Arbetsrättsliga villkor vid upphandling

Regeringens proposition 2016/17:163

Arbetsrättsliga villkor vid upphandling

Prop.

 

2016/17:163

Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.

Stockholm den 16 mars 2017

Stefan Löfven

Ardalan Shekarabi

(Finansdepartementet)

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås bestämmelser som innebär att upphandlande myndigheter och enheter i upphandlingar ska ställa villkor avseende lön, semester och arbetstid, om det är behövligt och de går att fastställa. De villkor som leverantören minst ska uppfylla ska anges enligt den lägsta nivå som följer av ett centralt kollektivavtal som tillämpas i hela Sverige. Villkoren får dock inte anges till en lägre nivå än vad som följer av lag. Innan villkoren bestäms, ska berörda centrala arbetstagar- och arbetsgivarorganisationer haft tillfälle att yttra sig.

När svensk rätt inte är tillämplig ska villkoren ställas enligt ILO:s kärnkonventioner. Därutöver får de ställas enligt de arbetsrättsliga bestämmelser som gäller där arbetet utförs.

Bestämmelserna ska, till skillnad från förslagen i propositionen Nytt regelverk om upphandling (prop. 2015/16:195), endast tillämpas för direktivstyrda upphandlingar, dvs. främst upphandlingar vars värden uppgår till minst gällande tröskelvärden.

Förslagen föreslås träda i kraft den 1 juni 2017.

1

Prop. 2016/17:163 Innehållsförteckning

1

Förslag till riksdagsbeslut .................................................................

4

2

Lagtext

..............................................................................................

5

 

2.1

Förslag till lag om ändring i lagen (2016:1145) om

 

 

.........................................................

offentlig upphandling

5

 

2.2

Förslag till lag om ändring i lagen (2016:1146) om

 

 

........................

upphandling inom försörjningssektorerna

10

 

2.3

Förslag till lag om ändring i lagen (2016:1147) om

 

 

...........................................

upphandling av koncessioner

19

 

2.4

Förslag till lag om ändring i offentlighets - och

 

 

................................................

sekretesslagen (2009:400)

23

 

2.5

Förslag till lag om ändring i lagen (1971:289) om

 

 

.......................................

allmänna förvaltningsdomstolar

24

3

Ärendet ............................................................och dess beredning

25

4

Särskilda ...........arbetsrättsliga villkor för fullgörande av kontrakt

26

 

4.1

En skyldighet för upphandlande myndigheter och

 

 

.............................

enheter att ställa arbetsrättsliga villkor

27

 

4.2 .....................

Vilka arbetsrättsliga villkor som ska ställas

31

 

4.3 ...........................

Nivåerna på de arbetsrättsliga villkoren

34

 

4.4

Arbetsrättsliga villkor när svensk arbetsrätt inte är

 

 

..........................................................................

tillämplig

37

 

4.5

Bedömningen av behovet av och nivåerna på

 

 

...........................................................................

villkoren

40

 

4.6 ...................

Arbetsrättsliga villkor och underleverantörer

49

 

4.7

Hur uppställda arbetsrättsliga villkor uppfylls av

 

 

......................................................................

leverantörer

54

 

4.8 .......................................

Det icke direktivstyrda området

58

5

Vissa justeringar .................................................................i övrigt

59

6

Ikraftträdande ...................................- och övergångsbestämmelser

60

7

Konsekvenser..................................................................................

61

8

Författningskommentar...................................................................

68

 

8.1

Förslaget till lag om ändring i lagen (2016:1145) om

 

 

.......................................................

offentlig upphandling

68

 

8.2

Förslaget till lag om ändring i lagen (2016:1146) om

 

 

........................

upphandling inom försörjningssektorerna

76

 

8.3

Förslaget till lag om ändring i lagen (2016:1147) om

 

 

...........................................

upphandling av koncessioner

77

 

8.4

Förslaget till lag om ändring i offentlighets - och

 

 

................................................

sekretesslagen (2009:400)

79

 

8.5

Förslaget till lag om ändring i lagen (1971:289) om

 

 

.......................................

allmänna förvaltningsdomstolar

79

2

Bilaga 1

Sammanfattning av delbetänkandet Upphandling

 

 

och villkor enligt kollektivavtal (SOU 2015:78).............

80

Bilaga 2

Lagförslagen i delbetänkandet Upphandling och

 

 

villkor enligt kollektivavtal (SOU 2015:78)....................

83

Bilaga 3

Förteckning över remissinstanserna avseende

 

 

delbetänkandet Upphandling och villkor enligt

 

 

kollektivavtal (SOU 2015:78) .......................................

104

Bilaga 4

Lagförslagen i utkastet till lagrådsremiss Miljö-,

 

 

social- och arbetsrättsliga hänsyn vid upphandling

 

 

den 16 februari 2016......................................................

105

Bilaga 5

Förteckning över remissinstanserna avseende utkast

 

 

till lagrådsremiss Miljö-, social- och arbetsrättsliga

 

 

hänsyn vid upphandling.................................................

126

Bilaga 6

Lagförslagen i lagrådsremissen Miljö-, social- och

 

 

arbetsrättsliga hänsyn vid upphandling .........................

127

Bilaga 7

Lagrådets yttrande över lagrådsremissen Miljö-,

 

 

social- och arbetsrättsliga hänsyn vid upphandling.......

147

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 16 mars 2017......

158

Prop. 2016/17:163

3

Prop. 2016/17:163 1

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till

1.lag om ändring i lagen (2016:1145) om offentlig upphandling,

2.lag om ändring i lagen (2016:1146) om upphandling inom försörjningssektorerna,

3.lag om ändring i lagen (2016:1147) om upphandling av koncessioner,

4.lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400),

5.lag om ändring i lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar.

4

2

Lagtext

Prop. 2016/17:163

Regeringen har följande förslag till lagtext.

2.1Förslag till lag om ändring i lagen (2016:1145) om offentlig upphandling

Härigenom föreskrivs1 i fråga om lagen (2016:1145) om offentlig upphandling

dels att 1 kap. 7 §, 2 kap. 8 §, 8 kap. 13 §, 14 kap. 2 § och 16 kap. 7 § ska ha följande lydelse,

dels att det ska införas fyra nya paragrafer, 17 kap. 2–5 §§, och närmast före 17 kap. 2, 4 och 5 §§ nya rubriker av följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1kap.

7 §

I detta kapitel finns definitioner av begrepp som används i lagen. I

bilaga 3 finns definitioner av vissa tekniska specifikationer.

 

 

 

Det finns definitioner och förklaringar också i andra kapitel.

 

 

 

Bestämmelser om betydelsen av följande begrepp, termer och uttryck

 

finns i nedan angivna paragrafer:

 

 

 

 

 

Anbudsinfordran i 10 kap. 1 §

 

 

 

 

 

Blandade kontrakt i 2 kap. 1 §

 

 

 

 

 

CPV-nomenklaturen i 4 kap. 19 §

 

 

 

 

 

Direktupphandling i 19 kap. 4 §

 

 

 

 

 

Dynamiskt inköpssystem i 8 kap. 1 §

 

 

 

 

Elektronisk auktion i 8 kap. 15 §

 

 

 

 

 

Elektronisk katalog i 8 kap. 28 §

 

 

 

 

 

Förenklat förfarande i 19 kap. 5 §

 

 

 

 

 

Förfarande för inrättande av

 

Förfarande

för inrättande

av

innovationspartnerskap i 6 kap.

innovationspartnerskap

i

6 kap.

30–31 §§

 

 

30 och 31 §§

 

 

 

 

Förhandlat

förfarande

med

Förhandlat

förfarande

med

föregående annonsering i 6 kap.

föregående annonsering i 6 kap.

4–6§§

 

 

4–6 §§

 

 

 

 

Förhandlat förfarande utan föregående annonsering i 6 kap. 12–19 §§

Intern upphandling i 3 kap. 11–16 §§

 

 

 

 

Konkurrenspräglad dialog i

Konkurrenspräglad

dialog

i

6 kap. 20–21 §§

 

 

6 kap. 20 och 21 §§

 

 

 

1Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/24/EU av den 26 februari 2014 om offentlig upphandling och om upphävande av direktiv 2004/18/EG, i den ursprungliga lydelsen, och Rådets direktiv 89/665/EEG av den 21 december 1989 om samordning av lagar och andra författningar för prövning av offentlig upphandling av varor och bygg- och

anläggningsarbeten, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/66/EG.

5

Prop. 2016/17:163

Leverantör av medietjänster i 3 kap. 20 §

 

 

 

 

 

 

Märkning i 9 kap. 12 §

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Selektivt förfarande i 6 kap. 3 §

 

 

 

 

 

 

 

Urvalsförfarande i 19 kap. 6 §

 

 

 

 

 

 

 

Öppet förfarande i 6 kap. 2 §.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2 kap.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

8 §

 

 

 

 

 

 

Om den upphandlande myndigheten tilldelar ett delbart blandat

 

kontrakt som ett enda kontrakt och kontraktet avser dels upphandling av

 

varor, tjänster eller byggentreprenader som regleras i denna lag, dels

 

upphandling som regleras i lagen (2016:1147) om upphandling av

 

koncessioner ska kontraktet tilldelas med tillämpning av

 

 

 

 

1. bestämmelserna om upphand-

1. bestämmelserna om upphand-

 

ling över tröskelvärdena i denna

ling över tröskelvärdena i denna

 

lag, om värdet av den del av

lag, om värdet av den del av

 

kontraktet som regleras i denna lag

kontraktet som regleras i denna lag

 

beräknas uppgå till minst det

beräknas uppgå till minst det

 

tröskelvärde

som

ska

tillämpas

tröskelvärde

som

ska

tillämpas

 

enligt 1 kap. 4 § och 5 kap. 1 §.

enligt 1 kap. 4 § och 5 kap. 1 §,

 

 

 

 

 

 

 

eller

 

 

 

 

 

 

2. bestämmelserna i 19 kap. i denna lag, om värdet av den del av

 

kontraktet som regleras i denna lag beräknas understiga det tröskelvärde

 

som ska tillämpas enligt 1 kap. 4 § och 5 kap. 1 § och värdet av den del

 

som avser koncessioner beräknas understiga det tröskelvärde som ska

 

tillämpas enligt lagen om upphandling av koncessioner.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

8 kap.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

13 §

 

 

 

 

 

 

En upphandlande myndighet får

En upphandlande myndighet får

 

när som helst under det dynamiska

när som helst under det dynamiska

 

inköpssystemets

giltighetstid

inköpssystemets

giltighetstid

 

begära

att

leverantörer

som

begära

att

leverantörer

som

 

godkänts som deltagare i systemet,

godkänts som deltagare i systemet,

 

inom fem arbetsdagar från den dag

inom fem arbetsdagar från den dag

 

då begäran skickades, lämnar in en

då begäran skickades, lämnar in en

 

ny och uppdaterad version av en

ny och uppdaterad version av en

 

sådan egen försäkran som avses i

sådan egen försäkran som avses i

 

15 kap. 1–2 §§.

 

 

 

15 kap. 1 och 2 §§.

 

 

 

 

Bestämmelserna

i 15 kap. 3–5 §§ gäller under det

dynamiska

 

inköpssystemets hela giltighetstid.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

14 kap.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2 §

 

 

 

 

 

 

Ett krav enligt 1 § första stycket 1 får innebära att leverantören ska

 

 

1. vara registrerad i ett aktiebolags-, handels- eller föreningsregister

 

eller motsvarande register som förs i den stat där leverantörens

 

 

 

verksamhet är etablerad, eller

 

 

 

 

 

 

 

 

2. ha

ett

sådant

tillstånd

eller

2. ha

ett

sådant

tillstånd

eller

 

vara

medlem i

en

sådan

vara medlem i en sådan

6

organisation

som,

när

upphand-

organisation

som,

när

upphand-

lingen avser en tjänst, krävs för att leverantören ska kunna tillhanda- hålla tjänsten i den stat där leverantören är etablerad

lingen avser en tjänst, krävs för att Prop. 2016/17:163 leverantören ska kunna tillhanda-

hålla tjänsten i den stat där leverantören är etablerad.

16 kap.

7 §

Om ett anbud förefaller vara onormalt lågt, ska den upphandlande myndigheten begära att leverantören förklarar det låga priset eller kostnaden. En sådan begäran om förklaring kan gälla

1.om leverantören kan utnyttja särskilt kostnadseffektiva metoder för att fullgöra kontraktet,

2.om leverantören kan utnyttja tekniska lösningar eller ovanligt gynnsamma förhållanden för att fullgöra kontraktet,

3.egenarten hos de varor, tjänster eller byggentreprenader som föreslås av leverantören,

4.hur leverantören avser att fullgöra kontraktet med avseende på tillämpliga miljö-, social- eller arbetsrättsliga skyldigheter,

5.om leverantören kan få statligt stöd, eller

6. skyldigheterna som avses i

6. skyldigheterna som avses i

17 kap. 6 eller 7 §§.

17 kap. 6 eller 7 §.

Myndigheten ska förkasta anbudet om leverantören inte på ett tillfredsställande sätt har förklarat det låga priset eller kostnaden.

En upphandlande myndighet ska också förkasta en leverantörs anbud om den finner att det onormalt låga priset beror på att anbudet inte stämmer överens med tillämpliga miljö-, social- eller arbetsrättsliga skyldigheter.

17 kap.

Särskilda arbetsrättsliga villkor

2 §

En upphandlande myndighet ska, om det är behövligt, kräva att leverantören ska fullgöra kontraktet enligt angivna villkor om lön, semester och arbetstid som arbetstagarna som ska utföra arbetet enligt kontraktet minst ska tillförsäkras.

Myndigheten ska också kräva att leverantören ska säkerställa att dennes underleverantörer som direkt medverkar till att fullgöra kontraktet uppfyller de villkor som har ställts enligt första stycket.

7

Prop. 2016/17:163

8

3 §

Nivåerna på villkoren enligt 2 § ska anges enligt de lägsta nivåer som följer av ett centralt kollektivavtal som tillämpas i hela Sverige på motsvarande arbetstagare i den aktuella branschen. Villkoren ska dock alltid minst motsvara de nivåer som följer av lag.

När en upphandlande myndighet ska ange nivån på villkoren, ska myndigheten ge de centrala arbetstagar- och arbetsgivar- organisationer som har slutit det centrala kollektivavtal som nivån på villkoren ska motsvara enligt 2 § tillfälle att yttra sig, om det inte är obehövligt.

Om det saknas förutsättningar för myndigheten att ange nivån för ett villkor enligt 2 § är den inte skyldig att ställa villkoret.

Arbetsrättsliga villkor när arbetet inte utförs enligt svensk arbetsrätt

4 §

En upphandlande myndighet ska, om det är behövligt, kräva att leverantören ska fullgöra kontraktet enligt angivna villkor i enlighet med ILO:s kärnkonventioner, om arbetet utförs under sådana förhållanden att svensk arbetsrätt inte är tillämplig.

Myndigheten ska också kräva att leverantören ska säkerställa att dennes underleverantörer som direkt medverkar till att fullgöra kontraktet uppfyller de villkor som har ställts enligt första stycket.

Villkoren får avse att de bestämmelser som gäller där arbetet utförs ska följas.

Hur leverantören uppfyller de arbetsrättsliga villkoren

5 §

Även om de särskilda

arbetsrättsliga villkoren inte är uppfyllda, ska en leverantör anses uppfylla villkoren, om den tillämpar motsvarande villkor i ett och samma centrala kollektivavtal som tillämpas i hela Sverige på motsvarande arbetstagare i den aktuella branschen.

Leverantören ska också anses uppfylla de arbetsrättsliga villkoren om den är en arbetsgivare som omfattas av tillämpningsområdet för lagen (1999:678) om utstationering av arbetstagare och leverantören tillämpar motsvarande villkor om arbets- och anställningsvillkor enligt samma lag.

Denna lag träder i kraft den 1 juni 2017.

Prop. 2016/17:163

9

Prop. 2016/17:163 2.2

Förslag till lag om ändring i lagen (2016:1146)

 

om upphandling inom försörjningssektorerna

Härigenom föreskrivs1 i fråga om lagen (2016:1146) om upphandling inom försörjningssektorerna

dels att 1 kap. 6 §, 2 kap. 2 §, 5 kap. 1, 3, och 7 §§, 6 kap. 33 §, 8 kap. 13 och 31 §§, 15 kap. 7 § och bilaga 3 ska ha följande lydelse,

dels att rubriken närmast före 6 kap. 9 § ska lyda ”Forsknings-, experiment-, studie- eller utvecklingsändamål”,

dels att det ska införas fyra nya paragrafer, 16 kap. 2–5 §§, och närmast före 16 kap. 2, 4 och 5 §§ nya rubriker av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 kap.

6 §

I detta kapitel finns definitioner av begrepp som används i lagen. I bilaga 3 finns definitioner av vissa tekniska specifikationer.

Det finns definitioner och förklaringar också i andra kapitel. Bestämmelser om betydelsen av följande begrepp, termer och uttryck finns i nedan angivna paragrafer:

Anbudsinfordran i 10 kap. 1 § Anknutet företag i 3 kap. 19 § CPV-nomenklaturen i 4 kap. 17 § Blandade kontrakt i 2 kap. 9 §

Delbara respektive odelbara blandade kontrakt i 2 kap. 11 § Direktupphandling i 19 kap. 4 §

Dynamiskt inköpssystem i 8 kap. 1 § Elektronisk auktion i 8 kap. 15 § Elektronisk katalog i 8 kap. 28 § Förenklat förfarande i 19 kap. 5 §

Förfarande för inrättande av innovationspartnerskap i 6 kap. 23 och 24 §§

Förhandlat förfarande med föregående annonsering i 6 kap. 4 § Förhandlat förfarande utan föregående annonsering i 6 kap. 5–12 §§ Intern upphandling i 3 kap. 11–16 §§

Konkurrenspräglad dialog i 6 kap. 13 och 14 §§ Leverantör av medietjänster i 3 kap. 26 §

Märkning i 9 kap. 13 §

 

Posttjänst i 2 kap. 6 §

 

Selektivt förfarande i 6 kap. 3 §

 

Urvalsförfarande i 19 kap. 6 §

 

Öppet förfarande i 6 kap. 2 §

Öppet förfarande i 6 kap. 2 §.

1 Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/25/EU av den 26 februari 2014 om upphandling av enheter som är verksamma på områdena vatten, energi, transporter och posttjänster och om upphävande av direktiv 2004/17/EG, i den ursprungliga lydelsen, och Rådets direktiv 92/13/EEG av den 25 februari 1992 om samordning av lagar och andra författningar om gemenskapsregler om upphandlingsförfaranden tillämpade av företag och verk inom vatten-, energi-, transport- och

10telekommunikationssektorerna, i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/66/EG.

2 kap.

Prop. 2016/17:163

2 §

 

Om en annan upphandlande enhet än en upphandlande myndighet

 

levererar gas eller värme till ett publikt nät, ska detta inte anses utgöra en sådan verksamhet som avses i 1 §, om

1. enhetens produktion av gas

1. enhetens produktion av gas

eller värme är en oundviklig följd

eller värme är en oundviklig följd

av en annan verksamhet än någon

av en annan verksamhet än någon

av dem som avses 1, 4 eller 5 §,

av dem som avses i 1, 4 eller 5 §,

2.leverans till det publika nätet endast syftar till att utnyttja denna produktion ekonomiskt, och

3.sådana leveranser uppgår till högst 20 procent av enhetens omsättning, beräknat efter genomsnittet för de senaste tre åren.

5kap.

1 §

De tröskelvärden

som ska

De tröskelvärden som

ska

tillämpas enligt 1 kap. 4 § anges i

tillämpas enligt 1 kap. 4 § anges i

artikel 15 i direktiv 2014/25/EU

artikel 15 i direktiv 2014/25/EU

eller i beslut eller i beslut eller

eller i beslut eller meddelanden av

meddelanden

av

Europeiska

Europeiska kommissionen

enligt

kommissionen enligt artikel 17 i

artikel 17 i direktivet.

 

direktivet.

 

 

 

 

Regeringen tillkännager i Svensk författningssamling tröskelvärdena i

euro och svenska kronor.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

3 §

 

 

 

 

Om

en upphandlande

enhet

Om

en upphandlande

enhet

består

av

separata

operativa

består

av

separata

operativa

enheter, ska värdet av en

enheter, ska värdet av en

upphandling

uppskattas till det

upphandling

uppskattas till det

samlade värdet av för alla sådana

samlade värdet för alla sådana

enheter.

Värdet

får

dock

enheter.

Värdet

får

dock

uppskattas särskilt för en sådan

uppskattas särskilt för en sådan

enhet,

om

den

ansvarar

enhet,

om

den

ansvarar

självständigt

för

sina

självständigt

för

 

sina

upphandlingar

eller

för

vissa

upphandlingar

eller

för

vissa

kategorier av upphandlingar.

 

kategorier av upphandlingar.

 

7 §

Om en planerad byggentreprenad eller anskaffning av tjänster respektive anskaffning av likartade varor kan innebära att flera kontrakt upphandlas i form av delkontrakt, ska det sammanlagda värdet av delkontrakten beaktas när det avgörs om upphandlingens värde uppgår till tröskelvärdet enligt 1 §.

Om tröskelvärdet överskrids, ska

Om tröskelvärdet överskrids, ska

varje

delkontrakt

upphandlas

varje

delkontrakt

upphandlas

enligt

bestämmelserna

om

enligt

bestämmelserna

om

upphandling över tröskelvärdet

upphandling över tröskelvärdet.

 

Detta gäller dock inte för ett enskilt delkontrakt vars värde är lägre än

 

1. 80 000 euro när det gäller varor eller tjänster, eller

11

Prop. 2016/17:163

12

2. 1 000 000 euro när det gäller byggentreprenader.

Finns det flera delkontrakt av sådant slag som anges i föregående stycke, ska vart och ett av dem upphandlas enligt bestämmelserna om upphandling över tröskelvärdet, om det sammanlagda värdet av dessa delkontrakt överstiger 20 procent av det sammanlagda värdet av alla delkontrakten.

För sådana delkontrakt som enligt denna paragraf undantas från bestämmelserna om upphandling över tröskelvärdet tillämpas 19 kap.

6kap.

33 §

Ett innovationspartnerskap ska slå fast delmål som partnerna ska

uppfylla samt reglera ersättningen i lämpliga delbetalningar.

 

 

Med

utgångspunkt

i delmålen

Med

utgångspunkt

i delmålen

får den upphandlande enheten efter

får den upphandlande enheten efter

varje avslutad etapp besluta att

varje avslutad etapp besluta att

avsluta

innovationspartnerskapet

avsluta

 

innovationspartnerskapet

eller, om innovationspartnerskapet

eller, om innovationspartnerskapet

omfattar flera leverantörer, minska

omfattar flera leverantörer, minska

antalet sådana genom att avsluta

antalet sådana genom att avsluta

enskilda kontrakt Sådana åtgärder

enskilda kontrakt. Sådana åtgärder

förutsätter att enheten i något av

förutsätter att enheten i något av

upphandlingsdokumenten

har

upphandlingsdokumenten

har

angett att dessa möjligheter finns

angett att dessa möjligheter finns

och på vilka villkor de kan

och på vilka villkor de kan

användas.

 

 

 

användas.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

8 kap.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

13 §

 

 

 

 

 

 

En

upphandlande

enhet

som

En

upphandlande

enhet

som

tillämpar skäl för uteslutning och

tillämpar skäl för uteslutning och

kvalificeringskrav

i enlighet

med

kvalificeringskrav

i enlighet

med

14 kap. 1–3 §§, får när som helst

14 kap. 1–3 §§, får när som helst

under det dynamiska inköps-

under det dynamiska inköps-

systemets giltighetstid

begära att

systemets

giltighetstid begära att

leverantörer som

godkänts

som

leverantörer

som

godkänts

som

deltagare i systemet, inom fem

deltagare i systemet, inom fem

arbetsdagar från den dag då

arbetsdagar från den dag då

begäran skickades, lämnar in en ny

begäran skickades, lämnar in en ny

och uppdaterad version av en

och uppdaterad version av en

sådan egen försäkran som avses i

sådan egen försäkran som avses i

15 kap. 12 §§ lagen (2016:1145)

15 kap.

1

och

 

2 §§ lagen

om offentlig upphandling.

 

(2016:1145) om offentlig upp-

 

 

 

 

 

handling.

 

 

 

 

 

Bestämmelserna i 15 kap. 3–5 §§ lagen om offentlig upphandling

 

gäller under det dynamiska inköpssystemets hela giltighetstid.

 

 

 

 

 

31 §

 

 

 

 

 

 

Om ett ramavtal har slutits efter

Om ett ramavtal har slutits efter

det att anbud har lämnats i form av

det att anbud har lämnats i form av

en elektronisk katalog eller

har

en elektronisk katalog eller

har

innehållit en sådan får den upphandlande enheten besluta att en förnyad konkurrensutsättning enligt 7 kap. 4 §§ ska genomföras med användning av en elektronisk katalog som uppdateras enligt 32 §.

innehållit en sådan får den Prop. 2016/17:163 upphandlande enheten besluta att

en förnyad konkurrensutsättning enligt 7 kap. 4 § ska genomföras med användning av en elektronisk katalog som uppdateras enligt 32 §.

15 kap.

7 §

Om ett anbud förefaller vara onormalt lågt, ska den upphandlande enheten begära att leverantören förklarar det låga priset eller kostnaden. En sådan begäran om förklaring kan gälla

1.om leverantören kan utnyttja särskilt kostnadseffektiva metoder för att fullgöra kontraktet,

2.om leverantören kan utnyttja tekniska lösningar eller ovanligt gynnsamma förhållanden för att fullgöra kontraktet,

3.egenarten hos de varor, tjänster eller byggentreprenader som föreslås av leverantören,

4.hur leverantören avser att fullgöra kontraktet med avseende på tillämpliga miljö-, social- och arbetsrättsliga skyldigheter,

5.om leverantören kan få statligt stöd, eller

6. skyldigheterna som avses i

6. skyldigheterna som avses i

16 kap. 6 eller 7 §§.

16 kap. 6 eller 7 §.

Enheten ska förkasta anbudet om leverantören inte på ett tillfredsställande sätt har förklarat det låga priset eller kostnaden.

En upphandlande enhet ska också förkasta en leverantörs anbud om den finner att det onormalt låga priset beror på att anbudet inte stämmer överens med tillämpliga miljö-, social- eller arbetsrättsliga skyldigheter.

16 kap.

Särskilda arbetsrättsliga villkor

2 §

En upphandlande enhet ska, om det är behövligt, kräva att leverantören ska fullgöra kontraktet enligt angivna villkor om lön, semester och arbetstid som arbetstagarna som ska utföra arbetet enligt kontraktet minst ska tillförsäkras.

Enheten ska också kräva att leverantören ska säkerställa att dennes underleverantörer som direkt medverkar till att fullgöra kontraktet uppfyller de villkor som har ställts enligt första stycket.

13

Prop. 2016/17:163

14

3 §

Nivåerna på villkoren enligt 2 § ska anges enligt de lägsta nivåer som följer av ett centralt kollektivavtal som tillämpas i hela Sverige på motsvarande arbetstagare i den aktuella branschen. Villkoren ska dock alltid minst motsvara de nivåer som följer av lag.

När en upphandlande enhet ska ange nivån på villkoren, ska enheten ge de centrala arbetstagar- och arbetsgivar- organisationer som har slutit det centrala kollektivavtal som nivån på villkoren ska motsvara enligt 2 § tillfälle att yttra sig, om det inte är obehövligt.

Om det saknas förutsättningar för enheten att ange nivån för ett villkor enligt 2 § är den inte skyldig att ställa villkoret.

Arbetsrättsliga villkor när arbetet inte utförs enligt svensk arbetsrätt

4 §

En upphandlande enhet ska, om det är behövligt, kräva att leverantören ska fullgöra kontraktet enligt angivna villkor i enlighet med ILO:s kärnkonventioner, om arbetet utförs under sådana förhållanden att svensk arbetsrätt inte är tillämplig.

Enheten ska också kräva att leverantören ska säkerställa att dennes underleverantörer som direkt medverkar till att fullgöra kontraktet uppfyller de villkor som har ställts enligt första stycket.

Villkoren får avse att de bestämmelser som gäller där arbetet utförs ska följas.

Hur leverantören uppfyller de arbetsrättsliga villkoren

5 §

Även om de särskilda

arbetsrättsliga villkoren inte är uppfyllda, ska en leverantör anses uppfylla villkoren, om den tillämpar motsvarande villkor i ett och samma centrala kollektivavtal som tillämpas i hela Sverige på motsvarande arbetstagare i den aktuella branschen.

Leverantören ska också anses uppfylla de arbetsrättsliga villkoren om denne är en arbetsgivare som omfattas av tillämpningsområdet för lagen (1999:678) om utstationering av arbetstagare och leverantören tillämpar motsvarande villkor om arbets- och anställningsvillkor enligt samma lag.

Denna lag träder i kraft den 1 juni 2017.

Prop. 2016/17:163

15

Prop. 2016/17:163

Bilaga 3

 

Nuvarande lydelse

Definitioner av vissa tekniska specifikationer

I lagen gäller följande definitioner:

Tekniska specifikationer i fråga om offentliga byggentreprenadkontrakt: samtliga tekniska föreskrifter, i synnerhet de som anges i upphandlingsdokumenten och som anger de egenskaper som krävs av ett material, en produkt eller en vara för att det eller den ska lämpa sig för den av den upphandlande enheten planerade användningen. Dessa egenskaper omfattar miljö- och klimatprestanda, formgivning för alla användningsområden (inklusive tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning), bedömning av överensstämmelse, bruksegenskaper, säkerhet eller dimensioner, inbegripet förfaranden för kvalitetssäkring, terminologi, symboler, provning och provningsmetoder, förpackning, märkning och etikettering, bruksanvisningar samt produktionsprocesser och produktionsmetoder i alla faser av byggentreprenadens livscykel. De innefattar även bestämmelser om projektering och kostnadsberäkning, provnings- och kontrollregler, villkoren för att byggentreprenaden ska godkännas, tekniken eller metoderna för byggverksamheten samt samtliga övriga tekniska villkor som den upphandlande enheten i enlighet med allmänna eller särskilda förordningar kan föreskriva i fråga om den fullbordade byggentreprenaden samt om ingående material eller delar.

7.Teknisk specifikation i fråga om tjänste- eller varukontrakt: en specifikation i ett dokument med angivande av kraven på en produkts eller en tjänsts egenskaper, t.ex. kvalitetsnivåer, miljö- och klimat- prestanda, formgivning för alla användningsområden (inklusive tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning) och bedömning av överensstämmelse, bruksegenskaper, produktens användnings- område, säkerhet eller dimensioner, inbegripet sådana krav som avser varubeteckning, terminologi, symboler, provning och provnings- metoder, förpackning, märkning och etikettering, bruksanvisningar, produktionsprocesser och produktionsmetoder i alla faser av varans eller tjänstens livscykel liksom förfaranden vid bedömning av överensstämmelse.

8.Standard: en teknisk specifikation som antagits av ett erkänt standardiseringsorgan för upprepad eller kontinuerlig tillämpning, med vilken överensstämmelse inte är obligatorisk och som är en av följande:

internationell standard: en standard som antagits av ett internationellt standardiseringsorgan och gjorts tillgänglig för allmänheten.

europeisk standard: en standard som antagits av ett europeiskt standardiseringsorgan och gjorts tillgänglig för allmänheten.

 

nationell standard: en standard som antagits av ett nationellt

16

standardiseringsorgan och gjorts tillgänglig för allmänheten.

9.Europeisk teknisk bedömning: en dokumenterad bedömning av en byggprodukts prestanda i förhållande till dess väsentliga egenskaper i enlighet med relevant europeiskt bedömningsdokument enligt artikel 2.12 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 305/2011 av den 9 mars 2011 om fastställande av harmoniserade villkor för salu- föring av byggprodukter, i lydelsen enligt Kommissionens delegerade förordning (EU) nr 574/2014.

10.Gemensam teknisk specifikation: en teknisk specifikation på IKT- området som utarbetats i enlighet med artiklarna 13 och 14 i Europa- parlamentets och Rådets förordning (EU) 1025/2012 om europeisk standardisering, i den ursprungliga lydelsen.

11.Teknisk referens: ett dokument, med undantag för europeiska standarder, som framställs av ett europeiskt standardiseringsorgan i enlighet med förfaranden som anpassats till utvecklingen av marknadens behov.

Föreslagen lydelse

Definitioner av vissa tekniska specifikationer

I lagen gäller följande definitioner:

1.Tekniska specifikationer i fråga om byggentreprenadkontrakt: samtliga tekniska föreskrifter, i synnerhet de som anges i upphandlingsdokumenten och som anger de egenskaper som krävs av ett material, en produkt eller en vara för att det eller den ska lämpa sig för den av den upphandlande enheten planerade användningen. Dessa egenskaper omfattar miljö- och klimatprestanda, formgivning för alla användningsområden (inklusive tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning), bedömning av överensstämmelse, bruksegenskaper, säkerhet eller dimensioner, inbegripet förfaranden för kvalitetssäkring, terminologi, symboler, provning och provnings- metoder, förpackning, märkning och etikettering, bruksanvisningar samt produktionsprocesser och produktionsmetoder i alla faser av byggentreprenadens livscykel. De innefattar även bestämmelser om projektering och kostnadsberäkning, provnings- och kontrollregler, villkoren för att byggentreprenaden ska godkännas, tekniken eller metoderna för byggverksamheten samt samtliga övriga tekniska villkor som den upphandlande enheten i enlighet med allmänna eller särskilda förordningar kan föreskriva i fråga om den fullbordade byggentreprenaden samt om ingående material eller delar.

2.Teknisk specifikation i fråga om tjänste- eller varukontrakt: en specifikation i ett dokument med angivande av kraven på en produkts eller en tjänsts egenskaper, t.ex. kvalitetsnivåer, miljö- och klimat-

prestanda, formgivning för alla användningsområden (inklusive tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning) och bedömning av överensstämmelse, bruksegenskaper, produktens användnings-

Prop. 2016/17:163

17

Prop. 2016/17:163 område, säkerhet eller dimensioner, inbegripet sådana krav som avser varubeteckning, terminologi, symboler, provning och provnings- metoder, förpackning, märkning och etikettering, bruksanvisningar, produktionsprocesser och produktionsmetoder i alla faser av varans eller tjänstens livscykel liksom förfaranden vid bedömning av överensstämmelse.

3.Standard: en teknisk specifikation som antagits av ett erkänt standardiseringsorgan för upprepad eller kontinuerlig tillämpning, med vilken överensstämmelse inte är obligatorisk och som är en av följande:

internationell standard: en standard som antagits av ett internationellt standardiseringsorgan och gjorts tillgänglig för allmänheten.

europeisk standard: en standard som antagits av ett europeiskt standardiseringsorgan och gjorts tillgänglig för allmänheten.

nationell standard: en standard som antagits av ett nationellt standardiseringsorgan och gjorts tillgänglig för allmänheten.

4.Europeisk teknisk bedömning: en dokumenterad bedömning av en

byggprodukts prestanda i förhållande till dess väsentliga egenskaper i enlighet med relevant europeiskt bedömningsdokument enligt artikel 2.12 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 305/2011 av den 9 mars 2011 om fastställande av harmoniserade villkor för saluföring av byggprodukter, i lydelsen enligt Kommissionens delegerade förordning (EU) nr 574/2014.

5.Gemensam teknisk specifikation: en teknisk specifikation på IKT- området som utarbetats i enlighet med artiklarna 13 och 14 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1025/2012 om europeisk standardisering, i den ursprungliga lydelsen.

6.Teknisk referens: ett dokument, med undantag för europeiska standarder, som framställs av ett europeiskt standardiseringsorgan i enlighet med förfaranden som anpassats till utvecklingen av marknadens behov.

18

2.3

Förslag till lag om ändring i lagen (2016:1147) Prop. 2016/17:163

 

om upphandling av koncessioner

Härigenom föreskrivs1 i fråga om lagen (2016:1147) om upphandling av koncessioner

dels att 2 kap. 8 och 17 §§ och 11 kap. 6 § ska ha följande lydelse, dels att rubriken närmast före 3 kap. 30 § ska lyda ”Vissa juridiska

tjänster”,

dels att det ska införas fyra nya paragrafer, 14 kap. 2–5 §§, och närmast före 14 kap. 2, 4 och 5 §§ nya rubriker av följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

2kap.

8 §

Om den upphandlande enheten tilldelar ett delbart blandat kontrakt som ett enda kontrakt och det avser dels upphandling enligt denna lag, dels upphandling som regleras i lagen (2016:1146) om upphandling inom försörjningssektorerna, ska kontraktet tilldelas med tillämpning av

1. bestämmelserna om upphandling över tröskelvärdena i lagen om upphandling inom försörjningssektorerna, om värdet av den del av kontraktet som regleras i den lagen beräknas uppgå till minst det

tröskelvärde som ska tillämpas enligt den lagen, eller

 

 

2. bestämmelserna

i

19 kap.

2. bestämmelserna

i

19 kap.

lagen

om

upphandling

inom

lagen

om

upphandling

inom

försörjningssektorerna,

om

värdet

försörjningssektorerna,

om

värdet

av den upphandling som regleras i

av den upphandling som regleras i

den lagen beräknas understiga det

den lagen beräknas understiga det

tröskelvärde som gäller enligt den

tröskelvärde som gäller enligt den

lagen och värdet av den

lagen och värdet av den

upphandling som regleras i denna

upphandling som regleras i denna

lag

beräknas understiga

det

lag

beräknas understiga det

tröskelvärde

som ska

tillämpas

tröskelvärde

som ska tillämpas

enligt 1 kap. 4 § och 5 kap. 1 §

enligt 1 kap. 4 § och 5 kap. 1 §.

17 §

Om det inte är objektivt möjligt att avgöra vilken verksamhet som kontraktet huvudsakligen rör ska följande gälla:

1. Om kontraktet till någon del rör verksamhet som regleras av de bestämmelser i denna lag som gäller för en upphandlande myndighet och övriga delar avser verksamhet som regleras av de bestämmelser i denna lag som gäller för en upphandlande enhet, ska kontraktet tilldelas i enlighet med de bestämmelser i lagen som gäller för upphandling av

upphandlande myndigheter.

 

2. Om kontraktet till någon del

2. Om kontraktet till någon del

1Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/23/EU av den 26 februari 2014 om

tilldelning av koncessioner, i den ursprungliga lydelsen.

19

Prop. 2016/17:163 rör avser verksamhet som regleras

rör verksamhet som regleras i

i lagen (2016:1145) om offentlig

lagen (2016:1145) om

offentlig

upphandling,

ska

kontraktet

upphandling,

ska

kontraktet

tilldelas

i

enlighet

med

tilldelas

i

enlighet

med

bestämmelserna i den lagen.

 

bestämmelserna i den lagen.

3. Om kontraktet till någon del

3. Om kontraktet till någon del

rör verksamhet som regleras i

rör verksamhet som regleras i

denna lag och den eller de andra

denna lag och den eller de andra

verksamheterna

inte

regleras i

verksamheterna

inte

regleras i

denna lag, lagen (2016:1145) om

denna lag, lagen om offentlig

offentlig

upphandling

eller

lagen

upphandling

 

eller

 

lagen

(2016:1146) om upphandling inom

(2016:1146) om upphandling inom

försörjningssektorerna,

 

ska

försörjningssektorerna,

 

ska

kontraktet tilldelas i enlighet med

kontraktet tilldelas i enlighet med

bestämmelserna i denna lag.

 

bestämmelserna i denna lag.

11 kap.

6 §

En leverantör som omfattas av någon uteslutningsgrund enligt 1 eller 4 § ska inte uteslutas, om leverantören visar att den är tillförlitlig genom att den har

1.ersatt eller åtagit sig att ersätta skador som har orsakats av brottet eller misskötsamheten,

2.klargjort förhållanden och omständigheter på ett uttömmande sätt genom att aktivt samarbeta med de utredande myndigheterna eller enheterna, och

3.vidtagit konkreta tekniska, organisatoriska och personalmässiga åtgärder som är ägnade att förhindra brott eller misskötsamhet.

De åtgärder som leverantören har vidtagit, ska bedömas med beaktande av brottets eller misskötsamhetens allvar och de särskilda omständigheterna kring brottet misskötsamheten.

En leverantör som har fullgjort sina skyldigheter avseende betalning av skatter och socialförsäkringsavgifter, inklusive ränta och sanktionsavgifter eller ingått en bindande överenskommelse om betalning eller motsvarande ska inte uteslutas på de grunder som anges i 2 §.

De åtgärder som leverantören har vidtagit, ska bedömas med beaktande av brottets eller misskötsamhetens allvar och de särskilda omständigheterna kring dessa.

En leverantör som har fullgjort sina skyldigheter avseende betalning av skatter och socialförsäkringsavgifter, inklusive ränta och sanktionsavgifter, eller ingått en bindande överenskommelse om betalning eller motsvarande ska inte uteslutas på de grunder som anges i 2 §.

14 kap.

Särskilda arbetsrättsliga villkor

2 §

20

En upphandlande myndighet eller enhet ska, om det är behövligt, kräva att leverantören ska fullgöra koncessionen enligt angivna villkor om lön, semester och arbetstid som arbetstagarna som ska utföra arbetet enligt koncessionen minst ska tillförsäkras.

Myndigheten eller enheten ska också kräva att leverantören ska säkerställa att dennes underleverantörer som direkt medverkar till att fullgöra koncessionen uppfyller de villkor som har ställts enligt första stycket.

3 §

Nivåerna på villkoren enligt 2 § ska anges enligt de lägsta nivåer som följer av ett centralt kollektivavtal som tillämpas i hela Sverige på motsvarande arbetstagare i den aktuella branschen. Villkoren ska dock alltid minst motsvara de nivåer som följer av lag.

När en upphandlande myndighet eller enhet ska ange nivån på villkoren, ska myndigheten eller enheten ge de centrala arbetstagar- och arbetsgivar- organisationer som har slutit det centrala kollektivavtal som nivån på villkoren ska motsvara enligt 2 § tillfälle att yttra sig, om det inte är obehövligt.

Om det saknas förutsättningar för myndigheten eller enheten att ange nivån för ett villkor är den inte skyldig att ställa villkoret.

Arbetsrättsliga villkor när arbetet inte utförs enligt svensk arbetsrätt

4 §

En upphandlande myndighet eller enhet ska, om det är behövligt, kräva att leverantören ska fullgöra koncessionen enligt

Prop. 2016/17:163

21

Prop. 2016/17:163

angivna

villkor

i enlighet

med

 

ILO:s

kärnkonventioner,

om

 

arbetet

utförs

under

sådana

 

förhållanden att svensk arbetsrätt

 

inte är tillämplig.

 

 

 

 

 

Myndigheten eller

enheten

ska

 

också kräva att leverantören ska

 

säkerställa

 

att

 

dennes

 

underleverantörer

 

som

direkt

 

medverkar

till

att

fullgöra

 

koncessionen

uppfyller de villkor

 

som har ställts enligt första

 

stycket.

 

 

 

 

 

 

 

Villkoren får avse att de

 

bestämmelser

som

gäller

där

 

arbetet utförs ska följas.

 

 

Hur leverantören uppfyller de arbetsrättsliga villkoren

5 §

Även om de särskilda arbetsrättsliga villkoren inte är uppfyllda, ska en leverantör anses uppfylla villkoren, om den tillämpar motsvarande villkor i ett och samma centrala kollektivavtal som tillämpas i hela Sverige på motsvarande arbetstagare i den aktuella branschen.

Leverantören ska också anses uppfylla de arbetsrättsliga villkoren om denne är en arbetsgivare som omfattas av tillämpningsområdet för lagen (1999:678) om utstationering av arbetstagare och leverantören tillämpar motsvarande villkor om arbets- och anställningsvillkor enligt samma lag.

Denna lag träder i kraft den 1 juni 2017.

22

2.4

Förslag till lag om ändring i offentlighets- och

Prop. 2016/17:163

 

sekretesslagen (2009:400)

 

 

 

 

 

 

 

Härigenom

 

föreskrivs

att

31 kap. 3 §

offentlighets-

och

 

sekretesslagen (2009:400) ska ha följande lydelse.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

31 kap.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

3 §1

 

 

 

 

 

 

 

Nuvarande lydelse

 

 

 

 

Föreslagen lydelse

 

 

 

 

Sekretess

 

gäller

 

i

Sekretess

 

gäller

i

 

affärsverksamhet hos en bank, ett

affärsverksamhet hos en bank, ett

 

kreditmarknadsföretag

eller

ett

kreditmarknadsföretag

eller

ett

 

värdepappersbolag

som

 

sam-

värdepappersbolag

som

sam-

 

verkande

 

kommuner

 

 

eller

verkande

 

kommuner

 

eller

 

landsting

utövar

ett

 

rättsligt

landsting

utövar

ett

rättsligt

 

bestämmande

inflytande

över för

bestämmande

inflytande

över för

 

uppgift

om

en

 

enskilds

uppgift

om

en

enskilds

 

ekonomiska

eller

personliga

ekonomiska

eller

personliga

 

förhållanden, om det inte står klart

förhållanden, om det inte står klart

 

att uppgiften kan lämnas ut utan att

att uppgiften kan lämnas ut utan att

 

den enskilde lider skada eller men.

den enskilde lider skada eller men.

 

I ett ärende enligt lagen

I ett ärende enligt lagen

 

(2016:1145) om offentlig upp-

(2016:1145) om offentlig upp-

 

handling,

lagen

(2016:1146)

om

handling,

lagen

(2016:1146)

om

 

upphandling

inom

försörjnings-

upphandling

inom

försörjnings-

 

sektorerna, lagen (2016:1147) om

sektorerna, lagen (2016:1147) om

 

upphandling av koncessioner eller

upphandling av koncessioner eller

 

lagen (2011:1029) om upp-

lagen (2011:1029) om upp-

 

handling på försvars- och säker-

handling på försvars- och säker-

 

hetsområdet

eller

gäller

dock

hetsområdet gäller dock sekretess

 

sekretess

för

 

sådana

uppgifter

för sådana uppgifter endast om det

 

endast om det kan antas att den

kan antas att den enskilde lider

 

enskilde lider skada eller men om

skada eller men om uppgiften röjs.

 

uppgiften röjs.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.

Denna lag träder i kraft den 1 juni 2017.

1 Senaste lydelse 2016:1155.

23

Prop. 2016/17:163

2.5Förslag till lag om ändring i lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar1 att punkt 2 i ikraftträdande- och övergångs- bestämmelserna till lagen (2016:1148) om ändring i den lagen ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för mål enligt lagen (2007:1091) om offentlig upp- handling och lagen (2007:1092) om upphandling inom områdena vatten, energi, transporter och porttjänster.

Föreslagen lydelse

2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för mål enligt lagen (2007:1091) om offentlig upp- handling och lagen (2007:1092) om upphandling inom områdena vatten, energi, transporter och posttjänster.

Denna lag träder i kraft den 1 juni 2017.

1 Lagen omtryckt 1981:1323.

24

3

Ärendet och dess beredning

Prop. 2016/17:163

Den 30 november 2016 fattade riksdagen beslut med anledning av regeringens förslag i proposition Nytt regelverk om upphandling (prop. 2015/16:195, bet. 2016/17:FiU7, rskr. 2016/17:66). Genom beslutet antogs tre nya lagar på upphandlingsområdet, vilka genomför Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/24/EU av den 26 februari 2014 om offentlig upphandling och om upphävande av direktiv 2004/18/EG (LOU-direktivet), direktiv 2014/25/EU av den 26 februari 2014 om upphandling av enheter som är verksamma på områdena vatten, energi, transporter och posttjänster och om upphävande av direktiv 2004/17/EG (LUF-direktivet) samt direktiv 2014/23/EU av den 26 februari 2014 om tilldelning av koncessioner (LUK-direktivet). En närmare redogörelse för lagstiftningsärendet och dess beredning finns i nämnda proposition.

Riksdagen avslog emellertid regeringens förslag i de delar det avsåg en skyldighet för upphandlande myndigheter och enheter att ställa särskilda arbetsrättsliga villkor och därtill knutna bestämmelser i de tre föreslagna lagarna. Riksdagen avslog därmed förslagen till genomförande av artiklarna 18.2 och 71.1 i LOU-direktivet, artiklarna 36.2 och 88.1 i LUF-direktivet samt artiklarna 30.3 och 42.1 i LUK-direktivet (se prop. 2015/16:195 del 3 bilagorna 1–3). Riksdagen biföll därigenom motion 2016/17:68 av Ulf Kristersson m.fl. (M, C, L och KD) och tillkännagav samtidigt att regeringen, om den fann att lagstiftningen skulle behöva kompletteras i något avseende för att fullt ut genomföra de tre direktiven från 2014 i svensk lagstiftning, utan dröjsmål bör återkomma med kompletterande lagförslag som är utformade för att ändamålsenliga arbetsrättsliga villkor kan ställas vid upphandling utan att sådana problem och oklarheter som beskrivs i utskottets ställningstagande uppkommer (bet. 2016/17:FiU7, punkt 3, rskr. 2016/17:66).

