2019 års ekonomiska vårproposition

Regeringens proposition

2018/19:100

2019 års ekonomiska vårproposition

Förslag till riktlinjer

Regeringens proposition

2018/19:100

2019 års ekonomiska vårproposition

Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.

Stockholm den 5 april 2019

Stefan Löfven

Per Bolund (Finansdepartementet)

Propositionens huvudsakliga innehåll

Propositionen innehåller regeringens förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken och budget- politiken. Riktlinjernas syfte är att ange politikens inriktning inför budgetpropositionen för 2020.

Riktlinjerna för den ekonomiska politiken baseras på propositionens övriga innehåll, dvs. en beskrivning av finanspolitikens övergripande inriktning, en bedömning av den makroekonomiska utvecklingen och den offentliga sektorns finanser, en uppföljning och bedömning av de budgetpolitiska målen, en uppföljning av statens budget samt en bedömning av finanspolitikens långsiktiga hållbarhet.

I propositionen lämnas även förslag till vissa ändringar av utgiftsområdenas indelning.

P R O P . 2 0 1 8 / 1 9 : 1 0 0

Innehållsförteckning

Tabellförteckning ...............................................................................................................

7

Diagramförteckning ........................................................................................................

10

1

Förslag till riksdagsbeslut .....................................................................................

15

2

Riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken ...........................

19

 

2.1

Inledning.................................................................................................

19

 

2.2

Utsikter för svensk ekonomi.................................................................

25

 

2.3

Det finanspolitiska ramverket ska värnas .............................................

29

3

Den makroekonomiska utvecklingen...................................................................

33

 

3.1

Utsikterna i omvärlden 2019 och 2020 .................................................

33

 

3.2

Tillväxtutsikterna för Sverige 2019 och 2020 .......................................

37

 

3.3

Utvecklingen 2021 och 2022 .................................................................

41

 

3.4

Osäkerhet i prognosen...........................................................................

41

 

3.5

Alternativa scenarier ..............................................................................

43

 

3.6

Prognosrevideringar...............................................................................

44

 

3.7

Utvecklingen enligt andra bedömare ....................................................

45

 

3.8

Utvärdering av prognoser för BNP-tillväxten .....................................

46

 

3.9

Fördjupning om utvecklingen på arbetsmarknaden ............................

47

 

3.10

Regeringens mått på välstånd ................................................................

49

4

De budgetpolitiska målen .....................................................................................

57

 

4.1

Uppföljning av målet för det finansiella sparandet ..............................

58

 

4.2

Uppföljning av skuldankaret .................................................................

59

 

4.3

Bedömning av utgiftstakets nivå 2022 ..................................................

59

 

4.4

Uppföljning av det kommunala balanskravet.......................................

61

 

4.5

Uppföljning av målen i stabilitets- och tillväxtpakten.........................

62

 

4.6

Den europeiska terminen och EU:s rekommendation till Sverige .....

63

 

4.7

Finanspolitiska rådets bedömningar .....................................................

65

 

4.8

Riksrevisionens granskning av årsredovisningen för staten 2017 .......

68

5

Inkomster...............................................................................................................

73

5.1Förslag till ändrade skatteregler och förändringar av övriga

 

 

inkomster i propositionen Vårändringsbudget för 2019 .....................

73

 

5.2

Offentliga sektorns skatteintäkter ........................................................

74

 

5.3

Statens inkomster...................................................................................

84

 

5.4

Uppföljning av statens inkomster.........................................................

85

6

Utgifter

..................................................................................................................

91

 

6.1

Utveckling av de takbegränsade utgifterna över tid.............................

93

5

P R O P . 2 0 1 8 / 1 9 : 1 0 0

 

6.2

Förändring av de takbegränsade utgifterna jämfört med den

 

 

 

beslutade budgeten för 2019 ..................................................................

99

 

6.3

Utgiftsprognos för 2019.......................................................................

104

 

6.4

Arbetskostnadsindex i pris- och löneomräkningen............................

106

 

6.5

Prisomräkning av vissa anslag på infrastrukturområdet.....................

108

7

Den offentliga sektorns finanser, statens budgetsaldo och statsskuld .............

113

 

7.1

Budgeteffekter av riksdagens och regeringens åtgärder sedan

 

 

 

budgetpropositionen för 2019 .............................................................

114

 

7.2

Den offentliga sektorns finanser .........................................................

115

 

7.3

Statens finanser .....................................................................................

120

 

7.4

Ålderspensionssystemets finanser .......................................................

122

 

7.5

Kommunsektorns finanser...................................................................

124

 

7.6

Nettoförmögenheten och skuldutvecklingen .....................................

129

 

7.7

Finansiellt sparande enligt olika bedömare .........................................

133

 

7.8

Uppföljning av statens budgetsaldo ....................................................

134

 

7.9

Uppföljning av offentliga sektorns finanser .......................................

134

8

Bedömning av finanspolitikens långsiktiga hållbarhet.......................................

139

 

8.1

Vad avses med att finanspolitiken är hållbar? .....................................

139

 

8.2

Långsiktiga utmaningar ........................................................................

140

 

8.3

Ett scenario för utvecklingen på lång sikt ...........................................

142

 

8.4

Förutsättningarna kan ändras ..............................................................

149

 

8.5

Beräkningarnas känslighet och jämförelse med föregående

 

 

 

bedömning.............................................................................................

152

 

8.6

Finanspolitiken bedöms sammantaget vara långsiktigt hållbar .........

154

9

Ändrad fördelning av ändamål och verksamheter på utgiftsområden ..............

157

Bilagor

 

 

Bilaga 1

Tabellsamling den makroekonomiska utvecklingen och offentliga finanser

Bilaga 2

Fördelningspolitisk redogörelse

 

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 5 april 2019

6

P R O P . 2 0 1 8 / 1 9 : 1 0 0

Tabellförteckning

 

 

Tabell 2.1

Förslag till reformer och finansiering i propositionen

 

 

Vårändringsbudget för 2019 ..................................................................

25

Tabell 2.2

Makroekonomiska nyckeltal .................................................................

27

Tabell 2.3

Den offentliga sektorns finanser...........................................................

27

Tabell 2.4

Utgiftstakets nivåer................................................................................

29

Tabell 3.1

Nyckeltal ................................................................................................

36

Tabell 3.2

Nyckeltal ................................................................................................

36

Tabell 3.3

Arbetsmarknadens utveckling...............................................................

39

Tabell 3.4

Scenarier: 1 Lägre potentiell produktivitet och 2 Högre potentiell

 

 

produktivitet...........................................................................................

44

Tabell 3.5

Jämförelse mellan regeringens prognoser.............................................

45

Tabell 3.6

Jämförelse mellan olika bedömares prognoser.....................................

46

Tabell 3.7

Medelprognosfel för prognoser för BNP-tillväxt ................................

47

Tabell 3.8

Rangordningar av bedömarens prognosprecision ................................

47

Tabell 4.1

Finansiellt sparande i den offentliga sektorn samt indikatorer för

 

 

avstämning mot överskottsmålet ..........................................................

58

Tabell 4.2

Ursprungligt och faktiskt utgiftstak.....................................................

60

Tabell 4.3

Utgiftstak och takbegränsade utgifter ..................................................

61

Tabell 4.4

Nyckeltal för uppföljning av stabilitets- och tillväxtpaktens

 

 

förebyggande del ....................................................................................

63

Tabell 5.1

Offentligfinansiella effekter av ändrade skatte- och avgiftsregler i

 

 

propositionen Vårändringsbudget för 2019 och propositionen

 

 

Extra ändringsbudget för 2019 – Sänkt mervärdesskatt på

 

 

elektroniska publikationer.....................................................................

74

Tabell 5.2

Skattekvot...............................................................................................

75

Tabell 5.3

Offentliga sektorns skatteintäkter och inkomsterna i statens

 

 

budget .....................................................................................................

76

Tabell 5.4

Skatt på arbete ........................................................................................

77

Tabell 5.5

Faktisk och underliggande utveckling av kommunernas

 

 

skatteunderlag ........................................................................................

78

Tabell 5.6

Skattereduktioner...................................................................................

79

Tabell 5.7

Fastighetsskatt och kommunal fastighetsavgift ...................................

81

Tabell 5.8

Skatt på konsumtion och insatsvaror....................................................

81

Tabell 5.9

Förändring av totala skatteintäkter till följd av regeländringar...........

83

Tabell 5.10

Antaganden i skatteprognoserna och förändringar jämfört med

 

 

budgetpropositionen för 2019...............................................................

85

Tabell 5.11

Aktuell prognos jämfört med beslutad budget för 2019 samt

 

 

statens budget för 2017 och 2018..........................................................

86

Tabell 5.12

Övriga inkomster, aktuell prognos jämfört med beslutad budget

 

 

för 2019...................................................................................................

87

Tabell 5.13

Övriga inkomster, utfall 2017 och 2018 jämfört med statens budget

 

 

för 2017 och 2018...................................................................................

88

7

P R O P . 2 0 1 8 / 1 9 : 1 0 0

 

 

Tabell 6.1

Utgifter under budgetens utgiftsområden och takbegränsade

 

 

utgifter som andel av BNP .....................................................................

91

Tabell 6.2

Utgifter per utgiftsområde.....................................................................

92

Tabell 6.3

Förändringar av takbegränsade utgifter jämfört med det föregående

 

året ...........................................................................................................

93

Tabell 6.4

Förändring av takbegränsade utgifter jämfört med det föregående året

 

till följd av tidigare beslutade och aviserade samt nu föreslagna

 

 

reformer...................................................................................................

95

Tabell 6.5

Omräkningstal i pris- och löneomräkningen av förvaltningsanslag

 

 

2019 och 2020 .........................................................................................

95

Tabell 6.6

Helårsekvivalenter inom vissa transfereringssystem ............................

97

Tabell 6.7

Volymer inom olika transfereringssystem.............................................

98

Tabell 6.8

Anslagsförändringar i den beslutade budgeten jämfört med

 

 

budgetpropositionen för 2019 ...............................................................

99

Tabell 6.9

Förändring av takbegränsade utgifter jämfört med den beslutade

 

 

budgeten för 2019 ...................................................................................

99

Tabell 6.10

Nu föreslagna och aviserade utgiftsförändringar................................

101

Tabell 6.11

Volymer inom olika transfereringssystem 2019–2021........................

103

Tabell 6.12

Utgifter 2018 och 2019.........................................................................

105

Tabell 7.1

Budgeteffekter av riksdagens beslut om statens budget för 2019,

 

 

jämfört med budgetpropositionen för 2019........................................

114

Tabell 7.2

Budgeteffekter av föreslagna och aviserade åtgärder sedan den av

 

 

riksdagen beslutade budgeten för 2019 ...............................................

115

Tabell 7.3

Sammanlagda budgeteffekter sedan budgetpropositionen för 2019

 

 

av riksdagens beslut om statens budget för 2019 samt av

 

 

regeringens förslag och aviseringar......................................................

115

Tabell 7.4

Den konsoliderade offentliga sektorns finanser .................................

116

Tabell 7.5

Den offentliga sektorns skatter och avgifter ......................................

116

Tabell 7.6

Den offentliga sektorns utgifter ..........................................................

117

Tabell 7.7

Indikatorer för impuls till efterfrågan .................................................

118

Tabell 7.8

Samlade budgeteffekter av tidigare beslut och nu aktuella förslag

 

 

och aviseringar i förhållande till föregående år ...................................

119

Tabell 7.9

Statens inkomster och utgifter.............................................................

120

Tabell 7.10

Statens finansiella sparande och budgetsaldo 2018–2022...................

120

Tabell 7.11

Statens budgetsaldo ..............................................................................

121

Tabell 7.12

Ålderspensionssystemets inkomster och utgifter ..............................

123

Tabell 7.13

Ålderspensionssystemets avgiftsinkomster ........................................

123

Tabell 7.14

Inkomstindex, balanstal och följsamhetsindexering ..........................

124

Tabell 7.15

Kommunsektorns finanser...................................................................

125

Tabell 7.16

Den offentliga sektorns okonsoliderade tillgångar och skulder

 

 

samt nettoförmögenhet 2017...............................................................

129

Tabell 7.17

Den offentliga sektorns finansiella nettoförmögenhet ......................

130

Tabell 7.18

Den offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuld och bidrag till

 

 

förändringen..........................................................................................

132

Tabell 7.19

Statsskuldens förändring ......................................................................

132

Tabell 7.20

Bedömningar av finansiellt sparande ...................................................

133

Tabell 7.21

Bedömningar av strukturellt sparande.................................................

134

Tabell 7.22

Utfall för statens budget 2018 .............................................................

134

Tabell 7.23

Offentliga sektorns inkomster och utgifter. Aktuell prognos och

 

 

förändringar jämfört med beslutad budget för 2019 ..........................

135

8

P R O P . 2 0 1 8 / 1 9 : 1 0 0

Diagramförteckning

 

 

Diagram 3.1

Inköpschefsindex för tillverkningsindustrin.........................................

34

Diagram 3.2

BNP och bidrag till BNP-tillväxten.......................................................

37

Diagram 3.3

Påbörjade bostäder .................................................................................

38

Diagram 3.4

Arbetslöshet ............................................................................................

38

Diagram 3.5

Brist på arbetskraft .................................................................................

39

Diagram 3.6

Sysselsättningsindikatorer......................................................................

39

Diagram 3.7

BNP-prognos med osäkerhetsintervall..................................................

46

Diagram 3.8

Ungdomsarbetslöshet (15–24 år) ..........................................................

48

Diagram 3.9

Arbetskraftsdeltagande och sysselsättningsgrad för inrikes och

 

 

utrikes födda (25–54 år) .........................................................................

48

Diagram 3.10

Arbetslöshet efter utbildningsnivå (25–54 år) ......................................

49

Diagram 3.11

Arbetskraftsdeltagande och sysselsättnings-grad bland äldre .............

49

Diagram 3.12

Hushållens låneskulder i procent av disponibel inkomst och av

 

 

hushållens finansiella tillgångar..............................................................

51

Diagram 3.13

Halter av PM2,5 och NO2 i gatumiljö (årsmedelvärden) ....................

51

Diagram 3.14

Ekologisk status och potential för svenska och europeiska

 

 

vattenförekomster ..................................................................................

52

Diagram 3.15

Sveriges nationella växthusgasutsläpp och BNP...................................

53

Diagram 3.16

Andel som bedömer sin hälsa som bra eller mycket bra år 2017,

 

 

befolkningen 16 år och äldre ..................................................................

53

Diagram 3.17

Andel som anser att de är nöjda eller mycket nöjda med livet,

 

 

uppdelat på inrikes och utrikes uppväxt................................................

54

Diagram 4.1

Skuldankaret............................................................................................

59

Diagram 5.1

Totala skatteintäkter ...............................................................................

75

Diagram 5.2

Skattekvot ...............................................................................................

75

Diagram 5.3

Arbetade timmar, timlön och lönesumma.............................................

78

Diagram 5.4

Utveckling av inkomst från transfereringar på skatt och arbete .........

78

Diagram 5.5

Hushållens kapitalvinster .......................................................................

80

Diagram 5.6

Skatt på företagsvinster ..........................................................................

80

Diagram 5.7

Hushållens konsumtion, fasta bruttoinvesteringar och intäkter

 

 

från mervärdesskatt ................................................................................

81

Diagram 6.1

Skillnad mellan utgifter för 2019 och ursprungligt anvisade medel

 

 

i statens budget för 2019 för vissa utgiftsområden.............................

106

Diagram 7.1

Den offentliga sektorns finansiella och strukturella sparande...........

115

Diagram 7.2

Den offentliga sektorns inkomster och utgifter .................................

116

Diagram 7.3

Statens budgetsaldo ..............................................................................

121

Diagram 7.4

Finansiellt sparande och resultat 1998–2022.......................................

124

Diagram 7.5

Lönesumma och kommunala skatteinkomster ...................................

126

Diagram 7.6

Konsumtionsutveckling motsvarande det demografiska behovet i

 

 

kommunsektorn, modellberäkning .....................................................

127

Diagram 7.7

Kommunala konsumtionsutgifter........................................................

127

Diagram 7.8

Kommunala investeringar.....................................................................

128

10

 

P R O P . 2 0 1 8 / 1 9 : 1 0 0

Diagram 7.9

Kommunalt finansierad sysselsättning ...............................................

128

Diagram 7.10

Kommunalt finansierad sysselsättning och arbetade timmar per

 

 

1 000 invånare .......................................................................................

129

Diagram 7.11

Den offentliga sektorns nettoförmögenhet fördelad på sektorer.....

130

Diagram 7.12

Den offentliga sektorns finansiella nettoförmögenhet......................

130

Diagram 7.13

Den offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuld..........................

131

Diagram 7.14

De enskilda sektorernas bidrag till den konsoliderade offentliga

 

 

sektorns bruttoskuld............................................................................

131

Diagram 7.15

Statsskuldens utveckling......................................................................

133

Diagram 8.1

Befolkningsförändringar jämfört med 2018 .......................................

141

Diagram 8.2

Befolkningen i åldrarna 20–69 år.........................................................

141

Diagram 8.3

Äldreförsörjningskvot .........................................................................

141

Diagram 8.4

Demografisk försörjningskvot ............................................................

142

Diagram 8.5

Arbetade timmar per person och ålder ...............................................

144

Diagram 8.6

Arbetskraft, timmar och sysselsättning ..............................................

144

Diagram 8.7

Offentlig konsumtion per person och ålder.......................................

144

Diagram 8.8

Offentlig konsumtion per ändamål.....................................................

145

Diagram 8.9

Den offentliga sektorns pensionsutgifter och pensionssystemets

 

 

finansiella sparande ..............................................................................

146

Diagram 8.10

Primära offentliga inkomster och utgifter vid oförändrat

 

 

beteende. ...............................................................................................

147

Diagram 8.11

Finansiellt sparande vid oförändrat beteende.....................................

148

Diagram 8.12

Offentliga sektorns finansiella nettotillgångar och konsoliderade

 

 

bruttoskuld vid oförändrat beteende ..................................................

148

Diagram 8.13

Offentliga utgifter 1950–2018.............................................................

151

Diagram 8.14

BNP per person fördelat efter användning.........................................

151

11

1

Förslag till

riksdagsbeslut

P R O P . 2 0 1 8 / 1 9 : 1 0 0

1 Förslag till riksdagsbeslut

Regeringens förslag:

1.Riksdagen godkänner förslaget till riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken (avsnitt 2).

2.Riksdagen godkänner den föreslagna ändringen av ändamål och verksamheter som ska innefattas i utgiftsområde 1 Rikets styrelse och utgiftsområde 8 Migration (avsnitt 9).

3.Riksdagen godkänner den föreslagna ändringen av ändamål och verksamheter som ska innefattas i utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning och utgiftsområde 1 Rikets styrelse (avsnitt 9).

4.Riksdagen godkänner den föreslagna ändringen av ändamål och verksamheter som ska innefattas i utgiftsområde 13

Jämställdhet och nyanlända invandrares

etablering och utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv (avsnitt 9).

5.Riksdagen godkänner den föreslagna ändringen av ändamål och verksamheter som ska innefattas i utgiftsområde 17

Kultur, medier, trossamfund och fritid och

utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning (avsnitt 9).

15

2

Riktlinjer för den

ekonomiska politiken och budgetpolitiken

P R O P . 2 0 1 8 / 1 9 : 1 0 0

2Riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken

2.1Inledning

Samhällsproblemen ska lösas. Jobben ska bli fler, klimatutmaningen mötas, välfärden tryggas och kunskaperna i skolan öka. Sverige ska vara ett samhälle präglat av frihet, gemenskap, samman- hållning och respekt för den enskilda människans vägval. Det parlamentariska läget efter 2018 års riksdagsval innebär att gamla positioner har behövt omprövas och nya samarbeten komma till. Tilltron till vår demokrati ska fördjupas.

Samtidigt står vi tillsammans inför stora utmaningar: klimatförändringar, bristande integ- ration, segregation och bidragsberoende, en globalisering som fortsätter att pröva vår konkur- renskraft, ökade klyftor, ökad polarisering och rasism, gängbrottslighet, demografi, bostadsbrist och ett allt mer osäkert närområde.

Med olika politiska utgångspunkter förenas partierna bakom januariavtalet i försvaret av en stark rättsstat och ett orubbligt skydd för den enskilda människans fri- och rättigheter, motstånd mot främlingsfientlighet och stöd för oberoende fria medier, jämställdhet, jämlikhet och lika förutsättningar oberoende av bakgrund.

Vårt välstånd ska tryggas med en hög syssel- sättning bland både kvinnor och män, starka drivkrafter att arbeta och bättre förutsättningar för innovation, export och jobbskapande. Ett eget jobb ger möjlighet till egen försörjning och självbestämmande. Möjligheterna att starta och driva företag samt att lyckas som företagare ska bli bättre och skatten på arbete sänkas. Fler reformer krävs för att arbetsgivare ska kunna tillsätta de över 100 000 lediga jobb där det i dag ofta saknas sökande med rätt kompetens.

Näringslivets samlade konkurrenskraft kräver fler innovativa och växande företag. Med de välståndsskapande krafterna skapas jobb i hela landet.

De globala klimatförändringarna är vår tids ödesfråga. Sverige ska bli världens första fossilfria välfärdsland. Det av riksdagen beslutade målet om att Sverige senast 2045 inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser i atmosfären ska uppnås. Ekonomiska styrmedel ska användas för att ställa om samhället i miljövänlig riktning och bidra till att fler kan göra klimatsmarta val i sin vardag. Miljöskadliga subventioner behöver fasas ut såväl i Sverige som globalt. En kraftfull grön skatteväxling ska genomföras. Samhällets klimatinvesteringar ökar och bidrar till jobb och företagande i hela landet. Företagen har en nyckelroll i den gröna omställningen. Ambit- ionen är att klimatomställningen sker på ett sådant sätt att alla har möjlighet att vara en del av lösningen. Den ekonomiska politiken ska fortsatt bidra till att de svenska miljömålen nås. Skyddet av utrotningshotade arter och värdefull natur till kommande generationer ska gå hand i hand med en stark rättssäkerhet för markägare och företag.

Den generella och skattefinansierade välfärden stödjer ett högt arbetskraftsdeltagande, bidrar till jämlikhet och jämställdhet samt banar väg för bättre livschanser för alla. Vårdköerna ska kortas. Den ekonomiska tryggheten för pensionärer som arbetat och betalat skatt hela sina yrkesliv ska stärkas. Funktionsnedsattas möjligheter att delta i arbets- och samhällslivet ska förbättras. Alla som har rätt till assistans ska också få det.

Nyanländas integration i det svenska samhället ska präglas av en tydlig förväntan om, och goda

19

P R O P . 2 0 1 8 / 1 9 : 1 0 0

möjligheter, att tillägna sig det svenska språket och de yrkeskunskaper som efterfrågas på arbets- marknaden. Trots att utrikes föddas sysselsätt- ningsgrad är högre i Sverige än motsvarande genomsnitt i EU är skillnaden mot inrikes föddas sysselsättningsgrad stor och behöver minska. Både kvinnor och män ska från samhällets sida mötas av samma förväntningar och ges rätt förutsättningar för att kunna försörja sig själva genom inträde på arbetsmarknaden. Samman- hållning och jämställdhet förutsätter att kvinnor och män har lika rätt till utbildning och arbete. Hedersrelaterat våld och förtryck ska alltid bekämpas. Det måste förebyggas, förhindras och straffas. Sverige ska ha en human, rättssäker och långsiktigt hållbar migrations-politik som värnar asylrätten och som bygger på en bred överens- kommelse i riksdagen.

Alla ska ges likvärdiga möjligheter att tillgodo- göra sig de kunskaper och färdigheter som krävs på morgondagens arbetsmarknad, i en tid när kraven drivs upp av en hårdnande internationell konkurrens. Sverige ska stärkas som kunskaps- nation. Skolan ska präglas av ordning och studiero, kunskapsfokus och likvärdighet. Lärares arbetstid ska ägnas åt undervisning.

Hela Sverige ska leva och växa. Möjligheterna att bo, studera och arbeta i hela landet förbättras med bredband, vägar, järnvägar och bostads- byggande. Landsbygdens utveckling är avgörande för hela Sverige. Där skapas klimatsmart energi, sund och säker mat och värden som bidrar till jobb och välfärd.

Fler bostäder behövs för att underlätta för ungdomar att få sin första bostad, för människor att flytta dit jobben finns och för att bryta den växande boendesegregationen. Bostadsmark- naden behöver reformeras så att fler människors behov kan mötas, reglerna förenklas och konkur- rensen öka. Det behövs mer av blandade bostadsområden och större möjligheter att göra boendekarriär. Rörligheten på bostadsmarknaden förbättras när flyttkedjor ger ett bättre nyttjande av beståndet.

Arbetet mot kriminalitet och terrorism ska fortsätta att stärkas. Polisen och hela rättsväsendet ska ha de resurser som krävs för att möta grov och organiserad brottslighet, ha en hög beredskap mot terrorism och säkra tryggheten i människors vardag. Tryggheten i hela landet ska öka, rättsväsendet stärkas och antalet polis- anställda öka med 10 000 till 2024. Hela samhället

ska göra sin del i arbetet med att bekämpa brottsligheten och förebygga kriminalitet.

Vårt närområde blir alltmer osäkert, samtidigt som extrema krafter underblåser polarisering, misstro och främlingsfientlighet i vårt land. Sveriges demokrati och rätt till självbestämmande ska värnas från inre och yttre hot med ett stärkt arbete mot alla former av våldsbejakande extremism. Med en fortsatt ökad försvarsförmåga ökar tryggheten i Sverige och stabiliteten i vårt närområde. I en tid då auktoritära rörelser ropar på starka ledare vilar ansvaret tungt på folkvalda att visa demokratins överlägsna förmåga att lösa samhällsproblemen.

Svensk ekonomi har utvecklats starkt. Trots en tilltagande ekonomisk osäkerhet är Sveriges ekonomiska utgångsläge gott. Ordning och reda råder i de offentliga finanserna, samtidigt som Sverige har den lägsta statsskuldskvoten sedan 1977 och den högsta sysselsättningsgraden på över 25 år. Den höga sysselsättningen har gett den lägsta andelen försörjda av ersättnings- och försäkringssystem sedan 1981. Överens- kommelsen om det finanspolitiska ramverket ska värnas för att säkerställa långsiktigt hållbara statsfinanser. Sverige står väl rustat att lösa de samhällsproblem vi står inför.

Den ekonomiska vårpropositionen bygger på en sakpolitisk överenskommelse mellan Social- demokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet.

Med januariavtalet som grund bygger vi nu förändring som är hållbar över tid. Vi vill skapa förutsättningar för ett samhälle där samman- hållning och trygghet går hand i hand med människors frihet och möjligheter. Så tar vi Sverige framåt.

Nu inleds genomförandet av januariavtalet

Fler ska komma i arbete

Arbete är den viktigaste förutsättningen för egen försörjning och etablering i samhället. En hög sysselsättning är också grunden för den gemensamma välfärden. Sysselsättningsgraden i Sverige är den högsta på över 25 år och den högsta inom EU. Trots den positiva utvecklingen finns det fortsatt stora problem på arbetsmarknaden. Arbetslösheten är fortfarande för hög inom vissa grupper och arbetskraften saknar alltför ofta den kompetens som arbetsgivarna efterfrågar. Skillnaden i sysselsättning mellan inrikes och

20

utrikes födda är alltjämt för stor. Regeringen ska därför driva en politik som prioriterar jobben och främjar näringslivets hållbara omställning och konkurrenskraft. Tröskeln till det första jobbet behöver sänkas.

En god tillgång till utbildning av hög kvalitet är central för att säkra kompetensförsörjningen och Sveriges ställning som konkurrenskraftig kunskapsnation. För att möta arbetsgivarnas behov av utbildad arbetskraft stärker regeringen arbetet med att rusta arbetssökande och särskilt möjliggöra insatser inom lokala jobbspår som Arbetsförmedlingen, kommuner och arbets- givare samverkar kring. Utrikes födda kvinnor ska prioriteras. Därtill ska ett arbete med att reformera Arbetsförmedlingen i enlighet med januariavtalet genomföras. Arbetsmarknads- politiken ska vara effektiv, ändamålsenlig och ha väl avvägda volymer.

För att fler företagare ska ta steget att anställa är arbetsgivaravgifterna för den först anställda nedsatta. Riksdagen tillkännagav i december 2018 att nedsättningen ska slopas för enskilda närings- idkare. Regeringen vill dock främja att enmans- företagare i större utsträckning ska våga ta steget att anställa en första person. Regeringen anser därför att nedsättningen även fortsättningsvis bör omfatta enskilda näringsidkare och föreslår att den utvidgas till att gälla två år i stället för ett. Nedsättningen innebär att enmansföretagare som anställer sin första medarbetare bara betalar ålderspensionsavgiften på ersättningen till den anställda. Övriga arbetsgivaravgifter, allmän löneavgift och särskild löneskatt betalas inte. Nedsättningen av arbetsgivaravgifter för den först anställda är tillfällig och gäller till utgången av 2021. Regeringen anser att nedsättningen bör bli permanent och har därför för avsikt att återkomma med förslag om detta. Regeringens förslag och bedömningar redovisas vidare i propositionen Vårändringsbudget för 2019.

För att underlätta för ungdomar att få extrajobb på helger och lov, och därigenom viktig arbetslivserfarenhet, föreslår regeringen att arbetsgivaravgiften sätts ned för personer som vid ingången av kalenderåret fyllt 15 men inte 18 år. Nedsättningen innebär att endast ålders- pensionsavgiften ska betalas för den del av lönen och annan ersättning som uppgår till högst 25 000 kronor per månad. Nedsättningen föreslås träda i kraft den 1 augusti 2019. Regeringen avser att 2020 återkomma med förslag som innebär att

P R O P . 2 0 1 8 / 1 9 : 1 0 0

arbetsgivaren även ersätts för ålderspensionsav- giften för personer i den aktuella åldersgruppen.

Rätt utformade subventionerade anställningar är effektiva insatser för att få personer med svagare förankring på arbetsmarknaden i arbete. I enlighet med januariavtalet avser regeringen att ta bort kravet på att andra anställningsförmåner än lön ska följa av, eller vara likvärdiga med, kollektivavtal i nystartsjobben för att underlätta för fler att få en sådan anställning. Kraven på kollektivavtal för nystartsjobb tas därmed bort. Detta förväntas leda till fler nystartsjobb.

