Vissa anslagsfrågor inom utgiftsområdena 9-12

Motion 2003/04:Sf359 av Bo Könberg m.fl. (fp)

1 Innehållsförteckning

1 Innehållsförteckning 1

2 Förslag till riksdagsbeslut 2

3 Motivering 3

3.1 Fritidsfastighet och beräkning av bostadstillägg 3

3.2 Antalet månader med omställningspension 3

3.3 Underhållsstöd 4

3.4 Bättre kontroll för att förebygga felaktiga utbetalningar 4

3.5 Dröjsmålsränta från försäkringskassor 4

3.6 Anslagsyrkanden 5

2 Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen anvisar för budgetåret 2004 till 13:2 Bidrag för läkemedelsförmånerna 300 000 000 kr mindre än vad regeringen föreslagit eller således 19 150 000 000 kr. 1

2. Riksdagen anvisar för budgetåret 2004 till 19:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. 2 590 000 000 kr mindre än vad regeringen föreslagit eller således 41 834 423 000 kr.

3. Riksdagen anvisar för budgetåret 2004 till 19:2 Aktivitets- och sjukersättningar m.m. 550 000 000 kr mindre än vad regeringen föreslagit eller således 64 305 417 000 kr.

4. Riksdagen anvisar för budgetåret 2004 till 19:4 Arbetsskadeersättningar m.m. 350 000 000 kr mindre än vad regeringen föreslagit eller således 6 123 009 000 kr.

5. Riksdagen anvisar för budgetåret 2004 till 20:2 Efterlevandepensioner till vuxna 50 000 000 kr utöver vad regeringen föreslagit eller således 15 742 000 000 kr.

6. Riksdagen anvisar för budgetåret 2004 till 20:3 Bostadstillägg för pensionärer 55 000 000 kr utöver vad regeringen föreslagit eller således 10 843 000 000 kr.

7. Riksdagen anvisar för budgetåret 2004 till 21:2 Föräldraförsäkring 50 000 000 kr mindre än vad regeringen föreslagit eller således 23 162 000 000 kr.

8. Riksdagen anvisar för budgetåret 2004 till 21:3 Underhållsstöd 190 000 000 kr mindre än vad regeringen föreslagit eller således 1 938 000 000 kr.

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om dröjsmålsränta.

1 Yrkande 1 hänvisat till SoU.

3 Motivering

3.1 Fritidsfastighet och beräkning av bostadstillägg

Vid inkomstprövningen av bostadstillägg för pensionärer (BTP) reduceras det möjliga BTP-beloppet med hänsyn till bland annat värdet av en sommarstuga eller en annan fritidsfastighet. Däremot tas ingen hänsyn till eventuellt värde av ett småhus som är den sökandes permanentbostad.

Följderna av detta kan ibland stå i strid med ambitionen att människor med likartade förhållanden också skall behandlas lika inom olika trygghets- eller bidragssystem. En pensionär som hyr sin lägenhet och äger en sommarstuga kan få reducerat BTP eller inget BTP alls. Men en annan pensionär med samma inkomst, förmögenhet, bostads- och fritidshusyta kan få ut mer i BTP därför att permanentbostaden är ägd medan sommarstugan är hyrd.

Denna del av nuvarande regler som kan ge sådana resultat tillkom en gång av besparingsskäl. Den har visat sig få även vissa andra icke önskvärda effekter, såsom att BTP kan bidra till att påskynda avyttringen av ett fritidshus som kan ha stor betydelse för den äldres livskvalitet.

Prövningen av BTP med hänsyn till innehav av fritidshus bör avskaffas från årsskiftet, och vi beräknar kostnaden för detta till 55 miljoner för budgetåret 2004.

3.2 Antalet månader med omställningspension

Efter tidigare riksdagsbehandling, med bland annat liberala motioner, gäller att omställningspensionen efter äkta makes eller motsvarandes bortgång från och med 2003 förlängdes till – i de fall där det inte finns barn under 12 år – tio månader.

Därmed har tidigare förslag från vårt håll delvis tillmötesgåtts. När det gäller den återgång till tolv månader som vi vid ett antal tillfällen föreslagit har regeringen tidigare aviserat ett genomförande 2005. Av årets budgetproposition framgår inte om det fortfarande är regeringens avsikt att lägga fram förslag till riksdagen om detta.

