Vildsvinsolyckor

Motion 2008/09:MJ389 av Ronny Olander m.fl. (s)

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att när regeringen presenterar ett förslag till ny förvaltning av vildsvinsstammen måste en tydlig reglering av vildsvinsjakt, i enlighet med Naturvårdsverkets förslag, ingå som en viktig del, inte minst vildsvinsjakt vid åtel.

Motivering

Den svenska vildsvinsstammen har ökat kraftigt under de senaste åren. I dag finns cirka 60 000 vildsvin i landet från Dalälven och söderut.

Under 2007 inträffade cirka 1 500 trafikolyckor med vildsvin inblandade. Under det första halvåret i år rapporterades 815 kollisioner med vildsvin. Det är en fördubbling jämfört med samma period förra året. Skåne toppar listan med 223 kollisioner. Därefter följer Kronobergs, Sörmlands och Kalmar län.

För att minska vildsvinens skadeverkningar i jordbruket och antalet trafikolyckor måste vildsvinsstammen beskattas genom jakt. En jaktform som används för att beskatta stammen är så kallad jakt vid åtel. Det finns många synpunkter på jaktformen, men den har stora fördelar när det gäller att selektera vilka djur som skall tas bort, och skadeskjutningsrisken är betydligt mindre än vid andra jaktformer. Tyvärr har en del väldigt små markägare missbrukat jaktformen.

Genom att kraftigt utfodra vildsvinen har man skapat en onaturligt stor viltstam som förorsakar skador på grannarnas jordbruk. På dessa marker, ofta mindre än 10 ha, utarrenderas sedan åteljakt på denna onaturliga stam till i många fall väldigt höga arrenden. Arrendena är från dagsarrenden och uppåt. Denna jaktform är både oetisk och skapar problem för omgivningen.

Naturvårdsverket har på regeringens uppdrag redovisat förslag till hur en ny förvaltning av vildsvinsstammen bör se ut. Bland annat föreslår Naturvårdsverket att planerad åtling och utfodring ska ske på platser som ligger på behörigt avstånd från odlingsmark. Med ”behörigt avstånd” avser Naturvårdsverket minst 200 meter eller 500 meter till främmande jordbruksmark och endast en automatutfodring per 50 hektar och max 2–3 kilo per dygn. Ingen utfodring får ske på marker mindre än 10 hektar, anser Naturvårdsverket.

Genom att reglera detta avstånd till grannmarker går det att styra jakten så att den sker på en naturlig stam, inom den egna jaktmarken eller inom ett överenskommet jaktvårdsområde.

Naturvårdsverket anser också att förvaltning av vildsvin kräver mer organiserat samarbete mellan berörda intressenter och från förvaltningssynpunkt över större geografiskt område än övriga klövviltarter i Sverige för att förebygga och balansera de skador vildsvin orsakar. Ökat samarbete behövs också för att minska konflikterna mellan jägarnas intressen och jordbruksarrendatorernas intresse att kraftigt begränsa vildsvinens skador i jordbruket samt för att minska antalet trafikolyckor med vildsvin inblandande.

Genom att kraftigt utfodra vildsvinen har man skapat en onaturligt stor viltstam som förorsakar skador på grannarnas jordbruk. På dessa marker, ofta mindre än 10 ha, utarrenderas sedan åteljakt på denna onaturliga stam till i många fall väldigt höga arrenden. Arrendena är från dagsarrenden och uppåt. Denna jaktform är både oetisk och skapar problem för omgivningen.

När regeringen presenterar ett förslag till ny förvaltning av vildsvinsstammen måste en tydlig reglering av vildsvinsjakt, i enlighet med Naturvårdsverkets förslag, ingå som en viktig del, inte minst vildsvinsjakt vid åtel.

Stockholm den 30 september 2008
Ronny Olander (s)
Christin Hagberg (s)	Gunnar Sandberg (s)
Hans Stenberg (s)	Karl Gustav Abramsson (s)