Utrikes födda har ofta sämre förutsättningar vad gäller exempelvis tillgång till nätverk och kun- skaper om hur det svenska samhället fungerar. Därtill har utrikes födda kvinnor lägre syssel- sättningsgrad och driver egna företag i mindre omfattning än utrikes födda män. Arbetet med att stärka utrikes födda kvinnors företagande och etablering på arbetsmarknaden ska därför inten- sifieras. En mångfald av företag och företagare i olika branscher bidrar till förnyelse och ger för- utsättningar för ett konkurrenskraftigt näringsliv.

Den svenska exporten bidrar till 1,4 miljoner jobb. Genom att fortsätta utveckla den nuvarande exportstrategin, och föreslå mer medel till export- och investeringsfrämjande åtgärder, bidrar rege- ringen till att skapa förutsättningar för att stärka svenska företags export och internationalisering.

Sverige ska bli ett fossilfritt föregångsland

Det övergripande målet för miljöpolitiken är att kunna lämna över ett samhälle till nästa generation där de stora miljöproblemen är lösta. Sverige ska gå före på klimat- och miljöområdet. Regeringen förstärker därför miljö- och klimatarbetet kraftigt. Klimatfrågan är en av vår tids största utmaningar. För att ta vår del av ansvaret och leva upp till internationella åtaganden ska Sverige bli världens första fossilfria välfärdsland.

Senast 2045 ska Sverige inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären. Sedan 2017 har Sverige ett klimatpolitiskt ramverk som ska säkerställa att detta mål nås. Ett av kraven i detta ramverk är att regeringen under året presenterar en handlingsplan för hur utsläppen ska minska i den takt som behövs. Som en del av detta kommer all relevant lagstiftning att ses över så att det klimatpolitiska ramverket får genomslag.

För att minska klimatutsläppen föreslår regeringen att Klimatklivet utökas för att kunna

21

P R O P . 2 0 1 8 / 1 9 : 1 0 0

stödja kostnadseffektiva klimatinvesteringar i

kraftvärmeanläggningar minska. Regeringen

hela landet. En del av stödet riktas särskilt till

föreslår därför att energi- och koldioxidskatten

investeringar i biogas och ladda hemma-stöd.

höjs för fossila bränslen som används i kraft-

Ladda hemma-stödet ska göra det enklare och

värmeverk för produktion av värme till

billigare för hushåll att installera laddpunkter för

fjärrvärmenätet.

elfordon i hemmet och därmed bidra till omställ-

Flygets klimatpåverkan ska minska. Efter

ningen till hållbara transporter. Regeringen avser

förslag i budgetpropositionen för 2018 infördes

även att återkomma till hur klimatinvesterings-

en skatt på flygresor fr.o.m. den 1 april 2018.

programmet ska effektiviseras.

Riksdagen tillkännagav dock i december 2018 att

Regeringen föreslår vidare att Industriklivet,

flygskatten bör avskaffas. Regeringen anser att

som syftar till att minska processindustrins

det är rimligt att flyget även fortsatt står för

utsläpp av växthusgaser, förstärks. Stöd till

åtminstone en del av sina klimatkostnader. Flyg-

elektrifiering kan i vissa fall ingå. Ett

skatten bör därför behållas och i Regerings-

investeringsstöd införs också för forskning,

kansliet bereds nu frågan om att komplettera

utveckling och testanläggningar av miljöteknik

regleringen med införandet av en reduktionsplikt

som medför minusutsläpp.

för biodrivmedel i flyg. En hög inblandning av

Naturvården behöver stärkas på ett sätt som

hållbart förnybart bränsle ska ges ekonomiska

bygger på legitimitet hos de människor och

incitament. Sverige ska ta ledartröjan för att

verksamheter som berörs i syfte att skydda

omförhandla de internationella avtal och

värdefull natur samt rödlistade och akut

konventioner som i dag sätter stopp för en skatt

utrotningshotade arter. Detta ska ske samtidigt

på flygbränsle som kan ersätta dagens skatt på

som rättssäkerheten för markägare och företag

flygresor. Mindre regionala flygplatser som på-

stärks och det säkerställs att markägare ska få

verkas negativt av flygskatten får ett särskilt stöd.

ekonomisk kompensation för inskränkningar i

I syfte att minska utsläppen av koldioxid från

ägande- och brukanderätten i den utsträckning

gruvsektorn, och bidra till en globalt hållbar

som de har rätt till. Anslagen för skydd av och

utveckling, föreslår regeringen att nedsättning-

åtgärder för värdefull natur, inklusive ersätt-

arna av energi- och koldioxidskatten avskaffas för

ningen till markägare, föreslås därför förstärkas.

diesel som används i arbetsfordon vid tillverk-

Bland annat ska berörda myndigheter ges bättre

ningsprocessen i gruvindustriell verksamhet.

förutsättningar att besluta om ersättning till

Sedan den 1 juli 2017 beskattas kemikalier i viss

markägare för skydd av skog med nyckelbiotops-

elektronik för att driva på utvecklingen mot en

rika brukningsenheter. Den privata äganderätten

giftfri hemmiljö. För att öka kemikalieskattens

till skogen ska värnas och stärkas.

styreffekt föreslår regeringen att skattenivåerna

De senaste årens låga grundvattennivåer och

och det maximala skattebeloppet per vara höjs.

torka ger en föraning om en framtid där vatten-

För varor som innehåller mindre hälsofarliga

brist kan bli allt vanligare. Regeringen föreslår

kemikalier finns fortsatt möjlighet till avdrag med

därför att medel tillförs för att restaurera och

50 eller 90 procent av skatten.

anlägga våtmarker i syfte att stärka landskapets

Det ska vara enklare och mer lönsamt att

förmåga att hålla kvar och balansera vattenflöden,

investera i förnybar energi för eget bruk, t.ex. i

öka tillskottet till grundvattnet och förbättra

solceller. Regeringen föreslår därför en utökning

vattenreningen. Våtmarker som restaureras och

av stödet för installation av solceller för privat-

nyanläggs bidrar också till biologisk mångfald,

personer och företag.

minskad klimatpåverkan och minskad över-

Välfärden ska stärkas

gödning.

För att havsmiljön ska förbättras föreslår

Sverige ska fortsätta att vara ett ledande välfärds-

regeringen att medel avsätts för en satsning på

land. En väl utformad generell och skatte-

havs- och vattenmiljön för ett renare hav. Syftet

finansierad välfärd är viktig för att jämna ut

är bl.a. att motverka övergödning och förstärka

människors livsvillkor och bidra till jämlikhet och

miljöövervakningen i havs- och vattenmiljöer.

jämställdhet. Dessutom främjar en sådan välfärd

I kraftvärmeverk förbrukas fortfarande fossila

en god ekonomisk utveckling. Behoven av

bränslen. Till följd av målet om att Sverige senast

välfärdstjänster ökar när befolkningen växer,

2045 inte ska ha några nettoutsläpp till atmosfä-

särskilt när det blir fler barn och äldre. Regeringen

ren behöver utsläppen av koldioxid från svenska

 

22

avser därför fortsätta att föra en politik som stärker välfärden.

Kommunernas och landstingens ekonomiska förutsättningar är avgörande för hur välfärden kan stärkas. De senaste årens tillskott till kommuner och landsting har möjliggjort fler anställda inom vård, skola och omsorg. Mot bakgrund av de utmaningar som kommunsektorn möter behöver de generella bidragen till kommuner och landsting fortsätta att förstärkas i en jämn takt över mandatperioden. Den enskildas valfrihet är en central del av den svenska välfärdsmodellen. Därför behövs en mångfald av aktörer, goda villkor och enskilt drivna verksamheter inom välfärden som underlättar den enskildes aktiva val.

I enlighet med januariavtalet kommer regeringen inte att lägga förslag som innebär vinstbegränsningar för privata aktörer. Höga kvalitetskrav ska vara styrande i välfärden och gälla alla aktörer. Alla aktörer inom välfärden, oavsett driftsform, ska ha likvärdiga villkor.

Att förbättra tillgängligheten inom hälso- och sjukvården genom att fler får vård i tid och att köerna minskar kommer att vara en av de viktigaste frågorna för regeringen denna mandat- period. Regeringen avser därför att införa en uppdaterad kömiljard som ingår i en generalplan för kortare köer.

Alla som har rätt till stöd inom den personliga assistansen ska få det. Regeringen avser i ett första steg återkomma med en proposition med förslag som innebär att hjälp med andning och sond- matning ska utgöra grundläggande behov som kan ge rätt till personlig assistans. Regeringen föreslår vidare att medel tillförs för den statliga assistansersättningen.

Sverige ska ha höga ambitioner som kunskaps- nation. Alla elever ska, oavsett kön eller social bakgrund, ges förutsättningar att nå målen för utbildningen. För att åstadkomma detta krävs en kunskapsskola som präglas av höga förväntningar på varje elev. Regeringen avser att arbeta vidare med Skolkommissionens förslag för att öka likvärdigheten i skolan. Det statliga stödet för stärkt likvärdighet och kunskapsutveckling ska förstärkas. En avgörande faktor för att höja resultaten i skolan är undervisningens kvalitet. För att undervisningen ska hålla en hög kvalitet behöver lärarna tid att förbereda och utveckla sin undervisning. För närvarande används en alltför stor del av lärarnas tid till uppgifter som inte

P R O P . 2 0 1 8 / 1 9 : 1 0 0

direkt är kopplade till elevernas kunskapsutveck- ling. Regeringen föreslår därför en långsiktig satsning på lärarassistenter i skolan.

Mäns våld mot kvinnor, våld i nära relationer, hedersrelaterat våld och förtryck ska bekämpas. Det behövs ett tydligt barnrättsperspektiv i arbetet mot hedersförtrycket. Regeringen avser därför att förstärka satsningarna på dessa områden, bl.a. genom att avsätta medel till kvinno- och tjejjourer. Regeringen föreslår även att medel avsätts till det nationella kompetens- teamet mot hedersvåld och förtryck och avser att återkomma med ett förslag som innebär att detta blir permanent.

Jämställdhetsmyndigheten ska bidra till ett sammanhållet, långsiktigt och effektivt genom- förande av jämställdhetspolitiken. Delegationen mot segregation ska bidra till att minska och motverka segregation i samhället och förbättra situationen i områden med socioekonomiska utmaningar. Regeringen föreslår att myndig- heterna tillförs medel 2019, så att de kan fullgöra sina uppgifter.

Ett levande och oberoende kulturliv är en viktig del av demokratin, genom att skapa en fri och kreativ arena för uttryck och åsiktsbildning. Fri entré på statliga museer möjliggör att fler kan ta del av det gemensamma kulturarvet. För att bibehålla den fria entrén föreslår regeringen att de statliga museerna tillförs ytterligare medel.

För att utveckla den kommunala kulturskolan föreslår regeringen att det statliga bidraget till kommuner som bedriver kulturskoleverksamhet återinförs. Bidraget ska bl.a. göra kulturskolan mer jämlik och förbättra möjligheterna för barn och unga att delta i kulturskolans verksamhet i hela landet.

Hela landet ska växa

Politiken ska komma hela landet till del. Såväl landsbygd och glesbygd som mindre och större städer ska kunna utvecklas.

Ett bättre företagsklimat förbättrar möjlig- heterna att leva och bo på landsbygden. Regeringen vill också satsa på utbildning och kommunikationer i hela landet. Bland annat föreslås en satsning på underhåll av enskilda vägar, gods på järnväg samt en förstärkt satsning på utbyggnad av bredband. Satsningarna är ett steg för att uppnå målet för en sammanhållen landsbygdspolitik.

Regeringen avser att under mandatperioden förstärka den statliga närvaron i hela landet.

23

P R O P . 2 0 1 8 / 1 9 : 1 0 0

Regeringens ambition är att servicekontor ska etableras på fler orter. Utgångspunkten är att Arbetsförmedlingen vid behov ska kunna erbjuda personliga möten i hela landet inom ramen för sitt myndighetsansvar. Regeringen kommer att återkomma avseende formerna för Arbets- förmedlingens framtida deltagande i serviceorga- nisationen. Servicekontorsutredningens förslag ska fortsatt vara vägledande vid utvecklingen av servicekontoren.

Klimatförändringarna förväntas leda till att extremväder i form av exempelvis torrperioder och värmeböljor blir vanligare framöver. Under 2018 ledde en osedvanligt varm och torr sommar till bränder och torka. För att ge bättre förut- sättningar för lantbrukare att hantera följderna av torkan föreslår regeringen en förstärkning av de stödjande åtgärderna. Medel föreslås vidare avsättas för den ersättning som berörda kommuner är berättigade till för kostnader förknippade med skogsbränderna sommaren 2018 och för att stärka kommunernas möjligheter att förebygga klimatrelaterade olyckor.

En väl fungerande digital infrastruktur är avgörande för att människor ska kunna bo och arbeta i hela landet. Målet om att 95 procent av alla hushåll och företag bör ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s senast 2020 ligger fast. För att underlätta bredbandsutbyggnaden och öka möjligheterna att uppnå målet avsätts ytterligare medel 2019.

Regeringen avser att återkomma när det gäller utformningen av investeringsstödet för hyres- bostäder och bostäder för studerande. Rege- ringen anser emellertid att redan inkomna ansökningar om stöd bör kunna behandlas och föreslår därför i propositionen Vårändrings- budget för 2019 att medel avsätts för detta.

Regeringen vill göra det möjligt att resa kollektivt med liten klimatpåverkan. Trafikverket ska därför ges i uppdrag att upphandla nattåg med dagliga avgångar till flera europeiska städer. Regeringen ska vidare agera för att göra det enklare att boka utlandsresor med tåg.

Den 1 januari 2018 sänktes mervärdesskatten på förevisning av naturområden och dylikt (naturguidning). Riksdagen tillkännagav i december 2018 att mervärdesskatten bör höjas till 25 procent. Regeringen vill dock fortfarande främja möjligheterna att bedriva naturturism, inte minst i mindre företag och utanför storstads- områdena. Den lägre mervärdesskattesatsen på dessa tjänster bör därför bestå. Regeringens

bedömning redovisas vidare i propositionen Vårändringsbudget för 2019.

Reformer

Eftersom ingen ny regering hade tillträtt överlämnade övergångsregeringen den 15 november en budgetproposition för 2019 till riksdagen. Budgetförslaget utgick från den för 2018 beslutade budgeten justerad utifrån ett antal principer som tagits fram efter kontakter med företrädare för Moderaterna, Centerpartiet,

Vänsterpartiet, Kristdemokraterna och Liberalerna. Riksdagen beslutade dock i december 2018 en budget i enlighet med en gemensam reservation från Moderaterna och Kristdemokraterna. Denna av riksdagen beslutade budget är således utgångspunkten för redovisningen av reformförslagen. I tabell 2.1 redovisas förslagen i propositionen Vårändrings- budget för 2019.

24

Tabell 2.1 Förslag till reformer och finansiering i propositionen Vårändringsbudget för 2019

Miljoner kronor

 

2019

Fler ska komma i arbete

 

Nedsättning av arbetsgivaravgifter för unga

380

 

 

Förlängd nedsättning av arbetsgivaravgifter för den

 

först anställda

120

 

 

Bibehållen nedsättning av moms på naturguidning

170

 

 

Rusta arbetssökande för att möta arbetsgivares behov

340

Krav på kollektivavtal i nystartsjobb tas bort

45

 

 

Exportsatsning

65

 

 

Välfärden ska stärkas

 

LSS - rätt till stöd för andning och sondmatning

150

 

 

Insatser för jämställdhet och mot hedersrelaterat våld

 

och förtryck

140

 

 

Fler lärarassistenter

475

 

 

Medel till Jämställdhetsmyndigheten och Delegationen

 

mot segregation

51

 

 

Bibehållen fri entré på museer

60

Stimulansbidrag kulturskolan

50

 

 

Hela landet ska växa

 

 

 

Åtgärder och stöd till jordbruket till följd av

 

extremväder

350

 

 

Stärk bredbandsutbyggnaden i hela landet

100

Regionala flygplatser

57

 

 

Sverige ska bli ett fossilfritt föregångsland

 

 

 

Förstärkning Klimatklivet, inklusive biogas och

 

hemladdning

750

 

 

Förstärkning Industriklivet

100

Underlätta tågresor till utlandet, bl.a. nattåg

50

 

 

Investeringsstöd för minusutsläpp, forskning,

 

utveckling och test

100

 

 

Skydd av värdefull natur, ersättning till markägare av

 

nyckelbiotoprika brukningsenheter

150

 

 

Skydd av värdefull natur

100

 

 

Åtgärder för värdefull natur, våtmarker

200

Rent hav

200

 

 

Solcellsstöd

300

 

 

Summa reformer

4 503

P R O P . 2 0 1 8 / 1 9 : 1 0 0

 

2019

Finansiering

 

 

 

Skatteförändringar

1 331

varav

 

 

 

Ändrad bränslebeskattning av viss värmeproduktion

182

 

 

Nej till avskaffad flygskatt

785

Höjd kemikalieskatt

224

 

 

Avskaffad skattenedsättning för diesel i gruvindustriell

 

verksamhet

140

 

 

Anvisade medel i riksdagens budget1 som återtas

725

Ändrade avräkningar

700

Långsammare utbyggnad av särskilda utbildningar m.m.

335

 

 

Anpassning av underutnyttjat statsbidrag för yrkesvux

397

 

 

Effektivisering av näringslivspolitiken

250

Avbruten prolongering

244

 

 

Övrigt

604

 

 

Summa finansiering

4 586

Summa reformer och finansiering

83

 

 

Oundvikligheter och nödvändiga tillskott i

 

Vårändringsbudget 2019 (netto)

-1 481

 

 

varav

 

 

 

Tillskott rättsliga biträden

-665

Nytt avtal läkemedelsförmåner

-630

 

 

Summa effekt offentliga finanser

-1 398

1Beslutad budget för 2019 (bet. 2018/19:FiU1, rskr. 2018/19:62) . Källa: Egna beräkningar.

2.2Utsikter för svensk ekonomi

Utvecklingen i omvärlden

Världsekonomin har vuxit snabbt de senaste åren. En kombination av flera faktorer har dock bidragit till att tillväxten mattats av i flera ekonomier under 2018 och inledningen av 2019. Till viss del är avmattningen en följd av den starka konjunkturen, dvs. att ett alltmer ansträngt resursutnyttjande inte möjliggör samma snabba tillväxt som tidigare. Men även andra faktorer, som inte är direkt kopplade till konjunkturen, har troligen påverkat. Exempelvis påverkades BNP- tillväxten i flera stora ekonomier negativt av väderrelaterade faktorer under andra halvåret 2018. I Tyskland har låga vattennivåer i floden Rhen till följd av sommarens torka lett till flaskhalsar i industriproduktionen och i Japan bidrog översvämningar till att BNP minskade. Osäkerhet kring handelsrelationerna mellan framför allt USA och Kina har därtill lett till en minskad optimism bland företagen, vilket

25

P R O P . 2 0 1 8 / 1 9 : 1 0 0

minskat den globala industriproduktionen och världshandeln. De mer dämpade utsikterna i världsekonomin har även medfört en ökad oro och därmed volatilitet på finansmarknaderna.

Trots den handelspolitiska oron har tillväxten i USA varit stark, understödd av en gynnsam utveckling på arbetsmarknaden och en expansiv finanspolitik. Framöver väntas dock tillväxten i USA bli lägre, när både finans- och penning- politiken blir mindre expansiv. I euroområdet har tillväxten bromsat in snabbare än väntat. Den svaga utvecklingen under 2018 förklaras delvis av tillfälliga faktorer, men euroområdet, som är en exportberoende region, förefaller också ha drabbats särskilt hårt av avmattningen i världs- handeln. Framöver väntas därtill hushållen öka sin konsumtion i långsammare takt, vilket verkar återhållande på BNP-tillväxten.

I Kina har tecken på en avmattning börjat synas i ekonomin. Myndigheterna har svarat med mer expansiv finans- och penningpolitik, vilket väntas stimulera ekonomin på kort sikt, men riskerar samtidigt att bidra till att de finansiella obalanserna förvärras.

Oljepriset sjönk under den senare delen av 2018, vilket har bidragit till en svagare ekonomisk utveckling i oljeproducerande länder som exempelvis Ryssland. Ett lågt oljepris ger positiva konjunktureffekter för världsekonomin på kort sikt, men om det resulterar i en strukturellt och långsiktigt ökad oljekonsumtion är de negativa effekterna på klimatet stora. Sammantaget tyder olika förtroendeindikatorer på en dämpad utveckling i världsekonomin framöver. Tillväxten i sammanvägd BNP i de länder som är viktiga för Sveriges utrikeshandel bedöms mattas av 2019, för att därefter växa ungefär i linje med genomsnittet sedan 2000. Inflationen i omvärlden bedöms öka något långsammare 2019, för att åter tillta något 2020. Det underliggande inflations- trycket i omvärlden förblir dock alltjämt lågt.

Utvecklingen i svensk ekonomi

Konjunkturläget har stärkts i Sverige de senaste åren och tillväxten har varit hög. Indikatorer tyder dock på en avmattning i BNP-tillväxten under första halvåret 2019.

Färre bostadsinvesteringar framöver väntas bidra negativt till BNP-tillväxten (tabell 2.2). Det senaste året har förvisso bostadspriserna stigit svagt, men i februari 2019 var priserna fortfarande

ca 4 procent lägre än toppnivån 2017. Prisnedgången på bostäder beror sannolikt till största delen på ett högt utbud av nyproducerade lägenheter. Det höga utbudet och den lägre prisnivån har bidragit till ett minskat bostads- byggande. Även om en gynnsam utveckling på arbetsmarknaden och fortsatt låga räntor indikerar att efterfrågan på bostäder även fortsättningsvis kommer att vara relativt hög, talar det höga utbudet och den lägre prisnivån sammantaget för att bostadsbyggandet fortsätter att minska de närmaste åren, dock från höga nivåer. Antalet påbörjade bostäder bedöms 2019 bli ca 50 000 och 2020 ca 45 000, vilket kan jämföras med genomsnittet om 32 400 per år 2000–2018.

Hushållens konfidensindikator i Konjunktur– barometern har sjunkit till en relativt låg nivå sett ur ett historiskt perspektiv. Detta bidrar till- sammans med en svagare utveckling av hushållens disponibla inkomster till att hushållens konsumt- ion förväntas växa i en mer måttlig takt 2019, jämfört med tidigare år. Ett i utgångsläget högt sparande, fortsatt låga räntor och en fortsatt stabil utveckling på arbetsmarknaden talar dock för att tillväxttakten i hushållens konsumtion åter stiger något 2020 och åren därefter.

Utbudet av arbetskraft har ökat snabbt de senaste åren, vilket tillsammans med den starka konjunkturen har bidragit till en historiskt hög sysselsättningsgrad. Sysselsättningsgraden har ökat tydligt bland både kvinnor och män, samtidigt som arbetslösheten har minskat. Framöver väntas ökningen i sysselsättning avta som en följd av den förväntade konjunktur- försvagningen.

Samtidigt som utvecklingen på arbetsmark- naden varit gynnsam, vilket även visat sig i en stark tillväxt i antalet arbetade timmar, har produktiviteten endast ökat svagt de senaste åren. Så har även varit fallet i många andra jämförbara länder. Framöver väntas produktivitetstillväxten stiga något.

Resursutnyttjandet bedöms i nuläget vara högre än normalt. Långa rekryteringstider i näringslivet tyder på att det är svårare än vanligt för företagen att rekrytera den arbetskraft de efterfrågar. Även Arbetsförmedlingens arbets- givarundersökning visar att arbetsgivarna upplever brist på arbetskraft, särskilt inom den offentliga sektorn. Det finns även indikatorer som tyder på att företagen utnyttjar befintlig produktionskapacitet i större utsträckning än

26

normalt. Exempelvis är kapacitetsutnyttjandet inom industrin enligt Statistiska centralbyrån på en högre nivå än det historiska genomsnittet.

Det relativt höga resursutnyttjandet på arbets- marknaden har ännu inte gett något tydligt avtryck i löneökningstakten. Löneökningarna förväntas stiga något 2019–2022, bl.a. på grund av en gradvis stigande produktivitetstillväxt, stigande löner i omvärlden och en fortsatt stabil arbetsmarknadsutveckling. Den svaga produkti- vitetstillväxten bidrar dock till att arbets- kostnaderna per producerad enhet stiger relativt snabbt. Detta driver upp kostnadsutvecklingen i företagen och håller uppe inflationstakten de kommande åren. I takt med att den underliggande inflationen stiger väntas Riksbanken gradvis höja reporäntan. Kronan har försvagats sedan hösten 2018. En viss förstärkning av kronan med en återgång till historiskt mer normala nivåer förväntas under 2019 och 2020.

Tabell 2.2 Makroekonomiska nyckeltal

Procentuell förändring om inte annat anges. Utfall 2018, prognos 2019–2022

 

2018

2019

2020

2021

2022

BNP1

2,3

1,6

1,6

1,6

2,0

BNP, kalenderkorrigerad1

2,4

1,6

1,4

1,5

2,0

BNP-gap2

1,2

1,0

0,4

0,0

0,0

Sysselsatta, 15–74 år

1,8

1,3

0,2

0,6

0,7

Sysselsättningsgrad3,

 

 

 

 

 

15–74 år

68,5

69,0

68,7

68,8

68,9

Sysselsättningsgrad3,

 

 

 

 

 

20–64 år

82,6

83,0

82,7

82,8

82,9

Arbetade timmar4

2,4

1,0

0,3

0,4

0,6

Produktivitet4, 5

0,1

0,6

1,1

1,2

1,4

Arbetslöshet6, 15–74 år

6,3

6,3

6,4

6,4

6,5

Timlön7

2,6

2,8

2,9

3,1

3,2

KPI

2,0

2,0

1,9

2,2

2,7

 

 

 

 

 

 

KPIF

2,1

1,7

1,5

1,9

2,0

BNP omvärlden,

 

 

 

 

 

KIX-vägd1, 8

2,5

2,1

2,1

2,0

2,0

1Fasta priser.

2Skillnaden mellan faktisk och potentiell BNP i procent av potentiell BNP. Potentiell BNP är en bedömning.

3Procent av befolkningen inom respektive åldersgrupp.

4Enligt nationalräkenskaperna, kalenderkorrigerad.

5Förädlingsvärde i hela ekonomin till baspris per arbetad timme.

6Procent av arbetskraften.

7Timlön enligt konjunkturlönestatistiken är en prognos även för 201 8.

8BNP-prognoser för omvärlden sammanviktade med KIX-vikter, ett mått på respektive lands betydelse för svensk utrikeshandel.

Källor: Statistiska centralbyrån, Medlingsinstitutet, Macrobond och egna beräkningar.

Regeringens politik syftar till att stärka välståndet i en bredare bemärkelse. För att bättre beskriva

P R O P . 2 0 1 8 / 1 9 : 1 0 0

ekonomins långsiktiga hållbarhet och utveck- lingen av befolkningens livskvalitet redovisar regeringen kompletterande indikatorer som belyser ekonomiska, miljömässiga och sociala aspekter av livskvalitet (se vidare avsnitt 3.10).

Jämställdhetsbudgetering

Skillnader i livsvillkor samt fördelning av makt och resurser baserade på kön är samhällsproblem som kan och ska motverkas, bl.a. genom politiska beslut. I regeringens arbete på detta område ingår att använda jämställdhetsbudgetering. På så sätt beaktas konsekvenser för jämställdheten redan från början när förslag och reformer utformas och när beslut fattas om politikens inriktning och om fördelningen av resurser.

Den offentliga sektorns finanser

Den offentliga sektorns finanser är starka. Det finansiella sparandet uppgick 2018 till 0,7 procent av BNP. Sparandet beräknas 2019 försvagas något i förhållande till 2018, främst till följd av de åtgärder som beslutats i riksdagen för 2019. För efterföljande år bedöms överskottet i de offent- liga finanserna successivt växa, för att 2022 uppgå till närmare 2 procent av BNP (tabell 2.3). Där- med förväntas de offentliga finanserna uppvisa överskott samtliga år under den kommande mandatperioden.

Tabell 2.3 Den offentliga sektorns finanser

Miljarder kronor respektive procent av BNP. Utfall 2018, prognos 2019–2022

 

2018

2019

2020

2021

2022

Finansiellt sparande

32

30

37

59

104

Procent av BNP

0,7

0,6

0,7

1,1

1,9

Stat

1,3

1,2

1,3

1,6

2,3

ÅP

0,1

0,1

0,2

0,2

0,3

Kommunsektor

-0,7

-0,7

-0,8

-0,7

-0,7

Strukturellt sparande,

 

 

 

 

 

procent av BNP

0,1

0,2

0,5

1,0

1,9

Konsoliderad bruttoskuld

1 859

1 716

1 692

1 646

1 567

Procent av BNP

38,8

34,5

32,8

30,9

28,2

Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Det strukturella sparandet, dvs. sparandet justerat för bl.a. konjunkturella effekter, beräknas succes- sivt öka under prognosperioden i förhållande till 2018 och närma sig 2 procent av potentiell BNP 2022.

27

P R O P . 2 0 1 8 / 1 9 : 1 0 0

Överskotten i de offentliga finanserna har bidragit till att den offentliga sektorns konsoli- derade bruttoskuld sjunkit till ca 39 procent av BNP 2018. Skulden förväntas minska ytterligare och understiga 30 procent av BNP 2022. Brutto- skulden påverkas dock även av andra faktorer än det finansiella sparandet, exempelvis lån eller återbetalning av tidigare lån från Riksbanken till Riksgäldskontoret.

Den ekonomiska utvecklingen är osäker

Den ovan beskrivna utvecklingen bedöms av regeringen som mest sannolik. Samtidigt är osäkerheten i regeringens prognoser stor. Det är viktigt att beakta de osäkerheter som finns för både en svagare och starkare ekonomisk utveck- ling för 2019 och 2020.

Sverige är en liten öppen ekonomi. Det innebär att den ekonomiska utvecklingen i stor utsträck- ning påverkas av utvecklingen i omvärlden. Fortsatta handelspolitiska spänningar, framför allt mellan USA och Kina, har bidragit till en avmattning i världshandeln och till att den ekonomiska tillväxten förväntas bli lägre. Det råder stor osäkerhet om hur situationen kommer att utvecklas framöver. Om hoten om utökade handelshinder realiseras kan det leda till en väsentligt svagare global ekonomisk tillväxt än enligt prognosen.

