Budgetpropositionen för 2007 Förslag till statsbudget för 2007, finansplan, skattefrågor och tilläggsbudget m m

Regeringens proposition 2006/07:1

Budgetpropositionen för 2007

Förslag till statsbudget för 2007, finansplan, skattefrågor och tilläggsbudget m.m.

Regeringens proposition 2006/07:1

Budgetpropositionen för 2007

Regeringen överlämnar härmed enligt 9 kap. 6 § regeringsformen sitt förslag till statsbudget för budgetåret 2007 och föreslår att riksdagen beräknar inkomster och beslutar om utgifter för staten i enlighet med de specifikationer som fogats till förslaget.

Stockholm den 12 oktober 2006

Fredrik Reinfeldt

Anders Borg

(Finansdepartementet)

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen lämnar regeringen sitt förslag till statsbudget för 2007 och föreslår att riksdagen beräknar inkomster och beslutar om utgifter för staten i enlighet med de specifikationer som fogats till förslaget. Vidare presenteras förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken, förslag till budgetpolitiska mål och förslag till hur utgifterna 2007 skall fördelas på utgiftsområden.

Regeringen lämnar också förslag till åtgärder på skatteområdet.

Regeringen presenterar vidare en prognos för statsbudgeten för 2006 samt föreslår ändrade anslag på tilläggsbudget för 2006.

I bilaga 1 redovisas specifikation av statsbudgetens utgifter och inkomster för 2007. I bilaga 2 redovisas en bedömning av den internationella och svenska ekonomins utveckling t.o.m. 2009.

PROP. 2006/07:1

Förslag till statsbudget för 2007

Utgifter

Tusental kronor

Utgiftsområde

1

Rikets styrelse

10 676 842

Utgiftsområde

2

Samhällsekonomi och finansförvaltning

11 873 471

 

 

 

 

Utgiftsområde

3

Skatt, tull och exekution

9 324 773

 

 

 

 

Utgiftsområde

4

Rättsväsendet

30 753 868

 

 

 

 

Utgiftsområde

5

Internationell samverkan

1 497 701

 

 

 

 

Utgiftsområde

6

Försvar samt beredskap mot sårbarhet

44 163 964

 

 

 

 

Utgiftsområde

7

Internationellt bistånd

26 656 588

 

 

 

 

Utgiftsområde

8

Migration

5 032 876

 

 

 

 

Utgiftsområde

9

Hälsovård, sjukvård och social omsorg

46 905 439

 

 

 

 

Utgiftsområde

10

Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp

122 354 688

 

 

 

 

Utgiftsområde

11

Ekonomisk trygghet vid ålderdom

44 201 500

 

 

 

 

Utgiftsområde

12

Ekonomisk trygghet för familjer och barn

62 630 664

 

 

 

 

Utgiftsområde

13

Arbetsmarknad

66 650 378

 

 

 

 

Utgiftsområde

14

Arbetsliv

1 360 715

 

 

 

 

Utgiftsområde

15

Studiestöd

20 714 471

 

 

 

 

Utgiftsområde

16

Utbildning och universitetsforskning

44 213 871

 

 

 

 

Utgiftsområde

17

Kultur, medier, trossamfund och fritid

10 139 013

 

 

 

 

Utgiftsområde

18

Samhällsplanering, bostadsförsörjning, byggande samt

5 730 472

 

 

konsumentpolitik

Utgiftsområde

19

Regional utveckling

3 162 689

 

 

 

 

Utgiftsområde

20

Allmän miljö- och naturvård

4 615 427

 

 

 

 

Utgiftsområde

21

Energi

2 708 501

 

 

 

 

Utgiftsområde

22

Kommunikationer

33 914 339

 

 

 

 

Utgiftsområde

23

Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar

18 000 600

 

 

 

 

Utgiftsområde

24

Näringsliv

4 128 715

 

 

 

 

Utgiftsområde

25

Allmänna bidrag till kommuner

72 849 399

 

 

 

 

Utgiftsområde

26

Statsskuldsräntor m.m.

43 170 000

 

 

 

 

Utgiftsområde

27

Avgiften till Europeiska gemenskapen

28 908 000

 

 

 

Summa utgiftsområden

 

776 338 964

 

 

Minskning av anslagsbehållningar

-329 224

 

 

 

 

Summa utgifter

 

 

776 009 740

 

 

Myndigheters m.fl. in- och utlåning i Riksgäldskontoret, netto

14 590 000

 

 

 

Kassamässig korrigering

 

0

 

 

 

 

Summa

 

 

790 599 740

 

 

 

 

4

PROP. 2006/07:1

Inkomster

Tusental kronor

Inkomsttyp 1000

Skatter m.m.

787 503 716

Inkomsttyp 2000

Inkomster av statens verksamhet

53 202 366

 

 

 

Inkomsttyp 3000

Inkomster av försåld egendom

50 000 000

 

 

 

Inkomsttyp 4000

Återbetalning av lån

2 040 288

 

 

 

Inkomsttyp 5000

Kalkylmässiga inkomster

8 559 400

 

 

 

Inkomsttyp 6000

Bidrag m.m. från EU

13 663 863

 

 

 

Inkomsttyp 7000

Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet

-53 413 585

 

 

 

Inkomsttyp 8000

Utgifter som redovisas som krediteringar på skattekonto

-7 781 000

 

 

 

Summa inkomster

 

853 775 048

 

 

 

Beräknat lånebehov

-63 175 308

Summa

790 599 740

 

 

5

PROP. 2006/07:1

Innehållsförteckning

1TU

UT

FinansplanTU

Riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitikenUT......

19

 

 

1TU

.1UT

DetTU

skall bli mer lönsamt att arbeta och driva företagUT .......................

19

 

 

1TU

.2UT

DetTU

ekonomiska lägetUT ...........................................................................

22

 

 

1TU

.2.1UT

FortsattTU

 

stark global tillväxtUT .................................................................

22

 

 

1TU

.2.2UT

StigandeTU

men fortsatt låga räntorUT.........................................................

22

 

 

1TU

.2.3UT

HögTU

svensk BNP-tillväxtUT .....................................................................

22

 

 

1TU

.2.4UT

ArbetsmarknadenTU

UT..................................................................................

23

 

 

1TU

.2.5UT

LönerTU

UT......................................................................................................

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

24

 

 

1TU

.2.6UT

LågTU

inflationUT ..........................................................................................

 

 

 

24

 

 

1TU

.2.7UT

ÅrenTU

 

2008 och 2009UT ..............................................................................

25

 

 

1TU

.3UT

OffentligaTU

finanserUT................................................................................

25

 

 

1TU

.3.1UT

ÖverskottTU

i de offentliga finansernaUT ....................................................

25

 

 

1TU

.3.2UT

UtgiftstakenTU

UT ..........................................................................................

 

 

 

26

 

 

1TU

.3.3UT

EkonominTU

 

i kommunsektornUT...............................................................

27

 

 

1TU

.4UT

UtmaningarTU

för SverigeUT ........................................................................

27

 

 

1TU

.4.1UT

UtanförskapetTU

på arbetsmarknadenUT.....................................................

27

 

 

1TU

.4.2UT

ÖkadTU

 

efterfrågan på välfärdstjänsterUT....................................................

29

 

 

1TU

.4.3UT

ÖkadTU

 

internationalisering och strukturomvandlingUT ...........................

30

 

 

1TU

.4.4UT

KlimatTU

UT

....................................................................................................

 

 

 

 

 

 

 

 

31

 

 

1TU

.5UT

ArbeteTU

och tillväxtUT ................................................................................

32

 

 

1TU

.5.1UT

EnTU skattepolitik för sysselsättning och företagandeUT...........................

32

 

 

1TU

.5.2UT

YtterligareTU

 

åtgärder för arbete och sysselsättningUT...............................

34

 

 

1TU

.5.3UT

FöretagTU

och företagandeUT.......................................................................

37

 

 

1TU

.5.4UT

UtbildningTU

och kompetensUT...................................................................

39

 

 

1TU

.5.5UT

DetTU

blir mer lönsamt att arbetaUT............................................................

40

 

 

1TU

.6UT

ÖkadTU

 

trygghet och valfrihetUT.................................................................

41

 

 

1TU

.6.1UT

VårdTU

 

och omsorgUT...................................................................................

 

42

 

 

1TU

.6.2UT

EnTU reformerad familjepolitikUT................................................................

43

 

 

1TU

.6.3UT

LikaTU

 

möjligheter för kvinnor och mänUT.................................................

43

 

 

1TU

.6.4UT

RättsväsendetTU

UT ........................................................................................

 

 

44

 

 

1TU

.7UT

EffektivareTU

utnyttjande av offentliga resurserUT.....................................

44

 

 

1TU

.7.1UT

KrafttagTU

 

mot fuskUT..................................................................................

45

 

 

1TU

.7.2UT

ÖkadTU

 

effektivitet i offentlig sektorUT......................................................

48

 

 

1TU

.8UT

SäkraTU

 

en hållbar utvecklingUT ...................................................................

49

 

 

1TU

.8.1UT

EnergiTU

UT.....................................................................................................

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

49

 

 

1TU

.8.2UT

MiljöTU

UT.......................................................................................................

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

50

 

 

1TU

.8.3UT

EnergiTU

- och miljönyckeltalUT ...................................................................

51

 

 

1TU

.9UT

SverigeTU

i en globaliserad världUT...............................................................

52

2TU

UT

FörslagTU

till riksdagsbeslutUT ....................................................................................

 

57

7

PROP. 2006/07:1

 

 

 

 

 

 

3TU UT

LagförslagTU

UT ..............................................................................................................

 

65

 

3TU

.1UT

FörslagTU

till lag om ändring i lagen (2005:1247) om kreditering på

 

 

 

 

skattekonto av stöd för konvertering från oljeuppvärmnings-

 

 

 

 

system eller installation av solvärmeUT ....................................................

65

 

3TU

.2UT

FörslagTU

till lag om ändring i lagen (1990:659) om särskild

 

 

 

 

löneskatt på vissa förvärvsinkomsterUT....................................................

67

 

3TU

.3UT

FörslagTU

till lag om ändring i mervärdesskattelagen (1994:200)UT ..........

70

 

3TU

.4UT

FörslagTU

till lag om ändring i lagen (1994:1551) om frihet från

 

 

 

 

skatt vid import, m.m.UT ...........................................................................

72

 

3TU

.5UT

FörslagTU

till lag om ändring i lagen (1994:1563) om tobaksskattUT ........

73

 

3TU

.6UT

FörslagTU

till lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på

 

 

 

 

energiUT ......................................................................................................

 

75

 

3TU

.7UT

FörslagTU

till lag om ändring i lagen (1996:1512) om dubbel-

 

 

 

 

beskattningsavtal mellan de nordiska ländernaUT....................................

76

 

3TU

.8UT

FörslagTU

till lag om ändring i lagen (1997:323) om statlig

 

 

 

 

förmögenhetsskattUT.................................................................................

77

 

3TU

.9UT

FörslagTU

till lag om ändring i lagen (1997:324) om begränsning

 

 

 

 

av skattUT....................................................................................................

 

78

 

3TU

.10UT

FörslagTU

till lag om ändring i skattebetalningslagen (1997:483)UT ..........

79

 

3TU

.11UT

FörslagTU

till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)UT ...........

80

 

3TU

.12UT

FörslagTU

till lag om ändring i socialavgiftslagen (2000:980)UT .................

87

 

3TU

.13UT

FörslagTU

till lag om ändring i lagen (2000:981) om fördelning av

 

 

 

 

socialavgifterUT ..........................................................................................

89

 

3TU

.14UT

FörslagTU

till lag om ändring i lagen (2000:1380) om skatte-

 

 

 

 

reduktion för utgifter för vissa anslutningar för tele- och

 

 

 

 

datakommunikationUT ..............................................................................

91

 

3TU

.15UT

FörslagTU

till lag om ändring i lagen (2001:1170) om utvidgning

 

 

 

 

av de särskilda avdragen enligt socialavgiftslagen (2000:980)UT.............

92

 

3TU

.16UT

FörslagTU

till lag om ändring i lagen (2001:1227) om

 

 

 

 

självdeklarationer och kontrolluppgifterUT..............................................

95

 

3TU

.17UT

FörslagTU

till lag om ändring i lagen (2004:126) om skatte-

 

 

 

 

reduktion för förmögenhetsskattUT .........................................................

97

 

3TU

.18UT

FörslagTU

till lag om ändring i lagen (2004:228) om beskattning

 

 

 

 

av viss privatinförsel av tobaksvarorUT.....................................................

98

 

3TU

.19UT

FörslagTU

till lag om upphävande av lagen (2005:30) om

 

 

 

 

kreditering på skattekonto av stöd för investeringar i

 

 

 

 

energieffektivisering och konvertering till förnybara

 

 

 

 

energikällorUT ............................................................................................

99

 

3TU

.20UT

FörslagTU

till lag om upphävande av lagen (2005:1105) om

 

 

 

 

kreditering på skattekonto av stöd för investering i

 

 

 

 

konvertering från direktverkande elvärme i bostadshusUT ...................

100

 

3TU

.21UT

FörslagTU

till lag om ändring i lagen (2006:5) om ändring i

 

 

 

 

inkomstskattelagen (1999:1229)UT.........................................................

101

 

3TU

.22UT

FörslagTU

till lag om upphävande av lagen (2006:294) om särskild

 

 

 

 

beräkning av vissa avgifter för enmansföretag under åren 2006

 

 

 

 

och 2007UT ...............................................................................................

102

 

3TU

.23UT

FörslagTU

till lag om ändring i lagen (2006:909) om skatt på

 

 

 

 

flygresorUT ...............................................................................................

103

 

3TU

.24UT

FörslagTU

till lag om ändring i lagen (2006:1008) om ändring i lagen

 

 

 

 

(1984:1052) om statlig fastighetsskattUT ...............................................

104

8

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

PROP. 2006/07:1

 

3TU

.25UT

FörslagTU

till lag om fastighetsskatt i vissa fall vid 2007–2009 års

 

 

 

 

taxeringarUT .............................................................................................

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

106

4TU UT

BudgetpolitiskaTU

 

mål samt statens och den offentliga sektorns finanserUT .........

109

 

4TU

.1UT

InledningTU

UT..............................................................................................

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

109

 

4TU

.2UT

BudgetpolitiskaTU

målUT ............................................................................

 

 

 

109

 

4TU

.2.1UT

UtgiftstakTU

för statenUT ...........................................................................

 

 

 

111

 

4TU

.2.2UT

UtgiftsramarTU

för 2007UT.........................................................................

 

 

 

111

 

4TU

.2.3UT

BeräkningTU

av den offentliga sektorns utgifterUT...................................

112

 

4TU

.2.4UT

ÖverskottTU

i offentliga sektorns finanserUT ...........................................

113

 

4TU

.3UT

UtgiftsTU

- och inkomstförändringarUT .....................................................

115

 

4TU

.4UT

StatsbudgetensTU

utvecklingUT ..................................................................

120

 

4TU

.4.1UT

StatsbudgetensTU

inkomsterUT ..................................................................

120

 

4TU

.4.2UT

StatsbudgetensTU

utgifterUT

.......................................................................

 

121

 

4TU

.4.3UT

StatsbudgetensTU

saldo, statens finansiella sparande och

 

 

 

 

statsskuldenUT .........................................................................................

 

 

 

 

 

 

 

123

 

4TU

.5UT

KommunsektornsTU

finanserUT .................................................................

128

 

4TU

.6UT

ÅlderspensionssystemetTU

UT .....................................................................

128

 

4TU

.7UT

DenTU

offentliga sektorns finanserUT........................................................

129

 

4TU

.8UT

UtvärderingTU

av effekterna av omläggningen 2002 av

 

 

 

 

budgetprocessenUT..................................................................................

 

 

 

 

130

5TU UT

SkattefrågorTU

UT.........................................................................................................

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

135

 

5TU

.1UT

InledningTU

UT..............................................................................................

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

135

 

5TU

.2UT

SkatterTU

 

på förvärvsinkomsterUT .............................................................

136

 

5TU

.2.1UT

SkattereduktionTU

för arbetsinkomster – s.k. jobbskatteavdragUT .........

136

 

5TU

.2.2UT

AvdragTU

för resor och övriga utgifterUT..................................................

139

 

5TU

.2.3UT

SlopadTU

 

skattereduktion för fackföreningsavgifter och avgifter

 

 

 

 

till arbetslöshetskassaUT..........................................................................

 

 

 

139

 

5TU

.2.4UT

SlopatTU

förhöjt grundavdrag i stödområde AUT......................................

140

 

5TU

.2.5UT

BeskattningTU

 

av lånedatorerUT .................................................................

140

 

5TU

.2.6UT

SkattereduktionTU

för hushållstjänsterUT..................................................

141

 

5TU

.2.7UT

BeskattningTU

 

av sjömän i det nordiska skatteavtaletUT ..........................

142

 

5TU

.3UT

SocialavgifterTU

m.m.UT..............................................................................

 

 

 

142

 

5TU

.3.1UT

SlopadTU

 

särskild löneskatt för personer 65 år eller äldreUT ....................

142

 

5TU

.3.2UT

NedsättningTU

av socialavgifter för personer mellan 19 och 24 årUT ......

143

 

5TU

.3.3UT

SänktaTU

 

socialavgifter för tjänstesektornUT.............................................

144

 

5TU

.3.4UT

DeTU särskilda avdragen vid beräkningen av socialavgifter slopasUT.......

145

 

5TU

.3.5UT

SlopadTU

 

nedsättning av arbetsgivaravgifter för enmansföretag

 

 

 

 

som anställerUT........................................................................................

 

 

 

 

 

 

 

146

 

5TU

.3.6UT

HöjningTU

av sjukförsäkringsavgiften på grund av slopad

 

 

 

 

medfinansieringUT

...................................................................................

 

 

 

 

146

 

5TU

.4UT

KapitalTU

- och egendomsskattefrågorUT ...................................................

147

 

5TU

.4.1UT

FastighetsskattefrågorTU

UT ........................................................................

 

 

147

 

5TU

.4.1.1UT FrystTU

underlag för fastighetsskatt......................................................UT

147

 

5TU

.4.1.2UT BegränsningTU

av fastighetsskatten .....................på markvärdet m.m.UT

148

 

5TU

.4.1.3UT SänktTU

fastighetsskatt på .............................................flerbostadshusUT

149

 

5TU

.4.1.4UT SlopadTU

 

schablonintäktsbeskattning .......för bostadsrättsföreningarUT

149

 

5TU

.4.2UT

FörmögenhetsskattensTU .....................................................

avveckling UT

150

 

5TU

.4.3UT

FörändradeTU

uppskovsregler vid beskattning av kapitalvinster på

 

 

 

 

privatbostäderUT......................................................................................

 

 

 

 

 

 

151

9

PROP. 2006/07:1

 

5TU

.4.4UT

KapitalvinstbeskattningTU

för onoterade andelarUT..................................

152

 

5TU

.5UT

FöretagsskattefrågorTU

UT............................................................................

 

 

 

152

 

5TU

.5.1UT

FortsattTU

reformering av 3:12-reglernaUT ................................................

152

 

5TU

.5.1.1UT

HöjtTU

schablonbelopp i förenklingsregelnUT ..........................................

153

 

5TU

.5.1.2UT

FörbättringarTU

i löneunderlagsregelnUT ...................................................

153

 

5TU

.5.2UT

FortsattTU

genomförande av ändringar i fusionsdirektivetUT...................

154

 

5TU

.6UT

EnergiTU

- och miljöbeskattningUT .............................................................

154

 

5TU

.6.1UT

EnergiskattTU

på el i norra SverigeUT .........................................................

154

 

5TU

.6.2UT

KoldioxidskattTU

och utsläppshandelUT ....................................................

155

 

5TU

.6.3UT

UppräkningTU

 

av energi- och koldioxidskattesatserna efter

 

 

 

 

prisutvecklingen (indexering)UT.............................................................

155

 

5TU

.6.4UT

AnpassningarTU

till energiskattedirektivetUT ............................................

156

 

5TU

.6.5UT

EnergiskatteavdragTU

 

för vindkraftUT ........................................................

157

 

5TU

.6.6UT

FortsattaTU

 

skattelättnader för alternativa drivmedelUT ...........................

157

 

5TU

.6.7UT

FlygskattTU

UT...............................................................................................

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

157

 

5TU

.7UT

ÖvrigaTU

punktskattefrågorUT ...................................................................

158

 

5TU

.7.1UT

SkattTU

på trafikförsäkringspremierUT.......................................................

158

 

5TU

.7.2UT

TrängselskattU

UT........................................................................................

 

 

 

 

 

 

 

 

 

158

 

5TU

.7.3UT

TobaksskattU

UT..........................................................................................

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

159

 

5TU

.7.4UT

ReklamskattTU

UT .........................................................................................

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

160

 

5TU

.8UT

MervärdesskattefrågorTU

UT.........................................................................

 

 

160

 

5TU

.8.1UT

TransportU

i skidliftar UT ............................................................................

 

 

 

160

 

5TU

.9UT

SkatteadministrativaTU

frågorUT .................................................................

161

 

5TU

.9.1UT

FörbindelseTU

 

att lämna kontrolluppgifterUT............................................

161

 

5TU

.10UT

KrediteringTU

av skattekonto m.m.UT........................................................

161

 

5TU

.10.1UT

KrediteringTU

av skattekontoUT .................................................................

161

 

5TU

.10.2UT

SkattereduktionTU

för utgifter för vissa anslutningar för tele-

 

 

 

 

och datakommunikationUT .....................................................................

161

 

5TU

.10.3UT

SkatteutgifterTU

UT .......................................................................................

 

 

 

 

 

 

 

 

162

 

5TU

.11UT

OffentligfinansiellaTU

effekterUT................................................................

162

6TU UT

InkomsterTU

UT ............................................................................................................

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

169

 

6TU

.1UT

InledningTU

UT

..............................................................................................

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

169

 

6TU

.2UT

ÄndradTU

 

redovisningUT .............................................................................

 

 

 

 

170

 

6TU

.3UT

PrognosförutsättningarTU

UT .......................................................................

 

171

 

6TU

.4UT

OffentligaTU

sektorns skatteintäkter och statsbudgetens

 

 

 

 

inkomsterUT .............................................................................................

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

174

 

6TU

.4.1UT

SkattTU

på arbeteUT......................................................................................

 

 

 

 

 

 

 

 

174

 

6TU

.4.2UT

SkattTU

på kapitalUT.....................................................................................

 

 

 

 

 

 

 

178

 

6TU

.4.3UT

SkattTU

på konsumtion och insatsvarorUT .................................................

182

 

6TU

.4.4UT

RestfördaTU

och övriga skatter UT ...............................................................

186

 

6TU

.4.5UT

PeriodiseringarTU

UT .....................................................................................

 

 

 

 

 

 

 

186

 

6TU

.4.6UT

ÖvrigaTU

inkomsterUT.................................................................................

 

 

 

 

 

 

187

 

6TU

.5UT

JämförelseTU

med prognosen i 2006 års ekonomiska

 

 

 

 

vårproposition och uppföljning av statsbudgeten för 2006UT ..............

189

 

6TU

.6UT

SkattekvotTU ............................................................................................

UT

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

191

7TU UT

Utgifter,TU

lån och bemyndiganden ......................................................................UT

 

195

 

7TU

.1UT

InledningTU

UT ..............................................................................................

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

195

 

7TU

.2UT

MakroekonomiskaTU .....................................................

förutsättningarUT

195

 

7TU

.3UT

UppföljningTU .....................................

av statsbudgetens utgifter 2006UT

196

10

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

PROP. 2006/07:1

 

7TU

.3.1UT

TakbegränsadeU

utgifter 2006 UT ..............................................................

197

 

7TU

.4UT

UtgifternaTU

fram till och med 2009 och förändringar jämfört

 

 

 

 

med 2006 års ekonomiska vårpropositionUT.........................................

202

 

7TU

.4.1UT

UtgifterTU

per utgiftsområdeUT .................................................................

 

202

 

7TU

.4.2UT

FöreslagnaTU

 

och aviserade reformer för perioden 2007–2009UT............

205

 

7TU

.4.3UT

ÖvrigaTU

 

utgiftsförändringar jämfört med 2006 års ekonomiska

 

 

 

 

vårpropositionUT

.....................................................................................

 

 

 

 

228

 

7TU

.5UT

FinansieringTU

av anläggningstillgångar och rörelsekapitalUT .................

231

 

7TU

.5.1UT

LåneramarTU

för 2007UT .............................................................................

 

 

 

231

 

7TU

.5.2UT

RäntekontokrediterTU

för 2007UT .............................................................

232

 

7TU

.5.3UT

SjundeTU

AP-fondenUT...............................................................................

 

 

 

233

 

7TU

.5.4UT

ÖvrigTU

utlåning från RiksgäldskontoretUT .............................................

234

 

7TU

.6UT

StatligaTU

garantierUT..................................................................................

 

 

 

235

 

7TU

.7UT

BeställningsbemyndigandenTU

UT ...............................................................

236

 

7TU

.8UT

BemyndigandeTU

för ramanslag UT .............................................................

238

 

7TU

.9UT

PrisTU

- och löneomräkningUT ....................................................................

 

238

8TU UT

TilläggsbudgetU

UT.....................................................................................................

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

243

 

8TU

.1UT

FörslagTU

till tilläggsbudget för 2006UT ....................................................

243

 

8TU

.2UT

TilläggsbudgetU

per utgiftsområde UT ......................................................

243

 

8TU

.2.1UT

UtgiftsområdeTU

1 Rikets styrelse UT .........................................................

243

 

8TU

.2.2UT

UtgiftsområdeTU

2 Samhällsekonomi och finansförvaltning UT ...............

244

 

8TU

.2.3UT

UtgiftsområdeTU

4 Rättsväsendet UT ..........................................................

245

 

8TU

.2.4UT

UtgiftsområdeTU

5 Internationell samverkan UT .......................................

246

 

8TU

.2.5UT

UtgiftsområdeTU

6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet UT .................

246

 

8TU

.2.6UT

UtgiftsområdeTU

8 Invandrare och flyktingar UT ......................................

247

 

8TU

.2.7UT

UtgiftsområdeTU

9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg UT ................

247

 

8TU

.2.8UT

UtgiftsområdeTU

13 Arbetsmarknad UT .....................................................

248

 

8TU

.2.9UT

UtgiftsområdeTU

15 Studiestöd UT .............................................................

248

 

8TU

.2.10UT UtgiftsområdeTU

16 Utbildning och universitetsforskning UT .................

249

 

8TU

.2.11UT UtgiftsområdeTU

17 Kultur, medier, trossamfund och fritid UT ...............

250

 

8TU

.2.12UT UtgiftsområdeTU

19 Regional utveckling UT ..............................................

250

 

8TU

.2.13UT

UtgiftsområdeTU

21 Energi UT ....................................................................

 

251

 

8TU

.2.14UT

UtgiftsområdeTU

22 Kommunikationer UT ................................................

252

 

8TU

.2.15UT UtgiftsområdeTU

23 Jord - och skogsbruk, fiske med anslutande

 

 

 

 

näringarUT

................................................................................................

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

252

 

8TU

.2.16UT

UtgiftsområdeTU

24 Näringsliv UT ..............................................................

253

9TU UT

Revision,TU

kontroll och ekonomisk styrningUT .....................................................

257

 

9TU

.1UT

InledningTU

UT..............................................................................................

 

 

 

 

 

 

 

 

 

257

 

9TU

.2UT

ÅrligTU

revisionUT

.......................................................................................

 

 

 

 

 

257

 

9TU

.2.1UT

RevisionsberättelserTU ................................................

med invändningUT

257

 

9TU

.2.2UT

GranskningTU

av .......................................årsredovisningen för statenUT

258

 

9TU

.3UT

EffektivitetsrevisionTU ............................................................................

UT

 

 

258

 

9TU

.3.1UT

BehandlingTU

av ....................................................granskningsärendenUT

258

 

9TU

.3.2UT

GranskningsrapporterTU .........................................................................

UT

 

259

 

9TU

.4UT

RiksrevisionensTU ............................................................

årliga rapportUT

265

 

9TU

.5UT

InternTU

 

styrning .............................och kontroll samt internrevisionUT

267

 

9TU

.6UT

UtvecklingenTU ......................

av den ekonomiska styrningen i staten UT

268

11

PROP. 2006/07:1

Bilagor

 

Bilaga 1

Specifikation av statsbudgetens utgifter och inkomster för 2007

Bilaga 2

Svensk ekonomi

Bilaga 3

Fördelningspolitisk redogörelse

Bilaga 4

Fördelningen av ekonomiska resurser mellan kvinnor och män

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 12 oktober 2006

12

PROP. 2006/07:1

Tabellförteckning

Utgifter..............................................................................................................................

4

Inkomster..........................................................................................................................

5

1.1

BNP-tillväxt, KPI, arbetslöshet och världsmarknadsefterfrågan...........................

22

1.2

Försörjningsbalans....................................................................................................

23

1.3

Sysselsättning, arbetslöshet, löne- och produktivitetsutveckling..........................

23

1.4

Nyckeltal...................................................................................................................

24

1.5

Offentliga finanser....................................................................................................

27

1.6

Kommunsektorns finanser.......................................................................................

27

1.7

Jämförelse av koldioxidutsläpp................................................................................

31

1.8

Energi- och miljönyckeltal.......................................................................................

51

2.1

Specifikation av ändrade ramar för utgiftsområden samt ändrade anslag

 

 

 

2006 .......................................................................................................................

60

4.1

Fastställda utgiftstak och utfall 2001–2005...........................................................

110

4.2

Den offentliga sektorns finansiella sparande ........................................................

110

4.3

Av riksdagen beslutade årsvisa budgetpolitiska mål .............................................

110

4.4

Prognos för den offentliga sektorns finansiella sparande samt

 

 

 

budgeteringsmarginalen.....................................................................................

110

4.5

Utgiftstak för staten 2006–2009............................................................................

111

4.6

Utgiftsramar 2007...................................................................................................

112

4.7

Utfall och tak för den offentliga sektorns utgifter 2004–2008............................

113

4.8

Finansiellt sparande i offentlig sektor ...................................................................

114

4.9

Föreslagna och aviserade reformer i förhållande till 2006 års ekonomiska

 

 

 

vårproposition ....................................................................................................

116

4.10 Reformer i förhållande till föregående år ............................................................

117

 

 

Fortsättning av 4.10 Reformer i förhållande till föregående år .......................

118

 

 

Fortsättning av 4.10 Reformer i förhållande till föregående år .......................

119

4.11

Statsbudgetens inkomster 2004–2009 .................................................................

120

4.12

Statsbudgetens utgifter 2005–2009......................................................................

121

4.13

Förändring av takbegränsade utgifter jämfört med föregående år ....................

122

4.14

Statsbudgetens saldo 2005–2009..........................................................................

125

4.15

Statsbudgetens saldo och statens finansiella sparande .......................................

126

4.16

Statsbudgetens saldo samt justering för större engångseffekter .......................

126

4.17

Statsskuldens förändring 2005-2009....................................................................

127

4.18

Kommunsektorns finanser...................................................................................

128

4.19

Ålderspensionssystemet.......................................................................................

129

4.20

Den offentliga sektorns finanser .........................................................................

130

5.1

Skatt på arbetsinkomster enligt gällande regler samt enligt förslaget om

 

 

 

jobbskatteavdrag.................................................................................................

138

5.2

Skattehöjningar på grund av indexuppräkning för el och vissa bränslen för

 

 

 

år 2007 exklusive mervärdesskatt ......................................................................

156

13

PROP. 2006/07:1

5.3

Budgeteffekter av åtgärder på skatteområdet m.m. Bruttoeffekt,

 

 

 

periodiserade nettoeffekter för offentlig sektor år 2007-2009 samt

 

 

 

varaktiga effekter för offentlig sektor ...............................................................

165

6.1

Totala skatteintäkter fördelade sektorsvis .............................................................

169

6.2

Statsbudgetens inkomster.......................................................................................

169

6.3

Totala skatteintäkter fördelade på skattebaser.......................................................

170

6.4

Totala skatteintäkter fördelade på mottagare och skattebaser,

 

 

 

statsbudgetens inkomster samt skattekvoten –jämförelse med 2006 års

 

 

 

ekonomiska vårproposition................................................................................

170

6.5

Antaganden och förändringar jämfört med 2006 års ekonomiska

 

 

 

vårproposition .....................................................................................................

171

6.6

Regeländringar, bruttoeffekter i förhållande till föregående år............................

173

6.7

Faktisk och underliggande utveckling för totala skatteintäkter, statens

 

 

 

skatteintäkter samt kommunalt skatteunderlag................................................

174

6.9

Skattepliktiga inkomster 2004–2009......................................................................

175

6.10

Utveckling av kommunernas skatteunderlag ......................................................

175

6.11

Kommunernas skatteintäkter, faktisk och underliggande utveckling................

175

6.12

Offentliga sektorns skatteintäkter och statsbudgetens inkomster....................

176

6.13

Intäkter från statlig inkomstskatt ........................................................................

177

6.14

Skattereduktioner..................................................................................................

177

6.17

Kapitalunderlag avkastningsskatt.........................................................................

181

6.19

Skatt på energi .......................................................................................................

185

6.20

Underliggande utveckling skatt på energi ...........................................................

185

6.21

Uppbördsförskjutningar.......................................................................................

187

6.22

Betalningsförskjutningar.......................................................................................

187

6.23

Övriga inkomster ..................................................................................................

187

6.24

Utgifter som ges som skattekrediteringar på budgetens inkomstsida...............

189

6.25

Aktuell prognos jämfört med 2006 års ekonomiska vårproposition och

 

 

 

statsbudgeten för 2006........................................................................................

190

6.26

Skattekvoten 2004, förändring av skattekvoten 2000–2004 samt

 

 

 

skattepliktiga transfereringars inverkan på skattekvoten för

 

 

 

OECD-länder .....................................................................................................

192

6.27

Skattekvoten i Sverige ...........................................................................................

192

7.1

Makroekonomiska förutsättningar ........................................................................

196

7.2

Statsbudgetens utgifter 2006 ..................................................................................

196

7.3

Takbegränsade utgifter 2006...................................................................................

197

7.4

Beräknad förändring av anslagsbehållningar 2006.................................................

200

7.5

Utgifter 2006 ...........................................................................................................

201

7.6

Utgifter per utgiftsområde 2005–2009 ..................................................................

203

7.7

Förändring av utgiftsramar 2007 och 2008 jämfört med 2006 års

 

 

 

ekonomiska vårproposition................................................................................

204

7.8

Förändring av takbegränsade utgifter jämfört med 2006 års ekonomiska

 

 

 

vårproposition .....................................................................................................

205

7.9

Reformer i förhållande till 2006 års ekonomiska vårproposition.........................

221

 

 

Fortsättning av 7.9 Reformer i förhållande till 2006 års ekonomiska

 

 

 

vårproposition .....................................................................................................

222

 

 

Fortsättning av 7.9 Reformer i förhållande till 2006 års ekonomiska

 

 

 

vårproposition .....................................................................................................

223

7.10

Reformer i förhållande till föregående år.............................................................

224

7.11

Volymer 2004–2009...............................................................................................

230

7.12

Låneram för 2007...................................................................................................

231

14

PROP. 2006/07:1

Diagramförteckning

1.1

Arbetslöshet, 1980-2009...........................................................................................

24

1.2

Reallöneutveckling före skatt ...................................................................................

24

1.3

Konsoliderad bruttoskuld och finansiellt sparande i offentlig sektor

 

 

 

1994–2009..............................................................................................................

26

1.4

Utgiftstak...................................................................................................................

26

1.5

Andel folkbokförda 20–64 år med viss ersättning, 1990–2006...............................

28

1.6

Sysselsättningsgrad som andel av befolkningen 20–64 år, 2005 .............................

28

1.7

Öppen arbetslöshet bland ungdomar 2005..............................................................

29

1.8

Ungdomsarbetslöshet i EU-länderna 2005 .............................................................

29

1.9

Konsumtion i kommunal sektor (faktisk+prognos) och demografiskt

 

 

 

betingad konsumtion, 1990–2009........................................................................

29

1.10

Marginaleffekter av att öka sitt arbetsutbud..........................................................

40

1.11 Ersättningsgrad vid arbetslöshet 2007. ..................................................................

41

1.12

Fördelningseffekterna av regeringens förslag........................................................

41

1.13

Ginikoefficienten 1991-2007..................................................................................

41

4.1

Statsskuldens utveckling 2000–2050 enligt Finansdepartementets

 

 

 

långtidskalkyl i bilaga 2, Svensk ekonomi. ........................................................

113

4.2

Statsskuld i miljarder kronor och som andel av BNP 1990-2009.........................

127

5.1

Genomsnittlig skatt enligt gällande regler (ljus linje) samt enligt förslaget

 

 

 

om jobbskatteavdrag (mörk linje). ....................................................................

137

5.2

Marginalskatt enligt gällande regler (ljus linje) samt enligt förslaget om

 

 

 

jobbskatteavdrag (mörk linje)............................................................................

137

6.8

Skatt på arbete .........................................................................................................

175

6.1

Kapitalvinster, aktieprisindex och fastighetspriser, 1988–2005............................

179

6.15

Skatt på kapital, hushåll.........................................................................................

179

6.2

Kapitalvinster, 1988–2009.......................................................................................

179

6.3

Driftsöverskott och företagens rörelseresultat, 1999–2005 .................................

179

6.4

Driftsöverskott och företagens inkomstskatt, 1994–2009 ...................................

180

6.16

Skatt på företagsvinster.........................................................................................

180

6.5

Skatt på företagsvinster som andel av BNP, 1991–2009........................................

180

6.6

Förmögenhetsskatt, fysiska personer, 1991–2009.................................................

182

6.18

Skatt på konsumtion och insatsvaror...................................................................

182

6.7

Hushållens konsumtion per varugrupp 2000–2009 ..............................................

183

6.8

Konsumtion av tobak 1998–2009...........................................................................

184

6.9

Skatteintäkter per produktslag 1998–2009 ............................................................

184

6.10

Privat införsel av sprit 2002–2006 ........................................................................

184

6.11

Skatt på energi 2000–2009 ....................................................................................

185

6.12

Antal registrerade person- och lastbilar och fordonsskatteintäkter

 

 

 

1996–2006............................................................................................................

186

7.1

Skillnad mellan utgiftsprognos för 2006 och i statsbudgeten anvisade

 

 

 

medel för 2006.....................................................................................................

198

7.2

Myndigheternas investeringslån juni 1993–juni 2006...........................................

232

16

1

Finansplan

Riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken

PROP. 2006/07:1

1 Finansplan

Riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken

1.1Det skall bli mer lönsamt att arbeta och driva företag

Samhällets utveckling är beroende av människors vilja att arbeta, förmåga att ta ansvar, uppfinningsrikedom, företagsamhet och deras mod att investera i framtiden. Sverige är på många sätt ett land som tagit vara på dessa drivkrafter. Samtidigt finns det alltför många tecken på att vi inte tar tillvara potentialen hos dem som lever i vårt samhälle. Det tydligaste tecknet på detta är att över en miljon människor i dag står utanför arbetsmarknaden. Trots en stark tillväxt råder ett stort utanförskap på arbetsmarknaden.

Sverige står även inför andra stora utmaningar. Efterfrågan på välfärdstjänster ökar när befolkningen åldras. Globaliseringen ställer krav på den svenska ekonomins anpassningsförmåga och flexibilitet. Miljöutmaningarna, inte minst klimatförändringarna, är globala och påverkar livsbetingelserna i hela världen.

Regeringens politik skall lägga grunden för en långsiktigt sund ekonomisk utveckling, skapa utrymme för ökad välfärd samt öka makten för enskilda och familjer i deras egen vardag. I Bankerydsuppgörelsen och i valmanifestet presenterades huvuddragen i regeringens program. I denna budgetproposition föreslår och aviserar regeringen ett stort antal åtgärder för att förverkliga detta program.

Det är av avgörande vikt att möta den demografiska utmaningen genom att upprätthålla långsiktigt uthålliga offentliga finanser. Överskottsmålet för den offentliga sektorns finansiella sparande skall därför

upprätthållas. Under den kommande mandatperioden kommer varje reform att prövas mot vad samhällsekonomin tål.

Genom att bryta utanförskapet på arbetsmarknaden, skapa fler jobb och fler företag kan välfärden säkras. Regeringen presenterar därför ett brett program för arbete och företagande.

För det första föreslår regeringen reformer som gör det mer lönsamt att arbeta. En stor inkomstskattereform föreslås, där tyngdpunkten ligger på att göra det mer lönsamt att arbeta för låg- och medelinkomsttagare. På sikt avser regeringen att föreslå ytterligare sänkningar av inkomstskatterna utöver det som föreslås i denna budgetproposition. Arbetslinjen skall tydliggöras i arbetslöshetsförsäkringen. Att det finns en ersättning vid tillfälliga perioder av arbetslöshet bidrar till att människor blir tryggare och vågar pröva nya arbeten, men arbetslöshetsförsäkringen skall inte vara en långsiktig försörjning. Regeringen anser att arbetslinjen i arbetslöshetsförsäkringen måste tydliggöras genom förändringar i ersättning och villkor i försäkringen. Sjukförsäkringen skall ha som mål att bevara tryggheten för den som drabbas av sjukdom eller gör sig illa. Samtidigt skall den ge motiv och möjlighet att återgå till arbete. Regeringen anser att ersättningen kan bevaras på nuvarande nivå också framöver, samtidigt som regeringen föreslår att beräkningen av den inkomst som skall ligga till grund för sjuklön och sjukpenning förändras.

För det andra föreslår regeringen en rad reformer som gör det enklare och mindre kostsamt att anställa. Nystartsjobb införs för att

19

gången sedan reformen en regering efter ett skall överlämna en

PROP. 2006/07:1

ge en ny chans för dem som under lång tid inte har arbetat att komma tillbaka till arbete. Regeringen anser att kostnaderna för att anställa ungdomar skall sänkas. Regeringen anser det också angeläget att sänka arbetsgivaravgifterna i vissa tjänstebranscher. Regeringen kommer att återkomma med förslag om en skattereduktion för privatpersoners köp av hushållstjänster som bör kunna träda i kraft under 2007. Regeringen anser att Arbetsmarknadsverket skall reformeras från grunden. Regeringen föreslår att arbetsmarknadspolitikens omfattning reduceras, både genom att antalet personer i programmen minskar och genom att ett antal åtgärder fasas ut.