De tre nya lagarna trädde i kraft den 1 januari 2017; lag (2016:1145) om offentlig upphandling (LOU), lag (2016:1146) om upphandling inom försörjningssektorerna (LUF) och lag (2016:1147) om upphandling av koncessioner (LUK).

Genom denna proposition återkommer regeringen med ett nytt förslag till bestämmelser om arbetsrättsliga villkor vid upphandling. Regeringen anser därmed att riksdagens tillkännagivande har slutbehandlats.

Närmare om beredningen av frågan om arbetsrättsliga villkor

 

Regeringen beslutade i december 2014 att ge en särskild utredare i

 

uppdrag att analysera hur uttryckliga krav på villkor enligt kollektivavtal

 

kan föras in i de tre nya kommande upphandlingslagarna. Utredaren

 

skulle också analysera hur krav på att varor, tjänster och

 

byggentreprenader ska produceras, tillhandahållas och utföras under

 

förhållanden som uppfyller ILO:s kärnkonventioner kan föras in i dessa

 

lagar

(dir. 2014:162). Utredaren

överlämnade i

september 2015

 

delbetänkandet Upphandling

och

villkor

enligt

kollektivavtal

 

(SOU 2015:78). En sammanfattning av delbetänkandet finns i bilaga 1

 

och

utredningens lagförslag

finns

i bilaga 2.

Delbetänkandet har

 

remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 3.

25

Prop. 2016/17:163 Remissyttrandena

finns

tillgängliga

i

Finansdepartementet

(Fi2015/04196/OU).

 

 

 

 

I ett utkast till lagrådsremiss den 16 februari 2016 föreslogs sedan – med utgångspunkt dels i förslagen från Utredningen om upphandling och villkor enligt kollektivavtal, dels i förslagen från Genomförande- utredningen – bestämmelser om miljö-, social- och arbetsrättsliga hänsyn som kompletterar genomförandet i övrigt. Utkastets lagförslag finns i bilaga 4. Utkastet har remissbehandlats och en förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 5. Remissyttrandena finns tillgängliga i Finansdepartementet (Fi2016/00530/OU).

Lagrådet

Regeringen beslutade den 19 maj 2016 att inhämta Lagrådets yttrande över de lagförslag som finns i bilaga 6. Lagrådets yttrande finns i bilaga 7. Lagrådets synpunkter och förslag med anledning lagförslagen har i huvudsak följts eller beaktats och behandlas i avsnitt 4 och 7. Regeringens förslag i denna proposition innebär bl.a. inskränkningar och mindre justeringar i de förslag som har granskats av Lagrådet. I förhållande till lagrådsremissen har dessutom vissa redaktionella ändringar gjorts. Ikraftträdande för de nya bestämmelserna och lagändringarna har även skjutits fram till den 1 juni 2017. Ändringarna är författningstekniskt och även i övrigt av sådan beskaffenhet att Lagrådets hörande skulle sakna betydelse. Lagrådets yttrande över dessa har därför inte hämtats in.

4Särskilda arbetsrättsliga villkor för fullgörande av kontrakt

Det sociala skyddet är något som särskilt framhålls i 2014 års upphandlingsdirektiv. Som regleringen ger uttryck för har kollektivavtal och arbetsrättslig lagstiftning en avgörande betydelse för att detta skydd ska kunna upprätthållas. Att arbetstagare som utför arbete som har upphandlats av det offentliga gör detta med respekt för arbetstagares grundläggande rättigheter och på villkor enligt lag eller kollektivavtal bidrar till att detta betydelsefulla gemensamma samhälleliga mål – det sociala skyddet – kan uppnås och vidmakthållas.

Att ta arbetsrättsliga hänsyn vid upphandling handlar dock inte enbart om arbetstagarnas sociala skydd. Skötsamma leverantörer ska inte heller riskera att utsättas för illojal konkurrens av sådana leverantörer som vinner ekonomiska fördelar genom att konkurrera med undermåliga anställningsvillkor. Sådana hänsynstaganden bidrar till likabehandling av leverantörer och en sund konkurrens.

I de nya upphandlingslagarna finns bestämmelser om att en upphandlande myndighet eller enhet får ställa särskilda miljömässiga, sociala, arbetsrättsliga och andra villkor för hur ett kontrakt ska fullgöras (17 kap. 1 § LOU, 16 kap. 1 § LUF och 14 kap. 1 § LUK).

26

Miljö-, social- och arbetsrättsliga hänsyn tas redan vid upphandling. Prop. 2016/17:163 Det synes dock bland upphandlande myndigheter och enheter finnas en

osäkerhet framför allt om vad de får kräva när det gäller arbetsrättsliga hänsyn. Möjligheterna att ställa sådana krav som tar sikte på arbetsrättsliga hänsyn har därför i praktiken kommit att utnyttjas i en alltför begränsad omfattning. Det finns därför ett behov av klargöranden på framför allt området som gäller arbetsrättsliga hänsyn.

Frågan om möjligheten att införa bestämmelser om krav på t.ex. villkor enligt kollektivavtal är dock komplicerad. Vilka möjligheter som finns och hur de kan utnyttjas styrs nämligen av såväl arbetsrättsliga som upphandlingsrättsliga bestämmelser. Upphandlingsregelverket ställer krav på bl.a. öppenhet, förutsebarhet och likabehandling. Anställnings- villkor regleras till stor del av arbetsmarknadens parter genom kollektivavtal. De förfogar över sina avtal. Det innebär att som utgångspunkt är avtalen inte allmänt tillgängliga. Många avtal har dock gjorts allmänt tillgängliga. De kan då utgöra goda underlag för kravställande vid upphandling. Enligt regeringens mening bidrar anställningsvillkor som har bestämts i enlighet med det som gäller enligt den svenska arbetsmarknadsmodellen till dels ett socialt skydd för berörda arbetstagare, dels konkurrens på lika villkor. Det finns därför anledning att utforma de upphandlingsrättsliga bestämmelserna med respekt för den modellen. Bestämmelserna i upphandlingslagarna får således inte påverka funktionen och ansvarsfördelningen inom modellen. Rätt utformade och tillämpade kan bestämmelserna i stället stärka den svenska modellen. Lagrådet har anfört att förslagen i dessa delar är oförenliga med syftet att reglerna ska bli enklare. Regeringen vill i det sammanhanget understryka att det nya regelverket på upphandlingsområdet även har andra mål. Ett av de främsta målen med de nya reglerna är att möjligheterna att främja samhälleliga mål i upphandlingar ska förbättras. Att ta arbetsrättsliga hänsyn är ett sådant. Regeringen har dock justerat förslagen i den delen så att de inte längre omfattar bestämmelser för upphandlingar under de s.k. tröskelvärdena. Den förändringen kommer att förenkla framför allt för de små företagen.

4.1En skyldighet för upphandlande myndigheter och enheter att ställa arbetsrättsliga villkor

Regeringens förslag: Upphandlande myndigheter och enheter ska i upphandlingar kräva att leverantören ska fullgöra ett kontrakt eller en koncession enligt vissa särskilda arbetsrättsliga villkor, om det är behövligt.

Förslagen från Utredningen om upphandling och villkor enligt kollektivavtal överensstämmer med regeringens.

Remissinstanserna: Remissutfallet är blandat. Flera remissinstanser avstyrker förslaget att det ska, om det är behövligt, vara obligatoriskt att ställa särskilda arbetsrättsliga villkor. Ett av skälen som flera remissinstanser, däribland Skatteverket, Konkurrensverket, Sollentuna

kommun och Företagarna, anför emot förslaget i denna del är att

27

Prop. 2016/17:163

bedömningen av om det är behövligt att ställa villkoren är alltför

 

komplicerad att göra och att resultatet av bedömningen är oförutsägbart.

 

Flera remissinstanser, däribland Arbetsgivarverket, anför dessutom att

 

förslaget strider mot den svenska arbetsmarknadsmodellen. Verket menar

 

också, liksom bl.a. Åre kommun, Almega, Företagarna, Svenskt

 

Näringsliv och Nacka kommun, att det är tillräckligt att det framgår att

 

villkoren får ställas. Kronofogdemyndigheten anför vidare i detta

 

sammanhang att kravet på visst avtalsinnehåll enligt förslaget är

 

främmande för svensk avtalsrätt. Upphandlingsmyndigheten framhåller

 

att det system med obligatoriska villkor som utredningen föreslår måste

 

förenas med en bedömning av behövligheten. Landsorganisationen i

 

Sverige (LO) och Tjänstemännens Centralorganisation (TCO) accepterar

 

förslaget eller anser att det alltid ska vara obligatoriskt att ställa särskilda

 

arbetsrättsliga villkor. TCO anser att det är av vikt att skyldigheten att

 

ställa krav på löner och arbetsvillkor ska framgå av lagstiftningen och

 

föreslår att en bestämmelse ska införas om krav på kollektivavtal eller

 

likvärdiga förhållanden. Stockholms kommun och Sveriges Kommuner

 

och Landsting (SKL) instämmer i förslaget. Till de som är positiva till

 

förslaget hör även bl.a. Migrationsverket, Försäkringskassan,

 

Sjöfartsverket samt Hässleholms och Vindelns kommuner.

 

Förslaget i utkastet till lagrådsremiss överensstämmer i sak med

 

regeringens.

 

Remissinstanserna: De fackliga organisationerna LO, TCO och

 

Sveriges Akademikers Centralorganisation (SACO) tillstyrker eller är

 

positiva till förslaget och domstolarna Kammarrätten i Göteborg och

 

Förvaltningsrätten i Malmö har huvudsakligen inga invändningar.

 

Upphandlarna och leverantörerna, såsom Trafikverket, Stockholms

 

kommun och Svenskt Näringsliv, avstyrker eller har invändningar mot

 

förslaget i utkastet. Skatteverket anser att arbetsrättsliga villkor sällan har

 

en koppling till kontraktsföremålet samt att det tydligt ska framgå att

 

varuupphandlingar inte omfattas av kraven på arbetsrättsliga hänsyn.

 

Kommerskollegium anser att det utrymme som ges av

 

upphandlingslagstiftningen att ta arbetsrättsliga hänsyn i offentlig

 

upphandling bör användas på ett sätt som går hand i hand med en öppen

 

handel. Den centrala utgångspunkten för detta är att de nya

 

upphandlingsreglerna är förenliga med EU-rätten och EU:s

 

internationella åtaganden på upphandlingsområdet. Enligt kollegiet kan

 

delar av utkastets förslag ifrågasättas utifrån principerna om

 

likabehandling och transparens. Upphandlingsmyndigheten anser att det

 

är positivt att det i större utsträckning ska ställas särskilda arbetsrättsliga

 

villkor men att det innebär såväl juridiska som praktiska utmaningar.

 

Myndigheten vill ha klargörande av vad som avses med ”tillämpliga

 

miljö-, sociala eller arbetsrättsliga skyldigheter”. Kammarkollegiet tycker

 

inte att det framgår av förslaget om det inträder en påföljd om

 

upphandlande myndigheter underlåter att ställa särskilda arbetsrättsliga

 

villkor. Trafikverket efterfrågar detaljerade beskrivningar av hur de nya

 

reglerna ska tillämpas i praktiken. Enligt Stockholms kommun ligger

 

många av de satsningar som kommunen nu gör på upphandlingsområdet

 

helt i linje med regeringens förslag och de föreslagna reglerna skulle

 

förenkla implementeringen avsevärt. Företagarna identifierade problem

28

och utmaningar med det förslag som lämnades av utredningen. Det nu

föreliggande förslaget innebär en tydlig försämring i flera väsentliga avseenden. Svenskt Näringsliv vill se förenklingar som gör bestämmelserna mer användarvänliga för både företag och myndigheter. Konkurrenskommissionen ställer sig frågande till om det behövs någon ytterligare vägledning som inte kan tillgodoses inom i vart fall ramen för det uppdrag som har lämnats till Upphandlingsmyndigheten. Näringslivets regelnämnd (NNR) påtalar att samhällsvinsterna med de hänsynstaganden som ska göras om förslaget genomförs inte står i rimlig proportion till den grad av komplikation och komplexitet vid tillämpningen som kan befaras. Almega anser att regelverket är mer vidlyftigt än vad som är motiverat och att det borde vara möjligt att banta regelmassan avsevärt.

Skälen för regeringens förslag: Att arbetsrättsliga hänsyn är viktiga att tillgodose framgår av upphandlingsdirektiven. I skälen i 2014 års upphandlingsdirektiv (skäl 39 i LOU-direktivet, skäl 54 i LUF-direktivet och skäl 57 i LUK-direktivet) framhålls fullgörande av kontrakt eller koncessioner som ett skede att ta bl.a. sådana hänsyn i (se hänvisningarna till de skyldigheter som avses i artikel 18.2 i LOU-direktivet, artikel 36.2 i LUF-direktivet och artikel 30.3 i LUK-direktivet). I samma skäl nämns dessutom särskilt att det också bör vara möjligt att i kontrakt eller koncessioner inkludera bestämmelser som garanterar efterlevnaden av kollektivavtal i överensstämmelse med unionsrätten. Regeringen delar den bedömningen. Att ställa särskilda arbetsrättsliga villkor för fullgörande av kontrakt eller koncessioner är alltså något som både EU och regeringen anser vara eftersträvansvärt.

Att det är eftersträvansvärt att ställa denna typ av särskilda villkor för fullgörande av kontrakt eller koncessioner, innebär dock inte med nödvändighet att det i alla delar är lämpligt att i föreskrifter som meddelas genom författning ange att villkoren ska ställas. Ett obligatorium, dvs. att särskilda villkor ska ställas för fullgörande av kontrakt, är nämligen i viss mening en inskränkning i de upphandlande myndigheternas och enheternas frihet att själva bestämma kontraktsinnehållet. Det är också, som bl.a. Kronofogdemyndigheten anger, en begränsning av avtalsfriheten. Regeringen anser därför att konsekvenserna av en lagreglering med innebörden att särskilda villkor för fullgörande av kontrakt ska ställas är sådana att försiktighet måste iakttas som motiverar att det ska finnas sådana regler i upphandlingslagarna.

Förekomsten av oskäliga villkor som gäller de för arbetstagarna mest centrala delarna i anställningsförhållandena är ett skäl som motiverar regler som innebär att villkoren ska ställas. Att motverka att leverantörer konkurrerar med oseriösa villkor är ett annat. Att sådana risker, som framgår av remissyttrandena från bl.a. Almega, Företagarna och Svenskt Näringsliv samt Nacka och Åre kommuner, undanröjs redan i dag i vissa upphandlingar genom att upphandlande myndigheter och enheter utnyttjar möjligheten att ställa särskilda villkor för fullgörande av kontrakt är enligt regeringen positivt. Att villkoren generellt ställs i en upphandling om det föreligger en risk för oskäliga anställningsvillkor är dock inte klarlagt, trots att det i grunden handlar om att säkerställa att de skyldigheter som gäller enligt arbetsrätten följs även i upphandlad verksamhet. Med utgångspunkt i utredningens slutsatser och det som

Prop. 2016/17:163

29

Prop. 2016/17:163 vissa av remissinstanserna anför, bl.a. LO, TCO, Stockholms kommun och SKL, framstår det nuvarande systemet som otillräckligt. Det frivilliga systemet kan således inte anses ha lett till att sådana villkor ställs i erforderlig utsträckning, dvs. när det är behövligt för att undanröja riskerna för oskäliga anställningsvillkor. Enligt regeringens mening finns således tungt vägande skäl för att i lag ange att upphandlande myndigheter och enheter ska ställa särskilda arbetsrättsliga villkor som åtminstone motsvarar de anställningsvillkor som typiskt sett får anses tillhöra de mest centrala för arbetstagarna. Regeringen anser mot denna bakgrund att det ska vara obligatoriskt att ställa vissa särskilda arbetsrättsliga villkor för fullgörande av kontrakt. Tillämpningen torde komma att aktualiseras främst vid upphandling av tjänster och byggentreprenader. Detta utesluter inte, vilket Skatteverket tycks tro, att reglerna kommer att tillämpas vid upphandling av varor.

Lagrådet har ifrågasatt om lagförslagen är godtagbara med hänsyn till de små företagen. De nya bestämmelserna bör bl.a. av den anledningen göras tillämpliga enbart för direktivstyrda upphandlingar, dvs. för upphandlingar vars beräknade värde uppgår till minst de tröskelvärden som finns angivna i direktiven. Regeringen återkommer till denna fråga i avsnitt 4.8.

Lagrådet har också efterlyst en närmare analys av hur arbetstagarbegreppet ska tillämpas och hur små företag som familjeföretag ska förhålla sig till villkor enligt kollektivavtal. Regeringen vill med anledning av det understryka att de föreslagna reglerna syftar till att säkerställa att arbetsrättsliga skyldigheter uppfylls. Det innebär att begreppet arbetstagare ska tolkas i enlighet med vad som gäller enligt arbetsrätten. Enligt svensk arbetsrätt avses med arbetstagare det s.k. civilrättsliga arbetstagarbegreppet. Det får således avgöras i varje enskilt fall med hänsyn till allmänna rättsregler och praxis. Vad gäller arbetstidslagen och semesterlagen så bygger dessa på ett direktiv för vilket arbetstagarbegreppet också har en EU-rättslig dimension. Vad gäller småföretag finns arbetsrättsligt inga särskilda avsteg från bedömningen av vem som är arbetstagare. Det är bara arbetstagare som ska tillförsäkras villkor. Familjemedlemmar kan arbetsrättsligt vara arbetstagare. Arbetstagare som är familjemedlemmar är inte undantagna från arbetstids- eller semesterlagen.

Vad som avses med tillämpliga arbetsrättsliga skyldigheter har både Upphandlingsmyndigheten och Lagrådet efterfrågat förtydliganden av. Som redogörs för i proposition Nytt regelverk om upphandling, är miljö-, social- och arbetsrättsliga skyldigheter sådana som är tillämpliga på den ort där byggentreprenaden utförs eller tjänsterna tillhandahålls och de kan följa av lagar eller kollektivavtal både på nationell nivå och på unionsnivå. För svenskt vidkommande innebär det bl.a. att lagar och kollektivavtal avgör vilka arbetsrättsliga skyldigheter som är tillämpliga. Det är således de skyldigheter som lagarna och avtalen reglerar som avgör vad upphandlande myndigheter och enheter kan uppställa som särskilda arbetsrättsliga villkor i upphandlingen. Det gäller oavsett bundenhet till kollektivavtalen. Det är villkoren som följer av dem som den upphandlande myndigheten eller enheten ska ställa som villkor i upphandlingen, inte avtalen i sig (prop. 2015/16:195, del 1, s. 428 f.).

30

Som Utredningen om upphandling och villkor enligt kollektivavtal Prop. 2016/17:163 föreslår ska obligatoriet kombineras med en behövlighetsbedömning. Det

bör således vara obligatoriskt att ställa vissa särskilda villkor för fullgörande av kontrakt, om det är behövligt. Vilka villkor som ska ställas och behövlighetsbedömningen behandlas nedan i avsnitt 4.2 respektive avsnitt 4.5.

När en upphandlande myndighet eller enhet i en enskild upphandling överväger att ställa särskilda arbetsrättsliga villkor för fullgörande av kontrakt ska villkoren i det enskilda fallet ha anknytning till det som ska anskaffas, dvs. vara kopplade till kontraktsföremålet, och villkoren ska vara förenliga med principerna för upphandling. Beslutet att ta arbetsrättsliga hänsyn genom att ställa särskilda arbetsrättsliga villkor för fullgörande av ett kontrakt förutsätter således att de allmänna förutsättningarna för att ställa särskilda villkor för fullgörande av kontrakt är uppfyllda. Detsamma gäller för övrigt för de särskilda arbetsrättsliga villkor som ska ställas. Bestämmelserna om särskilda arbetsrättsliga villkor för fullgörande av kontrakt innebär sålunda inte att sådana villkor kan ställas i strid med de allmänna förutsättningarna för särskilda villkor för fullgörande av kontrakt.

4.2Vilka arbetsrättsliga villkor som ska ställas

Regeringens förslag: De arbetsrättsliga villkor som när det är behövligt ska krävas av en upphandlande myndighet eller enhet att den ställer ska vara villkor om lön, semester och arbetstid.

Förslaget från Utredningen om upphandling och villkor enligt kollektivavtal överensstämmer med regeringens.

Remissinstanserna: Flera remissinstanser, däribland Upphandlings- myndigheten, Konkurrensverket, Stockholms kommun och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), är positiva till att de obligatoriska villkoren begränsas till villkor om lön, semester och arbetstid. Arbetsgivarverket och Almega avstyrker utredningens förslag. Några av de remissinstanser som är kritiska till förslaget, däribland Arbetsgivarverket, Svenskt Näringsliv och Företagarna, utvecklar dock sin ståndpunkt och anger att begränsningen till villkor om lön, semester och arbetstid är nödvändig och att de obligatoriska villkoren inte ska vara fler. Landsorganisationen i Sverige (LO), Sveriges Akademikers Centralorganisation (SACO), Tjänstemännens Centralorganisation (TCO) och Svenska Kommunalarbetareförbundet är positiva till att villkor om lön, semester och arbetstid ska vara obligatoriska att ställa. De anser emellertid att det inte är tillräckligt att enbart dessa tre villkor ska vara obligatoriska att ställa. Enligt samma remissinstanser ska även villkor om försäkringar och tjänstepension vara obligatoriska att ställa. TCO förordar att det ska vara obligatoriskt att ställa särskilda arbetsrättsliga villkor i alla upphandlingar i alla branscher men kan acceptera förslaget i dess nuvarande form. Vidare framhåller Advokatfirman Delphi och Nacka kommun att utredningen alltför ensidigt fokuserar på villkor om lön, semester och arbetstid och bortser från att

31

Prop. 2016/17:163 det kan finns andra förmåner som är viktigare för arbetstagarna än

 

exempelvis antalet semesterdagar.

 

Förslaget i utkastet till lagrådsremiss: Överensstämmer inte med

 

regeringens. Enligt utkastets förslag ska även villkor om försäkringar och

 

tjänstepension vara obligatoriska att ställa.

 

Remissinstanserna: Alla instanser som uttalar sig om tjänstepension

 

och försäkringar, förutom de fackliga organisationerna, har invändningar

 

mot eller avstyrker förslaget att göra även de villkoren obligatoriska,

 

däribland Trafikverket, Konkurrensverket, Företagarna och Svenskt

 

Näringsliv. Svenskt Näringsliv anser att det inte är lämpligt eller i många

 

fall ens möjligt att kräva villkor med åtagande om tjänstepensioner och

 

försäkringar. Det finns ingen skyldighet att teckna kompletterande

 

tjänstepensioner och försäkringar. De kollektivavtalade tjänste-

 

pensionerna och försäkringarna tecknas för alla anställda och för

 

anställningen som helhet. Det är då inte praktiskt möjligt att koppla

 

villkoren till kontraktsföremålet på det sätt som anges i förslaget. Almega

 

ser flera problem med att använda parternas system för försäkringar och

 

pension. Det är bl.a. inte realistiskt när till och med parterna har egna

 

försäkringsexperter för att handlägga och förvalta sina system.

 

Upphandlingsmyndigheten anser att utredningen gjort en välavvägd

 

bedömning av vad obligatoriet bör innefatta. Att göra pensioner och

 

försäkringar obligatoriska innebär mycket komplexa bedömningar.

 

Trafikverket anser att det har begränsad nytta i kombination med de

 

svårigheter som är förknippad med det och föreslår att man avstår till

 

dess en utvärdering skett av skyldigheten att ställa de särskilda villkor

 

som föreslagits av utredningen, dvs. lön, semester och arbetstid.

 

Konkurrensverket anför att en utvidgning till tjänstepension och

 

försäkringar inte är tillåten då de villkoren inte ingår i den hårda kärnan

 

enligt utstationeringslagen. Stockholms kommun (Stadsledningskontoret)

 

anser att tjänstepension och försäkringar är viktiga utifrån ett

 

arbetstagarperspektiv men ser väsentliga svårigheter i praktiken. Sveriges

 

Akademikers Centralorganisation (SACO) välkomnar att det ska vara

 

obligatoriskt att ställa krav på försäkringar och avsättningar till

 

tjänstepension när det är behövligt eftersom det är nödvändigt för att

 

uppfylla syftet att arbetstagare ska tillförsäkras skäliga anställnings-

 

villkor. Tjänstemännens Centralorganisation (TCO) är positiv till att

 

även inkludera försäkringar och avsättning till tjänstepension. För många

 

arbetsgivare i tjänstesektorn är utgifter för personalens tjänstepension

 

den näst största utgiften efter lönerna. Detta gör att det finns ett

 

incitament för anbudsgivare att avstå från att teckna tjänstepension för

 

sina anställda.

 

Skälen för regeringens förslag: Både regeringen och EU är angelägna

 

att tillämpningen av upphandlingsreglerna bidrar till att arbetstagare

 

tillförsäkras skäliga anställningsvillkor och att leverantörer hindras från

 

att konkurrera med undermåliga anställningsvillkor. Det har också

 

konstaterats att detta i viss mån erfordrar att det i de nya

 

upphandlingslagarna finns tvingande bestämmelser om särskilda villkor

 

för fullgörande av kontrakt i form av särskilda arbetsrättsliga villkor.

 

Förhållandena skiljer sig mellan olika upphandlingar. Det begränsar

 

möjligheterna att med hjälp av tvingande bestämmelser i enskilda fall

32

uppnå syftet att åtgärda oskäliga anställningsvillkor. De tvingande

bestämmelserna bör därför ta sikte på anställningsvillkor som tillhör de mest centrala för arbetstagarna.

Att flera remissinstanser är kritiska till att det över huvud taget ska vara obligatoriskt att ställa särskilda arbetsrättsliga villkor för fullgörande av kontrakt framgår av avsnitt 4.1. Regeringen har emellertid i samma avsnitt konstaterat att det är nödvändigt med bestämmelser om att det ska krävas att sådana villkor ställs, om det är behövligt. Vissa av de remissinstanser som är generellt kritiska till ett obligatorium, bl.a.

Arbetsgivarverket, Svenskt Näringsliv och Företagarna, framhåller betydelsen av att eventuella obligatoriska villkor begränsas till villkor om lön, semester och arbetstid i ett sådant system som Utredningen om upphandling och villkor enligt kollektivavtal föreslår. Bland övriga remissinstanser, bl.a. Upphandlingsmyndigheten, Konkurrensverket, Stockholms kommun, SKL, LO, SACO och TCO, finns ett positivt stöd för utredningens förslag att villkor om lön, semester och arbetstid ska ingå i den grupp av villkor som ska vara obligatoriska att ställa. Om ett system med obligatoriska särskilda arbetsrättsliga villkor ska föreslås, finns det således en bred acceptans bland remissinstanserna i fråga om de tre villkoren lön, semester och arbetstid. Regeringen delar denna uppfattning. Särskilda arbetsrättsliga villkor om lön, semester och arbetstid får regelmässigt antas vara förenliga med de allmänna principerna, dvs. bl.a. vara kopplade till kontraktsföremålet. Villkor om lön, semester och arbetstid ska därför ingå i den grupp av särskilda arbetsrättsliga villkor som ska ställas.

När det gäller frågan om ytterligare arbetsrättsliga villkor ska ställas, instämmer en majoritet av remissinstanserna i bedömningen att gruppen av obligatoriska villkor inte bör tillföras ytterligare villkorstyper. Samtidigt framhåller flera remissinstanser, LO, SACO, TCO och Svenska Kommunalarbetareförbundet, att det inte är tillräckligt att enbart villkor om lön, semester och arbetstid ska vara obligatoriska att ställa. De anser att försäkringar och tjänstepension också ska anses tillhöra de mest väsentliga för arbetstagarna. Den uppfattningen ger även Utredningen om upphandling och villkor enligt kollektivavtal uttryck för även om utredningen stannade vid att inte föreslå dessa villkor som obligatoriska.

Tjänstepension är ett alternativ eller komplement till den lön som tjänas in under den tid som arbete utförs. Den betalas dock ut först efter pensionering. Även vissa försäkringar är viktiga för arbetstagarnas skydd. I utkastet till lagrådsremiss finns därför förslag om att även dessa två villkor ska vara obligatoriska att ställa. Flera remissinstanser framför dock synpunkter på att utsträcka de obligatoriska villkoren till tjänstepensioner och försäkringar. De pekar bl.a. på tillämpningssvårigheter för det fall dessa villkor skulle göras obligatoriska genom lagstiftning. Regeringen instämmer i att det skulle kunna uppstå tillämpningssvårigheter på det sätt som flera remissinstanser gjort gällande. Frågan om i vilken mån olika försäkringar och tjänstepensioner ingår i den s.k. hårda kärnan är inte heller helt klarlagd i EU-domstolens praxis. Mot den bakgrunden gör regeringen bedömningen att det inte är lämpligt att föreslå lagstiftning på upphandlingsområdet som kräver att även tjänstepension och försäkringar ska ingå i de villkor som ska ställas i offentlig upphandling.

Prop. 2016/17:163

33

Prop. 2016/17:163 Det följer av huvudregeln enligt upphandlingsrätten att den upphandlande myndigheten eller enheten i princip får ställa vilka krav den vill så länge kraven har anknytning till det som anskaffas och uppfyller de grundläggande principerna, dvs. att de bl.a. är proportionella och icke diskriminerande. Regeringen anser dock inte att det behövs några upplysningsbestämmelser om detta i de nya upphandlingslagarna.

4.3Nivåerna på de arbetsrättsliga villkoren

Regeringens förslag: De arbetsrättsliga villkoren ska bestämmas enligt den lägsta nivå som följer av ett centralt kollektivavtal som tillämpas i hela Sverige på motsvarande arbetstagare i den aktuella branschen. Ett villkor får dock inte bestämmas till en nivå som understiger den lägsta nivå som följer av lag. Villkoren ska anges som minimivillkor vilka leverantören minst ska tillförsäkra arbetstagarna.

 

Förslaget från Utredningen om upphandling och villkor enligt

 

kollektivavtal överensstämmer med regeringens.

 

Remissinstanserna: Flera remissinstanser, bl.a. Arbetsgivarverket,

 

Upphandlingsmyndigheten, Konkurrensverket, Sveriges Kommuner och

 

Landsting (SKL) och Företagarna, anser att villkoren som ska vara

 

obligatoriska att ställa enligt utredningens förslag ska, precis som

 

utredningen föreslår, bestämmas med utgångspunkt i de lägsta nivåer

 

som följer av lag eller kollektivavtal. Landsorganisationen i Sverige

 

(LO) och Sveriges Akademikers Centralorganisation (SACO) framhåller

 

däremot att en sådan utgångspunkt bl.a. riskerar att pressa ned

 

lönenivåerna. Även Tjänstemännens Centralorganisation (TCO) för ett

 

resonemang om nivåerna på villkor om lön och anger bl.a. att nivåerna

 

bör bestämmas enligt ortens pris, om det är uppenbart att utstationering

 

inte förekommer. Flera remissinstanser, däribland Migrationsverket,

 

Kommerskollegium,

Arbetsgivarverket,

Upphandlingsmyndigheten,

 

Stockholms kommun, Företagarna och Nacka kommun, betonar att det är

 

komplicerat att bestämma nivåerna på villkoren med utgångspunkt från

 

kollektivavtal. Några av remissinstanserna, bl.a. Kommerskollegium,

 

Försäkringskassan och Konkurrensverket, erinrar därvid om att villkoren

 

måste vara kontrollerbara och uppföljningsbara. Vidare är Företagarna

 

kritiska till att villkorsnivåer som är förmånligare i kollektivavtal än

 

enligt lag ska tillämpas när villkoren bestäms. Företagarna har mycket

 

svårt att se hur man i sådana fall kan bortse från nivåer enligt lag, i

 

synnerhet i förhållande till leverantörer som inte är bundna av

 

kollektivavtal. Försäkringskassan framhåller i detta sammanhang att en

 

enklare och mer hanterbar ordning vore att villkor om semester och

 

arbetstid bestäms enligt lag. Även Arbetsmiljöverket berör frågan om

 

förmånligare villkor i kollektivavtal än i lag och menar att det är oklart

 

vad konsekvenserna blir av att en leverantör måste följa högre ställda

 

villkor än de som följer av lag.

 

 

Förslaget i utkastet till lagrådsremiss överensstämmer med

 

regeringens.

 

 

 

Remissinstanserna: Kommerskollegium anser att möjligheten att ställa

34

kollektivavtalsenliga

villkor i offentlig

upphandling är avhängig att

transparenskravet enligt EU-rätten är uppfyllt. Dock ökar förslaget transparensen endast på de områden där Upphandlingsmyndigheten utfärdar allmänna råd, och under förutsättning att den upphandlande myndigheten följer de allmänna råden. Landsorganisationen i Sverige (LO) utgår ifrån att i avsaknad av skrivningar om innebörden av lönebegreppet är definitionen densamma som i utstationeringsdirektivet och dess svenska implementering. Sveriges Akademikers Centralorganisation (SACO) ser en risk att de särskilda arbetsrättsliga kontraktsvillkoren som ska fastställa den lägsta nivå som följer av ett kollektivavtal kommer att pressa lönerna neråt. Tjänstemännens Centralorganisation (TCO) är positiv till förslaget att särskilda arbetsrättsliga villkor för fullgörande av kontrakt som är obligatoriska att ställa ska bestämmas enligt den lägsta nivå som följer av ett centralt kollektivavtal som tillämpas i hela Sverige. Det är ett uttryck för arbetsmarknadens parters gemensamma uppfattning om vad som ska anses vara skäliga villkor. Utvecklingen av det nya upphandlingsregelverket bör dock följas så att lönerna inte pressas ned. Företagarna anser att förslaget att kollektivavtalsnivåer ska väljas om de är förmånligare för arbetstagaren än vad som följer av lag inte är transparent och förutsebart eftersom kollektivavtalen och deras innehåll inte är tillgängliga för kollektivavtalslösa företag. Förslaget tillåter att företag som är anslutna till andra tillämpliga kollektivavtal, vilka de facto innehåller annan praktisk utformning av villkor och nivåer, hänvisar till dem i en upphandling. Företagarna har inga invändningar emot denna modell i sig, utan finner den både nödvändig och rimlig. Almega påpekar att kollektivavtalen må vara formellt likvärdiga men knappast materiellt. Utvecklingen går mot bransch- och företagsanpassning. Att upphandlande myndigheter ska välja mellan konkurrerande kollektivavtal ser de som mycket bekymmersamt.

Skälen för regeringens förslag: Bestämmelserna om obligatoriska särskilda arbetsrättsliga villkor omfattar villkor som tillhör de mest centrala för arbetstagarna. Syftet med bestämmelserna är att villkoren i fråga inte ska tillåtas understiga en nivå som kan leda till att arbetstagarnas sociala trygghet äventyras och att konkurrensen i den offentliga upphandlingen sker med undermåliga arbetsvillkor. Upphandlingsregelverket ska således vid behov användas på ett sätt som bidrar till att sådana risker undanröjs.

Vilken nivå ovan beskrivna sociala skydd ska ha för arbetstagarna måste bedömas i ljuset av arbetstagarnas villkor på den svenska arbetsmarknaden. I Sverige följer arbetstagarnas villkor i regel av kollektivavtal eller lag. En viktig förutsättning är att kollektivavtalen verkar tillsammans med lag och att samtliga kollektivavtal anses reglera arbetstagarnas villkor på ett likvärdigt sätt även om villkoren i avtalen skiljer sig åt. Att villkor i olika kollektivavtal skiljer sig från varandra på en eller flera punkter innebär sålunda inte att något avtal är mer eller mindre representativt. Det kan vidare antas vara svårt att efter en samlad helhetsbedömning på ett objektivt sätt avgöra vilket kollektivavtal som är mest förmånligt. De bestämmelser som regeringen nu föreslår syftar dock inte till att som ett kollektivavtal reglera mer eller mindre alla delar i ett anställningsförhållande. Det rör sig i stället om att bestämmelserna ska bidra till att arbetstagare inte ska tvingas fullgöra sina anställningar

Prop. 2016/17:163

35

Prop. 2016/17:163 med oskäliga villkor. Upphandlingsrättsligt är tanken att detta ska uppnås genom att ett fåtal villkor av central betydelse ställs som särskilda

 

arbetsrättsliga villkor för fullgörande av kontrakt eller koncessioner.

 

 

Att de upphandlingsrättsliga bestämmelserna fokuserar på ett fåtal

 

villkor och inte kräver att villkor ställs med avseende på samtliga sådana

 

förhållanden som regleras i ett kollektivavtal får enligt regeringen

 

konsekvenser för vilken reglering – lag eller kollektivavtal – som ska

 

utgöra grunden för vilka nivåer en leverantör lägst ska tillförsäkra

 

aktuella arbetstagare. Principen om kollektivavtalens likvärdighet

 

förutsätter att ett brett spektrum av

villkor

som

rör

 

anställningsförhållandena bedöms sammantaget. Någon samlad

 

helhetsbedömning kan inte göras utifrån de föreslagna tre obligatoriska

 

särskilda arbetsrättsliga villkoren. Att under sådana förhållanden tillämpa

 

mindre förmånliga villkor enligt kollektivavtal än enligt lag motverkar

 

enligt

regeringen

syftet med

bestämmelserna.

Upphandlande

 

myndigheter och enheter ska mot denna bakgrund inte kunna kräva att

 

leverantörerna ger de anställda sämre villkor än enligt lag. Däremot anser

 

regeringen att om det finns minimivillkor i kollektivavtal som är

 

förmånligare än vad som gäller enligt lag så ska dessa tillämpas när de

 

obligatoriska särskilda arbetsrättsliga villkoren ska bestämmas. När

 

förhållandena är sådana är det nämligen ett uttryck för arbetsmarknadens

 

parters gemensamma uppfattning om vad som ska anses vara skäliga

 

villkor i de delar av ett anställningsförhållande som tillhör de för

 

arbetstagarna mest centrala.

 

 

 

 

 

 

 

Sammanfattningsvis

anser

regeringen,

liksom

flera

av

 

remissinstanserna, att de obligatoriska särskilda arbetsrättsliga villkoren

 

ska bestämmas enligt lag eller kollektivavtal. Om ett eller flera villkor

 

regleras i lag och kollektivavtal, ska det eller de villkoren bestämmas

 

enligt den bestämmelse som är mest förmånlig för arbetstagaren. Till

 

skillnad mot Företagarna ser regeringen inga problem med att

 

upphandlingsreglerna används på ett sätt som bidrar till att arbetstagare

 

utför upphandlat arbete enligt de villkor som är förmånligast enligt lag

 

eller kollektivavtal. Det rör sig om villkor som tillhör de mest centrala

 

för arbetstagarna. Dessutom kan situationen uppstå endast i de fall

 

villkoren regleras i lag, nämligen när villkoren gäller semester eller

 

arbetstid.

För

att

undanröja

de

eventuella

oklarheter

som

 

Arbetsmiljöverket ger uttryck för i fråga om verkets uppgifter kan det i

 

detta sammanhang antecknas att ovanstående inte ändrar att verkets

 

tillsyn som rör arbetstid gäller att arbetsgivare iakttar arbetstidslagen

 

(1982:673). Myndighetens tillsynsuppdrag ändras således inte till följd

 

av vilka villkor som det ställs krav på vid offentlig upphandling.

 

Regeringen instämmer i TCO:s uppfattning att saknas skrivningar om lön

 

i samtliga avtal på området, bör villkor om lön inte ställas men krav ska

 

ändå ställas vad gäller arbetstid och semester.

 

 

 

 

 

När det gäller villkorens nivåer anser Utredningen om upphandling och

 

villkor enligt kollektivavtal att det är de lägsta nivåerna, miniminivåerna,

 

som

ska

vara

bestämmande.

Flera

remissinstanser,

däribland

 

Arbetsgivarverket,

 

Upphandlingsmyndigheten,

Konkurrensverket,

 

Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och Företagarna, instämmer i

 

denna

bedömning.

Utredningen

framhåller

vidare

att sådana

36

miniminivåer är tillräckliga för att säkerställa skäliga anställningsvillkor

och för att motverka konkurrens med undermåliga anställningsvillkor. Prop. 2016/17:163 Att villkoren ska bestämmas enligt miniminivåerna stämmer också enligt

utredningen väl överens med hur lagstiftningen på det arbetsrättsliga området är utformad.

För svensk del regleras lön uteslutande genom kollektivavtal och enskilda avtal. Det saknas därför en legal definition av begreppet lön. Trots det vill regeringen i detta sammanhang tydliggöra att regeringen utgår ifrån att miniminivån för lön gäller lön för utfört arbete. Den nivå som exempelvis gäller vid permittering torde alltså inte vara tillräcklig. Det följer av att villkoren avser fullgörande av kontrakt och att det saknas koppling till kontraktsföremålet för sådan lön. Eftersom permitterade anställda inte kan anses fullgöra något kontrakt omfattas enligt regeringens mening inte lön vid permittering av begreppet lön enligt den föreslagna regleringen.

I fråga om villkor om lön uttrycker några av remissinstanserna, LO, TCO och SACO, farhågor om att förslaget kan leda till att lönerna pressas ned. Lagrådet har anfört att det finns risk att leverantörer som endast erbjuder de lägsta nivåerna av villkor kommer att tilldelas kontraktet. Sådana följder vore enligt regeringen givetvis olyckliga. Det bör framhållas att förslaget bl.a. syftar till att hindra leverantörer som konkurrerar med undermåliga villkor att tilldelas kontrakt. Regeringen anser dock att nu föreliggande underlag inte tyder på att förslagen kommer att få sådana effekter. Om sådana tendenser trots allt skulle visa sig, får regelsystemet vid behov ändras. Mot denna bakgrund anser regeringen att det är de lägsta nivåerna, miniminivåerna, som ska vara bestämmande.

Regeringen anser vidare i likhet med Utredningen om upphandling och villkor enligt kollektivavtal att nivåerna på villkoren ska bestämmas enligt ett centralt kollektivavtal som tillämpas i hela Sverige på motsvarande arbetstagare i den aktuella branschen. Om flera sådana avtal är tillämpliga, får den upphandlande myndigheten eller enheten bestämma vilket av avtalen som ska tillämpas. Om något av avtalets villkor understiger nivåerna enligt lag, ska som framgått villkoret i fråga dock bestämmas enligt lag. Som framgått anser flera remissinstanser att det kommer att bli komplicerat att bestämma nivåerna på villkoren. Hur dessa svårigheter ska hanteras behandlas nedan i avsnitt 4.5.

4.4Arbetsrättsliga villkor när svensk arbetsrätt inte är tillämplig

Regeringens förslag: Upphandlande myndigheter och enheter ska, om det är behövligt, ställa särskilda arbetsrättsliga villkor för fullgörande av kontrakt eller koncessioner när arbete utförs under sådana förhållanden att svensk arbetsrätt inte är tillämplig. Sådana villkor ska ställas i enlighet med ILO:s kärnkonventioner. Utöver det får myndigheter och enheter ställa villkor om att arbetet ska utföras enligt de arbetsrättsliga bestämmelser som gäller där arbetet utförs.

37

Prop. 2016/17:163

Förslaget från Utredningen om upphandling och villkor enligt

 

kollektivavtal: Överensstämmer delvis med regeringens förslag. Till

 

skillnad från regeringen föreslår utredningen att villkoren ska ställas, om

 

det inte är uppenbart obehövligt.

 

 

 

 

 

Remissinstanserna: Flera remissinstanser, bl.a. Arbetsgivarverket,

 

ILO-kommittén, Almega, Företagarna och Svenskt Näringsliv, anför att

 

många av kärnkonventionernas bestämmelser närmast gäller

 

förhållanden mellan staten och enskilda. Samma remissinstanser

 

framhåller därför, tillsammans med bl.a. Upphandlingsmyndigheten och

 

Tjänstemännens Centralorganisation (TCO), att det blir komplicerat att

 

ställa särskilda arbetsrättsliga villkor i form av villkor tagna ur

 

kärnkonventionerna. ILO-kommittén, Almega, Företagarna och Svenskt

 

Näringsliv anser vidare att det kan ifrågasättas om förslaget, framför allt i

 

den del det innebär att Upphandlingsmyndigheten genom bindande

 

föreskrifter ska uttolka kärnkonventionernas innehåll, är förenligt med

 

ILO:s konventioner nr 87, 98 och 154. Några remissinstanser, däribland

 

Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och Företagarna, anser att det

 

är tillräckligt att det är frivilligt att ställa villkoren. Fler remissinstanser,

 

bl.a. Upphandlingsmyndigheten,

Konkurrensverket,

ILO-kommittén

 

Landsorganisationen i Sverige (LO), Sveriges Akademikers

 

Centralorganisation (SACO) och TCO, är dock positiva till en reglering

 

som innebär att arbete som har upphandlats offentligt ska utföras under

 

förhållanden

som

uppfyller

ILO:s

kärnkonventioner.

Både

 

Upphandlingsmyndigheten och Konkurrensverket ställer sig frågande till

 

att villkoren ska ställas om det inte är uppenbart obehövligt. Med hänsyn

 

till att det är resurskrävande att ställa och följa upp denna typ av villkor

 

menar dessa remissinstanser att villkoren ska ställas om det är behövligt.

 

Vidare menar Upphandlingsmyndigheten att det också bör vara

 

obligatoriskt att ställa särskilda arbetsrättsliga villkor i form av att arbetet

 

ska utföras enligt den arbetsrättsliga reglering som gäller där arbetet

 

utförs.

 

 

 

 

 

 

 

Förslaget i utkastet till lagrådsremiss överensstämmer med

 

regeringens.

 

 

 

 

 

 

 

Remissinstanserna:

Kommerskollegium

och

ILO-kommittén

 

välkomnar förslagen. Upphandlingsmyndigheten anser att när det väl har

 

konstaterats att det finns ett behov av att ställa villkor enligt ILO:s

 

kärnkonventioner bör samtliga villkor ställas. Arbetsmiljöverket vill

 

särskilt framhålla vikten av tydliga riktlinjer och stöd från

 

Upphandlingsmyndigheten för att underlätta kravställande och

 

uppföljning i dessa sammanhang då det annars riskerar att kräva

 

expertkunskaper vid varje enskild myndighet. Svenskt Näringsliv anser

 

att förslaget är en oacceptabel lösning som inte går att tillämpa i

 

praktiken. Konkurrenskommissionen anser att det inte är någon

 

angelägenhet för upphandlande myndigheter att ställa krav på

 

leverantörer som går utöver de lagar och regler som gäller där arbetet

 

utförs.

 

 

 

 

 

 

 

Skälen för regeringens förslag: Som Utredningen om upphandling

 

och villkor enligt kollektivavtal konstaterar syftar bestämmelserna om

 

särskilda arbetsrättsliga villkor som bestäms enligt svensk rätt – svensk

 

lag eller svenska kollektivavtal –

inte till att utsträcka den svenska

38

arbetsrättens

territoriella tillämpningsområde genom villkor i kontrakt.

En sådan utvidgning av arbetsrätten genom upphandlingsvillkor skulle enligt regeringen riskera att leda till en direkt eller indirekt diskriminering av leverantörer från andra medlemsstater eller av leverantörer i tredjeländer. I likhet med utredningen och flera remissinstanser, bl.a. Upphandlingsmyndigheten, Konkurrensverket, LO och SACO, anser regeringen dock att det är av vikt att offentliga medel inte bidrar till att arbetstagare som utför arbete i andra länder än Sverige gör detta under förhållanden som inte är förenliga med ILO:s kärnkonventioner. Det är därför, som utredningen föreslår, nödvändigt att det även i nu aktuella situationer finns ett område med villkor som ska ställas. Det är givetvis positivt att det, som SKL anger, redan i dag ställs villkor för fullgörande av kontrakt som bestäms enligt kärnkonventionerna. Liksom regeringen har konstaterat beträffande särskilda arbetsrättsliga villkor som bestäms enligt svensk lag eller svenska kollektivavtal, är det inte klarlagt att villkor enligt kärnkonventionerna alltid ställs när det finns risk för att arbetet utförs under förhållanden som inte är förenliga med konventionerna. Regeringen anser mot denna bakgrund att det under vissa förutsättningar ska ställas villkor enligt ILO:s kärnkonventioner. Vilka bestämmelser i konventionerna som ska användas som särskilda arbetsrättsliga villkor får bedömas från fall till fall. Det kan vara fråga om att personal inte utsätts för tvångsarbete, att reglera minimiålder för tillträde till arbete eller att män och kvinnor får lika lön för likvärdigt arbete. För utformningen av kriterierna utgör Upphandlingsmyndighetens kriterieverksamhet ett viktigt stöd.