Tecken på en avmattning har också börjat synas i den kinesiska ekonomin. Förutom att en upptrappad handelskonflikt skulle kunna slå hårt mot ekonomin har Kina problem med över- kapacitet i statliga företag, obalanser på bostads- marknaden och en hög skuldsättning i både den privata och den offentliga sektorn. En kraftig inbromsning av tillväxten i Kina skulle få stora konsekvenser för världsekonomin, eftersom den kinesiska efterfrågan på råvaror och andra insatsvaror utgör en viktig drivkraft för den globala tillväxten.

Klimatförändringarna och extrema väder- händelser utgör också risker för den globala ekonomin, då de kan medföra stora kostnader för både enskilda och samhället. Detta sker samtidigt som några få länder hotar att lämna Parisavtalet.

En annan osäkerhetsfaktor är hur den framtida ekonomiska och politiska relationen mellan EU och Storbritannien kommer att se ut efter att Storbritannien lämnat unionen. Formerna för utträdet och den framtida relationen kommer att

påverka den ekonomiska utvecklingen i såväl Storbritannien som de medlemsstater i EU, däribland Sverige, som är nära sammankopplade med den brittiska ekonomin. Om konjunkturen skulle utvecklas sämre än väntat är möjligheterna att genom penningpolitiken stabilisera ekonomin begränsade, till följd av det låga ränteläget. Även medlemsstaternas möjligheter att stabilisera sin ekonomi med hjälp av aktiv finanspolitik är begränsade. Europeiska kommissionen beräknar att medlemsstaternas sparande i den offentliga sektorn i genomsnitt uppgick till -0,7 procent av BNP 2018 och att hälften av medlemsstaternas Maastrichtskuld översteg 60 procent av BNP.

Konjunkturutvecklingen i omvärlden kan också bli starkare än väntat, t.ex. om handels- konflikten trappas ned och den globala tillför- sikten därmed tilltar. En starkare ekonomisk utveckling i omvärlden skulle gynna svensk exportindustri.

I Sverige utgör utvecklingen på bostadsmark- naden en osäkerhetsfaktor. Efter en nedgång under andra halvåret 2017 stabiliserades pris- utvecklingen på bostadsmarknaden under 2018. Om priserna skulle sjunka framöver kan det leda till negativa effekter för svensk ekonomi. Hushållens höga skuldsättning kan bidra till en minskad konsumtion. Därutöver kan bostads- investeringarna bli lägre.

En annan osäkerhetsfaktor är hushållens konsumtion som skulle kunna utvecklas starkare än enligt prognosen. Konsumtionstillväxten var dämpad under 2018, men hushållen har samtidigt ett högt sparande. Tillsammans med det fortsatt gynnsamma läget på arbetsmarknaden talar det för att hushållens konsumtion kan växa snabbare än vad som antas i prognosen.

Den allmänna ekonomiska utvecklingen har också stor betydelse för de offentliga finanserna, framför allt genom skattebasernas utveckling. Skatteintäkter från kapitalskatter tenderar att förändras mycket mellan år och kan få stor effekt på de offentliga finanserna. Även arbetslöshets- relaterade utgifter och kostnader för socialför- säkringarna samt migration kan variera kraftigt över tiden. Förändringar av detta slag kan ha en betydande effekt på både det finansiella och strukturella sparandet. Dessutom kan en för- ändrad bedömning av den potentiella produkt- ionsnivån i ekonomin påverka det strukturella sparandet.

28

2.3Det finanspolitiska ramverket ska värnas

De budgetpolitiska målen skapar förutsättningar för att uppnå de politiska målen på ett sätt som är offentligfinansiellt hållbart på både kort och lång sikt.

Uppföljning av de budgetpolitiska målen

Överskottsmålet och skuldankaret Överskottsmålet är formulerat så att det finansiella sparandet i den offentliga sektorn ska uppgå till en tredjedels procent av BNP i genomsnitt över en konjunkturcykel. Målet följs upp genom det strukturella sparandet för inne- varande och nästkommande år. För att i efterhand utvärdera om överskottsmålet uppnåtts, och för att upptäcka systematiska avvikelser, används ett bakåtblickande åttaårigt genomsnitt av det faktiska finansiella sparandet.

Det strukturella sparandet bedöms uppgå till 0,2 procent av potentiell BNP 2019. Till följd av osäkerheten i bedömningen av det strukturella sparandet bedöms så små skillnader i förhållande till målet inte utgöra någon tydlig avvikelse. Inte heller 2020 bedöms någon tydlig avvikelse uppstå. Regeringen bedömer således att inriktningen på finanspolitiken är i linje med överskottsmålet.

Den offentliga sektorns konsoliderade brutto- skuld bedöms vidare vara förenlig med skuld- ankarets riktmärke på 35 procent av BNP.

Utgiftstaket

Utgiftstaket utgör en övre gräns för utgiftsnivån i statens budget. Genom utgiftstaket ges riks- dagen och regeringen möjligheter att kontrollera och styra utgifterna. Utgiftstaket är ett av verk- tygen för att ge budgetprocessen ett medelfristigt perspektiv.

Enligt budgetlagen (2011:203) ska regeringen lämna förslag till utgiftstak för det tredje tillkommande året. I denna proposition görs för första gången en bedömning av nivån på utgifts- taket 2022. I enlighet med budgetlagens bestäm- melser kommer regeringen att återkomma med förslag till nivå på utgiftstaket 2022 i budget- propositionen för 2020.

Efter att utgiftstakets nivå fastställts av riksdagen ändras det normalt inte. I det finanspolitiska ramverket lämnas dock utrymme för att en ny regering ska kunna föreslå nya nivåer

P R O P . 2 0 1 8 / 1 9 : 1 0 0

på utgiftstaket för år som redan fastställts. Utan en sådan ordning skulle en ny regerings möjlig- heter att vidta förändringar i finanspolitiken kraftigt begränsas. Regeringen föreslår i enlighet med denna ordning en ny nivå på utgiftstaket för 2021, se tabell 2.4.

Tabell 2.4 Utgiftstakets nivåer

Miljarder kronor om inte annat anges

 

2019

2020

2021

2022

Av riksdagen beslutade nivåer

 

 

 

 

på utgiftstaket

1 351

1 388

1 430

 

 

 

 

 

 

Regeringens förslag till nivå

 

 

 

 

på utgiftstaket1

 

 

1 439

1 498

Utgiftstak, procent av

 

 

 

 

potentiell BNP

27,4

27,1

27,0

27,0

 

 

 

 

 

Utgiftstak, procent av BNP

27,1

27,0

27,0

27,0

Takbegränsade utgifter

1 312

1 345

1 372

1 388

 

 

 

 

 

Budgeteringsmarginal

39

43

67

110

 

 

 

 

 

Budgeteringsmarginal, procent

 

 

 

 

av takbegränsade utgifter

3,0

3,2

4,9

8,0

1Regeringens bedömning av utgiftstakets nivå 2022. Källa: Egna beräkningar.

Regeringen anser att om det under de kommande åren bedöms finnas ett budgetutrymme är det rimligt att det kan utnyttjas för prioriterade reformer. Osäkerheten i prognosen motiverar därför att nivån på utgiftstaket för 2021 höjs. Genomförande av insatser på utgiftssidan kan dock ske först efter avstämning mot över- skottsmålet och de inkomstförstärkningar som kan komma att krävas.

De beslutade nivåerna på utgiftstaket 2019 och 2020 föreslås lämnas oförändrade. Regeringen anser att utgiftstakets nivå 2021 bör höjas med 9 miljarder kronor.

Regeringen bedömer att utgiftstakets nivå för 2022 bör uppgå till 1 498 miljarder kronor.

29

3

Den makroekonomiska

utvecklingen

P R O P . 2 0 1 8 / 1 9 : 1 0 0

3 Den makroekonomiska utvecklingen

I detta avsnitt redovisas prognosen för den makroekonomiska utvecklingen i Sverige och i världen 2019–2022. Tyngdpunkten i avsnittet ligger på utvecklingen 2019 och 2020. I pro- gnosen har information som fanns tillgänglig t.o.m. den 6 mars 2019 beaktats.

Prognosen är baserad på gällande regler samt regeringens föreslagna ändringar i propositionen Vårändringsbudget för 2019 (prop. 2018/19:99). Tabeller med prognosens innehåll i detalj redo- visas i bilaga 1.

Sammanfattning

Konjunkturen i omvärlden har stärkts de senaste åren. Under 2018 och inledningen av 2019 har dock aktiviteten dämpats, i synner- het i Kina och euroområdet. Det beror delvis på tillfälliga faktorer, men är också en naturlig utveckling efter flera år med snabb tillväxt.

Även i Sverige har konjunkturen stärkts de senaste åren och tillväxten har varit hög. Under inledningen av 2019 visar indikatorer att tillväxten mattas av. BNP bedöms därför växa i långsammare takt 2019 och 2020 jämfört med de senaste åren. En avmattning i den internationella konjunkturen, sjunk- ande bostadsinvesteringar och en inbroms- ning i offentlig konsumtion, bl.a. på grund av minskade migrationskostnader, förväntas bidra till denna utveckling.

Sysselsättningsgraden och antalet arbetade timmar per capita har ökat till historiskt höga nivåer och arbetslösheten har minskat. Den förväntade konjunkturförsvagningen i

svensk ekonomi väntas dock bidra till en dämpning av utvecklingen på arbetsmark- naden.

Under 2018 och inledningen av 2019 upp- gick KPIF-inflationen, dvs. inflationen mätt med konsumentprisindex med fast bostads- ränta, till omkring 2 procent. Under 2019 och 2020 väntas dock KPIF-inflationen bli lägre än 2 procent då energipriserna väntas öka betydligt långsammare än 2018. Repo- räntan bedöms bli fortsatt låg 2019 och 2020.

Det finns flera osäkerhetsfaktorer i pro- gnosen. Ett allmänt osäkert läge i världs- ekonomin medförde en ökad volatilitet på de finansiella marknaderna i slutet av 2018 och inledningen av 2019. Risker kopplade till Storbritanniens utträde ur EU och den pågående handelskonflikten mellan USA och flera andra länder kan leda till att den ekonomiska utvecklingen i Sverige blir svagare än väntat. Konjunkturutvecklingen i omvärlden kan också bli starkare än väntat, t.ex. om handelskonflikten trappas ned och förtroendet i världsekonomin ökar. I Sverige utgör en svag utveckling på bostadsmark- naden en osäkerhetsfaktor.

3.1Utsikterna i omvärlden 2019 och 2020

Konjunkturen i omvärlden har stärkts de senaste åren. Under 2018 mattades dock tillväxten av i många länder, bl.a. i Kina och i euroområdet, och tillväxten i världshandeln avtog. Till viss del är

33

P R O P . 2 0 1 8 / 1 9 : 1 0 0

avmattningen en följd av den starka konjunk- turen, dvs. att ett alltmer ansträngt resursut- nyttjande inte möjliggör samma snabba tillväxt som tidigare. Men även andra faktorer, som inte är direkt relaterade till konjunkturen, har troligen spelat in. Osäkerheter kopplade till bl.a. Stor- britanniens utträde ur EU och handelsrelationer- na mellan USA och Kina bedöms ha bidragit till en minskad investeringsvilja och ökad volatilitet på de finansiella marknaderna.

Inledningen av 2019 har i många ekonomier präglats av en fortsatt försvagad konjunktur för den exportinriktade tillverkningsindustrin. Sam- tidigt visar indikatorer för den inhemska efter- frågan, såsom mått på konsumenternas för- troende, inte samma tydliga tendens till avmatt- ning. Arbetsmarknaden utvecklas också fortsatt väl i många ekonomier.

Diagram 3.1 Inköpschefsindex för tillverkningsindustrin

Index

70

65

60

55

50

45

 

40

Euroområdet

USA

 

35

Kina

Sverige

 

30

 

07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 Källa: Macrobond.

Det mesta tyder dock på att många avancerade ekonomier befinner sig i en konjunktur- avmattning och sammantaget bedöms tillväxten i sammanvägd BNP i de länder som är viktiga för Sveriges utrikeshandel (KIX-vägd BNP) bli något lägre de kommande åren (se tabell 3.1).

Inflationen i omvärlden bedöms öka något långsammare 2019 än 2018. Det underliggande inflationstrycket i omvärlden är alltjämt lågt.

Konjunkturavmattning i avancerade ekonomier

I euroområdet har tillväxten under 2018 bromsat in snabbare än väntat, till stor del drivet av en kraftig inbromsning i stora ekonomier som Tyskland och Italien under andra halvåret. Den svaga utvecklingen kan delvis förklaras av tillfälliga faktorer, t.ex. flaskhalsar i produktionen

i tysk bilindustri och en nedgång i detaljhandeln till följd av demonstrationer i Frankrike. Men det går även att skönja en mer allmän avmattning i exportefterfrågan och industriproduktionen. Euroområdet verkar ha drabbats särskilt hårt av nedgången i världshandelstillväxten under andra halvåret och förtroendeindikatorer tyder på en dämpad utveckling av exporten även under inledningen av 2019 (se diagram 3.1). Indikatorer på inhemsk efterfrågan, exempelvis Europeiska kommissionens konfidensindikator för hushållen i euroområdet, har sjunkit jämfört med de höga nivåerna 2017. Hushållen väntas därför öka sin konsumtion i långsammare takt framöver, vilket också verkar återhållande på BNP-tillväxten.

Tillväxten i Storbritannien har bromsat in 2018 och förtroendeindikatorer har sjunkit. Osäker- heten rörande formerna för Storbritanniens utträde ur EU har bidragit till försämrade planeringsförutsättningar för näringslivet, vilket har påverkat investeringarna negativt. Även exportens utveckling och hushållens konsumtion har varit dämpad. Formerna för Storbritanniens utträde ur EU var inte klara när denna prognos färdigställdes. Prognosen vilar på antagandet om ett ordnat utträde där handeln mellan EU och Storbritannien utvecklas under liknande för- utsättningar som i dag, dvs. utan större handels- hinder. Tillväxten i Storbritannien bedöms mattas av 2019 till följd av förhöjd osäkerhet rörande utträdet men väntas stiga något 2020 förutsatt att osäkerheten om de framtida relationerna mellan EU och Storbritannien minskar.

Konjunkturen i USA är fortsatt stark trots handelspolitisk oro. Förhandlingar pågår mellan USA och Kina och beslut om ytterligare ameri- kanska tullhöjningar på kinesiska varor har hittills skjutits upp. Viktiga skäl till den fortsatta upp- gången i den amerikanska ekonomin har varit en gynnsam utveckling på arbetsmarknaden och en expansiv finanspolitik till följd av de genomförda skattesänkningarna. Förtroendeindikatorer är fortfarande på höga nivåer men har sjunkit något under inledningen av 2019. Tillväxten bedöms sakta in något 2019 och 2020 i takt med att både finans- och penningpolitiken blir mindre expansiv än tidigare.

Stadig tillväxtutveckling i Norden

En stor del av svensk export går till de nordiska ekonomierna. Den norska BNP-tillväxten steg

34

P R O P . 2 0 1 8 / 1 9 : 1 0 0

2017 och 2018. Expansiv penning- och finans- politik samt stigande sysselsättning har bidragit till att BNP ökat i snabbare takt. Bostadspriserna sjönk under 2017, men har återhämtat sig och sakta börjat stiga igen. Fastlands-BNP, dvs. BNP exklusive de oljeproducerande sektorerna, bedöms växa i ungefär samma takt 2019 som 2018, för att därefter mattas av 2020 i samband med att finans- och penningpolitiken blir mindre expansiv.

Danmarks BNP-tillväxt var relativt låg 2018, vilket till stor del berodde på försäljningen av ett patent till utlandet under 2017. Inhemsk efter- frågan är dock stark och tillväxten bedöms öka igen 2019 och vara oförändrad 2020.

Den finska ekonomin har gynnats av en stark industrikonjunktur och en stark arbetsmarknads- utveckling de senaste åren. Efter några år med hög tillväxt väntas tillväxten nu mattas av 2019 och 2020, som en följd av en dämpad efterfrågan från omvärlden.

Blandade utsikter för framväxande ekonomier

BNP-tillväxten i Kina mattades av 2018. Det beror delvis på att myndigheterna vidtog åtstram- ande åtgärder för att begränsa den höga kredit- tillväxten men även på handelskonflikten med USA. Dessa faktorer har i sin tur lett till en svag- are utveckling i industrin och detaljhandeln. Kinesiska myndigheter har svarat med mer expansiv finans- och penningpolitik. Detta väntas stimulera ekonomin på kort sikt men kan också bidra till en riskfylld ökning av skuldsättningen och finansiella obalanser. Tillväxten bedöms falla till 6 procent 2019 för att därefter vara något lägre 2020.

I Ryssland har finanspolitiken stramats åt de senaste åren. Rysk ekonomi är i hög grad beroende av intäkter från export av olja. Den finanspolitiska åtstramningen syftar till att bygga en buffert inför bl.a. eventuella oljeprisrelaterade exportförsvagningar. Åtstramningen bidrar till en avmattning i tillväxten 2019 och 2020.

I Brasilien har konjunkturutsikterna däremot ljusnat. Återhämtningen efter den djupa låg- konjunkturen 2015 och 2016 fortsätter och till- växten bedöms tillta 2019 och 2020.

35

P R O P . 2 0 1 8 / 1 9 : 1 0 0

Tabell 3.1 Nyckeltal

Procentuell förändring om inte annat anges. Utfall 2018, prognos 2019–2022

 

2018

2019

2020

2021

2022

Internationella variabler

 

 

 

 

 

BNP, euroområdet

1,9

1,3

1,5

1,5

1,4

BNP, Storbritannien

1,4

1,2

1,7

1,7

1,6

BNP, USA

2,9

2,4

1,7

1,5

1,5

BNP, Kina

6,6

6,0

5,9

5,8

5,7

BNP i världen, PPP-vägd1

3,7

3,5

3,6

3,6

3,5

BNP i världen, KIX-vägd2

2,5

2,1

2,1

2,0

2,0

Svensk exportmarknad3

3,1

3,7

3,7

3,7

3,6

Inflation, euroområdet4

1,8

1,4

1,5

1,7

1,7

Inflation, USA5

2,4

1,9

2,2

2,2

2,2

Styrränta, euroområdet6

0,0

0,0

0,4

0,9

1,7

Styrränta, USA6

1,9

2,5

2,8

2,8

2,8

Råoljepris7

71,0

63,1

62,4

61,4

60,8

Finansiella marknader8

 

 

 

 

 

Reporänta

-0,5

-0,3

0,0

0,3

0,7

Statsobligationsränta 10 år

0,7

0,5

1,0

1,6

2,0

Statsobligationsränta 5 år

0,1

0,1

0,8

1,3

1,7

Växelkurs, kronindex KIX9

117,6

118,8

116,9

115,4

113,6

Växelkurs, SEK per EUR

10,3

10,4

10,3

10,1

9,9

Löner och priser

 

 

 

 

 

Timlön enligt KL10

2,6

2,8

2,9

3,1

3,2

Timlön enligt NR

2,2

2,6

2,9

3,1

3,2

Reallön11

0,7

0,8

0,9

0,9

0,5

KPI

2,0

2,0

1,9

2,2

2,7

KPIF

2,1

1,7

1,5

1,9

2,0

KPIF exkl. energi

1,4

1,6

1,7

1,9

2,0

HIKP

2,0

1,6

1,3

1,7

1,8

BNP-deflator

2,2

2,3

1,8

1,9

2,0

Anm.: Prognoserna är baserade på nu gällande regler samt regeringens förslag i propositionen Vårändringsbudget för 2019 (prop. 2018/19:99).

1BNP sammanviktad med köpkraftsjusterade BNP-vikter enligt Internationella valutafonden.

2BNP sammanviktad med KIX-vikter, ett mått på respektive lands betydelse för svensk utrikeshandel. De senast beräknade vikterna används för 2019 och där- efter skrivs de fram med trenden från de föregående fem åren.

3Den sammanvägda importen i de länder som Sverige exporterar till. Respektive lands vikt utgörs av dess andel i svensk varuexport.

4Harmoniserat konsumentprisindex (HIKP), årsgenomsnitt.

5Konsumentprisindex (KPI), årsgenomsnitt.

6Årsgenomsnitt, procent. Avser refiräntan för euroområdet och Federal funds ränta för USA.

7Brent, USD per fat.

8Procent om ej annat anges, årsgenomsnitt

918 november 1992=100.

102018 avser prognos.

11Reallön beräknas som timlön enligt konjunkturlönestatistiken korrigerad för prisförändringar enligt KPI.

Källor: Statistiska centralbyrån, Riksbanken, Macrobond, Medlingsinstitutet och egna beräkningar.

Tabell 3.2 Nyckeltal

Procentuell förändring om inte annat anges. Utfall 2018, prognos 2019–2022

 

2018

2019

2020

2021

2022

Försörjningsbalans1

 

 

 

 

 

BNP

2,3

1,6

1,6

1,6

2,0

BNP, kalenderkorrigerad

2,4

1,6

1,4

1,5

2,0

Hushållens konsumtion

1,2

1,6

2,1

2,4

2,8

Offentlig konsumtion

0,9

0,1

0,0

-0,3

-0,8

Fasta bruttoinvesteringar

3,3

0,8

1,3

0,9

1,1

Lagerinvesteringar2

0,4

0,0

0,0

0,0

0,0

Export

3,5

3,5

3,1

3,2

3,5

Import

2,9

2,3

2,5

2,6

2,4

BNP per invånare3

1,2

0,6

0,7

0,7

1,1

Bytesbalans, procent av BNP4

3,0

3,6

3,9

4,1

4,6

BNP i löpande pris

4,6

3,9

3,5

3,6

4,1

 

 

 

 

 

Produktivitet och arbetsmarknad

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Produktivitet

0,1

0,6

1,1

1,2

1,4

Arbetade timmar5

2,4

1,0

0,3

0,4

0,6

Medelarbetstid6

0,6

-0,3

0,0

-0,2

0,0

Sysselsatta

1,8

1,3

0,2

0,6

0,7

Sysselsättningsgrad7

68,5

69,0

68,7

68,8

68,9

Arbetslöshet8

6,3

6,3

6,4

6,4

6,5

Arbetskraft

1,4

1,2

0,4

0,5

0,7

Arbetskraftsdeltagande7

73,1

73,6

73,5

73,5

73,7

Befolkning, total9

1,2

1,0

1,0

1,0

0,9

Befolkning, 15–74 år9

0,8

0,6

0,5

0,5

0,5

Potentiella variabler och resursutnyttjande10

 

 

 

Potentiell BNP

1,9

1,8

1,9

2,0

2,0

Potentiellt arbetade timmar

1,2

1,0

0,9

0,7

0,7

Potentiell produktivitet

0,7

0,7

1,0

1,2

1,4

BNP-gap11

1,2

1,0

0,4

0,0

0,0

Timgap12

1,1

1,0

0,4

0,0

0,0

Potentiell BNP i löpande pris

4,2

4,1

3,8

3,9

4,1

Anm.: Prognoserna är baserade på nu gällande regler samt regeringens förslag i propositionen Vårändringsbudget för 2019 (prop. 2018/19:99). Produktivitet, arbetade timmar och medelarbetstid avser kalenderkorrigerade data. Sysselsatta, arbetskraft och arbetslöshet avser åldersgruppen 15–74 år.

1Fasta priser, referensår 2017, ej kalenderkorrigerade värden, om inte annat anges.

2Bidrag till BNP-tillväxten, förändring i procent av BNP föregående år.

3BNP per person i totala befolkningen.

4Transaktioner med utlandet avseende handel med varor och tjänster, löner, avkastning på kapital samt löpande transfereringar.

5Enligt nationalräkenskaperna (NR).

6Avser arbetade timmar per år enligt NR dividerat med årsmedeltal för antal sysselsatta enligt Arbetskraftsundersökningarna (AKU).

7Procent av befolkningen.

8Procent av arbetskraften.

9Utfall för 2017 är ett beräknat årsmedelvärde.

10Fasta priser, referensår 2017, kalenderkorrigerade värden, om inte annat anges. Med potentiell avses den nivå på respektive variabel som skulle uppnås vid ett balanserat konjunkturläge.

11Skillnaden mellan faktisk och potentiell BNP i procent av potentiell BNP.

12Skillnaden mellan faktiskt och potentiellt arbetade timmar i procent av potenti- ellt arbetade timmar

Källor: Statistiska centralbyrån, Riksbanken och egna beräkningar.

36

3.2Tillväxtutsikterna för Sverige 2019 och 2020

BNP-tillväxten väntas mattas av

I Sverige har konjunkturen stärkts de senaste åren och tillväxten har varit hög. Under den senaste tiden har dock flera indikatorer på den ekonom- iska utvecklingen sjunkit något, vilket pekar på att BNP-tillväxten kommer att mattas av under 2019 (se diagram 3.1). En avmattning i den interna- tionella konjunkturen, minskade bostadsinveste- ringar och en inbromsning i offentlig konsumtion väntas bidra till en fortsatt dämpad tillväxt även 2020 (se diagram 3.2).

Diagram 3.2 BNP och bidrag till BNP-tillväxten

Procentuell förändring respektive förändring i procent av BNP föregående år. Utfall 2014–2018, prognos 2019 och 2020

5

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Hushållens konsumtion

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Bostadsinvesteringar

4

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Övriga investeringar

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Offentlig konsumtion

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Lager

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

3

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Nettoexport

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

BNP

 

 

2

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

0

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

-1

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

14

15

16

17

18

19

20

Anm.: Bidrag till procentuell förändring av BNP i procentenheter för BNP:s komponenter.

Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Svagare konsumtionstillväxt

Hushållens konsumtion utvecklades svagt det andra halvåret 2018. Det förklaras delvis av tillfälliga faktorer som att hushållen köpt färre bilar till följd av ändrade skatte- och certifierings- regler. Men under slutet av 2018 och inledningen av 2019 har antalet nybilsregistreringar åter ökat något. Samtidigt har hushållens konfidens- indikator enligt Konjunkturinstitutets Konjunk- turbarometer sjunkit till den lägsta nivån sedan 2013, vilket av allt att döma till stor del kan kopplas till lägre bostadspriser och en allmän osäkerhet om hur läget på bostadsmarknaden kommer att utvecklas. Sammantaget bedöms hushållens konsumtion därför växa i en mer måttlig takt 2019, jämfört med tidigare år. Men den svaga utvecklingen bedöms till viss del vara tillfällig och hushållen förväntas konsumera i en högre takt igen redan 2020. Hushållens disponibla inkomster väntas förvisso öka i

P R O P . 2 0 1 8 / 1 9 : 1 0 0

långsammare takt när utvecklingen på arbets- marknaden mattas av, men konsumtions- tillväxten väntas inte dämpas i motsvarande utsträckning eftersom hushållen antas dra ned på sitt historiskt sett höga sparande.

Lägre konsumtionsutgifter för migration

De offentliga konsumtionsutgifterna väntas utvecklas svagt de kommande åren. Det förklaras bl.a. av att de migrationsrelaterade utgifterna förknippade med nyanländas första år i Sverige successivt minskar. Samtidigt ökar den offentliga sektorns inkomster i svagare takt jämfört med perioden 2015–2017, då inkomsterna steg ovan- ligt kraftigt. Det beror dels på att skatteunder- laget såsom lönesumman inte väntas öka lika snabbt, dels på att skatterna sänktes i den av riksdagen beslutade budgeten.

Svagare investeringstillväxt

De senaste årens höga BNP-tillväxt har till stor del drivits av en hög investeringstillväxt, främst i bostadssektorn men även i övriga delar av näringslivet. Även kommunala investeringar har vuxit snabbt, drivet av bl.a. investeringar kopplat till bostadsbyggandet och den demografiska utvecklingen som infrastruktur, skolor m.m. Dessutom har det funnits ett behov av upp- rustning av äldre byggnader och infrastruktur i kommunsektorn.

Under 2018 ökade de totala investeringarna något långsammare än under åren 2014–2017, vilket till stor del har att göra med såväl tillfälliga faktorer som lägre bostadsinvesteringar. I näringslivet finns ett fortsatt behov av invest- eringar för att öka produktionskapaciteten men dessa hålls tillbaka av den svagare konjunktur- utvecklingen, både i Sverige och omvärlden. Investeringarna bedöms fortsätta att öka 2019, om än i en långsammare takt än tidigare.

Fortsatt högt bostadsbyggande Bostadsinvesteringarna har ökat med i genom- snitt 11 procent per år de senaste fem åren vilket i hög grad har bidragit till BNP-tillväxten under 2014–2017 (se diagram 3.2). Men under andra halvåret 2017 började bostadspriserna sjunka. Det ledde till att bostadsinvesteringarna minskade med ca 1 procent under 2018 och att nybyggna- tionen minskade med 16 procent till ca 53 000 på- började bostäder. Bostadsbyggandet är dock fort- farande på en hög nivå jämfört med genomsnittet sedan 1975 som är ca 35 000 påbörjade bostäder per år, eller 8 750 per kvartal (se diagram 3.3).

37

P R O P . 2 0 1 8 / 1 9 : 1 0 0

Diagram 3.3 Påbörjade bostäder

Antal

18000

16000

14000

12000

10000

8000

6000

4000

2000

0

98

00

02

04

06

08

10

12

14

16

18

Anm.: Avser säsongsrensade kvartalsvärden.

Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Under 2018 stabiliserades bostadspriserna för redan existerande bostäder, men andelen pris- sänkta objekt fortsatte att öka på marknaden för nyproducerade bostäder. Samtidigt har utbudet av bostäder till försäljning varit fortsatt stort. Det innebär en risk för ytterligare prisjusteringar framöver.

Antalet beviljade bygglov minskade från halv- årsskiftet 2017, men steg igen under andra halv- året 2018. Samtidigt är byggbranschen mindre optimistisk om framtiden enligt Konjunktur- barometern. Sammantaget bedöms bostads- investeringarna minska de närmaste åren, dock från mycket höga nivåer. De senaste årens goda inkomstutveckling, den starka utvecklingen på arbetsmarknaden och fortsatt låga räntor är faktorer som talar för en fortsatt hög efterfrågan på bostäder 2019 och 2020.