För det tredje föreslår regeringen en rad åtgärder som förbättrar Sveriges företagsklimat och gör det mer lönsamt att driva företag. Ytterligare reformer av beskattningen av fåmansbolag, de s.k. 3:12-reglerna, föreslås. Regeringen avser att avskaffa förmögenhets- skatten och som ett första steg föreslås att skatten halveras på finansiella tillgångar. Vidare föreslår regeringen att arbetsgivarnas sjuklöne- ansvar efter andra sjukveckan avskaffas. Regeringen föreslår också att en satsning görs för att öka kvinnors företagande.

Att utbildning och forskning håller hög kvalitet är avgörande för ett lands tillväxt och välfärd. Varje samhälle har en skyldighet att ge alla barn och ungdomar en utbildning som förbereder dem för vuxenlivet. Regeringen avser prioritera kunskap i skolan och föreslår därför en rad åtgärder för att stärka utbildningen. Regeringen avser också att under mandat- perioden genomföra insatser för att stärka den svenska forskningen.

Utöver satsningen på att öka sysselsättningen, göra det mer lönsamt att arbeta och driva företag samt stärka utbildning och forskning, föreslår regeringen satsningar på att öka tryggheten och valfriheten inom vården och omsorgen. Välfärden skall även i framtiden vara solidariskt finansierad och fördelas efter behov. Men för att klara en ökande efterfrågan krävs nytänkande. Regeringen avser att under mandatperioden genomföra förändringar som syftar till att öka mångfalden och konkurrensen mellan olika aktörer inom vård och omsorg. Regeringen föreslår att ytterligare 250 miljoner kronor avsätts till den nationella vårdgarantin under 2007. Den psykiatriska vården föreslås få en förstärkning med ytterligare 500 miljoner

kronor för 2007 och 2008 och därefter 250 miljoner kronor per år. Därutöver aviserar regeringen för 2008 att ett riktat statsbidrag om 300 miljoner kronor införs för att förbereda en Fritt val-reform inom äldreomsorgen i kommunerna.

Regeringen avser också genomföra en förändrad familjepolitik under mandatperioden som syftar till mer valfrihet, ökad jämställdhet, större mångfald i förskolan och barnomsorgen och mer tid med barnen. För att åstadkomma detta avser regeringen att under mandatperioden återkomma med förslag om en barnomsorgs- peng, införa en jämställdhetsbonus, möjliggöra ett kommunalt vårdnadsbidrag och stärka förskolans pedagogiska uppdrag i takt med barnens ålder.

Den offentliga sektorns utgifter motsvarar omkring hälften av värdet på allt som produceras i Sverige under ett år. Det vilar därför ett stort ansvar på den ekonomiska politiken att ta vara på varje skattekrona på ett effektivt sätt. God hushållning med de gemensamma resurserna handlar både om att motverka fusk i skatte- och förmånssystemen och om att öka effektiviteten i den offentliga sektorn. Regeringen föreslår därför en rad åtgärder för att minska fusk och överutnyttjande inom skatte- och välfärds- systemen. Regeringen har också för avsikt att under mandatperioden genomföra förändringar som syftar till att öka mångfalden av aktörer inom vård, utbildning och omsorg. Därigenom kan effektiviteten öka och utvecklingen av styr- och produktionsformer påskyndas. Regeringen avser också genomföra en samlad översyn av hela den statliga myndighetsstrukturen.

Processen efter regeringsskiftet

Efter ett val som inneburit ett regeringsskifte skall budgetpropositionen enligt tilläggs- bestämmelse 3.2.1 i riksdagsordningen överlämnas till riksdagen inom tio dagar efter det att en ny regering tillträtt. Denna snäva tidsram är ett resultat av den omläggning av budgetåret till kalenderår som infördes 1996. Enligt förarbetena är den allvarligaste nackdelen med reformen att en nytillträdd regering endast kommer att få marginellt genomslag för sin ekonomiska politik i den första budget- propositionen.

Det är första genomfördes som regeringsskifte

20

PROP. 2006/07:1

budgetproposition. Regeringen har varit väl förberedd för budgetarbetet. Trots de farhågor som uttalades i förarbetena till reformen, överlämnar regeringen till riksdagen ett budgetförslag för 2007 som innehåller många av regeringens viktiga reformförslag. En fullständig omarbetning av samtliga delar av budgeten i enlighet med regeringens politik har emellertid inte varit möjlig under den korta tid som stått till regeringens förfogande. Tilläggsbudgetarna under 2007 kan därför komma att bli mer omfattande än vad som varit fallet under senare år och kan även innebära att betydande förändringar skall träda i kraft under året.

21

PROP. 2006/07:1

1.2Det ekonomiska läget

1.2.1Fortsatt stark global tillväxt

Den internationella konjunkturen är fortsatt mycket stark. I år väntas bruttonational- produkten (BNP) i världen för tredje året i rad växa med närmare 5 procent. Nästa år förutses en mild avmattning i den globala ekonomin då tillväxten i de större regionerna dämpas. BNP- tillväxten i världen väntas uppgå till 4,6 procent nästa år. Förutsättningarna för svensk export bedöms därför vara fortsatt goda.

Tabell 1.1 BNP-tillväxt, KPI, arbetslöshet och världsmarknadsefterfrågan

Procentuell förändring, om annat ej anges

 

 

2005

2006

2007

2008

2009

Bruttonationalprodukt

 

 

 

 

 

 

Världen

 

4,7

5,0

4,6

4,2

4,0

Förenta staterna

 

3,2

3,3

2,5

2,8

3,0

Japan

 

2,6

3,0

2,5

2,0

1,7

Euroområdet

 

1,4

2,3

1,9

1,9

1,9

Norge

 

2,3

2,5

2,5

2,7

2,7

Danmark

 

3,2

2,9

2,1

2,0

2,1

Finland

 

2,9

4,3

2,8

2,6

2,6

 

 

 

 

 

 

 

1

 

 

 

 

 

 

P

 

 

 

 

 

 

KonsumentpriserP

 

 

 

 

 

 

Förenta staterna

 

3,4

3,5

2,7

2,5

2,4

Euroområdet

 

2,1

2,3

2,2

2,0

1,9

Japan

 

-0,3

0,6

1,3

1,9

2,0

 

 

 

 

 

 

 

2

 

 

 

 

 

 

VärldsmarknadsefterfråganP

P

7,5

9,2

6,5

6,5

6,6

 

1P HIKP för euroområdet och KPI för Förenta staterna och Japan.

2P VärldsmarknadsefterfråganP skattar importefterfrågan i samtliga länder som Sverige exporterar till.

Källor: Nationella källor, Eurostat och Finansdepartementet.

Den amerikanska ekonomin bromsar in. Den åtstramning av penningpolitiken som genom- förts har ännu inte fått fullt genomslag på tillväxten samtidigt som inbromsningen på fastighetsmarknaden har intensifierats. Detta bidrar till att tillväxten dämpas ytterligare såväl i år som nästa år.

I euroområdet har BNP-tillväxten stärkts betydligt under loppet av 2006. I huvudsak drivs tillväxten av en fortsatt stark investerings- konjunktur. Under nästa år väntas konjunkturen mattas till följd av en svagare global efterfrågan och en stramare penningpolitik.

Den starka konjunkturen i de nordiska länderna drivs av en hög inhemsk efterfrågan. Under loppet av innevarande år förutses dock investeringstillväxten dämpas betydligt. Även tillväxttakten i hushållens konsumtion väntas

avta något. Sammantaget väntas BNP i Norden, exklusive Sverige, öka med 3,2 procent i år och 2,4 procent nästa år. Likaså i Japan har inhemska faktorer drivit på den ekonomiska utvecklingen. Nästa år bidrar en något mer dämpad inhemsk efterfrågan till en svagare BNP-tillväxt.

1.2.2Stigande men fortsatt låga räntor

De internationella obligationsräntorna har stigit sedan ett år tillbaka. Bidragande till ränteuppgången har varit en stark internationell konjunktur och ett ökat internationellt inflationstryck, vilket resulterat i förväntningar om en stramare penningpolitik.

Sedan mitten av sommaren har dock en ökad osäkerhet om den amerikanska konjunktur- utvecklingen bidragit till en nedgång i obligationsräntorna och de är i ett historiskt perspektiv alltjämt relativt låga i förhållande till den starka internationella konjunkturen.

Mot bakgrund av en svagare konjunktur- utveckling bedöms den amerikanska central- banken avsluta åtstramningen och under andra halvåret 2007 väntas de sänka styrräntan. Riksbanken och ECB väntas dock fortsätta att strama åt penningpolitiken.

De stora internationella börserna har fortsatt att stiga. Bidragande till den goda börsutvecklingen är framför allt stigande vinster och ett fortsatt lågt ränteläge.

Under 2006 har förväntningar om minskade ränteskillnader bidragit till att dollarn försvagats medan kronan stärkts. I takt med att ränteskillnaderna mellan Sverige och omvärlden minskar väntas kronan stärkas ytterligare.

1.2.3Hög svensk BNP-tillväxt

Den svenska BNP-tillväxten har varit stark under inledningen av 2006. Bakgrunden till utvecklingen är att efterfrågan har växt på bred front, såväl inhemskt som från utlandet. Exporten har ökat, den starka investerings- konjunkturen har hållit i sig och hushållens konsumtion har utvecklats starkt.

BNP-tillväxten dämpas framöver, men blir ändå hög sett i ett historiskt perspektiv. Exporten fortsätter att öka som en följd av en god efterfrågan på svenska produkter i utlandet. Den starka investeringstillväxten mattas. Ett

22

högt kapacitetsutnyttjande i industrin, god lönsamhet och ett förhållandevis lågt ränteläge bidrar till att investeringsnivån ändå bedöms förbli fortsatt hög. Därmed kommer produktionskapaciteten att byggas ut i god takt. Hushållens konsumtion väntas växa kraftigt under prognosperioden som en följd av en stark sysselsättningsutveckling, snabbt ökande disponibla inkomster och en i utgångsläget god förmögenhetsställning. Den offentliga konsumtionen stiger främst inom kommun- sektorn och gynnas av starka kommunfinanser.

Sammanfattningsvis väntas den svenska BNP- tillväxten bli 4,0 procent i år och 3,3 procent 2007. Om hänsyn tas till kalenderjustering, beräknas BNP växa med 4,4 procent i år och 3,4 procent 2007.

Tabell 1.2 Försörjningsbalans

Procentuell förändring

 

2005

2006

2007

2008

2009

Hushållens

 

 

 

 

 

konsumtionsutgifter

2,4

3,6

4,2

3,6

3,1

 

 

 

 

 

 

Offentliga

 

 

 

 

 

konsumtionsutgifter

0,7

1,4

1,5

1,0

0,6

 

 

 

 

 

 

Statliga

-1,5

0,5

0,0

0,1

0,4

 

 

 

 

 

 

Kommunala

1,6

1,7

2,0

1,3

0,7

 

 

 

 

 

 

Fasta

 

 

 

 

 

bruttoinvesteringar

8,5

7,2

3,3

3,6

3,6

 

 

 

 

 

 

1

-0,2

-0,2

0,1

0,1

0,0

P

LagerinvesteringarP

Export

6,4

8,3

6,4

6,1

5,9

 

 

 

 

 

 

Import

7,3

7,6

7,1

6,4

6,1

 

 

 

 

 

 

BNP, faktisk

2,7

4,0

3,3

3,1

2,7

BNP, kalenderkorrigerad

2,7

4,4

3,4

3,0

2,7

 

 

 

 

 

 

1P P Bidrag till BNP-tillväxten, procentenheter.

Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.

1.2.4Arbetsmarknaden

Efter att ha utvecklats svagt under fyra års tid stärktes sysselsättningen under andra halvåret 2005. Den positiva sysselsättningsutvecklingen har fortsatt under 2006. Däremot har arbetslösheten inte utvecklats lika gynnsamt. Detta förklaras framför allt av att arbetskraftsdeltagandet har stigit i takt med att sysselsättningen ökat. Den öppna arbetslösheten har hållits tillbaka genom omfattande arbetsmarknadspolitiska program trots det starka konjunkturläget. Om inte antalet deltagare i arbetsmarknadspolitiska program

PROP. 2006/07:1

ökat under samma period skulle den öppna arbetslösheten ha varit ännu högre.

Flera indikatorer pekar på att den positiva sysselsättningsutvecklingen kommer att fortsätta under prognosperioden. Antalet nyanmälda lediga platser som anmälts till landets arbetsförmedlingar ökar och enligt Konjunktur- institutets konjunkturbarometer är företagens anställningsplaner positiva inom byggsektorn och stora delar av tjänstesektorn.

Regeringens politik har en positiv effekt på såväl sysselsättning, arbetskraftsutbud som arbetslöshet.

Tabell 1.3 Sysselsättning, arbetslöshet, löne- och produktivitetsutveckling

 

2005

2006

2007

2008

2009

1

4 263

4 335

4 401

4 444

4 472

P

Antal sysselsattaP

Reguljär

 

 

 

 

 

2

77,4

77,7

79,0

79,8

80,2

P

sysselsättningsgradP

3

6,0

5,6

5,8

5,0

4,3

P

Öppen arbetslöshetP

Konjunkturberoende

 

 

 

 

 

arbetsmarknadspolitiska

 

 

 

 

 

3

2,7

3,1

1,9

1,4

1,5

P

programP

3

8,7

8,7

7,7

6,3

5,8

P

Total arbetslöshetP

Timlön

3,1

3,2

3,7

3,7

3,8

Produktivitetsutveckling

 

 

 

 

 

4

2,4

3,6

2,5

2,4

2,8

P

i näringslivetP

1Tusental

2I åldern 20–64 år

3Som andel av arbetskraften

4Icke dagkorrigerad

Källor: Statistiska centralbyrån, Arbetsmarknadsstyrelsen, Medlingsinstitutet och Finansdepartementet.

I rådande konjunkturläge då sysselsättningen utvecklas väl föreslår regeringen att antalet personer i arbetsmarknadspolitiska program minskas med 52 000 under 2007 jämfört med 2006. Det kommer rent tekniskt att verka något dämpande på sysselsättningsutvecklingen 2007 eftersom många av deltagarna i dessa program klassificeras som sysselsatta i statistiken. Trots detta väntas sysselsättningen utvecklas starkt under nästa år, vilket bland annat beror på att regeringens politik gör det mer lönsamt att arbeta. Antalet sysselsatta beräknas öka med 67 000 personer 2007. Den totala arbetslösheten, dvs. öppet arbetslösa och personer i konjunkturberoende arbetsmarknadspolitiska program, kommer att sjunka märkbart under de kommande åren.

23

PROP. 2006/07:1

Diagram 1.1 Arbetslöshet, 1980-2009

Procent av arbetskraften

16

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

14

 

Total arbetslöshet

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

12

 

Öppen

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

10

 

arbetslöshet

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

8

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

6

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

4

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

0

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

80

82

84

86

88

90

92

94

96

98

00

02

04

06

08

Anm. Total arbetslöshet är summan av öppen arbetslöshet och personer i arbetsmarknadspolitiska program

Källor: Statistiska centralbyrån, Arbetsmarknadsstyrelsen och Finansdepartementet

Tabell 1.4 Nyckeltal

 

2005

2006

2007

2008

2009

1

0,5

1,6

2,5

2,0

1,9

P

InflationP

Timlön

3,1

3,2

3,7

3,7

3,8

 

 

 

 

 

 

2,3

6,0

5,6

5,8

5,0

4,3

P

Öppen arbetslöshetP

Arbetsmarknadspolitiska

 

 

 

 

 

2

2,7

3,1

1,9

1,4

1,5

P

programP

Antal sysselsatta

0,8

1,7

1,5

1,0

0,6

 

 

 

 

 

 

Real disponibel inkomst

1,8

3,0

4,2

2,4

2,3

 

 

 

 

 

 

Hushållens

 

 

 

 

 

4

4,1

3,6

3,7

2,6

1,9

P

nettosparkvot, nivåP

5

6,4

6,8

7,7

7,6

7,7

P

BytesbalansP

Tysk ränta, 10-årig

 

 

 

 

 

6

3,37

3,85

4,15

4,20

4,20

P

statsobligationP

Svensk ränta, 10-årig

 

 

 

 

 

6

3,38

3,80

4,20

4,30

4,35

P

statsobligationP

6

1,50

3,00

3,75

3,75

4,00

P

ReporäntaP

6

131

126

123

122

122

P

TCW-indexP

1P KPI, årsgenomsnitt.

2P Procent av arbetskraften.

3P SiffrornaP avser Statistiska centralbyråns arbetskraftsundersökning efter omläggningen av statistiken.

4P ExklusiveP sparande i avtalspensioner.

5P Procent av BNP.

6P SlutkurserP .

Källor: Statistiska centralbyrån, Arbetsmarknadsstyrelsen, Riksbanken och Finansdepartementet.

1.2.5Löner

Under 2007 väntas reallönerna efter skatt öka kraftigt till följd av de inkomstskattesänkningar som regeringen föreslår i budgetpropositionen, men även till följd av den positiva situationen på arbetsmarknaden. Industriavtalet och en hög trovärdighet för Riksbankens inflationsmål har en normgivande effekt, vilket tillsammans med ett relativt lågt resursutnyttjande dämpar risken för alltför höga avtalsökningar.

Diagram 1.2 Reallöneutveckling före skatt

Procentuell förändring

6,0

5,0

4,0

3,0

2,0

1,0

0,0 -1,0 -2,0 -3,0 -4,0 -5,0

1970

1975

1980

1985

1990

1995

2000

2005

Källor: Statistiska centralbyrån, Medlingsinstitutet och Finansdepartementet.

1.2.6Låg inflation

Under andra hälften av 2005 och början av 2006 har försvagningen av den svenska kronan och höga priser på el, olja och bensin dragit upp inflationen, men det inhemska inflationstrycket har förblivit lågt.

Under återstoden av 2006 och en stor del av 2007 bedöms de höga energipriserna fortsätta att hålla uppe inflationen, men därefter väntas sjunkande energipriser och starkare krona bidra till att hålla ned inflationen.

Det bedöms för närvarande finnas betydande lediga resurser att tillgå på arbetsmarknaden och det inhemska inflationstrycket förblir därför fortsatt lågt. Framöver stiger inflationstrycket gradvis. Den samlade effekten av de åtgärder som föreslås och aviseras i denna proposition bedöms bidra till att inflationstrycket kommer att vara fortsatt lågt, trots att sysselsättningen växer snabbare.

Sammantaget beräknas den underliggande inflationen, mätt med Riksbankens mått UND1X, som exkluderar de direkta effekterna

24

av ändrade räntor, skatter och subventioner, uppgå till cirka 1,7 procent i slutet av 2007. Inflationen mätt med konsumentprisindex (KPI) väntas under hela prognosperioden vara högre än den underliggande inflationen mätt med UND1X främst till följd av stigande bostadsräntor.

Regeringen stödjer penningpolitikens inriktning och står bakom inflationsmålet.

1.2.7Åren 2008 och 2009

Det är svårt att förutsäga konjunktursvängningar på längre sikt. Åren 2008 och 2009 bygger därför på en bedömning om hur stort resursläget är i utgångsläget och hur stor potentiell tillväxt är framöver. På arbetsmarknaden bedöms fortfarande resursutnyttjandet vara lågt 2007, vilket innebär att BNP och sysselsättning kan fortsätta att växa i god takt även 2008 och 2009. År 2009 antas ekonomin ha nått fullt resursutnyttjande. Den reguljära sysselsättnings- graden i åldern 20-64 år stiger till 80,2 procent 2009 och den öppna arbetslösheten faller till 4,3 procent.

1.3Offentliga finanser

Ett viktigt mål för finanspolitiken är att säkerställa att utvecklingen av de offentliga finanserna är uthållig för att därmed kunna säkra den långsiktiga välfärdsutvecklingen.

För att skapa förutsättningar för långsiktighet i den ekonomiska politiken infördes i mitten av 1990-talet en avsevärt stramare budgetprocess. Två mål infördes; dels ett flerårigt utgiftstak för staten, dels ett mål för den offentliga sektorns finansiella sparande (överskottsmålet). De budgetpolitiska mål som riksdagen har beslutat ligger fast. Det betyder att

-de takbegränsade utgifterna skall rymmas inom beslutade utgiftstak för staten

-den offentliga sektorns finansiella sparande skall uppgå till 2 procent av BNP över en konjunkturcykel.

Erfarenheterna av det finanspolitiska ramverket är i huvudsak goda och det finns starka skäl till att i allt väsentligt bibehålla detta ramverk. Samtidigt är det viktigt att ta till vara de erfarenheter som gjorts under de cirka 10 år som

PROP. 2006/07:1

ramverket varit i kraft. Det är därför nödvändigt med en översyn av det finanspolitiska ramverket för att se hur ramverket kan förbättras och vidareutvecklas. En ökad grad av öppenhet och tydlighet kring finanspolitiken kan vara av värde. Regeringen avser återkomma till riksdagen i denna fråga.

Eurostat har beslutat att från och med 2007 skall sparandet i premiepensionssystemet inte räknas in i den offentliga sektorns finansiella sparande. Regeringen återkommer med förslag i den ekonomiska vårpropositionen 2007 hur Eurostats beslut kommer att påverka målet för den offentliga sektorns finansiella sparande.

1.3.1Överskott i de offentliga finanserna

Den demografiska utvecklingen kommer att leda till ökade resurskrav inom den offentliga sektorn, främst efter 2010. Ett överskott mot- svarande 2 procent av BNP ökar den offentliga nettoförmögenheten. Detta förbättrar möjlig- heterna att möta dessa krav, med en rimlig fördelning av skatter och förmåner mellan generationer. Varje generation har ett moraliskt ansvar att inte skjuta en nettoskuld på kommande generationer. Dagens medborgare bör inte bevilja sig förmåner som framtida generationer får betala. En mindre statsskuld leder också till mindre sårbarhet för yttre förändringar och därmed ett ökat förtroende för den svenska ekonomin.

Målet för finanspolitiken bör vara att minska den offentliga skuldsättningen. Det målet ska nås genom att upprätthålla ett överskott i de offentliga finanserna som motsvarar 2 procent av BNP i genomsnitt över konjunkturcykeln i enlighet med nuvarande målsättning. Detta möjliggör stabila skattesatser på en lägre nivå än i dag och gynnar i sin tur tillväxt och sysselsättning.

Regeringen föreslår i denna budgetproposition omfattande reformer på arbetsmarknadsområdet och inom välfärds- sektorn. Det finansiella sparandet i de offentliga finanserna kommer att uppgå till drygt 2 procent 2007 för att därefter förstärkas ytterligare. Det finansiella sparandet bedöms vara väl i linje med överskottsmålet de närmaste åren.

Detta medför att den konsoliderade bruttoskulden kommer att sjunka kraftigt de kommande åren samtidigt som den offentliga

25

PROP. 2006/07:1

sektorns nettoförmögenhet ökar. Dessutom kommer skattekvoten successivt att sjunka de kommande åren (se tabell 1.5).

Diagram 1.3 Konsoliderad bruttoskuld och finansiellt sparande i offentlig sektor 1994–2009

Procent av BNP

Procent av BNP

80

 

 

 

 

 

 

6

70

 

 

 

 

 

 

4

60

 

 

 

 

 

 

2

50

 

 

 

 

 

 

0

40

 

 

 

 

 

 

-2

30

 

 

 

 

 

 

-4

20

 

 

 

 

 

 

-6

10

 

 

 

 

 

 

-8

0

 

 

 

 

 

 

-10

1994

1996

1998

2000

2002

2004

2006

2008

 

 

 

Konsoliderad bruttoskuld (vänster axel)

 

Fiannsiellt sparande (höger axel)

Källa: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet

1.3.2Utgiftstaken

Fleråriga utgiftstak för staten är ett viktigt budgetpolitiskt åtagande för riksdagen och regeringen, och främjar trovärdigheten i den ekonomiska politiken. De bidrar till god budgetdisciplin och understödjer överskottsmålet om 2 procents finansiellt sparande över en konjunkturcykel. Överskotts- målet ger förutsättningar för en successiv minskning av statsskulden innan de demografiskt betingade kostnaderna bedöms öka.

Utgiftstaken bidrar till god budgetdisciplin genom att förhindra att tillfälligt högre inkomster används för att finansiera varaktigt högre utgifter. Utgiftstaket för staten tydliggör även behovet av prioriteringar mellan utgiftsområden, och förebygger en utveckling där skatteuttaget måste höjas till följd av bristfällig utgiftskontroll. Genom utgiftstaken stärks omvärldens tilltro till den svenska budgetpolitiken.

Inledningsvis efter 1996 föreslog regeringen utgiftstak för det tredje tillkommande budgetåret, men har på senare år avvikit från denna norm vid ett antal tillfällen. Sedan systemet infördes har utgiftstaken klarats samtliga år och bidragit till en stram budgetpolitik och sunda offentliga finanser. Emellertid har det funnits ökande tendenser till finansiering utanför utgiftstaken som har ökat

risken för en gradvis erodering av trovärdigheten, däribland utgifter via skattekrediteringar på budgetens inkomstsida. Utgiftstakets transparens och dess funktion är viktiga för regeringen. Regeringen tar därför i denna budgetproposition ökade steg mot tydlighet och transparens genom att minska dessa krediteringar. Regeringen avser även att till 2007 års ekonomiska vårproposition återkomma med en översyn av det finansiella ramverket.

Utgiftstaken bör normalt fastställas för tre år framåt. Detta är en viktig princip för att värna långsiktigheten i de offentliga utgifterna. Regeringen föreslår att utgiftstaket för 2007 sänks med 11 miljarder kronor till 938 miljarder kronor. För 2008 har hittills endast en bedömning av utgiftstaket gjorts. Regeringen föreslår nu att utgiftstaket för 2008 sätts till 971 miljarder kronor, också en sänkning med 11 miljarder kronor i förhållande den tidigare bedömningen. Regeringen bedömer att ett utgiftstak på 1 003 miljarder för 2009 är lämpligt. Regeringen har på den korta tid som funnits tillgänglig gjort bedömningen att det är viktigt att återgå till den tidigare ordningen med utgiftstak för det tredje tillkommande budgetåret. Den knappa tiden har dock inte gjort en fullständig genomgång i förhållande till frågans betydelse möjlig. Regeringens avsikt är att under 2007 föreslå ett utgiftstak för 2009 på basis av denna bedömning och även lägga fram förslag till utgiftstak för 2010. Avsikten är att tillkommande reformer skall finansieras inom det beräknade taket. Regeringens anser att utgiftstaket för staten skall minska svagt i förhållande till potentiell BNP.

Diagram 1.4 Utgiftstak

Miljarder kronor

Procent av BNP

1 200

38

1 000

37

 

 

36

800

35

 

600

34

400

33

 

 

32

200

31

 

0

30

1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009

 

Tekniskt justerat nominellt utgiftstak

Procent av BNP

Källa: Finansdepartementet

26

PROP. 2006/07:1

Tabell 1.5 Offentliga finanser

Procent av BNP

 

1997

1998

1999

2000

2001

2002

2003

2004

2005

2006

2007

2008

2009

Utgiftskvot

60,0

57,8

57,2

54,2

53,7

55,3

55,4

53,8

53,5

52,8

51,3

50,5

49,8

Inkomstkvot

59,0

59,7

59,5

59,2

56,4

54,8

55,3

55,4

56,3

55,6

53,6

53,1

52,8

Skattekvot

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

inkl. EU

52,1

52,7

53,3

53,4

51,4

49,7

50,1

50,5

51,1

50,5

48,1

47,8

47,6

Finansiellt

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

sparande

-1,0

1,9

2,3

5,0

2,6

-0,5

-0,2

1,6

2,8

2,8

2,3

2,6

3,1

Nettoskuld

22,8

19,9

9,1

1,2

-2,9

3,0

-1,5

-5,7

-12,4

-15,4

-16,9

-18,7

-20,8

Konsoliderad

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

bruttoskuld

71,4

68,8

62,2

52,3

53,8

52,0

51,8

50,5

50,3

46,5

41,5

37,4

33,0

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Källa: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet

1.3.3Ekonomin i kommunsektorn

En god ekonomi i kommunsektorn är avgörande för välfärden. Det ekonomiska resultatet för sektorn har successivt förbättrats under de senaste åren. Under 2005 ökade andelen kommuner och landsting som redovisade överskott. Totalt redovisade den kommunala sektorn ett ekonomiskt resultat på 13 miljarder kronor, vilket torde vara i nivå med s.k. god ekonomisk hushållning. Sektorns finansiella sparande uppgick till 14 miljarder kronor.TF1FT

Tabell 1.6 Kommunsektorns finanser

Miljarder kronor om ej annat anges

 

2005

2006

2007

2008

2009

Inkomster

627

662

691

720

747

Skatter och statsbidrag

539

571

597

621

643

Procent av BNP

20,2

20,2

19,8

19,7

19,4

Övriga inkomster

88

90

94

99

103

 

 

 

 

 

 

Utgifter

613

643

676

707

737

Konsumtion

527

552

584

612

640

Volymförändring %

1,6

1,7

2,0

1,3

0,7

Övriga utgifter

86

91

92

94

97

 

 

 

 

 

 

Finansiellt sparande

14

19

15

13

10

Procent av BNP

0,5

0,7

0,5

0,4

0,3

 

 

 

 

 

 

Resultat före

 

 

 

 

 

extraordinära poster

13

22

13

11

7

 

 

 

 

 

 

Anm.: Statsbidrag och skatter redovisas tillsammans eftersom effekten av reformer som påverkar skatteunderlaget neutraliseras genom justeringar av statsbidragen.

Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.

En stark utveckling av skatteunderlaget och ökade statsbidrag väntas medföra att överskottet

1T T Med ekonomiskt resultat avses här resultat före extraordinära poster.

ytterligare stärks i år. Dessutom medför slutregleringar av skatterna avseende 2005 att resultatet i år ökar med cirka 3 miljarder kronor. Det ekonomiska resultatet beräknas i år bli 22 miljarder kronor.

Skatteunderlaget väntas till följd av bland annat stigande sysselsättning fortsätta växa stabilt under 2007, vilket tillsammans med ökade statsbidrag medför ytterligare förstärkning av sektorns finanser.

För 2008 och 2009 beräknas inkomst- ökningen avta något. Samtidigt väntas den reala konsumtionen öka med 0,7–1,3 procent, trots att flera arbetsmarknadspolitiska program då fasas ut. Sammantaget innebär detta att det ekonomiska resultatet successivt beräknas minska 2008 och 2009.

Regeringen prioriterar generella bidrag framför specialdestinerade statsbidrag. Därför föreslås att två riktade satsningar till personalförstärkningar i förskolan respektive kommunal vuxenutbildning redan 2007 överförs till det generella bidraget. År 2007 höjs det generella bidraget till kommunsektorn med 1 miljard kronor och ytterligare 5 miljarder kronor 2008 i enlighet med vad som tidigare aviserats i budgetpropositionen för 2006.

1.4Utmaningar för Sverige

1.4.1Utanförskapet på arbetsmarknaden

Trots den goda tillväxten och förbättringarna på arbetsmarknaden utgör utanförskapet ett kvarvarande stort problem. Förra året stod exempelvis drygt 17 procent av den arbetsföra befolkningen (20–64 år) utanför arbetskraften.

27

PROP. 2006/07:1

Bland personer i arbetskraften var 6 procent öppet arbetslösa och bland de sysselsatta var knappt 6 procent undersysselsatta.

Ett annat sätt att illustrera problemet ges av andelen av befolkningen i arbetsför ålder som försörjs genom socialförsäkringssystemen och ekonomiskt bistånd. Antalet personer som försörjdes med sociala ersättningar 2005 motsvarade drygt 1 miljonTF2FT, eller drygt 21 procent av de folkbokförda i åldern 20–64 år (se diagram 1.5). Under 2006 får drygt 12 procent av befolkningen i arbetsför ålder ohälsorelaterade ersättningar (sjuk- och rehabiliteringspenning samt aktivitets- och sjukersättning), nära 8 procent arbetsmarknadsrelaterade ersättningar och cirka 1,5 procent ekonomiskt bistånd. Som framgår av diagram 1.5 har den totala andelen personer som får dessa typer av ersättningar varit i det närmaste konstant sedan 1999. Däremot har fördelningen mellan olika typer av ersättningar förskjutits, främst genom att arbetsmarknadsrelaterade ersättningar minskat medan ohälsorelaterade ersättningar ökat.

Diagram 1.5 Andel folkbokförda 20–64 år med viss ersättning, 1990–2006

Procent av folkbokförda

30%

 

 

 

 

 

 

 

 

25%

 

 

 

 

 

Totalt

 

20%

 

 

 

 

 

 

 

 

15%

 

 

Arbetslöshet

 

 

 

 

 

 

+programåtg.

 

 

 

 

 

 

 

 

Aktivitets. o.

 

 

 

 

 

 

 

 

10%

 

 

 

 

 

 

sjukers.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

5%

 

 

 

Sjukskr. o.

 

 

 

 

 

 

rehab.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Ekonomiskt

 

0%

 

 

 

 

 

bistånd

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1990

1992

1994

1996

1998

2000

2002

2004

2006

Källa: Regeringskansliet

 

 

 

 

 

 

Under de senaste åren har andelen personer med sjuk- och rehabiliteringspenning minskat något, men från en hög nivå. Detta har inte inneburit att den totala ohälsan minskat i motsvarande mån, eftersom andelen personer med sjuk- och aktivitetsersättning (tidigare förtidspension) samtidigt ökat. Ju längre bort från arbetsmarknaden de olika försäkringssystemen tar människor, desto svårare är det att återvända. Det är därför mycket bekymmersamt att

aktivitets- och sjukersättningarna ökat trendmässigt under så lång tid som de gjort. Antalet personer med aktivitets- och sjukersättning är i dag mer än 550 000, vilket utgör hela 10 procent av de folkbokförda i åldern 20–64 år.

Situationen på arbetsmarknaden är särskilt bekymmersam för personer med utländsk bakgrund. Den genomsnittliga sysselsättnings- graden är lägre (se diagram 1.6), långtids- arbetslösheten högre och andelen tidsbegränsade anställningar större bland utrikes födda i jämförelse med födda i Sverige. Skillnaderna är dock stora mellan olika grupper av invandrare beroende på ursprungsland, utbildningsnivå, erfarenheter m.m.

Diagram 1.6 Sysselsättningsgrad som andel av befolkningen

20–64 år, 2005

 

Procent

 

90

 

Utrikes födda

Inrikes födda

80

 

70

 

60

 

50

 

40

 

30

 

20

 

10

 

0

 

Män

Kvinnor

Källa: Statistiska centralbyrån, AKU

 

Ungdomars ställning på arbetsmarknaden är svag i Sverige. Ungdomarnas etableringsålder (dvs. den ålder vid vilken 75 procent av befolkningen är sysselsatt) var 2004 hela 27 år, att jämföra med 21 år under de starka arbetsmarknadsåren 1988–1990. Ökningen av etableringsåldern kan delvis förklaras av att fler ungdomar studerar allt längre tid, men det är också en följd av att unga, och då framför allt utrikes födda, har svårare än övriga att få fotfäste på arbetsmarknaden. De ungas problem på arbetsmarknaden märks också genom att ungdomars arbetslöshet är betydligt högre än för andra grupper, se diagram 1.7.

2T T avser s.k. helårsekvivalenter

28

Diagram 1.7 Öppen arbetslöshet bland ungdomar 2005

Procent av arbetskraften

16

 

Ungdomar (20-24 år)

Samtliga (16-64 år)

14

 

12

 

10

 

8

 

6

 

4

 

2

 

0

 

Män

Kvinnor

Källor: Statistiska centralbyrån,

AKU

Bland de studerande finns också ett stort antal personer som är latent arbetssökande, dvs. studerande som aktivt sökt och kunnat ta ett arbete. Förra året var cirka 50 000 heltids- studerande ungdomar i ålder 16-24 år latent arbetssökande. Det stora antalet latent arbetssökande bland de heltidsstuderande bidrar också till att Sverige enligt EU:s definition av öppen arbetslöshet, där de latent arbetssökande heltidsstuderande ingår, i dag har en ungdomsarbetslöshet som är bland de högsta i EU (se diagram 1.8).

Diagram 1.8 Ungdomsarbetslöshet i EU-länderna 2005

Procent av arbetskraften

40,0

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

35,0

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

30,0

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

25,0

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

20,0

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

15,0

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

10,0

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

5,0

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

0,0

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Polen

Slovakien

Grekland

Italien

Frankrike

Sverige

Belgien Finland Spanien Ungern Tjeckien Malta Portugal Estland Slovenien Litauen Tyskland Luxemburg Lettland Cypern Storbritannien

Norge

Österrike

Danmark

Irland

Nederländerna

Anm. I statistiken betraktas latent arbetssökande heltidsstuderande som

 

 

 

 

 

arbetslösa

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Källa: Eurostat

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Den viktigaste uppgiften för regeringen är att genomföra åtgärder som minskar utanförskapet på arbetsmarknaden och som leder till högre sysselsättning och minskad arbetslöshet. Därför föreslår regeringen i denna budgetproposition ett flertal åtgärder som syftar till att öka arbetsutbudet och sysselsättningen och minska arbetslösheten, se avsnitt 1.5.

PROP. 2006/07:1

1.4.2Ökad efterfrågan på välfärdstjänster

Efterfrågan på välfärdstjänster – främst vård, omsorg och utbildning – kommer att öka i framtiden. Detta beror dels på den demografiska utvecklingen, dels på stigande inkomster. Fler äldre i befolkningen ökar efterfrågan på vård och äldreomsorg. Antalet personer som är 65 år och äldre ökar snabbt under de närmaste 30 åren. År 2035 kommer det att finnas nära 2,4 miljoner personer i denna åldersgrupp, vilket är drygt 800 000 fler än idag. Samtidigt väntas gruppen 20–64 år öka med drygt endast 110 000. Sammantaget innebär utvecklingen att försörjningsbördan för de yrkesaktiva kommer att öka markant.

Enligt Finansdepartementets beräkningar i Långtidsutredningen 2004 skulle det fram till år 2020 med knapp marginal vara möjligt att inom ramen för dagens offentliga välfärdssystem möta den ökade efterfrågan på välfärdstjänster som enbart beror på en åldrande befolkning. Det innebär att med oförändrade skattesatser skulle det vara möjligt att klara en oförändrad standard på tjänsterna trots att befolkningen åldras. Däremot skulle det enligt utredningens scenarier inte finnas något utrymme för förbättringar av välfärdstjänsternas kvalitet eller omfattning.

Diagram 1.9 Konsumtion i kommunal sektor (faktisk+prognos) och demografiskt betingad konsumtion, 1990–2009

Index 1990=100

125

 

 

 

 

 

 

 

 

 

120

 

Konsumtion

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

115

 

Demografi

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

110

 

 

 

 

 

 

 

 

 

105

 

 

 

 

 

 

 

 

 

100

 

 

 

 

 

 

 

 

 

95

 

 

 

 

 

 

 

 

 

90

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1990

1992

1994

1996

1998

2000

2002

2004

2006

2008

Anm. Effekten av överföringen av läkemedelskostnader från staten till landstingen

1998 ingår.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Källa: Finansdepartementet

 

 

 

 

 

 

 

Efterfrågan på dessa tjänster i fråga om både kvalitet och kvantitet kommer dock att öka till följd av stigande inkomster. Detta framgår också av utvecklingen under de senaste åren och prognosen för de närmaste åren. Den faktiska konsumtionen inom kommunal sektor – främst barnomsorg, skola, äldreomsorg och sjukvård – ökar sedan slutet av 1990-talet betydligt

29

PROP. 2006/07:1

snabbare än vad som kan förklaras av den demografiska utvecklingen (se diagram 1.9). Den utvecklingen väntas också fortsätta de närmaste åren.

Inom Regeringskansliet påbörjas nu ett arbete med att mer i detalj än tidigare studera hur den långsiktiga efterfrågan på välfärdstjänster kan komma att utvecklas.

För att utbudet av välfärdstjänsterna skall kunna utvecklas i takt med efterfrågan på lång sikt krävs att de som producerar dessa tjänster ges tillgång till växande resurser eller att de resurser som finns används mer effektivt. Det är inte en långsiktig lösning att öka resurserna till dessa tjänster genom att höja skattesatserna. Skattehöjningar skulle på sikt leda till så stora skattekilar att arbetsutbud, investeringar – och därmed tillväxten – skulle minska. Skall arbetsutbudet och efterfrågan på arbetskraft förstärkas är det tvärtom nödvändigt att minska beskattningen av arbete.

Resurserna till välfärdstjänsterna kan däremot ökas om antalet arbetade timmar i det privata näringslivet ökar då detta dels skulle bredda skattebasen och öka skatteintäkterna, dels skulle frigöra personella resurser till välfärdssektorn. Reformer som syftar till att främja arbetsutbud och sysselsättning underlättar således den långsiktiga finansieringen av välfärdstjänster. En förbättrad produktivitet inom den offentligt finansierade verksamheten skulle bidra till att de befintliga resurserna skulle räcka till fler och/eller bättre tjänster. Det är därför angeläget att genomföra åtgärder som syftar till att de offentliga resurserna används mer effektivt än idag. I detta perspektiv är det viktigt att öka mångfalden av producenter av välfärdstjänster samt att öka uppföljning och jämförelser av tjänsternas effektivitet och kvalitet.

Ytterligare ett centralt inslag i en politik för att möta en demografiskt betingad ökad efterfrågan på välfärdstjänster, är att de offentliga finanserna är långsiktigt hållbara. Det är därför viktigt att överskottsmålet för den offentliga sektorns finansiella sparande, liksom övriga delar av det finanspolitiska ramverket, upprätthålls och stärks.

Sammanfattningsvis anser regeringen att för att den ökande efterfrågan på välfärdstjänster skall kunna mötas, måste överskottsmålet för den offentliga sektorns finansiella sparande upprätthållas och reformer för att öka arbetsutbud och sysselsättning genomföras.

Vidare måste åtgärder vidtas för att öka effektiviteten i den offentliga sektorn. Regeringen anser att en diskussion om hur man på lång sikt skall kunna möta den ökande efterfrågan inom ramen för ett i grunden offentligt finansierat välfärdssystem bör påbörjas omedelbart.

