Budgetpropositionen för 2007 Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Hälsovård, sjukvård

9

och social omsorg

 

 

 

PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

Förslag till statsbudget för 2007

Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Innehållsförteckning

1TU

UT

FörslagTU

till riksdagsbeslutUT ....................................................................................

 

 

 

 

13

2TU

UT

Hälsovård,TU

sjukvård och social omsorgUT...............................................................

15

 

 

2TU

.1UT

OmfattningTU

UT............................................................................................

 

 

 

 

 

15

 

 

2TU

.2UT

UtgiftsutvecklingTU

UT

..................................................................................

 

 

15

 

 

2TU

.3UT

SkatteutgifterTU

UT.........................................................................................

 

 

 

 

16

3TU

UT

PolitikområdeTU

Hälso- och sjukvårdspolitikUT ........................................................

17

 

 

3TU

.1UT

OmfattningTU

UT............................................................................................

 

 

 

 

 

17

 

 

3TU

.2UT

UtgiftsutvecklingTU

UT

..................................................................................

 

 

19

 

 

3TU

.3UT

SkatteutgifterTU

UT.........................................................................................

 

 

 

 

20

 

 

3TU

.4UT

MålTU

UT

.........................................................................................................

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

20

 

 

3TU

.5UT

VerksamhetsområdeTU

Hälso- och sjukvårdUT...........................................

20

 

 

3TU

.5.1UT

InsatserTU

UT ..................................................................................................

 

 

 

 

 

 

 

 

20

 

 

3TU

.5.2UT

ResultatredovisningTU

UT ..............................................................................

 

27

 

 

3TU

.6UT

VerksamhetsområdeTU

TandvårdUT.............................................................

32

 

 

3TU

.6.1UT

InsatserTU

UT ..................................................................................................

 

 

 

 

 

 

 

 

32

 

 

3TU

.6.2UT

ResultatredovisningTU

UT ..............................................................................

 

33

 

 

3TU

.7UT

RevisionensTU

iakttagelserUT........................................................................

38

 

 

3TU

.8UT

PolitikensTU

inriktningUT .............................................................................

 

39

 

 

3TU

.9UT

BudgetförslagTU

UT ........................................................................................

 

 

 

 

41

 

 

3TU

.9.1UT

13:1TU

Tandvårdsförmåner m.m.UT .............................................................

41

 

 

3TU

.9.2UT

13:2TU

Bidrag för läkemedelsförmånernaUT ................................................

42

 

 

3TU

.9.3UT

13:3TU

Bidrag till hälso- och sjukvårdUT......................................................

42

 

 

3TU

.9.4UT

13:4TU

Statens beredning för medicinsk utvärderingUT..............................

44

 

 

3TU

.9.5UT

13:5TU

Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämndUT........................................

45

 

 

3TU

.9.6UT

13:6TU

SocialstyrelsenUT ...............................................................................

 

 

45

 

 

3TU

.9.7UT

13:7TU

LäkemedelsförmånsnämndenUT.......................................................

47

 

 

3TU

.9.8UT

13:8TU

Sjukvård i internationella förhållandenUT........................................

47

 

 

3TU

.9.9UT

13:9TU

Bidrag till psykiatriUT........................................................................

48

 

 

3TU

.10UT

ÖvrigTU

verksamhetUT..................................................................................

 

 

49

 

 

3TU

.10.1UT

LäkemedelsverketTU

UT..................................................................................

 

 

49

 

 

3TU

.10.2UT

ApoteketTU

ABUT

 

 

 

 

 

50

4TU

UT

PolitikområdeTU

FolkhälsaUT.......................................................................................

 

 

 

 

51

 

 

4TU

.1UT

OmfattningTU

UT............................................................................................

 

 

 

 

 

51

3

PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

4TU

.2UT

UtgiftsutvecklingTU

UT...................................................................................

 

52

 

4TU

.3UT

MålTU

UT ..........................................................................................................

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

52

 

4TU

.4UT

InsatserTU

UT

...................................................................................................

 

 

 

 

 

 

 

52

 

4TU

.4.1UT

InsatserTU

 

inom politikområdetUT ...............................................................

52

 

4TU

.4.2UT

InsatserTU

 

utanför politikområdetUT............................................................

56

 

4TU

.5UT

ResultatredovisningTU

UT ...............................................................................

56

 

4TU

.5.1UT

FolkhälsansTU

utvecklingUT ..........................................................................

56

 

4TU

.5.2UT

AlkoholTU

UT...................................................................................................

 

 

 

 

 

 

 

57

 

4TU

.5.2.1UT

MålTU

UT ..........................................................................................................

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

57

 

4TU

.5.2.2UT

ResultatTU

UT...................................................................................................

 

 

 

 

 

 

 

58

 

4TU

.5.2.3UT

AnalysTU

och slutsatserUT .............................................................................

59

 

4TU

.5.3UT

NarkotikaTU

UT ...............................................................................................

 

 

 

 

 

 

59

 

4TU

.5.3.1UT

MålTU

UT ..........................................................................................................

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

59

 

4TU

.5.3.2UT

ResultatTU

UT...................................................................................................

 

 

 

 

 

 

 

59

 

4TU

.5.3.3UT

AnalysTU

och slutsatserUT .............................................................................

60

 

4TU

.5.4UT

TobakU

UT......................................................................................................

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

60

 

4TU

.5.4.1UT

MålTU

UT ..........................................................................................................

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

60

 

4TU

.5.4.2UT

ResultatTU

UT...................................................................................................

 

 

 

 

 

 

 

60

 

4TU

.5.4.3UT

AnalysTU

och slutsatserUT .............................................................................

61

 

4TU

.5.5UT

SmittskyddTU

och hälsoskyddUT ..................................................................

61

 

4TU

.5.5.1UT

MålTU

UT ..........................................................................................................

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

61

 

4TU

.5.5.2UT

ResultatTU

UT...................................................................................................

 

 

 

 

 

 

 

61

 

4TU

.5.5.3UT

AnalysTU

och slutsatserUT .............................................................................

63

 

4TU

.5.6UT

SpelberoendeTU

UT ..........................................................................................

 

 

 

 

63

 

4TU

.5.6.1UT

MålTU

UT ..........................................................................................................

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

63

 

4TU

.5.6.2UT

ResultatTU

UT...................................................................................................

 

 

 

 

 

 

 

63

 

4TU

.5.6.3UT

AnalysTU

och slutsatserUT .............................................................................

63

 

4TU

.6UT

RevisionensTU

iakttagelserUT ........................................................................

64

 

4TU

.7UT

PolitikensTU

inriktningUT..............................................................................

65

 

4TU

.8UT

BudgetförslagTU

UT .........................................................................................

 

 

 

67

 

4TU

.8.1UT

14:1TU

Insatser mot hiv/aids och andra smittsamma sjukdomarUT............

67

 

4TU

.8.2UT

14:2TU

Bidrag till WHOUT ............................................................................

67

 

4TU

.8.3UT

14:3TU

Bidrag till Nordiska högskolan för folkhälsovetenskapUT..............

68

 

4TU

.8.4UT

14:4TU

Statens folkhälsoinstitutUT................................................................

69

 

4TU

.8.5UT

14:5TU

SmittskyddsinstitutetUT ....................................................................

70

 

4TU

.8.6UT

14:6TU

Institutet för psykosocial medicinUT................................................

71

 

4TU

.8.7UT

14:7TU

Folkhälsopolitiska åtgärderUT...........................................................

72

 

4TU

.8.8UT

14:8TU

Alkohol- och narkotikapolitiska åtgärderUT....................................

72

 

4TU

.8.9UT

14:9TU

Alkohol- och läkemedelssortimentsnämndenUT .............................

73

 

4TU

.9UT

ÖvrigTU

verksamhetUT ..................................................................................

 

73

 

4TU

.9.1UT

SystembolagetTU

ABUT .................................................................................

 

73

5TU UT

PolitikområdeTU

BarnpolitikUT ....................................................................................

 

 

75

 

5TU

.1UT

OmfattningTU

UT ............................................................................................

 

 

 

 

 

75

 

5TU

.2UT

UtgiftsutvecklingTU

UT...................................................................................

 

75

 

5TU

.3UT

MålTU

UT ..........................................................................................................

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

76

 

5TU

.4UT

InsatserTU

UT

...................................................................................................

 

 

 

 

 

 

 

76

 

5TU

.4.1UT

InsatserTU

 

inom politikområdetUT ...............................................................

76

 

5TU

.4.2UT

InsatserTU

 

utanför politikområdetUT............................................................

77

 

5TU

.5UT

ResultatredovisningTU

UT ...............................................................................

77

 

5TU

.5.1UT

MålTU

UT ..........................................................................................................

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

77

4

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

 

 

5TU

.5.2UT

ResultatTU

UT ..................................................................................................

 

 

 

 

 

78

 

 

5TU

.5.3UT

AnalysTU

och slutsatserUT ............................................................................

79

 

 

5TU

.6UT

RevisionensTU

iakttagelserUT........................................................................

80

 

 

5TU

.7UT

PolitikensTU

inriktningUT .............................................................................

80

 

 

5TU

.8UT

BudgetförslagTU

UT ........................................................................................

 

 

80

 

 

5TU

.8.1UT

15:1TU

Barnombudsmannen UT .....................................................................

80

 

 

5TU

.8.2UT

15:2TU

Myndigheten för internationella adoptionsfrågor UT ......................

81

 

 

5TU

.8.3UT

15:3TU

Insatser för att förverkliga FN:s konvention om barnets

 

 

 

 

 

rättigheter i SverigeUT ...............................................................................

 

82

6TU

UT

PolitikområdeTU

HandikappolitikUT...........................................................................

85

 

 

6TU

.1UT

OmfattningTU

UT............................................................................................

 

 

 

85

 

 

6TU

.2UT

UtgiftsutvecklingTU

UT ..................................................................................

 

85

 

 

6TU

.3UT

MålTU

UT

 

 

 

 

 

 

86

 

 

6TU

.4UT

InsatserTU

..................................................................................................

 

 

 

 

 

86

 

 

6TU

.4.1UT

InsatserTU

inom politikområdetUT...............................................................

86

 

 

6TU

.4.2UT

InsatserTU

utanför politikområdetUT ...........................................................

91

 

 

6TU

.5UT

ResultatredovisningTU

UT ..............................................................................

93

 

 

6TU

.5.1UT

MålTU

UT .........................................................................................................

 

 

 

 

 

 

93

 

 

6TU

.5.2UT

ResultatTU ..................................................................................................

UT

 

 

 

 

 

93

 

 

6TU

.5.3UT

AnalysTU ..........................................................................

och slutsatserUT

101

 

 

6TU

.6UT

RevisionensTU ......................................................................

iakttagelserUT

101

 

 

6TU

.7UT

PolitikensTU ...........................................................................

inriktningUT

102

 

 

6TU

.8UT

BudgetförslagTU ......................................................................................

UT

 

 

102

 

 

6TU

.8.1UT

16:1TU ........................................................................

Personligt ombud UT

102

 

 

6TU

.8.2UT

16:2TU ................................

Vissa statsbidrag inom handikappområdet UT

103

 

 

6TU

.8.3UT

16:3TU .....................................

Statsbidrag till särskilt utbildningsstöd UT

103

 

 

6TU

.8.4UT

16:4TU

Bidrag till viss verksamhet för personer med funktionshinder UT 104

 

 

6TU

.8.5UT

16:5TU ...........................................

Bidrag till handikapporganisationer UT

105

 

 

6TU

.8.6UT

16:6TU .............

Bidrag till utrustning för elektronisk kommunikation UT

106

 

 

6TU

.8.7UT

16:7TU ................................

Bilstöd till personer med funktionshinder UT

106

 

 

6TU

.8.8UT

16:8TU ...................................

Kostnader för statlig assistansersättning UT

107

 

 

6TU

.8.9UT

16:9TU .......................

Myndigheten för handikappolitisk samordning UT

108

 

 

6TU

.8.10UT

16:10TU ......................................................

HandikappombudsmannenUT

109

7TU

UT

PolitikområdeTU ................................................................................

ÄldrepolitikUT

 

111

 

 

7TU

.1UT

OmfattningTU ..........................................................................................

UT

 

 

 

111

 

 

7TU

.2UT

UtgiftsutvecklingTU ................................................................................

UT

 

111

 

 

7TU

.3UT

MålTU

UT .......................................................................................................

 

 

 

 

 

 

112

 

 

7TU

.4UT

InsatserTU ................................................................................................

 

 

 

 

 

 

112

 

 

7TU

.4.1UT

InsatserTU .............................................................

inom politikområdetUT

112

 

 

7TU

.4.2UT

InsatserTU .........................................................

utanför politikområdetUT

113

 

 

7TU

.5UT

ResultatredovisningTU ............................................................................

UT

114

 

 

7TU

.5.1UT

MålTU

UT .......................................................................................................

 

 

 

 

 

 

114

 

 

7TU

.5.2UT

ResultatTU ................................................................................................

UT

 

 

 

 

 

114

 

 

7TU

.5.3UT

AnalysTU ..........................................................................

och slutsatserUT

117

 

 

7TU

.6UT

PolitikensTU ...........................................................................

inriktningUT

118

 

 

7TU

.7UT

BudgetförslagTU ......................................................................................

UT

 

 

120

 

 

7TU

.7.1UT

17:1TU ...................

Stimulansbidrag och åtgärder inom äldrepolitiken UT

120

8TU

UT

PolitikområdeTU ......................................................................

SocialtjänstpolitikUT

123

 

 

8TU

.1UT

OmfattningTU ..........................................................................................

UT

 

 

 

123

5

PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

8TU

.2UT

UtgiftsutvecklingTU

UT.................................................................................

 

123

 

8TU

.3UT

MålTU

UT ........................................................................................................

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

124

 

8TU

.3.1UT

MålTU

 

och villkorUT .....................................................................................

 

 

124

 

8TU

.4UT

InsatserTU

UT

.................................................................................................

 

 

 

 

 

124

 

8TU

.4.1UT

InsatserTU

 

inom politikområdetUT .............................................................

124

 

8TU

.4.2UT

InsatserTU

 

utanför politikområdetUT..........................................................

128

 

8TU

.5UT

ResultatredovisningTU

UT .............................................................................

128

 

8TU

.5.1UT

MålTU

UT ........................................................................................................

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

128

 

8TU

.5.2UT

ResultatTU

UT.................................................................................................

 

 

 

 

 

129

 

8TU

.5.3UT

AnalysTU

och slutsatserUT ...........................................................................

133

 

8TU

.6UT

PolitikensTU

inriktningUT............................................................................

134

 

8TU

.7UT

RevisionensTU

iakttagelserUT ......................................................................

135

 

8TU

.8UT

BudgetförslagTU

UT .......................................................................................

 

 

135

 

8TU

.8.1UT

18:1TU

Bidrag till utveckling av socialt arbete m.m.UT ..............................

135

 

8TU

.8.2UT

18:2TU

Statens institutionsstyrelseUT .........................................................

136

 

8TU

.8.3UT

18:3TU

Utvecklingsmedel till åtgärder för hemlösaUT ...............................

137

9TU UT

PolitikområdeTU

Forskningspolitik under utgiftsområde 16 Utbildning och

 

 

universitetsforskningUT

..........................................................................................

 

 

 

139

 

9TU

.1UT

BudgetförslagTU

UT .......................................................................................

 

 

139

 

9TU

.1.1UT

26:1TU

Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap: Förvaltning139UT

 

9TU

.1.2UT

26:2TU

Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap: ForskningUT 140

6

PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

Tabellförteckning

Anslagsbelopp ...................................................................................................................

14

2.1 Utgiftsutveckling inom utgiftsområdet..............................................................

15

2.2Härledning av ramnivån 2007–2009. Utgiftsområde 9 Hälsovård,

sjukvård och social omsorg..................................................................................

16

2.3Ramnivå 2007 realekonomiskt fördelade. Utgiftsområde 9 Hälsovård,

sjukvård och social omsorg..................................................................................

16

2.4 Skatteutgifter ........................................................................................................

16

3.1Hälso- och sjukvårdens kostnader, inkl moms. Andel av BNP, exklusive

 

respektive inklusive kommunernas äldresjukvård..............................................

17

3.2

Detaljredovisning av Hälso- och sjukvårdens kostnader, 2004.........................

18

3.3

Utgiftsutveckling inom politikområdet..............................................................

19

3.4

Skatteutgifter inom politikområdet Hälso- och sjukvårdspolitik, netto..........

20

3.5Kostnader för läkemedel i relation till de totala kostnaderna för hälso-

 

och sjukvård samt patienternas egenavgiftsandel, 2001–2005 (inkl moms).....

30

3.6

Andel personer som har egna tänder eller löständer..........................................

34

3.7

Tandvårdskostnader de senaste 12 månaderna....................................................

35

3.8Senaste besök hos tandläkare eller tandhygienist 2004 uppdelat på kön

 

och ålder................................................................................................................

36

3.9

Tandvårdens totala kostnader, 1999–2004 ..........................................................

37

3.10

Anslagsutveckling 13:1 Tandvårdsförmåner m.m...............................................

41

3.11

Härledning av anslagsnivån 2007–2009, för 13:1 Tandvårdsförmåner m.m......

41

3.12

Anslagsutveckling 13:2 Bidrag för läkemedelsförmånerna................................

42

313

Härledning av anslagsnivån 2007–2009, för 13:2 Bidrag för

 

 

läkemedelsförmånerna .........................................................................................

42

3.14

Anslagsutveckling 13:3 Bidrag till hälso- och sjukvård......................................

42

3.15

Härledning av anslagsnivån 2007–2009, för 13:3 Bidrag till hälso-

 

 

och sjukvård..........................................................................................................

44

3.16

Anslagsutveckling 13:4 Statens beredning för medicinskt utvärdering............

44

3.17

Härledning av anslagsnivån 2007–2009, för 13:4 Statens beredning för

 

 

medicinsk utvärdering..........................................................................................

44

3.18

Anslagsutveckling 13:5 Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd........................

45

3.19

Härledning av anslagsnivån 2007–2009, för 13:5 Hälso- och sjukvårdens

 

 

ansvarsnämnd........................................................................................................

45

3.20

Anslagsutveckling 13:6 Socialstyrelsen...............................................................

45

3.21

Offentligrättslig verksamhet ...............................................................................

46

3.22

Uppdragsverksamhet ...........................................................................................

46

3.23

Härledning av anslagsnivån 2007–2009, för 13:6 Socialstyrelsen......................

47

3.24

Anslagsutveckling 13:7 Läkemedelsförmånsnämnden.......................................

47

3.25

Härledning av anslagsnivån 2007–2009, för 13:7

 

 

Läkemedelsförmånsnämnden ..............................................................................

47

3.26

Anslagsutveckling 13:8 Sjukvård i internationella förhållanden........................

47

7

PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

 

3.27

Härledning av anslagsnivån 2007–2009, för 13:8 Sjukvård i internationella

 

 

förhållanden...........................................................................................................

48

3.28

Anslagsutveckling 13:9 Bidrag till psykiatri........................................................

48

3.29

Härledning av anslagsnivån 2007–2009, för 13:9 Bidrag till psykiatri ...............

49

3.30

Offentligrättslig verksamhet ................................................................................

49

3.31

Ekonomisk översikt för Apoteket AB ................................................................

50

4.1

Utgiftsutveckling inom politikområdet ..............................................................

52

5.2Anslagsutveckling 14:1 Insatser mot hiv/aids och andra smittsamma

sjukdomar ..............................................................................................................

67

4.3Härledning av anslagsnivån 2007–2009, för 14.1 Insatser mot hiv/aids

 

och andra smittsamma sjukdomar .......................................................................

67

4.4

Anslagsutveckling 14:2 Bidrag till WHO............................................................

67

4.5

Härledning av anslagsnivån 2007–2009, för 14:2 Bidrag till WHO...................

68

4.6Anslagsutveckling 14:3 Bidrag till Nordiska högskolan för

folkhälsovetenskap................................................................................................

68

4.7Härledning av anslagsnivån 2007–2009, för 14:3 Bidrag till *

 

Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap.......................................................

68

4.8

Anslagsutveckling 14:4 Statens folkhälsoinstitut ...............................................

69

4.9

Offentligrättslig verksamhet ................................................................................

69

4.10

Särskilt bemyndigande om ekonomiska åtaganden ............................................

69

4.11

Härledning av anslagsnivån 2007–2009, för 14:4 Statens folkhälsoinstitut ......

70

4.12

Anslagsutveckling 14:5 Smittskyddsinstitutet....................................................

70

4.13

Uppdragsverksamhet ............................................................................................

70

4.14

Härledning av anslagsnivån 2007–2009, för 14:5 Smittskyddsinstitutet...........

71

4.15

Anslagsutveckling 14:6 Institutet för psykosocial medicin ...............................

71

4.16

Härledning av anslagsnivån 2007–2009, för 14:6 Institutet för

 

 

psykosocial medicin..............................................................................................

71

4.17

Anslagsutveckling 14:7 Folkhälsopolitiska åtgärder...........................................

72

4.18

Härledning av anslagsnivån 2007–2009, för 14:7 Folkhälsopolitiska

 

 

åtgärder ..................................................................................................................

72

4.19

Anslagsutveckling 14:8 Alkohol- och narkotikapolitiska åtgärder....................

72

4.20

Härledning av anslagsnivån 2007–2009, för 14:8 Alkohol- och

 

 

narkotikapolitiska åtgärder...................................................................................

72

4.21

Anslagsutveckling 14:9 Alkohol- och läkemedelssortimentsnämnden.............

73

4.22

Härledning av anslagsnivån 2007–2009, för 14:9 Alkohol- och

 

 

läkemedelssortimentsnämnden............................................................................

73

4.23

Ekonomisk översikt för koncernen de senaste fem åren....................................

74

5.1

Utgiftsutveckling inom politikområdet ..............................................................

75

5.2

Anslagsutveckling 15:1 Barnombudsmannen .....................................................

80

5.3

Uppdragsverksamhet ............................................................................................

81

5.4

Härledning av anslagsnivån 2007–2009, för 15:1 Barnombudsmannen ............

81

5.5

Anslagsutveckling 15:2 Myndigheten för internationella adoptionsfrågor.......

81

5.6Härledning av anslagsnivån 2007–2009, för 15:2 Myndigheten för

internationella adoptionsfrågor............................................................................

82

5.7Anslagsutveckling 15:3 Insatser för att förverkliga FN:s konvention om

barnets rättigheter i Sverige..................................................................................

82

5.8Härledning av anslagsnivån 2007–2009, för 15:3 Insatser för att förverkliga

FN:s konvention om barnets rättigheter i Sverige..............................................

83

6.1 Utgiftsutveckling inom politikområdet ..............................................................

86

8

PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

6.2Kostnader för kommunala insatser, antal med LSS-insatser och andel kvinnor och män som har insatser samt kommunala LSS-insatser

totalt och fördelade på kvinnor och män............................................................

94

6.3 Antal kommunala LSS-insatser fördelade per insats..........................................

95

6.5Kostnader för assistansersättning, antal personer som har assistans och

andel kvinnor och män som har assistans samt beviljade timmar per vecka..... 96

6.4Andel som uppger att assistansanordnaren kan erbjuda den personliga assistans

som den assistansberättigade vill ha (procent)...................................................

97

6.6 Utveckling av personliga ombud (PO)...............................................................

97

6.7Antal som har bilstöd, fördelning av bilstöd mellan kvinnor och män samt

fördelning av bilstöd mellan olika grupper .........................................................

98

6.8Kostnader för särskilt utbildningsstöd fördelat på olika

utbildningsformer.................................................................................................

99

6.9Antal elever med särskilt utbildningsstöd fördelat på olika

 

utbildningsformer.................................................................................................

99

6.10

Anslagsutveckling 16:1 Personligt ombud........................................................

102

6.11

Härledning av anslagsnivån 2007–2009, för 16:1 Personligt ombud...............

103

6.12

Anslagsutveckling 16:2 Vissa statsbidrag inom handikappområdet................

103

6.13

Härledning av anslagsnivån 2007–2009, för 16:2 Vissa statsbidrag inom

 

 

handikappområdet..............................................................................................

103

6.14

Anslagsutveckling 16:3 Statsbidrag till särskilt utbildningsstöd .....................

103

6.15

Särskilt bemyndigande om ekonomiska åtaganden..........................................

104

6.16

Härledning av anslagsnivån 2007–2009, för 16:3 Statsbidrag till särskilt

 

 

utbildningsstöd...................................................................................................

104

6.17

Anslagsutveckling 16:4 Bidrag till viss verksamhet för personer med

 

 

funktionshinder..................................................................................................

104

6.18

Härledning av anslagsnivån 2007–2009, för 16:4 Bidrag till viss verksamhet för

 

personer med funktionshinder ..........................................................................

105

6.19

Anslagsutveckling 16:5 Bidrag till handikapporganisationer...........................

105

6.20

Härledning av anslagsnivån 2007–2009, för 16:5 Bidrag till

 

 

handikapporganisationer....................................................................................

106

6.21

Anslagsutveckling 16:6 Bidrag till utrustning för elektronisk

 

 

kommunikation ..................................................................................................