Avmattning i utrikeshandeln

Exporten växte relativt starkt 2018. Tillfälliga omständigheter bidrog till att exporttillväxten var särskilt hög det fjärde kvartalet 2018, bl.a. för tjänster. Exportorderingången i industrin enligt Konjunkturbarometern och andra indikatorer tyder på att avmattningen i den internationella konjunkturen kommer att dämpa exporttill- växten under 2019. Den internationella konjunk- turförsvagningen förväntas bidra till en lägre exporttillväxt även 2020. En svagare utveckling av den inhemska efterfrågan bidrar också till en lägre importtillväxt. Sammantaget bedöms netto- exporten bidra positivt till BNP-utvecklingen 2019 och 2020.

Arbetsmarknaden utvecklades fortsatt starkt 2018

Sysselsättningsgraden och arbetskraftsdelta- gandet fortsatte att öka 2018 och är på den högsta nivån på 25 år, bland både kvinnor och män. Arbetslösheten fortsatte att sjunka och uppgick till 6,3 procent. Arbetslösheten minskade mer för männen än för kvinnorna och skillnaden i arbets- löshet mellan könen minskade därmed till endast 0,1 procentenheter 2018 (se diagram 3.4).

Diagram 3.4 Arbetslöshet

Procent av arbetskraften. Prognos 2019 och 2020

10

Kvinnor

 

Totalt

Män

 

9

8

7

6

5 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20

Anm.: Avser åldersgruppen 15–74 år.

Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Fortsatt stor brist på arbetskraft

Den höga efterfrågan på arbetskraft har bidragit till att allt fler arbetsgivare har problem att hitta arbetskraft med rätt kompetens. Andelen företag som upplever brist på arbetskraft har ökat kraftigt de senaste fem åren och är på höga nivåer enligt både Konjunkturbarometern och Arbets- förmedlingens arbetsgivarundersökning. Bristen på arbetskraft är framför allt hög inom den offentliga sektorn (som ingår i Arbets- förmedlingens undersökning) även om den har dämpats något under 2018 (se diagram 3.5). Bristen på arbetskraft har bidragit till att det tar längre tid att rekrytera eller att arbetsgivarna till viss del fått sänka kraven.

38

P R O P . 2 0 1 8 / 1 9 : 1 0 0

Diagram 3.5 Brist på arbetskraft

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

ningen i arbetsför ålder. Även tillväxten i arbets-

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Andel ja-svar

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

kraften väntas

avta och sammantaget medför

80

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

detta att arbetslösheten förväntas vara oförändrad

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Näringslivet (AF)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Offentlig sektor (AF)

 

 

70

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

jämfört med 2018 (se tabell 3.3). År 2020 bedöms

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Näringslivet (KI)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

sysselsättningen

och arbetskraften

fortsätta

att

60

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

öka, men i en

betydligt långsammare takt

än

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

50

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

under föregående år.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

40

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Under 2019 bedöms tillväxten i både syssel-

30

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

sättningen

och

arbetskraften

vara

högre

bland

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

kvinnor än

bland män. Arbetslösheten

väntas

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

20

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

dock förbli oförändrad för båda könen jämfört

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

10

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

med 2018. Under 2020 antas arbetslösheten öka

0

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

bland både kvinnor och män, men något mer

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

bland män, vilket följer av den allmänna konjunk-

05 06 07

 

08 09 10 11 12

13 14 15 16 17

 

 

 

18

 

 

 

 

 

 

Anm.: Bristen enligt Arbetsförmedlingen (AF) avser halvårsvärden och motsvarar

 

turavmattningen. Historiskt

sett

är arbetslös-

andelen arbetsgivare som har upplevt brist vid rekrytering de senaste sex måna-

 

heten mer konjunkturkänslig bland män än bland

derna. Bristen enligt Konjunkturinstitutet avser säsongsrensade kvartalsvärden och

 

är andelen företag som har svarat jakande på frågan om de har brist på arbetskraft.

 

kvinnor och den tenderar därför att öka snabbare

Källor: Arbetsförmedlingen och Konjunkturinstitutet.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

bland män vid konjunkturavmattningar.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Viss avmattning i indikatorer

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Under den

 

 

senaste tiden

 

 

 

har framåtblickande

 

Tabell 3.3 Arbetsmarknadens utveckling

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Procentuell förändring om inte annat anges. Utfall 2017 och 2018,

indikatorer,

 

 

som t.ex. företagens anställnings-

 

 

 

 

prognos 2019 och 2020

 

 

 

 

planer enligt Konjunkturbarometern, visat tecken

 

 

 

 

 

 

 

 

2017

2018

2019

2020

på att en viss avmattning äger rum på arbets-

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Sysselsättning

 

2,3

1,8

1,3

 

0,2

marknaden (se diagram 3.6). Flödesstatistiken

 

 

 

 

Kvinnor

 

1,9

1,7

1,3

 

0,2

från arbetskraftsundersökningarna (AKU) visar

 

 

 

samtidigt att chansen för en arbetslös att få ett

 

Män

 

2,6

1,9

1,2

 

0,2

jobb har minskat något. Flertalet indikatorer

 

Sysselsättningsgrad1

67,8

68,5

69,0

68,7

befinner sig dock fortfarande på höga nivåer,

 

Kvinnor1

 

65,7

66,3

66,8

66,6

såsom antalet lediga jobb enligt SCB:s vakans-

 

Män1

 

69,9

70,7

71,1

70,8

statistik.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Arbetslöshet2

 

6,7

6,3

6,3

 

6,4

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Kvinnor2

 

6,4

6,3

6,2

 

6,3

Diagram 3.6 Sysselsättningsindikatorer

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Män2

 

6,9

6,4

6,3

 

6,5

Procent av arbetskraften

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Nettotal

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Arbetskraft

 

2,0

1,4

1,2

 

0,4

2,5

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

30

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

20

 

Kvinnor

 

1,7

1,5

1,3

 

0,3

2

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Män

 

2,2

1,3

1,2

 

0,5

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

10

 

Arbetskraftsdeltagande1

72,7

73,1

73,6

73,5

1,5

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

0

 

Kvinnor1

 

70,2

70,7

71,2

71,1

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Män1

 

75,1

75,5

75,9

75,8

1

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

-10

 

Befolkning

 

1,1

0,8

0,6

 

0,5

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Lediga jobb (vä axel)

 

-20

 

Kvinnor

 

0,9

0,7

0,6

 

0,5

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

0,5

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Anställningsplaner,

 

 

 

 

-30

 

Män

 

1,2

0,8

0,7

 

0,6

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Anm.: Befolkning, sysselsatta, arbetskraft och arbetslöshet avser åldersgruppen

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

näringslivet (hö axel)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

15–74 år enligt populationen i arbetskraftsundersökningarna (AKU). Prognoserna

0

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

-40

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

baseras på nu gällande regler samt regeringens föreslagna ändringar i pro -

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

01 02 03

 

 

 

04 05 06 07 08 09 10

11 12 13 14 15 16 17

 

 

18

 

 

 

 

 

 

 

positionen Vårändringsbudget för 2019 (prop. 2018/19:99).

 

 

 

Anm.: Säsongsrensade kvartalsvärden. Nettotal avser skillnaden mellan andelen

 

1 Procent av befolkningen 15–74 år i respektive grupp.

 

 

 

 

2 Procent av arbetskraften 15–74 år i respektive grupp.

 

 

 

respondenter som svarat att antalet anställda förväntas öka respektive minska.

 

 

 

 

 

Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

 

 

 

Källor: Statistiska centralbyrån och Konjunkturinstitutet.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Fortsatt hög sysselsättningsgrad

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Under de senaste åren har sysselsättningen i den

Sysselsättningen bedöms öka i en långsammare

 

offentliga sektorn ökat. Även i näringslivet har

takt under 2019, till följd av en mer dämpad efter-

 

sysselsättningen ökat i stadig takt, till följd av den

frågan och en långsammare tillväxt av befolk-

 

goda efterfrågan i svensk ekonomi. Men framöver

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

39

P R O P . 2 0 1 8 / 1 9 : 1 0 0

bedöms sysselsättningen inte öka lika starkt vare sig i näringslivet eller offentlig sektor.

Högre resursutnyttjande än normalt

Flera indikatorer visar att ekonomin 2018 och under inledningen av 2019 kännetecknas av ett högt resursutnyttjande. Företagens kapacitets- utnyttjande har ökat till höga nivåer enligt både SCB:s undersökning och Konjunkturbaro- metern. Samtidigt har det blivit svårare att rekrytera. Många lediga platser i kombination med höga bristtal har avspeglat sig i att det tar längre tid att rekrytera (se diagram 3.5).

Arbetslösheten har minskat stadigt samtidigt som inflödet till arbetskraften varit högt. En relativt hög invandring och ett ökat arbetskrafts- deltagande har också inneburit att en allt större andel av de arbetssökande står längre ifrån arbets- marknaden än tidigare. Det återspeglas i en lägre sannolikhet för arbetslösa att få ett jobb trots konjunkturläget. Det höga resursutnyttjandet på arbetsmarknaden har dock ännu inte gett något tydligt avtryck i löneutvecklingen.

I takt med att efterfrågan och rekryterings- behoven dämpas väntas resursutnyttjandet på arbetsmarknaden bli mindre ansträngt framöver. BNP-gapet, dvs. den procentuella skillnaden mellan faktisk och potentiell BNP, är ett mått på resursutnyttjandet i ekonomin. Det bedöms bli mindre positivt 2019 och 2020, en bedömning som dock är förenad med stor osäkerhet, se avsnitt 3.5.

Måttlig löneökningstakt

Enligt de preliminära utfallen från konjunktur- lönestatistiken var löneutvecklingen fortsatt dämpad 2018, trots att resursutnyttjandet på arbetsmarknaden bedöms ha varit högt. Samtidigt har produktivitetstillväxten varit låg vilket inne- bär att kostnadstrycket, mätt som arbets- kostnader per producerad enhet, fortsatt öka relativt snabbt.

Regeringen bedömer att bl.a. en gradvis stigande produktivitetstillväxt, stigande löner i omvärlden och ett fortsatt högt resurs- utnyttjande på arbetsmarknaden medför något högre löneökningar framöver. De väntas dock bli

något lägre än 3,2 procent, vilket är den genom- snittliga ökningstakten sedan det första industri- avtalet slöts 1997.

Även reallönen, mätt som den nominella lönen enligt konjunkturlönestatistiken korrigerad för inflation mätt med konsumentprisindex (KPI), väntas växa i måttlig takt till följd av en stigande inflation.

Inflationen dämpas

Under 2017 och 2018 samt inledningen av 2019 var KPIF-inflationen, dvs. inflationen mätt med KPI med fast bostadsränta, omkring 2 procent, vilket betyder att inflationen var i linje med Riksbankens inflationsmål. Kärninflationen, mätt med t.ex. KPIF exklusive energi, har under samma period legat under 2 procent.

Ett högre resursutnyttjande än normalt i Sverige och i omvärlden talar för att inflationen stiger de kommande åren. Samtidigt finns det ett antal faktorer som förväntas verka återhållande på inflationen 2019 och 2020: företagens inflations- förväntningar är låga enligt Konjunkturbaro- metern, löneutvecklingen väntas bli fortsatt dämpad jämfört med tidigare perioder med ansträngt resursutnyttjande, och de avtalade hyresökningarna för 2019 är jämförelsevis låga. Dessutom indikerar terminspriser på energi att energiprisernas direkta bidrag till KPIF- inflationen blir betydligt mindre under andra halvåret 2019 och år 2020.

Sammantaget förväntas KPIF-inflationen bli lägre än 2 procent 2019 och 2020 (se tabell 3.1). KPI-inflationen, som inkluderar effekten av ändrade bostadsräntor, förväntas bli omkring 2 procent 2019 och 2020.

Räntorna förväntas stiga långsamt

Svagare konjunkturindikatorer än förväntat bi- drog till prisnedgångar på aktiemarknaderna i slutet av 2018. Även högre prognoser för styr- räntan på längre sikt från den amerikanska centralbanken bidrog till nedgångarna på aktie- marknaden. I december 2018 sänktes dock prognoserna för styrräntan vilket av allt att döma bidrog till att priserna steg i början av 2019. Sedan årsskiftet förväntar sig marknadsaktörer i allmän- het lägre framtida styrräntor i såväl USA som i Europa och i Sverige jämfört med hösten 2018.

40

Detta tar sig bl.a. uttryck i att räntor på stats- obligationer med längre löptid blivit lägre.

I Sverige höjde Riksbanken reporäntan till -0,25 procent i december 2018, vilket har fått räntor på statsobligationer med kort löptid att stiga. Räntor på statsobligationer med längre löp- tider har däremot sjunkit, i linje med utvecklingen på många håll i omvärlden. Reporäntan förväntas vara fortsatt låg 2019 och 2020 (se tabell 3.1).

Kronan har försvagats sedan hösten 2018 och ligger på historiskt svaga nivåer. I förhållande till långsiktiga bestämningsfaktorer, såsom exempel- vis bytesbalansen, bedöms även kronans växel- kurs mot andra valutor generellt ligga på en svag nivå. En viss förstärkning av kronan med en åter- gång till historiskt mer normala nivåer förväntas under 2019 och 2020.

3.3Utvecklingen 2021 och 2022

I detta avsnitt beskrivs ett scenario för svensk ekonomi 2021 och 2022 under förutsättning att inga nya störningar påverkar ekonomin. Detta betyder att konjunkturläget gradvis går mot ett balanserat resursutnyttjande. På längre sikt bestäms BNP-utvecklingen huvudsakligen av ekonomins utbudsfaktorer, dvs. tillväxten i pro- duktivitet och antalet arbetade timmar. Rege- ringens prognosprinciper innebär att skatte- satserna hålls oförändrade utöver beslutade och aviserade förändringar samt att endast beslutade och aviserade förändringar av statens utgifter beaktas. På några års sikt antas i normalfallet kommunsektorn som helhet redovisa ett resultat som är i linje med god ekonomisk hushållning. Prognosprinciperna kan få som konsekvens att den kommunala konsumtionen avviker från det demografiska behovet (se avsnitt 7.5).

Balanserat resursutnyttjande

I de avancerade ekonomierna bedöms konjunk- turen nå sin topp 2019 och BNP-tillväxten mattas därefter av. Tillväxten i flera av de framväxande ekonomierna förväntas också dämpas något framöver, bl.a. i Kina där omställningen till en mer konsumtionsdriven tillväxt pågår. Sammantaget bidrar detta till att svensk export förväntas växa relativt långsamt 2021 och 2022.

P R O P . 2 0 1 8 / 1 9 : 1 0 0

I svensk ekonomi bedöms resursutnyttjandet vara högre än normalt 2019 och 2020. Till följd av antagandet om oförändrade offentliga utgifter ut- vecklas den offentliga konsumtionen jämförelse- vis svagt 2021 och 2022. Därtill bidrar kapacitets- begränsningar till att aktiviteten i svensk ekonomi mattas av. Sammantaget förväntas en något dämpad BNP-tillväxt även 2021 och 2022.

Lägre tillväxt påverkar arbetsmarknaden

Utvecklingen på svensk arbetsmarknad har de senaste åren varit gynnsam, vilket bl.a. inneburit en hög tillväxt av arbetade timmar. Ett högre arbetskraftsdeltagande är en förklaring till denna utveckling, men även en stark befolknings- utveckling har bidragit. På längre sikt förväntas befolkningstillväxten mattas av, bl.a. till följd av minskad migration. Detta medför en förväntad lägre tillväxt av arbetade timmar 2020 och 2021 jämfört med 2016–2019. Tillväxten i syssel- sättningen och arbetskraften bedöms också mattas av. Trots minskad migration ökar andelen utrikes födda i befolkningen i arbetsför ålder. Eftersom utrikes födda i genomsnitt har en högre arbetslöshet bidrar detta till att arbetslösheten förväntas stiga något.

Samtidigt som utvecklingen på arbetsmark- naden varit gynnsam har produktivitetstillväxten de senaste åren varit låg. Så har det även varit i många andra jämförbara länder. Framöver antas produktivitetstillväxten stiga något för att på längre sikt återgå till nivåer i linje med den genomsnittliga utvecklingen sedan 1980.

Det relativt höga resursutnyttjandet på arbets- marknaden 2019 och 2020 bidrar med viss för- dröjning till en högre löneökningstakt. Inflation- en, mätt med KPIF, bedöms vara nära Riks- bankens inflationsmål på 2,0 procent 2021 och 2022. Riksbanken väntas höja reporäntan gradvis, vilket bidrar till stigande statsobligationsräntor. Låga styrräntor i omvärlden bidrar dock till en jämförelsevis långsam ränteökning.

3.4Osäkerhet i prognosen

Prognoser är alltid behäftade med osäkerhet. Det innebär att den ekonomiska utvecklingen kan bli starkare eller svagare än i prognosen. Detta

41

P R O P . 2 0 1 8 / 1 9 : 1 0 0

avsnitt beskriver de viktigaste osäkerhets- faktorerna för prognosen 2019 och 2020. Syftet med avsnittet är främst att belysa osäkerhets- faktorer som Sverige kan behöva ha beredskap för i den ekonomiska politiken.

Osäkerhetsfaktorer i omvärlden

Sverige är en liten öppen ekonomi och påverkas i stor utsträckning av utvecklingen i omvärlden. Fortsatta handelspolitiska spänningar, framför allt mellan USA och Kina, har bidragit till en avmattning i världshandeln. Det råder stor osäkerhet om hur situationen kommer att utvecklas framöver. Om hoten om utökade handelshinder realiseras kan det leda till en väsentligt svagare global ekonomisk tillväxt än i prognosen.

Aktiviteten i den kinesiska ekonomin har också börjat mattas av. Förutom att en upp- trappad handelskonflikt skulle kunna slå hårt mot ekonomin, har Kina även problem med över- kapacitet i statliga företag, obalanser på bostads- marknaden och en hög privat och offentlig skuld- sättning. En kraftig inbromsning av tillväxten i Kina skulle få stora effekter på världsekonomin, eftersom den kinesiska efterfrågan på råvaror och andra insatsvaror utgör en viktig drivkraft för den globala tillväxten.

En annan osäkerhetsfaktor är hur den framtida ekonomiska och politiska relationen mellan EU och Storbritannien kommer att se ut efter att Storbritannien lämnat unionen. Formerna för utträdet och den framtida relationen kommer att påverka den ekonomiska utvecklingen i såväl Storbritannien som de medlemsstater i EU, där- ibland Sverige, som är nära sammankopplade med den brittiska ekonomin.

Klimatförändringar och extrema väderhändel- ser utgör också risker för den globala ekonomin, då de kan medföra stora kostnader för både enskilda och samhället. Detta sker samtidigt som ett fåtal stora länder hotar lämna Parisavtalet.

Om konjunkturen skulle utvecklas sämre än väntat är möjligheterna att genom penningpoli- tiken stabilisera ekonomin begränsade till följd av det låga ränteläget. Även medlemsstaternas möjligheter att stabilisera sin ekonomi med hjälp av aktiv finanspolitik är begränsade. Europeiska kommissionen beräknar att medlemsstaternas sparande i offentlig sektor i genomsnitt uppgick till -0,7 procent av BNP 2018 och att hälften av

medlemsstaterna hade en offentlig skuld (Maastrichtskuld) som översteg 60 procent av BNP.

Flera av de ovan nämnda riskerna skulle i värsta fall kunna utlösa en period med generell finansiell oro och högre riskpremier, t.ex. om Storbritannien lämnar EU utan ett avtal eller om ett eventuellt skifte sker i marknadens förvänt- ningar kring takten för normaliseringen av penningpolitiken i USA. Även fortsatt oro kring Italiens finanspolitik och förhöjda nivåer för italienska statsobligationsräntor kan bidra till ökad finansiell oro.

Konjunkturutvecklingen i omvärlden kan också bli starkare än väntat, t.ex. om den pågå- ende handelskonflikten trappas ned och den globala tillförsikten därmed tilltar. En starkare ekonomisk utveckling i omvärlden skulle gynna svensk exportindustri.

Inhemska osäkerhetsfaktorer

I Sverige bedöms hushållens skuldsättning och utvecklingen på bostadsmarknaden utgöra de främsta osäkerhetsfaktorerna. Prisutvecklingen på bostadsmarknaden stabiliserades under 2018, men om bostadspriserna skulle sjunka framöver eller om räntorna skulle stiga mer än vad hushållen förväntar sig kan det leda till negativa effekter för svensk ekonomi på grund av bl.a. lägre bostadsinvesteringar och lägre konsumtion.

En korrekt bedömning av resursutnyttjandet i ekonomin är central för att bedriva en effektiv penning- och finanspolitik. Resursutnyttjandet kan dock inte direkt observeras, vilket innebär att osäkerheten i bedömningen är betydande. Om bedömningen av resursutnyttjandet avviker väsentligt från det verkliga utnyttjandet skulle detta innebära att den penning- och finanspolitik som bedrivits har varit mindre effektiv.

En annan osäkerhetsfaktor är hushållens kon- sumtion som skulle kunna utvecklas starkare än i prognosen. Konsumtionstillväxten var dämpad under 2018, men hushållen har samtidigt ett högt sparande. Tillsammans med det fortsatt gynn- samma läget på arbetsmarknaden talar det för att hushållens konsumtion kan växa snabbare än vad som antas i prognosen.

42

3.5Alternativa scenarier

Potentiell BNP är den nivå på BNP som är förenlig med en ekonomi i balans och används bl.a. för att beräkna det strukturella sparandet. Potentiell BNP går inte att observera utan bedöms utifrån statistiska modeller och indika- torer (se Finansdepartementets rapport Metod för beräkning av potentiella variabler april 2019 på www.regeringen.se). Bedömningen är förknippad med stor osäkerhet. En viktig del i bedömningen av potentiell BNP är produktivitetstillväxten på längre sikt. Produktivitetstillväxten har under en period varit svagare än väntat både i Sverige och i omvärlden. I prognosen antas potentiell produk- tivitet återhämta sig och på sikt återgå till en tillväxttakt som motsvarar det historiska genom- snittet sedan 1980. Nedan presenteras en känslig- hetsanalys med scenarier där potentiell produk- tivitet är lägre respektive högre än i prognosen. Resultaten visar att de olika antagandena för potentiell produktivitetstillväxt inte ger några betydande effekter på det strukturella sparandet 2020.

Känslighetsanalys med lägre potentiell produktivitet

I detta scenario antas potentiell produktivitet i nivå vara omkring 0,5 procentenheter lägre i nuläget än i prognosen och resursutnyttjandet inom företagen antas därmed vara mer ansträngt. Vidare antas att potentiell produktivitet växer i långsammare takt under prognosperioden jäm- fört med prognosen och att potentiell produkt- ivitet år 2022 blir drygt 1 procent lägre. Potentiell BNP blir därmed lägre och resursutnyttjandet blir, allt annat lika, högre.

En lägre potentiell produktivitet leder till en lägre nivå på kapitalstocken, vilket minskar före- tagens vinster. Detta sänker investeringsnivån 2019–2022. Vidare får svenska exportföretag en lägre produktionskapacitet jämfört med pro- gnosen och exporttillväxten blir därmed lägre. En lägre potentiell produktivitet leder till att real- lönerna ökar något långsammare, vilket dämpar tillväxten av hushållens konsumtion. Samman- taget blir BNP-tillväxten lägre jämfört med prognosen.

En svagare efterfrågan i ekonomin leder till en något svagare utveckling på arbetsmarknaden. Eftersom lönerna anpassar sig till den lägre

P R O P . 2 0 1 8 / 1 9 : 1 0 0

produktivitetstillväxten med en viss eftersläpning stiger enhetsarbetskostnaderna något till en början. Inflationen blir därmed något högre jäm- fört med huvudscenariot, och Riksbanken väntas föra en något mindre expansiv penningpolitik.

Effekten på den offentliga sektorns finansiella sparande bedöms bli relativt liten. Den svagare utvecklingen av privat konsumtion och löne- summa i förhållande till huvudscenariot vägs upp av att de offentliga utgifterna för konsumtion och investeringar samtidigt väntas minska. Den offentliga sektorns finansiella sparande beräknas totalt sett vara relativt oförändrat av den alterna- tiva utvecklingen. Det strukturella sparandet minskar initialt i förhållande till huvudscenariot till följd av ett större BNP-gap. I takt med att BNP-gapet minskar väntas det strukturella sparandet successivt utvecklas i linje med beräkningen i huvudscenariot.

Känslighetsanalys med högre potentiell produktivitet

I detta scenario antas potentiell produktivitet i nivå vara 0,5 procent högre i nuläget och resurs- utnyttjandet inom företagen antas därmed vara mindre ansträngt än i prognosen. Vidare antas potentiell produktivitet växa snabbare under prognosperioden för att år 2022 vara drygt 1 procent högre.

I detta scenario blir effekten motsatt jämfört med det föregående scenariot och potentiell BNP blir alltså högre och resursutnyttjandet lägre än i prognosen. En högre potentiell produktivitet leder till att investeringarna växer snabbare och en högre produktionskapacitet bland exportföre- tagen medför i sin tur en starkare utveckling av exporten. Det leder vidare till att reallönerna växer snabbare än i prognosen och hushållens konsumtion utvecklas starkare. Sammantaget växer alltså BNP snabbare jämfört med prognosen.

En högre efterfrågan avspeglar sig även på arbetsmarknaden där sysselsättningen stiger och arbetslösheten blir något lägre. På liknande sätt som i det föregående scenariot anpassar sig löner- na till den högre produktivitetsnivån med en viss eftersläpning och kostnadstrycket blir något lägre. Inflationen stiger något långsammare och penningpolitiken blir något mer expansiv för att säkerställa att inflationen når 2 procent i slutet av prognosperioden.

43

P R O P . 2 0 1 8 / 1 9 : 1 0 0

Även i detta scenario blir effekterna på det finansiella sparandet förhållandevis begränsade till följd av att effekterna på de offentliga finan- serna i stor utsträckning tar ut varandra. Det strukturella sparandet bedöms initialt öka i förhållande till huvudscenariot till följd av ett mindre BNP-gap. I takt med att BNP-gapet minskar väntas det strukturella sparandet successivt utvecklas i linje med huvudscenariot.

Tabell 3.4 Scenarier: 1 Lägre potentiell produktivitet och 2 Högre potentiell produktivitet

Utfall och prognos enligt huvudscenario i fet stil för respektive variabel utifrån tidigare beslutade och aviserade samt nu föreslagna och aviserade reformer. Procentuell förändring om inte annat anges

 

2018

2019

2020

2021

2022

Potentiell produktivitet1

0,7

0,7

1,0

1,2

1,4

Scenario 1

0,5

0,6

0,8

1,0

1,2

Scenario 2

0,9

0,9

1,2

1,5

1,5

 

 

 

 

 

 

BNP1

2,4

1,6

1,4

1,5

2,0

Scenario 1

2,4

1,4

0,9

1,2

1,8

Scenario 2

2,4

1,9

1,9

2,0

2,0

 

 

 

 

 

 

BNP-gap2

1,2

1,0

0,4

0,0

0,0

Scenario 1

1,6

1,3

0,5

0,0

0,0

Scenario 2

0,7

0,6

0,4

0,2

0,0

 

 

 

 

 

 

Arbetslöshet3

6,3

6,3

6,4

6,4

6,5

Scenario 1

6,3

6,3

6,5

6,5

6,5

Scenario 2

6,3

6,3

6,3

6,3

6,5

 

 

 

 

 

 

Timlön enligt KL

2,6

2,8

2,9

3,1

3,2

Scenario 1

2,6

2,7

2,7

2,9

3,0

Scenario 2

2,6

2,9

3,2

3,3

3,4

 

 

 

 

 

 

KPIF4

2,1

1,7

1,5

1,9

2,0

Scenario 1

2,1

1,7

1,7

2,0

2,0

Scenario 2

2,1

1,7

1,4

1,8

2,0

Reporänta4

-0,5

-0,3

0,0

0,3

0,7

Scenario 1

-0,5

-0,3

0,2

0,4

0,7

Scenario 2

-0,5

-0,4

-0,1

0,2

0,7

 

 

 

 

 

 

Finansiellt sparande5

0,7

0,6

0,7

1,1

1,9

Scenario 1

0,7

0,6

0,7

1,1

1,9

Scenario 2

0,7

0,6

0,8

1,2

1,8

 

 

 

 

 

 

Strukturellt sparande6

0,1

0,2

0,5

1,0

1,9

Scenario 1

-0,2

-0,1

0,4

1,0

1,9

Scenario 2

0,3

0,4

0,7

1,0

1,8

1Kalenderkorrigerade värden.

2Skillnaden mellan faktisk och potentiell BNP i procent av potentiell BNP.

315–74 år, i procent av arbetskraften.

4Årsgenomsnitt.

5Procent av BNP.

6Procent av potentiell BNP.

Källor: Statistiska centralbyrån, Riksbanken, Medlingsinstitut et och egna beräkningar.

3.6Prognosrevideringar

Nedan redovisas de prognosrevideringar som gjorts jämfört med budgetpropositionen för 2019 (prop. 2018/19:1). Sedan den publicerades har bl.a. två kvartalsutfall av nationalräkenskaperna och ett antal månadsutfall för bl.a. arbets- kraftsundersökningarna och konsumentpris- index publicerats.

Svagare BNP-tillväxt 2019

BNP-tillväxten 2019 bedöms bli lägre jämfört med bedömningen i budgetpropositionen för 2019 (se tabell 3.5). Hushållens konsumtion utvecklades överraskande svagt under andra halv- året 2018, delvis till följd av att hushållen köpte färre nya bilar än förväntat. Även dämpningen av bostadspriserna och lägre aktiepriser kan ha bidragit till att tillväxten i hushållens konsumtion blev lägre än väntat. Eftersom produktionen förväntas växa i måttligare takt framöver än när prognosen för budgetpropositionen 2019 färdigställdes, väntas behovet av investeringar vara mindre. Näringslivets investeringar, exklusive bostadsinvesteringar, bedöms av den anledningen växa något långsammare de kommande åren. Bostadsinvesteringarna har utvecklats något svagare än prognosen i budgetpropositionen för 2019.