När det gäller bedömningen av i vilka situationer villkoren ska ställas instämmer regeringen i bedömningen av Utredningen om upphandling och villkor enligt kollektivavtal att obligatoriet måste begränsas. Med hänsyn till de kontroll- och uppföljningssvårigheter som följer av att villkoren gäller utförande i andra länder än Sverige och som flera remissinstanser framhåller, bl.a. Upphandlingsmyndigheten, ILO- kommittén, TCO och Svenskt Näringsliv, anser regeringen att det finns anledning att, i förhållande till utredningens förslag, ytterligare begränsa skyldigheten att ställa villkoren. I likhet med Upphandlingsmyndigheten och Konkurrensverket anser regeringen att en sådan ytterligare begränsning lämpligen görs genom att bestämmelsen ges samma utformning som motsvarande bestämmelse om obligatoriska särskilda arbetsrättsliga villkor enligt svensk lag eller svenska kollektivavtal. Det innebär att det räcker att det finns något som talar för att villkoren behöver ställas för att regeln ska bli tillämplig. Mot bakgrund av att de villkor som ska ställas är av grundläggande karaktär, bör det inte krävas alltför starka indikationer på att det föreligger ett behov för att villkoren ska ställas.

Mot bakgrund av ovan nämnda kontroll- och uppföljningssvårigheter anser regeringen vidare att det saknas anledning att föreslå att det ska vara obligatoriskt att ställa villkor om att arbetet ska utföras i enlighet med den arbetsrättsliga lagstiftning som gäller där arbetet utförs. Det bör i stället vara frivilligt att ställa sådana villkor. Vidare har den upphandlande myndigheten och enheten möjlighet att ställa sådana villkor även i andra fall. Förslaget medger sålunda att det går att ställa sådana villkor även om det inte är behövligt. För det gäller dock de

Prop. 2016/17:163

39

Prop. 2016/17:163 allmänna förutsättningarna för särskilda villkor för fullgörande av kontrakt, dvs. främst att villkoren ska ha en anknytning till det som upphandlas, att villkoren ska vara proportionerliga och icke- diskriminerande, bl.a. utifrån Sveriges internationella åtaganden.

Bedömningen av behovet och av nivåerna på villkoren behandlas vidare nedan i avsnitt 4.5. I samma avsnitt behandlas även frågan om de rättsliga formerna för det stöd som Upphandlingsmyndigheten ska lämna.

4.5Bedömningen av behovet av och nivåerna på villkoren

Regeringens förslag: Bedömningen av om det är behövligt eller inte att ställa villkoren om lön, semester och arbetstid ska göras mot bakgrund av risken för oskäliga arbetsvillkor i den aktuella upphandlingen. Myndigheterna och enheterna ska göra en helhetsbedömning av omständigheterna i upphandlingen och då bl.a. ta hänsyn till vilken bransch upphandlingen rör. Bedömningen ska även göras mot bakgrund av sannolikheten för att kontraktet eller koncessionen kommer att utföras så att svensk rätt inte är tillämplig och av risken för att arbetet utförs enligt villkor som inte är förenliga med ILO:s kärnkonventioner.

Innan villkoren anges, ska de centrala arbetstagar- och arbetsgivarorganisationer som slutit kollektivavtalet i fråga haft tillfälle att lämna uppgifter om villkoren, om det inte är obehövligt.

Om det saknas förutsättningar att ange nivån på ett villkor, behöver myndigheten eller enheten inte ställa villkoret.

Regeringens bedömning: Upphandlingsmyndigheten kommer att ge stöd till de upphandlande myndigheterna och enheterna om vilka branscher och övriga faktorer som kan medföra risk för oskäliga arbetsvillkor samt om de villkor som tillämpas på arbetsmarknaden när det gäller lön, semester och arbetstid.

Förslaget och bedömningen från Utredningen om upphandling och villkor enligt kollektivavtal: Överensstämmer delvis med regeringens. Till skillnad från regeringen föreslår utredningen att Upphandlingsmyndigheten ska ges föreskriftsrätt när det gäller behovsbedömningen och nivåbestämningen när svensk rätt är tillämplig.

Remissinstanserna: Många remissinstanser, däribland Västra Götalands läns landsting och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) anser att det är lämpligt att ge en myndighet i uppdrag att bestämma de särskilda arbetsrättsliga kontraktsvillkoren men flera av dem ifrågasätter samtidigt om det finns rättsligt stöd för att ge Upphandlingsmyndigheten rätt att utfärda föreskrifter om de särskilda arbetsrättsliga kontraktsvillkoren. Frågan kräver ytterligare utredning anser bl.a.

Stockholms läns landsting och Företagarna. Sollentuna kommun ifrågasätter om Upphandlingsmyndighetens föreslagna roll är förenlig med det kommunala självstyret. Konkurrensverket anför att det inte torde vara möjligt att utforma föreskrifterna eller råden med sådan precision att

dessa inför varje upphandling kan ge tydliga besked om särskilda

40

arbetsrättsliga villkor måste ställas eller inte. Upphandlingsmyndigheten konstaterar att det kan vara mycket komplicerat att fastställa villkoren och att upphandlande myndigheter kan komma att behöva ett omfattande upphandlingsstöd om den föreslagna regleringen ska få önskad effekt.

Landsorganisationen i Sverige (LO) delar till stor del den analys som utredaren gjort och kan acceptera den föreslagna metoden.

Tjänstemännens Centralorganisation (TCO) anser att Upphandlingsmyndigheten i stället ska utge allmänna råd om behövlighetsbedömningen och vilka särskilda arbetsrättsliga villkor som ska anges i en offentlig upphandling. Sveriges Akademikers Centralorganisation (SACO) pekar på att formellt blir det då den upphandlande myndigheten som beslutar om villkoren, men med Upphandlingsmyndighetens stöd och med hjälp av partssamrådet. I takt med att de upphandlande myndigheterna, med stöd av Upphandlingsmyndigheten, får erfarenhet och kunskap i samråd med parterna, bör detta på sikt inte vara allt för betungande. Stockholms kommun anser att det, för att värna den svenska modellen, är av vikt att Upphandlingsmyndighetens uttolkning av villkoren i de centrala avtalen inte får normerande verkan, eftersom det är avtalsparterna som äger kollektivavtalet och tolkningen av detta. Kommunen anser att det i fråga om de frivilliga arbetsrättsliga kraven vore önskvärt att Upphandlingsmyndigheten i dessa delar tar fram rekommendationer för att underlätta den praktiska tillämpningen.

Vilken roll som arbetsmarknadens parter ska ha kommenteras av flera remissinstanser. Konkurrensverket och Trafikverket pekar på att kollektivavtalen ska tolkas utifrån partsavsikten och att det därmed blir nödvändigt att konsultera arbetsmarknadens parter för att bl.a. utröna om de har en samsyn om aktuella nivåer. I slutändan blir det Upphandlingsmyndigheten eller de upphandlande myndigheterna själva som måste avgöra vilka lönenivåer som ska gälla som villkor i upphandlingen och att de därmed inte nödvändigtvis kommer att motsvara avtalsparternas tolkning.

När det gäller behovsbedömningen framhåller Skatteverket och Företagarna att en alltför ensidig fokusering på branscher kan ge en missvisande bild i fråga om risken för oskäliga anställningsvillkor.

Förslaget i utkastet till lagrådsremiss överensstämmer med regeringens.

Remissinstanserna: Ett fåtal remissinstanser uttalar sig om Upphandlingsmyndighetens förändrade roll enligt utkastet. Sveriges Akademikers Centralorganisation (SACO), anser att det är bättre att Upphandlingsmyndigheten inte ska utfärda föreskrifter även om allmänna råd kan medföra en statlig inblandning i lönebildningen. ILO- kommittén noterar att i stället för problemet med att Upphandlingsmyndigheten ges rätt att besluta vilka villkor som får ställas kan problem uppkomma genom att det blir en uppgift för varje myndighet att tolka konventionerna. Flera remissinstanser, däribland Landsorganisationen i Sverige (LO), anser att det finns en risk för att det blir svårare att förutse vad som omfattas av obligatoriet när varje myndighet ska pröva frågan om i vilka branscher obligatoriet ska gälla. Det nu aktuella förslaget innebär enligt Företagarna ännu större problem för företagen på grund av den uppenbara risken för att olika

Prop. 2016/17:163

41

Prop. 2016/17:163 upphandlande myndigheter kommer att ha olika kravställande för samma typ av arbete. Näringslivets regelnämnd (NNR) anser att myndigheter som inte har någon erfarenhet av här aktuella kollektivavtal ska tolka desamma ger upphov till osäkerhet och oklarhet. Trafikverket understryker att Upphandlingsmyndigheten bör spela en viktig roll som sammanhållande i arbetet med att fastställa behov och nivåer. Tydligare riktlinjer för vilka kriterier som ska beaktas vid behövlighetsbedömningen krävs enligt Kommerskollegium, annars riskeras olika bedömningar hos de upphandlande myndigheterna, vilket är särskilt olyckligt eftersom kraven blir obligatoriska att ställa.

Tjänstemännens Centralorganisation (TCO) framför att hur behovsbedömningen ska göras har nu utvecklats och tillgodoser på ett bättre sätt målsättningen att tillförsäkra samtliga arbetstagare skäliga anställningsvillkor. Svenskt Näringsliv lyfter fram att begreppet ”om det är behövligt” kopplas samman med ett ”ska-krav” kommer att leda till bedömningar som kan uppfattas som skönsmässiga. Almega anser att statens normerande påverkan inte kommer att bli mindre utan föreskrifter. Att myndigheterna, som upphandlar tjänster för miljardbelopp varje år, ska peka ut vilket av nästan 700 kollektivavtal som ska definiera en viss bransch kommer att påverka marknaden. Advokatfirman Delphi anför att ändringsförslaget innebär en bedömning som är mycket komplex och kräver en stor arbetsinsats av den upphandlande myndigheten som framstår som helt oproportionerlig. Upphandlingsmyndigheten tillstyrker förslaget att arbetstagar- och arbetsgivarorganisationer på central nivå ska ges möjlighet att lämna uppgift om villkoren och att utgångspunkten bör vara parternas gemensamma tolkning. Upphandlingsmyndigheten anser att det är lämpligt att skyldigheten att ställa villkoren bortfaller om det inte går att ange nivån för ett villkor samt att även den situationen att parterna inte är eniga om vad kollektivavtalet innebär bör utgöra en sådan situation att den upphandlande myndigheten inte ska vara skyldig att ställa villkoret. Enligt Arbetsmiljöverket finns det en risk att lagens syfte urholkas om det i många fall inte kommer att bli möjligt att ställa några krav på lönenivåer vid t.ex. s.k. nollavtal. Det är enligt ILO-kommittén positivt att parterna ges en central roll att tolka avtalet men det är svårt att förutse hur ofta det kommer att saknas en gemensam partsuppfattning. Det kan även uppkomma svårigheter för de upphandlande myndigheterna i de situationer det finns två konkurrerande avtal. Konkurrenskommissionen anser att förslaget att villkor inte behöver ställas om de inte går att fastställa inkräktar på den svenska modellen. Detta eftersom det skapar motiv för arbetsmarknadens parter att centralt reglera lönevillkor på nationell nivå. Att upphandlande myndigheter ska tolka kollektivavtalens rätta innebörd om arbetsmarknadens parter har olika tolkningar av villkoren, medför en för arbetsmarknaden rättsosäker ordning.

 

Skälen för regeringens förslag och bedömning

 

Behovsbedömningen

 

Det ska enligt förslaget ställas vissa särskilda arbetsrättsliga villkor om

 

det behövs (se avsnitt 4.1). Det innebär att det inte ska vara obligatoriskt

42

att alltid ställa särskilda arbetsrättsliga villkor. Behovet ska bedömas

utifrån den personal som förväntas delta vid genomförandet av kontraktet och hur stor risken är för snedvridning av konkurrensen. Det innebär att bedömningen av om det föreligger ett behov måste göras i den enskilda upphandlingen. Ansvaret för det kan, som Almega lyfter fram, den upphandlande myndigheten inte avhända sig. Samtidigt ställer det, som flera remissinstanser påpekar, stora krav på de upphandlande myndigheterna och enheterna att göra dessa bedömningar. Upphandlande myndigheter och enheter kan inte förväntas ha kunskap om de arbetsvillkor som gäller för hela arbetsmarknaden. Om de har eller förväntas ha kunskap om att det finns ett behov av att ställa sådana villkor innebär den föreslagna regleringen dock att de ska ställa dem. Sådan kunskap kan myndigheten eller enheten ha genom erfarenhet från tidigare upphandlingar. Kunskap kan också komma från bl.a. oberoende organisationer, från arbetsmarknadens parter eller från branscherna själva. Bland dem som yttrar sig över lagförslagen anser t.ex. SAS AB och Svensk Pilotförening att luftfarten är en bransch inom vilken det bör vara obligatoriskt att ställa särskilda arbetsrättsliga villkor. medan däremot Branschföreningen för konsultföretag specialiserade på rådgivning och implementering inom Public Relations, PRECIS, anför att de föreslagna lagändringarna riskerar mycket stora problem för deras bransch och kunder samt att några missförhållanden inte råder i deras bransch. Upphandlingsmyndigheten kommer också, som behandlas nedan i detta avsnitt, att stå för en stor del av den samlade kunskapen om när det är behövligt att ställa villkor och vilken nivå villkoren i så fall ska vara på.

För att underlätta myndigheternas och enheternas arbete kan, genom förslagen, bedömningarna i viss mån schabloniseras, främst genom att hänsyn bör tas till vilken bransch leverantörerna är verksamma i. Skatteverket och Företagarna har vänt sig mot att på det sättet peka ut vissa branscher. Det förtjänar i det sammanhanget att erinra om att det i skattelagstiftningen redan finns särskilda regleringar för vissa branscher, däribland bygg-, taxi- och tvätteribranscherna, i syfte att bl.a. motverka svart arbetskraft och lönedumpning. Några av dessa regleringar har tillkommit efter initiativ från branscherna själva. Även det s.k. RUT- avdraget har medfört att städtjänster i ökad utsträckning utförs med vit arbetskraft. En författningsreglering som beaktar enskilda branscher är därför inget främmande för att främja skäliga arbetsvillkor för anställda. Som Konkurrensverket påpekar är det inte heller alltid behövligt att ställa särskilda arbetsrättsliga kontraktsvillkor för en bransch i dess helhet utan det kan räcka med att ställa sådana för de delar som kan anses mer utsatta för oskäliga arbetsvillkor. Det kan t.ex. avse vissa grupper av arbetstagare eller när det finns ökad risk i vissa regioner för sådana oskäliga villkor. Behovet kan också komma att förändras över tid.

Att behovsbedömningen ska ske i den enskilda upphandlingen innebär också att behovet måste ha ett samband med det som ska upphandlas och stå i proportion till det. Villkor som träffar alla arbetstagare hos t.ex. en stor leverantör när endast en viss yrkesgrupp eller en viss verksamhet ska fullgöra kontraktet kan inte anses ha en koppling till kontraktsföremålet. Det kan vidare inte anses proportionerligt att ställa villkor som avser personal hos leverantören som i begränsad utsträckning kommer att beröras av fullgörandet av upphandlingen, som t.ex. stödjande

Prop. 2016/17:163

43

Prop. 2016/17:163 administrativ personal. Om bedömningen innebär att minst ett av de tre villkoren riskerar att vara oskäliga, ska samtliga villkor ställas.

Mindre företag och organisationer kan ofta erbjuda innovativa och flexibla lösningar som efterfrågas av upphandlande myndigheter. Vid behovsbedömningen bör därför även beaktas att små aktörer med tillväxtpotential inte utestängs, genom att skapa tillräckligt attraktiva upphandlingar som såväl stora som små företag vill och kan lämna anbud i.

En bedömning som leder till att villkoren inte behöver ställas är nära förknippad med den upphandlande myndighetens eller enhetens bestämning av kontraktsföremålet. Myndighetens eller enhetens stora utrymme att bestämma det medför att en bedömning att villkoren inte behöver ställas visserligen ska, som Upphandlingsmyndigheten är inne på, kunna överprövas men huvudsakligen då endast mot de grundläggande principerna och då särskilt likabehandlingsprincipen. Behövlighetsbedömningen ska göras när särskilda kontraktsvillkor anges i upphandlingsdokumenten. Om det senare visar sig att det fanns ett behov som myndigheten inte kände till eller borde ha känt till, torde bedömningen inte kunna ifrågasättas. Lagrådet har ifrågasatt den föreslagna regleringen mot bakgrund bl.a. av att de obligatoriska kraven inte är förenade med någon sanktion. Regeringen vill i det sammanhanget framhålla att varje åtgärd som en myndighet vidtar i samband med upphandling och som kan ha rättslig verkan utgör ett beslut som kan bli föremål för överprövning (se EU-domstolens dom Stadt Halle och RPL Lochau, C-26/03, EU:C:2005:5). Detta gäller också underlåtenhet att vidta sådana åtgärder som följer av skyldigheter i lagstiftningen. Utöver möjligheten till överprövning kommer Konkurrensverket i egenskap av tillsynsmyndighet att kunna säkerställa tillämpningen av de föreslagna reglerna.

Vid behovsbedömningen måste också beaktas möjligheterna att kunna kontrollera och följa upp de uppställda villkoren. De upphandlande myndigheterna och enheterna måste själva, genom leverantören eller genom en tredje part kunna kontrollera att villkoren uppfylls. Detta måste vara möjligt för att säkerställa likabehandling.

När det gäller behovsbedömningen för det fall att svensk rätt inte kommer att vara tillämplig, eller om det finns risk för att arbetet utförs under villkor som inte är förenliga med ILO:s kärnkonventioner, tillkommer ett led i de överväganden som upphandlande myndigheter eller enheter måste göra. Det måste således bedömas om det finns en sådan risk. Däremot blir själva behovsbedömningen enklare när väl en sådan risk har konstaterats. Det får då anses föreligga ett behov av att ställa villkoren.

Sammantaget innebär de överväganden som upphandlande myndigheter och enheter måste göra vid behovsbedömningen att de alltid behöver överväga behovet och att de har ett relativt stort handlingsutrymme att inom ramen för de föreslagna reglerna ställa villkoren.

44

Nivåbestämning – arbetsmarknadens parter ska höras

Även med ett relativt stort handlingsutrymme kan de upphandlande myndigheternas och enheternas utrymme att utforma villkoren inte vara utan gränser. Respekten för den svenska arbetsmarknadsmodellen kräver försiktighet och att arbetsmarknadens parter har ett stort inflytande över de villkor som bestäms. Kollektivavtalen eller lag ska utgöra golvet för vilka villkor som får ställas. Om de två strider mot varandra gäller det som är förmånligast för arbetstagaren.

För att avgöra vilket avtal som är tillämpligt på det arbete som avses med kontraktet måste, enligt regeringens mening, kontakt regelmässigt tas med arbetsmarknadens parter. Det kan ofta vara så att olika kollektivavtal är tillämpliga på skilda kategorier av arbetstagare. De villkor som ska gälla för respektive grupp måste då baseras på varje sådant tillämpligt kollektivavtal. I vissa fall kan det emellertid uppstå situationer där flera kollektivavtal kan vara tillämpliga på samma arbete. Det kan då vara svårt att veta vilket avtal som ska utgöra grunden för de villkor som tas in i kontraktsvillkoren. Inträffar ett sådant fall kan frågan uppstå om det är den lägsta nivån i ett av dem som ska tillämpas eller om kollektivavtalen ska jämföras och den lägsta nivån som gäller för varje enskilt villkor ska användas. Det skulle i så fall kunna innebära att lönen hämtas ur ett avtal och semesterförmånerna ur ett annat. Kollektivavtalen är emellertid förhandlade i ett sammanhang, t.ex. kan en lägre lön vara kompenserad av en mer förmånlig semesterreglering. Krav på kollektivavtalsvillkor förutsätter därför att villkoren hämtas ur ett och samma avtal. Dessutom skulle en jämförelse mellan olika villkor i flera kollektivavtal innebära att en djupare analys behöver göras av flera avtal och dess olika bestämmelser. Detta framstår som en alltför komplicerad hantering för den myndighet som ska fastställa villkoren. Det skulle också vara mindre förenligt med den svenska arbetsmarknadsmodellen om myndigheter skulle skapa egna avtal genom att använda sig av villkor från olika avtal. Helhetsperspektivet som kollektivavtalen bygger på skulle gå förlorad. I de fall det finns flera centrala kollektivavtal som gäller i hela Sverige i den aktuella branschen upphandlingen avser som är tillämpliga på samma arbete anser regeringen att myndigheten själv kan välja vilket avtal villkoren ska hämtas ur, eftersom alla kollektivavtal anses likvärdiga, och basera samtliga arbetsrättsliga kontraktsvillkor på detta avtal. Vid bedömningen av vilket avtal som ska väljas bör, enligt regeringens mening, kollektivavtalets längd vägas in. Avtalet bör sträcka sig minst så långt i tid som avtalstiden för det upphandlade kontraktet. Om det inte gör det bör det framgå vad som kommer att gälla när kollektivavtalet har löpt ut, dvs. normalt att villkoren enligt det nya avtalet ska gälla.

Den svenska arbetsrättsliga lagstiftningen är ofta tvingande till arbetstagarens fördel. Det innebär att det inte är möjligt för en arbetsgivare och arbetstagare att avtala om sämre förmåner än vad som anges i lagen. Däremot är det alltid tillåtet att avtala om bättre förmåner än vad som anges i lagen. Det är dock i vissa fall möjligt att avvika från bestämmelserna till arbetstagarens nackdel om avsteget görs i ett kollektivavtal av visst slag. Det är endast arbetsgivare som är bundna av ett kollektivavtal med en sådan avvikelse som får göra avsteg från lagens

Prop. 2016/17:163

45

Prop. 2016/17:163 regler. Arbetsgivare som inte är bundna av kollektivavtal måste följa de regler som framgår av lagen. Bestämmelser där avvikelse kan ske i

 

kollektivavtal till nackdel för arbetstagarna finns bl.a. i semesterlagen

 

(1977:480) och arbetstidslagen (1982:673). Av 3 § fjärde stycket

 

arbetstidslagen framgår att det genom kollektivavtal får göras undantag

 

från lagen i dess helhet, så länge det är förenligt med det underliggande

 

arbetstidsdirektivet.

 

 

 

 

 

 

 

 

Om det i ett kollektivavtal skett avsteg från semidispositiva

 

bestämmelser på ett sätt som innebär att arbetstagaren enligt

 

kollektivavtalet minst ska tillförsäkras en förmån vars nivå understiger

 

den nivå som anges i lag, t.ex. en semesterlön som är lägre än vad som

 

anges i lagen, bör inte kollektivavtalets nivå anges av den upphandlande

 

myndigheten som villkor i upphandlingen. Arbetsrättsligt är det endast

 

den arbetsgivare som är bunden av just det kollektivavtalet som har rätt

 

att tillämpa den nivån. En arbetsgivare som inte är bunden av det

 

kollektivavtalet skulle bryta mot semesterlagen om villkoret i

 

kontraktsvillkoren följdes. En leverantör som inte uppfyller de särskilda

 

arbetsrättsliga kraven som ställs, bör dock ändå anses uppfylla villkoren

 

om den tillämpar motsvarande villkor i ett alternativt centralt

 

kollektivavtal som tillämpas i hela Sverige på motsvarande arbetstagare i

 

den aktuella branschen, oavsett om den är kollektivavtalsbunden eller

 

inte (se avsnitt 4.7).

 

 

 

 

 

 

 

 

När den upphandlande myndigheten fastställt vilket eller vilka

 

kollektivavtal som är tillämpliga på arbetet och konstaterat att det

 

innebär mer förmånliga regler än vad som anges i lag ska villkoret

 

hämtas ur detta kollektivavtal. Som framgått är det inte alltid enkelt att

 

tolka kollektivavtalet och att se vilken lägsta nivå som gäller eftersom en

 

sådan kanske inte ens framgår av avtalet. De arbetstagarorganisationer

 

och arbetsgivarorganisationer på central nivå som är part till

 

kollektivavtalet ska därför, om det inte är obehövligt, ges möjlighet att

 

lämna uppgift om villkoren. Det arbetet kan i första hand skötas av

 

Upphandlingsmyndigheten

 

i

sitt

stödjande

arbete.

 

Upphandlingsmyndigheten har också tagit fram sådana villkor som kan

 

ställas för taxiförare vid upphandling av samhällsbetalda resor. Från

 

Upphandlingsmyndigheten kan den upphandlande myndigheten eller

 

enheten hämta uppgifter om villkoren. Upphandlingsmyndigheten

 

kommer också successivt att kunna samla information om när och hur

 

villkor

ställts.

Om

det

saknas

sådana

uppgifter

hos

 

Upphandlingsmyndigheten, trots att en upphandlande myndighet eller

 

enhet bedömt att det finns ett behov av att ställa villkoren, bör den

 

upphandlande myndigheten eller enheten ge arbetstagar- och

 

arbetsgivarorganisationerna möjlighet att lämna uppgifter om villkoren.

 

Utifrån detta får kontraktsvillkoren fastställas. Den upphandlande

 

myndigheten eller enheten bör i upphandlingsdokumenten lämna en

 

referens till vilket kollektivavtal som villkoren hämtats ur liksom

 

dokumentera att kontakter tagits med Upphandlingsmyndigheten eller

 

med arbetsmarknadens parter inför kravställandet. Det ingår också i

 

Upphandlingsmyndighetens uppdrag att ge stöd till leverantörer om de

 

villkor som gäller och hur de kan uppfyllas.

 

 

 

 

Utgångspunkten

bör

vara

att

det

är kollektivavtalsparternas

46

gemensamma tolkning av vad som gäller som bör läggas till grund för

villkoren. Det är arbetsmarknadens parter som enligt den svenska arbetsmarknadsmodellen anförtrotts att ingå de avtal som krävs för att tillförsäkra de anställda goda villkor. Upphandlingsreglerna ska endast säkerställa att de anställda som utför arbete inom en upphandling tillförsäkras dessa villkor. Regeringen utgår därför ifrån att det även finns ett intresse hos arbetsmarknadens parter att de kollektivavtalsvillkor som läggs till grund för kontraktsvillkor faktiskt motsvarar vad som gäller enligt det aktuella kollektivavtalet och att de därför kommer att medverka till att tydliggöra vilka villkor som gäller. Av de upphandlingsrättsliga principerna om öppenhet, likabehandling och icke- diskriminering följer att det tydligt ska framgå vilka kontraktsvillkor som gäller. Att villkoren hämtas ur kollektivavtal innebär inte att villkoren nödvändigtvis måste motsvara avtalsparternas tolkning av vad de innebär, eftersom villkoren i och med myndighetens tolkning endast kommer att utgöra ett kontraktsvillkor i en offentlig upphandling. Möjligheterna att främja en god ordning på arbetsmarknaden är dock beroende av öppenheten med de kollektivavtal som finns i fråga om villkoren som ställs. Tjänstemännens Centralorganisation (TCO) motsätter sig att oenighet mellan parterna på ett avtalsområde ska leda till att inga arbetsrättsliga krav ställs över huvud taget. Enligt regeringens mening får, om parterna inte är eniga om vad kollektivavtalet innebär eller om deras information är otydlig, myndigheten överväga om den trots det kan uppge en miniminivå baserad på de uppgifter parterna har lämnat som kan anses gälla. Här kan erinras om att regeringen nyligen beslutat om en lagrådsremiss, Nya utstationeringsregler, som bl.a. innehåller förslag som syftar till att öka transparensen och förutsebarheten vid utstationering.

Om uppgifter om villkorsnivåerna inte framgår av avtalen på grund av att de är avtal utan angivet löneutrymme och utan fastställda lönenivåer (s.k. sifferlösa avtal), om arbetsmarknadens parter inte lämnar ut avtalen, eller om parternas tolkning av villkoren är sådana att de över huvud taget inte går att ställa, kommer den upphandlande myndigheten eller enheten att sakna underlag för att ställa villkoren. I sådana fall ska den upphandlande myndigheten eller enheten inte vara skyldig att ställa det villkoret. Ett undantag för den situationen ska därför finnas. Det innebär dock inte att övriga villkor inte ska ställas.

Upphandlingsmyndighetens roll

Utredningen om upphandling och villkor enligt kollektivavtal har övervägt tre möjligheter för hur Upphandlingsmyndigheten kan stödja de upphandlande myndigheterna och enheterna när de ställer särskilda arbetsrättsliga villkor. Det första alternativet är att regeringen med stöd av sin s.k. restkompetens enligt 8 kap. 7 § första stycket 2 regeringsformen kan utfärda eller delegera utfärdandet av föreskrifter till en myndighet. Det andra är att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer skulle kunna utfärda verkställighetsföreskrifter enligt 8 kap. 7 § första stycket 1 regeringsformen. Det tredje alternativet är att Upphandlingsmyndigheten, för det fall det saknas möjlighet att ge den rätt att utfärda föreskrifter, i stället ska ge icke bindande vägledning och allmänna råd. Utredningen om upphandling och villkor enligt

Prop. 2016/17:163

47

Prop. 2016/17:163 kollektivavtal stannade vid att föreslå att Upphandlingsmyndigheten ska kunna meddela föreskrifter om dels när det är behövligt att ställa

 

särskilda villkor för fullgörande av kontrakt i form av s.k. särskilda

 

arbetsrättsliga villkor för fullgörande av kontrakt, dels nivåerna på de

 

särskilda arbetsrättsliga villkor som ska ställas, dels vilka särskilda

 

arbetsrättsliga villkor som ska ställas när svensk rätt inte är tillämplig.

 

Flera remissinstanser, bl.a. SKL, Företagarna och TCO ifrågasätter

 

utredningens bedömning i dessa avseenden.

 

 

 

Regleringen i de nya upphandlingslagarna baseras på den principiella

 

synen på föreskrifternas karaktär som Lagrådet gav uttryck för i samband

 

med att 2007 års lagar behandlades. Enligt Lagrådet rörde förslagen i

 

betydande omfattning förhållanden som avses i 8 kap. 2 § RF. Lagrådet

 

ansåg att det inte fanns utrymme för att delegera normgivningen (prop.

 

2006/07:128 del 2 bil. 14 s. 598). De föreskrifter som Utredningen om

 

upphandling och villkor enligt kollektivavtal anser kan meddelas av

 

regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer är föreskrifter

 

om särskilda villkor för hur ett offentligt upphandlat kontrakt ska

 

fullgöras. Sammanfattningsvis handlar det alltså om att den

 

upphandlande myndigheten genom villkoren binder leverantören på

 

kontraktsrättslig väg. Med hänsyn till att de föreskrifter som utredningen

 

föreslår att Upphandlingsmyndigheten ska få meddela avser

 

kontraktsrättsliga förhållanden, rör det sig om ett område inom

 

upphandlingslagstiftningen som enligt regeringens mening omfattas av

 

det primära lagområdet, civilrätten (8 kap. 2 § först stycket 1

 

regeringsformen).

 

 

 

 

 

Meddelandet av de föreskrifter om behovet av att ställa villkor och

 

nivåerna på villkoren bygger på att normgivaren analyserar relevanta

 

branscher och tillämpliga kollektivavtal och därefter fastställer i vilka fall

 

särskilda arbetsrättsliga villkor för fullgörande av kontrakt ska ställas och

 

bestämmer nivåerna på villkoren. Genom föreskrifterna tillförs alltså

 

regleringen väsentliga moment. Föreskrifterna kan mot denna bakgrund

 

inte anses vara föreskrifter om verkställighet. När det gäller föreskrifter

 

när svensk rätt inte är tillämplig ligger det möjligen något närmare till

 

hands att kvalificera dem som verkställighetsföreskrifter. Innehållet i

 

föreskrifterna är nämligen tänkt att hämtas av normgivaren ur framför

 

allt ILO:s kärnkonventioner. Det närmare innehållet i föreskrifterna ska

 

således på denna punkt hämtas ur ett material som är mer öppet än vad

 

kollektivavtal är i allmänhet. Lagstiftaren kan sålunda i detta fall i någon

 

mening bättre överblicka och förutse innehållet i eventuella

 

verkställighetsföreskrifter. Som framgått avser dock föreskrifterna det

 

civilrättsliga

området

varför

möjligheten

att

meddela

 

verkställighetsföreskrifter ska utnyttjas med försiktighet. Mot den

 

bakgrunden kan inte heller dessa föreskrifter anses vara föreskrifter om

 

verkställighet. Den föreslagna ordningen att regeringen eller den

 

myndighet regeringen bestämmer ska meddela de aktuella föreskrifterna

 

strider således mot regeringsformen. Det saknas alltså möjlighet att ge

 

Upphandlingsmyndigheten en rätt att meddela sådana föreskrifter.

 

Regeringens bedömning påverkar inte Upphandlingsmyndighetens

 

uppdrag att stödja de upphandlande myndigheterna eller enheterna

 

genom att utfärda allmänna råd. Sådana allmänna råd kan avse när eller i

48

vilka branscher det föreligger behov av att ställa särskilda arbetsrättsliga

villkor eller vilka nivåer som gäller för olika villkor på arbetsmarknaden. Prop. 2016/17:163 De kan även avse hur upphandlande myndigheter eller enheter kan arbeta

med dessa frågor. Upphandlingsmyndigheten kan också utgöra en länk mellan de upphandlande myndigheterna och enheterna å ena sidan samt arbetsmarknadens parter å andra sidan för att samla och föra över information om de villkor som tillämpas på arbetsmarknaden. De kan också, som Trafikverket efterlyser, gälla hur villkoren ska tillämpas under kontrakt som sträcker sig över lång tid och med de behov av förändrade villkor som följer av det. Regeringen avser att ge Upphandlingsmyndigheten i uppdrag att bl.a. arbeta särskilt med dessa frågor. Vägledningarna från myndigheten kommer att utgöra utgångspunkter för de upphandlande myndigheterna och enheterna när de ställer särskilda arbetsrättsliga villkor.

4.6Arbetsrättsliga villkor och underleverantörer

Regeringens förslag: Den upphandlande myndigheten eller enheten ska, när det är behövligt, kräva att leverantören ska säkerställa att dennes underleverantörer i alla led av leverantörskedjan, som direkt medverkar till att fullgöra kontraktet eller koncessionen, uppfyller de särskilda arbetsrättsliga kontraktsvillkor som följer av upphandlings- kontraktet. Om arbetet utförs där svensk rätt inte är tillämplig ska villkor enligt ILO:s kärnkonventioner anges.

Förslaget från Utredningen om upphandling och villkor enligt

 

kollektivavtal överensstämmer med regeringens.

 

 

Remissinstanserna: De remissinstanser som tillstyrker eller är

 

positiva till utredningens förslag, däribland Sveriges Kommuner och

 

Landsting (SKL) och Tjänstemännens Centralorganisation (TCO), är

 

något fler än de som avstyrker eller är kritiska mot det.

 

Kommerskollegium anför att det leder sannolikt till ökad transparens och

 

en minskad osäkerhet för utländska aktörer om vilka villkor som gäller

 

på den svenska upphandlingsmarknaden. Upphandlingsmyndigheten

 

anser att långa leverantörsled ökar risken för att arbetsrättigheter inte

 

respekteras men samtidigt måste de ställda villkoren vara möjliga att

 

följa upp och resurser bör läggas där de ger effekt. Det kan vara mycket

 

svårt eller till och med omöjligt för leverantörer som har produktion i s.k.

 

låglöneländer att garantera att särskilda arbetsrättsliga villkor uppfylls i

 

alla led i leverantörskedjan. Enligt Upphandlingsmyndigheten bör

 

villkoren därför vara formulerade på ett sådant sätt som avser att

 

leverantören rutinmässigt ska arbeta för att motverka att brott mot dessa

 

arbetsvillkor förekommer. Landsorganisationen i Sverige (LO) anser att

 

det är i de långa underentreprenadskedjorna som de värsta

 

missförhållandena

förekommer.

Sveriges

Akademikers

 

Centralorganisation (SACO) ser helst att skyldigheten ska gälla alla

 

särskilda arbetsrättsliga villkor som ställs.

 

 

 

Konkurrensverket avstyrker förslaget att en leverantör ska säkerställa

 

att samtliga underleverantörer följer de särskilda arbetsrättsliga

 

kontraktsvillkoren. Kronofogdemyndigheten anser att förslaget innebär

 

att ansvaret för underleverantörer enligt svensk avtalspraxis skiftas från

49

Prop. 2016/17:163 den levererande parten till

den beställande. Det kommer

i praktiken

 

innebära att den upphandlande myndigheten måste utföra tidskrävande

 

och kostsamma kontroller trots att detta torde ligga på leverantören.

 

Almega anför att förslaget innebär stora ansträngningar för leverantören

 

och bör därför inte genomföras. Företag har ofta väldigt svårt att själva

 

kunna kontrollera om underleverantörer i flera led följer villkoren, inte

 

bara i praktisk mening utan även rättsligt. Företagarna anför att det finns

 

stora praktiska utmaningar med ett sådant system där krav som den

 

upphandlande myndigheten väljer att ställa ska följas upp av

 

huvudleverantören och inte av den upphandlande myndigheten.

 

Näringslivets regelnämnd (NNR) anser att det är orimligt utifrån de stora

 

antal led av underleverantörer som är vanligt. Svenskt Näringsliv anser

 

att förslaget inte bör genomföras eftersom det förutsätter en tidskrävande

 

och dyrbar kontroll från leverantören i förhållande till sina

 

underleverantörer som den inte har vare sig praktisk eller rättslig

 

möjlighet att utföra. Föreningen förespråkar i stället att ett avtalsrättsligt

 

ansvar föreskrivs som ålägger leverantörer att i avtal med

 

underleverantörer införa en klausul om skyldigheten för

 

underleverantören att följa de arbetsrättsliga villkor som följer av

 

upphandlingskontraktet.

 

 

 

 

 

Förslaget i utkastet till lagrådsremiss överensstämmer med

 

regeringens.

 

 

 

 

 

Remissinstanserna: Kommerskollegium anför att det inte är ovanligt

 

med långa leverantörskedjor som verkar i flera länder, vilket kan försvåra

 

möjligheten att kontrollera och följa upp krav i alla led. Ställs krav som

 

inte går att följa upp riskerar myndigheten att bryta mot EU-rätten.

 

Arbetsmiljöverket ställer sig frågande till hur uppföljningsbart detta

 

lagkrav kommer att bli och föreslår en begränsning i hur många led

 

uppföljningsskyldigheten sträcker sig samt att leverantören ska

 

säkerställa att dennes underleverantörer uppfyller de villkor som har

 

ställts. Almega avstyrker förslaget och anför att medan företag har

 

möjlighet att i avtal ställa krav på sin underleverantör finns knappast

 

förutsättningar att exempelvis kontrollera sådant som deras bokföring

 

eller de anställdas anställningsvillkor.

 

 

 

 

Skälen för regeringens förslag: Av artikel 71.1 i LOU-direktivet

 

framgår att behöriga nationella myndigheter genom lämpliga åtgärder

 

ska säkerställa att underleverantörer iakttar de skyldigheter som avses i

 

artikel 18.2 i LOU-direktivet. Motsvarande artiklar finns i LUF-

 

direktivet (artiklarna 88.1 och 36.2) och i LUK-direktivet (artiklarna 42.1

 

och 30.3).

 

 

 

 

 

 

Utredningen om upphandling och villkor enligt kollektivavtal anser att

 

i de branscher där det är vanligt förekommande med undermåliga

 

arbetsförhållanden och s.k. social dumpning är det inte ovanligt med

 

långa

leverantörskedjor.

Den

bedömningen

delas

av

 

Upphandlingsmyndigheten och LO. Det innebär enligt regeringen att det

 

är ännu viktigare att ställa särskilda arbetsrättsliga villkor för fullgörande

 

av kontrakt när det gäller underleverantörer. Det ska kunna förutsättas att

 

leverantören som vunnit kontraktet försäkrar sig om att de

 

underleverantörer som anlitas uppfyller ställda särskilda villkor för

 

fullgörande av kontraktet. För att säkerställa att arbetet utförs i enlighet

50

med ställda särskilda arbetsrättsliga kontraktsvillkor finns därför starka

skäl som talar för att införa ett krav om att de upphandlande myndigheterna eller enheterna ska ålägga leverantören av upphandlingskontraktet att se till att dennes underleverantörer uppfyller de särskilda arbetsrättsliga kontraktsvillkor som följer av kontraktet.

Särskilda kontraktsvillkor i en upphandling ska bl.a. vara kopplade till kontraktsföremålet och möjliga att följa upp och kontrollera. Mot ett införande av ett obligatorium kan därför anföras att det kan vara problematiskt att säkerställa en ändamålsenlig uppföljning av kontraktsvillkoren, särskilt i fall med långa leverantörskedjor. Om ansvaret endast avser ett led ökar i stället möjligheten att fullgöra en kontroll. Därtill kan en uppföljning i flera led onekligen framstå som arbetskrävande för den upphandlande myndigheten eller enheten. Vidare innebär ett ansvar i flera led att huvudleverantören måste kunna lägga ner resurser på att säkerställa att underleverantörerna uppfyller villkoren. Att kontroll är viktigt innebär dock inte att samtliga ställda villkor alltid faktiskt måste kontrolleras. Villkoren ska vara möjliga att kunna kontrolleras. Säkerställandet kan, som Arbetsmiljöverket och Svenskt Näringsliv är inne på, däremot uppfyllas avtalsrättsligt genom att leverantören med avtal binder sina underleverantörer till de villkor som den upphandlande myndigheten eller enheten ställt upp. Det är ett hanterbart sätt att säkerställa kontroll i flera led. Ett ansvar som avser endast ett led i kedjan av leverantörer skulle utgöra en risk för att oseriösa huvudleverantörer konstruerar en leverantörskedja som syftar till att ansvaret för underleverantörer i praktiken aldrig genomförs. Regeringen delar därför Nacka kommuns uppfattning att de krav som läggs på leverantörerna även bör läggas på dess underleverantörer, annars blir de skyldigheter som påläggs leverantörerna verkningslösa. Det innebär att om det bedömts behövligt att ställa villkoren i upphandlingen, ska villkoren även ställas i förhållande till underleverantörerna. Vid den behövlighetsbedömning som görs i upphandlingen bör dock vägas in i vilken utsträckning det kan förekomma underleverantörer som tillämpar oskäliga villkor. Ansvaret bör därför också, som utgångspunkt, gälla alla led i underleverantörskedjan.

Förslaget innebär inte, som Kronofogdemyndigheten har uppfattat det, något principiellt skifte eftersom det upphandlingsrättsliga ansvaret för vad som anskaffas fortfarande ligger hos den upphandlande myndigheten eller enheten och det avtalsrättsliga ansvaret för fullgörandet ligger hos huvudleverantören. Ansvaret uppfylls genom myndighetens kravställande riktat mot huvudleverantören som i sin tur avtalsrättsligt kan binda sina underleverantörer. Regeringen håller därför med Svenskt Näringsliv om att ansvaret innebär att leverantörer i avtal med underleverantörer bör införa en klausul om skyldigheten för underleverantören att följa de arbetsrättsliga villkor som följer av upphandlingskontraktet. Om underleverantören lämnar över fullgörandet till någon annan måste det säkerställas att även den åtar sig att uppfylla villkoren. Hur sådana avtal eller villkor mellan leden av underleverantörer utformas är en avtalsrättslig fråga. Något krav på att huvudleverantören måste vara part i varje sådant avtal finns inte. Det viktiga är att den åtar sig att säkerställa att underleverantörerna uppfyller villkoren. Remissinstanserna pekar också på problemen med att följa upp

Prop. 2016/17:163

51

Prop. 2016/17:163

villkor i långa leverantörskedjor. Regeringen har förståelse för

 

problemen men det är just i sådana kedjor som det är som allra viktigast

 

att villkoren säkerställs. Villkoren ska vara möjliga att kontrollera, annars

 

är de inte möjliga att ställa. Regleringen innebär dock inte något krav att

 

i varje enskilt fall kontrollera eller följa upp att de ställda villkoren följs.

 

Det är en särskild och viktig fråga som inte regleras i detta sammanhang.

 

Kontraktet ska fullgöras oavsett vem som gör det. Att det säkerställs i

 

praktiken att villkor är lika långtgående för underleverantörerna

 

motverkar kringgåenden av den upphandlande myndighetens eller

 

enhetens ställda villkor. Villkoren för underleverantörerna bör dock, i

 

likhet med Upphandlingsmyndighetens uppfattning, självklart inte vara

 

längre gående än de som ställs på huvudleverantören. De villkor som en

 

leverantör ska säkerställa att dennes underleverantörer ska följa ska

 

således vara desamma som de villkor som regeringen i avsnitt 4.2 och

 

4.4 föreslår ska ställas, dvs. lön, semester och arbetstid samt villkor i

 

enlighet med ILO:s kärnkonventioner.

 

Utöver de obligatoriska villkoren får en upphandlande myndighet eller

 

enhet, som SACO och Nacka kommun är inne på, kräva av leverantören

 

att denne säkerställer att underleverantörerna uppfyller även andra

 

särskilda arbetsrättsliga villkor som följer av kontraktet.

 

Den upphandlande myndighetens eller enhetens skyldighet att begära

 

in vissa uppgifter avseende de underleverantörer som deltar i arbetet är

 

begränsad till underleverantörer i ett led. Regeringen anförde i

 

proposition Nytt regelverk om upphandling att uppgifter om

 

underleverantörer i flera led hämtas in är av vikt för att en upphandlande

 

myndighet eller enhet ska kunna kontrollera att villkoren för fullgörandet

 

av ett tilldelat kontrakt följs, att det i praktiken inte innebär att en

 

upphandlande myndighet eller enhet är förhindrad att inhämta uppgifter

 

om underleverantörer i flera led eftersom samma resultat kan uppnås

 

genom att uppgifter hämtas in med stöd av särskilda villkor som har

 

ställts upp för fullgörandet av kontraktet (prop. 2015/16:195 del 2

 

s. 838). Detta avsåg uppgifter om underleverantörerna för att uppföljning

 

ska kunna ske i förhållande till dem.

 

När det däremot gäller de särskilda arbetsrättsliga villkor i sak som ska

 

gälla i förhållande till underleverantörer ställer sig situationen något

 

annorlunda. Med hänsyn till vad remissinstanserna gett uttryck för och

 

att regeringen inte vill skapa incitament till kringgåenden av kraven

 

genom ytterligare led av underleverantörer, är det regeringens mening att

 

de obligatoriska särskilda arbetsrättsliga kontraktsvillkoren trots allt ska

 

gälla underleverantörer i alla led.

 

Utredningen om upphandling och villkor enligt kollektivavtal har som

 

en begränsning föreslagit att obligatoriet endast ska gälla de

 

underleverantörer som direkt medverkar till att fullgöra kontraktet.

 

Upphandlingsmyndigheten har efterfrågat klargöranden av vilka

 

underleverantörer som avses med det. Regeringen kan konstatera att de

 

nya upphandlingsdirektiven lyfter fram möjligheterna att ställa krav

 

relaterade till förhållandena för hur det som anskaffas har producerats.

 

Möjligheterna är långtgående. I ett livscykelperspektiv kan t.ex. krav

 

ställas på förhållandena vid framställningen av råvaror som ingår i de

 

varor som anskaffas. Det som sätter gränserna för vilka krav eller villkor

52

upphandlande myndigheter eller enheter får ställa är att det måste finnas

en koppling till kontraktsföremålet, dvs. en anknytning mellan villkoren och det som anskaffas. Kopplingen till kontraktsföremålet blir svagare ju längre man kommer ifrån det som anskaffas. Dessutom sätter de grundläggande principerna som bl.a. proportionalitetsprincipen gränser för vad som får krävas. Kraven och villkoren ska stå i rimlig proportion till det som anskaffas. För kravställandet finns därför gränser. För att kraven inte ska få alltför långtgående konsekvenser bör det i lagen anges gränser för när kraven även ska omfatta det som utförs av underleverantörerna. En gräns bör vara densamma som för leverantörerna; nämligen att det ska finnas ett behov av att ställa villkoren. Obligatoriet ska således inte sträcka sig längre än det som ska krävas av leverantören. Utöver det bör ytterligare en gräns sättas upp när det gäller underleverantörer. Enligt regeringens mening är det med hänsyn till proportionalitetsprincipen t.ex. inte rimligt att ha ett obligatoriskt kravställande för produktionen av allt byggmateriel som förbrukas under en byggentreprenad. Inte heller kan det vara proportionellt att alltid ställa arbetsrättsliga krav som avser hur förbrukningsmateriel har producerats som används vid tillhandahållandet av en tjänst. Inte heller kan det åläggas leverantören att säkerställa att alla producenter av material som ingår i en vara ska uppfylla de arbetsrättsliga villkoren. Därför föreslår regeringen, i likhet med Utredningen om upphandling och villkor enligt kollektivavtal, att de obligatoriska kraven bara ska gälla underleverantörer som direkt medverkar till att fullgöra kontraktet, dvs. den personal som sätter samman en vara, utför en tjänst eller arbetar med en byggentreprenad. Till skillnad från vad som synes vara Kammarkollegiets uppfattning behöver en sådan underleverantör associationsrättsligt inte utgöra det första ledet av underleverantörer utan det kan beroende på hur ägar- och bolagsförhållanden ser ut röra sig om en underleverantör i ett senare led. Det väsentliga vid bedömningen enligt detta förslag är att det tar sikte på den eller de underleverantörer som rent faktiskt direkt eller omedelbart fullgör kontraktet.

