inspektion för försvarsunderrättelseverksamheten

11191

1:6

Totalförsvarets rekryteringsmyndighet

209195

+15000

1:7

Officersutbildning m.m.

224275

+50000

1:8

Försvarets radioanstalt

1271189

1:9

Totalförsvarets forskningsinstitut

233501

1:10

Nämnder m.m.

6301

1:11

Försvarets materielverk

1770787

1:12

Försvarsunderrättelsedomstolen

10584

2:1

Kustbevakningen

1304152

+10000

2:2

Förebyggande åtgärder mot jordskred och andra naturolyckor

74850

2:3

Ersättning för räddningstjänst m.m.

27580

2:4

Krisberedskap

1311104

2:5

Ersättning till SOS Alarm Sverige AB för alarmeringstjänst enligt avtal

381471

2:6

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap

1383330

2:7

Statens haverikommission

47332

3:1

Strålsäkerhetsmyndigheten

395666

4:1

Elsäkerhetsverket

65303

Summa

64799753

Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd

Anslagsförslag 2020 för utgiftsområde 7 Internationellt bistånd

Tusental kronor

Ramanslag

Regeringens förslag

Avvikelse från regeringen (SD)

1:1

Biståndsverksamhet

44283158

−16263000

1:2

Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida)

1491976

−200000

1:3

Nordiska Afrikainstitutet

16532

1:4

Folke Bernadotteakademin

127311

1:5

Riksrevisionen: Internationellt utvecklingssamarbete

50000

1:6

Utvärdering av internationellt bistånd

20176

+20000

Summa

45989153

−16443000

Utgiftsområde 8 Migration

Anslagsförslag 2020 för utgiftsområde 8 Migration

Tusental kronor

Ramanslag

Regeringens förslag

Avvikelse från regeringen (SD)

1:1

Migrationsverket

4443762

293500

1:2

Ersättningar och bostadskostnader

4936000

−1436000

1:3

Migrationspolitiska åtgärder

127915

−127915

1:4

Domstolsprövning i utlänningsmål

781903

+178097

1:5

Rättsliga biträden m.m. vid domstolsprövning i utlänningsmål

249831

−9831

1:6

Offentligt biträde i utlänningsärenden

402150

−75150

1:7

Utresor för avvisade och utvisade

349202

+300000

1:8

Från EU-budgeten finansierade insatser för asylsökande och flyktingar

155450

Nytt anslag

2:1

Återvandring

+800000

Summa

11446213

−664299

Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Anslagsförslag 2020 för utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Tusental kronor

Ramanslag

Regeringens förslag

Avvikelse från regeringen (SD)

1:1

Myndigheten för vård- och omsorgsanalys

37320

1:2

Statens beredning för medicinsk och social utvärdering

87923

1:3

Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket

152349

1:4

Tandvårdsförmåner

7069781

+400000

1:5

Bidrag för läkemedelsförmånerna

29680000

1:6

Bidrag till folkhälsa och sjukvård

9257886

+2100000

1:7

Sjukvård i internationella förhållanden

498187

1:8

Bidrag till psykiatri

2160393

+500000

1:9

Läkemedelsverket

149768

1:10

E-hälsomyndigheten

119603

1:11

Prestationsbundna insatser för att korta vårdköerna

2900000

2:1

Folkhälsomyndigheten

434599

+100000

2:2

Insatser för vaccinberedskap

88500

2:3

Bidrag till WHO

45665

2:4

Insatser mot hiv/aids och andra smittsamma sjukdomar

75502

3:1

Myndigheten för delaktighet

60896

3:2

Bidrag till funktionshindersorganisationer

188742

4:1

Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd

27598

4:2

Vissa statsbidrag inom funktionshindersområdet

797514

+25000

4:3

Bilstöd till personer med funktionsnedsättning

263395

4:4

Kostnader för statlig assistansersättning

24450971

+710000

4:5

Stimulansbidrag och åtgärder inom äldreområdet

1427490

+550000

4:6

Statens institutionsstyrelse

1157143

4:7

Bidrag till utveckling av socialt arbete m.m.