1.4.3Ökad internationalisering och strukturomvandling

Den svenska ekonomin blir alltmer integrerad med omvärlden. Det gäller såväl en fortgående internationalisering av produktionen av varor och tjänster som att arbetskraftens rörlighet ökar. Därtill kommer ett fördjupat internationellt samarbete mellan stater, inte minst inom EU.

Teknisk utveckling har tillsammans med avregleringar av handeln och investeringar bidragit till fortsatt ökande internationa- liseringen av näringslivet. Handeln med såväl varor som tjänster har ökat kraftigt. Export plus import utgör i dag över 80 procent som andel av BNP. Såväl nivå som ökningstakten är högre i Sverige än i många andra OECD-länder. Handelns betydelse för ekonomin kommer att fortsätta att öka.

Utvecklingen har också inneburit en ökad internationalisering av ägandet inom näringslivet. Knappt en fjärdedel av de anställda i näringslivet arbetar i utlandsägda företag, drygt hälften av dessa i tjänstesektorn.

Internationell konkurrens bidrar till ökad produktivitet och lägre konsumentpriser på lång sikt, men kan på kort sikt medföra att vissa orter eller individer drabbas negativt, t.ex. genom företagsnedläggningar, arbetslöshet och/eller minskade inkomster. Ekonomins förmåga att anpassa sig till förändringar är viktig för att Sverige skall kunna konkurrera trots ett perifert geografiskt läge. Flera samverkande faktorer är avgörande för förmågan till snabb anpassning till strukturomvandling; väl fungerande social- försäkringar, arbetsrätt, lönebildningen, bostads- marknaden, utbildning, konkurrens, villkor för företagande, investeringar, forskning och utveckling, infrastruktur, samt regler och skatter som påverkar tjänstesektorns utveckling.

En annan aspekt på internationalisering av ekonomin är arbetskraftens rörlighet. Det handlar både om arbetskraftsinvandring till

30

Sverige och om utvandring från Sverige. Arbetskraftsinvandringen till Sverige är relativt liten, och de flesta kommer från de nordiska länderna eller från övriga EU-länder. Arbetskraftsinvandringen från länder utanför EU/EES uppgick 2005 till knappt 6 000 personer. Utvandringen från Sverige är högre bland högutbildade, unga och utlandsfödda än bland lågutbildade, äldre och födda i Sverige. Det finns i dagsläget inget skäl till oro för utflyttningen av högutbildade, men det är viktigt att vara uppmärksam på utvecklingen.

Konkurrensen mellan länder innebär att det ibland är nödvändigt att Sverige anpassar regelverken till följd av förändringar i andra länder. Samtidigt kan Sverige i det internationella samarbetet påverka inriktningen på förändringarna. Internationaliseringen och samarbetet mellan länder skapar också möjligheter att möta globala utmaningar för miljö och klimat och för att säkra en trygg tillgång på energi.

Samarbetet inom EU är det mest långtgående exemplet på internationellt samarbete och utvecklingen av politiken på EU-nivå är mycket viktig för utvecklingen av den svenska ekonomin och för utformningen av den svenska politiken. Genomförandet av bl.a. Lissabonstrategins åtgärder, tjänstedirektivet och en integrerad finansmarknad, handelspolitiken, utvecklingen av EU:s handelssystem för koldioxidutsläpp och inriktning och omfattning på den gemensamma budgeten är viktiga områden med betydande påverkan på den ekonomiska utvecklingen i både Sverige och EU som helhet.

Sammanfattningsvis anser regeringen att det är viktigt att Sverige agerar både nationellt för att skapa goda förutsättningar till anpassning till de förändringar som sker, och internationellt för att i det internationella samarbetet arbeta för att påverka de gemensamma regelverk som tas fram på olika områden.

1.4.4Klimat

Utsläpp av växthusgaser påverkar livsbetingelserna i hela världen och att minska dessa utsläpp är en av de största utmaningarna världen står inför. Växthusgaserna känner heller inga nationsgränser – konsekvenserna är oberoende av var utsläppen sker, på samma sätt som utsläppsbegränsande åtgärder får samma

PROP. 2006/07:1

resultat oavsett var de görs. Klimatfrågan är relevant för flera sektorer och kommer att vara en realitet för utformningen av politiken inom ett flertal områden. Den är genuint global till sin karaktär och har dessutom ett mycket långsiktigt perspektiv. Klimatfrågan ställer solidaritets- frågorna på sin spets – geografiskt och genera- tionsmässigt.

Sverige är ett av de länder som har lyckats bryta sambandet mellan ekonomisk tillväxt och ökade utsläpp av växthusgaser. Under de senaste sex åren har de svenska utsläppen legat under 1990 års nivå med i genomsnitt 3,7 procent, samtidigt som BNP ökat med cirka 25 procent. Stora utmaningar återstår dock även nationellt, kraftfulla åtgärder för att möta klimat- förändringarna skall genomföras inom transport-, bostads- och industrisektorn.

Utsläppen av växthusgaser är mycket ojämnt fördelade mellan länder, såväl i absoluta tal som i relation till BNP eller invånarantal. OECD- länderna står för drygt hälften av de totala koldioxidutsläppen globalt, och cirka 45 procent av dessa härrör från USA. USA har också de högsta utsläppen per capita med cirka 20 ton. Genomsnittet i EU-15 är cirka 9 ton per capita vilket motsvarar cirka 13 procent av de totala utsläppen. Utsläppen i de afrikanska länderna ligger under runt 1 ton per capita, det globala genomsnittet är cirka 4 ton per capita. Sverige släppte ut cirka 54 miljoner ton 2003, drygt 6 ton per capita, vilket motsvarar några promille av de samlade utsläppen.

Tabell 1.7 Jämförelse av koldioxidutsläpp

 

CO2B /capitaB

1

2

 

P

P

 

P

CO2B /BNP P

Sverige

5,98

 

0,21

 

 

 

 

EU-15

8,67

 

0,40

 

 

 

 

OECD

11,08

 

0,48

 

 

 

 

1.Ton CO2B B per capita

2.Kilo CO2B B per 2000 USD Källa: OECD in Figures 2005

De globala utsläppen uppvisar en ökande trend, såväl i industrialiserade som i utvecklingsländer. Det är framför allt länder i stark ekonomisk utveckling, som Kina, Indien och Brasilien som kraftigt kan komma att öka sina utsläpp om inte åtgärder vidtas. Utsläppen av koldioxid i Kina är i dag nära nog lika stora som i EU25. Prognoser visar på en ökning av utvecklingsländernas andel av de globala utsläppen, medan OECD- ländernas andel väntas minska. Det är av yttersta

31

PROP. 2006/07:1

vikt med ett ökat samarbete på energi- och klimatområdet mellan EU och t.ex. Indien och Kina och att ett sådant samarbete får en konkret utformning.

Det europeiska systemet med handel med utsläppsrätter bör utökas vad gäller omfattning och ämnen. Fler länder och regioner måste fås att delta i de internationella ansträngningarna för åtgärder för utsläppsbegränsningar och utsläppsreduktioner. Samtidigt bör utvecklings- ländernas berättigade krav på förbättrad levnadsstandard respekteras – det är fortfarande den utvecklade världen som står för merparten av utsläppen och dessa länder har en moralisk förpliktelse att ta sitt ansvar och att erbjuda mindre utvecklade länder hjälp till lösningar. Kyotoprotokollets s.k. flexibla mekanismer har stor potential att bidra till kapacitetsuppbyggnad och tekniköverföring i utvecklingsländer.

1.5Arbete och tillväxt

Ett ökat arbetsutbud, en ökad sysselsättning och ett ökat antal arbetade timmar i näringslivet är centralt både för att främja den ekonomiska tillväxten och för att möta den demografiska utmaningen samt att öka den långsiktiga hållbarheten i de offentliga finanserna. Fler arbetade timmar, ökad sysselsättning och minskad arbetslöshet är också en viktig del i en politik som syftar till att säkra en god välfärd för alla och förbättra integrationen av personer med utländsk bakgrund.

En dynamisk ekonomi med högre avkastning av eget arbete, förbättrade villkor för företagande och investeringar är centrala faktorer för ett ökat välstånd. Den globala konkurrensen, såväl mellan företag som mellan länder, i kombination med fortsatt teknisk utveckling kommer att ställa än högre krav på svensk ekonomis omställningsförmåga. För att omställningen skall fungera så smidigt som möjligt och inte resultera i långa perioder av arbetslöshet eller andra former av utanförskap, måste arbetskraften kunna förflytta sig från de stagnerande till de expanderande delarna av ekonomin. Regeringen vill återupprätta arbetslinjen som syftar till att sätta arbete i första rummet, men också till att skydda individernas inkomster snarare än deras jobb. I första hand arbetslöshetsförsäkringen, men även andra

samhälleliga stödsystem, skall därför bidra till att omställningen till nya omständigheter kan ske utan att individer drabbas av stora inkomstbortfall. Samtidigt är det viktigt att rörligheten på arbetsmarknaden – mellan olika yrken, branscher och regioner – är god. Det är därför av stor vikt att arbetslöshetsförsäkringen, liksom arbetsmarknads-, bostads- och utbildningspolitiken, utformas så att rörlighet premieras och underlättas. Även skattesystemet skall bidra till att det skall löna sig att ta ett nytt arbete och/eller skaffa sig en ny utbildning som ökar individens möjligheter att få jobb.

En politik för ett arbete och tillväxt måste ha en bred ansats och en långsiktig inriktning. Ekonomins olika delar hänger samman och reformer på ett område får större genomslag om det samtidigt genomförs reformer inom andra områden. En politik för arbete och tillväxt handlar således inte om enskilda åtgärder utan om åtgärder på flera olika områden samtidigt. Därför lägger regeringen både förslag som syftar till att öka arbetsutbudet och förslag som syftar till att främja utvecklingen av nya och befintliga företag. Därtill presenteras förslag som syftar till att öka kvaliteten i utbildningssystemet.

1.5.1En skattepolitik för sysselsättning och företagande

Att öka sysselsättningen och att motverka utanförskapet är den enskilt största utmaningen för den ekonomiska politiken och kräver brett anlagda åtgärder i närtid. Skattepolitiken under de närmaste åren inriktas därför särskilt på att göra det mer lönsamt att arbeta, förstärka arbetsutbudet samt att främja efterfrågan på arbetskraft och framväxten av nya företag. Dessa prioriterade uppgifter berör flera skatteområden, särskilt beskattningen av arbetsinkomster genom inkomstskatt och uttag av socialavgifter, men även kapital- och företagsrelaterade skatter.

Regeringens politik är huvudsakligen inriktad på att stimulera grupper av individer och företag i särskilda näringslivssektorer där stimulanserna kan ge mest resultat i form av ett ökat arbetsutbud och en ökad sysselsättning.

32

Skatteåtgärder för ökad sysselsättning

De arbetsmarknadsrelaterade skatteåtgärderna inriktas på att stimulera såväl arbetsutbud som efterfrågan på arbetskraft.

Från den 1 januari 2007 införs ett särskilt jobbskatteavdrag som förstärker särskilt låg- och medelinkomsttagares drivkrafter att arbeta. Avdraget utformas så att det skall bli mer lönsamt att arbeta för dem som i dag står utanför arbetsmarknaden men det bidrar också, genom sänkta marginalskatter, till ett ökat arbetsutbud för breda grupper av dem som redan har ett arbete. För personer 65 år och äldre ges ett förhöjt avdrag.

När de offentliga finanserna tillåter och ekonomin stärks genom det första steget av jobbskatteavdraget och andra utbuds- stimulerande åtgärder, kommer avdraget att byggas ut i ett andra steg. Regeringen bedömer att det kommer att finnas ett utrymme att genomföra det andra steget 2008. Ytterligare finansiering kan dock behöva tillkomma. Därefter kan det också bli aktuellt med tillkommande inkomstskattesänkningar för låg- och medelinkomsttagare.

Skatteåtgärder för att öka efterfrågan på arbetskraft

För att den kraftiga stimulansen av arbetsutbudet skall resultera i ökad sysselsättning, krävs också åtgärder som kan förstärka efterfrågan på arbetskraft. Dagens höga nivå på socialavgifterna bidrar på kort och medellång sikt att hålla tillbaka efterfrågan och skapar höga trösklar för nyanställningar i företagen. Generella arbetsgivaravgifts- sänkningar är dock kostsamma och tenderar också att på lång sikt leda till högre nominella löner och med begränsade effekter på sysselsättningen. Därför blir i stället huvuduppgiften att inrikta åtgärderna mot grupper och sektorer där man kan få en god sysselsättningseffekt.

För att förstärka arbetsgivarnas intresse av att behålla och anställa äldre människor slopas den särskilda löneskatten om cirka 16 procent för de som omfattas av det nya ålderspensionssystemet, de som är födda från 1938 och framåt.

För att underlätta ungdomars inträde på arbetsmarknaden ges från den 1 juli 2007 ett särskilt avdrag vid beräkningen av arbetsgivaravgifter för personer som vid årets ingång fyllt 19 men inte 25 år.

PROP. 2006/07:1

Vid nuvarande skatteregler är skattekilarna på arbete höga. De negativa effekterna av detta är särskilt märkbara när det gäller hushållsrelaterade tjänster. Detta innebär att dessa tjänster antingen inte utförs överhuvudtaget eller att de utförs svart. En följd av detta är att hushållens arbetsutbud hämmas, särskilt för kvinnorna. Det blir svårt att förena arbets- och familjeliv. Regeringen återkommer därför med förslag om skattereduktion för privatpersoners köp av hushållstjänster som bör kunna träda i kraft den 1 juli 2007.

För regeringen är det också angeläget att stimulera sysselsättningen i olika tjänstesektorer, särskilt i sådana där den enskilde kan välja mellan att köpa tjänsten och att själv utföra den. Sysselsättningen i dessa sektorer kan stimuleras genom sänkta arbetsgivaravgifter. Ett sådant system tar dock tid att införa då det bl.a. skall prövas mot EU:s statsstödsregler. Sänkta arbetsgivaravgifter bedöms därför kunna införas tidigast den 1 juli 2008.

Skatteåtgärder för företag och företagare

Förutom att sänka trösklarna för anställningar i företagen är det också angeläget att stimulera bildandet av nya företag och underlätta expansion av i första hand små och medelstora företag. Dagens förmögenhetsskatt utgör här ett hinder och en avveckling av skatten skulle förbättra särskilt de mindre företagens försörjning med riskvilligt kapital. Förmögen- hetsskatten kan också uppfattas som orättfärdig genom att den behandlar olika personer med likvärdiga förmögenhetsförhållanden på olika sätt. Förmögenhetsskatten skall därför avvecklas under mandatperioden. I ett första steg halveras skattesatsen från 1,5 till 0,75 procent från år 2007. Småhus och bostadsrätter undantas dock från sänkningen i detta steg men även för dessa skall förmögenhetsskatten avvecklas under mandatperioden.

Regeringen anser att reglerna för fåmansbolag, de s.k. 3:12-reglerna, skall reformeras. I avvaktan på en bredare översyn sker dock redan från 2007 vissa viktiga förändringar som ökar drivkrafterna att anställa fler, som förenklar för flera företagare och som gör det lättare att sälja verksamheter. Därför utvidgas utrymmet för kapitalbeskattad inkomst som baseras på lönesumman och det s.k. schablonbeloppet i förenklingsregeln höjs. Under 2007 kommer dessutom förslag att presenteras enligt vilka

33

PROP. 2006/07:1

beskattningen av kapitalvinster under en övergångsfas åren 2007–2009 skall bygga på samma hälftendelning av vinsten mellan kapital- och tjänstebeskattning som gällde före 2006.

Regeringen anser att ytterligare åtgärder för att förbättra förutsättningarna för sysselsättning och tillväxt måste genomföras. Därför är det angeläget med såväl ytterligare sänkningar av inkomstskatterna, t.ex. att avskaffa värnskatten, som förbättringar av företagsbeskattningen och andra åtgärder för att stärka företagsklimatet.

Ytterligare skatteåtgärder

Utöver de åtgärder inom skatteområdet som ökar sysselsättningen och som möjliggör flera och expanderande företag är det också viktigt med förändringar som förstärker skatte- systemets legitimitet bland medborgarna. Dagens fastighetsskatt med dess koppling till marknadsvärdet gör skatten svår att förutse och uppfattas i sin nuvarande utformning som djupt orättvis. Avsikten är därför att den statliga fastighetskatten på småhus och hyreshus skall avskaffas och ersättas med en låg kommunal fastighetsrelaterad avgift. Ambitionen är att detta skall kunna ske från 2008. I avvaktan på detta fryses taxeringsvärdena för småhus och hyreshus på 2006 års nivå. Därutöver begränsas från 2006 markvärdets betydelse för uttaget av fastighetsskatt. Skatten på markvärdet begränsas till 2 kr/kvm med ett tak på maximalt 5000 kronor. Vidare sänks fastighetsskatten för flerbostadshus från 0,5 till 0,4 procent från 2007 och därutöver slopas från samma år den s.k. schablonintäktsbeskattningen för bostadsrättsföreningar.

Enligt gällande mervärdesskatteregler beskattas transporter i skidliftar med en högre skattesats än vad som gäller för person- transporter i övrigt samt för idrott. För att likställa skattebehandlingen sänks därför skattesatsen till 6 procent från den 1 januari 2007.

Samhällets kostnader för trafikskadades sjukpenning m.m. bör föras över från det offentliga till fordonsägarna. Som en övergångslösning i en sådan förändring avser regeringen att återkomma med ett förslag om en skatt på trafikförsäkringspremier som bör kunna träda i kraft den 1 juli 2007.

Som delfinansiering av de strategiska skattesänkningarna föreslår regeringen bl.a. borttagandet av ett antal ineffektiva regelverk.

Sålunda avvecklas det regionala grundavdraget inom inkomstskatten och nedsättningen av arbetsgivaravgifterna för enmansföretag som anställer. Den särskilda nedsättningen av socialavgifter på lönesumma upp till viss nivå halveras 2007 och avvecklas 2008. Vidare slopas avdragen för fackföreningsavgift och för avgifter till arbetslöshetskassor. Som en allmän finansiering införs också inom inkomstskattens ram en förmånsskatt på lånedatorer och vidare höjs de icke-avdragsgilla beloppen för resor till och från arbetet och för övriga utgifter. Tobakskatterna på cigaretter, snus, tugg- och rulltobak höjs. Som en följd av den slopade medfinansieringen inom sjukförsäkringen höjs också sjukförsäkringsavgiften.

Våren 2006 presenterade den tidigare regeringen ett förslag om skatt på flygresor som riksdagen beslutat om. I avvaktan på godkännande från EU-kommissionen skall lagen träda ikraft den dag regeringen bestämmer. Regeringen föreslår nu att denna skatt inte skall införas.

På ett antal skatteområden har tidigare förberetts förslag som syftar till att anpassa den svenska skattelagstiftningen till EG-rätten. Regeringen avser att fullfölja arbetet med dessa förslag som gäller möjligheten att erhålla uppskov med beskattning av kapitalvinster när man köper en privatbostad i annat EU-land, fortsatt genomförande av ändringar med anledning av det s.k. fusionsdirektivet, anpassningar till det s.k. energiskattedirektivet och en fortsatt avtrappning av energiskatte- avdraget för vindkraft.

1.5.2Ytterligare åtgärder för arbete och sysselsättning

Svenska och internationella erfarenheter visar att en politik som gör det mer lönsamt att arbeta är avgörande för att skapa fler jobb och minska arbetslösheten. För att göra det mer lönsamt att arbeta föreslår regeringen omfattande sänkningar av inkomstskatterna (se föregående avsnitt). Därutöver föreslår regeringen förändringar inom arbetslöshetsförsäkringen och sjukförsäkringen som också gör det mer lönsamt att gå från bidrag till försörjning genom eget arbete.

34

En väl fungerande arbetslöshetsförsäkring

Utformningen av arbetslöshetsförsäkringen påverkar hur arbetsmarknaden fungerar. Arbetslöshetsförsäkringen skall vara en omställningsförsäkring. En generös försäkring för kortvarig eller normal tid av arbetslöshet kan enligt regeringens mening verka som ett smörjmedel för ökad flexibilitet på arbetsmarknaden, genom att fler då vågar pröva nya arbeten. Blir ersättningsperioden långvarig kan emellertid en alltför generös försäkring minska människors möjligheter att hitta ett nytt jobb.

Arbetslöshetsförsäkringen bör reformeras så att arbete alltid lönar sig mer än arbetslöshet och att flaskhalsar på arbetsmarknaden undanröjs. Det är flera faktorer i arbetslöshetsförsäkringen som måste balanseras mot varandra för att ge så positiva effekter som möjligt på sysselsättningen.

Regeringen aviserar en rad förändringar i arbetslöshetsförsäkringen i denna budget- proposition. Arbetsvillkoret skall skärpas, studerandevillkoret tas bort och den överhoppningsbara tiden begränsas. Arbets- löshetsersättningen skall baseras på de senaste 12 månadernas inkomster i stället för de senaste 6 månaderna. Arbetslöshetsersättning skall maximalt kunna utgå under 300 ersättnings- dagar. Arbetslösa med försörjningsansvar för barn kan dock få ersättning under 450 dagar. Den högsta dagpenningen blir 680 kronor per dag. För att tydliggöra arbetslöshets- försäkringens roll som en omställnings- försäkring skall ersättningen reduceras med tiden i arbetslöshet. Ersättningen skall vara 80 procent av den förlorade inkomsten under de första 200 dagarna och 70 procent därefter. När ersättningsperioden är slut övergår den arbetslöse i en jobb- och utvecklingsgaranti med 65 procents ersättning. Om den arbetslöse inte deltar i jobb- och utvecklingsgarantin utgår ingen ersättning. De som inte kan beredas plats i garantin kommer under en övergångsperiod få ytterligare en ersättningsperiod med 65 procents ersättning.

Regeringen aviserar vidare att egenfinansieringen av utgifterna i arbetslöshets- försäkringen skall öka med 10 miljarder kronor. Samtidigt differentieras medlemsavgifterna till varje arbetslöshetskassa, vilket innebär att de varierar med arbetslöshetens storlek inom respektive kassa. Därmed skapas motiv för

PROP. 2006/07:1

kassorna att skärpa kontrollen så att ersättning inte betalas ut felaktigt. Regeringen aviserar samtidigt att ingen kassa skall behöva höja avgiften med mer än 300 kronor i månaden. Höjningen skall inte belasta de arbetslösa.

Regeringen avser att skyndsamt utreda och föreslå formerna för ett obligatorium att delta i en arbetslöshetsförsäkring där alla som uppfyller arbetsvillkoret får samma ersättning som de som i dag är medlemmar i en arbetslöshetskassa.

Sjukförsäkringen

Sjukförsäkringen skall ha som mål att bevara tryggheten för den som drabbas av sjukdom eller gör sig illa. Samtidigt skall den ge motiv och underlätta möjligheterna för återgång i arbete. En fokusering måste göras på tidiga insatser för att främja återgång till arbete. Sjukförsäkringen skall således fungera både som skyddsnät och stöd för återgång i arbete. Därigenom främjas arbetslinjen inom sjukförsäkringen. Regeringen avser att snarast tillsätta en parlamentarisk utredning för att reformera sjukförsäkringen och övriga socialförsäkringar.

Regeringen föreslår och aviserar i denna proposition en rad förändringar inom sjukförsäkringen för att underlätta möjligheterna och öka drivkrafterna att gå tillbaka till arbete.

-Ett nytt mål om att hjälpa sjukskrivna tillbaka till jobbet skall införas i sjukförsäkringen.

-Sänkt tak i sjukförsäkringen.

-Ny beräkningsgrund för sjukpenning- grundande inkomst.

-Aktivare rehabilitering för återgång i arbete.

-Större flexibilitet i den finansiella samordningen.

-Arbetsgivarnas medfinansiering av sjuk- penningkostnaden för anställda som är heltidssjukskrivna avskaffas.

-Överföring av kostnader till trafik-

försäkringen.

Regeringen vill minska överutnyttjandet av sjukförsäkringen. Det finns mycket som talar för att olika socialförsäkringar överutnyttjas samt att det förekommer fusk i socialförsäkringen. I avsnitt 1.7.1 Krafttag mot fusk redovisar regeringen en rad åtgärder. Utöver dessa åtgärder bör sjukförsäkringen främja ett ansvarsfullt utnyttjande och en hög precision i sjukskrivningsprocessen. Detta för att

35

PROP. 2006/07:1

ersättningar skall betalas till rätt person samt inte minst för att denne skall få en adekvat behandling och rehabilitering. Den kvarstående arbetsförmåga som många försäkrade har måste tas till vara och förbättras i de fall det är möjligt. I syfte att öka rättssäkerheten och minska överutnyttjandet av sjukförsäkringen avser regeringen att genomföra ytterligare insatser.

-Arbetsgivarna skall kunna kräva läkarintyg från första sjukdagen.

-Socialförsäkringsnämnderna avskaffas

-Förbättra hälso- och sjukvårdens bedömningar av diffusa diagnoser.

-En aktivare försäkringsmässig tillämpning av sjukförsäkringen.

-Arbetet med att ta fram riktlinjer vid sjukskrivning påskyndas.

-Arbetet med att gå igenom långa sjukfall och ta till vara arbetsförmågan måste

stramas upp.

Sammantaget gör regeringen bedömningen att de föreslagna åtgärderna som syftar till att öka rättssäkerheten och minska överutnyttjandet samt åtgärderna mot fusk kommer att minska de årliga utgifterna inom sjukförsäkringen med sammanlagt en miljard kronor.

En ny arbetsmarknadspolitik

Arbetsmarknadspolitiken kan och skall fungera som ett smörjmedel på arbetsmarknaden. Den skall bidra till att människor så snabbt som möjligt kan gå från ett jobb till ett annat, eller från arbetslöshet till ett arbete på den reguljära arbetsmarknaden. Grunden för en väl fungerande arbetsmarknadspolitik måste vara att verksamheten styrs av klara och mätbara mål.

Regeringen föreslår åtgärder för att effektivisera arbetsmarknadspolitiken och att tydliggöra arbetslinjen. Prioriteringen av de arbetsmarknadspolitiska resurserna skall vara tydligt inriktad på matchning mellan arbetssökande och lediga jobb, ökad konkurrens i förmedlingsverksamheten och förbättrad kontroll samt enhetligare tillämpning av reglerna inom arbetslöshetsförsäkringen.

Arbetsmarknadsverket bör reformeras från grunden. En enhetlig myndighetsorganisation med en professionell ledning skall införas vid årsskiftet 2007/2008. Stora förändringar av både omfattningen och sammansättningen av de arbetsmarknadspolitiska programmen kommer att genomföras. Antalet personer i program kommer att reduceras kraftigt och flera åtgärder

avskaffas bland annat för att de motverkar arbetslinjen, men också för att bidra till förenkling och högre effektivitet. Det gäller friår, plusjobb, utbildningsvikariat, akademikerjobb, datortek, interpraktik- stipendier, arbetsmarknadsutbildning inom det reguljära utbildningsväsendet samt allmänt och förstärkt anställningsstöd. För dem som står längst från den reguljära arbetsmarknaden behålls dock det särskilda anställningsstödet och anställningsstödet för långtidssjukskrivna. Arbetsmarknadsutbildningen skall inriktas på att förstärka den arbetslöses kompetens och koncentreras till områden där det är brist på arbetskraft ur ett nationellt och regionalt behov. Regeringen avser att under 2007 ersätta aktivitetsgarantin med en jobb- och utvecklingsgaranti som omfattar alla som varit arbetslösa i 300 dagar eller 450 dagar för föräldrar med barn under 18 år. Syftet med garantin är att med hjälp av individuellt utformade åtgärder så snabbt som möjligt få in deltagarna på den reguljära arbetsmarknaden. Regeringen avser att återkomma om den närmare utformningen av jobb- och utvecklingsgarantin.

Vidare avser regeringen att införa nystartsjobb från den 1 januari 2007 för att öka möjligheterna för dem som under mer än ett år inte har arbetat att komma tillbaka till arbete. Nystartsjobben innebär en subvention motsvarande arbetsgivar- avgifterna för personer som varit arbetslösa, deltagit i arbetsmarknadspolitiskt program eller uppburit sjukpenning, sjuk- eller aktivitets- ersättning på heltid i mer än ett år. Subventionen gäller under lika lång tid som vederbörande varit frånvarande från arbetslivet, dock högst fem år. Ungdomar 20–24 år som varit arbetslösa i minst sex månader skall omfattas av nystartsjobben. För dem gäller dock subventionen i högst ett år. För personer äldre än 55 år föreslås att subventionen skall kunna ges under dubbelt så lång tid som personen varit frånvarande från arbetslivet, dock högst 10 år. Subventionen ges till nystartsjobb i näringslivet och till offentliga arbetsgivare när dessa bedriver affärsverksamhet.

Nystartsjobben skall även omfatta asylsökande som fått uppehållstillstånd, kvotflyktingar samt dessa gruppers anhöriga under de tre första åren efter det att uppehållstillstånd har beviljats.

Situationen på arbetsmarknaden för personer med utländsk bakgrund är mycket

36

bekymmersam. Nystartsjobben syftar till att hjälpa en del av dem som står utanför att komma in på arbetsmarknaden. Detta är dock inte tillräckligt. Regeringen avser därför att återkomma med åtgärder för att ytterligare förbättra arbetsmarknadsinträdet för personer med utländsk bakgrund.

Den höga arbetslösheten bland unga på arbetsmarknaden är också allvarlig. Vid sidan av nystartsjobben kommer regeringen under 2007 att införa en särskild jobbgaranti för ungdomar under 25 år. Regeringen avser därför att under våren 2007 återkomma med åtgärder för att ytterligare förbättra de ungas arbetsmarknadssituation. Under mandat- perioden har regeringen ambitionen att införa ett system med praktikpeng.

Regeringen avser att ge privata arbetsförmedlingar, branschvisa förmedlingar, bemanningsföretag, trygghetsråd m.fl. en viktigare roll i arbetsmarknadspolitiken.

1.5.3Företag och företagande

På många sätt har Sverige goda tillväxtförutsättningar. Svenskarna är välutbildade, har stor yrkeskompetens och har snabbt tagit till sig IT och annan kommunikationsteknik. Sverige präglas av öppenhet mot omvärlden och vilja att ta till sig förändringar. Den svenska konkurrenskraften och det svenska affärsklimatet har under senare år också rankats allt högre vid en internationell jämförelse.

Även om förutsättningarna på många sätt är goda finns det behov av att ytterligare förbättra företagsklimatet, inte minst för de mindre företagen. Det är också viktigt att kontinuerligt genomföra förbättringar av hela näringslivsklimatet för att upprätthålla en stark position för svenskt näringsliv i den alltmer integrerade världsekonomin.

Det faktum att det finns få företagare i Sverige och få snabbväxande företag är en indikation på att klimatet för entreprenörskap i Sverige inte är så bra som det skulle kunna vara. Hur många som väljer att bli entreprenörer beror på flera faktorer, bland annat samhällets syn på företagande, avkastningen på entreprenörskap, riskerna förknippade med att driva företag och vilka möjligheter det finns att skaffa de resurser som krävs för ett snabbväxande företag. På flera

PROP. 2006/07:1

av dessa områden är förutsättningarna i Sverige i dag sämre än i andra länder.

Regeringen föreslår i budgetpropositionen en rad åtgärder som främjar entreprenörskap. Regeringens förslag gör det mer lönsamt att anställa, förbättrar företagens kapitalförsörjning och minskar företagens administrativa kostnader genom att komma till rätta med regelkrångel och byråkrati. De åtgärder som föreslås för att öka efterfrågan på arbetskraft genom slopade arbetsgivaravgifter för vissa tjänster och avdragsmöjligheter för hushållsnära tjänster kommer också att gynna en utveckling av nya och befintliga företag inom tjänstesektorn. Regeringen vill under mandatperioden också göra det enklare att starta och driva företag inom välfärdssektorn.

Minskat krångel

Regelverket för företagen är både omfattande och invecklat och för varje år som går läggs nya regler till de gamla. Regeringen vill minska de svenska företagens regelbörda med 25 procent under en period av fyra år. Regeringen avser att upprätta en fullständig plan för hur detta skall kunna genomföras.

Som redan framgått föreslår regeringen ett antal förslag på skatteområdet som kommer att göra det mer lönsamt att driva företag. Utöver förslag på skattesidan föreslår regeringen också att arbetsgivarnas medfinansiering efter andra sjukveckan med 15 procent av sjukpenning- kostnaden för anställda slopas.

Kvinnors företagande

I Sverige driver färre kvinnor än män företag. Kvinnor äger mindre än en femtedel av landets företagskapital och kvinnor är i klar minoritet på ledande poster i alla branscher och i alla storlekar på företag. Kvinnor som företagare rymmer en stor potential. Fler kvinnor som startar och driver företag skulle ge Sverige en starkare ekonomisk utveckling. Under 1990-talet satsade den dåvarande borgerliga regeringen på ett stort program för kvinnors företagande. Det innehöll bl.a. särskilda kvinnolån, forskning kring kvinnors företagande, affärsrådgivning riktad till kvinnor och kvinnligt resurscentrer. Programmet har haft stor betydelse för framväxten av fler kvinnliga företagare.

Förutom de övriga satsningarna för att förbättra villkoren för företagen föreslår regeringen att särskilda satsningar görs på

37

PROP. 2006/07:1

affärsrådgivning till kvinnliga företagare och forskning kring kvinnors företagande.

Kvinnor startar och driver företag i alla branscher, i hela landet. Eftersom många företagare helt naturligt väljer att bli aktiva inom den bransch där de tidigare verkat, är den slutna offentliga sektorn en viktig förklaring till varför kvinnors andel av företagarna är lägre än männens. Många av landets kvinnor är anställda och har stor kompetens inom vård och omsorg, sektorer som inte varit öppna för enskilda initiativ.

Regeringen avser att under mandatperioden vidta de åtgärder som är nödvändiga för att öka mångfalden och konkurrensen inom vård, omsorg och utbildning. Detta kommer att leda till högre kvalitet och större valmöjligheter för den enskilde individen. Men det kommer också att ge förutsättningar för bättre arbetsmiljö för de anställda, och inte minst förbättra möjligheterna för ett ökat kvinnors företagande.

En fungerande infrastruktur

En positiv välfärdsutveckling är i stor utsträckning förknippad med ökad handel och därmed även med transporter och kommunikationer. För att svenskt näringsliv även i framtiden skall vara internationellt konkurrenskraftigt är det viktigt att infrastrukturen är effektiv och väl fungerande. Regeringen avser återkomma med en samlad bedömning av framtida insatser inom infrastrukturområdet. Samhällsekonomiska analyser skall spela en viktig roll vid prioriteringar. Jämfört med de planer den tidigare regeringen fastställt, innebär det att en större del av investeringarna skall ske inom vägsektorn.

Lösningen av trafiksituationen i Stockholm har hög prioritet för regeringen. Regeringen kommer därför att utse en särskild förhandlingsman för att föra samman Stockholms stad, Stockholms läns landsting, Kommunförbundet i Stockholms län och berörda myndigheter till en samlad trafiklösning. Förhandlingsmannen skall också pröva förutsättningarna för att samla Stockholmsregionen kring en interimistisk lösning kring trängselskatter och vägavgifter.

Minskat statligt ägande

Regeringen anser att det statliga ägandet av företag bör minska. Statens främsta näringspolitiska uppgift är att ange ramar och regelsystem för näringslivets verksamhet och bidra till att skapa förutsättningar för långsiktig tillväxt. Regeringens bedömning är att en försäljningsvolym på 50 miljarder kronor per år under de tre kommande åren är en rimlig prognos. Utförsäljningen bör ske i syfte att skapa bättre förutsättningar för företagen att växa och bidra till en positiv utveckling av sysselsättningen. En försäljning av statliga företag måste ske med stor omsorg om skattebetalarnas pengar och det är därför viktigt att en försäljning av statliga bolag sker på ett ansvarsfullt sätt. Intäkterna vid försäljning av statliga bolag skall användas till att amortera på statsskulden. Avseende de bolag som kvarstår i statlig ägo avser regeringen, inte minst mot bakgrund av den hårda kritik som Riksrevisionen i flera skrivelser riktat mot den tidigare regeringen, se över statens bolagsförvaltning.

Tillväxtens etik

En väl fungerande marknadsekonomi förutsätter ordning och regler, vilket innefattar en gemensam värdegrund och människosyn – FN:s människosyn innebär att alla människor har en inre värdighet och har rätt att förverkliga sina allmänt giltiga fri- och rättigheter. En ekonomi som vilar på stabila och väl fungerande institutioner utmärks av en låg osäkerhet. Det innebär att såväl staten som enskilda respekterar äganderätten, avtal, muntliga överenskommelser samt att rättsväsendet är effektivt.

Rättstrygghet skapar förutsättningar för att laglydiga företagare inte konkurreras ut av ekonomiska brottslingar. Regeringens förslag om sänkta skatter och enklare regler förbättrar möjligheterna för de företag som följer lagar och regler. Regeringens förslag på skatteförändringar kommer tillsammans med utförsäljningar av statliga företag att skapa bättre förutsättningar för ett personligt ägaransvar i näringslivet. Tydligt ägande ökar förutsättningarna för ansvarstagande i näringslivet.

Finansiell verksamhet är i osedvanligt hög grad beroende av förtroende, både när det gäller stabiliteten i systemet, effektiviteten på marknaderna och när det gäller relationen mellan kunder och företag. Med tanke på den betydelse

38

förtroende och god etik har för att säkra finansiell stabilitet och ett gott konsument- skydd, anser regeringen att målen för politiken på detta område bör utvecklas.

1.5.4Utbildning och kompetens

Kunskap för framtiden

Sverige behöver välutbildad arbetskraft för att klara den internationella konkurrensen och skapa ekonomisk tillväxt och ökat välstånd. En högre utbildning med internationellt konkurrenskraftig kvalitet är en förutsättning för att åstadkomma detta. Det utgör också grunden för framtida forskning och utveckling.

Sverige är ett av de länder i världen som satsar mest resurser i relation till BNP på utbildning. Trots denna satsning finns det brister i utbildningssystemet. En av fyra elever tar sig inte genom grundskolan med de kunskaper som alla skall nå. Allt för många fullföljer inte sin gymnasieutbildning. Många lärare, föräldrar och elever upplever också mobbning som ett stort problem i skolan.

Internationella jämförelser visar också en oroande utveckling rörande svenska elevers kunskaper. Särskilt oroande är att kunskaperna i matematik och naturvetenskap sjunker.TF3FT För att Sverige skall kunna återta den tätposition som vi borde ha givet de stora resurser som satsas på utbildning måste denna utveckling brytas. Grundskolans huvuduppgift är kunskaps- uppdraget och regeringen föreslår därför åtgärder för att stärka kvaliteten i utbildningen.

En översyn skall göras av samtliga mål i grundskolan. Kunskapsmålen kommer att förtydligas och processmålen att bli färre. Regeringen föreslår att nationella mål i svenska införs år tre. Betyg skall sättas tidigare och i fler steg och betygskriterierna behöver därför ses över. Regeringen föreslår att kontrollstationer införs år tre, fem och åtta med obligatoriska nationella prov för att därigenom ge skolorna bättre förutsättningar för att tidigare kunna ge individanpassat stöd till eleverna. Regeringen anser också att likvärdigheten i betygssättningen måste säkras. Regeringen anser att varje skola skall kvalitetsgranskas vart tredje år.

3T T Enligt TIMSS - Trends in International Mathematics and Science Study

PROP. 2006/07:1

En rad satsningar genomförs för att förbättra lärarnas möjligheter till akademisk kompetensutveckling och resurser avsätts för att ge lärarna utökade möjligheter att forska inom tjänsten Regeringen vill underlätta validering och kompletterande utbildning för obehöriga lärare. Sammantaget föreslår regeringen att 410 miljoner kronor används till dessa satsningar under 2007.

Alla har rätt till arbetsro och trygghet i skolan. Det aktiva och förebyggande arbetet i verksamheterna behöver stärkas för att ge alla barn och elever en säker och trygg miljö. Lärare och rektorer skall ha tydliga befogenheter i skollagen för att åstadkomma ordning och reda, t.ex. omhänderta störande föremål.

Den stora utslagningen av elever från gymnasieskolan måste stoppas och kvaliteten på såväl de teoretiska som de yrkesinriktade utbildningarna höjas. Regeringen avser därför att verka för att olika stödinsatser i syfte att hjälpa elever som behöver extra stöd för att nå målen genomförs. Skolor skall ges verktyg för att kunna erbjuda detta stöd. Regeringen avser också att under mandatperioden föreslå att tre inriktningar införs inom gymnasieskolan: en studieförberedande, en yrkesförberedande och en lärlingsutbildning. I budgetpropositionen föreslår regeringen att Skolverket under 2007 får medel för att utreda denna förändring. Regeringen kommer också att föreslå att en ny, modern lärlingsutbildning startas 2009.

Svensk forskning håller världsklass inom många områden. Vetenskaplig kvalitet mäts ofta genom hur ofta de vetenskapliga artiklarna citeras. Sverige tillhör den grupp av länder vars forskning citeras mest i världen. Att så kommer att vara fallet även i framtiden är dock inte något som kan tas för givet. De statliga resurserna till lärosätenas forskning och forskarutbildning har urholkats under en rad år. Detta är allvarligt, eftersom kvaliteten på grundforskningen och forskarutbildningen äventyras. Det finns tecken på att svensk forsknings världsledande position har försvagats under den senaste femtonårsperioden.

Regeringen avser därför att genomföra en rad insatser under mandatperioden för att stärka svensk forskning. I årets budgetproposition föreslås satsningar under den närmaste treårsperioden som innebär att forskningsanslagen i slutet av perioden kommer att ligga 900 miljoner kronor utöver nivån i

39

PROP. 2006/07:1

propositionen Forskning för ett bättre liv. I den forskningspolitiska proposition som planeras till 2008 kan nivån komma att höjas ytterligare. Regeringens forskningssatsning skall huvud- sakligen riktas till den forskning som finansieras via fakultetsanslagen och forskningsråd, främst Vetenskapsrådet, men även annan forskning, t.ex. klimat- och energiforskning, som i dag finansieras med andra anslag, t.ex. U020 och U021 kan ingå. Till detta kommer att regeringen planerar att under mandatperioden avskaffa den så kallade högskolemomsen vilket i praktiken innebär ett ytterligare resurstillskott till svensk forskning på i storleksordningen 350 miljoner kronor.