En angränsande fråga till hur långt tillbaka i leden av underleverantörer som kraven ska avse, är frågan om vad som gäller om arbetet utförs där svensk rätt inte är tillämplig. Enligt regeringens mening bör i de fallen ett grundläggande skydd säkerställas. Det bör enligt regeringens mening på motsvarande sätt som föreslås i avsnitt 4.4 för huvudleverantören kunna utgöras av villkoren enligt ILO:s åtta kärnkonventioner. Utan ett sådant krav är, som TCO anför, möjligheten att uppnå den önskade effekten av lagförslagen inte säkerställd. Upphandlingsmyndigheten anser att villkor i enlighet med ILO:s kärnkonventioner enbart bör ställas när det föreligger risk för brott mot arbetstagares grundläggande rättigheter. Eftersom det innebär att det föreligger ett behov av att ställa särskilda arbetsrättsliga villkor instämmer regeringen i myndighetens bedömning.

Sammantaget är det regeringens uppfattning att nackdelarna som det innebär för leverantörerna att de villkor som ska ställas även ska gälla underleverantörer, kan hanteras dels avtalsrättsligt, dels genom gränser för villkorsställandet. Övervägande skäl talar därför enligt regeringens mening för att det ska införas ett obligatorium för den upphandlande myndigheten att, i de fall det ansetts behövligt att ställa särskilda arbetsrättsliga kontraktsvillkor, som ett särskilt kontraktsvillkor ange att

Prop. 2016/17:163

53

Prop. 2016/17:163 leverantören ska säkerställa att de underleverantörer som direkt medverkar till att fullgöra kontraktet uppfyller de särskilda arbetsrättsliga kontraktsvillkoren enligt upphandlingskontraktet.

4.7Hur uppställda arbetsrättsliga villkor uppfylls av leverantörer

Regeringens förslag: Även om de särskilda arbetsrättsliga villkoren inte är uppfyllda, ska en leverantör anses uppfylla villkoren om den tillämpar motsvarande villkor i ett och samma centrala kollektivavtal som tillämpas i hela Sverige på motsvarande arbetstagare i den aktuella branschen.

En leverantör ska också anses uppfylla villkoren, om den är en arbetsgivare som omfattas av tillämpningsområdet för lagen om utstationering av arbetstagare och tillämpar motsvarande villkor om arbets- och anställningsvillkor enligt den lagen.

Förslaget från Utredningen om upphandling och villkor enligt kollektivavtal: Överensstämmer inte med regeringens. Till skillnad från regeringen föreslår utredningen en särskild ordning om arbetet utförs av utstationerad arbetskraft.

Remissinstanserna: I fråga om leverantörer som kan åberopa utstationeringslagen är ett stort antal leverantörer kritiska till utredningens förslag. Några av dem, bl.a. Kommerskollegium, Konkurrenskommissionen och Advokatfirman Kahn Pedersen, instämmer i och för sig i utredningens bedömning att rättsläget är oklart i fråga om likabehandlingsprincipen medan andra, bl.a. Skatteverket, Juridiska fakulteten vid Stockholms universitet, Trafikverket, Konkurrensverket, Svenskt Näringsliv och Advokatfirman Delphi anser att det följer mer eller mindre tydligt av rättspraxis att förslaget inte är förenligt med likabehandlingsprincipen och EU-rätten i övrigt. Enligt vissa av de remissinstanser som är kritiska till förslaget, däribland

Upphandlingsmyndigheten, Västra Götalands läns landsting och Advokatfirman Kahn Pedersen, bör frågan utredas ytterligare. Några av remissinstanserna, bl.a. Konkurrensverket Almega och Företagarna, framhåller att förslaget även kan påverka konkurrenssituationen för svenska företag och leda till att konkurrensen snedvrids.

Landsorganisationen i Sverige (LO) och Tjänstemännens Centralorganisation (TCO) uttalar sitt stöd för utredningens bedömning i fråga om likabehandlingsprincipen och utstationering.

Förslaget i utkastet till lagrådsremiss: Överensstämmer delvis med regeringens. Enligt utkastets förslag krävdes att leverantören skulle vara bunden av ett alternativt kollektivavtal för att denne skulle kunna åberopa det för att uppfylla villkoren. I utkastet föreslogs också att om det saknas förutsättningar för en leverantör att uppfylla ett villkor i ett centralt kollektivavtal som tillämpas i hela Sverige, ska villkoret ändå anses uppfyllt om leverantören tillämpar likvärdiga villkor för sina anställda.

54

Remissinstanserna: Flera remissinstanser, däribland Svenskt Näringsliv och Företagarna, är kritiska till eller har synpunkter på att företag som inte är anslutna till något kollektivavtal men som tillämpar villkor enligt något annat avtal inte anses uppfylla villkoren. Det strider enligt dem mot likabehandlingsprincipen. Enligt Företagarna, som efterlyser resonemang om hur regleringen ska förhålla sig till enmansföretagare utan kollektivavtal eller till hängavtal, bör det räcka med att företag utan kollektivavtal uppfyller ställda villkor i något tillämpbart kollektivavtal. Enligt Svenskt Näringsliv är det en komplicerad process som kräver ingående kunskaper att bedöma om en försäkring är att anse som likvärdig. Konkurrenskommissionen anför att en icke kollektivavtalsbärande leverantör inte kan anses ha brutit mot några tillämpliga arbetsrättsliga skyldigheter, även om leverantören skulle använda sig av oskäliga arbetsvillkor gentemot sina arbetstagare, eftersom skyldigheterna enligt kollektivavtal endast är bindande mellan parterna. Sveriges Akademikers Centralorganisation (SACO) anser att det inte ska vara tillräckligt att en leverantör tillämpar villkor i nivå med ett kollektivavtal, utan att vara bunden av det.

Samtliga remissinstanser som uttalar sig om utstationering, däribland

Konkurrensverket, Företagarna och Almega, konstaterar att genom utvidgningen till tjänstepension och försäkringar strider förslaget mot EU-rätten. Enligt Kommerskollegium innebär förslaget att andra villkor i praktiken gäller för anbudsgivare med utstationerad arbetskraft eftersom kraven på dessa anbudsgivare är begränsade till de som omfattas av den hårda kärnan i utstationeringsdirektivet. Prövningen av om sakliga skäl föreligger för en olikbehandling måste enligt kollegiets mening göras i varje enskilt fall utifrån proportionalitetsprincipen, vilket inte är möjligt om det i lagstiftning slås fast att kraven ska ställas. Advokatfirman Kahn Pedersen anser att frågan om olikbehandlingen av svenska företag i förhållande till utländska leverantörer är sakligt motiverad kommer att lämpa sig väl för en begäran om förhandsavgörande inom ramen för ett upphandlingsmål. Tills så sker kan dock den föreslagna bestämmelsens förenlighet med unionsrätten komma att sättas i fråga.

Skälen för regeringens förslag

Uppfylla villkoren

Utgångspunkten för både utredningens och regeringens förslag är att den leverantör som tilldelas ett kontrakt ska uppfylla de särskilda arbetsrättsliga villkor som ställts för fullgörande av kontraktet eller säkerställa att dennes underleverantörer gör det. Det innebär att löner och andra förmåner måste vara i nivå med eller över det som anges av den upphandlande myndigheten eller enheten.

Kollektivavtal

Är leverantören bunden av det kollektivavtal som den upphandlande myndigheten eller enheten använt sig av, är villkoren till följd av det uppfyllda. Det innebär, som Konkurrensverket pekar på, ett försteg för den leverantören jämfört med andra leverantörer. Eftersom kollektivavtal i princip anses likvärdiga, ska de leverantörer som är bundna av något

Prop. 2016/17:163

55

Prop. 2016/17:163

56

annat tillämpligt nationellt eller lokalt avtal därför, som även Företagarna pekar på, också anses uppfylla villkoren. De leverantörer som inte är kollektivavtalsbundna ska, i likhet med utredningens förslag, kunna åberopa ett annat avtal om de uppfyller villkoren i det avtalet. De kan också uppfylla de villkor som den upphandlande myndigheten eller enheten ställt. Det ska understrykas att förslagen inte innebär något krav på leverantören att vara bunden av ett kollektivavtal.

Om parterna i det alternativa kollektivavtalet avvikit från en semidispositiv regel, i t.ex. arbetstidslagen, och enats om för arbetstagarna mindre förmånliga villkor, bör de arbetsrättsliga villkoren anses vara uppfyllda i upphandlingen om leverantören tillämpar sådana kollektivavtalsenliga villkor, trots att de är sämre för arbetstagaren än vad som följer av lag. Det bör inte göras någon skillnad på leverantörer som är bundna av det alternativa kollektivavtalet och leverantörer som inte är det. Också en leverantör som inte är bunden av kollektivavtalet bör alltså kunna anses uppfylla de ställda villkoren i upphandlingen om den tillämpar motsvarande villkor som i kollektivavtalet. Även om en sådan leverantör därmed uppfyller villkoren i upphandlingen ska dennes skyldigheter enligt arbetsrätten, t.ex. arbetstidslagen kvarstå. Lagens bestämmelser måste därvid följas.

Det innebär, till skillnad från vad Lagrådet ger uttryck för, att alla leverantörer måste uppfylla alla de ställda villkoren. Med denna utformning av regleringen anser regeringen att likabehandling i upphandlingen uppnås mellan leverantörerna som är bundna av eller tillämpar villkor minst i nivå med de som gäller enligt kollektivavtal.

Utstationering

När det sedan gäller leverantörer som utstationerar personal, föreslår utredningen om upphandling och villkor enligt kollektivavtal att särskilda villkor ska gälla för utstationerande leverantörer i form av alternativa kontraktsvillkor. Att ställa skilda villkor för utstationerande respektive inte utstationerande leverantörer kan dock ifrågasättas främst med hänsyn till likabehandlingsprincipen. Regeringen föreslår därför inte några sådana regler. Samma villkor kan därför ställas upp för leverantörerna oavsett om de anlitar utstationerad personal eller inte så länge fullgörandet av kontraktet sker i Sverige. Villkoren som ska uppfyllas ska enligt förslaget uppgå till minst den lägsta nivån (se avsnitt 4.3). Det innebär att alla villkor som ställs kan uppfyllas av både utstationerande och inte utstationerande leverantörer.

När det sedan kommer till hur villkoren kan uppfyllas skiljer sig förutsättningarna dock åt mellan en utstationeringssituation och då det inte är fråga om utstationering. Detta med hänsyn till hur anställningsvillkor typiskt sett regleras på den svenska arbetsmarknaden och till att det följer av EU-rätten och utstationeringslagen att en annan ordning ska tillämpas om en leverantör kan åberopa att arbetet utförs med arbetstagare som är utstationerade. När det gäller leverantörer som kan åberopa utstationering, är det som Utredningen om upphandling och villkor enligt kollektivavtal konstaterar nödvändigt att sådana leverantörer tillåts fullgöra kontrakten enligt villkor som är förenliga med utstationeringslagen. Som framgår av utredningens resonemang hindrar

EU-rätten att sådana leverantörer exkluderas i upphandlingar på grund av att de inte uppfyller ställda särskilda arbetsrättsliga villkor för fullgörande av kontrakt som går längre än det som följer av utstationeringslagen. Det innebär att arbetsrätten skapar en skillnad i förutsättningar mellan en utstationeringssituation och en situation utan utstationering. Denna skillnad måste hanteras inom ramen för upphandlingsreglerna. Som framgått bedömer regeringen, till skillnad från utredningen, som lämpligare att lösa den frågan genom att ställa samma villkor oavsett om något anbud med utstationerade lämnas eller inte. Den bedömningen ligger också i linje med EU-domstolens praxis (se RegioPost, C-115/14, EU:C:2015:760). Så fort det är fråga om en upphandling med gränsöverskridande intresse, vilket det är när tröskelvärdena i direktiven uppnås, måste nämligen de upphandlande myndigheterna och enheterna räkna med att ett anbud med utstationerad personal kan förekomma. Det är därför inte görligt att upprätthålla någon åtskillnad mellan nämnda situationer vid villkorsställandet. I stället måste de upphandlande myndigheterna och enheterna acceptera de förutsättningar som de olika leverantörerna verkar under på grund av reglerna om utstationering. Det innebär att regeringen, i likhet med utredningen, anser att det finns behov av särbestämmelser om hur vissa leverantörer kan uppfylla de ställda villkoren. Den ordning som utredningen föreslår innebär att längre gående villkor än sådana som följer av utstationeringslagen ska eller får ställas i förhållande till leverantörer som inte kan åberopa en utstationeringssituation. Ett stort antal remissinstanser anser dock att ett sådant regelverk strider mot eller kan ifrågasättas med hänsyn till EU-rätten, framför allt likabehandlingsprincipen. Regeringen anser därför att utredningens förslag till lagteknisk lösning inte bör föreslås.

Principen om likabehandling framstår som svår att tillämpa vid villkorsställande när leverantörerna lyder under och tillämpar skilda arbetsrättsliga regler och villkor för sina anställda, vilket är fallet för arbetsgivare som anlitar utstationerad personal i förhållande till de som inte gör det eller för arbetsgivare som tillämpar olika kollektivavtal. Leverantörerna kan då arbetsrättsligt befinna sig i olika situationer, genom att de tillämpar olika bestämmelser. Att förutsättningarna för leverantörerna skiljer sig åt innebär dock inte att de upphandlingsrättsligt befinner sig i olika situationer. Det är en del av konkurrensen som en upphandling ska ta tillvara. Kraven eller villkoren som ställs får dock inte utformas så att anbudsgivarna ges skilda möjligheter att utforma sina anbud.

Som regeringens förslag är utformat innebär det att villkoren som ställs inte skiljer sig åt. Alla leverantörer måste uppfylla alla de krav som ställs. Det som skiljer sig åt är att leverantörerna till följd av arbetsrätten kan ha olika förutsättningar att uppfylla dem beroende på vilka kollektivavtal som gäller på området eller om de utstationerar arbetstagare. Kollektivavtal anses likvärdiga trots att de i praktiken innehåller olikheter sinsemellan. Med den utformning av regleringen som regeringen föreslår uppnås likabehandling mellan leverantörerna som är bundna av eller tillämpar villkor minst i nivå med de som gäller enligt kollektivavtal eller utstationering

Prop. 2016/17:163

57

Prop. 2016/17:163 Regeringen arbetar för övrigt brett med att få till stånd ett starkare skydd även för utstationerade arbetstagare både nationellt och på EU- nivå. Regeringen beslutade nyligen en lagrådsremiss, Nya utstationeringsregler, med förslag till ändringar i lagen (1999:678) om utstationering av arbetstagare. Dessutom pågår förhandlingar om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 96/71/EG av den 16 december 1996 om utstationering av arbetstagare i samband med tillhandahållande av tjänster (utstationeringsdirektivet). Regeringen strävar efter att skapa mer likabehandling mellan utstationerade och inhemska arbetstagare, med respekt för den fria rörligheten av tjänster. Om och i sådana fall när utstationeringsdirektivet förändras finns det anledning att återkomma till denna fråga inom ramen för upphandlingsreglerna för att se till att regelverket är ändamålsenligt utformat. Regeringen avser dessutom att noggrant följa utvecklingen för att försäkra sig om att de upphandlingsrättsliga bestämmelser som nu föreslås inte påverkar svenskt företagande på ett negativt sätt.

4.8Det icke direktivstyrda området

Regeringens bedömning: Regleringen om särskilda arbetsrättsliga villkor för fullgörande av kontrakt och koncessioner ska inte gälla vid upphandling som faller utanför direktivens tillämpningsområde.

 

Förslagen från Utredningen om upphandling och villkor enligt

 

kollektivavtal avsågs bli tillämpliga såväl för det icke direktivstyrda

 

området som för upphandlingar som omfattas av direktiven.

 

 

Remissinstanserna: Skatteverket anser att om förslagen begränsas till

 

det icke direktivstyrda området minskar risken för att förslagen bryter

 

mot proportionalitetsprincipen. Enligt Konkurrensverket bör förslagen

 

inte införas på det icke direktivstyrda området innan konsekvenserna på

 

det direktivstyrda området har utvärderats. Upphandlingsmyndigheten

 

anser att frågan om det är lämpligt att införa bestämmelser även för det

 

icke direktivstyrda området bör utredas innan reglering införs.

 

 

Förslaget i utkastet till lagrådsremiss: Överensstämmer inte med

 

regeringens bedömning. Enligt utkastet ska bestämmelserna om särskilda

 

arbetsrättsliga villkor gälla även vid upphandling utanför direktivens

 

tillämpningsområde.

 

 

 

 

 

 

Remissinstanserna: Konkurrensverket avstyrker att förslaget redan i

 

detta

skede

ska

gälla

det

icke

direktivstyrda

området.

 

Upphandlingsmyndigheten anser att konsekvenserna av att reglerna

 

införs på det område som inte är direktivstyrt bör analyseras och vägas

 

mot möjligheterna att genom den föreslagna regleringen komma åt

 

undermåliga anställningsvillkor. Trafikverket föreslår att skyldigheten att

 

vid behov ställa särskilda arbetsrättsliga villkor under en prövotid bör

 

begränsas till att enbart gälla för det direktivstyrda området.

 

 

Skälen för regeringens bedömning: De särskilda arbetsrättsliga

 

villkoren för fullgörande av kontrakt och koncessioner genomför artikel

 

18.2 och 71.1 i LOU-direktivet, artikel 36.2 och 88.1 i LUF-direktivet

 

samt artikel 30.3 och 42.1

i LUK-direktivet. För genomförande av

58

direktivens bestämmelser är

det

inte nödvändigt att göra

reglerna

tillämpliga även utanför de direktivstyrda områdena, dvs. huvudsakligen Prop. 2016/17:163 under de beloppsgränser eller s.k. tröskelvärden som gäller för att

reglerna ska bli tillämpliga. Tröskelvärdena uppgår för närvarande till drygt 1,2 miljoner kronor för statliga myndigheter och drygt 1,9 miljoner kronor för kommuner och landsting samt till knappt 48 miljoner kronor för byggentreprenader (se bl.a. SFS 2016:14). Reglerna bör således, som några remissinstanser är inne på, inte göras tillämpliga för upphandlingar vars beräknade värde understiger tröskelvärdena. Detta innebär en inskränkning av det förslag som lämnades i propositionen Nytt regelverk om upphandling (prop. 2015/16:195). Genom en sådan utformning av förslagen begränsas också effekterna för de små och medelstora företagen. Effekterna för dessa företag behandlas i avsnitt 7 Konsekvenser. Som Skatteverket framför minskar också risken för att bestämmelserna i ett enskilt fall skulle vara problematiska i förhållande till proportionalitetsprincipen. Regeringens förslag omfattar mot den bakgrunden inte dessa områden, dvs. utanför det som styrs av EU- direktiv.

Frågan om vilka upphandlingsregler som ska tillämpas, dvs. de direktivstyrda eller de icke direktivstyrda, styrs av upphandlingens uppskattade värde. Upphandlingens värde har också betydelse för frågan om det är tillåtet att ändra ett kontrakt utan att en ny upphandling behöver ske. När värdet av en upphandling ändrats i större omfattning kräver reglerna att en ny upphandling genomförs. Det kan innebära att den nya upphandlingen ska ske med stöd av de direktivstyrda reglerna. Frågan om beräkning av upphandlingens värde och om ändring av kontrakt regleras i de nya upphandlingslagarna, se prop. 2015/16:195 del 1 s. 480 ff. och del 2 s. 842 ff.

Om det sker en oväntad fördyring av ett projekt som den upphandlande myndigheten eller enheten inte hade kunnat förutse när upphandlingens värde uppskattades måste myndigheten eller enheten i första hand ta ställning till om det är tillåtet att ändra kontraktet eller om en ny upphandling ska ske. Oavsett om det rör sig om en tillåten ändring eller en ny upphandling, finns det inte något upphandlingsrättsligt krav på att myndigheten eller enheten i en sådan situation ska lägga till kontraktsvillkoren med retroaktiv verkan. En annan sak är att vid den nya upphandlingen kan myndigheten eller enheten komma att behöva tillämpa de direktivstyrda reglerna.

5Vissa justeringar i övrigt

Regeringens förslag: Några korrekturfel och andra språkliga förbiseenden i 2016 års lagar om offentlig upphandling, om upphandling inom försörjningssektorerna och om upphandling av koncessioner ska rättas. Vidare ska språkliga förbiseenden i offentlighets- och sekretesslagen och lagen om allmänna förvaltningsdomstolar rättas.

59

Prop. 2016/17:163 Skälen för regeringens förslag: Under lagstiftningsarbetet har några korrekturfel och språkliga förbiseenden upptäckts i lagen (2016:1145) om offentlig upphandling, lagen (2016:1146) om upphandling inom försörjningssektorerna samt lagen (2016:1147) om upphandling av koncessioner. Dessa bör nu rättas. I samband med 2016 års lagar beslutades också följdändringar i offentlighets- och sekretess- lagen (2009:400) och lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar, som till följd av förbiseenden innehåller felskrivningar. Även dessa bör rättas.

6Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

Regeringens förslag: Förslagen ska träda i kraft den 1 juni 2017.

Förslaget från Utredningen om upphandling och villkor enligt kollektivavtal: Överensstämmer inte med regeringens. Utredningen föreslår att reglerna skulle träda i kraft samtidigt som de nya lagarna om offentlig upphandling, upphandling inom försörjningssektorerna och upphandling av koncessioner.

Remissinstanserna: Ett fåtal remissinstanser berör frågan. Regelrådet lyfter fram att den korta tiden till ikraftträdandet ställer stora krav på Upphandlingsmyndigheten och på de upphandlande myndigheterna.

Sveriges Offentliga Inköpare (SOI) framför att införandet av ett obligatorium måste ske i den takt som den upphandlande myndigheten klarar utifrån uppföljningskravet annars riskerar den att bryta mot lagstiftningen genom att inte ställa kraven eller genom att inte kunna följa upp dem.

Förslaget i utkastet till lagrådsremiss: Överensstämmer inte med regeringens. Utkastets förslag motsvarar förslaget från utredningen.

Remissinstanserna: Upphandlingsmyndigheten anför att när ikraftträdandetidpunkten fastställs bör det beaktas att det kommer att vara en stor utmaning för myndigheten att ta fram efterfrågat stöd. Trafikverket anser att några månader är för kort tid för upphandlande myndigheter att genomföra det förberedande arbete som krävs innan upphandlingar annonseras med dessa krav.

Skälen för regeringens förslag: Förslagen i denna proposition utgör kompletteringar till och ändringar av de nya lagarna om upphandling som trädde i kraft den 1 januari 2017. Förslagen bör därför träda i kraft så snart som möjligt. Den tidigaste tidpunkten det kan ske bedöms vara den 1 juni 2017. Genom förslagen genomförs fullt ut de nya upphandlingsdirektiven. Några behov av övergångsbestämmelser finns inte.

60

7Konsekvenser

Regeringens bedömning: Förslagen bidrar till att arbete i kontrakt inom offentlig upphandling i högre utsträckning kommer att ske under skäliga arbetsförhållanden.

Som komplettering till det huvudsakliga genomförandet av upphandlingsdirektiven genom de nya upphandlingslagarna har dessa förslag en begränsad påverkan på upphandlande myndigheter, enheter och leverantörer.

Bestämmelserna om arbetsrättsliga villkor kommer att påverka cirka en tredjedel av antalet upphandlingar, dvs. de direktivstyrda.

Det är osäkert om en ökad användning av särskilda arbetsrättsliga kontraktsvillkor kommer att öka kostnaderna för upphandlande myndigheter och enheter.

Kostnaderna för domstolarna bedöms rymmas inom befintliga anslag.

Påverkan på de små företagen, särskilt dem utan kollektivavtal, har genom utformningen av förslagen minimerats.

Den svenska arbetsmarknadsmodellen påverkas inte negativt av förslagen.

Inskränkningen i den kommunala självstyrelsen är proportionerlig.

Bedömningen av Utredningen om upphandling och villkor enligt

 

kollektivtal: Överensstämmer endast

delvis

med regeringens.

 

Regeringens ändringar av förslagen påverkar konsekvenserna till följd av

 

Upphandlingsmyndighetens ändrade roll. Att bestämmelserna ska

 

tillämpas endast inom det direktivstyrda området gör att effekten

 

begränsas bl.a. för små företag.

 

 

 

Remissinstanserna: Arbetsgivarverket,

Skatteverket, Sveriges

 

Kommuner och Landsting (SKL), Stockholms läns landsting och Nacka

 

kommun anför att förslagen innebär merkostnader, för t.ex. personal,

 

kravställande och uppföljning medan Kronofogdemyndigheten bedömer

 

att den långsiktiga effekten torde bli att myndigheten behöver lägga färre

 

resurser på viss avtalsförvaltning. Upphandlingsmyndigheten pekar på att

 

dess utökade uppdrag kommer att kräva stora resurser i form av bl.a.

 

personal med delvis annan kompetens. Även Konkurrensverket förväntar

 

sig kostnader som inte ryms inom det ordinarie uppdraget och ett ökat

 

antal överprövningar. Det senare ser även Stockholms läns landsting,

 

SKL och Nacka kommun samt även Domstolsverket, om

 

Upphandlingsmyndigheten inte får meddela föreskrifter. Almega lyfter

 

fram att arbetet med att upprätthålla aktualiteten i de arbetsrättsliga

 

villkoren och vilka branscher som är riskbranscher kommer att kräva

 

mycket arbete. Konkurrensverket, Tillväxtverket och Företagarna pekar

 

på svårigheterna för små företag att delta i upphandlingar, särskilt företag

 

utan kollektivavtal. Regelrådet anser att utredningen har beaktat de små

 

företagens möjligheter att delta. Sveriges Offentliga Inköpare (SOI) anför

 

att upphandlande myndigheter arbetar med att underlätta för de små och

 

medelstora företagen att lämna anbud. SOI utvecklar att utredningen har

 

behandlat frågan om avtalsuppföljning bristfälligt. Arbetsgivarverket och

 

Stockholms universitet (Juridiska fakulteten) anser

att förslagen skulle

61

 

 

 

 

påverka eller kullkasta den svenska arbetsmarknadsmodellen. Verket

 

liksom

Almega

oroas

för

påverkan

lönebildningen.

 

Kronofogdemyndigheten pekar på att förslagen kan i praktiken uppfattas

 

fastställa avtalsvillkor för arbetsmarknadens parter. Att en statlig

 

myndighet utfärdar föreskrifter anser Medlingsinstitutet vara en

 

principiell och långtgående förändring för modellen. En mindre

 

långtgående

förändring

kan

enligt

institutet

vara

att

 

Upphandlingsmyndighetens uppdrag begränsas till att ge stöd om

 

kollektivavtalsinnehåll för det fall villkor enligt kollektivavtal ska eller

 

får ställas som följs åt med en skyldighet för Upphandlingsmyndigheten

 

att samråda med arbetsmarknadens parter. Konsekvensbeskrivningen om

 

den kommunala självstyrelsen är enligt Svenskt Näringsliv för grund.

 

SKL anser att den av utredningen föreslagna lösningen är väl avvägd

 

även vid en proportionalitetsavvägning mot självstyret. Nacka kommun

 

anser dock att inskränkningen är otillåten eftersom det krävs ytterligare

 

resurser och att en statlig myndighet inte ska formulera de krav en

 

kommun ska ställa i sina upphandlingar.

 

 

 

 

 

Bedömningen i utkastet till lagrådsremiss överensstämmer endast

 

delvis med regeringens (se ovan).

 

 

 

 

 

 

Remissinstanserna: Skatteverket anser att små, medelstora och

 

nystartade företag som inte har kollektivavtal kommer att få svårare att

 

delta i upphandlingar och att krångliga och kostsamma krav kan göra att

 

leverantörer väljer bort offentlig upphandling. Trafikverket anför att det

 

inte går att bortse från att framför allt de leverantörer som inte är bundna

 

av kollektivavtal kommer att få merarbete. Kostnaderna för främst

 

mindre leverantörer kan enligt verket komma att bli omfattande och

 

dessa leverantörers vilja att delta i upphandlingar kan påverkas negativt.

 

Konkurrensverket förordar utredningens förslag när det gäller

 

anbudsgivare som inte är anslutna till något kollektivavtal.

 

Arbetsmiljöverket anser att det fortfarande är oklart vad konsekvenserna

 

blir av att en leverantör, för att kunna lämna anbud, måste följa högre

 

ställda villkor inom t.ex. arbetstidsområdet än de krav som följer av

 

arbetstidslagen trots att leverantören inte är bunden av kollektivavtal.

 

Företagarna pekar på att drygt 99 procent av alla företag är små företag

 

och drygt 60 procent av dessa saknar kollektivavtal eller hängavtal.

 

Svenskt Näringsliv anför att förslaget diskriminerar företag som inte

 

ingått kollektivavtal. Endast 7,9 procent av alla egenföretagare lämnar

 

anbud i offentlig upphandling och endast 14,2 procent av de företag som

 

har mellan en till tio anställda. Det är anmärkningsvärt att dessa företags

 

situation inte alls analyseras i utkastet till lagrådsremiss. Dessutom

 

minskar mikro- och småföretagens möjligheter att delta i offentliga

 

upphandlingar, vilket kommer att försämra konkurrensen på den

 

offentliga marknaden och leda till högre priser.

 

 

 

 

 

Arbetsgivarverket anför att även om det har gjorts vissa förändringar i

 

förhållande till utredningen är verket kritiskt till hur förslaget kommer att

 

påverka arbetsmarknadsmodellen. Stockholms kommun anser att det är

 

bra att remissen betonar vikten av att parterna på arbetsmarknaden

 

involveras i framtagandet av villkoren. Enligt Landsorganisationen i

 

Sverige (LO) är lagförslaget utformat så att det ligger väl i linje med den

 

svenska arbetsmarknadsmodellen. Företagarna anser att den föreslagna

62

modellen är främmande för det svenska arbetsrättsliga systemet. Svenskt

Näringsliv anser att förslaget är ett angrepp på den svenska modellen. Almega ser som bärare av drygt 140 kollektivavtal med stor oro på det ingrepp i den svenska modellen som förslagen innebär.

Skälen för regeringens bedömning

Allmänt

Förslagen tydliggör hur villkor kan ställas på ett sätt som är förenligt både med upphandlingslagstiftningen och med utstationeringslagen samt hur detta kan ske inom ramen för den svenska arbetsmarknadsmodellen. I och med detta bedömer regeringen att det finns goda förutsättningar även för att upphandlande myndigheter och enheter i större utsträckning kommer att utnyttja den frivilliga möjligheten att ställa kollektivavtalsvillkor i offentlig upphandling. Enbart frivillighet har dock inte ansetts tillräckligt. Syftet med förslagen är att säkerställa att den leverantör som vinner kontraktet ska erbjuda sina arbetstagare skäliga anställningsvillkor och att konkurrens inte ska ske med undermåliga anställningsvillkor. Så kallad social dumpning ska härmed undvikas. När det gäller varor och tjänster som produceras utanför Sveriges gränser är syftet att det säkerställs att offentliga medel inte används till att köpa produkter eller tjänster som framställs av arbetskraft i strid med de grundläggande villkor som följer av ILO:s åtta kärnkonventioner.

De förslag som lämnas i denna proposition utgör en mindre del av genomförandet av upphandlingsdirektiven (prop. 2015/16:195, bet. 2016/17:FiU7, rskr. 2016/17:66). I jämförelse med det samlade förslaget till genomförande torde detta förslag endast ha en mindre påverkan på upphandlande myndigheter, enheter och leverantörer. Detta gäller särskilt då förslagen har begränsats till att omfatta endast de upphandlingar som styrs av upphandlingsdirektiven. Att reglerna görs tillämpliga enbart över tröskelvärdena innebär att ungefär två av tre, av de drygt 18 000 upphandlingar som årligen genomförs, inte kommer att omfattas av förslagen.

Kostnader och andra konsekvenser för myndigheter, enheter och domstolar

Det är enligt utredningen oklart om en ökad användning av särskilda arbetsrättsliga kontraktsvillkor kommer att öka kostnaderna för upphandlande myndigheter och enheter. Kvalitetskrav leder enligt utredningen till ökade kostnader. Arbete med särskilda villkor för fullgörande av kontrakt genererar dock typiskt sett mindre arbete än andra skeden i upphandlingsprocessen.

Regeringen föreslår, till skillnad från utredningen, inte att Upphandlingsmyndigheten ska få meddela föreskrifter om när det är behövligt att ställa villkor eller innehållet i villkoren. Det innebär att ansvaret för upphandlande myndigheter och enheter för dessa frågor blir större än med utredningens förslag. Detta behöver dock inte leda till att de får sämre förutsättningar att ställa upp särskilda arbetsrättsliga kontraktsvillkor. Upphandlingsmyndigheten får nämligen i avsaknad av föreskriftsrätten en friare roll att ge vägledning och mer utförliga råd än

den skulle haft när villkoren förutsätter bindande föreskrifter.

63

Vägledningarna och råden förväntas därför bli mer utförliga och nyanserade än vad bindande föreskrifter kan vara. Det förväntas underlätta arbetet för de upphandlande myndigheterna och enheterna. Även leverantörerna kommer därigenom att kunna veta vad som kan förväntas gälla. Den ventil som regeringen föreslår som innebär att om det inte går att bestämma ett villkor behöver det inte ställas, innebär att risken för att arbetsrättsliga tvister uppstår i upphandlingsmål har minskat. Det får med hänsyn till dessa omständigheter antas att måltillströmningen inte blir särskilt stor även om det finns en risk att en ökad användning av arbetsrättsliga hänsyn kan medföra fler mål om överprövning. Det är dock svårt att uppskatta i vilken utsträckning en ökad måltillströmning är att vänta. För genomförandet av de nya direktiven bedömde Domstolsverket att en ökning av antalet överprövningar kunde uppskattas till en procent för offentlig upphandling och upphandling inom försörjningssektorerna. Verket uppskattade en mindre numerär ökning till följd av den nya lagen om koncessioner. Regeringen fann dock i propositionen Nytt regelverk om upphandling att kostnaderna inte kommer att öka till följd av de nya lagarna om upphandling och om upphandling inom försörjningssektorerna. Inte heller tillkomsten av lagen om upphandling av koncessioner, bedömde regeringen, skulle medföra annat än marginella kostnadsökningar som kommer att rymmas inom befintliga anslag. Regeringen avsåg däremot att noggrant följa frågan och ansåg att det i samband med en utvärdering av den nya regleringen kan vara lämpligt att titta närmare på om regleringen lett till fler överprövningar i domstol (prop. 2015/16:195 del 2 s. 924). Med hänsyn till regeringens bedömning i den tidigare propositionen och till att de förslag som lämnas här är begränsade kompletteringar till de tidigare förslagen, gör regeringen inte någon annan bedömning och avser att även beträffande dessa förslag följa frågan på samma sätt.

Kostnader och andra konsekvenser för företag

De leverantörer som är bundna av centrala kollektivavtal kommer inte att belastas av ökade kostnader. Detsamma gäller de som inte är bundna av kollektivavtal men som redan tillämpar lag- eller kollektivavtalsenliga villkor. Några remissinstanser anser att utredningens förslag kommer att bli betungande för leverantörer utan kollektivavtal eftersom de ska avgöra frågor om sådana avtal, särskilt de små och medelstora. Regeringen instämmer dock med Regelrådet att utredningens förslag, som regeringens bygger på, särskilt har tagit hänsyn till och beaktat påverkan för de små företagen. Om de företagen uppfyller villkoren som ställs i upphandlingen krävs inga åtgärder från deras sida. Det bör leda till att de inte kommer att avstå från att lämna anbud, med minskad konkurrens som följd, i den utsträckning som Arbetsgivarverket och Konkurrensverket befarar. De företag som inte tillämpar minst de lägsta förmånerna kan dock komma att avstå från att lämna anbud eller drabbas av kostnadsökningar för att de anställda ska uppnå de villkorsnivåer som krävs för att företaget ska kunna lämna anbud. Det får enligt regeringens mening emellertid anses acceptabelt, eftersom syftet med förslagen är att

offentlig upphandling inte ska ske från leverantörer som inte tillerkänner

64

sina arbetstagare skäliga arbetsvillkor, dvs. sådana villkor som minst ska

 

tillförsäkras arbetstagare i Sverige enligt de lagar och kollektivavtal som

 

finns.

 

Att förslagen har begränsats till att omfatta de direktivstyrda

 

upphandlingarna bedöms ha särskild positiv effekt för små företags

 

deltagande i upphandlingar. Drygt tre fjärdedelar av anbudsgivarna är

 

mikroföretag eller små företag. De står tillsammans för drygt hälften av

 

de kontrakt som tecknas. Med utgångspunkt i att sådana företag i högre

 

grad lägger anbud på mindre kontrakt innebär det därför en regellättnad

 

för dem att regler under trösklarna inte införs. Eftersom 40 procent av

 

antalet upphandlingar utgörs av anläggningsarbeten (ca 7 400), förväntas

 

det få effekter för många små och medelstora företag att reglerna inte

 

görs tillämpliga under tröskelvärdena. Många små och medelstora

 

företag sysselsätts också i hotell-, restaurang- och detaljhandeln, där

 

högst antal anbudsgivare per upphandling finns. Att reglerna endast görs

 

tillämpliga över tröskelvärdena innebär att bestämmelserna inte skulle bli

 

aktuella i flertalet av de upphandlingar som små och medelstora

 

leverantörer deltar i.

 

Regeringen konstaterar vidare att avsikten inte är att regleringen ska

 

medföra några negativa konsekvenser, t.ex. för sådana mikro- och

 

småföretag där det inte föreligger något reellt tvåpartsförhållande mellan

 

arbetsgivaren och arbetstagaren, och bedömer inte heller att reglerna

 

kommer att få det. Regeringen avser dock att särskilt följa upp denna

 

fråga för att säkerställa att tillämpningen inte får oönskade konsekvenser

 

för denna typ av leverantörer. Skulle det oförmodat visa sig att

 

tillämpningen av reglerna får några sådana följder, avser regeringen att

 

utan dröjsmål vidta åtgärder i syfte att ändra på detta förhållande.

 

Det har under lagstiftningsarbetet befarats att svenska företags

 

konkurrensförmåga skulle påverkas negativt av förslagen genom att det i

 

en enskild upphandling skulle kunna ställas lägre krav på leverantörer

 

som utför arbetet med hjälp av utstationerad arbetskraft än andra

 

leverantörer. En leverantör har redan med befintlig arbetsrätt möjlighet

 

att välja mellan att använda sig av utstationerad personal eller inte för att

 

t.ex. pressa sina lönekostnader. Detta följer dock av EU-rätten och det

 

sätt på vilket EU-domstolen tolkat utstationeringsdirektivet, se t.ex.

 

Rüffert, C-346/06, EU:C:2008:189. Som förslagen är utformade kommer

 

dock de obligatoriska villkoren att bestämmas till den lägsta nivå som

 

följer av utstationeringsdirektivet. Myndigheter och enheter får inte ställa

 

längre gående krav på anbudsgivare som utför det arbete som avses i

 

upphandlingen med utstationerad arbetskraft än vad som följer av

 

utstationeringslagens hårda kärna.

 

Ökade kostnader kan i viss mån också antas uppkomma till följd av

 

uppföljning av ställda villkor. I de skyldigheter som följer med att vara

 

arbetsgivare ingår dock att kontrollera och följa upp bl.a. lönekostnader,

 

arbetstider och semestersaldon. Den ökade administrativa belastningen

 

för sådan kontroll ska därför inte överdrivas.

 

För en leverantör som anlitar underleverantörer kan också förslagen

 

beträffande skyldigheten för leverantören att säkerställa att

 

underleverantörer också följer de arbetsrättsliga kontraktsvillkoren

 

innebära att kostnader ökar för uppföljning. Detta bör leda till att

 

leverantörer ökar noggrannheten när underleverantörer anlitas, så att

65

dessa är seriösa och verkligen kan antas uppfylla villkoren. De villkor som föreslås vara obligatoriska kan inte heller anses vara alltför komplicerade att kontrollera. En arbetsgivare måste redan hålla reda på dessa uppgifter och det bör därför inte vara alltför betungande för en leverantör att också kontrollera att villkoren uppfylls. Det kan dock konstateras att hanteringen kan bli mer krävande ju längre leverantörskedjor som förekommer.

Konsekvenser för arbetstagarna

Att ställa arbetsrättsliga minimivillkor för vad som ska gälla beträffande lön, semester och arbetstid för arbete som utförs inom ramen för offentlig upphandling syftar till att tillförsäkra arbetstagare skäliga arbetsvillkor och motverka social dumpning. Detta kan naturligtvis leda till att leverantörer förbättrar arbetstagares arbetsvillkor, om de vill kunna lämna anbud i en upphandling. Förslaget innebär att leverantörer t.ex. minst måste betala arbetstagarna som sysselsätts i upphandlingen en viss lön. Tillämpar leverantören inte villkor enligt något kollektivavtal kan det innebära att lönen måste höjas till den lägsta nivå som anges i kontraktsvillkoren vid utförandet av kontraktet. Att kollektivavtalsvillkor uppställs i upphandlingskontrakt får ses som ett komplement till de existerande system som finns för att säkerställa skäliga arbetsvillkor. Det är regeringens bedömning att förslagen får anses stärka rätten till skäliga anställningsvillkor. Förslagen bidrar till att arbete i kontrakt inom offentlig upphandling i högre utsträckning kommer att ske under skäliga arbetsförhållanden.

När det gäller arbete som utförs utanför Sveriges gränser kan det antas att det faktum att krav ställs på att villkor enligt ILO:s grundläggande kärnkonventioner ska följas faktiskt får till följd att villkoren förbättras. Svenska myndigheter och enheter kan genom sin köpkraft ha stor möjlighet att påverka företag att följa dessa grundläggande regler. Detta förutsätter också att myndigheter kontinuerligt följer upp att villkoren iakttas och vidtar åtgärder om så inte är fallet.

Arbetsmarknadsmodellen

Den svenska arbetsmarknadsmodellen innebär att det är arbetsmarknadens parter som både bestämmer villkoren för vad som ska gälla på arbetsmarknaden och övervakar att dessa följs. Ramen för regelverket finns i lag men det är i flera delar möjligt att avvika från dessa regler i kollektivavtal. Modellen säkerställer att arbetstagares villkor hålls på en rimlig nivå genom att arbetsgivare som inte betalar skäliga villkor kan utsättas för stridsåtgärder, t.ex. strejk, och på det sättet förmås teckna kollektivavtal vilket i sin tur ger arbetstagarna skäliga villkor. På det sättet regleras att arbetstagare får skäliga villkor utan statens inblandning.

Att ge myndigheter skyldighet att i kontraktsvillkor i en offentlig upphandling reglera vilka rättigheter som minst ska tillförsäkras de arbetstagare som utför uppdraget kommer att utgöra ett komplement till den ordning som gäller för att säkerställa arbetstagares villkor. Det är en rimlig målsättning att statliga medel inte ska användas till att köpa

66

tjänster eller produkter där arbetstagare inte tillförsäkras skäliga arbetsvillkor.

Att det offentliga via särskilda arbetsrättsliga kontraktsvillkor i offentlig upphandling på detta sätt reglerar arbetstagarnas villkor får dock, mot bakgrund av hur den svenska modellen fungerar, anses vara något nytt. I praktiken är det dock inte nytt eftersom arbetsrättsliga villkor redan förekommer. När villkoren på det sätt som föreslås, hämtas ur kollektivavtal blir dessa villkor tillämpliga även för de arbetstagare som arbetar hos arbetsgivare som inte är bundna av kollektivavtal. Att Upphandlingsmyndigheten inte ska få meddela föreskrifter om när det är behövligt att ställa villkor eller innehållet i villkoren leder enligt regeringens mening till mindre normerande påverkan, särskilt i förhållande till arbetsmarknadens parter.

Förslagen påverkar inte arbetsmarknadens parters ansvar för vilka villkor som gäller på arbetsmarknaden. Förslagen utgår ifrån de avtal som träffas av arbetsmarknadens parter och erkänner kollektivavtalens ställning. Samråd ska också ske med parterna. Det kommer att ta resurser i anspråk hos parterna. Regeringen gör dock bedömningen att förslagen kan stärka den svenska arbetsmarknadsmodellen genom parternas delaktighet. Sammantaget bedömer regeringen att förslagen inte påverkar den svenska arbetsmarknadsmodellen negativt.

Kommunala självstyret

Upphandlingslagstiftningen reglerar redan hur kommuner och landsting ska agera när de anskaffar varor, tjänster och byggentreprenader. Området är således specialreglerat även utan det som föreslås. Det som tillkommer med förslagen är att upphandlande myndigheter och enheter i vissa fall måste ange särskilda arbetsrättsliga kontraktsvillkor. Att ålägga dem att ställa särskilda arbetsrättsliga kontraktsvillkor minskar kommunernas och landstingens möjligheter att själva välja vad de vill reglera i upphandlingskontraktet. Det kan därför anses innebära en inskränkning i deras bestämmanderätt eftersom detta inte tidigare har varit en skyldighet utan enbart en möjlighet för dem.

Frågan är om den inskränkningen är godtagbar och inte går utöver det som enligt 14 kap. 3 § regeringsformen är nödvändigt med hänsyn till de ändamål som föranlett dem. Regeringen, i likhet med bl.a. SKL, instämmer i utredningens bedömning att möjligheten att ställa arbetsrättsliga villkor inte utnyttjas i tillräcklig utsträckning och att en frivillighet inte är tillräcklig. I förhållande till utredningens förslag innebär regeringens förslag att kommunernas och landstingens ansvar som upphandlare i grunden inte ändras eftersom beslutanderätten inte flyttas över till Upphandlingsmyndigheten. I så måtto innebär regeringens förslag en förstärkning av det kommunala självstyret i förhållande till utredningens förslag, som enligt SKL redan i sig är godtagbart i förhållande till självstyret. Samtidigt ökar ansvarstagandet med regeringens förslag för kommuner och landsting för att de arbetstagare som fullgör upphandlingskontrakt gör det under skäliga arbetsvillkor, både när det gäller antalet obligatoriska villkor och fastställandet av villkoren. Det ökade resursbehovet som den ändringen

innebär för upphandlande myndigheter och enheter bör enligt

67

regeringens bedömning vägas upp av Upphandlingsmyndighetens friare roll att ge vägledning och råd. Regeringen anser därför sammanfattningsvis att inskränkningen i det kommunala självstyret som förslagen medför är proportionerlig.

Övriga konsekvenser

Regeringen delar utredningens bedömning att jämställdheten mellan kvinnor och män inte påverkas av förslagen. Den personliga integriteten påverkas i så måtto att information om arbetstagares villkor kommer att komma upphandlande myndigheter och enheter till del. Regeringen delar dock utredningens bedömning att den hanteringen är förenlig med personuppgiftslagen (1998:204).

Förslagens förhållande till EU-rätten har analyserats särskilt vad avser framför allt de direktivartiklar som genomförs, de upphandlingsrättsliga principerna och utstationeringsdirektiven. Förslagen är som utredningen riktigt konstaterar ett genomförande av de aktuella direktivbestämmelserna med en för svenska förhållanden anpassad lösning som är nödvändig för att säkerställa att det arbete som utförs i offentlig upphandling utförs med skäliga anställningsvillkor och i överensstämmelse med ILO:s grundläggande konventioner.

8Författningskommentar

8.1Förslaget till lag om ändring i

lagen (2016:1145) om offentlig upphandling

Ändringarna i 1 kap. 7 §, 2 kap. 8 §, 8 kap. 13 §, 14 kap. 2 § och 16 kap. 7 § är endast språkliga och redaktionella.