749351

5:1

Barnombudsmannen

26257

5:2

Barnets rättigheter

22261

6:1

Åtgärder avseende alkohol, narkotika, dopning, tobak samt spel

95629

7:1

Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd: Förvaltning

36488

7:2

Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd: Forskning

661503

8:1

Socialstyrelsen

699850

+75000

8:2

Inspektionen för vård och omsorg

744578

Summa

84167142

+4460000

Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning

Anslagsförslag 2020 för utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning

Tusental kronor

Ramanslag

Regeringens förslag

Avvikelse från regeringen (SD)

1:1

Sjukpenning och rehabilitering m.m.

36925977

+379000

1:2

Aktivitets- och sjukersättningar m.m.

42150170

+100000

1:3

Merkostnadsersättning och handikappersättning

1408000

+30000

1:4

Arbetsskadeersättningar m.m.

2608000

1:5

Ersättning inom det statliga personskadeskyddet

36923

1:6

Bidrag för sjukskrivningsprocessen

2508500

+100000

1:7

Ersättning för höga sjuklönekostnader

1189858

−1000000

2:1

Försäkringskassan

8807593

+100000

2:2

Inspektionen för socialförsäkringen

70822

+29000

Nytt anslag

Sjuklön för små företag

+5300000

Summa

95705843

+5038000

Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom

Anslagsförslag 2020 för utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom

Tusental kronor

Ramanslag

Regeringens förslag

Avvikelse från regeringen (SD)

1:1

Garantipension till ålderspension

14940800

+5380000

1:2

Efterlevandepensioner till vuxna

9804900

−83000

1:3

Bostadstillägg till pensionärer

10026300

−1120000

1:4

Äldreförsörjningsstöd

1174500

−80000

2:1

Pensionsmyndigheten

595896

Summa

36542396

+4097000

 


Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn

Anslagsförslag 2020 för utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn

Tusental kronor

Ramanslag

Regeringens förslag

Avvikelse från regeringen (SD)

1:1

Barnbidrag

33493943

1:2

Föräldraförsäkring

47288762

+3369000

1:3

Underhållsstöd

2627264

1:4

Adoptionsbidrag

20184

+2000

1:5

Barnpension och efterlevandestöd

997300

−80000

1:6

Omvårdnadsbidrag och vårdbidrag

4691391

1:7

Pensionsrätt för barnår

7565300

1:8

Bostadsbidrag

4746176

+1000000

Nytt anslag

Bidrag till förstföderskor

+1000000

Summa

101430320

+5291000

Utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering

Anslagsförslag 2020 för utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering

Tusental kronor

Ramanslag

Regeringens förslag

Avvikelse från regeringen (SD)

1:1

Etableringsåtgärder

156430

−156000

1:2

Kommunersättningar vid flyktingmottagande

8502572

−4251000

1:3

Hemutrustningslån

126585

−126585

2:1

Diskrimineringsombudsmannen

126955

−64000

2:2

Åtgärder mot diskriminering och rasism m.m.

91919

3:1

Särskilda jämställdhetsåtgärder

445039

+50000

3:2

Jämställdhetsmyndigheten

70000

−35000

3:3

Bidrag för kvinnors organisering

28163

−28000

4:1

Åtgärder mot segregation

500000

−500000

4:2

Delegationen mot segregation

18000

−9000

Nytt anslag

Obligatorisk förskola

+210 000

Summa

10065663

−4909585

 


Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv

Anslagsförslag 2020 för utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv

Tusental kronor

Ramanslag

Regeringens förslag

Avvikelse från regeringen (SD)

1:1

Arbetsförmedlingens förvaltningskostnader

7272139

−1175000

1:2

Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd

28067425

+4810000

1:3

Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser

8882007

−4441000

1:4

Lönebidrag och Samhall m.m.