106

6.22

Härledning av anslagsnivån 2007–2009, för 16:6 Bidrag till utrustning

 

 

för elektronisk kommunikation ........................................................................

106

6.23

Anslagsutveckling 16:7 Bilstöd till personer med funktionshinder................

106

6.24

Härledning av anslagsnivån 2007–2009, för 16:7 Bilstöd till personer med

 

 

funktionshinder..................................................................................................

107

6.25

Anslagsutveckling 16:8 Kostnader för statlig assistansersättning...................

107

6.26

Härledning av anslagsnivån 2007–2009, för 16:8 Kostnader för statlig

 

 

assistansersättning ..............................................................................................

108

6.27

Anslagsutveckling 16:9 Myndigheten för handikappolitisk samordning .......

108

6.28

Härledning av anslagsnivån 2007–2009, för 16:9 Myndigheten för

 

 

handikappolitisk samordning ............................................................................

108

6.29

Anslagsutveckling 16:10 Handikappombudsmannen......................................

109

6.30

Härledning av anslagsnivån 2007–2009, för

 

 

16:10 Handikappombudsmannen......................................................................

109

7.1

Utgiftsutveckling inom politikområdet............................................................

111

7.2Antal kvinnor och män i ordinärt eller särskilt boende, 65 år och ålder,

samt i procent av befolkningen..........................................................................

114

7.3 Anslagsutveckling 17:1 Stimulansbidrag och åtgärder inom äldrepolitiken...

120

9

PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

 

7.4 Särskilt bemyndigande om ekonomiska åtaganden ..........................................

120

7.5Härledning av anslagsnivån 2007–2009, för 17:1 Stimulansbidrag och

 

åtgärder inom äldrepolitiken ..............................................................................

121

8.1

Utgiftsutveckling inom politikområdet ............................................................

123

8.2

Ungdomsvård......................................................................................................

127

8.3

Sluten ungdomsvård ...........................................................................................

127

8.4

Missbrukarvård....................................................................................................

128

8.5

Biståndshushåll fördelade efter hushållens sammansättning 2005...................

130

8.6

Antalet kvinnor och män med insatser den 1 november 2005.........................

132

8.7

Anslagsutveckling 18:1 Bidrag till utveckling av socialt arbete m.m...............

135

8.8Härledning av anslagsnivån 2007–2009, för 18:1 Bidrag till utveckling

 

av socialt arbete m.m...........................................................................................

135

8.9

Anslagsutveckling 18:2 Statens institutionsstyrelse .........................................

136

8.10

Offentligrättslig verksamhet ..............................................................................

136

8.11

Uppdragsverksamhet ..........................................................................................

136

8.12

Särskilt bemyndigande om ekonomiska åtaganden ..........................................

136

8.13

Härledning av anslagsnivån 2007–2009, för

 

 

18:2 Statens institutionsstyrelse.........................................................................

137

8.14

Anslagsutveckling 18:3 Utvecklingsmedel till åtgärder för hemlösa...............

137

8.15

Härledning av anslagsnivån 2007–2009, för 18:3 Utvecklingsmedel till

 

 

åtgärder för hemlösa ...........................................................................................

137

9.1Anslagsutveckling 26:1 Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap:

Förvaltning ..........................................................................................................

139

9.2Härledning av anslagsnivån 2007–2009, för 26:1 Forskningsrådet för

arbetsliv och socialvetenskap: Förvaltning........................................................

139

9.3Anslagsutveckling 26:2 Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap:

Forskning.............................................................................................................

140

9.4 Särskilt bemyndigande om ekonomiska åtaganden ..........................................

140

9.5Härledning av anslagsnivån 2007–2009, för 26:2 Forskningsrådet för

arbetsliv och socialvetenskap: Forskning ..........................................................

141

10

PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

Diagramförteckning

3.1Sjukvårdshuvudmännens nettokostnader för hälso- och sjukvård 2005,

procentuellt fördelade på verksamhetsområde...................................................

18

3.2Landstingens inkomster år 2005, exklusive försäljning till landsting,

procentuellt fördelade efter inkomstlag..............................................................

19

3.3Utveckling av kostnaderna för läkemedelsförmånerna 1991-2005

 

(exklusive moms) .................................................................................................

30

3.4

Andelen kariesfria barn (%) ................................................................................

33

4.1

Medellivslängd 1983–2005 ...................................................................................

57

4.2Andel personer 16–84 år som rapporterat att de har dålig eller

mycket dålig hälsa 2005........................................................................................

57

4.3Skattning av den totala alkoholkonsumtionen 2000-2005, per

invånare 15 år och äldre........................................................................................

58

4.4Alkoholkonsumtionen 1995, 1996, 1998 och 2000–2005: totalt och per alkoholdryck, registrerad plus skattningar av oregistrerad

alkoholkonsumtion ..............................................................................................

58

4.5 Antal alkoholrelaterade dödsfall 1993–2003.......................................................

59

4.6Andel elever i årskurs 9 samt andel mönstrande som uppgett att de

 

någon gång använt narkotika 1997–2005............................................................

60

4.7

Andel dagligrökare fördelat på kön och ålder 1992–2005 .................................

60

4.8

Antal fall av hiv-infektion som anmälts 1997–2005 ..........................................

62

4.9

Antal fall av klamydiainfektion som anmälts 1997–2005...................................

62

4.10

Antal fall av infektion med meticillinresistenta gula stafylokocker som

 

 

anmälts 2000–2005 ..............................................................................................

62

6.1

Kostnader för och antal beviljade bilstöd under perioden 1996– 2005.............

98

8.1

Ekonomiskt bistånd ...........................................................................................

129

8.2

Antal biståndsmottagare efter hushållens sammansättning.............................

129

11

PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

1 Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

1.bemyndigar regeringen att under 2007 för ramanslaget 14:4 Statens folkhälsoinstitut ingå ekonomiska förpliktelser avseende beställarstyrda forskningsprojekt som in-

klusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 10 000 000 kronor efter 2007 (avsnitt 4.8.4),

2.bemyndigar regeringen att under 2007 för ramanslaget 16:3 Statsbidrag till särskilt utbildningsstöd ingå ekonomiska förplik- telser som inklusive tidigare gjorda åtagan- den medför behov av framtida anslag på högst 83 000 000 kronor efter 2007 (avsnitt 6.8.3),

3.bemyndigar regeringen att under 2007 för ramanslaget 17:1 Stimulansbidrag och åtgärder inom äldrepolitiken ingå ekono- miska förpliktelser som inklusive tidigare gjorde åtaganden medför behov av framtida

anslag på högst 30 000 000 kronor efter 2007 (avsnitt 7.7.1),

4.bemyndigar regeringen att under 2007 för ramanslaget 18:2 Statens institutionsstyrelse ingå ekonomiska förpliktelser som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 5 000 000 kronor efter 2007 (avsnitt 8.8.2),

5.bemyndigar regeringen att under 2007 för ramanslaget 26:2 Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap: Forskning besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 662 000 000 kronor efter 2007 (avsnitt 9.1.2),

6.för budgetåret 2007 anvisar anslagen under utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg enligt följande uppställning:

13

PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

Anslagsbelopp

Tusental kronor

Anslag

 

Anslagstyp

 

 

 

 

 

13:1

Tandvårdsförmåner m.m.

ramanslag

3 233 000

 

 

 

 

13:2

Bidrag för läkemedelsförmånerna

ramanslag

21 367 000

 

 

 

 

13:3

Bidrag till hälso- och sjukvård

ramanslag

399 103

 

 

 

 

13:4

Statens beredning för medicinsk utvärdering

ramanslag

40 695

 

 

 

 

13:5

Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd

ramanslag

29 099

 

 

 

 

13:6

Socialstyrelsen

ramanslag

537 989

13:7

Läkemedelsförmånsnämnden

ramanslag

58 626

 

 

 

 

13:8

Sjukvård i internationella förhållanden

ramanslag

368 023

 

 

 

 

13:9

Bidrag till psykiatri

ramanslag

500 000

 

 

 

 

14:1

Insatser mot hiv/aids och andra smittsamma sjukdomar

ramanslag

151 937

 

 

 

 

14:2

Bidrag till WHO

ramanslag

35 165

 

 

 

 

14:3

Bidrag till Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap

ramanslag

18 288

14:4

Statens folkhälsoinstitut

ramanslag

126 350

 

 

 

 

14:5

Smittskyddsinstitutet

ramanslag

184 849

 

 

 

 

14:6

Institutet för psykosocial medicin

ramanslag

15 471

 

 

 

 

14:7

Folkhälsopolitiska åtgärder

ramanslag

111 585

 

 

 

 

14:8

Alkohol- och narkotikapolitiska åtgärder

ramanslag

248 155

 

 

 

 

14:9

Alkohol- och läkemedelssortimentsnämnden

ramanslag

212

15:1

Barnombudsmannen

ramanslag

17 184

 

 

 

 

15:2

Myndigheten för internationella adoptionsfrågor

ramanslag

11 473

 

 

 

 

15:3

Insatser för att förverkliga FN:s konvention om barnets

 

 

 

rättigheter i Sverige

ramanslag

7 461

 

 

 

 

16:1

Personligt ombud

ramanslag

109 460

16:2

Vissa statsbidrag inom handikappområdet

ramanslag

273 350

 

 

 

 

16:3

Statsbidrag till särskilt utbildningsstöd

ramanslag

177 399

 

 

 

 

16:4

Bidrag till viss verksamhet för personer med funktionshinder

ramanslag

79 900

 

 

 

 

16:5

Bidrag till handikapporganisationer

ramanslag

163 660

 

 

 

 

16:6

Bidrag till utrustning för elektronisk kommunikation

ramanslag

23 286

 

 

 

 

16:7

Bilstöd till personer med funktionshinder

ramanslag

256 000

16:8

Kostnader för statlig assistansersättning

ramanslag

14 450 000

 

 

 

 

16:9

Myndigheten för handikappolitisk samordning

ramanslag

19 119

 

 

 

 

16:10

Handikappombudsmannen

ramanslag

11 993

 

 

 

 

17:1

Stimulansbidrag och åtgärder inom äldrepolitiken

ramanslag

2 117 137

 

 

 

 

18:1

Bidrag till utveckling av socialt arbete m.m.

ramanslag

613 476

 

 

 

 

18:2

Statens institutionsstyrelse

ramanslag

773 559

18:3

Utvecklingsmedel till åtgärder för hemlösa

ramanslag

32 940

 

 

 

 

26:1

Forskningsrådet för arbetslivet och socialvetenskap: Förvaltning

ramanslag

23 529

 

 

 

 

26:2

Forskningsrådet för arbetslivet och socialvetenskap: Forskning

ramanslag

318 966

 

 

 

 

Summa

 

 

46 905 439

 

 

 

 

14

PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

2 Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Det budgetförslag för 2007 som nu lämnas till riksdagen har utformats under den korta tid som enligt riksdagsordningen står till en ny regerings förfogande. Det har inneburit att en fullständig omarbetning av samtliga delar av budgeten i enlighet med regeringens politik inte har varit möjlig. Regeringen kan därför på tilläggsbudget behöva återkomma till riksdagen med ytterligare förslag som påverkar budgetåret 2007.

2.1Omfattning

Utgiftsområdet omfattar politikområdena Hälso- och sjukvårdspolitik, Folkhälsopolitik, Barnpolitik, Handikappolitik, Äldrepolitik och Socialtjänstpolitik. Utgiftsområdet omfattar även anslagen Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap: Forskning och Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap: Förvaltning, vilka ingår i politikområdet Forskningspolitik inom utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning.

2.2

Utgiftsutveckling

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Tabell 2.1 Utgiftsutveckling inom utgiftsområdet

 

 

 

 

 

 

 

Miljoner kronor

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Utfall

Budget

 

Prognos

Förslag

Beräknat

Beräknat

 

 

 

1

 

 

 

 

 

 

 

2005

2006 P

P

2006

2007

2008

2009

 

 

 

Politikområde Hälso- och sjukvårdspolitik

23 882

25 081

 

25 196

26 534

29 539

29 331

 

 

 

 

 

 

 

 

Politikområde Folkhälsa

755

1 095

 

991

892

714

712

 

 

 

 

 

 

 

 

Politikområde Barnpolitik

33

38

 

38

36

37

37

 

 

 

 

 

 

 

 

Politikområde Handikappolitik

12 525

14 042

 

13 886

15 564

17 228

18 856

 

 

 

 

 

 

 

 

Politikområde Äldrepolitik

51

772

 

759

2 117

2 379

2 079

 

 

 

 

 

 

 

 

Politikområde Socialtjänstpolitik

920

1 200

 

1 206

1 420

1 080

969

 

 

 

 

 

 

 

 

Politikområde Forskningspolitik

307

319

 

319

342

369

377

 

 

 

 

 

 

 

 

Totalt för utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och

 

 

 

 

 

 

 

social omsorg

38 473

42 546

 

42 396

46 905

51 346

52 362

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1P P Inklusive tilläggsbudget i samband med 2006 års ekonomiska vårproposition (bet. 2005/06:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2007.

15

PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

Tabell 2.2 Härledning av ramnivån 2007–2009. Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Miljoner kronor

 

2007

2008

2009

1

41 620

41 620

41 620

P

Anvisat 2006 P

Förändring till följd av:

 

 

 

Pris- och löneomräkning

20

63

116

 

 

 

 

Beslut

3 521

6 278

5 572

 

 

 

 

Övriga makroekonomiska

 

 

 

förutsättningar

550

1 154

1 788

 

 

 

 

Volymer

1 195

2 232

3 266

 

 

 

 

Överföring till/från andra

 

 

 

utgiftsområden

0

0

0

 

 

 

 

Övrigt

 

 

 

 

 

 

 

Ny ramnivå

46 905

51 346

52 362

 

 

 

 

1P P Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2005 (bet. 2005/06:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

Tabell 2.3 Ramnivå 2007 realekonomiskt fördelade. Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Miljoner kronor

 

 

2007

1

 

44 068

P

 

TransfereringarP

 

2

 

 

VerksamhetsutgifterP

P

2 829

 

3

 

8

P

 

InvesteringarP

 

Summa ramnivå

 

46 905

 

 

 

Den realekonomiska fördelningen baseras på utfallet 2004 samt kända föränd- ringar av anslagens användning.

1P P Med transfereringar avses inkomstöverföringar, dvs. utbetalningar av bidrag från staten till exempelvis hushåll, företag eller kommuner utan att staten er- håller någon direkt motprestation.

2P P Med verksamhetsutgifter avses resurser som de statliga myndigheterna an- vänder i verksamheten, t.ex. utgifter för löner, hyror och inköp av varor och tjänster direkt motprestation

3P P Med investeringar avses utgifter för anskaffning av varaktiga tillgångar såsom byggnader, maskiner, immateriella tillgångar och finansiella tillgångar.

utgiftssida. Vid sidan av dessa stöd finn det även stöd på budgetens inkomstsida i form av avvikelser från en likformig beskattning, s.k. skatteavvikelser. Avvikelser från en likformig beskattning utgör en skatteförmån om t.ex. en grupp av skattskyldiga omfattas av en skattelättnad och som en skattesanktion om det rör sig om ett ”överuttag” av skatt.

Många av skatteutgifterna har införts, mer eller mindre uttalat, som medel inom specifika politikområden som t.ex. konjunktur-, bostads-. miljö-, eller arbetsmarknadspolitik. Dessa avvikelser påverkar statsbudgetens saldo och kan därför jämstallas med stöd på budgetens utgiftssida. En utförlig beskrivning av skatteutgifterna finns i bilaga 2 till 2006 års ekonomiska vårproposition. I det följande redovisas nettoberäknade skatteavvikelser med politikområdesanknytning som är att hänföra till UO 9.

Tabell 2.4 Skatteutgifter

Miljoner kronor

 

Prognos 2006

Prognos 2007

Politikområde Hälso- och sjukvård

1440

1570

 

 

 

Totalt för utgiftsområde 9

1440

1570

 

 

 

De enskilda skatteavvikelserna inom politik- området 13 Hälso- och sjukvårdspolitik redovisas närmare i kapitel 3, avsnitt 3.3, där även en förklaring av respektive skatteutgift ges.

2.3Skatteutgifter

Samhällets stöd till företag och hushåll inom UO 9 redovisas i huvudsak på statsbudgetens

16

PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

3 Politikområde Hälso- och sjukvårdspolitik

3.1Omfattning

Politikområdet Hälso- och sjukvårdspolitik omfattar myndigheter och statliga insatser rik- tade mot hälso- och sjukvården i syfte att främja och säkerställa en god hälsa och vård på lika vill- kor för hela befolkningen.

Politikområdet innefattar tandvårdsstödet, läkemedelsförmånerna, sjukvård i internationella förhållanden, bidrag till hälso- och sjukvård samt bidrag till psykiatri. Landsting och kommuner har huvudansvaret för planering, finansiering och drift av hälso- och sjukvården. Statsbidrag till kommunsektorn lämnas i huvudsak från utgifts- område 25, Allmänna bidrag till kommuner. Vi- dare omfattar politikområdet myndigheterna Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd (HSAN), Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU), Socialstyrelsen, Läkemedelsförmåns- nämnden (LFN) och Läkemedelsverket, samt det statligt ägda bolaget Apoteket AB.

Hälso- och sjukvårdens kostnader (inräknat

tandvård)

uppgick

2005

preliminärt

till

222 miljarder

kronor,

inklusive

moms.

Detta

motsvarar,

i

löpande

priser,

en

ökning

med

3,5 procent jämfört med 2004. I beloppet

222 miljarder kronor (motsvarande 8,3 procent av BNP) ingår inte kostnader för kommunernas hälso- och sjukvård för äldre. Kostnaderna för den verksamheten har beräknats till ca 0,7 procent av BNP. Hälso- och sjukvårdens to- tala kostnader som andel av BNP uppgick under 2005 därmed preliminärt till ca 9,0 procent.

Tabell 3.1 Hälso- och sjukvårdens kostnader, inkl moms. Andel av BNP, exklusive respektive inklusive kommunernas äldresjukvård

Miljarder kronor

 

2001

2002

2003

1

1

 

P

P

 

2004P

2005P

Inklusive moms

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Hälso- och sjukvårds-

 

 

 

 

 

kostnader

183,4

199,2

209,5

214,3

221,7

 

 

 

 

 

 

Andel av BNP, procent

8,1

8,5

8,6

8,3

8,3

 

 

 

 

 

 

Andel av BNP, procent

 

 

 

 

 

inkl. kommunal äldrevård

8,8

9,2

9,3

9,0

9,0

 

 

 

 

 

 

1

 

 

 

 

 

P Preliminära uppgifter

Källa: Nationalräkenskaperna, SCB

Patienternas kostnader för hälso- och sjukvård i form av patientavgifter, läkemedel (egenavgifter avseende receptbelagda läkemedel samt hela kostnaden för receptfria, ej förskrivna läkeme- del) m.m. uppgick under 2004 preliminärt till 32,8 miljarder kronor. Läkemedel kostade hus- hållen 8,8 miljarder kronor medan kostnaderna avseende tandvård samt patientavgifter avseende hälso- och sjukvård uppgick till 18,6 miljarder kronor. Patienternas andel av de totala hälso- och sjukvårdskostnaderna uppgick därmed till ca 15 procent.

De offentliga konsumtionsutgifterna, dvs. kostnader för att bedriva den offentliga hälso- och sjukvården reducerat med intäkter från pati- entavgifter såväl som övriga intäkter, uppgick preliminärt till 172,1 miljarder kronor 2004. Av detta utgjorde kostnader för läkemedelsförmå- nerna och inkontinensartiklar 20 miljarder kro- nor. Ersättningar till privatpraktiserande läkare, tandläkare och andra privata vårdgivare uppgick till 2,3 miljarder kronor. Vårdavtal med privata vårdgivare uppgick till ca 19,4 miljarder kronor.

17

PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

Privata och offentliga investeringar utgjorde preliminärt 9,4 miljarder kronor 2004.

Tabell 3.2 Detaljredovisning av Hälso- och sjukvårdens kostnader, 2004

Miljarder kronor

 

1

 

P

 

2004P

Hushållens konsumtionsutgifter,

 

hälso- och sjukvård

32,8

 

 

Varav

 

 

 

Läkemedel

8,8

 

 

Övriga sjukvårdsartiklar

0,3

 

 

Glasögon m.m.

5,1

 

 

Patientavgifter

18,6

 

 

Offentliga konsumtionsutgifter,

 

hälso- och sjukvård

172,1

 

 

Varav

 

 

 

Läkemedelsförmånerna och in-

 

kontinensartiklar

20,0

 

 

Privatpraktiserande läkare och

 

tandläkare

2,3

 

 

Vårdavtal med privata vårdgivare

19,4

 

 

Övrigt

130,4

 

 

Investeringar

9,4

 

 

Varav

 

 

 

Näringslivet

2,4

 

 

Offentliga

7,0

 

 

Summa kostnader

214,3

 

 

1

 

P P Preliminära uppgifter

Källa: Nationalräkenskaperna, SCB

Sjukvårdshuvudmännens nettokostnader för hälso- och sjukvård, inklusive tandvård, uppgick under 2005 till 165,4 miljarder kronor exklusive moms. Kostnaderna fördelades på landstingens verksamhetsområden enligt diagram 3.1.

Diagram 3.1 Sjukvårdshuvudmännens nettokostnader för

hälso- och sjukvård 2005, procentuellt fördelade på

verksamhetsområde

Övrig hälso- och

Politisk

 

sjukvård

Tandvård

verksamhet

7,7%

2,7%

0,6%

 

 

 

 

Primärvård

 

 

16,3%

Läkemedel inom

 

 

läkemedelsförmå

 

 

nen1

 

 

11,6%

 

 

Specialiserad

 

Specialiserad

psykiatrisk vård

 

 

somatisk vård

9,4%

 

 

51,6%

 

 

Källa: Sveriges Kommuner och landsting

1P P Läkemedelsbidraget redovisas fr.o.m. 2005 inte i verksamheten utan som generellt statsbidrag.

Kostnaderna för den specialiserade somatiska och psykiatriska vården utgjorde drygt 60 procent av huvudmännens totala nettokost- nader, medan primärvårdens andel uppgick till drygt 16 procent under 2005 (pga redovisnings- tekniska själ är inte primärvårdens andel för 2005 jämförbar med tidigare års andelar för primär- vården).

18

Av landstingens totala inkomster utgjorde landstingsskatten 71 procent 2005. Statens bidrag till landstingen utgörs av såväl generella som specialdestinerade statsbidrag. De sist- nämnda bestod under 2005 inom hälso- och sjukvårdsområdet främst av statsbidraget för läkemedelsförmånerna samt bidrag till psykiatri och social psykiatri. Landstingen får även inkomster från patientavgifter samt från försäljning av tjänster och viss verksamhet. Uppgifterna i diagram 3.2 avser landstingens totala verksamhet där hälso- och sjukvård inklusive tandvård utgör ca 90 procent av landstingens nettokostnader.

PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

Diagram 3.2 Landstingens inkomster år 2005, exklusive försäljning till landsting, procentuellt fördelade efter inkomstlag

Försäljnig av

Försäljning av

 

verksamhet och

 

tjänster

 

tjänster

Övrigt

2,8%

1,7%

1,9%

Generella

 

 

statsbidrag

 

 

16,5%

 

 

Erhållna bidrag 2,9%

Skatteintäkter

71,3%

Patientavgifter

2,8%

Källa: Sveriges Kommuner och Landsting, Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2005

3.2

Utgiftsutveckling

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Tabell 3.3 Utgiftsutveckling inom politikområdet

 

 

 

 

 

 

 

 

Miljoner kronor

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Utfall

Budget

 

Prognos

Förslag

Beräknat

Beräknat

 

 

 

1

 

 

 

 

 

 

 

 

2005

2006 P

P

2006

2007

2008

2009

 

 

 

 

 

Anslag inom utgiftsområde 9

 

 

 

 

 

 

 

 

13:1 Tandvårdsförmåner m.m.

2 438,4

3 026,0

 

3 133,0

3 233,0

6 199,0

6 213,0

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

13:2 Bidrag för läkemedelsförmånerna

19 767,0

20 550,0

 

20 550,0

21 367,0

21 367,0

21 367,0

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

13:3 Bidrag till hälso- och sjukvård

260,0

259,0

 

253,4

399,1

411,6

411,6

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

13:4 Statens beredning för medicinsk utvärdering

39,4

40,4

 

39,8

40,7

41,5

42,4

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

13:5 Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd

26,6

28,8

 

28,3

29,1

29,6

30,2

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

13:6 Socialstyrelsen

476,6

561,6

 

568,6

538,0

545,3

557,2

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

13:7 Läkemedelsförmånsnämnden

52,1

58,2

 

49,1

58,6

59,8

61,1

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

13:8 Sjukvård i internationella förhållanden

317,5

358,1

 

387,8

368,0

385,2

398,6

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

13:9 Bidrag till psykiatri

 

0,0

 

0,0

500,0

500,0

250,0

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2006 09 13:9 Bidrag till psykiatri och social psykiatri

452,4

198,8

 

182,6

-

-

-

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2005 09 13:9 Ersättning till talidomidskadade i vissa

 

 

 

 

 

 

 

 

fall m.m.