1.5.5Det blir mer lönsamt att arbeta

Ett meningsfullt arbete är viktigt för individens självbestämmande, vår upplevelse av livskvalitet och delaktighet. Att ha ett arbete handlar inte bara om att klara sin försörjning, utan handlar lika mycket om att kunna känna trygghet och vara del av en arbetsgemenskap. I dagens Sverige får alltför många människor känslan av att deras insats inte efterfrågas.

Flera av regeringens förslag i denna budgetproposition syftar till att det skall löna sig att arbeta och fler skall ges möjlighet att försörja sig genom eget arbete. Den enskilt viktigaste uppgiften för regeringen är att skapa förutsättningar för fler jobb så att fler människor kan gå från bidrag till eget arbete. Arbetslinjen och arbetets värde skall återupprättas.

Genom de förslag som regeringen lägger i budgetpropositionen kommer det att bli mer lönsamt att arbeta för alla. Det blir mer lönsamt än i dag att gå från bidrag till arbete och egen försörjning. Oavsett inkomst kommer regeringens förslag att innebära att hushållen får behålla en större andel av inkomsterna än i dag Dessutom kommer de s.k. marginaleffekterna att sjunka. Marginaleffekten visar hur stor andel av en liten bruttolöneökning som faller bort till följd av ökad skatt, ökade avgifter och minskade bidrag. Ju högre marginaleffekt, desto mindre ökar hushållets disponibla inkomst och desto svagare blir individens utbyte att öka sin arbetsinsats.

Diagram 1.10 Marginaleffekter av att öka sitt arbetsutbud

Procent

 

 

 

45

 

 

 

40

Före förslag

 

 

 

 

 

35

Efter förslag

 

 

 

 

 

30

 

 

 

25

 

 

 

20

 

 

 

15

 

 

 

10

 

 

 

5

 

 

 

0

 

 

 

 

Kort deltid

Lång deltid

Heltid

Källa: Finansdepartementet

 

 

Den största procentuella minskningen av marginaleffekten av regeringens förslag kommer att ske för personer som arbetar deltid, och då allra mest för dem som arbetar kort deltid. Eftersom betydligt fler kvinnor än män arbetar deltid, kommer också sänkningen av marginaleffekten att i genomsnitt bli större för kvinnor än för män. Rent allmänt kommer jobbskatteavdraget att göra att personer med låga inkomster får behålla en betydande del av en inkomstökning. Detta gör att grupper som arbetar relativt lite i dag, t.ex. studerande (varav de flesta är ungdomar) kommer att få en relativt stor minskning av marginaleffekten och att det därigenom blir extra lönsamt för dessa att på marginalen arbeta mer.

Ersättningsgraden visar hur stor andel av den disponibla inkomsten, som hushållet får behålla när individen går från arbete till arbetslöshet. Ju högre ersättningsgrad, desto mindre minskar den disponibla inkomsten och desto svagare blir individens ekonomiska drivkraft till arbete. När ersättningsgraden är 100 procent är hushållets disponibla inkomst densamma när individen är arbetslös som när individen arbetar.T F4FT

I Sverige får individen behålla 80 procent av lönen upp till ett inkomsttak vid sjukdom och arbetslöshet. Den faktiska kompensationen avviker dock ofta från den nivån. Det beror på den sammantagna effekten av skatter, inkomst- prövade bidrag eller inkomster över taket som bidrar till att den disponibla inkomsten påverkas.

Ersättningsgraden i diagram 1.11 avser endast de offentliga systemen – privata och avtalade

4T T Beräkningsmetoden beskrivs utförligare i bilaga 14 till Långtidsutred- ningen 2003/2004 (SOU 2004:2), Vem tjänar på att arbeta?, sid. 32–38.

40

förmåner ingår inte. Ökade kostnader i form av resor, måltider etc. som följer av att arbeta har heller inte beaktats.

Diagram 1.11 Ersättningsgrad vid arbetslöshet 2007.

Andel av arbetskraften (anställda och arbetslösa) i %

35

 

 

 

 

 

 

 

 

Före förslag

 

 

 

 

 

30

 

 

 

 

 

 

 

 

Efter förslag

 

 

 

 

 

25

 

 

 

 

 

 

 

20

 

 

 

 

 

 

 

15

 

 

 

 

 

 

 

10

 

 

 

 

 

 

 

5

 

 

 

 

 

 

 

0

 

 

 

 

 

 

 

0-20

20-39

40-59

60-69

70-79

80-89

90-99

100

Källa: Fasit. SCB Finansdepartementets beräkningar

 

 

 

I budgetpropositionen föreslår regeringen ett antal åtgärder som påverkar ersättningsgraden vid arbetslöshet. Jobbskatteavdraget som gör det mer lönsamt att arbeta är det förslag som får störst effekt på ersättningsgraden. Totalt sett medför förslagen att den genomsnittliga

ersättningsgraden

minskar från

79

till

76 procent. Andelen

 

5

med

i arbetskraftenTF FT

ersättningsgrader

över

90 procent,

alltså

den

grupp med de svagaste ekonomiska drivkrafterna till arbete, minskar mest (se diagram 1.11). Denna grupp består främst av personer som har en årsinkomst mellan 100 000 – 200 000 kronor. Efter att åtgärderna genomförs kommer i stället fler personer att ha ersättningsgrader i intervallet 70-79 procent, men även i intervallet 40- 69 procent. Regeringens förslag kommer således att bidra till att göra det mer lönsamt att gå från arbetslöshet till arbete.

Eftersom regeringens förslag syftar till att det skall bli mer lönsamt att arbeta, speglas denna inriktning också i de fördelningsmässiga konsekvenserna av förslagen. De största positiva effekterna på de den ekonomiska standarden återfinns för personer som arbetar. Regeringens politik syftar till att fler skall gå från bidrag till arbete och därigenom öka sina inkomster. Denna effekt fångas inte av de statiska beräkningar av fördelningseffekterna av regeringens politik som redovisas i diagram 1.12.

5T T I detta sammanhang definierat som anställda plus arbetslösa. Således

ingår inte t.ex. företagare eller sjuka.

PROP. 2006/07:1

Diagram 1.12 Fördelningseffekterna av regeringens förslag

Procentuell förändring av den ekonomiska standarden

2,45

 

 

2,4

 

 

2,35

 

 

2,3

 

 

2,25

 

 

2,2

 

 

2,15

 

 

2,1

 

 

Kort deltid

Lång deltid

Heltid

Källa: Finansdepartementet

 

 

Trots att de sammantagna förslagen i första hand gynnar den del av befolkningen som arbetar och därmed befinner sig i den övre delen av inkomstfördelningen, påverkas inkomst- spridningen mycket litet. Den marginellt ökande inkomstspridningen som den mäts av den s.k. gini-koefficienten är knappt märkbar. På lite längre sikt, när fler arbetar, kan man dessutom förvänta sig en minskande inkomstspridning, eftersom det blir färre personer som tvingas leva på bidrag och fler som har löneinkomster.

Diagram 1.13 Ginikoefficienten 1991-2007

 

 

0,30

 

 

 

 

 

 

 

 

0,29

 

Efter förslag

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

0,28

 

 

 

 

 

 

 

 

0,27

 

Före förslag

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

0,26

 

 

 

 

 

 

 

 

0,25

 

 

 

 

 

 

 

 

0,24

 

 

 

 

 

 

 

 

0,23

 

 

 

 

 

 

 

 

0,22

 

 

 

 

 

 

 

 

0,21

 

 

 

 

 

 

 

 

0,20

 

 

 

 

 

 

 

 

1991

1993

1995

1997

1999

2001

2003

2005

2007

Källa: HEK, SCB, Finansdepartementets beräkningar

 

 

 

 

1.6Ökad trygghet och valfrihet

Tryggheten i samhället måste öka. För att människor skall känna trygghet är det viktigt att polisen och resten av rättsväsendet fungerar och att brottsligheten bekämpas på ett effektivt sätt. Människor måste också kunna känna trygghet i att de verkligen får den vård och omsorg som de behöver. För att öka tryggheten föreslår regeringen satsningar inom såväl polisen som på

41

PROP. 2006/07:1

vård och omsorg. Regeringen avser också att under mandatperioden reformera familjepolitiken, bland annat för att öka barnfamiljernas möjligheter att själva välja form av barnomsorg. De reformer som går utöver de förslag som föreslås nu kommer att genomföras i den takt som omsorgen om statsfinanserna och ekonomin tillåter.

1.6.1Vård och omsorg

Vård och omsorg skall även i framtiden vara solidariskt finansierad och fördelas efter behov. Den solidariskt finansierade välfärden måste dock vara öppen för nytänkande. En större mångfald och initiativkraft bidrar till att patienten och omsorgstagaren kan få bästa möjliga vård och omsorg. Nya starka drivkrafter kan bidra till en välfärd som verkligen möter patientens och omsorgstagarens individuella behov. Inte minst måste den enskilde ges rätten att välja och framför allt att kunna välja bort det som inte fungerar.

Regeringen vill uppmuntra en mångfald av olika aktörer som tillhandahåller välfärdstjänster. Detta leder inte bara till högre kvalitet och större valmöjligheter för den enskilde, det ger också förutsättningar för bättre arbetsmiljö för de anställda och för vården och omsorgen att bli framtidsbranscher i ett växande Sverige.

Valfrihet och självbestämmande för den enskilde är ett medel för att få högre kvalitet i vården, samtidigt som det är ett mål i sig att varje person kan påverka sin egen situation och få möjlighet att fatta beslut som rör sin egen vardag. Extra ansträngningar måste göras för att valmöjligheterna skall omfatta alla, inte minst de grupper i samhället som nära nog berövats alla möjligheter att välja, som äldre, sjuka och funktionshindrade. Regeringen avser att under mandatperioden genomföra förändringar som syftar till att öka mångfalden och konkurrensen mellan olika aktörer inom vård och omsorg. En ökad konkurrens kommer att öka valfriheten, men också bidra till ökad sysselsättning i dessa sektorer.

Äldreomsorg

Äldreomsorgen skall vara trygg och värdig, samtidigt som brukarna ges inflytande och självbestämmande. Med större valmöjligheter får medborgarna en mer lyhörd offentligt

finansierad äldreomsorg, vars fokus är den enskildes behov och önskemål. Valfriheten gagnar också personalen som ges större möjligheter till utveckling, fler karriärvägar och kompetensutveckling.

Regeringen föreslår att ett ”Fritt val” införs inom äldreomsorgen. Ett riktat statsbidrag om 300 miljoner kronor utgår under 2008 för att förbereda en Fritt val-reform i kommunerna.

Regeringen avser att initiera införandet av en värdighetsgaranti. Det skall bli klart och tydligt och lättare att följa upp vad äldreomsorgen skall klara av. Värdighetsgarantin handlar bl.a. om att en god vård erbjuds även när man inte längre själv är kapabel att föra sin egen talan. Den omfattande minskningen av platser i särskilda boendeformer har lett till en oacceptabel bristsituation. Regeringen kommer därför att införa ett investeringsstöd för fler platser i särskilda boenden.

Utöver tidigare aviserade medel föreslår regeringen att ytterligare 200 miljoner kronor per år tillförs äldreomsorgen under 2007–2009.

Den psykiatriska vården

Den svenska psykiatriska vården är i kris. Den förmår inte att tillgodose kraven på en väl fungerande vård för psykiskt sjuka och stöd till deras anhöriga. Regeringen föreslår därför en omfattande översyn av den psykiatriska vårdens organisation och en förstärkning av den psykiatriska vården med ytterligare 500 miljoner kronor under 2007 och 2008 och därefter 250 miljoner kronor per år.

Vårdgaranti

Tillgängligheten till vård och omsorg skall förbättras. Samtidigt krävs en mer uttalad helhetssyn på patientens behov. Hälso- och sjukvården måste bland annat jämföra sina prestationer och systematiskt dra lärdom av misstag och framgångar. Regeringen föreslår att 150 miljoner kronor avsätts från och med 2007.

Vidare föreslår regeringen att ytterligare 250 miljoner kronor avsätts under 2007 till den nationella vårdgarantin.

Tandvård

Regeringen avser att under 2008 genomföra en större tandvårdsreform som både stärker högkostnadsskyddet och skapar rimliga villkor för den förebyggande tandvården på ett sätt som både främjar kontinuitet, valfrihet och

42

konkurrens. Regeringen föreslår därför att ett högkostnadsskydd för individer mellan 20 och 64 år samt en tandvårdscheck som kan användas som delbetalning för abonnemangstandvård eller ett förebyggande tandvårdsbesök hos valfri tandläkare vartannat år införs. Senare under mandatperioden görs en särskild satsning på grupper med små möjligheter att påverka sin tandstatus.

1.6.2En reformerad familjepolitik

Regeringen kommer i närtid att utreda de närmare försättningarna för att genomföra en familjepolitisk reform under mandatperioden. De bärande utgångspunkterna för reformen blir införandet av barnomsorgspeng, jämställdhets- bonus, ett frivilligt kommunalt vårdnadsbidrag och ökat pedagogiskt inslag i förskolan. Reformerna kommer att genomföras i den takt ekonomin tillåter och finansiering kan säkras.

Barnomsorgspeng

Möjligheterna för föräldrar att välja barnomsorg bland en mångfald av utövare, som passar alla barns och familjers olika behov, bör utökas. Detta kan ske genom införandet av en barnomsorgspeng som utgör huvuddelen av betalningen till förskola och barnomsorg, och ger utföraren en bestämd ersättning.

Maxtaxa på fritidshem

Fritidshemmet är en förutsättning för att föräldrar skall kunna förena föräldraskap med arbete och studier. Regeringen vill sänka maxtaxan på fritids.

Jämställdhetsbonus

Möjligheterna till en trygg uppväxt för barnen och mer likvärdiga villkor för män och kvinnor förbättras om det skapas förutsättningar för män att ta ett större föräldraansvar under barnets första år och för män och kvinnor att dela på arbetet i hemmet. I dag tar kvinnor ut betydligt större del av föräldraledigheten och tar större ansvar för omsorgen om barnen under uppväxtåren.

Införandet av en jämställdhetsbonus skulle öka familjernas ekonomiska möjligheter att fördela föräldraledigheten mer jämlikt och förbättra förutsättningarna för jämställdhet samt stärka barnens relation till bägge föräldrarna.

PROP. 2006/07:1

Kommunala vårdnadsbidrag

Många föräldrar upplever att det kan vara svårt att lägga familjepusslet och att tiden med barnen kommer i kläm. Det finns därför behov av reformer som medger större möjligheter för föräldrar att välja mer tid med sina barn.

Fastställandet av ett ramverk som ger kommunerna möjlighet att införa kommunala vårdnadsbidrag kan skapa ökad valfrihet för föräldrar som önskar mer tid med sina små barn. Ett vårdnadsbidrag skulle ge en reell valmöjlighet för de föräldrar som vill korta sin arbetstid under småbarnsåren eller önskar vara hemma något längre än vad föräldraförsäkringen ger möjlighet till.

Ökat pedagogiskt inslag i förskolan

Regeringen vill förbättra kvaliteten i förskolan för att ge barn en trygg och stimulerande omsorg där de får utvecklas i egen takt och där barnets egen nyfikenhet och skapande tas tillvara under lekfulla former.

I dag erbjuds tre avgiftsfria timmar om dagen från fyra års ålder. Ett utvidgande av den allmänna förskolan till alla barn som är tre år, där treåringar erbjuds några avgiftsfria timmars förskola per vecka med särskilt pedagogiskt innehåll, innebär att fler barn får tillgång till tidig pedagogisk stimulans, samtidigt som möjlighet finns att kombinera detta med andra barnomsorgslösningar. Hur tiden används är upp till enskilda kommuner och förskolor.

1.6.3Lika möjligheter för kvinnor och män

Sverige framställs ofta som ett jämställt land, och jämfört med andra länder har möjligheterna för svenska kvinnor blivit bättre. Men fortfarande återstår mycket innan kvinnor och män på allvar har lika möjligheter.

Inkomstskillnaderna mellan kvinnor och män är fortfarande stora. Låga löner tillsammans med höga skatter för människor med låga och normala inkomster gör att många kvinnor är beroende av bidrag för att få ekonomin att gå ihop. Förmögenhetsskillnaderna mellan män och kvinnor är fortfarande mycket stora, vilket dels beror på att män i större grad än kvinnor äger och driver företag, och dels på att kvinnor fortfarande har huvudansvaret när barnen är små, och därmed yrkesarbetar en kortare del av livet.

43

PROP. 2006/07:1

Kvinnor och män skall ha lika möjligheter att utvecklas. Regeringen kommer att motverka och förändra system som konserverar fördelningen av makt och resurser ur ett könsperspektiv. Både män och kvinnor skall kunna kombinera familjeliv med arbetsliv. Regeringen avser återkomma med förslag som ökar möjligheterna att välja barnomsorg och att köpa tjänster som underlättar vardagen.

Mer än varannan kvinna arbetar i den offentliga sektorn. Sänkt skatt på låga och normala inkomster ger många lågavlönade kvinnor i offentlig sektor mer pengar att röra sig med. Offentliga arbetsgivare har ett ansvar för att garantera kvinnor bra arbetsvillkor och motverka osakliga löneskillnader. Arbetet med att förebygga och minska ohälsan i offentlig sektor måste intensifieras.

Kvinnors möjligheter att starta och driva företag skall förbättras, och hinder som försvårar kvinnors företagande skall tas bort. Regeringen kommer att utforma och genomföra ett program för att öka kvinnors företagande. Regeringen föreslår att resurserna till forskning om kvinnors företagande utökas.

1.6.4Rättsväsendet

Sverige skall vara ett tryggt land att leva i. Utvecklingen de senaste åren med en ökning av antalet våldsbrott, särskilt bland unga, bidrar till att människor känner sig allt mer otrygga i samhället. Den grova organiserade brottsligheten är ett allvarligt hot mot vårt öppna samhälle och mot enskilda. Mängdbrotten, som till exempel stöld, inbrott och skadegörelse, gör människors vardag otrygg, och en väldigt låg andel av dessa brott klaras upp.

Under den kommande mandatperioden kommer regeringen att vidta en rad offensiva åtgärder för att förebygga och bekämpa brottsligheten. Sammantaget satsas cirka 1,5 miljarder kronor ytterligare på rättsväsendet 2007 jämfört med 2006.

Rättsväsendet måste komma närmare människorna. En synlig och närvarande polis i hela landet är viktigt för människors känsla av trygghet. Det behövs fler poliser. Regeringen föreslår därför att polisens resurser ökar med 175 miljoner kronor under 2007 utöver tidigare aviserade satsningar. Sammantaget tillförs polisen cirka 870 miljoner kronor 2007 och de

följande åren ökar resurserna ytterligare. Till en början skall satsningarna fokuseras på de mest brottsutsatta områdena, som finns både i storstäderna och i glesbygden.

Samhället skall se allvarligt på organiserad brottslighet. Regeringen kommer att inleda ett reformarbete av påföljdssystemet. Regeringen vill skärpa straffen för grova våldsbrott.

En prioriterad uppgift för regeringen är att hindra unga människor från att fastna i kriminalitet. I regeringens satsning på rättsväsendet ingår flera reformer under mandatperioden för att förebygga och bekämpa ungdomsbrottsligheten. Fokus kommer också att riktas mot mäns våld mot kvinnor.

Brottsoffer skall mötas med medkännande och professionalism av myndigheter. Varje polismyndighet skall ha en brottsoffer- handläggare som kan ge brottsoffer information dygnet runt. Ett tryggt samhälle förutsätter att vi tar ansvar för varandra.

Kriminalvården står inför stora utmaningar. Tiden på anstalt har allt mindre kommit att handla om fokus på arbete, behandling och utbildning, vilket inte ger intagna förutsättningar att komma tillbaka till samhället, fria från kriminalitet och missbruk. Kriminalvårds- lagstiftningen behöver ses över så att den tydliggör drivkrafter och möjligheter för intagna att förändra sina liv.

Män som misshandlar kvinnor skall få hjälp att bryta destruktiva beteenden, genom adekvat vård och behandling. Intagna som är psykiskt sjuka, skyldiga till sexualbrott eller missbrukare av droger och alkohol skall ges bättre behandling och rehabilitering. En särskild satsning görs för att förstärka behandling och rehabilitering av intagna som har begått sexualbrott.

Sverige skall ta sitt ansvar för att bekämpa grov, gränsöverskridande kriminell verksamhet som handel med människor, vapen och narkotika liksom terrorism. Sverige skall också verka för att fördjupa samarbetet inom EU och samverka globalt för att bekämpa terrorismen.

1.7Effektivare utnyttjande av offentliga resurser

Den offentliga sektorns omsättning motsvarar omkring hälften av värdet på allt som produceras i Sverige under ett år. Det vilar därför ett stort

44

ansvar på den ekonomiska politiken att ta vara på varje skattekrona på ett effektivt sätt. Inom ramen för den verksamhet som den offentliga sektorn bedriver finns betydande potential för förbättring. Genom att effektivisera användningen av de gemensamma medlen kan ökade satsningar inom prioriterade offentliga verksamheter bli möjliga, samtidigt som utrymme ges att sänka skatterna för att stimulera till fler jobb och ökad tillväxt i det privata näringslivet.

God hushållning med de gemensamma resurserna handlar både om att motverka överutnyttjande och fusk i skatte- och förmåns- systemen och om att öka effektiviteten i den offentliga sektorn.

1.7.1Krafttag mot fusk

Mindre skattefusk för förbättrad konkurrens, minskat utanförskap och större rättvisa

Skattefusk snedvrider konkurrensen på olika marknader, leder till utanförskap, sociala problem och orättvisa mellan olika skattebetalare.

Regeringen aviserar i denna proposition flera åtgärder som kommer att bidra till minskat fusk. Kostnaderna för privatpersoner att efterfråga tjänster vitt skall minska. Avdrag skall ges för vissa hushållstjänster. Socialavgifterna skall sänkas för vissa tjänstebranscher, av vilka en del är särskilt utsatta för skattefusk och med stor förekomst av svartarbete. Under mandat- perioden återkommer regeringen med åtgärder för att bekämpa grov ekonomisk brottslighet med skatteanknytning.

En effektivare skattekontroll bidrar till en ökad legitimitet för skattesystemet. Önskemålet om en effektivare skattekontroll måste dock ses i relation till regeringens ambitioner att minska den administrativa bördan av olika skatteregler. Genomförda och pågående effektiviseringar inom Skatteverkets verksamhet medför att resurser frigörs som kan användas för kontroll.

Inom Skatteförfarandeutredningen pågår ett arbete för att modernisera lagstiftningen och för att minska den administrativa hanteringen för skatteförvaltning och skattskyldiga.

Inom Regeringskansliet har det tagits fram flera förslag som syftar till att effektivisera kontrollen och minska fusket. Regeringen

PROP. 2006/07:1

återkommer senare med ytterligare förslag i frågor som rör fusk och effektivare kontroll.

I en integrerad och alltmer globaliserad ekonomi har det blivit allt viktigare med informationsutbyte över gränserna för att bekämpa skattefusk. Kommissionen har nyligen presenterat ett meddelande om en samordnad strategi för att utveckla samarbetet och söker även mandat för att diskutera tillämpning av sparandedirektivets regler med ett antal finansiella centra i Asien. Under Nordiska ministerrådet har ett projekt inrättats för att ta upp samordnade nordiska diskussioner med ett antal s.k. skatteparadis om informationsutbyte på skatteområdet.

Krafttag mot fusk med ersättningar och bidrag

Ökad kontroll av ersättningar och bidrag

Vi har generösa ersättningar i det svenska välfärdssystemet. För att vi skall ha råd att bibehålla den generösa nivån och för att stärka arbetslinjen, krävs dock att systemen inte överutnyttjas och att enbart de som är berättigade får del av ersättningarna och bidrag.

Det förekommer överutnyttjande och fusk med ersättningar och bidrag. I vissa delar av socialförsäkringssystemet är överutnyttjandet och fusket dessutom omfattande. Det gäller t.ex. tillfällig föräldrapenning där av allt att döma var femte krona utbetalas på felaktiga grunder. En grundläggande förutsättning för att upprätthålla allmänhetens respekt för välfärdssystemen är att ersättningar och bidrag endast betalas ut till dem som är berättigade. Felaktiga utbetalningar kan även långsiktigt urholka finansieringen av välfärdssystemen. Detta kan i sin tur leda till att ersättningsnivåerna för skilda förmåner måste sänkas eller att skatterna måste höjas. Mot denna bakgrund är det avgörande för såväl legitimiteten som finansieringen av välfärdssystemen att kontrollverksamheten ökas och effektiviseras samt att felaktigt utbetalda ersättningar och bidrag återkrävs.

Regeringen bedömer att som en konsekvens av de olika insatser som redogörs för nedan, kommer utgifterna att minska med minst 2 miljarder kronor per år redan från 2007. Av denna utgiftsminskning bedöms cirka 1 miljard kronor komma från arbetslöshetsförsäkringen och 1 miljard kronor från sjukförsäkringen.

45

PROP. 2006/07:1

För närvarande pågår bl.a. följande insatser på området.

-Reformering av den straffrättsliga regleringen. Bidragsbrottsutredningen överlämnade i april 2006 betänkandet Bidragsbrott (SOU 2006:48). Utredningen har föreslagit en ny straffrättslig reglering som omfattar alla ekonomiska förmåner inom de centrala delarna av de offentliga trygghetssystemen. Syftet med förslaget är bl.a. att tydliggöra straffansvaret vid underlåtenhet att anmäla ändrade förhållanden och att utvidga det straffbara området såvitt avser grovt oaktsamma fall. Straffbestämmelserna föreslås bilda en särskild lag. Betänkandet remissbehandlas för närvarande och regeringen har som ambition att besluta en proposition i ärendet under våren 2007.

-Bestämmelserna om återkrav ses över. En arbetsgrupp inom Regeringskansliet ser över reglerna om återbetalningsskyldighet då någon på felaktiga grunder fått en ersättning eller ett bidrag. Syftet är bl.a. att göra reglerna mer enhetliga, att i ökad utsträckning möjliggöra avräkning vid senare utbetalningar och att införa ränta på återkrav. Uppdraget skall redovisas senast den 30 november 2006.

-Utvärdering av informationsutbyte. Statskontoret har i rapporten Informationsutbyte kräver bra förutsättningar (2006:7) utvärderat det existerande informationsutbytet mellan Försäkringskassan, arbetslöshetskassorna och Centrala studiestödsnämnden. Statskontoret föreslår bl.a. förändringar i regelverk, tydliggörande av ansvar för samordning och utveckling samt förändrade arbetsformer inom Regeringskansliet. Rapporten remissbehandlas för närvarande.

-Utökat informationsutbyte. En utredare har tillkallats med uppgift att lämna förslag som möjliggör en utvidgning av det existerande informationsutbytet till fler myndigheter. Syftet med uppdraget är att förbättra myndigheternas beslutsunderlag, förebygga och minska felaktiga utbetalningar, öka servicen för den enskilde och att öka effektiviteten på

myndigheterna. Utredaren skall bland annat se över om kommunernas socialtjänst bör få tillgång till uppgifter från vissa myndigheter och om Skatteverket i högre utsträckning skall lämna ut uppgifter till andra myndigheter. Utredaren skall även analysera om och under vilka förutsättningar myndigheter skall vara skyldiga att på eget initiativ underrätta andra myndigheter vid misstanke om fusk. Uppdraget skall redovisas senast den 30 april 2007.

-Ökade resurser till kontrollverksamheten. Försäkringskassan och Arbetsmarknadsstyrelsen har tilldelats extra resurser 2006 och 2007 för att anställa vardera 300 årsarbetskrafter för att stärka insatser mot fusk.

-Skärpta krav på kommittéer. Kommittéer som tar fram förslag som leder till utbetalningar av stöd eller bidrag skall säkerställa att risken för felaktigt utnyttjande minimeras och att de uppgifter som ligger till grund för utbetalningarna kan kontrolleras. Detta innebär bland annat att kommittéer måste ta fram förslag till informationsutbyte där det är nödvändigt samt redogöra för förslagens konsekvenser ur ett kontrollperspektiv. Detsamma skall gälla förslag som tas fram inom Regeringskansliet.

Regeringen avser att under mandatperioden intensifiera och utöka arbetet på området. Redan i denna proposition aviserar regeringen följande åtgärder:

-Tillsynen över socialförsäkrings-administra- tionen. Försäkringskassan betalar ut cirka 435 miljarder kronor årligen, vilket motsvarar närmare hälften av statsbudgetens utgifter. Det är angeläget att rättssäkerheten och effektiviteten i socialförsäkringsadministrationen fortlöpande blir föremål för objektiv granskning. Sedan Riksförsäkringsverket och de allmänna försäkringskassorna slagits samman ingår den tidigare tillsynsfunktionen och tillsynsobjekten i samma myndighet. En myndighet bör dock inte utöva tillsyn över sig själv. Det finns därför anledning att se över de

46

organisatoriska formerna för tillsynen av socialförsäkringsadministrationen. En sådan översyn kommer att initieras under hösten 2006.

-Effektivare brottsundersökningar. I syfte att motverka bidragsbedrägerier har För- säkringskassan, Åklagarmyndigheten och Rikspolisstyrelsen i maj 2006 kommit överens om att utveckla sitt samarbete med den s.k. Västmanlands-modellen som förebild. Det är angeläget att misstänkta fall av brott anmäls och att lagföring sker i större utsträckning än vad som är fallet i dag. Regeringen avser därför att under 2007 utvärdera utfallet av modellens tillämpning och effektiviteten på området i övrigt.

-Öka effektiviteten i återkravsverksamheten. Av avgörande betydelse för arbetet mot felaktigt utbetalda ersättningar och bidrag är att återkravsverksamheten bedrivs på ett effektivt sätt och att felaktigt utbetalda ersättningar och bidrag betalas tillbaka. Regeringen avser därför att initiera en utvärdering av effektiviteten i den statliga återkravsverksamheten avseende felaktigt utbetalda ersättningar. Regeringen avser att återkomma med förslag för att effektivisera återkravsverksamheten.

-Ränta på återkrav. Regeringen avser att under hösten överlämna en proposition med förslag om att ränta skall tas ut vid återkrav inom socialförsäkringen.

-Stärka incitamenten för kontroll. Reger- ingen avser att utarbeta förslag på ekonomiska, organisatoriska och andra åtgärder som kan förbättra incitamenten för myndigheter att bedriva kontroll- arbete.

-Förbättrad intern styrning och kontroll vid myndigheter. En arbetsgrupp inom Finans- departementet har i departementsstencilen Intern styrning och kontroll i staten (Ds 2006:15) utarbetat ett förslag till förord- ning om intern styrning och kontroll i staten. Förslaget remissbehandlas för när- varande. Med utgångspunkt från arbets- gruppens förslag och de synpunkter som framkommer avser regeringen att presentera förslag till nya åtgärder.

PROP. 2006/07:1

-Förstärkt organisation för ifrågasättande av rätten till arbetslöshetsersättning. AMS har kunnat visa på positiva effekter av en försöksverksamhet som innebär att ifrågasättande av rätten till arbetslöshets- ersättning flyttas till en central funktion inom arbetsförmedlingen. Regeringen anser det angeläget att implementering av en sådan central funktion sker så snart som möjligt i hela landet och avser att ge AMS i uppdrag att löpande redovisa hur implementeringen utvecklas.

-Delegationen mot felaktiga utbetalningar. För att följa myndigheternas insatser, främja samverkan, sprida erfarenheter, utarbeta mätmetoder och föreslå mål för att minska felaktiga utbetalningar har en särskild delegation inrättats. Delegationen, som består av företrädare för 18 myndigheter och organisationer, skall lämna en slutlig redovisning av sitt arbete senast i juli 2008. Delegationen har verkat under drygt ett år och har lagt grunden för en myndighetsgemensam definition av vad felaktiga utbetalningar innefattar. Arbetet har också resulterat i en myndighets- gemensam syn på risker för fel i handlägg- ningen och utbetalningar av ersättningar. Därtill har delegationen initierat ett antal samverkansprojekt mellan myndigheter. Delegationens arbete intensifieras under 2007 med genomförande av ett flertal planerade projekt. Antalet samverkans- satsningar mellan myndigheter kommer att utökas. Fördjupade studier ska genom- föras för vart och ett av de olika trygghetssystemen i syfte att kunna beräkna den totala omfattningen av felaktigt utbetalda ersättningar. En första studie av övernyttjande har gjorts inom tillfällig föräldrapenning, arbetet går nu vidare system för system. Det system som står närmast på tur är arbetslöshets- ersättningen. Utöver omfattningen av felaktiga utbetalningar studeras felens orsaker, använda kontrollmetoder samt utformningen av statistik. Förslag till åtgärder skall tas fram. Ett annat väsentligt område under 2007 är fördjupade studier kring allmänhetens attityder till missbruk

47

PROP. 2006/07:1

av trygghetssystemen och åtgärder för att påverka dessa attityder.

Det arbete som pågår avser i stor utsträckning generella åtgärder inom straffrätten, på åter- kravets område och beträffande informa- tionsutbyte mellan myndigheter. För att de samlade insatserna på området skall leda till minskat överutnyttjande och minskat fusk, krävs dock ytterligare insatser som mer specifikt tar sikte på socialförsäkringen och arbetslöshets- försäkringen. Regeringen kommer därför att särskilt inrikta arbetet på att ta fram förslag och åtgärder som syftar till att förbättra regelverken, strama upp tillämpningen och effektivisera kontrollen på dessa områden.

Ett antal rapporter från bl.a. Försäkrings- kassan visar att olika social-försäkringar överutnyttjas och att ersättningar och bidrag utgår till icke-berättigade. I en nyligen genomförd studie av Institutet för arbets- marknadspolitisk utvärdering och Försäkrings- kassan framkom att cirka 650 miljoner kronor årligen utbetalas på felaktiga grunder enbart inom den tillfälliga föräldrapenningen. I socialförsäkringen behöver såväl regelverk som kontrollfunktioner skärpas för att felaktiga utbetalningar skall upptäckas och förhindras. Regeringen avser att tillse att Försäkringskassan i högre grad prioriterar dessa frågor. Ett antal av de åtgärder regeringen avser vidta beskrivs under avsnittet Sjukförsäkringen i denna finansplan.

Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen, Riksrevisionen och Statskontoret har redovisat ett mycket stort antal rapporter som bl.a. tar upp frågan hur Arbetsmarknadsverket (AMV) utför sina uppgifter inom arbetslöshetsförsäkringen. Det har kunnat konstateras att det finns avsevärda skillnader mellan innehållet i regelverket på området och hur det i praktiken tillämpas av arbetsförmedlingarna. Även stora regionala variationer i tillämpningen har kunnat konstateras. För att säkerställa arbetslöshets- försäkringens roll som omställningsförsäkring krävs en korrekt tillämpning av regelverket och effektiv kontroll av att den arbetslöse står till arbetsmarknadens förfogande. Regeringen avser att tillse att arbetsförmedlingarna tillämpar regelverket. Regeringen skall även se till att AMV i högre grad prioriterar kontroll- funktionen i arbetslöshetsförsäkringen för att korta arbetslöshetstiderna och för att minska fusket i försäkringen. Regeringen avser även att

komplettera nuvarande sanktionsregler inom arbetslöshetsförsäkringen med mildare sank- tioner. Syftet är att öka benägenheten hos arbetsförmedlingen att tillämpa sanktionerna.

1.7.2Ökad effektivitet i offentlig sektor

Ökad effektivitet i produktionen av välfärds- tjänster

För att öka effektiviteten och påskynda utvecklingen av styr- och produktionsformer i produktionen av välfärdstjänsterna inom vård, omsorg och utbildning, avser regeringen att under mandatperioden genomföra förändringar som syftar till att öka mångfalden av aktörer inom vård, utbildning och omsorg. Redan under hösten 2006 kommer ett arbete att påbörjas med att ta fram förslag på åtgärder för ökad konkurrens och valfrihet.

En ökad konkurrens kommer att stärka drivkrafterna för ökad effektivitet och ökad kvalitet i tjänsterna. En ökad konkurrens mellan producenterna skulle med inriktningen på regeringens politik samtidigt öka individens valfrihet. Genom en ökad valfrihet kan individen aktivt välja det alternativ han eller hon föredrar och kanske minst lika viktigt, välja bort alternativ man inte önskar.

Minskad statlig byråkrati

Antalet myndigheter har ökat under senare år och det finns i dag runt 500 myndigheter. Myndigheternas uppdrag har också utökats över åren. Med tanke på den omfattning den statliga myndighetsorganisationen nu fått finns det anledning att se över hela verksamheten. Regeringen anser att det är viktigt att ta ett samlat grepp på hela den statliga myndighetsstrukturen och avser att återkomma med förslag till en sådan översyn. En viktig princip för översynen är att framtidens myndigheter skall fokusera på statens kärnuppgifter. Regeringen anser att antalet myndigheter bör minska. Vissa myndigheter kommer att läggas ned, även om vissa av deras arbetsuppgifter kan komma att föras över på andra myndigheter.

Den sittande Ansvarskommittén har bland annat i uppdrag att se över den statliga styrningen av samhällsorganisationen - både relationen mellan regeringen och de statliga myndigheterna och mellan staten och den

48

kommunala nivån. Ansvarskommittén skall lämna sitt betänkande i början av 2007 och en samlad översyn av den statliga myndighets- strukturen bör beakta betänkandet.

Regeringen föreslår i budgetpropositionen att avvecklingen av ett antal myndigheter påbörjas redan under 2007. Detta berör bland annat Integrationsverket, Arbetslivsinstitutet och Djurskyddsmyndigheten. Arbetsmiljöverket kommer att bantas kraftigt. Vidare föreslår regeringen att Jämställdhetsombudsmannen, Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning, Ombudsmannen mot etnisk diskriminering och Handikappsombudsmannen läggs ned och ersätts av en gemensam ombudsmannaorganisation.

1.8Säkra en hållbar utveckling

De globala miljöutmaningarna, i synnerhet klimatförändringarna, påverkar livsbetingelserna i hela världen och måste ges större uppmärksamhet. Utsläpp i luft och vatten är några av de största hot mänskligheten står inför. Vi har ett ansvar gentemot kommande generationer att bruka naturens rikedomar på ett sådant sätt att vi kan lämna över en värld som är i balans till våra barn och barnbarn.

Energi- och klimatfrågorna utvecklas snabbt till avgörande utmaningar. Problemen sågs länge enbart som miljöproblem, men alla sektorer i samhället berörs av snabbt stigande priser, ökande otrygghet i försörjningen samt konsekvenserna av ett mer instabilt klimat. Energisäkerheten blir allt mer viktig för Europa, som världens största importör av olja och gas.

Regeringen avser återkomma med en samlad bedömning av framtida insatser inom miljö- och energiområdet.

1.8.1Energi

Regeringen anser att energipolitiken skall skapa ett tydligt, stabilt och långsiktigt regelverk för produktion och distribution av energi samt för en effektiv energianvändning. Ett sådant regelverk skall ge incitament att investera i energiomvandling som främjar en säker och konkurrenskraftig energiförsörjning i hela Sverige och bidra till att minska Sveriges och

PROP. 2006/07:1

resten av EU:s beroende av energi från länder med instabila eller odemokratiska regeringar. Energipolitiken skall också skapa villkor för en effektiv energianvändning och en kostnads- effektiv energiförsörjning som svarar mot högt ställda krav på skyddet av hälsa, miljö och klimat.

God tillgång på elektrisk kraft och annan energi är en grundförutsättning för vårt moderna samhälle. För att svensk industri skall fortsätta att vara konkurrenskraftig krävs god tillgång till energi till internationellt konkurrenskraftiga priser. Detta förutsätter stabila spelregler som möjliggör långsiktiga investeringar.

Energipolitiken skall stödja enskilda och företag som tar sitt miljöansvar. Miljö- och energibeskattning har stor påverkan vid beslut om investeringar och skall därför utformas så att det lönar sig att ta miljöansvar och så att kostnaderna kan bäras av konsumenterna. En strategi för grön skatteväxling presenterades av den tidigare regeringen i budgetpropositionen för 2001. Miljövinsterna av den gröna skatteväxlingen har i den utformning den getts varit begränsade och har sammantaget givit välfärdsförluster för samhälle och hushåll. Den har också inneburit en kraftig höjning av elpriserna för hushållen. De sänkningar av skatten på arbete som skett har också varit ineffektiva vad gäller effekter på drivkrafterna att arbeta. Mot denna bakgrund anser regeringen att den gröna skatteväxlingen skall avbrytas. Däremot fortsättet arbetet med att utveckla effektiva styrmedel både inom och utom ramen för skattepolitiken.

Politiken skall stimulera införandet av nya miljövänliga alternativ. Inom givna ramar skall valet mellan olika former av energiproduktion styras av de beslut som fattas av energi- producenter och energianvändare. Det är också viktigt att säkerställa goda konkurrens- förhållanden på energimarknaderna. Som ett led i att skärpa konkurrensen nationellt kommer regeringen att tillsätta en utredning med uppdrag att se över möjligheterna att minska samägandet av de svenska kärnkraftverken.

En översyn av incitamenten för energi- effektivisering inom såväl industri som hushåll skall genomföras. Skatter och regler som motverkar effektivare energianvändning kom- mer att ändras. Regeringen avser återkomma till dessa frågor.

Förnybar elproduktion kommer att kunna tillföras det svenska systemet under kommande

49

PROP. 2006/07:1

år, men utvecklingen har ännu bara börjat. Regeringen bedömer att den samlade energi- och effekttillgången inte kommer att vara tillräcklig under överskådlig tid. Regeringen kommer under mandatperioden 2006-2010 inte medverka till några politiska beslut om avveckling av kärnreaktorer. Inte heller kommer regeringen att ge förnyade driftstillstånd till de två reaktorer som stängts. Förbudet att uppföra nya reaktorer kommer inte att upphävas under mandat- perioden.

1.8.2Miljö

Kännetecknande för miljöfrågorna de senaste decennierna är skiftet från ett nationellt fokus, till ett gränsöverskridande regionalt eller globalt perspektiv. Detta innebär en restriktion för den nationella politiken, men ger också möjligheter att påverka utformningen av internationella överenskommelser och agera globalt. En offensiv politik i kombination med ett gott näringslivs- och forskningsklimat främjar utveckling och innovationer och förbättrar möjligheterna för tekniska landvinningar och en bättre miljö.