Tillväxten i potentiell BNP har reviderats ned 2019 och de kommande åren jämfört med budgetpropositionen för 2019. En orsak till detta är att produktivitetsutvecklingen har fortsatt att utvecklas svagt och det bedöms nu ta än längre tid innan produktivitetsutvecklingen återgår till tillväxttakter i linje med den genomsnittliga historiska tillväxten. Detta motverkas delvis av att potentiell arbetskraft väntas öka något snabbare 2019 och 2020. Resursutnyttjandet i svensk ekonomi bedöms sammantaget vara något mindre ansträngt 2019 och 2020 än den bedöm- ning som gjordes i budgetpropositionen för 2019. I denna prognos har metoden som används för bedömningen av jämviktsarbetslösheten ändrats i betydande delar. Metodändringarna har inte föranlett någon större revidering av bedöm- ningen. Se Finansdepartementets rapport Metod för beräkning av potentiella variabler april 2019 på www.regeringen.se för en beskrivning av den aktuella metoden.

44

Högre sysselsättningstillväxt 2019

Sysselsättningen och arbetskraften bedöms öka något snabbare 2019 jämfört med prognoserna i budgetpropositionen för 2019, främst till följd av starkare utfall än väntat. Arbetslösheten bedöms samtidigt bli något lägre. Konjunkturen på arbetsmarknaden bedöms mattas av något snabbare jämfört med bedömningarna i budget- propositionen för 2019 och sysselsättningen stiger 2020 som en följd av det i en något lång- sammare takt.

Preliminär konjunkturlönestatistik pekar på att löneutvecklingen varit fortsatt dämpad under andra halvåret 2018. Samtidigt har produktivitets- utvecklingen varit fortsatt svag. Timlönen bedöms därför utvecklas något svagare 2019 och framåt jämfört med bedömningen i budget- propositionen för 2019.

KPIF-inflationen har reviderats ned 2019 och 2020 till följd av att utfallen var lägre än väntat under inledningen av 2019 och även att termins- prissättningen på energimarknaden och före- tagens prisförväntningar är lägre än tidigare.

Till följd av försämrade konjunkturindikatorer, lägre marknadsförväntningar samt lägre inflation än väntat är reporäntan marginellt nedreviderad under 2019 och 2020 jämfört med budget- propositionen för 2019.

P R O P . 2 0 1 8 / 1 9 : 1 0 0

Tabell 3.5 Jämförelse mellan regeringens prognoser

Prognoser enligt budgetpropositionen för 2019 inom parentes. Procentuell förändring om inte annat anges

 

2018

2019

2020

2021

BNP

2,3

1,6

1,6

1,6

 

(2,5)

(2,1)

(1,6)

(1,7)

 

 

 

 

 

Potentiell BNP1,2

1,9

1,8

1,9

2,0

 

(1,9)

(2,2)

(2,2)

(2,0)

BNP-gap3

1,2

1,0

0,4

0,0

 

(1,4)

(1,3)

(0,5)

(0,0)

 

 

 

 

 

Arbetslöshet4,5

6,3

6,3

6,4

6,4

 

(6,4)

(6,4)

(6,4)

(6,5)

 

 

 

 

 

Sysselsatta4

1,8

1,3

0,2

0,6

 

(1,7)

(0,9)

(0,5)

(0,4)

Arbetade timmar2

2,4

1,0

0,3

0,4

 

(1,9)

(0,9)

(0,4)

(0,2)

 

 

 

 

 

Timlön6

2,6

2,8

2,9

3,1

 

(2,6)

(3,0)

(3,2)

(3,3)

 

 

 

 

 

KPI7

2,0

2,0

1,9

2,2

 

(2,0)

(1,9)

(2,3)

(2,6)

KPIF7

2,1

1,7

1,5

1,9

 

(2,1)

(2,0)

(1,9)

(2,0)

 

 

 

 

 

Reporänta8

-0,5

-0,3

0,0

0,3

 

(-0,5)

(-0,3)

(0,0)

(0,3)

Anm.: Prognosen är baserad på nu gällande regler samt regeringen föreslagna och aviserade åtgärder i denna proposition.

1Avser marknadspris.

2Kalenderkorrigerad.

3Skillnaden mellan faktisk och potentiell BNP i procent av potentiell BNP.

415–74 år.

5Procent av arbetskraften.

6Timlön enligt konjunkturlönestatistiken.

7Årsgenomsnitt.

8Procent, årsgenomsnitt.

Källor: Statistiska centralbyrån, Medlingsinstitutet, Riksbanken och egna beräkningar.

3.7Utvecklingen enligt andra bedömare

I detta avsnitt jämförs regeringens prognoser för vissa centrala makroekonomiska variabler med prognoser gjorda av bedömare som Kon- junkturinstitutet, Riksbanken och Europeiska kommissionen.

Regeringens prognos för BNP-tillväxten är i linje med övriga bedömare 2019 och 2020. Regeringens och Konjunkturinstitutets prognos för BNP-tillväxten är dock något högre 2019. Skillnaden kan bero på att övriga bedömare gjorde sina prognoser innan publiceringen av BNP-utfallet för fjärde kvartalet 2018 som var oväntat starkt (se tabell 3.6). Skillnaderna mellan prognoserna är dock små sett ur ett statistiskt

45

P R O P . 2 0 1 8 / 1 9 : 1 0 0

perspektiv. Diagram 3.7 visar bedömarnas pro- gnoser tillsammans med symmetriska osäker- hetsintervall som täcker olika sannolikheter av regeringens historiska prognosfel, dvs. skillnader mellan utfall och regeringens prognoser. Bedöm- arnas prognoser ligger inom det intervall som täcker hälften av regeringens prognosfel och befinner sig inom en felmarginal som kan anses motsvara ett relativt vanligt prognosfel. I det avseendet är det små skillnader mellan bedöm- arnas prognoser.

Diagram 3.7 BNP-prognos med osäkerhetsintervall

Procentuell förändring

6

 

 

 

 

 

 

5

 

 

 

4

 

 

 

3

 

 

 

2

 

 

80%

 

 

 

 

65%

 

 

 

 

 

1

 

 

50%

 

 

 

 

Utfall

 

 

 

0 REG

KI

-1

 

 

 

KOM

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

RB

 

 

 

 

 

 

 

 

-2

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

14

15

16

17

18

19

20

Anm.: REG = regeringen, KI = Konjunkturinstitutet, KOM = Europeiska kommissionen, RB = Riksbanken. Osäkerhetsintervallen är baserade på regeringens historiska prognosfel, i de ekonomiska vårpropositionerna 1994–2018, och bör inte förväxlas med en framåtblickande riskbild. För en beskrivning av hur osäkerhetsintervallen är beräknade, se Finansdepartementets rapport Utvärdering av makroekonomiska prognoser som publicerades i samband med den ekonomiska vårpropositionen 2018.

Tabell 3.6 Jämförelse mellan olika bedömares prognoser

 

2019

2020

BNP1

 

 

Regeringen

1,6

1,6

Konjunkturinstitutet

1,5

1,6

Europeiska kommissionen

1,3

1,7

Riksbanken

1,3

1,9

 

 

 

Arbetslöshet2

 

 

Regeringen

6,3

6,4

Konjunkturinstitutet

6,3

6,4

Europeiska kommissionen

6,2

6,2

Riksbanken

6,3

6,5

 

 

 

Inflation3

 

 

Regeringen

2,0/1,6

1,9/1,3

Konjunkturinstitutet

1,8/1,7

1,9/1,5

Europeiska kommissionen

/1,7

/1,6

Riksbanken

2,2/2,0

2,6/1,8

 

 

 

BNP-gap4

 

 

Regeringen

1,0

0,4

Konjunkturinstitutet

1,2

0,7

Europeiska kommissionen

0,0

-0,2

Riksbanken

1,1

0,9

Anm.: Publiceringsdatum är för regeringen 2019-04-11, Konjunkturinstitutet

2019-03-27, Europeiska kommissionen 2018-11-08 för arbetslöshet och BNP-gap samt 2019-02-07 för BNP och HIKP och för Riksbanken 2019-02-13.

1Procentuell förändring, fasta priser, ej kalenderkorrigerade värden.

2Procent av arbetskraften, 15–74 år.

3Procentuell förändring, årsgenomsnitt, KPI/HIKP.

4Skillnaden mellan faktisk och potentiell BNP i procent av potentiell BNP. Källor: Konjunkturinstitutet, Europeiska kommissionen, Riksbanken och egna beräkningar.

Regeringens prognos för arbetslösheten är i linje med övriga bedömares prognoser både 2019 och 2020. Regeringens och Konjunkturinstitutets prognoser för HIKP-inflationen är något lägre än övriga bedömares. Skillnaderna kan bero på att prognoserna för övriga bedömare gjordes innan publiceringen av utfallet i januari 2019 vilket var oväntat svagt. Regeringen, Konjunkturinstitutet och Riksbanken gör bedömningen att resurs- utnyttjandet, mätt med BNP-gapet, kommer att vara positivt 2019 och 2020. Europeiska kommissionen bedömer i stället att resursutnytt- jandet blir i det närmaste balanserat.

Sammantaget bedöms skillnaderna mellan regeringens och övriga bedömares prognoser som små.

3.8Utvärdering av prognoser för BNP-tillväxten

I detta avsnitt utvärderas regeringens prognoser för Sveriges BNP-tillväxt 1994–2018 som redovisats i budgetpropositionerna och de ekonomiska vårpropositionerna. Prognoserna utvärderas i förhållande till prognoser gjorda av andra bedömare.

För systematiska prognosfel i form av genom- snittliga över- eller underskattningar används ofta den engelska termen bias. Genom att skatta en bedömares genomsnittliga prognosfel kan hypo- tesen att dess prognoser inte har någon bias testas. I tabell 3.7 visas de olika bedömarnas medelprognosfel och uppgifter om antalet observationer. Medelprognosfel som är statistiskt signifikant skilda från noll är märkta med en asterisk.

46

Utvecklingen på arbetsmarknaden har varit stark under de senaste åren. Arbetskraftsdeltagandet och sysselsättningsgraden har stigit till den högsta nivån på 25 år, samtidigt som arbetslös- heten har minskat. I vissa fall har den positiva utvecklingen omfattat majoriteten av grupperna på arbetsmarknaden, t.ex. så har flertalet grupper haft en stigande sysselsättningsgrad. I andra fall har den positiva utvecklingen varit begränsad till några få grupper, där t.ex. arbetslösheten har minskat tydligt bland unga medan den bland utrikes födda varit mer eller mindre oförändrad. I detta avsnitt beskrivs arbetsmarknadsutveck- lingen för olika grupper.

P R O P . 2 0 1 8 / 1 9 : 1 0 0

Tabell 3.7 Medelprognosfel för prognoser för BNP-tillväxt

Medelprognosfel (MPF) för prognoser för BNP-tillväxten 1994–2018 och antal observationer (N)

 

Samma år som utfallet

Året före utfallet

 

MPF

N

MPF

N

 

 

 

 

 

Regeringen

0,25

50

-0,10

48

Konjunkturinstitutet

0,20

104

-0,22

99

Riksbanken

0,11

112

-0,20

106

HUI Research AB

0,28

96

-0,01

96

LO

0,15

50

0,09

48

Svenskt näringsliv

0,50*

79

0,31

76

Handelsbanken

0,24

85

-0,06

81

SEB

0,16

94

-0,01

90

Nordea

0,35

93

0,04

90

Swedbank

0,06

60

0,02

56

Anm.: Asterisk indikerar signifikans på 10 procents nivå. Signifikansnivån

10 procent används för att värna om testets styrka, se Finansdepartementets promemoria Utvärdering av makroekonomiska prognoser 2014, som publicerats på www.regeringen.se i anslutning till 2014 års ekonomiska vårproposition. Ett signifikant medelprognosfel kan tolkas som att det är 10 procents sannolikhet eller mindre (dvs. en förhållandevis liten sannolikhet) att få det erhållna medel - prognosfelet om det inte skulle finnas någon bias. Prognosfelet är här definierat som utfallet minus prognosen. Ett positivt medelprognosfel relaterar därför till en underskattning.

Källor: Respektive bedömare och egna beräkningar.

Tabell 3.8 Rangordningar av bedömarens prognosprecision

Rangordningar efter medelabsolutfel (MAF) och medelkvadratfel (MKF) för prognoser för BNP-tillväxten 1994–2018

Prognoser gjorda samma år som utfallet

Rangordning efter MAF (första raden) och efter MKF (andra raden)

SHB

KI

REG

SEB

LO

RB

SWB

HUI

NO

SN

SHB

KI

SEB

REG

RB

HUI

LO

SN

NO

SWB

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Prognoser gjorda året före utfallet

Rangordning efter MAF (första raden) och efter MKF (andra raden)

NO

SEB

RB

KI

REG

HUI

LO

SWB

SHB

SN

NO

SEB

RB

HUI

LO

SHB

KI

REG

SWB

SN

Anm.: Medelabsolutfelet är medelvärdet av de absoluta prognosfelen. Medelkvadratfelet är medelvärdet av de kvadrerade prognosfelen. Rangordningen sker fallande från vänster. Bedömarna är regeringen (REG), Konjunkturinstitutet (KI), Riksbanken (RB), HUI Research AB (HUI), Landsorganisationen (LO), Svenskt näringsliv (SN), Handelsbanken (SHB), SEB, Nordea (NO) och Swedbank (SWB). Källor: Respektive bedömare och egna beräkningar.

3.9Fördjupning om utvecklingen på arbetsmarknaden

Samtliga prognoser är uppdelade i prognoser

 

gjorda samma år som utfallet respektive året före

 

utfallet. För prognoser gjorda samma år som

 

utfallet har samtliga bedömare ett positivt skattat

 

medelprognosfel. Regeringen har därmed, liksom

 

övriga bedömare, i genomsnitt underskattat

 

BNP-tillväxten för utvärderingsperioden. För

 

prognoser gjorda året före utfallet har regeringen

 

i stället överskattat BNP-tillväxten. Regeringens

 

medelprognosfel är dock inte statistiskt signifi-

 

kanta, dvs. ingen bias kan säkerställas.

 

I tabell 3.8 rangordnas bedömarna med

 

avseende på sina medelabsolutfel och medel-

 

kvadratfel för prognoser för BNP-tillväxten.

 

Regeringens prognosprecision rangordnas rela-

Minskad ungdomsarbetslöshet

tivt högt för prognoser utfärdade samma år som

utfallet, och relativt lågt för prognoser utfärdade

Arbetslösheten bland unga kvinnor och män

året före utfallet. I allmänhet vilar rangord-

ningarna på små skillnader, och inga test har

(15–24 år) har minskat tydligt de senaste åren (se

utförts för att undersöka om dessa skillnader är

diagram 3.8). Nedgången i ungdomsarbetslös-

statistiskt signifikanta. Utformningen av ett

heten har dock stannat av något under 2018.

sådant test försvåras av att bedömarna för ett

Minskningen i arbetslösheten bland unga har

givet år dels utfärdar prognoserna vid olika tid-

bidragit stort till nedgången i den aggregerade

punkter, dels producerar olika antal prognoser.

arbetslösheten (15–74 år) de senaste åren.

Rangordningarna bör därför värderas med viss

Drygt hälften av alla arbetslösa unga i Sverige

försiktighet.

är heltidsstuderande som samtidigt söker arbete.

 

Av dessa betraktar sig omkring 90 procent i

 

huvudsak som studerande. Dessutom är en

 

tredjedel av de arbetslösa unga avvaktande, dvs. de

 

har fått ett arbete men inväntar att börja detta

47

P R O P . 2 0 1 8 / 1 9 : 1 0 0

inom tre månader. Dessa ungdomar bedöms sannolikt ha goda möjligheter att etablera sig på arbetsmarknaden. Ett kompletterande mått är unga som varken arbetar eller studerar som andel av befolkningen i åldern 15–24 år, s.k. NEET (Neither in employment nor in education and training). Andelen unga som varken arbetar eller studerar har minskat det senaste decenniet, från 9,5 procent 2009 till 6,2 procent 2018. Andelen unga som varken arbetar eller studerar i Sverige är bland de lägsta i EU.

Diagram 3.8 Ungdomsarbetslöshet (15–24 år)

Procent av arbetskraften

30

25

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

20

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

15

 

 

Totalt

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

10

 

 

Kvinnor

 

 

 

 

 

 

 

 

 

5

 

 

Män

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

0

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

05

06

07

08

09

10

11

12

13

14

15

16

17

18

Källa: Statistiska centralbyrån.

Arbetskraftsdeltagandet har stigit bland både inrikes och utrikes födda

Sysselsättningsgraden bland inrikes födda (25–54 år) har fortsatt att öka, från en redan mycket hög nivå (se diagram 3.9). Samtidigt har arbetslösheten för denna grupp fortsatt att minska och var 2018 lägre än den lägsta nivån under högkonjunkturen före finanskrisen. Vidare har långtidsarbetslösheten, i betydelsen andelen som varit arbetslösa längre än sex månader, minskat bland inrikes födda, både som andel av arbetskraften och som andel av de arbetslösa.

Även bland utrikes födda (25–54 år) har arbetsmarknadsläget förbättrats under de senaste åren. Både arbetskraftsdeltagandet och syssel- sättningsgraden har stigit. Det ökade arbets- kraftsdeltagandet bland utrikes födda har också i stor utsträckning bidragit till ökningen av det totala arbetskraftsdeltagandet (15–74 år). Arbets- lösheten bland utrikes födda har däremot inte haft samma positiva utveckling som bland inrikes födda, utan har legat omkring 14 procent under flera års tid.

Diagram 3.9 Arbetskraftsdeltagande och sysselsättningsgrad för inrikes och utrikes födda (25–54 år)

Procent av befolkningen 100

95

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

90

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

85

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

80

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

75

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

70

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

65

 

 

 

Arbetskraftsdeltagande

Sysselsättningsgrad

 

60

 

 

 

 

 

Inrikes födda

 

 

 

Inrikes födda

 

 

 

 

 

Utrikes födda

 

 

 

Utrikes födda

 

 

 

 

 

 

 

 

 

55

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

05

06

07

08

09

10

11

12

13

14

15

16

17

18

Källa: Statistiska centralbyrån.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Arbetslösheten bland utrikes födda (25–54 år) är i genomsnitt högre än bland inrikes födda samtidigt som sysselsättningsgraden och arbets- kraftsdeltagandet är lägre. Detta gäller i synnerhet personer födda utanför Europa. År 2018 var ar- betslösheten bland utomeuropeiskt födda i åldern 25–54 år 20,5 procent, jämfört med 2,3 procent bland inrikes födda och 6,0 procent bland de födda i Europa.

Att arbetslösheten bland utrikes födda, i synnerhet bland utomeuropeiskt födda, inte har minskat i samma utsträckning som bland inrikes födda kan bl.a. förklaras av det stora inflödet av utrikes födda till arbetskraften samt att det i genomsnitt tar längre tid för nyanlända att hitta ett arbete än för inrikes födda. Det finns dock tecken på att etableringen på arbetsmarknaden bland nyanlända nu går något snabbare än tidigare. Det goda konjunkturläget har bidragit till detta.

Arbetskraftsdeltagandet och sysselsättnings- graden är högre bland män än bland kvinnor, oavsett födelseregion, men skillnaderna mellan könen är väsentligt större bland utrikes födda. Bland inrikes födda skiljer det omkring 3 procentenheter mellan män och kvinnor, både avseende sysselsättningsgrad och arbetskrafts- deltagande, medan skillnaden mellan utrikes födda kvinnor och män är omkring 10 procent- enheter. Detta medför också större skillnader mellan inrikes och utrikes födda kvinnor än mellan inrikes och utrikes födda män. Både sysselsättningsgraden och arbetskraftsdelta- gandet bland utrikes födda kvinnor är dock relativt högt i Sverige jämfört med genomsnittet för utrikes födda kvinnor inom EU. Men

48

eftersom arbetskraftsdeltagandet och syssel- sättningsgraden för inrikes födda kvinnor är högt, är skillnaden mellan inrikes och utrikes födda kvinnor i Sverige ändå betydande.

Utbildningsnivå har betydelse

Det är relativt stora skillnader i arbetsmarknads- utfall och utveckling mellan individer med olika utbildningsnivåer. Personer med gymnasial eller eftergymnasial utbildning har haft stigande arbetskraftsdeltagande och sysselsättningsgrad samt sjunkande arbetslöshet under de senaste fem till sex åren. Samtidigt har utvecklingen varit näst- intill motsatt bland dem som saknar en gymnasial utbildning. Mellan 2017 och 2018 steg arbetslös- heten tydligt bland dem som saknar gymnasial utbildning (se diagram 3.10). En förklaring till detta är att antalet utrikes födda utan gymnasial utbildning i arbetskraften ökat. En stor andel av dessa är nyanlända.

Diagram 3.10 Arbetslöshet efter utbildningsnivå (25–54 år)

Procent av arbetskraften

25

 

 

 

 

 

Förgymnasial utb.

 

 

 

 

 

 

20

 

 

Gymnasial utb.

 

 

 

 

 

Eftergymnasial utb.

15

 

 

 

10

 

 

 

5

0 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18

Källa: Statistiska centralbyrån.

Att inte ha en gymnasial utbildning medför en ökad risk för arbetslöshet oavsett födelseland. Risken är dock störst för utomeuropeiskt födda. Utomeuropeiskt födda utgör dessutom mer än tre fjärdedelar av de arbetslösa som saknar gymn- asial utbildning. Arbetslösheten bland utom- europeiskt födda utan gymnasial utbildning (25–54 år) har stigit kraftigt under det senaste decenniet och uppgick 2018 till ca 38 procent. Detta kan jämföras med 5,4 procent bland inrikes födda utan gymnasial utbildning i samma ålders- grupp.

Personer utan gymnasial utbildning har i genomsnitt ett sämre arbetsmarknadsutfall med

P R O P . 2 0 1 8 / 1 9 : 1 0 0

lägre arbetskraftsdeltagande och sysselsättnings- grad samt högre arbetslöshet. Detta är särskilt tydligt bland kvinnor. Oavsett födelseregion har kvinnor utan gymnasial utbildning betydligt lägre sysselsättningsgrad än kvinnor med högre utbild- ning. Det gäller i synnerhet för utomeuropeiskt födda.

Ökad sysselsättningsgrad bland äldre

Sverige har, i internationell jämförelse, en god arbetsmarknad för äldre (55–74 år) med hög sysselsättningsgrad och låg arbetslöshet. Syssel- sättningsgraden och arbetskraftsdeltagandet bland äldre kvinnor och män har dessutom ökat under det senaste decenniet (se diagram 3.11). Detta har också bidragit relativt mycket till det ökade aggregerade arbetskraftsdeltagandet (15–74 år). En förklaring är att allt färre äldre nu lämnar arbetskraften till följd av sjukdom än tidigare.

Diagram 3.11 Arbetskraftsdeltagande och sysselsättnings- grad bland äldre

Procent av befolkningen

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Procent av befolkningen

85

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

30

80

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

25

75

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

20

70

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

15

65

 

 

 

 

 

Arbetskraftsdeltagande

 

Sysselsättningsgrad

 

 

 

 

 

10

 

 

 

 

 

 

 

 

 

55-64 år

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

55-64 år

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

60

 

 

 

 

 

 

 

 

65-74 år (hö axel)

 

 

 

 

 

 

 

65-74 år (hö axel)

 

5

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

05

06

07

08

 

 

09

 

 

10

11

 

 

12

13

14

15

16

17

 

 

18

 

Källa: Statistiska centralbyrån.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

3.10Regeringens mått på välstånd

Regeringen följer kontinuerligt vilken effekt de politiska åtgärderna får på samhällsutvecklingen. Ofta görs detta genom BNP-måttet. Det är ett viktigt mått som ger information om ekonomins storlek och tillväxt, men som inte visar alla detaljer kring välståndsutveckling och fördelning eller utvecklingen inom andra samhällsområden. Sedan 2017 års ekonomiska vårproposition (prop. 2016/17:100 bilaga 4) kompletteras därför redovisningen av BNP-måttet med ytterligare

49

P R O P . 2 0 1 8 / 1 9 : 1 0 0

indikatorer. De visar ekonomiska, miljömässiga och sociala hållbarhetsaspekter inom ett antal nyckelområden. Som alltid kan indikatorer vara statistiskt osäkra i jämförelser över tid och mellan grupper. Nedan följer en sammanfattning av utvecklingen för samhällets långsiktiga hållbarhet och befolkningens livskvalitet.

Regeringen avser att inför 2020 års ekono- miska vårproposition se över indikatorerna så att de bättre speglar samhällets långsiktiga hållbarhet, befolkningens livskvalitet och självbestämmande samt ekonomins potential för hög långsiktig tillväxt.

Ekonomiska indikatorer

BNP per capita

Ett sätt att mäta ett lands välfärd är genom BNP per capita, dvs. BNP per person, som visar hur effektivt befolkningen används i produktionen. BNP mäter det samlade värdet av alla varor och tjänster som produceras inom landet, och en högre BNP per capita leder generellt till ett ökat välstånd. Men måttet har också en rad begränsningar. Eftersom det mäts på en över- gripande nivå säger det exempelvis inget om hur inkomster eller konsumtion är fördelade.

Sedan 2000 har BNP per capita ökat med

28 procent med en genomsnittlig årlig öknings- takt på 1,4 procent. Mellan 2017 och 2018 var ökningen 1,2 procent. Efter finanskrisen har dock BNP per capita utvecklats relativt svagt jäm- fört med tidigare år. Det beror på att produk- tiviteten utvecklats svagt, men kan också förklaras av att andelen i befolkningen i arbetsför ålder har minskat. Denna demografiska trend väntas fortsätta enligt SCB:s befolkningsprognos publicerad våren 2018.

Sysselsättningsgrad

Sysselsättningsgraden mäter hur stor andel av befolkningen i åldern 15–74 år som har ett arbete. En hög sysselsättningsgrad är grunden för den gemensamma välfärden då arbetsinkomster är den viktigaste skattebasen i ekonomin. När fler försörjer sig genom arbete minskar dessutom den offentliga sektorns kostnader eftersom bidrags- utbetalningarna generellt minskar.

En hög efterfrågan på arbetskraft de senaste åren har medfört att sysselsättningsgraden har ökat till höga nivåer. Sysselsättningsgraden var 68,5 procent 2018, jämfört med 67,8 procent året

före. Under 2018 ökade sysselsättningsgraden något mer bland män än bland kvinnor. Skillnaden mellan kvinnor och män ökade där- med från 4,2 till 4,4 procentenheter mellan 2017 och 2018.

Även i ett internationellt perspektiv har Sverige en mycket hög sysselsättningsgrad. Den är högst inom EU, främst till följd av en hög sysselsätt- ningsgrad bland kvinnor.

Arbetslöshet

Arbetslöshet definieras som andelen arbetslösa i arbetskraften, där arbetskraften utgörs av arbets- lösa och sysselsatta i åldern 15–74 år. Indikatorn mäter således hur stor andel av arbetskraften som inte har något arbete men som har sökt och kan ta ett arbete. Arbete ger individen möjlighet till egen försörjning, bättre möjligheter att forma sitt liv samt gemenskap och tillhörighet. Arbetslösa drabbas också av ohälsa i större utsträckning. En låg arbetslöshet är därför central för både individen och samhället.

De senaste åren har arbetslösheten minskat och var 2018 6,3 procent, jämfört med 6,7 pro- cent 2017. Men den är ännu inte nere på samma nivå som perioden före finanskrisen (6,1 procent 2007). Arbetslösheten är något lägre bland kvin- nor, även om den minskade tydligare bland män under 2018.

På regeringens uppdrag redovisade Ekonomi- styrningsverket i april 2017 (Fi2017/02020/BAS) bl.a. en kartläggning av i vilken utsträckning kvinnor respektive män tagit del av olika satsningar på arbetsmarknadsområdet 2015 och 2016. Enligt deras rapport är män över- representerade i flera av de kartlagda reformerna, en överrepresentation som är större än vad som kan motiveras av skillnaden i arbetslöshet mellan könen.

Hushållens skuldsättning

Indikatorn visar hushållssektorns låneskulder i procent av disponibel inkomst och i procent av hushållens finansiella tillgångar. Den belyser en del av ekonomins långsiktiga hållbarhet. Inter- nationella valutafonden, OECD och Europeiska kommissionen bedömer att de svenska hus- hållens skuldsättning utgör en risk för Sveriges ekonomi. Högt skuldsatta hushåll kan tvingas att dra ner på sin konsumtion vid ett kraftigt bostadsprisfall, vilket i förlängningen kan komma att påverka BNP och sysselsättning negativt.

Hushållens skulder som andel av den dispo- nibla inkomsten har stigit under en längre tid och

50

uppgick under 2018 till 186 procent. Jämfört med år 2017 minskade indikatorn marginellt, men ligger fortfarande på en hög nivå historiskt sett. Däremot har skuldsättningen i förhållande till hushållens finansiella tillgångar varit relativt konstant under hela 2000-talet då hushållen haft ett högt sparande, bostadspriserna ökat och börsen stigit kraftigt under denna period.

Diagram 3.12 Hushållens låneskulder i procent av disponibel inkomst och av hushållens finansiella tillgångar

Procent

200

180

160

140

120

100

80

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Andel av disponibel inkomst

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

60

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Andel av finansiella tillgångar

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

40

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

20

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

0

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

96

98

00

02

04

06

08

10

12

 

 

14

16

18

Källa: Statistiska centralbyrån.

Den offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuld Den offentliga sektorns konsoliderade brutto- skuld som andel av BNP, ofta kallad Maastricht- skulden, är det mått på den offentliga sektorns skuld som används inom EU. För Sverige innebär definitionen att skulden består av den konsoli- derade statsskulden och kommunsektorns skulder på kapitalmarknaden, med avdrag för AP- fondernas innehav av statsobligationer. Maast- richtskulden har genomgående minskat som andel av BNP sedan 2014. År 2018 låg den på 38,8 procent av BNP.

I juni 2016 kom sju av åtta riksdagspartier överens om ett antal förändringar av det finans- politiska ramverket. I överenskommelsen ingick ett riktmärke för Maastrichtskulden (skuld- ankare) på 35 procent av BNP som imple- menteras 2019. Om skulden avviker med mer än 5 procent av BNP, ska regeringen lämna en särskild skrivelse till riksdagen med en redogörelse för vad som orsakat avvikelsen och hur regeringen avser att hantera denna.

P R O P . 2 0 1 8 / 1 9 : 1 0 0

Miljömässiga indikatorer

Luftkvalitet

Välståndsindikatorn för luft visar utvecklingen för två av de vanligaste luftföroreningarna i svenska städer: kvävedioxid (NO2) och små partiklar (PM2,5). Båda har negativ påverkan på såväl hälsa som miljö, och exponering kan öka risken för cancer och hjärt- och kärlsjukdomar. Vissa grupper i befolkningen är särskilt känsliga såsom äldre, personer med astma, redan sjuka, barn och gravida.

