2020 års ekonomiska vårproposition

Regeringens proposition 2019/20:100

2020 års ekonomiska vårproposition – Förslag till riktlinjer

Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.

Stockholm den 9 april 2020

Stefan Löfven

Per Bolund (Finansdepartementet)

Propositionens huvudsakliga innehåll

Propositionen innehåller regeringens förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken. Riktlinjernas syfte är att ange politikens inriktning inför budget- propositionen för 2021.

Riktlinjerna för den ekonomiska politiken baseras på propositionens övriga innehåll, dvs. en beskrivning av finanspolitikens övergripande inriktning, en bedömning av den makroekonomiska utvecklingen och den offentliga sektorns finanser, en uppföljning och bedömning av de budgetpolitiska målen, en uppföljning av statens budget samt en bedömning av finanspolitikens långsiktiga hållbarhet.

I propositionen lämnas även förslag till lag om ändring i riksdagsordningen och vissa ändringar av utgiftsområdenas indelning.

1

Prop. 2019/20:100

Innehållsförteckning

1

Förslag till riksdagsbeslut .................................................................................................

5

2

Lagförslag ...........................................................................................................................

7

3

Riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken....................................

9

 

3.1

Inledning .................................................................................................................

9

 

3.2

Utsikter för svensk ekonomi..............................................................................

14

 

3.3

Det finanspolitiska ramverket............................................................................

20

4

Den makroekonomiska utvecklingen...........................................................................

23

 

4.1

Utsikterna i omvärlden 2020 och 2021 ............................................................

24

 

4.2

Tillväxtutsikterna för Sverige 2020 och 2021..................................................

25

 

4.3

Osäkerhet i prognosen........................................................................................

30

 

4.4

Utvecklingen 2022 och 2023..............................................................................

30

 

4.5

Alternativa scenarier............................................................................................

31

 

4.6

Prognosrevideringar ............................................................................................

33

 

4.7

Utvecklingen enligt andra bedömare ................................................................

34

 

4.8

Utvärdering av prognoser för den makroekonomiska utvecklingen ...........

36

5

De budgetpolitiska målen...............................................................................................

41

 

5.1

Uppföljning av målet för det finansiella sparandet ........................................

41

 

5.2

Uppföljning av skuldankaret ..............................................................................

42

5.3Uppföljning av utgiftstaket och bedömning av utgiftstakets nivå för

 

 

2023........................................................................................................................

43

 

5.4

Uppföljning av det kommunala balanskravet .................................................

46

6

Inkomster..........................................................................................................................

49

 

6.1

Förslag till ändrade skatteregler under våren 2020.........................................

49

 

6.2

Offentliga sektorns skatteintäkter .....................................................................

51

 

6.3

Statens inkomster.................................................................................................

61

 

6.4

Uppföljning av statens inkomster .....................................................................

62

7

Utgifter ..............................................................................................................................

67

 

7.1

Utveckling av de takbegränsade utgifterna över tid .......................................

69

 

7.2

Utgiftsprognos för 2020 .....................................................................................

78

7.3Förändring av de takbegränsade utgifterna 2021 och 2022 sedan

 

 

budgetpropositionen för 2020...........................................................................

81

8

Statens budgetsaldo och statsskulden ..........................................................................

87

 

8.1

Statens budgetsaldo .............................................................................................

88

 

8.2

Statsskulden ..........................................................................................................

91

 

8.3

Uppföljning av statens budgetsaldo..................................................................

92

9

Den offentliga sektorns finanser ..................................................................................

93

 

9.1

Den offentliga sektorns finanser .......................................................................

94

 

9.2

Statens finanser ....................................................................................................

99

 

9.3

Ålderspensionssystemets finanser...................................................................

101

 

9.4

Kommunsektorns finanser...............................................................................

102

 

9.5

Den offentliga sektorns finansiella förmögenhet .........................................

108

 

9.6

Finansiellt sparande enligt olika bedömare....................................................

110

 

9.7

Uppföljning av offentliga sektorns finanser ..................................................

111

10

Bedömning av finanspolitikens långsiktiga hållbarhet.............................................

115

 

10.1

Långsiktiga utmaningar.....................................................................................

115

 

10.2

Vad avses med att finanspolitiken är hållbar? ...............................................

116

2

Prop. 2019/20:100

1 Förslag till riksdagsbeslut

Regeringens förslag:

1.Riksdagen godkänner förslaget till riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken (avsnitt 3).

2.Riksdagen antar förslaget till lag om ändring i riksdagsordningen (avsnitt 2 och 11).

3.Riksdagen godkänner den föreslagna ändringen av ändamål och verksamheter som ska innefattas i utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning och utgiftsområde 22 Kommunikationer (avsnitt 11).

4.Riksdagen godkänner den föreslagna ändringen av ändamål och verksamheter som ska innefattas i utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv och utgiftsområde 22 Kommunikationer (avsnitt 11).

5

Prop. 2019/20:100

2 Lagförslag

Regeringen har följande förslag till lagtext.

Förslag till lag om ändring i riksdagsordningen

Härigenom föreskrivs att tilläggsbestämmelse 9.5.3 och bilagan (tilläggsbestämmelse 7.5.1) till riksdagsordningen ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

 

 

 

 

Föreslagen lydelse

 

 

 

 

 

 

 

 

 

9.5.31

 

 

 

 

 

Statens utgifter ska hänföras till

Statens utgifter ska hänföras till

följande utgiftsområden: 1 Rikets styrelse,

följande utgiftsområden: 1 Rikets styrelse,

2 Samhällsekonomi och finansförvaltning,

2 Samhällsekonomi och finansförvaltning,

3 Skatt, tull och exekution, 4 Rätts-

3 Skatt, tull och exekution, 4 Rätts-

väsendet, 5 Internationell samverkan, 6

väsendet, 5 Internationell samverkan, 6

Försvar och samhällets krisberedskap, 7

Försvar och samhällets krisberedskap, 7

Internationellt bistånd, 8 Migration, 9

Internationellt bistånd, 8 Migration, 9

Hälsovård, sjukvård och social omsorg, 10

Hälsovård, sjukvård och social omsorg, 10

Ekonomisk trygghet vid sjukdom och

Ekonomisk trygghet vid sjukdom och

funktionsnedsättning,

11

Ekonomisk

funktionsnedsättning,

11

Ekonomisk

trygghet vid ålderdom, 12 Ekonomisk

trygghet vid ålderdom, 12 Ekonomisk

trygghet för familjer och barn, 13 Jäm-

trygghet för familjer och barn, 13 Jäm-

ställdhet

och

nyanlända

invandrares

ställdhet

och

nyanlända

invandrares

etablering, 14 Arbetsmarknad och arbets-

etablering, 14 Arbetsmarknad och arbets-

liv, 15 Studiestöd, 16 Utbildning och

liv, 15 Studiestöd, 16 Utbildning och

universitetsforskning,

17 Kultur, medier,

universitetsforskning,

17 Kultur, medier,

trossamfund och fritid, 18 Samhälls-

trossamfund och fritid, 18 Samhälls-

planering,

bostadsförsörjning

och

planering,

bostadsförsörjning

och

byggande

samt

konsumentpolitik,

19

byggande

samt

konsumentpolitik,

19

Regional tillväxt, 20 Allmän miljö- och

Regional utveckling, 20 Allmän miljö- och

naturvård, 21 Energi, 22 Kommun-

naturvård, 21 Energi, 22 Kommun-

ikationer, 23 Areella näringar, landsbygd

ikationer, 23 Areella näringar, landsbygd

och livsmedel, 24 Näringsliv, 25 Allmänna

och livsmedel, 24 Näringsliv, 25 Allmänna

bidrag till kommuner, 26 Statsskuldsräntor

bidrag till kommuner, 26 Statsskuldsräntor

m.m. och 27 Avgiften till Europeiska

m.m. och 27 Avgiften till Europeiska

unionen.

 

 

 

 

 

unionen.

 

 

 

 

 

Beslut i fråga om vilka ändamål och verksamheter som ska innefattas i ett utgiftsområde fattas i samband med beslut med anledning av den ekonomiska vårpropositionen.

Denna lag träder i kraft den 1 september 2020.

1Senaste lydelse 2015:382.

7

 

Prop. 2019/20:100

 

Bilaga2

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

_ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _

14.Näringsutskottet ska bereda ärenden om

a)allmänna riktlinjer för näringspolitiken och därmed sammanhängande forskningsfrågor,

b)industri och hantverk,

c)handel,

d)immaterialrätt,

e)energipolitik,

f) regional tillväxtpolitik,

f) regional utvecklingspolitik,

g)statlig företagsamhet,

h)pris- och konkurrensförhållanden i näringslivet, samt

i) anslag inom utgiftsområdena 19

i) anslag inom utgiftsområdena 19

Regional tillväxt, 21 Energi och 24

Regional utveckling, 21 Energi och 24

Näringsliv.

Näringsliv.

_ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _

2Senaste lydelse 2020:104.

8

Prop. 2019/20:100

3Riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken

3.1Inledning

Hela Sverige sluter nu upp i kampen mot det nya coronaviruset. Pandemin utgör ett allvarligt hot mot människors liv och hälsa och i dess spår följer allvarliga ekonomiska konsekvenser. Smittspridningen ska begränsas med alla nödvändiga åtgärder och resurser. Konsekvenserna för företag, jobb och samhällsekonomi ska tryckas tillbaka. Virusutbrottet och dess följder ska mötas med samarbete och gemensamt ansvars- tagande, både inom och mellan länder.

För närvarande råder det stor osäkerhet om hur snabbt och i vilken omfattning viruset sprids samt hur allvarliga konsekvenserna blir för ekonomin. Situationen kan förändras mycket snabbt. Sverige har tack vare starka offentliga finanser goda förutsättningar att vidta de åtgärder som krävs.

Regeringen har under våren 2020 presenterat ett stort antal åtgärder, dels i fem extra ändringsbudgetar, dels i propositionen Vårändringsbudget för 2020. Flera av åtgärderna har redan trätt i kraft tack vare en bred samsyn i riksdagen om situationens allvar. Såväl de föreslagna åtgärderna som 2020 års ekonomiska vårproposition bygger på en politisk överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet de gröna.

Smittspridningen ska begränsas

Alla som arbetar med sjukvård och smittskyddsarbete ska ha de verktyg och resurser som behövs för att hantera och begränsa spridningen av viruset.

Regioner och kommuner har genom sitt ansvar för sjukvård och omsorg en avgörande roll i kampen mot smittspridningen. Kommunsektorn tillförs både riktade och generella medel för att hantera de omedelbara merkostnader som utbrottet medför. Prestationskraven i kömiljarderna tas tillfälligt bort. Medel avsätts för att skyndsamt utöka antalet tester.

Statliga myndigheter som deltar i att begränsa utbrottet ska ha de resurser de behöver. Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen och Läkemedelsverket har därför fått ökade anslag. Socialstyrelsens låneram för beredskapsinvesteringar höjs för att myndigheten ska kunna köpa in bland annat provtagnings-, skydds- och intensivvårdsutrustning.

Risken för att vården överbelastas minskar ju mer smittspridningen begränsas. Karensavdraget och kravet på läkarintyg under sjuklöneperioden har tillfälligt slopats och resurserna för smittbärarpenningen ökats. Regeringen föreslår även ökade medel till Vetenskapsrådet för att finansiera mer forskning som syftar till att bekämpa viruset och förhindra framtida pandemier.

För att öka allmänhetens kunskap om virusutbrottet har regeringen uppdragit åt Myndigheten för samhällsskydd och beredskap att i samverkan med andra berörda myndigheter skyndsamt ta fram ett nationellt informationsmaterial och sprida informationen till så många som möjligt.

För att begränsa smittspridningen har flera restriktioner införts. Icke nödvändiga resor till Sverige och allmänna sammankomster och offentliga tillställningar med fler än

9

Prop. 2019/20:100

50 deltagare har förbjudits. På restauranger och barer är endast bordsservering tillåten. För att skydda de äldre har regeringen också beslutat om besöksförbud på samtliga landets äldreboenden. Det är också viktigt att var och en tar ansvar för sin egen och andras hälsa.

Konsekvenserna för svenska jobb och företag ska tryckas tillbaka

De ekonomiska konsekvenserna av coronaviruset drabbar näringslivet mycket hårt. Många företagare upplever stor osäkerhet och vet inte om deras verksamhet kommer att överleva och hur det ska gå för deras anställda. För att stötta livskraftiga företag och minska antalet förlorade arbetstillfällen har regeringen presenterat flera krispaket med åtgärder för minskade kostnader, stärkt likviditet och bättre finansierings- möjligheter.

Ett system för stöd vid korttidspermittering har införts för att lyfta av lönekostnader för företag. Syftet är att fler företag ska överleva och färre anställda ska bli av med jobbet. En tillfällig nedsättning av arbetsgivaravgifterna och den allmänna löneavgiften för de första 30 anställda under fyra månader är på plats. Även egenavgifterna har satts ned. Staten kommer tillfälligt att ersätta arbetsgivarnas sjuklönekostnader och egenföretagare med F-skattsedel ersätts genom sjukpenning under dag 1 till 14 i sjukfallet.

Möjligheterna till anstånd med betalning av skatter och avgifter har utökats och reglerna för egenföretagares avsättningar till periodiseringsfonder ändrats tillfälligt. För att underlätta kreditgivningen till i första hand små och medelstora företag har bankerna getts möjlighet till utlåning med stöd av statliga kreditgarantier. Almi Företagspartner tillförs kapitaltillskott för att öka sin utlåning till små och medelstora företag. Svensk Exportkredits låneram och Exportkreditnämndens kreditgarantiram föreslås utökas. Regeringen har även skapat förutsättningar för kreditgarantier till flygföretag.

För att mildra de negativa konsekvenserna för utsatta branscher som sällanköps- handel, hotell och restaurang har ett hyresstöd införts där staten står för halva hyres- rabatten upp till max 25 procent av hyran. Regeringen föreslår också ett tillskott för att stödja kulturverksamheter i hela landet och att Riksidrottsförbundet tillförs medel att fördela till Sveriges idrottsföreningar.

Trygghet och omställning för den som blir arbetslös

Trots de omfattande åtgärder som vidtagits för att stötta livskraftiga företag kommer många att bli av med jobbet. I och med rådande konjunkturläge har flera tillfälliga förändringar gjorts i arbetslöshetsförsäkringen för att göra det lättare att kvalificera sig och för att den ska innebära ökad ekonomisk trygghet för den som blir arbetslös. Därtill föreslås insatser för goda möjligheter till omställning.

Arbetsförmedlingen föreslås få mer medel för att hantera en ökad arbetslöshet och säkerställa en likvärdig service i hela landet. Regeringen anser att det är viktigt att myndigheten ges förutsättningar att hantera situationen. Medel tillförs också för att fler ska kunna delta i insatser som leder till arbete, som arbetsmarknadsutbildning, även på distans, extratjänster samt stöd- och matchningstjänster. Tiden för extra- tjänster, introduktionsanställningar och nystartsjobb förlängs tillfälligt.

Till Sveriges främsta konkurrensfördelar hör ett innovativt och kunskapsintensivt näringsliv samt en hög förmåga att ställa om till nya jobb när gamla försvinner. För att fler ska kunna vidareutveckla sin kompetens eller ställa om till ett nytt yrke föreslår regeringen att fler platser skapas på universitet och högskolor, yrkeshögskolan,

10

Prop. 2019/20:100

yrkesvux och folkhögskolan. Staten ska under 2020 stå för hela finansieringen av regionalt yrkesvux.

Studerande ska inte riskera att stå utan försörjning om undervisningen ställs in. Regeringen har därför beslutat att de studerande i sådana fall får behålla beviljade studiestöd. För att studerande som väljer att arbeta extra, exempelvis i vården, inte ska få minskat studiemedel har det så kallade fribeloppet tillfälligt slopats.

Regeringen kommer vidare att följa hur de ekonomiska konsekvenserna av pandemin påverkar företagens konkurrenskraft, förutsättningar att bo och leva i hela landet, olika grupper i samhället, samt den ekonomiska jämställdheten mellan kvinnor och män.

Fortsatt kamp mot samhällsproblemen

Arbetslösheten, klimatförändringarna, de växande behoven i välfärden, klyftan mellan stad och land, den bristande integrationen, kunskapsresultaten i skolan och brottslighet utgör, bortom den pågående pandemin, samhällsproblem som måste mötas med fortsatt reformarbete.

Krisen kan få allvarliga konsekvenser för Sverige under lång tid. Så snart kampen mot smittspridningen tillåter ska den ekonomiska politiken inriktas mot att stödja en snabb återhämtning.

Sverige ska bli världens första fossilfria välfärdsland. Sverige ska fortsätta ta en ledande roll både nationellt och internationellt för att genomföra Parisavtalet och Agenda 2030. Regeringen föreslår en utökning av stödet för installation av solceller för att möjliggöra att fler kan beviljas stöd. Regeringen föreslår också en satsning på gröna jobb och en förstärkning av stödet för produktion av biogas.

Den generella och skattefinansierade välfärden stödjer ett högt arbetskraftsdeltagande, bidrar till jämlikhet och jämställdhet samt banar väg för bättre livschanser för alla. Regioner och kommuner tillförs generella resursförstärkningar för att klara av det ansträngda ekonomiska läget. Regeringen föreslår att 20 nya miljarder tillförs 2020, varav 12,5 miljarder kronor utgör ett permanent tillskott till kommunsektorn. Resurs- tillskotten bidrar till en god tillgång till vård, skola, omsorg och kollektivtrafik av hög kvalitet.

Brottens orsaker ska angripas och den organiserade brottsligheten ska knäckas. Därför föreslår regeringen att rättsväsendet stärks med tillskott till bland annat Kriminal- vården, Rättsmedicinalverket, Statens institutionsstyrelse och Sveriges Domstolar, inklusive migrationsdomstolarna. Medel föreslås tillföras Säkerhetspolisen, Datainspektionen och Tullverket.

Virusutbrottet kan förvärra situationen för personer som utsätts för våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck. Medel tillförs därför organisationer som arbetar med barn i utsatta situationer och organisationer som arbetar med vålds- utsatta kvinnor och barn.

I oroliga tider är det än mer angeläget att samhällets institutioner står upp för den fria journalistiken, rättsstatens principer och de mänskliga rättigheterna. Regeringen tillför permanent mer medel till det statliga mediestödet.

Vid sidan av att hantera den akuta krisen ska reformarbetet fortsätta i enlighet med den sakpolitiska överenskommelsen mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet. Liberalerna och Miljöpartiet de Gröna.

11

Prop. 2019/20:100

Reformer

Tabell 3.1 Åtgärder i extra ändringsbudgetar under våren 2020 samt förslag i propositionen Vårändringsbudget för 2020

Miljoner kronor

Åtgärder och förslag

2020

Budget1

Smittspridningen ska begränsas

 

 

 

 

 

Riktade medel till hälso- och sjukvård och omsorgen

3 000

EÄB2, VÄB

 

 

 

Smittbärarpenning

500

EÄB2

 

 

 

Individersättning för karensavdrag

1 700

EÄB2

 

 

 

Ökad testning för covid-19

1 000

EÄB5

 

 

 

Slopat läkarintyg från dag 8

350

EÄB2

 

 

 

Slopat prestationskrav för kömiljarderna

 

VÄB

 

 

 

Höjd låneram för Socialstyrelsen för beredskapsinvesteringar

 

EÄB2, EÄB5

 

 

 

Medel till MSB för informationsinsatser

75

EÄB2

Medel till Vetenskapsrådet för satsning på virus- och pandemiforskning

100

VÄB

 

 

 

Övrigt

221

EÄB2, VÄB

 

 

 

 

 

 

Konsekvenserna för svenska jobb och företag ska tryckas tillbaka

 

 

 

 

 

Sänkta kostnader för företag

 

 

 

 

 

Sänkta arbetsgivaravgifter (brutto)

30 500

EÄB4

 

 

 

Sänkta egenavgifter (brutto)

2 180

EÄB4

 

 

 

Korttidspermittering

19 500

EÄB2, VÄB

 

 

 

Rabatt för fasta hyreskostnader i utsatta branscher

5 000

EÄB5

 

 

 

Slopat sjuklöneansvar för arbetsgivare

6 500

EÄB2

 

 

 

Stöd till egenföretagare vid sjukdom

150

EÄB2, VÄB

 

 

 

Likviditetsförstärkande åtgärder

 

 

 

 

 

Höjd avsättning till periodiseringsfond

-1 5402

EÄB4

 

 

 

Anstånd med betalning av skatter och avgifter

171

EÄB2

 

 

 

Momsanstånd helårsredovisare

 

EÄB4

Övrigt

24

EÄB2

 

 

 

Statliga krediter och lån

 

 

 

 

 

Statliga kreditgarantier för lån till företag

 

EÄB3

 

 

 

Höjd och breddad låneram SEK

 

VÄB

Höjd garantiram EKN

 

VÄB

 

 

 

Kapitaltillskott ALMI

3 000

VÄB

 

 

 

Kreditgarantier till flygföretag

 

EÄB1

 

 

 

Övriga konsekvenser

 

 

 

 

 

Stöd till idrott och kultur

1 000

EÄB5

 

 

 

Stöd till lokal journalistik

200

VÄB

 

 

 

 

 

 

Trygghet och omställning för den som blir arbetslös

 

 

 

 

 

Sysselsättningen ska värnas

 

 

 

 

 

Medel till Arbetsförmedlingen

330

VÄB

 

 

 

Sommarjobb för unga

180

VÄB

 

 

 

Gröna jobb

150

VÄB

12

Prop. 2019/20:100

Åtgärder och förslag

2020

Budget1

Fler programinsatser

1 870

VÄB

 

 

 

Förlängd tid i nystartsjobb

50

VÄB

 

 

 

Skyddsnätet vid arbetslöshet förstärks

 

 

 

 

 

Förkortat medlemsvillkor a-kassan

331

EÄB5

 

 

 

Höjt tak inkomstrelaterad ersättning

3 466

EÄB5

 

 

 

Höjt tak grundbelopp

610

EÄB5

 

 

 

Avskaffade karensdagar i a-kassan

397

EÄB5

 

 

 

Lättnad i arbetslöshetsförsäkringens arbetsvillkor

427

EÄB5

 

 

 

Förenklade villkor för a-kassa för egen företagare

 

EÄB5

 

 

 

Handläggning hos a-kassorna

100

VÄB

 

 

 

Möjligheterna till utbildning ska stärkas

 

 

 

 

 

Sommarkurser

177

VÄB

 

 

 

Fler studenter i högskolan

154

VÄB

 

 

 

Basår vid universitet och högskola

277

VÄB

 

 

 

Satsningar på distansutbildning i flera utbildningsformer

95

VÄB

Regionalt yrkesvux

700

VÄB

 

 

 

Utbyggnad av folkhögskolan

76

VÄB

 

 

 

Satsning på yrkeshögskolan

369

VÄB

 

 

 

Slopat fribelopp

1 000

EÄB5

 

 

 

Övrigt

35

VÄB

 

 

 

 

 

 

Fortsatt kamp mot samhällsproblemen

 

 

 

 

 

Höjt generellt statsbidrag till kommunsektorn

20 000

VÄB

 

 

 

Förlängt biogasstöd

120

VÄB

 

 

 

Solceller höjt bemyndigande3

 

VÄB

Statens institutionsstyrelse

250

VÄB

 

 

 

Migrationsdomstolarna

180

VÄB

 

 

 

Övrig förstärkning av rättsväsendet

120

VÄB

 

 

 

Rättsliga biträden

800

VÄB

 

 

 

Stöd till barn i utsatthet och våldsutsatta barn och kvinnor

100

EÄB5

 

 

 

Övriga oundvikligheter

736

VÄB

 

 

 

 

 

 

Summa

106 731

 

 

 

 

varav VÄB

49 204

 

Justering effekt offentliga finanser

-11 596

 

 

 

 

Summa effekt offentliga finanser

95 135

 

 

 

 

1EÄB1: Extra ändringsbudget för 2020 – Kreditgarantier till flygföretag med anledning av coronaviruset (prop. 2019/20:136). EÄB2: Extra ändringsbudget för 2020 – Åtgärder med anledning av coronaviruset

(prop. 2019/20:132). EÄB3: Extra ändringsbudget för 2020 – Kreditgarantier för lån till företag (prop. 2019/20:142).

EÄB4: Extra ändringsbudget för 2020 – Ytterligare åtgärder på skatteområdet med anledning av coronaviruset (prop.

2019:20:151). EÄB5: Extra ändringsbudget för 2020 – Ytterligare åtgärder med anledning av coronaviruset (prop.

2019/20:146). VÄB: Vårändringsbudget för 2020 (prop. 2019/20:99).

2Möjligheten till höjd avsättning till periodiseringsfond påverkar även skatteintäkterna 2019. Den offentligfinansiella effekten för 2019 är negativ och uppgår till nio miljarder kronor.

3Bemyndiganderamen höjs med 200 miljoner kronor för 2020, vilket beräknas öka utgifterna med 100 miljoner kronor per år 2021 och 2022.

Källa: Egna beräkningar.

13

Prop. 2019/20:100

Tabell 3.2 Omfattning av vissa åtgärder i extra ändringsbudgetar under våren 2020 samt förslag i propositionen Vårändringsbudget för 2020

Miljoner kronor

Åtgärder och förslag

Garantier

Höjning

 

 

Statliga kreditgarantier för lån till företag

100 000

 

 

Höjd och breddad låneram SEK

75 000

 

 

Höjd garantiram EKN

50 000

 

 

Kreditgarantier till flygföretag

5 000

 

 

Totalt

230 000

 

 

Likviditetsförstärkning

Maxbelopp

 

 

Anstånd med betalning av skatter och avgifter

315 000

 

 

Momsanstånd helårsredovisare

7 000

 

 

Höjd avsättning till periodiseringsfond

13 000

 

 

Totalt

335 000

 

 

Källa: Egna beräkningar.

 

3.2Utsikter för svensk ekonomi

Världsekonomin vänder kraftigt nedåt

Utbrottet av det nya coronaviruset väntas få mycket stora konsekvenser för den globala ekonomin. De negativa ekonomiska effekterna av utbrottet har redan slagit igenom tydligt och den ekonomiska aktiviteten har minskat kraftigt i många länder.

För att begränsa smittspridningen har långtgående åtgärder vidtagits runt om i världen. Arbetsplatser, skolor och universitet har stängts ned. Förbud mot allmänna samman- komster och resor har införts. Vissa länder har även infört utegångsförbud. Efter- frågan på tjänster inom framför allt nöjes- och besöksnäringen har sjunkit kraftigt. Produktionsvolymerna sjunker även när fabriker och andra näringsverksamheter håller stängt till följd av påförda restriktioner, sjukfrånvaro eller uteblivna leveranser av insatsvaror. De finansiella marknaderna har reagerat kraftigt på utvecklingen, bland annat med fall och ökad volatilitet på världens börser. Det osäkra läget väntas dämpa investerings- och konsumtionsviljan. Världshandeln, som redan före virusutbrottet uppvisade den svagaste utvecklingen sedan finanskrisen, väntas utvecklas ännu svagare framöver.

En pandemi av det slag som nu pågår har inte inträffat tidigare i dagens globalt integrerade ekonomi och det är därför särskilt svårt att bedöma omfattningen av de ekonomiska konsekvenserna som den kan medföra. Det finns flera osäkerhets- faktorer. Vissa av dem är epidemiologiska och rör frågor om hur snabbt och i vilken omfattning viruset sprids. Andra avser vilka åtgärder som kommer att vidtas mot smittspridningen och hur omfattande och långvariga åtgärderna blir. Det är även osäkert hur effektiva de finans- och penningpolitiska åtgärderna som nu vidtas är och hur snabbt ekonomin återhämtar sig när spridningen så småningom avtar. Prognosen utgår från antagandet att smittan sprids brett i Europa, USA och Asien. Vidare antas att de åtgärder som införs för att stoppa smittspridningen främst är på plats under första halvåret 2020.

Efter ett kraftigt fall under första halvåret 2020 väntas den globala ekonomin successivt återhämta sig från och med andra halvåret 2020, för att sedan gradvis fortsätta stiga under 2021 i takt med att den ekonomiska aktiviteten sakta återgår till

14

Prop. 2019/20:100

det normala. Det väntas dock ta tid innan produktionen återhämtar sig till samma nivå som före nedgången. Resursutnyttjandet i omvärlden väntas bli lägre än normalt både 2020 och 2021.

Snabb nedgång i svensk ekonomi

Den ekonomiska aktiviteten i Sverige väntas minska kraftigt 2020 till följd av virus- utbrottet. Precis som i omvärlden är utvecklingen mycket osäker. Den inhemska efterfrågan väntas påverkas starkt av restriktioner och beteendeförändringar som syftar till att minska den inhemska smittspridningen. Samtidigt drabbas Sveriges exportinriktade industrier hårt av efterfrågechocken i omvärlden. Produktionen i Sverige påverkas även mer direkt av nedstängningar, sjukfrånvaro och störningar i globala värdekedjor. Därtill har oron på de finansiella marknaderna ökat och börs- kurser fallit kraftigt. Resursutnyttjandet i Sverige väntas, som i övriga världen, bli betydligt lägre än normalt och svensk ekonomi bedöms vara i en lågkonjunktur både 2020 och 2021.

Hushållskonsumtionen väntas falla kraftigt första halvåret 2020. Virusutbrottet innebär att efterfrågan på många tjänster som resor, nöjen och restaurangbesök minskar kraftigt. Dessutom minskar efterfrågan inom detaljhandeln. En ökad oro på de finansiella marknaderna i kombination med ett osäkert arbetsmarknadsläge bidrar också till en lägre konsumtion. I takt med att smittspridningen avtar och osäkerheten gradvis minskar väntas konsumtionen återigen stiga och tydligt förstärkas 2021.