 

52,0

-

 

2,0

-

-

-

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2001 09 13:6 Ersättning till steriliserade i vissa fall

0,5

-

 

1,0

-

-

-

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Totalt för politikområde Hälso- och sjukvårdspolitik

23 882,4

25 080,8

 

25 195,7

26 533,5

29 539

29 331,1

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

19

PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

3.3Skatteutgifter

Samhällets stöd till företag och hushåll inom ut- giftsområde 9 redovisas i huvudsak på statsbud- getens utgiftssida. Vid sidan av dessa stöd finns det även stöd på budgetens inkomstsida i form av avvikelser från en likformig beskattning, s.k. skatteutgifter. Avvikelser från en likformig be- skattning utgör en skatteförmån om t.ex. en viss grupp av skattskyldiga omfattas av en skattelätt- nad i förhållande till en likformig beskattning och som en skattesanktion om det rör sig om ett ”överuttag” av skatt. Många av skatteutgifterna har införts, mer eller mindre uttalat, som medel inom specifika politikområden som t.ex. kon- junktur-, bostads-, miljö- eller arbetsmarknads- politik. Dessa skatteutgifter påverkar statsbud- getens saldo och kan därför jämställas med stöd på budgetens utgiftssida. En utförlig beskrivning av redovisningen av skatteutgifterna finns i bi- laga 2 till 2006 års ekonomiska vårproposition. I det följande redovisas de nettoberäknade skatte- utgifterna med politikområdesanknytning som är att hänföra till politikområde Hälso- och sjukvårdspolitik.

Tabell 3.4 Skatteutgifter inom politikområdet Hälso- och

1

 

 

sjukvårdspolitik, netto P

 

 

Miljoner kronor

 

 

 

Prognos

Prognos

 

2006

2007

 

 

 

Läkemedel

1 440

1 570

 

 

 

Förmån av privat

 

 

hälso- och sjukvård

 

 

 

Totalt för politik-

 

 

område Hälso- och

 

 

sjukvårdspolitik

1 440

1 570

 

 

 

1P EttP ”–” innebär att skatteutgiften inte kan beräknas

Läkemedel

För läkemedel som utlämnas enligt recept eller säljs till sjukhus gäller kvalificerat undantag från mervärdesskatt. Vid försäljning av icke recept- belagda läkemedel utgår dock mervärdesskatt.

Förmån av privat hälso- och sjukvård

Om arbetsgivaren bekostar offentligt finansierad hälso- och sjukvård i Sverige är detta en skatte- pliktig förmån. Om arbetsgivaren däremot be- kostar privat hälso- och sjukvård för en anställd är detta en skattefri förmån. Detsamma gäller för hälso- och sjukvård utomlands. Arbetsgivaren har ingen avdragsrätt för kostnaden. Det finns dock inget som hindrar att arbetsgivaren efter

överenskommelse gör ett bruttolöneavdrag för den anställde för att kompensera sig för kostna- den. Skatteutgiften avser skatt på inkomst av tjänst och särskild löneskatt.

3.4Mål

Vårdens kvalitet och tillgänglighet skall förbätt- ras.

Ovanstående mål är beslutade av riksdagen (prop. 2000/01:1, bet. 2000/01:SoU1, rskr. 96). Resultatbeskrivningen i det följande görs i för- hållande till dessa mål. I den mån regeringen be- dömer att indelning i politikområden eller mål för dessa bör ändras återkommer regeringen vid ett senare tillfälle.

3.5Verksamhetsområde Hälso- och sjukvård

3.5.1Insatser

Insatser inom politikområdet

Kvalitetsutveckling

Begreppet kvalitet inom hälso- och sjukvård måste betraktas ur flera perspektiv. Ett antal kvalitetsområden och uppföljningsperspektiv har definierats såväl internationellt som nationellt och används av flera landsting i Sverige. Social- styrelsen har i sin rapport God vård – om led- ningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården (2006) delat in dessa om- råden utifrån att vården skall vara kunskapsbase- rad, säker, patientfokuserad, effektiv, jämlik och tillhandahållas i rimlig tid.

Socialstyrelsen har fått i uppdrag av den tidi- gare regeringen att i samråd med Landstingsför- bundet och Svenska kommunförbundet utarbeta nationella kvalitetsindikatorer som skall kunna spegla olika aspekter av kvalitet inom hälso- och sjukvården samt att normera användningen av nationella termer och begrepp.

Åren 2001 till 2006 har det s.k. InfoVU-pro- jektet bedrivits i samverkan mellan Socialstyrel- sen, Landstingsförbundet och Svenska kom- munförbundet. Projektets syfte har varit att ut- veckla verksamhetsuppföljningen och kvaliteten

20

inom hälso- och sjukvården. Projektet avslutades den 30 juni 2006.

Internationella organisationer som Organisa- tionen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD), genom Health Project och Health Care Quality Indicators Project, har medverkat till att stimulera och påskynda arbetet med att ta fram modeller för verksamhetsuppföljning och indikatorer för att mäta kvalitet.

Prioriteringar

Varje patient som vänder sig till hälso- och sjuk- vården skall få en medicinsk bedömning av sitt hälsotillstånd. Patienten skall få upplysningar om detta tillstånd och om de behandlingsmetoder som står till buds.

Riksdagens socialutskott har ansett att riks- dagens riktlinjer för prioriteringar inom hälso- och sjukvården behöver följas upp bättre och att återrapporteringen till riksdagen behöver ut- vecklas. Vidare har utskottet ansett att ett ge- nusperspektiv bör anläggas på arbetet med att förbättra styrning, uppföljning och återrapporte- ring av riktlinjerna för prioriteringar inom hälso- och sjukvården. Den tidigare regeringen beslu- tade, mot bakgrund av utskottets uttalande, den 8 december 2005 att ge Socialstyrelsen i uppdrag att kartlägga på vilket sätt hälso- och sjukvårdens huvudmän arbetar med prioriteringar. Socialsty- relsen skall utvärdera hur detta arbete stämmer överens med intentionerna i riksdagens beslut om prioriteringar och med prioriteringsbegrep- pet respektive vård på lika villkor enligt hälso- och sjukvårdslagen. Uppdraget skall redovisas till regeringen senast den 1 maj 2007.

Medicinsk utvärdering

Grundläggande för en hälso- och sjukvård av hög kvalitet är att ny kunskap ständigt tas in och omsätts i praktiskt handlande. Samtidigt är det lika viktigt att utmönstra gamla och förlegade metoder. Statens beredning för medicinsk utvär- dering (SBU) har under verksamhetsåret 2005 publicerat två stora utvärderingar: Behandling av ångestsyndrom samt Bettavvikelser och tand- reglering i ett hälsoperspektiv. SBU har under samma period redovisat två regeringsuppdrag: ADHD hos flickor – en inventering av det vetenskapliga underlaget samt Riskbedömningar inom psykiatrin – kan våld i samhället förutsä- gas. Inom området för nya behandlingsmetoder har SBU under 2005 redovisat sju nya s.k. Alert-

PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

rapporter och arbetet har påbörjats med att upp- datera fem tidigare publicerade rapporter.

Jämställd vård

Utredningen om bemötande av kvinnor och män inom hälso- och sjukvården (Dir. 1994:95) presenterade i sitt huvudbetänkande Jämställd vård – olika vård på lika villkor (SOU 1996:133) förslag på åtgärder för att stärka jämställdhets- arbetet inom hälso- och sjukvården.

Utredningens förslag behandlas nu vidare i Socialstyrelsens rapport Jämställd vård? Köns- perspektiv på hälso- och sjukvården. Rapporten har varit en viktig del i arbetet med att integrera jämställdhetsperspektivet inom hälso- och sjuk- vårdens verksamhetsområde. Ett konkret exem- pel på detta är att den tidigare regeringen gav Läkemedelsverket i uppdrag att analysera hur eventuella könsspecifika skillnader bedöms och hanteras vid läkemedelsgodkännanden. Den av- rapportering som lämnades i december 2005 vi- sar att kvinnor är väl representerade i kliniska läkemedelsstudier, och att skillnader i läkemedels effekt och biverkningar är mycket ovanliga mel- lan kvinnor och män. Könsspecifika aspekter värderas alltid inför godkännande av nya läke- medel. Läkemedelsverket kommer som ett re- sultat av detta uppdrag att öka informationsin- satserna till allmänheten för att korrigera de uppgifter som figurerar i massmedier om att könsrelaterade skillnader finns vid utprovningen av läkemedel.

Socialstyrelsen har tagit på sig uppgiften att tydligare integrera könsspecifika aspekter vid ut- vecklingen av riktlinjer och föreskrifter samt vid utvärderingar och analyser av vårdens kvalitet. Resultatet av detta arbete kommer att redovisas till regeringen vid utgången av 2006.

Under 2005 initierade den tidigare regeringen en översyn och skärpning av skrivningarna om jämställdhetsarbetet i regleringsbreven för flera av Socialdepartementets myndigheter, bland andra Läkemedelsverket och Läkemedelsför- månsnämnden. Syftet är att ytterligare förstärka kunskapsbasen och det statistiska underlaget kring förekomsten av könsdiskriminering inom hälso- och sjukvården. Den tidigare regeringen har också verkat för att jämställdhetsfrågan skall behandlas inom EU-samarbetet på hälso- och sjukvårdsområdet. EU:s hälsoministrar har un- der våren 2006 bland annat antagit slutsatser om kvinnor och hälsa, där vikten av jämställdhets- integrering och ökade forskningsinsatser beto-

21

PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

nas för att identifiera och fylla nuvarande kun- skapsluckor.

Insatser rörande hälso- och sjukvårdspersonal

En översyn som gjorts av Socialstyrelsen har lett till att den förra regeringen beslutade att för- ändra indelningen av läkarspecialiteterna. Antalet specialiteter har reducerats till 56 stycken (tidig- are 62) och har indelats i en ny struktur som be- står av bas-, gren- och tilläggsspecialiteter. Meriter från forskarutbildning får tillgodoräknas i specialiseringstjänstgöringen enligt de före- skrifter som meddelas av Socialstyrelsen.

Den förra regeringen beslutade i detta sam- manhang att även inrätta ett råd inom Socialsty- relsen med uppdrag att följa och höja kvaliteten på läkarnas specialiseringstjänstgöring, Natio- nella rådet för specialiseringstjänstgöring. Rådet inrättades den 1 mars 2006 och består av en ordförande och sju andra ledamöter som alla utses av regeringen för en bestämd tid. Till rå- dets uppgifter hör bl.a. att utarbeta målbeskriv- ningar för de olika specialiteterna, stödja sjuk- vårdshuvudmännen för att uppnå hög kvalitet i specialiseringstjänstgöringen och att främja ut- bildning av handledare.

Den 1 april 2006 trädde nya bestämmelser i kraft som innebär att audionomer, biomedi- cinska analytiker, dietister och ortopedingenjö- rer blir legitimationsyrken, samt att optiker, kiropraktorer och naprapater omfattas av skyd- dad yrkestitel. Genom ändringen är nu 21 yrken inom vårdområdet legitimationsyrken.

Högspecialiserad vård

I maj 2006 antog riksdagen den tidigare reger- ingens proposition Nationell samordning av rikssjukvården (prop. 2005/06:73). Detta inne- bär att Socialstyrelsen kommer att få till uppgift att fatta beslut dels om vilken hälso- och sjuk- vård som skall betraktas som rikssjukvård, dels om var sådan vård skall få bedrivas.

En särskild nämnd i Socialstyrelsen, Rikssjuk- vårdsnämnden, kommer att inrättas och vara det organ inom myndigheten som fattar beslut i frå- gor om rikssjukvård. Nämnden kommer att be- stå av sex representanter från landstingen, en re- presentant från Socialstyrelsen, en från Statens beredning för medicinsk utvärdering, en från Vetenskapsrådet och en jurist. Representanten för Socialstyrelsen skall vara ordförande i nämn- den.

De nya reglerna om rikssjukvård träder i kraft den 1 januari 2007. Bestämmelserna baserar sig på förslag som lämnades i departementsprome- morian Högspecialiserad sjukvård (Ds 2003:56). I promemorian finns även förslag på bestämmel- ser om regionsjukvården, dvs. sådan högspeciali- serad sjukvård som inte är så ovanlig att den kan betraktas som rikssjukvård. Ansvarskommittén (Fi 2003:02) har i uppdrag att utreda frågor som sammanfaller med promemorians förslag. De delar av promemorian som rör högspecialiserad sjukvård kommer därför inte att föranleda några ytterligare åtgärder från regeringen.

Sjukvårdsrådgivning

Regeringen och Landstingsförbundet samarbetar sedan 2003 om utvecklingen av en nationellt samordnad och kvalitetssäkrad sjukvårdsrådgiv- ning per telefon genom projektet Vårdråd per Telefon. Sedan 1999 driver samtliga landsting och Apoteket AB även en gemensam webbplats för information om vård och hälsa via Internet. Dessa båda verksamheter har under våren 2006 samordnats till en enhetlig tjänst för rådgivning via Internet och telefon under namnen Sjuk- vårdsrådgivningen.se och Sjukvårdsrådgivningen 1177.

Inom projektet har ett specialutvecklat råd- givningsstöd för bedömning, rådgivning och dokumentation tagits fram för att säkerställa en hög kvalitet. Tanken är att bedömning och råd- givning skall vara likvärdig oavsett var i landet den som ringer befinner sig eller när på dygnet samtalet kommer in.

Den 1 juni 2006 togs det nya nationella kort- numret 1177 i bruk i fem landsting och regioner. På samma sätt som det idag finns ett nationellt nödnummer, 112, är målsättningen att det även skall finnas ett enkelt och av alla känt telefon- nummer för icke akuta sjukvårdsärenden.

Informations- och kommunikationsteknik

En ändamålsenlig användning av informations- och kommunikationsteknik är en förutsättning för att kunna förbättra patientsäkerheten, vård- kvaliteten och tillgängligheten inom vård och omsorg. Den förra regeringen tillsatte i mars 2005 en nationell ledningsgrupp för IT i vård och omsorg med representanter från Social- departementet, Sveriges Kommuner och Lands- ting, Socialstyrelsen, Läkemedelsverket, Apote- ket AB och Carelink. Dessa aktörer har gemen- samt utarbetat och enats om en nationell IT-

22

strategi för vård och omsorg (skr. 2005/06:139), som för första gången etablerar ett gemensamt förhållningssätt till hur IT skall användas för att stödja medborgarnas delaktighet i vården och utveckla vårdverksamheten. Strategin pekar ut sex insatsområden som det nationella arbetet skall fokusera på för att skapa förutsättningar för säker och effektiv användning av IT inom vård och omsorg.

eHealth är det internationella samlingsnamnet för användning av informations- och kommuni- kationsteknik inom hälso- och sjukvården. Ett intensivt internationellt samarbete pågår inom ramen för Nordiska ministerrådet, EU och Världshälsoorganisationen (WHO) och dessa organisationer har pekat ut eHealth som ett av de mest centrala verktygen för att vård- och om- sorgssektorerna skall kunna möta framtida ut- maningar.

Internationellt

Den ökade gränsöverskridande rörligheten bland EU:s medborgare har under de senaste åren lett till ett antal domar av EG-domstolen som behandlar rätten till ersättning vid vård inom EU. Detta är en fråga som engagerat ansvariga ministrar inom EU och olika samarbeten har initierats. Under våren 2006 beslutades i såväl Europaparlamentet som ministerrådet att hälso- och sjukvården skall undantas från det s.k. tjänstedirektivet. Undantaget har lett till en diskussion om hur hälso- och sjukvårdstjänster och patienters rörlighet på europeisk nivå i stället skall kunna regleras, genom direktiv eller i form av andra instrument.

Sverige deltar i den högnivågrupp som in- rättats inom EU för att diskutera, följa och sam- verka om frågor om patienters rörlighet och ge- nom erfarenhetsutbyte stödja utvecklingen och förnyelsen av hälso- och sjukvårdssektorn inom unionen. Arbetsgrupperna fokuserar på frågor som utbyte av vårdrelaterad information med hjälp av IT, patientsäkerhet, hälso- och sjuk- vårdspersonalens rörlighet inom EU, tillskapan- det av nätverk för europeiska referenscentrum för högspecialiserad vård samt gränsöverskri- dande vård.

Den förra regeringen lämnade inom ramen för Kommittén för Social Trygghet i maj 2005 en rapport till kommittén om framtida utmaningar och möjligheter för hälso- och sjukvården samt äldreomsorgen.

PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

Den förra regeringen har under 2006 även fortsatt att ge stöd till The European Observatory on Health Care Systems and Policies som är en medlemsbaserad organisation som genomför omfattande studier och analyser av hälso- och sjukvårdssystemen i Europa, samt stödjer och främjar evidensbaserat beslutsfatt- ande och policyskapande på hälso- och sjuk- vårdsområdet.

Ersättning för vård i annat EU/EES-land

En promemoria upprättades hösten 2005 inom Socialdepartementet, med förslag till en ny lag om ersättning för hälso- och sjukvård eller tand- vård som, med stöd av EG-fördraget, givits i ett annat land inom Europeiska ekonomiska sam- arbetsområdet (EES). I promemorian föreslås bl.a. att det skall införas ett krav på att en vårdsökande i vissa fall måste ha ansökt om och beviljats förhandstillstånd för att hon eller han skall få sina utgifter ersatta för vård som givits i ett annat land inom EES-området. Promemorian har remissbehandlats under våren 2006.

Patientsäkerhet

Genom lagen (2006:496) om blodsäkerhet och tillhörande förordning (2006:497) genomförs Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/98/EG av den 27 januari 2003 om fastställ- ande av kvalitets- och säkerhetsnormer för in- samling, kontroll, framställning, förvaring och distribution av humanblod och blodkomponen- ter och om ändring av direktiv 2001/83/EG (prop. 2005/06:141). Av lagen framgår att det krävs tillstånd för att bedriva blodverksamhet och att sådan verksamhet står under statlig till- syn. Behöriga myndigheter är Socialstyrelsen och Läkemedelsverket, vilka båda utövar tillsyn inom sina respektive områden. Den nya lagen respektive förordningen trädde i kraft den 1 juli 2006.

Patientdatautredningen (S 2003:03) har i upp- drag att redovisa förslag till sammanhängande lagstiftning för behandling av personuppgifter inom hälso- och sjukvården. Utgångspunkten vid utformningen av utredningens förslag skall enligt direktiven vara hur personuppgifter bör hanteras i syfte att öka patientsäkerheten och möjligheterna till patientmedverkan, förbättra möjligheterna till medicinsk och ekonomisk uppföljning, minska den administrativa bördan för vårdpersonalen samt garantera skyddet för den personliga integriteten. Uppdraget skall

23

PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

redovisas i oktober 2006 Därutöver har utred- ningen genom tilläggsdirektiv fått i uppdrag att utarbeta förslag till författningsreglering av det nationella register för vaccinationer som idag förs i projektform av Läkemedelsverket, Social- styrelsen och Smittskyddsinstitutet. Denna del av uppdraget skall redovisas senast den 31 december 2006.

Medicinsk etik

En proposition med förslag om en ny lag om ge- netisk integritet m.m. överlämnades till riksda- gen i januari 2006. Det är en ny samlad lag för genetiska undersökningar och genetisk informa- tion inom hälso- och sjukvården. Enligt lagen skall ingen utan stöd i lag få ställa som villkor för ett avtal att den andra parten genomgår en gene- tisk undersökning eller lämnar genetisk infor- mation om sig själv. Lagen reglerar även be- fruktning utanför kroppen, insemination samt genterapi. Kommersialisering av humanbiolo- giskt material regleras också i den nya lagen lik- som grundläggande bestämmelser för foster- diagnostik samt s.k. preimplantatorisk genetisk diagnostik. Propositionen antogs av riksdagen i april 2006. Lagen trädde i kraft den 1 juli 2006.

Att använda stamceller från navelsträngsblod är en möjlighet för att behandla svårt sjuka barn. För detta krävs att sådana stamceller samlas in och sparas i en biobank för framtida användning. I december 2005 avsattes 15 miljoner kronor för inrättande och uppbyggnad av en biobank för stamceller från navelsträngsblod. Biobanken är placerad vid Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg som har åtagit sig att svara för den fortsatta driften av biobanken.

En lagrådsremiss om kvalitets- och säkerhets- normer för användning av mänskliga vävnader och celler bereds för närvarande inom Reger- ingskansliet. Förslagen är baserade på ett EG-di- rektiv.

En särskild utredare har haft i uppdrag att se över hur samhällets arbete för att kartlägga fos- terskador och missbildningar ser ut. Utred- ningen om förbättrade kunskaper om missbild- ningar m.m. överlämnade betänkandet Förbätt- rad missbildningsövervakning (SOU 2003:126) i januari 2004. Förslagen bereds för närvarande inom Regeringskansliet.

En särskild utredare har haft i uppdrag att ut- reda förutsättningarna för och konsekvenserna av att utländska kvinnor, som inte är bosatta i Sverige och som inte är asylsökande, får rätt att

göra abort i Sverige under förutsättning att de själva står för kostnaderna. Betänkandet har remissbehandlats under våren och bereds nu inom Regeringskansliet.

En särskild utredare har i uppdrag att göra en översyn av lagen (1972:119) om fastställande av könstillhörighet i vissa fall (S 2006:01). Utreda- ren skall undersöka hur lagen tillämpas och ta ställning till om lagens krav i olika hänseenden skall finnas kvar och om några nya krav skall in- föras (dir. 2006:8). Uppdraget skall redovisas se- nast den 1 februari 2007.

En arbetsgrupp inom Socialdepartementet har fått i uppdrag att överväga och lämna förslag i vissa frågor som rör introduktion av nya dia- gnos- och behandlingsmetoder med betydelse för människovärde och integritet (S 2006:B). Arbetsgruppen skall avsluta sitt arbete senast den 31 januari 2007.

Socialstyrelsen har sedan maj 2005 i uppdrag att främja utvecklingen av vården i livets slut- skede i landsting och kommuner och att till regeringen redovisa en bedömning av denna ut- veckling. Socialstyrelsen skall senast den 31 december 2006 rapportera om det arbete som genomförts i enlighet med uppdraget.

Socialstyrelsen har sedan februari 2006 i upp- drag att bland annat inventera och sammanställa landstingens rekommendationer, prioriteringar och behandlingspraxis för abort vid tidig gravi- ditet, dvs. medicinsk abort respektive kirurgisk abort. Socialstyrelsen skall senast den 28 februari 2007 redovisa resultatet av uppdraget.

Äldresjukvård

Den del av vård och omsorg om äldre som regle- ras i hälso- och sjukvårdslagen ingår i politikom- rådet Hälso- och sjukvårdspolitik. Övriga äldre- frågor ingår i politikområdet Äldrepolitik.

En ny bestämmelse förs in i hälso- och sjuk- vårdslagen den 1 januari 2007 rörande att lands- tinget skall sluta avtal med kommunerna inom landstinget om omfattningen och formerna för läkarmedverkan i särskilda boenden och i dag- verksamheter. Detsamma gäller i ordinärt bo- ende om en kommun ansvarar för den vården. Vidare får kommunen rätt att på egen hand an- lita läkare och få ersättning för sina kostnader från landstinget om landstinget inte uppfyller sina skyldigheter.

Landstinget och kommunen skall enligt en ny bestämmelse i hälso- och sjukvårdslagen som gäller från den 1 januari 2007 samverka om bland

24

annat habilitering och rehabilitering. Bestämmel- sen innebär också samverkan mellan specialist- sjukvård och vård och omsorg i hemmet.

Socialstyrelsen har av den tidigare regeringen fått i uppdrag att utveckla ett nationellt kompe- tenscentrum för vård och omsorg om äldre, med fokus på anhörigfrågor och demensfrågor.

Psykiatri

Riksdagen har efter förslag från förra regeringen under 2004 beslutat att totalt 700 miljoner kro- nor skall satsas under 2005 och 2006 för att för- bättra tillgängligheten till, och stödja och stimu- lera verksamhetsutveckling inom, vård och soci- alt stöd för personer med psykisk sjukdom och/eller psykiskt funktionshinder.

Socialstyrelsen har den 31 augusti 2006 fått i uppdrag av den tidigare regeringen att på natio- nell nivå stödja utvecklingen av den psykiatriska hälso- och sjukvården och kommunernas insat- ser till personer med psykiska funktionshinder. Socialstyrelsen skall redovisa uppdraget i mars 2007.

Socialstyrelsen har vidare den 31 augusti 2006 fått i uppdrag att utreda hur ett nationellt kun- skapscentrum för tidiga insatser till barn och unga kan organiseras. Socialstyrelsen skall redo- visa uppdraget senast den 31 december 2006.

Socialstyrelsen har på förra regeringens upp- drag följt utvecklingen när det gäller den anmäl- ningsskyldighet som åligger läkare enligt 6 kap. 6 § vapenlagen (1996:67). Rapporten be- reds för närvarande inom Regeringskansliet.