Bakom den här frågans uppkomst ligger en olyckligt hårdhänt besparing som dessutom var ett avsteg från regeringens sida från en uppgörelse om änkepensionerna som flera partier tidigare hade enats kring. Mot den bakgrunden är det stötande med denna långt utdragna process för att rätta till det som skett. Återgången till 12 månader bör genomföras snarast möjligt, vilket torde vara den 1 juli 2004. Regeringen bör återkomma med förslag om detta. I vårt partis budgetmotion beräknar vi för detta 50 miljoner kronor för budgetåret 2004.

3.3 Underhållsstöd

När det gäller underhållsstöd går det att göra en besparing, bland annat genom mindre rätt till bidrag för vårdnadshavare med goda inkomster. Det förslag vi förordar kommer från Underhållsbidrags- och bidragsförskottsutredningen (SOU 1995:26) som föreslog en s k nettokvotsmetod.

Eftersom detta förslag finns i en sedan några år framlagd och remissbehandlad offentlig utredning bör det kunna införas snabbt, från den 1 april 2004. Regeringen bör snarast återkomma med lagförslag. Besparingen kan uppskattas bli omkring 170 miljoner per år.

3.4 Bättre kontroll för att förebygga felaktiga utbetalningar

Att försäkringskassorna gör en del utbetalningar som bygger på felaktigt underlag och ibland på bedrägerier har uppmärksammats och exempelvis framgick detta av en granskning 2002 av felaktigt utbetalda belopp som avsåg vård av sjuka barn.

Möjligheter bör finnas att genom bättre administration förebygga detta slags fel, undvika felbedömningar och försvåra såväl misstag som bedrägerier mot försäkringskassorna. Vi förordar att 50 miljoner kronor för detta ändamål anvisas utöver regeringens förslag på anslaget 19:8 Allmänna försäkringskassor. Detta kan förutsättas ge sänkta kostnader, som i vårt partis budgetmotion försiktigt uppskattats till 100 miljoner på utgiftsområde 10 och 70 miljoner på utgiftsområde 12, och det sistnämnda har beaktats i bl.a. yrkandet ovan om anslaget 21:3.

3.5 Dröjsmålsränta från försäkringskassor

Försäkringskassan har sedan år 1994 rätt att ta ut dröjsmålsränta på de belopp som en person är skyldig att återbetala till kassan.

Det framstår då som rimligt att även personer som drabbas av försenad eller felaktig hantering från kassans sida skall kunna erhålla dröjsmålsränta. För detta borde följande gälla. Försenas ett beslut om utbetalning beroende på förhållanden som mottagaren inte kan råda över bör dröjsmålsränta utbetalas. Om ett beslut om avslag i ett ärende överklagas, och sedan ändras helt eller delvis till den klagandes fördel, bör ränta betalas från den dag då avslagsbeslutet fattades av försäkringskassan.

En sådan ordning skulle även ha fördelen att tydliggöra kostnader vid långsam handläggning och bidra till att förkorta handläggningstider. En liten ökning av statens räntekostnader kan åtföljas av en viss vinst när det gäller mer effektiv ärendehantering. Regeringen bör återkomma med förslag om när försäkringskassan skall vara skyldig att betala dröjsmålsränta. Detta bör ges regeringen till känna.

3.6 Anslagsyrkanden

Med hänvisning till vad som anförs i andra motioner om läkemedel, sjukförsäkring och familjepolitik lägger vi även här fram yrkanden om de nettoförändringar av anslag under Utgiftsområdena 9, 10 och 12 som våra förslag resulterar i.

Vad gäller anslaget 13:2 kommer bifall till förslag i Folkpartiets sjukvårdsmotion om större besparingar genom nya regler om s k generika att ge besparingar som ger lägre kostnader för landstingen. Men denna vinst bör delas mellan stat och landsting. Det får då ske genom en justering av statsbidrag. Den ändring det leder till under utgiftsområde 25 är inte beaktad här, utan i avvaktan på teknisk justering redovisas besparingen på anslaget 13:2

Stockholm den 6 oktober 2003
Bo Könberg (fp)
Kerstin Heinemann (fp)	Linnéa Darell (fp)
Solveig Hellquist (fp)	Anne-Marie Ekström (fp)