Det ovissa läget i kombination med allmänt dämpad efterfrågan bedöms leda till att företag skjuter upp sina investeringsbeslut. Investeringarna bedöms därmed falla kraftigt under första halvåret av 2020 för att därefter successivt återhämta sig, i takt med att osäkerheten gradvis avtar.

Även den svenska utrikeshandeln väntas minska påtagligt 2020. Både export och import påverkas av nedgången i omvärlden och störningar i globala värdekedjor. Sveriges utrikeshandel består till stor del av insatsvaror som är särskilt känsliga för konjunktursvängningar. Störningar i värdekedjorna får även konsekvenser för tillverkningsindustrin, där delar av produktionen tillfälligt stängs ned till följd av brist på importerade insatsvaror. Även vissa åtgärder för att begränsa smittspridningen som flera länder har vidtagit, framför allt att stänga gränser och att införa reseförbud, väntas försvåra handeln med varor och tjänster. I takt med att efterfrågan från omvärlden successivt stiger bedöms svensk utrikeshandel återhämta sig 2021.

Det plötsliga fallet i efterfrågan väntas även ge stora effekter på arbetsmarknaden, bland annat eftersom företag tvingas säga upp personal. Regeringens åtgärder bedöms dock mildra effekterna. Sysselsättningsgraden väntas falla, från höga nivåer, och arbetslösheten öka bland både kvinnor och män 2020. Risken för att bli arbetslös är särskilt hög i de grupper som sedan tidigare hade en svag förankring på arbets- marknaden, till exempel utomeuropeiskt födda och personer som saknar gymnasial utbildning. Många av dessa är dessutom visstidsanställda.

Inflationen förväntas bli fortsatt låg. Terminspriser på el och råolja indikerar att energipriserna kommer att verka återhållande på inflationen 2020. Ett fall i resurs- utnyttjandet i stora delar av världen dämpar pris- och kostnadstrycket i omvärlden. Den väntade lågkonjunkturen i Sverige bidrar till en svag inhemsk prisutveckling. Centralbanker världen över väntas hålla styrräntor låga en längre tid i syfte att stimulera efterfrågan och i förlängningen inflationen. De låga styrräntorna och mer omfattande köp av tillgångar, såsom statsobligationer, bidrar till att ränteläget väntas bli lågt en tid framöver.

15

Prop. 2019/20:100

Tabell 3.3

Makroekonomiska nyckeltal

 

 

 

 

Procentuell förändring om inte annat anges. Utfall 2019, prognos 2020–2023

 

 

 

 

2019

2020

2021

2022

2023

BNP1

 

1,2

-4,0

3,5

3,4

3,1

BNP, kalenderkorrigerat1

1,3

-4,2

3,3

3,4

3,3

BNP-gap2

 

0,8

-5,2

-3,6

-1,9

-0,4

Produktivitet3, 4

 

1,7

-1,9

1,8

2,3

1,2

Arbetade timmar4

-0,3

-2,4

1,5

1,1

2,1

Sysselsatta, 15–74 år

0,7

-1,6

0,6

1,2

2,2

 

 

 

 

 

 

Sysselsättningsgrad, 15–74 år5

68,3

66,9

67,0

67,5

68,7

Sysselsättningsgrad, 20–64 år5

82,1

80,1

80,2

80,8

82,2

Arbetslöshet, 15–74 år6

6,8

9,0

9,0

8,4

7,0

Timlön7

 

2,6

2,2

2,4

2,6

2,8

KPI

 

1,8

0,5

1,2

1,3

1,8

 

 

 

 

 

 

 

KPIF

 

1,7

0,5

1,5

1,6

1,8

 

 

 

 

 

 

 

Reporänta

 

-0,3

-0,1

-0,3

-0,5

-0,5

 

 

 

 

 

 

BNP omvärlden, KIX-vägd8

2,0

-3,3

4,0

3,6

2,8

1Fasta priser.

2Skillnaden mellan faktisk och potentiell BNP i procent av potentiell BNP.

3Förädlingsvärde i hela ekonomin till baspris per arbetad timme.

4Enligt nationalräkenskaperna, kalenderkorrigerad.

5Procent av befolkningen.

6Procent av arbetskraften.

7Timlön enligt konjunkturlönestatistiken är en prognos även för 2019.

8BNP-prognoser för omvärlden sammanviktade med KIX-vikter, ett mått på respektive lands betydelse för utrikeshandel.

Källor: Statistiska centralbyrån, Medlingsinstitutet, Macrobond och egna beräkningar.

Det är viktigt att följa den långsiktiga samhällsutvecklingen även i kristider. Sedan

2017 kompletteras redovisningen av BNP-måttet med andra indikatorer. De visar ekonomiska, miljömässiga och sociala hållbarhetsaspekter inom ett antal nyckel- områden och utvecklingen över tid. Två nya indikatorer har lagts till: rödlisteindex och hushållens kontantmarginal.

Samtliga indikatorer och deras utveckling redovisas i tabell 3.4. Tabellen avspeglar situationen 2019 och fångar därför inte effekter av pandemin.

Tabell 3.4 Utfall 2019 jämfört med föregående mätning i regeringens mått på välstånd

 

Utfall jämfört

 

Indikator

med VÅP19

Beskrivning

Ekonomiska

 

 

 

 

 

BNP per capita

 

Det samlade värdet av alla varor och tjänster som produceras

 

Ökning

i Sverige per person i befolkningen.

 

 

 

Sysselsättningsgrad

Oförändrad

Andel av befolkningen 15–74 år som har ett arbete.

 

 

 

Arbetslöshet

Ökning

Andelen arbetslösa i arbetskraften 15–74 år.

Hushållens

 

Hushållssektorns låneskulder i procent av disponibel inkomst

skuldsättning

Oförändrad

och av hushållens finansiella tillgångar.

 

 

 

Den offentliga

 

 

sektorns

 

Den konsoliderade statsskulden och kommunsektorns

konsoliderade

 

skulder på kapitalmarknaden, minus AP-fondernas innehav

bruttoskuld

Minskning

av statsobligationer. Kallas också för Maastrichtskulden.

 

 

 

Miljömässiga

 

 

16

 

 

Prop. 2019/20:100

 

Utfall jämfört

 

Indikator

med VÅP19

Beskrivning

Luftkvalitet

Ingen tydlig

Halter av kväveoxid (NO2) och små partiklar (PM2,5) i

 

riktning1

svenska städer.

Vattenkvalitet

 

Vattenförekomster med hög eller god ekologisk status och

 

Ej uppdaterad

potential enligt EU:s ramdirektiv för vatten.

Rödlisteindex (ny)2

 

Förändringen i olika artgruppers livskraft och hur stor andel

 

 

av artgruppen som förväntas finnas kvar inom den närmsta

 

Oförändrad3

framtiden.

Kemikaliebelastning

 

Förekomst av miljögifterna PCB, DDE, dioxiner och PBDE i

 

Minskning

modersmjölk och blod.

 

 

 

Utsläpp av

 

Sveriges utsläpp av växthusgaser (koldioxid, metan,

växthusgaser

Minskning

dikväveoxid och fluorerade gaser) inom svenskt territorium.

 

 

 

Sociala

 

 

 

 

 

Låg ekonomisk

 

Andel av befolkningen med ekonomisk standard lägre än

standard

Minskning

60 % av medianinkomsten.

 

 

 

Självskattad allmän

 

Andel i befolkningen 16 år och äldre som på frågan "Hur

hälsa

 

tycker du din hälsa är i allmänhet?” svarat "Mycket bra" eller

 

Oförändrad

"Bra".

 

 

 

Utbildningsnivå

 

Högsta avklarade utbildning för befolkningen i åldern 16–74

 

Ökning

år.

 

 

 

Mellanmänsklig tillit

 

I vilken grad tillfrågade uppfattar att andra människor går att

 

 

lita på. Mäts genom frågan "Enligt din uppfattning, i vilken

 

 

utsträckning går det att lita på människor i allmänhet?". En

 

Oförändrad

svarssiffra över 7 på en skala 0–10 anses utgöra hög tillit.

 

 

 

Nöjd med livet

 

Mäter subjektivt välbefinnande med frågan "Hur nöjd är du på

 

 

det hela taget med det liv du lever?". Andelen avser de som

 

Oförändrad

svarat "Nöjd" eller "Mycket nöjd".

 

 

 

Hushållens

 

Andel i befolkningen, 16 år och äldre, som svarat nej på

kontantmarginal (ny)

 

frågan "Skulle du/ditt hushåll inom en månad klara av att

 

 

betala en oväntad utgift på 12 000 kronor utan att låna eller

 

Oförändrad4

be om hjälp?".

1Kväveoxidhalterna har ökat medan halterna av små partiklar är oförändrade.

2Rödlisteindex för artgrupper visar hur stor andel av arterna som förväntas finnas kvar inom den närmaste framtiden och bygger på en aggregerad sammanvägning av utvecklingen för 21 600 arter (2015 års rödlista). Olika arters status beror både på naturliga faktorer, så som naturligt liten population och vädervariationer enskilda år, och negativ miljöpåverkan så som utsläpp eller förlust av habitat. Ett oförändrat index innebär att arterna i genomsnitt inte är närmare utdöende än tidigare, dvs. den hastighet med vilken vi förlorar artmångfald har varken ökat eller minskat.

3Rödlisteindex är oförändrat för alla artgrupper utom däggdjur samt grod- och kräldjur där en ökning skett. Utfallet jämförs med 2010 års inventering då indikatorn inte redovisades i VÅP19.

4Då indikatorn är med för första gången i regeringens mått på välstånd jämförs det senaste utfallet, 2018, med den senast dessförinnan redovisade siffran av SCB, som är en sammanslagning av mätningarna för åren 2016 och 2017.

Källor: Statistiska centralbyrån, Europeiska miljöbyrån, Naturvårdsverket, SMHI och SOM-institutet.

Fördelningseffekter

En del av fördelningspolitiken bedrivs via skatter och transfereringar som direkt påverkar de disponibla inkomsterna. En annan del bedrivs genom offentligt finansierade välfärdstjänster som vård, skola och omsorg. De förväntade fördelnings- effekterna av de förslag om stärkt välfärd och tillfälligt stärkta skyddsnät som tillkommit efter riksdagens beslut om budget för 2020 redovisas i diagram 3.1och 3.2.

De tillfälliga åtgärder som vidtagits för att stötta arbetslösa och sjukskrivna bedöms öka hushållens disponibla inkomster med 3,8 miljarder kronor. Dessa bedöms främst påverka inkomsterna för individer i den nedre delen av inkomstfördelningen (se diagram 3.1). Satsningarna på individuella välfärdstjänster, såsom hälso- och sjukvård, utbildning och arbetsmarknadsinsatser, beräknas omfatta cirka 23 miljarder kronor. Dessa tillkommer alla inkomstgrupper, men utgör en relativt större del av inkomsten för grupper med lägre inkomst.

17

Prop. 2019/20:100

Diagram 3.1 Genomsnittlig effekt på utökad inkomst 2020 i olika inkomstgrupper till följd av åtgärder som föreslagits efter budgetpropositionen för 2020

Procent

1,8

1,6

1,4

1,2

1,0

0,8

0,6

0,4

0,2

0,0

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

 

Låg inkomst

 

Inkomstgrupp (ekonomisk standard)

 

Hög inkomst

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Bidrag från förändrad ekonomisk standard

 

Bidrag från välfärdssatsningar

 

 

 

 

 

 

 

 

Anm. 1: De beräkningsbara åtgärder som har tillkommit och som bedöms ha en direkt inverkan på individers disponibla

inkomster 2020 är: höjt tak i a-kassan, höjd lägstanivå i a-kassan, slopade karensdagar i a-kassan och slopat karensavdrag i sjuklöneperioden. Det har även tillkommit förstärkningar av ett antal individuella välfärdstjänster.

Anm. 2: Individer rangordnade efter ekonomisk standard (disponibel hushållsinkomst justerad för försörjningsbörda) 2020 i frånvaro av de föreslagna åtgärderna. Utökad inkomst avser summan av ekonomisk standard och värdet av subventioner för individuella välfärdstjänster. Bidrag från förändrad ekonomisk standard och bidrag från välfärds- satsningar avser den skattade förändringen i ekonomisk standard respektive välfärdssatsningar som andel av den utökade inkomst individen skulle ha haft 2020 i frånvaro av de föreslagna åtgärderna.

Anm. 3: I beräkningarna beaktas förslag enligt propositionerna Vårändringsbudget för 2020 (prop. 2019/20:99), EÄB2:

Extra ändringsbudget för 2020 – Åtgärder med anledning av coronaviruset (prop. 2019/20:132), EÄB5: Extra ändringsbudget för 2020 – Ytterligare åtgärder med anledning av coronaviruset (prop. 2019/20:146) samt riksdagens ändring av statens budget för 2020 (bet 2019/20:FiU49, rskr. 2019/20:163–166).

Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

De åtgärder som får en direkt effekt på individuella disponibla inkomster 2020 bedöms påverka kvinnor och män i ungefär lika stor utsträckning. De satsningar på individuella välfärdstjänster som har föreslagits sedan budgetpropositionen 2020 bedöms däremot komma kvinnor till del i högre grad än män, eftersom kvinnor i större utsträckning nyttjar de aktuella välfärdstjänsterna (se diagram 3.2).

Diagram 3.2 Genomsnittlig effekt på individuell utökad inkomst till följd av åtgärder som föreslagits efter budgetpropositionen för 2020

Procent

1,0

0,8

0,6

0,4

0,2

0,0

Kvinnor

 

Män

Bidrag från förändrad individuell disponibel inkomst

 

Bidrag från välfärdssatsningar

 

 

Anm.: Beräkningarna avser vuxna kvinnor och män (20 år och äldre). Den individuella utökade inkomsten är summan av individuell disponibel inkomst och värdet av subventioner för individuella välfärdstjänster. Bidrag från förändrad individuell disponibel inkomst och bidrag från välfärdssatsningar avser den skattade förändringen i individuell disponibel inkomst respektive välfärdssatsningar som andel av den individuella utökade inkomst individen skulle ha haft 2020 i frånvaro av de föreslagna åtgärderna.

Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

18

Prop. 2019/20:100

Starkt utgångsläge i de offentliga finanserna

Sveriges ekonomi har goda finansiella förutsättningar att hantera lågkonjunkturen som väntas följa av pandemin. En väl avvägd finanspolitik har bidragit till att den offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuld 2019 sjunkit till cirka 35 procent av BNP.

De offentliga finanserna väntas försvagas kraftigt innevarande år till följd av konjunkturnedgången och de åtgärder som regeringen har vidtagit. Därefter väntas en förstärkning av det finansiella sparandet, i takt med att ekonomin gradvis återhämtar sig. Eftersom nedgången bedöms vara tillfällig blir effekten på det strukturella sparandet mindre än effekten på det finansiella sparandet. Det strukturella sparandet bedöms endast uppvisa underskott 2020. Bruttoskulden bedöms fortsatt vara förhållandevis låg under hela prognosperioden 2020–2023, trots ökade utgifter.

Tabell 3.5 Den offentliga sektorns finanser

Procent av BNP om inte annat anges. Utfall 2019, prognos 2020–2023

 

2019

2020

2021

2022

2023

Finansiellt sparande, mdkr

18

-184

-73

3

84

 

 

 

 

 

 

Procent av BNP

0,4

-3,8

-1,4

0,1

1,5

 

 

 

 

 

 

Varav stat

1,2

-2,8

-0,7

0,7

2,0

 

 

 

 

 

 

Varav ÅP

0,1

-0,1

0,1

0,1

0,2

 

 

 

 

 

 

Varav kommunsektor

-1,0

-0,8

-0,8

-0,8

-0,7

 

 

 

 

 

 

Strukturellt sparande, procent av potentiell BNP

0,4

-0,9

0,6

1,2

1,7

 

 

 

 

 

 

Konsoliderad bruttoskuld

1 764

1 948

1 963

1 955

1 842

 

 

 

 

 

 

Procent av BNP

35,1

39,9

38,3

36,2

32,4

 

 

 

 

 

 

Anm.: Förstärkningen som kan ses i slutet av perioden är främst en följd av att den finanspolitik som hittills aviserats i stor utsträckning endast omfattar åren t.o.m. 2021.

Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Lågkonjunkturen väntas påtagligt drabba kommunsektorn. När sysselsättningen minskar och tillväxten blir negativ får det omedelbara negativa effekter på kommun- sektorns skatteintäkter. Flera kommuner och regioner befann sig redan före virus- utbrottet i en ansträngd ekonomisk situation. Virusutbrottet medför därtill både akuta merkostnader för kommuner och regioner och kommande utmaningar när uppskjuten verksamhet, som planerad vård, ska utföras.

Samtidigt som skatteinkomsterna ser ut att bromsa in snabbt väntas behoven av välfärdstjänster öka markant de kommande åren, främst på grund av att andelen unga och äldre växer. Kommunernas förutsättningar ser olika ut. I många lands- och glesbygdskommuner är till exempel andelen äldre i behov av insatser högre än i resten av landet. Samtidigt kommer den relativt låga tillväxten av den förvärvsaktiva ålders- gruppen endast innebära måttliga bidrag till arbetskraften, vilket leder till ökade utmaningar vid rekryteringar i kommunsektorn och måttliga bidrag till det kommunala skatteunderlaget.

För att kunna möta de växande välfärdsbehoven behöver den ekonomiska tillväxten och sysselsättningen på sikt öka i takt med befolkningsförändringarna. När befolkningssammansättningen förändras och kostnaderna stiger blir effektiviseringar i offentlig sektor, så som effektiva arbetssätt och förmågan att göra rätt sak på rätt sätt, allt viktigare. Staten, kommunerna och regionerna har alla ansvar för att välfärdens resurser används på det sätt som ger mest nytta för befolkningen.

19

Prop. 2019/20:100

Den ekonomiska utvecklingen är osäker

Den ekonomiska utvecklingen som beskrivits ovan är regeringens huvudscenario. Det är dock viktigt att belysa faktorer som skulle kunna leda till en svagare eller starkare ekonomisk utveckling 2020 och 2021.

Det går i dagsläget inte att veta hur stora effekterna blir till följd av pandemin. Om den blir mer långvarig eller får ännu större spridning riskerar de negativa ekonomiska konsekvenserna att bli större, både för länderna i omvärlden och för Sverige. Om de kraftfulla restriktioner som införts i flera länder dessutom blir långvariga kan dessa i sig leda till en kraftigare nedgång i omvärldens efterfrågan. En mer långvarig smitt- spridning skulle dessutom kunna påverka länders produktionskapacitet även efter att restriktionerna lyfts, till exempel om leverans- och värdekedjor förstörs av omfattande konkurser, eller om sysselsättningen sjunker som en effekt av att människor förlorar kontakten med arbetsmarknaden. Sådana effekter kan medföra att ekonomin blir sårbar för fler chocker och att återhämtningen tar längre tid än vad som antas i prognosen. En långvarig smittspridning skulle också kunna medföra ännu kraftigare konsekvenser för hushållens inkomster. En mer expansiv finans- och penningpolitik globalt kan till viss del motverka de negativa effekterna.

Det ovissa läget har bidragit till en ökad osäkerhet i ekonomin, med stora rörelser på de finansiella marknaderna och betydande fall på världens börser. Osäkerheten kan i sin tur dämpa konsumtionen och minska investeringsviljan ytterligare. Det finns även risk för att tillgångs- och bostadspriser påverkas. De negativa ekonomiska effekterna kan, i kombination med en ökad oro på finansiella marknader, också förstärka redan befintliga risker i ekonomin. Ett betydande prisfall på till exempel bostäder skulle ha negativa effekter för ekonomin som helhet.

En ytterligare osäkerhetsfaktor är vilka effekter den ekonomiska nedgången och den pågående pandemin kommer att ha på världshandeln. Redan före utbrottet präglades världshandeln av spänningar. Handelskonflikten mellan USA och Kina har visserligen mildrats sedan hösten 2019, men det går inte att utesluta att den eskalerar igen. Om virusutbrottet leder till långvarigt stängda gränser eller ökad protektionism kan det innebära en svagare global tillväxt och därmed sämre utsikter för svensk export.

Konjunkturutvecklingen i omvärlden kan också bli starkare än väntat, till exempel om effekterna av virusutbrottet blir mildare än förväntat och den globala tillförsikten förbättras i snabbare takt än väntat. En starkare ekonomisk utveckling i omvärlden skulle gynna svensk exportindustri.

Utöver smittspridningen finns även andra osäkerhetsfaktorer. Klimatförändringarna, extrema väderhändelser och förlust av biologisk mångfald utgör risker för den globala ekonomin eftersom de kan medföra stora kostnader för både enskilda och samhället. Även geopolitisk oro, till exempel kopplad till konflikter i Mellanöstern, bidrar till osäkerhet för den globala ekonomin. Därtill har det säkerhetspolitiska läget i Sveriges närområde försämrats över tid, vilket innebär att oförutsägbarheten har ökat. Vidare utgör finansiella obalanser som byggs upp under lång tid, till exempel genom upp- byggnad av skulder och stigande tillgångspriser, en risk.

3.3Det finanspolitiska ramverket

Det finanspolitiska ramverket är ett verktyg som ska se till att finanspolitiken är långsiktigt hållbar och transparent. Ramverket består bland annat av de budget- politiska målen (överskottsmål, skuldankare, utgiftstak och kommunalt balanskrav) och en stram budgetprocess. Budgetprocessen utgår från ett uppifrån-och-ned- perspektiv, där olika utgifter ställs mot varandra och utgiftsökningar prövas utifrån ett

20

Prop. 2019/20:100

på förhand fastställt ekonomiskt utrymme som ges av utgiftstaket och överskotts- målet. Det är viktigt att budgetprocessen följs. Efterlevnaden av det finanspolitiska ramverket analyseras även noga av externa granskare, såsom kreditvärderingsinstitut och internationella organisationer.

Regeringen bedriver en expansiv finanspolitik för att lindra konsekvenserna av smittspridningen. Ramverket anger uttryckligen att en finanspolitik som försvagar sparandet kan vara motiverat av stabiliseringspolitiska skäl. Det betyder att även en aktiv finanspolitik som leder till en tydlig avvikelse från överskottsmålet är förenlig med ramverket.

De allvarliga samhällsekonomiska konsekvenserna av smittspridningen motiverar stabiliseringspolitiska åtgärder i en omfattning som inte ryms under den av riksdagen fastställda nivån på utgiftstaket för 2020. Därför är det motiverat att justera nivån av finanspolitiska skäl.

Uppföljning av de budgetpolitiska målen

De budgetpolitiska målen skapar förutsättningar för att uppnå de politiska målen på ett sätt som är offentligfinansiellt hållbart.

Överskottsmålet

Överskottsmålet är formulerat så att det finansiella sparandet i den offentliga sektorn i genomsnitt över en konjunkturcykel ska uppgå till en tredjedels procent av BNP. Målet följs upp med det strukturella sparandet. En avvikelse från överskottsmålet anses föreligga om det strukturella sparandet tydligt avviker från målnivån det innevarande eller det närmast följande budgetåret. Att sparandet avviker från målet kan ha flera olika orsaker och ska inte likställas med att politiken är felaktigt utformad.

Det strukturella sparandet bedöms uppgå till -0,9 procent av potentiell BNP 2020 och 0,6 procent 2021. Regeringen bedömer att det föreligger en tydlig avvikelse från överskottsmålet. Avvikelsen är motiverad av stabiliseringspolitiska skäl med anledning av de stora ekonomiska konsekvenser som pandemin medför. Finanspolitiken bedöms återgå till målnivån inom prognosperioden. Denna bedömning är dock förknippad med stor osäkerhet, då en fortsatt försvagning av konjunkturen kan föranleda ytterligare finanspolitiska åtgärder.

Skuldankaret

Skuldankaret är ett riktmärke för den offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuld och är fastställt till 35 procent av BNP. Skuldankaret ska inte styra finanspolitiken på kort sikt. Det ska i huvudsak användas för att vid nästa översyn utvärdera om överskottsmålet behöver anpassas för att säkerställa hållbarheten och marginalerna i de offentliga finanserna.

Den offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuld bedöms vara förenlig med skuld- ankarets riktmärke på 35 procent av BNP.

Utgiftstaket

Utgiftstaket utgör en övre gräns för utgiftsnivån i statens budget. För att utgiftstaket ska kunna främja en kontrollerad utgiftsutveckling och vara ett stöd för att uppnå överskottsmålet och långsiktigt hållbara finanser är det en grundläggande förutsättning att takets nivå i normala fall inte ändras. Detta framgår bland annat av skrivelsen Ramverk för finanspolitiken (skr. 2017/18:207). I samma skrivelse betonas samtidigt att det inte finns några formella hinder för riksdagen att besluta om att ändra en tidigare fastställd nivå på utgiftstaket. Utan en sådan ordning skulle en ny regerings

21

Prop. 2019/20:100

möjligheter att vidta förändringar i finanspolitiken kraftigt begränsas och finans- politiken skulle inte heller kunna anpassas till nya yttre förutsättningar.

Vikten av att kunna anpassa finanspolitiken till nya, helt ändrade yttre förutsättningar har lyfts fram i olika sammanhang. I 2013 års ekonomiska vårproposition drog regeringen slutsatsen att en redan fastställd nivå på utgiftstaket i sällsynta fall kan behöva ändras om det är en förutsättning för att lämplig stabiliseringspolitik ska kunna bedrivas och de offentliga finansernas långsiktiga hållbarhet inte äventyras. Regeringen ansåg att nuvarande system med utgiftstak medger en sådan flexibilitet. Finansutskottet delade regeringens bedömning.

Utöver av regeringen redan föreslagna åtgärder med anledning av smittspridningen är det i nuläget svårt att förutse vilka behov av statliga åtgärder som kan komma att uppstå framöver. Mot bakgrund av den exceptionella situationen anser regeringen att det är av vikt att kunna vidta nödvändiga åtgärder. Regeringen anser därför att en höjning av utgiftstakets nivå med 350 miljarder kronor till 1 742 miljarder kronor är motiverad.

Riksdagen har tidigare fastställt utgiftstaket för 2021 samt 2022 (prop. 2019/20:1, bet. FiU1, rskr 2019/20:59). Budgeteringsmarginalen under dessa tak är även med de åtgärder som hittills vidtagits över de miniminivåer som uttalas i skrivelsen Ramverk för finanspolitiken. Det går dock inte att utesluta att ett mer utdraget krisförlopp skulle kunna föranleda behov av större förändringar både på inkomst- och utgiftssidan i statens budget. Av regleringen i 11 kap. 18 § riksdagsordningen följer att ett förslag om ändrad nivå på utgiftstaket för kommande år ska lämnas i budgetpropositionen.

Regeringen följer utvecklingen noggrant och i samband med budgetpropositionen för 2021 kommer möjligheterna att bedöma hur krisen kommer att påverka samhälls- ekonomin 2021 och 2022 vara bättre. Regeringen kan därför, om det bedöms nödvändigt, komma att återkomma till utgiftstakets nivåer för 2021 och 2022 i budget- propositionen.

Enligt budgetlagen (2011:203) ska regeringen lämna förslag till utgiftstak för det tredje tillkommande året. I denna proposition görs för första gången en bedömning av nivån på utgiftstaket 2023. I enlighet med budgetlagens bestämmelser kommer regeringen att återkomma med förslag till nivå på utgiftstaket 2023 i budgetpropositionen för 2021.

Regeringen bedömer att utgiftstakets nivå för 2023 bör uppgå till 1 540 miljarder kronor, se tabell 3.6. Bedömningen innebär att nivån på utgiftstaket 2023 ökar jämfört med 2022.

Tabell 3.6

Utgiftstakets nivåer

 

 

 

 

Miljarder kronor om inte annat anges

 

 

 

 

 

 

2020

2021

2022

2023

Av riksdagen beslutade nivåer på utgiftstaket

1 392

1 443

1 502

 

 

 

 

 

 

Regeringens bedömning av nivå på utgiftstaket1

1 742

 

 

1 540

Utgiftstak, procent av potentiell BNP

33,9

27,1

27,3

27,0

 

 

 

 

 

Utgiftstak, procent av BNP

35,7

28,1

27,8

27,1

 

 

 

 

 

Takbegränsade utgifter

1 442

1 407

1 429

1 439

 

 

 

 

 

Budgeteringsmarginal

300

36

73

101

 

 

 

 

 

 

1Regeringens förslag till nivå på utgiftstaket för 2020 i propositionen Vårändringsbudget för 2020. Källa: Egna beräkningar.

22

Prop. 2019/20:100

4Den makroekonomiska utvecklingen

I detta avsnitt redovisas prognosen för den makroekonomiska utvecklingen i Sverige och i övriga världen 2020–2023. Tyngdpunkten i avsnittet ligger på utvecklingen 2020 och 2021.

Prognosen är baserad på de regelverk för skatter och transfereringar och de anslags- nivåer som har beslutats av riksdagen och som har föreslagits eller aviserats av regeringen. I förutsättningarna ingår inte några framtida finanspolitiska regel- eller anslagsändringar därutöver. I prognosen har information om omvärldshändelser och statistikutfall som fanns tillgängliga t.o.m. den 24 mars 2020 beaktats. Tabeller med prognosens innehåll i detalj redovisas i bilaga 1.

Sammanfattning

Utbrottet av det nya coronaviruset väntas få mycket stora konsekvenser och världsekonomin väntas falla kraftigt under första halvåret 2020. Återhämtningen antas ske successivt fr.o.m. andra halvåret 2020 för att gradvis fortsätta under 2021.

Prognosen utgår från antagandet att smittan sprids brett i Europa, USA och Asien. Vidare antas att de åtgärder som vidtas för att stoppa smittspridningen främst är på plats under första halvåret 2020.

De finansiella marknaderna har reagerat kraftigt på utvecklingen, bl.a. med stora fall på världens börser. Det osäkra läget dämpar både investerings- och konsumtionsviljan. Världshandeln, som redan före virusutbrottet uppvisade den svagaste utvecklingen sedan finanskrisen, väntas minska.