20470545

+130000

1:5

Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige

120034

1:6

Europeiska socialfonden m.m. för perioden 2014–2020

1451500

1:7

Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering

42292

1:8

Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen

73616

1:9

Bidrag till administration av grundbeloppet

57916

1:10

Bidrag till Stiftelsen Utbildning Nordkalotten

8303

1:11

Bidrag till lönegarantiersättning

1875000

1:12

Nystartsjobb, etableringsjobb och stöd för yrkesintroduktionsanställningar

5262634

−2631000

1:13

Lån till körkort

151466

1:14

Etableringsersättning till vissa nyanlända invandrare

2483622

−2484000

2:1

Arbetsmiljöverket

676593

+67659

2:2

Arbetsdomstolen

34240

2:3

Internationella arbetsorganisationen (ILO)

33722

2:4

Medlingsinstitutet

50521

2:5

Myndigheten för arbetsmiljökunskap

38712

+3871

2:6

Regional skyddsombudsverksamhet

112000

+50000

Nytt anslag

Lärlingsanställningar

+500000

Summa

77164287

−5169470

 


Utgiftsområde 15 Studiestöd

Anslagsförslag 2020 för utgiftsområde 15 Studiestöd

Tusental kronor

Ramanslag

Regeringens förslag

Avvikelse från regeringen (SD)

1:1

Studiehjälp

4382408

−258000

1:2

Studiemedel

17696712

+770000

1:3

Avsättning för kreditförluster

1855904

+20000

1:4

Statens utgifter för studiemedelsräntor

167518

1:5

Bidrag till kostnader vid viss gymnasieutbildning och vid viss föräldrautbildning i teckenspråk

62150

1:6

Bidrag till vissa studiesociala ändamål

27000

1:7

Studiestartsstöd

410000

−410000

1:8

Centrala studiestödsnämnden

889803

1:9

Överklagandenämnden för studiestöd

16905

Nya anslag

1:10

Studieskuldsavdrag lärare i glesbygd

+230000

1:11

Betald polisutbildning

+100000

Summa

25508400

+452000

Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning

Anslagsförslag 2020 för utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning

Tusental kronor

Ramanslag

Regeringens förslag

Avvikelse från regeringen (SD)

1:1

Statens skolverk

1135892

1:2

Statens skolinspektion

443484

+500000

1:3

Specialpedagogiska skolmyndigheten

762437

1:4

Sameskolstyrelsen

51579

−15000

1:5

Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet

3911093

+1000000

1:6

Statligt stöd till särskild utbildning i gymnasieskolan

314806

1:7

Maxtaxa i förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet, m.m.

3903000

+1300000

1:8

Bidrag till viss verksamhet inom skolväsendet, m.m.