Den förra regeringen bedömde att särskilda krav kan behöva införas för läkares behörighet att utfärda vårdintyg (prop. 2004/05:89 Behörig- heten för läkare i enskild tjänst, m.m.). Social- styrelsen har i uppdrag att utreda behovet av sär- skilda krav för läkares behörighet att utfärda vårdintyg. Uppdraget skall redovisas senast den 28 februari 2007.

Statskontoret har på förra regeringens upp- drag utrett hur en telefonjour för personer i psykisk kris kan organiseras och finansieras i framtiden. Statskontorets slutsats är att det finns ett uttalat behov av en nationell telefonjour, att jouren lämpligen bör drivas av en ideell förening och att verksamheten bör vara offentligt finan- sierad.

Läkemedel

Statens ersättning till landstingen för kostna- derna för läkemedelsförmånerna har sedan 1997

PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

reglerats genom överenskommelser mellan sta- ten och Landstingsförbundet. Nuvarande över- enskommelse gäller för åren 2005 – 2007. Enligt överenskommelsen ersätter staten landstingen för läkemedelsförmånskostnaderna med, 20,7 miljarder kronor för 2006.

Riksdagen beslutade i juni 2006 att avsätta 600 miljoner kronor för 2006 för att förstärka resurserna till kommuner och landsting för att förbättra vården och omsorgen om de mest sjuka äldre. En del av dessa medel är avsedda att användas till läkemedelsgenomgångar i landsting och kommuner.

Den 1 juli 2005 trädde lagen (2005:258) om läkemedelsförteckning i kraft. Lagen innebär att Apoteket AB skall utföra automatiserad be- handling av personuppgifter genom att samla information om köp av förskrivna läkemedel i ett särskilt register (läkemedelsförteckning).

I budgetpropositionen för 2006 redovisade den förra regeringen de åtgärder som vidtagits med anledning av EG-domstolens dom i mål C- 438/02, Allmänna åklagaren mot Krister Hanner. Den förra regeringen tillsatte därefter en utredning om detaljhandel med läkemedel. I avvaktan på en mer omfattande analys av regler- ingen av detaljhandeln med läkemedel genom- fördes en utredning om huruvida detaljhandel med receptfria nikotinläkemedel skall få bedrivas av andra än Apoteket AB. Utredningen som lämnade sitt betänkande den 23 februari 2006 kom fram till att detta skulle vara möjligt.

Den 1 maj 2006 trädde omfattande ändringar i läkemedelslagstiftningen i kraft. Genom änd- ringarna införlivades tre EG-direktiv inom läke- medelsområdet och det innebar bl.a. att den centrala godkännandeproceduren förstärktes, att Sverige införde en ny procedur för godkän- nande, den s.k. decentraliserade proceduren, samt att det infördes ett särskilt förenklat regi- streringsförfarande för traditionella växtbaserade läkemedel. Vidare fick Läkemedelsverket till- synsansvar över marknadsföringen av läkemedel, även sådan som förekommer i TV och som tidig- are övervakades av Konsumentombudsmannen. En EG-förordning om läkemedel för pediatrisk användning kommer enligt beräkning att antas under hösten 2006.

Läkemedelsverket har utrett om det finns skillnader mellan Sverige och andra EU-länders praxis att klassificera läkemedel som receptfria respektive receptbelagda. Av Läkemedelsverkets rapport framgår bl.a. att av hela försäljningen av

25

PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

humanläkemedel, exklusive slutenvårdsläkeme- del, är en relativt liten andel receptfri i Sverige.

Alternativmedicin

I april 2004 tillkallade den förra regeringen en särskild utredare med uppdrag att utreda hur ett nationellt register över yrkesutövare av alterna- tiv- eller komplementärmedicin skulle utformas och vem som skulle ansvara för registret. Upp- draget redovisades i betänkandet Ett nationellt register över yrkesutövare av alternativ- eller komplementärmedicin (SOU 2004:123). Betän- kandet remissbehandlades. Vid beredningen av betänkandet framkom behov av att utreda vissa frågor ytterligare och därför beslutade den förra regeringen den 1 juni 2006 att tillsätta en utred- ning för att analysera behovet av ett register för utövare av alternativ- eller komplementärmedi- cin (Dir. 2006:64). Utredaren skall dessutom bland annat se över vad som talar för respektive emot att hälso- och sjukvårdspersonal får möj- lighet att utöva vissa metoder inom området alternativ- eller komplementärmedicin samt konsekvenserna av detta, om en sådan möjlighet införs.

Insatser utanför politikområdet

Nationell handlingsplan för utveckling av hälso- och sjukvården

Det utvecklingsavtal som har legat till grund för den nationella handlingsplanen för utveckling av hälso- och sjukvården (prop. 1999/2000:149, bet. 2000/01:SoU5, rskr. 2000/01:53) löpte ut vid årsskiftet 2004/2005 och handlingsplanen avslu- tades därmed.

Staten, Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet tecknade under 2005 två nya överenskommelser: en för primärvård och äldrevård samt en för psykiatri.

De medel som 2004 tillfördes det generella statsbidraget med hänvisning till den nationella handlingsplanen ligger från och med 2005 kvar under anslaget 48:1 Kommunalekonomisk utjäm- ning.

Socialstyrelsen har fått i uppdrag av den tidig- are regeringen att följa upp hur landstingen ar- betar för att nå målsättningarna i överenskom- melserna, vilka resultat som uppnåtts samt be- döma hur intentionerna i överenskommelserna uppfyllts i respektive landsting. Socialstyrelsen skall delredovisa uppdraget den 31 oktober 2006

samt lämna slutredovisning senast den 15 februari 2008.

Familjemedicinska institutet (Fammi) är en ideell förening och bildades av staten, Lands- tingsförbundet och Svenska Kommunförbundet 2002 som en följd av den nationella handlings- planen för utveckling av hälso- och sjukvården. Fammi kommer att avvecklas efter 2006. Fammi har bedrivit en verksamhet som haft stor bety- delse för arbetet med att utveckla primärvården. Den har bl.a. skapat utrymme för dialog och kunskapsutbyte mellan och inom primärvårdens olika professioner. I anslutning till att Fammi avvecklas i sin nuvarande form avser regeringen att återkomma med förslag till hur primärvårdsutvecklingen kan finna nya former i framtiden.

Nationell vårdgaranti

Sedan 1997 finns en överenskommelse mellan Landstingsförbundet och staten om en besöks- garanti som innebär att primärvården skall er- bjuda hjälp, antingen per telefon eller genom be- sök, samma dag som vården kontaktas. Detta är dock inte en rättighet som patienten kan utkräva i domstol. Det finns heller ingen sanktionsmöj- lighet gentemot de landsting som inte uppfyller vårdgarantin. Om kontakt med läkare behövs skall väntetiden vara högst 7 dagar och den som fått en remiss bekräftad till den specialiserade vården skall erbjudas sådant besök inom 90 da- gar.

Under 2005 utvidgades besöksgarantin till en vårdgaranti som också omfattar väntetid till be- handling för den planerade vården. Vårdgarantin innebär ett åtagande för landstingen att erbjuda behandling inom 90 dagar från det att beslut om behandling fattats. Enligt överenskommelsen mellan staten och Landstingsförbundet är inten- tionerna att garantin skall gälla fullt ut i hela lan- det från och med den 1 november 2005 och omfatta all behandling inom landstingens plane- rade vård.

För att täcka de ökade kostnaderna för inför- ande av vårdgarantin tillfördes landstingen 700 miljoner kronor för 2005 och 500 miljoner kronor per år fr.o.m. 2006.

Socialstyrelsen har fått i uppdrag av den förra regeringen att i samverkan med Sveriges Kommuner och Landsting följa upp införandet av den nationella vårdgarantin och den fortsatta satsningen på förbättrad tillgänglighet. Social- styrelsen skall enligt uppdraget lämna delredo-

26

visning senast den 1 november 2006 och slut- redovisning senast den 1 november 2007.

Hälso- och sjukvårdens insatser för minskad sjuk- frånvaro

Socialstyrelsen har deltagit i den förra regering- ens satsning på att frånvaron från arbetslivet p.g.a. sjukskrivning skall halveras fram till 2008. Detta arbete bedrivs i samarbete med Arbets- marknadsverket, Arbetsmiljöverket, Arbetslivs- institutet, Försäkringskassan och Statens folk- hälsoinstitut. Myndigheterna skall inom sina respektive områden bidra till att målet uppfylls. På den regionala och lokala nivån är landsting och kommuner ansvariga inom sina respektive områden.

Den förra regeringen har för 2006 definierat tre områden där myndigheterna genom sina ordinarie politik- och verksamhetsområden kan bidra till att målet uppnås. Dessa är förebygg- ande insatser, sjukskrivningsprocessen samt kunskaper om insatser och resultat.

Socialstyrelsen fick 2005 i uppdrag att redo- visa hur myndighetens arbete bidrar till att det nationella målet för den förra regeringens arbete mot ohälsa uppfylls. Redovisningen skall ske ut- ifrån tidigare fastställda indikatorer och en slut- rapportering skall lämnas i årsredovisningen för 2006.

Pågående och planerade åtgärder som har koppling till hälso- och sjukvården och som syftar till att minska sjukfrånvaron i arbetslivet redovisas under utgiftsområde 10, avsnitt 2.

3.5.2 Resultatredovisning

Mål

Målet för politikområde Hälso- och sjukvårds- politik är att vårdens kvalitet och tillgänglighet skall förbättras. För verksamhetsområde Hälso- och sjukvård finns följande mål för 2006:

-Kunskapsnivån inom hälso- och sjukvården vad gäller patientsäkerhet, kvalitet och effektivitet skall öka. Behandlingsmetoder skall i ökad grad vara evidensbaserade och huvudmännen för hälso- och sjukvården skall stödjas i sitt arbete med att förbättra tillgängligheten till hälso- och sjukvården på ett sätt som tillförsäkrar alla patienter en be-

PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

dömning och att vård ges efter behov och inom rimlig tid.

-Medlen inom läkemedelsförmånerna skall användas på ett ändamålsenligt och kost- nadseffektivt sätt.

Resultat

Kvalitetsutveckling

Att mäta hälso- och sjukvårdens prestationer är en komplex uppgift men vikten av att få kunskap gör att flera olika mätningar inom detta område har genomförts. Ett exempel på en redogörelse för hälso- och sjukvårdens kvalitet är ett sam- arbete mellan Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting som resulterat i rap- porten Öppna jämförelser av hälso- och sjuk- vårdens kvalitet och effektivitet (juni 2006). Rapporten är ett första steg mot en nationell modell som skall göra det möjligt att redovisa och jämföra vården mellan olika landsting. Rap- porten belyser kvalitetsindikatorer utifrån fyra av de sex kvalitetsområden som definierats som viktiga för att åstadkomma god vård – att den är kunskapsbaserad, patientfokuserad, effektiv och tillhandahålls i rätt tid. Rapporten tar dock inte upp psykiatri, primärvård eller äldrevård.

Rapporten visar att det finns regionala skillnader när det gäller hälso- och sjukvårdens tillgänglighet, effektivitet, kostnader samt be- folkningens vårderfarenheter. Dessutom varierar många medicinska resultat mellan landstingen och i vissa fall mellan könen.

Minst variation mellan landstingen är andelen kvinnor som fortfarande lever fem år efter att de fått diagnosen bröstcancer. Andelen är ca 87 % i samtliga landsting. Däremot varierar andelen män som har lokaliserad prostatacancer och som har fått kurativt syftande behandling. Andelen varierar mellan 93 % och 66 % medan riks- genomsnittet ligger på 82 %. Resultaten i rapporten utgör underlag för analys och syste- matiskt förbättringsarbete i respektive landsting.

Enligt flera internationella rapporter, bl.a. en som OECD lämnade 2005, håller svensk hälso- och sjukvård en hög kvalitet även om det finns få studier som kan användas för jämförelser. Be- folkningens hälsa är god i ett internationellt per- spektiv. Ett antal studier visar att Sverige utmär- ker sig med goda medicinska behandlingsresultat för ett antal stora folksjukdomar.

27

PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

De nationella kvalitetsregistren har en viktig roll för att värdera den medicinska kvaliteten i hälso- och sjukvården. Registren innehåller indi- vidbundna data om diagnoser, åtgärder och ut- fall. Rapporter från ett antal kvalitetsregister vi- sar att tillgången till behandlingsmetoder och re- sultat har förbättrats de senaste åren. Några av de nationella kvalitetsregistren har efter hand in- kluderat indikatorer som speglar olika aspekter av patientfokuserad vård.

Medicinsk utvärdering

Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) har till uppgift att sprida sina kunskaps- sammanställningar på sådant sätt att de får ett genomslag inom den praktiska hälso- och sjuk- vården. SBU har under 2005 arbetat med att sprida och förankra resultat från pågående och avslutade utvärderingsprojekt i detta syfte. Myndigheten har med hjälp av SCB genomfört en undersökning i målgrupperna om rapporten Behandling av depressionssjukdomar (2004) för att se vilket genomslag som rapporten fått hos läkare, verksamhetschefer inom berörda specia- liteter, läkemedelskommittéer, landstingsdirek- törer och landstingspolitiker. Bland läkare och läkemedelskommittéer ansåg 70–75 procent av dem som kände till rapporten att vårdens hand- läggning kommer att ändras p.g.a. SBU:s slutsat- ser. Ännu fler uppgav att rapporten kommer att påverka den egna handläggningen av dessa pati- enter. Resultaten från 2005 års undersökning stämmer också med flera tidigare SCB-enkäter som har visat att målgruppernas kännedom om SBU:s arbete är god och att rapporterna anses hålla mycket hög kvalitet och trovärdighet.

Tillgänglighet

Socialstyrelsens regionala tillsynsenheter genomförde våren 2002 och våren 2005 rikstäck- ande studier om tillgänglighet via telefon och Internet till vårdcentraler i Sverige. Vårdcentra- lerna använder, enligt undersökningarna, s.k. telefonpassningssystem i ökad utsträckning.

Av Socialstyrelsens befolkningsenkäter inom ramen för uppföljningen av nationella hand- lingsplanen för 2002–2005 framgår att befolk- ningen och patienterna tycker att det har blivit lättare att komma fram på telefon till vårdcen- tralerna. I början av 2005 tyckte 69 procent av befolkningen att det var ganska eller mycket lätt, motsvarande andel 2002 var 59 procent.

Socialstyrelsens mätningar visar att befolk- ningen inte upplever att det skett några föränd- ringar av väntetiden till besök hos allmänläkare under perioden 2002–2005. Andelen patienter som fick en besökstid inom sju dagar varierade mellan 81 och 82 procent vid mätningar 2005. Det är bara två landsting (Kalmar och Gotland) som har förkortat sina väntetider så att fler invå- nare fått läkarbesök inom en vecka på vårdcen- tralen. Av befolkningsenkäten 2005 framgår att 81 procent av befolkningen anser att väntetiden från tidsbeställningen till läkarbesöket var helt eller ganska acceptabel. Detta innebär att det inte skett någon förändring sedan 2002.

Internationella mätningar av tillgänglighet har endast skett i mycket begränsad omfattning. I den mån mått på tillgänglighet finns, varierar dessa mellan olika länder, vilket försvårar jäm- förelser. En studie som bland annat mätt vänte- tider till besök hos läkare samt till vissa typer av behandlingar är EuroHealth Consumer Index 2005. Denna visar att väntetiderna i svensk hälso- och sjukvård är bland de längsta i Europa.

Patientsäkerhet

Patientsäkerhet och kvalitetssäkring i vården är frågor som i hög grad påverkar den enskildes möjligheter att få en god och trygg vård.

Bestämmelserna om Lex Maria innebär att all- varliga skador, sjukdomar och tillbud som in- träffar i hälso- och sjukvården skall dokumente- ras och rapporteras till Socialstyrelsen. För att brister i vården skall kunna åtgärdas och före- byggas återför Socialstyrelsen information om vad som skett i ärendet till hälso- och sjukvår- den.

Antalet inkomna Lex Maria-ärenden har varit relativt konstant de senaste tre åren. Fördel- ningen av Lex Maria-beslut mellan olika verk- samhetsområden är också i stort sett oförändrad jämfört med föregående år.

Antalet anmälningar till Hälso- och sjukvår- dens ansvarsnämnd (HSAN) under 2005 ligger på samma nivå som under tidigare år. En liten ökning av anmälningar från Socialstyrelsen kan noteras. Ett ökat antal yrkesutövare som ålagts disciplinpåföljd kan också konstateras under 2005 jämfört med föregående år. Det gäller även antalet beslutade åtgärder i behörighetsärenden.

Det har inte varit möjligt att redovisa en sam- lad enhetlig statistik från patientnämnderna för 2005. Det finns dock uppgifter som talar för att

28

antalet ärenden till patientnämnderna 2005 ligger i nivå med vad som kom in under 2003 och 2004.

En patient som skadas i samband med be- handling eller liknande åtgärd inom hälso- och sjukvården (inklusive tandvården) kan söka er- sättning för skadan från patientförsäkringen. Antalet anmälningar till patientförsäkringen har ökat kontinuerligt under lång tid. 2005 kom ca 9 250 skadeanmälningar in. Detta innebär en ök- ning med ca 1 200 ärenden på åtta år.

Nationell vårdgaranti

Vårdgarantin ställer nya krav på uppföljning av väntetiderna i vården. Nya verktyg och rutiner utvecklas successivt för att sammanställa korrekt information om aktuella och faktiska väntetider. Bland annat har förväntad väntetid bytts ut mot faktisk väntetid. Förändringen innebär bety- dande svårigheter att göra jämförelser bakåt i ti- den. Inrapporteringsfrekvensen har ökat och är nu uppe i 85 procent. Sannolikt har även kvali- teten i inrapporteringen förbättrats, vilket också gör det svårt att jämföra med föregående år. I uppföljningen av väntetider till behandling ingår i dag uppgifter om ett begränsat antal behand- lingar, men antalet uppgifter kommer att utökas successivt.

En av SKL framtagen lägesrapport visar att antalet patienter som väntar på någon av de be- handlingar som ingår i den nationella databasen successivt har minskat under 2006. Även antalet patienter som väntat mer än 90 dagar på dessa behandlingar har minskat under 2006. Variatio- nerna mellan landstingen och mellan olika speci- alitetsområden är dock stora. Störst problem att klara vårdgarantin finns enligt rapporten inom ortopedi och ögonsjukvård.

Nationellt planeringsstöd

Socialstyrelsen har regeringens uppdrag att varje år ta fram underlag för bedömningen av hälso- och sjukvårdens behov av läkare och sjukskö- terskor m.fl. yrkesgrupper inom hälso- och sjuk- vården. Den rapport som kom in till regeringen i januari 2006, (NPS 2006), beskriver och analyse- rar tillgång och efterfrågan på barnmorskor, läkare, sjuksköterskor, tandhygienister och tandläkare.

Tillgången på barnmorskor, sjuksköterskor och läkare som är sysselsatta inom hälso- och sjukvården har ökat markant under perioden 1995–2003. Antalet sjuksköterskor och barn- morskor har ökat med 10 procent och antalet

PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

läkare har ökat med 18 procent, vilket motsvarar 4 300 läkare, men den regionala tillgången på dessa yrkesgrupper skiljer sig över landet. Antalet tandhygienister har under perioden 1995–2003 ökat med 900 personer medan antalet tandläkare minskat med drygt 350 personer. Tandläkar- och tandhygienisttätheten varierar mycket över landet.

Efterfrågan definieras i Socialstyrelsens rap- port som det sammantagna resultatet av en organisations vilja och ekonomiska möjligheter att rekrytera personal. I rapporten används ar- betslöshet, migration och etablering på arbets- marknaden efter examen som indikatorer på efterfrågan. Utifrån dessa indikatorer bedömer Socialstyrelsen att arbetsmarknaden för barn- morskor, sjuksköterskor och tandhygienister för närvarande är i balans. Socialstyrelsen bedömer däremot att arbetsmarknaden för läkare är i obalans, trots ökningen av antalet läkare i hälso- och sjukvården.

Psykiatri

Socialstyrelsen har i uppdrag att följa upp satsningen på vård, sysselsättning, boende och verksamhetsutveckling inom psykiatrin under 2005 och 2006. Uppdraget skall slutredovisas den 1 augusti 2007. Av Socialstyrelsens redovisningar hittills framgår att intresset för satsningen har varit stort. Pågående arbete gäller personer med psykiska funktionshinder i stort. Inom satsningen på verksamhetsutveck- ling har bland annat prioriterats kompetensut- veckling inom alternativa vårdformer, rätts- psykiatri, tidiga insatser och brukarinflytande. Totalt 100 miljoner kronor har fördelats som ett särskilt storstadsstöd.

En del av medlen inom ramen för satsningen kommer att förbrukas efter 2006. Det gäller bl.a. totalt 40 miljoner kronor för projekt med inrikt- ning på psykosociala insatser samt 8 miljoner kronor för administration, uppföljning, utvärde- ring m.m.

Den förra regeringen har uppdragit åt Social- styrelsen att följa upp utvecklingen i landstingen när det gäller efterfrågan på och tillgängligheten till psykiatrins insatser med anledning av flod- vågskatastrofen i Sydostasien den 26 december 2004. Av Socialstyrelsens lägesrapporter framgår att landstingens psykiatriska verksamheter i stort klarat av att möta efterfrågan på vård. Social- styrelsen skall slutredovisa uppdraget senast den 1 december 2006.

29

PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

Kostnadsutvecklingen på läkemedelsområdet

Kostnaderna för läkemedelsförmånerna uppgick under 2005 till knappt 19 miljarder kronor.

Diagram 3.3 Utveckling av kostnaderna för

läkemedelsförmånerna 1991-2005 (exklusive moms)

 

 

20 000

 

 

 

 

 

 

 

 

18 000

 

 

 

 

 

 

 

 

16 000

 

 

 

 

 

 

 

 

14 000

 

 

 

 

 

 

 

kronor

12 000

 

 

 

 

 

 

 

10 000

 

 

 

 

 

 

 

Miljoner

 

 

 

 

 

 

 

8 000

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

6 000

 

 

 

 

 

 

 

 

4 000

 

 

 

 

 

 

 

 

2 000

 

 

 

 

 

 

 

 

0

 

 

 

 

 

 

 

 

1991

1993

1995

1997

1999

2001

2003

2005

 

 

 

 

 

År

 

 

 

Nominella kostnader, miljoner kr

Reala kostnader enligt KPI i 1991 års priser, miljoner kr

Effekten av patentutgångar och kostnadsök- ningar p.g.a. introduktion av nya läkemedel har uppskattats. De för förmånerna mest kostsamma läkemedelsgrupperna är immunsuppressiva me- del (bl.a. medel mot reumatoid artrit), antide- pressiva medel och insulin. Kostnaden för im- munsuppressiva medel ökar kraftigt medan kostnaden för antidepressiva medel, magsårs- medel och blodfettsänkande medel fortsätter att minska. Teststickor för blodglukos är den en- skilda vara som kostar mest för läkemedelsför- månerna.

Läkemedelskostnaderna i slutenvården ökar allt snabbare. Orsaken är dels introduktion av nya läkemedel, dels att landstingen för över kostnader från läkemedelsförmånerna till sluten- vården där priserna p.g.a. upphandlingsavtal är lägre. Denna överföring bidrar till att hålla för- månskostnaderna nere.

Läkemedelsförmånsnämnden (LFN) har jämfört priset på några nya originalläkemedel, som mellan den 1 juli 2004 och den 30 juni 2005 fick priset fastställt av nämnden, med priset på motsvarande läkemedel i 17 andra länder i EU/EES-området. De preparat som ingick i stu- dien var bl.a. läkemedel mot diabetes, reumatism och höga blodfetter. Av undersökningen fram- går att de svenska priserna på de undersökta läkemedlen ligger något under genomsnittet i de aktuella länderna. Tio länder har högre prisnivå än Sverige och sju länder har lägre prisnivå på de aktuella preparaten. Om man tar hänsyn till köpkraften i de olika länderna är det bara tre län- der – Danmark, Norge och Schweiz – som har lägre priser än Sverige.

Enligt Socialstyrelsens rapport Läkemedels- försäljningen i Sverige – analys och prognos från november 2005 ökade kostnaderna för läke- medelsförmånerna inklusive förbrukningsartik- lar åren 1985–2004 med i genomsnitt fem pro- cent per år (fasta priser). Efter ändringarna i reglerna för läkemedelsförmånerna i oktober 2002 har kostnaderna varit nästan oförändrade. Enligt rullande tolvmånadersdata för de senaste 30 månaderna tycks kostnaderna ha stabiliserats kring en nivå på ca 18,5 miljarder kronor. Åren 2007–2009 förväntas kostnadsökningen, enligt Socialstyrelsen, variera mellan två och tre pro- cent. En bedömning av kostnaderna för läke- medelsförmånerna för dessa år har gjorts genom att en uppskattad underliggande trend har juste- rats för kända och förväntade förändringar.