I Sverige väntas BNP minska påtagligt 2020. Efterfrågan har minskat kraftigt både i Sverige och i omvärlden till följd av beteendeförändringar och restriktioner som syftar till att minska smittspridningen. Samtidigt påverkas produktionen av nedstängningar, ökad frånvaro och störningar i globala värdekedjor, framför allt under det första halvåret 2020. Framöver väntas de negativa effekterna av utbrottet ebba ut och aktiviteten i ekonomin väntas gradvis stiga.

Utvecklingen innebär att resursutnyttjandet i svensk ekonomi sjunker kraftigt. Svensk ekonomi bedöms vara i en lågkonjunktur både 2020 och 2021.

Det plötsliga fallet i efterfrågan väntas ge stora effekter på svensk arbets- marknad. Sysselsättningen väntas falla kraftigt 2020 då många företag tvingas säga upp personal, och arbetslösheten väntas stiga snabbt.

Inflationen, mätt med konsumentprisindex med fast bostadsränta, väntas vara låg, framför allt under 2020. Det förklaras främst av en svag utveckling av energipriser och ett lågt resursutnyttjande både i Sverige och i omvärlden.

Prognosen är osäker. Om virusutbrottet blir mer långvarigt, får större global spridning eller om viruset får en stor utbredning igen efter en virusfri period kan de ekonomiska konsekvenserna bli större än väntat, både i Sverige och i omvärlden. Det kan inte uteslutas att återhämtningen tar längre tid än vad som antagits i prognosen och att länders produktionskapacitet påverkas negativt även på längre sikt. Utvecklingen kan också medföra att ekonomier blir mer sårbara för andra chocker.

23

Prop. 2019/20:100

4.1Utsikterna i omvärlden 2020 och 2021

Världsekonomin vänder kraftigt nedåt

Utbrottet av det nya coronaviruset väntas få mycket stora konsekvenser för den globala ekonomin. De negativa ekonomiska effekterna av utbrottet har redan slagit igenom tydligt och den ekonomiska aktiviteten har fallit kraftigt i många länder.

För att begränsa smittspridningen har långtgående åtgärder vidtagits runt om i världen. Arbetsplatser, skolor och universitet har stängts ned. Förbud mot allmänna samman- komster och resor har införts. Vissa länder har även infört utegångsförbud. Åtgärderna bedöms få mycket stora konsekvenser för den globala ekonomin. Efter- frågan på tjänster inom framför allt nöjes- och besöksnäringen har sjunkit kraftigt. Produktionsvolymerna sjunker när fabriker och andra närings-verksamheter håller stängt till följd av påförda restriktioner, sjukfrånvaro och uteblivna leveranser av insatsvaror. De finansiella marknaderna har reagerat kraftigt på utvecklingen, bl.a. med stora fall på världens börser. Det osäkra läget väntas dämpa investerings- och konsumtionsviljan. Världshandeln, som redan före virusutbrottet uppvisade den svagaste utvecklingen sedan finanskrisen, väntas minska.

En pandemi av det slag som nu pågår har inte inträffat tidigare i dagens globalt integrerade ekonomi och det är därför särskilt svårt att bedöma omfattningen av de ekonomiska konsekvenserna som den kan medföra. Det finns flera osäkerhetsfak- torer. Vissa är epidemiologiska och rör frågor om hur snabbt och i vilken omfattning viruset sprids. Andra avser vilka åtgärder mot smittspridningen som kommer att vidtas och hur omfattande och långvariga de blir. Det är även osäkert hur effektiva de finans- och penningpolitiska åtgärderna som nu vidtas är och hur snabbt ekonomin återhämtar sig när spridningen så småningom avtar. Prognosen utgår från antagandet att smittan sprids brett i Europa, USA och Asien. Vidare antas att de åtgärder som vidtas för att stoppa spridningen främst är på plats under första halvåret 2020.

De negativa ekonomiska konsekvenserna till följd av restriktioner och beteende- förändringar som syftar till att minska smittspridningen, syns redan tydligt runt om i världen. Realtidsindikatorer och publicerad månadsstatistik visar entydigt att den ekonomiska aktiviteten har fallit kraftigt den senaste tiden. Inköpschefsindex för euroområdet föll i mars 2020 till den lägsta nivå som uppmätts och nya ansökningar om arbetslöshetsunderstöd ökade rekordsnabbt i USA i slutet av mars.

Efter ett kraftigt fall under det första halvåret 2020 väntas den globala ekonomin successivt återhämta sig fr.o.m. andra halvåret 2020, för att sedan gradvis fortsätta att stiga under 2021 i takt med att den ekonomiska aktiviteten sakta återgår till det normala. Det väntas dock ta tid innan produktionen återhämtat sig till de nivåer som den låg på före nedgången. Resursutnyttjandet i omvärlden väntas bli lägre än normalt både 2020 och 2021.

24

Prop. 2019/20:100

Tabell 4.1

Nyckeltal internationella variabler

 

 

 

 

Procentuell förändring om inte annat anges. Utfall 2019, prognos 2020–2023

 

 

 

 

2019

2020

2021

2022

2023

BNP, euroområdet

1,2

-5,0

3,0

3,5

3,5

 

 

 

 

 

 

 

BNP, USA

 

2,3

-3,5

3,5

3,5

3,0

 

 

 

 

 

 

 

BNP, Kina

 

6,2

0,0

9,0

6,0

5,5

 

 

 

 

 

 

BNP i världen, PPP-vägd1

2,9

-1,0

4,5

4,5

4,0

BNP i världen, KIX-vägd2

2,0

-3,3

4,0

3,6

2,8

Svensk exportmarknad3

2,5

-9,0

7,0

6,5

5,0

Inflation, euroområdet4

1,2

0,7

1,0

1,4

1,8

Inflation, USA5

 

1,8

1,4

2,1

2,3

2,3

Styrränta, euroområdet6

0,0

0,0

0,0

0,0

0,0

Styrränta, USA6

 

2,3

0,5

0,3

0,5

0,9

Råoljepris7

 

64,3

38,4

39,3

42

44,3

1BNP sammanviktad med köpkraftsjusterade BNP-vikter enligt Internationella valutafonden.

2BNP sammanviktad med KIX-vikter, ett mått på respektive lands betydelse för svensk utrikeshandel. De senast beräknade vikterna används för 2020 och därefter skrivs de fram med trenden från de föregående fem åren.

3Den sammanvägda importen i de länder som Sverige exporterar till. Respektive lands vikt utgörs av dess andel i svensk varuexport.

4Harmoniserat konsumentprisindex (HIKP).

5Konsumentprisindex (KPI).

6Årsgenomsnitt, procent. Avser refiräntan för euroområdet, dvs. den ränta som banker i euroområdet får betala för lån i en vecka från Europeiska centralbanken, och Federal funds ränta för USA.

7Brent, USD per fat.

Källor: Macrobond och egna beräkningar.

4.2Tillväxtutsikterna för Sverige 2020 och 2021

Snabb nedgång i svensk ekonomi

Den ekonomiska aktiviteten i Sverige väntas minska kraftigt 2020 till följd av virus- utbrottet (se tabell 4.2). Den inhemska efterfrågan väntas påverkas starkt av restriktioner och beteendeförändringar som syftar till att minska den inhemska smitt- spridningen. Samtidigt drabbas Sveriges exportinriktade industrier hårt av den globala efterfrågechocken. Produktionen i Sverige påverkas även mer direkt av ned- stängningar, ökad frånvaro och störningar i globala värdekedjor. Därtill har oron på de finansiella marknaderna ökat och börser fallit kraftigt.

Sammantaget bedöms efterfrågan på svenska varor och tjänster minska kraftigt under det första halvåret 2020, för att sedan successivt återhämta sig. Resursutnyttjandet väntas bli betydligt lägre än normalt och svensk ekonomi bedöms vara i en lågkon- junktur både 2020 och 2021.

25

Prop. 2019/20:100

Tabell 4.2

Nyckeltal försörjningsbalansen

 

 

 

 

Procentuell förändring om inte annat anges. Utfall 2019, prognos 2020–2023

 

 

 

 

2019

2020

2021

2022

2023

BNP

 

1,2

-4,0

3,5

3,4

3,1

 

 

 

 

 

 

BNP, kalenderkorrigerad

1,3

-4,2

3,3

3,4

3,3

 

 

 

 

 

 

Hushållens konsumtion

1,2

0,1

2,8

3,6

3,6

 

 

 

 

 

 

Offentlig konsumtion

0,4

0,6

-0,5

-0,3

-1,1

 

 

 

 

 

 

Fasta bruttoinvesteringar

-1,2

-10,7

5,5

5,2

5,0

 

 

 

 

 

 

Lagerinvesteringar1

-0,3

-1,0

1,0

0,0

0,0

Export

 

4,2

-6,0

6,2

5,0

4,1

 

 

 

 

 

 

 

Import

 

1,8

-5,4

6,7

4,0

3,4

 

 

 

 

 

 

BNP per invånare2

0,2

-4,8

2,6

2,6

2,4

BNP i löpande pris

4,0

-2,9

5,1

5,2

5,2

 

 

 

 

 

 

 

Anm.: Fasta priser, referensår 2018, ej kalenderkorrigerade värden, om inte annat anges. Prognosen är baserad på de regelverk för skatter och transfereringar och de anslagsnivåer som har beslutats av riksdagen och som har föreslagits eller aviserats av regeringen.

1Bidrag till BNP-tillväxten, förändring i procent av BNP jämfört med föregående år.

2BNP per person i totala befolkningen.

Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Hushållens konsumtion utvecklas svagt

Hushållskonsumtionen väntas falla kraftigt första halvåret 2020. Virusutbrottet innebär att efterfrågan på många tjänster som resor, nöjen och restaurangbesök minskar kraftigt. Dessutom minskar efterfrågan inom detaljhandeln. En ökad oro på de finansiella marknaderna i kombination med ett osäkert arbetsmarknadsläge bidrar också till en lägre konsumtion. I takt med att smittspridningen avtar och osäkerheten gradvis minskar väntas konsumtionen återigen stiga och tydligt förstärkas 2021 (se tabell 4.2).

Ökade statsbidrag understöder offentlig konsumtion

År 2020 väntas offentlig konsumtion fortsätta utvecklas svagt i ett historiskt perspektiv (se tabell 4.2). Minskad sysselsättning medför att kommunsektorns skatteintäkter ökar långsammare. Detta motverkas samtidigt av ökade statsbidrag till kommunsektorn. Sammantaget bidrar detta till att den offentliga konsumtionen 2020 utvecklas i linje med de senaste två åren. År 2021 antas de offentliga konsumtions- utgifterna utvecklas svagare än 2020. I enlighet med regeringens principer för prognoser om att endast beslutade och aviserade åtgärder är inlagda minskar stats- bidragen jämfört med 2020 och vissa beslutade satsningar inom statlig verksamhet 2020 får inte någon förlängning 2021.

Kraftigt fall i investeringarna

Den förhöjda osäkerheten väntas leda till en betydande nedgång i investeringarna 2020 (se tabell 4.2). Det ovissa läget i kombination med allmänt dämpad efterfrågan bedöms leda till att företag skjuter upp sina investeringsbeslut, vilket medför en bred nedgång i näringslivets investeringar. Tillväxttakten i de offentliga investeringarna väntas samtidigt öka 2020, jämfört med 2019, främst till följd av ökade investeringar i infrastruktur. Sammantaget bedöms investeringarna falla kraftigt under första halvåret 2020 för att därefter gradvis återhämta sig i takt med att osäkerheten avtar. Investe- ringarna väntas därmed ge ett stort negativt bidrag till BNP-tillväxten 2020.

26

Prop. 2019/20:100

Svag utveckling av utrikeshandeln

Svensk utrikeshandel väntas försvagas påtagligt 2020 (se tabell 4.2). Både export och import påverkas av den globala nedgången och störningar i globala värdekedjor. Sveriges utrikeshandel består till stor del av insatsvaror som är särskilt känsliga för konjunktursvängningar. Störningar i värdekedjorna får även konsekvenser för tillverkningsindustrin, där delar av produktionen tillfälligt stängs ned till följd av brist på importerade insatsvaror. Även vissa åtgärder för att begränsa smittspridningen som flera länder har vidtagit, framför allt att stänga gränser och att införa reseförbud, väntas försvåra handeln med varor och tjänster. I takt med att omvärldsefterfrågan stiger väntas svensk utrikeshandel gradvis återhämta sig 2021.

Snabb försämring av arbetsmarknaden

Det plötsliga fallet i efterfrågan till följd av virusutbrottet väntas ge stora effekter på svensk arbetsmarknad. Sysselsättningen väntas falla kraftigt 2020 då många företag tvingas säga upp personal (se tabell 4.3). Regeringens åtgärder bedöms dock mildra detta. De branscher som bedöms drabbas hårdast av efterfrågefallet, baserat på uppgifter om varsel, är bl.a. hotell och restaurang och handel. Inom dessa branscher är en stor andel av personalen visstidsanställd, vilket väntas bidra till det stora fallet i sysselsättningen.

Tabell 4.3 Nyckeltal produktivitet och arbetsmarknad

Procentuell förändring om inte annat anges. Utfall 2019, prognos 2020–2023

 

2019

2020

2021

2022

2023

 

 

 

 

 

 

Produktivitet1

1,7

-1,9

1,8

2,3

1,2

Arbetade timmar1, 2

-0,3

-2,4

1,5

1,1

2,1

Medelarbetstid1, 3

-0,9

-0,8

0,9

-0,1

-0,1

Sysselsatta4

0,7

-1,6

0,6

1,2

2,2

 

 

 

 

 

 

Sysselsättningsgrad4, 5

68,3

66,9

67

67,5

68,7

Arbetslöshet4, 6

6,8

9,0

9,0

8,4

7,0

Arbetskraft4

1,1

0,8

0,6

0,5

0,6

Arbetskraftsdeltagande4, 5

73,3

73,5

73,6

73,7

73,8

Befolkning, total7

1,0

0,9

0,8

0,8

0,7

Befolkning, 15–74 år

0,7

0,5

0,4

0,4

0,4

 

 

 

 

 

 

Anm.: Prognosen är baserad på de regelverk för skatter och transfereringar och de anslagsnivåer som har beslutats av riksdagen och som har föreslagits eller aviserats av regeringen.

1Avser kalenderkorrigerade data.

2Enligt nationalräkenskaperna (NR).

3Avser arbetade timmar per år enligt NR dividerat med årsmedeltal för antal sysselsatta enligt AKU.

4Avser åldersgruppen 15–74 år.

5Procent av befolkningen.

6Procent av arbetskraften.

7Utfall för 2019 är ett beräknat årsmedelvärde.

Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Till följd av efterfrågefall, produktionsstopp och att företag tvingas säga upp personal väntas många bli arbetslösa 2020 och arbetslösheten väntas stiga snabbt. Detta gäller bland både kvinnor och män. Indikatorer bekräftar den snabba arbetslöshetsupp- gången. Exempelvis var antalet rapporterade varsel till Arbetsförmedlingen under mars 2020 de högsta som uppmätts (se diagram 4.1). Risken för att bli arbetslös är särskilt hög bland de grupper av personer som redan tidigare hade en svag förankring på arbetsmarknaden, bl.a. till följd av visstidsanställning. Det gäller t.ex. utom- europeiskt födda och personer som saknar gymnasial utbildning.

27

Prop. 2019/20:100

Då efterfrågan i svensk ekonomi väntas stiga fr.o.m. andra halvan av 2020 väntas även arbetsmarknaden återhämta sig något. Återhämtningen bedöms dock ske med en viss fördröjning, eftersom det bl.a. kan ta tid för företag att återanställa personal.

Diagram 4.1 Rapporterade varsel vid Arbetsförmedlingen

Antal personer berörda av varsel per månad

45000

40000

35000

30000

25000

20000

15000

10000

5000

0 92 93 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20

Källa: Arbetsförmedlingen.

Resursutnyttjandet minskar kraftigt 2020 till följd av virusutbrottet. Redan före utbrottet hade det börjat minska. Svensk ekonomi bedöms vara i en kraftig låg- konjunktur 2020 som mildras men kvarstår 2021 vilket återspeglas i ett negativt BNP- gap, dvs. den procentuella skillnaden mellan faktisk och potentiell BNP (se tabell 4.4).

Tabell 4.4 Nyckeltal potentiella variabler

Procentuell förändring om inte annat anges

 

2019

2020

2021

2022

2023

 

 

 

 

 

 

Potentiell BNP

1,9

1,8

1,7

1,7

1,7

 

 

 

 

 

 

Potentiellt arbetade timmar

0,9

0,8

0,6

0,6

0,5

 

 

 

 

 

 

Potentiell produktivitet

0,9

1,0

1,0

1,1

1,2

 

 

 

 

 

 

BNP-gap1

0,8

-5,2

-3,6

-1,9

-0,4

Timgap1

-0,1

-3,3

-2,4

-1,9

-0,4

Potentiell BNP, löpande priser2

4,6

2,9

3,3

3,5

3,8

Anm.: Fasta priser, referensår 2018, kalenderkorrigerade värden, om inte annat anges. Med potentiell avses den nivå på respektive variabel som skulle uppnås vid ett balanserat konjunkturläge. Prognosen är baserad på de regelverk för skatter och transfereringar och de anslagsnivåer som har beslutats av riksdagen och som har föreslagits eller aviserats av regeringen.

1Skillnaden mellan den faktiska och potentiella nivån i respektive variabel i procent av den potentiella nivån.

2Beräknad som potentiell BNP till marknadspris (fasta priser, referensår 2018) multiplicerad med BNP-deflatorn, som är ett prisindex för producerade varor och tjänster.

Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Svagare löneökningstakt framöver

På grund av en ökad osäkerhet kopplad till virusutbrottet skjuts avtalsrörelsen upp till hösten 2020 och befintliga kollektivavtal förlängs. Det råder osäkerhet kring hur detta kommer att påverka löneökningstakten 2020.

I ett läge då resursutnyttjandet bedöms vara betydligt lägre än normalt med en stigande arbetslöshet och svag produktivitetsutveckling väntas lönerna 2020 och 2021 växa i något långsammare takt än tidigare år (se tabell 4.5).

28

Prop. 2019/20:100

Låg inflation

Inflationen, mätt med konsumentprisindex med fast bostadsränta (KPIF), väntas bli låg, framför allt under 2020. Terminspriser på el och råolja indikerar att energipriser kommer att verka återhållande på inflationen 2020. Även ett lågt resursutnyttjande både i Sverige och i omvärlden väntas dämpa inflationen.

Sammantaget väntas KPIF-inflationen dämpas kraftigt 2020 och understiga Riksbankens inflationsmål på 2 procent både 2020 och 2021 (se tabell 4.4). KPI- inflationen, som inkluderar effekten av ändrade bostadsräntor, väntas också bli låg 2020 och 2021.

Tabell 4.5 Nyckeltal löner och priser

Procentuell förändring om inte annat anges. Utfall 2019 om inte annat anges, prognos 2020–2023

 

2019

2020

2021

2022

2023

Timlön enligt KL1

2,6

2,2

2,4

2,6

2,8

Reallön2

0,8

1,7

1,2

1,3

1,0

KPI3

1,8

0,5

1,2

1,3

1,8

KPIF4

1,7

0,5

1,5

1,6

1,8

KPIF exkl. energi

1,6

1,3

1,4

1,6

1,8

Anm.: Prognosen är baserad på de regelverk för skatter och transfereringar och de anslagsnivåer som har beslutats av riksdagen och som har föreslagits eller aviserats av regeringen.

1Nominell löneutveckling. År 2019 avser prognos.

2Reallön beräknas som timlön enligt konjunkturlönestatistiken korrigerad för prisförändringar enligt KPI.

3Konsumentprisindex.

4KPI med fast ränta.

Källor: Statistiska centralbyrån, Medlingsinstitutet och egna beräkningar.

Ökad oro på de finansiella marknaderna

Virusutbrottet har bidragit till ökad oro på de finansiella marknaderna, med stora fall på världens börser och lägre räntor både i omvärlden och i Sverige. Flera central- banker, däribland Riksbanken, har försökt motverka de ekonomiska effekterna av virusutbrottet genom att bedriva en mer expansiv penningpolitik.

Riksbanken bedöms sänka styrräntan samt hålla den låg under en längre tid i syfte att stödja efterfrågeutvecklingen och i förlängningen inflationen. Den låga reporäntan och en upptrappning av köp av tillgångar, såsom statsobligationer, säkerställda obligationer och obligationer utgivna av icke-finansiella företag, bidrar till ett allmänt lågt ränteläge en tid framöver. Penningpolitiken väntas därmed vara fortsatt expansiv även 2020 och 2021 (se tabell 4.6). Kronan har försvagats i samband med den ökade marknadsturbulensen och väntas vara fortsatt svag 2020 och 2021.

Tabell 4.6 Nyckeltal finansiella variabler

Procent om inte annat anges, årsgenomsnitt. Utfall 2019, prognos 2020–2023

 

2019

2020

2021

2022

2023

Reporänta

-0,3

-0,1

-0,3

-0,5

-0,5

 

 

 

 

 

 

Statsobligationsränta 10 år

0,1

-0,2

-0,2

0,1

0,3

 

 

 

 

 

 

Statsobligationsränta 5 år

-0,4

-0,4

-0,4

-0,2

0,1

 

 

 

 

 

 

Växelkurs, kronindex KIX1

122,1

124,6

123,8

122,2

119,9

Växelkurs, SEK per EUR

10,6

10,9

10,9

10,8

10,6

 

 

 

 

 

 

1 18 november 1992=100.

 

 

 

 

 

Källor: Macrobond och egna beräkningar.

 

 

 

 

 

29

Prop. 2019/20:100

4.3Osäkerhet i prognosen

Den ekonomiska utvecklingen som beskrivs ovan är regeringens huvudscenario. Det är dock viktigt att belysa faktorer som skulle kunna leda till en svagare eller starkare ekonomisk utveckling 2020 och 2021.

Det går i dagsläget inte att veta hur stora effekterna till följd av pandemin blir. Om den blir mer långvarig än väntat, får ännu större global spridning eller om viruset får en stor utbredning igen efter en virusfri period riskerar de negativa ekonomiska konsekvenserna att bli större, både för omvärlden och för Sverige. Om de kraftfulla restriktioner som införts i flera länder dessutom blir långvariga kan dessa i sig leda till en kraftigare nedgång i omvärldens efterfrågan. En mer långvarig smittspridning skulle dessutom kunna påverka länders produktionskapacitet även efter att restriktionerna upphört, t.ex. om leverans- och produktionskedjor förstörs av omfattande konkurser eller om sysselsättningen sjunker som en effekt av att människor förlorar förankringen på arbetsmarknaden. Sådana effekter kan medföra att ekonomin blir sårbar för fler chocker och att återhämtningen tar längre tid än vad som antas i prognosen. En långvarig smittspridning skulle också kunna påverka hushållens inkomster i än större utsträckning. En mer expansiv finans- och penningpolitik globalt kan samtidigt till viss del motverka de negativa effekterna.

Det ovissa läget har bidragit till en ökad osäkerhet i ekonomin, med stora rörelser på de finansiella marknaderna och betydande fall på världens börser. Osäkerheten kan i sin tur dämpa konsumtionen och minska investeringsviljan ytterligare. Det finns även risk för att tillgångs- och bostadspriser påverkas. De negativa ekonomiska effekterna kan, i kombination med ökad oro på finansiella marknader, också förstärka redan befintliga obalanser i ekonomin. Ett betydande prisfall på till t.ex. bostäder skulle ha negativa effekter för ekonomin som helhet.

En ytterligare osäkerhetsfaktor är vilka effekter den ekonomiska nedgången till följd av den pågående pandemin kommer att ha på världshandeln. Redan före utbrottet präglades världshandeln av spänningar. Handelskonflikten mellan USA och Kina har visserligen mildrats sedan hösten 2019, men det går inte att utesluta att den eskalerar igen. Om virusutbrottet leder till långvarigt stängda gränser eller ökad protektionism kan det innebära en svagare global tillväxt och därmed sämre utsikter för svensk export.

Konjunkturutvecklingen i omvärlden kan också bli starkare än väntat, t.ex. om effekterna av virusutbrottet blir mildare än förväntat och den globala tillförsikten förbättras i snabbare takt än väntat. En starkare ekonomisk utveckling i omvärlden skulle gynna svensk exportindustri.

Utöver smittspridningen finns även andra osäkerhetsfaktorer. Klimatförändringarna, extrema väderhändelser och förlust av biologisk mångfald utgör risker för den globala ekonomin eftersom de kan medföra stora kostnader för både enskilda och samhället. Även geopolitisk oro, t.ex. kopplad till konflikter i Mellanöstern, bidrar till osäkerhet för den globala ekonomin. Därtill har det säkerhetspolitiska läget i Sveriges närområde försämrats över tid, vilket innebär att oförutsägbarheten har ökat. Vidare utgör finansiella obalanser som byggs upp under lång tid, t.ex. genom uppbyggnad av skulder och stigande tillgångspriser, en risk.

4.4Utvecklingen 2022 och 2023

I detta avsnitt beskrivs ett huvudscenario för svensk ekonomi 2022 och 2023, under förutsättningen att inga nya störningar påverkar ekonomin. En utgångspunkt för scenariot är att BNP-utvecklingen på längre sikt bestäms av ekonomins utbudssida,

30

Prop. 2019/20:100

dvs. tillväxten i produktivitet och antalet arbetade timmar. Vidare innebär regeringens principer för prognoser att endast beslutade och aviserade förändringar av skatteregler och statens utgifter beaktas. På några års sikt antas också att kommunsektorn som helhet redovisar resultat i linje med god ekonomisk hushållning.

Prognoser är alltid förknippade med osäkerhet, och i rådande läge är denna osäkerhet betydligt större än normalt. Prognosen utgår från antagandet att smittan sprids brett i Europa, USA och Asien. Vidare antas att de åtgärder som vidtas i syfte att stoppa smittspridningen främst genomförs under första halvåret 2020. I prognosen antas också att de finans- och penningpolitiska åtgärder som nu vidtas runt om i världen lyckas förhindra att utbrottet leder till långsiktigt negativa ekonomiska effekter.

Konjunkturåterhämtning 2022 och 2023

Konjunkturåterhämtningen i spåren av virusutbrottet antas fortgå i omvärlden 2022 och 2023 och efterfrågan på svensk export väntas fortsätta att öka, men i avtagande takt. BNP-tillväxten i de länder som är viktiga för Sveriges utrikeshandel antas vara något högre än det historiska genomsnittet sedan 2000 (se tabell 4.1).

I Sverige antas konjunkturåterhämtningen ske i ungefär samma takt som en genom- snittlig återhämtning från tidigare kriser. Under 2022 och 2023 antas BNP-tillväxten öka snabbare än potentiell BNP, men resursutnyttjandet bedöms vara något lägre än balanserat under hela prognosperioden (se tabell 4.2 och tabell 4.4). Den offentliga konsumtionen antas minska, vilket är en följd av antagandet om oförändrade regler. Den minskande osäkerheten medför dock att både investeringarna och hushålls- konsumtionen ökar snabbare än genomsnittet sedan 2000.

Även sysselsättningstillväxten antas tillta när återhämtningen syns alltmer på arbets- marknaden 2022 och 2023 (se tabell 4.3). Det leder till att arbetslösheten faller. Sammantaget innebär detta att arbetade timmar växer betydligt snabbare än den genomsnittliga tillväxttakten sedan 2000, både 2022 och 2023.

Inflationstrycket bedöms vara fortsatt svagt, men stigande 2022 och 2023 (se tabell 4.5). Inflationen mätt med KPIF, dvs. KPI med fast bostadsränta, bedöms dock inte uppnå Riksbankens inflationsmål på 2 procent under hela prognosperioden. Riksbanken bedöms inte höja reporäntan förrän i slutet av 2023.

4.5Alternativa scenarier

Det råder för närvarande stor osäkerhet kring de ekonomiska konsekvenserna av det nya coronaviruset. Virusutbrottet bedöms få både direkta och indirekta effekter på ekonomin. Den direkta ekonomiska effekten av viruset är att färre personer kan arbeta i samma utsträckning som de brukar vilket får en negativ inverkan på produktionen. Produktionsminskningen beror till viss del på att personer är frånvarande från arbete på grund av sjukdom eller stannar hemma från arbetet för att undvika smitta eller vårda anhöriga. Därutöver kan uteblivna insatsvaror till följd av störningar i produktionen orsaka ytterligare störningar i produktionen längre upp i värdekedjan. En viktig faktor för företagens möjligheter att upprätthålla sin produktion är därför möjligheten att hitta alternativ till nedstängda underleverantörer. Det är i nuläget svårt att uppskatta storleken på produktionsbortfallet eftersom det till stor del beror på olika faktorer, såsom hur snabbt viruset sprids i samhället och hur effektiv behandlingen av redan insjuknade är. En annan osäkerhetsfaktor är de ekonomiska konsekvenserna av de åtgärder som har vidtagits och som kan komma att vidtas framöver för att motverka smittspridningen. Samtidigt som åtgärderna bromsar smittspridning kan de också minska hushållens konsumtion och företagens

31

Prop. 2019/20:100

investeringar vilket kan dämpa produktionen ytterligare. Även risken för att bli smittad kan innebära att hushållen i högre utsträckning väljer att stanna hemma vilket i sin tur kan minska hushållens konsumtion. Förutom den direkta negativa effekten på BNP finns det också andra mer indirekta effekter av viruset. Sådana effekter handlar t.ex. om att osäkerheten om utvecklingen i sig håller tillbaka investerings- och konsumtionsviljan. Svårigheter att uppskatta de ekonomiska konsekvenserna av virusutbrottet har också lett till att osäkerheten på de finansiella marknaderna ökat, vilket riskerar att förstärka fallen i BNP både i Sverige och i omvärlden.