Regeringen vill särskilt lyfta fram två områden som kommer att prioriteras de närmaste åren; klimatfrågan och havsmiljön inte minst i Östersjön. Båda dessa områden kräver ett utökat samarbete mellan länder, inom Östersjö- regionen, EU och globalt, för att märkbara resultat skall kunna uppnås.

Klimat

Växthuseffekten är en av de största utmaningar vi står inför. Klimatförändringarna kräver kraftfulla åtgärder, inom såväl transport-, bostads- som industrisektorn. Oljekriser och ökande energipriser i kombination med ekonomiska styrmedel har medfört att användningen av fossila bränslen i uppvärmningssektorn minskat kraftigt. Den svenska elproduktionen är i det närmaste fossilfri, och det elcertifikatsystem som införts förbättrar lönsamheten i investeringar i elproduktion baserad på förnybar energi.

Utsläppen från transportsektorn måste minska. Det kan ske genom effektivare motorer och genom övergång till nya bränslen. Regeringen avser återkomma kring insatser för privatpersoner som köper miljöbilar. Vidare

avser regeringen verka för att transportsektorn skall ingå i EU:s handelssystem för utsläpps- rätter.

Klimathotet är till sin karaktär globalt och måste därför mötas på global nivå. Den utvecklade delen av världen, vars utsläpp av växthusgaser är förhållandevis mycket stora, har ett särskilt ansvar för att en omställning påbörjas. Samarbetet inom EU har redan betytt mycket för en bättre miljö men mer kan göras. Det europeiska systemet med utsläppsrätter är det hittills viktigaste styrmedlet för att minska utsläppen av växthusgaser. Sverige skall aktivt bidra till att nå de gemensamma mål som EU ställer upp, och till att Kyotoavtalet snarast får en fortsättning.

Sverige skall vara pådrivande för att ett strategiskt energisamarbete kommer till stånd mellan EU, Kina och Indien för att stödja deras ansträngningar att begränsa sina utsläpp av växthusgaser. Fler länder och regioner måste ansluta sig till det internationella regelverk som finns. Samtidigt bör utvecklingsländernas berättigade krav på förbättrad levnadsstandard respekteras – det är den utvecklade världen som står för merparten av utsläppen och dessa länder har ett moraliskt ansvar att erbjuda mindre utvecklade länder hjälp till lösningar. Kyoto- protokollets flexibla mekanismer Gemensamt genomförande och Mekanismen för ren utveck- ling är viktiga, kostnadseffektiva verktyg i en sådan process

Sverige skall verka för regler för maximala utsläpp per kilometer för nytillverkade fordon i EU. Handel med utsläppsrätter skall på sikt ersätta de ekonomiska styrmedel som har samma syfte.

Havsmiljöstrategi

Situationen för Östersjön och Västerhavet är bekymmersam. Övergödning, hårt fisketryck och utsläpp av miljögifter har redan fått stora konsekvenser.

Regeringen avser återkomma med en samlad havsmiljöstrategi för att säkerställa Östersjön och Västerhavet som levande hav.

Om Östersjöns och Västerhavets marina miljö skall kunna räddas krävs det att alla länder runt detta innanhav samverkar. Östersjön bör, inom ramen för de möjligheter som EU:s regelverk ger, bli ett pilotområde för en ny gemensam förvaltningsstrategi där länderna samverkar och finner institutionella former för

50

att säkra efterlevnaden av ett gemensamt regelverk. Det är viktigt att alla berörda länder deltar i samarbetet kring Östersjöns marina miljö och regeringen avser ta initiativ till en dialog kring detta.

1.8.3Energi- och miljönyckeltal

Som ett komplement till den ekonomiska redovisningen kan den nationella utvecklingen på energi- och miljöområdet speglas grovt i ett antal nyckeltal.

Variationerna i nyckeltalen mellan enstaka år är ofta ett resultat av väderleks- och konjunktur- variationer. Över längre tidsperioder ger dock nyckeltalen information om utvecklingen på energi- och miljöområdet. Energianvändningen i relation till ekonomins storlek fortsätter att minska, men det är för tidigt att avgöra om den lägre totala energianvändningen är ett trendbrott.

Mängden förnybar energi ökar starkt både i absoluta och relativa tal. Jämfört med åren 1980 och 1990 har andelen förnybar energi av den totala energianvändningen ökat med 48 procent respektive 36 procent. Den fossila andelen har samtidigt minskat med 46 procent respektive 13 procent. Mellan enskilda år kan variationerna vara stora, vilket till stor del hänger samman med tillgången på vattenkraft.

Exklusive utsläpp från internationell luft- och sjöfart, så kallad bunkring, har Sverige lyckats minska utsläppen av växthusgaser jämfört med 1990 års nivå. En god grund har därmed lagts för att uppfylla det nationella målet på detta område. Sverige är det land bland de 15 tidigare EU- medlemmarna som har lägst utsläpp av växthus- gaser mätt i ton per person samt i relation till BNP.

PROP. 2006/07:1

Tabell 1.8 Energi- och miljönyckeltal

U

Energianvändning (TWh respektive Wh/kr)

 

 

 

 

 

1980

1990

2000

2004

2005

 

Total slutlig

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1

 

 

436

442

470

503

493

 

 

P

 

 

 

användningP

 

 

 

Varav förnybar

 

 

 

 

 

 

 

energi

 

 

 

107

137

167

171

182

 

biobränslen

 

48

64

88

109

108

 

vattenkraft

 

 

59

73

79

61

73

 

vindkraft

 

 

 

0

0

0,46

0,85

0,85

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2

 

 

 

 

 

 

EnergiintensitetP

P

300

245

212

209

198

 

 

 

U

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

3

 

 

 

 

 

Utsläpp till luft (tusental ton)UPU

UP

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

4

1990

2000

2003

2004

 

 

 

 

 

P

 

 

 

 

 

1980P

 

KlimatpåverkanU

5

 

 

 

 

 

 

 

UP

 

 

 

 

 

UPU

 

 

 

 

 

 

Växthusgaser

 

n.a.

75 829

74 086

77 754

78 255

 

exkl. bunkring

 

n.a.

72 210

67 283

70 554

69 854

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Koldioxid

 

 

 

82 438

59 841

59 124

63 083

63 635

 

exkl. bunkring

 

n.a.

56 278

52 427

55 995

55 360

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

FörsurningU

U

 

 

 

 

 

 

 

 

Svaveldioxid

 

 

508

146

112

104

136

 

exkl. bunkring

 

n.a.

112

49

50

47

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Kväveoxider

 

 

448

367

329

3

343

 

exkl. bunkring

 

n.a.

315

219

2

197

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

U

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Belastning på haven (tusental ton)U

 

 

 

 

 

 

 

 

1980

1990

2000

2004

2005

 

ÖvergödningU

U

 

 

 

 

 

 

 

Fosfor

 

 

 

4,7

3,5

4,7

3,0

3,2

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Kväve

 

 

 

115,5

104,9

146,6

108,6

96,5

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1

 

 

 

 

 

 

 

 

 

P

P

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Total energianvändning exklusive energiomvandlingsförluster i kärnkraftverk.

2

 

 

 

 

 

 

 

 

 

P

P

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Energiintensiteten mäts som total energianvändning i relation till BNP i 2000

års referenspriser.

 

 

 

 

 

 

3

 

 

 

 

 

 

 

 

 

P

P

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Ej normalårsjusterade siffror.

 

 

 

 

4

 

 

 

 

 

 

 

 

 

P

P

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Framräknad enligt äldre metodik och därför ej direkt jämförbar med siffror för

1990 och senare.

Källor: Statens energimyndighet, Naturvårdsverket, Statistiska centralbyrån, Sveriges lantbruksuniversitet.

De svenska utsläppen av koldioxid, den volymmässigt största växthusgasen, kan skifta betydligt från år till år. Det hänger till stor del samman med tillgången på vattenkraft och variationer i vädret. De sedan 1980 relativt stora reduktionerna i nationella utsläpp beror i hög grad på utbyggnaden av kärnkraft första hälften av 1980-talet, energieffektivisering samt minskat användande av olja i uppvärmningssektorn.

Sedan 1980 har de svenska utsläppen av svaveldioxid minskat kraftigt. Till stor del är detta ett resultat av ökad användning av olja med låg svavelhalt och ny reningsteknik. Exklusive utsläpp från internationell luft- och sjöfart har utsläppen av svaveldioxid mer än halverats sedan 1990. De svenska utsläppen av kväveoxider

51

PROP. 2006/07:1

fortsätter också att minska, främst på grund av förbättrade förbrännings- och reningstekniker inom transportsektorn.

Halterna av kväve och fosfor i flodmynningar utgör en indikator på näringstillförseln till haven. De årliga nyckeltalen som rör övergödning varierar kraftigt beroende på väderlek, vilket gör jämförelser med utvalda basår vanskliga. Sett över ett längre perspektiv avtar emellertid den totala belastningen. Det är viktigt att länderna runt Östersjön gemensamt tar ett ansvar för att förbättra möjligheterna för återhämtning av innanhavet.

1.9Sverige i en globaliserad värld

Stora delar av världen präglas av ökad demokrati, globalisering av ekonomin och en snabb teknisk utveckling. Utvecklingen har bidragit till att många människor har kunnat lämna fattig- domen. Sverige har mycket att vinna på globaliseringen. Samtidigt ställer globaliseringen av ekonomierna krav på att den svenska ekonomin snabbt förmår ställa om till nya förutsättningar. Regeringen föreslår att ett Globaliseringsråd inrättas med företrädare för offentlig sektor, fackförbund, näringsliv, kultur och vetenskap. Uppdraget skall vara att ge en allsidig belysning och samhällsdebatt om de förändringar som Sverige möter och vad som kan komma att krävas för att möta framtidens förändringar. Vilka krav en ökad ekonomisk integration med omvärlden och den demografiska utvecklingen, med stigande försörjningsbörda för de förvärvsarbetande, ställer på den ekonomiska politiken är även en central fråga för den pågående långtids- utredningen som kommer att presenteras 2008.

Globaliseringen ställer också nya krav på den svenska utrikespolitiken. Regeringen anser att Sverige skall föra en aktiv utrikespolitik och aktivt verka för centrala värden som ökad säkerhet, demokrati, frihet, välstånd och hållbar utveckling i alla delar av världen. Det är också viktigt att EU kan agera kraftfullt och samordnat på den internationella scenen och ta sitt globala ansvar, inte minst i kampen mot fattigdom och miljöhot.

Internationell rätt och respekt för de mänskliga rättigheterna skall utgöra hörnstenar i svensk utrikespolitik. Sveriges internationella

engagemang skall tydligt vägledas av att demokrati och rättsstat sätts i centrum. Det skall också bli tydligare att säkerhet och utveckling går hand i hand och att Sverige har en skyldighet att skydda människor från massiva övergrepp. Respekten för de mänskliga rättigheterna måste vara universella.

Biståndet är ett av de viktigaste instrumenten för att bekämpa fattigdom och därmed bidra till en säkrare och mer demokratisk värld. För 2007 ligger det svenska biståndet på 1 procent av bruttonationalinkomsten. Biståndet kombineras med en samlad politik för global utveckling som inkluderar alla politikområden. För att effektivisera och höja kvaliteten i det svenska biståndet avser regeringen förbättra målstyr- ningen och resultatrapporteringen inom biståndspolitiken. Regeringen kommer att fokusera tydligare på fattigdomsbekämpning i Afrika och organisera fattigdomsbekämpningen på ett bredare sätt än tidigare. Framförallt avser regeringen uppmärksamma frågor som demokrati, handel, miljö, fred och säkerhet.

Sverige skall föra en internationell politik för öppna gränser, för ett Europa öppet mot sin omvärld och ett växande hållbart internationellt välstånd. Fattigdom, undersysselsättning och bristande demokrati i många regioner skapar ett starkt ökande migrationstryck. Sverige bör medverka till att länderna i Nordafrika, Mellanöstern och utmed EU:s östliga gräns kan utveckla starka ekonomier och demokratiska styrelseskick för att den snabbt växande unga generationen i dessa länder skall erbjudas en bättre framtid. Sverige skall motverka den utveckling som vi ser i Europa – mot mer stängda gränser – och verka för en human och rättssäker migrationspolitik som är mer samordnad inom EU

Sverige måste öka sitt internationella engagemang inom försvar och säkerhet. Regeringen avser därför att besluta att anslagsposten för internationella insatser ökas med sammantaget 600 miljoner kronor 2007, med ytterligare 100 miljoner kronor 2008 och med ytterligare 650 miljoner kronor 2009. Ett stort antal konflikter pågår runtom i världen. I dag är det svenska deltagandet i internationella operationer uppdelat i mindre enheter som är geografiskt spridda. Det leder till att säkerheten för de svenska soldaterna blir sämre och att kostnaderna för varje utsänd soldat blir väsentligt högre. Regeringen föreslår att

52

resurserna till deltagande i fredsfrämjande insatser ökar, med målet att Sverige bör på sikt kunna ställa upp med 2 000 kvinnor och män i sådana insatser. En nationell strategi bör tas

PROP. 2006/07:1

fram, med tydliga prioriteringar, så att Sverige kan bidra så effektivt som möjligt i fredsfrämjande insatser.

53

2

Förslag till riksdagsbeslut

PROP. 2006/07:1

2 Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

vad gäller den ekonomiska politiken och förslag till statsbudget för 2007

1.godkänner de riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken som reger- ingen föreslår (kapitel 1),

2.fastställer utgiftstaket för staten inklusive ålderspensionssystemet vid sidan av stats- budgeten till 938 miljarder kronor för 2007 och 971 miljarder kronor för 2008 (avsnitt 4.2.1),

3.beslutar om fördelning av utgifter på utgifts- områden för 2007 i enlighet med vad reger- ingen föreslår (avsnitt 4.2.2 tabell 4.6),

4.godkänner beräkningen av förändringen av anslagsbehållningar för 2007 (avsnitt 4.2.2 tabell 4.6),

5.godkänner beräkningen av utgifterna för ålderspensionssystemet vid sidan av stats- budgeten för 2007 (avsnitt 4.2.2 tabell 4.6),

6.godkänner beräkningen av taket för den offentliga sektorns utgifter för 2007 och 2008 (avsnitt 4.2.3),

7.fastställer målet för 2007 för det finansiella sparandet i den offentliga sektorn till minst 1,0 procent av bruttonationalprodukten (avsnitt 4.2.4),

8.bemyndigar regeringen att under 2007 ta upp lån enligt lagen (1988:1387) om statens upplåning och skuldförvaltning (avsnitt 4.4.3),

9.godkänner beräkningen av myndigheters m.fl. in- och utlåning i Riksgäldskontoret för 2007 (avsnitt 4.4.3 tabell 4.14),

10.godkänner beräkningen av den kassamässiga korrigeringen för 2007 (avsnitt 4.4.3 tabell 4.14),

11.godkänner den ändrade redovisning av skatter m.m. som regeringen föreslår (avsnitt 6.2),

12.godkänner beräkningen av statsbudgetens inkomster för 2007 (avsnitt 6.4 och bilaga 1 avsnitt 2),

13.godkänner den preliminära fördelningen av utgifter på utgiftsområden för 2008 och 2009 som riktlinje för regeringens budget- arbete (avsnitt 7.4.1 tabell 7.6),

14.bemyndigar regeringen att för 2007 besluta om lån i Riksgäldskontoret för investeringar i anläggningstillgångar som används i statens

verksamhet

intill

ett

belopp

av

28 500 000 000 kronor (avsnitt 7.5.1),

 

15.bemyndigar regeringen att för 2007 besluta om krediter för myndigheters räntekonton i

Riksgäldskontoret intill ett belopp av 19 700 000 000 kronor (avsnitt 7.5.2),

16.bemyndigar regeringen att för 2007 för Sjunde AP-fondens verksamhet dels besluta om lån i Riksgäldskontoret för investeringar i anläggningstillgångar som används i verk-

samheten intill ett belopp av 5 000 000 kronor, dels besluta om kredit på räntekonto i Riksgäldskontoret intill ett belopp av 150 000 000 kronor (avsnitt 7.5.3),

57

PROP. 2006/07:1

17.bemyndigar regeringen att under 2007, med de begränsningar som följer av 6 § andra stycket lagen (1996:1059) om statsbudgeten, besluta att ett ramanslag, med undantag för anslag anvisade för förvaltningsändamål, får överskridas om ett riksdagsbeslut om anslag på tilläggsbudget inte hinner inväntas samt om överskridandet ryms inom utgiftstaket för staten (avsnitt 7.8),

vad gäller tilläggsbudget för 2006

18.antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2005:1247) om kreditering på skattekonto av stöd för konvertering från oljeuppvärmningssystem eller installation av solvärme (avsnitt 3.1 och 8.2.13),

19.bemyndigar regeringen att under 2006 för det under utgiftsområde 1 Rikets styrelse uppförda anslaget 46:1 Allmänna val och demokrati besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på högst 7 000 000 kronor under 2007–2009 (avsnitt 8.2.1),

20.godkänner vad riksdagsstyrelsen föreslår om anslagssparande på det under utgiftsområde 1 Rikets styrelse uppförda anslaget 90:4

Riksdagens ombudsmän, justitieombuds- männen (JO) (avsnitt 8.2.1),

21.godkänner den föreslagna användningen av det under utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning uppförda anslaget 1:8

Nya förvaltningspolitiska myndigheten

(avsnitt 8.2.2),

22.bemyndigar regeringen att under 2006 för det under utgiftsområde 13 Arbetsmarknad uppförda anslaget 22:3 Köp av arbets- marknadsutbildning och övriga kostnader ingå ekonomiska förpliktelser som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på högst 3 000 000 000 kronor under 2007- 2011 (avsnitt 8.2.8),

23.bemyndigar regeringen att under 2006 för det under utgiftsområde 15 Studiestöd

uppförda anslaget 25:6 Bidrag till vissa studiesociala ändamål beställa produktion av studielitteratur som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på högst 7 000 000 kronor under 2008–2010 (avsnitt 8.2.9),

24.bemyndigar regeringen att under 2006 för det under utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning uppförda anslaget

25:18 Bidrag till kvalificerad yrkesutbildning besluta om bidrag till kvalificerad yrkesutbildning som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på högst 1 148 984 000 kronor under 2007 och högst 485 575 000 kronor under 2008–2011 (avsnitt 8.2.10),

25.godkänner den föreslagna användningen av det under utgiftsområde 21 Energi uppförda anslaget 35:2 Insatser för effektivare energianvändning (avsnitt 8.2.13),

26.bemyndigar regeringen att under 2006 för det under utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar uppförda anslaget 43:3 Gårdsstöd och djurbidrag m.m. godkänna stöd som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på högst 6 540 500 000 kronor under 2007 (avsnitt 8.2.15),

27.bemyndigar regeringen att under 2006 för det under utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar uppförda anslaget 43:4 Intervention och exportbidrag för jordbruksprodukter godkänna stöd som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på högst 306 000 000 kronor 2007 och högst 194 000 000 kronor 2008 (avsnitt 8.2.15),

28.bemyndigar regeringen att under 2006 för det under utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar uppförda anslaget 43:7 Strukturstöd till fisket m.m. besluta om ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på högst 15 000 000 kronor under 2007 och högst 15 000 000 kronor under 2008 (avsnitt 8.2.15),

29.godkänner ändrade ramar för utgifts- områden samt anvisar ändrade anslag enligt specifikation i tabell 2.1,

vad gäller skattefrågor

30.antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster (avsnitt 3.2 och 5.3.1),

31.antar regeringens förslag till lag om ändring i mervärdesskattelagen (1994:200) (avsnitt 3.3 och 5.8.1),

58

32.antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1994:1551) om frihet från skatt vid import, m.m. (avsnitt 3.4 och 5.7.3),

33.antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1994:1563) om tobaksskatt (avsnitt

3.5och 5.7.3),

34.antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi (avsnitt 3.6 och 5.6.5),

35.antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1996:1512) om om dubbelbeskatt- ingsavtal mellan de nordiska länderna (avsnitt 3.7 och 5.2.7),

36.antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1997:323) om statlig förmögenhets- skatt (avsnitt 3.8, 5.4.1.1 och 5.4.2),

37.antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1997:324) om begränsning av skatt (avsnitt 3.9 och 5.2.3),

38.antar regeringens förslag till lag om ändring i skattebetalningslagen (1997:483) (avsnitt

3.10och 5.2.1),

39.antar regeringens förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229) (avsnitt 3.11, 5.2.1, 5.2.2, 5.2.3, 5.2.4, 5.2.5, 5.4.1.4, 5.5.1.1 och 5.5.1.2),

40.antar regeringens förslag till lag om ändring i socialavgiftslagen (2000:980) (avsnitt 3.12, 5.3.1, 5.3.4 och 5.3.6),

41.antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2000:981) om fördelning av social- avgifter (avsnitt 3.13, 5.3.1, 5.3.4 och 5.3.6),

42.antar regeringens förslag till lag om ändring av lagen (2000:1380) om skattereduktion för utgifter för vissa anslutningar för tele- och datakommunikation (avsnitt 3.14 och 5.10.2),

43.antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2001:1170) om utvidgning av de särskilda avdragen enligt socialavgiftslagen (2000:980) (avsnitt 3.15, 5.3.1 och 5.3.4),

44.antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter (avsnitt 3.16, 5.2.3 och 5.3.4),

45.antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2004:126) om skattereduktion för förmögenhetsskatt (avsnitt 3.17 och 5.4.1.2),

PROP. 2006/07:1

46.antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2004:228) om beskattning av viss privatinförsel av tobaksvaror (avsnitt 3.18 och 5.7.3),

47.antar regeringens förslag till lag om upp- hävande av lagen (2005:30) om kreditering på skattekonto av stöd för investeringar i energieffektiviseringar och konvertering till förnybara energikällor (avsnitt 3.19 och 5.10.1),

48.antar regeringens förslag till lag om upphävande av lagen (2005:1105) om kreditering på skattekonto av stöd för investering i konvertering från direkt- verkande elvärme i bostadshus (avsnitt 3.20 och 5.10.1),

49.antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2006:5) om ändring i inkomst- skattelagen (1999:1229) (avsnitt 3.21 och 5.2.2),

50.antar regeringens förslag till lag om upphävande av lagen (2006:294) om särskild beräkning av vissa avgifter för enmans- företag under åren 2006 och 2007 (avsnitt 3.22 och 5.3.5),

51.antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2006:909) om skatt på flygresor (avsnitt 3.23 och 5.6.7),

52.antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2006:1008) om ändring i lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt (avsnitt 3.24 och 5.4.1.3),

53.antar regeringens förslag till lag om fastighetsskatt i vissa fall vid 2007–2009 års taxeringar (avsnitt 3.25, 5.4.1.1 och 5.4.1.2).

59

PROP. 2006/07:1

Tabell 2.1 Specifikation av ändrade ramar för utgiftsområden samt ändrade anslag 2006

Tusental kronor

Utgiftsområde

Anslags-

 

Belopp enligt

Förändring av

Ny ram/

 

nummer

 

statsbudget 2006

ram/ anslag

Ny anslagsnivå

1

 

Rikets styrelse

8 285 230

-37 725

8 247 505

 

 

 

 

 

 

 

46:1

Allmänna val och demokrati

296 090

-900

295 190

 

 

 

 

 

 

 

90:5

Regeringskansliet m.m.

5 530 262

-36 825

5 493 437

 

 

 

 

 

 

2

 

Samhällsekonomi och finansförvaltning

11 849 682

3 924

11 853 606

 

 

 

 

 

 

 

1:8

Nya förvaltningspolitiska myndigheten

51 227

2 924

54 151

 

 

 

 

 

 

 

2:1

Finansinspektionen

187 756

-1 500

186 256

 

 

 

 

 

 

 

2:2

Insättningsgarantinämnden

7 590

2 500

10 090

 

 

 

 

 

 

4

 

Rättsväsendet

29 023 663

200

29 023 863

 

 

 

 

 

 

 

4:1

Polisorganisationen

15 668 518

-11 100

15 657 418

 

 

 

 

 

 

 

4:5

Domstolsväsendet m.m.

4 074 890

-158 700

3 916 190

 

 

 

 

 

 

 

4:12

Rättshjälpskostnader m.m.

1 199 214

160 000

1 359 214

 

 

 

 

 

 

 

4:13

Kostnader för vissa skaderegleringar m.m.

21 163

10 000

31 163

 

 

 

 

 

 

5

 

Internationell samverkan

1 363 949

107 500

1 471 449

 

 

 

 

 

 

 

5:1

Bidrag till vissa internationella organisationer

994 454

-3 800

990 654

 

 

 

 

 

 

 

5:3

Nordiskt samarbete

13 995

3 800

17 795

 

 

 

 

 

 

 

5:4

Ekonomiskt bistånd till enskilda utomlands samt diverse

 

 

 

 

 

kostnader för rättsväsendet

3 976

107 500

111 476

 

 

 

 

 

 

6

 

Försvar samt beredskap mot sårbarhet

43 445 124

-70 000

43 375 124

 

 

 

 

 

 

 

6:1

Förbandsverksamhet, beredskap och fredsfrämjande

 

 

 

 

 

truppinsatser m.m.

21 458 378

-70 000

21 388 378

 

 

 

 

 

 

8

 

Invandrare och flyktingar

9 643 655

2 900

9 646 555

 

 

 

 

 

 

 

10:4

Hemutrustningslån

8 519

2 000

10 519

 

 

 

 

 

 

 

47:1

Åtgärder för nationella minoriteter

11 437

900

12 337

 

 

 

 

 

 

9

 

Hälsovård, sjukvård och social omsorg

42 488 373

58 000

42 546 373

 

 

 

 

 

 

 

13:6

Socialstyrelsen

528 562

33 000

561 562

 

 

 

 

 

 

 

13:8

Sjukvård i internationella förhållanden

333 059

25 000

358 059

 

 

 

 

 

 

15

 

Studiestöd

22 591 729

0

22 591 729

 

 

 

 

 

 

 

25:2

Studiemedel m.m.

11 973 313

-249 000

11 724 313

 

 

 

 

 

 

 

25:3

Studiemedelsräntor m.m.

5 082 450

190 000

5 272 450

 

 

 

 

 

 

 

25:4

Rekryteringsbidrag

1 641 809

48 000

1 689 809

 

 

 

 

 

 

 

25:6

Bidrag till vissa studiesociala ändamål

28 073

11 000

39 073

 

 

 

 

 

 

16

 

Utbildning och universitetsforskning

47 193 624

-3 000

47 190 624

 

 

 

 

 

 

 

25:14

Bidrag till viss verksamhet inom vuxenutbildning

158 902

-4 000

154 902

 

 

 

 

 

 

 

25:18

Bidrag till kvalificerad yrkesutbildning

929 362

189 019

1 118 381

 

 

 

 

 

 

 

25:20

Utveckling av påbyggnadsutbildningar

298 128

-189 019

109 109

 

 

 

 

 

 

 

25:79

Centrala studiestödsnämnden m.m.

396 045

1 000

397 045

 

 

 

 

 

 

17

 

Kultur, medier, trossamfund och fritid

9 621 600

3 425

9 625 025

 

 

 

 

 

 

 

28:23

Språk- och folkminnesinstitutet

35 835

425

36 260

 

 

 

 

 

 

 

28:28

Centrala museer: Myndigheter

874 768

6 000

880 768

 

 

 

 

 

 

 

28:32

Stöd till icke-statliga kulturlokaler

9 898

-6 000

3 898

 

 

 

 

 

 

 

28:39

Stöd till trossamfund

51 426

3 000

54 426

 

 

 

 

 

 

60

PROP. 2006/07:1

Utgiftsområde

Anslags-

 

Belopp enligt

Förändring av

Ny ram/

 

nummer

 

statsbudget 2006

ram/ anslag

Ny anslagsnivå

19

 

Regional utveckling

3 452 413

0

3 452 413

 

 

 

 

 

 

 

33:1

Allmänna regionalpolitiska åtgärder

1 498 337

-20 000

1 478 337

 

 

 

 

 

 

 

33:3

Transportbidrag

485 864

20 000

505 864

 

 

 

 

 

 

21

 

Energi

1 736 788

2 000

1 738 788

 

 

 

 

 

 

 

35:2

Insatser för effektivare energianvändning

168 000

2 000

170 000

 

 

 

 

 

 

22

 

Kommunikationer

31 454 468

-1 800

31 452 668

 

 

 

 

 

 

 

37:5

Informationsteknik: Telekommunikation m.m.

21 610

-1 800

19 810

 

 

 

 

 

 

23

 

Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar

17 189 671

0

17 189 671

 

 

 

 

 

 

 

42:1

Statens veterinärmedicinska anstalt

101 223

3 700

104 923

 

 

 

 

 

 

 

43:1

Statens jordbruksverk

319 010

8 500

327 510

 

 

 

 

 

 

 

43:4

Intervention och exportbidrag för jordbruksprodukter

1 407 504

-12 200

1 395 304

 

 

 

 

 

 

24

 

Näringsliv

4 196 720

0

4 196 720

 

 

 

 

 

 

 

38:2

Näringslivsutveckling m.m.

273 909

-500

273 409

 

 

 

 

 

 

 

38:9

Bolagsverket: Finansiering av likvidatorer

7 952

500

8 452

 

 

 

 

 

 

 

 

Summa anslagsförändring på tilläggsbudget

 

65 424

 

 

 

 

 

 

 

61

3

Lagförslag

PROP. 2006/07:1

3 Lagförslag

Regeringen har följande förslag till lagtext.

3.1Förslag till lag om ändring i lagen (2005:1247) om kreditering på skattekonto av stöd för konvertering från oljeuppvärmningssystem eller installation av solvärme

Härigenom föreskrivs att rubriken till lagen (2005:1247) om kreditering på skattekonto av stöd för konvertering från oljeuppvärmningssystem eller installation av solvärme samt 1 och 2 §§ skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Lag om kreditering på skattekonto av stöd för konvertering från oljeuppvärmningssystem eller installation av solvärmeTF6FT

Föreslagen lydelse

Lag om kreditering på skattekonto av stöd för konvertering från oljeuppvärmningssystem i bostadshus

 

7

 

 

 

1 §TF

FT

 

Stöd som har beslutats av

Stöd för konvertering från oljeupp-

Boverket eller en länsstyrelse får

värmningssystem i bostadshus som har

tillgodoföras den

stödberättigade

beslutats av Boverket eller en

genom kreditering

på sådant

länsstyrelse får

tillgodoföras den

skattekonto som har upprättats för

stödberättigade

genom kreditering

denne enligt 3 kap. 5 §

på sådant skattekonto som har

skattebetalningslagen (1997:483) om

upprättats för denne enligt 3 kap. 5 §

stödet avser

 

skattebetalningslagen (1997:483).

1.konvertering från oljeuppvärm- ningssystem i bostadshus, eller

2.installation av solvärme i lokaler.

Krediteringen får endast avse stöd

Krediteringen får endast avse stöd

6T T Senaste lydelse 2006:930.

7T T Senaste lydelse 2006:930.

65

PROP. 2006/07:1

för åtgärder som har påbörjats och slutförts under perioden 1 januari 2006–31 december 2010.

för åtgärder som har påbörjats och slutförts under perioden 1 januari 2006–31 december 2007.

8

 

 

2 §TF

FT

Kreditering på skattekonto med

Kreditering på skattekonto med

stöd av denna lag får inte minska

stöd av denna lag får inte minska

statens inkomst av skatter med ett

statens inkomst av skatter med ett

större belopp än 400 miljoner kronor

större belopp än 205 miljoner kronor

2006, 70 miljoner kronor 2007 och

2006 och 250 miljoner kronor 2007.

10 miljoner kronor per år 2008–2010.

 

U

 

 

 

 

Denna lag träder i kraft den 29 december 2006.

8T T Senaste lydelse 2006:930.

66

PROP. 2006/07:1

3.2Förslag till lag om ändring i lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster

Härigenom föreskrivs att 1 och 2 §§ lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

9

 

1 §TF

FT

Särskild löneskatt skall för varje år

Särskild löneskatt skall för varje år

betalas till staten med 16,16 procent

betalas till staten med 24,26 procent

på lön eller annan ersättning till

arbetstagare som vid årets ingång är 65

 

år eller äldre och i övrigt med 24,26

 

procent på

 

1.ersättning som utfaller enligt kollektivavtalsgrundad avgångsbidrags- försäkring som tecknas av arbetsgivare till förmån för arbetstagare,

2.avgångsersättning som annorledes än på grund av kollektivavtalsgrundad avgångsbidragsförsäkring utbetalas av staten, kommun eller kommunal- förbund som arbetsgivare eller av Svenska Kommunförbundet, Landstings- förbundet, det för kommunerna och landstingen gemensamma organet för administration av personalpension eller Sjukvårdens och socialvårdens planerings- och rationaliseringsinstitut, under förutsättning att arbetsgivaren tillämpar kommunalt pensionsavtal eller av annan arbetsgivare, under förutsättning att arbetsgivaren tillämpar kommunalt pensionsavtal och att borgen eller liknande garanti tecknats av kommun, kommunalförbund, Svenska Kommunförbundet eller Landstingsförbundet,

3.avgångsersättning som omfattas av s.k. trygghetsavtal,

4.ersättning som utges enligt gruppsjukförsäkring som åtnjuts enligt grunder som fastställts i kollektivavtal mellan arbetsmarknadens huvud- organisationer till den del ersättningen utgör komplement till sjukersättning eller till aktivitetsersättning,

5.ersättning som utges på grund av ansvarighetsförsäkring som åtnjuts enligt grunder som fastställts i kollektivavtal mellan arbetsmarknadens huvudorganisationer till den del ersättningen utges i form av engångsbelopp som inte utgör kompensation för mistad inkomst,

6.bidrag som en arbetsgivare lämnar till en sådan vinstandelsstiftelse som avses i 3 kap. 2 § andra stycket lagen (1962:381) om allmän försäkring eller en annan juridisk person med motsvarande ändamål med undantag för bidrag som lämnas till en pensions- eller personalstiftelse enligt lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m.

Skattskyldig är den som utgett sådan ersättning eller sådant bidrag som avses i första stycket. I fråga om sådan för mottagaren skattepliktig in- täkt i form av rabatt, bonus eller annan förmån som ges ut på grund av kundtrohet eller liknande, skall den som slutligt har stått för de kostnader

Skattskyldig är den som utgett sådan ersättning eller sådant bidrag som avses i första stycket.

9T T Senaste lydelse 2004:820.

67

PROP. 2006/07:1

som ligger till grund för förmånen anses som skattskyldig enligt denna lag, om inte denne är den som är skattskyldig till inkomstskatt för för- månen. I fråga om sådan för mot- tagaren skattepliktig intäkt i inkomst- slaget tjänst i form av en förmån eller ersättning som getts ut eller anses utgiven av fysisk person som är bosatt utomlands eller av utländsk juridisk person, skall den hos vilken mot- tagaren är anställd i Sverige anses som skattskyldig enligt denna lag, om förmånen eller ersättningen kan anses ha sin grund i anställningen i Sverige och det inte finns något anställ- ningsförhållande mellan utgivaren av förmånen eller ersättningen och mot- tagaren.

Vid bestämmande av skatteunderlaget tillämpas bestämmelserna i 2 kap. 4– 15 och 17–25 §§ socialavgiftslagen (2000:980).

Vid bestämmande av skatteunderlaget enligt första stycket 5 skall bortses från ersättning för arbetsskada som inträffat före utgången av juni 1993 om ersättningen avser tid därefter samt från ersättning för arbetsskada som inträffat före utgången av år 1992 om skadan anmälts till allmän försäkrings- kassa eller Försäkringskassan efter utgången av juni 1993. Detta gäller dock endast ersättning som för en och samme arbetstagare beräknas på lönedelar som inte överstiger sju och en halv gånger prisbasbeloppet enligt 1 kap. 6 § lagen om allmän försäkring.

 

10

 

2 §TF

FT

En enskild person eller ett dödsbo

En enskild person eller ett dödsbo

skall för varje år till staten betala

skall för varje år till staten betala

särskild löneskatt med 24,26 procent

särskild löneskatt med 24,26 procent

på överskott av passiv näringsverk-

på överskott av passiv näringsverk-

samhet enligt

inkomstskattelagen

samhet enligt inkomstskattelagen

(1999:1229) här i landet samt på

(1999:1229) här i landet samt på

ersättning som utges enligt sådan

ersättning som utges enligt sådan

avtalsgruppsjukförsäkring som avses

avtalsgruppsjukförsäkring som avses

i 15 kap. 9 § inkomstskattelagen eller

i 15 kap. 9 § inkomstskattelagen eller

enligt sådan trygghetsförsäkring som

enligt sådan trygghetsförsäkring som

avses i nämnda lagrum till den del

avses i nämnda lagrum till den del

ersättningen utges i form av en-

ersättningen utges i form av en-

gångsbelopp som inte utgör kom-

gångsbelopp som inte utgör kom-

pensation för mistad inkomst. Om

pensation för mistad inkomst. Om

en skattskyldig före årets början har

en skattskyldig avlidit under året

fyllt 65 år eller inte har fyllt 65 år men

skall särskild löneskatt betalas med

under hela året

uppburit hel ålders-

24,26 procent på inkomst som avses

10T T Senaste lydelse 2000:988.

68

 

PROP. 2006/07:1

pension skall särskild löneskatt be-

i 3 kap. 3–8 §§ socialavgiftslagen

talas med 16,16 procent eller, om en

(2000:980).

skattskyldig avlidit under året, med

 

24,26 procent på inkomst som avses

 

i 3 kap. 3–8 §§ socialavgiftslagen

 

(2000:980).

Vid beräkning av skatteunderlaget gäller i tillämpliga delar bestämmelserna i 3 kap. 9–11 §§ och 12 § första och andra styckena socialavgiftslagen.

Skatt betalas inte då skatteunderlaget understiger 1 000 kronor.

U

1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2007.

2.Den nya bestämmelsen i 1 § tillämpas på ersättning som betalas ut från och med den 1 januari 2007.

3.Den nya bestämmelsen i 2 § tillämpas på inkomst som uppbärs från och med den 1 januari 2007. Omfattar beskattningsåret tid såväl före som efter utgången av år 2006 skall, om den skattskyldige inte visar annat, så stor del av beskattningsårets inkomst anses hänförlig till tiden efter utgången av år 2006 som svarar mot förhållandet mellan den del av beskattningsåret som infaller under denna tid och hela beskattningsåret.

4.Äldre bestämmelser gäller alltjämt i fråga om lön eller annan ersättning enligt 1 § som betalas ut före ikraftträdandet samt i fråga om inkomst enligt 2 § som uppbärs under år 2006 eller tidigare.

5.För lön eller annan ersättning till arbetstagare som är födda 1937 eller tidigare tillämpas 1 § i dess lydelse enligt lagen (1998:340) om ändring i lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster.

6.För skattskyldiga som är födda 1937 eller tidigare tillämpas 2 § i dess lydelse enligt lagen (1997:940) om ändring i lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster.

69

PROP. 2006/07:1

3.3Förslag till lag om ändring i mervärdesskattelagen (1994:200)

Härigenom föreskrivs att 7 kap. 1 § mervärdesskattelagen (1994:200)TF11FT skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

7 kap.

1 §TF12FT

Skatt enligt denna lag tas ut med 25 procent av beskattningsunderlaget om inte annat följer av andra eller tredje stycket.

Skatten tas ut med 12 procent av beskattningsunderlaget för

1.rumsuthyrning i hotellrörelse eller liknande verksamhet samt upplåtelse av campingplatser och motsvarande i campingverksamhet,

2.transport i skidliftar,

3. omsättning av sådana konstverk

2. omsättning av sådana konstverk

som avses i 9 a kap. 5 §, och som ägs

som avses i 9 a kap. 5 §, och som ägs

av

upphovsmannen eller

dennes

av

upphovsmannen

eller dennes

dödsbo,

 

dödsbo,

 

 

4. import av sådana konstverk,

3. import av sådana

konstverk,

samlarföremål och antikviteter som

samlarföremål och antikviteter som

avses i 9 a kap. 5–7 §§,

 

avses i 9 a kap. 5–7 §§,

 

 

5. omsättning, gemenskapsinternt

4. omsättning, gemenskapsinternt

förvärv och import av sådana livs-

förvärv och import av sådana livs-

medel som avses i artikel 2 i Europa-

medel som avses i artikel 2 i Europa-

parlamentets och rådets förordning

parlamentets och rådets förordning

(EG) nr 178/2002 av den 28 januari

(EG) nr 178/2002 av den 28 januari

2002 om allmänna principer och krav

2002 om allmänna principer och krav

för

livsmedelslagstiftning,

om

för livsmedelslagstiftning, om inrät-

inrättande av Europeiska myndig-

tande av Europeiska

myndigheten

heten för livsmedelssäkerhet och om

för

livsmedelssäkerhet

och om

förfaranden i frågor som gäller livs-

förfaranden i frågor som gäller livs-

medelssäkerhet, med undantag för

medelssäkerhet, med undantag för

a) annat vatten som avses i artikel

a) annat vatten som avses i artikel

6 i rådets direktiv 98/83/EG av den

6 i rådets direktiv 98/83/EG av den

3 november 1998 om kvaliteten på

3 november 1998 om kvaliteten på

dricksvatten, ändrat genom Europa-

dricksvatten, ändrat genom Europa-

parlamentets och rådets förordning

parlamentets och rådets förordning

(EG) nr 1882/2003, än sådant vatten

(EG) nr 1882/2003, än sådant vatten

som tappas på flaskor eller i behållare

som tappas på flaskor eller i behållare

som är avsedda för försäljning, och

som är avsedda för försäljning, och

b) spritdrycker, vin och starköl.

b) spritdrycker, vin och starköl.

Skatten tas ut med 6 procent av beskattningsunderlaget för

1. omsättning, gemenskapsinternt förvärv och import av följande varor, om inte annat följer av 3 kap. 13 och 14 §§, under förutsättning att varorna inte helt eller huvudsakligen är ägnade åt reklam:

11T T Lagen omtryckt 2000:500.

12T T Senaste lydelse 2006:823.