17 kap.

Särskilda arbetsrättsliga villkor

2 § En upphandlande myndighet ska, om det är behövligt, kräva att leverantören ska fullgöra kontraktet enligt angivna villkor om lön, semester och arbetstid som arbetstagarna som ska utföra arbetet enligt kontraktet minst ska tillförsäkras.

Myndigheten ska också kräva att leverantören ska säkerställa att dennes underleverantörer som direkt medverkar till att fullgöra kontraktet uppfyller de

 

villkor som har ställts enligt första stycket.

 

Paragrafen reglerar i vilka fall det ska ställas särskilda arbetsrättsliga

 

villkor för fullgörande av kontrakt. Paragrafen genomför artiklarna 18.2

 

och 71.1 i LOU-direktivet. Den saknar motsvarighet i 2007 års LOU.

 

Paragrafen har utformats i linje med Lagrådets synpunkter.

 

Övervägandena finns i avsnitten 4.1, 4.2, 4.5 och 4.6.

 

I första stycket återfinns huvudregeln i vilka fall det ska vara en

 

skyldighet för den upphandlande myndigheten att ställa särskilda

 

arbetsrättsliga villkor. Villkoren ska ställas när det är behövligt.

68

Bedömningen av behövligheten ska vara en helhetsbedömning vid vilken

 

myndigheten kan beakta såväl erfarenheter från tidigare upphandlingar som uppgifter från branschorganisationer, arbetsmarknadens parter eller från andra aktörer.

Behovet ska avse risken för oskäliga arbetsvillkor, dvs. risken för att anställningsvillkoren avviker från en godtagbar nivå, och ska därför ske utifrån arbetstagarnas perspektiv. Bedömningen är emellertid myndig- hetens och utgör en del av bestämningen av kontraktsföremålet, dvs. det som ska anskaffas. Det är således myndighetens ansvar och rätt att beskriva vad den vill anskaffa. Villkoren liksom kraven i övrigt på kontraktsföremålet måste dock vara kopplade till det i den mening som avses i 16 kap. 2 §, se 17 kap. 1 § andra stycket, och vara proportionella.

En betydelsefull omständighet att beakta vid bedömningen är vilken bransch upphandlingen avser. Även om branschen som sådan inte medför risk för oskäliga arbetsvillkor kan det finnas andra omständigheter som medför att det ska anses behövligt att ställa särskilda arbetsrättsliga kontraktsvillkor, t.ex. att en viss yrkesgrupp riskerar oskäliga arbetsvillkor, att vissa villkor i en bransch är oskäliga eller saknas, att risk för oskäliga arbetsvillkor finns i ett visst geografiskt område eller att det för en viss grupp arbetstagare kan konstateras att det förekommer eller finns risk för oskälig konkurrens med undermåliga anställningsvillkor. Behövlighetsbedömningen behöver således inte ta sikte på hela branscher.

Egna och andras erfarenheter från tidigare upphandlingar är också en betydelsefull omständighet att beakta. Erfarenheter från tidigare upphandlingar kan komma från den upphandlande myndigheten eller från andra upphandlande myndigheter och kan bestå av uppgifter om låga nivåer för villkor som har tillämpats eller avsaknad av villkor. Har det vid fullgörandet av en tidigare upphandling visat sig att den personal som genomfört kontraktet inte erbjudits skäliga villkor, finns det anledning att ställa krav på det i nästa upphandling. Om det i framtida upphandlingar sedan visar sig att det har skett en sanering bland leverantörerna och att de erbjuder skäliga arbetsvillkor, kan det finnas anledning att avstå från att ställa villkoren. Vilka faktorer som ska påverka bedömningen av när det är behövligt att ställa särskilda arbetsrättsliga kontraktsvillkor kommer att variera med tiden.

I de fall det rör sig om t.ex. en innovationsupphandling där leverantörer från olika branscher kan bli aktuella får myndigheten i den enskilda upphandlingen, som en del i bedömningen av behovet att ställa villkoren, överväga för vilken personal det kan finnas en skyldighet att ställa sådana villkor. Skyldigheten kan inte omfatta annan personal än den för vilken villkoren bedöms nödvändiga. Myndigheten måste, som alltid, beakta principerna om öppenhet, likabehandling och icke-diskriminering. Om en innovationsupphandling är utformad på ett sådant sätt att det inte är möjligt för den upphandlande myndigheten att förutse exempelvis vilken eller vilka branscher potentiella anbudsgivare kan komma ifrån kan det inte heller anses behövligt att ställa villkoren.

De villkor som ska ställas är de mest centrala för arbetstagarna, dvs. arbetstid, lön och semester. Arbetstid och semester regleras i arbetstidslagen (1982:673) respektive semesterlagen (1977:480). I Sverige saknas reglering som definierar begreppet lön. Med lön brukar dock i Sverige avses inte bara själva grundlönen utan även vissa tillägg

Prop. 2016/17:163

69

Prop. 2016/17:163 som den som utför arbetet kan ha rätt till, t.ex. tillägg för obekväm arbetstid och övertidsersättning. Lönebegreppets närmare innehåll torde kunna variera mellan olika branscher och bör därför i det enskilda fallet avgöras med ledning av kollektivavtal eller praxis i den aktuella branschen. Lön avser i förslaget den lön som utgår för arbetad tid. Permitteringslön torde därför som regel inte komma i fråga eftersom permitterade inte fullgör något kontrakt och kopplingen till kontraktsföremålet därmed saknas. Att kontraktet ska fullgöras enligt angivna villkor innebär att det inte är tillräckligt att hänvisa till ett kollektivtal i sig och att leverantörerna där själva ska söka upp de villkor som ska gälla. Ett sådant tillvägagångssätt skulle dessutom strida mot transparensprincipen. Av 3 § framgår vidare att den upphandlande myndigheten ska ange nivåerna för villkoren. Detta kan inte heller uppfyllas genom en ren hänvisning till ett kollektivavtal.

I andra stycket finns en regel om leverantörens ansvar för att de underleverantörer som den anlitar uppfyller de villkor som har ställts enligt första stycket, dvs. de villkor som ska ställas efter behövlighetsbedömningen. Som villkor ska den upphandlande myndigheten ange att leverantören ska se till att dennes underleverantörer uppfyller villkoren enligt kontraktet. Någon begränsning i hur många led i en kedja av underleverantörer som kan omfattas finns inte men däremot måste hänsyn tas till bl.a. vad som är proportionerligt att kräva utifrån produktions- och handelsmönster med hänvisning till globala värdekedjor. Skyldigheten är dock begränsad till de underleverantörer som direkt medverkar till fullgörandet av kontraktet. Det gäller oavsett hur många mellanled som finns mellan huvudleverantören och den som direkt fullgör kontraktet. De som direkt medverkar till fullgörandet syftar på den personal som producerar en vara, tillhandahåller en tjänst eller utför en byggentreprenad. Obligatoriet avser dock inte t.ex. arbete som utförs för att producera materiel som används under en byggentreprenad eller vid tillhandahållandet av en tjänst.

3 § Nivåerna på villkoren enligt 2 § ska anges enligt de lägsta nivåer som följer av ett centralt kollektivavtal som tillämpas i hela Sverige på motsvarande arbetstagare i den aktuella branschen. Villkoren ska dock alltid minst motsvara de nivåer som följer av lag.

När en upphandlande myndighet ska ange nivån på villkoren, ska myndigheten ge de centrala arbetstagar- och arbetsgivarorganisationer som har slutit det centrala kollektivavtal som nivån på villkoren ska motsvara enligt 2 § tillfälle att yttra sig, om det inte är obehövligt.

Om det saknas förutsättningar för myndigheten att ange nivån för ett villkor enligt 2 § är den inte skyldig att ställa villkoret.

Paragrafen reglerar vilken nivå de obligatoriska villkoren enligt 2 § ska bestämmas till när den upphandlande myndigheten ställer villkoren. Paragrafen genomför artiklarna 18.2 och 71.1 i LOU-direktivet. Den saknar motsvarighet i 2007 års LOU. Paragrafen har utformats med beaktande av Lagrådets synpunkter. Övervägandena finns i avsnitten 4.3 och 4.5. I 5 § finns bestämmelser om hur leverantörer kan anses uppfylla de villkor som ställts i upphandlingen.

70

Av första stycket framgår att de villkor som ställs ska ange de förmåner som arbetstagare minst ska tillförsäkras när arbete utförs enligt upphandlingskontraktet. Det innebär att villkoren ska formuleras på ett sätt som möjliggör att arbetstagarna kan erbjudas mer förmånliga villkor än vad som anges i kontraktsvillkoren. Syftet med villkoren är att säkerställa den nivå som minst anses godtagbar, inte att hindra goda arbetsvillkor över den nivån.

Villkoren som ställs av den upphandlande myndigheten ska alltid minst motsvara de nivåer som följer av lag. Om parterna i kollektivavtalet avvikit från en semidispositiv regel och därmed enats om för arbetstagarna mindre förmånliga villkor, ska de villkor som ställs ändå motsvara lagens nivå. Av 5 § framgår att leverantörer också kan anses uppfylla de villkor som ställs, om de tillämpar villkoren i ett alternativt centralt kollektivavtal. Då gäller inte någon absolut begränsning till de nivåer som följer enligt lag för att uppfylla kraven i upphandlingen, se vidare kommentaren till 5 §.

För att den upphandlande myndigheten ska få kunskap om de villkor som gäller enligt tillämpliga kollektivavtal ska den enligt andra stycket ge avtalsparterna, dvs. arbetstagarorganisationen och arbetsgivar- organisationen som är part i det aktuella kollektivavtalet, möjlighet att lämna uppgift om vilka villkor som enligt avtalet minst ska tillförsäkras arbetstagarna. Myndigheten är förstås endast skyldig att höra parterna om de villkor den själv avser ställa i kontraktsvillkoren. Finns flera avtalsparter till kollektivavtalet bör samtliga höras. För att underlätta handläggningen behöver myndigheten inte höra parterna om den kan få kännedom om villkoren t.ex. genom Upphandlingsmyndighetens stödjande arbete. Villkor som kan ställas för taxiförare vid upphandling av samhällsbetalda resor har t.ex. tagits fram av Upphandlingsmyndigheten. I ett sådant fall är det obehövligt att höra parterna.

Avsikten är att vägledningar och allmänna råd från Upphandlingsmyndigheten ska utgöra utgångspunkter när upphandlande myndigheter ställer särskilda arbetsrättsliga villkor. Sådana allmänna råd kan avse när eller i vilka branscher det föreligger behov av att ställa särskilda arbetsrättsliga villkor eller vilka nivåer som gäller för olika villkor på arbetsmarknaden. Upphandlingsmyndigheten kan också utgöra en länk mellan de upphandlande myndigheterna å ena sidan samt arbetsmarknadens parter å andra sidan för att samla och föra över information om de villkor som tillämpas på arbetsmarknaden. Om Upphandlingsmyndigheten kan ge information om vilken nivå på villkoren som gäller inom en viss bransch får det som huvudregel anses obehövligt för den upphandlande myndigheten att höra arbetsmarknadens parter. Ett annat exempel på när det skulle kunna anses obehövligt att höra arbetsmarknadens parter är om den upphandlande myndigheten eller enheten redan känner till villkoren, t.ex. genom att den nyligen tillämpat samma villkor i en annan upphandling och vet att villkoren fortfarande gäller.

Med lag avses den lag som är tillämplig på det område som villkoret avser. För arbetstid syftar det på arbetstidslagen (1982:673) och för semester på semesterlagen (1977:480). Eftersom det i svensk rätt saknas

Prop. 2016/17:163

71

Prop. 2016/17:163 regler om lön kommer lönen alltid att behöva hämtas ur ett kollektivavtal.

Ofta är flera kollektivavtal tillämpliga på det arbete som ska utföras inom ramen för den offentliga upphandlingen. Typexemplet är att ett kollektivavtal gäller för tjänstemän och ett annat för arbetare. Ibland gäller också andra kollektivavtal för vissa grupper av arbetstagare som sysselsätts i arbetet som omfattas av upphandlingen. Att villkor ska anges ur det centrala kollektivavtal som är tillämpligt på arbetet innebär i detta avseende att villkoren måste hämtas ur olika kollektivavtal beroende på vilken yrkesgrupp som sysselsätts i upphandlingen. Avser upphandlingen ett bygge där det sysselsätts målare, plåtslagare, byggnadsarbetare samt arbetsledande personal är således olika kollektivavtal tillämpliga för respektive yrkesgrupp. Myndigheten måste då ange villkor ur de respektive avtal som gäller för dessa arbetstagare. I undantagsfall kan det finnas flera centrala kollektivavtal som är tillämpliga på samma arbete, så är fallet t.ex. i städbranschen. Det är då särskilt betydelsefullt att samråda med arbetsmarknadens parter för att kunna avgöra vilket avtal som ska tillämpas. Alla villkor måste hämtas ur ett och samma kollektivavtal för samma kategori arbetstagare.

Om den upphandlande myndigheten trots kontakt med arbetsmarknadens parter inte kan fastställa tillämpliga nivåer på villkoren är myndigheten enligt tredje stycket inte skyldig att ställa de villkor den annars enligt 2 § första stycket är skyldig att ställa. Undantaget tar bl.a. sikte på s.k. avtal utan angivet löneutrymme och utan fastställda lönenivåer (s.k. sifferlösa avtal).

Arbetsrättsliga villkor när arbetet inte utförs enligt svensk arbetsrätt

4 § En upphandlande myndighet ska, om det är behövligt, kräva att leverantören ska fullgöra kontraktet enligt angivna villkor i enlighet med ILO:s kärnkonventioner, om arbetet utförs under sådana förhållanden att svensk arbetsrätt inte är tillämplig.

Myndigheten ska också kräva att leverantören ska säkerställa att dennes underleverantörer som direkt medverkar till att fullgöra kontraktet uppfyller de villkor som har ställts enligt första stycket.

 

Villkoren får avse att de bestämmelser som gäller där arbetet utförs ska följas.

 

Paragrafen reglerar särskilda arbetsrättsliga villkor som ska ställas då

 

svensk rätt inte är tillämplig. Paragrafen genomför artiklarna 18.2 och

 

71.1 i LOU-direktivet. Den saknar motsvarighet i 2007 års LOU.

 

Paragrafen har utformats med beaktande av Lagrådets synpunkter.

 

Övervägandena finns i avsnitten 4.4 och 4.6.

 

Av första stycket framgår att som huvudregel gäller att den

 

upphandlande myndigheten ska ange vilka arbetsrättsliga villkor som ska

 

tillämpas i de fall det arbete som avses i upphandlingen utförs under

 

sådana förhållanden att svensk rätt inte är tillämplig. Av bestämmelsen

 

framgår att det även i dessa fall ska göras en behövlighetsbedömning.

 

Det måste anses obehövligt att ange sådana villkor om det på förhand

 

står helt klart att arbetet endast kommer att utföras i Sverige med

 

tillämpning av svensk rätt, t.ex. snöröjning av Umeås gator. I de fall det

 

finns någon, även en ringa, möjlighet att arbetet kan komma att utföras i

72

ett annat land än Sverige ska övervägas om dessa särskilda arbetsrättsliga

 

kontraktsvillkor ska anges. I sammanhanget måste beaktas att det kan bli aktuellt att en del av uppdraget kan komma att utföras i något annat land, eller att en underleverantör som utför arbete i ett annat land kan komma att anlitas i något skede av arbetet.

Av paragrafen framgår även vilka särskilda villkor som är aktuella i dessa fall. För de fall det är behövligt ska den upphandlande myndigheten som särskilda kontraktsvillkor ange villkor i enlighet med ILO:s åtta kärnkonventioner, om bl.a. föreningsfrihet och skydd för organisationsrätten (ILO-konvention nr 87), om tillämpning av principerna för organisationsrätten och den kollektiva förhandlingsrätten (ILO-konvention nr 98), om tvångs- eller obligatoriskt arbete (ILO- konvention nr 29), om avskaffande av tvångsarbete (ILO-konvention nr 105), om minimiålder för tillträde till arbete (ILO-konvention nr 138), om diskriminering i fråga om anställning och yrkesutövning (ILO- konvention nr 111), om lika lön för män och kvinnor för arbete av lika värde (ILO-konvention nr 100) och om avskaffande av de värsta formerna av barnarbete (ILO-konvention nr 182).

Med hänsyn till att de särskilda villkoren då svensk arbetsrätt inte är tillämplig är av grundläggande karaktär, bör det inte krävas alltför omfattande utredning för att klarlägga att det finns behov i en enskild upphandling av att ställa villkoren. Även en leverantör som verkar i ett land där ILO:s kärnkonventioner inte är genomförda kan givetvis följa kontraktsvillkor om att de villkor som avses i konventionerna ska respekteras. Det är alltid möjligt för en leverantör att åta sig att tillförsäkra arbetstagarna en bättre nivå av arbetstagarskydd och rättigheter än vad som gäller i det land där arbetet utförs. För att det inte ska råda någon tveksamhet om detta är det av vikt att villkoren avseende dessa konventioner formuleras på ett sådant sätt att det tydligt framgår att det är villkor motsvarande de rättigheter som följer av konventionerna som avses.

På motsvarande sätt som gäller när svensk rätt är tillämplig ska leverantören enligt andra stycket säkerställa att dennes under- leverantörer, som direkt medverkar till att fullgöra kontraktet, uppfyller de villkor som har ställts, se kommentaren till 2 § andra stycket.

Utöver villkor i enlighet med ILO:s kärnkonventioner får enligt denna paragraf de upphandlande myndigheterna även ställa särskilda arbetsrättsliga kontraktsvillkor om att arbetet ska utföras enligt det arbetsrättsliga regelverk som gäller i det land där arbetet utförs. Det är frivilligt för myndigheten att ställa sådana villkor, se 1 §.

På samma sätt som för övriga särskilda arbetsrättsliga kontraktsvillkor måste, i enlighet med principen om öppenhet, tydligt anges vad som gäller. Det får emellertid anses att det i det här fallet är förenligt med öppenhetsprincipen att hänvisa till att arbetet ska utföras enligt det arbetsrättsliga regelverket i det land där arbetet utförs. Exempelvis kan anges att en anbudsgivare minst ska betala arbetstagarna som sysselsätts i uppdraget den minimilönen som gäller i det land där arbetet utförs.

I detta sammanhang måste beaktas att kontraktsvillkor som regel inte bör väljas eller tillämpas på ett sätt som direkt eller indirekt diskriminerar ekonomiska aktörer från andra medlemsstater, från tredjeländer som är parter i WTO:s upphandlingsavtal GPA eller från stater som har frihandelsavtal med unionen.

Prop. 2016/17:163

73

Prop. 2016/17:163 Enligt tredje stycket kan också krävas av leverantören att den följer den lagstiftning som gäller där arbetet utförs.

Hur leverantören uppfyller de arbetsrättsliga villkoren

5 § Även om de särskilda arbetsrättsliga villkoren inte är uppfyllda, ska en leverantör anses uppfylla villkoren, om den tillämpar motsvarande villkor i ett och samma centrala kollektivavtal som tillämpas i hela Sverige på motsvarande arbetstagare i den aktuella branschen.

Leverantören ska också anses uppfylla de arbetsrättsliga villkoren om den är en arbetsgivare som omfattas av tillämpningsområdet för lagen (1999:678) om utstationering av arbetstagare och leverantören tillämpar motsvarande villkor om arbets- och anställningsvillkor enligt samma lag.

Paragrafen reglerar hur uppställda särskilda arbetsrättsliga villkor ska anses uppfyllda av leverantörerna. Paragrafen genomför artiklarna 18.2 och 71.1 i LOU-direktivet. Den saknar motsvarighet i 2007 års LOU. Paragrafen har utformats med beaktande av Lagrådets synpunkter. Övervägandena finns i avsnitt 4.7.

Huvudregeln för leverantörerna att uppfylla de särskilda kontraktsvillkoren är att de minst ska följa de villkor som ställs av den upphandlande myndigheten. Om arbetstagarna således medges bättre villkor än de kontraktsvillkor som den upphandlande myndigheten har ställt, är villkoren uppfyllda. I första stycket ges en möjlighet för leverantörerna att som alternativ till det följa ett alternativt centralt kollektivavtal som tillämpas i hela Sverige oavsett om de är bundna av det eller inte. Det ligger i linje med principen om att kollektivavtalen ska anses likvärdiga och innebär att leverantören uppfyller de ställda kraven även om ett enskilt villkor inte når upp till den nivå som den upphandlande myndigheten krävt. Det förekommer att villkor i centrala kollektivavtal närmare förtydligas i lokala avtal. Även ett lokalt avtal kan komma i fråga om leverantören är bunden av ett centralt kollektivavtal och det lokala avtalet är slutet med stöd av ett sådant centralt avtal. Bestämmelsen medger dock inte avsteg från skyldigheter som följer av arbetsrätten.

När det gäller att bedöma huruvida leverantören uppfyller de i upphandlingen ställda arbetsrättsliga villkoren finns det inte någon absolut begränsning till de nivåer som följer enligt lag. Om parterna i ett alternativt kollektivavtal avvikit från en semidispositiv regel i t.ex. arbetstidslagen och därmed enats om för arbetstagarna mindre förmånliga villkor, ska de arbetsrättsliga villkoren anses vara uppfyllda om leverantöreren tillämpar sådana kollektivavtalsenliga villkor, trots att de är sämre för arbetstagaren än vad som följer av lag.

Det görs i bestämmelsen inte någon skillnad på leverantörer som är bundna av det alternativa kollektivavtalet och leverantörer som inte är det. Också en leverantör som inte är bunden av det alternativa kollektivavtalet kan alltså anses uppfylla de ställda villkoren i upphandlingen om den tillämpar motsvarande villkor som i detta, vilket alltså kan innebära t.ex. avvikelse från arbetstidslagen till arbetstagarnas nackdel. Även om en sådan leverantör därmed uppfyller villkoren i upphandlingen kvarstår dennes skyldigheter enligt arbetsrätten, t.ex.

74 arbetstidslagen.

I andra stycket finns bestämmelser som gäller för de utstationerande Prop. 2016/17:163 leverantörerna. Genom att villkoren enligt 3 § ska motsvara minst de

lägsta som gäller enligt kollektivavtal eller lag, kan även de utstationerande leverantörerna uppfylla villkoren. I 5 och 5 a §§ utstationeringslagen (1999:678) framgår att det är minimilön och minimivillkor som gäller beträffande t.ex. arbetstid och semester. När det gäller lön innebär hänvisningen till utstationeringslagen att minimilönen enligt det kollektivavtal som är tillämpligt på arbetet ska uppfyllas. När det gäller andra villkor än lön innebär utstationeringslagen att lagens nivåer ska uppfyllas om det centrala kollektivavtal som tillämpas i Sverige på motsvarande arbetstagare i den aktuella branschen inte innehåller mer förmånliga regler för arbetstagarna.

En inhemsk leverantör kan alltså uppfylla de särskilda arbetsrättsliga villkor som ställs för fullgörande av kontraktet genom att minst följa de villkor som ställs av den upphandlande myndigheten (3 §) eller genom att tillämpa motsvarande villkor i ett och samma centrala kollektivavtal som tillämpas i hela Sverige på motsvarande arbetstagare i den aktuella branschen (5 § första stycket). Genom bestämmelsen i 5 § andra stycket kan en utstationerande leverantör också anses uppfylla de arbetsrättsliga villkoren om leverantören tillämpar motsvarande villkor om arbets- och anställningsvillkor enligt utstationeringslagen. Som ett exempel kan nämnas att en utstationerande leverantör som har träffat och tillämpar ett kollektivavtal enligt 5 a § utstationeringslagen som innehåller villkor om lön, arbetstid och semester, anses uppfylla de arbetsrättsliga villkoren.

För att få kunskap om vilka villkor som i det enskilda fallet avses i 5 a § utstationeringslagen kan myndigheten t.ex. kontrollera om villkoren tydligt framgår av de kollektivavtalsvillkor för utstationerade som inlämnats till Arbetsmiljöverket. Finns inte några sådana kollektivavtals- villkor inlämnade eller framgår det inte av ingivna villkor vad som gäller får myndigheten tillfråga arbetsmarknadens parter.

Villkoren i upphandlingen ska anses uppfyllda om villkoren i 5 eller 5 a § är uppfyllda även för uthyrda utstationerade arbetstagare.

Om det under fullgörandet ifrågasätts om ställda villkor följs, åligger det den leverantör som åberopar paragrafens alternativ till att följa villkoren att visa att så är fallet.

Ikraftträdandebestämmelse

Denna lag träder i kraft den 1 juni 2017.

Av bestämmelsen framgår när de föreslagna bestämmelserna ska träda i kraft.

75

Prop. 2016/17:163 8.2

Förslaget till lag om ändring i

 

lagen (2016:1146) om upphandling inom

 

försörjningssektorerna

Ändringarna i 1 kap. 6 §, 2 kap. 2 §, 5 kap. 1, 3 och 7 §§, 6 kap. 33 §, 8 kap. 13 och 31 §§, 15 kap. 7 § och bilaga 3 är endast språkliga och redaktionella.

16 kap.

Särskilda arbetsrättsliga villkor

2 § En upphandlande enhet ska, om det är behövligt, kräva att leverantören ska fullgöra kontraktet enligt angivna villkor om lön, semester och arbetstid som arbetstagarna som ska utföra arbetet enligt kontraktet minst ska tillförsäkras.

Enheten ska också kräva att leverantören ska säkerställa att dennes underleverantörer som direkt medverkar till att fullgöra kontraktet uppfyller de villkor som har ställts enligt första stycket.

Paragrafen genomför artikel 36.2 och 88.1 i LUF-direktivet. Den saknar motsvarighet i 2007 års LUF. Paragrafen har utformats i linje med Lagrådets synpunkter. Övervägandena finns i avsnitten 4.1, 4.2, 4.5 och 4.6.

Paragrafen motsvarar den föreslagna 17 kap. 2 § LOU, se kommentaren till den bestämmelsen.

3 § Nivåerna på villkoren enligt 2 § ska anges enligt de lägsta nivåer som följer av ett centralt kollektivavtal som tillämpas i hela Sverige på motsvarande arbetstagare i den aktuella branschen. Villkoren ska dock alltid minst motsvara de nivåer som följer av lag.

När en upphandlande enhet ska ange nivån på villkoren, ska enheten ge de centrala arbetstagar- och arbetsgivarorganisationer som har slutit det centrala kollektivavtal som nivån på villkoren ska motsvara enligt 2 § tillfälle att yttra sig, om det inte är obehövligt.

Om det saknas förutsättningar för enheten att ange nivån för ett villkor enligt 2 § är den inte skyldig att ställa villkoret.

Paragrafen genomför artikel 36.2 och 88.1 i LUF-direktivet. Den saknar motsvarighet i 2007 års LUF. Paragrafen har utformats med beaktande av Lagrådets synpunkter. Övervägandena finns i avsnitten 4.3 och 4.5.

Paragrafen motsvarar den föreslagna 17 kap. 3 § LOU, se kommentaren till den bestämmelsen.

Arbetsrättsliga villkor när arbetet inte utförs enligt svensk arbetsrätt

4 § En upphandlande enhet ska, om det är behövligt, kräva att leverantören ska fullgöra kontraktet enligt angivna villkor i enlighet med ILO:s kärnkonventioner, om arbetet utförs under sådana förhållanden att svensk arbetsrätt inte är tillämplig.

Enheten ska också kräva att leverantören ska säkerställa att dennes underleverantörer som direkt medverkar till att fullgöra kontraktet uppfyller de villkor som har ställts enligt första stycket.

Villkoren får avse att de bestämmelser som gäller där arbetet utförs ska följas.

76

Paragrafen genomför artikel 36.2 och 88.1 i LUF-direktivet. Den saknar Prop. 2016/17:163 motsvarighet i 2007 års LUF. Paragrafen har utformats med beaktande av

Lagrådets synpunkter. Övervägandena finns i avsnitt 4.4.

Paragrafen motsvarar den föreslagna 17 kap. 4 § LOU, se kommentaren till den bestämmelsen.

Hur leverantören uppfyller de arbetsrättsliga villkoren

5 § Även om de särskilda arbetsrättsliga villkoren inte är uppfyllda, ska en leverantör anses uppfylla villkoren, om den tillämpar motsvarande villkor i ett och samma centrala kollektivavtal som tillämpas i hela Sverige på motsvarande arbetstagare i den aktuella branschen.

Leverantören ska också anses uppfylla de arbetsrättsliga villkoren om denne är en arbetsgivare som omfattas av tillämpningsområdet för lagen (1999:678) om utstationering av arbetstagare och leverantören tillämpar motsvarande villkor om arbets- och anställningsvillkor enligt samma lag.

Paragrafen genomför artikel 36.2 och 88.1 i LUF-direktivet. Den saknar motsvarighet i 2007 års LUF. Paragrafen har utformats med beaktande av Lagrådets synpunkter. Övervägandena finns i avsnitt 4.7.

Paragrafen motsvarar den föreslagna 17 kap. 5 § LOU, se kommentaren till den bestämmelsen.

Ikraftträdandebestämmelse

Denna lag träder i kraft den 1 juni 2017.

Av bestämmelsen framgår när de föreslagna bestämmelserna ska träda i kraft.

8.3Förslaget till lag om ändring i

lagen (2016:1147) om upphandling av koncessioner

Ändringarna i 2 kap. 8 och 17 §§ samt 11 kap. 6 § är endast språkliga och redaktionella.

14 kap.

Särskilda arbetsrättsliga villkor

2 § En upphandlande myndighet eller enhet ska, om det är behövligt, kräva att leverantören ska fullgöra koncessionen enligt angivna villkor om lön, semester och arbetstid som arbetstagarna som ska utföra arbetet enligt koncessionen minst ska tillförsäkras.

Myndigheten eller enheten ska också kräva att leverantören ska säkerställa att

 

dennes underleverantörer som direkt medverkar till att fullgöra koncessionen

 

uppfyller de villkor som har ställts enligt första stycket.

 

Paragrafens första stycke genomför artikel 30.3 och andra stycket

 

genomför artikel 42.1 i LUK-direktivet. Paragrafen har utformats i linje

 

med Lagrådets synpunkter. Övervägandena finns i avsnitten 4.1, 4.2, 4.5

 

och 4.6.

77

Prop. 2016/17:163 Paragrafen motsvarar de föreslagna 17 kap. 2 § LOU och 16 kap. 2 § LUF, se kommentaren till bestämmelsen i den förstnämnda lagen.

3 § Nivåerna på villkoren enligt 2 § ska anges enligt de lägsta nivåer som följer av ett centralt kollektivavtal som tillämpas i hela Sverige på motsvarande arbetstagare i den aktuella branschen. Villkoren ska dock alltid minst motsvara de nivåer som följer av lag.

När en upphandlande myndighet eller enhet ska ange nivån på villkoren, ska myndigheten eller enheten ge de centrala arbetstagar- och arbetsgivar- organisationer som har slutit det centrala kollektivavtal som nivån på villkoren ska motsvara enligt 2 § tillfälle att yttra sig, om det inte är obehövligt.

Om det saknas förutsättningar för myndigheten eller enheten att ange nivån för ett villkor är den inte skyldig att ställa villkoret.

Paragrafen genomför artikel 30.3 i LUK-direktivet. Paragrafen har utformats med beaktande av Lagrådets synpunkter. Övervägandena finns i avsnitten 4.3 och 4.5.

Paragrafen motsvarar de föreslagna 17 kap. 3 § LOU och 16 kap. 3 § LUF, se kommentaren till bestämmelsen i den förstnämnda lagen.

Arbetsrättsliga villkor när arbetet inte utförs enligt svensk arbetsrätt

4 § En upphandlande myndighet eller enhet ska, om det är behövligt, kräva att leverantören ska fullgöra koncessionen enligt angivna villkor i enlighet med ILO:s kärnkonventioner, om arbetet utförs under sådana förhållanden att svensk arbetsrätt inte är tillämplig.

Myndigheten eller enheten ska också kräva att leverantören ska säkerställa att dennes underleverantörer som direkt medverkar till att fullgöra koncessionen uppfyller de villkor som har ställts enligt första stycket.

Villkoren får avse att de bestämmelser som gäller där arbetet utförs ska följas.

Paragrafens första och tredje stycke genomför artikel 30.3 och andra stycket artikel 42.1 i LUK-direktivet. Paragrafen har utformats med beaktande av Lagrådets synpunkter. Övervägandena finns i avsnitten 4.4 och 4.6.

Paragrafen motsvarar de föreslagna 17 kap. 4 § LOU och 16 kap. 4 § LUF, se kommentaren till bestämmelsen i den förstnämnda lagen.

Hur leverantören uppfyller de arbetsrättsliga villkoren

5 § Även om de särskilda arbetsrättsliga villkoren inte är uppfyllda, ska en leverantör anses uppfylla villkoren, om den tillämpar motsvarande villkor i ett och samma centrala kollektivavtal som tillämpas i hela Sverige på motsvarande arbetstagare i den aktuella branschen.

Leverantören ska också anses uppfylla de arbetsrättsliga villkoren om denne är en arbetsgivare som omfattas av tillämpningsområdet för lagen (1999:678) om utstationering av arbetstagare och leverantören tillämpar motsvarande villkor om arbets- och anställningsvillkor enligt samma lag.

Paragrafen genomför artikel 30.3 i LUK-direktivet. Paragrafen har utformats med beaktande av Lagrådets synpunkter. Övervägandena finns i avsnitt 4.7.

Paragrafen motsvarar de föreslagna 17 kap. 5 § LOU och 16 kap. 5 § LUF, se kommentaren till bestämmelsen i den förstnämnda lagen.

78

Ikraftträdandebestämmelse

Prop. 2016/17:163

Denna lag träder i kraft den 1 juni 2017.

Av bestämmelsen framgår när de föreslagna bestämmelserna ska träda i kraft.

8.4Förslaget till lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400)

Ändringen i 31 kap. 3 § är endast språklig och redaktionell.

Ikraftträdandebestämmelse

Denna lag träder i kraft den 1 juni 2017.

Av bestämmelsen framgår när den föreslagna bestämmelsen ska träda i kraft.

8.5Förslaget till lag om ändring i lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar

Ändringen i ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna är endast språklig och redaktionell.

Ikraftträdandebestämmelse

Denna lag träder i kraft den 1 juni 2017.

Av bestämmelsen framgår när den föreslagna bestämmelsen ska träda i kraft.

79

Prop. 2016/17:163

Bilaga 1

Sammanfattning av delbetänkandet Upphandling och villkor enligt kollektivavtal (SOU 2015:78)

Upphandling inom den offentliga sektorn omsätter varje år omkring 600 miljarder kronor. Genom att ställa särskilda arbetsrättsliga kontraktsvillkor om att det arbete som avses i upphandlingen ska utföras i enlighet med arbetsrättsliga lagar och kollektivavtal kan den offentliga upphandlingen bidra till att de som arbetar i uppdrag som finansieras med offentliga medel gör det med skäliga arbetsvillkor. Betänkandet innehåller författningsförslag som syftar till att uppfylla de skyldigheter och utnyttja de möjligheter som 2014 års upphandlingsdirektiv1 ger i fråga om att ställa villkor enligt kollektivavtal i offentlig upphandling.

Utredningen konstaterar att det är möjligt att införa bestämmelser om att villkor enligt kollektivavtal ska ställas i offentlig upphandling men att det är komplicerat med hänsyn till den svenska arbets- marknadsmodellen. Upphandlingslagstiftningen ställer krav på bl.a. öppenhet och förutsebarhet medan svenska kollektivavtal, som huvudsakligen reglerar vad som gäller på svensk arbetsmarknad, normalt sett inte är allmänt tillgängliga för andra än de avtalsslutande parterna själva och deras medlemmar. Utredningen konstaterar att dessa båda system är svåra att förena. Utgångspunkten i de förslag som lämnas i betänkandet har dock varit att de förhållanden som råder på svensk arbetsmarknad i så hög utsträckning som möjligt ska respekteras samtidigt som de skyldigheter som följer av upphandlingsregelverket iakttas.

När det gäller 2014 års upphandlingsdirektiv och de regler som avser miljö-, sociala- och arbetsrättsliga hänsyn och skyldigheter konstaterar utredningen att dessa utgör en vidareutveckling av det rättsläge som följer av 2004 års direktiv och den praxis som utvecklats av EU- domstolen. De nya direktiven innebär enligt utredningen en skyldighet för medlemsstaterna att se till att miljö-, sociala- och arbetsrättsliga skyldigheter beaktas vid offentlig upphandling. Det konstateras också att de nya direktiven innebär en utvidgning av vad som omfattas av det så kallade kontraktsföremålet i jämförelse med tidigare direktiv.

I betänkandet föreslås att bestämmelser som gäller villkor enligt kollektivavtal ska benämnas särskilda arbetsrättsliga kontraktsvillkor och regleras i bestämmelserna om särskilda kontraktsvillkor. De förslag som lämnas avser att gälla för samtliga tre upphandlingslagar och kompletterar lagförslagen i lagrådsremissen Nytt regelverk om upphandling som beslutades den 4 juni 2015.

I betänkandet anges att syftet med att ställa arbetsrättsliga kontraktsvillkor är att säkerställa att den leverantör som vinner anbudet ska erbjuda sina arbetstagare skäliga anställningsvillkor och att

1 Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/24/EU om offentlig upphandling och om upphävande av direktiv 2004/18/EG (LOU-direktivet), direktiv 2014/25/EU om upphandling av enheter som är verksamma på områdena vatten, energi, transporter och posttjänster och om upphävande av direktiv 2004/17/EG (LUF-direktivet), samt direktiv

2014/23/EU om tilldelning av koncessioner (LUK-direktivet).

80

konkurrens inte ska ske med undermåliga anställningsvillkor. De förslag som lämnas utgår ifrån detta syfte och de grundläggande EU-rättsliga principer som tillämpas vid offentlig upphandling, dvs. principerna om likabehandling, icke-diskriminering, öppenhet, proportionalitet och principen om ömsesidigt erkännande.

Utredningen föreslår att det ska vara obligatoriskt för upphandlande myndigheter att ställa särskilda arbetsrättsliga kontraktsvillkor i de fall där det är behövligt med hänsyn till den bransch som upphandlingen avser och övriga omständigheter som kan medföra risk för oskäliga arbetsvillkor. Den upphandlande myndigheten får även i andra fall ställa särskilda arbetsrättsliga kontraktsvillkor.

Vid bedömningen av om det är behövligt att ställa särskilda arbetsrättsliga kontraktsvillkor bör beaktas om upphandlingen avser varor, tjänster eller byggentreprenader. Utredningen konstaterar att det alltjämt främst är aktuellt att ställa särskilda arbetsrättsliga kontrakts- villkor i upphandlingar som rör tjänster, vid upphandlingar som rör blandade kontrakt med inslag av både tjänste- och varuupphandling och i varuupphandling där varan ännu inte tillverkats. Vidare ska beaktas om upphandlingen avser en bransch där det föreligger risk för anställnings- och arbetsrättsliga förhållanden som avviker från en godtagbar nivå.

I betänkandet föreslås vidare att det, i de fall det är obligatoriskt för den upphandlande myndigheten att ställa särskilda arbetsrättsliga kontraktsvillkor, ska vara obligatoriskt att ställa villkor avseende lön, semester och arbetstid. Utredningen föreslår att de upphandlande myndigheterna därutöver själva får bestämma om ytterligare villkor ska anges samt vilka villkor som då anges. Sådana villkor kan t.ex. gälla annan ledighet än semester, försäkringar, tjänstepension eller andra villkor för arbetet. Villkoren ska anges uttryckligen. Det är i allmänhet inte tillräckligt att hänvisa till kollektivavtal så länge det inte är allmänt tillgängligt.

De särskilda arbetsrättsliga kontraktsvillkoren ska bestämmas enligt den lägsta nivå som följer av lag. I de fall villkoren i ett centralt kollektivavtal är förmånligare för arbetstagarna än vad som följer av lag föreslår utredningen att kontraktsvillkoren ska motsvara den lägsta nivå som gäller enligt detta centrala kollektivavtal. Den lägsta nivån måste anses tillräcklig för att säkerställa skäliga anställningsvillkor och för att förhindra konkurrens med undermåliga anställningsvillkor. Med hänsyn till syftet med lagstiftningen framstår det således inte som motiverat att införa ett obligatoriskt krav om villkor på en högre nivå. För villkor som omfattas av den så kallade hårda kärnan i utstationeringslagen föreslås att nivån ska bestämmas enligt den miniminivå som anges enligt den lagen, även när villkoren inte specifikt gäller leverantörer med utstationerad arbetskraft.

Möjligheten att ställa villkor för leverantörer som utför arbete i en upphandling med hjälp av utstationerad arbetskraft begränsas av lagen (1999:678) om utstationering av arbetstagare, utstationeringslagen. För dessa leverantörer kan endast villkor ställas som omfattas av utstationeringslagens så kallade hårda kärna, bland annat lön, arbetstid och semester. Därtill ska villkoren begränsas till den lägsta nivå som gäller enligt lag eller centrala kollektivavtal i enlighet med

Prop. 2016/17:163

Bilaga 1

81

Prop. 2016/17:163

Bilaga 1

82

utstationeringslagen. Utredningen föreslår att särskilda kontraktsvillkor ska anges för utstationerade arbetstagare.

Mot bakgrund av att den svenska arbetsmarknadsmodellen så långt som möjligt inte bör påverkas av förslaget föreslår utredningen vidare att en leverantör alltid ska ha möjlighet att som alternativ till de angivna kontraktsvillkoren, fullgöra kontraktet enligt motsvarande villkor i ett centralt kollektivavtal som tillämpas i hela Sverige på motsvarande arbetstagare i den aktuella branschen. Detta bör därför uttryckligen anges som ett särskilt kontraktsvillkor av den upphandlande myndigheten.

I de fall där det inte är uppenbart obehövligt ska myndigheten också ange vad som gäller om uppdraget utförs där svensk rätt inte är tillämplig. I dessa fall föreslås att myndigheten ska ange villkor i enlighet med Internationella arbetsorganisationens, ILO, åtta kärnkonventioner. Myndigheten får också ställa särskilda kontraktsvillkor om att arbetet ska utföras enligt den arbetsrättsliga reglering som gäller där arbetet utförs.

I betänkandet föreslås vidare att det bör införas ett obligatorium för den upphandlande myndigheten att, i de fall det ansetts behövligt att ställa särskilda arbetsrättsliga kontraktsvillkor, som ett särskilt kontraktsvillkor ange att leverantören ska säkerställa att samtliga underleverantörer som direkt medverkar till att uppfylla kontraktet följer de särskilda arbetsrättsliga kontraktsvillkor som följer av upphandlingskontraktet. Det rör sig om samma villkor som föreslås vara obligatoriska vid ställande av särskilda arbetsrättsliga kontraktsvillkor, dvs. lön, semester och arbetstid. Om arbetet utförs där svensk rätt inte är tillämpligt bör anges de villkor enligt ILO:s åtta kärnkonventioner som följer av utredningens föreslagna bestämmelse om när svensk rätt inte är tillämplig. Även i andra fall får den upphandlande myndigheten ställa särskilda kontraktsvillkor avseende underleverantörer.

Slutligen föreslås att det ska ankomma på den upphandlingsstödjande myndigheten, från och med den 1 september 2015, Upphandlings- myndigheten, att göra bedömningen av när det ska vara obligatoriskt för de upphandlande myndigheterna att ställa särskilda arbetsrättsliga kontraktsvillkor samt bestämma villkoren för lön, semester och arbetstid i dessa fall. Ställs arbetsrättsliga villkor i andra fall eller avses andra villkor än lön, arbetstid eller semester som dessa definieras i utstationeringslagen föreslås att den upphandlande myndigheten ska göra denna bedömning. När Upphandlingsmyndigheten eller en upphandlande myndighet fastställer villkor ur kollektivavtal föreslås att samråd ska äga rum med de parter som slutit kollektivavtalet.

Lagförslagen i delbetänkandet Upphandling och villkor enligt kollektivavtal (SOU 2015:78)

Förslag till ändring i förslaget till lag om offentlig upphandling i lagrådsremissen Nytt regelverk om upphandling den 4 juni 2015

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen om offentlig upphandling som den föreslås i lagrådsremissen Nytt regelverk om upphandling den 4 juni 2015

dels att nuvarande 17 kap. 2–14 §§ ska betecknas 17 kap. 8–20 §§, dels att 4 kap. 3 §, 13 kap. 3 §, 16 kap. 1, 10 och 11 §§, 17 kap. 1 § och

19 kap. 27 § ska ha följande lydelse,

dels att rubrikerna närmast före nuvarande 17 kap. 2–4 och 6–14 §§ ska sättas närmast före nya 17 kap. 8–10 och 12–20 §§,

dels att rubrikerna närmast efter nuvarande 17 kap. 1 och 5 §§ ska sättas närmast efter nya 17 kap. 7 och 11 §§,

dels att det ska införas sex nya paragrafer, 17 kap. 2–7 §§, och närmast före 17 kap. 2 § en ny rubrik av följande lydelse.

Lydelse enligt förslaget i Föreslagen lydelse lagrådsremissen den 4 juni 2015

4kap.

3 §

En upphandlande myndighet bör

En upphandlande myndighet bör

beakta

miljöhänsyn

och sociala

beakta miljöhänsyn,

sociala

och

hänsyn

vid offentlig

upphandling

arbetsrättsliga

hänsyn

vid

om upphandlingens

art motiverar

offentlig

upphandling

om

detta.

 

 

upphandlingens

art

motiverar

 

 

 

detta.

 

 

 

 

Prop. 2016/17:163

Bilaga 2

 

 

13 kap.