Kvävedioxidutsläppen kommer till stor del från trafiken. Förhöjda halter uppstår vid vägar med hög belastning och i mellanstora till stora städer i Sverige. Partikelutsläppen transporteras i stor utsträckning till Sverige från kontinenten och är därför högre i södra Sverige än i norra Sverige. Halterna av både kvävedioxid och små partiklar visar en nedåtgående trend sedan mätningarna inleddes 2008 respektive 2006 (se diagram 3.13).

Även om Sverige fortfarande har lokala problem med kvävedioxid och partiklar är halt- erna av luftföroreningar låga i jämförelse med övriga EU. EU-regleringar för bränslekvalitet, standarder för fordon och miljölagstiftning inom industri- och energisektorn påverkar halterna liksom trafik, användningen av dubbdäck samt hur bebyggelsen utvecklas.

Diagram 3.13 Halter av PM2,5 och NO2 i gatumiljö

(årsmedelvärden)

µg/m3 40

PM2,5

NO2

35

30

25

20

15

10

5

0

06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 Källor: SMHI och Naturvårdsverket.

Vattenkvalitet

Indikatorn visar vattenförekomster med hög eller god ekologisk status och potential i enlighet med EU:s ramdirektiv för vatten. Statusbedömningen tar hänsyn till bl.a. övergödning, vissa miljögifter och fysisk påverkan. God vattenkvalitet är

51

P R O P . 2 0 1 8 / 1 9 : 1 0 0

centralt för vattenlevande arter, dricksvatten, kulturmiljö, friluftsliv m.m.

Vid den senaste mätningen 2015 uppnådde

37 procent av vattenförekomsterna minst god status. Det är främst kustvattenförekomsterna som inte gör det. Övergödning är den vanligaste orsaken. Överlag är statusen bättre i norra Sverige än i södra Sverige där bebyggelsen är tätare och jordbruksintensiteten högre.

I europeisk jämförelse har Sverige fler vatten- förekomster med hög status och färre med dålig och otillfredsställande status (se diagram 3.14).

Diagram 3.14 Ekologisk status och potential för svenska och europeiska vattenförekomster

Procent

100

 

 

Okänd

 

Dålig

 

Otillfredsställande

 

Måttlig

 

God

 

hög

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

80

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

60

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

40

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

20

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

0

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Genomsnitt i EU

 

Sverige

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Källa: Europeiska miljöbyrån.

 

 

 

 

 

 

Biologisk mångfald

I 2017 och 2018 års ekonomiska vårpropositioner har andel skyddad natur ingått som en indikator. Denna redovisas inte i år eftersom ansvariga myndigheter under hösten 2019 ska få i uppdrag att föreslå ett nytt och enhetligt sätt att räkna skyddad mark. En ny indikator för biologisk mångfald ska tas fram.

Kemikaliebelastning

Indikatorn kemikaliebelastning redovisar mät- ningar av ett antal långlivade miljögifter i moders- mjölk och blod. De ämnen som följs är PCB, DDE (vilket är en nedbrytningsprodukt av DDT), dioxiner och PBDE (bromerade flam- skyddsmedel). Genom att mäta halter i bröst- mjölk är det möjligt att följa upp vilka ämnen mamman utsatts för liksom exponeringen hos spädbarn. Höga halter av dessa ämnen kan ge upphov till sjukdomar som cancer, påverka fort- plantningsförmågan, skada arvsmassan och störa hormonsystemet.

Mätningarna av föroreningar i bröstmjölk visar att halterna minskar långsamt trots att använd- ning och spridning begränsats genom förbud i Sverige och internationellt. Problemet är att äm- nena är långlivade i miljön, ansamlas i fettvävnad hos människor och djur och att de redan är spridda i varor, byggnader och miljö. Det har gjorts stora insatser för att minska utsläppen, men mätningarna visar att utmaningar återstår.

Det internationella arbetet är viktigt för att minska exponeringen för skadliga ämnen. Kemi- kalielagstiftningen är harmoniserad inom EU och Sverige verkar aktivt för att utveckla reglerna. Det finns också ett antal konventioner som på global nivå reglerar vissa kemikalier.

Utsläpp av växthusgaser

Indikatorn visar de samlade utsläppen av växthus- gaser som omfattas av klimatmålet (koldioxid, metan, dikväveoxid och fluorerade gaser) inom svenskt territorium. Utsläpp och upptag inom markanvändning och skogsbruk ingår inte.

Klimatförändringarna förväntas påverka en rad samhällsbärande områden som exempelvis livsmedelsproduktion, vattenförsörjning och folkhälsa både i Sverige och globalt. Den värme- bölja som drabbade norra halvklotet sommaren 2018 är ett exempel på att ett förändrat klimat ställer Sverige inför nya utmaningar. Folkhälso- myndigheten har t.ex. visat att dödligheten ökade under värmeböljan sommaren 2018 jämfört med tidigare somrar. I ett uppdrag som Konjunk- turinstitutet redovisade i december 2017 (Fi2018/00038/BAS) konstaterades att flera av effekterna som är viktiga för människors välfärd är svåra att förutse och värdera då det handlar om komplexa naturliga och ekonomiska samband. Ett angeläget tema för framtida studier är därför att studera hur klimatförändringarna kommer påverka människor och olika typer av hushåll.

De totala utsläppen av växthusgaser i Sverige uppgick 2017 till 52,7 miljoner ton koldioxid- ekvivalenter. Det innebär en minskning på 0,5 procent jämfört med 2016. Sedan 1990 har utsläppen gått ner med 26 procent, vilket kan jämföras med målnivån 85–100 procents utsläppsminskning senast år 2045. Minskningen har framför allt skett under perioden 2003–2014 (se diagram 3.15).

Utsläppsminskningarna i Sverige har skett samtidigt som befolkningen vuxit och den eko- nomiska tillväxten varit stark. Utsläppsminsk- ningen kan delvis förklaras av t.ex. övergång från

52

fossila bränslen till biobränslen och el samt energieffektivisering.

Diagram 3.15 Sveriges nationella växthusgasutsläpp och

BNP

Index 1993=100

200

 

 

180

BNP

CO2

 

 

160

 

 

140

 

 

120

 

 

100

 

 

80

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

60

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

40

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

20

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

0

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

90

92

94

96

98

00

02

04

06

08

10

12

14

16

Källor: Naturvårdsverket och Statistiska centralbyrån.

Sociala indikatorer

Låg ekonomisk standard

Indikatorn låg ekonomisk standard avser den andel av befolkningen som har en ekonomisk standard lägre än 60 procent av median- inkomsten. Ekonomisk standard är summan av alla skattepliktiga och skattefria inkomster, minus skatter och övriga negativa transfereringar, juste- rad för hushållets storlek och sammansättning. Personer med låg ekonomisk standard riskerar på grund av ekonomiska begränsningar att ute- stängas från konsumtion och aktiviteter som i det omgivande samhället anses vara en del av godtag- bar levnadsstandard.

I Sverige har andelen ökat från ca 7 procent 1995 till ca 15 procent 2017, vilket beror på att inkomsterna i den nedre delen av inkomst- fördelningen inte ökat i samma takt som median- inkomsten. Ökningen under de senaste tio åren har dock varit måttlig.

Indikatorns utveckling över tid har varierat mellan grupper. Generellt har andelen med låg ekonomisk standard ökat särskilt mycket i grupper som är i förvärvsarbetande åldrar men har svag anknytning till arbetsmarknaden. I bilaga 2 Fördelningspolitisk redogörelse finns en mer utförlig analys av gruppen med låg ekonomisk standard.

Självskattad allmän hälsa

Indikatorn för självskattad allmän hälsa avser den andel i befolkningen, 16 år och äldre, som svarat

P R O P . 2 0 1 8 / 1 9 : 1 0 0

”mycket bra” eller ”bra” på frågan ”Hur tycker du att din hälsa är i allmänhet?” i SCB:s Under- sökningar av levnadsförhållanden.

År 2017 svarade i genomsnitt 77 procent att de hade en bra eller mycket bra hälsa, samtidigt som andelen var något högre för män (se diagram 3.16). En lika stor skillnad observerades mellan grupperna inrikes och utrikes födda. Vidare skattar äldre sin hälsa som bra eller mycket bra i betydligt lägre utsträckning än yngre.

Sverige har en av de högsta skattningarna av den upplevda hälsan bland EU:s medlemsstater, där Irland ligger högst. Även jämfört med de nordiska länderna har Sverige en hög andel som tycker att de har en bra eller mycket bra hälsa. Inget nordiskt land ligger dock under genom- snittet i EU, som enligt Eurostat var 70 procent.

Diagram 3.16 Andel som bedömer sin hälsa som bra eller mycket bra år 2017, befolkningen 16 år och äldre

Procent

100

90

80

70

60

50

40

30

20

10

0

Källa: Statistiska centralbyrån ULF/SILC 2016–2017.

Utbildningsnivå

Utbildningsnivå avser högsta avklarade utbild- ning för befolkningen i åldern 16–74 år och baseras på SCB:s utbildningsregister.

Befolkningens utbildningsnivå har ökat stadigt under 2000-talet och andelen med en efter- gymnasial utbildning har gått från 27 procent 2001 till 37 procent 2017. Under samma period har andelen personer med högst en förgymnasial utbildning minskat från 27 till 17 procent. Kvinnor har i genomsnitt högre utbildningsnivå än män. För närvarande är ca 50 procent fler kvinnor än män registrerade vid svenska univer- sitet och högskolor.

Unga möter i dag ett större utbud av utbild- ning än dagens äldre gjorde under sin studieaktiva tid, särskilt vid den högre utbildningen, och yngre personer med högre utbildning ersätter konti- nuerligt äldre med lägre utbildningsnivå. Effekten

53

P R O P . 2 0 1 8 / 1 9 : 1 0 0

är att den genomsnittliga utbildningsnivån successivt stiger.

Andelen eftergymnasialt utbildade är ungefär lika stor bland inrikes och utrikes födda, och har varit så under hela 2000-talet. Dock är andelen med högst en förgymnasial utbildning större bland utrikes födda, och här har skillnaderna ökat under 2000-talet.

Mellanmänsklig tillit

Mellanmänsklig tillit, eller social tillit, mäter i vilken grad de tillfrågade uppfattar att andra människor går att lita på. Indikatorn mäts av SOM-institutet på en skala mellan 0–10 med frågan ”Enligt din uppfattning, i vilken utsträck- ning går det att lita på människor i allmänhet?”. En svarssiffra över 7 anses utgöra hög tillit.

Sedan 2000 har andelen med hög tillit legat på en relativt konstant nivå, mellan 53 och 61 procent, även om andelen sjunkit något sedan den högsta noteringen år 2014. Internationellt hör Sverige till de länder med den högsta tilliten. Detta är fördelaktigt inte bara för att det skapar ett sammanhängande kitt i samhället, utan även för att beslutsprocesser och affärstransaktioner blir smidigare och effektivare. Det finns dock skillnader mellan grupper. Personer mellan 16 och 29 år har lägre tillit än de över 30 år. På liknande sätt har personer med utrikes uppväxt i genomsnitt lägre tillit än personer uppväxta i Sverige. Andelen med hög tillit ökar med utbild- ningsnivån hos de svarande.

Nöjd med livet

Den femte och sista sociala indikatorn, nöjd med livet, är ett mått på subjektivt välbefinnande och mäts av SOM-institutet med frågan ”Hur nöjd är du på det hela taget med det liv du lever?”. Indikatorn visar andelen som svarat ”mycket nöjd” eller ”ganska nöjd”.

Det subjektiva välbefinnandet är generellt sett högt i rika, demokratiska och politiskt stabila samhällen med låg arbetslöshet. I Sverige har andelen som är nöjda med livet legat på en hög och stabil nivå över tid. År 2017 låg den på i genomsnitt på 91 procent. Jämfört med övriga sociala indikatorer finns det få tydliga skillnader mellan grupper: andelen som är nöjd med livet varierar mellan 86 och 93 procent oavsett ålder, utbildning, och oberoende om personen vuxit upp i Sverige eller utomlands. Personer mellan 16 och 29 år och de som vuxit upp utomlands låg dock i den nedre delen av spannet. Men mellan utrikes och inrikes födda har skillnaden minskat

med ca 6 procentenheter sedan början av 2000- talet (se diagram 3.17).

Diagram 3.17 Andel som anser att de är nöjda eller mycket nöjda med livet, uppdelat på inrikes och utrikes uppväxt

Procent

100

Inrikes

 

Samtliga

Utrikes

 

95

90

85

80

75

70 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17

Källa: SOM-undersökningen 2017.

54

4

De budgetpolitiska målen

P R O P . 2 0 1 8 / 1 9 : 1 0 0

4 De budgetpolitiska målen

I detta avsnitt följer regeringen upp de budget- politiska målen och bedömer en ny nivå på utgiftstaket för 2022. Avsnittet innehåller även en uppföljning av målen i stabilitets- och tillväxt- pakten. Avslutningsvis redovisar regeringen sina bedömningar av EU:s rekommendationer till Sverige inom ramen för den europeiska terminen, av Finanspolitiska rådets rekommendationer och bedömningar samt av Riksrevisionens iakt- tagelser från granskningen av årsredovisningen för staten. Regeringen redovisar vanligtvis dessa bedömningar i budgetpropositionen. I budget- propositionen för 2019 (prop. 2018/19:1) redo- visades dock inte dessa bedömningar eftersom propositionen lämnades av en övergångsregering.

De budgetpolitiska målen skapar förut- sättningar för att andra politiska mål ska uppnås på ett sätt som är offentligfinansiellt hållbart på både kort och lång sikt. De budgetpolitiska målen består av ett mål för den offentliga sektorns finansiella sparande, ett utgiftstak för staten, ett kommunalt balanskrav och ett skuldankare. Uppföljningen av målen sker enligt de metoder som anges i skrivelsen Ramverket för finanspolitiken (skr. 2017/18:207).

Sammanfattning

Enligt överskottsmålet som gäller fr.o.m. 2019 ska sparandet i den offentliga sektorn i genomsnitt motsvara en tredjedels procent av BNP över en konjunkturcykel. Rege- ringen bedömer att inriktningen på finanspolitiken är i linje med över- skottsmålet. Vidare bedöms bruttoskuldens

andel av BNP vara inom skuldankarets toleransintervall.

För att i efterhand utvärdera om överskotts- målet uppnåtts och för att upptäcka systematiska avvikelser, används ett bakåt- blickande åttaårigt genomsnitt av det faktiska finansiella sparandet. Det bakåt- blickande genomsnittet av det finansiella sparandet för 2011–2018 ligger under målnivån. Sparandet har dock gradvis stigit under perioden.

Regeringen föreslår i propositionen Vårändringsbudget för 2019 en ny nivå på

utgiftstaket för 2021. Regeringen bedömer att utgiftstaket för 2022 bör uppgå till 1 498 miljarder kronor. Det är en ökning med 59 miljarder kronor jämfört med den föreslagna nivån för 2021.

Kommunsektorn som helhet bedöms klara balanskravet under prognosperioden. Sektorns resultat beräknas vara relativt oförändrat under perioden 2019–2022.

Som medlem i EU är Sverige bundet av bestämmelserna i stabilitets- och tillväxt- pakten. Sverige klarar med god marginal de gränsvärden för underskottet i de offentliga finanserna och för den offentliga skulden som anges i stabilitets- och tillväxtpakten. Sverige förväntas även med bred marginal uppfylla sitt medelfristiga budgetmål om minus 1 procent av potentiell BNP i strukturellt sparande 2018 och 2019.

Finanspolitiska rådet bedömer i 2018 års rapport att det inte föreligger någon tydlig avvikelse från överskottsmålet och att finanspolitiken därmed är förenlig med

57

Det bakåtblickande genomsnittet av det finansiella sparandet för 2011–2018 ligger under målnivån. Sparandet har dock gradvis stigit under perioden.
P R O P . 2 0 1 8 / 1 9 : 1 0 0

 

överskottsmålet. Rådet konstaterar sam-

Strukturellt sparande

 

 

tidigt att överskottet i ett bakåtblickande

 

 

 

 

 

perspektiv inte har uppfyllt vare sig det

Det strukturella sparandet är en beräkning av vad

 

gällande överskottsmålet eller det nya

den offentliga sektorns finansiella sparande skulle

 

överskottsmålet.

Regeringen

konstaterar,

vara i ett balanserat (neutralt) konjunkturläge och

 

som nämnts ovan, att det bakåtblickande

vid en normal sammansättning av skattebaser.

 

genomsnittet av det finansiella sparandet

Det strukturella sparandet justeras också för

 

ligger under målnivån men har stigit gradvis.

engångseffekter. (För regeringens beräknings-

Regeringen delar överlag Europeiska kom-

metod, se Finansdepartementets rapport Metod

för beräkning av strukturellt sparande i offentlig

 

missionens

bedömningar

om

hushållens

 

sektor april

2019

på www.regeringen.se.)

Det

 

höga skuldsättning och de utmaningar som

 

strukturella sparandet kan beräknas på flera sätt

 

finns på bostadsmarknaden. Regeringen har

 

och är inte en del av den officiella statistiken. Det

 

vidtagit

en

rad

åtgärder

för

att

minska

 

gör att nivån på det strukturella sparandet kan

 

riskerna

kopplade till hushållens

skuld-

 

skilja sig åt mellan olika bedömare, t.ex. på grund

 

sättning samt främja bostadsbyggandet.

 

av olika bedömningar av potentiell BNP (se

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

avsnitt 7.7

för

jämförelser mellan

olika

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

institutioners bedömningar av det strukturella

 

 

 

 

 

 

 

 

sparandet).

 

 

 

4.1

Uppföljning av målet för det

En avvikelse från överskottsmålet anses före-

 

finansiella sparandet

 

 

ligga om det strukturella sparandet tydligt avviker

 

 

 

 

 

 

 

 

från målnivån det innevarande eller det närmast

Enligt den nya målnivån för det finansiella

följande budgetåret. Att sparandet avviker från

sparandet (överskottsmålet), som gäller fr.o.m.

målet kan ha flera olika orsaker och ska inte

2019, ska sparandet i den offentliga sektorn i

likställas med att politiken är felaktigt utformad.

genomsnitt motsvara en tredjedels procent av

I tabell 4.1 redovisas utfall och prognoser för

bruttonationalprodukten (BNP) över en kon-

det offentliga finansiella sparandet, bakåt-

junkturcykel. Det strukturella sparandet inne-

blickande åttaårssnitt för det finansiella sparandet

varande och nästkommande år används för att

samt det strukturella sparandet. Det finansiella

bedöma måluppfyllelsen i förhållande till över-

sparandet prognostiseras bli 0,6 procent av BNP

skottsmålet i ett framåtblickande perspektiv. För

2019 och 0,7 procent av BNP 2020.

 

att i efterhand utvärdera om överskottsmålet

Det strukturella sparandet bedöms uppgå till

uppnåtts och för att upptäcka systematiska

0,2 procent av potentiell BNP 2019. Till följd av

avvikelser används ett bakåtblickande åttaårigt

osäkerheten i bedömningen av det strukturella

genomsnitt av det faktiska finansiella sparandet.

sparandet innebär dock inte så små skillnader i

Det bakåtblickande genomsnittet ska dock inte

förhållande till målet någon tydlig avvikelse. Inte

styra finanspolitiken på kort sikt utan används i

heller 2020 bedöms någon tydlig avvikelse uppstå.

huvudsak för att vid nästa översyn utvärdera om

Regeringen bedömer således att inriktningen på

målnivån, givet måluppfyllelsen och skuld-

finanspolitiken är i linje med överskottsmålet.

utvecklingen, behöver anpassas för att säkerställa

 

 

 

 

hållbarheten och marginalerna i de offentliga

Åttaårigt bakåtblickande genomsnitt

 

finanserna.

 

 

 

 

 

 

 

Tabell 4.1 Finansiellt sparande i den offentliga sektorn samt indikatorer för avstämning mot överskottsmålet

Procent av BNP respektive procent av potentiell BNP. Utfall 2018, prognos 2019–2022

 

2018

2019

2020

2021

2022

Finansiellt sparande

0,7

0,6

0,7

1,1

1,9

Bakåtblickande åttaårssnitt

-0,1

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Strukturellt sparande1

0,1

0,2

0,5

1,0

1,9

1Andel av potentiell BNP.

Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

58

4.2Uppföljning av skuldankaret

Enligt det nya ramverket ska regeringen i den ekonomiska vårpropositionen årligen redogöra för utvecklingen av den offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuld. Om denna skuld av- viker från skuldankaret, dvs. 35 procent av BNP, med mer än 5 procent av BNP, enligt utfallet i nationalräkenskaperna för det föregående året eller enligt prognoserna för det innevarande året eller det följande budgetåret i den ekonomiska vårpropositionen, ska regeringen lämna en skrivelse till riksdagen samtidigt som den ekonomiska vårpropositionen lämnas. I skriv- elsen ska regeringen redogöra för vad som orsakat avvikelsen och hur regeringen avser att hantera denna. Eftersom skuldankaret börjar gälla fr.o.m. 2019 ska bedömningen i denna proposition inte avse utfallsåret 2018 utan endast 2019 och 2020. Bruttoskuldens andel av BNP bedöms ligga inom skuldankarets toleransintervall dessa år (se diagram 4.1). I nuvarande prognos, som endast bygger på dagens aviserade finanspolitik, väntas bruttoskulden minska längre fram under prognosperioden och uppgå till strax under 30 procent av BNP 2022.

Diagram 4.1 Skuldankaret

Procent av BNP 60

50

40

30

20

Konsoliderad bruttoskuld

10Intervall Intervall

0 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22

Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

P R O P . 2 0 1 8 / 1 9 : 1 0 0

föreslår ändrade nivåer på utgiftstaket (se bet. 1995/96:FiU10 s. 69).

För 2022 gör regeringen en bedömning av utgiftstakets nivå i denna proposition. Enligt budgetlagen (2011:203) är det obligatoriskt för regeringen att i budgetpropositionen föreslå en nivå på utgiftstaket för det tredje tillkommande året. I enlighet med budgetlagen kommer regeringen att lämna förslag till utgiftstak för 2022 i budgetpropositionen för 2020.

4.3Bedömning av utgiftstakets nivå 2022

I propositionen Vårändringsbudget för 2019 (2018/19:99) föreslår regeringen att den redan fastställda nivån på utgiftstaket för 2021 ska höjas. Det är förenligt med såväl praxis som det finanspolitiska ramverket att en ny regering

59

P R O P . 2 0 1 8 / 1 9 : 1 0 0

Tabell 4.2 Ursprungligt och faktiskt utgiftstak

Miljarder kronor om inte annat anges

 

2009

2010

2011

2012

2013

2014

2015

2016

2017

2018

2019

2020

2021

Ursprungligt beslutade nivåer på utgiftstaket

989

1 018

1 050

1 074

1 093

1 103

1 123

1 167

1 210

1 332

1 392

1 471

1 430

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Teknisk justering1

 

6

13

10

2

4

2

7

12

5

10

5

 

Reell justering2

 

 

 

 

 

 

33

41

52

 

-51

-88

9

Slutgiltiga nivåer på utgiftstaket3

989

1 024

1 063

1 084

1 095

1 107

1 158

1 215

1 274

1 337

1 351

1 388

1 4395

Årlig nominell förändring av utgiftstaket vid

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

respektive riksdagsbeslut4

32

30

30

20

10

10

51

46

58

58

14

37

51

Takbegränsade utgifter

965

986

989

1 022

1 067

1 096

1 135

1 184

1 229

1 282

1 312

1 345

1 372

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Budgeteringsmarginal

24

38

74

62

28

11

23

31

45

55

39

43

67

Budgeteringsmarginal, procent av takbegränsade

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

utgifter

2,5

3,9

7,5

6,0

2,6

1,0

2,0

2,6

3,6

4,3

3,0

3,2

4,9

1De tekniska justeringar som redovisas här är de ackumulerade tekniska justeringarna för respektive år.

2Finanspolitiskt motiverade justeringar av utgiftstakets nivåer kan enligt praxis göras av en ny regering. Dessa justerin gar medför en reell förändring av utgiftstakets begränsande effekt på de takbegränsade utgifterna. De reella justeringar som redovisas här är de ackumulerade reella justeringarna för respektive år.

3Den slutgiltiga nivån på utgiftstaket är summan av den ursprungliga nivån och eventuella tekniska och reella justeringar.

4Förändring av utgiftstakets nivå jämfört med föregående år vid det tillfälle nivån för respektive år beslutades av riksdagen. Notera att beloppen i denna rad avviker från förändringen mellan åren för de ursprungligt beslutade nivåerna på utgiftstaket (rad 1) eftersom fastställda nivåer regelbundet justeras av tekniska skäl.

5Regeringens förslag till nivå på utgiftstaket för 2021 i propositionen Vårändringsbudget för 2019.

Källor: Ekonomistyrningsverket och egna beräkningar.

Regeringens bedömning: För 2022 bör utgifts- taket för staten, inklusive ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget, uppgå till 1 498 miljarder kronor.

Skälen för regeringens bedömning: Att

bestämma utgiftstakets nivå är ett politiskt beslut. Regeringar med olika politisk inriktning kommer att ha olika syn på vilken nivå på de offentliga utgifterna som är lämplig. Det går därför inte att reducera ett beslut om nivån till en beräkning enligt en i förväg bestämd formel. Nedan beskrivs den bedömda nivån på utgiftstaket för 2022 med utgångspunkt i de bestämningsfaktorer som redovisas i skrivelsen Ramverket för finans- politiken (skr. 2017/18:207).

Utgiftstaket i förhållande till överskottsmålet

De takbegränsade utgifterna prognostiseras bli 1 388 miljarder kronor 2022 och samma år bedöms utgiftstaket till 1 498 miljarder kronor. Det innebär att de takbegränsade utgifterna kan öka med maximalt drygt 110 miljarder kronor i förhållande till prognosen t.o.m. 2022. I enlighet med regeringens riktlinje för budgeterings- marginalens minsta storlek bör en buffert om motsvarande minst knappt 21 miljarder kronor för 2022 lämnas obudgeterad under utgiftstaket i budgetpropositionen för 2022 för oförutsedda händelser under budgetåret. När hänsyn tagits till riktlinjen för budgeteringsmarginalens minsta

storlek medger utgiftstaket att de takbegränsade utgifterna 2022 i budgetpropositionen för 2022 blir knappt 90 miljarder kronor högre än vad som prognostiseras i dagsläget. Detta utrymme för möjliga utgiftsökningar motsvarar ca 1,6 procent av BNP 2022. Att det finns ett ledigt utrymme under utgiftstaket betyder dock inte i sig att det finns ett utrymme för reformer som ökar de takbegränsade utgifterna. Reformer på utgifts- sidan kan genomföras efter avstämning mot över- skottsmålet med hänsyn tagen till eventuella inkomstförändringar.

De takbegränsade utgifterna kan av flera skäl komma att bli högre och budgeteringsmarginalen i motsvarande utsträckning mindre än enligt den aktuella utgiftsprognosen, exempelvis till följd av makroekonomiska förändringar, såsom högre inflation, oförutsedda volymökningar i trans- fereringssystemen eller beslut om reformer.

Om budgeteringsmarginalen delvis tas i anspråk för nya reformer, eller oförutsedda volymökningar i de statliga transfererings- systemen, försämras normalt det strukturella sparandet. Om budgeteringsmarginalen delvis tas i anspråk för utgiftsökningar till följd av makro- ekonomiska förändringar påverkas i många fall inte möjligheten att uppnå överskottsmålet.

60

Tabell 4.3 Utgiftstak och takbegränsade utgifter

Miljarder kronor om inte annat anges

 

2019

2020

2021

2022

Av riksdagen beslutade nivåer

 

 

 

 

på utgiftstaket

1 351

1 388

1 430

 

Regeringens bedömning av

 

 

 

 

nivå på utgiftstaket1

 

 

1 439

1 498

Utgiftstak, procent av BNP

27,1

27,0

27,0

27,0

 

 

 

 

 

Utgiftstak, procent av

 

 

 

 

potentiell BNP

27,4

27,1

27,0

27,0

 

 

 

 

 

Utgiftstak, fasta priser2

1 291

1 302

1 322

1 346

Takbegränsade utgifter

1 312

1 345

1 372

1 388

Takbegränsade utgifter,

 

 

 

 

procent av BNP

26,4

26,1

25,7

25,0

Takbegränsade utgifter, fasta

 

 

 

 

priser3

1 253

1 262

1 261

1 246

Budgeteringsmarginal

39

43

67

110

 

 

 

 

 

Budgeteringsmarginal, procent

 

 

 

 

av takbegränsade utgifter

3,0

3,2

4,9

8,0

 

 

 

 

 

Budgeteringsmarginal, procent

 

 

 

 

av BNP

0,8

0,8

1,3

2,0

 

 

 

 

 

Finansiellt sparande, procent

 

 

 

 

av BNP

0,6

0,7

1,1

1,9

 

 

 

 

 

Strukturellt sparande, procent

 

 

 

 

av BNP

0,2

0,5

1,0

1,9

 

 

 

 

 

Offentliga sektorns utgifter,

 

 

 

 

procent av BNP

48,5

48,3

47,9

47,1

1Regeringens förslag till nivå på utgiftstaket 2021 i propositionen Vårändringsbudget för 2019.

2Beräkningen i fasta priser är utförd med en schabloniserad metod. Utgifter motsvarande andelen transfereringsanslag (känsliga för förändringar i volymer och makroekonomiska förutsättningar) är omräknade med implicitprisindex för hushållens konsumtionsutgifter, utgifter motsvarande andelen förvaltnings - anslag (pris- och löneomräknade anslag) är omräknade med implicitprisindex för statliga konsumtionsutgifter och utgifter motsvarande andelen anslag som inte är indexerade är omräknade med prisindex för BNP. 1 procent av de tak- begränsade utgifterna, motsvarande riktlinjen för budgeteringsmarginalens storlek för innevarande år, har behandlats som transfereringsanslag.

3Samma metod har använts som vid beräkningen av utgiftstaket (se not 2) med undantag för att 1 procent av de takbegränsade utgifterna inte behandlats som transfereringsanslag.

Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Utvecklingen av de takbegränsade utgifterna och budgeteringsmarginalens storlek

Regeringens bedömning av utgiftstakets nivå för 2022 innebär en något större årlig ökning av utgiftstaket än den genomsnittliga årliga ökningen av nivån sedan utgiftstaket infördes 1997 till det senaste utfallsåret 2018. Den genom- snittliga årliga ökningen i löpande priser mellan 1997 och 2018 uppgår till 3,0 procent, medan ökningen 2022 uppgår till 4,1 procent.

År 2022 utgör budgeteringsmarginalen 8,0 procent av de takbegränsade utgifterna. Det är ett större utrymme än den säkerhetsmarginal som regeringen vill upprätthålla till utgiftstaket i

P R O P . 2 0 1 8 / 1 9 : 1 0 0

enlighet med regeringens riktlinje för budget- eringsmarginalens minsta storlek. En budget- eringsmarginal som endast motsvarar säkerhets- marginalen skulle kunna medföra att möjlig- heterna att genomföra prioriterade reformer på utgiftssidan under kommande år begränsades. Om det bedöms förenligt med överskottsmålet är det dock rimligt att reformer ska kunna genom- föras på budgetens utgiftssida.

Om det tillgängliga utrymmet under utgifts- taket fram t.o.m. budgetpropositionen för 2022, dvs. knappt 90 miljarder kronor utöver de pro- gnostiserade takbegränsade utgifterna, skulle tas i anspråk för högre utgifter ger det en genom- snittlig årlig ökningstakt för de takbegränsade utgifterna på ca 3,6 procent per år 2019–2022. Denna ökning kan jämföras med den genom- snittliga ökningstakten för de takbegränsade utgifterna enligt prognosen i denna proposition vilken uppgår till 2,0 procent per år 2019–2022. Den genomsnittliga ökningstakten under peri- oden 1997–2018 uppgick till 2,9 procent per år. Att det finns utrymme under utgiftstaket betyder dock inte i sig att det kommer att användas för att öka de faktiska takbegränsade utgifterna.

Utgiftstaket i förhållande till potentiell BNP

Utgiftstakets andel av potentiell BNP bedöms minska från 27,4 procent till 27,0 procent 2019–2022.

4.4Uppföljning av det kommunala balanskravet

I målet för den offentliga sektorns sparande ingår det finansiella sparandet i kommunsektorn, dvs. i kommuner och landsting. För kommuner och landsting är det emellertid det ekonomiska resultatet, och inte det finansiella sparandet, som är avgörande för om kommunallagens (2017:725) krav på en balanserad budget uppfylls. Detta krav benämns vanligtvis balanskrav och innebär att kommuner och landsting ska upprätta budget för nästa kalenderår där intäkterna överstiger kost- naderna. Kommunernas och landstingens års- redovisning ska innehålla en bedömning av om balanskravet har uppfyllts. Balanskravet ut- värderas med hjälp av resultatmåttet balans- kravsresultat som definieras i lagen (2018:597)

61

P R O P . 2 0 1 8 / 1 9 : 1 0 0

om kommunal bokföring och redovisning. Nega- tiva balanskravsresultat ska enligt kommunal- lagen som huvudregel återställas inom tre år.

Balanskravet anger en miniminivå, men för att uppnå kommunallagens krav på god ekonomisk hushållning behöver resultatet i regel vara högre. Vad som menas med god ekonomisk hushållning definieras av kommunerna och landstingen själva.

Starkt balanskravsresultat i kommunsektorn

Kommunernas och landstingens årsredovisning ska innehålla en bedömning av om balanskravet har uppfyllts. Uppgifter för 2018 finns ännu inte tillgängliga. Regeringen återkommer i budget- propositionen för 2020 med uppgifter för 2018.

Balanskravsresultatet för 2017 uppgick för kommunsektorn som helhet till 16 miljarder kro- nor, varav kommunerna svarade för 14 miljarder kronor.

Resultatutjämningsreserverna uppgick 2017 till totalt 14 miljarder kronor för sektorn som helhet, varav kommunerna stod för drygt 13 miljarder kronor. Nästan hälften av kom- munerna och 30 procent av landstingen avsatte medel till en resultatutjämningsreserv.

Vid utgången av 2017 var det knappt 4 procent av kommunerna och 20 procent av landstingen som hade ett negativt resultat kvar att återställa, totalt 0,2 miljarder kronor respektive 1,6 mil- jarder kronor.

Resultatet före extraordinära poster har varit positivt för kommunsektorn som helhet sedan 2004. Enligt preliminära uppgifter för 2018 uppgick resultatet för sektorn som helhet till knappt 15 miljarder kronor. Kommunerna stod för drygt 14 miljarder kronor av det totala resultatet och landstingen för 0,5 miljarder kronor. Jämfört med 2017 försämrades resultatet med nästan 12 miljarder kronor.

Balanskravet väntas klaras även kommande år

I regeringens prognos bedöms det kommunala skatteunderlaget utvecklas något långsammare 2019–2022 än de närmast föregående åren. Det beror på att utvecklingen av antalet arbetade timmar bedöms bromsa in när efterfrågan i ekonomin dämpas. Därmed beräknas kommun- sektorns skatteinkomster växa långsammare 2019–2022 än under de senaste fyra åren.

Under prognosperioden antas de migrations- relaterade statsbidragen fortsätta minska kraftigt då kommunsektorns utgifter för migrations- relaterad verksamhet sjunker. Det leder till att även de totala statsbidragens nivå sjunker något i prognosen. Även om behoven av migrations- relaterad verksamhet minskar under prognos- perioden ökar behoven av kommunala välfärds- tjänster då andelen barn och äldre i befolkningen ökar snabbt. Under perioden 2019–2022 antas kommunsektorns kostnader öka i ungefär samma takt som intäkterna. Det leder till att sektorns resultat är ungefär oförändrat under prognos- perioden.

Sektorn som helhet bedöms klara balanskravet med god marginal under prognosperioden. Resultatet beräknas uppgå till 17 miljarder kronor 2019. Därefter beräknas resultatet uppgå till 17–18 miljarder kronor per år 2020–2022, vilket motsvarar 1,9 procent av skatteinkomsterna och de generella statsbidragen. Avsnitt 7.5 innehåller mer information om prognosen för kommun- sektorns finanser.

4.5Uppföljning av målen i stabilitets- och tillväxtpakten

Utöver de nationella budgetpolitiska målen är Sverige bundet av reglerna inom stabilitets- och tillväxtpakten i och med sitt medlemskap i EU. Reglerna består av en korrigerande del och en förebyggande del.

Den korrigerande delen, underskottsför- farandet, anger gränsvärden som innebär att underskottet i de offentliga finanserna inte får vara större än 3 procent av BNP och att den offentliga bruttoskulden inte får överstiga 60 pro- cent av BNP. Regeringen bedömer att det under prognosperioden kommer att finnas god mar- ginal till dessa gränsvärden om inget oförutsett uppkommer och att Sverige därmed kommer att befinna sig i den förebyggande delen.

Den förebyggande delen av pakten ska säker- ställa att medlemsstaterna bedriver en sund finanspolitik på medellång sikt och förhindra att det uppstår alltför stora underskott i medlems- staternas offentliga finanser. Sveriges medel- fristiga budgetmål (MTO) är ett underskott på 1 procent av potentiell BNP och förväntas med bred marginal uppfyllas samtliga år (se tabell 4.4).

62

Medlemsstater som inte uppfyller sina medel- fristiga budgetmål förväntas följa kommissionens riktlinjer för en anpassningsbana för det struk- turella sparandet och måste även ta hänsyn till det s.k. utgiftskriteriet.

Utgiftskriteriet omfattar i stort de primära utgifterna (dvs. de offentliga utgifterna exklusive ränteutgifter) och innebär att den reala ökningen av utgifterna, efter justering för skatteför- ändringar, ska vara lägre än ett givet referens- värde. Referensvärdet bestäms av den reala till- växten i potentiell BNP men anpassas därtill så att finanspolitiken siktar mot det medelfristiga budgetmålet.

Tabell 4.4 Nyckeltal för uppföljning av stabilitets- och tillväxtpaktens förebyggande del

Procent av potentiell BNP respektive årlig procentuell förändring, prognos

 

2017

2018

2019

 

 

 

 

Uppföljning medelfristigt

 

 

 

budgetmål (MTO)

 

 

 

 

 

 

 

Medelfristigt budgetmål (MTO)

-1,0

-1,0

-1,0

 

 

 

 

Strukturellt sparande,

 

 

 

procent av potentiell BNP1

1,4

0,9

0,9

Uppföljning utgiftskriteriet

 

 

 

Primära offentliga utgifter

 

 

 

justerade för diskretionära

 

 

 

skatteförändringar, real

 

 

 

årlig procentuell förändring

0,8

2,7

1,3

 

 

 

 

Referensvärde2

6,2

5,7

6,1

1Enligt Europeiska kommissionens beräkningar.

2Referensvärdet för utgiftskriteriet beräknas årligen utifrån den reala medel - fristiga tillväxten i potentiell BNP och MTO enligt Europeiska kommissionens senaste prognos.

Källa: Europeiska kommissionens höstprognos (november 2018).

4.6Den europeiska terminen och EU:s rekommendation till Sverige

Den europeiska terminen utgör ramen för sam- ordningen av den ekonomiska politiken mellan medlemsstaterna i EU. Den syftar till att öka samstämmigheten i rapporteringen och gransk- ningen av de åtgärder som medlemsstaterna vidtar inom ramen för EU:s tillväxt- och syssel- sättningsstrategi (Europa 2020), stabilitets- och tillväxtpakten samt förfarandet för övervakning av makroekonomiska obalanser.

I november 2017 inleddes den åttonde euro- peiska terminen. Europeiska kommissionen före- slog då i den årliga tillväxtöversikten att den

P R O P . 2 0 1 8 / 1 9 : 1 0 0

ekonomiska politiken inom EU skulle inriktas på ökade investeringar, strukturreformer och en ansvarsfull finanspolitik.

I mars 2018 presenterades kommissionens s.k. landsrapporter, som innehåller analyser av medlemsstaternas ekonomier. Dessa omfattar även fördjupade granskningar av eventuella makroekonomiska obalanser i medlemsstaterna. Kommissionen lämnade i maj 2018 förslag till landsspecifika rekommendationer till medlems- staterna. Rekommendationerna baserades på kommissionens landsrapporter samt de nationella reformprogram och stabilitets- och konvergens- program som utarbetats av medlemsstaterna under våren 2018.

Landsspecifika rekommendationer riktas till medlemsstaterna inom ramen för den ekonomisk-politiska samordningen. Dessa rekommendationer är inte bindande, men utgör ett viktigt politiskt instrument inom den europeiska terminen. Regeringen ser rekom- mendationerna som en möjlighet för EU att uppmuntra till en ansvarsfull ekonomisk politik och uppfyllelse av de mål som medlemsstaterna gemensamt kommit överens om. Varje medlems- stat avgör själv hur den ska förhålla sig till rekommendationerna, och ytterst är det parla- mentet i varje medlemsstat som beslutar om den nationella ekonomiska politiken.

I slutet av juni 2018 ställde sig Europeiska rådet bakom de landsspecifika rekommendationerna, som därefter formellt antogs av rådet för ekono- miska och finansiella frågor den 13 juli 2018. Samtliga medlemsstater, med undantag för Grekland som vid denna tidpunkt omfattades av ett särskilt stödprogram, fick rekommendationer. Sverige och Danmark var fortsatt de enda EU- medlemsstater som bara fick en rekommen- dation.

Rekommendationen till Sverige

Europeiska kommissionen publicerade den 23 maj 2018 sitt förslag till rekommendation till Sverige. Kommissionen lyfter i sitt förslag på nytt fram de svenska hushållens skuldsättning som har ökat från redan höga nivåer. Kommissionen menar att detta är orsakat av ökade bostadslån som beror på höga bostadspriser och strukturella snedvridningar som gynnar lånefinansierade fastighetsinvesteringar.

63

P R O P . 2 0 1 8 / 1 9 : 1 0 0

Kommissionen anser att viktiga drivkrafter till

 

bolån eller genom att höja fastighetsskatten,

de snabbt ökande bostadspriserna och de stora

 

samt

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

bolånen också är de skatteincitament som gynnar

att stimulera bostadsbyggandet där bristen

bostadsägande och bolån, de fördelaktiga vill-

 

är som

störst, främst

genom

att

ta

bort

koren för lånen och

den

relativt långsamma

 

 

strukturella

hinder

för

 

byggandet,

och

amorteringstakten. Utöver detta bidrar bristen på

 

 

 

effektivisera bostadsmarknaden, bl.a. genom

bostäder till de allt högre bostadspriserna. Enligt

 

 

att

göra hyressättningen

flexiblare

och se

kommissionen beror bostadsbristen i sin tur på

 

 

över kapitalvinstbeskattningen.

 

 

 

strukturell ineffektivitet inom byggsektorn och

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

på olika hinder för ett effektivt utnyttjande av det

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

befintliga bostadsbeståndet. Skatten på kapital-

Regeringens bedömning av rekommendationen

vinster motverkar, enligt kommissionens bedöm-

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

ning, rörligheten för de som äger sin bostad och

Regeringen

delar

Europeiska

kommissionens

på hyresmarknaden skapar hyror under mark-

bedömning

att

hushållens

höga skuldsättning

nadspris inlåsnings- och utestängningseffekter.

utgör en risk för den makroekonomiska stabili-

Kommissionen

anser

mot bl.a. denna bak-

teten. Om räntorna stiger eller i händelse av ett

grund att det finns makroekonomiska obalanser i

inkomstbortfall

kan

högt

skuldsatta

hushåll

den

svenska

ekonomin. Höga

bostadspriser i

behöva

minska

 

sin

konsumtion.

En

 

sådan

kombination

med

hushållens

ökande

skuld-

 

 

utveckling skulle

kunna

påverka

tillväxten i

sättning

innebär

en

risk

för

en

oordnad

ekonomin negativt. En snabb ökning av hus-

korrigering. På grund av bankernas ökande expo-

hållens skulder

har vid

flera

tidigare tillfällen

nering

mot

hushållens

bolån

menar

kom-

föregått djupare och mer utdragna konjunktur-

missionen att en sådan korrigering också skulle

nedgångar, vilket i förlängningen även kan utgöra

kunna drabba den finansiella sektorn, trots att

en risk för den finansiella stabiliteten.

 

 

bankerna förefaller tillräckligt kapitaliserade. I en

 

 

Bostadspriserna

har

under

en lång tid

stigit

sådan situation kan det uppstå spridningseffekter

snabbt och hushållens skulder har ökat mer än

till grannländerna eftersom det finns kopplingar

inkomsterna. Under hösten

2017

sjönk

dock

mellan ländernas systemviktiga finansinstitut.

 

 

bostadspriserna,

i

synnerhet

för bostadsrätter,

Samtidigt pekar kommissionen på att åtgärder

och den årliga tillväxttakten blev negativ. Under

har

vidtagits

i Sverige

för

att

dämpa

 

bolåne-

 

2018 stabiliserades bostadspriserna även om de

utvecklingen och för att öka bostadsbyggandet.

alltjämt växte snabbare än inkomsterna.

 

 

Kommissionen nämner bolånetaket, bankernas

 

 

Tillväxttakten i

utlåningen

till hushåll tilltog

riskviktsgolv,

det

skärpta

amorteringskravet,

från

2013 fram

till våren

2016 då den

stabi-

Finansinspektionens förstärkta mandat samt de

liserades

kring

7,0 procent

årsbasis. Under

åtgärder

som vidtagits

för

att

 

öka

bostads-

 

2018 har tillväxten dämpats till 5,5 procent, vilket

byggandet och effektivisera bostadsmarknaden.

är den lägsta ökningstakten på över fyra år. En

Kommissionen menar dock att de åtgärder som

stor

del

av

ökningen

av

bostadspriserna och

genomförts

haft

en

begränsad

inverkan

hushållens skuldsättning sedan mitten av 1990-

bolåneutvecklingen.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

talet

kan förklaras av

strukturella

och

makro-

För att komma till rätta med utvecklingen av

ekonomiska faktorer. Allt fler hushåll äger sin

hushållens skuldsättning

förespråkar

kommi-

bostad.

Utbudet

av

bostäder

i framför allt

ssionen en stegvis begränsning av avdragsrätten

storstäder har dock länge ökat långsammare än

för

utgiftsräntor på bolån eller

en höjning

av

befolkningen och de bostadsrelaterade skatterna

fastighetsskatten.

Kommissionen

konstaterar

har sänkts, särskilt i samband med införandet av

också att inga betydande politiska åtgärder har

en takbegränsad kommunal fastighetsavgift 2008.

vidtagits för att göra hyressättningen flexiblare

Samtidigt har hushållens inkomster ökat i god

eller för att se över kapitalvinstbeskattningen.

 

 

takt och realräntan sjunkit. Finansinspektionen

I det formella rådsbeslutet från den 13 juli 2018

bedömer i sin årliga rapport Den svenska bolåne-

rekommenderas Sverige

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

marknaden att hushållen överlag har tillräckliga

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

att ta itu med risker kopplade till hushållens

marginaler i sin ekonomi för att kunna hantera

 

höga skuldsättning genom att stegvis

stigande räntor och arbetslöshet (Finans-

 

begränsa avdragsrätten för utgiftsräntor på

inspektionen 2019).

 

 

 

 

 

 

 

 

64

En rad åtgärder har vidtagits under senare år för att stärka både hushållens och det finansiella systemets motståndskraft mot störningar i ekonomin. Bolånetaket och amorteringskravet som infördes 2010 respektive 2016 bedöms ha inneburit att de hushåll som omfattas av dessa lånar mindre och köper billigare bostäder. Andelen nya bolånetagare som amorterar har ökat kraftigt och den genomsnittliga storleken på amorteringarna har också ökat. Finansinspek- tionen har även skärpt kapitalkraven för bankerna för att säkerställa att dessa håller en kapitalbas som täcker riskerna i utlåningen, bl.a. genom införandet av ett golv för de riskvikter för bolån som används i beräkningen av bankernas kapital- krav. Finansinspektionen har också fr.o.m. den 1 februari 2018 fått ett utökat mandat för att kunna lägga fram förslag till ytterligare makro- tillsynsåtgärder för att t.ex. minska hushållens skuldsättning. Förslagen till åtgärder måste dock godkännas av regeringen innan de kan införas.

Regeringen anser att det är av central betydelse att de åtgärder som vidtas är väl avvägda för att dämpa ökningstakten i hushållens skuldsättning. Risken är annars att åtgärderna utlöser en snabb och okontrollerad nedgång av bostadspriserna, vilket kan medföra negativa effekter på tillväxt och sysselsättning. Regeringen och berörda myndigheter fortsätter att följa utvecklingen av hushållens skuldsättning.

Regeringen delar kommissionens bedömning att utformningen av skattesystemet kan påverka hushållens skuldsättning. Den omfattande skatte- reform som enligt januariavtalet ska genomföras under mandatperioden syftar bl.a. till att minska hushållens skuldsättning och bidra till att för- bättra bostadsmarknadens funktionssätt.

Regeringen delar även kommissionens bedöm- ning att skattesystemet kan påverka rörligheten på bostadsmarknaden. De senaste årens förändringar av bostadsbeskattningen har gått i riktning mot en minskad löpande beskattning och en ökad beskattning vid transaktionstillfällen. För att öka rörligheten på bostads- och arbets- marknaden ändrades dock reglerna för uppskov med beskattning av kapitalvinst vid avyttring av privatbostad 2017, vilket innebär att taket för uppskovsbelopp slopats för avyttringar av privatbostäder som sker under perioden den 21 juni 2016 till den 30 juni 2020. Dessutom har metoden för att beräkna uppskovets storlek vid köp av en billigare bostad ändrats, så att den, utom i undantagsfall, blivit mer generös.

P R O P . 2 0 1 8 / 1 9 : 1 0 0

Räntebeläggningen på uppskovsbeloppet ska enligt januariavtalet avskaffas.

Regeringen delar också bedömningen att det finns utmaningar på den svenska bostads- marknaden. Det finns behov av ytterligare reformer för att öka utbudet av bostäder och för- bättra marknadens funktionssätt. Flera åtgärder för att främja bostadsbyggandet och öka utbudet av byggbar mark har vidtagits. Ett investerings- stöd till byggandet av hyresrätter infördes under den föregående mandatperioden. Stödets utform- ning ska ses över för att koncentreras och effektiviseras och riktas om till hyresrätter i hela landet. Som det står i januariavtalet: ”Fri hyressättning vid nybyggnation införs. […] Låt lägenheternas kvalitet och läge få ett större genomslag i hyressättningen.”

4.7Finanspolitiska rådets bedömningar

I maj 2018 publicerade Finanspolitiska rådet sin årliga rapport om svensk finanspolitik. I detta avsnitt redovisas de huvudsakliga bedömningarna och rekommendationerna i rådets rapport tillsammans med en kort redogörelse för regeringens bedömning av dessa.

Det ekonomiska läget och stabiliseringspolitiken

Enligt Finanspolitiska rådets bedömning i maj 2018 har konjunkturen i Sverige varit stark under flera år, och den ser också ut att förbli stark 2018 och 2019. Rådet menar dock att en viss avmattning är att vänta och ser vissa risker i form av vikande bostadsinvesteringar, höga tillgångs- priser och skulder samt strukturella problem. Rådet menar i sin rapport att den aktiva finans- politiken sedan ett par år tillbaka är procyklisk eftersom det strukturella sparandet har minskat trots rådande högkonjunktur. Rådet menar att finanspolitiken därmed inte är väl avvägd. Finanspolitiken borde enligt rådet vara mer åtstramande för att minska risken för över- hettning och öka det framtida utrymmet för konjunkturstabiliserande åtgärder. Finans- politiken behöver enligt rådet inte stödja penningpolitiken, då inflationen ligger nära målet och resursutnyttjandet är högt.

65

P R O P . 2 0 1 8 / 1 9 : 1 0 0

Regeringen instämmer i att resursutnyttjandet i svensk ekonomi varit och fortfarande är högre än normalt. Regeringen instämmer också i att detta i sig skulle tala för en åtstramande finans- politik. Mot en sådan politik talar dock avsaknaden av ett tydligt inflationstryck, till- sammans med Riksbankens begränsade möjlig- heter att ytterligare stimulera ekonomin. Dessutom befinner sig Sverige i ett läge då många av de nyanlända som kommit till landet under de senaste åren träder in på arbetsmarknaden och behöver komma i sysselsättning. Deras möjlig- heter att snabbt etablera sig på svensk arbetsmarknad underlättas av ett relativt högre efterfrågetryck i ekonomin samt av de reformer som följer av januariavtalet.

Överskottsmålet och utgiftstaket

Rådet anser att det inte föreligger en tydlig avvikelse från överskottsmålet och bedömer därmed att finanspolitiken är förenlig med över- skottsmålet. Rådet konstaterar samtidigt att över- skottet i ett bakåtblickande perspektiv inte har uppfyllt vare sig det gällande överskottsmålet eller det nya överskottsmålet.

Regeringen konstaterar att det bakåtblickande genomsnittet av det finansiella sparandet för 2011–2018 ligger under målnivån. Sparandet har dock gradvis stigit under perioden.

Rådet menar att regeringens beräkning av det strukturella sparandet förutsätter en lägre jäm- viktsarbetslöshet och en högre potentiell BNP än vad andra prognosmakare, såsom Konjunktur– institutet, bedömer. Enligt rådet förefaller beräkningen därmed vara optimistisk.

Regeringen delar inte rådets syn. I budget- propositionen för 2018 (prop. 2017/18:1) var regeringens bedömning av resursutnyttjandet, mätt med BNP-gapet, i linje med Internationella valutafondens (IMF:s) bedömning och högre än Europeiska kommissionens. I 2018 års ekono- miska vårproposition (prop. 2017/18:100) var regeringens bedömning i linje med Riksbankens bedömning och lägre än kommissionens. Om jämförelsen vidgas till att omfatta även andra bedömare än Konjunkturinstitutet framgår alltså att regeringens bedömningar snarare har befunnit sig i mittfältet bland bedömare. Rådet lägger vidare vikt främst vid regeringens bedömning av jämviktsarbetslösheten, men den är endast en av

de komponenter som bedömningen av poten- tiella variabler bygger på. Regeringen konstaterar vidare att bedömningar av potentiell BNP och dess komponenter generellt är osäkra och revideras. Regeringen genomförde just av den anledningen i 2018 års ekonomiska vår- proposition en känslighetsanalys av antaganden kring jämviktsarbetslösheten och dess effekter på potentiell BNP och de offentliga finanserna.

Rådet anser även att utgiftstakets nivåer för 2018–2020 är tilltagna så att de medger betydande utgiftsökningar. Utrymmet är avsevärt större än de utgifter som ryms inom överskottsmålet, och om utrymmet används måste de offentliga inkomsterna öka för att överskottsmålet ska nås. Rådet anser att regeringen mer utförligt bör diskutera sin syn på den önskvärda utgifts- och inkomstutvecklingen på tre års sikt, som en del av riktlinjerna för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken.

Regeringen vill framhålla att ett ledigt utrymme under utgiftstaket inte i sig innebär att det finns ett utrymme för reformer på utgifts- sidan. Regeringen har i de ekonomiska proposi- tionerna framfört att genomförandet av insatser på utgiftssidan kan ske först efter avstämning mot överskottsmålet och eventuella inkomstförstärk- ningar som reformerna kan komma att kräva.

Stabiliseringspolitikens principer

Rådet anser att den finanspolitiska ramverks- skrivelsen bör innehålla en precisering av ansvars- fördelningen mellan finanspolitiken och penning- politiken. Detta saknas enligt rådet i den nya ramverksskrivelse, Ramverket för finanspolitiken (skr. 2017/18:207), som regeringen lämnade till riksdagen våren 2018. Rådet anser också att den ansvarsfördelning som legat till grund för ramverket sedan mitten av 1990-talet inte bör revideras. Enligt denna ansvarsfördelning vilar huvudansvaret för stabiliseringspolitiken på pen- ningpolitiken som dock undantagsvis kan behöva aktivt stöd från finanspolitiken, t.ex. när sänk- ningar av styrräntan inte räcker till eller inte längre är möjliga.

Regeringen bedömer att den samsyn som kan sägas ha rått om ansvarsfördelningen mellan finans- och penningpolitik inte längre är lika tydlig, något som bl.a. illustreras av de expert- utlåtanden, och rådets diskussion om dessa

66

utlåtanden, som redovisas i rådets rapport. Skriv- elsen Ramverket för finanspolitiken utgår från den blocköverskridande överenskommelse om skuldankare, nytt överskottsmål och förstärkt uppföljning av överskottsmålet som träffades 2016 (SOU 2016:67 bilaga 3). Frågor om ansvars- fördelningen behandlades inte i överens- kommelsen. Regeringen har därför inte bedömt det vara lämpligt att i den nya skrivelsen ge en allmän redogörelse för ansvarsfördelningen. Dock konstaterar regeringen i skrivelsen att det är viktigt att konjunkturell hänsyn tas när avvik- elser från överskottsmålet korrigeras och att det måste säkerställas att effekterna på efterfrågan inte är större än att penningpolitiken kan hantera dessa. Vidare pågår ett arbete inom den parla- mentariska Riksbankskommittén med att se över lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank, vilket kan komma att påverka ansvarsfördelningen mellan finans- och penningpolitiken.

Skuldankaret och långsiktigt hållbara offentliga finanser

Rådet bedömer att de offentliga finanserna är långsiktigt hållbara och att den offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuld kommer att hålla sig inom målintervallet för skuldankaret fram till nästa översyn om åtta år. Regeringen bedömer att bruttoskuldens andel av BNP kommer att ligga inom skuldankarets tolerans- intervall 2019 och 2020 (se vidare avsnitt 4.3).

Rådet anser att en teknisk justering ska göras av skuldankarets nivå om Riksbankens upplåning för att förstärka valutareserven skulle avvecklas, eftersom bruttoskuldkvoten då skulle minska med omkring 5 procentenheter utan att netto- skulden påverkas.

Regeringen konstaterar att hanteringen av avvikelser från skuldankaret behandlas i skriv- elsen Ramverket för finanspolitiken. Enligt ramverket ska regeringen lämna en skrivelse till riksdagen om skulden avviker från skuldankaret med mer än 5 procent. I skrivelsen ska regeringen redogöra dels för orsakerna till avvikelsen, oavsett deras karaktär, dels för hur regeringen avser att hantera avvikelsen. Som rådet nämner konstaterar Överskottsmålskommittén i sitt betänkande En översyn av överskottsmålet (SOU 2016:67) att det finns ett antal faktorer som påverkar brutto- skulden utan att detta har att göra med avvikelser från det mer operativt lämpade överskottsmålet.

P R O P . 2 0 1 8 / 1 9 : 1 0 0

Varken kommitténs betänkande eller den block- överskridande överenskommelsen behandlar någon särskild process för att göra tekniska justeringar av skuldankaret. Därför behandlar inte heller skrivelsen Ramverket för finanspolitiken någon sådan process.

Rådet välkomnar pensionsgruppens överens- kommelse om långsiktigt höjda och trygga pens- ioner från den 14 december 2017. Regeringen delar rådets bedömning.

Arbetslöshet och sysselsättning

Rådet anser att flertalet åtgärder på arbets- marknadsområdet i budgetpropositionen för 2018 är ändamålsenliga men att de har små effekter på jämviktsarbetslösheten. Ett om- fattande arbete återstår enligt rådet för att sänka trösklarna in på arbetsmarknaden, förbättra matchningen och minska skillnaderna mellan inrikes och utrikes födda.

Regeringen delar rådets bild att arbetslösheten fortfarande är för hög, i synnerhet för dem som saknar gymnasial utbildning, är utomeuropeiskt födda eller har en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga.

Rådet konstaterar att Sveriges sysselsättnings- grad alltjämt är högst i EU och att syssel- sättningsgraden har stigit under en följd av år, i synnerhet för utrikes födda. Rådet konstaterar vidare att den stora invandringen 2015 och 2016 medför att fler i arbetskraften har svag arbetsmarknadsanknytning, vilket ställer höga krav på arbetsmarknadspolitiken framöver. Rådet bedömer att regeringen inte kommer att nå sitt mål om att Sverige ska ha lägst arbetslöshet i EU 2020 och att målet inte är ändamålsenligt. Rådet anser att regeringen i stället borde formulera separata mål som är nära kopplade till den inhemska arbetsmarknadens problem, i synner- het arbetsmarknadsutsikterna för dem som saknar gymnasial utbildning, är utomeuropeiskt födda eller är nyanlända.