Eftersom det finns en osäkerhet kring effekterna av det nya coronaviruset analyseras två alternativa scenarier (se tabell 4.7).3 I scenario 1 antas virusutbrottet få samma negativa effekt på ekonomin 2020 som i huvudscenariot men återhämtningen av ekonomin antas ske i snabbare takt 2021. I scenario 2 antas virusutbrottet få en större negativ effekt på ekonomin under 2020 jämfört med prognosen i huvudscenariot samtidigt som den ekonomiska återhämtningen efter 2020 antas bli långsammare.

I scenario 1 antas ekonomin få en starkare utveckling 2021 jämfört med prognosen i huvudscenariot. Detta leder till att resursutnyttjandet i ekonomin blir något högre än i huvudscenariot. Som en konsekvens av detta blir inflationen därför något högre 2021. Sammantaget blir den offentliga sektorns finansiella sparande något högre 2021 än i huvudscenariot. Den offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuld blir därmed något lägre.

I scenario 2 bidrar de direkta och indirekta negativa effekterna av virusutbrottet till att produktionen och BNP-tillväxten i Sverige faller mer 2020 än vad som antas i huvudscenariot. Detta leder till att resursutnyttjandet i Sverige blir mycket lägre jämfört med huvudscenariot, vilket får till följd att arbetslösheten blir högre och inflationstrycket i ekonomin blir lägre jämfört med huvudscenariot. Som en konsekvens av den lägre aktiviteten i ekonomin blir den offentliga sektorns finansiella sparande lägre än i huvudscenariot, främst till följd av lägre inkomster från skatter men också i viss mån på grund av ökade offentliga utgifter när arbetslösheten stiger. De försämrade offentliga finanserna antas finansieras med lån vilket tillsammans med en lägre BNP får till följd att den offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuld som andel av BNP ökar.

3Utgångspunkten för bedömningen av de ekonomiska konsekvenserna är analyser genomförda med hjälp av SELMA vilken är en allmän jämviktsmodell som utarbetats av Konjunkturinstitutet baserat på etablerad ekonomisk teori. För en längre beskrivning av SELMA se SELMA – Technical documentation (Konjunkturinstitutet 2019).

32

Prop. 2019/20:100

Tabell 4.7 Alternativa scenarier

Procentuell förändring om inget annat anges. Scenario 1: starkare återhämtning. Scenario 2: djupare och längre kris. Utfall 2019 och prognos enligt huvudscenario i fet stil för respektive variabel utifrån tidigare beslutade och aviserade samt nu föreslagna och aviserade reformer1

 

2019

2020

2021

BNP2

1,3

-4,2

3,3

Scenario 1: Starkare återhämtning

1,3

-4,2

5,2

 

 

 

 

Scenario 2: Djupare och längre kris

1,3

-10

4,0

 

 

 

 

BNP-gap3

0,8

-5,2

-3,6

Scenario 1: Starkare återhämtning

0,8

-5,2

-1,8

 

 

 

 

Scenario 2: Djupare och längre kris

0,8

-11

-9,0

 

 

 

 

KPIF4

1,7

0,5

1,5

Scenario 1: Starkare återhämtning

1,7

0,5

1,7

 

 

 

 

Scenario 2: Djupare och längre kris

1,7

-1,3

-0,5

 

 

 

 

Arbetslöshet5

6,8

9,0

9,0

Scenario 1: Starkare återhämtning

6,8

9,0

7,5

 

 

 

 

Scenario 2: Djupare och längre kris

6,8

13,5

13,0

 

 

 

 

Styrränta5

-0,3

-0,1

-0,3

Scenario 1: Starkare återhämtning

-0,3

-0,1

0,1

 

 

 

 

Scenario 2: Djupare och längre kris

-0,3

-0,5

-0,5

 

 

 

 

Finansiellt sparande6

0,4

-3,8

-1,4

Scenario 1: Starkare återhämtning

0,4

-3,8

0,0

 

 

 

 

Scenario 2: Djupare och längre kris

0,4

-9,0

-7,0

 

 

 

 

Maastrichtskulden6

35,1

39,9

38,3

Scenario 1: Starkare återhämtning

35,1

39,9

36,0

 

 

 

 

Scenario 2: Djupare och längre kris

35,1

49,0

53,0

 

 

 

 

1I alternativscenarierna har hänsyn även tagits till kompletterande penningpolitiska åtgärder.

2Kalenderkorrigerade värden.

3Skillnaden mellan faktisk och potentiell BNP i procent av potentiell BNP.

4Årsgenomsnitt.

5Procent.

6Procent av BNP.

Källor: Statistiska centralbyrån, Riksbanken och egna beräkningar.

4.6Prognosrevideringar

I detta avsnitt redovisas de prognosrevideringar som gjorts jämfört med prognosen i budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1).

Utbrottet av det nya coronaviruset bedöms få stora negativa effekter på ekonomin, vilket medför en tydlig nedrevidering av prognosen för BNP-tillväxten 2020 jämfört med budgetpropositionen (se tabell 4.8). Fallande efterfrågan på tjänster, i kombination med en ökad osäkerhet, medför att hushållens konsumtion har reviderats ned 2020. Den offentliga konsumtionen bedöms samtidigt växa snabbare 2020 än i budgetpropositionen. Den ökade osäkerheten bidrar vidare till en nedgång i investeringarna, som har reviderats ned kraftigt 2020. Omfattande störningar i globala värdekedjor till följd av virusutbrottet och en betydligt lägre omvärldsefterfrågan innebär att både exporten och importen bedöms minska och utvecklas betydligt svagare än i budgetpropositionen.

33

Prop. 2019/20:100

Tillväxten i potentiell BNP har reviderats ned 2020–2022 jämfört med prognosen i budgetpropositionen. Det beror dels på att utvecklingen av medelarbetstiden och därmed arbetade timmar har varit svagare än väntat, dels på att det bedöms ta något längre tid för produktivitetstillväxten att återhämta sig efter flera år med relativt svag utveckling. Till följd av att BNP-tillväxten har reviderats ned bedöms resursut- nyttjandet i svensk ekonomi vara betydligt lägre jämfört med budgetpropositionen.

Sjunkande efterfrågan i ekonomin till följd av virusutbrottet påverkar även arbets- marknadsutvecklingen negativt. Sysselsättningen har reviderats ned och bedöms minska 2020. Arbetskraften utvecklades starkt 2019 och under inledningen 2020. Utvecklingen bedöms vara fortsatt stark under 2020 har därför reviderats upp. Arbetslösheten bedöms därmed bli tydligt högre än i budgetpropositionen.

Det låga resursutnyttjandet väntas också leda till en mer dämpad löneutveckling. Timlönen bedöms därmed utvecklas svagare jämfört med bedömningen i budgetpropositionen.

KPIF-inflationen har reviderats ned tydligt jämfört med budgetpropositionen, till följd av att energipriserna väntas utvecklas betydligt svagare och att resursutnyttjandet bedöms bli lägre. Ränteprognosen har reviderats ned eftersom Riksbanken väntas föra en mer expansiv penningpolitik. Även KPI-inflationen har därför reviderats ned jämfört med budgetpropositionen.

Tabell 4.8 Jämförelse mellan regeringens prognoser

Procentuell förändring om inte annat anges. Siffrorna inom parentes avser prognosen från budgetpropositionen för 2020

 

2019

 

2020

 

2021

 

2022

 

BNP

1,2

(1,4)

-4,0

(1,4)

3,5

(1,8)

3,4

(1,9)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Potentiell BNP1,2

1,9

(1,8)

1,8

(1,9)

1,7

(1,9)

1,7

(2,0)

BNP-gap3

0,8

(0,9)

-5,2

(0,2)

-3,6

(0,0)

-1,9

(0,0)

Arbetslöshet4,5

6,8

(6,3)

9,0

(6,4)

9,0

(6,4)

8,4

(6,5)

Sysselsatta4

0,7

(0,8)

-1,6

(0,4)

0,6

(0,6)

1,2

(0,6)

Arbetskraft4

1,1,

(0,8)

0,8

(0,4)

0,6

(0,7)

0,5

(0,6)

Arbetade timmar2

-0,3

(1,1)

-2,4

(0,3)

1,5

(0,3)

1,1

(0,5)

Timlön6

2,6

(2,6)

2,2

(2,8)

2,4

(3,0)

2,6

(3,1)

KPI7

1,8

(1,9)

0,5

(1,7)

1,2

(2,1)

1,3

(2,3)

KPIF7

1,7

(1,7)

0,5

(1,6)

1,5

(1,8)

1,6

(2,0)

Reporänta8

-0,3

(-0,3)

-0,1

(-0,3)

-0,3

(-0,2)

-0,5

(0,0)

Anm.: Prognosen är baserad på de regelverk för skatter och transfereringssystem och de anslagsnivåer som har beslutats av riksdagen och som har föreslagits eller aviserats av regeringen.

1Avser marknadspris.

2Kalenderkorrigerad.

3Skillnaden mellan faktisk och potentiell BNP i procent av potentiell BNP.

4Avser åldersgruppen 15–74 år.

5Procent av arbetskraften.

6Timlön enligt konjunkturlönestatistiken.

7Årsgenomsnitt.

8Procent, årsgenomsnitt.

Källor: Statistiska centralbyrån, Medlingsinstitutet, Riksbanken och egna beräkningar.

4.7Utvecklingen enligt andra bedömare

I detta avsnitt jämförs regeringens prognoser för vissa centrala makroekonomiska variabler med prognoser gjorda av Konjunkturinstitutet, Riksbanken, Europeiska kommissionen och Ekonomistyrningsverket. Det är viktigt att komma ihåg att

34

Prop. 2019/20:100

prognoser publiceras vid olika tidpunkter, vilket gör att prognosmakare inte alltid har tillgång till samma informationsmängd. Detta försvårar prognosjämförelser vilket är särskilt tydligt under rådande omständigheter med ett snabbt händelseförlopp kopplat till virusutbrottet.

Regeringens prognos för BNP-tillväxten är något svagare än Konjunkturinstitutets bedömning 2020 (se tabell 4.9). För 2021 är regeringens prognos i linje med Konjunkturinstitutet. Jämfört med andra bedömare är regeringens prognos för BNP- tillväxten mycket lägre. Framför allt beror skillnaderna på att prognoserna från övriga bedömare gjordes innan eller i ett tidigare skede av virusspridningen.

Skillnaden mellan regeringens och Konjunkturinstitutets prognos för arbetslösheten 2020 och 2021 bedöms som liten även om det finns en viss skillnad 2020. Jämfört med andra bedömare är regeringens prognos för arbetslösheten markant högre. Skillnaderna beror framför allt på att prognoserna från övriga bedömare gjordes innan eller i ett tidigare skede av virusspridningen.

Regeringens och Konjunkturinstitutets prognoser för inflationen mätt med harmoni- serat konsumentprisindex (HIKP) är lägre än övriga bedömares. Skillnaden kan bero dels på att prognoserna från övriga bedömare gjordes innan eller i ett tidigare skede av virusspridningen, dels på att prognoserna från övriga bedömare gjordes innan publi- ceringen av utfallet för januari 2020 som var särskilt lågt.

Regeringens prognos för resursutnyttjandet mätt med BNP-gapet är något mer negativ än Konjunkturinstitutets bedömning, men både regeringen och Konjunkturinstitutet bedömer att lågkonjunkturen blir ungefär lika djup som under finanskrisen.

35

Prop. 2019/20:100

Tabell 4.9

Jämförelse mellan olika bedömares prognoser

 

 

Procentuell förändring om inte annat anges

 

 

 

 

2020

2021

BNP1

 

 

 

Regeringen

 

-4,0

3,5

 

 

 

Konjunkturinstitutet

-3,2

3,5

 

 

 

Europeiska kommissionen

1,2

1,5

 

 

 

 

Riksbanken

 

1,3

1,8

 

 

 

Ekonomistyrningsverket

0,6

2,0

 

 

 

 

Arbetslöshet2

 

 

 

Regeringen

 

9,0

9,0

 

 

 

Konjunkturinstitutet

8,7

8,9

 

 

 

Europeiska kommissionen

7,1

7,2

 

 

 

 

Riksbanken

 

7,0

7,1

 

 

 

Ekonomistyrningsverket

7,4

7,2

 

 

 

 

Inflation3

 

 

 

Regeringen

 

0,5/0,6

1,2/1,3

 

 

 

Konjunkturinstitutet

0,5/0,7

1,3/1,3

 

 

 

Europeiska kommissionen

/1,4

/1,6

 

 

 

 

Riksbanken

 

1,4/1,4

1,8/1,7

 

 

 

Ekonomistyrningsverket

0,8/

1,7/

 

 

 

 

BNP-gap4

 

 

 

Regeringen

 

-5,2

-3,6

 

 

 

Konjunkturinstitutet

-4,6

-3,0

 

 

 

Europeiska kommissionen

-0,6

-0,9

 

 

 

 

Riksbanken

 

0,2

0,1

 

 

 

 

Ekonomistyrningsverket

Anm.: Publiceringsdatum är för regeringen 2020-04-15, Konjunkturinstitutet 2020-04-01, Europeiska kommissionen 2019-11-07 för arbetslöshet och BNP-gap samt 2020-02-13 för BNP och HIKP, Riksbanken 2020-02-12 och Ekonomistyrningsverket 2020-03-24.

1Fasta priser, ej kalenderkorrigerade värden.

2Procent av arbetskraften, 15–74 år.

3Årsgenomsnitt, KPI/HIKP.

4Skillnaden mellan faktisk och potentiell BNP i procent av potentiell BNP.

Källor: Konjunkturinstitutet, Europeiska kommissionen, Riksbanken, Ekonomistyrningsverket och egna beräkningar.

4.8Utvärdering av prognoser för den makroekonomiska utvecklingen

I detta avsnitt utvärderas regeringens prognoser för Sveriges BNP-tillväxt, arbetslöshet och inflation som redovisats i budgetpropositionerna och de ekonomiska vårpropositionerna 1994–2019 för prognosåren 1994–2019. Prognoserna utvärderas i förhållande till prognoser gjorda av andra bedömare.

För systematiska prognosfel i form av genomsnittliga över- eller underskattningar används ofta den engelska termen bias. Genom att skatta en bedömares genom- snittliga prognosfel kan hypotesen att dess prognoser inte har någon bias testas. I avsnittet används bedömares medelprognosfel som utvärderingsmått. Medelprognos- felet skattas för enskilda bedömare som bedömarens genomsnittliga prognosfel för

36

Prop. 2019/20:100

perioden 1994–2019. Ett prognosfel är här definierat som utfallet minus prognosen. Ett positivt prognosfel relaterar därför till en underskattning av utfallet.

I tabell 4.10 visas de olika bedömarnas medelprognosfel och uppgifter om antalet observationer för prognoser för BNP-tillväxten. Medelprognosfel som är statistiskt signifikanta är markerade med en asterisk.

Tabell 4.10 Medelprognosfel för prognoser för BNP-tillväxt

Medelprognosfel (MPF) för prognoser för BNP-tillväxten 1994–2019 och antal observationer (N)

 

Samma år som

Samma år som

Året före

Året före

 

utfallet MPF

utfallet N

utfallet MPF

utfallet N

 

 

 

 

 

Regeringen

0,29

52

-0,07

50

 

 

 

 

 

Konjunkturinstitutet

0,24

109

-0,17

104

 

 

 

 

 

Riksbanken

0,17

118

-0,15

112

 

 

 

 

 

HUI Research AB

0,31

103

0,03

99

 

 

 

 

 

LO

0,24

52

0,13

50

 

 

 

 

 

Svenskt Näringsliv

0,56*

81

0,36

78

 

 

 

 

 

Handelsbanken

0,28

89

-0,01

85

 

 

 

 

 

SEB

0,2

98

0,01

94

 

 

 

 

 

Nordea

0,38*

96

0,08

93

 

 

 

 

 

Swedbank

0,12

64

0,03

60

 

 

 

 

 

Anm.: Asterisk indikerar signifikans på 10 procents nivå. Signifikansnivån 10 procent används för att värna om testets styrka, se Finansdepartementets promemoria Utvärdering av makroekonomiska prognoser 2014, som publicerats på www.regeringen.se i anslutning till 2014 års ekonomiska vårproposition. Ett signifikant medelprognosfel kan tolkas som att det är 10 procents sannolikhet eller mindre (dvs. en förhållandevis liten sannolikhet) att få det erhållna medelprognosfelet om det inte skulle finnas någon bias. Prognosfelet är här definierat som utfallet minus prognosen. Ett positivt medelprognosfel relaterar därför till en underskattning.

Källor: Konjunkturinstitutet, Riksbanken, HUI Research AB, Landsorganisationen (LO), Svenskt Näringsliv, Handelsbanken, Skandinaviska Enskilda Banken (SEB), Nordea, Swedbank och egna beräkningar.

Samtliga prognoser är uppdelade i prognoser gjorda samma år som utfallet respektive året före utfallet. För prognoser gjorda samma år som utfallet har samtliga bedömare ett positivt skattat medelprognosfel. Regeringen har därmed, liksom övriga bedömare, i genomsnitt underskattat BNP-tillväxten för utvärderingsperioden. För prognoser gjorda året före utfallet har regeringen i stället överskattat BNP-tillväxten. Regeringens medelprognosfel är dock inte statistiskt signifikanta, dvs. ingen bias kan säkerställas.

I tabell 4.11 visas de olika bedömarnas medelprognosfel och uppgifter om antalet observationer för prognoser för inflationen mätt som förändringen i KPI. Medelprognosfel som är statistiskt signifikanta är markerade med en asterisk.

37

Prop. 2019/20:100

Tabell 4.11 Medelprognosfel för prognoser för inflationen (KPI)

Medelprognosfel (MPF) för prognoser för inflationen (KPI) 1994–2019 och antal observationer (N)

 

Samma år som

Samma år

Året före

Året före

 

utfallet MPF

som utfallet N

utfallet MPF

utfallet N

 

 

 

 

 

Regeringen

-0,11*

52

-0,49*

50

 

 

 

 

 

Konjunkturinstitutet

-0,12*

109

-0,43*

104

 

 

 

 

 

Riksbanken

-0,16*

127

-0,74*

121

 

 

 

 

 

HUI Research AB

-0,27*

103

-0,62*

99

 

 

 

 

 

LO

-0,06

51

-0,40*

49

 

 

 

 

 

Svenskt Näringsliv

-0,20*

81

-0,62*

77

 

 

 

 

 

Handelsbanken

-0,25*

89

-0,84*

85

 

 

 

 

 

SEB

-0,18*

98

-0,59*

94

 

 

 

 

 

Nordea

-0,17*

96

-0,65*

93

 

 

 

 

 

Swedbank

-0,13*

64

-0,64*

60

 

 

 

 

 

Anm.: Asterisk indikerar signifikans på 10 procents nivå. Signifikansnivån 10 procent används för att värna om testets styrka, se Finansdepartementets promemoria Utvärdering av makroekonomiska prognoser 2014, som publicerats på www.regeringen.se i anslutning till 2014 års ekonomiska vårproposition. Ett signifikant medelprognosfel kan tolkas som att det är 10 procents sannolikhet eller mindre (dvs. en förhållandevis liten sannolikhet) att få det erhållna medelprognosfelet om det inte skulle finnas någon bias. Prognosfelet är här definierat som utfallet minus prognosen. Ett positivt medelprognosfel relaterar därför till en underskattning.

Källor: Konjunkturinstitutet, Riksbanken, HUI Research AB, Landsorganisationen (LO), Svenskt Näringsliv, Handelsbanken, Skandinaviska Enskilda Banken (SEB), Nordea, Swedbank och egna beräkningar.

Tabell 4.11 påvisar signifikant bias i regeringens prognoser för inflationen både för prognoser gjorda samma år som utfallet och prognoser gjorda året före utfallet. Detta överensstämmer med resultaten för övriga bedömare. Prognosfelen för samtliga bedömare är negativa både för prognoser gjorda samma år som utfallet och prognoser gjorda före utfallet. Regeringen, liksom övriga bedömare, har därmed i genomsnitt överskattat inflationen för utvärderingsperioden. Medelprognosfelen för huvuddelen av bedömarna är signifikanta vid 10 procents signifikansnivå.

I tabell 4.12 visas de olika bedömarnas medelprognosfel och uppgifter om antalet observationer för prognoser för arbetslösheten. Medelprognosfel som är statistiskt signifikanta är markerade med en asterisk. Utvärderingen påvisar ingen signifikant bias i regeringens prognoser för arbetslösheten gjorda samma år som utfallet eller året före utfallet. Regeringens medelprognosfel är positiva för prognoser gjorda samma år som utfallet och året före utfallet. Regeringen har alltså i genomsnitt underskattat arbetslösheten. Inget av medelprognosfelen för regeringen, eller för huvuddelen av bedömarna, är dock signifikant skilda från noll vid 10 procents signifikansnivå.

38

Prop. 2019/20:100

Tabell 4.12 Medelprognosfel för prognoser för arbetslösheten

Medelprognosfel (MPF) för prognoser för arbetslösheten 1994–2019 och antal observationer (N)

 

Samma år som

Samma år som

Året före

Året före

 

utfallet MPF

utfallet N

utfallet MPF

utfallet N

 

 

 

 

 

Regeringen

0,02

49

0,2

45

 

 

 

 

 

Konjunkturinstitutet

-0,02

102

0,09

92

 

 

 

 

 

Riksbanken

-0,04

110

-0,04

100

 

 

 

 

 

HUI Research AB

-0,01

97

0,03

90

 

 

 

 

 

LO

0,01

49

0,09

42

 

 

 

 

 

Svenskt Näringsliv

-0,09*

78

-0,1

70

 

 

 

 

 

Handelsbanken

-0,02

84

-0,07

77

 

 

 

 

 

SEB

0,02

93

0,1

85

 

 

 

 

 

Nordea

-0,01

92

0,06

86

 

 

 

 

 

Swedbank

-0,11*

59

-0,26

53

 

 

 

 

 

Anm.: Asterisk indikerar signifikans på 10 procents nivå. Signifikansnivån 10 procent används för att värna om testets styrka, se Finansdepartementets promemoria Utvärdering av makroekonomiska prognoser 2014, som publicerats på www.regeringen.se i anslutning till 2014 års ekonomiska vårproposition. Ett signifikant medelprognosfel kan tolkas som att det är 10 procents sannolikhet eller mindre (dvs. en förhållandevis liten sannolikhet) att få det erhållna medelprognosfelet om det inte skulle finnas någon bias. Prognosfelet är här definierat som utfallet minus prognosen. Ett positivt medelprognosfel relaterar därför till en underskattning.

Källor: Konjunkturinstitutet, Riksbanken, HUI Research AB, Landsorganisationen (LO), Svenskt Näringsliv, Handelsbanken, Skandinaviska Enskilda Banken (SEB), Nordea, Swedbank och egna beräkningar.

39

Prop. 2019/20:100

5 De budgetpolitiska målen

I detta avsnitt följer regeringen upp de budgetpolitiska målen och bedömer en ny nivå på utgiftstaket för 2023.

De budgetpolitiska målen skapar förutsättningar för att andra politiska mål ska uppnås på ett sätt som är offentligfinansiellt hållbart på både kort och lång sikt. De budget- politiska målen består av ett mål för den offentliga sektorns finansiella sparande (överskottsmålet), ett utgiftstak för staten, ett kommunalt balanskrav och ett skuldankare. Uppföljningen av målen sker enligt de metoder som anges i skrivelsen Ramverket för finanspolitiken (skr. 2017/18:207).

Sammanfattning

Med anledning av utbrottet av det nya coronaviruset bedrivs nu en expansiv finanspolitik för att dämpa de akuta ekonomiska effekterna som utbrottet medfört. Ramverket för finanspolitiken anger uttryckligen att det kan vara motiverat att bedriva en aktiv finanspolitik som försvagar sparandet av stabiliseringspolitiska skäl. Det betyder att även en aktiv finanspolitik som leder till en tydlig avvikelse från överskottsmålet innevarande år är förenlig med ramverket.

Regeringen bedömer att det föreligger en tydlig avvikelse från överskottsmålet, men att denna avvikelse är motiverad av stabiliseringspolitiska skäl.

Den offentliga sektorns strukturella sparande bedöms, givet att prognosen inte innefattar några ytterligare framtida finanspolitiska regel- eller anslagsändringar, återgå till målnivån inom prognosperioden. Denna bedömning är dock behäftad med stor osäkerhet.

Regeringen föreslår i propositionen Vårändringsbudget för 2020 att den redan fastställda nivån på utgiftstaket för 2020 ska höjas av finanspolitiskt motiverade skäl.

Bruttoskuldens andel av BNP bedöms vara inom skuldankarets toleransintervall.

Regeringen bedömer att utgiftstaket för 2023 bör uppgå till 1 540 miljarder kronor. Det är en ökning med 38 miljarder kronor jämfört med 2022.

Givet den information som regeringen har i detta läge bedöms kommunsektorn som helhet klara balanskravet under prognosperioden.

5.1Uppföljning av målet för det finansiella sparandet

Målnivån för det finansiella sparandet (överskottsmålet) anger att sparandet i den offentliga sektorn i genomsnitt ska motsvara en tredjedels procent av bruttonational- produkten (BNP) över en konjunkturcykel. Det strukturella sparandet innevarande och nästkommande år används för att bedöma måluppfyllelsen i förhållande till överskottsmålet i ett framåtblickande perspektiv. För att i efterhand utvärdera om överskottsmålet uppnåtts och för att upptäcka systematiska avvikelser används ett bakåtblickande åttaårigt genomsnitt av det faktiska finansiella sparandet. Det bakåtblickande genomsnittet ska dock inte styra finanspolitiken på kort sikt.

För att dämpa konjunkturnedgången bedriver regeringen en expansiv finanspolitik där den aktiva finanspolitiken försvagar det strukturella sparandet. Regeringen bedömer att det föreligger en tydlig avvikelse från överskottsmålet, men att denna avvikelse är

41

Prop. 2019/20:100

motiverad av stabiliseringspolitiska skäl med anledning av de ekonomiska effekterna av utbrottet av det nya coronaviruset. Ramverket anger uttryckligen att det kan vara motiverat att bedriva en aktiv finanspolitik som försvagar sparandet av stabiliserings- politiska skäl. Det betyder att även om finanspolitiken leder till en tydlig avvikelse från överskottsmålet innevarande år är politiken förenlig med det finanspolitiska ramverket. Om en målavvikelse konstateras ska dock regeringen redogöra för hur en återgång till målet ska ske. Regeringen bedömer i dagsläget att en återgång till målet kan inledas när resursutnyttjandet stabiliserats. Givet att prognosen inte innefattar några ytterligare framtida finanspolitiska regel- eller anslagsändringar är sparandet i nivå med målet redan 2021, men denna bedömning är behäftad med stor osäkerhet.

Tabell 5.1 Finansiellt sparande i den offentliga sektorn samt indikatorer för avstämning mot överskottsmålet

Procent av BNP om inte annat anges. Utfall 2019, prognos 2020–2023

 

2019

2020

2021

2022

2023

Finansiellt sparande

0,4

-3,8

-1,4

0,1

1,5

 

 

 

 

 

 

Bakåtblickande åttaårssnitt

-0,1

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Strukturellt sparande1

0,4

-0,9

0,6

1,2

1,7

1 Andel av potentiell BNP.

 

 

 

 

 

Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

 

 

 

 

 

Det bakåtblickande genomsnittet av det finansiella sparandet för 2012–2019 bedöms ligga under målnivån. Sparandet har dock gradvis stigit under perioden.

5.2Uppföljning av skuldankaret

Enligt det finanspolitiska ramverket ska regeringen i den ekonomiska vårpropositionen årligen redogöra för utvecklingen av den offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuld. Om denna skuld avviker från skuldankaret, dvs. 35 procent av BNP, med mer än 5 procent av BNP, enligt utfallet i nationalräkenskaperna för det föregående året eller enligt prognoserna för det innevarande året eller det följande budgetåret i den ekonomiska vårpropositionen, ska regeringen lämna en skrivelse till riksdagen samtidigt som den ekonomiska vårpropositionen lämnas. I skrivelsen ska regeringen redogöra för vad som orsakat avvikelsen och hur regeringen avser att hantera denna. Bruttoskuldens andel av BNP bedöms 2020 ligga precis inom skuld- ankarets toleransintervall (se diagram 5.1 och avsnitt 9.5). I nuvarande prognos, som endast bygger på den finanspolitik som aviserats eller beslutats fram t.o.m. denna proposition, väntas bruttoskulden minska längre fram under prognosperioden och uppgå till strax över 32 procent av BNP 2023.

42

Prop. 2019/20:100

Diagram 5.1 Offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuld

Procent av BNP

60

50

40

30

20

10

0 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23

Konsoliderad bruttoskuld

Skuldankare

Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

5.3Uppföljning av utgiftstaket och bedömning av utgiftstakets nivå för 2023

Uppföljning av utgiftstaket

I propositionen Vårändringsbudget för 2020 föreslår regeringen att den redan fastställda nivån på utgiftstaket för 2020 ska höjas av finanspolitiskt motiverade skäl (prop. 2019/20:99). Regeringen anser att de mycket allvarliga samhällsekonomiska konsekvenserna av det nya coronavirusets utbrott utgör skäl för stabiliseringspolitiska åtgärder i en omfattning som inte ryms under den av riksdagen fastställda nivån på utgiftstaket för 2020 och att det därför är motiverat att höja nivån av finanspolitiska skäl. Givet den allvarliga situationen och osäkerheten anser regeringen att det är motiverat att höja utgiftstaket 2020 till en nivå som inte riskerar att begränsa handlingsfriheten att vidta nödvändiga åtgärder senare under året.