 

 

 

 

 

 

 

3 §

 

 

 

 

En upphandlande myndighet får

En upphandlande myndighet får

 

utesluta en leverantör från att delta

utesluta en leverantör från att delta

 

i en upphandling, om

 

i en upphandling, om

 

 

 

 

 

1. myndigheten

något

 

 

 

 

lämpligt sätt kan påvisa att

 

 

 

 

leverantören

har

åsidosatt

 

 

 

 

tillämpliga miljö-, social- eller

 

 

 

 

arbetsrättsliga skyldigheter,

 

1. leverantören

 

2. leverantören

 

 

 

a) är i konkurs eller är föremål

a) är i konkurs eller är föremål

 

för

insolvens-

eller

för

insolvens-

eller

 

likvidationsförfaranden,

 

likvidationsförfaranden,

 

 

b) är

föremål

för

b) är

föremål

för

 

tvångsförvaltning,

 

tvångsförvaltning,

 

 

c) har

ingått ackordsuppgörelse

c) har

ingått ackordsuppgörelse

83

 

 

 

 

 

 

 

Prop. 2016/17:163

med borgenärer,

 

 

 

 

 

med borgenärer,

 

 

 

 

 

Bilaga 2

d) har

 

 

avbrutit

 

 

sin

d) har

 

 

avbrutit

 

 

sin

 

näringsverksamhet, eller

 

 

 

näringsverksamhet, eller

 

 

 

 

e) befinner sig i en motsvarande

e) befinner sig i en motsvarande

 

situation till följd av ett liknande

situation till följd av ett liknande

 

förfarande

enligt

nationella

lagar

förfarande

enligt

nationella

lagar

 

och andra författningar,

 

 

 

och andra författningar,

 

 

 

 

2. myndigheten på lämpligt sätt

3. myndigheten på lämpligt sätt

 

kan visa att leverantören gjort sig

kan visa att leverantören gjort sig

 

skyldig till något allvarligt fel i

skyldig till något allvarligt fel i

 

yrkesutövningen

som

gör

att

yrkesutövningen

som

gör

att

 

leverantörens

 

redbarhet

 

kan

leverantörens

 

redbarhet

 

kan

 

ifrågasättas,

 

 

 

 

 

 

ifrågasättas,

 

 

 

 

 

 

 

3. myndigheten

har tillräckligt

4. myndigheten

har tillräckligt

 

sannolika

indikationer

att

sannolika

indikationer

att

 

leverantören

 

har

 

ingått

leverantören

 

har

 

ingått

 

överenskommelser

med

andra

överenskommelser

med

andra

 

leverantörer som syftar till att

leverantörer som syftar till att

 

snedvrida konkurrensen,

 

 

 

snedvrida konkurrensen,

 

 

 

 

4. leverantören

 

har

 

visat

5. leverantören

 

har

 

visat

 

allvarliga eller ihållande brister i

allvarliga eller ihållande brister i

 

fullgörandet av

något

materiellt

fullgörandet av

något

materiellt

 

krav enligt ett tidigare kontrakt

krav enligt ett tidigare kontrakt

 

enligt denna lag, ett tidigare

enligt denna lag, ett tidigare

 

kontrakt

med

en

upphandlande

kontrakt

med

en

upphandlande

 

enhet enligt lagen (0000:000) om

enhet enligt lagen (0000:000) om

 

upphandling

 

 

 

 

inom

upphandling

 

 

 

 

inom

 

försörjningssektorerna

eller

en

försörjningssektorerna

eller

en

 

tidigare

koncession

enligt

lagen

tidigare

koncession

enligt

lagen

 

(0000:000)

om

upphandling

av

(0000:000)

om

upphandling

av

 

koncessioner,

och

detta

 

har

koncessioner,

och

detta

 

har

 

medfört att det tidigare kontraktet

medfört att det tidigare kontraktet

 

sagts upp i förtid eller lett till

sagts upp i förtid eller lett till

 

skadestånd

 

eller

jämförbara

skadestånd

 

eller

jämförbara

 

påföljder,

 

 

 

 

 

 

 

påföljder,

 

 

 

 

 

 

 

 

5. myndigheten inte kan undvika

6. myndigheten inte kan undvika

 

en snedvridning

av

konkurrensen

en snedvridning

av

konkurrensen

 

eller inte kan garantera en

eller inte kan garantera en

 

likabehandling

av

leverantörerna

likabehandling

av

leverantörerna

 

på grund av jäv och detta inte kan

på grund av jäv och detta inte kan

 

avhjälpas

genom andra mindre

avhjälpas

genom andra mindre

 

ingripande åtgärder än uteslutning

ingripande åtgärder än uteslutning

 

av leverantören,

 

 

 

 

 

av leverantören,

 

 

 

 

 

 

6. myndigheten

genom

andra

7. myndigheten

genom

andra

 

mindre

ingripande

åtgärder

än

mindre

ingripande

åtgärder

än

 

uteslutning

av

leverantören

inte

uteslutning

av

leverantören

inte

 

kan avhjälpa en snedvridning av

kan avhjälpa en snedvridning av

 

konkurrensen på grund av ett

konkurrensen på grund av ett

 

sådant

tidigare

deltagande

 

från

sådant

tidigare

deltagande

 

från

 

leverantörens

sida

som

avses i

leverantörens

sida

som

avses i

84

4 kap. 9 §,

 

 

 

 

 

 

 

4 kap. 9 §,

 

 

 

 

 

 

 

7. leverantören

i

allvarlig

omfattning

 

 

a)har lämnat oriktiga uppgifter om den information som kan begäras för kontroll av att det inte finns grund för att utesluta leverantören från att delta i upphandlingen enligt 1–7 §§ eller av att leverantören uppfyller tillämpliga kvalificeringskrav enligt 14 kap. 1–5 §§,

b)har undanhållit sådan information, eller

c)inte har kunnat lämna de kompletterande dokument som myndigheten har begärt in enligt 15 kap. 4–6 §§, eller

8. leverantören otillbörligt har försökt att påverka den upphandlande myndighetens beslutsprocess eller tillägna sig sekretessbelagda uppgifter som kan ge leverantören otillbörliga fördelar i upphandlingen eller av oaktsamhet har lämnat vilseledande uppgifter som kan ha en väsentlig inverkan på de beslut som fattas under upphandlingen i fråga om uteslutning av leverantörer, urval av leverantörer som kan tilldelas kontrakt och tilldelning av kontrakt.

8. leverantören

i

allvarlig Prop. 2016/17:163

omfattning

 

Bilaga 2

a)har lämnat oriktiga uppgifter om den information som kan begäras för kontroll av att det inte finns grund för att utesluta leverantören från att delta i upphandlingen enligt 1–7 §§ eller av att leverantören uppfyller tillämpliga kvalificeringskrav enligt 14 kap. 1–5 §§,

b)har undanhållit sådan information, eller

c)inte har kunnat lämna de kompletterande dokument som myndigheten har begärt in enligt 15 kap. 4–6 §§, eller

9. leverantören otillbörligt har försökt att påverka den upphandlande myndighetens beslutsprocess eller tillägna sig sekretessbelagda uppgifter som kan ge leverantören otillbörliga fördelar i upphandlingen eller av oaktsamhet har lämnat vilseledande uppgifter som kan ha en väsentlig inverkan på de beslut som fattas under upphandlingen i fråga om uteslutning av leverantörer, urval av leverantörer som kan tilldelas kontrakt och tilldelning av kontrakt.

16 kap.

1 §

En upphandlande myndighet ska tilldela den leverantör ett kontrakt vars anbud är det ekonomiskt mest fördelaktiga för myndigheten.

Vilket anbud som är det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet ska utvärderas på grundval av

1.bästa förhållandet mellan pris och kvalitet,

2.kostnad, eller

3.pris.

Om en leverantörs anbud inte överensstämmer med tillämpliga miljö-, social- och arbetsrättsliga skyldigheter, får myndigheten besluta att leverantören inte ska tilldelas kontraktet.

85

Prop. 2016/17:163

Bilaga 2

10 §

Om ett anbud förefaller vara onormalt lågt, ska den upphandlande myndigheten skriftligen begära att leverantören lämnar en förklaring till det låga priset. En sådan begäran om förklaring kan gälla

1.om leverantören kan utnyttja särskilt kostnadseffektiva metoder för att fullgöra kontraktet,

2.om leverantören kan utnyttja tekniska lösningar eller ovanligt gynnsamma förhållanden för att fullgöra kontraktet,

3.egenarten hos de varor, tjänster eller byggentreprenader som föreslås av leverantören,

4.hur leverantören avser att fullgöra kontraktet med avseende på tillämpliga miljö-, social- och arbetsrättsliga skyldigheter,

4. om leverantören kan få statligt

5. om leverantören kan få statligt

stöd, eller

stöd, eller

5. skyldigheterna som avses i

6. skyldigheterna som avses i

17 kap. 2–5 §§.

17 kap. 8–11 §§.

11 §

En upphandlande myndighet ska förkasta en leverantörs anbud om den finner att priset är onormalt lågt och leverantören inte på ett tillfredsställande sätt kunnat förklara det låga priset.

En upphandlande myndighet ska vidare förkasta en leverantörs anbud om den finner att priset är onormalt lågt och detta beror på att anbudet inte överensstämmer med tillämpliga miljö-, social- och arbetsrättsliga skyldigheter.

 

 

 

 

17 kap.

 

 

 

 

 

 

 

1 §

 

 

En upphandlande myndighet får

En upphandlande myndighet får

ställa

särskilda

 

sociala,

ställa

särskilda

sociala,

miljömässiga och andra villkor för

miljömässiga, arbetsrättsliga och

hur ett kontrakt ska fullgöras.

andra villkor för hur ett kontrakt

Dessa villkor ska vara kopplade

ska fullgöras. Dessa villkor ska

till kontraktsföremålet

i

den

vara

kopplade

till

mening som avses i 16 kap.

3 §.

kontraktsföremålet i den

mening

Villkoren

ska

anges

i

som avses i 16 kap. 3 §. Villkoren

upphandlingsdokumenten.

 

 

ska

anges

i

 

 

 

 

 

upphandlingsdokumenten.

 

 

 

 

 

 

Särskilda arbetsrättsliga villkor

 

 

 

 

 

2 §

 

 

 

 

 

 

 

Den upphandlande myndigheten

 

 

 

 

 

får ställa särskilda arbetsrättsliga

86

 

 

 

 

villkor för hur ett kontrakt ska

 

 

 

 

fullgöras i enlighet med vad som

följer av 3–7 §§. Myndigheten ska ställa sådana villkor när det är behövligt med hänsyn till den bransch som upphandlingen avser och övriga omständigheter som kan medföra risk för oskäliga arbetsvillkor.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela förskrifter om i vilka fall det är behövligt att ställa villkor enligt första stycket.

3 §

När det är behövligt att ställa särskilda arbetsrättsliga villkor för hur ett kontrakt ska fullgöras enligt 2 § ska den upphandlande myndigheten ange lön, semester och arbetstid som sådana villkor.

Den upphandlande myndigheten får även ställa andra särskilda arbetsrättsliga villkor för hur ett kontrakt ska fullgöras. Sådana villkor kan gälla annan ledighet än semester, försäkringar, tjänstepension eller andra villkor för arbetet.

Villkoren som avses i första och andra styckena ska ange de förmåner som arbetstagare minst ska tillförsäkras när arbete utförs enligt kontraktet.

4 §

De särskilda arbetsrättsliga villkoren för hur ett kontrakt ska fullgöras ska bestämmas enligt den lägsta nivå som följer av lag. I de fall villkoren enligt ett centralt kollektivavtal som tillämpas i hela Sverige på motsvarande arbetstagare i den aktuella branschen är förmånligare för arbetstagarna än vad som följer av lag ska villkoren i stället motsvara den lägsta nivå som gäller enligt detta kollektivavtal. Finns flera sådana tillämpliga kollektivavtal

Prop. 2016/17:163

Bilaga 2

87

Prop. 2016/17:163

Bilaga 2

88

får något av dessa väljas som utgångspunkt för villkoren. De villkor som anges i 5 § lagen (1999:678) om utstationering av arbetstagare ska bestämmas i enlighet med den lagen till den nivå som anges i 5 a § samma lag.

Fastställs villkoren ur ett kollektivavtal ska de centrala arbetstagarorganisationer och arbetsgivarorganisationer som slutit detta kollektivavtal ges möjlighet att lämna uppgift om villkoren enligt avtalet.

Regeringen eller den myndighet

som

regeringen

bestämmer

kan

med

stöd

av

8 kap.

7 §

regeringsformen

meddela

förskrifter om lön, semester och arbetstid i det fall den enligt 17 kap. 2 § ansett det behövligt att ställa sådana villkor.

5 §

Som alternativ till de angivna särskilda arbetsrättsliga villkoren för hur ett kontrakt ska fullgöras ska som ett särskilt villkor anges att kontraktet i stället kan fullgöras enligt motsvarande villkor i ett centralt kollektivavtal som tillämpas i hela Sverige på motsvarande arbetstagare i den aktuella branschen. Leverantörer som är bundna av ett sådant centralt kollektivavtal kan även tillämpa villkor ur ett lokalt kollektivavtal som är slutet med stöd av ett sådant centralt kollektivavtal.

Den upphandlande myndigheten ska i de särskilda villkoren för hur ett kontrakt ska fullgöras ange vilka villkor som gäller om arbetet utförs med utstationerad arbetskraft.

6 §

Om det inte är uppenbart obehövligt ska den upphandlande myndigheten i de särskilda

arbetsrättsliga villkoren för hur ett kontrakt ska fullgöras ange vilka villkor som gäller när arbetet som avses i upphandlingskontraktet utförs under sådana förhållanden att svensk rätt inte är tillämplig.

Den upphandlande myndigheten ska som villkor för hur ett kontrakt ska fullgöras ange villkor i enlighet med ILO:s åtta kärnkonventioner. Myndigheten får också uppställa särskilda villkor för hur ett kontrakt ska fullgöras om att arbetet ska utföras enligt den arbetsrättsliga reglering som gäller där arbetet utförs.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela förskrifter om de villkor som avses i andra stycket.

7 §

Den upphandlande myndigheten får som ett särskilt arbetsrättsligt villkor för hur ett kontrakt ska fullgöras ange att leverantören ska säkerställa att dennes underleverantörer, som direkt medverkar till att uppfylla kontraktet, följer de särskilda arbetsrättsliga villkoren som följer av kontraktet.

De villkor som en leverantör ska säkerställa att dennes underleverantörer ska följa är lön, semester och arbetstid. Om arbetet utförs där svensk rätt inte är tillämplig ska de villkor enligt ILO:s kärnkonventioner som avses i 6 § andra stycket anges.

19 kap.

27 §

Om ett anbud förefaller vara onormalt lågt, ska den upphandlande myndigheten skriftligen begära att leverantören lämnar en förklaring till det låga priset.

Prop. 2016/17:163

Bilaga 2

89

En upphandlande enhet får, utöver vad som följer av 1 och 2 §§, utesluta en leverantör från att delta i ett kvalificeringssystem eller i en upphandling, om
1. myndigheten på något lämpligt sätt kan påvisa att leverantören har åsidosatt

Prop. 2016/17:163

Bilaga 2

Myndigheten ska förkasta en leverantörs anbud om den finner att priset är onormalt lågt och leverantören inte på ett tillfredsställande sätt kunnat förklara det låga priset.

Myndigheten ska vidare förkasta en leverantörs anbud om den finner att priset är onormalt lågt och detta beror på att anbudet inte överensstämmer med tillämpliga miljö-, social- och arbetsrättsliga skyldigheter.

Förslag till ändring i förslaget till lag om upphandling inom försörjningssektorerna i lagrådsremissen Nytt regelverk om upphandling den 4 juni 2015

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen om upphandling inom försörjningssektorerna som den föreslås i lagrådsremissen Nytt regelverk om upphandling den 4 juni 2015

dels att nuvarande 16 kap. 2–14 §§ ska betecknas 16 kap. 8–20 §§, dels att 4 kap. 3 §, 13 kap. 4 §, 15 kap. 1, 10 och 11 §§, 16 kap. 1 § och

19 kap. 27 § ska ha följande lydelse,

dels att rubrikerna närmast före nuvarande 16 kap. 2–4 och 6–14 §§ ska sättas närmast före nya 16 kap. 8–10 och 12–20 §§,

dels att rubrikerna närmast efter nuvarande 16 kap. 1 och 5 §§ ska sättas närmast efter nya 16 kap. 7 och 11 §§,

dels att det ska införas sex nya paragrafer, 16 kap. 2–7 §§, och närmast före 16 kap. 2 § en ny rubrik av följande lydelse.

Lydelse enligt förslaget i Föreslagen lydelse lagrådsremissen den 4 juni 2015

4kap.

3 §

En upphandlande myndighet bör beakta miljöhänsyn och sociala hänsyn vid offentlig upphandling om upphandlingens art motiverar detta.

En upphandlande enhet bör beakta miljöhänsyn, sociala och arbetsrättsliga hänsyn vid upp- handling om upphandlingens art motiverar detta.

13 kap.

4 § En upphandlande enhet får,

utöver vad som följer av 1 och 2 §§, utesluta en leverantör från att delta i ett kvalificeringssystem eller i en upphandling, om

90

1. leverantören

a)är i konkurs eller är föremål för insolvens- eller likvidationsförfaranden,

b)är föremål för tvångsförvaltning,

c)har ingått ackordsuppgörelse med borgenärer,

d)har avbrutit sin näringsverksamhet, eller

e)befinner sig i en motsvarande situation till följd av ett liknande förfarande enligt nationella lagar och andra författningar,

2. enheten på lämpligt sätt kan visa att leverantören gjort sig skyldig till något allvarligt fel i yrkesutövningen som gör att

leverantörens redbarhet kan ifrågasättas,

3.enheten har tillräckligt sannolika indikationer på att leverantören har ingått överenskommelser med andra leverantörer som syftar till att snedvrida konkurrensen,

4.leverantören har visat allvarliga eller ihållande brister i fullgörandet av något materiellt krav enligt ett tidigare kontrakt enligt lagen (0000:000) om offentlig upphandling, ett tidigare kontrakt med en upphandlande enhet enligt denna lag eller en tidigare koncession enligt lagen (0000:000) om upphandling av koncessioner, och detta har medfört att det tidigare kontraktet sagts upp i förtid eller lett till skadestånd eller jämförbara påföljder,

5.enheten inte kan undvika en snedvridning av konkurrensen eller inte kan garantera en likabehandling av leverantörerna på grund av jäv och detta inte kan avhjälpas genom andra mindre ingripande åtgärder än uteslutning av leverantören,

tillämpliga miljö-, social- eller arbetsrättsliga skyldigheter,

2. leverantören

a)är i konkurs eller är föremål för insolvens- eller likvidationsförfaranden,

b)är föremål för tvångsförvaltning,

c)har ingått ackordsuppgörelse med borgenärer,

d)har avbrutit sin näringsverksamhet, eller

e)befinner sig i en motsvarande situation till följd av ett liknande förfarande enligt nationella lagar och andra författningar,

3. enheten på lämpligt sätt kan visa att leverantören gjort sig skyldig till något allvarligt fel i yrkesutövningen som gör att

leverantörens redbarhet kan ifrågasättas,

4.enheten har tillräckligt sannolika indikationer på att leverantören har ingått överenskommelser med andra leverantörer som syftar till att snedvrida konkurrensen,

5.leverantören har visat allvarliga eller ihållande brister i fullgörandet av något materiellt krav enligt ett tidigare kontrakt enligt lagen (0000:000) om offentlig upphandling, ett tidigare kontrakt med en upphandlande enhet enligt denna lag eller en tidigare koncession enligt lagen (0000:000) om upphandling av koncessioner, och detta har medfört att det tidigare kontraktet sagts upp i förtid eller lett till skadestånd eller jämförbara påföljder,

6.enheten inte kan undvika en snedvridning av konkurrensen eller inte kan garantera en likabehandling av leverantörerna på grund av jäv och detta inte kan avhjälpas genom andra mindre ingripande åtgärder än uteslutning av leverantören,

Prop. 2016/17:163

Bilaga 2

91

Prop. 2016/17:163

Bilaga 2

92

6. enheten genom andra mindre

7. enheten genom andra mindre

ingripande åtgärder än uteslutning

ingripande åtgärder än uteslutning

av leverantören inte kan avhjälpa

av leverantören inte kan avhjälpa

en snedvridning

av

konkurrensen

en snedvridning

av

konkurrensen

på grund av ett sådant tidigare

på grund av ett sådant tidigare

deltagande från leverantörens sida

deltagande från leverantörens sida

som avses i 4 kap. 6 §,

 

 

 

som avses i 4 kap. 6 §,

 

 

 

7.

 

leverantören

i

allvarlig

8.

 

leverantören

i

allvarlig

omfattning

 

 

 

 

 

 

omfattning

 

 

 

 

 

 

a) har lämnat oriktiga uppgifter

a) har lämnat oriktiga uppgifter

om den information som kan

om den information som kan

begäras för kontroll av att det inte

begäras för kontroll av att det inte

finns grund för att utesluta

finns grund för att utesluta

leverantören från att delta i

leverantören från att delta i

kvalificeringssystemet

 

 

eller

kvalificeringssystemet

 

 

eller

upphandlingen enligt 1–8 §§ eller

upphandlingen enligt 1–8 §§ eller

14 kap. 10 § eller av att

14 kap. 10 § eller av att

leverantören

uppfyller

fastställda

leverantören

uppfyller

fastställda

villkor

 

för

uteslutning

 

och

villkor

 

för

uteslutning

 

och

kvalificering enligt 14 kap. 8 och

kvalificering enligt 14 kap. 8 och

9 §§,

 

 

 

 

 

 

 

 

 

9 §§,

 

 

 

 

 

 

 

 

 

b)

 

har

undanhållit

sådan

b)

 

 

har

undanhållit

sådan

information, eller

 

 

 

 

information, eller

 

 

 

 

c) inte har kunnat lämna de

c) inte har kunnat lämna de

kompletterande

dokument

 

som

kompletterande

dokument

 

som

enheten har begärt in med stöd av

enheten har begärt in med stöd av

14 kap. 10 §, eller

 

 

 

 

14 kap. 10 §, eller

 

 

 

 

8.

leverantören otillbörligt

har

9.

leverantören otillbörligt

har

försökt

 

att

påverka

 

den

försökt

 

att

påverka

 

den

upphandlande

 

 

enhetens

upphandlande

 

 

enhetens

beslutsprocess eller

tillägna

sig

beslutsprocess eller

tillägna

sig

sekretessbelagda

uppgifter

som

sekretessbelagda

uppgifter

som

kan

ge

leverantören

otillbörliga

kan

ge

leverantören

otillbörliga

fördelar

i

kvalificeringssystemet

fördelar

i

kvalificeringssystemet

eller

 

upphandlingen

eller

av

eller

 

upphandlingen

eller

av

oaktsamhet

 

har

 

lämnat

oaktsamhet

 

har

 

lämnat

vilseledande uppgifter som kan ha

vilseledande uppgifter som kan ha

en väsentlig inverkan på de beslut

en väsentlig inverkan på de beslut

som fattas under förfarandet i

som fattas under förfarandet i

fråga

 

 

om

uteslutning

 

av

fråga

 

 

om

uteslutning

 

av

leverantörer

från

deltagande i

leverantörer

från

deltagande i

kvalificeringssystemet

 

 

eller

kvalificeringssystemet

 

 

eller

upphandlingen,

 

urval

 

av

upphandlingen,

 

urval

 

av

leverantörer som ska kvalificeras i

leverantörer som ska kvalificeras i

kvalificeringssystemet

 

 

och

kvalificeringssystemet

 

 

och

tilldelning av kontrakt.

 

 

 

tilldelning av kontrakt.

 

 

 

15 kap.

Prop. 2016/17:163

1 §

Bilaga 2

En upphandlande enhet ska tilldela den leverantör ett kontrakt vars

 

anbud är det ekonomiskt mest fördelaktiga för enheten.

Vilket anbud som är det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet ska utvärderas på grundval av

1. bästa förhållandet mellan pris och kvalitet,

2. kostnad, eller

3. pris.

Om en leverantörs anbud inte överensstämmer med tillämpliga miljö-, social- och arbetsrättsliga skyldigheter, får enheten besluta att leverantören inte ska tilldelas kontraktet.

10 §

Om ett anbud förefaller vara onormalt lågt, ska den upphandlande enheten skriftligen begära att leverantören lämnar en förklaring till det låga priset. En sådan begäran om förklaring kan gälla

1.om leverantören kan utnyttja särskilt kostnadseffektiva metoder för att fullgöra kontraktet,

2.om leverantören kan utnyttja tekniska lösningar eller ovanligt gynnsamma förhållanden för att fullgöra kontraktet,

3.egenarten hos de varor, tjänster eller byggentreprenader som föreslås av leverantören,

4.hur leverantören avser att fullgöra kontraktet med avseende på tillämpliga miljö-, social- och arbetsrättsliga skyldigheter,

4.om leverantören kan få statligt 5. om leverantören kan få statligt

stöd, eller

stöd, eller

5. skyldigheterna som avses i

6. skyldigheterna som avses i

16 kap. 2–5 §§.

16 kap. 8–11 §§.

11 §

En upphandlande enhet ska förkasta en leverantörs anbud om den finner att priset är onormalt lågt och leverantören inte på ett tillfredsställande sätt kunnat förklara det låga priset.

En upphandlande enhet ska vidare förkasta en leverantörs anbud om den finner att priset är onormalt lågt och detta beror på att anbudet inte överensstämmer med tillämpliga miljö-, social- och arbetsrättsliga skyldigheter.

16 kap.

 

 

1 §

 

En upphandlande enhet får ställa

En upphandlande enhet får ställa

 

särskilda sociala, miljömässiga och

särskilda sociala, miljömässiga,

93

Prop. 2016/17:163

Bilaga 2

94

andra villkor för hur ett kontrakt ska fullgöras. Dessa villkor ska vara kopplade till kontraktsföremålet i den mening som avses i 15 kap. 3 §. Villkoren ska anges i upphandlingsdokumenten.

arbetsrättsliga och andra villkor för hur ett kontrakt ska fullgöras. Dessa villkor ska vara kopplade till kontraktsföremålet i den mening som avses i 15 kap. 3 §. Villkoren ska anges i upp- handlingsdokumenten.

Särskilda arbetsrättsliga villkor

2 §

Den upphandlande enheten får ställa särskilda arbetsrättsliga villkor för hur ett kontrakt ska fullgöras i enlighet med vad som följer av 3–7 §§. Enheten ska ställa sådana villkor när det är behövligt med hänsyn till den bransch som upphandlingen avser och övriga omständigheter som kan medföra risk för oskäliga arbetsvillkor.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regerings- formen meddela förskrifter om i vilka fall det är behövligt att ställa villkor enligt första stycket.

3 §

När det är behövligt att ställa särskilda arbetsrättsliga villkor för hur ett kontrakt ska fullgöras enligt 2 § ska den upphandlande enheten ange lön, semester och arbetstid som sådana villkor.

Den upphandlande enheten får även ställa andra särskilda arbets- rättsliga villkor för hur ett kontrakt ska fullgöras. Sådana villkor kan gälla annan ledighet än semester, försäkringar, tjänstepension eller andra villkor för arbetet.

Villkoren som avses i första och andra styckena ska ange de förmåner som arbetstagare minst ska tillförsäkras när arbete utförs enligt kontraktet.

4 §

De särskilda arbetsrättsliga villkoren för hur ett kontrakt ska fullgöras ska bestämmas enligt den lägsta nivå som följer av lag. I de fall villkoren enligt ett centralt kollektivavtal som tillämpas i hela Sverige på motsvarande arbetstagare i den aktuella branschen är förmånligare för arbetstagarna än vad som följer av lag ska villkoren i stället motsvara den lägsta nivå som gäller enligt detta kollektivavtal. Finns flera sådana tillämpliga kollektivavtal får något av dessa väljas som utgångspunkt för villkoren. De villkor som anges i 5 § lagen (1999:678) om utstationering av arbetstagare ska bestämmas i enlighet med den lagen till den nivå som anges i 5 a § samma lag.

Fastställs villkoren ur ett kollektivavtal ska de centrala arbetstagarorganisationer och arbetsgivarorganisationer som slutit detta kollektivavtal ges möjlighet att lämna uppgift om villkoren enligt avtalet.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela förskrifter om lön, semester och arbetstid i det fall den enligt 16 kap. 2 § ansett det behövligt att ställa sådana villkor.

5 §

Som alternativ till de angivna särskilda arbetsrättsliga villkoren för hur ett kontrakt ska fullgöras ska som ett särskilt villkor anges att kontraktet i stället kan fullgöras enligt motsvarande villkor i ett centralt kollektivavtal som tillämpas i hela Sverige på motsvarande arbetstagare i den aktuella branschen. Leverantörer som är bundna av ett sådant centralt kollektivavtal kan även

Prop. 2016/17:163

Bilaga 2

95

Prop. 2016/17:163

Bilaga 2

96

tillämpa villkor ur ett lokalt kollektivavtal som är slutet med stöd av ett sådant centralt kollektivavtal.

Den upphandlande enheten ska i de särskilda villkoren för hur ett kontrakt ska fullgöras ange vilka villkor som gäller om arbetet utförs med utstationerad arbetskraft.

6 §

Om det inte är uppenbart obehövligt ska den upphandlande enheten i de särskilda arbets- rättsliga villkoren för hur ett kontrakt ska fullgöras ange vilka villkor som gäller när arbetet som avses i upphandlingskontraktet utförs under sådana förhållanden att svensk rätt inte är tillämplig.

Den upphandlande enheten ska som villkor för hur ett kontrakt ska fullgöras ange villkor i enlighet med ILO:s åtta kärnkonventioner. Enheten får också uppställa särskilda villkor för hur ett kontrakt ska fullgöras om att arbetet ska utföras enligt den arbetsrättsliga reglering som gäller där arbetet utförs.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela förskrifter om de villkor som avses i andra stycket.

7 §

Den upphandlande enheten får som ett särskilt arbetsrättsligt villkor för hur ett kontrakt ska fullgöras ange att leverantören ska säkerställa att dennes under- leverantörer, som direkt medverkar till att uppfylla kontraktet, följer de särskilda arbetsrättsliga villkoren som följer av kontraktet.

De villkor som en leverantör ska säkerställa att dennes under-

leverantörer ska följa är lön, Prop. 2016/17:163 semester och arbetstid. Om arbetet Bilaga 2

utförs där svensk rätt inte är tillämplig ska de villkor enligt ILO:s kärnkonventioner som avses i 6 § andra stycket anges.

19 kap.

27 §

Om ett anbud förefaller vara onormalt lågt, ska den upp-handlande enheten skriftligen begära att leverantören lämnar en förklaring till det låga priset.

Enheten ska förkasta en leverantörs anbud om den finner att priset är onormalt lågt och leverantören inte på ett tillfredsställande sätt kunnat förklara det låga priset.

Enheten ska vidare förkasta en leverantörs anbud om den finner att priset är onormalt lågt och detta beror på att anbudet inte överensstämmer med tillämpliga miljö-, social- och arbetsrättsliga skyldigheter.

Förslag till ändring i förslaget till lag om upphandling av koncessioner i lagrådsremissen Nytt regelverk om upphandling den 4 juni 2015

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen om upphandling av koncessioner som den föreslås i lagrådsremissen Nytt regelverk om upphandling den 4 juni 2015

dels att nuvarande 14 kap. 1–13 §§ ska betecknas 14 kap. 8–20 §§, dels att 4 kap. 3 §, 11 kap. 4 §, och 14 kap. 1 § och 15 kap. 4 § ska ha

följande lydelse,

dels att rubrikerna närmast före nuvarande 14 kap. 1–3 och 5–13 §§ ska sättas närmast före nya 14 kap. 8–10 och 12–20 §§,

dels att rubrikerna närmast efter nuvarande rubrik till 14 kap. och efter nuvarande 14 kap. 4 § ska sättas närmast efter nya 14 kap. 7 och 11 §§,

dels att det ska införas sju nya paragrafer, 14 kap. 1–7 §§, och närmast före 14 kap. 1 och 2 §§ två nya rubriker av följande lydelse.

Lydelse enligt förslaget i Föreslagen lydelse lagrådsremissen den 4 juni 2015

4kap.

3 §

En upphandlande myndighet

En upphandlande myndighet

 

eller enhet bör beakta miljöhänsyn

eller enhet bör beakta miljöhänsyn,

97

 

 

Prop. 2016/17:163

Bilaga 2

98

och

sociala

 

hänsyn

 

vid

sociala och arbetsrättsliga hänsyn

upphandling

av

 

koncessioner

om

vid

upphandling

av

 

koncessioner

upphandlingens

 

art

 

motiverar

om

upphandlingens

art

motiverar

detta.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

detta.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

11 kap.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

4 §

 

 

 

 

 

 

 

 

En

upphandlande

 

myndighet

En upphandlande

 

myndighet

eller enhet får utesluta en

eller enhet får utesluta en

leverantör från att delta i en

leverantör från att delta i en

upphandling, om

 

 

 

 

 

upphandling, om

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1. myndigheten eller enheten på

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

något lämpligt sätt kan påvisa att

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

leverantören

 

har

 

 

åsidosatt

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

tillämpliga miljö-, social- eller

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

arbetsrättsliga skyldigheter,

 

1. leverantören

 

 

 

 

 

2. leverantören

 

 

 

 

 

a) är i konkurs eller är föremål

a) är i konkurs eller är föremål

för insolvens- eller likvidations-

för insolvens- eller likvidations-

förfaranden,

 

 

 

 

 

 

 

förfaranden,

 

 

 

 

 

 

b)

 

är

 

 

föremål

 

för

b)

 

är

 

föremål

för

tvångsförvaltning,

 

 

 

 

tvångsförvaltning,

 

 

 

 

c) har

ingått

ackordsuppgörelse

c)

har

ingått

ackordsuppgörelse

med borgenärer,

 

 

 

 

 

 

med borgenärer,

 

 

 

 

 

 

d)

 

har

 

 

avbrutit

 

sin

d)

 

har

 

avbrutit

sin

näringsverksamhet, eller

 

 

näringsverksamhet, eller

 

 

e) befinner sig i en motsvarande

e) befinner sig i en motsvarande

situation till följd av ett liknande

situation till följd av ett liknande

förfarande enligt

nationella

lagar

förfarande enligt

nationella

lagar

och andra författningar,

 

 

 

och andra författningar,

 

 

2. myndigheten eller enheten på

3. myndigheten eller enheten på

lämpligt sätt kan visa att

lämpligt sätt kan visa att

leverantören gjort sig skyldig till

leverantören gjort sig skyldig till

något

 

allvarligt

 

fel

 

i

något

allvarligt

 

 

fel

i

yrkesutövningen

som

gör

att

yrkesutövningen

som

gör att

leverantörens

 

 

redbarhet

 

kan

leverantörens

 

redbarhet

kan

ifrågasättas,

 

 

 

 

 

 

 

ifrågasättas,

 

 

 

 

 

 

3. myndigheten eller enheten har

4. myndigheten eller enheten har

tillräckligt sannolika

indikationer

tillräckligt sannolika

indikationer

på att leverantören har ingått

på att leverantören har ingått

överenskommelser

med

andra

överenskommelser

 

med

andra

leverantörer som syftar till att

leverantörer som syftar till att

snedvrida konkurrensen,

 

 

snedvrida konkurrensen,

 

 

4.

leverantören

 

har

visat

5.

leverantören

 

har

visat

allvarliga eller ihållande brister i

allvarliga eller ihållande brister i

fullgörandet

av

 

något materiellt

fullgörandet av

 

något

materiellt

krav enligt ett tidigare kontrakt

krav enligt ett tidigare kontrakt

enligt

 

lagen

 

(0000:000)

 

om

enligt

lagen

 

(0000:000)

om

offentlig

upphandling,

ett tidigare

offentlig

upphandling, ett tidigare

kontrakt

med

en upphandlande

kontrakt

med

en

upphandlande

enhet enligt lagen (0000:000) om

enhet enligt lagen (0000:000) om

upphandling

 

 

 

 

inom

upphandling

 

 

 

 

inom

Prop. 2016/17:163

försörjningssektorerna

eller

en

försörjningssektorerna

eller

en

Bilaga 2

tidigare koncession

enligt denna

tidigare koncession

enligt denna

 

lag, och detta har medfört att det

lag, och detta har medfört att det

 

tidigare kontraktet sagts upp i

tidigare kontraktet sagts upp i

 

förtid eller lett till skadestånd eller

förtid eller lett till skadestånd eller

 

jämförbara påföljder,

 

 

 

jämförbara påföljder,

 

 

 

 

5.

myndigheten

eller

enheten

6.

myndigheten

eller

enheten

 

inte kan undvika en snedvridning

inte kan undvika en snedvridning

 

av konkurrensen eller inte kan

av konkurrensen eller inte kan

 

garantera

en

likabehandling

av

garantera

en

likabehandling

av

 

leverantörerna på grund av jäv och

leverantörerna på grund av jäv och

 

detta inte kan avhjälpas genom

detta inte kan avhjälpas genom

 

andra mindre

ingripande

åtgärder

andra mindre

ingripande

åtgärder

 

än uteslutning av leverantören,

 

än uteslutning av leverantören,

 

 

6.

leverantören

 

i

allvarlig

7.

leverantören

 

i

allvarlig

 

omfattning

 

 

 

 

 

 

omfattning

 

 

 

 

 

 

 

a) har lämnat oriktiga uppgifter

a) har lämnat oriktiga uppgifter

 

om den information som kan

om den information som kan

 

begäras för kontroll av att det inte

begäras för kontroll av att det inte

 

finns grund för att utesluta

finns grund för att utesluta

 

leverantören från att delta i

leverantören från att delta i

 

upphandlingen enligt 1–8 §§ eller

upphandlingen enligt 1–8 §§ eller

 

av att leverantören uppfyller upp-

av att leverantören uppfyller upp-

 

ställda villkor för kvalificering,

ställda villkor för kvalificering,

 

b)

har

undanhållit

sådan

b)

har

undanhållit

sådan

 

information, eller

 

 

 

 

information, eller

 

 

 

 

 

c) inte har kunnat lämna de

c) inte har kunnat lämna de

 

kompletterande

dokument

som

kompletterande

dokument

som

 

krävs, eller

 

 

 

 

 

 

krävs, eller

 

 

 

 

 

 

 

7. leverantören

otillbörligt

har

8. leverantören

otillbörligt

har

 

försökt att påverka den upp-

försökt att påverka den upp-

 

handlande myndighetens

eller

handlande myndighetens

eller

 

enhetens

beslutsprocess,

tillägna

enhetens

beslutsprocess,

tillägna

 

sig sekretessbelagda uppgifter som

sig sekretessbelagda uppgifter som

 

kan

ge

leverantören

otillbörliga

kan

ge

leverantören

otillbörliga

 

fördelar i upphandlingen eller av

fördelar i upphandlingen eller av

 

oaktsamhet

 

har

 

lämnat

oaktsamhet

 

har

 

lämnat

 

vilseledande uppgifter som kan ha-

vilseledande uppgifter som kan ha

 

en väsentlig inverkan på de beslut

en väsentlig inverkan på de beslut

 

som fattas under upphandlingen i

som fattas under upphandlingen i

 

fråga

 

om

 

uteslutning

av

fråga

 

om

 

uteslutning

av

 

leverantörer, urval av leverantörer

leverantörer, urval av leverantörer

 

som kan tilldelas kontrakt och

som kan tilldelas kontrakt och

 

tilldelning av kontrakt.

 

 

 

tilldelning av kontrakt.

 

 

 

 

Första stycket gäller även för uteslutning av en leverantör vid

 

upphandling av koncessioner på försvars- och säkerhetsområdet, om

 

leverantören på grundval av någon form av bevis, inbegripet skyddade

 

datakällor, har befunnits sakna den tillförlitlighet som krävs för att

 

utesluta risker för rikets säkerhet. Myndigheten eller enheten får grunda

 

sitt beslut på någon form av bevis som även kan bestå av skyddade

99

Prop. 2016/17:163

Bilaga 2

100

uppgiftskällor. Uttrycket försvars- och säkerhetsområdet har samma betydelse som i lagen (2011:1029) om upphandling på försvars- och säkerhetsområdet.

14 kap.

Särskilda villkor för fullgörande av koncessioner

1 §

En upphandlande myndighet eller enhet får ställa särskilda sociala, miljömässiga, arbets- rättsliga och andra villkor för hur en koncession ska fullgöras. Dessa villkor ska vara kopplade till koncessionsföremålet i den mening som avses i 13 kap. 1 § första stycket 3. Villkoren ska anges i koncessionsdokumenten.

Särskilda arbetsrättsliga villkor

2 §

Den upphandlande myndigheten eller enheten får ställa särskilda arbetsrättsliga villkor för hur en koncession ska fullgöras i enlighet med vad som följer av 3–7 §§. Myndigheten eller enheten ska ställa sådana villkor när det är behövligt med hänsyn till den bransch som upphandlingen avser och övriga omständigheter som kan medföra risk för oskäliga arbetsvillkor.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela förskrifter om i vilka fall det är behövligt att ställa villkor enligt första stycket.

3 §

När det är behövligt att ställa särskilda arbetsrättsliga villkor för hur en koncession ska fullgöras enligt 2 § ska den upphandlande myndigheten eller enheten ange lön, semester och arbetstid som

sådana villkor.

Den upphandlande myndigheten eller enheten får även ställa andra särskilda arbetsrättsliga villkor för hur en koncession ska fullgöras. Sådana villkor kan gälla annan ledighet än semester, försäkringar, tjänstepension eller andra villkor för arbetet.

Villkoren som avses i första och andra styckena ska ange de förmåner som arbetstagare minst ska tillförsäkras när arbete utförs enligt koncessionen.

4 §

De särskilda arbetsrättsliga villkoren för hur en koncession ska fullgöras ska bestämmas enligt den lägsta nivå som följer av lag. I de fall villkoren enligt ett centralt kollektivavtal som tillämpas i hela Sverige på motsvarande arbets- tagare i den aktuella branschen är förmånligare för arbetstagarna än vad som följer av lag ska villkoren i stället motsvara den lägsta nivå som gäller enligt detta kollektivavtal. Finns flera sådana tillämpliga kollektivavtal får något av dessa väljas som utgångspunkt för villkoren. De villkor som anges i 5 § lagen (1999:678) om utstationering av arbetstagare ska bestämmas i enlighet med den lagen till den nivå som anges i 5 a § samma lag.

Fastställs villkoren ur ett kollektivavtal ska de centrala arbetstagarorganisationer och arbetsgivarorganisationer som slutit detta kollektivavtal ges möjlighet att lämna uppgift om villkoren enligt avtalet.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela förskrifter om lön, semester och arbetstid i det fall den enligt 14 kap. 2 § ansett det behövligt att

Prop. 2016/17:163

Bilaga 2

101

Prop. 2016/17:163

Bilaga 2

102

ställa sådana villkor.

5 §

Som alternativ till de angivna särskilda arbetsrättsliga villkoren för hur en koncession ska fullgöras ska som ett särskilt villkor anges att koncessionen i stället kan fullgöras enligt motsvarande villkor i ett centralt kollektivavtal som tillämpas i hela Sverige på motsvarande arbetstagare i den aktuella branschen. Leverantörer som är bundna av ett sådant centralt kollektivavtal kan även tillämpa villkor ur ett lokalt kollektivavtal som är slutet med stöd av ett sådant centralt kollektivavtal.

Den upphandlande myndigheten eller enheten ska i de särskilda villkoren för hur en koncession ska fullgöras ange vilka villkor som gäller om arbetet utförs med utstationerad arbetskraft.

6 §

Om det inte är uppenbart obehövligt ska den upphandlande myndigheten eller enheten i de särskilda arbetsrättsliga villkoren för hur en koncession ska fullgöras ange vilka villkor som gäller när arbetet som avses i upphandlingskontraktet utförs under sådana förhållanden att svensk rätt inte är tillämplig.

Den upphandlande myndigheten eller enheten ska som villkor för hur en koncession ska fullgöras ange villkor i enlighet med ILO:s åtta kärnkonventioner. Myndigheten eller enheten får också uppställa särskilda villkor för hur en koncession ska fullgöras om att arbetet ska utföras enligt den arbets-rättsliga reglering som gäller där arbetet utförs.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av 8 kap. 7 § regerings-

En upphandlande myndighet eller enhet bör beakta miljöhänsyn, sociala och arbetsrättsliga hänsyn vid upphandling av koncessioner om upphandlingens art motiverar detta.

formen meddela förskrifter om de villkor som avses i andra stycket.

7 §

Den upphandlande myndigheten eller enheten får som ett särskilt arbetsrättsligt villkor för hur en koncession ska fullgöras ange att leverantören ska säkerställa att dennes underleverantörer, som direkt medverkar till att uppfylla kontraktet, följer de sär-skilda arbetsrättsliga villkoren som följer av koncessionen.

De villkor som en leverantör ska säkerställa att dennes under- leverantörer ska följa är lön, semester och arbetstid. Om arbetet utförs där svensk rätt inte är tillämplig ska de villkor enligt ILO:s kärnkonventioner som avses i 6 § andra stycket anges.

15 kap.

4 § En upphandlande myndighet

eller enhet bör beakta miljöhänsyn och sociala hänsyn vid upp- handling av koncessioner om upp- handlingens art motiverar detta

Prop. 2016/17:163

Bilaga 2

103

Prop. 2016/17:163

Bilaga 3

Förteckning över remissinstanserna avseende delbetänkandet Upphandling och villkor enligt kollektivavtal (SOU 2015:78)

Följande remissinstanser har yttrat sig: Förvaltningsrätten i Malmö, Domstolsverket, Migrationsverket, Kommerskollegium, Försäkrings- kassan, Arbetsgivarverket, Skatteverket, Kronofogdemyndigheten, Upphandlingsmyndigheten, Kammarkollegiet, Statistiska centralbyrån (SCB), Juridiska fakulteten vid Stockholms universitet, Trafikverket, Sjöfartsverket, Transportstyrelsen, Konkurrensverket, Tillväxtverket, Arbetsmiljöverket, Medlingsinstitutet, Regelrådet, ILO-kommittén, Hässleholms kommun, Sollentuna kommun, Stockholms kommun, Vindelns kommun, Åre kommun, Stockholms läns landsting, Västerbottens läns landsting, Västra Götalands läns landsting, Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), Landsorganisationen i Sverige (LO), Sveriges Akademikers Centralorganisation (SACO), Tjänstemännens Centralorganisation (TCO), Svenska Kommunalarbetareförbundet, Almega, Företagarna, Näringslivets regelnämnd (NNR), och Svenskt Näringsliv.

Yttrande har även inkommit från Sveriges offentliga inköpare (SOI), Konkurrenskommissionen, SAS AB, Svensk Pilotförening, Advokat- firman Kahn Pedersen, Advokatfirman Delphi och Nacka kommun.

Följande remissinstanser har avstått från att yttra sig eller har inga synpunkter: Kammarrätten i Göteborg, Exportkreditnämnden, Arbetsdomstolen, Falu kommun, Gnesta kommun, Höganäs kommun, Kils kommun, Kungsbacka kommun, Nyköpings kommun, Oxelösunds kommun, Sandvikens kommun, Sjöbo kommun, Sollefteå kommun, Strömstads kommun, Sundsvalls kommun, Säters kommun, Vännäs kommun, Älvkarleby kommun, Dalarnas läns landsting, Regionala kollektivtrafikmyndigheten Norrbotten, Norrbottens Handelskammare, Stockholms Handelskammare, Västsvenska Handelskammaren och Sveriges advokatsamfund.

104

Lagförslagen i utkastet till lagrådsremiss Miljö-, social- och arbetsrättsliga hänsyn vid upphandling den 16 februari 2016

Förslag till ändring i förslaget till lag om offentlig upphandling i lagrådsremissen Nytt regelverk om upphandling den 4 juni 2015

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen om offentlig upphandling som den föreslås i lagrådsremissen Nytt regelverk om upphandling den 4 juni 2015

dels att nuvarande 17 kap. 2–14 §§ ska betecknas 17 kap. 6–18 §§, dels att 4 kap. 3 §, 13 kap. 3 §, 16 kap. 1, 10 och 11 §§, 17 kap. 1 §

samt 19 kap. 2 och 27 §§ ska ha följande lydelse,

dels att rubrikerna närmast före nuvarande 17 kap. 2–4 och 6–14 §§ ska sättas närmast före nya 17 kap. 6–8 och 10–18 §§,

dels att rubrikerna närmast efter nuvarande 17 kap. 1 och 5 §§ ska sättas närmast efter nya 17 kap. 5 och 9 §§,

dels att det ska införas fyra nya paragrafer, 17 kap. 2–5 §§, och närmast före 17 kap. 2, 4 och 5 §§ tre nya rubriker av följande lydelse.

Lydelse enligt förslaget i Föreslagen lydelse lagrådsremissen den 4 juni 2015

4kap.

3 §

En upphandlande myndighet bör beakta miljöhänsyn och sociala hänsyn vid offentlig upphandling om upphandlingens art motiverar detta.

En upphandlande myndighet bör beakta miljöhänsyn, sociala och arbetsrättsliga hänsyn vid offentlig upphandling om upphandlingens art motiverar detta.

Prop. 2016/17:163

Bilaga 4

 

 

13 kap.