Tabell 3.5 Kostnader för läkemedel i relation till de totala

kostnaderna för hälso- och sjukvård samt patienternas

egenavgiftsandel, 2001–2005 (inkl moms)

Miljoner kronor

År

2001

2002

2003

2004

2005

Läkemedels-

 

 

 

 

 

förmånerna

 

17 043

18 563

18 985

19 015

18 981

 

 

 

 

 

 

 

Egenavgift

 

4 886

5 063

4 967

5 013

5 006

 

 

 

 

 

 

 

Andel egen-

 

22,3%

21,4%

20,7%

20,9%

20,9%

 

1

 

 

 

 

 

 

 

P

 

 

 

 

 

 

avgift P

 

 

 

 

 

 

Sluten vård

 

3 027

3 262

3 615

4 216

4 889

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2

 

 

 

 

 

 

Receptfritt P

P

2 413

2 603

2 718

2 883

3 106

 

Total

 

27 369

29 491

30 285

31 127

31 982

 

 

 

 

 

 

Andel av totala

 

 

 

 

 

hälso- och

 

 

 

 

 

 

sjukvårds-

 

14,9%

14,8%

14,5%

14,5%

14,4%

kostnaderna

3

 

 

 

 

 

P

 

 

 

 

 

P

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1

 

 

 

 

 

 

 

P

P

 

 

 

 

 

 

 

Som andel av förmån + egenavgift

 

 

 

2

 

 

 

 

 

 

 

P

P

 

 

 

 

 

 

 

Avser receptfria humanläkemedel som säljs över disk

 

 

3

 

 

 

 

 

 

 

P

P

 

 

 

 

 

 

 

Preliminära siffror för 2004 och 2005

 

 

 

Källor: Apoteket AB, nationalräkenskaperna SCB

Analys och slutsatser

De satsningar på förbättrad tillgänglighet som genomförts har gett vissa positiva resultat men ännu återstår mycket för att utveckla tillgäng- ligheten till vården.

Tillgängligheten i primärvården har stått i fo- kus under 2000–2005 vilket hänger samman med genomförandet av den nationella handlingspla- nen för utveckling av hälso- och sjukvården (prop. 1999/2000:149, bet. 2000/01:SoU5, rskr. 2000/01:53) och den resursförstärkning till pri-

30

märvården som detta innebar. Tillgängligheten – telefontillgänglighet och möjligheten att få tid på vårdcentralen – har följts upp vid flera tillfällen under denna period. Telefonframkomligheten har enligt de studier som gjorts förbättrats nå- got.

Den evidensbaserade medicinen har blivit en alltmer betydelsefull metod för att nå en effek- tivare och bättre vård. Den utgör också en av grundförutsättningarna för att rationella beslut om resursanvändning inom vården skall kunna fattas. De utvärderingar som Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) genomför har både lett till att effektiva metoder fått ett större genomslag inom vården och till att ineffektiva eller icke kostnadseffektiva metoder kunnat ut- mönstras. Det samarbete som SBU etablerat med många regioner och landsting har gett för- utsättningar för att centralt framtagen kunskap omsätts i lokala förändringsarbeten. Fortfarande finns det dock en tröghet i hälso- och sjukvår- dens system när det gäller att tillvarata ny kun- skap.

På psykiatrins område visar Socialstyrelsens och den Nationella psykiatrisamordnarens rapporter att det finns fortsatt stora behov av förbättringar av vård och stöd till personer med psykisk sjukdom eller psykiska funktionshinder. Den psykiatriska vården samt stödet och servi- cen behöver, enligt psykiatrisamordnaren, en omfattande organisationsöversyn och resursför- stärkning. Det handlar bl.a. om förbättringar av personalens kompetens, ökad tillgång till psykosocial kompetens samt en ökad kvalitet i och tillgänglighet till vården. Psykatrinsamord- naren har även rapporterat att det föreligger stora kunskapsbrister om verksamma metoder och implementering av ny kunskap inom psykia- trins område.

Avseende barn- och ungdomspsykiatrin fram- står den bristande tillgängligheten som ett allt större problem. Verksamheterna för barn och unga måste stärkas för att vända denna utveck- ling och för att förebygga att fler utvecklar psy- kisk ohälsa och psykosociala svårigheter senare i livet. Psykiatrisamordnaren har i en skrivelse sär- skilt pekat på att det framför allt finns brister inom primärvården. Detta medför att specialist- verksamheterna har svårigheter att prioritera och rikta resurserna på ett effektivt sätt, vilket medfört onödiga väntetider. Det behövs en bredare och stärkt kompetens i primärvården för

PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

att hantera lättare/tidiga former av psykisk ohälsa hos barn och ungdomar.

Mot bakgrund av de behov som finns i den psykiatriska vården avser regeringen därför att genomföra en satsning för att stärka psykiatrin. På anslaget 13:9 Bidrag till psykiatri avsätts 500 miljoner kronor per år under åren 2007 och 2008 och därefter 250 miljoner kronor per år.

LFN har genom sitt fortsatta arbete med läke- medelsgenomgångar och genom att pröva om bl.a. nya originalläkemedel skall ingå i förmåns- systemet bidragit till att medlen inom läke- medelsförmånerna används på ett mer ändamåls- enligt och kostnadseffektivt sätt.

Prisnivån på läkemedel fortsatte att sjunka 2005. Totalt sett föll prisnivån med två till tre procent. Patenterade läkemedel hade en oför- ändrad prisnivå. Under 2005 gick patentet ut på 22 substanser varav fyra ingår i LFN:s urval av substanser som står för 80 procent av försälj- ningen inom förmånerna. De läkemedel som förlorat patentet och utsatts för generisk kon- kurrens minskade mest i pris.

Om hälso- och sjukvården skall få möjlighet att utvecklas och klara sitt åtagande måste lag- stiftning och organisation öppna för nytänkande och mångfald. Det behövs åtgärder på statlig, re- gional/landstings- och kommunal nivå som ökar mångfalden i offentlig sektor och uppmuntrar alternativa vårdgivare och entreprenörer. Vidare krävs en översyn av lagstiftning, regelverk och institutioner så att konkurrensneutralitet skapas mellan vårdens olika aktörer.

Mer än varannan kvinna är anställd i den offentliga sektorn. Genom att öka utrymmet för enskilda initiativ och eget företagande inom väl- färdsområdet får fler kvinnor möjlighet att starta företag, och fler får chansen att bidra till nya ar- betsformer som kan leda till bättre kvalitet, både för patienter och anställda, och därmed också ökad trivsel och lägre sjukskrivningstal bland kvinnor i offentlig sektor. Med fler arbetsgivare att välja på läggs grunden för bättre arbetsvillkor och bättre löneutveckling i offentlig sektor.

Sammanfattningsvis är bedömningen att hälso- och sjukvården i stort håller god kvalitet även om det är svårt att visa på i vilken utsträck- ning vården bidrar till att människor mår bra. Tillgängligheten och kvalitetsuppföljningen inom primärvård och psykiatri präglas alltjämt av stora brister. Det är viktigt att fånga upp olika aspekter på kvalitetsbegreppet för att på så sätt åstadkomma helhetssyn och långsiktighet. Fort-

31

PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

satt arbete med bl.a. elektronisk vårddokumen- tation och enhetlig terminologi samt utvecklade datakällor och kvalitetsindikatorer är en förut- sättning för att kunna styra och synliggöra hälso- och sjukvårdens kvalitet och resultat.

Den förra regeringen avsatte under åren 2002 och 2003 sammanlagt 35 miljoner kronor för åt- gärder för att öka kunskaperna om hälsoproblem relaterade till amalgam och andra dentala mate- rial samt för att förbättra omhändertagandet av patienter med sådana problem. Av dessa medel utbetalades 15 miljoner kronor till Stiftelsen Metallbiologiskt Centrum för fortsatt utvärde-

3.6Verksamhetsområde Tandvård ring av patienter som utretts och behandlats för

3.6.1Insatser

Insatser inom politikområdet

Genom det statliga tandvårdsstödet, som ad- ministreras av Försäkringskassan, bidrar staten till att minska den enskildes kostnader och göra tandvården mer tillgänglig. Utgifterna för tand- vårdsstödet uppgick 2005 till 2,4 miljarder kro- nor, varav drygt en miljard kronor avsåg hög- kostnadsskyddet för protetik för dem som är 65 år eller äldre.

Försäkringskassan har särskilt följt upp hög- kostnadsskyddet och bl.a. kvartalsvis lämnat rapporter om myndighetens handläggning, vård- givarnas agerande samt kvalitetshöjande åtgär- der.

Försäkringskassan har fortsatt att arbeta med informationsinsatser riktade till allmänheten för att öka kunskapen om de prisvariationer som finns mellan vårdgivare inom tandvården.

I december 2005 tillsattes en särskild utredare med uppdrag att lägga fram förslag till ett nytt tandvårdsstöd för vuxna (tandvårdsutredningen, Dir. 2005:136). Utredningen lade i mars 2006 fram delbetänkandet Stöd till hälsobefrämjande tandvård (SOU 2006:27). Delbetänkandet inne- håller bl.a. ett förslag till grundstöd för före- byggande tandvård. I 2006 års ekonomiska vår- proposition avsatte den dåvarande regeringen medel för att införa ett grundstöd. I utredning- ens andra delbetänkande i juni 2006, Stöd till hälsobefrämjande tandvård del 2 (SOU 2006:71), lämnas detaljförslag för grundstödet och ett principförslag om skydd mot höga kost- nader.

hälsoproblem som relaterats till amalgam. Stiftelsen Metallbiologiskt Centrum överläm- nade sin slutrapport till den förra regeringen våren 2006. Socialstyrelsen fick i mars 2006 i uppdrag att fördela medel till kunskaps- utveckling och metodutveckling samt för att förbättra diagnostik, behandling och bemötande av patienter vars hälsoproblem förknippas med amalgam eller andra dentala material. Socialstyrelsen skall också ansvara för att det inrättas ett nationellt register för uppföljning av användningen av olika dentala material. För dessa två uppdrag disponerar Socialstyrelsen sammanlagt 20 miljoner kronor.

Insatser utanför politikområdet

Enligt tandvårdslagen (1985:125) ansvarar landstingen för att barn och ungdomar får regel- bunden, fullständig och avgiftsfri tandvård t.o.m. det år då de fyller 19 år. De allra flesta barn och ungdomar behandlas inom folktandvården, men det finns också möjlighet att välja en annan vårdgivare. Barn- och ungdomstandvården kos- tade under 2005 omkring 2,5 miljarder kronor.

Landstingen ansvarar enligt tandvårdslagen (1985:125) för uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård för äldre och funktionshind- rade i särskilda boendeformer samt personer som bor i egen bostad men har stort behov av vård och omsorg. I landstingens ansvar ingår också tandvård som är ett led i en sjukdomsbe- handling. Landstingens kostnader för verksam- heten uppgick under 2005 till 654 miljoner kro- nor, vilket innebär att kostnaderna legat på un- gefär samma nivå sedan 2002.

32

Från och med 2005 får landstingen, via ansla- get 48:1 Kommunalekonomisk utjämning, en sammanlagd kompensation som motsvarar en årlig kostnad på ca 800 miljoner kronor.

3.6.2 Resultatredovisning

Mål

Målet för politikområdet Hälso- och sjukvårds- politik är att vårdens kvalitet och tillgänglighet skall förbättras. För verksamhetsområdet Tand- vård har den tidigare regeringen fastställt som mål att tandhälsan skall förbättras för de grupper som är mest eftersatta ur tandhälsosynpunkt. Resultatbeskrivningen i det följande görs i för- hållande till dessa mål. Regeringen har för avsikt att se över målformuleringen för tandvård.

Resultat

Tandhälsans utveckling

Tandhälsan hos barn följs upp genom att före- komsten av karies registreras. Socialstyrelsen sammanställer statistiken som samlats in från landstingen. De senaste uppgifterna gäller 2005 och är fortfarande preliminära. Förändringarna sedan 2000 har varit relativt små. Bland 3- och 6- åringarna ökade andelen kariesfria barn något mellan 2000 och 2005, men bland 12–åringarna skedde en nedgång med ca fem procentenheter.

I den äldsta åldersgruppen som omfattas av den avgiftsfria barn- och ungdomstandvården, 19-åringarna, ökade andelen som är kariesfria något mellan 2000 och 2005. Det finns inte några uttalade skillnader mellan pojkar och flickor.

PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

Några landsting redovisar uppgifter om tand- hälsan i olika befolkningsområden. De visar att tandhälsan är sämre i områden med en hög andel av socioekonomiskt svaga grupper (bl.a. familjer som har utländsk bakgrund, låg utbildning eller hög arbetslöshet).

Diagram 3.4 Andelen kariesfria barn (%)

 

100

 

 

 

 

 

 

90

 

 

 

 

 

 

80

 

 

 

 

 

 

70

 

 

 

 

 

Procent

60

 

 

 

 

 

50

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

40

 

 

 

 

 

 

30

 

 

 

 

 

 

20

 

 

 

 

 

 

10

 

 

 

 

 

 

0

 

 

 

 

 

 

1985

1990

1995

2000

2005

 

 

3 år

6 år

12 år

 

 

Källa: Socialstyrelsen

Uppgifterna för 2005 är preliminära

När det gäller den vuxna befolkningens tand- hälsa har det under senare år rått brist på aktuell riksomfattande statistik. Socialstyrelsen och Försäkringskassan har utrett hur statistiken inom tandvårdsområdet skall kunna förbättras och ett bättre underlag för att följa och bedöma tandhälsan erhållas. I samband med detta genomförde myndigheterna en enkätundersök- ning under 2005. Färre än tre procent av de svar- ande angav att de bara hade löständer. I under- sökningen uppgav sig nio av tio ha endast egna tänder, vilket dock kunde inkludera fasta prote- ser som kronor, broar och implantat.

33

PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

Tabell 3.6 Andel personer som har egna tänder eller löständer

 

 

 

Enbart egna

Enbart löstän-

Både löstän-

Varken löstän-

Vet ej

Total

 

 

 

tänder (inkl.

der

der och egna

der eller egna

 

 

 

 

 

bryggor, kro-

 

tänder

tänder

 

 

 

 

 

nor och in-

 

 

 

 

 

 

 

 

plantat)

 

 

 

 

 

Man

Ålder

20-29 år

96,9%

0,1 %

1,3%

 

1,7 %

100 %

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

30-39 år

96,7 %

 

2,3 %

 

1,0 %

100 %

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

40-49 år

94,6 %

0,4 %

2,0 %

 

3,0 %

100 %

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

50-59 år

93,7 %

2,0 %

3,2 %

0,3 %

0,7 %

100 %

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

60-64 år

86,2 %

2,2 %

11 %

0,0 %

0,6 %

100 %

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

65-74 år

79,4 %

5,8 %

13,1 %

0,6 %

1,2 %

100 %

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

75+ år

62,5 %

12,5 %

22,8 %

1,5 %

0,7 %

100 %

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Total

 

89,1 %

2,7 %

6,6 %

0,3 %

1,3 %

100 %

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Kvinna

Ålder

20-29 år

98,1 %

0,2 %

0,5 5

0,3 %

0,9 %

100 %

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

30-39 år

97,9 %

 

0,2 %

 

1,9 %

100 %

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

40-49 år

97,0 %

0,4 %

2,0 %

0,4 %

0,2 %

100 %

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

50-59 år

94,4 %

1,2 %

3,2 %

0,6 %

0,6 %

100 %

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

60-64 år

90,1 %

2,9 %

7,0 %

 

 

100 %

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

65-74 år

80,5 %

6,0 %

11,4 %

0,3 %

1,7 %

100 %

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

75+ år

61,8 %

16,2 %

20,3 %

0,4 %

1,3 %

100 %

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Total

 

90,6 %

3,0 %

5,2 %

0,3 %

0,9 %

100 %

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Källa: Försäkringskassan

I Socialstyrelsens och Försäkringskassans enkät- undersökning 2005 ansåg sig drygt 80 procent av de som hade egna tänder inte ha några svårigheter att tugga hårda saker. Andelen som uppgav svårigheter ökade från 60 års ålder och uppåt, men totalt var det dock mindre än två procent som inte alls ansåg sig kunna tugga hårda saker. Resultatet var något sämre för den yngsta åldersgruppen, 20–29-åringarna, än i tidigare undersökningar av dåvarande Riksför- säkringsverket 1998 och 2000, medan andelen äldre som ansåg sig ha god tuggförmåga hade ökat under perioden 1998–2004. I de flesta ål- dersgrupper är det en större andel bland kvin- norna som anser sig ha svårigheter att tugga hårda saker.

Försäkringskassan anser i rapporten Tand- vårdsförsäkring, tandvårdskonsumtion och tandhälsa att det är svårt att dra mer långtgående slutsatser om tandhälsans utveckling utifrån det underlag som finns tillgängligt. Det finns en tendens till försämringar i tandhälsan bland de yngre och förbättringar bland de äldre. Bland de medelålders är bilden mer blandad.

Vårdens kvalitet

Socialstyrelsen registrerade under 2005 sam- manlagt 194 tillsynsärenden, varav ca hälften för- anledde tillsynsbesök. Målgruppen var i många fall privattandläkare som var i åldern 65 år och äldre eller hade ensampraktik. Socialstyrelsen har publicerat en rapport om implantatförankrad protetik i norra Sverige som bygger på intervjuer med privatpraktiserande tandläkare. Enligt Socialstyrelsens bedömning framstod patient- säkerheten i väsentliga delar som tillfredsställ- ande. Ett problem vid implantatverksamhet kan dock vara att vissa tandläkare behandlar ett rela- tivt litet antal patienter varje år.

Andra erfarenheter från Socialstyrelsens till- synsarbete är att arbetsbelastningen är fortsatt hög och att det i många fall finns brister i jour- naldokumentationen. Kvalitetssäkringsarbete saknas också eller är vagt beskrivet.

Antalet lex Maria-ärenden låg under 2005 på ungefär samma nivå som de två föregående åren och liksom tidigare konstaterade Socialstyrelsen att det kom mycket få anmälningar från privat- tandvården.

34

PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

Vårdens tillgänglighet

Tandvårdskostnader och tandvårdskonsumtion

I den enkätundersökning av befolkningens tandhälsa som Socialstyrelsen och Försäkrings- kassan lät genomföra under 2005 ställdes bl.a. frågor om hur hög tandvårdskostnad de svarande haft under den senaste tolvmånadersperioden. Drygt 17 procent uppgav att de hade haft en tandvårdskostnad på 2 000 kronor eller mer. Skillnaderna mellan könen var relativt små men andelen män som inte hade varit hos tandvården var större än andelen kvinnor, 43 procent jäm- fört med 33,5 procent bland 20–29–åringar. Höga tandvårdskostnader på 10 000 kronor eller mer var betydligt vanligare i åldrarna 50 år och uppåt. Bland kvinnorna är det dock färre som har sådana kostnader i åldern 60–64 år än bland 50–59-åringarna.

Av undersökningen framgår vidare att var fjärde svarande enligt egen uppgift hade tvingats

avstå från tandläkarbesök av ekonomiska orsaker de senaste tolv månaderna. I Försäkringskassans rapport Tandvårdsförsäkring, tandvårdskon- sumtion och tandhälsa, från juni 2006, konsta- teras att patienternas kostnader för tandvård har ökat kraftigt sedan 1974, särskilt från mitten av 1990-talet. Ökningen beror både på höjda arvo- den och på neddragningar i försäkringen, men bilden skiftar mellan olika behandlingar. Tandvårdskonsumtionen har minskat mellan 1980/81 och 2004 bland 20–64-åringar, men ökat bland de äldre. Mest markant var minskningen bland de yngsta, dvs. 20–29-åringarna. De som uppger att de inte går regelbundet till tandvården eller inte varit hos tandvården på minst två år tillhör i stor utsträckning socioekonomiskt svaga grupper.

Tabell 3.7 Tandvårdskostnader de senaste 12 månaderna

 

 

 

Har inte

Mindre än

500–1000

1001–

2001–

5001–

7001–

10 000

Total

 

 

 

varit hos

500 kro-

kronor

2000

5000

7000

10 000

kronor

 

 

 

 

tand-

nor

 

kronor

kronor

kronor

kronor

eller mer

 

 

 

 

vården

 

 

 

 

 

 

 

 

Man

Ålder

20-29 år

43,0 %

18,0 %

21,2 %

12,6%

4,7 %

 

 

0,5 %

100 %

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

30-39 år

35,3 %

7,6 %

32,8 %

9,1 %

12,9 %

1,0 %

0,7 %

0,6 %

100 %

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

40-49 år

30,6 %

11,2 %

22,0 %

23,7 %

10,4 %

1,1 %

0,6 %

0,5 %

100 %

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

50-59 år

14,3 %

15,4 %

33,1 %

27,5 %

12,7 %

3,1 %

0,6 %

3,1 %

100 %

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

60-64 år

7,9 %

8,6 %

25,0 %

32,5 %

17,6 %

3,5 %

0,7 %

4,1 %

100 %

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

65-74 år

15,2 %

7,0 %

29,3 %

24,5 %

12,1 %

3,0 %

3,1 %

5,9 %

100 %

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

75+ år

15,9 %

10,0 %

30,1 %

26,7 %

9,4 %

2,8 %

3,6 %

1,6 %

100 %

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Total

 

23,6 %

9,3 %

28,0 %

22,1 %

11,5 %

2,0 %

1,2 %

2,3 %

100 %

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Kvinna

Ålder

20-29 år

33,5 %

24,0 %

25,3 %

11,4 %

4,8 %

0,5 %

0,4 %

0,2 %

100 %

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

30-39 år

26,8 %

8,0 %

40,1 %

15,9 %

8,4 %

0,5 %

0,2 %

0,1 %

100 %

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

40-49 år

23,1 %

6,5 %

31,6 %

23,2 %

11,6 %

1,2 %

2,4 %

0,5 %

100 %

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

50-59 år

15,1 %

6,6 %

30,7 %

21,9 %

15,3 %

2,9 %

2,8 %

4,9 %

100 %

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

60-64 år

11,2 %

4,6 %

29,9 %

31,2 %

16,5 %

3,0 %

1,3 %

2,3 %

100 %

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

65-74 år

11,2 %

5,9 %

33,3 %

24,6 %

12,0 %

4,5 %

3,7 %

4,9 %

100 %

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

75+ år

20,4 %

8,2 %

23,5 %

26,3 %

10,1 %

5,6 %

4,1 %

1,8 %

100 %

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Total

 

20,6 %

9,0 %

31,3 %

21,3 %

11,3 %

2,3 %

2,0 %

2,1 %

100 %

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Källa: Försäkringskassan

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

35

PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

Tabell 3.8 Senaste besök hos tandläkare eller tandhygienist 2004 uppdelat på kön och ålder

 

 

För mindre

För minst

Totalt

 

 

än två år

två år se-

 

 

 

sedan

dan

 

Man

20-29 år

72,2

27,8

100,0

 

 

 

 

 

 

30-64 år

82,6

17,4

100,0

 

 

 

 

 

 

65+ år

84,4

15,6

100,0

 

 

 

 

 

Totalt

 

81,0

19,0

100,0

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Kvinna

20-29 år

83,4

16,6

100,0

 

 

 

 

 

 

30-64 år

90,2

9,8

100,0

 

 

 

 

 

 

65+ år

89,1

10,9

100,0

 

 

 

 

 

Totalt

 

88,9

11,1

100,0

 

 

 

 

 

Källa: Försäkringskassan

I rapporten redovisar Försäkringskassan också att det finns samband mellan att besöka tandvår- den minst vartannat år och att ha en god tand- hälsa samt mellan att kunna klara en oväntad tandvårdsutgift och att ha god tandhälsa.

Högkostnadsskyddet för dem som är 65 år och äldre

Handläggningstiderna för högkostnadsskyddet för dem som är 65 år eller äldre ökade under 2005, vilket resulterade i en minskning av den utbetalda tandvårdsersättningen i förhållande till 2004. Antalet nya förhandsprövningsärenden ökade dock under 2005. En följd av de långa handläggningstiderna har blivit att mindre om- fattande protetiska behandlingar utförs utanför högkostnadsskyddet trots att det blir dyrare för patienterna. För vissa vårdgivare har även de långa handläggningstiderna inneburit likviditets- problem. Efter att Försäkringskassan under hösten 2005 började genomföra en åtgärdsplan, som bl.a. innebar att handläggningen fördelades på tre länsorganisationer, minskade ärendebalan- serna. På grund av stor inströmning av nya för- handsprövningar och kompletterande förhands- prövningar i redan beslutade ärenden i kombination med hög personalomsättning, var handläggningstiden i juli 2006 dock lika lång som ett år tidigare. Försäkringskassan har mot den bakgrunden beslutat att förlänga insatserna för att minska handläggningstiderna.

Prisutvecklingen

Försäkringskassans senaste prisrapport från ok- tober 2005 visar att prisökningstakten inom tandvården avtagit under perioden april 2004 till maj 2005 jämfört med tidigare undersökta perio- der.

Mellan januari 2005 och januari 2006 ökade folktandvårdens priser för allmäntandvård med i genomsnitt 3,1 procent vilket var något lägre än prisökningen året innan Detta framgår av en rapport från Sveriges Kommuner och Landsting.

Allmänhetens kännedom om prisvariationerna är fortfarande låg enligt en undersökning som Försäkringskassan låtit göra. Undersökningen visar att 67 procent tror att deras tandläkare tar ungefär samma pris som andra gör och att 83 procent inte brukar byta tandläkare på grund av det förtroende de har för tandläkaren.