190720

1:9

Bidrag till svensk undervisning i utlandet

108015

1:10

Fortbildning av lärare och förskolepersonal

380026

+25000

1:11

Fler anställda i lågstadiet

985500

1:12

Skolforskningsinstitutet

24387

1:13

Praktiknära skolforskning

18543

1:14

Bidrag till lärarlöner

4670100

−2670000

1:15

Särskilda insatser inom skolområdet

163418

1:16

Statligt stöd för stärkt likvärdighet och kunskapsutveckling

4885500

−3000000

1:17

Bidrag till vissa studier

17525

1:18

Statligt stöd till vuxenutbildning

2372422

1:19

Myndigheten för yrkeshögskolan

125594

1:20

Statligt stöd till yrkeshögskoleutbildning

2832754

2:1

Universitetskanslersämbetet

156376

2:2

Universitets- och högskolerådet

202273

2:3

Uppsala universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå

1849467

2:4

Uppsala universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå

2259049

2:5

Lunds universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå

2165339

2:6

Lunds universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå

2322628

2:7

Göteborgs universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå

2206210

2:8

Göteborgs universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå

1664258

−8000

2:9

Stockholms universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå

1812675

2:10

Stockholms universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå

1709980

2:11

Umeå universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå

1463101

2:12

Umeå universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå

1186882

2:13

Linköpings universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå

1626821

2:14

Linköpings universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå

1022080

2:15

Karolinska institutet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå

747524

2:16

Karolinska institutet: Forskning och utbildning på forskarnivå

1663040

2:17

Kungl. Tekniska högskolan: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå

1216582

2:18

Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå

1712345

2:19

Luleå tekniska universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå

706999

2:20

Luleå tekniska universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå

416790

2:21

Karlstads universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå

695550

2:22

Karlstads universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå

260690

2:23

Linnéuniversitetet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå

1111214

2:24

Linnéuniversitetet: Forskning och utbildning på forskarnivå

359084

2:25

Örebro universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå

830106

2:26

Örebro universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå

286796

2:27

Mittuniversitetet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå

583130

2:28

Mittuniversitetet: Forskning och utbildning på forskarnivå

262470

2:29

Malmö universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå

979794

2:30

Malmö universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå

255672

2:31

Blekinge tekniska högskola: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå

262700

2:32

Blekinge tekniska högskola: Forskning och utbildning på forskarnivå

104401

2:33

Mälardalens högskola: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå

634451

2:34

Mälardalens högskola: Forskning och utbildning på forskarnivå

131692

2:35

Stockholms konstnärliga högskola: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå

208588

2:36

Stockholms konstnärliga högskola: Konstnärlig forskning och utbildning på forskarnivå

52014

2:37

Gymnastik- och idrottshögskolan: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå

111379

2:38

Gymnastik- och idrottshögskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå

39351

2:39

Högskolan i Borås: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå

523023

2:40

Högskolan i Borås: Forskning och utbildning på forskarnivå

89468

2:41

Högskolan Dalarna: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå

446239

2:42

Högskolan Dalarna: Forskning och utbildning på forskarnivå

87804

2:43

Högskolan i Gävle: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå

478704

2:44

Högskolan i Gävle: Forskning och utbildning på forskarnivå

109671

2:45

Högskolan i Halmstad: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå

414196

2:46

Högskolan i Halmstad: Forskning och utbildning på forskarnivå

80014

2:47

Högskolan Kristianstad: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå

417497

2:48

Högskolan Kristianstad: Forskning och utbildning på forskarnivå

69565

2:49

Högskolan i Skövde: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå

321195

2:50

Högskolan i Skövde: Forskning och utbildning på forskarnivå

57159

2:51

Högskolan Väst: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå

383154

2:52

Högskolan Väst: Forskning och utbildning på forskarnivå

77105

2:53

Konstfack: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå

169115

2:54

Konstfack: Konstnärlig forskning och utbildning på forskarnivå

20318

−9000

2:55

Kungl. Konsthögskolan: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå

67365

2:56

Kungl. Konsthögskolan: Konstnärlig forskning och utbildning på forskarnivå

11571

2:57

Kungl. Musikhögskolan i Stockholm: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå

137058

2:58

Kungl. Musikhögskolan i Stockholm: Konstnärlig forskning och utbildning på forskarnivå