Riksdagen har tidigare (prop. 2019/20:1, bet. 2019/20:FiU1, rskr. 2019/20:59) fastställt utgiftstaken för 2021 samt 2022. Budgeteringsmarginalen under dessa tak är även med de åtgärder som hittills vidtagits över de miniminivåer som uttalas i skrivelsen Ramverket för finanspolitiken. Det går dock inte att utesluta att ett mer utdraget krisförlopp skulle kunna föranleda behov av större förändringar både på inkomst- och utgiftssidan i statens budget. Av regleringen i 11 kap. 18 § riksdags- ordningen följer att ett förslag om ändrad nivå på utgiftstaket för kommande år ska lämnas i budgetpropositionen.

Regeringen följer utvecklingen noggrant och i samband med budgetpropositionen kommer möjligheterna vara bättre att bedöma hur krisen kommer att påverka samhällsekonomin 2021 och 2022. Regeringen kan därför, om det bedöms nödvändigt, komma att återkomma till utgiftstakens nivåer för 2021 samt 2022 i budgetpropositionen för 2021.

Det finns inga formella hinder för riksdagen att besluta om att ändra en redan fastställd nivå på utgiftstaket. Samtidigt är det en åtgärd som bara bör tillgripas i ytterst sällsynta fall. För att utgiftstaket ska kunna främja en kontrollerad utgiftsutveckling och vara ett stöd för att uppnå överskottsmålet och långsiktigt hållbara finanser är det en grundläggande förutsättning att takets nivå i normala fall inte ändras.

43

Prop. 2019/20:100

Tabell 5.2

Ursprungligt och faktiskt utgiftstak

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Miljarder kronor om inte annat anges

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2010

2011

2012

2013

2014

2015

2016

2017

2018

2019

2020

2021

2022

Ursprungligt beslutade nivåer

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

på utgiftstaket

 

1 018

1 050

1 074

1 093

1 103

1 123

1 167

1 210

1 332

1 392

1 471

1 430

1 502

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Teknisk justering1

6

13

10

2

4

2

7

12

5

10

9

4

 

Reell justering2

 

 

 

 

 

 

33

41

52

 

-51

262

9

 

Slutgiltiga nivåer på

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

utgiftstaket3

 

1 024

1 063

1 084

1 095

1 107

1 158

1 215

1 274

1 337

1 351

1 742

1 443

1 502

Årlig nominell förändring av

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

utgiftstaket vid respektive

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

riksdagsbeslut4

 

30

30

20

10

10

51

46

58

58

14

391

51

59

Takbegränsade utgifter

986

989

1 022

1 067

1 096

1 135

1 184

1 229

1 282

1 308

1 442

1 407

1 429

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Budgeteringsmarginal

38

74

62

28

11

23

31

45

55

43

300

36

73

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Budgeteringsmarginal,

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

procent av takbegränsade

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

utgifter

 

3,9

7,5

6,0

2,6

1,0

2,0

2,6

3,6

4,3

3,3

20,8

2,5

5,1

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1De tekniska justeringar som redovisas här är de ackumulerade tekniska justeringarna för respektive år.

2Finanspolitiskt motiverade justeringar av utgiftstakets nivåer kan enligt praxis göras av en ny regering. Dessa justeringar medför en reell förändring av utgiftstakets begränsande effekt på de takbegränsade utgifterna. De reella justeringar som redovisas här är de ackumulerade reella justeringarna för respektive år.

3Den slutgiltiga nivån på utgiftstaket är summan av den ursprungliga nivån och eventuella tekniska och reella justeringar.

4Förändring av utgiftstakets nivå jämfört med föregående år vid det tillfälle nivån för respektive år beslutades av riksdagen. Notera att beloppen i denna rad avviker från förändringen mellan åren för de ursprungligt beslutade nivåerna på utgiftstaket (rad 1) eftersom fastställda nivåer regelbundet justeras av tekniska skäl.

Källor: Ekonomistyrningsverket och egna beräkningar.

Bedömning av utgiftstakets nivå för 2023

Regeringens bedömning: För 2023 bör utgiftstaket för staten, inklusive ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget, uppgå till 1 540 miljarder kronor.

Skälen för regeringens bedömning

Enligt budgetlagen (2011:203) är det obligatoriskt för regeringen att i budget- propositionen föreslå en nivå på utgiftstaket för det tredje tillkommande året. Det är samtidigt praxis att regeringen redan i den ekonomiska vårpropositionen redovisar sin bedömning av utgiftstakets nivå för detta år. Regeringen redovisar i det följande sin bedömning av utgiftstakets nivå för 2023. Bedömningen görs med utgångspunkt i de bestämningsfaktorer som redovisas i skrivelsen Ramverket för finanspolitiken.

Utgiftstaket i förhållande till överskottsmålet

De takbegränsade utgifterna beräknas uppgå till 1 439 miljarder kronor 2023. I förhållande till den bedömda nivån på utgiftstaket för 2023 på 1 540 miljarder kronor kan de takbegränsade utgifterna därmed öka med maximalt 101 miljarder kronor. Samtidigt bör motsvarande minst 22 miljarder kronor lämnas obudgeterat under utgiftstaket i budgetpropositionen för 2023 som en buffert för oförutsedda händelser under budgetåret, i enlighet med riktlinjen för budgeteringsmarginalens minsta storlek. I budgetpropositionen för 2023 bör därmed de takbegränsade utgifterna för 2023 som mest uppgå till 1 518 miljarder kronor. Det betyder att den bedömda nivån på utgiftstaket för 2023 medger att de takbegräsande utgifterna för 2023 t.o.m. budget- propositionen för 2023 som mest kan bli 80 miljarder kronor högre än i nuvarande bedömning. Detta utrymme för möjliga utgiftsökningar motsvarar ca 1,4 procent av BNP. Att det finns ett ledigt utrymme under utgiftstaket betyder dock inte i sig att det finns ett utrymme för reformer som ökar de takbegränsade utgifterna. Reformer på utgiftssidan kan genomföras efter avstämning mot överskottsmålet med hänsyn tagen till eventuella inkomstförändringar.

44

Prop. 2019/20:100

De takbegränsade utgifterna kan av flera skäl komma att bli högre och budgeterings- marginalen i motsvarande utsträckning mindre än enligt den aktuella utgiftsprognosen, exempelvis till följd av makroekonomiska förändringar, såsom högre inflation, oförutsedda volymökningar i transfereringssystemen eller beslut om reformer. Om budgeteringsmarginalen delvis tas i anspråk för nya reformer, eller oförutsedda volym- ökningar i de statliga transfereringssystemen, försämras normalt det strukturella sparandet. Om budgeteringsmarginalen delvis tas i anspråk för utgiftsökningar till följd av makroekonomiska förändringar påverkas i många fall inte möjligheten att uppnå överskottsmålet.

Tabell 5.3

Utgiftstak och takbegränsade utgifter

 

 

 

 

Miljarder kronor om inte annat anges

 

 

 

 

 

 

2020

2021

2022

2023

 

 

 

 

 

Av riksdagen beslutade nivåer på utgiftstaket

1 392

1 443

1 502

 

 

 

 

 

 

Regeringens bedömning av nivå på utgiftstaket1

1 742

 

 

1 540

Utgiftstak, procent av BNP

35,7

28,1

27,8

27,1

 

 

 

 

 

Utgiftstak, procent av potentiell BNP

33,9

27,1

27,3

27,0

 

 

 

 

 

Utgiftstak, fasta priser2

1 680

1 369

1 398

1 400

Takbegränsade utgifter

1 442

1 407

1 429

1 439

 

 

 

 

 

Takbegränsade utgifter, procent av BNP

29,5

27,4

26,5

25,3

 

 

 

 

 

Takbegränsade utgifter, fasta priser3

1 390

1 335

1 330

1 307

Budgeteringsmarginal

300

36

73

101

 

 

 

 

 

Budgeteringsmarginal, procent av takbegränsade utgifter

20,8

2,5

5,1

7,0

 

 

 

 

 

Budgeteringsmarginal, procent av BNP

6,2

0,7

1,4

1,8

 

 

 

 

 

Finansiellt sparande, procent av BNP

-3,8

-1,4

0,1

1,5

 

 

 

 

 

Strukturellt sparande, procent av BNP

-0,9

0,6

1,2

1,7

 

 

 

 

 

Offentliga sektorns utgifter, procent av BNP

52,6

50,2

48,7

47,2

 

 

 

 

 

 

1Regeringens förslag till nivå på utgiftstaket 2020 i propositionen Vårändringsbudget för 2020.

2Beräkningen i fasta priser är utförd med en schabloniserad metod. Utgifter motsvarande andelen transfererings- anslag (känsliga för förändringar i volymer och makroekonomiska förutsättningar) är omräknade med implicitprisindex för hushållens konsumtionsutgifter, utgifter motsvarande andelen förvaltningsanslag (pris- och löneomräknade anslag) är omräknade med implicitprisindex för statliga konsumtionsutgifter och utgifter motsvarande andelen anslag som inte är indexerade är omräknade med prisindex för BNP. 1 procent av de takbegränsade utgifterna, motsvarande riktlinjen för budgeteringsmarginalens storlek för innevarande år, har behandlats som transfereringsanslag.

3Samma metod har använts som vid beräkningen av utgiftstaket (se not 2) med undantag för att 1 procent av de takbegränsade utgifterna inte behandlats som transfereringsanslag.

Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Utvecklingen av de takbegränsade utgifterna och budgeteringsmarginalens storlek

Bedömningen av utgiftstakets nivå för 2023 medför att nivån utgör samma andel av potentiell BNP som utgiftstakets nivå för 2022. Det innebär en något mindre årlig ökning av utgiftstaket än den genomsnittliga årliga ökningen av nivån sedan utgifts- taket infördes 1997 till det senaste utfallsåret 2018. Den genomsnittliga årliga ökningen i löpande priser mellan 1997 och 2019 uppgår till 2,9 procent, medan ökningen 2023 uppgår till 2,5 procent.

Budgeteringsmarginalen 2023 uppgår till 7,0 procent av de takbegränsade utgifterna. Det är ett större utrymme än den säkerhetsmarginal på 3,0 procent som regeringen vill upprätthålla till utgiftstaket för det tredje tillkommande året i enlighet med riktlinjen för budgeteringsmarginalens minsta storlek. En budgeteringsmarginal som endast motsvarar säkerhetsmarginalen skulle kunna medföra att möjligheterna att genomföra prioriterade reformer på utgiftssidan under kommande år begränsades. Om det bedöms förenligt med överskottsmålet är det rimligt att reformer ska kunna genom- föras på budgetens utgiftssida.

45

Prop. 2019/20:100

Om det tillgängliga utrymmet under utgiftstaket fram t.o.m. budgetpropositionen för 2023, dvs. 80 miljarder kronor utöver bedömningen av de takbegränsade utgifterna i denna proposition, skulle tas i anspråk för högre utgifter ger det en genomsnittlig årlig ökningstakt för de takbegränsade utgifterna på ca 3,8 procent per år 2020–2023. Denna ökning kan jämföras med den genomsnittliga ökningstakten för de takbegränsade utgifterna enligt prognosen i denna proposition vilken uppgår till

2,4 procent per år 2020–2023. Den genomsnittliga ökningstakten under perioden

1997–2019 uppgick till 2,9 procent per år. Att det finns utrymme under utgiftstaket betyder dock inte i sig att det kommer att användas för att öka de faktiska takbegränsade utgifterna.

Utgiftstaket i förhållande till potentiell BNP

Utgiftstakets nivå uppgår till 27,1 procent av potentiell BNP 2019. För 2020 ökar andelen till följd av den höjning av utgiftstakets nivå som regeringen föreslår i propositionen Vårändringsbudget för 2020 med anledning av konsekvenserna av coronavirusets utbrott. För 2021 bedöms andelen återigen uppgå till drygt 27 procent. Den bedömda nivån för 2023 uppgår till 27,0 procent av potentiell BNP.

5.4Uppföljning av det kommunala balanskravet

I målet för den offentliga sektorns sparande ingår det finansiella sparandet i kommunsektorn, dvs. i kommuner och regioner. För kommuner och regioner är det emellertid det ekonomiska resultatet, och inte det finansiella sparandet, som är avgörande för om kraven i kommunallagen (2017:725) på en balanserad budget uppfylls. Detta krav benämns vanligtvis balanskrav och innebär att kommuner och regioner ska upprätta budget för nästa kalenderår där intäkterna överstiger kostnaderna. Kommunernas och regionernas årsredovisning ska innehålla en bedömning av om balanskravet har uppfyllts. Balanskravet utvärderas med hjälp av resultatmåttet balanskravsresultat som definieras i lagen (2018:597) om kommunal bokföring och redovisning. Negativa balanskravsresultat ska enligt kommunallagen som huvudregel återställas inom tre år. Kommunen eller regionen får dock besluta om en budget som inte är i balans och att en reglering av ett negativt balanskravsresultat inte ska göras om det finns synnerliga skäl.

Balanskravet anger en miniminivå, men för att uppnå kommunallagens krav på god ekonomisk hushållning behöver resultatet i regel vara högre. Vad som menas med god ekonomisk hushållning definieras av kommunerna och regionerna själva.

Starkt balanskravsresultat i kommunsektorn 2018

Kommunernas och regionernas årsredovisning ska innehålla en bedömning av om balanskravet har uppfyllts. Uppgifter för 2019 finns ännu inte tillgängliga. Regeringen återkommer i budgetpropositionen för 2021 med uppgifter för 2019.

Balanskravsresultatet för 2018 uppgick för kommunsektorn som helhet till drygt 8 miljarder kronor, varav kommunerna svarade för nästan hela beloppet.

Kommuner och regioner får reservera överskott till en resultatutjämningsreserv som kan användas för att utjämna intäkter över en konjunkturcykel. Resultatutjämnings- reserverna uppgick 2018 till nästan 17 miljarder kronor för sektorn som helhet, varav kommunerna stod för knappt 16 miljarder kronor. Drygt hälften av kommunerna (154 kommuner) och 30 procent av regionerna (6 regioner) har avsatt medel till en resultatutjämningsreserv.

46

Prop. 2019/20:100

Vid utgången av 2018 var det 35 kommuner och 6 regioner som hade ett negativt resultat kvar att återställa, totalt knappt 1 miljard kronor respektive 3 miljarder kronor.

Balanskravet 2020–2023

Den kraftiga konjunkturnedgången som framgår av regeringens prognoser i denna proposition väntas resultera i en historiskt svag utveckling av de kommunala skatte- inkomsterna. Den svaga utvecklingen väntas dock motverkas i viss utsträckning av regeringens tillskott av statsbidrag. Samtidigt är de ekonomiska prognoserna som lämnas i denna proposition osäkra. Givet den information som regeringen har i detta läge bedöms sektorn som helhet redovisa ett positivt balanskravsresultat och därmed klara balanskravet under prognosperioden 2020–2023. Kommunsektorns resultat efter finansiella poster förväntas uppgå till 11 miljarder kronor 2020. År 2021–2023 förväntas resultatet efter finansiella poster årligen uppgå till 18–20 miljarder kronor. Även balanskravsresultatet bedöms bli positivt. I avsnitt 9.4 beskrivs de antaganden och bedömningar som ligger till grund för prognosen för kommunsektorns finanser.

47

Prop. 2019/20:100

6 Inkomster

I detta avsnitt redovisas de offentligfinansiella effekterna av skatte- och avgifts- förändringarna i propositionerna Vårändringsbudget för 2020 (prop. 2019/20:99), Extra ändringsbudget för 2020 – Åtgärder med anledning av coronaviruset (prop. 2019/20:132) och Extra ändringsbudget för 2020 – Ytterligare åtgärder på skatteområdet med anledning av coronaviruset (prop. 2019/20:151). Därefter redovisas prognosen för den offentliga sektorns skatteintäkter och inkomsterna i statens budget. En jämförelse görs sedan med prognosen i budgetpropositionen för 2020. Avslutningsvis följs inkomsterna i statens budget för 2018 och 2019 upp.

Sammanfattning

– I propositionerna Vårändringsbudget för 2020, Extra ändringsbudget för 2020 – Åtgärder med anledning av coronaviruset och Extra ändringsbudget för 2020 – Ytterligare åtgärder på skatteområdet med anledning av coronaviruset, föreslår regeringen flertalet förändringar på skatteområdet.

År 2020 väntas den offentliga sektorns skatteintäkter minska med 3,3 procent. Den kraftiga konjunkturnedgången medför en inbromsning av viktiga skatte- baser såsom lönesumma och hushållens konsumtion samt bidrar även till att hushållens kapitalvinster och företagens vinster minskar.

År 2021 och de efterföljande prognosåren förväntas en gradvis återhämtning i svensk ekonomi. Skatteintäkterna bedöms då öka med drygt 5 procent per år. Samtliga skattebaser väntas bidra till ökningen men återhämtningen är särskilt stark för kapitalskatterna.

Skattekvoten, dvs. skatteintäkterna som andel av BNP, uppgår 2020 till

42,7 procent, vilket är på samma nivå som året innan. Under prognosperioden ökar skattekvoten något till 42,9 procent.

I förhållande till budgetpropositionen för 2020 har prognosen för offentliga sektorns skatteintäkter reviderats ned med 135 miljarder kronor för 2020 men mindre för de efterföljande prognosåren.

6.1Förslag till ändrade skatteregler under våren 2020

I tabell 6.1 redovisas de offentligfinansiella effekterna av de regeländringar på skatte- området som föreslagits under våren 2020 i propositionen Vårändringsbudget för 2020 och i de extra ändringsbudgetar som har lämnats till riksdagen. I tabellen redovisas även effekterna på skatteområdet av riksdagens beslut om ändringar i statens budget för 2020.

I tabellen redovisas tre olika offentligfinansiella effekter. Bruttoeffekten beskriver den direkta förändringen av intäkterna från den skatt som regeländringen avser. Referens- alternativet vid tolkningen av bruttoeffekten är de förväntade skatteintäkterna i från- varo av regeländringar. Utöver den direkta effekten kan en regeländring ge upphov till indirekta effekter på de offentliga finanserna av olika slag. Indirekta effekter uppstår om skatteändringen påverkar underlaget för andra skatter eller offentliga utgifter och därigenom påverkar de offentliga finanserna. Den offentligfinansiella nettoeffekten utgörs av summan av bruttoeffekten och de indirekta effekterna. Den offentlig- finansiella effekten av en regelförändring förväntas i vissa fall vara olika stor för olika

49

Prop. 2019/20:100

år. Det kan bero på att åtgärden är tillfällig eller på att åtgärdens indirekta effekter inte uppkommer omedelbart. Den varaktiga effekten är ett mått på den bestående årliga effekten av en skatteändring och möjliggör jämförelser av regeländringar vars netto- effekter fördelas olika över tiden. För en detaljerad beskrivning av metodfrågor kopplade till redovisningen av offentligfinansiella effekter hänvisas till Finansdepartementets publikation Beräkningskonventioner 2020: Metoder för effekt- beräkningar vid ändrade skatteregler, som publiceras på www.regeringen.se.

Tabell 6.1 Offentligfinansiella effekter av ändrade skatte- och avgiftsregler

Miljarder kronor

 

 

Brutto- Netto- Netto-

Netto- Netto- Netto-

Var-

 

 

effekt

effekt

effekt

effekt

effekt

effekt

aktig

 

Effekt från

2020

2019

2020

2021

2022

2023

effekt

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Anpassning av

 

 

 

 

 

 

 

 

investeraravdraget på grund av

 

 

 

 

 

 

 

 

EU:s regler om statligt stöd

2020-08-01

0,01

0,00

0,01

0,01

0,01

0,01

0,01

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Beskattning av utländska säljare

 

 

 

 

 

 

 

 

för kemikalieskatten

2020-10-01

0,01

0,00

0,01

0,04

0,04

0,04

0,04

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Summa förslag i

 

 

 

 

 

 

 

 

Vårändringsbudget för 2020

 

0,02

0,00

0,02

0,05

0,05

0,05

0,05

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Anstånd med inbetalning av

 

 

 

 

 

 

 

 

skatt i vissa fall

2020-03-30

-0,17

0,00

-0,17

0,00

0,00

0,00

-0,17

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Summa förslag i Extra

 

 

 

 

 

 

 

 

ändringsbudget för 2020 –

 

 

 

 

 

 

 

 

Åtgärder med anledning av

 

 

 

 

 

 

 

 

coronaviruset

 

-0,17

0,00

-0,17

0,00

0,00

0,00

-0,17

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Tillfällig nedsättning av

 

 

 

 

 

 

 

 

arbetsgivaravgifterna

2020-03-01

-30,50

0,00

-24,00

0,00

0,00

0,00

0,00

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Tillfällig nedsättning av

 

 

 

 

 

 

 

 

egenavgifterna

2020-01-01

-2,18

0,00

-1,53

0,00

0,00

0,00

0,00

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Ökad avsättning till

 

 

 

 

 

 

 

 

periodiseringsfonder

2019-01-01

1,54

-9,00

1,54

1,54

1,54

1,54

-0,03

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Anstånd med betalning av

 

 

 

 

 

 

 

 

mervärdesskatt i vissa fall

2020-04-06

-0,00

0,00

-0,00

-0,00

-0,00

-0,00

-0,00

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Summa förslag i Extra

 

 

 

 

 

 

 

 

ändringsbudget för 2020 –

 

 

 

 

 

 

 

 

Ytterligare åtgärder på skatte-

 

 

 

 

 

 

 

 

området med anledning av

 

 

 

 

 

 

 

 

coronaviruset

 

-31,14

-9,00

-23,99

1,54

1,54

1,54

-0,03

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Ingångsavdraget genomförs inte

2020-07-01

1,97

0,00

1,67

4,77

6,22

6,22

6,68

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Summa riksdagsbeslut

 

1,97

0,00

1,67

4,77

6,22

6,22

6,68

Summa

 

-29,32

-9,00

-22,47

6,36

7,81

7,81

6,53

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Källa: Egna beräkningar.

 

 

 

 

 

 

 

 

I propositionen Vårändringsbudget för 2020 föreslår regeringen att utformningen av investeraravdraget ändras för att det ska vara förenligt med villkoren i den allmänna gruppundantagsförordningen och att reglerna ändras för beskattning av utländska säljare för kemikalieskatten. Sammantaget bedöms dessa förslag innebära att skatte- intäkterna ökar med 20 miljoner kronor 2020 och 50 miljoner kronor 2021–2023.

Efter förslag i propositionen Extra ändringsbudget för 2020 – Åtgärder med anledning av coronaviruset har riksdagen beslutat att införa en tidsbegränsad möjlighet till anstånd med inbetalning av skatter och avgifter under perioden januari–september 2020 (prop. 2019/20:132, bet. 2019/20:FiU51, rskr. 2019/20:199–202). Den offentlig- finansiella brutto- och nettoeffekten beräknas till -170 miljoner kronor 2020. Åtgärden har därefter ingen offentligfinansiell effekt. Finansdepartementets beräknings- konventioner beskriver beräkningen och tolkningen av de offentligfinansiella

50

Prop. 2019/20:100

effekterna vid ändrade regler för uppbörd, betalningsförskjutningar eller uppskov med inbetalning av skatt. Anstånd utgör en betalningsförskjutning av redan fastställda skatter. I dessa fall beräknas den offentligfinansiella bruttoeffekten som skillnaden mellan nuvärdet av betalningsströmmen av intäkten för ett visst inkomstår om betal- ningarna sker i enlighet med de föreslagna reglerna och nuvärdet om betalningarna sker i enlighet med de befintliga reglerna. Den offentligfinansiella nettoeffekten utgörs av statens förändrade upplåningskostnader. Den offentligfinansiella effekten av förändrade regler för uppbörd, betalningsförskjutningar eller uppskov med inbetalning av skatt är oftast liten i förhållande till den intäkt som berörs av förändringen.

Efter förslag i propositionen Extra ändringsbudget för 2020 – Ytterligare åtgärder på skatteområdet med anledning av coronaviruset har riksdagen beslutat att arbetsgivaravgifterna och egenavgifterna tillfälligt sätts ned (prop. 2019/20:151, bet. 2019/20:FiU55, rskr. 2019/20:204). Den offentligfinansiella bruttoeffekten uppgår till -30,5 respektive -2,18 miljarder kronor 2020 och nettoeffekten till -24 respektive -1,53 miljarder kronor. Riksdagen beslutade också att enskilda näringsidkare och delägare i handelsbolag ska ha möjlighet att sätta av upp till 100 procent av den skattepliktiga vinsten 2019 till periodiseringsfond. Det beräknas minska skatte- intäkterna med 9 miljarder kronor 2019. Avsättningarna återförs därefter till beskattning under en sexårsperiod. Slutligen beslutades att ett företag ska kunna få anstånd med skatteinbetalningar under ett år även för mervärdesskatt som redovisas helårsvis. Förslaget påverkar statens lånebehov men har en försumbar offentlig- finansiell effekt.

6.2Offentliga sektorns skatteintäkter

Skatteintäkterna väntas minska med 3,3 procent 2020 (se diagram 6.1). Den kraftiga konjunkturnedgången medför en inbromsning i viktiga skattebaser såsom lönesumma och hushållens konsumtion. Dessutom väntas företagens vinster och hushållens kapitalvinster minska till följd av virusutbrottet via en lägre aktivitet och en svagare utveckling av tillgångspriser.

År 2021 bedöms skatteintäkterna öka med 5,6 procent, vilket förklaras av en högre ökningstakt för de viktiga skattebaserna lönesumma, bostadsinvesteringar och hus- hållens konsumtion. Dessutom väntas en successiv återhämtning av kapitalskatterna.

Under perioden 2022–2023 bedöms skatteintäkterna öka med lite drygt 5 procent per år. Återhämtningen väntas bli särskilt stark för kapitalskatterna men även skatte- baserna för arbete och konsumtion bidrar till ökningstakten.

51

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Prop. 2019/20:100

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Diagram 6.1

 

Totala skatteintäkter

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Utfall 2000–2018, prognos 2019–2023

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Årlig procentuell förändring

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Miljarder kronor

10

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

3 000

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

8

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2 500

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

6

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2 000

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

4

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1 500

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1 000

0

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23

-2

 

 

 

 

 

500

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

-4

 

 

 

 

 

 

 

 

 

0

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Årlig procentuell förändring

 

Miljarder kronor

 

 

 

 

 

 

 

 

Källor: Skatteverket, Ekonomistyrningsverket och egna beräkningar.

I tabell 6.7 finns en sammanställning av de beräknade effekterna av regeländringar på skatteområdet 2018–2023. Tabellen visar både tidigare beslutade och i Vårändrings- budget för 2020 samt i de båda ändringsbudgetarna föreslagna regeländringar i förhållande till föregående år. Sammantaget bedöms regeländringar sänka skatte- intäkterna med 35 miljarder kronor 2020.

Skattekvot

Skattekvoten visar de totala skatteintäkterna som andel av BNP. Normalt påverkas skattekvoten främst av regeländringar i skattesystemet. År 2020 väntas skattekvoten uppgå till 42,7 procent av BNP (se tabell 6.2). Skattekvoten påverkas i år av reformer, framför allt avskaffad övre skiktgräns för statlig inkomstskatt (s.k. värnskatt) och sänkt skatt för personer över 65 år. Även regeringens åtgärder med anledning av konjunkturnedgången, som tillfälligt nedsatta arbetsgivaravgifter och egenavgifter, påverkar skattekvoten i år. Samtidigt väntas kapitalskatter från hushållen och företagen minska i förhållande till BNP. De minskande kapitalskatteintäkterna följer av en svagare utveckling av tillgångspriser och bolagsvinster.

Tabell 6.2

Skattekvot

 

 

 

 

 

 

Procent av BNP. Utfall 2018, prognos 2019–2023

 

 

 

 

 

 

 

2018

2019

2020

2021

2022

2023

 

 

 

 

 

 

 

 

Skatt på arbete

 

25,7

25,1

25,3

25,5

25,2

25,1

 

 

 

 

 

 

 

 

Skatt på kapital

 

5,4

5,5

4,5

4,6

5,1

5,3

Skatt på konsumtion

12,0

11,9

12,4

12,2

12,1

12,0

 

 

 

 

 

 

 

 

Övriga skatter

 

0,4

0,3

0,3

0,3

0,3

0,3

 

 

 

 

 

 

 

 

Skattekvot

 

43,7

42,8

42,7

42,8

42,8

42,9

 

 

 

 

 

 

 

 

Anm.: Skattekvoten för 2019 är regeringens kvot och kan skilja sig från det publicerade utfallet från nationalräkenskaperna.

Källor: Statistiska centralbyrån, Skatteverket och egna beräkningar.

Skattekvoten beräknas stiga något under prognosperioden, och förväntas uppgå till 42,9 procent 2023. Det förklaras främst av att intäkterna från kapitalskatterna väntas öka något starkare än BNP i slutet av prognosperioden.

52

Prop. 2019/20:100

Tabell 6.3 Offentliga sektorns skatteintäkter och inkomsterna i statens budget

Miljarder kronor. Utfall 2018, prognos 2019–2023

Inkomstår

 

2018

2019

2020

2021

2022

2023

 

Skatt på arbete

1 242,8

1 260,2

1 237,1

1 311,0

1 360,0

1 427,6

 

 

 

 

 

 

 

 

1100

Direkta skatter

656,9

655,1

658,3

683,7

709,3

744,8

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Kommunal inkomstskatt

726,0

742,1

757,8

787,0

814,9

851,3

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Statlig inkomstskatt

60,4

57,1

47,7

50,3

51,8

55,3

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Jobbskatteavdrag

-113,1

-126,8

-128,3

-130,7

-133,9

-137,6

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Husavdrag

-14,2

-15,5

-16,3

-17,0

-17,6

-18,3

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Övrigt

-2,2

-1,8

-2,5

-5,9

-5,9

-5,9

 

 

 

 

 

 

 

 

1200

Indirekta skatter

585,9

605,1

578,8

627,3

650,7

682,7

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Arbetsgivaravgifter

566,5

588,6

589,2

612,0

634,7

666,2

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Egenavgifter

11,8

12,3

12,9

13,3

13,8

14,5

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Särskild löneskatt

49,2

48,7

47,8

49,6

51,3

53,7

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Nedsättningar

-3,3

-4,0

-31,0

-5,9

-6,0

-6,2

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Skatt på tjänstegruppliv

0,6

0,6

0,6

0,6

0,6

0,6

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Avgifter till

 

 

 

 

 

 

 

premiepensionssystemet

-38,8

-41,1

-40,7

-42,3

-43,7

-46,0

 

 

 

 

 

 

 

 

1300

Skatt på kapital

261,4

274,4

220,1

237,6

274,5

301,1

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Skatt på kapital, hushåll

69,3

71,7

53,0

54,7

63,0

71,5

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Skatt på företagsvinster

132,9

145,1

111,8

126,9

151,3

167,0

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Avkastningsskatt

5,4

5,4

6,0

4,5

6,4

6,7

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Fastighetsskatt och

 

 

 

 

 

 

 

fastighetsavgift

33,2

32,7

32,7

33,6

34,2

34,8

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Stämpelskatt

12,1

12,3

11,0

11,8

12,6

13,5

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Kupongskatt m.m.