Väntetider och köer

Det förekommer fortfarande långa väntetider inom folktandvårdens allmäntandvård, men antalet kliniker som kan ta emot nya vuxenpati- enter direkt eller inom en relativt kort tid har ökat. En enkät som Socialstyrelsen genomförde under 2004 visade att drygt hälften av de redo- visade klinikerna hade möjlighet att direkt ta emot nya vuxenpatienter. Ytterligare tio procent av klinikerna kunde ta emot nya vuxenpatienter inom högst sex månader. Detta innebar en för- bättring jämfört med undersökningar 2001 och 2003, men fortfarande var det omkring tio pro- cent av klinikerna som angav att väntetiderna för nya patienter översteg 24 månader. Väntetiderna varierade fortfarande mellan landstingen, men det fanns inte någon klar geografisk fördelning av de längsta väntetiderna. Även många privat- tandläkare hade svårt att ta emot nya patienter.

Socialstyrelsen bedömer varje år, inom ramen för det nationella planeringsstödet, tillgången och efterfrågan på vissa yrkeskategorier som tandläkare och tandhygienister. I januari 2006 bedömde Socialstyrelsen att arbetsmarknaden för tandläkare var i kraftig obalans, eftersom efterfrågan översteg tillgången. Arbetsmarkna- den för tandhygienister bedömdes vara i balans.

36

PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

Landstingens tandvård för särskilda patientgrupper

Under 2005 blev 94 000 personer uppsökta, inom ramen för landstingens ansvar för tandvård för vissa äldre och funktionshindrade. Detta var något fler än de två föregående åren. Antalet uppsökta under 2005 motsvarade ca 58 procent av dem som landstingen hade bedömt kunde komma i fråga för erbjudande om uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård. För nöd- vändig tandvård redovisades ungefär samma omfattning och kostnader som föregående år.

Antalet personer som fick tandvård som ett led i en sjukdomsbehandling sjönk något under 2005 och även den genomsnittliga kostnaden per patient minskade något.

Socialstyrelsen har på regeringens uppdrag följt upp landstingens ansvar för uppsökande

verksamhet och nödvändig tandvård. Av Social- styrelsens rapport i december 2005 framgår att de som bor i kommunernas särskilda boende- former får del av reformen i betydligt större omfattning än de som bor i eget boende. Sam- verkan mellan landstingen och kommunerna fungerar enligt Socialstyrelsen på många håll inte tillfredsställande.

Den genomsnittliga kostnaden per person för nödvändig tandvård är större för män än för kvinnor. En förklaring till detta kan enligt Socialstyrelsen vara att män besöker tandvården något mer sällan än kvinnor, vilket kan medföra ett ackumulerat tandvårdsbehov som avspeglar sig i högre kostnader när besöken väl sker.

Tabell 3.9 Tandvårdens totala kostnader, 1999–2004

Miljoner kronor, löpande priser

 

1999

2000

2001

2002

2003

1

 

P

 

2004P

Patientavgifter

8 130

9 056

9 862

10 614

11 451

12 466

 

 

 

 

 

 

 

varav

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Offentlig tandvård

2 388

2 198

2 036

2 156

2 366

2 581

 

 

 

 

 

 

 

Privat tandvård

5 742

6 858

7 826

8 458

9 085

9 885

 

 

 

 

 

 

 

Patientavgifter som andel av to-

 

 

 

 

 

 

tala kostnader

59,9 %

61,8 %

63,3 %

63,2 %

61,1 %

61,1 %

 

 

 

 

 

 

 

Landstingens nettokostnader

3 282

3 411

3 471

4 257

4 354

4 466

 

 

 

 

 

 

 

Landstingens investeringsutgifter

186

151

147

153

136

175

 

 

 

 

 

 

 

Tandvårdsförsäkringen

1 426

1 462

1 515

1 604

2 607

3 129

 

 

 

 

 

 

 

Statsbidrag till landstingen för

 

 

 

 

 

 

särskilt tandvårdsstöd

405

405

405

0

0

0

 

 

 

 

 

 

 

Administrationskostnader för för-

 

 

 

 

 

 

säkringen

151

163

168

169

204

175

 

 

 

 

 

 

 

Summa

13 580

14 648

15 568

16 497

18 752

20 411

 

 

 

 

 

 

 

Årlig förändring av de

 

 

 

 

 

 

totala kostnaderna

+6,1%

+7,9%

+6,3%

+7,9%

+11,6%

+8,8%

 

 

 

 

 

 

 

Källa: Socialstyrelsen, SCB, Sveriges Kommuner och Landsting, Försäkringskassan 1P P Preliminära uppgifter

37

PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

Analys och slutsatser

Socialstyrelsens och Försäkringskassans rap- porter i juni 2006 om befolkningens tandhälsa och tandvårdsförsäkringens betydelse indikerar att tandhälsan generellt är god, men att det finns oroande tendenser, till exempel bland de yngre vuxna. Det tycks också finnas ett samband mell- an tandhälsa och tandvårdskonsumtion. Vidare finns det ett samband mellan att tillhöra socio- ekonomiskt svaga grupper och att gå till tandvår- den mera sällan och uppfatta sin tandhälsa som sämre.

Prisökningstakten förefaller ha dämpats de senaste två åren, även om den fortfarande är högre än den generella prisutvecklingen. Pris- medvetenheten hos allmänheten är fortfarande låg, trots informationsinsatser och ökade möj- ligheter att jämföra priser.

En utveckling som kan påverka konkurrensen är att nya vårdgivare på senare tid har etablerat sig på tandvårdsmarknaden med affärsidén att erbjuda tandvård till priser som klart understiger den genomsnittliga prisnivån. I många fall sker detta genom att man anlitar tandläkare från andra EU-länder. Principiellt anser regeringen att det är positivt med ökad konkurrens, men en självklar förutsättning är att det sker med god- tagbar kvalitet och iakttagande av gällande regler.

Regeringen konstaterar att priserna i tandvår- den har ökat kraftigt under senare år samtidigt som den offentliga subventionen har urholkats, både på grund av prisuppgången och politiska beslut. I många fall har kostnaderna för enskilda personer blivit orimligt höga.

Regeringen anser mot denna bakgrund att det är nödvändigt att reformera tandvårdsstödet. Resurserna till tandvården bör förstärkas så att de största behoven ges den högsta prioriteten. Den största delen av resurstillskottet bör använ- das till att skapa ett rimligt högkostnadsskydd. Samtidigt bör det skapas rimliga villkor för den förebyggande tandvården på ett sätt som både främjar kontinuitet, valfrihet och konkurrens.

I samband med att tandvårdsstödet reforme- ras är det också viktigt att intensifiera insatserna för att stärka konkurrens och prispress inom tandvården genom en fortsatt stor andel privata alternativ, internationell konkurrens, en mer ge- nomskinlig prissättning och en starkare patient- makt.

3.7Revisionens iakttagelser

Riksrevisionen (RiR) lämnade i november 2005 in promemorian Skydd mot mutor – Apoteket AB (Dnr 39-2005-0814) i vilken Riksrevisionen granskat åtgärder för skydd mot mutor och otillbörlig påverkan vid Apoteket AB. Apotekets verksamhet med receptbelagda läkemedel har, enligt Riksrevisionen, ett tillfredsställande skydd mot mutor och otillbörlig påverkan. För andra, mindre verksamhetsdelar bedömer Riksrevisio- nen att skyddet inte står i paritet med den risk- situation som bolaget befinner sig i och att det således finns ett behov av åtgärder.

Apotekets dotterbolag, Adara AB, har i syfte att trygga ett säkert och effektivt urval av pro- dukter utvecklat ett nytt IT-stöd som innehåller tvingande regelverk i sortimentsprocessen. Be- slut om huruvida en ny produkt skall tas in i sortimentet eller inte måste motiveras och fattas av minst två personer. Samtliga beslut med moti- veringar loggas och lagras i en databas.

I december 2005 lämnade Riksrevisionen rap- porten Statliga bolags årsredovisningar (2005:29) till regeringen. Tolv statliga bolags årsredovis- ningar, däribland Apoteket AB, granskades ut- ifrån hur väl rapporteringen följer gällande lagar, god redovisningssed och regeringens riktlinjer. När det gäller årsredovisningarnas finansiella delar håller, enligt Riksrevisionen, de granskade bolagen en kvalitet väl i nivå med jämförbara noterade bolag. Kvaliteten på bolagens redovis- ning av sina samhällsuppdrag varierar men Apo- teket AB framhålls som ett positivt exempel på hur samhällsuppdraget kan redovisas och följas upp.

Rapporten Skydd mot korruption i statlig verksamhet (2006:8) lämnades i mars 2006. Rap- portserien Skydd mot mutor som genomfördes under 2005 och bl.a. avsåg Apoteket AB kom- pletteras av denna granskning med avseende på vilka åtgärder bl.a. regeringen har vidtagit för att skydda statliga myndigheter och bolag mot kor- ruption. Riksrevisionen rekommenderar reger- ingen att överväga ett förtydligande av regelver- ket så att det framgår att ledningen för en statlig verksamhet har ett uttalat ansvar för att skydda verksamheten mot korruption samt att ledning- arna för statlig verksamhet får i uppdrag att genomföra riskanalyser.

I rapporten Vad och vem styr de statliga bola- gen? (RiR 2006:11) som lämnades i maj 2006 har Riksrevisionen granskat formerna för regering-

38

ens styrning av 41 av de statliga bolagen, där- ibland Apoteket AB. Det finns enligt Riksrevi- sionen betydande variationer i den formella styr- ningen av de statliga bolagen. Socialdeparte- mentets styrning och förvaltning av Apoteket AB beskrivs i rapporten i positiva ordalag. Bland annat framhålls att Apoteket är ett av få bolag som på sin årsstämma fattat beslut om att anta ägarens styrdokument.

Varje år subventionerar staten läkemedel för ca 20 miljarder kronor. Läkemedelsförmåns- nämnden (LFN) beslutar vilka läkemedel som skall omfattas av subventionen. Med anledning av den stora ekonomiska betydelsen som ett subventionsbeslut innebär för läkemedelsföre- tagen finns det risk för att mutor och annan otillåten påverkan förekommer i verksamheten. Riksrevisionen har därför granskat skyddet mot mutor hos LFN. Riksrevisionen har granskat om ledningen i myndigheten har säkerställt att LFN har en god intern kontroll för att motverka och upptäcka mutor och otillåten påverkan. Gransk- ningen har inte visat några indikationer på mutor och otillåten påverkan i myndighetens verksam- het men trots detta anser Riksrevisionen att skyddet mot sådana företeelser måste förstärkas. Granskningen är den första i en serie gransk- ningar av statliga myndigheter och bolag där Riksrevisionen bedömer att risken för mutor och otillåten påverkan är väsentlig beroende på verksamhetens art.

Med anledning av resultatet av granskningen har LFN vidtagit en rad åtgärder. Bland annat har myndigheten anlitat en utomstående revisor som fått i uppdrag att göra en riskanalys. Risk- analysen gäller inte bara frågan om mutor och otillbörlig påverkan, utan även skyddet mot brand och datahaveri samt miljörisker. Revisorn har tagit fram en samlad handlingsplan som innehåller åtgärder för att hantera dels Riksrevi- sionens synpunkter och rekommendationer, dels vad som i övrigt kommer fram i riskanalysen.

Riksrevisionen har granskat högkostnads- skyddet för protetik för personer som är 65 år eller äldre i rapporten Tandvårdsstöd för äldre (RiR 2006:9). Granskningen avsåg främst regeringens beslutsunderlag vid reformens genomförande och huruvida regeringen och myndigheterna vidtagit tillräckliga åtgärder för att kontrollera kostnadsutvecklingen. Enligt Riksrevisionens bedömning hade regeringen inte tagit hänsyn till konsekvenserna av utvidgningen av förmånsgruppen i förhållande till den

PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

utredning som föregick propositionen. Regeringen underskattade vidare efterfrågans och behandlingsinriktningens konsekvenser för kostnaderna.

Beträffande konstruktionen av reformen an- såg Riksrevisionen att blandningen av reglering och en ofullständigt fungerande marknad ledde till en som helhet mycket svårkontrollerad ut- veckling. Riksrevisionen ansåg vidare att RFV/Försäkringskassan borde ha följt upp re- formens kostnader bättre. Den koncentrerade handläggningen vid Försäkringskassan i Skåne hade inte lett till den effektiva och likvärdiga handläggning som avsågs. Informationen till riksdagen om reformens kostnad var enligt Riks- revisionens mening otillräcklig. Riksrevisionen rekommenderade Försäkringskassan att se över sitt ärendehanteringssystem för tandvården, eftersom bristerna hade gjort det svårt att få fram tillförlitlig statistik, samt att överväga åt- gärder för att framöver kunna förse regeringen med bättre underlag över vilka inom åldersgrup- pen 65 år eller äldre som tagit del av reformen och vilka som fortsättningsvis kan antas behöva omfattande protetikbehandling.

Regeringen har aviserat en tandvårdsreform och avser att återkomma med förslag om hur denna ska utformas. När det nya stödet utfor- mas är det viktigt att säkerställa att det kan följas upp på ett effektivt sätt.

Riksrevisionen har vidare granskat årsredovis- ningarna, räkenskaperna och verksamheten för budgetåret 2005 för samtliga myndigheter inom politikområdet Hälso- och sjukvårdspolitik. Riksrevisionen har inte haft några invändningar i revisionsberättelserna för myndigheterna.

Regeringen hänvisar i övrigt i denna del till utgiftsområde 24, avsnittet Regeringens redo- görelse med anledning av Riksrevisionens iaktta- gelser.

3.8Politikens inriktning

Tillgängligheten till hälso- och sjukvården måste förbättras. Vidare krävs en mer uttalad helhets- syn på patienternas behov. En fortsatt satsning för att ytterligare förbättra tillgängligheten till hälso- och sjukvården görs med den nationella vårdgarantin. Regeringen kommer därför att ta initiativ till att utveckla den nationella vårdga- rantin och tillföra den mer resurser. Ökade re-

39

PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

surser skall bland annat användas för att komma till rätta med vårdköerna.

Vårdgarantin skall ge patienterna en laglig rätt till behandling hos annan vårdgivare om sjuk- vårdshuvudmännen inte kan hålla garantitiden och så länge behandlingen omfattas av det offentliga vårdåtagandet.

För att ytterligare öka tillgängligheten till vår- den och på ett effektivare sätt utnyttja vårdkapaciteten avser regeringen att verka för att patienterna ges rätt till ett fritt vårdval. Enligt regeringen bör patienten ha rätt att själv välja så- väl läkare, vårdenhet som tidpunkt för behand- ling.

Vårdgivarna bör vidare ha en skyldighet att upplysa patienten om var i landet det är kortast kö och erbjuda vård där. Enligt regeringen är detta särskilt viktigt för patienter som har svå- righeter att inhämta information på egen hand.

Genom att hälso- och sjukvården i ökad ut- sträckning jämför sina prestationer och syste- matiskt drar lärdom av misstag och framgångar skapas förutsättningar för att höja kvaliteten på vården.

Regeringen kommer därför att göra en sats- ning för att utveckla öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens prestationer och kvalitet. En åt- gärdsplan för mätning av kvalitet och rankning inom hälso- och sjukvården skall utformas i samarbete mellan staten och sjukvårdshuvud- männen. Vidare kommer en oberoende gransk- ningsfunktion att inrättas. Regeringen kommer också att göra en satsning för att utveckla hälso- och sjukvårdens ersättningssystem och förbättra metoderna för klassifikation. Syftet är att skapa administrativa förutsättningar för patientbase- rade ersättningssystem inom hälso- och sjukvår- den.

Regeringen anser att fler alternativa aktörer inom hälso- och sjukvården bidrar till en utveck- ling av vårdkvaliteten och effektiviteten. För att främja en sådan utveckling skall vårdpersonalens kompetens och erfarenhet tas till vara. Reger- ingen kommer därför att göra en satsning för att stödja vårdpersonal som vill ta över driften av verksamhet, så kallat avknoppningsstöd. Stödet syftar till att göra det möjligt för anställda att förbereda ett övertagande av landstingsdriven verksamhet.

En effektiv informationshantering med hjälp av IT är en förutsättning för att utveckla kvali- teten och förbättra effektiviteten inom hälso- och sjukvården. Regeringen avser därför att in-

tensifiera arbetet med att skapa en nationell standard för informationsöverföring. I detta ar- bete ingår bl.a. utveckling av en nationell infor- mationsstruktur, fastställande av gemensamma kravspecifikationer för vårdens IT-system och fortsatta förbättringar av IT-infrastrukturen.

Den psykiatriska vården samt stödet och servisen behöver en omfattande organisations- översyn. Därutöver tillför regeringen medel för 2007. Det handlar bl.a. om förbättringar av personalens kompetens, ökad tillgång till psykosocial kompetens samt en ökad kvalitet i och tillgänglighet till vården.

Regeringen avser att verka för att personer som i dag vårdas inom den psykiatriska tvångs- vården i ökad utsträckning skall kunna vårdas under öppnare former. En patient skall emeller- tid snabbt kunna återföras till slutenvården om behandlingen inte följs.

Avseende barn- och ungdomspsykiatrin fram- står den bristande tillgängligheten som ett allt större problem. Verksamheterna för barn och unga måste stärkas för att vända denna utveck- ling och för att förebygga att fler utvecklar psy- kisk ohälsa och psykosociala svårigheter senare i livet. Regeringen avser, med stöd av de medel som avsätts, att genomföra en satsning på kom- petens inom första linjens sjukvård och att för- bättra vårdgarantin inom barn- och ungdoms- psykiatrin.

Priserna för tandvården har ökat under senare år och patienterna får i dag betala en större del av kostnaderna för vården än tidigare. Regeringen avser att utveckla tandvården för att på ett bättre sätt kunna ta hand om de patienter som har de största behoven. Av stor vikt här är att förbättra högkostnadsskyddet. Vidare skall insatser göras för att stärka konkurrensen och prispressen inom tandvården, bland annat genom en fortsatt stor andel privata alternativ, internationell konkurrens och en tydligare prissättning. Regeringen avser att återkomma med förslag för att genomföra en tandvårdsreform som om- fattar:

-Införande av ett högkostnadsskydd för individer mellan 20 och 64 år.

-Införande av en tandvårdscheck som kan an- vändas som delbetalning för abonnemangs- tandvård eller ett förebyggande tandvårdsbe- sök hos valfri tandläkare vartannat år. Med denna utformning förstärks priskonkurren- sen i tandvården.

40

Regeringen kommer att överväga särskilda insat- ser för personer som på grund av funktionshin- der eller sjukdom har svårt att påverka sin tand- status och som därför har särskilt stora tandvårdsbehov.

Regeringen avser att göra en översyn av samt- liga pågående utredningar inom politikområdet och vid behov föreslå förändringar i enlighet med regeringens politik.

3.9Budgetförslag

3.9.113:1 Tandvårdsförmåner m.m.

Tabell 3.10 Anslagsutveckling 13:1 Tandvårdsförmåner m.m.

Tusental kronor

 

 

 

P

 

Anslags-

 

 

 

 

 

 

 

2005

Utfall

2 438 426

 

P

sparande

1 079 574

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

P

 

Utgifts-

 

 

 

 

 

 

 

2006

Anslag

3 026 000

1

 

prognos

3 133 000

 

P

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2007

Förslag

3 233 000

P

P

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2008

Beräknat

6 199 000

P

P

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2009

Beräknat

6 213 000

P

P

 

 

 

 

 

 

1P InklusiveP tilläggsbudget i samband med 2006 års ekonomiska vårproposition (bet. 2005/2006:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpro- positionen för 2007.

Anslaget finansierar huvudsakligen det statliga tandvårdsstödet som administreras av Försäk- ringskassan. Från anslaget utbetalas även stöd till kompetenscentrum m.m. på tandvårdsområdet.

Utfallet för anslaget 13:1 Tandvårdsförmåner m.m. under 2005 blev totalt 2,4 miljarder kronor, vilket var ungefär 1,1 miljarder kronor lägre än anvisat i statsbudgeten. Avvikelsen från tilldelade medel blev likaså 1,1 miljarder kronor. Enligt re- geringens beslut har hela anslagssparandet dra- gits in, utom 20 miljoner kronor som avsåg åt- gärder rörande dentala material. Avvikelsen be- ror till viss del på att Försäkringskassan under 2005 övergick till en ny bokföringsprincip, vilket innebar att utgifter om 320 miljoner kronor flyttades över till 2006.

Regeringens överväganden

Tandvårdsersättning

Regeringen avser att genomföra en tandvårds- reform som omfattar ett nytt skydd mot höga kostnader för individer mellan 20 och 64 år samt införandet av en tandvårdscheck. Regeringen

PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

bedömer att det inte är praktiskt möjligt att genomföra reformen redan under 2007, även om det hade varit önskvärt. Av det skälet bör den satsning på 500 miljoner kronor som aviserades i 2006 års ekonomiska vårproposition dras till- baka. Från och med 2008 bör tandvårdsstödet tillföras de 1,7 miljarder kronor som aviserades i vårpropositionen samt ytterligare 1,3 miljarder kronor för att finansiera reformen fullt ut.

Antalet inkommande förhandsprövnings- ärenden inom högkostnadsskyddet för individer över 65 år var under första halvåret 2006 högre än motsvarande period 2005. Långa handlägg- ningstider medför att utgifter förskjuts till föl- jande år.

Kompetenscentrum på tandvårdsområdet

För 2007 skall 13 miljoner kronor avsättas till kompetenscentrum m.m. på tandvårdsområdet. En del av medlen kan användas för finansie- ringen av den Nordiska Produktdatabasen för Dentala Biomaterial.

Tabell 3.11 Härledning av anslagsnivån 2007–2009, för 13:1 Tandvårdsförmåner m.m.

Tusental kronor

 

2007

2008

2009

1

3 026 000

3 026 000

3 026 000

P

Anvisat 2006P

Förändring till följd av:

 

 

 

Beslut

 

3 000 000

3 000 000

 

 

 

 

Övriga makroekonomiska

 

 

 

förutsättningar

 

 

 

 

 

 

 

Volymer

207 000

173 000

187 000

 

 

 

 

Överföring till/från andra

 

 

 

anslag

 

 

 

 

 

 

 

Övrigt

 

 

 

 

 

 

 

Förslag/beräknat anslag

3 233 000

6 199 000

6 213 000

 

 

 

 

1P P Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2005 (bet. 2005/06:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

Mot bakgrund av ovanstående beräknar reger- ingen att 3 233 000 000 kronor anvisas under an- slaget 13:1 Tandvårdsförmåner m.m. för 2007. För 2008 och 2009 beräknas anslaget till 6 199 000 000 kronor respektive 6 213 000 000 kronor.

41

PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

3.9.213:2 Bidrag för läkemedelsförmånerna

Tabell 3.12 Anslagsutveckling 13:2 Bidrag för läkemedels- förmånerna

Tusental kronor

 

 

 

P

 

Anslags-

 

2005

Utfall

19 767 000

 

P

sparande

0

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

P

 

Utgifts-

 

2006

Anslag

20 550 000

1

 

prognos

20 550 000

 

P

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2007

Förslag

21 367 000

P

P

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2008

Beräknat

21 367 000

P

P

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2009

Beräknat

21 367 000

P

P

 

 

 

 

 

 

1P InklusiveP tilläggsbudget i samband med 2006 års ekonomiska vårproposition (bet. 2005/2006:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpro- positionen för 2007.

Från detta anslag utbetalas det särskilda statsbi- draget till landstingen för deras kostnader för läkemedelsförmånerna. Medlen syftar till att ändamålsenliga och säkra läkemedel skall kunna förskrivas till en rimlig kostnad för den enskilde. Statens ekonomiska ersättning till landstingen för kostnaderna för läkemedelsförmånerna har fastställts genom överenskommelser mellan sta- ten och Landstingsförbundet.

Det månatliga beloppet motsvarar en tolftedel av den överenskomna ersättningen och utbetalas två månader i efterhand till landstingen. Från an- slaget utbetalas således under 2007 ersättning till landstingen för läkemedelsförmånerna dels under månaderna november och december 2006, dels under månaderna januari t.o.m. oktober 2007. Under 2006 utbetalades från anslaget såle- des ca 20,5 miljarder kronor och för 2007 kommer ca 21,3 miljarder kronor att utbetalas.

Regeringens överväganden

En överenskommelse mellan staten och Lands- tingsförbundet som reglerar statens ersättning till landstingen för kostnaderna för läkemedels- förmånerna för perioden 2005 t.o.m. 2007 teck- nades i september 2004. Enligt överenskommel- sen ersätter staten landstingen över avtalsperio- den med totalt 62 miljarder kronor. Beloppet fördelas mellan åren med 19,8 miljarder kronor för 2005, 20,7 miljarder kronor för 2006 och 21,5 miljarder kronor för 2007. Fr.o.m. 2008 finns ännu inget avtal, varför beloppet som beräknas på statsbudgeten tills vidare kommer att motsvara beloppet för 2007.