20419

−10000

2:59

Södertörns högskola: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå

440002

2:60

Södertörns högskola: Forskning och utbildning på forskarnivå

92836

2:61

Försvarshögskolan: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå

36540

2:62

Försvarshögskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå

21439

2:63

Enskilda utbildningsanordnare på högskoleområdet

3537450

2:64

Särskilda utgifter inom universitet och högskolor

860473

2:65

Särskilda medel till universitet och högskolor

456723

2:66

Ersättningar för klinisk utbildning och forskning

2681459

2:67

Särskilda bidrag inom högskoleområdet

46674

3:1

Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation

6035846

−300000

3:2

Vetenskapsrådet: Avgifter till internationella organisationer

360061

3:3

Vetenskapsrådet: Förvaltning

167731

3:4

Rymdforskning och rymdverksamhet

1112356

+300000

3:5

Rymdstyrelsen: Förvaltning

35448

3:6

Institutet för rymdfysik

57106

3:7

Kungl. biblioteket

414482

3:8

Polarforskningssekretariatet

49636

3:9

Sunet

49183

3:10

Överklagandenämnden för etikprövning

5363

3:11

Etikprövningsmyndigheten

42663

3:12

Nämnden för prövning av oredlighet i forskning

8200

3:13

Särskilda utgifter för forskningsändamål

88995

4:1

Internationella program

81589

4:2

Avgift till Unesco och ICCROM

30886

4:3

Kostnader för Svenska Unescorådet

10645

4:4

Utvecklingsarbete inom områdena utbildning och forskning

35 143

Nya anslag

5:1

Stöd till glesbygdsskolor

+360000

5:2

Slopat karensavdrag förskola

+300000

5:3

Utökning av SYV grundskolan och gymnasieskolan

+125000

5:4

Slopat karensavdrag grundskola och fritids

+200000

5:5

Jourklass/jourskola

+500000

5:6

Utökad personaltäthet fritidshem

+370000

5:7

Teknikbrygga

+190000

5:8

Ökad lärartäthet och undervisningstimmar högre utbildning

+250000

5:9

Avskaffa produktivitetsavdraget

+350000

6:1

Nationella prov lärarutbildningen

+25000

6:2

Ökat basanslag

+300000

6:3

Tekniskt forskningsinstitut

+125000

6:4

Skolhälsovård

+305100

Summa

83315865

+513100

Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid

Anslagsförslag 2020 för utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid

Tusental kronor

Ramanslag

Regeringens förslag

Avvikelse från regeringen (SD)