 

 

 

 

 

 

3 §

 

 

 

En upphandlande myndighet får

En upphandlande myndighet får

utesluta en leverantör från att delta

utesluta en leverantör från att delta

i en upphandling, om

 

i en upphandling, om

 

 

 

 

1. myndigheten

något

 

 

 

lämpligt sätt kan visa att

 

 

 

leverantören

har

åsidosatt

 

 

 

tillämpliga miljö-, social- eller

 

 

 

arbetsrättsliga skyldigheter,

1. leverantören

 

2. leverantören

 

 

a) är i konkurs eller är föremål

a) är i konkurs eller är föremål

för

insolvens-

eller

för

insolvens-

eller

likvidationsförfaranden,

 

likvidationsförfaranden,

 

b) är

föremål

för

b) är

föremål

för

105

Prop. 2016/17:163

tvångsförvaltning,

 

 

 

 

 

 

tvångsförvaltning,

 

 

 

 

Bilaga 4

c) har

ingått

ackordsuppgörelse

c) har

ingått

ackordsuppgörelse

 

med borgenärer,

 

 

 

 

 

 

 

med borgenärer,

 

 

 

 

 

 

d) har

 

 

avbrutit

 

 

 

sin

d) har

 

 

avbrutit

 

 

sin

 

näringsverksamhet, eller

 

 

 

 

näringsverksamhet, eller

 

 

 

 

e) befinner sig i en motsvarande

e) befinner sig i en motsvarande

 

situation till följd av ett liknande

situation till följd av ett liknande

 

förfarande

enligt

nationella

lagar

förfarande

enligt

nationella

lagar

 

och andra författningar,

 

 

 

 

och andra författningar,

 

 

 

 

2. myndigheten på lämpligt sätt

3. myndigheten på lämpligt sätt

 

kan visa att leverantören gjort sig

kan visa att leverantören gjort sig

 

skyldig till något allvarligt fel i

skyldig till något allvarligt fel i

 

yrkesutövningen

 

som

gör

att

yrkesutövningen

som

gör

att

 

leverantörens

 

redbarhet

 

 

kan

leverantörens

 

redbarhet

 

kan

 

ifrågasättas,

 

 

 

 

 

 

 

 

ifrågasättas,

 

 

 

 

 

 

 

3. myndigheten

 

har

tillräckligt

4. myndigheten

har

tillräckligt

 

sannolika

indikationer

 

att

sannolika

indikationer

att

 

leverantören

 

 

har

 

 

ingått

leverantören

 

har

 

ingått

 

överenskommelser

 

med

 

andra

överenskommelser

med

andra

 

leverantörer som syftar till att

leverantörer som syftar till att

 

snedvrida konkurrensen,

 

 

 

 

snedvrida konkurrensen,

 

 

 

 

4. leverantören

 

 

har

 

visat

5. leverantören

 

har

visat

 

allvarliga eller ihållande brister i

allvarliga eller ihållande brister i

 

fullgörandet av

något

materiellt

fullgörandet av

något

materiellt

 

krav enligt ett tidigare kontrakt

krav enligt ett tidigare kontrakt

 

enligt denna lag, ett tidigare

enligt denna lag, ett tidigare

 

kontrakt

med

en

 

upphandlande

kontrakt

med

en

upphandlande

 

enhet enligt lagen (0000:000) om

enhet enligt lagen (0000:000) om

 

upphandling

 

 

 

 

 

 

inom

upphandling

 

 

 

 

inom

 

försörjningssektorerna

eller

en

försörjningssektorerna

eller

en

 

tidigare

koncession

enligt

lagen

tidigare

koncession

enligt

lagen

 

(0000:000)

om

upphandling

av

(0000:000)

om

upphandling

av

 

koncessioner,

och

detta

 

har

koncessioner,

och

detta

 

har

 

medfört att det tidigare kontraktet

medfört att det tidigare kontraktet

 

sagts upp i förtid eller lett till

sagts upp i förtid eller lett till

 

skadestånd

 

eller

jämförbara

skadestånd

 

eller

jämförbara

 

påföljder,

 

 

 

 

 

 

 

 

 

påföljder,

 

 

 

 

 

 

 

 

5. myndigheten inte kan undvika

6. myndigheten inte kan undvika

 

en snedvridning

av

konkurrensen

en snedvridning

av

konkurrensen

 

eller inte kan garantera en

eller inte kan garantera en

 

likabehandling

av

 

leverantörerna

likabehandling

av

leverantörerna

 

på grund av jäv och detta inte kan

på grund av jäv och detta inte kan

 

avhjälpas

genom

andra

mindre

avhjälpas

genom andra mindre

 

ingripande åtgärder än uteslutning

ingripande åtgärder än uteslutning

 

av leverantören,

 

 

 

 

 

 

 

av leverantören,

 

 

 

 

 

 

6. myndigheten

 

genom

 

andra

7. myndigheten

genom

andra

 

mindre

ingripande

åtgärder

än

mindre

ingripande

åtgärder

än

 

uteslutning

av

leverantören

inte

uteslutning

av

leverantören

inte

 

kan avhjälpa en snedvridning av

kan avhjälpa en snedvridning av

 

konkurrensen

grund

av

ett

konkurrensen på grund av ett

106

sådant

tidigare

deltagande

 

från

sådant

tidigare

deltagande

 

från

leverantörens

sida som

avses i

leverantörens

sida som

avses i

Prop. 2016/17:163

4 kap. 9 §,

 

 

 

 

 

4 kap. 9 §,

 

 

 

 

 

Bilaga 4

7. leverantören

i

 

allvarlig

8. leverantören

i

 

allvarlig

 

omfattning

 

 

 

 

 

omfattning

 

 

 

 

 

 

a) har lämnat oriktiga uppgifter

a) har lämnat oriktiga uppgifter

 

om den information som kan

om den information som kan

 

begäras för kontroll av att det inte

begäras för kontroll av att det inte

 

finns grund för att utesluta

finns grund för att utesluta

 

leverantören från att delta i

leverantören från att delta i

 

upphandlingen enligt 1–7 §§ eller

upphandlingen enligt 1–7 §§ eller

 

av

att

leverantören

uppfyller

av

att

leverantören

uppfyller

 

tillämpliga

 

kvalificeringskrav

tillämpliga

 

kvalificeringskrav

 

enligt 14 kap. 1–5 §§,

 

 

 

enligt 14 kap. 1–5 §§,

 

 

 

 

b) har

undanhållit

sådan

b) har

undanhållit

sådan

 

information, eller

 

 

 

information, eller

 

 

 

 

c) inte

har

kunnat

lämna

de

c) inte

har

kunnat

lämna

de

 

kompletterande

dokument

som

kompletterande

dokument

som

 

myndigheten har begärt in enligt

myndigheten har begärt in enligt

 

15 kap. 4–6 §§, eller

 

 

 

15 kap. 4–6 §§, eller

 

 

 

 

8. leverantören

otillbörligt

har

9. leverantören

otillbörligt

har

 

försökt

att

 

påverka

den

försökt

att

 

påverka

den

 

upphandlande

 

myndighetens

upphandlande

 

myndighetens

 

beslutsprocess

eller

tillägna

sig

beslutsprocess

eller

tillägna

sig

 

sekretessbelagda

uppgifter

som

sekretessbelagda

uppgifter

som

 

kan

ge

leverantören

otillbörliga

kan

ge

leverantören

otillbörliga

 

fördelar i upphandlingen eller av

fördelar i upphandlingen eller av

 

oaktsamhet

 

har

 

lämnat

oaktsamhet

 

har

 

lämnat

 

vilseledande uppgifter som kan ha

vilseledande uppgifter som kan ha

 

en väsentlig inverkan på de beslut

en väsentlig inverkan på de beslut

 

som fattas under upphandlingen i

som fattas under upphandlingen i

 

fråga

 

om

 

uteslutning

av

fråga

 

om

 

uteslutning

av

 

leverantörer, urval av leverantörer

leverantörer, urval av leverantörer

 

som kan tilldelas kontrakt och

som kan tilldelas kontrakt och

 

tilldelning av kontrakt.

 

 

 

tilldelning av kontrakt.

 

 

 

 

16 kap.

1 §

En upphandlande myndighet ska tilldela den leverantör ett kontrakt vars anbud är det ekonomiskt mest fördelaktiga för myndigheten.

Vilket anbud som är det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet ska utvärderas på grundval av

1.bästa förhållandet mellan pris och kvalitet,

2.kostnad, eller

3.pris.

Om en leverantörs anbud inte stämmer överens med tillämpliga miljö-, social- och arbetsrättsliga skyldigheter, får myndigheten besluta att leverantören inte ska tilldelas kontraktet.

107

Prop. 2016/17:163

Bilaga 4

10 §

Om ett anbud förefaller vara onormalt lågt, ska den upphandlande myndigheten skriftligen begära att leverantören lämnar en förklaring till det låga priset. En sådan begäran om förklaring kan gälla

1.om leverantören kan utnyttja särskilt kostnadseffektiva metoder för att fullgöra kontraktet,

2.om leverantören kan utnyttja tekniska lösningar eller ovanligt gynnsamma förhållanden för att fullgöra kontraktet,

3.egenarten hos de varor, tjänster eller byggentreprenader som föreslås av leverantören,

4.hur leverantören avser att fullgöra kontraktet med avseende på tillämpliga miljö-, social- och arbetsrättsliga skyldigheter,

4. om leverantören kan få statligt

5. om leverantören kan få statligt

stöd, eller

stöd, eller

5. skyldigheterna som avses i

6. skyldigheterna som avses i

17 kap. 2–5 §§.

17 kap. 6–9 §§.

11 §

En upphandlande myndighet ska förkasta en leverantörs anbud om den finner att priset är onormalt lågt och leverantören inte på ett tillfredsställande sätt kunnat förklara det låga priset.

En upphandlande myndighet ska också förkasta en leverantörs anbud om den finner att det onormalt låga priset beror på att anbudet inte stämmer överens med tillämpliga miljö-, social- och arbetsrättsliga skyldigheter.

 

 

 

 

17 kap.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1 §

 

 

 

 

 

En upphandlande myndighet får

En upphandlande myndighet får

ställa

särskilda

 

sociala,

ställa

särskilda

miljömässiga,

miljömässiga och andra villkor för

sociala,

arbetsrättsliga och

andra

hur ett kontrakt ska fullgöras.

villkor för hur ett kontrakt ska

Dessa villkor ska vara kopplade

fullgöras. Sådana villkor kan avse

till kontraktsföremålet

i

den

att leverantören ska följa de

mening som avses i 16 kap.

3 §.

bestämmelser

som

gäller

där

Villkoren

ska

anges

i

arbetet utförs.

 

 

 

 

upphandlingsdokumenten.

 

 

Av 2 och 4 §§ framgår

att en

 

 

 

 

 

upphandlande

myndighet

i

vissa

 

 

 

 

 

fall är skyldig att ställa särskilda

 

 

 

 

 

arbetsrättsliga villkor.

 

 

 

 

 

 

 

Särskilda villkor för fullgörande

 

 

 

 

 

av kontrakt ska vara kopplade till

 

 

 

 

 

kontraktsföremålet i

den

mening

 

 

 

 

 

som avses i 16 kap. 3 § och anges i

 

 

 

 

 

upphandlingsdokumenten.

 

 

108

Särskilda arbetsrättsliga

villkor

Prop. 2016/17:163

som ska ställas

 

 

Bilaga 4

2 §

 

 

 

 

En upphandlande myndighet

 

ska, om det är behövligt, ställa

 

särskilda arbetsrättsliga villkor för

 

fullgörande av kontrakt i form av

 

villkor om lön, semester, arbetstid,

 

försäkringar

och

tjänstepension

 

som arbetstagarna som ska utföra

 

arbetet enligt kontraktet minst ska

 

tillförsäkras.

 

 

 

 

Myndigheten ska

också ställa

 

särskilda arbetsrättsliga villkor för

 

fullgörande av kontrakt i form av

 

villkor om att leverantören ska

 

säkerställa

att

dennes

 

underleverantörer

som

direkt

 

medverkar

till

att

fullgöra

 

kontraktet uppfyller de villkor som har ställts enligt första stycket.

3 §

Nivåerna på villkoren enligt 2 § ska anges enligt de lägsta nivåer som följer av ett centralt kollektivavtal som tillämpas i hela Sverige på motsvarande arbetstagare i den aktuella branschen. Villkoren ska dock alltid minst motsvara de nivåer som följer av lag.

När en upphandlande myndighet ska ange nivån på villkoren, ska myndigheten ge de centrala arbetstagar- och arbetsgivar- organisationer som har slutit det centrala kollektivavtal som nivån på villkoren ska motsvara tillfälle att yttra sig, om det inte är obehövligt.

Om myndigheten inte kan ange nivån för ett villkor enligt 2 § är den inte skyldig att ställa villkoret.

109

Prop. 2016/17:163

Bilaga 4

110

Arbetsrättsliga villkor när arbetet inte utförs enligt svensk rätt

4 §

En upphandlande myndighet ska, om det är behövligt, ställa särskilda arbetsrättsliga villkor för fullgörande av kontrakt i form av villkor i enlighet med ILO:s kärnkonventioner, om arbetet utförs under sådana förhållanden att svensk rätt inte är tillämplig.

Myndigheten ska också ställa villkor om att leverantören ska

säkerställa

 

att

dennes

underleverantörer

som

direkt

medverkar

till

att

fullgöra

kontraktet uppfyller de villkor som har ställts enligt första stycket.

Regeringen

kan med

stöd av

8 kap.

7

§

regeringsformen

meddela

närmare

föreskrifter om

villkoren.

 

 

 

Hur

leverantören

uppfyller

uppställda villkor

 

 

5 §

Som ett alternativ till att uppfylla de särskilda arbetsrättsliga villkoren ska en leverantör anses uppfylla villkoren, om kontraktet fullgörs enligt motsvarande villkor i ett centralt kollektivavtal som leverantören är bunden av och som tillämpas i hela Sverige på motsvarande arbetstagare i den aktuella branschen. En leverantör som är bunden av ett sådant centralt kollektivavtal kan även tillämpa villkor ur ett lokalt kollektivavtal som är slutet med stöd av ett sådant centralt kollektivavtal.

Leverantören ska också anses uppfylla de arbetsrättsliga villkoren om denne är en arbetsgivare som omfattas av tillämpningsområdet för lagen (1999:678) om utstationering av

 

 

 

 

 

arbetstagare

och

kontraktet

Prop. 2016/17:163

 

 

 

 

 

fullgörs enligt motsvarande villkor

Bilaga 4

 

 

 

 

 

om arbets- och anställningsvillkor

 

 

 

 

 

 

enligt samma lag.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Om

det

saknas

förutsättningar

 

 

 

 

 

 

för en leverantör att uppfylla ett

 

 

 

 

 

 

villkor som ställts enligt 3 § första

 

 

 

 

 

 

stycket

första

meningen,

ska

 

 

 

 

 

 

villkoret ändå anses uppfyllt om

 

 

 

 

 

 

leverantören

 

 

tillämpar

 

 

 

 

 

 

motsvarande

villkor

för

sina

 

 

 

 

 

 

anställda.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

19 kap.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2 §

 

 

 

 

 

 

 

Vid offentlig upphandling enligt

Vid offentlig upphandling enligt

 

detta kapitel tillämpas

 

 

detta kapitel tillämpas

 

 

 

– 1 kap. (lagens innehåll och

– 1 kap. (lagens innehåll och

 

definitioner),

 

 

 

definitioner),

 

 

 

 

 

2

kap.

 

(lagens

2

 

kap.

(lagens

 

tillämpningsområde),

 

 

tillämpningsområde),

 

 

 

– 3 kap. (undantag från lagens

– 3 kap. (undantag från lagens

 

tillämpningsområde),

 

 

tillämpningsområde),

 

 

 

4

kap.

(allmänna

4

 

kap.

(allmänna

 

bestämmelser), utom 4–6 §§ med

bestämmelser), utom 4–6 §§ med

 

grundläggande bestämmelser samt

grundläggande bestämmelser samt

 

10–14 §§ om tilldelning av ett

10–14 §§ om tilldelning av ett

 

kontrakt i separata delar,

 

 

kontrakt i separata delar,

 

 

 

7

kap.

(ramavtal,

7

 

kap.

(ramavtal,

 

inköpscentraler

och

 

annan

inköpscentraler

 

och

 

annan

 

samordnad upphandling),

utom

samordnad

upphandling),

utom

 

14–23 §§ om gränsöverskridande

14–23 §§ om gränsöverskridande

 

gemensam upphandling,

 

 

gemensam upphandling,

 

 

 

– 8 kap. 1–14 §§ (dynamiska

– 8 kap. 1–14 §§ (dynamiska

 

inköpssystem), utom 6 § om

inköpssystem), utom 6 § om

 

ändringar i giltighetstiden, 8 och

ändringar i giltighetstiden, 8 och

 

11 §§ om tidsfrister samt 12 och

11 §§ om tidsfrister samt 12 och

 

13 §§ om tilldelning av kontrakt

13 §§ om tilldelning av kontrakt

 

och

egen

försäkran

av

och

egen

försäkran

av

 

leverantörer,

 

 

 

leverantörer,

 

 

 

 

 

– 8 kap. 15–28 §§ (elektroniska

– 8 kap. 15–28 §§ (elektroniska

 

auktioner),

 

 

 

auktioner),

 

 

 

 

 

 

– 9 kap. 6 § (uppgifter och

– 9 kap. 6 § (uppgifter och

 

hänvisningar som inte får ingå i

hänvisningar som inte får ingå i

 

tekniska specifikationer),

 

tekniska specifikationer),

 

 

– 9 kap. 12–15 §§ (märken),

– 9 kap. 12–15 §§ (märken),

 

– 14 kap. 2 § (behörighet att

– 14 kap. 2 § (behörighet att

 

utöva yrkesverksamhet),

 

 

utöva yrkesverksamhet),

 

 

 

– 17 kap. 1 § (särskilda villkor

– 17 kap. 1–5 §§ (särskilda

 

för fullgörande av kontrakt),

villkor

för

fullgörande

av

111

Prop. 2016/17:163

20 kap.

(avtalsspärr,

kontrakt),

 

Bilaga 4

överprövning och skadestånd),

20 kap.

(avtalsspärr,

 

– 21 kap. (upphandlingsskade-

överprövning och skadestånd),

 

avgift), och

 

– 21 kap. (upphandlingsskade-

 

– 22 kap. (tillsyn).

 

avgift), och

 

 

 

 

 

– 22 kap. (tillsyn).

 

27 §

Om ett anbud förefaller vara onormalt lågt, ska den upphandlande myndigheten skriftligen begära att leverantören lämnar en förklaring till det låga priset.

Myndigheten ska förkasta en leverantörs anbud om den finner att priset är onormalt lågt och leverantören inte på ett tillfredsställande sätt kunnat förklara det låga priset.

Myndigheten ska också förkasta en leverantörs anbud om den finner att priset är onormalt lågt och detta beror på att anbudet inte stämmer överens med tillämpliga miljö-, social- och arbetsrättsliga skyldigheter.

Förslag till ändring i förslaget till lag om upphandling inom försörjningssektorerna i lagrådsremissen Nytt regelverk om upphandling den 4 juni 2015

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen om upphandling inom försörjningssektorerna som den föreslås i lagrådsremissen Nytt regelverk om upphandling den 4 juni 2015

dels att nuvarande 16 kap. 2–14 §§ ska betecknas 16 kap. 6–18 §§, dels att 4 kap. 3 §, 13 kap. 4 §, 15 kap. 1, 10 och 11 §§, 16 kap. 1 §

samt 19 kap. 2 och 27 §§ ska ha följande lydelse,

dels att rubrikerna närmast före nuvarande 16 kap. 2–4 §§ och 6–14 §§ ska sättas närmast före nya 16 kap. 6–8 och 10–18 §§,

dels att rubrikerna närmast efter nuvarande 16 kap. 1 och 5 §§ ska sättas närmast efter nya 16 kap. 5 och 9 §§,

dels att det ska införas fyra nya paragrafer, 16 kap. 2–5 §§, och närmast före 16 kap. 2, 4 och 5 §§ tre nya rubriker av följande lydelse.

Lydelse enligt förslaget i Föreslagen lydelse lagrådsremissen den 4 juni 2015

 

 

 

 

 

4 kap.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

3 §

 

 

 

 

 

En

upphandlande

enhet

bör

En

upphandlande

enhet

bör

 

beakta

miljöhänsyn

och sociala

beakta

miljöhänsyn,

sociala

och

 

hänsyn

vid

upphandling

om

arbetsrättsliga

hänsyn

vid

 

upphandlingens

art

motiverar

upphandling om

upphandlingens

112

detta.

 

 

 

 

art motiverar detta.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

13 kap.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

4 §

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

En

upphandlande

enhet

 

får,

En

upphandlande

enhet

 

får,

utöver

vad

som

följer

av 1

och

utöver

vad

som

följer

av 1

och

2 §§, utesluta en leverantör från att

2 §§, utesluta en leverantör från att

delta

i

ett

kvalificeringssystem

delta

i

ett

kvalificeringssystem

eller i en upphandling, om

 

 

 

eller i en upphandling, om

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1. enheten på något lämpligt sätt

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

kan visa att leverantören har

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

åsidosatt tillämpliga miljö-, social-

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

eller arbetsrättsliga skyldigheter,

1. leverantören

 

 

 

 

 

 

2. leverantören

 

 

 

 

 

 

a) är i konkurs eller är föremål

a) är i konkurs eller är föremål

för

 

insolvens-

 

 

eller

för

 

insolvens-

 

 

 

eller

likvidationsförfaranden,

 

 

 

likvidationsförfaranden,

 

 

 

b) är

 

 

 

föremål

 

 

 

för

b) är

 

 

 

föremål

 

 

 

för

tvångsförvaltning,

 

 

 

 

 

tvångsförvaltning,

 

 

 

 

 

c) har

ingått

ackordsuppgörelse

c) har

ingått

ackordsuppgörelse

med borgenärer,

 

 

 

 

 

 

med borgenärer,

 

 

 

 

 

 

d) har

 

 

avbrutit

 

 

sin

d) har

 

 

avbrutit

 

 

sin

näringsverksamhet, eller

 

 

 

näringsverksamhet, eller

 

 

 

e) befinner sig i en motsvarande

e) befinner sig i en motsvarande

situation till följd av ett liknande

situation till följd av ett liknande

förfarande enligt

nationella

lagar

förfarande enligt

nationella

lagar

och andra författningar,

 

 

 

 

och andra författningar,

 

 

 

 

2. enheten på lämpligt sätt kan

3. enheten på lämpligt sätt kan

visa att leverantören gjort sig

visa att leverantören gjort sig

skyldig till något allvarligt fel i

skyldig till något allvarligt fel i

yrkesutövningen

som

 

gör

att

yrkesutövningen

som

 

gör

att

leverantörens

 

redbarhet

 

kan

leverantörens

 

redbarhet

 

kan

ifrågasättas,

 

 

 

 

 

 

 

 

ifrågasättas,

 

 

 

 

 

 

 

 

3. enheten

 

har

 

tillräckligt

4. enheten

 

har

 

tillräckligt

sannolika

indikationer

att

sannolika

indikationer

att

leverantören

 

 

har

 

 

ingått

leverantören

 

 

har

 

 

ingått

överenskommelser

med

 

andra

överenskommelser

med

 

andra

leverantörer som syftar till att

leverantörer som syftar till att

snedvrida konkurrensen,

 

 

 

snedvrida konkurrensen,

 

 

 

4. leverantören

 

har

 

visat

5. leverantören

 

har

 

visat

allvarliga eller ihållande brister i

allvarliga eller ihållande brister i

fullgörandet

av

något

materiellt

fullgörandet

av

något

materiellt

krav enligt ett tidigare kontrakt

krav enligt ett tidigare kontrakt

enligt

 

lagen

 

(0000:000)

 

om

enligt

 

lagen

 

(0000:000)

 

om

offentlig

upphandling,

ett

tidigare

offentlig

upphandling,

ett

tidigare

kontrakt

med

en

upphandlande

kontrakt

med

en

upphandlande

enhet enligt denna lag eller en

enhet enligt denna lag eller en

tidigare

koncession

enligt

lagen

tidigare

koncession

enligt

lagen

(0000:000)

om

upphandling

av

(0000:000)

om

upphandling

av

koncessioner,

och

 

detta

 

har

koncessioner,

och

 

detta

 

har

medfört att det tidigare kontraktet

medfört att det tidigare kontraktet

sagts upp i förtid eller lett till

sagts upp i förtid eller lett till

skadestånd

 

eller

 

jämförbara

skadestånd

 

eller

 

jämförbara

Prop. 2016/17:163

Bilaga 4

113

Prop. 2016/17:163

påföljder,

 

 

Bilaga 4

5. enheten inte kan undvika en

 

snedvridning

av

konkurrensen

 

eller inte kan garantera en

 

likabehandling

av

leverantörerna

 

på grund av jäv och detta inte kan

 

avhjälpas genom

andra mindre

 

ingripande åtgärder än uteslutning

 

av leverantören,

 

 

6.enheten genom andra mindre ingripande åtgärder än uteslutning av leverantören inte kan avhjälpa en snedvridning av konkurrensen på grund av ett sådant tidigare deltagande från leverantörens sida som avses i 4 kap. 6 §,

7.leverantören i allvarlig omfattning

a) har lämnat oriktiga uppgifter om den information som kan begäras för kontroll av att det inte finns grund för att utesluta leverantören från att delta i kvalificeringssystemet eller upphandlingen enligt 1–8 §§ eller 14 kap. 10 § eller av att leverantören uppfyller fastställda villkor för uteslutning och

kvalificering enligt 14 kap. 8 och

 

9 §§,

 

 

 

 

 

 

 

 

b) har

undanhållit

sådan

 

information, eller

 

 

 

 

c) inte

har

kunnat

 

lämna

de

 

kompletterande

dokument

som

 

enheten har begärt in med stöd av

 

14 kap. 10 §, eller

 

 

 

 

8. leverantören

otillbörligt

har

 

försökt

att

 

påverka

den

 

upphandlande

 

 

 

enhetens

 

beslutsprocess

eller

tillägna

sig

 

sekretessbelagda

uppgifter

som

 

kan

ge

leverantören

otillbörliga

 

fördelar

i kvalificeringssystemet

 

eller

upphandlingen

 

eller

av

 

oaktsamhet

 

har

 

lämnat

 

vilseledande uppgifter som kan ha

 

en väsentlig inverkan på de beslut

 

som fattas under förfarandet i

 

fråga

 

om

 

uteslutning

av

 

leverantörer

från deltagande i

114

kvalificeringssystemet

 

 

eller

påföljder,

6.enheten inte kan undvika en snedvridning av konkurrensen eller inte kan garantera en likabehandling av leverantörerna på grund av jäv och detta inte kan avhjälpas genom andra mindre ingripande åtgärder än uteslutning av leverantören,

7.enheten genom andra mindre ingripande åtgärder än uteslutning av leverantören inte kan avhjälpa en snedvridning av konkurrensen på grund av ett sådant tidigare deltagande från leverantörens sida som avses i 4 kap. 6 §,

8.leverantören i allvarlig omfattning

a) har lämnat oriktiga uppgifter om den information som kan begäras för kontroll av att det inte finns grund för att utesluta leverantören från att delta i kvalificeringssystemet eller upphandlingen enligt 1–8 §§ eller 14 kap. 10 § eller av att leverantören uppfyller fastställda villkor för uteslutning och

kvalificering enligt 14 kap. 8 och

9§§,

b)har undanhållit sådan information, eller

c)inte har kunnat lämna de kompletterande dokument som enheten har begärt in med stöd av 14 kap. 10 §, eller

9. leverantören otillbörligt har försökt att påverka den upphandlande enhetens beslutsprocess eller tillägna sig sekretessbelagda uppgifter som kan ge leverantören otillbörliga fördelar i kvalificeringssystemet eller upphandlingen eller av oaktsamhet har lämnat vilseledande uppgifter som kan ha en väsentlig inverkan på de beslut som fattas under förfarandet i fråga om uteslutning av leverantörer från deltagande i kvalificeringssystemet eller

upphandlingen, urval av leverantörer som ska kvalificeras i kvalificeringssystemet och tilldelning av kontrakt.

upphandlingen,

urval

av

Prop. 2016/17:163

leverantörer som ska kvalificeras i

Bilaga 4

kvalificeringssystemet

och

 

tilldelning av kontrakt.

 

 

15 kap.

1 §

En upphandlande enhet ska tilldela den leverantör ett kontrakt vars anbud är det ekonomiskt mest fördelaktiga för enheten.

Vilket anbud som är det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet ska utvärderas på grundval av

1.bästa förhållandet mellan pris och kvalitet,

2.kostnad, eller

3.pris.

Om en leverantörs anbud inte stämmer överens med tillämpliga miljö-, social- och arbetsrättsliga skyldigheter, får enheten besluta att leverantören inte ska tilldelas kontraktet.

10 §

Om ett anbud förefaller vara onormalt lågt, ska den upphandlande enheten skriftligen begära att leverantören lämnar en förklaring till det låga priset. En sådan begäran om förklaring kan gälla

1.om leverantören kan utnyttja särskilt kostnadseffektiva metoder för att fullgöra kontraktet,

2.om leverantören kan utnyttja tekniska lösningar eller ovanligt gynnsamma förhållanden för att fullgöra kontraktet,

3.egenarten hos de varor, tjänster eller byggentreprenader som föreslås av leverantören,

4.hur leverantören avser att fullgöra kontraktet med avseende på tillämpliga miljö-, social- och arbetsrättsliga skyldigheter,

4.om leverantören kan få statligt stöd, eller

5.skyldigheterna som avses i 16 kap. 2–5 §§.

5.om leverantören kan få statligt stöd, eller

6.skyldigheterna som avses i 16 kap. 6–9 §§.

11 §

En upphandlande enhet ska förkasta en leverantörs anbud om den finner att priset är onormalt lågt och leverantören inte på ett tillfredsställande sätt kunnat förklara det låga priset.

En upphandlande enhet ska också förkasta en leverantörs anbud om den finner att det onormalt priset beror på att

anbudet inte stämmer överens med

 

tillämpliga miljö-, social- och

 

arbetsrättsliga skyldigheter.

115

Prop. 2016/17:163

Bilaga 4

16 kap.

1 §

En upphandlande enhet får ställa särskilda sociala, miljömässiga och andra villkor för hur ett kontrakt ska fullgöras. Dessa villkor ska vara kopplade till kontraktsföremålet i den mening som avses i 15 kap. 3 §. Villkoren ska anges i upphandlingsdokumenten.

En upphandlande enhet får ställa särskilda miljömässiga, sociala, arbetsrättsliga och andra villkor för hur ett kontrakt ska fullgöras.

Sådana villkor kan avse att leverantören ska följa de bestämmelser som gäller där arbetet utförs.

Av 2 och 4 §§ framgår att en upphandlande enhet i vissa fall är skyldig att ställa särskilda arbetsrättsliga villkor.

Särskilda villkor för fullgörande av kontrakt ska vara kopplade till kontraktsföremålet i den mening som avses i 15 kap. 3 § och anges i upphandlingsdokumenten.

Särskilda arbetsrättsliga villkor som ska ställas

2 §

En upphandlande enhet ska, om det är behövligt, ställa särskilda arbetsrättsliga villkor för fullgörande av kontrakt i form av villkor om lön, semester, arbetstid, försäkringar och tjänstepension som arbetstagarna som ska utföra arbetet enligt kontraktet minst ska tillförsäkras.

Enheten ska också ställa särskilda arbetsrättsliga villkor för fullgörande av kontrakt i form av villkor om att leverantören ska säkerställa att dennes underleverantörer som direkt medverkar till att fullgöra kontraktet uppfyller de villkor som har ställts enligt första stycket.

 

3 §

 

 

 

 

Nivåerna på villkoren enligt 2 §

 

ska anges enligt de lägsta nivåer

 

som följer av ett centralt

 

kollektivavtal som tillämpas i hela

 

Sverige

motsvarande

116

arbetstagare

i

den

aktuella

branschen.

Villkoren

ska dock

alltid minst motsvara de nivåer

Prop. 2016/17:163

som följer av lag.

 

 

 

 

Bilaga 4

När en upphandlande enhet ska

 

ange nivån på villkoren, ska

 

myndigheten

 

ge

de

centrala

 

arbetstagar- och arbetsgivar-

 

organisationer som har slutit det

 

centrala

kollektivavtal som

nivån

 

på villkoren

ska

motsvara

enligt

 

2 § tillfälle att yttra sig, om det

 

inte är obehövligt.

 

 

 

 

 

Om enheten inte kan ange nivån

 

för ett villkor enligt 2 § är den inte

 

skyldig att ställa villkoret.

 

 

 

 

Arbetsrättsliga villkor när arbetet

 

inte utförs enligt svensk rätt

 

 

 

4 §

 

 

 

 

 

 

 

 

En upphandlande enhet ska, om

 

det är behövligt, ställa särskilda

 

arbetsrättsliga

 

villkor

 

för

 

fullgörande av kontrakt i form av

 

villkor i enlighet med ILO:s

 

kärnkonventioner,

om

arbetet

 

utförs under sådana förhållanden

 

att svensk rätt inte är tillämplig.

 

 

Enheten ska också ställa villkor

 

om att leverantören ska säkerställa

 

att dennes underleverantörer som

 

direkt medverkar till att fullgöra

 

kontraktet uppfyller de villkor som

 

har ställts enligt första stycket.

 

 

Regeringen

kan med

stöd

av

 

8 kap.

7

§

 

regeringsformen

 

meddela

närmare

föreskrifter

om

 

villkoren.

 

 

 

 

 

 

 

Hur

leverantören

uppfyller

 

uppställda villkor

 

 

 

 

 

5 §

 

 

 

 

 

 

 

 

Som ett alternativ till att

 

uppfylla

 

 

de

 

särskilda

 

arbetsrättsliga

villkoren

ska

en

 

leverantör

 

anses

uppfylla

 

villkoren, om

kontraktet

fullgörs

 

enligt motsvarande villkor i ett

 

centralt

 

kollektivavtal

som

 

leverantören är bunden av och

 

som tillämpas

i hela Sverige

117

Prop. 2016/17:163

Bilaga 4

118

motsvarande arbetstagare i den aktuella branschen. En leverantör som är bunden av ett sådant centralt kollektivavtal kan även tillämpa villkor ur ett lokalt kollektivavtal som är slutet med stöd av ett sådant centralt kollektivavtal.

Leverantören ska också anses följa de arbetsrättsliga villkoren om denne är en arbetsgivare som omfattas av tillämpningsområdet för lagen (1999:678) om utstationering av arbetstagare och kontraktet fullgörs enligt motsvarande villkor om arbets- och anställningsvillkor enligt samma lag.

Om det saknas förutsättningar för en leverantör att uppfylla ett villkor som ställts enligt 3 § första stycket första meningen, ska villkoret ändå anses uppfyllt om leverantören tillämpar motsvarande villkor för sina anställda.

 

 

 

 

 

19 kap.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2 §

 

 

 

 

 

Vid

upphandling

enligt detta

Vid

upphandling

enligt detta

kapitel tillämpas

 

 

kapitel tillämpas

 

 

– 1 kap. (lagens innehåll och

– 1 kap. (lagens innehåll och

definitioner),

 

 

 

definitioner),

 

 

 

 

2

kap.

 

(lagens

 

2

kap.

 

(lagens

tillämpningsområde),

 

 

tillämpningsområde),

 

 

– 3 kap. (undantag från lagens

– 3 kap. (undantag från lagens

tillämpningsområde),

 

 

tillämpningsområde),

 

 

 

4

kap.

(allmänna

 

4

kap.

(allmänna

bestämmelser), utom 7–11 §§ om

bestämmelser), utom 7–11 §§ om

tilldelning av ett kontrakt i

tilldelning av ett kontrakt i

separata delar,

 

 

 

separata delar,

 

 

 

 

7

kap.

(ramavtal,

 

7

kap.

(ramavtal,

inköpscentraler

och

annan

inköpscentraler

och

annan

samordnad upphandling), utom 9–

samordnad upphandling), utom 9–

18

§§

om

gränsöverskridande

18

§§ om

gränsöverskridande

gemensam upphandling,

 

gemensam upphandling,

 

– 8 kap. 1–14 §§ (dynamiska

– 8 kap. 1–14 §§ (dynamiska

inköpssystem), utom 6 § om

inköpssystem), utom 6 § om

ändringar i giltighetstiden, 8 och

ändringar i giltighetstiden, 8 och

11 §§ om tidsfrister samt 12 och

11 §§ om tidsfrister samt 12 och

13

§§ om tilldelning

av

kontrakt

13

§§

om tilldelning

av

kontrakt

och

egen

försäkran

av

och

egen

försäkran

av

Prop. 2016/17:163

leverantörer,

 

 

 

leverantörer,

 

 

 

Bilaga 4

– 8 kap. 15–28 §§ (elektroniska

– 8 kap. 15–28 §§ (elektroniska

 

auktioner),

 

 

 

auktioner),

 

 

 

 

– 9 kap. 6 § (uppgifter och

– 9 kap. 6 § (uppgifter och

 

hänvisningar som inte får ingå i

hänvisningar som inte får ingå i

 

tekniska specifikationer),

 

tekniska specifikationer),

 

 

– 9 kap. 13–16 §§ (märken),

 

– 9 kap. 13–16 §§ (märken),

 

 

– 16 kap. 1 § (särskilda villkor

– 16 kap. 1–5 §§ (särskilda

 

för fullgörande av kontrakt),

 

villkor

för

fullgörande

av

 

 

 

 

 

 

kontrakt),

 

 

 

 

20

kap.

(avtalsspärr,

20

kap.

(avtalsspärr,

 

överprövning och skadestånd),

 

överprövning och skadestånd),

 

 

21 kap.

(upphandlingsskade-

– 21 kap.

(upphandlingsskade-

 

avgift), och

 

 

 

avgift), och

 

 

 

 

– 22 kap. (tillsyn).

 

 

– 22 kap. (tillsyn).

 

 

 

27 §

Om ett anbud förefaller vara onormalt lågt, ska den upphandlande enheten skriftligen begära att leverantören lämnar en förklaring till det låga priset.

Enheten ska förkasta en leverantörs anbud om den finner att priset är onormalt lågt och leverantören inte på ett tillfredsställande sätt kunnat förklara det låga priset.

Enheten ska också förkasta en leverantörs anbud om den finner att priset är onormalt lågt och detta beror på att anbudet inte stämmer överens med tillämpliga miljö-, social- och arbetsrättsliga skyldigheter.

Förslag till ändring i förslaget till lag om upphandling av koncessioner i lagrådsremissen Nytt regelverk om upphandling den 4 juni 2015

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen om upphandling av koncessioner som den föreslås i lagrådsremissen Nytt regelverk om upphandling den 4 juni 2015

dels att nuvarande 14 kap. 1–13 §§ ska betecknas 14 kap. 6–18 §§, dels att 4 kap. 3 §, 11 kap. 4 § och 15 kap. 4 § ska ha följande lydelse, dels att rubrikerna närmast före nuvarande 14 kap. 1–3 och 5–13 §§

ska sättas närmast före nya 14 kap. 6–8 och 10–18 §§,

dels att rubrikerna närmast efter nuvarande rubrik till 14 kap. och efter nuvarande 14 kap. 4 § ska sättas närmast efter nya 14 kap. 5 och 9 §§,

dels att det ska införas fem nya paragrafer, 14 kap. 1–5 §§, och närmast före 14 kap. 1 och 4 och 5 §§ tre nya rubriker av följande lydelse.

119

Prop. 2016/17:163

Bilaga 4

120

Lydelse enligt förslaget i Föreslagen lydelse lagrådsremissen den 4 juni 2015

 

 

 

 

4 kap.

 

 

 

 

 

 

 

3 §

 

 

En

upphandlande

myndighet

En upphandlande

myndighet

eller enhet bör beakta miljöhänsyn

eller enhet bör beakta miljöhänsyn,

och

sociala

hänsyn

vid

sociala och arbetsrättsliga hänsyn

upphandling av

koncessioner

om

vid

upphandling av

koncessioner

upphandlingens

art

motiverar

om

upphandlingens art motiverar

detta.

 

 

 

 

detta.

 

 

 

 

 

11 kap.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

4 §

 

 

 

 

En upphandlande

myndighet

En upphandlande

myndighet

eller enhet får utesluta en

eller enhet får utesluta en

leverantör från att delta i en

leverantör från att delta i en

upphandling, om

 

 

 

upphandling, om

 

 

 

 

 

 

 

 

1. myndigheten eller enheten på

 

 

 

 

 

något lämpligt sätt kan visa att

 

 

 

 

 

leverantören

har

åsidosatt

 

 

 

 

 

tillämpliga miljö-, social- eller

 

 

 

 

 

arbetsrättsliga skyldigheter,

 

1. leverantören

 

 

 

2. leverantören

 

 

 

a) är i konkurs eller är föremål

a) är i konkurs eller är föremål

för

insolvens-

 

eller

för

insolvens-

 

eller

likvidationsförfaranden,

 

likvidationsförfaranden,

 

b) är

föremål

för

b) är

föremål

för

tvångsförvaltning,

 

 

tvångsförvaltning,

 

 

c) har ingått ackordsuppgörelse

c) har ingått ackordsuppgörelse

med borgenärer,

 

 

 

med borgenärer,

 

 

 

d) har

avbrutit

sin

d) har

avbrutit

sin

näringsverksamhet, eller

 

näringsverksamhet, eller

 

e) befinner sig i en motsvarande

e) befinner sig i en motsvarande

situation till följd av ett liknande

situation till följd av ett liknande

förfarande

enligt

nationella

lagar

förfarande

enligt

nationella

lagar

och andra författningar,

 

och andra författningar,

 

2. myndigheten eller enheten på

3. myndigheten eller enheten på

lämpligt sätt kan visa att

lämpligt sätt kan visa att

leverantören gjort sig skyldig till

leverantören gjort sig skyldig till

något

allvarligt

fel

i

något

allvarligt

fel

i

yrkesutövningen

som gör att

yrkesutövningen

som gör att

leverantörens

redbarhet

kan

leverantörens

redbarhet

kan

ifrågasättas,

 

 

 

ifrågasättas,

 

 

 

3. myndigheten eller enheten har

4. myndigheten eller enheten har

tillräckligt

sannolika

indikationer

tillräckligt

sannolika

indikationer

på att leverantören har ingått

på att leverantören har ingått

överenskommelser

med

andra

överenskommelser

med

andra

leverantörer som syftar till att

leverantörer som syftar till att

snedvrida konkurrensen,

 

snedvrida konkurrensen,

 

4. leverantören

 

har

visat

5. leverantören

 

har

visat

allvarliga eller ihållande brister i

allvarliga

eller

ihållande

brister i

Prop. 2016/17:163

fullgörandet av

något

materiellt

fullgörandet av

något

materiellt

Bilaga 4

krav enligt ett tidigare kontrakt

krav enligt ett tidigare kontrakt

 

enligt

lagen

 

(0000:000)

om

enligt

lagen

 

(0000:000)

om

 

offentlig

 

upphandling,

ett

tidigare

offentlig

 

upphandling,

ett tidigare

 

kontrakt

 

med

en

upphandlande

kontrakt

 

med

en

upphandlande

 

enhet enligt lagen (0000:000) om

enhet enligt lagen (0000:000) om

 

upphandling

 

 

 

 

inom

upphandling

 

 

 

 

inom

 

försörjningssektorerna

eller

en

försörjningssektorerna

eller

en

 

tidigare

koncession

enligt denna

tidigare

koncession

enligt denna

 

lag, och detta har medfört att det

lag, och detta har medfört att det

 

tidigare kontraktet sagts upp i

tidigare kontraktet sagts upp i

 

förtid eller lett till skadestånd eller

förtid eller lett till skadestånd eller

 

jämförbara påföljder,

 

 

 

jämförbara påföljder,

 

 

 

 

5. myndigheten

 

eller

enheten

6. myndigheten

 

eller

enheten

 

inte kan undvika en snedvridning

inte kan undvika en snedvridning

 

av konkurrensen eller inte kan

av konkurrensen eller inte kan

 

garantera

en

likabehandling

av

garantera

en

likabehandling

av

 

leverantörerna på grund av jäv och

leverantörerna på grund av jäv och

 

detta inte kan avhjälpas genom

detta inte kan avhjälpas genom

 

andra mindre

ingripande

åtgärder

andra mindre

ingripande

åtgärder

 

än uteslutning av leverantören,

 

än uteslutning av leverantören,

 

 

6. leverantören

 

i

 

allvarlig

7. leverantören

 

i

 

allvarlig

 

omfattning

 

 

 

 

 

 

omfattning

 

 

 

 

 

 

 

a) har lämnat oriktiga uppgifter

a) har lämnat oriktiga uppgifter

 

om den information som kan

om den information som kan

 

begäras för kontroll av att det inte

begäras för kontroll av att det inte

 

finns grund för att utesluta

finns grund för att utesluta

 

leverantören från att delta i

leverantören från att delta i

 

upphandlingen enligt 1–8 §§ eller

upphandlingen enligt 1–8 §§ eller

 

av

att

 

leverantören

uppfyller

av

att

 

leverantören

 

uppfyller

 

uppställda villkor för kvalificering,

uppställda villkor för kvalificering,

 

b) har

 

undanhållit

sådan

b) har

 

undanhållit

sådan

 

information, eller

 

 

 

 

 

information, eller

 

 

 

 

 

 

c) inte

 

har

kunnat

lämna

de

c) inte

 

har

kunnat

lämna

de

 

kompletterande

dokument

som

kompletterande

dokument

som

 

krävs, eller

 

 

 

 

 

 

krävs, eller

 

 

 

 

 

 

 

7. leverantören

otillbörligt

har

8. leverantören

otillbörligt

har

 

försökt

 

att

 

påverka

 

den

försökt

 

att

 

påverka

den

 

upphandlande

myndighetens

eller

upphandlande

myndighetens

eller

 

enhetens

 

beslutsprocess,

tillägna

enhetens

 

beslutsprocess,

tillägna

 

sig sekretessbelagda uppgifter som

sig sekretessbelagda uppgifter som

 

kan

ge

 

leverantören

otillbörliga

kan

ge

 

leverantören

otillbörliga

 

fördelar i upphandlingen eller av

fördelar i upphandlingen eller av

 

oaktsamhet

 

har

 

lämnat

oaktsamhet

 

har

 

lämnat

 

vilseledande uppgifter som kan ha

vilseledande uppgifter som kan ha

 

en väsentlig inverkan på de beslut

en väsentlig inverkan på de beslut

 

som fattas under upphandlingen i

som fattas under upphandlingen i

 

fråga

 

om

uteslutning

av

fråga

 

om

uteslutning

av

 

leverantörer, urval av leverantörer

leverantörer, urval av leverantörer

 

som

kan

tilldelas

kontrakt

och

som

kan

tilldelas

kontrakt

och

121

Prop. 2016/17:163

Bilaga 4

122

tilldelning av kontrakt. tilldelning av kontrakt.

Första stycket gäller även för uteslutning av en leverantör vid upphandling av koncessioner på försvars- och säkerhetsområdet, om leverantören på grundval av någon form av bevis, inbegripet skyddade datakällor, har befunnits sakna den tillförlitlighet som krävs för att utesluta risker för rikets säkerhet. Myndigheten eller enheten får grunda sitt beslut på någon form av bevis som även kan bestå av skyddade uppgiftskällor. Uttrycket försvars- och säkerhetsområdet har samma betydelse som i lagen (2011:1029) om upphandling på försvars- och säkerhetsområdet.

14 kap.

Särskilda villkor för fullgörande av koncessioner

1 §

En upphandlande myndighet eller enhet ska, om det är behövligt, ställa särskilda arbetsrättsliga villkor för fullgörande av koncession i form av villkor om lön, semester, arbetstid, försäkringar och tjänstepension som arbetstagarna som ska utföra arbetet enligt koncessionen minst ska tillförsäkras.

Myndigheten eller enheten ska också ställa särskilda arbetsrättsliga villkor för fullgörande av koncession i form av villkor om att leverantören ska säkerställa att dennes underleverantörer som direkt medverkar till att fullgöra koncessionen uppfyller de villkor som har ställts enligt första stycket.

2 §

En upphandlande myndighet eller enhet får ställa särskilda arbetsrättsliga villkor för fullgörande av koncession i form av villkor om lön, semester, arbetstid, försäkringar och tjänstepension, även om myndigheten eller enheten inte är skyldig att göra det enligt 1 §.

En myndighet eller enhet får

även ställa andra särskilda arbetsrättsliga villkor för fullgörande av koncession.

Möjligheterna enligt första och andra stycket gäller även villkor om att arbetet ska utföras enligt de arbetsrättsliga bestämmelser som gäller där arbetet utförs.

3 §

Nivåerna på villkoren enligt 1 § ska anges enligt de lägsta nivåer som följer av ett centralt kollektivavtal som tillämpas i hela Sverige på motsvarande arbetstagare i den aktuella branschen. Villkoren ska dock alltid minst motsvara de nivåer som följer av lag.

När en upphandlande myndighet eller enhet ska ange nivån på villkoren, ska myndigheten eller enheten ge de centrala arbetstagar- och arbetsgivar- organisationer som har slutit det centrala kollektivavtal som nivån på villkoren ska motsvara enligt 1 § tillfälle att yttra sig, om det inte är obehövligt.

Om myndigheten eller enheten inte kan ange nivån för ett villkor enligt 1 § är den inte skyldig att ställa villkoret.

Arbetsrättsliga villkor när arbetet inte utförs enligt svensk rätt

4 §

En upphandlande myndighet eller enhet ska, om det är behövligt, ställa särskilda arbetsrättsliga villkor för fullgörande av koncession i form av villkor i enlighet med ILO:s kärnkonventioner, om arbetet utförs under sådana förhållanden att svensk rätt inte är tillämplig.

Myndigheten eller enheten ska också ställa villkor om att leverantören ska säkerställa att dennes underleverantörer som

Prop. 2016/17:163

Bilaga 4

123

Prop. 2016/17:163

Bilaga 4

124

direkt medverkar till att fullgöra koncessionen uppfyller de villkor som har ställts enligt första

stycket.

 

 

 

 

Regeringen

kan med

stöd av

8 kap.

7

§

regeringsformen

meddela

närmare

föreskrifter om

villkoren.

 

 

 

Hur

leverantören

uppfyller

uppställda villkor

 

 

5 §

Som ett alternativ till att uppfylla de särskilda arbetsrättsliga villkoren ska en leverantör anses uppfylla villkoren, om koncessionen fullgörs enligt motsvarande villkor i ett centralt kollektivavtal som leverantören är bunden av och som tillämpas i hela Sverige på motsvarande arbetstagare i den aktuella branschen. En leverantör som är bunden av ett sådant centralt kollektivavtal kan även tillämpa villkor ur ett lokalt kollektivavtal som är slutet med stöd av ett sådant centralt kollektivavtal.