Tabell 313 Härledning av anslagsnivån 2007–2009, för

13:2 Bidrag för läkemedelsförmånerna

Tusental kronor

 

2007

2008

2009

1

20 550 000

20 550 000

20 550 000

P

Anvisat 2006P

Förändring till följd av:

 

 

 

Beslut

817 000

817 000

817 000

 

 

 

 

Överföring till/från andra

 

 

 

anslag

 

 

 

 

 

 

 

Övrigt

 

 

 

 

 

 

 

Förslag/beräknat anslag

21 367 000

21 367 000

21 367 000

 

 

 

 

1P P Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2005 (bet. 2005/06:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

Mot bakgrund av ovanstående beräknar reger- ingen att 21 367 000 000 kronor anvisas under anslaget 13:2 Bidrag för läkemedelsförmånerna för 2007. För 2008 och 2009 beräknas anslaget till 21 367 000 000 kronor respektive år.

3.9.313:3 Bidrag till hälso- och sjukvård

Tabell 3.14 Anslagsutveckling 13:3 Bidrag till hälso- och

sjukvård

Tusental kronor

 

 

 

P

 

Anslags-

 

2005

Utfall

260 002

 

P

sparande

28 741

 

 

 

 

 

P

 

Utgifts-

 

2006

Anslag

259 003

1

 

prognos

253 381

 

P

 

 

2007

Förslag

399 103

P

P

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2008

Beräknat

411 640

P

P

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2009

Beräknat

411 640

P

P

 

 

 

 

 

 

1P InklusiveP tilläggsbudget i samband med 2006 års ekonomiska vårproposition (bet. 2005/2006:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpro- positionen för 2007.

Syftet med anslaget är att genom riktade sats- ningar förbättra hälso- och sjukvårdens kvalitet och tillgänglighet m.m. Från anslaget utbetalas dessutom vissa statsbidrag i enlighet med den överenskommelse som träffas mellan staten och Landstingsförbundet om vissa ersättningar till hälso- och sjukvården, den så kallade Dagmar- överenskommelsen.

Regeringens överväganden

Den 15 december 2005 godkände den förra re- geringen en överenskommelse mellan staten och Landstingsförbundet om vissa ersättningar till hälso- och sjukvården för 2006. En ny överens- kommelse kommer att tecknas för 2007.

Från och med 2006 har anslaget minskats med 7 miljoner kronor årligen för det nationella rådet

42

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

för organ- och vävnadsdonation vid Socialstyrel-

- 5,5 miljoner kronor till Centrum för patient-

sen. Dessa medel har förts till anslaget 13:6

 

klassificering och Socialstyrelsens projekt

Socialstyrelsen för att därifrån utbetalas till

 

Hur mår Sverige.

 

samma verksamhet. Anslaget reducerades vidare

- 3 miljoner kronor till Vidarkliniken.

med 10 miljoner kronor fr.o.m. 2006 för finansi-

- 7 miljoner kronor till Rett center.

ering av Strategigruppen för rationell antibioti-

- 3 miljoner kronor för Apoteket AB:s drift av

kaanvändning och minskad antibiotikaresistens

(STRAMA) som tidigare finansierats inom den

 

läkemedelsförteckning.

 

kallade

Dagmaröverenskommelsen. Dessa

-

ca 49,3 miljoner kronor

till Hjälpmedels-

medel har flyttats till anslaget 14:7 Folkhälsopo-

 

institutet.

 

litiska åtgärder.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

-

4 miljoner kronor till det

nationella Rådet

Den 1 januari 2006

inrättades

Myndigheten

 

för specialiseringstjänstgöring.

för

handikappolitisk

samordning,

Handisam.

 

-

10 miljoner kronor till Socialstyrelsens ar-

Vissa verksamheter inom tillgänglighetsområdet

som bedrivits av Hjälpmedelsinstitutet, bedrivs

 

bete med högspecialiserad vård.

nu inom ramen för den nya myndighetens verk-

-

ca 5,6 miljoner kronor till medicinteknik-

samhet. Därför har det statliga bidraget minskats

 

verksamhet vid Läkemedelsverket.

till Hjälpmedelsinstitutet med 3,5 miljoner kro-

 

-

500 000 kronor för Socialstyrelsens tillsyn

nor per år fr.o.m. 2006.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

över blodverksamhet, vilket inkluderar utar-

Anslaget ökas med 30 miljoner kronor 2007

 

 

betande av föreskrifter, kartläggning av till-

för

att utveckla

hälso-

och

sjukvårdens

 

 

synsobjekten, utbildning

av personal samt

ersättningssystem och förbättra metoderna för

 

 

arbete med Socialstyrelsens avvikelsedatabas.

klassifikation av utförda åtgärder.

 

 

 

 

 

 

 

- 7 miljoner kronor till Statens Beredning för

Vidare ökas anslaget med 30 miljoner kronor

för att utveckla öppna jämförelser av hälso- och

 

Medicinsk Utvärdering för kunskapssprid-

sjukvårdens

prestationer

och

kvalitet

och

 

ning och utbildningsinsatser.

40 miljoner kronor för att stödja vårdpersonal

-

5 miljoner kronor till Läkemedelsverket för

som vill ta över driften av verksamhet, ett så

 

producentobunden läkemedelsinformation.

kallat avknoppningsstöd.

 

 

 

 

-

2 miljoner kronor till Socialstyrelsen för ar-

Slutligen

ökas

anslaget

med

50 miljoner

 

bete med prioriteringar inom hälso- och

kronor för arbetet med att skapa en nationell

 

 

sjukvården.

 

standard för elektronisk informationsöverföring

 

 

-

3 miljoner kronor för specialistkompetens-

inom hälso- och sjukvården, varav 17 miljoner

kronor avsetts för Socialstyrelsens arbete med en

 

kurser.

 

nationell informationsstruktur.

 

 

 

-

3 miljoner kronor för inventering av ut-

Regeringen beräknar vidare för 2007:

 

 

 

värderingar av vissa behandlingsmetoder för

 

 

 

patienter med långdragna whiplashrelaterade

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

skador samt genomförande av kom-

-

ca 8,8 miljoner

kronor

för

ersättning

för

 

pletterande utvärderingar.

 

 

vissa kostnader och förluster som uppkom-

-

ca 6 miljoner kronor till övriga bidrag för

 

mit till följd av myndighetsingripanden för

 

utveckling inom hälso- och sjukvårdssek-

 

att hindra spridning av smittsam sjukdom

 

torn.

 

 

enligt smittskyddslagen (2004:168), miljö-

 

 

 

 

balken och livsmedelslagen (2006:804), samt

Anslaget har minskats med 15 miljoner kronor

 

för ersättning till smittbärare enligt lagen

 

(1989:225) om ersättning till smittbärare.

 

per år 2006 och 2007 för att finansiera satsningar

-

ca 1 miljon kronor till statlig

ålderspen-

på framför allt Rikskvinnocentrum och kvinno-

jourer.

 

 

sionsavgift avseende ersättning till smittbär-

 

 

 

Anslaget minskas fr.o.m. 2007 med 7 miljoner

 

are.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

kronor på grund av utfasning av tidigare sats-

- 424 000 kronor till kostnader för patientför-

ningar på konsumentinstitutet Läkemedel och

 

säkring och vissa skadeersättningar.

 

hälsa (Kilen) och Nationella hjälplinjen. Ett

särskilt stöd kommer att utgå till Nationella

43

PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

hjälplinjen, se anslag 13:9 Bidrag till psykiatri. Anslaget minskas vidare med 2 miljoner kronor på grund av avslutad satsning på drift av nationellt register över alternativ- och komplementärmedicinska utövare.

Anslaget minskas från och med 2007 med 400 000 kronor per år för finansiering av utökade domstolskostnader i samband med att chefs- överläkare inom psykiatrin getts möjlighet att besluta att inskränka patienters rätt att använda elektroniska kommunikationstjänster och att övervaka försändelser från patienter (prop. 2005/06:195, bet. 2005/06:SoU14, rskr. 2005/06:195).

För genomförande av undersökningar av lev- nadsförhållanden (ULF och Barn-ULF) under 2007 överförs 500 000 kronor från anslag 13:3

Bidrag till hälso- och sjukvård till anslag 18:1 Bidrag till utveckling av socialt arbete m.m.

Tabell 3.15 Härledning av anslagsnivån 2007–2009, för 13:3 Bidrag till hälso- och sjukvård

Tusental kronor

 

2007

2008

2009

1

259 003

259 003

259 003

P

Anvisat 2006P

Förändring till följd av:

 

 

 

Beslut

140 100

152 637

152 637

 

 

 

 

Överföring till/från andra

 

 

 

anslag

 

 

 

 

 

 

 

Övrigt

 

 

 

 

 

 

 

Förslag/beräknat anslag

399 103

411 640

411 640

 

 

 

 

1P P Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2005 (bet. 2005/06:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

Mot bakgrund av ovanstående beräknar reger- ingen att 399 103 000 kronor anvisas under an- slaget 13:3 Bidrag till hälso- och sjukvård för 2007. För 2008 och 2009 beräknas anslaget till 411 640 000 kronor respektive år.

3.9.413:4 Statens beredning för medicinsk utvärdering

Tabell 3.16 Anslagsutveckling 13:4 Statens beredning för

medicinskt utvärdering

Tusental kronor

 

 

 

P

 

Anslags-

 

2005

Utfall

39 391

 

P

sparande

130

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

P

 

Utgifts-

 

2006

Anslag

40 354

1

 

prognos

39 765

 

P

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2007

Förslag

40 695

P

P

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2008

Beräknat

41 457

2

 

 

 

P

P

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2009

Beräknat

42 355

3

 

 

 

P

P

 

 

 

 

 

 

1P InklusiveP tilläggsbudget i samband med 2006 års ekonomiska vårproposition (bet. 2005/2006:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpro- positionen för 2007.

2P MotsvararP 40 703 tkr i 2007 års prisnivå. 3P MotsvararP 40 710 tkr i 2007 års prisnivå.

Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) har till uppgift att vetenskapligt utvärdera tillämpade och nya medicinska metoder ur ett samlat medicinskt, ekonomiskt, socialt och etiskt perspektiv. Myndigheten skall samman- ställa utvärderingarna på ett enkelt och lättfatt- ligt sätt samt sprida dem så att vårdgivare och andra berörda kan tillägna sig den kunskap som vunnits. SBU skall utvärdera hur denna kunskap har använts och vilka resultat som har uppnåtts. SBU bedriver ett särskilt program (Alert) för ti- dig utvärdering av nya metoder som är på väg in i sjukvården.

Regeringens överväganden

Tabell 3.17 Härledning av anslagsnivån 2007–2009, för

13:4 Statens beredning för medicinsk utvärdering

Tusental kronor

 

 

2007

2008

2009

1

 

40 354

40 354

40 354

P

 

Anvisat 2006P

 

Förändring till följd av:

 

 

 

 

2

 

 

 

 

Pris- och löneomräkningP

P

356

1 110

2 001

 

Beslut

 

-15

-7

0

 

 

 

 

 

Överföring till/från andra

 

 

 

 

anslag

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Övrigt

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Förslag/beräknat anslag

 

40 695

41 457

42 355

 

 

 

 

 

1P P Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2005 (bet. 2005/06:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2P P Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2006 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

44

Mot bakgrund av ovanstående föreslår reger- ingen att 40 695 000 kronor anvisas under ansla- get 13:4 Statens beredning för medicinsk utvärde- ring för 2007. För 2008 och 2009 beräknas ansla- get till 41 457 000 kronor respektive 42 355 000 kronor.

3.9.513:5 Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd

Tabell 3.18 Anslagsutveckling 13:5 Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd

Tusental kronor

 

 

 

P

 

Anslags-

 

 

 

 

 

 

256

2005

Utfall

26 568

 

P

sparande

 

 

 

 

 

P

 

Utgifts-

 

2006

Anslag

28 845

1

 

prognos

28 332

 

P

 

 

2007

Förslag

29 099

P

P

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2008

Beräknat

29 565

2

 

 

 

P

P

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2009

Beräknat

30 197

3

 

 

 

P

P

 

 

 

 

 

 

1P InklusiveP tilläggsbudget i samband med 2006 års ekonomiska vårproposition (bet. 2005/2006:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpro- positionen för 2007.

2P MotsvararP 29 105 tkr i 2007 års prisnivå. 3P MotsvararP 29 110 tkr i 2007 års prisnivå.

Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd (HSAN) skall pröva frågor om disciplinpåföljd samt be- hörighetsfrågor på ett rättssäkert och omsorgs- fullt sätt och genom sin bedömning av hur hälso- och sjukvårdspersonalen utövar sina yr- ken bidra till en förbättrad vårdkvalitet. Myndig- hetens verksamhet innebär en medicinsk pröv- ning av varje individuellt ärende och ger därmed möjlighet till en offentlig och oberoende ge- nomlysning av vården. HSAN skall återföra er- farenheterna av verksamheten till hälso- och sjukvården genom samverkan med andra myn- digheter och aktörer samt information till sjuk- vårdshuvudmännen, patientnämnderna och professionerna.

PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

Regeringens överväganden

Tabell 3.19 Härledning av anslagsnivån 2007–2009, för

13:5 Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd

Tusental kronor

 

 

2007

2008

2009

1

 

28 845

28 845

28 845

P

 

Anvisat 2006P

 

Förändring till följd av:

 

 

 

 

2

 

 

 

 

Pris- och löneomräkningP

P

265

725

1 352

 

Beslut

 

-11

-5

0

 

 

 

 

 

Överföring till/från andra

 

 

 

 

anslag

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Övrigt

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Förslag/beräknat anslag

 

29 099

29 565

30 197

 

 

 

 

 

1P P Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2005 (bet. 2005/06:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2P P Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2006 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår reger- ingen att 29 099 000 kronor anvisas under ansla- get 13:5 Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd för 2007. För 2008 och 2009 beräknas anslaget till 29 565 000 kronor respektive 30 197 000 kronor.

3.9.613:6 Socialstyrelsen

Tabell 3.20 Anslagsutveckling 13:6 Socialstyrelsen

Tusental kronor

 

 

 

P

 

Anslags-

 

 

 

476 596

 

 

23 566

2005

Utfall

 

P

sparande

 

 

 

 

 

P

 

Utgifts-

 

2006

Anslag

561 562

1

 

prognos

568 586

 

P

 

 

2007

Förslag

537 989

P

P

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2008

Beräknat

545 285

2

 

 

 

P

P

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2009

Beräknat

557 222

3

 

 

 

P

P

 

 

 

 

 

 

1P InklusiveP tilläggsbudget i samband med 2006 års ekonomiska vårproposition (bet. 2005/2006:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpro- positionen för 2007.

2P MotsvararP 536 091 tkr i 2007 års prisnivå. 3P MotsvararP 536 189 tkr i 2007 års prisnivå.

Socialstyrelsen är nationell expert- och tillsyns- myndighet för hälso- och sjukvård, tandvård, socialtjänst, stöd och service till funktionshind- rade, hälsoskydd och smittskydd. Myndigheten har dessutom ett samlat sektorsansvar för handi- kappolitiken i vård- och omsorgsfrågor. Social- styrelsen skall säkerställa och främja god hälsa, social välfärd, omsorg och vård på lika villkor för hela befolkningen. Socialstyrelsen ingår vidare i samverkansområdena Skydd, undsättning och vård samt Spridning av allvarliga smittämnen, giftiga kemikalier och radioaktiva ämnen. Dessa

45

PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

områden beskrivs under utgiftsområde 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet.

Under 2006 uppgår anslaget till ca 562 miljoner kronor, varav 5 miljoner kronor har tillförts via tilläggsbudget i samband med 2006 års ekonomiska vårproposition. Socialstyrelsen har under 2006 ingått förlikningavtal med anled- ning av en skadeståndsprocess i vilken Social- styrelsen har varit part. Ersättningarna som be- höver betalas ut ryms inte inom anvisade medel. För att finansiera dessa kostnader har regeringen föreslagit att på tilläggsbudget i denna proposi- tion tillföra anslaget 13:6 ytterligare 33 miljoner kronor under 2006. För 2006 beräknas totalt 17,1 miljoner kronor utbetalas till Institutet för professionell utveckling av läkare i Sverige (IPULS).

Under 2005 utbetalades 12,9 miljoner kronor och under 2006 utbetalas ca 13,1 miljoner kronor från anslaget till Läkemedelsverket för marknadsbevakningen av medicintekniska pro- dukter.

Regeringen ökade anslaget med 9,15 miljoner kronor 2006 till följd av att Socialstyrelsen övertog administrationen av delar av Sisus (Sta- tens institut för särskilt utbildningsstöd) verk- samhet i samband med inrättandet av Myndig- heten för handikappolitisk samordning, Handi- sam.

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Tabell 3.21 Offentligrättslig verksamhet

Tusental kronor

Offentlig-rättslig

Intäkter till

Intäkter

Kostnader

Resultat

verksamhet

inkomsttitel

som får

 

(intäkt -

 

(som inte

disponeras

 

kostnad)

 

får dispo-

 

 

 

 

neras)

 

 

 

 

 

 

 

 

Utfall 2005

8 830

0

8 830

0

 

 

 

 

 

Prognos 2006

16 400

0

16 400

0

 

 

 

 

 

Budget 2007

16 200

0

16 200

0

 

 

 

 

 

Intäkterna för offentligrättslig verksamhet avser till stor del Socialstyrelsens avgifter för utfär- dandet av legitimationer. Detta arbete sker inom myndighetens arbete med behörighetsfrågor. Myndigheten disponerar inte någon del av in- täkterna för detta.

Socialstyrelsen skall även ta ut avgifter för till- syn av blodverksamhet. Styrelsen disponerar inte dessa avgifter som beräknas uppgå till 1,8 miljoner kronor årligen från och med 2007.

Tabell 3.22 Uppdragsverksamhet

Tusental kronor

 

Intäkter i

Kostnader

Resultat

 

 

 

(intäkt -

 

 

 

kostnad)

 

 

 

 

Utfall 2005

9 083

–5 325

3 758

 

 

 

 

Prognos 2006

9 200

–5 500

3 700

 

 

 

 

Budget 2007

9 200

–5 500

3 700

 

 

 

 

Avgiftsintäkterna under 2004 för uppdragsverk- samhet bestod av avgifter för material från Epi- demiologiskt centrum (EpC), för data- och sta- tistikproduktion samt för försäljning av rappor- ter, skrifter, konferenser m.m. För publikationer ingår endast tryck- och formgivningskostnader i tabellens beräkningar, inte personalkostnader.

Regeringens överväganden

Medlen för tillsynen av sjukskrivningsprocessen uppgår till 2 miljoner kronor 2007. Myndigheten har ett särskilt regeringsuppdrag att bedriva tillsyn som, utifrån ett patientperspektiv, skall bidra till att förbättra kvaliteten i sjukskriv- ningsprocessen.

Vidare ökas anslaget med 3,6 miljoner kronor årligen från och med 2007 för tillsyn över den blodverksamhet som regleras av lagen (2006:496) om blodsäkerhet. Enligt lagen skall Socialstyrelsen och Läkemedelsverket utöva till- syn över blodverksamhet, dvs. verksamhet som rör insamling och kontroll av blod och blod- komponenter avsedda att användas vid transfu- sion eller läkemedelstillverkning, samt framställ- ning, förvaring och distribution av blod och blodkomponenter avsedda att användas vid transfusion. Av dessa 3,6 miljoner kronor skall Läkemedelsverket rekvirera 1,8 miljoner kronor.

I enlighet med vad som angavs i propositionen Nationell strategi mot hiv/aids och vissa andra smittsamma sjukdomar (prop. 2005/06:60) in- rättades den 1 september 2006 Rådet för sam- ordning av insatser mot hiv/aids vid Socialstyrel- sen. Från och med 2007 ökas anslaget med 7,3 miljoner kronor per år. Finansiering sker ge- nom en neddragning av anslaget 14:4 Statens folkhälsoinstitut med 5,5 miljoner kronor och ge- nom att anslaget 14:1 Insatser mot hiv/aids och andra smittsamma sjukdomar minskas med 1,8 miljoner kronor per år.

Anslaget ökas med 2 miljoner kronor fr.o.m. 2007 med anledning av propositionen Ingripan-

46

den

mot

unga

lagöverträdare

(prop.

2005/06:165).

 

 

 

 

 

Tabell 3.23 Härledning av anslagsnivån 2007–2009, för

13:6 Socialstyrelsen

 

 

 

Tusental kronor

 

 

 

 

 

 

 

2007

2008

2009

 

 

 

 

 

 

 

1

 

523 562

523 562

523 562

 

P

 

Anvisat 2006P

 

Förändring till följd av:

 

 

 

 

 

2

4 132

13 183

24 833

 

 

P

Pris- och löneomräkningP

Beslut

 

 

10 668

8 920

9 216

 

 

 

 

Överföring till/från andra

 

 

 

anslag

 

 

-373

-379

-388

 

 

 

 

 

 

Övrigt

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Förslag/beräknat anslag

537 989

545 285

557 222

 

 

 

 

 

 

1P P Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2005 (bet. 2005/06:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2P P Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2006 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår reger- ingen att 537 989 000 kronor anvisas under an- slaget 13:6 Socialstyrelsen för 2007. För 2008 och 2009 beräknas anslaget till 545 285 000 kronor respektive 557 222 000 kronor.

3.9.713:7 Läkemedelsförmånsnämnden

Tabell 3.24 Anslagsutveckling 13:7 Läkemedelsförmåns- nämnden

Tusental kronor

 

 

 

P

 

Anslags-

 

 

 

 

 

 

14 531

2005

Utfall

52 052

 

P

sparande

 

 

 

 

 

P

 

Utgifts-

 

2006

Anslag

58 196

1

 

prognos

49 111

 

P

 

 

2007

Förslag

58 626

P

P

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2008

Beräknat

59 775

2

 

 

 

P

P

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2009

Beräknat

61 077

3

 

 

 

P

P

 

 

 

 

 

 

1P InklusiveP tilläggsbudget i samband med 2006 års ekonomiska vårproposition (bet. 2005/2006:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpro- positionen för 2007.

2P MotsvararP 58 636 tkr i 2007 års prisnivå. 3P MotsvararP 58 647 tkr i 2007 års prisnivå.

Läkemedelsförmånsnämndens (LFN) huvud- sakliga uppgifter är att besluta om receptbelagda läkemedel och förbrukningsartiklar skall omfat- tas av samhällets subvention. För att ett läkeme- del skall få subvention måste dess medicinska effekt stå i rimlig proportion till de kostnader det medför i ett brett medicinskt, humanitärt och samhällsekonomiskt perspektiv. Övriga krav som ställs på läkemedel för att de skall subven- tioneras återfinns i lagen (2002:160) om läke- medelsförmåner m.m. På ansökan av den som

PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

marknadsför ett läkemedel eller en vara faststäl- ler LFN även försäljningspriset på produkten. Nämnden kan också på eget initiativ ompröva om ett läkemedel eller en vara skall finnas kvar inom förmånerna.

LFN har i uppdrag att gå igenom hela läke- medelssortimentet och pröva om produkterna uppfyller de krav som i dag ställs på subventio- nerade läkemedel.

Regeringens överväganden

Tabell 3.25 Härledning av anslagsnivån 2007–2009, för 13:7 Läkemedelsförmånsnämnden

Tusental kronor

 

 

2007

2008

2009

1

 

58 196

58 196

58 196

P

 

Anvisat 2006P

 

Förändring till följd av:

 

 

 

 

2

 

 

 

 

Pris- och löneomräkningP

P

451

1 590

2 881

 

Beslut

 

-21

-11

0

 

 

 

 

 

Överföring till/från andra

 

 

 

 

anslag

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Övrigt

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Förslag/beräknat anslag

 

58 626

59 775

61 077

 

 

 

 

 

1P P Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2005 (bet. 2005/06:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2P P Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2006 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår reger- ingen att 58 626 000 kronor anvisas under ansla- get 13:7 Läkemedelsförmånsnämnden för 2007. För 2008 och 2009 beräknas anslaget till 59 775 000 kronor respektive 61 077 000 kronor.

3.9.813:8 Sjukvård i internationella förhållanden

Tabell 3.26 Anslagsutveckling 13:8 Sjukvård i internatio- nella förhållanden

Tusental kronor

 

 

 

P

 

Anslags-

 

 

 

317 484

 

 

19 790

2005

Utfall

 

P

sparande

 

 

 

 

 

P

 

Utgifts-

 

2006

Anslag

358 059

1

 

prognos

387 841

 

P

 

 

2007

Förslag

368 023

P

P

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2008

Beräknat

385 176

P

P

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2009

Beräknat

398 635

P

P

 

 

 

 

 

 

1P InklusiveP tilläggsbudget i samband med 2006 års ekonomiska vårproposition (bet. 2005/2006:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpro- positionen för 2007.

47

PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

Anslaget finansierar ersättning för sjukvårds- förmåner i internationella förhållanden och an- slaget administreras av Försäkringskassan.