1:1

Statens kulturråd

56717

+22000

1:2

Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete

533084

−309840

1:3

Skapande skola

176465

+90000

1:4

Forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet

45153

+20000

1:5

Stöd till icke-statliga kulturlokaler

9852

+15000

1:6

Bidrag till regional kulturverksamhet

1518605

1:7

Myndigheten för kulturanalys

16533

2:1

Bidrag till vissa scenkonstinstitutioner

1104748

−14000

2:2

Bidrag till vissa teater-, dans- och musikändamål

213614

−25000

2:3

Statens musikverk

119490

+6000

3:1

Bidrag till litteratur och kulturtidskrifter

180735

−30000

3:2

Myndigheten för tillgängliga medier

125957

3:3

Institutet för språk och folkminnen

68760

+11000

4:1

Statens konstråd

31753

−20000

4:2

Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön

42947

4:3

Nämnden för hemslöjdsfrågor

11714

+5000

4:4

Bidrag till bild- och formområdet

40069

−12000

5:1

Konstnärsnämnden

22481

5:2

Ersättningar och bidrag till konstnärer

476031

−93000

6:1

Riksarkivet

411006

7:1

Riksantikvarieämbetet

285382

+64000

7:2

Bidrag till kulturmiljövård

270542

+8000

7:3

Kyrkoantikvarisk ersättning

460000

+440000

7:4

Bidrag till arbetslivsmuseer

8000

8:1

Centrala museer: Myndigheter

1347035

−94000

8:2

Centrala museer: Stiftelser

268714

+10000

8:3

Bidrag till vissa museer

75519

+5000

8:4

Forum för levande historia

49301

8:5

Statliga utställningsgarantier och inköp av vissa kulturföremål

80

9:1

Myndigheten för stöd till trossamfund

13085

+5000

9:2

Stöd till trossamfund

81919

−41000

10:1

Filmstöd

553444

−97550

11:1

Sändningar av TV Finland

9721

+1055

11:2

Forskning och dokumentation om medieutvecklingen

3392

11:3

Avgift till Europeiska audiovisuella observatoriet

483

11:4

Statens medieråd

23320

−15000

11:5

Stöd till taltidningar

48856

12:1

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor

51656

+5000

12:2

Bidrag till nationell och internationell ungdomsverksamhet

240680

−13000

12:3

Särskilda insatser inom ungdomspolitiken

2000

−2000

13:1

Stöd till idrotten

1974311

13:2

Bidrag till allmänna samlingslokaler

52164

−20000

13:3

Stöd till friluftsorganisationer

50785

+65000

13:4

Bidrag till riksdagspartiers kvinnoorganisationer

15000

−15000

13:5

Insatser för den ideella sektorn

171758

−123000

14:1

Bidrag till folkbildningen

4319683

−770000

14:2

Bidrag till tolkutbildning

59331

14:3

Särskilda insatser inom folkbildningen

150000

−150000

14:4

Särskilt utbildningsstöd

193158

15:1

Spelinspektionen

76247

+5000

Nya anslag

16:1

Kulturarvs-ROT

+160000

16:2

Kulturarvsfond

+100000

16:3

Skapande äldreomsorg

+35000

16:4

Öppna museer

+150000

16:5

Kulturreservat

+33000

16:6

Stimulansbidrag kulturmiljökompetens

+50000

16:7

Stimulansbidrag kultur i vården

+35000

16:8

Kulturlotsar och Sverigecenter

+295000

16:9

Bibliotekssatsning

+96000

Summa

16061280

−113335

Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik

Anslagsförslag 2020 för utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik

Tusental kronor

Ramanslag

Regeringens förslag

Avvikelse från regeringen (SD)

1:1

Bostadspolitisk utveckling

20600

1:2

Omstrukturering av kommunala bostadsföretag

25000

1:3

Stöd för att underlätta för enskilda att ordna bostad

43000

−25000

1:4

Boverket

333462

1:5

Statens geotekniska institut

50500

1:6

Lantmäteriet

660686

+25000

1:7

Energieffektivisering och renovering av flerbostadshus och utomhusmiljöer

165000

1:8

Investeringsstöd för anordnande av hyresbostäder och bostäder för studerande

2100000

+100000

1:9

Bidrag till åtgärder mot radon i bostäder

34000

1:10

Innovativt och hållbart byggande

25000

2:1

Konsumentverket

169819

−3238

2:2

Allmänna reklamationsnämnden

52582

+5000

2:3

Fastighetsmäklarinspektionen

25565

2:4

Åtgärder på konsumentområdet

16934

2:5

Bidrag till miljömärkning av produkter

4374

Nytt anslag

3:1

Ökad trygghet i förorterna

+250000

Summa

3726522

+351762

 


Utgiftsområde 19 Regional tillväxt

Anslagsförslag 2020 för utgiftsområde 19 Regional tillväxt

Tusental kronor

Ramanslag

Regeringens förslag

Avvikelse från regeringen (SD)

1:1

Regionala tillväxtåtgärder

1690637

1:2

Transportbidrag

454864

1:3

Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden 2014–2020

1527024

Summa

3672525

Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård

Anslagsförslag 2020 för utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård

Tusental kronor

Ramanslag

Regeringens förslag

Avvikelse från regeringen (SD)

1:1

Naturvårdsverket

588944

−169000

1:2

Miljöövervakning m.m.

465714

1:3

Åtgärder för värdefull natur

1115035

−215000

1:4

Sanering och återställning av förorenade områden

919218

+31000

1:5

Miljöforskning

93825

1:6

Kemikalieinspektionen

275692

1:7

Avgifter till Internationella organisationer

262131

−10000

1:8

Klimatbonus

1760000

−1760000

1:9

Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut

268281

−10000

1:10

Klimatanpassning

98000

1:11

Åtgärder för havs- och vattenmiljö

1389565

1:12

Insatser för internationella klimatinvesteringar

255000

+500000

1:13

Internationellt miljösamarbete

40400

1:14

Skydd av värdefull natur

875500

−476000

1:15

Havs- och vattenmyndigheten

244341

1:16

Klimatinvesteringar

1955000

−1955000

1:17

Klimatpremier

170000

−170000

1:18

Stöd för gröna och trygga samhällen

50000

−50000

1:19

Industriklivet

600000

−400000

1:20

Åtgärder för ras- och skredsäkring längs Göta älv

90000

2:1

Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande

98129

2:2

Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning

956408

+25000

Nya anslag

3:1

Innovativ teknik för miljö och klimat

+500000

4:1

Strandstädning

+50000

Summa

12571183

−4109000

Utgiftsområde 21 Energi

Anslagsförslag 2020 för utgiftsområde 21 Energi

Tusental kronor

Ramanslag

Regeringens förslag

Avvikelse från regeringen (SD)