70

PROP. 2006/07:1

böcker, broschyrer, häften och liknande alster, även i form av enstaka blad,

tidningar och tidskrifter,

bilderböcker, ritböcker och målarböcker för barn,

musiknoter, samt

kartor, inbegripet atlaser, väggkartor och topografiska kartor,

2.omsättning, gemenskapsinternt förvärv och import av program och kataloger för verksamhet som avses i 5, 6, 7 eller 10 samt annan omsättning än för egen verksamhet, gemenskapsinternt förvärv och import av program och kataloger för verksamhet som avses i 3 kap. 18 §, allt under förutsättning att programmen och katalogerna inte helt eller huvudsakligen är ägnade åt reklam,

3.omsättning av radiotidningar samt omsättning, gemenskapsinternt förvärv och import av kassettidningar, om inte annat följer av 3 kap. 17 §, och av kassetter eller något annat tekniskt medium som återger en uppläsning av innehållet i en vara som omfattas av 1,

4.omsättning, gemenskapsinternt förvärv och import av en vara som genom teckenspråk, punktskrift eller annan sådan särskild metod gör skrift eller annan information tillgänglig särskilt för läshandikappade, om inte annat följer av 3 kap. 4 §,

5.tillträde till konserter, cirkus-, biograf-, teater-, opera- eller balettföre- ställningar eller andra jämförliga föreställningar,

6.tjänster som avses i 3 kap. 11 § 2 och 4 om verksamheten inte bedrivs av och inte heller fortlöpande i mer än ringa omfattning understöds av det allmänna,

7.tillträde till och förevisning av djurparker,

8.upplåtelse eller överlåtelse av rättigheter som omfattas av 1, 4 eller 5 § lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk, dock inte när det är fråga om fotografier, reklamalster, system och program för automatisk databehandling eller film, videogram eller annan jämförlig upptagning som avser information,

9.upplåtelse eller överlåtelse av rättighet till ljud- eller bildupptagning av en utövande konstnärs framförande av ett litterärt eller konstnärligt verk,

10.omsättning av tjänster inom idrottsområdet som anges i 3 kap. 11 a § första stycket och som inte undantas från skatteplikt enligt andra stycket samma paragraf, och

11.personbefordran utom sådan befordran där resemomentet är av under- ordnad betydelse.

U

1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2007.

2.Äldre bestämmelser skall fortfarande gälla i fråga om mervärdesskatt för vilken skattskyldighet inträtt före ikraftträdandet.

71

PROP. 2006/07:1

3.4Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1551) om frihet från skatt vid import, m.m.

Härigenom föreskrivs att 4 kap. 3 § lagen (1994:1551) om frihet från skatt vid import, m.m. skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

4 kap.

3 §TF13FT

Tull och skatt enligt 1 § skall utgå med följande belopp.

 

tull

skatt

spritdryck

4 kr/liter

253 kr/liter

starkvin

2 kr/liter

67 kr/liter

vin

1 kr/liter

31 kr/liter

starköl

3 kr/liter

14 kr/liter

cigaretter

34 öre/styck

122 öre/styck

cigarrer

86 öre/styck

143 öre/styck

röktobak

428 kr/kg

1 003 kr/kg

snus

104 kr/kg

227 kr/kg

 

 

Föreslagen lydelse

4 kap.

3 §

Tull och skatt enligt 1 § skall utgå med följande belopp.

 

tull

skatt

spritdryck

4 kr/liter

253 kr/liter

starkvin

2 kr/liter

67 kr/liter

vin

1 kr/liter

31 kr/liter

starköl

3 kr/liter

14 kr/liter

cigaretter

34 öre/styck

158 öre/styck

cigarrer

86 öre/styck

192 öre/styck

röktobak

428 kr/kg

1 350 kr/kg

snus

104 kr/kg

471 kr/kg

U

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2007. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för varor som dessförinnan anmälts eller borde ha anmälts till tullförfarandet övergång till fri omsättning.

13T SenasteT lydelse 2001:823.

72

PROP. 2006/07:1

3.5Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1563) om tobaksskatt

Härigenom föreskrivs att 2, 8 och 35 §§ lagen (1994:1563) om tobaksskatt skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

 

Föreslagen lydelse

 

 

14

 

 

2 §TF

FT

 

Skatt på cigaretter tas ut

med

Skatt på cigaretter tas ut

med

20 öre per styck och 39,2 procent av

28 öre per styck och 39,2 procent av

detaljhandelspriset. Skatt skall dock

detaljhandelspriset. Skatt skall dock

lägst tas ut med 100 procent av den

lägst tas ut med 100 procent av den

sammanlagda skatten på cigaretter i

sammanlagda skatten på cigaretter i

den mest efterfrågade priskategorin

den mest efterfrågade priskategorin

(minimipunktskatt)U .U Tillverkaren el-

(minimipunktskatt)U .U Tillverkaren el-

ler hans representant eller, i fråga om

ler hans representant eller, i fråga om

cigaretter som importeras från tredje

cigaretter som importeras från tredje

land, importören skall senast den

land, importören skall senast den

31 oktober varje år till Skatteverket

31 oktober varje år till Skatteverket

lämna uppgifter om försäljningen av

lämna uppgifter om försäljningen av

cigaretter i de olika priskategorierna

cigaretter i de olika priskategorierna

för tiden från och med den 1 okto-

för tiden från och med den 1 okto-

ber det föregående året till och med

ber det föregående året till och med

den 30 september det innevarande

den 30 september det innevarande

året. Regeringen fastställer senast

året. Regeringen fastställer senast

den 30 november det innevarande

den 30 november det innevarande

året den mest efterfrågade priskate-

året den mest efterfrågade priskate-

gorin av cigaretter och det skatte-

gorin av cigaretter och det skatte-

belopp som för det nästkommande

belopp som för det nästkommande

kalenderåret skall tas ut enligt andra

kalenderåret skall tas ut enligt andra

meningen. För år 2006 skall dock

meningen. För år 2007 skall dock

minimipunktskatten fastställas

till

minimipunktskatten fastställas

till

98 öre per cigarett.

 

1 krona och 14 öre per cigarett.

 

Cigaretter med en längd, exklusive filter eller munstycke, som överstiger 9 centimeter men inte 18 centimeter anses som två cigaretter. Är cigaretten längre anses varje påbörjad ytterligare längd av 9 centimeter som en cigarett.

15

8 §TF

FT

Skatt på cigarrer och cigariller tas

Skatt på cigarrer och cigariller tas

ut med 56 öre per styck. Skatt på

ut med 1 krona och 12 öre per styck.

röktobak tas ut med 770 kronor per

Skatt på röktobak tas ut med 975

kilogram.

kronor per kilogram.

14T T Senaste lydelse 2005:959.

15T T Senaste lydelse 2005:959.

73

PROP. 2006/07:1

16

 

35 §TF

FT

Skatt på snus tas ut med 123 kro-

Skatt på snus tas ut med 246 kro-

nor per kilogram och på tuggtobak

nor per kilogram och på tuggtobak

med 201 kronor per kilogram.

med 402 kronor per kilogram.

U

 

 

 

 

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2007. Äldre bestämmelser gäller fort- farande i fråga om förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.

16T T Senaste lydelse 2002:419.

74

PROP. 2006/07:1

3.6Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi

Härigenom föreskrivs att 11 kap. 10 § lagen (1994:1776) om skatt på energi skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

11 kap.

10 §TF17FT

Avdrag får göras även för energiskatt och koldioxidskatt på bränsle som förbrukats på ett sätt som ger rätt till skattebefrielse enligt 6 a kap. 1 § 7 och 3 och 4 §§.

Avdrag enligt första stycket får göras endast i den mån avdrag inte gjorts enligt 7 kap. 1 § första stycket 4 i fall som avses i 6 a kap. 1 § 7 eller 3 eller 4 §.

Den som yrkesmässigt levererar

Den som yrkesmässigt levererar

elektrisk kraft som i Sverige fram-

elektrisk kraft som i Sverige fram-

ställts i ett vindkraftverk får göra

ställts i ett vindkraftverk får göra

avdrag med ett belopp som svarar

avdrag med ett belopp som svarar

mot 15 öre per kilowattimme om

mot 14 öre per kilowattimme om

kraftverket är placerat på havsbotten

kraftverket är placerat på havsbotten

eller på Vänerns botten. För annan

eller på Vänerns botten. För annan

placering får avdrag göras mot-

placering får avdrag göras mot-

svarande 6,5 öre per kilowattimme.

svarande 4 öre per kilowattimme.

Avdragsrätten upphör dock när den

Avdragsrätten upphör dock när den

sammanlagda elproduktionen i vind-

sammanlagda elproduktionen i vind-

kraftverket uppgår till 20 000 kilo-

kraftverket uppgår till 20 000 kilo-

wattimmar per installerad kilowatt

wattimmar per installerad kilowatt

enligt elgeneratorns märkeffekt.

enligt elgeneratorns märkeffekt.

U

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2007. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om förhållanden som hänför sig till tiden före ikraft- trädandet.

17T T Senaste lydelse 2005:960.

75

PROP. 2006/07:1

3.7Förslag till lag om ändring i lagen (1996:1512) om dubbelbeskattningsavtal mellan de nordiska länderna

Härigenom föreskrivs att punkt 4 i övergångsbestämmelserna till lagen (1996:1512) om dubbelbeskattningsavtal mellan de nordiska länderna skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

18

4. Bestämmelsen i artikel 31 punkt

4.TF FT Bestämmelsen i artikel 31

punkt 3 i avtalet skall också tillämpas

3 i avtalet skall också tillämpas vid

vid 2002–2007 års taxeringar. Vid

2002–2008 års taxeringar. Vid 1999–

1999–2007 års taxeringar skall artikel

2008 års taxeringar skall artikel 26

26 punkt 2 i avtalet inte gälla i fall då

punkt 2 i avtalet inte gälla i fall då

artikel 31 punkt 3 i avtalet tillämpas.

artikel 31 punkt 3 i avtalet tillämpas.

Vad som föreskrivs i första stycket skall, oberoende av bestämmelserna i bilaga 2 till denna lag, också gälla för inkomst som person med hemvist i Sverige uppbär för arbete ombord på danskt skepp i internationell färjetrafik mellan Sverige och Danmark om

skeppet är registrerat i det danska internationella skeppsregistret (DIS),

arbetsgivaren har hemvist i Danmark, och

personen var anställd ombord på ett danskt skepp någon gång under januari månad år 2001.

U

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2007.

18T T Senaste lydelse 2005:891.

76

PROP. 2006/07:1

3.8Förslag till lag om ändring i lagen (1997:323) om statlig förmögenhetsskatt

Härigenom föreskrivs att 10 § lagen (1997:323) om statlig förmögenhets- skatt skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

 

Föreslagen lydelse

 

 

 

19

 

 

 

 

10 §TF

FT

 

 

 

Fastighet i Sverige tas upp till

Fastighet i Sverige tas upp till det

taxeringsvärdet. Om

fastigheten

värde som gäller som underlag för

innehas med tomträtt tas den upp till

fastighetsskatt enligt 2 a § lagen

den del av taxeringsvärdet som avser

(1984:1052) om statlig fastighetsskatt.

byggnad. Om taxeringsvärde saknas

Om

fastigheten

innehas

med

vid beskattningsårets

utgång anses

tomträtt tas den upp till den del av

fastigheten inte ha något värde. Har

taxeringsvärdet som avser byggnad.

en fastighets taxeringsvärde sänkts för

Om

taxeringsvärde saknas

vid

taxeringsåret vid särskild fastighets-

beskattningsårets

utgång

anses

taxering enligt 16 kap. 2–5 §§

fastigheten inte ha något värde.

 

fastighetstaxeringslagen

(1979:1152),

 

 

 

 

tas fastigheten upp till det taxerings- värde som fastställts för taxeringsåret.

Fastighet utomlands tas upp till 75 procent av marknadsvärdet.

U

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2007 och tillämpas första gången vid 2007 års taxering.

19T T Senaste lydelse 2001:1220.

77

PROP. 2006/07:1

3.9Förslag till lag om ändring i lagen (1997:324) om begränsning av skatt

Härigenom föreskrivs att 4 § lagen (1997:324) om begränsning av skatt skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

20

4 §TF

FT

Spärrbeloppet jämförs med det sammanlagda beloppet av statlig inkomst- skatt, kommunal inkomstskatt och förmögenhetsskatt som beräknats för den skattskyldige på grund av taxeringen (skattebeloppet). För personer som skall sambeskattas enligt 21 § lagen (1997:323) om statlig förmögenhetsskatt beräknas skattebeloppet som summan av deras sammanlagda skatter om beskattningsbar förmögenhet uppkommer vid sambeskattningen.

Är

den

skattskyldige berättigad

Är den skattskyldige berättigad

till nedsättning av statlig inkomst-

till nedsättning av statlig inkomst-

skatt, kommunal inkomstskatt eller

skatt, kommunal inkomstskatt eller

förmögenhetsskatt genom skattere-

förmögenhetsskatt genom skattere-

duktion som avses i 65 kap. 9–

duktion som avses i 65 kap. 9–11 §§

11 b §§

inkomstskattelagen

inkomstskattelagen (1999:1229) eller

(1999:1229)

eller genom avräkning

genom avräkning av utländsk skatt

av utländsk skatt enligt särskilda

enligt särskilda föreskrifter, beräknas

föreskrifter, beräknas skattebeloppet

skattebeloppet som om skattereduk-

som

om

skattereduktion eller

tion eller avräkning av skatt inte

avräkning av skatt inte hade skett.

hade skett.

U

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2007 och tillämpas första gången vid 2008 års taxering.

20T T Senaste lydelse 2001:1167.

78

PROP. 2006/07:1

3.10Förslag till lag om ändring i skattebetalningslagen (1997:483)

Härigenom föreskrivs att 8 kap. 3 § skattebetalningslagen (1997:483) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

8 kap.

3 §TF21FT

De allmänna skattetabellerna skall ange skatteavdraget på olika inkomst- belopp, beräknade för en månad eller kortare tid, och grundas på att

1.inkomsten är oförändrad under inkomståret,

2.arbetstagaren endast kommer att taxeras för den inkomst som anges i tabellen,

3.arbetstagaren inte skall betala någon annan skatt eller avgift än kom- munal inkomstskatt, statlig inkomstskatt på förvärvsinkomster, begravnings- avgift enligt begravningslagen (1990:1144), avgift enligt lagen (1994:1744) om allmän pensionsavgift och avgift som avses i lagen (1999:291) om avgift till registrerat trossamfund,

4.arbetstagaren vid inkomsttaxeringen inte medges något annat avdrag än grundavdrag, och att

5. arbetstagaren medges skatte-

5. arbetstagaren medges skatte-

reduktion för allmän pensionsavgift

reduktion

för

arbetsinkomst och

enligt 65 kap. 10 § inkomst-

allmän pensionsavgift enligt 65 kap.

skattelagen (1999:1229).

9 a–10

§§

inkomstskattelagen

 

(1999:1229).

 

Skattetabellerna skall ange skatteavdraget med utgångspunkt från att kommunal inkomstskatt, begravningsavgift enligt begravningslagen och avgift som avses i lagen om avgift till registrerat trossamfund beräknas efter en sammanlagd skatte- och avgiftssats i hela krontal.

Av tabellerna skall också framgå skatteavdraget för den som inte är skyldig att betala allmän pensionsavgift.

U

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2007.

21T T Senaste lydelse 2005:830.

79

PROP. 2006/07:1

3.11Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

Härigenom föreskrivs i fråga om inkomstskattelagen (1999:1229)TF22FT

dels att 11 kap. 7 §, 63 kap. 4 a § och 65 kap. 11 a–11 c §§ skall upphöra att gälla,

dels att rubriken närmast före 11 kap. 7 § skall utgå,

dels att 1 kap. 11 §, 12 kap. 2 §, 39 kap. 25 och 26 §§, 57 kap. 11, 16 och 17 §§, 61 kap. 1 § och 65 kap. 12 § skall ha följande lydelse,

dels att det i lagen skall införas sex nya paragrafer, 11 kap. 48 §, 61 kap. 17 a § och 65 kap. 9 a–9 d §§, samt närmast före 11 kap. 48 § och 61 kap. 17 a § nya rubriker av följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1 kap.

11§TF23FT

Bestämmelser om hur skatten skall beräknas samt om skatte- reduktion för underskott av kapital, allmän pensionsavgift, sjöinkomst, fackföreningsavgift och avgift till arbetslöshetskassa finns i 65 kap. Bestämmelser om beräkningen av skatt på ackumulerad inkomst finns i 66 kap.

Bestämmelser om hur skatten skall beräknas samt om skatte- reduktion för underskott av kapital, arbetsinkomst, allmän pensionsavgift och sjöinkomst finns i 65 kap. Bestämmelser om beräkningen av skatt på ackumulerad inkomst finns i 66 kap.

11 kap.

Ersättning till dagbarnvårdare

48 §

Kostnadsersättning till dagbarn- vårdare som betalas ut av en kommun skall inte tas upp till den del ersätt- ningen motsvarar kostnader i verk- samheten.

12 kap.

2 §

Utgifter som avses i följande paragrafer skall dras av utan någon belopps- mässig begränsning, nämligen utgifter

22T T Senaste lydelse av

11 kap. 7 § 2003:1194

39 kap. 26 § 2003:1206

63 kap. 4 a § 2006:424

65 kap. 11 a § 2001:1168

65 kap. 11 b § 2001:1168

65 kap. 11 c § 2004:1139.

23T T Senaste lydelse 2001:1168.

80

PROP. 2006/07:1

vid tjänsteresor enligt 5–17 §§,

vid tillfälligt arbete på annan ort eller vid dubbel bosättning enligt 18–22 och 31 §§,

för hemresor enligt 24 och 31 §§,

för egenavgifter enligt 36 §, och

i hobbyverksamhet enligt 37 §.

Första stycket gäller också i fråga om utgifter för resor i tjänsten som

företas med annat transportmedel än egen bil eller förmånsbil.

 

Utgifter för inställelseresor enligt

Utgifter för inställelseresor enligt

25 § och för resor mellan bostaden

25 § och för resor mellan bostaden

och arbets- och utbildningsplatsen

och arbets- och utbildningsplatsen

enligt 26–31 §§ skall dras av bara till

enligt 26–31 §§ skall dras av bara till

den del kostnaderna under beskatt-

den del kostnaderna under beskatt-

ningsåret sammanlagt

överstiger

ningsåret sammanlagt

överstiger

7 000 kronor. Övriga utgifter skall

8 000 kronor. Övriga utgifter skall

dras av bara till den del kostnaderna

dras av bara till den del kostnaderna

under beskattningsåret

sammanlagt

under beskattningsåret

sammanlagt

överstiger 1 000 kronor.

 

överstiger 5 000 kronor.

 

39 kap.

25 §

Ett privatbostadsföretag skall i

Ett privatbostadsföretag skall i

fråga om en fastighet i Sverige,

fråga om en fastighet i Sverige,

utöver vad som sägs i 26 och 27 §§,

utöver vad som sägs i 26 och 27 §§,

ta upp bara:

1.ett belopp som för helt år mot- svarar tre procent av fastighetens taxeringsvärde året före taxeringsåret, och

2.erhållna statliga räntebidrag för bostadsändamål,

dra av bara:

3.ränta på lånat kapital som har lagts ned i fastigheten,

4.återbetalning av statliga ränte- bidrag för bostadsändamål, och

5.tomträttsavgäld.

Om det inte fanns något taxerings- värde fastställt för fastigheten, skall inkomsten enligt första stycket 1 beräknas på ett värde som uppskattas enligt de grunder som gällde för att fastställa ett taxeringsvärde för året före taxeringsåret.

inte ta upp inkomster och inte dra av utgifter som är hänförliga till fastigheten.

26 §TF24FT

Om privatbostadsföretagets fastighet har del i en annan samfällighet än sådan som avses i 6 kap. 6 § första stycket, skall fastighetens andel av inkomster och utgifter i samfällighetens verksamhet tas upp respektive dras av

24T T Senaste lydelse 2003:1206.

81

PROP. 2006/07:1

hos privatbostadsföretaget. Dessa inkomster och utgifter skall dock tas upp eller dras av bara om det är fråga om

1.sådana inkomster och utgifter som avses i 25 §,

2.avkastning av kapital och bara till den del avkastningen överstiger 600 kronor, eller

3.kapitalvinster och kapital- förluster.

Om samfälligheten är en särskild taxeringsenhet, skall fastighetens andel av samfällighetens taxeringsvärde räknas in i underlaget för inkomst- beräkningen enligt 25 § första stycket 1.

1.avkastning av kapital och bara till den del avkastningen överstiger 600 kronor, eller

2.kapitalvinster och kapital- förluster.

57 kap.

11 §TF25FT

Årets gränsbelopp är

1.ett belopp som motsvarar ett och ett halvt inkomstbasbelopp fördelat med lika belopp på andelarna i företaget, eller

2.summan av

Årets gränsbelopp är

1. ett belopp som motsvarar två inkomstbasbelopp fördelat med lika belopp på andelarna i företaget, eller

underlaget för årets gränsbelopp multiplicerat med statslåneräntan ökad med nio procentenheter, och

för andelar i fåmansföretag eller företag som avses i 6 § lönebaserat utrymme enligt 16–19 §§.

För tillgångar som avses i 2 § andra stycket skall statslåneräntan i stället ökas med en procentenhet. Bestämmelserna i första stycket 1 och i 16–19 §§ gäller inte för sådana tillgångar.

Årets gränsbelopp tillgodoräknas den som äger en andel vid utdel- ningstillfället eller, om utdelning inte sker, den som äger andelen vid utgången av året. Om flera utdelningar sker under året på samma andel, skall årets gränsbelopp tillgodoräknas den som äger andelen vid första utdelnings- tillfället. Bestämmelserna i 16–19 §§ tillämpas bara för andelar som ägdes vid årets ingång.

26

16 §TF

FT

Det lönebaserade utrymmet är

Det lönebaserade utrymmet är

20 procent av löneunderlaget

25 procent av löneunderlaget

enligt 17 och 18 §§, och

enligt 17 och 18 §§, och

30 procent av det löneunderlag

25 procent av det löneunderlag

som överstiger ett belopp som mot-

som överstiger ett belopp som mot-

svarar 60 inkomstbasbelopp.

svarar 60 inkomstbasbelopp.

Det lönebaserade utrymmet fördelas med lika belopp på andelarna i företaget.

25T T Senaste lydelse 2005:1136.

26T T Senaste lydelse 2005:1136.

82

PROP. 2006/07:1

17 §TF27FT

Löneunderlaget skall beräknas på grundval av sådan kontant ersättning som hos arbetstagaren skall tas upp i inkomstslaget tjänst och som under året före beskattningsåret har lämnats till arbetstagarna i företaget och i dess dotterföretag. Motsvarande ersättning som betalats ut till arbetstagare i utlandet räknas också in i löneunderlaget om företaget hör hemma i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. Som kontant ersättning avses även sådan ersättning som arbetstagare fått från företaget och som skulle tagits upp i inkomstslaget tjänst om inte undantag gällt enligt 3 kap. 9 § eller på grund av bestämmelse i skatteavtal. Som kontant ersättning avses inte

kostnadsersättning, eller

belopp som skall tas upp i inkomstslaget tjänst enligt detta kapitel.

Om ersättningen avser arbetstagare i ett dotterföretag som inte är helägt, skall så stor del av ersättningen räknas med som motsvarar moderföretagets andel i dotterföretaget. Om ett dotterföretag har ägts under del av det år som löneunderlaget avser, skall bara ersättning som betalats ut under denna tid räknas med.

Löneunderlaget är den del av den sammanlagda kontanta ersättningen som överstiger ett belopp som mot- svarar tio inkomstbasbelopp.

61 kap.

1 §TF28FT

I detta kapitel finns bestämmelser om

marknadsvärde i 2 §,

kostförmån och bostadsförmån i 3–4 §§,

bilförmån i 5–11 §§,

reseförmån med inskränkande villkor i 12–14 §§,

– ränteförmån i 15–17 §§, och – ränteförmån i 15–17 §§,

– vissa datorförmåner i 17 a §, och

– justering av förmånsvärde i 18–21 §§.

Särskilda bestämmelser om vissa datorförmåner

17 a §

Värdet av förmån av att för privat bruk använda en datorutrustning som arbetsgivaren tillhandahåller skall för ett kalenderår beräknas till 2 400 kronor om

– förmånen väsentligen riktar sig till hela den stadigvarande personalen på arbetsplatsen, och

– den anställde för att få förmånen inte byter ut denna mot kontant ersätt-

27T T Senaste lydelse 2005:1136.

28T T Senaste lydelse 2000:1002.

83

PROP. 2006/07:1

ning med belopp som överstiger 10 000 kronor under beskattningsåret.

65 kap.

9 a §

Fysiska personer som varit obegrän- sat skattskyldiga under hela beskatt- ningsåret, har rätt till skattereduktion enligt 9 b eller 9 c § för arbets- inkomster. Sådan rätt har också de som är begränsat skattskyldiga enligt 3 kap. 18 § första stycket 1 eller 2, om deras överskott av förvärvsinkomster i Sverige och i andra länder, ute- slutande eller så gott som uteslutande, utgörs av överskott av förvärvs- inkomster i Sverige.

Med arbetsinkomster avses i detta kapitel sådan inkomst av anställning eller inkomst av annat förvärvsarbete som anges i 2 kap. 3 och 4 §§, 5 § 11 och 16, 6 § första stycket 1 och 10 § lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension med undantag för sådan inkomst som avses i 2 kap. 14 § samma lag.

Vid beräkningen av skattereduk- tionen skall arbetsinkomsterna minskas med

– kostnader som dragits av i inkomstslaget tjänst, och

– sjukpenning hänförlig till inkomst av annat förvärvsarbete.

Arbetsinkomsterna skall också minskas med allmänna avdrag enligt 62 kap. och avrundas nedåt till helt hundratal kronor.

Föreslagen lydelse

9 b §

För dem som vid beskattningsårets ingång inte fyllt 65 år uppgår skatte- reduktionen för summan av arbetsinkomster beräknade enligt 9 a § till följande belopp.

84

PROP. 2006/07:1

ArbetsinkomstU U

SkattereduktionU U

 

överstiger inte 0,79 prisbasbelopp

skillnaden mellan

arbetsinkomsterna

 

och summan av grundavdraget och

 

sjöinkomstavdraget,

multiplicerad

 

med skattesatsen

för kommunal

 

inkomstskatt

 

överstiger 0,79 men inte 2,72 pris- basbelopp

skillnaden mellan summan av 0,79 prisbasbelopp och 20 procent av arbetsinkomsterna mellan 0,79 och 2,72 prisbasbelopp och summan av grundavdraget och sjöinkomst- avdraget, multiplicerad med skatte- satsen för kommunal inkomstskatt

överstiger 2,72 prisbasbelopp

skillnaden mellan 1,176 prisbasbelopp

 

och summan av grundavdraget och

 

sjöinkomstavdraget,

multiplicerad

 

med skattesatsen

för kommunal

 

inkomstskatt

 

9 c §

För dem som vid beskattningsårets ingång fyllt 65 år uppgår skattereduktionen för summan av arbetsinkomster beräknade enligt 9 a § till följande belopp.

ArbetsinkomstU U

SkattereduktionU U

 

överstiger inte 1,59 prisbasbelopp

skillnaden mellan

arbetsinkomsterna

 

och summan av grundavdraget och

 

sjöinkomstavdraget,

multiplicerad

 

med skattesatsen för kommunal in-

 

komstskatt

 

överstiger 1,59 men inte 2,72 pris- basbelopp

skillnaden mellan summan av 1,59 prisbasbelopp och 20 procent av arbetsinkomsterna mellan 1,59 och 2,72 prisbasbelopp och summan av grundavdraget och sjöinkomst- avdraget, multiplicerad med skatte- satsen för kommunal inkomstskatt

överstiger 2,72 prisbasbelopp

skillnaden mellan 1,816 prisbasbelopp

 

och summan av grundavdraget och

 

sjöinkomstavdraget,

multiplicerad

 

med skattesatsen

för kommunal

 

inkomstskatt

 

85

PROP. 2006/07:1

Nuvarande lydelse

 

 

 

Föreslagen lydelse

 

 

 

 

 

 

 

 

9 d §

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Fysiska personer som varit obegrän-

 

 

 

 

 

sat skattskyldiga endast under en del

 

 

 

 

 

av beskattningsåret, har rätt till skatte-

 

 

 

 

 

reduktion enligt 9 a–9 c §§ med en

 

 

 

 

 

tolftedel av den skattereduktion som

 

 

 

 

 

skulle ha tillgodoförts dem om de varit

 

 

 

 

 

obegränsat skattskyldiga

under

hela

 

 

 

 

 

beskattningsåret, för varje kalen-

 

 

 

 

 

dermånad eller del därav under vilken

 

 

 

 

 

de varit obegränsat skattskyldiga i

 

 

 

 

 

landet.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Om de skattskyldigas överskott av

 

 

 

 

 

förvärvsinkomster i Sverige och i

 

 

 

 

 

andra länder, uteslutande eller så gott

 

 

 

 

 

som uteslutande, utgörs av överskott

 

 

 

 

 

av förvärvsinkomster i Sverige, skall

 

 

 

 

 

dock bestämmelserna i 9 a–9 c §§

 

 

 

 

 

tillämpas utan de begränsningar som

 

 

 

 

 

anges i första stycket.

 

 

 

 

 

 

 

29

 

 

 

 

 

 

 

 

12 §TF

FT

 

 

 

 

Skattereduktion

skall

räknas

av

Skattereduktion

skall

räknas

av

mot kommunal och statlig inkomst-

mot kommunal och statlig inkomst-

skatt samt mot statlig fastighetsskatt

skatt samt mot statlig fastighetsskatt

enligt lagen (1984:1052) om statlig

enligt lagen (1984:1052) om statlig

fastighetsskatt.

 

 

 

 

fastighetsskatt. Skattereduktion enligt

 

 

 

 

 

9 a–9 d §§ skall dock räknas av endast

 

 

 

 

 

mot kommunal inkomstskatt.

 

Skattereduktion

skall

göras

för

Skattereduktion

skall

göras

för

fackföreningsavgift, avgift till arbets-

sjöinkomst,

allmän

pensionsavgift,

löshetskassa,

sjöinkomst, allmän

arbetsinkomst

och

underskott

av

pensionsavgift

och

underskott

av

kapital i nu nämnd ordning.

 

kapital i nu nämnd ordning.

U

1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2007 och tillämpas första gången vid 2008 års taxering.

2.Äldre bestämmelser i 63 kap. 4 a § gäller alltjämt för den del av beskatt- ningsåret som infaller före ikraftträdandet.

3.De nya bestämmelserna i 39 kap. 25 och 26 §§ tillämpas på beskatt- ningsår som påbörjats efter ikraftträdandet. Har beskattningsåret påbörjats före ikraftträdandet gäller äldre bestämmelser.

4.Bestämmelsen i 61 kap. 17 a § skall tillämpas även i fråga om sådan datorutrustning som avses i punkt 2 av övergångsbestämmelserna till lagen (2003:1194) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229).

29T T Senaste lydelse 2001:1168.

86

Bestämmelser om avgifter för finansiering av ålderspensioneringen finns även i lagen (1994:1744) om allmän pensionsavgift och lagen (1998:676) om statlig ålders- pensionsavgift.
Bestämmelser om fördelning av socialavgifter finns i lagen (2000:981) om fördelning av social- avgifter. Bestämmelser om särskilda avdrag från socialavgifterna finns i lagen (2001:1170) om särskilda avdrag i vissa fall vid avgiftsberäk- ningen enligt socialavgiftslagen (2000:980).

PROP. 2006/07:1

3.12Förslag till lag om ändring i socialavgiftslagen (2000:980)

Härigenom föreskrivs i fråga om socialavgiftslagen (2000:980)TF30FT

dels att 2 kap. 28–30 §§ och 3 kap. 18 och 19 §§ skall upphöra att gälla, dels att rubrikerna närmast före 2 kap. 28 § och 3 kap. 18 § skall utgå, dels att 1 kap. 1 § och 2 kap. 26 § skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1 kap.

1 §TF31FT

I denna lag finns bestämmelser om avgifter för finansiering av systemen för social trygghet (socialavgifter).

Bestämmelser om avgifter för finansiering av ålderspensioneringen finns även i lagen (1994:1744) om allmän pensionsavgift och lagen (1998:676) om statlig ålders- pensionsavgift och för finansiering av sjukpenning även i lagen (2004:1237) om särskild sjukförsäkringsavgift.

Bestämmelser om fördelning av socialavgifter finns i lagen (2000:981) om fördelning av social- avgifter. Bestämmelser om utvidgade särskilda avdrag från socialavgifterna finns i lagen (2001:1170) om utvidgning av de särskilda avdragen enligt socialavgiftslagen (2000:980).

2 kap.

 

 

32

 

 

 

26 §TF

FT

 

Arbetsgivaravgifterna är

27,88

Arbetsgivaravgifterna är

28,02

procent av avgiftsunderlaget och ut-

procent av avgiftsunderlaget och ut-

görs av

8,64 %

görs av

8,78 %

1. sjukförsäkringsavgift

1. sjukförsäkringsavgift

2. föräldraförsäkringsavgift

 

2,20 %

 

3. ålderspensionsavgift

 

10,21 %

 

4. efterlevandepensionsavgift

1,70 %

 

5. arbetsmarknadsavgift

 

4,45 %

 

6. arbetsskadeavgift

 

0,68 %

 

 

 

 

 

 

30T T Senaste lydelse av

2 kap. 28 § 2004:1056

3 kap. 18 § 2004:1056

3 kap. 19 § 2004:1056.

31T T Senaste lydelse 2004:1243.

32T T Senaste lydelse 2005:829.

87

PROP. 2006/07:1

1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2007.

2.De nya bestämmelserna i 2 kap. 26 § tillämpas på ersättning som betalas ut från och med den 1 januari 2007.

3.Bestämmelserna i 2 kap. 26 § i dess äldre lydelse och de upphävda bestämmelserna i 2 kap. 28–30 §§ tillämpas fortfarande på ersättning som betalas ut före ikraftträdandet.

4.De upphävda bestämmelserna i 2 kap. 28 och 29 §§ tillämpas även på ersättning som betalas ut under 2007.

Vid tillämpningen av 2 kap. 28 § skall dock a) procenttalet vara 2,5 i stället för 5, och

b) beloppet vara 1 545 kronor i stället för 3 090 kronor.

5.Den upphävda bestämmelsen i 2 kap. 30 § tillämpas även på ersättning som betalas ut under 2007. Vid tillämpningen av bestämmelsen skall dock procenttalet vara 2,5 i stället för 5.

6.Bestämmelserna i punkterna 4 och 5 tillämpas inte i fråga om ersättning till arbetstagare som enligt 2 kap. 27 § bara skall betala ålderspensionsavgift.

7.Äldre bestämmelser i 3 kap. 18 och 19 §§ tillämpas fortfarande på inkomst som uppbärs före ikraftträdandet.

8.De upphävda bestämmelserna i 3 kap. 18 och 19 §§ tillämpas även på inkomst som uppbärs under 2007.

Vid tillämpningen av 3 kap. 18 § första stycket skall dock, a) procenttalet vara 2,5 i stället för 5, och

b) beloppet vara 4 500 kronor per år i stället för 9 000 kronor per år.

Vid tillämpningen av 3 kap. 18 § andra stycket skall beloppet vara 18 540 kronor per år i stället för 37 080 kronor per år.

Vid tillämpningen av 3 kap. 19 § skall beloppen vara 18 540 kronor per år i stället för 37 080 kronor per år. Vid tillämpningen av bestämmelsen skall iakttagas vad som sägs i punkt 4.

Omfattar beskattningsåret tid såväl före som efter utgången av år 2006 respektive såväl före som efter utgången av år 2007 skall, om den avgifts- skyldige inte visar annat, så stor del av beskattningsårets inkomst anses hänförlig till tiden efter utgången av år 2006 respektive tiden efter utgången av år 2007 som svarar mot förhållandet mellan den del av beskattningsåret som infaller under respektive tid och hela beskattningsåret.

9. Bestämmelserna i punkt 8 tillämpas inte på inkomst som uppbärs av den som enligt 3 kap. 15 och 16 §§ bara skall betala ålderspensionsavgift.

88

PROP. 2006/07:1

3.13Förslag till lag om ändring i lagen (2000:981) om fördelning av socialavgifter

Härigenom föreskrivs att 3, 11 och 13 §§ lagen (2000:981) om fördelning av socialavgifter skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

33

3 §TF

FT

Sjukförsäkringsavgifter skall finansiera kostnader för följande ersättningar som utges enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring

1. sjukpenning och andra ersätt-

1. sjukpenning och andra ersätt-

ningar enligt 3 kap.; för sjukpenning

ningar enligt 3 kap.,

till den del den inte finansieras genom

 

avgifter enligt lagen (2004:1237) om

 

särskild sjukförsäkringsavgift,

 

2.inkomstrelaterad sjukersättning och inkomstrelaterad aktivitetsersätt- ning enligt 8 kap., och

3.rehabiliteringspenning och andra ersättningar enligt 22 kap.

 

 

 

34

 

 

 

 

 

 

11 §TF

FT

 

 

 

Influtna arbetsgivaravgifter skall

Influtna arbetsgivaravgifter skall

fördelas

mellan

avgiftsändamålen

fördelas

mellan avgiftsändamålen

enligt beskattningsbeslut som följer

enligt beskattningsbeslut som följer

av 11

kap.

skattebetalningslagen

av 11

kap. skattebetalningslagen

(1997:483). Avdrag som görs enligt

(1997:483). Avdrag som görs enligt

2 kap.

28–30

§§

socialavgiftslagen

5 § lagen (2001:1170) om särskilda

(2000:980) skall avse arbetsmark-

avdrag i vissa fall vid avgifts-

nadsavgiften. Avdrag som görs enligt

beräkningen enligt socialavgiftslagen

5 § lagen (2001:1170) om utvidgning

(2000:980) skall i första hand avse

av de särskilda avdragen enligt

arbetsmarknadsavgiften

och

därefter

socialavgiftslagen (2000:980) skall i

sjukförsäkringsavgiften

och

föräldra-

första

hand

avse

sjukförsäkrings-

försäkringsavgiften.

 

 

avgiften och därefter föräldraförsäk- ringsavgiften.

Bestämmelserna i första stycket skall tillämpas också på avgifts- och räntebelopp som betalas ut till arbetsgivare.

Föreskrifter om fördelningen får meddelas av regeringen eller den myn- dighet som regeringen bestämmer.

33T T Senaste lydelse 2004:1245.

34T T Senaste lydelse 2004:850.

89

PROP. 2006/07:1

13 §TF35FT

Avdrag enligt 3 kap. 18 § social- avgiftslagen (2000:980) skall i an- given ordning avse arbetsmark- nadsavgiften, sjukförsäkringsavgiften, arbetsskadeavgiften, efterlevandepen- sionsavgiften och föräldraförsäkrings- avgiften.

Avdrag enligt 6 § lagen (2001:1170) om utvidgning av de särskilda avdragen enligt social- avgiftslagen (2000:980) skall i första hand avse sjukförsäkringsavgiften och därefter i angiven ordning föräldra- försäkringsavgiften, arbetsskadeav- giften och efterlevandepensions- avgiften.

Om bara ålderspensionsavgiften skall betalas enligt 3 kap. 15 eller 16 § socialavgiftslagen skall de i första och andra styckena angivna avdragen anses avse skatten enligt lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster.

Avdrag enligt 6 § lagen (2001:1170) om särskilda avdrag i vissa fall vid avgiftsberäkningen enligt socialavgiftslagen (2000:980) skall i första hand avse arbetsmarknads- avgiften och därefter i angiven ordning sjukförsäkringsavgiften, föräl- draförsäkringsavgiften, arbetsskade- avgiften och efterlevandepensions- avgiften.

1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2007.

2.Äldre bestämmelser i 3 § tillämpas fortfarande för sjukpenning som ut- getts före den 1 november 2006.

3.Äldre bestämmelser i 11 och 13 §§ tillämpas fortfarande på ersättningar som betalas ut respektive inkomster som uppbärs före ikraftträdandet.

4.Äldre bestämmelser i 11 och 13 §§ tillämpas fortfarande på avdrag som görs med stöd av punkt 4, 5 och 8 i övergångsbestämmelserna till lagen (2006:000) om ändring i socialavgiftslagen (2000:980).

35T T Senaste lydelse 2001:1172. Ändringen innebär bl.a. att första och tredje styckena upphävs.

90

PROP. 2006/07:1

3.14Förslag till lag om ändring i lagen (2000:1380) om skattereduktion för utgifter för vissa anslutningar för tele- och datakommunikation

Härigenom föreskrivs att 3, 5 och 14 §§ lagen (2000:1380) om skattereduktion för utgifter för vissa anslutningar för tele- och datakommunikation skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

 

 

 

Föreslagen lydelse

 

 

 

 

 

 

 

 

36

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

3 §TF

FT

 

 

 

 

 

Skattereduktion

skall

göras

vid

Skattereduktion

skall

göras

vid

debiteringen av slutlig skatt på grund

debiteringen av slutlig skatt på grund

av 2002–2007 års taxeringar.

 

av 2002–2008 års taxeringar.

 

 

 

 

 

 

37

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

5 §TF

FT

 

 

 

 

 

I underlaget för skattereduktionen

I underlaget för skattereduktionen

ingår utgifter för en anslutning som

ingår utgifter för en anslutning som

tas i

bruk under

perioden

den

tas i

bruk under

perioden

den

1 januari 2001–den

31

december

1 januari 2001–den

31

december

2006 och som är betalda senast vid

2007 och som är betalda senast vid

tidpunkten för ansökan.

 

 

tidpunkten för ansökan.

 

 

 

 

 

 

 

38

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

14 §TF

FT

 

 

 

 

 

En

ansökan

om

skattereduktion

En

ansökan

om

skattereduktion

skall ha kommit in till Skatteverket

skall ha kommit in till Skatteverket

senast den 1 mars 2007. Om en

senast den 1 mars 2008. Om en

ansökan har kommit in senast den

ansökan har kommit in senast den

1 mars

under

taxeringsåret,

skall

1 mars

under

taxeringsåret,

skall

skattereduktionen tillgodoräknas vid

skattereduktionen tillgodoräknas vid

debitering av slutlig skatt på grund

debitering av slutlig skatt på grund

av taxeringen samma år.

 

 

av taxeringen samma år.

 

 

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2007.

36T T Senaste lydelse 2004:655.

37T T Senaste lydelse 2004:655.

38T T Senaste lydelse 2004:655.