8,5

7,2

5,5

6,2

7,0

7,5

 

 

 

 

 

 

 

 

1400

Skatt på konsumtion och

 

 

 

 

 

 

 

insatsvaror

580,5

598,8

603,7

627,1

655,0

682,5

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Mervärdesskatt

446,8

461,8

462,4

481,5

506,7

531,7

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Skatt på tobak

12,4

11,9

12,6

12,5

12,6

12,5

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Skatt på etylalkohol

4,5

4,5

4,5

4,5

4,5

4,5

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Skatt på vin m.m.

6,1

6,1

6,3

6,4

6,5

6,6

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Skatt på öl

4,3

4,3

4,4

4,4

4,4

4,5

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Energiskatt

49,7

52,4

52,6

53,8

55,2

56,7

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Koldioxidskatt

23,0

22,2

21,6

21,7

21,9

22,2

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Övriga skatter på energi och

 

 

 

 

 

 

 

miljö

7,4

7,8

9,2

11,5

11,8

11,9

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Skatt på vägtrafik

19,8

20,7

23,1

23,4

23,7

24,0

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Övriga skatter

6,5

7,1

7,1

7,3

7,6

7,9

 

 

 

 

 

 

 

 

1500

Skatt på import

6,5

6,9

6,4

7,0

7,4

7,6

 

 

 

 

 

 

 

 

1600

Restförda och övriga skatter

20,3

12,6

14,5

15,0

15,4

15,9

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Restförda skatter

-4,7

-5,0

-5,6

-5,6

-5,6

-5,6

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Övriga skatter

25,1

17,6

20,2

20,6

21,1

21,6

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Totala skatteintäkter

2 111,6

2 152,8

2 081,8

2 197,8

2 312,3

2 434,8

 

 

 

 

 

 

 

 

1700

Avgående poster, EU-skatter

-6,5

-6,9

-6,4

-7,0

-7,4

-7,6

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Offentliga sektorns

 

 

 

 

 

 

 

skatteintäkter

2 105,1

2 145,9

2 075,4

2 190,8

2 304,9

2 427,2

 

 

 

 

 

 

 

 

1800

Avgående poster till andra

 

 

 

 

 

 

 

sektorer

-1 000,9

-1 027,0

-1 044,1

-1 083,5

-1 121,7

-1 172,2

 

 

 

 

 

 

 

 

 

varav kommunala skatteintäkter

-744,1

-760,6

-776,7

-806,5

-834,9

-871,7

53

Prop. 2019/20:100

Inkomstår

 

2018

2019

2020

2021

2022

2023

 

varav avgifter till

 

 

 

 

 

 

 

ålderspensionssystemet

-256,7

-266,5

-267,4

-276,9

-286,8

-300,5

 

Statens skatteintäkter

1 104,3

1 118,9

1 031,3

1 107,3

1 183,3

1 254,9

 

 

 

 

 

 

 

 

1900

Periodiseringar

24,0

-13,4

-20,7

50,0

8,9

-6,6

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Uppbördsförskjutningar

26,7

14,7

31,6

8,5

-0,6

-1,0

 

Betalningsförskjutningar

-0,6

-30,3

-25,3

14,5

9,5

-5,7

 

 

 

 

 

 

 

 

 

varav kommuner och regioner

3,4

-9,7

-15,8

17,5

17,9

0,9

 

 

 

 

 

 

 

 

 

varav ålderspensionssystemet

1,4

-1,0

-1,9

3,8

0,8

1,2

 

varav privat sektor

-4,9

-18,7

-7,2

-6,8

-9,0

-7,8

 

 

 

 

 

 

 

 

 

varav kyrkosektorn

-0,6

-0,9

-0,4

-0,1

-0,3

0,0

 

 

 

 

 

 

 

 

 

varav EU

0,0

0,0

0,0

0,1

0,0

0,0

 

Anstånd

-2,0

2,2

-27,0

27,0

0,0

0,0

 

 

 

 

 

 

 

 

1000

Statens skatteinkomster

1 128,3

1 105,5

1 010,6

1 157,2

1 192,1

1 248,3

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Övriga inkomster (2000–8000)

-56,1

-49,9

-33,4

-36,8

-35,3

-37,5

2000

Inkomster av statens

 

 

 

 

 

 

 

verksamhet

32,8

35,3

46,4

42,0

44,7

45,0

 

 

 

 

 

 

 

 

3000

Inkomster av försåld

 

 

 

 

 

 

 

egendom

1,8

0,0

5,0

5,0

5,0

5,0

 

 

 

 

 

 

 

 

4000

Återbetalning av lån

0,7

0,8

0,7

0,7

0,6

0,6

 

 

 

 

 

 

 

 

5000

Kalkylmässiga inkomster

12,2

14,2

16,2

18,2

21,9

22,8

6000

Bidrag från EU

12,4

12,6

13,9

15,2

12,5

11,4

 

 

 

 

 

 

 

 

7000

Avräkningar m.m. i

 

 

 

 

 

 

 

anslutning till skattesystemet

-116,0

-112,8

-115,6

-117,7

-120,1

-122,4

8000

Utgifter som ges som

 

 

 

 

 

 

 

krediteringar på skattekontot

0,0

0,0

0,0

0,0

0,0

0,0

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Statsbudgetens inkomster

1 072,1

1 055,5

977,2

1 120,5

1 156,8

1 210,8

Anm.: Samtliga år är redovisade enligt den struktur som gäller för statens budget för 2020 och framåt.

Källor: Skatteverket, Ekonomistyrningsverket och egna beräkningar.

Skatt på arbete

Skatterna på arbete kan delas in i direkta och indirekta skatter. De direkta skatterna på arbete består i huvudsak av kommunal och statlig inkomstskatt. Skatteuttaget minskas av ett antal skattereduktioner. De indirekta skatterna på arbete består huvudsakligen av arbetsgivaravgifter och egenavgifter. Intäkterna från skatt på arbete beräknas uppgå till nästan 60 procent av de totala skatteintäkterna 2019 och till drygt 25 procent av BNP (se tabell 6.4).

Tabell 6.4

Skatt på arbete

 

 

 

 

 

 

Procent av BNP. Utfall 2018, prognos 2019–2023

 

 

 

 

 

 

 

 

2018

2019

2020

2021

2022

2023

 

 

 

 

 

 

 

 

Direkta skatter

 

13,6

13,0

13,5

13,3

13,1

13,1

 

 

 

 

 

 

 

Kommunal skatt

15,0

14,8

15,5

15,3

15,1

15,0

 

 

 

 

 

 

 

 

Statlig skatt

 

1,2

1,1

1,0

1,0

1,0

1,0

Reduktioner

 

-2,7

-2,9

-3,0

-3,0

-2,9

-2,8

 

 

 

 

 

 

 

Indirekta skatter

12,1

12,0

11,9

12,2

12,1

12,0

 

 

 

 

 

 

 

Skatt på arbete

25,7

25,1

25,3

25,5

25,2

25,1

 

 

 

 

 

 

 

 

Anm.: Reduktioner som andel av BNP är beräknade exklusive skattereduktionen för allmän pensionsavgift.

Källor: Skatteverket och egna beräkningar.

54

Prop. 2019/20:100

Intäkterna från hushållens skatt på arbete fastställs i den årliga beskattningen som är klar i december året efter inkomståret. Det innebär att skatteintäkterna 2019 fortfarande baseras på en prognos.

Kommunal inkomstskatt

Intäkterna från kommunal inkomstskatt 2019 beräknas uppgå till knappt 15 procent av BNP. Med oförändrade kommunalskatter beräknas intäkterna öka något som andel av BNP i år för att sedan återgå till 15 procent i slutet av prognosperioden (se tabell 6.4). Anledningen till att kommunal inkomstskatt 2020 ökar som andel av BNP är att BNP har reviderats ned mer än lönesumman.

Det kommunala skatteunderlaget, som främst består av löner och pensioner, har ökat starkt under flera år, men en betydligt svagare utveckling förväntas 2020 till följd av en betydligt lägre tillväxt av lönesumman. Åren framöver återhämtar sig tillväxttakten, vilket framför allt drivs av arbetade timmar som går från att bidra negativt till tillväxten i år till att bidra positivt kommande år, se diagram 6.2.

Diagram 6.2 Arbetade timmar, timlön och lönesumma

Utfall 2000–2018, prognos 2019–2023

Årlig procentuell förändring

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Årlig procentuell förändring

6

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

8

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

5

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

7

4

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

6

3

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

5

2

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

4

0

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

3

-1

00

 

01

02

 

03

 

 

04

 

05

 

06

 

07

 

08

 

09

10

 

11

 

12

 

13

 

14

 

15

 

16

17

 

18

19

 

20

 

21

 

22

 

23

2

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

-2

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

-3

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

-4

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

0

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Arbetade timmar

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Timlön

 

 

 

 

 

 

 

 

Lönesumma (Höger)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Anm.: Den redovisade timlönen är beräknad enligt nationalräkenskapernas principer.

Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Skatteunderlaget för kommunal inkomstbeskattning påverkas också av regeländringar. Att den faktiska utvecklingen antas vara svagare än den underliggande utvecklingen 2018–2020 (se tabell 6.5) beror till största delen på att skatt för personer över 65 år har sänkts i flera steg (se tabell 6.8). Detta har gjorts genom att ytterligare höja det förhöjda grundavdraget, vilket påverkar kommuner och regioners skatteunderlag. Kommunsektorns skattebortfall till följd av regeländringarna kompenseras via ett höjt generellt statsbidrag.

Tabell 6.5 Faktisk och underliggande utveckling av kommunernas skatteunderlag

Årlig procentuell förändring. Utfall 2018, prognos 2019–2023

 

2018

2019

2020

2021

2022

2023

 

 

 

 

 

 

 

Faktisk utveckling

3,7

2,0

1,8

3,9

3,5

4,5

 

 

 

 

 

 

 

Underliggande utveckling

4,3

2,3

2,4

3,9

3,5

4,5

 

 

 

 

 

 

 

Anm.: Den underliggande utvecklingen av skatteunderlaget är utvecklingen justerad för regeländringar.

Källor: Skatteverket och egna beräkningar.

55

Prop. 2019/20:100

Statlig inkomstskatt

Intäkterna från statlig inkomstskatt beräknas sjunka från 1,1 procent av BNP 2019 till 1,0 procent 2020 (se tabell 6.4). Nivåskiftet 2020 förklaras av förslag i statens budget för 2020 om avskaffande av den övre skiktgränsen för statlig inkomstskatt (s.k. värnskatt).

Skattereduktioner

Skattereduktionerna bedöms totalt sett öka under prognosperioden (se tabell 6.6), bl.a. till följd av att skatteunderlaget ökar.

Tabell 6.6 Skattereduktioner

Miljarder kronor. Utfall 2018, prognos 2019–2023

 

2018

2019

2020

2021

2022

2023

 

 

 

 

 

 

 

Allmän pensionsavgift

-124

-128

-130

-134

-139

-145

 

 

 

 

 

 

 

Jobbskatteavdrag

-113

-127

-128

-131

-134

-138

Husavdrag

-14

-15

-16

-17

-18

-18

 

 

 

 

 

 

 

Fackföreningsavgift

-1

-1

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Övriga skattereduktioner

-1

-1

-2

-6

-6

-6

 

 

 

 

 

 

 

Summa

-253

-272

-277

-288

-297

-307

Anm.: Skattereduktion för fackföreningsavgift infördes den 1 juli 2018 och togs bort den 1 april 2019. Den uppgår därför endast till 1,3 miljarder kronor 2018 och 0,7 miljarder kronor 2019. I övriga skattereduktioner ingår skatte- reduktion för sjuk- och aktivitetsersättning med omkring 0,5 miljarder kronor per år. Från 2021 ingår i övriga skatte- reduktioner en skattesänkning på 3,48 miljarder kronor som av beräkningstekniska skäl är budgeterad som sänkt skatt på förvärvsinkomst. Regeringen avser att återkomma till riksdagen med den närmare utformningen under 2020.

Källor: Skatteverket och egna beräkningar.

Arbetsgivaravgifter och egenavgifter

Intäkterna från de indirekta skatterna på arbete, huvudsakligen bestående av arbetsgivaravgifter och egenavgifter, bedöms minska med 4,4 procent under 2020. Minskningen beror till stor del på en tillfällig nedsättning av arbetsgivaravgifter och egenavgifter som regeringen föreslår i Extra ändringsbudget för 2020 – Ytterligare åtgärder på skatteområdet med anledning av coronaviruset. En betydligt lägre tillväxt av lönesumman under 2020 påverkar också intäkterna negativt.

I takt med att lönesumman därefter antas få en starkare utveckling igen och den tillfälliga nedsättningen upphör bedöms de indirekta skatterna växa snabbt under 2021, för att därefter återgå till en något lägre ökningstakt.

Sammantaget beräknas de indirekta skatterna utgöra omkring 28 procent av de totala skatteintäkterna under prognosperioden, vilket motsvarar ca 12 procent av BNP.

Skatt på kapital

Skatt på kapital består främst av hushållens kapitalskatter och skatt på företagens vinster, men inkluderar även stämpelskatt, avkastningsskatt på pensioner samt fastighetsskatt och fastighetsavgift.

Skatt på hushållens kapitalinkomster

Underlaget för hushållens skatt på kapital utgörs av nettot av kapitalinkomster och kapitalutgifter. De största posterna utgörs av skatt på realiserade kapitalvinster, utdelningsinkomster, schablonintäkter och avdrag för hushållens ränteutgifter.

Intäkterna från skatt på realiserade kapitalvinster beräknas i år minska med 24 procent till 136 miljarder kronor, motsvarande 2,8 procent av BNP. Trots att BNP förväntas

56

Prop. 2019/20:100

falla kraftigt 2020 innebär det en betydligt svagare utveckling i förhållande till BNP än det historiska genomsnittet för perioden 2006–2018, då kapitalvinster har uppgått till 3,3 procent av BNP. Utvecklingen i år motsvarar den under finanskrisen 2009.

Detta beror på att utvecklingen på realiserade kapitalvinster främst påverkas av tillgångspriser på finansiella och reala tillgångar, samt på omsättningen av sålda hus och bostadsrätter. Tillgångspriserna för de finansiella tillgångarna har under mars månad minskat kraftigt och förväntas bli betydligt svagare i år än tidigare till följd av den börsoro som följt i spåren av virusutbrottet. Även priset på reala tillgångar väntas minska kraftigt då efterfrågan på bostadsmarknaden förväntas bli lägre. Från 2021 beräknas kapitalvinsterna successivt återgå till det historiska genomsnittet på

3,3 procent av BNP, se diagram 6.3.

Diagram 6.3

 

 

 

Hushållens kapitalvinster

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Utfall 1990–2018, prognos 2019–2023

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Miljarder kronor

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Procent av BNP

250

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

6

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

200

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

5

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

4

150

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

3

100

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

50

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

0

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

0

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

90

 

92

94

96

98

00

02

 

 

04

06

08

10

12

14

16

18

20

22

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Miljarder kronor

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Procent av BNP

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Även utdelningsinkomsterna beräknas sjunka till följd av den finansiella oro som följt av konjunkturnedgången. Flertalet företag har reviderat sina utdelningsplaner eller ställt in dem helt. Eftersom nästa års utdelningar baseras på innevarande års resultat, som förväntas bli svagt, antas utdelningsinkomsterna även nästa år att utvecklas svagare än under de senaste åren. Mot slutet av prognosperioden väntas de öka något igen, denna återhämtning är dock belagd med betydande osäkerhet.

Ränteinkomster och ränteutgifter antas följa ränteutvecklingen och minskar därför 2020 och 2021 men ökar sedan något under senare delen av prognosperioden. Schablonintäkter ligger däremot kvar på ungefär samma nivå större delen av prognos- perioden och ökar svagt först 2023 trots att statslåneräntan, som schablonintäkten beror på, har reviderats ned under prognosperioden. Detta beror på att den procentsats som avgör hur mycket av kapitalunderlaget som ska beskattas inte kan gå under ett golv, som för närvarande är 1,25 procent. Schablonintäkterna slår redan i detta golv.

Sammantaget beräknas intäkterna från skatt på hushållens kapitalinkomster sjunka kraftigt i år och nettot från kapitalinkomsterna återhämtar sig inte förrän 2023 då nivån är densamma som 2019, motsvarande 1,3 procent av BNP.

Skatt på företagsvinster

Intäkterna från skatt på företagsvinster beräknas 2020 minska med drygt 20 procent till 112 miljarder kronor. Det motsvarar drygt 2 procent av BNP. Att intäkterna väntas

57

Prop. 2019/20:100

bli lägre följer av att företagens vinster bedöms minska till följd av den kraftiga konjunkturnedgången. Ett antal branscher, som transporter, hotell- och restaurang- verksamhet, detaljhandel och företagstjänster, påverkas i betydande omfattning av virusutbrottet, men även utvecklingen av de svenska företagens exportintäkter väntas bli svag. Hur omfattande och långvarig effekten på företagens resultat och vinster blir, utgör en betydande osäkerhet under prognosperioden. Från 2021 antas företagens vinster successivt återgå till ett historiskt genomsnitt som andel av BNP.

Diagram 6.4 Skatt på företagsvinster

Utfall 1990–2018, prognos 2019–2023

Miljarder kronor

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Procent av BNP

180

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

4

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

160

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

140

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

3

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

120

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

100

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

80

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

60

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

40

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1

20

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

0

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

0

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

95

97

 

99

 

01

03

05

 

 

07

09

11

13

 

15

17

19

21

23

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Miljarder kronor

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Procent av BNP

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

För 2019, som för skatt på företagsvinster fortsatt är ett prognosår, baseras prognosen på vinstutveckling enligt företagens årsredovisningar och inbetalad preliminärskatt. Innevarande år styrs prognosen främst av utvecklingen av driftsöverskottet i företags- sektorn. Under prognosperioden påverkas skatt på företagsvinster även av regel- ändringar inom företagsskatteområdet. Regeländringarna avser främst en generell ränteavdragsbegränsning och sänkt bolagsskattesats från 22,0 procent till 21,4 procent 2019 och därefter till 20,6 procent 2021. I budgetpropositionen för 2020 aviserades även en skatt på finanssektorn fr.o.m. 2022.

Avkastningsskatt

Intäkter från avkastningsskatt, som tas ut på sparande i pensions- och kapital- försäkringar, påverkas i hög grad av hur statslåneräntan utvecklas under kalenderåret närmast före beskattningsåret. Den långa perioden med låga räntenivåer har medfört att avkastningsskatten en längre tid varit på en mycket låg nivå. Som ett resultat av en prognos om en fortsatt låg statslåneränta väntas intäkterna från avkastningsskatt vara på en låg nivå även kommande år.

Fastighetsskatt och fastighetsavgift

Intäkterna från fastighetsskatt och fastighetsavgift har flera år i rad legat stabilt på

33 miljarder kronor per år. Även 2020 väntas intäkterna uppgå till 33 miljarder kronor för att därefter stiga något och uppgå till 35 miljarder kronor 2023.

58

Prop. 2019/20:100

Skatt på konsumtion och insatsvaror

Skatt på konsumtion och insatsvaror består av mervärdesskatt och punktskatter och utgör knappt 30 procent av de totala skatteintäkterna, motsvarande ungefär

12 procent av BNP.

Mervärdesskatt

Under 2020 bedöms mervärdesskatteintäkterna växa marginellt till följd av en kraftig nedgång i investeringar och en dämpning av hushållens konsumtion (se diagram 6.5).

Under de resterande prognosåren 2021–2023 väntas intäkterna från mervärdesskatt öka snabbare till följd av högre hushållskonsumtion och ökade investeringsutgifter för bl.a. bostäder och maskiner.

Diagram 6.5 Hushållens konsumtion, fasta bruttoinvesteringar och intäkter från mervärdesskatt

Utfall 2000–2018, prognos 2019–2023. Årlig procentuell förändring i löpande priser

15

10

5

0 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23

-5

-10

-15

Hushållens konsumtion

 

Fasta bruttoinvesteringar

 

Mervärdesskatteintäkter

 

 

Källor: Statistiska centralbyrån, Skatteverket, Ekonomistyrningsverket och egna beräkningar.

Punktskatter

Intäkterna från punktskatterna väntas sammantaget öka med ca 3 procent 2020. Ökningen beror bl.a. på att fordonsskatten bedöms bli högre till följd av en ny mätmetod för koldioxidutsläpp i bonus–malus-systemet. Från och med den 1 maj

2020 införs en ny skatt på plastbärkassar. Samtidigt bedöms intäkterna från energiskatt bli nästan oförändrade jämfört med året innan och intäkterna från koldioxidskatt väntas minska. Skatt på flygresor bedöms minska kraftigt. Under 2021–2023 väntas de totala skatteintäkterna från punktskatterna fortsätta att öka.

Restförda och övriga skatter

Restförda och övriga skatter består främst av uppbördsförluster, omprövningar och anstånd från hushåll och företag, avgifter till public service samt intäkter som förs till fonder. Intäkterna från restförda och övriga skatter beräknas uppgå till 15 miljarder kronor 2020 för att därefter stiga till 16 miljarder kronor 2023 (se tabell 6.3).

59

Prop. 2019/20:100

Tabell 6.7 Förändringar av totala skatteintäkter till följd av regeländringar

Miljarder kronor, bruttoeffekter i förhållande till föregående år

Inkomstår

2018

2019

2020

2021

2022

2023

Skatt på arbete

-7,2

-25,1

-34,1

29,0

-0,3

0,0

 

 

 

 

 

 

 

Kommunalskatt

-3,6

-10,6

8,1

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Förändrad medelutdebitering

0,2

1,6

2,2

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Sänkt skatt för personer över 65 år

 

 

-4,3

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Ändringar av grundavdraget (pensionärer)

-4,4

-4,8

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Övrigt, kommunal skatt

0,6

-7,5

10,3

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Statlig skatt

0,3

-3,9

-6,2

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Avskaffad övre skiktgräns för statlig

 

 

 

 

 

 

inkomstskatt (s.k. värnskatt)

 

 

-6,1

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Skiktgränsjusteringar

 

-3,9

-0,1

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Övrigt, statlig skatt

0,3

0,0

0,0

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Skattereduktioner

-1,8

-9,9

-0,7

-3,5

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Husavdrag

 

-0,3

-0,2

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Jobbskatteavdrag

 

-10,0

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Övriga skattereduktioner

-1,8

0,3

-0,5

-3,5

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Socialavgifter

-2,0

-0,6

-35,2

32,4

-0,3

 

 

 

 

 

 

 

 

Ingångsavdrag

 

 

0,0

0,0

0,0

 

 

 

 

 

 

 

 

Nedsättning för den först anställda

-2,3

0,4

-0,2

0,0

-0,3

 

 

 

 

 

 

 

 

Särskild löneskatt för äldre

 

-1,4

-1,4

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Förändringar i nedsättningen av

 

 

 

 

 

 

socialavgifter för unga

 

-0,5

-0,4

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Övriga socialavgifter

0,3

0,8

-33,3

32,5

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Skatt på kapital

-0,7

-0,6

0,9

-4,6

6,4

0,0

 

 

 

 

 

 

 

Inkomstskatt, företag

0,3

0,6

2,9

-4,0

6,3

 

 

 

 

 

 

 

 

Skatt på finanssektorn

 

 

 

 

6,3

 

 

 

 

 

 

 

 

Nya skatteregler företagssektorn

0,0

-0,1

2,9

-4,0

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Övriga inkomstskatter, företag

0,3

0,7

0,0

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Fastighetsskatt

-1,2

-1,2

-1,0

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Vattenkraft: skattesatsändringar

-1,2

-1,2

-1,0

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Övriga skatter på kapital

0,1

-0,1

-1,0

-0,6

0,1

 

 

 

 

 

 

 

 

Anstånd med kupongskatt i vissa fall

 

 

-0,6

0,2

0,2

 

 

 

 

 

 

 

 

Övrigt, övriga skatter på kapital

0,1

-0,1

-0,3

-0,7

-0,1

 

 

 

 

 

 

 

 

Skatt på konsumtion

1,7

2,4

3,1

1,4

0,1

0,0

 

 

 

 

 

 

 

Mervärdesskatt

-0,3

-0,2

-0,2

0,3

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Punktskatter

2,1

2,6

3,3

1,1

0,1

 

 

 

 

 

 

 

 

Energiskatt

1,2

0,9

-0,5

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Koldioxidskatt

0,4

0,2

0,0

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Skatt på vägtrafik, trängselskatt m.m.

0,5

1,2

1,5

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Skatt på plastbärkassar

 

 

1,7

0,8

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Övriga punktskatter

-0,1

0,3

0,7

0,3

0,1

 

 

 

 

 

 

 

 

Restförda och övriga skatter

2,5

-2,5

-4,6

1,3

0,0

0,0

 

 

 

 

 

 

 

Totala skatteintäkter

-3,7

-25,8

-34,6

27,1

6,2

0,0

 

 

 

 

 

 

 

Totala skatteintäkter, exkl. kommunal

 

 

 

 

 

 

utdebitering

-3,9

-27,5

-36,7

27,1

6,2

0,0

 

 

 

 

 

 

 

Anm.: I de celler där det står 0,0 uppgår beloppet till mindre än 0,05 miljarder kronor.

Källa: Egna beräkningar.

60

Prop. 2019/20:100

6.3Statens inkomster

Skatteinkomster

Inkomsterna i statens budget består av statens skatteinkomster och övriga inkomster.

Skatteintäkter och skatteinkomster har olika påverkan på de offentliga finanserna. Skatteintäkterna påverkar det finansiella sparandet medan periodiseringsposter som kapitalplaceringar på skattekontot endast påverkar statens inkomster och budgetsaldo. Motsvarande skillnad finns för övriga inkomster. Vissa inkomster av statens verksamhet, såsom utdelningar från statens aktieinnehav, påverkar statens finansiella sparande medan försäljningsinkomster och återbetalningar av lån endast påverkar statens inkomster och budgetsaldo.

Övriga inkomster

Utfall och prognoser för de inkomster som redovisas under posten Övriga inkomster i statens budget framgår av tabell 6.3. Bland dessa inkomster ingår avräkningar, som främst avser kompensation för statlig och kommunal mervärdesskatt.

Inkomster av statens verksamhet består främst av utdelningar från statens aktie- innehav, affärsverkens och Riksbankens inlevererade överskott, ränteinkomster samt inkomster från offentligrättsliga avgifter. År 2020 beräknas dessa inkomster uppgå till 46 miljarder kronor. Regeringen föreslår i propositionen Vårändringsbudget för 2020 en försäljning av Thielska galleriet till stiftelsen Thielska galleriet vilket påverkar inkomsterna av statens verksamhet (se tabell 6.8).

Tabell 6.8

Effekt på inkomster av statens verksamhet

 

Miljarder kronor

 

 

 

 

2020

 

 

Försäljning av Thielska galleriet

0,01

 

 

Anm.: Det exakta beloppet är beräknat till 8,05 miljoner kronor.

 

Källa: Egna beräkningar.

 

Inkomster av försåld egendom omfattar redovisade försäljningar av statlig egendom, varav försäljningar av aktier i statligt ägda bolag vanligtvis utgör den största delen. För 2020–2023 görs ett beräkningstekniskt antagande om försäljningsinkomster om

5 miljarder kronor per år.

Inkomsterna från återbetalning av lån omfattar återbetalning av studiemedel för lån upptagna före 1989 samt av övriga lån. År 2020 beräknas de till 0,7 miljarder kronor.

Kalkylmässiga inkomster omfattar vissa avskrivningar, amorteringar samt statliga pensionsavgifter. Pensionsavgifterna utgör merparten av dessa inkomster. År 2020 beräknas de till 16 miljarder kronor.

Posten Bidrag från EU omfattar bidrag från olika EU-fonder. De största bidragen kommer från Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden och EU:s jordbruksfonder. Bidragen är främst kopplade till utgifter på anslag inom utgifts- områden. År 2020 beräknas dessa inkomster till 14 miljarder kronor.

Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet omfattar två delar, tillkommande skatter och avräkningar. Tillkommande skatter avser främst skatter som tillfaller EU och kommunala utjämningsavgifter enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade. Avräkningar består till största delen av statliga och kommunala myndigheters kompensation för inbetald mervärdesskatt. År 2020 väntas avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet uppgå till minus 116 miljarder kronor.

61

Prop. 2019/20:100

Utgifter som redovisas som krediteringar på skattekonto budgeteras fr.o.m. 2016 under anslag på budgetens utgiftssida. Kvar finns en inkomsttitel som avser de nedsättningar som kan ges som stöd till korttidsarbete.