1:1

Statens energimyndighet

304609

1:2

Insatser för energieffektivisering

203000

+80000

1:3

Insatser för förnybar elproduktion

25000

−25000

1:4

Energiforskning

1567723

+20000

1:5

Laddinfrastruktur längs större vägar

50000

+50000

1:6

Energimarknadsinspektionen

135272

1:7

Energiteknik

835000

−835000

1:8

Elberedskap

258000

1:9

Avgifter till internationella organisationer

25328

+1000

1:10

Lokal och regional kapacitetsutveckling för klimat- och energiomställning

65000

−65000

Nya anslag

2:1

Forskningsreaktor för fjärde generationens kärnkraft

+150000

2:3

Vätgasstrategi

+100000

Summa

3468932

−524000

Utgiftsområde 22 Kommunikationer

Anslagsförslag 2020 för utgiftsområde 22 Kommunikationer

Tusental kronor

Ramanslag

Regeringens förslag

Avvikelse från regeringen (SD)

1:1

Utveckling av statens transportinfrastruktur

25783982

+1455000

1:2

Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur

24655015

+550000

1:3

Trafikverket

1421782

1:4

Ersättning för sjöräddning och fritidsbåtsändamål

188308

1:5

Ersättning för viss kanal- och slussinfrastruktur

62284

1:6

Ersättning avseende icke statliga flygplatser

88013

1:7

Trafikavtal

1050000

1:8

Viss internationell verksamhet

28757

1:9

Statens väg- och transportforskningsinstitut

53035

1:10

Från EU-budgeten finansierade stöd till Transeuropeiska nätverk

150000

1:11

Trängselskatt i Stockholm

2215476

1:12

Transportstyrelsen

2215497

−10000

1:13

Trafikanalys

70001

1:14

Trängselskatt i Göteborg

930236

1:15

Sjöfartsstöd

1588000

1:16

Internationell tågtrafik

50000

−50000

1:17

Infrastruktur för flygtrafiktjänst

157000

2:1

Post- och telestyrelsen

63387

2:2

Ersättning för särskilda tjänster för personer med funktionsnedsättning

136278

2:3

Grundläggande betaltjänster

28037

2:4

Informationsteknik och telekommunikation

64844

2:5

Driftsäker och tillgänglig elektronisk kommunikation

296014

+50000

Nya anslag

3:1

Sjöfartsverket

+500000

4:1

Trafikinspektörer

+150000

Summa

61295946

+2645000

Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Anslagsförslag 2020 för utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Tusental kronor

Ramanslag

Regeringens förslag

Avvikelse från regeringen (SD)

1:1

Skogsstyrelsen

488251

1:2

Insatser för skogsbruket

252073

+65000

1:3

Statens veterinärmedicinska anstalt

153420

1:4

Bidrag till veterinär fältverksamhet

125978

1:5

Djurhälsovård och djurskyddsfrämjande åtgärder

9933

+5000

1:6

Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar

134349

1:7

Ersättningar för viltskador m.m.

52778

+5000

1:8

Statens jordbruksverk

601098

1:9

Bekämpande av växtskadegörare

7000

1:10

Gårdsstöd m.m.

7345000

1:11

Intervention för jordbruksprodukter m.m.

144000

1:12

Stödåtgärder för fiske och vattenbruk

33250

+15000

1:13

Från EU-budgeten finansierade stödåtgärder för fiske och vattenbruk

164000

1:14

Livsmedelsverket

257235

+20000

1:15

Konkurrenskraftig livsmedelssektor

261160

+20000

1:16

Bidrag till vissa internationella organisationer m.m.

42913

1:17

Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur

3896097

+300000

1:18