91

PROP. 2006/07:1

3.15Förslag till lag om ändring i lagen (2001:1170) om utvidgning av de särskilda avdragen enligt socialavgiftslagen (2000:980)

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (2001:1170) om utvidgning av de särskilda avdragen enligt socialavgiftslagen (2000:980)

dels att rubriken till lagen samt 1, 2, 5 och 6 §§ skall ha följande lydelse, dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 6 a §, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Lag om utvidgning av de särskilda avdragen enligt socialavgiftslagen (2000:980)

Föreslagen lydelse

Lag om särskilda avdrag i vissa fall vid avgiftsberäkningen enligt social- avgiftslagen (2000:980)

1 §

I denna lag finns bestämmelser om stöd till näringslivet och viss ideell verksamhet i det stödområde som anges i bilagan till lagen i form av utvidgade särskilda avdrag vid avgiftsberäkningen enligt socialav- giftslagen (2000:980).

I denna lag finns bestämmelser om stöd till näringslivet och viss ideell verksamhet i det stödområde som anges i bilagan till lagen i form av särskilda avdrag vid avgiftsberäk- ningen enligt socialavgiftslagen (2000:980).

2 §

Vid beräkning av arbetsgivar- avgifterna skall ett utvidgat särskilt avdrag göras, om den avgiftsskyldige har utgett avgiftspliktig ersättning för arbete utfört i näringsverksamhet vid ett fast driftställe i stödområdet eller för arbete i annan verksamhet som bedrivs av en ideell förening eller en stiftelse, vid en sådan plats i stödområdet som motsvarar ett fast driftställe.

Vid beräkning av egenavgifterna skall ett utvidgat särskilt avdrag göras, om avgiftspliktig inkomst av näringsverksamhet från ett fast driftställe i stödområdet ingår i avgiftsunderlaget.

Vid beräkning av arbetsgivar- avgifterna skall ett särskilt avdrag göras, om den avgiftsskyldige har utgett avgiftspliktig ersättning för arbete utfört i näringsverksamhet vid ett fast driftställe i stödområdet eller för arbete i annan verksamhet som bedrivs av en ideell förening eller en stiftelse, vid en sådan plats i stödområdet som motsvarar ett fast driftställe. Med avgiftspliktig ersätt- ning skall vid tillämpning av denna lag inte avses sådan ersättning på vilken endast ålderspensionsavgift skall betalas enligt 2 kap. 27 § social- avgiftslagen (2000:980).

Vid beräkning av egenavgifterna skall ett särskilt avdrag göras, om avgiftspliktig inkomst av närings- verksamhet från ett fast driftställe i stödområdet ingår i avgiftsunder- laget. Detta gäller dock inte den som enligt 3 kap. 15 och 16 §§ socialav- giftslagen endast skall betala ålders- pensionsavgift.

92

 

 

PROP. 2006/07:1

 

 

5 §

Vid beräkning av arbetsgivar-

Vid beräkning av arbetsgivar-

avgifterna skall avdrag, utöver vad

avgifterna skall avdrag göras med

som följer av 2 kap. 28 § social-

10 procent av avgiftsunderlaget,

avgiftslagen

(2000:980), göras med

dock högst med 7 100 kronor.

10 procent

av avgiftsunderlaget,

 

dock högst med 7 100 kronor.

I avgiftsunderlaget för beräkning av avdraget enligt första stycket skall endast ingå sådan avgiftspliktig ersättning som avses i 2 § första stycket.

Bestämmelserna i 2 kap. 29 § socialavgiftslagen skall också tillämpas vid avdragsberäkningen enligt första stycket.

Om flera avgiftsskyldiga ingår till- sammans i en koncern, skall de vid bedömningen av avdragsrätten enligt första stycket anses som en avgifts- skyldig. Avdraget skall i sådant fall i första hand göras av moderföretaget. Till den del avdraget inte kan utnytt- jas av moderföretaget, får det utnyttjas av dotterföretagen i den ordning moderföretaget bestämmer.

 

6 §

 

Vid beräkning av egenavgifterna

Vid beräkning

av egenavgifterna

skall avdrag, utöver vad som följer av

skall avdrag göras med 10 procent av

3 kap. 18 § socialavgiftslagen

avgiftsunderlaget,

dock högst med

(2000:980), göras med 10 procent av

18 000 kronor.

 

avgiftsunderlaget, dock högst med

 

 

18 000 kronor.

I avgiftsunderlaget för beräkning av avdraget enligt första stycket skall endast ingå avgiftspliktig inkomst från ett fast driftställe i stödområdet.

Bestämmelserna i 3 kap. 18 § andra stycket och 19 § socialavgiftslagen skall också tillämpas vid avdragsberäkning enligt första stycket. Avdraget får i sådant fall inte överstiga 85 200 kronor per år.

Om den avgiftsskyldige är delägare i ett handelsbolag, får det samman- lagda avdraget från de egenavgifter som är hänförliga till inkomsten från handelsbolaget för samtliga delägare i bolaget inte överstiga 85 200 kronor per år. Avdraget skall fördelas mellan delägarna i proportion till hur den skattepliktiga inkomsten från handels- bolaget fördelas mellan dem.

6 a §

Om den avgiftsskyldige under året har gjort avdrag både från arbets- givaravgifter enligt 5 § och från egen- avgifter enligt 6 §, får avdragen sam- manlagt inte överstiga 85 200 kronor per år.

Om den avgiftsskyldige är delägare i ett handelsbolag och bolaget under året har gjort avdrag från arbets- givaravgifter, får det sammanlagda avdraget från de egenavgifter som är

93

PROP. 2006/07:1

hänförliga till inkomsten från samtliga delägare i bolaget tillsammans med avdraget från arbetsgivaravgifterna inte överstiga 85 200 kronor per år.

1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2007.

2.I fråga om ersättning som betalas ut respektive inkomst som uppbärs före den 1 januari 2007 tillämpas bestämmelsen i 2 § i dess äldre lydelse.

3.I fråga om ersättning som betalas ut respektive inkomst som uppbärs under 2007 tillämpas bestämmelserna i 5 och 6 §§ i deras äldre lydelser.

4.Bestämmelserna i 5 och 6 §§ i sina nya lydelser samt den nya bestäm- melsen i 6 a § tillämpas första gången på ersättning som betalas ut respektive inkomst som uppbärs under 2008.

94

PROP. 2006/07:1

3.16Förslag till lag om ändring i lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter

dels att 3 kap. 19 § och 11 kap. 9–11 §§ skall upphöra att gälla, dels att rubriken närmast före 11 kap. 9 § skall upphöra att gälla, dels att 3 kap. 1 § skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

3 kap.

1 §TF39FT

En självdeklaration skall innehålla

1.nödvändiga identifikationsuppgifter,

2.uppgifter om de intäktsposter och kostnadsposter som skall hänföras till respektive inkomstslag,

3.uppgifter om de allmänna avdrag som den skattskyldige har rätt till,

4.uppgifter om den skattskyldiges tillgångar och skulder vid beskattnings- årets utgång under förutsättning att hans eller, om han skall sambeskattas med någon, deras sammanlagda skattepliktiga förmögenhet enligt lagen (1997:323) om statlig förmögenhetsskatt överstiger fribeloppet enligt 19 § den lagen,

5.de uppgifter som behövs för beräkning av

a)fastighetsskatt enligt lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt,

b)avkastningsskatt enligt lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pen- sionsmedel,

c)särskild löneskatt enligt lagen (1991:687) om särskild löneskatt på pen- sionskostnader,

d)expansionsfondsskatt enligt 34 kap. inkomstskattelagen (1999:1229),

e)egenavgifter enligt 3 kap. socialavgiftslagen (2000:980),

f)särskild löneskatt enligt lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster,

g)allmän löneavgift enligt lagen (1994:1920) om allmän löneavgift, och

h)pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1998:674) om inkomst- grundad ålderspension,

6. de uppgifter som behövs för att

6. de uppgifter som behövs för att

avgöra om en begränsat skattskyldig

avgöra om en begränsat skattskyldig

uppfyller kraven för att erhålla all-

uppfyller kraven för att erhålla all-

männa avdrag enligt 62 kap. 5–8 §§,

männa avdrag enligt 62 kap. 5–8 §§

grundavdrag enligt 63 kap. eller

eller grundavdrag enligt 63 kap.

skattereduktion enligt 65 kap. 11 c §

inkomstskattelagen, samt

inkomstskattelagen

(1999:1229),

 

samt

7. de övriga uppgifter som Skatteverket behöver för att fatta riktiga taxe- rings- och beskattningsbeslut samt beslut om pensionsgrundande inkomst.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2007 och tillämpas första gången vid 2008 års taxering.

39T T Senaste lydelse 2004:1144.

95

PROP. 2006/07:1

2. Den upphävda bestämmelsen i 3 kap. 19 § tillämpas till och med 2009 års taxering beträffande sådana avdrag som görs med stöd av punkt 4 i över- gångsbestämmelserna till lagen (2006:000) om ändring i socialavgiftslagen (2000:980).

96

PROP. 2006/07:1

3.17Förslag till lag om ändring i lagen (2004:126) om skattereduktion för förmögenhetsskatt

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (2004:126) om skattereduktion för förmögenhetsskatt

dels att 1 § skall ha följande lydelse,

dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 3 a §, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1 §

Den som är skattskyldig för förmögenhetsskatt och som tillgodoräknats skattereduktion enligt bestämmelserna i lagen (2001:906) om skattereduktion för fastighetsskatt skall under de förutsättningar och i den omfattning som anges i denna lag för samma år tillgodoräknas skattereduktion för förmögenhetsskatt. Detsamma gäller den som enligt 21 § lagen (1997:323) om statlig förmögenhetsskatt sambeskattas med någon som tillgodoräknats skattereduktion för fastighetsskatt.

Vad som sägs i första stycket skall även gälla skattskyldiga som på grund av lagen (2006:000) om fastighetsskatt i vissa fall vid 2007–2009 års taxeringar inte längre har rätt till skattereduktion för fastighetsskatt.

3 a §

Lagen (2006:000) om fastighets- skatt i vissa fall vid 2007–2009 års taxeringar skall inte beaktas vid beräkning av den i 3 § första stycket angivna kvoten mellan skatte- reduktionen för fastighetsskatt och fastighetsskatten för reduktionsfastig- heten.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2007 och tillämpas första gången vid 2007 års taxering.

97

PROP. 2006/07:1

3.18Förslag till lag om ändring i lagen (2004:228) om beskattning av viss privatinförsel av tobaksvaror

Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (2004:228) om beskattning av viss privatinförsel av tobaksvaror skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1 §

En enskild person som har för- värvat och som själv för sitt eller sin familjs personliga bruk till Sverige transporterar

1.cigaretter från Lettland, Litauen, Polen, Slovakien, Slovenien eller Ungern,

2.cigaretter eller röktobak från Estland, eller

3.cigaretter, cigariller, cigarrer eller röktobak från Tjeckien skall, om inte annat följer av 2 §, betala skatt med

88öre/styck för cigaretter,

56öre/styck för cigariller och cigarrer och

630kronor/kg för röktobak.

En enskild person som har för- värvat och som själv för sitt eller sin familjs personliga bruk till Sverige transporterar

1.cigaretter från Lettland, Litauen, Polen, Slovakien, Slovenien eller Ungern,

2.cigaretter eller röktobak från Estland, eller

3.cigaretter, cigariller, cigarrer eller röktobak från Tjeckien skall, om inte annat följer av 2 §, betala skatt med

1krona och 14 öre/styck för cigaretter,

1krona och 12 öre/styck för cigariller och cigarrer och

975kronor/kg för röktobak.

I denna lag förstås med

cigarill: cigarrer med en högsta vikt av 3 gram per styck.

Skatt enligt första stycket skall tas ut under de övergångsperioder som anges i 2 §.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2007. Äldre bestämmelser gäller fort- farande i fråga om förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.

98

PROP. 2006/07:1

3.19Förslag till lag om upphävande av lagen (2005:30) om kreditering på skattekonto av stöd för investeringar i energieffektivisering och konvertering till förnybara energikällor

Härigenom föreskrivs att lagen (2005:30) om kreditering på skattekonto av stöd för investeringar i energieffektivisering och konvertering till förnybara energikällor skall upphöra att gälla vid utgången av år 2006.

99

PROP. 2006/07:1

3.20Förslag till lag om upphävande av lagen (2005:1105) om kreditering på skattekonto av stöd för investering i konvertering från direktverkande elvärme i bostadshus

Härigenom föreskrivs att lagen (2005:1105) om kreditering på skattekonto av stöd för investering i konvertering från direktverkande elvärme i bostadshus skall upphöra att gälla vid utgången av år 2006.

100

PROP. 2006/07:1

3.21Förslag till lag om ändring i lagen (2006:5) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

Härigenom föreskrivs att 12 kap. 3 § inkomstskattelagen (1999:1229) i stället för dess lydelse enligt lagen (2006:5) om ändring i nämnda lag skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

12 kap.

3 §

Om den skattskyldige får sådan ersättning som enligt 11 kap. 21, 26 a, 27 § fjärde stycket eller 28 § inte skall tas upp, får de utgifter som ersättningen är avsedd att täcka inte dras av.

Om den skattskyldige får sådant skattefritt stöd eller bidrag vid utbildning eller arbetslöshet som avses i 11 kap. 27 § tredje stycket, 34 § andra stycket och 35 §, får de utgifter som stödet eller bidraget är avsett att täcka inte dras av.

Utgifter som täcks av sådana ersättningar till utländska experter, forskare eller andra nyckelpersoner som enligt 11 kap. 22 § och 23 § första stycket 2 inte skall tas upp, får inte heller dras av.

Avdrag får inte heller göras för utgifter som täcks av sådana ersättningar till

1. utländska experter, forskare eller andra nyckelpersoner som en- ligt 11 kap. 22 § och 23 § första stycket 2 inte skall tas upp, och

2. dagbarnvårdare som enligt

11 kap. 48 § inte skall tas upp.

101

PROP. 2006/07:1

3.22Förslag till lag om upphävande av lagen (2006:294) om särskild beräkning av vissa avgifter för enmansföretag under åren 2006 och 2007

Härigenom föreskrivs att lagen (2006:294) om särskild beräkning av vissa avgifter för enmansföretag under åren 2006 och 2007 skall upphöra att gälla vid utgången av år 2006. Den upphävda lagen skall tillämpas i fråga om arbetsgivaravgift, allmän löneavgift och särskild löneskatt på ersättning som utgetts till och med den 31 december 2006.

102

PROP. 2006/07:1

3.23Förslag till lag om ändring i lagen (2006:909) om skatt på flygresor

Härigenom föreskrivs att lagen (2006:909) om skatt på flygresor skall utgå.

103

PROP. 2006/07:1

3.24Förslag till lag om ändring i lagen (2006:1008) om ändring i lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt

Härigenom föreskrivs att 3 § lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt i stället för dess lydelse enligt lagen (2006:1008) om ändring i nämnda lag skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 §

Fastighetsskatten utgör för varje beskattningsår a) 1,0 procent av:

taxeringsvärdet eller, om det är lägre, det underlag som avses i 2 a § av- seende småhusenhet,

bostadsbyggnadsvärdet och tomtmarksvärdet eller, om det är lägre, det underlag som avses i 2 a § avseende småhus på lantbruksenhet,

75 procent av marknadsvärdet avseende privatbostad i utlandet,

b) 0,5 procent av:

b) 0,4 procent av:

taxeringsvärdet eller, om det är

taxeringsvärdet eller, om det är

lägre, det underlag som avses i 2 a §

lägre, det underlag som avses i 2 a §

avseende hyreshusenhet till den del

avseende hyreshusenhet till den del

det avser värderingsenhet för bostä-

det avser värderingsenhet för bostä-

der, värderingsenhet för bostäder

der, värderingsenhet för bostäder

under uppförande, värderingsenhet

under uppförande, värderingsenhet

avseende tomtmark som hör till

avseende tomtmark som hör till

dessa bostäder samt annan värde-

dessa bostäder samt annan värde-

ringsenhet avseende tomtmark som

ringsenhet avseende tomtmark som

är obebyggd,

är obebyggd,

c) 1,0 procent av:

 

taxeringsvärdet avseende hyreshusenhet till den del det avser värderings- enhet för lokaler, värderingsenhet för lokaler under uppförande och värde- ringsenhet avseende tomtmark som hör till dessa lokaler,

d) 0,5 procent av:

taxeringsvärdet avseende industrienhet och elproduktionsenhet med undantag för sådan elproduktionsenhet som utgörs av taxeringsenhet med vattenkraftverk eller av taxeringsenhet med vindkraftverk,

e) 1,2 procent av:

taxeringsvärdet avseende sådan elproduktionsenhet som utgörs av taxe- ringsenhet med vattenkraftverk,

f) 0,2 procent av:

taxeringsvärdet avseende sådan elproduktionsenhet som utgörs av taxe- ringsenhet med vindkraftverk.

Innehåller byggnaden på en fastighet, som är belägen i Sverige, bostäder och har byggnaden beräknat värdeår som utgör året före det fastighets- taxeringsår som föregått inkomsttaxeringsåret, utgår dock ingen fastig- hetsskatt på bostadsdelen för det fastighetstaxeringsåret och de fyra följande kalenderåren och halv fastighetsskatt för de därpå följande fem kalenderåren enligt vad som närmare föreskrivs i femte stycket. Detsamma gäller färdig- ställd eller ombyggd sådan byggnad, för vilken värdeår inte har åsatts vid ny fastighetstaxering, men som skulle ha åsatts ett värdeår motsvarande året före det fastighetstaxeringsår som föregått inkomsttaxeringsåret, om ny fastighets- taxering då hade företagits.

104

PROP. 2006/07:1

För fastighet, som avses i 2 kap. 13 § inkomstskattelagen (1999:1229), skall fastighetens andel av taxeringsvärdet på annan samfällighet än sådan som avses i 6 kap. 6 § första stycket nämnda lag inräknas i underlaget för fastighets- skatten om samfälligheten utgör en särskild taxeringsenhet.

Har byggnad, som är avsedd för användning under hela året, på grund av eldsvåda eller därmed jämförlig händelse inte kunnat utnyttjas under viss tid eller har i sådan byggnad för uthyrning avsedd lägenhet inte kunnat uthyras, får fastighetsskatten nedsättas med hänsyn till den omfattning, vari bygg- naden inte kunnat användas eller uthyras. Har så varit fallet under endast kortare tid av beskattningsåret, skall någon nedsättning dock inte ske.

Om fastighetsskatt skall beräknas enligt olika grunder för skilda delar av fastigheten skall underlaget för beräkningen av fastighetsskatten för dessa delar utgöras av den del av värdet som belöper på respektive fastighetsdel. Den nedsättning av fastighetsskatten som föreskrivs i andra stycket skall såvitt avser småhusenhet beräknas på den del av taxeringsvärdet som belöper på värderingsenhet som avser småhuset med tillhörande tomtmark, om tomt- marken ingår i samma taxeringsenhet som småhuset. Detsamma gäller i tillämpliga delar småhus med tillhörande tomtmark på lantbruksenhet. För hyreshusenhet beräknas nedsättningen på den del av taxeringsvärdet som belöper på värderingsenhet som avser bostäder med tillhörande värderingsenhet tomtmark, om tomtmarken ingår i samma taxeringsenhet som hyreshuset.

Att skillnaden mellan den fastighetsskatt som i första stycket d föreskrivs för elproduktionsenhet och den fastighetsskatt som enligt första stycket f föreskrivs för sådan elproduktionsenhet som utgörs av taxeringsenhet med vindkraftverk kan utgöra stöd av mindre betydelse framgår av kommissionens förordning (EG) nr 69/2001 av den 12 januari 2001 om tillämpningen av artiklarna 87 och 88 i EG-fördraget på stöd av mindre betydelse.

105

PROP. 2006/07:1

3.25Förslag till lag om fastighetsskatt i vissa fall vid 2007– 2009 års taxeringar

Härigenom föreskrivs följande.

Frysning av underlag för fastighetsskatt

1 § Vid beräkning av underlag för fastighetsskatt vid 2008 och 2009 års taxeringar enligt lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt gäller följande.

För sådan fastighet eller del av fastighet som avses i 3 § första stycket a lagen om statlig fastighetsskatt skall, i stället för det taxeringsvärde som avses i nämnda punkt, underlaget för skatten vara detsamma som gäller vid 2007 års taxering.

För sådan fastighet eller del av fastighet som avses i 3 § första stycket b lagen om statlig fastighetsskatt skall, i stället för det taxeringsvärde som avses i nämnda punkt, underlaget för skatten vara detsamma som gäller vid 2007 års taxering eller, om det är lägre, ett taxeringsvärde som fastställts därefter.

Har taxeringsvärdet för fastighet eller del av fastighet som avses i andra eller tredje stycket ändrats för taxeringsåret vid särskild fastighetstaxering enligt 16 kap. fastighetstaxeringslagen (1979:1152), skall det nya taxerings- värdet utgöra underlag för fastighetsskatten.

Begränsning av fastighetsskatt på markvärde

2 § För sådan fastighet eller del av fastighet som avses i 3 § första stycket a lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt skall vid 2007–2009 års taxeringar den del av fastighetsskatten som belöper på varje värderingsenhet avseende tomtmark för småhus uppgå till högst två kronor per kvadratmeter eller 5 000 kronor, om det är lägre.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2007.

106

4

Budgetpolitiska mål samt statens och den offentliga sektorns finanser

PROP. 2006/07:1

4 Budgetpolitiska mål samt statens och den offentliga sektorns finanser

4.1Inledning

I detta kapitel redovisas de av riksdagen be- slutade budgetpolitiska målen för åren 2006 och 2007. I kapitlet redovisas även regeringens förslag till mål för den offentliga sektorns finansiella sparande 2007 samt regeringens förslag till nytt utgiftstak för 2007, förslag till utgiftstak för 2008 och ett bedömt utgiftstak för 2009. Vidare lämnas förslag till fördelning av utgifter på utgiftsområden för 2007 samt förslag till tak för den offentliga sektorns utgifter. Därefter redovisas förslag till nya beslut samt tidigare fattade beslut med budgetära konsekvenser.

En översiktlig redogörelse lämnas även för statens, kommunsektorns och ålderspensions- systemets finanser. Beräkningarna för 2008 och 2009 baseras på gällande regler och konse- kvensberäkningar av beslutade, föreslagna eller aviserade åtgärder. Beräkningar för de delar av statsbudgeten som varken klassificeras som inkomster eller utgifter (exempelvis myndig- heters in- och utlåning i Riksgäldskontoret) redovisas också i detta kapitel. En detaljerad redovisning av statsbudgetens inkomster och utgifter återfinns i kapitel 6 respektive 7.

4.2Budgetpolitiska mål

Budgetpolitiken är sedan 1997 inriktad på två övergripande och fleråriga mål, dels utgiftstaket för staten, dels den offentliga sektorns finansiella sparande (överskottsmålet). De budgetpolitiska

mål som riksdagen har beslutat ligger fast. Det betyder att:

1de takbegränsade utgifterna skall rymmas inom beslutade utgiftstak för staten,

2den offentliga sektorns finansiella sparande skall uppgå till 2 procent av bruttonationalprodukten (BNP) i genom- snitt över en konjunkturcykel.

Riksdagen fastställer i regel tre år i förväg ett utgiftstak för staten, vilket sätter en övre gräns för statens utgifter. Utgiftstak föreslås i budget- propositionen. I denna budgetproposition lämnas ett förslag till sänkt utgiftstak för 2007, ett förslag till utgiftstak för 2008 samt en bedömning av utgiftstaket för 2009. Regeringens ambition är att utgiftstaket för staten uttryckt som en andel av BNP skall minska svagt de närmaste åren.

Regeringen lämnar även ett förslag till be- räkning av utgiftstaket för den offentliga sektorns utgifter för de kommande budgetåren.

I avsnitt 4.2.4 finns även förslag till mål för den offentliga sektorns finansiella sparande för 2007. Det övergripande målet om ett överskott för den offentliga sektorns finansiella sparande motsvarande 2 procent av BNP i genomsnitt över en konjunkturcykel ligger fast.

Fleråriga utgiftstak för staten är ett viktigt budgetpolitiskt åtagande för riksdagen och regeringen, och främjar trovärdigheten i den ekonomiska politiken. De bidrar till god bud- getdisciplin och understödjer överskottsmålet om 2 procents finansiellt sparande över en konjunkturcykel. Överskottsmålet ger förut-

109

PROP. 2006/07:1

sättningar för en successiv minskning av stats- skulden innan de demografiskt betingade utgifterna bedöms öka.

Utgiftstaken bidrar till god budgetdisciplin genom att förhindra att tillfälligt högre inkomster används för att finansiera varaktigt högre utgifter. Utgiftstaket för staten tydliggör även behovet av prioriteringar mellan utgifts- områden, och förebygger en utveckling där skatteuttaget måste höjas till följd av bristfällig utgiftskontroll. Genom utgiftstaken stärks om- världens tilltro till den svenska budgetpolitiken.

Utgiftstaket har klarats samtliga år sedan det infördes. Emellertid har det funnits ökande tendenser till finansiering utanför utgiftstaken som har ökat risken för en gradvis erodering av trovärdigheten, däribland så kallad netto- budgetering och utgifter via skattekrediteringar. Utgiftstakets transparens och dess funktion är viktiga för regeringen. Regeringen tar därför i denna budgetproposition ökade steg mot tydlighet och transparens genom att minska omfattningen av dessa krediteringar. Regeringen avser att till nästa ekonomiska vårproposition återkomma med en översyn av det budget- politiska ramverket.

I tabell 4.1 redovisas fastställda utgiftstak för perioden 2001–2005 och utfallet för de tak- begränsade utgifterna.

Tabell 4.1 Fastställda utgiftstak och utfall 2001–2005

Miljarder kronor

 

2001

2002

2003

2004

2005

Utgiftstak för

 

 

 

 

 

staten

791,0

812,0

822,0

858,0

870,0

 

 

 

 

 

 

Takbegränsade

 

 

 

 

 

utgifter (utfall)

786,3

811,6

819,1

855,6

864,3

 

 

 

 

 

 

Budgeterings-

 

 

 

 

 

marginal

4,7

0,4

2,9

2,4

5,7

 

 

 

 

 

 

Riksdagen har beslutat att överskottet i de offentliga finanserna skall motsvara 2 procent av BNP per år i genomsnitt över en konjunktur- cykel. Den demografiska utvecklingen kommer att leda till ökade resurskrav inom den offentliga sektorn, främst efter 2010. Ett överskott mot- svarande 2 procent av BNP ökar den offentliga nettoförmögenheten. Detta förbättrar möjlig- heterna att möta de ökade krav på resurser som följer av den åldrande befolkningen, med en rimlig fördelning av skatter och förmåner mellan generationer.

Tabell 4.2 Den offentliga sektorns finansiella sparande

Procent av BNP

 

2000

2001

2002

2003

2004

2005

Den offentliga

 

 

 

 

 

 

sektorns finansiella

 

 

 

 

 

 

sparande (utfall)

5,0

2,6

-0,5

-0,2

1,6

2,8

 

 

 

 

 

 

 

Årsvisa mål för den

 

 

 

 

 

 

offentliga sektorns

 

 

 

 

 

 

finansiella sparande

2,0

2,5

2,0

2,0

0,5

0,5

 

 

 

 

 

 

 

Skillnad

3,0

0,1

-2,5

-2,2

1,1

2,3

 

 

 

 

 

 

 

Riksdagen fastställer årligen mål för den offentliga sektorns finansiella sparande. Enligt nationalräkenskaperna klarades målet för 2005.

De av riksdagen fastställda utgiftstaken för staten för 2006 och 2007 samt det årsvisa målet för den offentliga sektorns finansiella sparande för 2006 redovisas i tabell 4.3. Regeringen föreslår en sänkning av utgiftstaket för 2007, se avsnitt 4.2.1.

Tabell 4.3 Av riksdagen beslutade årsvisa budgetpolitiska

mål

 

2006

2007

Utgiftstak för staten, miljarder kronor

907

1

P

949P

Finansiellt sparande i offentlig sektor,

 

 

procent av BNP

0,5

 

1P .P Föreslås sänkas till 938

För 2006 beräknas budgeteringsmarginalen uppgå till 7,8 miljarder kronor. Det är viktigt att påpeka att prognosen för budgeterings- marginalen är osäker. Om de takbegränsade utgifterna riskerar att överstiga utgiftstaket kommer regeringen att vidta utgiftsbegränsande åtgärder.

Tabell 4.4 Prognos för den offentliga sektorns finansiella sparande samt budgeteringsmarginalen

 

 

2006

2007

2008

2009

 

Finansiellt sparande i

 

 

 

 

 

offentlig sektor, procent

 

 

 

 

 

1

2,8

2,3

2,6

3,1

 

P

 

av BNPP

 

Budgeteringsmarginal,

 

 

 

 

 

2

7,8

15,8

17,6

34,9

 

P

 

miljarder kronorP

1

 

 

 

 

 

P

P

 

 

 

 

 

Inklusive sparande i premiepensionssystemet.

 

 

 

2

 

 

 

 

 

P

P

 

 

 

 

 

Budgeteringsmarginal avser utgiftstaken som föreslås i avsnitt 4.2.1.

 

Den offentliga sektorns finansiella sparande beräknas motsvara 2,8 procent av BNP 2006, vilket är väsentligt högre än det av riksdagen fastställda målet om ett överskott på minst 0,5 procent. Vid beräkningen har hänsyn tagits till de förslag till och aviseringar av utgifts- och

110

inkomstförändringar som regeringen presenterar i denna proposition. I tabell 4.4 redovisas det beräknade överskottet i de offentliga finanserna och budgeteringsmarginalen för perioden 2006– 2009.

4.2.1Utgiftstak för staten

Regeringens förslag: För 2007 fastställs utgifts- taket för staten inklusive ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten till 938 miljarder kronor. För 2008 fastställs utgiftstaket för staten inklusive ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten till 971 miljarder kronor.

Skälen för regeringens förslag: Regeringen föreslår i denna budgetproposition reformer som medför att de takbegränsade utgifterna för åren 2006– 2008 jämfört med 2006 års ekonomiska vår- proposition avsevärt minskas. Det är av avgörande vikt att upprätthålla uthålliga offent- liga finanser. Målet för finanspolitiken bör vara att minska den offentliga skuldsättningen. Det målet ska nås genom att upprätthålla ett över- skott i de offentliga finanserna som motsvarar 2 procent av BNP i genomsnitt över konjunktur- cykeln. Regeringen föreslår därför att det tidigare fastställda utgiftstaket för år 2007 minskas med 11 miljarder kronor och att utgiftstaket för 2008 fastställs till 971 miljarder kronor.

Som ett led i en ansvarsfull finanspolitik anser regeringen att utgiftstaken skall minska svagt som andel av potentiell BNP.

Regeringens bedömning: För 2009 bör utgifts- taket för staten inklusive ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten uppgå till 1 003 mil- jarder kronor.

Skälen för regeringens bedömning: Regeringen skall i normalfallet presentera ett förslag till utgiftstak för det tredje tillkommande året i budgetpropositionen. Den knappa tid som stått

PROP. 2006/07:1

till förfogande för regeringen att förbereda budgetförslaget gör att regeringen denna gång endast lämnar en bedömning av utgiftstaket för det tredje tillkommande året.

Regeringen bedömer att ett utgiftstak på 1 003 miljarder kronor är i linje med finans- politikens inriktning och innebär en svag minskning av utgiftstaket som andel av potentiell BNP. Regeringen kommer att presentera ett förslag till utgiftstak för 2009 och 2010 i budgetpropositionen för 2008.

Tabell 4.5 Utgiftstak för staten 2006–2009

Miljarder kronor

2006

2007

2008

2009

Av riksdagen beslutade

 

 

 

 

utgiftstak

907

949

 

 

 

 

 

 

 

Regeringens förslag till

 

 

 

 

utgiftstak

 

938

971

1

 

P

 

1 003P

Årlig förändring

37

31

33

32

 

 

 

 

 

Procent av BNP

32,1

31,2

30,7

30,2

1P . RegeringensP bedömning av utgiftstak för 2009.

4.2.2Utgiftsramar för 2007

Regeringens förslag: Utgifterna för 2007 fördelas på utgiftsområden enligt tabell 4.6.

Beräkningen av förändring av anslags- behållningar under 2007 enligt tabell 4.6 godkänns.

Beräkningen av utgifter för ålderspensions- systemet vid sidan av statsbudgeten för 2007 en- ligt tabell 4.6 godkänns.

Skälen för regeringens förslag: I enlighet med bestämmelsen i riksdagsordningen skall förslaget till statsbudget innehålla en fördelning av anslagen på utgiftsområden. Regeringens förslag till ramar för 2007 redovisas i tabell 4.6. En närmare redovisning av utgiftsramarna för 2007, och av förslaget om preliminär fördelning av utgifterna per utgiftsområde för 2008 och 2009, finns i kapitel 7.

111

PROP. 2006/07:1

Tabell 4.6 Utgiftsramar 2007

Tusental kronor

Utgiftsområde

Utgiftsram 2007

1

Rikets styrelse

10 676 842

 

 

 

2

Samhällsekonomi och finansförvaltning

11 873 471

 

 

 

3

Skatt, tull och exekution

9 324 773

 

 

 

4

Rättsväsendet

30 753 868

 

 

 

5

Internationell samverkan

1 497 701

 

 

 

6

Försvar samt beredskap mot sårbarhet

44 163 964

 

 

 

7

Internationellt bistånd

26 656 588

 

 

 

8

Migration

5 032 876

 

 

 

9

Hälsovård, sjukvård och social omsorg

46 905 439

 

 

 

10

Ekonomisk trygghet vid sjukdom och

 

 

handikapp

122 354 688

11

Ekonomisk trygghet vid ålderdom

44 201 500

 

 

 

12

Ekonomisk trygghet för familjer och barn

62 630 664

 

 

 

13

Arbetsmarknad

66 650 378

 

 

 

14

Arbetsliv

1 360 715

 

 

 

15

Studiestöd

20 714 471

 

 

 

16

Utbildning och universitetsforskning

44 213 871

 

 

 

17

Kultur, medier, trossamfund och fritid

10 139 013

 

 

 

18

Samhällsplanering, bostadsförsörjning och

 

 

byggande samt konsumentpolitik

5 730 472

19

Regional utveckling

3 162 689

 

 

 

20

Allmän miljö- och naturvård

4 615 427

 

 

 

21

Energi

2 708 501

 

 

 

22

Kommunikationer

33 914 339

 

 

 

23

Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande

 

 

näringar

18 000 600

24

Näringsliv

4 128 715

 

 

 

25

Allmänna bidrag till kommuner

72 849 399

 

 

 

26

Statsskuldsräntor m.m.

43 170 000

 

 

 

27

Avgiften till Europeiska gemenskapen

28 908 000

 

 

 

 

1

–329 224

 

P

 

Minskning av anslagsbehållningarP

 

2

776 009 740

 

P

 

Summa utgiftsområdenP

 

Summa utgiftsområden exkl.

 

 

statsskuldsräntor

732 839 740

 

Ålderspensionssystemet vid sidan av

 

 

statsbudgeten

189 379 000

 

Takbegränsade utgifter

922 218 740

 

Budgeteringsmarginal

15 781 260

 

 

 

 

Utgiftstak för staten

938 000 000

1P P Detta betyder att anslagsbehållningarna ökar.

2P P Inklusive minskning av anslagsbehållningar.

4.2.3Beräkning av den offentliga sektorns utgifter

Regeringens förslag: Taket för den offentliga sek- torns utgifter beräknas till 1 431 miljarder kronor 2007 och 1 489 miljarder kronor 2008.

Skälen för regeringens förslag: Principen om kommunalt självstyre innebär att kommuner och landsting själva fattar beslut om sina utgifter. Riksdagen fastställer därför inte ett tak för den offentliga sektorns utgifter utan godkänner endast en beräkning. Nivån på taket för den offentliga sektorns utgifter är på sikt avgörande för skatteuttaget. I tabell 4.7 redovisas beräk- ningen av taket för den offentliga sektorns ut- gifter.

Taket för den offentliga sektorns utgifter utgörs av utgiftstaket för staten samt beräknade utgifter i kommunsektorn. Räntor på stats- skulden ingår därmed inte i beräkningen. Elimi- nering görs även för interna transaktioner mellan staten och kommunsektorn och mellan staten och ålderspensionssystemet. Den största delen av de interna transaktionerna utgörs av generella och riktade statsbidrag till kommunsektorn samt av statliga ålderspensionsavgifter.

I jämförelse med beräkningen i budgetpropo- sitionen för 2006 har beräkningen av taket för den offentliga sektorns utgifter reviderats ner med 15 miljarder kronor 2007, vilket framför allt beror på att det nu föreslagna utgiftstaket för staten år 2007 är 11 miljarder kronor lägre än det av riksdagen tidigare beslutade utgiftstaket för 2007 (se avsnitt 4.2.1).

Som andel av BNP beräknas taken för den offentliga sektorns utgifter minska kontinuerligt mellan 2004 och 2008. Detta är bland annat en följd av att utgiftstaken för staten bedöms minska som andel av BNP under denna period.

112

PROP. 2006/07:1

Tabell 4.7 Utfall och tak för den offentliga sektorns utgifter 2004–2008

Miljarder kronor

 

Utfall

 

Beräkning

 

 

 

2004

2005

2006

2007

2008

Utgiftstak för staten

858

870

907

938

971

 

 

 

 

 

 

Kommunsektorn

586

585

614

646

675

 

 

 

 

 

 

Interna transaktioner

–168

–137

–143

–153

–157

 

 

 

 

 

 

Tak för den offent-

 

 

 

 

 

liga sektorns

 

 

 

 

 

utgifter

1 277

1 318

1 378

1 431

1 489

 

 

 

 

 

 

Procent av BNP

49,6

49,3

48,7

47,6

47,1

 

 

 

 

 

 

Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför ej alltid med summan. Anm.: Utfall för 2004 har reviderats jämfört med vad som presenterades i budgetpropositionen för 2006. Även för beräkningar för 2005 och 2006 har reviderats jämfört med vad som då presenterades. Revideringarna avser främst kommunsektorn.

4.2.4Överskott i offentliga sektorns finanser

Regeringens förslag: Den offentliga sektorns finansiella sparande skall 2007 uppgå till minst 1,0 procent av bruttonationalprodukten

Skälen till regeringens förslag: Sunda offentliga finanser är en förutsättning för uthållig tillväxt. Sedan 2000 gäller ett överskottsmål för de offentliga finanserna på 2 procent av BNP i genomsnitt över en konjunkturcykel. Ett över- skott på 2 procent innebär att statsskulden kan minska som andel av BNP samtidigt som till- gångar byggs upp i form av fonder inom det all- männa pensionssystemet.

Diagram 4.1 Statsskuldens utveckling 2000–2050 enligt Finansdepartementets långtidskalkyl i bilaga 2, Svensk ekonomi.

Procent av BNP

70

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

60

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

50

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

40

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

30

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

20

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

10

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

0

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2000

2004

2008

2012

2016

2020

2024

2028

2032

2036

2040

2044

2048

Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.

 

 

 

 

Därigenom skapas buffertar för att möta de framtida demografiska påfrestningarna på de offentliga välfärdssystemen. Det innebär också en rimlig fördelning av skatter och förmåner mellan generationerna. Ett överskott på 2 procent ger dessutom en betryggande marginal till underskottsgränsen på 3 procent av BNP i EU: s stabilitets- och tillväxtpakt.

De offentliga finanserna påverkas av kon- junkturläget. I en nedåtgående konjunktur minskar överskotten. Skattebaserna och därmed de offentliga inkomsterna utvecklas svagare. De offentliga utgifterna blir högre genom ökade kostnader för arbetslösheten. En försvagning av de offentliga finanserna innebär samtidigt att lågkonjunkturens negativa effekter på hushållens inkomster dämpas. Efterfrågan på varor och tjänster kan hållas uppe. Det omvända gäller i en högkonjunktur. Det finns således automatiskt verkande faktorer i den offentliga ekonomin som bidrar till att dämpa konjunktursväng- ningarna och stabilisera den ekonomiska utveck- lingen.

Genom att justera den offentliga sektorns sparande för konjunkturläget och för större engångseffekter kan det underliggande struktu- rella sparandet beräknas. Det strukturella sparandet utgör en indikator på läget i för- hållande till det övergripande målet. Det struktu- rella överskottet bör därför normalt ligga nära 2 procent av BNP, men kan understiga 2 procent om finanspolitiska stimulanser sätts in i en låg- konjunktur som stöd för penningpolitiken. I en högkonjunktur kan det strukturella överskottet behöva överstiga 2 procent för att motverka överhettning i ekonomin. Det bör understrykas att såväl bedömningen av konjunkturläget som beräkningar av det strukturella sparandet är behäftade med stor osäkerhet. För att bedöma huruvida det finansiella sparandet ligger i linje med det övergripande målet bör det strukturella sparandet kompletteras med det genomsnittliga sparandet över relevanta tidsperioder och be- dömningar av makroekonomiska och offentlig finansiella risker.

I 2003 års ekonomiska vårproposition angavs att ett preciserat mål för överskottet bör föreslås för nästkommande budgetår. Det anfördes också att det preciserade målet skall bestämmas med hänsyn till såväl konjunkturläget som läget i för- hållande till det övergripande överskottsmålet. Vid utvärderingar av målet under löpande

113

PROP. 2006/07:1

budgetår skall eventuella revideringar av kon- junkturprognosen jämfört med beslutstillfället beaktas.

I budgetpropositionen för 2006 föreslogs att målet för det finansiella sparandet i den offent- liga sektorn 2006 skulle fastställas till minst 0,5 procent av BNP, vilket också beslutades av riks- dagen.

Överskottet 2006 bedöms nu bli väsentligt högre än målet. Det beror i huvudsak på en starkare BNP-tillväxt, vilken har medfört högre skatteintäkter samtidigt som utgifterna har ökat måttligt. I denna proposition bedöms tillväxten 2006 bli 4,0 procent, vilket är 0,9 procentenheter högre än prognosen i budgetpropositionen för 2006. Eftersom det faktiska sparandet förväntas uppgå till 2,8 procent av BNP kommer över skottsmålet att klaras.

År 2007 beräknas överskotten i de offentliga finanserna minska med 0,5 procent av BNP till

2,3 procent av BNP. För att inte äventyra det övergripande målet bör överskottet 2007 vara minst 1,0 procent av BNP. Därmed lämnas en viss marginal för osäkerhet i prognoserna.