Leverantören ska också anses följa de arbetsrättsliga villkoren om denne är en arbetsgivare som omfattas av tillämpningsområdet för lagen (1999:678) om utstationering av arbetstagare och koncessionen fullgörs enligt motsvarande villkor om arbets- och anställningsvillkor enligt samma lag.

Om det saknas förutsättningar för en leverantör att uppfylla ett villkor som ställts enligt 3 § första stycket första meningen, ska villkoret ändå anses uppfyllt om leverantören tillämpar motsvarande villkor för sina anställda.

 

 

 

 

15 kap.

 

Prop. 2016/17:163

 

 

 

 

4 §

 

 

Bilaga 4

En

upphandlande

myndighet

En upphandlande

myndighet

eller enhet bör beakta miljöhänsyn

eller enhet bör beakta miljöhänsyn,

och

sociala

hänsyn

vid

sociala och arbetsrättsliga hänsyn

upphandling av

koncessioner

om

vid

upphandling av

koncessioner

upphandlingens

art

motiverar

om

upphandlingens art motiverar

detta.

 

 

 

 

detta.

 

125

Prop. 2016/17:163

Bilaga 5

126

Förteckning över remissinstanserna avseende utkast till lagrådsremiss Miljö-, social- och arbetsrättsliga hänsyn vid upphandling

Följande remissinstanser har yttrat sig: Kammarrätten i Göteborg, Förvaltningsrätten i Malmö, Domstolsverket, Kommerskollegium, Arbetsgivarverket, Skatteverket, Upphandlingsmyndigheten, Kammar- kollegiet, Trafikverket, Konkurrensverket, Arbetsmiljöverket, Medlings- institutet, ILO-kommittén, Stockholms kommun, Åre kommun, Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), Landsorganisationen i Sverige (LO), Sveriges Akademikers Centralorganisation (SACO), Tjänstemännens Centralorganisation (TCO), Företagarna och Svenskt Näringsliv.

Följande remissinstanser har avstått från att yttra sig: Juridiska fakulteten vid Stockholms universitet, Hässleholms kommun och Västra Götalands läns landsting.

Yttrande har även inkommit från Konkurrenskommissionen, Näringslivets Regelnämnd NNR, PRECIS, Almega, Advokatfirman Kahn Pedersen, Modupp 2020 Miljömärkning Svanen och Advokatfirman Delphi.

Lagförslagen i lagrådsremissen Miljö-, social- och arbetsrättsliga hänsyn vid upphandling

Förslag till ändring i förslaget till lag om offentlig upphandling i lagrådsremissen Nytt regelverk om upphandling den 4 juni 2015

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen om offentlig upphandling som den föreslås i lagrådsremissen Nytt regelverk om upphandling den 4 juni 2015

dels att nuvarande 17 kap. 2–14 §§ ska betecknas 17 kap. 6–18 §§, dels att 4 kap. 3 §, 13 kap. 3 §, 16 kap. 1, 10 och 11 §§, 17 kap. 1 §

samt 19 kap. 2 och 27 §§ ska ha följande lydelse,

dels att rubrikerna närmast före nuvarande 17 kap. 2–4 och 6–14 §§ ska sättas närmast före nya 17 kap. 6–8 och 10–18 §§,

dels att rubrikerna närmast efter nuvarande 17 kap. 1 och 5 §§ ska sättas närmast efter nya 17 kap. 5 och 9 §§,

dels att det ska införas fyra nya paragrafer, 17 kap. 2–5 §§, och närmast före 17 kap. 2, 4 och 5 §§ tre nya rubriker av följande lydelse.

Lydelse enligt förslaget i Föreslagen lydelse lagrådsremissen den 4 juni 2015

4kap.

3 §

En upphandlande myndighet bör beakta miljöhänsyn och sociala hänsyn vid offentlig upphandling om upphandlingens art motiverar detta.

En upphandlande myndighet bör beakta miljöhänsyn, sociala och arbetsrättsliga hänsyn vid offentlig upphandling om upphandlingens art motiverar detta.

Prop. 2016/17:163

Bilaga 6

 

 

13 kap.

 

 

 

 

 

 

 

3 §

 

 

 

 

En upphandlande myndighet får

En upphandlande myndighet får

 

utesluta en leverantör från att delta

utesluta en leverantör från att delta

 

i en upphandling, om

 

i en upphandling, om

 

 

 

 

 

1. myndigheten

kan

visa att

 

 

 

 

leverantören

har

åsidosatt

 

 

 

 

tillämpliga miljö-, social- eller

 

 

 

 

arbetsrättsliga skyldigheter,

 

1. leverantören

 

2. leverantören

 

 

 

a) är i konkurs eller är föremål

a) är i konkurs eller är föremål

 

för

insolvens-

eller

för

insolvens-

eller

 

likvidationsförfaranden,

 

likvidationsförfaranden,

 

 

b) är

föremål

för

b) är

föremål

för

 

tvångsförvaltning,

 

tvångsförvaltning,

 

 

c) har

ingått ackordsuppgörelse

c) har

ingått ackordsuppgörelse

127

 

 

 

 

 

 

 

Prop. 2016/17:163

med borgenärer,

 

 

 

 

 

 

med borgenärer,

 

 

 

 

 

 

Bilaga 6

d) har

 

avbrutit

 

 

sin

d) har

 

 

avbrutit

 

 

sin

 

näringsverksamhet, eller

 

 

 

näringsverksamhet, eller

 

 

 

 

 

e) befinner sig i en motsvarande

e) befinner sig i en motsvarande

 

situation till följd av ett liknande

situation till följd av ett liknande

 

förfarande

enligt

nationella

lagar

förfarande

enligt

nationella

lagar

 

och andra författningar,

 

 

 

och andra författningar,

 

 

 

 

 

2. myndigheten på lämpligt sätt

3. myndigheten

kan

visa

 

att

 

kan visa att leverantören gjort sig

leverantören gjort sig skyldig till

 

skyldig till något allvarligt fel i

något

 

allvarligt

 

fel

 

 

i

 

yrkesutövningen

 

som

gör

att

yrkesutövningen

som

gör

 

att

 

leverantörens

 

redbarhet

 

kan

leverantörens

 

redbarhet

 

kan

 

ifrågasättas,

 

 

 

 

 

 

ifrågasättas,

 

 

 

 

 

 

 

 

3. myndigheten

har

tillräckligt

4. myndigheten

har tillräckligt

 

sannolika

indikationer

att

sannolika

indikationer

 

att

 

leverantören

 

har

 

ingått

leverantören

 

har

 

ingått

 

överenskommelser

med

andra

överenskommelser

med

andra

 

leverantörer som syftar till att

leverantörer som syftar till att

 

snedvrida konkurrensen,

 

 

 

snedvrida konkurrensen,

 

 

 

 

 

4. leverantören

 

har

visat

5. leverantören

 

har

 

 

visat

 

allvarliga eller ihållande brister i

allvarliga eller ihållande brister i

 

fullgörandet av

 

något

materiellt

fullgörandet av

något

materiellt

 

krav enligt ett tidigare kontrakt

krav enligt ett tidigare kontrakt

 

enligt denna lag, ett tidigare

enligt denna lag, ett tidigare

 

kontrakt

med

en

upphandlande

kontrakt

med

en

upphandlande

 

enhet enligt lagen (0000:000) om

enhet enligt lagen (0000:000) om

 

upphandling

 

 

 

 

inom

upphandling

 

 

 

 

inom

 

försörjningssektorerna

eller

en

försörjningssektorerna

eller

 

en

 

tidigare

koncession

enligt

lagen

tidigare

koncession

enligt

lagen

 

(0000:000)

om

 

upphandling

av

(0000:000)

om

upphandling

av

 

koncessioner,

och

detta

 

har

koncessioner,

och

detta

 

har

 

medfört att det tidigare kontraktet

medfört att det tidigare kontraktet

 

sagts upp i förtid eller lett till

sagts upp i förtid eller lett till

 

skadestånd

eller

jämförbara

skadestånd

 

eller

jämförbara

 

påföljder,

 

 

 

 

 

 

 

påföljder,

 

 

 

 

 

 

 

 

 

5. myndigheten inte kan undvika

6. myndigheten inte kan undvika

 

en snedvridning

av

konkurrensen

en snedvridning

av

konkurrensen

 

eller inte kan garantera en

eller inte kan garantera en

 

likabehandling

av

leverantörerna

likabehandling

av

leverantörerna

 

på grund av jäv och detta inte kan

på grund av jäv och detta inte kan

 

avhjälpas

genom andra mindre

avhjälpas

genom andra mindre

 

ingripande åtgärder än uteslutning

ingripande åtgärder än uteslutning

 

av leverantören,

 

 

 

 

 

 

av leverantören,

 

 

 

 

 

 

 

6. myndigheten

genom

andra

7. myndigheten

genom

andra

 

mindre

ingripande

åtgärder

än

mindre

ingripande

åtgärder

 

än

 

uteslutning

av

leverantören

inte

uteslutning

av

leverantören

inte

 

kan avhjälpa en snedvridning av

kan avhjälpa en snedvridning av

 

konkurrensen på grund av ett

konkurrensen på grund av ett

 

sådant

tidigare

 

deltagande

 

från

sådant

tidigare

deltagande

 

från

 

leverantörens sida som avses i

leverantörens

sida

som

avses

i

128

4 kap. 9 §,

 

 

 

 

 

 

 

4 kap. 9 §,

 

 

 

 

 

 

 

 

7. leverantören

i

allvarlig

omfattning

 

 

a)har lämnat oriktiga uppgifter om den information som kan begäras för kontroll av att det inte finns grund för att utesluta leverantören från att delta i upphandlingen enligt 1–7 §§ eller av att leverantören uppfyller tillämpliga kvalificeringskrav enligt 14 kap. 1–5 §§,

b)har undanhållit sådan information, eller

c)inte har kunnat lämna de kompletterande dokument som myndigheten har begärt in enligt 15 kap. 4–6 §§, eller

8. leverantören otillbörligt har försökt att påverka den upphandlande myndighetens beslutsprocess eller tillägna sig sekretessbelagda uppgifter som kan ge leverantören otillbörliga fördelar i upphandlingen eller av oaktsamhet har lämnat vilseledande uppgifter som kan ha en väsentlig inverkan på de beslut som fattas under upphandlingen i fråga om uteslutning av leverantörer, urval av leverantörer som kan tilldelas kontrakt och tilldelning av kontrakt.

8. leverantören

i

allvarlig Prop. 2016/17:163

omfattning

 

Bilaga 6

a)har lämnat oriktiga uppgifter om den information som kan begäras för kontroll av att det inte finns grund för att utesluta leverantören från att delta i upphandlingen enligt 1–7 §§ eller av att leverantören uppfyller tillämpliga kvalificeringskrav enligt 14 kap. 1–5 §§,

b)har undanhållit sådan information, eller

c)inte har kunnat lämna de kompletterande dokument som myndigheten har begärt in enligt 15 kap. 4–6 §§, eller

9. leverantören otillbörligt har försökt att påverka den upphandlande myndighetens beslutsprocess eller tillägna sig sekretessbelagda uppgifter som kan ge leverantören otillbörliga fördelar i upphandlingen eller av oaktsamhet har lämnat vilseledande uppgifter som kan ha en väsentlig inverkan på de beslut som fattas under upphandlingen i fråga om uteslutning av leverantörer, urval av leverantörer som kan tilldelas kontrakt och tilldelning av kontrakt.

16 kap.

1 §

En upphandlande myndighet ska tilldela den leverantör ett kontrakt vars anbud är det ekonomiskt mest fördelaktiga för myndigheten.

Vilket anbud som är det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet ska utvärderas på grundval av

1.bästa förhållandet mellan pris och kvalitet,

2.kostnad, eller

3.pris.

Om en leverantörs anbud inte stämmer överens med tillämpliga miljö-, social- och arbetsrättsliga skyldigheter, får myndigheten besluta att leverantören inte ska tilldelas kontraktet.

129

Prop. 2016/17:163

Bilaga 6

10 §

Om ett anbud förefaller vara onormalt lågt, ska den upphandlande myndigheten skriftligen begära att leverantören lämnar en förklaring till det låga priset. En sådan begäran om förklaring kan gälla

1.om leverantören kan utnyttja särskilt kostnadseffektiva metoder för att fullgöra kontraktet,

2.om leverantören kan utnyttja tekniska lösningar eller ovanligt gynnsamma förhållanden för att fullgöra kontraktet,

3.egenarten hos de varor, tjänster eller byggentreprenader som föreslås av leverantören,

4.hur leverantören avser att fullgöra kontraktet med avseende på tillämpliga miljö-, social- och arbetsrättsliga skyldigheter,

4. om leverantören kan få statligt

5. om leverantören kan få statligt

stöd, eller

stöd, eller

5. skyldigheterna som avses i

6. skyldigheterna som avses i

17 kap. 2–5 §§.

17 kap. 6–9 §§.

11 §

En upphandlande myndighet ska förkasta en leverantörs anbud om den finner att priset är onormalt lågt och leverantören inte på ett tillfredsställande sätt kunnat förklara det låga priset.

En upphandlande myndighet ska också förkasta en leverantörs anbud om den finner att det onormalt låga priset beror på att anbudet inte stämmer överens med tillämpliga miljö-, social- och arbetsrättsliga skyldigheter.

17 kap.

1 §

En upphandlande myndighet får ställa särskilda sociala, miljömässiga och andra villkor för hur ett kontrakt ska fullgöras. Dessa villkor ska vara kopplade till kontraktsföremålet i den mening som avses i 16 kap. 3 §.

Villkoren ska anges i upphandlingsdokumenten.

En upphandlande myndighet får ställa särskilda miljömässiga, sociala, arbetsrättsliga och andra villkor för hur ett kontrakt ska fullgöras.

Av 2 och 4 §§ framgår att en upphandlande myndighet i vissa fall är skyldig att ställa särskilda arbetsrättsliga villkor.

Särskilda villkor för fullgörande av kontrakt ska vara kopplade till kontraktsföremålet i den mening som avses i 16 kap. 3 § och anges i upphandlingsdokumenten.

130

Särskilda arbetsrättsliga villkor

Prop. 2016/17:163

2 §

 

 

 

 

 

Bilaga 6

 

 

 

 

 

 

En

upphandlande myndighet

 

ska, om det är behövligt, ställa

 

särskilda arbetsrättsliga villkor för

 

fullgörande av kontrakt i form av

 

villkor om lön, semester och

 

arbetstid som

arbetstagarna som

 

ska utföra arbetet enligt kontraktet

 

minst ska tillförsäkras.

 

 

Myndigheten ska

också ställa

 

villkor om att leverantören ska

 

säkerställa

 

att

dennes

 

underleverantörer

 

som

direkt

 

medverkar

till

 

att

fullgöra

 

kontraktet uppfyller de villkor som

 

har ställts enligt första stycket.

 

De

särskilda

 

arbetsrättsliga

 

villkor

som

den

upphandlande

 

myndigheten får ställa kan avse

 

försäkringar,

 

tjänstepension,

 

annan ledighet än semester eller

 

andra villkor för arbetet.

 

 

3 §

Nivåerna på villkoren enligt 2 § ska anges enligt de lägsta nivåer som följer av ett centralt kollektivavtal som tillämpas i hela Sverige på motsvarande arbetstagare i den aktuella branschen. Villkoren ska dock alltid minst motsvara de nivåer som följer av lag.

När en upphandlande myndighet ska ange nivån på villkoren, ska myndigheten ge de centrala arbetstagar- och arbetsgivar- organisationer som har slutit det centrala kollektivavtal som nivån på villkoren ska motsvara enligt 2 § tillfälle att yttra sig, om det inte är obehövligt.

Om myndigheten inte kan ange nivån för ett villkor enligt 2 § är den inte skyldig att ställa villkoret.

131

Prop. 2016/17:163

Bilaga 6

132

Arbetsrättsliga villkor när arbetet inte utförs enligt svensk rätt

4 §

En upphandlande myndighet ska, om det är behövligt, ställa särskilda arbetsrättsliga villkor för fullgörande av kontrakt i form av villkor i enlighet med ILO:s kärnkonventioner, om arbetet utförs under sådana förhållanden att svensk rätt inte är tillämplig.

Myndigheten ska också ställa villkor om att leverantören ska säkerställa att dennes underleverantörer som direkt medverkar till att fullgöra kontraktet uppfyller de villkor som har ställts enligt första stycket.

Villkoren får avse att de bestämmelser som gäller där arbetet utförs ska följas. Regeringen kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela närmare föreskrifter om villkoren.

Hur leverantören uppfyller de arbetsrättsliga villkoren

5 §

Även om de särskilda arbetsrättsliga villkoren inte är uppfyllda, ska en leverantör anses uppfylla villkoren, om kontraktet fullgörs enligt motsvarande villkor i ett centralt kollektivavtal som tillämpas i hela Sverige på motsvarande arbetstagare i den aktuella branschen. En leverantör som är bunden av ett sådant centralt kollektivavtal kan även tillämpa villkor ur ett lokalt kollektivavtal som är slutet med stöd av ett sådant centralt kollektivavtal.

Leverantören ska också anses uppfylla de arbetsrättsliga villkoren om den är en arbetsgivare som omfattas av tillämpningsområdet för lagen (1999:678) om utstationering av

 

 

 

 

 

arbetstagare

och

kontraktet

Prop. 2016/17:163

 

 

 

 

 

fullgörs enligt motsvarande villkor

Bilaga 6

 

 

 

 

 

om arbets- och anställningsvillkor

 

 

 

 

 

 

enligt samma lag.

 

 

 

 

 

 

 

 

Om

det

saknas förutsättningar

 

 

 

 

 

 

för en leverantör att uppfylla ett

 

 

 

 

 

 

villkor som ställts enligt 2 § tredje

 

 

 

 

 

 

stycket, ska villkoret ändå anses

 

 

 

 

 

 

uppfyllt om leverantören tillämpar

 

 

 

 

 

 

motsvarande

villkor

för

sina

 

 

 

 

 

 

anställda.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

19 kap.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2 §

 

 

 

 

 

 

Vid offentlig upphandling enligt

Vid offentlig upphandling enligt

 

detta kapitel tillämpas

 

detta kapitel tillämpas

 

 

 

– 1 kap. (lagens innehåll och

– 1 kap. (lagens innehåll och

 

definitioner),

 

 

 

definitioner),

 

 

 

 

2

kap.

(lagens

2

 

kap.

(lagens

 

tillämpningsområde),

 

tillämpningsområde),

 

 

 

– 3 kap. (undantag från lagens

– 3 kap. (undantag från lagens

 

tillämpningsområde),

 

tillämpningsområde),

 

 

 

4

kap.

(allmänna

4

 

kap.

(allmänna

 

bestämmelser), utom 4–6 §§ med

bestämmelser), utom 4–6 §§ med

 

grundläggande bestämmelser samt

grundläggande bestämmelser samt

 

10–14 §§ om tilldelning av ett

10–14 §§ om tilldelning av ett

 

kontrakt i separata delar,

 

kontrakt i separata delar,

 

 

 

7

kap.

(ramavtal,

7

 

kap.

(ramavtal,

 

inköpscentraler

och

annan

inköpscentraler

och

 

annan

 

samordnad

upphandling),

utom

samordnad

upphandling),

utom

 

14–23 §§ om gränsöverskridande

14–23 §§ om gränsöverskridande

 

gemensam upphandling,

 

gemensam upphandling,

 

 

 

– 8 kap. 1–14 §§ (dynamiska

– 8 kap. 1–14 §§ (dynamiska

 

inköpssystem), utom 6 § om

inköpssystem), utom 6 § om

 

ändringar i giltighetstiden, 8 och

ändringar i giltighetstiden, 8 och

 

11 §§ om tidsfrister samt 12 och

11 §§ om tidsfrister samt 12 och

 

13 §§ om tilldelning av kontrakt

13 §§ om tilldelning av kontrakt

 

och

egen

försäkran

av

och

egen

försäkran

av

 

leverantörer,

 

 

 

leverantörer,

 

 

 

 

– 8 kap. 15–28 §§ (elektroniska

– 8 kap. 15–28 §§ (elektroniska

 

auktioner),

 

 

 

auktioner),

 

 

 

 

 

– 9 kap. 6 § (uppgifter och

– 9 kap. 6 § (uppgifter och

 

hänvisningar som inte får ingå i

hänvisningar som inte får ingå i

 

tekniska specifikationer),

 

tekniska specifikationer),

 

 

– 9 kap. 12–15 §§ (märken),

– 9 kap. 12–15 §§ (märken),

 

– 14 kap. 2 § (behörighet att

– 14 kap. 2 § (behörighet att

 

utöva yrkesverksamhet),

 

utöva yrkesverksamhet),

 

 

 

– 17 kap. 1 § (särskilda villkor

– 17 kap. 1–5 §§ (särskilda

 

för fullgörande av kontrakt),

villkor

för

fullgörande

av

 

20

kap.

(avtalsspärr,

kontrakt),

 

 

 

 

133

Prop. 2016/17:163

överprövning och skadestånd),

 

20

kap.

(avtalsspärr,

Bilaga 6

21

kap.

överprövning och skadestånd),

 

(upphandlingsskadeavgift), och

 

21

kap.

 

– 22 kap. (tillsyn).

 

(upphandlingsskadeavgift), och

 

 

 

 

– 22 kap. (tillsyn).

 

27 §

Om ett anbud förefaller vara onormalt lågt, ska den upphandlande myndigheten skriftligen begära att leverantören lämnar en förklaring till det låga priset.

Myndigheten ska förkasta en leverantörs anbud om den finner att priset är onormalt lågt och leverantören inte på ett tillfredsställande sätt kunnat förklara det låga priset.

Myndigheten ska också förkasta en leverantörs anbud om den finner att det onormalt låga priset beror på att anbudet inte stämmer överens med tillämpliga miljö-, social- och arbetsrättsliga skyldigheter.

Förslag till ändring i förslaget till lag om upphandling inom försörjningssektorerna i lagrådsremissen Nytt regelverk om upphandling den 4 juni 2015

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen om upphandling inom försörjningssektorerna som den föreslås i lagrådsremissen Nytt regelverk om upphandling den 4 juni 2015

dels att nuvarande 16 kap. 2–14 §§ ska betecknas 16 kap. 6–18 §§, dels att 4 kap. 3 §, 13 kap. 4 §, 15 kap. 1, 10 och 11 §§, 16 kap. 1 §

samt 19 kap. 2 och 27 §§ ska ha följande lydelse,

dels att rubrikerna närmast före nuvarande 16 kap. 2–4 §§ och 6–14 §§ ska sättas närmast före nya 16 kap. 6–8 och 10–18 §§,

dels att rubrikerna närmast efter nuvarande 16 kap. 1 och 5 §§ ska sättas närmast efter nya 16 kap. 5 och 9 §§,

dels att det ska införas fyra nya paragrafer, 16 kap. 2–5 §§, och närmast före 16 kap. 2, 4 och 5 §§ tre nya rubriker av följande lydelse.

Lydelse enligt förslaget i Föreslagen lydelse lagrådsremissen den 4 juni 2015

4 kap.

3 §

En upphandlande enhet bör beakta miljöhänsyn och sociala hänsyn vid upphandling om upphandlingens art motiverar detta.

En upphandlande enhet bör beakta miljöhänsyn, sociala och arbetsrättsliga hänsyn vid upphandling om upphandlingens art motiverar detta.

134

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

13 kap.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

4 §

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

En

upphandlande

enhet

 

får,

En

upphandlande

enhet

 

får,

utöver

vad

som

följer

av 1

och

utöver

vad

som

följer

av 1

och

2 §§, utesluta en leverantör från att

2 §§, utesluta en leverantör från att

delta

i

ett

kvalificeringssystem

delta

i

ett

kvalificeringssystem

eller i en upphandling, om

 

 

 

eller i en upphandling, om

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1. enheten

 

kan

 

visa

 

att

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

leverantören

 

har

 

åsidosatt

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

tillämpliga miljö-, social- eller

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

arbetsrättsliga skyldigheter,

 

 

1. leverantören

 

 

 

 

 

 

2. leverantören

 

 

 

 

 

 

a) är i konkurs eller är föremål

a) är i konkurs eller är föremål

för

 

insolvens-

 

 

eller

för

 

insolvens-

 

 

 

eller

likvidationsförfaranden,

 

 

 

likvidationsförfaranden,

 

 

 

b) är

 

 

 

föremål

 

 

 

för

b) är

 

 

 

föremål

 

 

 

för

tvångsförvaltning,

 

 

 

 

 

tvångsförvaltning,

 

 

 

 

 

c) har

ingått

ackordsuppgörelse

c) har

ingått

ackordsuppgörelse

med borgenärer,

 

 

 

 

 

 

med borgenärer,

 

 

 

 

 

 

d) har

 

 

avbrutit

 

 

sin

d) har

 

 

avbrutit

 

 

sin

näringsverksamhet, eller

 

 

 

näringsverksamhet, eller

 

 

 

e) befinner sig i en motsvarande

e) befinner sig i en motsvarande

situation till följd av ett liknande

situation till följd av ett liknande

förfarande enligt

nationella

lagar

förfarande enligt

nationella

lagar

och andra författningar,

 

 

 

 

och andra författningar,

 

 

 

 

2. enheten på lämpligt sätt kan

3. enheten

 

kan

 

visa

 

att

visa att leverantören gjort sig

leverantören gjort sig skyldig till

skyldig till något allvarligt fel i

något

 

allvarligt

 

fel

 

i

yrkesutövningen

som

 

gör

att

yrkesutövningen

som

 

gör

att

leverantörens

 

redbarhet

 

kan

leverantörens

 

redbarhet

 

kan

ifrågasättas,

 

 

 

 

 

 

 

 

ifrågasättas,

 

 

 

 

 

 

 

 

3. enheten

 

har

 

tillräckligt

4. enheten

 

har

 

tillräckligt

sannolika

indikationer

att

sannolika

indikationer

att

leverantören

 

 

har

 

 

ingått

leverantören

 

 

har

 

 

ingått

överenskommelser

med

 

andra

överenskommelser

med

 

andra

leverantörer som syftar till att

leverantörer som syftar till att

snedvrida konkurrensen,

 

 

 

snedvrida konkurrensen,

 

 

 

4. leverantören

 

har

 

visat

5. leverantören

 

har

 

visat

allvarliga eller ihållande brister i

allvarliga eller ihållande brister i

fullgörandet

av

något

materiellt

fullgörandet

av

något

materiellt

krav enligt ett tidigare kontrakt

krav enligt ett tidigare kontrakt

enligt

 

lagen

 

(0000:000)

 

om

enligt

 

lagen

 

(0000:000)

 

om

offentlig

upphandling,

ett

tidigare

offentlig

upphandling,

ett

tidigare

kontrakt

med

en

upphandlande

kontrakt

med

en

upphandlande

enhet enligt denna lag eller en

enhet enligt denna lag eller en

tidigare

koncession

enligt

lagen

tidigare

koncession

enligt

lagen

(0000:000)

om

upphandling

av

(0000:000)

om

upphandling

av

koncessioner,

och

 

detta

 

har

koncessioner,

och

 

detta

 

har

medfört att det tidigare kontraktet

medfört att det tidigare kontraktet

sagts upp i förtid eller lett till

sagts upp i förtid eller lett till

skadestånd

 

eller

 

jämförbara

skadestånd

 

eller

 

jämförbara

Prop. 2016/17:163

Bilaga 6

135

Prop. 2016/17:163

påföljder,

 

 

Bilaga 6

5. enheten inte kan undvika en

 

snedvridning

av

konkurrensen

 

eller inte kan garantera en

 

likabehandling

av

leverantörerna

 

på grund av jäv och detta inte kan

 

avhjälpas genom

andra mindre

 

ingripande åtgärder än uteslutning

 

av leverantören,

 

 

6.enheten genom andra mindre ingripande åtgärder än uteslutning av leverantören inte kan avhjälpa en snedvridning av konkurrensen på grund av ett sådant tidigare deltagande från leverantörens sida som avses i 4 kap. 6 §,

7.leverantören i allvarlig omfattning

a) har lämnat oriktiga uppgifter om den information som kan begäras för kontroll av att det inte finns grund för att utesluta leverantören från att delta i kvalificeringssystemet eller upphandlingen enligt 1–8 §§ eller 14 kap. 10 § eller av att leverantören uppfyller fastställda villkor för uteslutning och

kvalificering enligt 14 kap. 8 och

 

9 §§,

 

 

 

 

 

 

 

 

b) har

undanhållit

sådan

 

information, eller

 

 

 

 

c) inte

har

kunnat

 

lämna

de

 

kompletterande

dokument

som

 

enheten har begärt in med stöd av

 

14 kap. 10 §, eller

 

 

 

 

8. leverantören

otillbörligt

har

 

försökt

att

 

påverka

den

 

upphandlande

 

 

 

enhetens

 

beslutsprocess

eller

tillägna

sig

 

sekretessbelagda

uppgifter

som

 

kan

ge

leverantören

otillbörliga

 

fördelar

i kvalificeringssystemet

 

eller

upphandlingen

 

eller

av

 

oaktsamhet

 

har

 

lämnat

 

vilseledande uppgifter som kan ha

 

en väsentlig inverkan på de beslut

 

som fattas under förfarandet i

 

fråga

 

om

 

uteslutning

av

 

leverantörer

från deltagande i

136

kvalificeringssystemet

 

 

eller

påföljder,

6.enheten inte kan undvika en snedvridning av konkurrensen eller inte kan garantera en likabehandling av leverantörerna på grund av jäv och detta inte kan avhjälpas genom andra mindre ingripande åtgärder än uteslutning av leverantören,

7.enheten genom andra mindre ingripande åtgärder än uteslutning av leverantören inte kan avhjälpa en snedvridning av konkurrensen på grund av ett sådant tidigare deltagande från leverantörens sida som avses i 4 kap. 6 §,

8.leverantören i allvarlig omfattning

a) har lämnat oriktiga uppgifter om den information som kan begäras för kontroll av att det inte finns grund för att utesluta leverantören från att delta i kvalificeringssystemet eller upphandlingen enligt 1–8 §§ eller 14 kap. 10 § eller av att leverantören uppfyller fastställda villkor för uteslutning och

kvalificering enligt 14 kap. 8 och

9§§,

b)har undanhållit sådan information, eller

c)inte har kunnat lämna de kompletterande dokument som enheten har begärt in med stöd av 14 kap. 10 §, eller

9. leverantören otillbörligt har försökt att påverka den upphandlande enhetens beslutsprocess eller tillägna sig sekretessbelagda uppgifter som kan ge leverantören otillbörliga fördelar i kvalificeringssystemet eller upphandlingen eller av oaktsamhet har lämnat vilseledande uppgifter som kan ha en väsentlig inverkan på de beslut som fattas under förfarandet i fråga om uteslutning av leverantörer från deltagande i kvalificeringssystemet eller

upphandlingen, urval av leverantörer som ska kvalificeras i kvalificeringssystemet och tilldelning av kontrakt.

upphandlingen,

urval

av

Prop. 2016/17:163

leverantörer som ska kvalificeras i

Bilaga 6

kvalificeringssystemet

och

 

tilldelning av kontrakt.

 

 

15 kap.

1 §

En upphandlande enhet ska tilldela den leverantör ett kontrakt vars anbud är det ekonomiskt mest fördelaktiga för enheten.

Vilket anbud som är det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet ska utvärderas på grundval av

1.bästa förhållandet mellan pris och kvalitet,

2.kostnad, eller

3.pris.

Om en leverantörs anbud inte stämmer överens med tillämpliga miljö-, social- och arbetsrättsliga skyldigheter, får enheten besluta att leverantören inte ska tilldelas kontraktet.

10 §

Om ett anbud förefaller vara onormalt lågt, ska den upphandlande enheten skriftligen begära att leverantören lämnar en förklaring till det låga priset. En sådan begäran om förklaring kan gälla

1.om leverantören kan utnyttja särskilt kostnadseffektiva metoder för att fullgöra kontraktet,

2.om leverantören kan utnyttja tekniska lösningar eller ovanligt gynnsamma förhållanden för att fullgöra kontraktet,

3.egenarten hos de varor, tjänster eller byggentreprenader som föreslås av leverantören,

4.hur leverantören avser att fullgöra kontraktet med avseende på tillämpliga miljö-, social- och

4.om leverantören kan få statligt stöd, eller

5.skyldigheterna som avses i 16 kap. 2–5 §§.

arbetsrättsliga skyldigheter,

5.om leverantören kan få statligt stöd, eller

6.skyldigheterna som avses i 16 kap. 6–9 §§.

11 §

En upphandlande enhet ska förkasta en leverantörs anbud om den finner att priset är onormalt lågt och leverantören inte på ett tillfredsställande sätt kunnat förklara det låga priset.

En upphandlande enhet ska också förkasta en leverantörs

anbud om den finner

att

det

onormalt priset beror

att

anbudet inte stämmer överens med

tillämpliga miljö-, social- och

arbetsrättsliga skyldigheter.

137

Prop. 2016/17:163

Bilaga 6

16 kap.

1 §

En upphandlande enhet får ställa särskilda sociala, miljömässiga och andra villkor för hur ett kontrakt ska fullgöras. Dessa villkor ska vara kopplade till kontraktsföremålet i den mening som avses i 15 kap. 3 §. Villkoren ska anges i upphandlingsdokumenten.

En upphandlande enhet får ställa särskilda miljömässiga, sociala, arbetsrättsliga och andra villkor för hur ett kontrakt ska fullgöras.

Av 2 och 4 §§ framgår att en upphandlande enhet i vissa fall är skyldig att ställa särskilda arbetsrättsliga villkor.

Särskilda villkor för fullgörande av kontrakt ska vara kopplade till kontraktsföremålet i den mening som avses i 15 kap. 3 § och anges i upphandlingsdokumenten.

Särskilda arbetsrättsliga villkor som ska ställas

2 §

En upphandlande enhet ska, om det är behövligt, ställa särskilda arbetsrättsliga villkor för fullgörande av kontrakt i form av villkor om lön, semester och arbetstid som arbetstagarna som ska utföra arbetet enligt kontraktet minst ska tillförsäkras.

Enheten ska också ställa villkor om att leverantören ska säkerställa att dennes underleverantörer som direkt medverkar till att fullgöra kontraktet uppfyller de villkor som har ställts enligt första stycket.

De särskilda arbetsrättsliga villkor som den upphandlande enheten får ställa kan avse försäkringar, tjänstepension, annan ledighet än semester eller andra villkor för arbetet.

 

3 §

 

 

 

 

Nivåerna på villkoren enligt 2 §

 

ska anges enligt de lägsta nivåer

 

som följer av ett centralt

 

kollektivavtal som tillämpas i hela

 

Sverige

motsvarande

 

arbetstagare

i

den

aktuella

 

branschen.

Villkoren

ska dock

138

alltid minst motsvara de nivåer

som följer av lag.

 

 

När en upphandlande enhet ska

Prop. 2016/17:163

ange nivån

villkoren,

ska

Bilaga 6

myndigheten

ge

de

centrala

 

arbetstagar- och arbetsgivar-

 

organisationer som har slutit det

 

centrala kollektivavtal

som

nivån

 

på villkoren

ska

motsvara

enligt

 

2 § tillfälle att yttra sig, om det inte är obehövligt.

Om enheten inte kan ange nivån för ett villkor enligt 2 § är den inte skyldig att ställa villkoret.

Arbetsrättsliga villkor när arbetet inte utförs enligt svensk rätt

4 §

En upphandlande enhet ska, om det är behövligt, ställa särskilda arbetsrättsliga villkor för fullgörande av kontrakt i form av villkor i enlighet med ILO:s kärnkonventioner, om arbetet utförs under sådana förhållanden att svensk rätt inte är tillämplig.

Enheten ska också ställa villkor om att leverantören ska säkerställa att dennes underleverantörer som direkt medverkar till att fullgöra kontraktet uppfyller de villkor som har ställts enligt första stycket.

Villkoren får avse att de bestämmelser som gäller där arbetet utförs ska följas. Regeringen kan med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen meddela närmare föreskrifter om villkoren.

Hur leverantören uppfyller uppställda villkor

5 §

 

 

 

 

 

Även

om

de

särskilda

 

arbetsrättsliga

villkoren

inte

är

 

uppfyllda ska en leverantör anses

 

uppfylla

villkoren, om kontraktet

 

fullgörs enligt motsvarande villkor

 

i ett centralt kollektivavtal som

 

tillämpas i hela Sverige på

 

motsvarande arbetstagare i

den

139

 

 

 

 

 

Prop. 2016/17:163

Bilaga 6

140

aktuella branschen. En leverantör som är bunden av ett sådant centralt kollektivavtal kan även tillämpa villkor ur ett lokalt kollektivavtal som är slutet med stöd av ett sådant centralt kollektivavtal.

Leverantören ska också anses uppfylla de arbetsrättsliga villkoren om den är en arbetsgivare som omfattas av tillämpningsområdet för lagen (1999:678) om utstationering av arbetstagare och kontraktet fullgörs enligt motsvarande villkor om arbets- och anställningsvillkor enligt samma lag.

Om det saknas förutsättningar för en leverantör att uppfylla ett villkor som ställts enligt 2 § tredje stycket, ska villkoret ändå anses uppfyllt om leverantören tillämpar motsvarande villkor för sina anställda.

 

 

 

 

19 kap.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2 §

 

 

 

 

Vid

upphandling enligt

detta

Vid

upphandling enligt

detta

kapitel tillämpas

 

 

kapitel tillämpas

 

 

– 1 kap. (lagens innehåll och

– 1 kap. (lagens innehåll och

definitioner),

 

 

 

definitioner),

 

 

 

2

kap.

(lagens

2

kap.

(lagens

tillämpningsområde),

 

 

tillämpningsområde),

 

 

– 3 kap. (undantag från lagens

– 3 kap. (undantag från lagens

tillämpningsområde),

 

 

tillämpningsområde),

 

 

4

kap.

(allmänna

4

kap.

(allmänna

bestämmelser), utom 7–11 §§ om

bestämmelser), utom 7–11 §§ om

tilldelning av ett kontrakt i

tilldelning av ett kontrakt i

separata delar,

 

 

 

separata delar,

 

 

 

7

kap.

(ramavtal,

7

kap.

(ramavtal,

inköpscentraler

och

 

annan

inköpscentraler

och

 

annan

samordnad upphandling), utom 9–

samordnad upphandling), utom 9–

18 §§

om

gränsöverskridande

18 §§

om

gränsöverskridande

gemensam upphandling,

 

 

gemensam upphandling,

 

 

– 8 kap. 1–14 §§ (dynamiska

– 8 kap. 1–14 §§ (dynamiska

inköpssystem), utom 6 § om

inköpssystem), utom 6 § om

ändringar i giltighetstiden, 8 och

ändringar i giltighetstiden, 8 och

11 §§ om tidsfrister samt 12 och

11 §§ om tidsfrister samt 12 och

13 §§ om tilldelning av kontrakt

13 §§ om tilldelning av kontrakt

och

egen

försäkran

av

och

egen

försäkran

av

leverantörer,

 

 

 

leverantörer,

 

 

 

– 8 kap. 15–28 §§ (elektroniska

– 8 kap. 15–28 §§ (elektroniska

Prop. 2016/17:163

auktioner),

 

 

auktioner),

 

 

 

Bilaga 6

– 9 kap. 6 § (uppgifter och

– 9 kap. 6 § (uppgifter och

 

hänvisningar som inte får ingå i

hänvisningar som inte får ingå i

 

tekniska specifikationer),

tekniska specifikationer),

 

 

– 9 kap. 13–16 §§ (märken),

– 9 kap. 13–16 §§ (märken),

 

 

– 16 kap. 1 § (särskilda villkor

– 16 kap. 1–5 §§ (särskilda

 

för fullgörande av kontrakt),

villkor

för

fullgörande

av

 

 

 

 

 

kontrakt),

 

 

 

 

20

kap.

(avtalsspärr,

20

kap.

(avtalsspärr,

 

överprövning och skadestånd),

överprövning och skadestånd),

 

 

 

21

kap.

 

21

 

kap.

 

(upphandlingsskadeavgift), och

(upphandlingsskadeavgift), och

 

– 22 kap. (tillsyn).

 

– 22 kap. (tillsyn).

 

 

 

27 §

Om ett anbud förefaller vara onormalt lågt, ska den upphandlande enheten skriftligen begära att leverantören lämnar en förklaring till det låga priset.

Enheten ska förkasta en leverantörs anbud om den finner att priset är onormalt lågt och leverantören inte på ett tillfredsställande sätt kunnat förklara det låga priset.

Enheten ska också förkasta en leverantörs anbud om den finner att det onormalt låga priset beror på att anbudet inte stämmer överens med tillämpliga miljö-, social- och arbetsrättsliga skyldigheter.

Förslag till ändring i förslaget till lag om upphandling av koncessioner i lagrådsremissen Nytt regelverk om upphandling den 4 juni 2015

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen om upphandling av koncessioner som den föreslås i lagrådsremissen Nytt regelverk om upphandling den 4 juni 2015

dels att nuvarande 14 kap. 1–13 §§ ska betecknas 14 kap. 6–18 §§, dels att 4 kap. 3 §, 11 kap. 4 § och 15 kap. 4 § ska ha följande lydelse, dels att rubrikerna närmast före nuvarande 14 kap. 1–3 och 5–13 §§

ska sättas närmast före nya 14 kap. 6–8 och 10–18 §§,

dels att rubrikerna närmast efter nuvarande rubrik till 14 kap. och efter nuvarande 14 kap. 4 § ska sättas närmast efter nya 14 kap. 5 och 9 §§,

dels att det ska införas fem nya paragrafer, 14 kap. 1–5 §§, och närmast före 14 kap. 1 och 4 och 5 §§ tre nya rubriker av följande lydelse.

141

Prop. 2016/17:163

Bilaga 6

142

Lydelse enligt förslaget i Föreslagen lydelse lagrådsremissen den 4 juni 2015

 

 

 

 

4 kap.

 

 

 

 

 

 

 

3 §

 

 

En

upphandlande

myndighet

En upphandlande

myndighet

eller enhet bör beakta miljöhänsyn

eller enhet bör beakta miljöhänsyn,

och

sociala

hänsyn

vid

sociala och arbetsrättsliga hänsyn

upphandling av

koncessioner

om

vid

upphandling av

koncessioner

upphandlingens

art

motiverar

om

upphandlingens art motiverar

detta.

 

 

 

 

detta.

 

 

 

 

 

 

11 kap.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

4 §

 

 

 

 

 

 

En upphandlande

myndighet

En upphandlande

myndighet

eller enhet får utesluta en

eller enhet får utesluta en

leverantör från att delta i en

leverantör från att delta i en

upphandling, om

 

 

 

 

upphandling, om

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1. myndigheten eller enheten kan

 

 

 

 

 

 

visa att leverantören har åsidosatt

 

 

 

 

 

 

tillämpliga miljö-, social- eller

 

 

 

 

 

 

arbetsrättsliga skyldigheter,

 

1. leverantören

 

 

 

 

2. leverantören

 

 

 

 

a) är i konkurs eller är föremål

a) är i konkurs eller är föremål

för

insolvens-

 

 

eller

för

insolvens-

 

 

eller

likvidationsförfaranden,

 

 

likvidationsförfaranden,

 

 

b) är

föremål

 

för

b) är

 

föremål

 

för

tvångsförvaltning,

 

 

 

tvångsförvaltning,

 

 

 

 

c) har ingått ackordsuppgörelse

c) har ingått

ackordsuppgörelse

med borgenärer,

 

 

 

 

med borgenärer,

 

 

 

 

d) har

avbrutit

 

sin

d) har

 

avbrutit

 

sin

näringsverksamhet, eller

 

 

näringsverksamhet, eller

 

 

e) befinner sig i en motsvarande

e) befinner sig i en motsvarande

situation till följd av ett liknande

situation till följd av ett liknande

förfarande

enligt

nationella

lagar

förfarande

enligt

nationella

lagar

och andra författningar,

 

 

och andra författningar,

 

 

2. myndigheten eller enheten

3. myndigheten

eller

enheten

lämpligt sätt kan visa att

kan visa att leverantören gjort sig

leverantören gjort sig skyldig till

skyldig till något allvarligt fel i

något

allvarligt

 

fel

i

yrkesutövningen

som

gör

att

yrkesutövningen

som

gör att

leverantörens

redbarhet

kan

leverantörens

redbarhet

kan

ifrågasättas,

 

 

 

 

 

ifrågasättas,

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

3. myndigheten eller enheten har

4. myndigheten eller enheten har

tillräckligt

sannolika

indikationer

tillräckligt

sannolika

indikationer

på att leverantören har ingått

på att leverantören har ingått

överenskommelser

med

andra

överenskommelser

 

med

andra

leverantörer som syftar till att

leverantörer som syftar till att

snedvrida konkurrensen,

 

 

snedvrida konkurrensen,

 

 

4. leverantören

 

har

 

visat

5. leverantören

 

har

 

visat

allvarliga

eller ihållande

brister i

allvarliga

eller

ihållande

brister i

fullgörandet av

något

materiellt

fullgörandet

av

något

materiellt

Prop. 2016/17:163

krav enligt ett tidigare kontrakt

krav

enligt

ett

tidigare

kontrakt

Bilaga 6

enligt

lagen

 

(0000:000)

om

enligt

lagen

 

(0000:000)

om

 

offentlig

upphandling,

ett

tidigare

offentlig

upphandling,

ett

tidigare

 

kontrakt

med

en

upphandlande

kontrakt

med

en

upphandlande

 

enhet enligt lagen (0000:000) om

enhet enligt lagen (0000:000) om

 

upphandling

 

 

 

 

inom

upphandling

 

 

 

 

 

inom

 

försörjningssektorerna

eller

en

försörjningssektorerna

eller

en

 

tidigare

koncession

enligt denna

tidigare

koncession

enligt denna

 

lag, och detta har medfört att det

lag, och detta har medfört att det

 

tidigare kontraktet sagts upp i

tidigare kontraktet sagts upp i

 

förtid eller lett till skadestånd eller

förtid eller lett till skadestånd eller

 

jämförbara påföljder,

 

 

 

jämförbara påföljder,

 

 

 

 

5. myndigheten

 

eller

enheten

6. myndigheten

 

eller

enheten

 

inte kan undvika en snedvridning

inte kan undvika en snedvridning

 

av konkurrensen eller inte kan

av konkurrensen eller inte kan

 

garantera en

likabehandling

av

garantera en

likabehandling

av

 

leverantörerna på grund av jäv och

leverantörerna på grund av jäv och

 

detta inte kan avhjälpas genom

detta inte kan avhjälpas genom

 

andra mindre

ingripande

åtgärder

andra mindre

ingripande

åtgärder

 

än uteslutning av leverantören,

 

än uteslutning av leverantören,

 

 

6. leverantören

 

i

 

allvarlig

7. leverantören

 

i

 

allvarlig

 

omfattning

 

 

 

 

 

 

omfattning

 

 

 

 

 

 

 

 

a) har lämnat oriktiga uppgifter

a) har lämnat oriktiga uppgifter

 

om den information som kan

om den information som kan

 

begäras för kontroll av att det inte

begäras för kontroll av att det inte

 

finns grund för att utesluta

finns grund för att utesluta

 

leverantören från att delta i

leverantören från att delta i

 

upphandlingen enligt 1–8 §§ eller

upphandlingen enligt 1–8 §§ eller

 

av

att

leverantören

uppfyller

av

att

leverantören

uppfyller

 

uppställda villkor för kvalificering,

uppställda villkor för kvalificering,

 

b) har

undanhållit

sådan

b) har

 

undanhållit

sådan

 

information, eller

 

 

 

 

 

information, eller

 

 

 

 

 

 

c) inte

har

kunnat

lämna

de

c) inte

har

kunnat

lämna

de

 

kompletterande

dokument

som

kompletterande

dokument

som

 

krävs, eller

 

 

 

 

 

 

krävs, eller

 

 

 

 

 

 

 

 

7. leverantören

otillbörligt

har

8. leverantören

otillbörligt

har

 

försökt

att

 

påverka

 

den

försökt

att

 

påverka

 

den

 

upphandlande

myndighetens

eller

upphandlande

myndighetens

eller

 

enhetens

beslutsprocess,

tillägna

enhetens

beslutsprocess,

tillägna

 

sig sekretessbelagda uppgifter som

sig sekretessbelagda uppgifter som

 

kan

ge

leverantören

otillbörliga

kan

ge

leverantören

otillbörliga

 

fördelar i upphandlingen eller av

fördelar i upphandlingen eller av

 

oaktsamhet

 

har

 

lämnat

oaktsamhet