Ändrad redovisning av inkomsttitlar

Följande inkomsttitlar läggs till:

1157 Skattereduktion för boende i vissa glest befolkade områden,

1158 Skattereduktion sjuk- och aktivitetsersättning,

1159 Skattereduktion förnybar el,

1465 Intäkter från handel med elcertifikat och

7232 Intäkter från handel med elcertifikat.

Följande inkomsttitlar tas bort:

1455 Skatt på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer,

1642 Avgifter till kärnavfallsfonden,

8111 Anställningsstöd och

8123 Jämställdhetsbonus.

6.4Uppföljning av statens inkomster

Nedan jämförs prognosen för skatteintäkterna och övriga inkomster i denna proposition med prognosen i budgetpropositionen för 2020. Vidare görs en uppföljning av inkomsterna i statens budget för 2018 och 2019. Prognosskillnaderna finns redovisade i tabell 6.9.

Jämförelse med prognosen i budgetpropositionen för 2020

Skatt på arbete

Intäkterna för 2019 är nedreviderade med 13 miljarder kronor jämfört med budget- propositionen. Det förklaras framför allt av kommunal inkomstskatt, men även arbetsgivaravgifter och särskild löneskatt är något nedreviderade.

Kommunal inkomstskatt är nedreviderad 2019, främst till följd av förslaget om höjd avsättning till periodiseringsfond för enskilda näringsidkare som beslutades efter ett initiativ från Finansutskottet (bet. 2019/20:FiU53). I år är kommunal inkomstskatt nedreviderad till följd av en kraftigt nedreviderad lönesumma. Detta motverkas något av att inkomstindex för 2020 fastställdes till ett högre värde än beräknat i budget- propositionen samt att det slutliga beskattningsutfallet var något högre än vad som tidigare beräknats utifrån de preliminära beskattningsutfallen. Kommunerna höjde i genomsnitt kommunalskatten för 2020, vilket också innebär en upprevidering eftersom den använda prognosmetoden utgår från oförändrade regler. Samtliga av dessa revideringar påverkar nivån på skatteinkomsterna under hela prognosperioden. Från nästa år tar utvecklingen av lönesumman fart igen vilket innebär att nedrevide- ringen av kommunal inkomstskatt är mindre 2022 och 2023 än vad den är i år.

De indirekta skatterna är något nedreviderade 2019. Från 2020 och resten av prognos- perioden har de indirekta skatterna reviderats ned kraftigt. Den kraftiga minskningen 2020 beror till stor del på den tillfälliga nedsättningen av arbetsgivaravgifter och egenavgifter som regeringen föreslår till följd av konjunkturnedgången. En betydligt lägre tillväxt av lönesumman 2020 påverkar också negativt hela prognosperioden, framför allt arbetsgivaravgifterna.

62

Prop. 2019/20:100

Skatt på kapital

Intäkterna från kapitalskatter har totalt reviderats upp med 2 miljarder kronor 2019 jämfört med prognosen i budgetpropositionen. Det är främst hushållens skatt på kapital som reviderats upp på grund av högre kapitalvinster och utdelningsinkomster. Från 2020 har prognosen däremot reviderats ned kraftigt till följd av konjunktur- nedgången, med i genomsnitt knappt 50 miljarder kronor per år 2020–2022. Det är framför allt skatt på företagsvinster och hushållens kapitalskatt som reviderats ned. Det förklaras av svagare tillgångspriser och försämrad vinstutveckling för företagen men även av en metodförändring som innebär en successiv återgång till en genom- snittlig andel av BNP. Även avkastningsskatt har reviderats ned från 2021 till följd av en lägre statslåneränta jämfört med bedömningen i budgetpropositionen.

Skatt på konsumtion och insatsvaror

Intäkterna från mervärdesskatt har reviderats upp med knappt 4 miljarder kronor 2019 sedan budgetpropositionen. Upprevideringen förklaras av att utfall kommit in starkare än tidigare förväntat. För 2020–2022 är prognosen kraftigt nedreviderad, vilket beror på att hushållskonsumtionen och investeringarna bedöms minska.

Intäkterna från punktskatter har sammantaget reviderats upp något 2019 jämfört med budgetpropositionen. Det förklaras huvudsakligen av en ny bestämmelse om att intäkter från elcertifikat ska redovisas som en inkomsttitel under övriga skatter på energi och miljö. För 2020–2022 är prognosen sammantaget något reviderad jämfört med budgetpropositionen. Bland annat påverkar intäkter från elcertifikat revideringen uppåt medan energi- och koldioxidskatt och skatt på vägtrafik har reviderats ned.

Periodiseringar

Kapitalplaceringar på skattekontot gör prognosen svårbedömd. I budgetpropositionen antogs att hälften av kapitalplaceringarna betalas ut 2021 och hälften 2022. I nuvarande prognos antas att samtliga kapitalplaceringar betalas ut efter prognos- periodens slut.

Övriga inkomster

Utfallet för övriga inkomster för 2019 blev lägre än vad som förväntades i budget- propositionen. Det beror till stor del på att inkomsterna av försåld egendom blev lägre än det beräkningstekniska antagandet om 5 miljarder kronor.

Prognosen för övriga inkomster har reviderats upp med mellan 8 och 15 miljarder kronor per år för 2020–2022 sedan budgetpropositionen (se tabell 6.10). Upp- revideringen förklaras till viss del av att Riksbankens inlevererade överskott väntas bli högre och av att konjunkturnedgången väntas medföra lägre mervärdesskatte- kompensation till stat och kommun.

63

Prop. 2019/20:100

Tabell 6.9 Aktuellt utfall och prognos jämfört med statens budget för 2018 och 2019 samt en jämförelse med prognosen i budgetpropositionen för 2020

Miljarder kronor

 

 

 

Aktuell

 

Jmf

Jmf

Jmf

Jmf

Jmf

 

Utfall

Jmf SB

prognos

Jmf SB

BP20

BP20

BP20

BP20

BP20

Inkomstår

2018

2018

2019

2019

2018

2019

2020

2021

2022

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Skatt på arbete

1 242,8

3,8

1 260,2

-13,1

0,2

-12,7

-59,9

-19,8

-15,7

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Direkta skatter

656,9

-0,3

655,1

-11,1

0,2

-10,3

-16,6

-8,3

-6,3

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Kommunal inkomstskatt

726,0

0,0

742,1

-10,4

0,6

-9,7

-14,0

-9,3

-8,9

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Statlig inkomstskatt

60,4

-0,4

57,1

0,0

-0,2

-0,3

-3,8

-1,4

-0,5

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Jobbskatteavdrag

-113,1

-0,6

-126,8

 

-0,2

-0,1

1,5

2,7

3,4

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Husavdrag

-14,2

0,8

-15,5

 

0,0

-0,1

-0,3

-0,3

-0,4

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Övrigt

-2,2

-0,1

-1,8

 

0,0

-0,1

0,0

0,0

0,0

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Indirekta skatter

585,9

4,0

605,1

-2,0

0,1

-2,4

-43,4

-11,5

-9,4

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Arbetsgivaravgifter

566,5

1,7

588,6

-2,6

0,1

-1,2

-19,2

-16,7

-16,5

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Egenavgifter

11,8

-1,0

12,3

-0,8

0,0

0,0

0,1

0,1

0,0

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Särskild löneskatt

49,2

0,5

48,7

-0,2

0,0

-1,0

-2,0

-1,9

-2,0

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Nedsättningar

-3,3

2,8

-4,0

1,8

0,0

0,2

-23,6

5,9

7,8

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Skatt på tjänstegruppliv

0,6

0,1

0,6

0,1

0,0

0,0

0,0

0,0

0,0

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Avgifter till premiepensionssystemet

-38,8

-0,1

-41,1

-0,2

0,0

-0,3

1,3

1,1

1,2

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Skatt på kapital

261,4

5,8

274,4

2,9

-6,9

2,2

-59,2

-49,5

-35,1

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Skatt på kapital, hushåll

69,3

-0,1

71,7

2,9

-0,9

3,3

-14,3

-13,8

-8,0

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Skatt på företagsvinster

132,9

3,3

145,1

1,8

-6,1

-0,3

-41,6

-30,4

-20,7

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Avkastningsskatt

5,4

1,0

5,4

-1,0

0,3

0,3

0,6

-1,9

-3,5

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Fastighetsskatt

33,2

0,5

32,7

0,6

-0,2

0,5

0,6

0,4

0,5

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Stämpelskatt

12,1

-0,2

12,3

-0,6

0,0

0,5

-0,9

-0,5

0,0

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Kupongskatt m.m.

8,5

1,3

7,2

-0,9

0,0

-2,1

-3,6

-3,3

-3,3

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Skatt på konsumtion och insatsvaror

580,5

-0,3

598,8

4,0

4,1

5,8

-11,5

-12,3

-8,3

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Mervärdesskatt

446,8

-3,8

461,8

0,8

0,3

3,8

-11,8

-13,0

-8,0

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Skatt på tobak och alkohol

27,3

0,8

26,9

-0,2

0,0

-0,3

0,1

0,0

0,0

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Energiskatt

49,7

2,1

52,4

0,7

0,0

0,1

-0,1

-0,4

-0,6

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Koldioxidskatt

23,0

-0,3

22,2

-0,7

0,0

-0,6

-1,3

-1,5

-1,7

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Övriga skatter på energi och miljö

7,4

3,1

7,8

4,3

3,8

2,5

1,7

2,9

3,0

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Skatt på vägtrafik

19,8

-1,5

20,7

-1,4

0,0

-0,3

-0,4

-0,8

-1,3

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Övriga skatter

6,5

-0,7

7,1

0,5

0,0

0,5

0,4

0,4

0,4

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Skatt på import

6,5

-0,3

6,9

-0,3

0,0

-0,2

-0,9

-0,6

-0,5

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Restförda skatter och övriga skatter

20,3

5,1

12,6

-8,9

5,2

-5,8

-3,4

-4,3

-4,4

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Restförda skatter

-4,7

0,0

-5,0

0,8

0,0

-0,3

-0,9

-0,9

-0,9

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Övriga skatter

25,1

5,1

17,6

-9,7

5,2

-5,5

-2,5

-3,3

-3,5

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Totala skatteintäkter

2 111,6

14,0

2 152,8

-15,4

2,6

-10,7

-134,9

-86,5

-64,0

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Avgår EU-skatter

-6,5

0,3

-6,9

0,3

0,0

0,2

0,9

0,6

0,5

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Offentliga sektorns skatteintäkter

2 105,1

14,3

2 145,9

-15,2

2,6

-10,5

-134,0

-85,9

-63,5

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Avgår, kommunala skatter

-744,1

0,0

-760,6

 

-0,3

10,1

14,2

9,8

9,3

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Avgår, avgifter till

 

 

 

 

 

 

 

 

 

ålderspensionssystemet

-256,7

-2,3

-266,5

 

-0,1

-0,3

6,9

6,5

6,8

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Statens skatteintäkter

1 104,3

12,1

1 118,9

-4,5

2,2

-0,7

-112,8

-69,6

-47,4

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Periodiseringar

24,0

31,0

-13,4

-21,8

6,1

-21,5

-34,5

70,4

39,3

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Statens skatteinkomster

1 128,3

43,0

1 105,5

-26,3

8,3

-22,2

-147,2

0,8

-8,0

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Anm.: Riksdagen beslutade att statens budget för 2019 baserades på en reservation från M och KD. Reservationen innehåller inte belopp för alla poster i ovanstående tabell, varför en del celler lämnats tomma.

Källor: Skatteverket, Ekonomistyrningsverket och egna beräkningar.

64

Prop. 2019/20:100

Uppföljning av statens budget för 2018 och 2019

Skatt på arbete

Prognosen för intäkterna från skatt på arbete har reviderats upp med knappt

4 miljarder kronor för 2018 jämfört med vad som beräknades i statens budget för 2018. Detta beror i huvudsak på att effekten av beslutet om nedsättning av arbetsgivaravgifter för den först anställda inte blev lika stor som väntat.

År 2019 bedöms intäkterna från kommunal inkomstskatt bli lägre jämfört med prognosen i statens budget för 2019. Detta beror på förslaget om höjd avsättning till periodiseringsfond för enskilda näringsidkare. Arbetsgivaravgifterna har reviderats ned med knappt 3 miljarder kronor. Förklaringen är främst en något lägre lönesumma. Nedsättningar av indirekta skatter blev också lägre, vilket främst förklaras av ett lägre utfall än förväntat för det s.k. växa-stödet.

Skatt på kapital

Intäkterna från skatt på kapital 2018 har reviderats upp med 6 miljarder kronor jämfört med vad som beräknades i statens budget för 2018. Det är främst skatt på företagsvinster som reviderats upp, vilket förklaras av att beskattningsutfallet blev högre. Även kupongskatt har reviderats upp jämfört med beräkningen i statens budget för 2018, på grund av ett högre utfall.

År 2019 bedöms intäkterna från skatt på kapital bli 3 miljarder kronor högre jämfört med prognosen i statens budget för 2019. Det är främst hushållens kapitalskatter som reviderats upp, vilket förklaras av högre utdelningsinkomster och kapitalvinster.

Skatt på konsumtion och insatsvaror

Intäkterna från mervärdesskatt 2018 har reviderats ned med knappt 4 miljarder kronor jämfört med statens budget för 2018. Det förklaras av att hushållens konsumtion utvecklades svagare än väntat och av att bostadsinvesteringarna minskade. Prognosen för mervärdesskatteintäkterna 2019 bedöms bli marginellt högre än prognosen i statens budget för 2019.

Intäkterna från punktskatterna 2018 blev högre jämfört med prognosen i statens budget för 2018. Den huvudsakliga förklaringen till skillnaden är en förändrad redovisning av elcertifikat, som enligt nya bestämmelser ska redovisas som en intäkt under övriga skatter på energi och miljö. Denna nya bestämmelse förklarar också att prognosen för punktskatterna 2019 är högre än den i statens budget för 2019.

Periodiseringar

Jämfört med statens budget för 2018 medförde periodiseringseffekter att statens inkomster blev högre än väntat. Det förklaras till stor del av att kapitalplaceringar på skattekonton från företag och hushåll fortsatte att öka detta år. I prognosen i statens budget för 2018 väntades återbetalningar under 2018. I förhållande till statens budget för 2019 medförde periodiseringseffekter att statens inkomster blev lägre än väntat vilket beror på betalningsförskjutningar till kommuner samt till företag och hushåll.

Övriga inkomster

Jämfört med den beslutade budgeten för 2019 blev utfallet för övriga inkomster

5 miljarder kronor lägre än väntat (se tabell 6.10). Det beror främst på att försäljnings- inkomsterna blev lägre än det beräkningstekniska antagandet om 5 miljarder kronor.

65

Prop. 2019/20:100

Tabell 6.10 Utfall för övriga inkomster jämfört med statens budget för 2018 och 2019 samt en jämförelse med prognosen i budgetpropositionen för 2020

Miljarder kronor

 

 

 

 

 

 

Jmf

Jmf

Jmf

Jmf

 

 

Utfall

Jmf SB

Utfall

Jmf SB

BP20

BP20

BP20

BP20

Inkomstår

2018

2018

2019

2019

2019

2020

2021

2022

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Övriga inkomster

-56

-14

-50

-2

-1

8

9

15

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2000

Inkomster av statens

 

 

 

 

 

 

 

 

verksamhet

33

2

35

3

0

5

2

7

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

3000

Inkomster av försåld

 

 

 

 

 

 

 

 

egendom

2

-3

0

-5

-5

0

0

0

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

4000

Återbetalning av lån

1

0

1

0

0

0

0

0

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

5000

Kalkylmässiga inkomster

12

0

14

0

0

0

1

3

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

6000

Bidrag m.m. från EU

12

-1

13

0

0

0

2

2

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

7000

Avräkningar m.m. i

 

 

 

 

 

 

 

 

anslutning till skattesystemet

-116

-12

-113

0

4

3

4

3

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

8000

Utgifter som ges som

 

 

 

 

 

 

 

 

krediteringar på skattekontot

0

0

0

0

0

0

0

0

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Källor: Skatteverket, Ekonomistyrningsverket och egna beräkningar.

66

Prop. 2019/20:100

7 Utgifter

I detta avsnitt redovisas och analyseras utvecklingen av utgifterna i statens budget, vilka delas in i 27 utgiftsområden och posten Minskning av anslagsbehållningar. Till budgetens utgifter hör även Riksgäldskontorets nettoutlåning och den kassamässiga korrigeringen (se avsnitt 8.1).

De takbegränsade utgifterna, dvs. de utgifter som omfattas av utgiftstaket, består av utgifterna inom utgiftsområde 1–25 och 27 samt utgifterna inom ålderspensions- systemet vid sidan av statens budget.

Sammanfattning

I jämförelse med den beslutade budgeten för 2020 beräknas de takbegränsade utgifterna sammantaget bli 90,0 miljarder kronor högre 2020, 20,0 miljarder kronor högre 2021 och 20,2 miljarder kronor högre 2022. Utgifterna ökar med 88,2 miljarder kronor 2020, 15,2 miljarder kronor 2021 och 13,0 miljarder kronor 2022 (tabell 7.10) till följd av förslag i propositionerna Vårändringsbudget för 2020 (prop. 2019/20:99), Extra ändringsbudget för 2020 – Åtgärder med anledning av coronaviruset (prop. 2019/20:132, bet. 2019/20:FiU51,

rskr. 2019/20:199–202), Extra ändringsbudget för 2020 – Ytterligare åtgärder med anledning av coronaviruset (prop. 2019/20:146, bet. 2019/20:FiU56, rskr. 2019/20:207–212) och aviseringar i denna proposition, samt riksdagens ändring av statens budget för 2020 (bet. 2019/20:FiU49, rskr. 2019/20:163–166).

I nominella termer beräknas de takbegränsade utgifterna öka med totalt

130 miljarder kronor 2020–2023. Den största ökningen sker 2020 då utgifterna ökar med 133 miljarder kronor, till stor del till följd av de åtgärder som regeringen vidtar med anledning av spridningen av det nya coronaviruset. Därefter beräknas utgifterna minska med 34 miljarder 2021, för att sedan successivt öka 2022 och 2023 (se tabell 7.2).

De utgiftsområden som väntas bidra mest till ökningen av de takbegränsade utgifterna 2020–2023 är utgiftsområdena 25 Allmänna bidrag till kommuner, 27 Avgiften till Europeiska unionen och 6 Försvar och samhällets krisberedskap. Dessa tre utgiftsområden beräknas sammanlagt öka med knappt 59 miljarder kronor under perioden.

Utgifterna för ålderspensionssystemet beräknas öka med knappt 36 miljarder kronor 2020–2023. Det innebär en årlig genomsnittlig ökning med 2,2 procent, dvs. en något lägre ökningstakt än de takbegränsade utgifterna som helhet.

67

Prop. 2019/20:100

Tabell 7.1 Utgifter inom budgetens utgiftsområden och takbegränsade utgifter som andel av BNP

Procent av BNP. Utfall 2019, prognos 2020–2023

 

2019

2020

2021

2022

2023

Utgifter inom utgiftsområden exkl.

 

 

 

 

 

statsskuldsräntor1

19,7

22,8

21,0

20,1

19,1

Statsskuldsräntor m.m.1

0,4

0,5

0,0

0,1

0,1

Summa utgiftsområden

20,2

23,2

21,0

20,2

19,2

Ålderspensionssystemet vid sidan av

 

 

 

 

 

statens budget

6,3

6,8

6,5

6,3

6,2

 

 

 

 

 

 

Takbegränsade utgifter2

26,0

29,5

27,4

26,5

25,3

1Inkl. förbrukning av anslagsbehållningar och utnyttjande av anslagskredit.

2Utgifter inom budgetens utgiftsområden (exkl. utg.omr. 26 Statsskuldsräntor m.m.) och ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget.

Källa: Egna beräkningar.

Tabell 7.2 Utgifter per utgiftsområde

Miljoner kronor

 

 

2019

2020

2020

2021

2022

2023

Utgiftsområde

Utfall1

Anslag2

Prognos

Beräknat

Beräknat

Beräknat

1

Rikets styrelse

14 968

15 344

15 606

15 330

15 466

15 526

 

 

 

 

 

 

 

 

2

Samhällsekonomi och finansförvaltning

16 596

17 390

17 168

17 434

17 662

18 041

 

 

 

 

 

 

 

 

3

Skatt, tull och exekution

11 520

12 091

12 028

12 241

12 404

12 514

 

 

 

 

 

 

 

 

4

Rättsväsendet

49 383

52 734

52 547

54 540

55 519

56 161

 

 

 

 

 

 

 

 

5

Internationell samverkan

2 337

2 077

2 050

2 008

2 016

2 020

 

 

 

 

 

 

 

 

6

Försvar och samhällets krisberedskap

60 572

64 890

63 424

70 706

76 800

77 831

 

 

 

 

 

 

 

 

7

Internationellt bistånd

44 240

45 989

45 809

46 528

49 527

52 404

 

 

 

 

 

 

 

 

8

Migration

11 847

11 626

11 173

10 285

10 326

10 479

 

 

 

 

 

 

 

 

9

Hälsovård, sjukvård och social omsorg

79 592

89 144

88 229

82 740

79 755

78 360

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Ekonomisk trygghet vid sjukdom och

 

 

 

 

 

 

10

funktionsnedsättning

97 872

104 493

104 391

93 609

92 443

91 303

 

 

 

 

 

 

 

 

11

Ekonomisk trygghet vid ålderdom

34 486

36 585

36 511

35 337

34 925

34 571

 

 

 

 

 

 

 

 

12

Ekonomisk trygghet för familjer och barn

97 315

103 130

101 792

103 215

105 915

107 931

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Jämställdhet och nyanlända invandrares

 

 

 

 

 

 

13

etablering

13 380

10 121

10 033

7 523

7 247

7 417

 

 

 

 

 

 

 

 

14

Arbetsmarknad och arbetsliv

76 971

92 901

91 690

89 221

89 422

83 920

 

 

 

 

 

 

 

 

15

Studiestöd

22 815

26 847

25 444

26 734

27 165

27 011

 

 

 

 

 

 

 

 

16

Utbildning och universitetsforskning

78 527

84 383

82 175

85 975

86 012

86 571

 

 

 

 

 

 

 

 

17

Kultur, medier, trossamfund och fritid

15 828

17 168

17 016

15 686

15 701

15 445

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Samhällsplanering, bostadsförsörjning och

 

 

 

 

 

 

18

byggande samt konsumentpolitik

3 052

3 729

3 906

4 580

4 286

4 344

 

 

 

 

 

 

 

 

19

Regional tillväxt

3 316

3 673

3 535

3 683

3 521

3 127

 

 

 

 

 

 

 

 

20

Allmän miljö- och naturvård

9 446

12 590

12 109

12 981

13 009

10 331

 

 

 

 

 

 

 

 

21

Energi

2 214

3 469

3 409

2 505

2 503

2 359

 

 

 

 

 

 

 

 

22

Kommunikationer

58 604

62 250

62 221

68 184

69 380

69 111

 

 

 

 

 

 

 

 

23

Areella näringar, landsbygd och livsmedel

20 784

20 318

20 387

18 143

16 487

14 941

 

 

 

 

 

 

 

 

24

Näringsliv

7 304

35 051

34 900

7 296

7 080

6 740

 

 

 

 

 

 

 

 

25

Allmänna bidrag till kommuner

120 052

150 904

150 961

141 029

141 381

141 471

 

 

 

 

 

 

 

 

26

Statsskuldsräntor m.m.

22 174

29 655

22 583

155

5 155

7 155

 

 

 

 

 

 

 

 

27

Avgiften till Europeiska unionen

37 683

41 990

43 454

50 716

51 802

57 557

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Summa utgiftsområden

1 012 879

1 150 542

1 134 551

1 078 385

1 092 911

1 094 640

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Minskning av anslagsbehållningar3

 

 

 

-2 346

-1 343

-2 072

68

Prop. 2019/20:100

 

 

2019

2020

2020

2021

2022

2023

Utgiftsområde

Utfall1

Anslag2

Prognos

Beräknat

Beräknat

Beräknat

 

Summa utgifter4

1 012 879

 

1 134 551

1 076 039

1 091 568

1 092 568

 

Summa utgifter exkl. statsskuldsräntor5

990 706

 

1 111 968

1 075 955

1 086 486

1 085 487

 

Ålderspensionssystemet vid sidan av statens

 

 

 

 

 

 

 

budget

317 628

 

329 594

331 445

342 391

353 149

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Takbegränsade utgifter

1 308 333

 

1 441 562

1 407 400

1 428 877

1 438 636

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Budgeteringsmarginal

42 667

 

300 438

35 600

73 123

101 364

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Utgiftstak6

1 351 000

 

1 742 000

1 443 000

1 502 000

1 540 000

1Anslagen är fördelade till de utgiftsområden de tillhör i statens budget för 2020.

2Inkl. förslag enligt propositionerna Vårändringsbudget för 2020 (prop. 2019/20:99), Extra ändringsbudget för 2020 – Åtgärder med anledning av coronaviruset (prop. 2019/20:132, bet. 2019/20:FiU51, rskr 2019/20:199–202), Extra ändringsbudget för 2020 – Ytterligare åtgärder med anledning av coronaviruset (prop. 2019/20:146, bet. 2019/20:FiU56, rskr. 2019/20:207–212) samt riksdagens ändring av statens budget för 2020 (bet 2019/20:FiU49, rskr. 2019/20:163–166).

3Posten Minskning av anslagsbehållningar beskriver skillnaden mellan beräknade anslagsnivåer och prognos för den faktiska utgiftsförbrukningen.

4Inkl. posten Minskning av anslagsbehållningar.

5Summa utgiftsområden exkl. utg.omr. 26 Statsskuldsräntor m.m. och exkl. minskning av anslagsbehållningar för statsskuldsräntor.

6Regeringens förslag till nivå på utgiftstaket 2020 i propositionen Vårändringsbudget för 2020 (prop. 2019/20:99) och bedömning av utgiftstakets nivå för 2023 i denna proposition (se avsnitt 5.3).

Källa: Egna beräkningar.

7.1Utveckling av de takbegränsade utgifterna över tid

Nedan beskrivs prognosen för de takbegränsade utgifterna 2020–2023. Analysen utgår från ett antal faktorer som är viktiga för utgiftsutvecklingen och som är generella för utgiftsområdena. Dessa faktorer är bl.a. beslutade, föreslagna och aviserade reformer, pris- och löneomräkning, makroekonomisk utveckling och volymförändringar. Den nominella årliga förändringen av de takbegränsade utgifterna uppdelat enligt dessa faktorer redovisas i tabell 7.3 och varje rad i tabellen kommenteras mer utförligt nedan.

Tabell 7.3

Förändringar av takbegränsade utgifter jämfört med det föregående året

Miljarder kronor. Prognos 2020–2023

 

 

 

 

 

 

2020

2021

2022

2023

Takbegränsade utgifter

133

-34

21

10

 

 

 

 

 

 

Förklaras av:

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Beslutade, föreslagna och aviserade reformer1

89

-52

-3

-3

Pris- och löneomräkning

6

5

5

4

 

 

 

 

 

Makroekonomiska förändringar

25

9

16

11

 

 

 

 

 

 

Volymer2

 

-4

-3

1

-3

Tekniska justeringar3

4

0

0

0

Övrigt

 

13

6

3

1

 

 

 

 

 

 

Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan.

1Anslagsförändringar som motiverar teknisk justering av utgiftstaket ingår inte. Vidare ingår inte medel som i tidigare propositioner om ändringar i statens budget föreslagits eller som i propositionen Vårändringsbudget för 2020 (prop. 2019/20:99) föreslås tillföras regelstyrda anslag som påverkas av förändringar i volym och makroekonomiska förutsättningar (i första hand transfereringsanslag).

2Begreppet volym innefattar ett antal olika slags utgiftsförändringar, till följd av bl.a. antal personer i transfereringssystemen, längden på den tid som en person finns i ett transfereringssystem samt förändringar av nivån på styckkostnader i transfereringssystemen som inte direkt kan kopplas till den makroekonomiska utvecklingen.

3Utgiftsförändringar som motiverar teknisk justering av utgiftstakets nivå.

Källa: Egna beräkningar.

De takbegränsade utgifterna beräknas öka med sammanlagt 130 miljarder kronor

2020–2023. Det motsvarar en genomsnittlig årlig ökning om 2,4 procent. Ökningen förklaras i första hand av den makroekonomiska utvecklingen som väntas medföra att utgifterna ökar bl.a. till följd av att den genomsnittliga ersättningsnivån i de olika

69

Prop. 2019/20:100

transfereringssystemen ökar, givet formerna för indexering i de olika systemen. Kopplat till den makroekonomiska utvecklingen ökar även anslagen för förvaltnings- och investeringsändamål i enlighet med systemet för pris- och löneomräkning. Även de beslutade, föreslagna och aviserade reformerna bidrar till ökningen. Förslagen i propositionerna Vårändringsbudget för 2020 samt de extra ändringsbudgetar som tillkommit till följd av spridningen av det nya coronaviruset är en stor anledning till denna ökning. Volymrelaterade utgiftsförändringar i transfereringssystemen väntas bidra till att minska de takbegränsade utgifterna 2020, 2021 och 2023.

Beslutade, föreslagna och aviserade reformer

Nedan beskrivs hur de takbegränsade utgifternas utveckling påverkas av alla tidigare beslut eller godkända beräkningar av riksdagen samt regeringens nu aktuella förslag och aviseringar som har ekonomiska konsekvenser. Det är därmed den samlade budgeteffekten i förhållande till det föregående året som redovisas. I beskrivningen ingår även budgeteffekterna av att tidigare reformer och temporära program upphör eller minskar i omfattning.

Beslutade, föreslagna och aviserade reformer beräknas öka de takbegränsade utgifterna 2020. Jämfört med 2020 minskar därefter utgifter som följer av reformer 2021–2023, då flera av åtgärderna som genomförs 2020 upphör eller minskar i omfattning. De utgiftsområden där de beräknade utgifterna ökar mest till följd av beslut under perioden 2020–2023 är utgiftsområdena 25 Allmänna bidrag till kommunerna,

6 Försvar och samhällets krisberedskap, 22 Kommunikationer och 4 Rättsväsendet.

Inom flera utgiftsområden beräknas utgifterna sammantaget minska 2020–2023. Det gäller bl.a. utgiftsområdena 14 Arbetsmarknad och arbetsliv, 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg, 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering och

21 Energi.

I tabell 7.4 redovisas hur beslutade, föreslagna och aviserade reformer påverkar utgifterna fördelat på enskilda utgiftsområden. Nedan kommenteras, för varje år 2020–2023, de utgiftsområden som uppvisar störst förändring av de beräknade utgifterna mellan år.