Framskrivningen av de offentliga finanserna 2008 och 2009 bygger på beslutade och aviserade åtgärder (se avsnitt 4.3). Kalkylen innebär att överskotten i de samlade offentliga finanserna förstärks till 3,1 procent av BNP 2009. Under perioden 2000–2006 uppgår det genomsnittliga överskottet till 2,0 procent av BNP. För perioden 2007–2009 bedöms genomsnittet bli drygt 2 procent av BNP.

Eurostat har beslutat att premiepensions- systemet från och med 2007 inte ska ingå i det offentliga sparandet. Regeringen återkommer i den ekonomiska vårpropositionen om hur Eurostats beslut kommer att påverka målet för det offentliga sparandet.

Tabell 4.8 Finansiellt sparande i offentlig sektor

Procent av BNP, om inget annat anges

 

2000

2001

2002

2003

2004

2005

2006

2007

2008

2009

Finansiellt sparande, miljarder kronor

110

60

-11

-4

41

74

80

70

82

102

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Finansiellt sparande

5,0

2,6

-0,5

-0,2

1,6

2,8

2,8

2,3

2,6

3,1

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Engångseffekt

-0,5

0,0

0,0

0,0

-0,5

-0,4

0,0

0,0

0,0

0,0

Justering för konjunkturläge m.m.

-2,6

-0,5

0,4

1,1

0,8

0,4

-0,4

0,0

0,1

0,0

Strukturellt sparande

1,8

2,1

-0,1

1,0

1,9

2,7

2,4

2,4

2,7

3,1

Finansiellt sparande, genomsnitt från 2000

5,0

3,8

2,4

1,7

1,7

1,9

2,0

2,1

2,1

2,2

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Produktionsgap, procent

2,5

0,6

-0,2

-1,3

-1,0

-1,0

-0,1

-0,1

-0,2

0,0

Anm. Det strukturella sparandet beräknas genom att det finansiella sparandet justeras för konjunkturläget och engångseffekter. Därutöver justeras även för intäkter från extraordinära kapitalvinster.

Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.

114

PROP. 2006/07:1

4.3Utgifts- och inkomstförändringar

I denna proposition föreslås en rad utgifts- och inkomstförändringar. Ett flertal av de nu presen- terade åtgärderna syftar till att skapa fler jobb, bryta utanförskap och få fler människor i arbete, vilket är centrala uppgifter för regeringen. Åtgärderna återfinns på såväl statsbudgetens utgifts- som inkomstsida.

I detta avsnitt redovisas översiktligt budget- effekterna dels av de reformer och den finan- siering som föreslås eller aviseras i denna propo- sition, dels av de reformer och den finansiering som tidigare beslutats eller aviserats.

Nu föreslagna utgifts- och inkomstförändringar

I tabell 4.9 redovisas översiktligt de samman- tagna effekterna för de offentliga finanserna och de takbegränsade utgifterna av nu föreslagna eller aviserade utgifts- och inkomstförändringar i förhållande till den politik och det regelverk som 2006 års ekonomiska vårproposition baserades på. Utöver de förändringar som redovisas i tabell 4.9 sker även förändringar av budgetens utgifter och inkomster till följd av bland annat den makroekonomiska utvecklingen. En mer detal- jerad beskrivning av de nya skatte- och utgifts- förslagen återfinns i kapitel 5 och i avsnitt 7.4.2 och 7.4.3.

Till följd av nya beslut som påverkar budgetens utgiftssida beräknas de takbegränsade utgifterna minska med 20 miljarder kronor 2007 och med 17 miljarder kronor 2008 i förhållande till beräkningen i 2006 års ekonomiska vårpropo- sition. Bland förslagen till reformer 2007 och 2008 finns framför allt åtgärder inriktade på att öka utbudet av arbetskraft.

På statsbudgetens inkomstsida föreslår rege- ringen bland annat skattereduktion för skatte- pliktiga inkomster av anställning och av aktiv näringsverksamhet, sänkt fastighetsskatt, ned- sättning av arbetsgivar- och egenavgifter och

slopad skattereduktion för avgifter till fack- föreningar och arbetslöshetskassor.

De nu föreslagna eller aviserade åtgärderna på statsbudgetens utgifts- och inkomstsida medför, allt annat lika, att den offentliga sektorns finan- ser försvagas med 6 miljarder kronor 2007. För 2008 beräknas den sammantagna försvagningen av de offentliga finanserna av de föreslagna åtgär- derna uppgå till 13 miljarder kronor. Redan 2006 års ekonomiska vårproposition innebar en netto- försvagning av de offentliga finanserna år 2007. Budgetpropositionen för 2007 ändrar ej på detta förhållande. Anledningen är att regeringen anser det angeläget att så tidigt som möjligt genomföra de delar av sin ekonomiska politik som syftar till att ge fler jobb samtidigt som de offentliga finanserna värnas. Regeringen värnar om de offentliga finanserna genom att de utgifts- och inkomstreformer som nu föreslås läggs på en ansvarsfull nivå med ett finansiellt sparande som överstiger 2 procent samtliga år 2007–2009, och därmed är i linje med överskottsmålet.

Inriktningen på finanspolitiken

Regeringen anser att inriktningen på finans- politiken sammantaget är väl avvägd. En lång rad åtgärder genomförs för att öka utbudet av arbetskraft och för att matchningen på arbets- marknaden skall förbättras. Regeringen föreslår också vissa åtgärder för att förstärka efterfrågan på arbetskraft. Eftersom det i utgångsläget finns lediga resurser och för att säkra att ett ökat arbetskraftsutbud och en mer flexibel arbetsmarknad snabbt omsätts i en stigande reguljär sysselsättning är det motiverat att genomföra kraftfulla åtgärder på såväl utgifts- som inkomstsidan av statsbudgeten. En rad förslag, bland annat reduktionen av de arbetsmarknadspolitiska programmen, bidrar också till att de lediga resurserna på arbets- marknaden ökar något.

115

PROP. 2006/07:1

Tabell 4.9 Föreslagna och aviserade reformer i förhållande till 2006 års ekonomiska vårproposition

Förändring av offentliga finanser i förhållande till 2006 års ekonomiska vårproposition.

Miljoner kronor

 

2007

 

2008

1

 

 

 

 

P

 

 

 

 

AnslagsförändringarP

 

 

 

 

Anslagsökningar

12

809

15

536

 

 

 

Anslagsminskningar

–32 882

–32 940

 

 

 

Anslagsförändringar, netto (minskning av anslag)

–20 073

–17 404

 

 

 

 

 

Inkomstförändringar

 

 

 

 

 

 

 

Sänkta skatter

–42 210

–48 930

 

 

 

Minskning utgifter via skattekrediteringar på budgetens inkomstsida

4 271

4 252

 

 

 

Inkomst från avgifter A-kassa

10 000

10 000

 

 

 

Summa inkomstförändring, brutto (periodiserade effekter)

–27 939

–34 678

 

 

 

Indirekta effekter av inkomstförändringar

2 080

4 190

 

 

 

Summa inkomstförändringar, netto (periodiserade effekter)

–25 859

–30 488

 

 

 

Nettoförändring av den offentliga sektorns finanser

–5 786

–13 084

1P P Anslagsförändringar till följd av den makroekonomiska utvecklingen m.m. ingår ej (se avsnitt 7.4.3).

Förändringar jämfört med föregående år

I tabell 4.10 redovisas de samlade budget- effekterna i förhållande till föregående år av större beslutade, nu föreslagna och aviserade eller tidigare aviserade reformer samt finansieringen av dessa. Tabellen visar på en övergripande nivå regeringens prioriteringar fram till och med 2009. Reformerna i tabellen avser både statsbudgetens utgifts- och inkomstsida. Därutöver sker föränd- ringar av budgetens inkomster och utgifter till följd av bland annat den makroekonomiska ut- vecklingen, volymförändringar i transfererings- system m.m. Dessa förändringar redovisas i kapi- tel 5 och i avsnitt 4.4.2.

Av tabell 4.10 framgår att de beräknade utgifterna till följd av reformer ökar inom några områden. Detta gäller rättsväsendet, tandvård, kommunikationer och allmänna bidrag till kom- muner. Inom några andra områden minskar ut- gifterna. Det gäller framförallt utgifterna inom

arbetsmarknadsområdet.

Sammantaget beräknas de offentliga finanserna förstärkas med cirka 1 miljard kronor under perioden 2006–2009 till följd av direkta beslut på statsbudgetens utgiftssida.

De beslutade eller nu föreslagna åtgärderna på statsbudgetens utgifts- och inkomstsida innebär en försvagning av den offentliga sektorns finanser med cirka 19 miljarder kronor mellan 2006 och 2007, varav cirka 6 miljarder kronor förklaras av de reformer och finansiering som föreslås i denna budgetproposition och resterande del motsvarar nivån i 2006 års ekonomiska vårproposition.

Åren 2008 och 2009 förstärks de offentliga finanserna något till följd av förändringarna på statsbudgetens inkomstsida.

116

PROP. 2006/07:1

Tabell 4.10 Reformer i förhållande till föregående år

Budgeteffekt i förhållande till föregående år. Fullständigt periodiserad redovisning för skatter. Minustecken innebär utgiftsbesparingar eller att temporära program upphör eller minskar i omfattning.

Miljarder kronor

2007

2008

2009

Anslagsökningar

31,78

 

13,14

4,47

Anslagsminskningar

–31,30

 

–11,99

–4,15

 

 

 

 

 

 

 

1

 

 

 

 

 

P

 

 

 

 

Anslagsförändringar uppdelat per utgiftsområde, netto P

 

 

 

 

UO 1 Rikets styrelse

0,15

 

–0,18

–0,03

 

 

 

 

 

 

 

 

2

 

 

 

UO 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning

–0,32P

P

–1,12

0,01

 

UO 3 Skatt, tull och exekution

0,01

 

–0,25

–0,03

 

 

 

 

 

UO 4 Rättsväsendet

1,42

 

0,46

0,04

 

 

 

 

 

UO 5 Internationell samverkan

–0,02

 

0,00

0,00

 

 

 

 

 

UO 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet

–1,14

 

0,06

0,63

 

 

 

 

 

UO 7 Internationellt bistånd

–0,14

 

0,00

0,02

 

 

 

 

 

UO 8 Migration

–0,45

 

–0,11

0,00

 

 

 

 

 

UO 9 Hälso- och sjukvård samt social omsorg

2,62

 

2,76

–0,71

 

 

 

 

 

UO 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp

–3,03

 

–0,73

–0,02

 

 

 

 

 

UO 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom

0,16

 

0,00

0,00

 

 

 

 

 

UO 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn

–0,08

 

–0,36

0,13

 

 

 

 

 

UO 13 Arbetsmarknad

–11,25

 

–4,35

1,34

 

 

 

 

 

UO 14 Arbetsliv

0,13

 

–0,22

–0,06

 

 

 

 

 

UO 15 Studiestöd

–0,98

 

–0,28

–0,07

 

 

 

 

 

UO 16 Utbildning och universitetsforskning

–3,28

 

1,45

0,46

 

 

 

 

 

UO 17 Kultur

0,56

 

–0,26

0,08

 

 

 

 

 

UO 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning, byggande samt konsumentpolitik

–1,27

 

–0,48

–0,54

 

 

 

 

 

UO 19 Regional utveckling

0,01

 

0,15

0,12

 

 

 

 

 

UO 20 Allmän miljö- och naturvård

0,23

 

–0,01

–0,28

 

 

 

 

 

 

 

 

3

 

 

 

UO 21 Energi

1,03P

P

–0,20

–0,50

 

UO 22 Kommunikationer

2,56

 

0,48

0,16

 

 

 

 

 

Lånefinansierade infrastrukturinvesteringar

–1,30

 

–0,60

–1,10

 

 

 

 

 

UO 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar

0,77

 

–0,31

–0,25

 

 

 

 

 

UO 24 Näringsliv

0,11

 

0,14

0,00

 

 

 

 

 

 

 

 

4

 

 

 

UO 25 Allmänna bidrag till kommuner

12,30P

P

4,38

0,00

 

UO 27 Avgiften till Europeiska gemenskapen

0,38

 

0,14

–0,18

 

 

 

 

 

Summa Anslagsförändringar, netto

0,48

 

1,15

0,33

 

 

 

 

 

Summa Anslagsförändringar (netto) inkl. lånefinansierade infrastrukturinvesteringar

–0,82

 

0,55

–0,77

 

 

 

 

 

 

1

 

 

 

 

 

P

P

 

 

 

 

 

Anslagsförändringar till följd av den makroekonomiska utvecklingen m.m. ingår ej (se avsnitt 4.4.2).

 

 

 

 

2

 

 

 

 

 

P

P

 

 

 

 

 

Inkluderar anslagsökningar till Bidragsfastigheter på 180 miljoner kronor som tidigare nettoredovisats.

 

 

 

 

3

 

 

 

 

 

P

P

 

 

 

 

 

Vissa befintliga konverteringsstöd på energiområdet flyttas över till statsbudgetens utgiftssida, drygt 1 miljard kronor.

 

 

 

 

4

 

 

 

 

 

P

P

 

 

 

 

 

Inkluderar sysselsättningsstöd som flyttas från statsbudgetens inkomstsida till det generella statsbidraget, 7,0 miljarder kronor. Vidare ingår I totalbeloppet även

skatteregleringar samt regleringar avseende utjämningssystemet för LSS-kostnader.

117

PROP. 2006/07:1

Fortsättning av tabell 4.10 Reformer i förhållande till föregående år

Budgeteffekt i förhållande till föregående år. Fullständigt periodiserad redovisning för skatter. Minustecken innebär att skatteinkomsterna ökar.

Miljarder kronor

2007

2008

2009

Inkomstförändringar

 

 

 

 

 

 

 

Skatt på arbete

 

 

 

Förmånsskatt lånedatorer

–1,48

0,00

0,00

 

 

 

 

Avskaffat regionalt förhöjt grundavdrag

–0,30

0,00

0,00

 

 

 

 

Höjt icke-avdragsgillt belopp för resor

–0,40

0,00

0,00

 

 

 

 

Höjt icke-avdragsgillt belopp övriga utgifter

–0,32

0,00

0,00

 

 

 

 

Skattereduktioner

 

 

 

 

 

 

 

Stormen skattereduktion

–0,40

0,00

0,00

 

 

 

 

Skattereduktion för arbetsinkomster

38,70

0,00

0,00

 

 

 

 

Skattereduktion för näringsinkomster

1,22

0,00

0,00

 

 

 

 

Slopad skattereduktion för avgifter till fack och A-kassa

–4,10

0,00

0,00

 

 

 

 

Skattereduktion för hushållsnära tjänster

0,65

0,65

0,00

 

 

 

 

Skattereduktion för bredbandsanslutning, förlängning 2007

0,05

–0,05

0,00

 

 

 

 

Socialavgifter

 

 

 

 

 

 

 

Nedsättning av arbetsgivar- och egenavgifter halveras 2007 och slopas 2008

–3,22

–3,22

0,00

 

 

 

 

Höjning av arbetsgivaravgiften, 0,14 procentenheter (på grund av slopad medfinansiering)

–1,61

0,00

0,00

 

 

 

 

Slopad medfinansiering (vägs upp av höjd arbetsgivaravgift)

1,61

0,00

0,00

 

 

 

 

Slopad nedsättning arbetsgivaravgifter för enmansföretag som nyanställer

–0,90

0,00

0,00

 

 

 

 

Slopad särskild löneskatt vissa inkomster för äldre anställda

0,92

0,00

0,00

 

 

 

 

Slopad särskild löneskatt vissa inkomster för äldre egenföretagare

0,13

0,00

0,00

 

 

 

 

Slopade arbetsgivaravgifter (exklusive ålderspensionsavgift) för vissa tjänsteföretag

0,00

2,96

2,96

 

 

 

 

Slopade egenavgifter (exkl. ålderspensionsavgifter) för vissa tjänsteföretag

0,00

0,32

0,32

 

 

 

 

Halverad arbetsgivaravgift (exklusive ålderspensionsavgift) för 19-24 åringar

3,59

3,59

0,00

 

 

 

 

Halverad egenavgift (exklusive ålderspensionsavgift) för 19-24 åringar

0,03

0,03

0,00

 

 

 

 

Skatt på kapital och företag

 

 

 

 

 

 

 

Fortsatt reformering av 3:12-reglerna

0,64

0,00

0,00

 

 

 

 

Ändrade regler periodiseringsfond, brutto

–0,30

0,00

0,00

 

 

 

 

Justering av begränsningsregeln för fastighetsskatt, från 5 till 4 procent

0,02

0,05

0,00

 

 

 

 

Fastighetsskatt: Småhus begränsning markvärde (fr.o.m. 1/1-06. Effekt 2006: 2,99 miljarder kronor)

0,00

0,00

0,00

 

 

 

 

Fastighetsskatt: Småhus, frysning av taxeringsvärdena på 2006 års nivå

1,31

1,32

0,00

 

 

 

 

Fastighetsskatt: Hyreshus, frysning av taxeringsvärden på 2006 års nivå

0,39

0,44

0,00

 

 

 

 

Fastighetsskatt: Sänkt skattesats för hyreshus, från 0,5 till 0,4 procent

0,76

0,00

0,00

 

 

 

 

Avskaffad schablonintäkt bostadsrättsföreningar

1,00

0,00

0,00

 

 

 

 

Halverad skattesats förmögenhetsskatt (exkl. småhus och borätter)

1,72

0,07

0,00

 

 

 

 

Sänkt förmögenhetsskattesats, dämpning taxeringsvärde 2006, därefter frysning på 2006 års nivå

0,17

0,01

0,00

 

 

 

 

Förändrade uppskovsregler (fr.o.m. 1/1 2006. Effekt 2006: 0,1 miljarder kronor)

–0,02

0,00

0,00

 

 

 

 

Skatt på konsumtionsvaror och insatsvaror

 

 

 

 

 

 

 

Stormen dieselskatt

–0,13

0,00

0,00

 

 

 

 

Höjda tobakskatter

–2,05

0,00

0,00

 

 

 

 

Skatt på flygresor (genomförs ej)

1,44

0,00

0,00

 

 

 

 

Sänkt moms skidliftar

0,06

0,00

0,00

 

 

 

 

Premieskatt trafikförsäkring

–1,50

–1,50

0,00

 

 

 

 

Utvidgat utsläppshandelssystem

0,00

0,21

0,00

 

 

 

 

Utökad iblandning FAME i diesel

0,13

0,11

0,17

 

 

 

 

118

PROP. 2006/07:1

Fortsättning av tabell 4.10 Reformer i förhållande till föregående år

Budgeteffekt i förhållande till föregående år. Fullständigt periodiserad redovisning för skatter. Minustecken innebär att skatteinkomsterna ökar.

Miljarder kronor

2007

2008

2009

Anpassningar till energiskattedirektivet

–0,01

0,01

0,00

 

 

 

 

Sänkt energiskatt på el i norra Sverige

0,00

0,28

0,00

 

 

 

 

Övriga skatter på konsumtion och insatsvaror

 

 

 

 

 

 

 

Trängselskatt

0,53

0,00

0,00

 

 

 

 

Nedsättningar/kreditering på skattekonto

 

 

 

 

 

 

 

Skattelättnad för vissa byggtjänster, brutto

0,00

–0,50

0,00

 

 

 

 

Nystartsjobb, slopade arbetsgivaravgifter

0,69

0,69

0,69

 

 

 

 

Tillfälligt sysselsättningsstöd till kommuner och landsting, brutto

–7,00

0,00

0,00

 

 

 

 

Utbildning personal vård- och äldreomsorg

0,00

–0,30

0,00

 

 

 

 

Anställningsstöd, långtidsarbetslösa, brutto

–1,25

–0,57

0,00

 

 

 

 

Bredband, kommuner

–0,39

–0,18

0,00

 

 

 

 

Stöd för energiinvesteringar i offentliga lokaler

–0,30

0,00

0,00

 

 

 

 

Skattestimulans källsortering

0,14

–0,14

–0,13

 

 

 

 

Plusjobb

2,10

–2,31

–1,47

 

 

 

 

Utbildningsvikariat

–0,13

–0,05

0,00

 

 

 

 

Stöd för konvertering från direktverkande elvärme

–0,15

0,00

0,00

 

 

 

 

Stöd för konvertering från oljeuppvärmningssystem

0,05

–0,25

0,00

 

 

 

 

Övriga inkomster på statsbudgeten

 

 

 

 

 

 

 

Avgifter A-kassa

–10,00

0,00

0,00

 

 

 

 

Summa inkomstförändringar, brutto

22,09

1,67

2,54

 

 

 

 

Summa Indirekta effekter av inkomstförändringar

–2,08

–4,19

–5,16

 

 

 

 

Summa inkomstförändringar, netto

20,01

–2,52

–2,62

 

 

 

 

Utgifts- och inkomstförändringar inklusive finansiering

19,19

–1,97

–3,39

 

 

 

 

119

PROP. 2006/07:1

4.4Statsbudgetens utveckling

4.4.1Statsbudgetens inkomster

Statsbudgetens inkomster består av statens skatteinkomster samt statens övriga inkomster.. Statsbudgetens inkomster redovisas i tabell 4.12.

Tabell 4.11 Statsbudgetens inkomster 2004–2009

Miljarder kronor

 

2004

2005

2006

2007

2008

2009

Skatteinkomster

672,6

743,7

794,9

787,5

807,4

837,2

 

 

 

 

 

 

 

Skatteintäkter

704,5

759,8

782,9

778,3

812,2

848,2

 

 

 

 

 

 

 

Periodiseringar

-31,9

-16,0

12,0

9,2

-4,8

-11,0

 

 

 

 

 

 

 

Övriga inkomster

21,8

2,1

1,1

66,3

60,0

57,8

 

 

 

 

 

 

 

varav 2000

29,3

27,3

41,4

53,2

43,8

42,7

 

 

 

 

 

 

 

3000

0,1

6,7

0,1

50,0

50,0

50,0

 

 

 

 

 

 

 

4000

2,4

2,3

2,2

2,0

1,9

1,8

 

 

 

 

 

 

 

5000

8,3

8,8

7,6

8,6

9,8

10,0

 

 

 

 

 

 

 

6000

11,6

12,6

13,4

13,7

13,8

12,9

 

 

 

 

 

 

 

7000

-22,1

-42,0

-48,9

-53,4

-55,3

-57,2

 

 

 

 

 

 

 

8000

-7,7

-13,6

-14,7

-7,8

-4,0

-2,4

 

 

 

 

 

 

 

Statsbudgetens

694,4

745,8

796,0

853,8

867,4

895,0

inkomster

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Procent av BNP

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Skatteinkomster

26,1

27,8

28,1

26,2

25,5

25,2

 

 

 

 

 

 

 

Övriga inkomster

0,8

0,1

0,0

2,2

1,9

1,7

 

 

 

 

 

 

 

Statsbudgetens

27,0

27,9

28,1

28,4

27,4

27,0

inkomster

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Differens mot 2006 års ekonomiska vårproposition i miljarder kronor

Skatteinkomster

0,0

-0,2

7,7

-14,8

-35,1

Skatteintäkter

-0,1

14,0

11,0

-30,0

-36,9

 

 

 

 

 

 

Periodiseringar

0,1

-14,2

-3,3

15,2

1,8

 

 

 

 

 

 

Övriga inkomster

0,0

0,2

-10,0

60,0

56,7

 

 

 

 

 

 

varav 2000

0,0

0,2

0,7

19,8

15,7

 

 

 

 

 

 

3000

0,0

0,0

-14,9

35,0

35,0

 

 

 

 

 

 

4000

0,0

0,0

0,0

0,0

0,0

 

 

 

 

 

 

5000

0,0

0,0

-0,2

-0,2

-0,1

 

 

 

 

 

 

6000

0,0

0,0

0,3

0,5

1,5

 

 

 

 

 

 

7000

0,0

0,0

0,8

0,6

0,3

 

 

 

 

 

 

8000

0,0

0,0

3,1

4,3

4,3

 

 

 

 

 

 

Statsbudgetens

0,0

0,0

-2,3

45,2

21,7

inkomster

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Anm.: Se kapitel 6, underrubrik 6.4.6 Övriga inkomster för en beskrivning av vad som redovisas på inkomsttyperna 2000–8000.

Statens skatteinkomster är statens skatteintäkter korrigerade för uppbörds- och betalningsför- skjutningar. Detta innebär att skatteinkomsterna

är kassamässiga, dvs. att de utgörs av betalnings- flöden som kan avse flera olika inkomstår

Skatteintäkterna beräknas 2006 öka med 3,0 procent. År 2007 beräknas de minska med 0,6 procent, i huvudsak beroende på de i denna proposition föreslagna regelförändringarna. Åren 2008 och 2009 ökar de åter, med 4,4 procent båda åren, vilket gör att skatteintäkterna sammantaget ökar med 88 miljarder kronor mellan 2005 och 2009. Periodiseringar av skatter ökar skatteinkomsterna med 12 respektive 9 miljarder kronor 2006 och 2007, men minskar dem med 5 respektive 11 miljarder kronor 2008 och 2009.

Övriga inkomster beräknas 2006 till 1 miljard kronor och ökar till 66 miljarder kronor 2007 och ligger kvar på en nivå runt 60 miljarder kronor 2008 och 2009. De högre inkomsterna förklaras främst av inkomster av försåld egen- dom motsvarande 50 miljarder kronor varje år 2007 och framåt. Sammantaget gör detta att statsbudgetens inkomster ökar med 149 miljarder kronor mellan 2005 och 2009, vilket motsvarar en årlig utvecklingstakt om 4,7 procent.

Inkomster av försåld egendom förklarar också varför statsbudgetens inkomster som andel av BNP sjunker med knappt en procentenhet medan skatteinkomsternas andel av BNP minskar med 2,6 procentenheter under prognos- perioden.

Jämfört med beräkningen i 2006 års ekono- miska vårproposition har statsbudgetens inkomster endast reviderats marginellt 2006 trots ökade skatteintäkter om 15 miljarder kronor. Den viktigaste förklaringen till detta är att försäljningsinkomsterna nu beräknas till 0,1 miljarder kronor jämfört med 15 miljarder kronor i vårpropositionen. År 2007 och 2008 har statbudgetens inkomster reviderats upp med 45 respektive 22 miljarder kronor. Detta förklaras dels av att inkomster av försåld egendom justerats upp från 15 till 50 miljarder kronor för dessa år, dels att inkomster av statens verksam- het 2007 och 2008 justerats upp med 20 respektive 16 miljarder kronor i huvudsak till följd av höjda egenavgifter för utgifterna i arbetslöshetsförsäkringen samt högre utdel- ningsinkomster. År 2007 påverkas inkomsterna även betydligt av uppbörds- och betalnings- förskjutningar.

120

Se kapitel 6 Inkomster, för en utförligare redovisning av utvecklingen av skatteintäkterna.

4.4.2Statsbudgetens utgifter

Statsbudgetens utgiftssida indelas i 27 utgiftsom- råden, minskning av anslagsbehållningarTF40FT, myn- digheters m.fl. in- och utlåning i Riksgälds- kontoret samt kassamässig korrigering (inklu- sive överföring från AP-fonden).

Statsbudgetens utgifter exklusive statsskulds- räntor beräknas öka med 59 miljarder kronor under perioden 2005–2009.

Utgifterna för statsskuldsräntor beräknas öka med 18 miljarder kronor mellan 2005 och 2006, vilket framför allt beror på högre valutaförluster samt förändringar i Riksgäldskontorets låne- planer. Mellan 2006-2009 förväntas utgifterna för statskuldsräntorna minska till cirka 42 mil- jarder kronor per år. Den lägre nivån förklaras främst av lägre kursförluster vid byten av obliga- tioner, lägre valutakursförluster samt att stats- budgetens saldo förväntas vara positivt under perioden.

De totala utgifterna, inklusive statsskulds- räntor, för statsbudgetens samtliga 27 utgifts- områden beräknas öka med 70 miljarder kronor mellan 2005 och 2009.

40 Inklusive posten Minskning av anslagsbehållningar.

T

PROP. 2006/07:1

Tabell 4.12 Statsbudgetens utgifter 2005–2009

Miljarder kronor och procent av BNP

 

 

 

Utfall

Prognos

 

 

 

 

 

 

2005

2006

2007

2008

2009

 

Utgifter exkl.

 

 

 

 

 

 

 

1

 

692,3

719,7

732,8

751,0

751,6

 

P

 

 

statsskuldsräntorP

 

 

Procent av BNP

 

25,9

25,4

24,4

23,7

22,6

 

Statsskuldsräntor

 

32,7

51,1

43,2

41,2

43,2

 

Procent av BNP

 

1,2

1,8

1,4

1,3

1,3

 

Statsbudgetens utgifter

 

725,0

770,8

776,0

792,1

794,8

 

Procent av BNP

 

27,1

27,2

25,8

25,0

23,9

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Ålderspensionssystemet

 

 

 

 

 

 

 

vid sidan av

 

 

 

 

 

 

 

statsbudgeten

 

172,0

179,5

189,4

202,4

216,5

 

Procent av BNP

 

6,4

6,3

6,3

6,4

6,5

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2

 

 

 

 

 

 

 

Takbegränsade utgifterP

P

864,3

899,2

922,2

953,4

968,1

 

 

 

Procent av BNP

 

32,3

31,8

30,7

30,1

29,2

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Budgeteringsmarginal

 

5,6

7,8

15,8

17,6

34,9

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Utgiftstak

 

870

907

938

971

1 003

 

 

 

 

 

 

 

 

1

 

 

 

 

 

 

 

P

P

 

 

 

 

 

 

 

Inklusive förbrukning av anslagsbehållningar och utnyttjande av anslagskredit.

2

 

 

 

 

 

 

 

P

P

 

 

 

 

 

 

 

Statsbudgetens utgifter (exklusive statsskuldsräntor) och ålderspensions-

 

systemet vid sidan av statsbudgeten.

Takbegränsade utgifter 2005–2009

De utgifter som omfattas av utgiftstaket för staten består dels av statsbudgetens utgifter exklusive statsskuldsräntor, dels av utgifter för ålderspensionssystemet vid sidan av

121

PROP. 2006/07:1

statsbudgeten. I tabell 4.12 redovisas de tak- begränsade utgifterna för perioden 2005–2009.

Ålderspensionssystemets utgifter beräknas öka med 45 miljarder kronor under perioden 2005–2009 till följd av ett ökat antal pensionärer med inkomstgrundad pension samt högre in- komstindex och medelersättning. Tillsammans med ökningen av statsbudgetens primära utgifter (59 miljarder kronor) beräknas de takbegränsade utgifterna därmed öka med 104 miljarder kronor under perioden 2005–2009. De takbegränsade utgifterna ökar i genomsnitt med 26 miljarder kronor per år under beräkningsperioden. I relation till BNP beräknas de takbegränsade utgifterna minska med 3,1 procentenheter under perioden.

I tabell 4.13 redovisas de huvudsakliga fakto- rerna bakom förändringen av de takbegränsade utgifterna.

Pris- och löneomräkning av anslag för förvalt- nings- och investeringsändamål ökar utgifterna med mellan 3 och 5 miljarder kronor per år. Omräkningen för ett visst år baseras på pris- och löneutvecklingen två år tidigare.

Övriga makroekonomiska förändringar ut- görs av makroekonomiska effekter på stats- budgetens utgifter, såsom effekter av högre pris- basbelopp, inkomstindex, timlön, brutto- nationalinkomst och förändrad arbetslöshet. De

takbegränsade utgifterna beräknas öka med i genomsnitt 9 miljarder kronor per år under perioden 2005–2009 till följd av makroekono- miska förändringar. En ökad bruttonational- inkomst medför att biståndsutgifterna beräknas öka med cirka 1,5 miljarder kronor per år under perioden. Vidare förklaras en stor del av ökningen av stigande medelersättningar i trans- fereringssystemen.

De reformer som föreslås eller aviseras ökar de takbegränsade utgifterna med 28 miljarder kronor under perioden 2005–2009. De enskilda reformernas och besparingarnas budgeteffekter redovisas i avsnitt 4.3.

Till följd av att en nedsättning av den svenska EU-avgiften förväntas återföras retroaktivt 2009 minskar de takbegränsade utgifterna med 10 miljarder kronor detta år.

Utgiftsförändringar under rubriken Övrigt förklaras till stor del av volymförändringar inom olika transfereringssystem, inte minst av ett ökande antal ålderspensionärer. Mellan 2007 och 2009 leder ett ökat antal ålderspensionärer till att de takbegränsade utgifterna ökar med omkring 9 miljarder kronor per år.

Tabell 4.13 Förändring av takbegränsade utgifter jämfört med föregående år

Miljarder kronor

 

Förändring

2006

2007

 

2008

2009

2005–2009

 

Utgiftstak

37

31

 

33

32

133

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Takbegränsade utgifter

35

21

 

31

17

104

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Förklaras av:

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Pris- och löneomräkning

3

3

 

4

5

14

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Övriga makroekonomiska förändringar

8

12

 

8

10

36

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1

 

2

 

 

 

 

 

P

26

32P

P

13

4

75

 

Anslagsökande reformerP

 

 

Anslagsminskande reformer

0

–31

 

–12

–4

–47

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Förändrad EU-avgift

2

1

 

3

–10

–4

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Övrigt (volymer, förändring av anslagsbehållningar, m.m.)

–3

5

 

16

12

30

 

 

 

 

 

 

 

Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan.

 

 

 

 

 

 

1.

 

 

 

 

 

 

 

P

P

 

 

 

 

 

 

 

Exklusive lånefinansierade investeringar.

 

 

 

 

 

 

2.

 

 

 

 

 

 

 

P

P

 

 

 

 

 

 

 

Inkluderar omvandlingen av sysselsättningsstöd till ett generellt statsbidrag från och med 2007 på 7,0 miljarder kronor. Inkluderar även överföringen av vissa

befintliga konverteringsstöd på energiområdet till budgetens utgiftssida på drygt 1 miljard kronor 2007 och 2008. Inkluderar en anslagsökning 2007 på 180 miljoner kronor som tidigare nettoredovisades. Inkluderar slutligen den anslagsökning som 2007 orsakas av en ökad omslutning i LSS-systemet.

122

4.4.3Statsbudgetens saldo, statens finansiella sparande och statsskulden

Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under 2007 ta upp lån enligt lagen (1988:1387) om statens upplåning och skuldförvaltning.

Beräkningen av myndigheters m.fl. in- och ut- låning i Riksgäldskontoret för 2007 enligt tabell 4.14 godkänns.

Beräkningen av den kassamässiga korri- geringen för 2007 enligt tabell 4.14 godkänns.

Statsbudgetens saldo

Enligt lagen (1996:1059) om statsbudgeten skall statsbudgeten omfatta alla inkomster och ut- gifter samt andra betalningar som påverkar statens lånebehov. Ett budgetunderskott innebär att ett lika stort lånebehov uppstår och att stats- skulden normalt sett ökar. På motsvarande sätt innebär ett budgetöverskott ett negativt låne- behov (positivt saldo) och normalt sett en minskning av statsskulden. Statsskuldens utveckling påverkas emellertid även av andra faktorer utöver budgetöverskott och underskott, till exempel valutakursförändringar och kort- fristiga placeringar.

För 2006 prognostiseras statsbudgetens saldo till -8 miljarder kronor (se tabell 4.14). Det är en försämring med 22 miljarder kronor jämfört med prognosen i 2006 års ekonomiska vårpro- position. Detta förklaras främst av att prognosen för Riksgäldskontorets (RGK) nettoutlåning reviderats upp kraftigt (25 miljarder kronor) till följd av att Premiepensionsmyndigheten (PPM) beslutat att tidigarelägga utbetalning av pensionsmedel från januari 2007 till december 2006 (se även Riksgäldskontorets nettoutlåning).

Därutöver har förändringar även skett på utgiftsområdesnivå och på statsbudgetens inkomstsida. De beloppsmässigt största ned- revideringarna jämfört med prognosen i vårpropositionen har skett på utgiftsområdena 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet, 8 Invandrare och flyktingar, 13 Arbetsmarknad, 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt 23 Jord-, skogsbruk, fiske med anslutande näringar. Den största utgiftsökningen jämfört med beräkningen i vårpropositionen

PROP. 2006/07:1

finns under utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m.

De största förändringarna på inkomstsidan för 2006 är att prognosen för såväl fysiska som juridiska personers inkomstskatt har ökat med 7 respektive 6 miljarder kronor samt att prognosen för försåld egendom minskat med 15 miljarder kronor i förhållande till vårpropositionen.

För 2007 beräknas ett budgetöverskott på 63 miljarder kronor, vilket är en ökning med 60 miljarder kronor jämfört med prognosen i vår- propositionen. Även för 2008 har prognosen för statsbudgetens saldo förstärkts och beräknas nu till 62 miljarder kronor. För 2009 prognostiseras ett budgetöverskott på 90 miljarder kronor. De relativt stora överskotten jämfört med prognosen i vårpropositionen förklaras till stor del av planerade utförsäljningar av statligt aktie- innehav. Prognosen avseende försäljnings- inkomster har höjts med 35 miljarder kronor per år under perioden 2007-2009 jämfört med före- gående prognos och beräknas till 50 miljarder kronor per år.

Utöver detta har utgifterna för 2007 reviderats ned med 15 miljarder kronor och inkomst- prognosen (utöver försäljningsinkomster) har ökat med 10 miljarder kronor för 2007. Av dessa är cirka 4,5 miljarder kronor hänförliga till att regeringen bemyndigas överta Venantius AB:s obligationslån och kompenseras med mot- svarande belopp från Venantius. Inkomsten redovisas på statsbudgetens inkomstsida (se nedan).

För 2008 har utgifterna reviderats ned med 16 miljarder kronor medan inkomster utöver försäljningsinkomster har minskat med 14 miljarder kronor. Prognosen för 2009 avseende utgiftssidan har reviderats ned med 28 miljarder kronor och inkomstsidan totalt har minskat med 3 miljarder kronor (prognosen för försäljnings- inkomster har ökat med 35 miljarder kronor och samtliga övriga prognoser på inkomstsidan har minskat med 38 miljarder kronor). Dessa förändringar beror främst på regeringens förslag och aviseringar i denna proposition.

Under 2007 bemyndigas regeringen att, som ett led i Venantius AB avveckling, ge RGK i uppdrag att överta gäldenärsansvaret för Venantius AB obligationslån jämte bolagets samtliga utestående åtagande på derivat- marknaden (utgiftsområde 2, avsnitt 15.6). Åtagandet uppgår till cirka 4,5 miljarder kronor. Det exakta beloppet kommer att motsvara

123

PROP. 2006/07:1

marknadsvärdet på åtagandet per dagen för övertagandet.

Övertagandet har inga nettoeffekter på stats- skulden. Skulden ökar med ett belopp motsvarande övertagandet och minskar sedan med samma belopp genom betalningen från Venantius AB. Övertagandet påverkar däremot statsbudgetens saldo positivt med cirka 4,5 miljarder kronor då betalningen från Venantius AB redovisas mot inkomsttitel på statsbudgeten.

På RGK:s garantireserv finns inbetalda garantiavgifter motsvarande cirka 550 miljoner kronor avseende Venantius garantier. Som en följd av övertagandet överförs detta belopp till statsbudgeten. Beloppet redovisas både på inkomsttitel och under Riksgäldskontorets nettoutlåning och påverkar därför inte stats- budgetens saldo (lånebehovet).

För att statsbudgetens saldo skall överens- stämma med statens lånebehov redovisas även RGK:s nettoutlåning och en kassamässig korri- gering på statsbudgeten.

Riksgäldskontorets nettoutlåning

RGK:s nettoutlåning utgörs av förändringen av kontorets ut- och inlåning till myndigheter, affärsverk, vissa statliga bolag och fonder. De största delposterna utgörs av förändringar av myndigheternas räntekontobehållningar, in- och utbetalningar av premiepensionsmedel samt Centrala studiestödsnämndens (CSN) netto- upplåning för finansiering av studielån.

Inbetalningar av premiepensionsmedel place- ras tillfälligt på ett konto i RGK fram till dess att de definitiva pensionsrätterna fastställts och läses in på pensionsspararnas konton hos PPM. Under perioden 2006-2009 beräknas de årliga inbetalningarna successivt öka från 27 till 32 miljarder kronor. Tidigare har processen för att fastställa pensionsrätterna och betala ut till pensionsspararnas konton tagit cirka två år, dvs. pensionsrätter (inklusive ränta) avseende inkomståret 2004 betalades ut från RGK till pensionsspararnas konton i januari 2006. Processen för detta kommer från och med i år ske snabbare och pensionsrätterna kommer att

betalas ut redan i december året efter det att pensionsrätten tjänats in. Pensionsrätter för två år kommer således att betalas ut till PPM under 2006 - en gång i januari (avseende 2004) och en gång i december (avseende 2005). Det innebär att belastningen på statsbudgeten 2006 jämfört med prognosen i 2006 års ekonomiska vår- proposition ökar med det belopp som betalas ut i december. Ingen motsvarande minskning sker under 2007 eftersom utbetalningen även då tidigareläggs från januari 2008 till december 2007.

RGK:s nettoutlåning till CSN beräknas uppgå till 6,3 miljarder kronor i år och 6,5-7,0 miljarder kronor årligen under perioden 2007-2009. Finansiering av infrastruktursatsningar kommer att innebära en nettoutlåning 2006 på cirka 5,4 miljarder kronor. För perioden 2007-2009 minskar utlåningen från 5,1 till 3,4 miljarder, vilket främst beror lägre utlåning till Banverket för Citytunneln. Utlåningen sker till Banverket, Botniabanan AB och Vägverket.

Kassamässig korrigering

En kassamässig korrigering kan uppstå om betal- ningen respektive anslagsavräkningen sker olika budgetår. Det kan också förekomma transak- tioner över statsverkets checkräkning som inte har sin motsvarighet på anslag eller inkomsttitlar eller vice versa.

För 2006 beräknas den kassamässiga korri- geringen uppgå till 1,1 miljarder kronor. Det förklaras av förskjutningar av EU-stöd inom jordbruksområdet.

Prognosen avseende den kassamässiga korrigeringen för åren framöver är behäftad med stor osäkerhet. För perioden 2007-2009 görs därför ingen prognos utan den kassamässiga korrigeringen antas uppgå till noll kronor.

124

PROP. 2006/07:1

Tabell 4.14 Statsbudgetens saldo 2005–2009

Miljarder kronor

 

 

 

 

2005

2006

2007

2008

2009