Regeringen konstaterar att arbetslösheten minskade, sysselsättningen ökade och antalet arbetade timmar ökade under den förra mandat- perioden. Arbetslöshetsmålet syftade till att tydliggöra och påverka prioriteringarna för den ekonomiska politiken och därmed finans- politikens inriktning.

Enligt rådet kommer en tidsbegränsad sub- ventionerad anställning för många människor inte

67

P R O P . 2 0 1 8 / 1 9 : 1 0 0

att räcka till för att få en fast förankring på

bedömer att detta främst har gynnat hushåll med

arbetsmarknaden. Det finns därför enligt rådet ett

högre inkomster.

 

 

fortsatt behov av att arbetsmarknadens parter

Regeringen konstaterar att rådets beskrivning

även öppnar för reguljära enkla jobb.

av inkomstfördelningens utveckling stämmer väl

Regeringen

bedömer

att

subventionerade

med den bild som redovisats i de fördel-

anställningar är effektiva insatser för att få

ningspolitiska redogörelserna i de ekonomiska

personer med svagare förankring på arbets-

vårpropositionerna.

 

marknaden i arbete. Regeringen vill i detta

Rådet tar upp att beskattningen av realiserade

sammanhang

framhålla

att

etableringsjobben

kapitalvinster på fastigheter skärptes samtidigt

innebär en helt ny modell för staten att stimulera

som den löpande beskattningen av fastigheter

anställningar för nyanlända och långtids-

sänktes 2007 och anser att detta troligen har

arbetslösa. Etableringsjobb ska ge individerna

bidragit till att minska rörligheten på bostads-

möjlighet att skaffa sig kunskaper och erfaren-

marknaden. Rådet menar att en kommande

heter som efterfrågas på arbetsmarknaden och

skattereform bör utformas så att skatten på

syftar till att hjälpa nyanlända och lång-

fastigheter tas ut löpande.

 

tidsarbetslösa att etablera sig samt att underlätta

Regeringen instämmer i att rörligheten på

arbetsgivarnas

framtida

kompetensförsörjning.

bostadsmarknaden kan påverkas av att bostads-

Regeringen avser också i enlighet med januari-

beskattningen har gått mot en minskad löpande

avtalet att ta bort kravet på kollektivavtal i

beskattning och en ökad beskattning vid trans-

nystartsjobben.

 

 

aktionstillfällen. Kapitalvinstbeskattningens

ut-

Rådet menar att regeringens satsning Kun-

formning är dock bara en av flera faktorer som

skapslyftet på sikt kan bidra både till att stärka

påverkar individers val av bostäder.

 

sysselsättningsmöjligheterna för dem som har en

 

 

 

 

svag anknytning till arbetsmarknaden och till att

 

 

 

 

möta arbetskraftsbristen. Rådet påpekar dock att

4.8

Riksrevisionens granskning av

det saknas en samlad uppföljning av insatserna

inom Kunskapslyftet och efterlyser en sådan.

 

årsredovisningen för staten 2017

Regeringen konstaterar att det visserligen inte

 

 

 

 

finns någon samlad uppföljning, men att insatser

Riksrevisionen har i en revisionsrapport till

i Kunskapslyftet regelbundet följs upp av Skol-

regeringen (Fi2018/02039/BATOT) redogjort

verket och Myndigheten för yrkeshögskolan och

för iakttagelser som framför allt avser behov av

att regeringen i varje budgetproposition redovisar

möjliga förbättringar som regeringen enligt

resultaten för de delar som ingår i Kunskapslyftet.

myndigheten bör beakta i de kommande års-

 

 

 

 

redovisningarna.

 

 

 

 

 

 

I

rapporten

rekommenderar myndigheten

Inkomstfördelning och beskattning av hushållens

regeringen att på ett mer fullständigt och rätt-

kapitalinkomster

 

 

visande sätt redovisa dels de problem och brister

 

 

 

 

som är kopplade till det s.k. skattefelet

Rådet konstaterar att inkomstspridningen har

(skillnaden mellan de fastställda och de teoretiskt

ökat de senaste decennierna, främst på grund av

riktiga beloppen för skatter och avgifter) och

att kapitalinkomsterna har ökat och blivit mer

felaktiga utbetalningar av transfereringar, dels de

koncentrerade till höga inkomstskikt. Andra

åtaganden som är kopplade till medlemskap i

bidragande förklaringar är att transfereringarna

internationella organisationer eller överens-

inte har stigit i takt med inkomstutvecklingen, att

kommelser. Det senare föranleds bl.a. av

andelen singelhushåll har ökat, att det är fler äldre

Storbritanniens

utträdesförhandlingar

med

i befolkningen samt att sysselsättningens

Europeiska unionen.

 

sammansättning har förändrats. Rådet menar

Regeringen eftersträvar att i enlighet med

vidare att de förändringar av kapitalbeskattningen

budgetlagens bestämmelser om årsredovisningen

som gjorts efter 1991 års skattereform samman-

för staten ha en tydlig och transparent redo-

taget har inneburit en lägre genomsnittlig skatt på

visning. Regeringen har vidare som ambition att

kapitalinkomster, större skillnader mellan skatten

löpande förbättra redovisningen, bl.a. mot

på olika slags kapitalinkomster och en större

bakgrund av Riksrevisionens iakttagelser från

asymmetri i förhållande till avdragsräntor. Rådet

granskningen av årsredovisningen för staten. I de

68

P R O P . 2 0 1 8 / 1 9 : 1 0 0

fall som nämns ovan instämmer dock regeringen inte i Riksrevisionens bedömningar. Regeringen anser att det inte är rimligt eller möjligt att redovisa framtida åtaganden kopplade till Sveriges medlemskap i internationella organisationer eller överenskommelser. Medlemskapen löper nor- malt tills vidare och åtagandena hos berörd organisation finansieras genom de årliga avgifter som medlemmarna betalar till organisationen och/eller det grundkapital som betalats in till institutionen i samband med medlemskapet. Som också Riksrevisionen konstaterar i rapporten kommer åtaganden som utlöses under vissa förut- sättningar, exempelvis vid ett utträde, att bli föremål för förhandlingar varför det inte är möjligt att uppskatta dessa i förväg. Vad gäller skattefelet och felaktiga utbetalningar av trans- fereringar handlar det om delvis dolda fel, att bedömningarna är behäftade med stora osäker- heter och att det inte heller är rimligt att göra årliga bedömningar av omfattningen. Samman- taget anser regeringen att den information som Riksrevisionen efterfrågar inte lämpar sig för årsredovisningen för staten.

69

5

Inkomster

P R O P . 2 0 1 8 / 1 9 : 1 0 0

5 Inkomster

I detta avsnitt redovisas de offentligfinansiella effekterna av skatte- och avgiftsförändringarna i propositionen Vårändringsbudget för 2019 (prop. 2018/19:99). Därefter redovisas progno- sen för den offentliga sektorns skatteintäkter och inkomsterna i statens budget. En jämförelse görs sedan med prognosen i den beslutade budgeten för 2019. Avslutningsvis följs inkomsterna i statens budget för 2017 och 2018 upp.

Sammanfattning

I propositionen Vårändringsbudget för 2019 föreslår regeringen ett flertal förändringar på skatteområdet, bl.a. en nedsättning av arbetsgivaravgifterna på ersättning till unga, förlängd nedsättning av arbetsgivaravgif- terna för den först anställda och höjd kemikalieskatt.

År 2019 väntas de totala skatteintäkternas ökningstakt dämpas till 2,4 procent, vilket är lägre än genomsnittet för de senaste tio åren. Det förklaras både av regeländringar och av att viktiga skattebaser, som lönesumman, hushållens konsumtion och bostadsinveste- ringar, utvecklas svagare än de närmast före- gående åren.

Under 2020–2022 bedöms skatteintäkterna sammantaget öka med i genomsnitt 3,5 procent per år. Samtliga skattebaser väntas bidra till ökningen.

Skattekvoten sjunker under prognosperio- den med en procentenhet till drygt 43 pro- cent, vilket förklaras av både skattereformer och dämpad tillväxt av viktiga skattebaser.

I förhållande till den beslutade budgeten för 2019 har prognosen för de totala skatte- intäkterna för 2018 reviderats upp medan prognosen för 2019–2021 reviderats ned.

5.1Förslag till ändrade skatteregler och förändringar av övriga inkomster i propositionen Vårändringsbudget för 2019

I tabell 5.1 redovisas de offentligfinansiella effek- terna av de skatte- och avgiftsförändringar som föreslås i propositionen Vårändringsbudget för 2019 och i propositionen Extra ändringsbudget för 2019 – Sänkt mervärdesskatt på elektroniska publikationer (prop. 2018/19:73). Regeringen föreslår i propositionen Vårändringsbudget för 2019 bl.a. en nedsättning av arbetsgivaravgifterna på ersättning till unga, förlängd nedsättning av arbetsgivaravgifterna för den först anställda och höjd kemikalieskatt. Förslagen beskrivs i detalj i propositionen Vårändringsbudget för 2019. I propositionen Extra ändringsbudget för 2019 – Sänkt mervärdesskatt på elektroniska publi- kationer förslås att mervärdesskattesatsen för elektroniska publikationer sänks till 6 procent. Sammantaget bedöms förslagen innebära att skatteintäkterna ökar med 0,47 miljarder kronor 2019 och med ca 1 miljard kronor per år 2020–2022. För en beskrivning av metodfrågor kopplade till redovisningen av offentligfinansiella effekter hänvisas till Finansdepartementets pub- likation Beräkningskonventioner 2019: Metoder för effektberäkningar vid ändrade skatteregler, som publiceras på www.regeringen.se.

73

P R O P . 2 0 1 8 / 1 9 : 1 0 0

I propositionen Vårändringsbudget för 2019 redovisas föreslagna förändringar av övriga inkomster i statens budget. De avser förslaget om Fastighetsverkets försäljning av fastigheterna Ladugårdsbron 14 och Kungliga Myntet 1. För- slagen påverkar statens totala inkomster och statens budgetsaldo.

Förslagen till ändrade skatteregler och för- ändringar av övriga inkomster beskrivs i detalj i propositionen Vårändringsbudget för 2019.

5.2Offentliga sektorns skatteintäkter

I enlighet med budgetlagen (2011:203) tillämpas en periodiserad redovisning av den offentliga sektorns skatteintäkter. Det innebär att skatte- intäkterna redovisas under det år som den skatte- pliktiga händelsen ägde rum. Den offentliga sektorns skatteintäkter motsvarar de totala skatteintäkterna efter att avdrag gjorts för de skatter som tillfaller Europeiska unionen.

Tabell 5.1 Offentligfinansiella effekter av ändrade skatte- och avgiftsregler i propositionen Vårändringsbudget för 2019 och propositionen Extra ändringsbudget för 2019 – Sänkt mervärdesskatt på elektroniska publikationer

Miljarder kronor

 

Effekt från

Brutto-

 

Periodiserad nettoeffekt

 

Varaktig

 

 

effekt

 

 

 

 

effekt

 

 

2019

2019

2020

2021

2022

 

Förslag i Vårändringsbudget för 2019

 

 

 

 

 

 

 

Skatt på arbetsinkomster - socialavgifter m.m.

 

 

 

 

 

 

 

Förlängd nedsättning av arbetsgivaravgifter för den först

 

 

 

 

 

 

 

anställda

2019-08-01

-0,11

-0,08

-0,21

0,22

 

0,00

Nedsättning av arbetsgivaravgifter för unga

2019-08-01

-0,45

-0,38

-0,68

-0,66

-0,65

-0,71

 

 

 

 

 

 

 

 

Skatt på konsumtion m.m. - energi- och miljöskatter

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Avskaffad skattenedsättning för diesel i gruvindustriell

 

 

 

 

 

 

 

verksamhet

2019-08-01

0,18

0,14

0,34

0,34

0,34

0,34

 

 

 

 

 

 

 

 

Ändrad bränslebeskattning av viss värmeproduktion

2019-08-01

0,23

0,18

0,44

0,44

0,44

0,44

Skatt på konsumtion m.m. - övriga punktskatter

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Höjd kemikalieskatt

2019-08-01

0,20

0,22

0,54

0,47

0,47

0,47

 

 

 

 

 

 

 

 

Summa förslag

 

0,05

0,08

0,43

0,37

0,60

0,53

Bedömningar i Vårändringsbudget för 2019

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Skatt på arbetsinkomster - socialavgifter m.m.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Nedsättningen av arbetsgivaravgifterna för enskilda

 

 

 

 

 

 

 

näringsidkare som anställer en första person behålls

2019-07-01

-0,06

-0,04

-0,08

-0,08

 

0,00

 

 

 

 

 

 

 

 

Nedsättningen av arbetsgivaravgifterna för den först anställda

 

 

 

 

 

 

 

bör göras permanent

2022-01-01

 

 

 

 

-0,43

-0,43

 

 

 

 

 

 

 

 

Skatt på konsumtion m.m. - övriga punktskatter

 

 

 

 

 

 

 

Skatten på flygresor behålls

2019-07-01

0,77

0,79

1,57

1,57

1,50

1,50

 

 

 

 

 

 

 

 

Skatt på konsumtion m.m. - mervärdesskatt

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Mervärdesskattesatsen på naturguidning behålls

2019-07-01

-0,17

-0,17

-0,33

-0,30

-0,30

-0,30

Summa bedömningar

 

0,55

0,58

1,16

1,19

0,77

0,77

 

 

 

 

 

 

 

 

Extra ändringsbudget

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Sänkt moms på e-publikationer

2019-07-01

-0,20

-0,20

-0,41

-0,38

-0,38

-0,38

Summa extra ändringsbudget

 

-0,20

-0,20

-0,41

-0,38

-0,38

-0,38

 

 

 

 

 

 

 

 

Summa förslag, bedömningar och extra ändringsbudget

 

0,40

0,47

1,18

1,18

0,99

0,93

Anm.: Utöver de förslag och bedömningar till ändrade skatte- och avgiftsregler som redovisas i tabellen har ytterligare propositioner, lagrådsremisser och promemorior med skatteförslag lämnats under våren 2019. Dessa följer av riksdagens tillkännagivande (bet. 2018/19:FiU1 reservation 5 punkt 2, s. 137–140, rskr. 2018/19:62) och är sedan tidigare beaktade i inkomstberäkningen. Förslagen avser 1) prop. 2018/19:45 Avskaffad skattereduktion för fackföreningsavgift, 2) prop. 2018/19:89 Höjt tak för rutavdrag, 3) prop. 2018/19:92 Återinförd skattereduktion för gåvor till ideell verksamhet, 4) prop . 2018/19:82 Avskaffad särskild löneskatt för äldre, 5) prop. 2018/19:54 Nya skatteregler för ägarskiften mellan närstående i fåmansbolag, och 6) prop. 2018/19:94 Befrielse från koldioxid- och energiskatt och förändrad omräkning av skatt för diesel och bensin. För en övergripande sammanställning av skillnaderna mellan inkomstberäkningen i Finansutskottets betänkande 2018/19:FiU1 Stat ens budget 2019 Rambeslutet och prop. 2018/19:1 Förslag till statens budget, finansplan m.m ., se tabell 7.1.

74

I år väntas skatteintäkternas ökningstakt dämpas till 2,4 procent, jämfört med 4,0 procent 2018 (se diagram 5.1). Det förklaras främst av skatte- reformer i den beslutade budgeten, men även av att tillväxten i viktiga skattebaser som löne- summa, hushållens konsumtion och bostads- investeringar dämpas. Det innebär att löne- baserade skatter och skatteintäkter från mer- värdesskatt ökar i en lägre takt. Lönesumman, som är den enskilt viktigaste skattebasen, väntas under prognosperioden stiga med i genomsnitt 3,6 procent per år.

De underliggande skatteintäkterna, dvs. intäk- ter exklusive regeländringar, väntas i år öka med 3,3 procent, vilket är något lägre än året innan.

Diagram 5.1 Totala skatteintäkter

Årlig förändring i procent

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Miljarder kronor

10

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2 500

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Årlig förändring, procent

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2 300

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

8

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Miljarder kronor

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2 100

6

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

4

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1 900

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1 700

2

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1 500

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

0

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1 300

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

-2

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1 100

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

-4

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

900

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 Källor: Skatteverket, Ekonomistyrningsverket och egna beräkningar.

Under perioden 2019–2022 väntas de totala skatteintäkterna öka med i genomsnitt 3,2 procent per år. Samtliga skattebaser (arbete, kapital och konsumtion) väntas bidra till ök- ningen. Under perioden 2015–2018 var ökningen betydligt högre, med i genomsnitt 6 procent per år. Anledningen till att skatteintäkterna steg snabbt under denna period förklaras bl.a. av det förbättrade läget på arbetsmarknaden samt på regeländringar i skattesystemet.

Skattekvot

Skattekvoten visar de totala skatteintäkterna som andel av BNP. Normalt påverkas skattekvoten främst av regeländringar i skattesystemet. År 2019 väntas skattekvoten sjunka, jämfört med föregående år, till 43,4 procent av BNP. Det förklaras främst av reformer i beslutad budget, framför allt utökat jobbskatteavdrag och höjd skiktgräns för statlig inkomstskatt. Även moms

P R O P . 2 0 1 8 / 1 9 : 1 0 0

och hushållens kapitalskatter minskar i år i för- hållande till BNP.

Skattekvoten fortsätter att, även vid bibehållna regler, sjunka något under prognosperioden och förväntas uppgå till 43,2 procent 2022. Det förklaras främst av utvecklingen av punktskatter och hushållens kapitalskatter. Exempelvis index- eras inte alla punktskatter med prisutvecklingen. Vidare antas hushållens kapitalskatter återgå till ett historiskt genomsnitt jämfört med nuvarande höga nivåer.

Tabell 5.2 Skattekvot

Procent av BNP. Utfall 2017, prognos 2018–2022

 

2017

2018

2019

2020

2021

2022

Skattekvot

44,3

44,1

43,4

43,3

43,2

43,2

 

 

 

 

 

 

 

varav

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Skatt på arbete

26,1

25,9

25,5

25,4

25,4

25,3

Skatt på kapital

5,7

5,6

5,5

5,5

5,5

5,5

 

 

 

 

 

 

 

Skatt på

 

 

 

 

 

 

konsumtion

12,3

12,2

12,0

12,0

12,0

11,9

 

 

 

 

 

 

 

Övriga skatter

0,3

0,3

0,4

0,4

0,4

0,4

Anm.: Beloppen är avrundade och stämmer därför inte alltid överens med summan. Skattekvoten för 2018 är regeringens kvot och kan skilja sig från det publicerade utfallet från nationalräkenskaperna.

Källor: Statistiska centralbyrån, Skatteverket och egna beräkningar.

Diagram 5.2 Skattekvot

Procent av BNP

51

50

49

48

47

46

45

44

43

42

41 90 92 94 96 98 00 02 04 06 08 10 12 14 16 18 20 22

Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

I tabell 5.3 redovisas prognosen för den offentliga sektorns skatteintäkter och inkomsterna i statens budget.

75

P R O P . 2 0 1 8 / 1 9 : 1 0 0

Tabell 5.3 Offentliga sektorns skatteintäkter och inkomsterna i statens budget

Miljarder kronor. Utfall 2017, prognos 2018–2022

Inkomst-

 

 

 

 

 

 

 

huvudgrupp

 

2017

2018

2019

2020

2021

2022

1100–1200

Skatt på arbete

1 194,1

1 243,2

1 270,8

1 309,0

1 354,7

1 406,6

 

 

 

 

 

 

 

 

1100

Direkta skatter

635,3

657,9

664,6

685,1

709,1

735,9

 

Kommunal inkomstskatt

700,1

727,9

752,4

776,3

803,5

833,9

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Statlig inkomstskatt

58,5

60,0

56,3

56,3

57,2

58,1

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Jobbskatteavdrag

-109,1

-113,3

-127,2

-130,7

-134,3

-138,3

 

Husavdrag

-13,8

-14,5

-15,2

-15,8

-16,3

-16,8

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Övrigt

-0,3

-2,1

-1,7

-1,1

-1,1

-1,1

 

 

 

 

 

 

 

 

1200

Indirekta skatter

558,8

585,3

606,2

623,9

645,6

670,8

 

Arbetsgivaravgifter

540,5

566,4

589,0

608,0

629,1

653,4

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Egenavgifter

11,9

12,3

12,8

13,3

13,9

14,5

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Särskild löneskatt

46,0

48,2

48,8

49,2

50,9

52,7

 

Nedsättningar

-3,2

-3,4

-4,3

-5,1

-5,3

-5,3

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Skatt på tjänstegruppliv

0,5

0,6

0,5

0,5

0,5

0,5

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Avgifter till premiepensionssystemet

-36,9

-38,8

-40,7

-42,0

-43,4

-45,1

1300

Skatt på kapital

263,1

268,5

271,9

282,1

291,6

306,5

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Skatt på kapital, hushåll

80,4

71,9

67,7

66,6

67,3

67,8

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Skatt på företagsvinster

127,1

137,6

145,3

155,2

157,2

164,7

 

Avkastningsskatt

4,2

5,1

5,1

5,8

10,7

16,2

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Fastighetsskatt och fastighetsavgift

32,9

33,4

32,2

32,1

33,2

33,8

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Stämpelskatt

12,1

12,1

12,4

12,8

13,2

13,6

 

Kupongskatt m.m.

6,4

8,5

9,2

9,6

10,0

10,4

 

 

 

 

 

 

 

 

1400

Skatt på konsumtion och insatsvaror

554,7

576,6

590,8

610,9

631,6

654,0

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Mervärdesskatt

427,2

446,1

455,3

470,8

489,1

508,0

 

Skatt på tobak

11,9

12,4

12,4

12,5

12,7

12,8

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Skatt på etylalkohol

4,3

4,5

4,4

4,4

4,3

4,3

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Skatt på vin m.m.

6,0

6,1

6,2

6,4

6,5

6,6

 

Skatt på öl

4,1

4,3

4,4

4,4

4,5

4,5

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Energiskatt

46,8

50,0

52,3

53,5

54,8

56,5

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Koldioxidskatt

23,5

23,0

23,1

23,7

23,9

24,4

 

Övriga skatter på energi och miljö

4,1

3,7

4,4

4,7

4,7

4,7

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Skatt på vägtrafik

19,9

19,8

22,0

23,9

24,6

25,3

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Övriga skatter

6,9

6,6

6,4

6,5

6,6

6,7

1500

Skatt på import

6,3

6,5

7,1

7,4

7,7

7,9

 

 

 

 

 

 

 

 

1600

Restförda och övriga skatter

12,2

16,2

21,1

19,1

19,6

20,1

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Restförda skatter

-5,8

-4,7

-4,7

-4,7

-4,7

-4,7

 

Övriga skatter

18,1

20,9

25,8

23,8

24,3

24,8

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Totala skatteintäkter

2 030,4

2 111,0

2 161,7

2 228,5

2 305,2

2 395,2

 

 

 

 

 

 

 

 

1700

Avgående poster, EU-medel

-6,3

-6,5

-7,1

-7,4

-7,7

-7,9

 

Offentliga sektorns skatteintäkter

2 024,2

2 104,5

2 154,5

2 221,1

2 297,5

2 387,3

 

 

 

 

 

 

 

 

1800

Avgående poster till andra sektorer

-962,0

-1 003,2

-1 037,4

-1 070,1

-1 107,7

-1 149,3

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Kommunala skatteintäkter

-717,0

-746,2

-771,2

-795,5

-823,5

-854,3

 

Avgifter till ålderspensionssystemet

-245,0

-257,0

-266,2

-274,7

-284,2

-294,9

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Statens skatteintäkter

1 062,1

1 101,3

1 117,2

1 150,9

1 189,8

1 238,0

 

 

 

 

 

 

 

 

76

 

 

 

 

 

 

P R O P . 2 0 1 8 / 1 9 : 1 0 0

Inkomst-

 

2017

2018

2019

2020

2021

2022

huvudgrupp

 

1900

Periodiseringar

-12,0

18,7

10,8

-49,8

7,6

1,2

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Uppbördsförskjutningar

1,1

18,7

17,0

12,7

4,8

4,3

 

Betalningsförskjutningar

-13,4

2,1

-6,2

-62,5

2,8

-3,1

 

 

 

 

 

 

 

 

 

varav kommuner och landsting

-6,1

5,5

1,0

-0,6

7,4

1,3

 

 

 

 

 

 

 

 

 

varav ålderspensionssystemet

1,0

1,6

-0,3

0,9

0,8

0,9

 

 

 

 

 

 

 

 

 

varav privat sektor

-8,5

-4,9

-6,7

-61,9

-4,5

-5,3

 

 

 

 

 

 

 

 

 

varav kyrkosektorn

0,2

-0,2

-0,2

-1,0

-0,9

0,0

 

 

 

 

 

 

 

 

 

varav EU

0,0

0,0

0,1

0,0

0,0

0,0

 

Anstånd

0,4

-2,0

0,0

0,0

0,0

0,0

 

 

 

 

 

 

 

 

1000

Statens skatteinkomster

1 050,1

1 119,9

1 128,0

1 101,1

1 197,4

1 239,3

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Övriga inkomster

-48,7

-47,8

-49,5

-45,1

-49,2

-55,6

 

 

 

 

 

 

 

 

2000

Inkomster av statens verksamhet

27,4

32,8

34,9

38,7

39,0

37,6

 

 

 

 

 

 

 

 

3000

Inkomster av försåld egendom

0,0

1,8

5,0

5,0

5,0

5,0

 

 

 

 

 

 

 

 

4000

Återbetalning av lån

0,8

0,7

0,7

0,7

0,6

0,6

5000

Kalkylmässiga inkomster

11,4

12,2

14,2

15,5

15,0

14,4

 

 

 

 

 

 

 

 

6000

Bidrag från EU

10,5

12,4

12,5

12,9

12,1

9,6

 

 

 

 

 

 

 

 

7000

Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet

-98,8

-107,7

-116,7

-117,8

-120,9

-122,8

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Utgifter som redovisas som krediteringar på

 

 

 

 

 

 

8000

skattekonto

0,0

0,0

0,0

0,0

0,0

0,0

 

Statsbudgetens inkomster

1 001,4

1 072,1

1 078,5

1 056,0

1 148,2

1 183,7

Anm.: Samtliga år är redovisade enligt den struktur som gäller för statens budget för 2019 och framåt.

Källor: Skatteverket, Ekonomistyrningsverket och egna beräkningar.

Skatt på arbete

Skatterna på arbete kan delas in i direkta och indirekta skatter. De direkta skatterna på arbete består i huvudsak av kommunal och statlig inkomstskatt. Dessa skatter minskas av ett antal skattereduktioner. De indirekta skatterna på arbete består huvudsakligen av arbetsgivaravgifter och egenavgifter. Intäkterna från skatt på arbete beräknas uppgå till nästan 60 procent av de totala skatteintäkterna 2018 och till knappt 26 procent av BNP (se tabell 5.4).

Tabell 5.4 Skatt på arbete

Procent av BNP. Utfall 2017, prognos 2018–2022

 

2017

2018

2019

2020

2021

2022

Direkta skatter

13,9

13,7

13,4

13,3

13,3

13,3

 

 

 

 

 

 

 

Kommunal skatt

15,3

15,2

15,1

15,1

15,1

15,0

 

 

 

 

 

 

 

Statlig skatt

1,3

1,3

1,1

1,1

1,1

1,0

 

 

 

 

 

 

 

Reduktioner

-2,7

-2,7

-2,9

-2,9

-2,8

-2,8

 

 

 

 

 

 

 

Indirekta skatter

12,2

12,2

12,2

12,1

12,1

12,1

Skatt på arbete

26,1

25,9

25,5

25,4

25,4

25,3

Anm.: Reduktioner som andel av BNP är beräknade exklusive skatteredukt ionen för allmän pensionsavgift. Beloppen är avrundade och stämmer därför inte alltid överens med summan.

Källor: Skatteverket och egna beräkningar.

Intäkterna från hushållens skatt på arbete fastställs i den årliga beskattningen som är klar i december året efter inkomståret. Det innebär att beräkningen av 2018 års intäkter endast finns till- gänglig som prognos.

Lönesummans tillväxttakt

Lönesumman, dvs. summan av utbetalda löner, utgör nästan 80 procent av underlaget för skatt på arbete. Förändringen av antalet arbetade timmar och timlönen har därför stor betydelse för utvecklingen av skatteintäkterna. Resterande del av skatteunderlaget för skatt på arbete består av skattepliktiga transfereringar, inklusive pens- ioner, till hushållen.

År 2018 växte lönesumman med 4,9 procent, men ökningstakten beräknas sjunka till 3,9 procent år 2019 (se diagram 5.3). Antalet arbetade timmar bedöms öka långsammare 2019 jämfört med 2018, medan timlönerna väntas öka något snabbare.

Under resten av prognosperioden bedöms tim- lönens ökningstakt fortsätta öka något, samtidigt som antalet arbetade timmar bedöms växa i en lägre takt. Detta innebär sammantaget att lönesumman förväntas växa med i genomsnitt 3,5 procent per år 2020–2022.

77

P R O P . 2 0 1 8 / 1 9 : 1 0 0

Diagram 5.3 Arbetade timmar, timlön och lönesumma

Årlig procentuell förändring

8

Arbetade timmar

Timlön

Lönesumma

 

6

 

 

 

4

2

0

-2

-4

00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22

Anm.: Den redovisade timlönen är beräknad enligt nationalräkenskapernas principer.

Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Transfereringar till hushållen

Prognosen för de skattepliktiga transfereringarna till hushållen baseras dels på utvecklingen av antalet pensionärer, sjukskrivna och arbetslösa, dels på löne- och prisutvecklingen.

Diagram 5.4 Utveckling av inkomst från transfereringar på skatt och arbete

Procent

15

10

 

 

 

 

 

 

5

 

 

 

 

 

 

0

 

 

 

 

 

 

10

12

14

16

18

20

22

-5

 

 

 

 

 

 

-10

 

Transfereringar, totalt

 

 

 

 

 

 

 

 

-15

 

Pensioner

 

 

 

 

 

Sjukförsäkring

 

 

 

 

 

<