Tabell 7.4 Förändring av takbegränsade utgifter jämfört med det föregående året till följd av tidigare beslutade och aviserade samt nu föreslagna reformer

Miljarder kronor

Utgiftsområde

2020

2021

2022

2023

1

Rikets styrelse

0,0

-0,2

-0,1

-0,1

 

 

 

 

 

 

2

Samhällsekonomi och finansförvaltning

0,2

-0,2

0,0

0,0

 

 

 

 

 

 

3

Skatt, tull och exekution

0,3

0,0

0,0

-0,1

 

 

 

 

 

 

4

Rättsväsendet

3,0

1,1

0,3

-0,1

 

 

 

 

 

 

5

Internationell samverkan

-0,3

0,0

0,0

0,0

 

 

 

 

 

 

6

Försvar och samhällets krisberedskap

2,9

4,5

5,1

0,1

 

 

 

 

 

 

7

Internationellt bistånd

1,5

0,5

0,0

0,0

 

 

 

 

 

 

8

Migration

-0,6

-0,8

-0,5

1,9

 

 

 

 

 

 

9

Hälsovård, sjukvård och social omsorg

8,1

-6,2

-3,1

-1,6

 

 

 

 

 

 

10

Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning

8,4

-8,8

0,0

0,0

 

 

 

 

 

 

11

Ekonomisk trygghet vid ålderdom

1,8

-0,1

0,0

0,0

 

 

 

 

 

 

12

Ekonomisk trygghet för familjer och barn

0,1

0,0

0,0

0,0

 

 

 

 

 

 

13

Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering

-0,2

-0,7

-0,5

-0,2

 

 

 

 

 

 

14

Arbetsmarknad och arbetsliv

4,8

-7,2

-0,8

-1,1

70

Prop. 2019/20:100

Utgiftsområde

2020

2021

2022

2023

15

Studiestöd

1,7

-0,9

-0,3

-0,1

 

 

 

 

 

 

16

Utbildning och universitetsforskning

2,8

0,7

-0,8

-0,2

 

 

 

 

 

 

17

Kultur, medier, trossamfund och fritid

1,2

-1,6

-0,1

-0,4

 

 

 

 

 

 

18

Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt

 

 

 

 

konsumentpolitik

-0,3

0,8

-0,3

0,0

 

 

 

 

 

 

19

Regional tillväxt

0,1

0,0

-0,2

0,0

 

 

 

 

 

 

20

Allmän miljö- och naturvård

1,3

0,4

0,0

-2,7

21

Energi

-0,5

-1,0

0,0

-0,1

 

 

 

 

 

 

22

Kommunikationer

0,6

5,8

0,1

-0,5

 

 

 

 

 

 

23

Areella näringar, landsbygd och livsmedel

-1,9

0,6

-1,7

2,1

24

Näringsliv

27,6

-27,8

-0,2

-0,4

 

 

 

 

 

 

25

Allmänna bidrag till kommuner

26,7

-9,9

0,4

0,1

 

 

 

 

 

 

27

Avgiften till Europeiska unionen

0,0

0,0

0,0

0,0

 

 

 

 

 

Summa utgiftsförändringar

89,5

-51,2

-2,8

-3,3

 

 

 

 

 

Ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget

-0,6

-0,6

0,1

0,0

 

 

 

 

 

Takbegränsade utgifter

88,9

-51,8

-2,8

-3,3

 

 

 

 

 

 

Anm.: Anslagsförändringar som motiverar teknisk justering av utgiftstaket ingår inte. Vidare ingår inte medel som i tidigare propositioner om ändringar i statens budget föreslagits eller som i propositionen Vårändringsbudget för 2020 (prop. 2019/20:99) föreslås tillföras regelstyrda anslag som påverkas av förändringar i volym och makroekonomiska förutsättningar (i första hand transfereringsanslag).

Källa: Egna beräkningar.

Förändring av beräknade utgifter 2020

Utgifterna beräknas öka med sammantaget 88,9 miljarder kronor 2020 jämfört med 2019 främst till följd av de omfattande åtgärder som initierats på grund av spridningen av det nya coronaviruset. De beloppsmässigt största utgiftsförändringarna finns inom utgiftsområdena 24 Näringsliv, 25 Allmänna bidrag till kommuner, 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning och 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg. Reformerna inom dessa fyra utgiftsområden uppgår sammanlagt till

70,8 miljarder kronor 2020.

De beräknade utgifterna inom utgiftsområde 24 Näringsliv ökar kraftigt 2020 jämfört med 2019 till följd av de åtgärder som vidtagits på grund av effekterna av spridningen av det nya coronaviruset. Åtgärderna omfattar bl.a. ett system för korttidspermittering och kapitaltillskott till ALMI för att utöka låneverksamheten. Även inom utgifts- område 25 Allmänna bidrag till kommuner ökar utgifterna kraftigt. Detta beror på höjningar av generella statsbidrag till kommunsektorn bl.a. i propositionen Vårändringsbudget för 2020 (prop. 2019/20:99). Inom utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning ökar de beräknade utgifterna 2020 till följd av de åtgärder som vidtagits på grund av spridningen av det nya coronaviruset. Åtgärderna omfattar bl.a. arbetsgivares rätt till ersättning för sjuklönekostnader och ersättning för karensavdrag.

Inom utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg väntas utgifterna öka till följd av de åtgärder som vidtagits på grund av spridningen av det nya coronaviruset, bl.a. i form av ett särskilt stöd till regioner och kommuner och ett ökat anslag för smittbärarpenning. Utgifterna beräknas även öka till följd av ökade kostnader för läkemedelsförmånerna och satsningar för att korta vårdköerna (se bl.a.

prop. 2019/20:1, bet. 2019/20:SoU1, rskr. 2019/20:135).

71

Prop. 2019/20:100

Förändring av beräknade utgifter 2021

Utgifterna beräknas minska med sammantaget 51,8 miljarder kronor 2021 jämfört med 2020, främst till följd av att de omfattande åtgärder som vidtagits 2020 med anledning av spridningen av det nya coronaviruset minskar i omfattning 2021. De beloppsmässigt största förändringarna finns inom utgiftsområdena 24 Näringsliv, 25 Allmänna bidrag till kommuner, 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning och 14 Arbetsmarknad och arbetsliv.

Utgifterna beräknas minska 2021 jämfört med 2020 inom utgiftsområde 24 Näringsliv bl.a. beroende på att ett stort kapitaltillskott genomförs under 2020 och att omfattningen av korttidsarbete förväntas minska kraftigt jämfört med 2020. Även utgifterna inom utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner beräknas minska 2021 jämfört med 2020, då höjningarna av det generella statsbidraget till kommun- sektorn är mer omfattande 2020 än 2021. Inom utgiftsområdena 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning och 14 Arbetsmarknad och arbetsliv beräknas utgifterna minska 2021 på grund av att flera tillfälliga satsningar till följd av spridningen av det nya coronaviruset upphör 2020.

Förändring av beräknade utgifter 2022

Utgifterna beräknas minska med sammantaget 2,8 miljarder kronor 2022 jämfört med 2021, bl.a. till följd av att reformer upphör eller minskar i omfattning. De belopps- mässigt största förändringarna av de beräknade utgifterna finns inom utgiftsområdena 6 Försvar och samhällets krisberedskap, 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg och 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel.

Inom utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap beräknas utgifterna öka till följd av stegvisa satsningar som syftar till att stärka Sveriges försvarsförmåga. Inom utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg beräknas utgifterna minska, framför allt till följd av att tillfälliga satsningar upphör. För utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel väntas de beräknade utgifterna minska 2022 jämfört med 2021 till följd av omfördelning av medel mellan år inom landsbygdsprogrammets programram.

Förändring av beräknade utgifter 2023

År 2023 beräknas utgifterna minska med sammantaget 3,3 miljarder kronor jämfört med 2022, bl.a. till följd av att flera tidigare beslutade satsningar upphör eller minskar i omfattning. Förändringen av de beräknade utgifterna väntas främst ske inom utgifts- område 20 Allmän miljö- och naturvård, men även inom utgiftsområdena 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel och 8 Migration.

Den största förändringen av de beräknade utgifterna 2023 jämfört med 2022 sker inom utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård till följd av att satsningar, såsom Klimatklivet och åtgärder för respektive skydd av värdefull natur, minskar i omfattning 2022. Inom utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel beräknas utgifterna öka 2023 jämfört med 2022 bl.a. till följd av omfördelning av medel mellan år inom landsbygdsprogrammets programram. Inom utgiftsområde 8 Migration beräknas utgifterna öka 2023 jämfört med 2022 som en konsekvens av att lagen (2016:752) om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige upphör under 2021. Prognosen bygger på antagandet att utlänningslagens (2005:716) bestämmelser i dess nuvarande lydelse då kommer att tillämpas.

72

Prop. 2019/20:100

Pris- och löneomräkning

Den årliga pris- och löneomräkningen av anslag som används för förvaltnings- och investeringsändamål medför att de takbegränsade utgifterna beräknas öka 2020–2023.

Vid omräkningen av myndigheternas förvaltningsanslag, som utgör huvuddelen av de anslag som pris- och löneomräknas, används olika index för att följa utvecklingen avseende löner, hyreskostnader och övriga förvaltningskostnader. Omräkningstalen för 2020 och 2021 är fastställda och redovisas i tabell 7.5. Pris- och löneomräkningen för 2022 och 2023 är fortfarande preliminär.

Tabell 7.5 Omräkningstal i pris- och löneomräkningen av förvaltningsanslag 2020 och 2021

Procent

 

2020

2021

Löneindex

1,60

1,25

 

 

 

varav arbetskostnadsindex

2,87

2,72

 

 

 

varav produktivitetsavdrag

-1,27

-1,47

 

 

 

Hyresindex

1,59

1,13

 

 

 

Index för övriga förvaltningsavgifter

1,53

1,54

 

 

 

Högskoleindex

1,91

1,72

 

 

 

Anm.: Hyresindex används i de fall myndigheter inte har hyresavtal som kan omförhandlas under aktuellt budgetår. För myndigheter med hyresavtal som kan omförhandlas används anslagsspecifika omräkningstal.

Källor: Ekonomistyrningsverket, Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

Makroekonomiska förändringar

De statliga utgifterna påverkas av den ekonomiska utvecklingen i Sverige och i omvärlden. Detta sker bl.a. genom att ersättningen till hushållen inom flertalet transfereringssystem i olika grad följer den allmänna pris- och löneutvecklingen. För 2020–2023 medför den makroekonomiska utvecklingen att utgifterna ökar med i genomsnitt 15,3 miljarder kronor per år 2020–2023 (se tabell 7.3). Den största förändringen sker 2020, då utgifterna ökar framför allt för inkomstgrundande pensioner och ökad arbetslöshet. Nedan redovisas förklaringar till några av de större utgiftsförändringarna. I avsnitt 4 finns en närmare beskrivning av den makro- ekonomiska utvecklingen.

Inkomstgrundade pensioner

Inkomstgrundade pensioner i ålderspensionssystemet står för huvuddelen av den ökning av de takbegränsade utgifterna 2020–2023 som är hänförlig till den makro- ekonomiska utvecklingen. De årliga ökningarna av utgifterna för ålderspensions- systemet följer normalt löneutvecklingen i samhället, som avspeglas i inkomstindex. Förändringen av framför allt inkomstindex väntas medföra att utgifterna för ålders- pensionssystemet ökar med i genomsnitt 8,5 miljarder kronor per år 2020–2023.

Arbetsmarknad och arbetsliv

Utvecklingen av arbetslösheten som följer av konjunkturnedgången gör att utgifterna inom utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv ökar med i genomsnitt

2,7 miljarder kronor per år 2020–2023. Den stora ökningen sker 2020, därefter avtar ökningen successivt 2021–2022 och 2023 minskar utgifterna jämfört med föregående år.

73

Prop. 2019/20:100

Internationellt bistånd

Storleken på biståndsramen är kopplad till Sveriges bruttonationalinkomst (BNI). Från och med 2018 uppgår biståndsramen till 1 procent av beräknad BNI. Utvecklingen av BNI beräknas öka biståndsramen med i genomsnitt 1,8 miljarder kronor per år 2020–2023.

Sjukförsäkringen och föräldraförsäkringen

De makroekonomiska faktorer som främst påverkar utgifterna inom sjukförsäkringen och föräldraförsäkringen är prisutvecklingen, via prisbasbeloppet, och timlöne- utvecklingen. Utvecklingen av prisbasbeloppet och timlönerna beräknas ge ökade utgifter inom utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktions- nedsättning, med i genomsnitt 1,0 miljarder kronor per år 2020–2023.

Inom utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn beräknas utvecklingen av prisbasbeloppet och timlönerna ge ökade utgifter med i genomsnitt 0,9 miljarder kronor per år 2020–2023.

Volymer i transfereringssystemen

Med volymer avses antalet personer i transfereringssystemen och längden på den tid som en person får ersättning. I begreppet kan också ingå förändringar av nivåerna på styckkostnaderna i transfereringssystemen som inte direkt kan kopplas till den makro- ekonomiska utvecklingen eller som är att betrakta som reformer.

År 2020–2023 beräknas de takbegränsade utgifterna minska med sammanlagt

9 miljarder kronor till följd av volymrelaterade förändringar (se tabell 7.3). Nedan redovisas några av de större bedömda utgiftsförändringarna under prognosperioden som beror på volymantaganden. De volymrelaterade förändringarna över tid påverkas endast i liten grad av effekter av det nya coronaviruset, då de största utgifts- förändringarna som följer av coronaviruset uppstår under beslutade, föreslagna och aviserade reformer.

Färre personer i sjukförsäkringen

Antalet personer i sjukförsäkringen väntas minska 2020–2023 (se tabell 7.6). Det beror huvudsakligen på att antalet personer med sjukersättning som uppnår pensionsålder och lämnar försäkringen antas vara större än antalet som beviljas ersättning. Samman- taget beräknas utgifterna inom utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning till följd av volymutvecklingen minska med 11,0 miljarder kronor 2020–2023, varav 3,6 miljarder kronor 2020.

Fler barn och ökat uttag av föräldraförsäkring

Inom utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn ökar de volym- relaterade utgifterna. Bland annat beräknas fler barn födas och fler personer ta ut både föräldrapenning och tillfällig föräldrapenning (se tabell 7.6). Sammantaget beräknas utgifterna inom utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn öka med 6,3 miljarder kronor 2020–2023, varav 3,5 miljarder kronor 2020.

Minskande utgifter för migration

Sverige tog 2015 emot ca 163 000 asylsökande, vilket var en fördubbling jämfört med 2014. De efterföljande åren har betydligt färre sökt asyl i Sverige och för 2020 beräknas antalet nya asylsökande uppgå till 23 000. Antalet genomsnittligt inskrivna per dygn beräknas stabiliseras omkring 36 900–37 900 för 2020–2023 (se tabell 7.6).

74

Prop. 2019/20:100

Sammantaget beräknas utgifterna inom utgiftsområde 8 Migration minska med 1,8 miljarder kronor 2020–2023.

Minskande utgifter för etablering

Utgifterna inom utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering påverkas främst när de nyanlända fått uppehållstillstånd och mottagits i en kommun. Sammantaget minskar de volymrelaterade utgifterna till följd av att antalet personer som fått uppehållstillstånd och mottagits i en kommun minskar, efter att det stora antalet asylsökande från flyktingkrisen 2015 fått sina ärenden avgjorda och därefter blivit placerade i en kommun. Den minskningen väntas fortgå 2020–2023 då ingen större ökning av antalet uppehållstillstånd som leder till att asylsökande blir kommun- placerade väntas (se tabell 7.6). Det gäller såväl nyanlända vuxna med och utan barn som ensamkommande barn och unga.

Sammantaget beräknas utgifterna inom utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering till följd av volymutvecklingen minska med 5,1 miljarder kronor, varav 3,3 miljarder kronor 2020.

75

Prop. 2019/20:100

Tabell 7.6

Volymer inom olika transfereringssystem

 

 

 

 

 

 

 

 

Könsfördelning

 

Prognos

Prognos

Prognos

Prognos

 

 

 

2019

Utfall 2019

2020

2021

2022

2023

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

40 % kv

 

 

 

 

 

8

Asylsökande, genomsnittligt antal inskrivna per dygn

60 % m

45 255

36 900

36 698

37 016

37 862

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

46 % kv

 

 

 

 

 

9

Antal personer med assistansersättning

54 % m

14 295

13 984

13 643

13 309

13 000

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Antal timmar assistans per vecka per beviljad

98 % kv1

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

9

brukare, genomsnitt

102 % m1

129

130

130

131

132

 

 

 

64 % kv

 

 

 

 

 

10

Antal sjukpenningdagar (netto)2, miljoner

36 % m

53,4

54,0

50,8

50,6

50,5

 

 

 

68 % kv

 

 

 

 

 

10

Antal rehabiliteringspenning-dagar (netto)2, miljoner

32 % m

1,3

1,3

1,3

1,3

1,3

 

 

 

59 % kv

 

 

 

 

 

10

Antal personer med sjukersättning

41 % m

247 153

232 393

218 517

205 347

193 094

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

46 % kv

 

 

 

 

 

10

Antal personer med aktivitetsersättning

54 % m

29 949

28 118

26 872

25 828

25 003

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Antal personer med sjuk- och aktivitetsersättning

53 % kv

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

10

som erhåller bostadstillägg

47 % m

115 991

113 054

110 109

106 965

101 983

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

78 % kv

 

 

 

 

 

11

Antal personer med garantipension

22 % m

662 200

736 000

708 700

715 900

718 700

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

74 % kv

 

 

 

 

 

11

Antal pensionärer som erhåller bostadstillägg

26 % m

287 800

288 200

293 000

297 000

302 200

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

70 % kv

 

 

 

 

 

12

Antal barnbidrag3

30 % m

1 943 267

1 962 200

1 979 000

1 994 600

2 005 867

 

 

 

70 % kv

 

 

 

 

 

12

Antal uttagna föräldrapenningdagar, miljoner

30 % m

55,9

56,0

56,4

57,1

57,5

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Antal uttagna tillfälliga föräldrapenningdagar,

55 % kv

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

12

miljoner

 

45 % m

7,6

9,4

7,8

7,9

8,0

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Genomsnittligt antal ensamkommande barn och

12 % kv

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

13

unga 0–19 år som kommunerna får ersättning för4

88 % m

12 700

6 949

4 732

3 387

2 448

 

Genomsnittligt antal nyanlända som kommunerna

44 % kv

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

13

får schablonersättning för5

56 % m

93 901

59 990

42 230

40 344

40 819

 

 

 

56 % kv

 

 

 

 

 

14

Antal deltagare i etableringsinsatser

44 % m

38 802

25 300

19 500

18 000

18 000

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

47 % kv

 

 

 

 

 

15

Antal personer med studiehjälp

53 % m

428 877

433 600

442 900

453 000

462 200

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

59 % kv

 

 

 

 

 

15

Antal personer med studiemedel

41 % m

502 864

573 900

553 500

545 800

542 500

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

52 % kv

 

 

 

 

 

ÅP

Antal personer med tilläggspension

48 % m

2 026 900

1 961 900

1 890 300

1 813 100

1 734 700

 

 

 

 

 

 

 

 

ÅP

Antal personer med inkomstpension

51 % kv

 

 

 

 

 

 

 

 

49 % m

1 757 800

1 836 000

1 910 800

1 988 100

2 061 200

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Anm.: Volymuppgifter om antal personer avser årsgenomsnitt och är avrundade till närmaste hundratal om inte annat anges. Arbetslösheten och antal deltagare i arbetsmarknadspolitiska program är nära sammankopplade med den konjunkturella utvecklingen. De redovisas därför inte i denna tabell utan ingår i kategorin makroekonomiska förutsättningar.

1Könsfördelningen baseras på genomsnittligt antal timmar per brukare och inte summan.

2Antalet dagar med partiell ersättning är omräknat till hela dagar.

3Könsfördelningen baseras på mottagarens kön.

4Könsfördelningen är en uppskattning som baseras på ett rullande fyraårigt genomsnitt för kommunmottagna ensamkommande barn och unga.

5Könsfördelningen är en uppskattning som baseras på ett rullande treårigt genomsnitt för kommunmottagna.

Källa: Egna beräkningar.

76

Prop. 2019/20:100

Den samlade volymen i vissa transfereringssystem fortsätter att minska

Volymen mäts på olika sätt i olika transfereringssystem, t.ex. utbetalda dagar eller genomsnittligt antal personer som får ersättning. Omräkning till helårsekvivalenter är ett sätt att göra volymerna jämförbara mellan olika transfereringssystem. En helårs- ekvivalent motsvarar exempelvis två personer som under ett år är sjukskrivna på halvtid eller två personer som har fulltidsersättning från a-kassa ett halvår vardera.

Tabell 7.7 Helårsekvivalenter inom vissa transfereringssystem

Tusental, andel av befolkningen 20–64 år i procent inom parentes. Utfall 2019, prognos 2020–2023

 

2019

2020

2021

2022

2023

 

 

 

 

 

 

Sjuk- och rehabiliteringspenning1

231

232

223

223

223

Sjuk- och aktivitetsersättning

248

232

218

206

194

 

 

 

 

 

 

Arbetslöshetsersättning

80

117

112

108

91

 

 

 

 

 

 

Arbetsmarknadspolitiska program2

144

177

202

204

173

Etableringsersättning

38

25

19

18

18

 

 

 

 

 

 

Summa

740

783

775

758

698

 

 

 

 

 

 

Ekonomiskt bistånd

92

106

120

120

115

 

 

 

 

 

 

Summa inkl. ekonomiskt bistånd3

832

889

895

878

813

 

(14,2)

(15,1)

(15,1)

(14,8)

(13,6)

 

 

 

 

 

 

Befolkning 20–64 år

5 858

5 892

5 918

5 945

5 973

 

 

 

 

 

 

Anm.: Beloppen avser åldersgruppen 20–64 år och är avrundade varför de inte alltid överensstämmer med summan.

1Inkl. sjuklön som betalas av arbetsgivaren.

2Deltagare i arbetsmarknadspolitiska program som får ersättning i form av rehabiliteringspenning eller etableringsersättning räknas till sjuk- och rehabiliteringspenning respektive etableringsersättning.

3Summeringen innehåller dubbelräkningar då individer som ingår i andra ersättningssystem också kan vara berättigade till ekonomiskt bistånd.

Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.

I tabell 7.7 redovisas, för transfereringssystemen för ohälsa och arbetsmarknad, de i tabell 7.6 angivna volymerna omräknade till helårsekvivalenter. I tabell 7.7 inkluderas även sjuklön, dvs. ersatt sjukfrånvaro fr.o.m. dag två, i beräkningen av en helårs- ekvivalent. Det innebär att både personer som står utanför arbetsmarknaden och personer som är i arbete ingår. I tabellen redovisas även ekonomiskt bistånd, som är en kommunal utgift, vilket medför viss dubbelräkning eftersom individer som får ersättning från statliga transfereringssystem också kan ha rätt till ekonomiskt bistånd.

Andelen av befolkningen i åldersgruppen 20–64 år som tar emot ersättning i dessa transfereringssystem beräknas öka 2020–2021 för att sedan minska 2022–2023. Mest minskar antalet mottagare av sjuk- och aktivitetsersättning samt etableringsersättning. För arbetsmarknadspolitiska program ökar antalet deltagare 2020–2022 för att sedan minska 2023.

Tekniska justeringar

När en utgiftsförändring inte har samma nettoeffekt på den offentliga sektorns konsoliderade utgifter eller det offentliga finansiella sparandet som på de tak- begränsade utgifterna kan det motivera en teknisk justering av utgiftstaket. Tekniska justeringar har genomförts vid behov sedan utgiftstaket infördes 1997 och justeringarna föreslås normalt i budgetpropositionen.

I budgetpropositionen för 2020 ingår en höjning av statsbidragen till kommunerna för att neutralisera att kommunernas skatteintäkter blir lägre till följd av en skattesänkning för personer över 65 år. Detta föranleder en teknisk justering av utgiftstaket fr.o.m.

2020.

77

Prop. 2019/20:100

Övriga utgiftsförändringar

Övriga utgiftsförändringar är sådana som inte förklaras av beslutade, föreslagna och aviserade reformer, pris- och löneomräkning, makroekonomiska förändringar eller volymförändringar. Dessa övriga förändringar består exempelvis av förändringar av nivån på medlemsavgiften till EU. Även tidsförskjutningar i olika program eller utbetalningar, exempelvis investeringar i transportinfrastruktur och olika EU- finansierade program, kategoriseras som övriga utgiftsförändringar. Vidare ingår också den förändring av anslagsbehållningar som följer av skillnaden mellan beräknade anslagsnivåer och prognoser för den faktiska utgiftsförbrukningen.

För 2020–2023 är det i huvudsak den årliga ökningen av EU-avgiften som förklarar övriga utgiftsförändringar. EU-avgiftens utveckling styrs i stort av den fleråriga budgetramen för EU-budgeten.

7.2Utgiftsprognos för 2020

Statens utgifter under 2020 beräknas sammantaget kraftigt överstiga den av riksdagen ursprungliga beslutade budgeten för 2020. Detta förklaras av de åtgärder som vidtagits med anledning av det nya coronaviruset. I tabell 7.8 redovisas den aktuella utgifts- prognosen i förhållande till utfallet för 2019, den ursprungliga budgeten för 2020 och regeringens förslag till förändringar i denna. I den nu aktuella prognosen, vilken inkluderar propositionerna Vårändringsbudget för 2020, Extra ändringsbudget för 2020 – Åtgärder med anledning av coronaviruset, Extra ändringsbudget för 2020 – Ytterligare åtgärder med anledning av coronaviruset och riksdagens ändring av statens budget för 2020, uppgår utgifterna inom samtliga utgiftsområden till sammanlagt

1 134,6 miljarder kronor. I statens budget för 2020 anvisades totalt 1 055,1 miljarder kronor, vilket inkluderar posten Minskning av anslagsbehållningar.

Vårändringsbudgeten för 2020, extra ändringsbudgetar för 2020 samt riksdagens ändring av budgeten höjer anslagen med totalt 88,2 miljarder kronor 2020. Den största enskilda revideringen av utgifterna avser en uppjustering av prognosen för utgifts- område 25 Allmänna bidrag till kommuner då generella statsbidrag till kommunerna har ökats med 22,5 miljarder kronor. Därutöver är prognosen uppjusterad för utgifts- område 24 Näringsliv med 19,5 miljarder kronor till följd av införandet av ett nytt system för stöd vid korttidsarbete. I detta sammanhang är det dock viktigt att framhålla den stora osäkerhet som föreligger i de prognoser som är av betydelse för denna beräkning. Prognosen för utgiftsområde 14 har justerats upp med 12 miljarder kronor framför allt till följd av ökade kostnader för arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd. De största övriga förändringarna avser anslag inom utgiftsområdena 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning, 26 Statsskuldsräntor samt 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg.

78

Prop. 2019/20:100

Tabell 7.8

Utgifter 2019 och 2020

 

 

 

 

 

 

 

Miljarder kronor

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Ändr.budget

 

 

 

 

 

 

 

 

 

(VÄB) och

 

 

 

 

 

 

 

 

 

extra

 

 

Differens

Differens

 

 

 

 

Urspr.

ändrings-

Totalt

 

prognos -

prognos -

 

 

 

 

budget

budgetar

anvisat

Prognos

urspr.

totalt anvisat

 

Utgiftsområde

Utfall 20191

20202

20203

20204

2020

budget 2020

2020

1

Rikets styrelse

15,0

15,1

0,2

15,3

15,6

0,5

0,3

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Samhällsekonomi och

 

 

 

 

 

 

 

2

finansförvaltning

16,6

17,4

 

17,4

17,2

-0,2

-0,2

 

 

 

 

 

 

 

 

 

3

Skatt, tull och exekution

11,5

12,1

0,0

12,1

12,0

0,0

-0,1

 

 

 

 

 

 

 

 

 

4

Rättsväsendet

49,4

51,7

1,0

52,7

52,5

0,8

-0,2

 

 

 

 

 

 

 

 

 

5

Internationell samverkan

2,3

2,0

0,0

2,1

2,1

0,0

0,0

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Försvar och samhällets

 

 

 

 

 

 

 

6

krisberedskap

60,6

64,8

0,1

64,9

63,4

-1,4

-1,5

 

 

 

 

 

 

 

 

 

7

Internationellt bistånd

44,2

46,0

 

46,0

45,8

-0,2

-0,2

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

8

Migration

 

11,8

11,4

0,2

11,6

11,2

-0,3

-0,5

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Hälsovård, sjukvård och social

 

 

 

 

 

 

 

9

omsorg

 

79,6

84,2

5,0

89,1

88,2

4,1

-0,9

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Ekonomisk trygghet vid sjukdom

 

 

 

 

 

 

 

10

och funktionsnedsättning

97,9

95,7

8,8

104,5

104,4

8,7

-0,1

 

 

 

 

 

 

 

 

 

11

Ekonomisk trygghet vid ålderdom

34,5

36,5

0,0

36,6

36,5

0,0

-0,1

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Ekonomisk trygghet för familjer och

 

 

 

 

 

 

 

12

barn

 

97,3

101,4

1,7

103,1

101,8

0,4

-1,3

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Jämställdhet och nyanlända

 

 

 

 

 

 

 

13

invandrares etablering

13,4

10,1

0,1

10,1

10,0

0,0

-0,1