Kostnader för sjukvård i internationella för- hållanden har huvudsakligen kopplingar till det svenska medlemskapet i den Europeiska unionen och till sjukvårdsavtal som Sverige tecknat med andra länder. Kostnaderna inom anslaget kan delas upp i de olika områdena – turistvård, pen- sionärsvård, konventionsvård samt sjukvårds- tjänster.

I begreppet turistvård ingår vård för svenska turister som blivit sjuka i samband med tillfällig vistelse i annat EU-land, vård för studerande och utsända samt planerad vård som ges efter det att förhandstillstånd beviljas. I begreppet pensio- närsvård ingår vård för svenska pensionärer som valt att bosätta sig i annat medlemsland samt vård för familjemedlemmar. Konventionsvård avser bl.a. kostnader till följd av bilaterala överenskommelser om vårdförmåner med andra länder utanför EU. Sjukvårdstjänster avser kostnader i samband med ersättningar i enlighet med EG-fördragets artiklar 49 och 50 om den fria rörligheten för varor och tjänster.

Regeringens överväganden

Det råder viss svårighet att prognostisera kost- nader på detta område eftersom många länder väntar flera år med att skicka sina fakturor till Sverige. EU-utvidgningen har vidare medfört ytterligare osäkerhet i prognoserna och många länder har fortfarande inte skickat sina fakturor. Kostnaden för sjukvårdsförmåner i internatio- nella förhållanden har ökat i och med att allt fler människor i dag reser, bor och arbetar i andra länder. För att finansiera dessa kostnader har re- geringen föreslagit att på tilläggsbudget i denna proposition tillföra anslaget ytterligare 25 miljoner kronor under 2006.

Tabell 3.27 Härledning av anslagsnivån 2007–2009, för

13:8 Sjukvård i internationella förhållanden

Tusental kronor

 

2007

2008

2009

1

333 059

333 059

333 059

P

Anvisat 2006P

Förändring till följd av:

 

 

 

Beslut

 

 

 

 

 

 

 

Övriga makroekonomiska

 

 

 

förutsättningar

7 688

7 979

8 249

 

 

 

 

Volymer

27 276

44 138

57 327

 

 

 

 

Överföring till/från andra

 

 

 

anslag

 

 

 

 

 

 

 

Övrigt

 

 

 

 

 

 

 

Förslag/beräknat anslag

368 023

385 176

398 635

 

 

 

 

1P P Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2005 (bet. 2005/06:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår reger- ingen att 368 023 000 kronor anvisas under an- slaget 13:8 Sjukvård i internationella förhållanden för 2007. För 2008 och 2009 beräknas anslaget till 385 176 000 respektive 398 635 000 kronor.

3.9.913:9 Bidrag till psykiatri

Tabell 3.28 Anslagsutveckling 13:9 Bidrag till psykiatri

Tusental kronor

 

 

 

P

 

Anslags-

 

2005

Utfall

 

 

P

sparande

0

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

P

 

Utgifts-

 

2006

Anslag

0

1

 

prognos

0

 

P

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2007

Förslag

500 000

P

P

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2008

Beräknat

500 000

P

P

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2009

Beräknat

250 000

P

P

 

 

 

 

 

 

1P InklusiveP tilläggsbudget i samband med 2006 års ekonomiska vårproposition (bet. 2005/2006:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpro- positionen för 2007.

Anslaget är nytt och är avsett för bidrag till vux- enpsykiatri samt barn- och ungdomspsykiatri.

Regeringens överväganden

För att bättre kunna tillgodose behoven hos per- soner som lider av psykisk ohälsa behöver hälso- och sjukvårdspersonalens kompetens förbättras. Det behövs en ökad tillgång till psykologer och kuratorer inom primärvården. Därmed kan arbetsbelastningen för allmänläkare och sjukskö- terskor vid vårdcentralerna minskas och patienterna kan ges en mer adekvat behandling. Det behövs också en höjning av baspersonalens kompetens inom landstingens verksamheter för

48

PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

personer med psykisk sjukdom eller psykiskt funktionshinder. Psykiatrin behöver också ökade resurser för att stimulera en ökad kvalitet i och tillgänglighet till vården. Bland annat behö- ver fler platser i vården och omsorgen skapas, t.ex. inom den slutna vården eller i lämpliga for- mer av boenden med stödinsatser.

Regeringen bedömer att vårdgarantin inom barn- och ungdomspsykiatrin behöver stärkas. Väntetiden till utredning bör aldrig överstiga en månad för de berörda barnen.

Regeringens förslag innebär att 500 miljoner kronor avsätts under 2007. Under 2008 och 2009 bedömer regeringen att det behövs 500 miljoner kronor respektive 250 miljoner kronor. Regeringen avser att återkomma med preciserade förslag inom ramen för satsningen. I detta sammanhang kommer behovet av ökade resurser till personliga ombud att övervägas, se anslag 16:1 Personligt ombud. Ett särskilt stöd kommer att utgå till Nationella hjälplinjen. Regeringen avser vidare att konkretisera nödvändiga åtgärder för att förbättra den psykiatriska vården i en handlingsplan under år 2007.

Utöver denna satsning sker även en satsning på psykiatrins område via fortsättningen på den nationella handlingsplanen för hälso- och sjuk- vård (prop. 1999/2000:149, bet. 2000/01:SoU5, rskr. 2000/01:53).

Tabell 3.29 Härledning av anslagsnivån 2007–2009, för 13:9 Bidrag till psykiatri

Tusental kronor

 

2007

2008

2009

1

0

0

0

P

Anvisat 2006P

Förändring till följd av:

 

 

 

Beslut

500 000

500 000

250 000

 

 

 

 

Överföring till/från andra

 

 

 

anslag

 

 

 

 

 

 

 

Övrigt

 

 

 

 

 

 

 

Förslag/beräknat anslag

500 000

500 000

250 000

 

 

 

 

1P P Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2005 (bet. 2005/06:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår reger- ingen att 500 000 000 kronor anvisas under an- slaget 13:9 Bidrag till psykiatri för 2007. För 2008 beräknas anslaget till 500 000 000 kronor och för år 2009 beräknas anslaget till 250 000 000 kronor.

3.10Övrig verksamhet

3.10.1 Läkemedelsverket

Läkemedelsverket skall bidra till att uppfylla målet för politikområdet genom att tillse att läkemedel är effektiva, säkra och av god kvalitet samt genom att verka för att läkemedel används på ett ändamålsenligt och kostnadseffektivt sätt. Verket skall främja säkerheten och kvaliteten för läkemedelsnära produkter. Läkemedelsverket skall också ansvara för kontroll och tillsyn av medicintekniska produkter. Ett av Läkemedels- verkets mål är att medverka till att läkemedels- försörjningen utvecklas och blir mer kostnads- effektiv. Läkemedelsverket skall i detta arbete dels utgöra en kontrollerande myndighet, dels arbeta för rationell utveckling och användning av nya och äldre läkemedel.

Tabell 3.30 Offentligrättslig verksamhet

Tusental kronor

Offentlig-rättslig

Intäkter till

Intäkter

Kostnader

Resultat

verksamhet

inkomsttitel

som får

 

(intäkt -

 

(som inte

disponeras

 

kostnad)

 

får dispo-

 

 

 

 

neras)

 

 

 

 

 

 

 

 

Utfall 2005

0

359 691

335 618

24 073

 

 

 

 

 

Prognos 2006

900

383 991

384 527

–536

 

 

 

 

 

Budget 2007

1 800

384 009

384 545

–536

 

 

 

 

 

Under 2005 uppgick verksamhetens intäkter till ca 360 miljoner kronor och kostnaderna till ca 336 miljoner kronor. Läkemedelsverket uppvisade i årsredovisningen för år 2005 ett överskott uppgående till ca 24 miljoner kronor och ett ackumulerat överskott om ca 91 miljoner kronor. Summan av det balanserade resultatet och resultatet år 2005 utgjorde 25,3 procent av omsättningen. Verket redovisade därför i enlighet med kapitalförsörjningsförordningen (1996:1188) ett förslag till regeringen om hur överskottet bör disponeras. I budgetunderlaget angav Läkemedelsverket för år 2007 en beräknad kostnadsbudget om ca 384 miljoner kronor och beräknade intäkter på samma nivå.

Läkemedelsverket redovisade under 2005 re- geringsuppdragen om generisk förskrivning, skillnader i antalet receptfria läkemedel jämfört med andra EU-länder, behovet av att förbättra informationen till allmänheten om könsspecifika skillnader vid godkännande av läkemedel samt förbättrad rapportering av läkemedelsbiverk- ningar.

49

PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

Läkemedelsverket fick förra regeringens uppdrag att föreslå förbättringar i dagens system för biverkningsrapportering. Myndigheten ge- nomför sedan oktober 2005 ett pilotprojekt där konsumenter av läkemedel och naturläkemedel i Uppsala kommun själva kan rapportera miss- tänkta biverkningar. Studien skall pågå till dess att Läkemedelsverket har fått in ett tillräckligt stort underlag för utvärdering och beslut. Målet är att se om konsumenternas biverknings- rapportering kan komplettera den information som Läkemedelsverket får från hälso- och sjukvårdens rapportering.

3.10.2 Apoteket AB

Apoteket AB är ett av staten helägt bolag. En beskrivning och bedömning av verksamheten återfinns i regeringens årliga skrivelse till riks- dagen, 2006 års redogörelse för företag med statligt ägande (skr. 2005/06:120). Apoteket är det företag som enligt 4 § lagen (1996:1152) om handel med läkemedel har ensamrätt att sälja läkemedel till allmänheten. Apotekets huvud- sakliga uppgift är att via ca 800 öppenvårds- apotek verka för en god försörjning och använd- ning av såväl receptbelagda som receptfria läke- medel. Apoteket ansvarar även, via 80 entrepre- naddrivna sjukhusapotek, för upphandling och försörjning av läkemedel till den slutna vården. I syfte att säkra läkemedelsförsörjningen också i glest befolkade områden har Apoteket avtal med ca 1 000 apoteksombud. Ombudens uppdrag är

att förmedla förskrivna receptläkemedel samt att sälja ett begränsat sortiment av receptfria läke- medel. I Apotekets uppdrag ingår vidare att er- bjuda producentoberoende information och rådgivning till enskilda konsumenter samt pro- ducentoberoende information till läkemedelsför- skrivare.

Bolagets intäkter uppgick under 2005 till 35,5 (34,1) miljarder kronor. Försäljningen av läke- medel på recept var i stort sett oförändrad under 2005, såväl avseende volymer som omsättning. Resultat efter finansnetto (före skatt) uppgick till 290 (282) miljoner kr. Det positiva resultatet uppnåddes tack vare en god försäljning under andra halvåret 2005, en dämpad kostnadsutveck- ling under det sista kvartalet samt ett intensivt effektiviserings- och produktivitetsarbete. Apo- teket lämnade för verksamhetsåret 2005 en ut- delning på 70 miljoner kronor.

Sverige är det enda land inom OECD som har monopol på apoteksverksamheten. I syfte att ga- rantera en fortsatt säker och trygg läkemedels- försörjning, öka tillgängligheten och servicegra- den samt att öka prispressen på läkemedel har regeringen för avsikt att avveckla apoteksmono- polet och införa nya regler för detaljhandel med läkemedel. Lagen (1996:1152) om handel med läkemedel bör därför ändras så att det görs möj- ligt för var och en som beviljas tillstånd av Läkemedelsverket att bedriva detaljhandel med såväl receptfria som receptbelagda läkemedel. För detta ändamål avser regeringen att åter- komma med förslag.

Tabell 3.31 Ekonomisk översikt för Apoteket AB

Miljoner kronor

 

2001

2002

2003

2004

2005

Resultat efter finansiella poster

–144

31

197

282

290

 

 

 

 

 

 

Eget kapital

1 611

1 648

1 855

2 518

2 632

 

 

 

 

 

 

Utdelning

0

100

117

100

70

 

 

 

 

 

 

Räntabilitet på eget kapital, %

neg.

0,7

19,7

9,4

7,8

 

 

 

 

 

 

Medelantalet anställa

10 600

10 827

10 886

10 856

10 914

 

 

 

 

 

 

50

PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

4 Politikområde Folkhälsa

4.1Omfattning

Folkhälsopolitikens sektorsövergripande karak- tär innebär att ansvaret för de statliga insatserna på folkhälsoområdet är fördelat mellan departe- menten i Regeringskansliet. Statens folkhälso- institut, Smittskyddsinstitutet och Socialstyrel- sen är myndigheter som har centrala uppgifter inom folkhälsoområdet genom att vara kun- skapscentrum inom området, genom nationell uppföljning och utvärdering såväl av folkhälsans utveckling som av insatser inom folkhälsoområ- det och genom tillsyn och epidemiologisk be- vakning. Institutet för psykosocial medicin be- driver och främjar forskning inom det psyko- sociala området. Folkhälsoforskning finansieras bl.a. av Forskningsrådet för arbetsliv och social- vetenskap och av Vetenskapsrådet.

Inom politikområdet ger regeringen bidrag till förebyggande insatser mot hiv/aids, bidrag till frivilligorganisationer och till alkohol- och nar- kotikapolitiska insatser. Även Alkohol- och läkemedelssortimentsnämnden ingår i politik- området. Politikområdet omfattar även Sveriges medlemsavgift till Världshälsoorganisationen (WHO) och Sveriges bidrag till Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap (NHV). Från 2007 ingår även Sveriges andel av kostnaden för WHO:s ramkonvention om tobakskontroll.

Inom politikområdet finns ett särskilt ansvar för insatser som syftar till att skapa goda förut- sättningar för hälsofrämjande levnadsvanor i befolkningen. I budgetpropositionen redovisar regeringen insatser och resultat i första hand inom dessa områden. Hit hör exempelvis insat- ser för att förhindra alkoholskador och narko- tikamissbruk, minska tobaksbruket och skade- verkningarna av överdrivet spelande samt insat- ser för att främja fysisk aktivitet, goda matvanor samt sexuell och reproduktiv hälsa. Även smitt- skydd och hälsoskydd ingår i politikområdet samt en rad frågor av betydelse för samhällets beredskap i hälsorelaterade frågor, främst inom smittskyddsområdet.

51

PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

4.2

Utgiftsutveckling

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Tabell 4.1 Utgiftsutveckling inom politikområdet

 

 

 

 

 

 

 

 

Miljoner kronor

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Utfall

Budget

 

Prognos

Förslag

Beräknat

Beräknat

 

 

 

1

 

2006

 

2008

2009

 

 

 

2005

2006 P

P

2007

 

 

 

 

 

Anslag inom utgiftsområde 9

 

 

 

 

 

 

 

 

14:1 Insatser mot hiv/aids och andra smittsamma

 

 

 

 

 

 

 

 

sjukdomar

 

62,3

153,7

 

145,1

151,9

151,9

151,9

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

14:2 Bidrag till WHO

30,4

34,2

 

35,6

35,2

34,7

34,7

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

14:3 Bidrag till Nordiska högskolan för

 

 

 

 

 

 

 

 

folkhälsovetenskap

17,8

18,1

 

17,7

18,3

18,7

19,1

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

14:4 Statens folkhälsoinstitut

134,9

127,7

 

141,9

126,4

128,6

131,5

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

14:5 Smittskyddsinstitutet

179,0

183,6

 

181,2

184,8

188,2

192,3

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

14:6 Institutet för psykosocial medicin

14,9

15,3

 

15,3

15,5

15,7

16,1

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

14:7 Folkhälsopolitiska åtgärder

76,9

113,0

 

111,2

111,6

101,6

91,6

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

14:8 Alkohol- och narkotikapolitiska åtgärder

238,4

249,2

 

244,7

248,2

74,2

74,2

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

14:9 Alkohol- och läkemedelssortimentsnämnden

0,0

0,2

 

0,2

0,2

0,2

0,2

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2006 09 14:10 Vaccinförsörjning

 

200,0

 

98,2

-

-

-

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Totalt för politikområde Folkhälsa

754,7

1 095,0

 

991,1

892,0

713,9

711,5

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1P P Inklusive tilläggsbudget i samband med 2006 års ekonomiska vårproposition (bet. 2005/06:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.

4.3

Mål

4.4

Insatser

Målet för politikområdet är att skapa samhälle- liga förutsättningar för en god hälsa på lika vill- kor för hela befolkningen.

Ovanstående mål är beslutat av riksdagen (prop. 2004/05:1, utg.omr. 09, bet. 2004/05:SoU1, rskr. 2004/05:114). En omfat- tande resultatbeskrivning för folkhälsopolitiken presenterades för riksdagen i maj 2006 i den förra regeringens skrivelse Folkhälsopolitik för jämlikhet i hälsa och hållbar tillväxt (skr. 2005/06:205). I budgetpropositionen beskrivs särskilt resultaten inom de områden för vilka särskilda medel har avsatts inom politikområdet: alkohol, narkotika, tobak, smittskydd och spel- beroende. I den mån regeringen bedömer att indelning i politikområden eller mål för dessa bör ändras återkommer regeringen vid ett senare tillfälle.

4.4.1Insatser inom politikområdet

Övergripande insatser

För att nå målet för politikområdet krävs ett sektorsövergripande, långsiktigt och målinriktat arbete. Det förutsätter i sin tur god samordning mellan och inom samhällets olika nivåer. För att främja samordning på nationell, regional och lokal nivå inrättade den förra regeringen i sep- tember 2003 en nationell ledningsgrupp för folkhälsofrågor. I ledningsgruppen finns 17 stat- liga myndigheter representerade genom sina chefer. Den regionala och lokala nivån företräds av Sveriges Kommuner och Landsting. Led- ningsgruppens ordförande har varit folkhälso- och socialtjänstministern i den förra regeringen.

52

Statens folkhälsoinstitut (FHI) har de senaste åren samarbetat med andra berörda myndigheter för att utveckla ett system för den nationella uppföljningen av det nationella målet för folk- hälsoarbetet och för att beskriva utvecklingen. I oktober 2005 presenterade FHI en samlad be- skrivning av utvecklingen och av de insatser som har vidtagits i den första folkhälsopolitiska rap- porten.

FHI har vidare producerat flera kunskaps- sammanställningar och kunskapsunderlag om metoder och strategier för folkhälsoarbetet. Landsting och kommuner är särskilt viktiga mål- grupper för FHI:s kunskapsspridning. Till- gången till regionala och lokala folkhälsodata via Internet, som Kommunala basfakta, har utveck- lats ytterligare. FHI har även fortsatt arbetet med att utveckla metoder för hälsokonsekvens- bedömningar av politiska beslut och insatser inom olika områden.

Insatser inom alkoholområdet

I februari 2001 antog riksdagen en nationell handlingsplan för att förebygga alkoholskador där delvis nya riktlinjer för det alkoholpolitiska arbetet på nationell och internationell nivå fast- ställs. Huvudinriktningen för den nationella alkoholpolitiken har varit att stimulera utveck- lingen av målinriktade, strukturerade och sam- ordnade förebyggande insatser på lokal nivå. Under våren 2006 antog riksdagen en ny alko- holhandlingsplan för perioden 2006–2010 (prop. 2005/06:30, bet. 2005/06:SoU12, rskr. 2005/06:157). Planen bygger i huvudsak vidare på den förra handlingsplanen, men med större tonvikt på internationella frågor.

Inom ramen för handlingsplanen har ett stort antal myndigheter, intresseorganisationer och forskare bidragit till att stärka det alkoholföre- byggande arbetet. Alkoholkommittén har sam- ordnat insatserna på nationell nivå och i samspel med kommuner och landsting stimulerat insatser på regional och lokal nivå. Kommittén har också ansvarat för information och opinionsbildning på nationell nivå.

Kommunala samordnare och länssamordnare, som varit verksamma i hela landet, har bidragit till att utveckla en struktur för det lokala och regionala arbetet med alkohol- och narkotika- prevention. På den nationella nivån har insatser för riskgrupper, som t.ex. barn till föräldrar med

PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

missbruksproblem, stått i fokus liksom insatser för att bekämpa den illegala alkoholhanteringen.

Statens folkhälsoinstitut (FHI) har intensi- fierat sina insatser för att stärka det alkohol- skadeförebyggande arbetet. Möjligheten att via Internet hämta uppgifter om alkoholutveck- lingen på nationell, regional och lokal nivå har vidareutvecklats. I samarbete med Alkohol- kommittén och länssamordnarna har FHI med- verkat i mobiliseringen av de kommunala insat- serna. Institutet utvärderar särskilt en satsning i sex försökskommuner på forskningsbaserade alkohol- och narkotikaförebyggande metoder och mobilisering av lokala aktörer.

Inom ramen för den gemensamma nordiska alkoholpolitiska plattform som beslutades av Nordiska ministerrådet 2004, verkade den förra regeringen för höjda minimiskatter på alkohol inom EU. Den Europeiska kommissionen har den 12 september 2006 lämnat ett förslag om inflationsuppräkning av minimiskatterna på alkohol inom EU med 31 procent.

Tillsammans med de övriga nordiska länderna har Sverige under flera år arbetat för att det alkoholskadeförebyggande arbetet skall ges högre prioritet inom EU och internationellt. I EU har Sverige fört diskussioner med kommis- sionen och medlemsländerna om att formulera en gemensam strategi för frågor om alkohol och folkhälsa. Kommissionen förväntas i oktober 2006 besluta om ett meddelande om att mot- arbeta alkoholens skadeverkningar. Syftet med strategin är att skapa en gemensam plattform för att minska alkoholskadorna inom EU. Strategin identifierar de områden där åtgärder på EU-nivå har ett mervärde och där EU kan bidra till att stärka medlemsländernas egna alkoholpolitiska insatser.

Inom WHO har de nordiska länderna gemen- samt tagit initiativ till ett flertal resolutioner på alkoholområdet med syfte att intensifiera insat- serna mot alkoholens skadeverkningar både på global nivå och inom medlemsländerna.

Insatser inom narkotikaområdet

I april 2002 antog riksdagen en nationell narko- tikahandlingsplan. Huvudinriktningen för hand- lingsplanen var att möjliggöra insatser för att minska nyrekryteringen till missbruk, få fler missbrukare att sluta och att minska tillgången på narkotika. De aktörer som varit inblandade i

53

PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

genomförandet av handlingsplanen var bl.a. kommuner, landsting, länsstyrelser, frivillig- organisationer och den av den dåvarande rege- ringen tillsatta nationella narkotikasamordnaren. Under våren 2006 antog riksdagen en ny narko- tikahandlingsplan för perioden 2006–2010 (prop. 2005/06:30, bet. 2005/06:JuSoU1, rskr. 2005/06:218). Den nya planen bygger i huvud- sak vidare på den förra handlingsplanen, med fortsatta insatser för att vidareutveckla narko- tikapolitiken.

Statens folkhälsoinstitut (FHI) har till uppgift att följa, analysera och rapportera om vad som händer inom missbruksområdet. Dessutom är institutet svensk kontaktpunkt för EU:s narko- tikaövervakningscenter och har på centrets upp- drag presenterat en rapport om narkotika- utvecklingen i Sverige. Inom ramen för EU:s gemensamma åtgärd om tidig upptäckt av nya syntetiska droger har FHI kartlagt flera nya ämnen. FHI har vidare utvecklat nätverk och databaser för att effektivisera datainsamlingen rörande narkotikautvecklingen.

Sverige har under året deltagit aktivt i Förenta nationernas (FN) narkotikakommission och i Europarådets samarbetsgrupp för narkotika- frågor, den s.k. Pompidougruppen. Europeiska rådet antog i december 2004 en strategi för nar- kotikabekämpning inom EU för perioden 2005– 2012. En handlingsplan, på basis av strategin, antogs i juni 2005.

Insatser inom tobaksområdet

För 2005 och 2006 har särskilda medel avsatts till den s.k. Sluta-röka-linjen vid Centrum för tobaksprevention och till organisationer som arbetar med tobaksprevention.

I maj 2005 beslutade riksdagen att nationellt genomföra Världshälsoorganisationens (WHO) ramkonvention om tobakskontroll, direktivet 2003/33/EG samt ministerrådets rekommen- dation 2003/54/EG om förebyggande av rökning och en effektiv tobakskontroll (prop. 2004/05:118, bet. 2004/05:SoU21, rskr. 2004/05:260).

Efter riksdagens beslut om godkännande av WHO:s ramkonvention anslöt sig Sverige till konventionen den 7 juli och den 7 oktober 2005 trädde den i kraft för Sveriges del.

Den 1 juni 2005 trädde lagändringen om rökfria serveringsmiljöer i kraft i enlighet med

den förra regeringens proposition Rökfria serveringsmiljöer (prop. 2003/04:65, bet. 2003/04:SoU08, rskr. 2003/04:218). Lagänd- ringen innebär ett förbud mot rökning i restau- ranger och på andra serveringsställen.

Insatser inom smittskydd och hälsoskydd

Under 2005 och 2006 har Socialstyrelsen fortsatt arbetet med att anpassa smittskyddsarbetet till den nya smittskyddslagen. Detta innebär bl.a. att Socialstyrelsen har gått igenom och gallrat bland de föreskrifter som varit knutna till den nya lagen. Under året har Socialstyrelsen bl.a. beslu- tat om föreskrifter och allmänna råd om smitt- spårning samt utarbetat ett meddelandeblad om vikten av att förbättra tillgången till testning. Socialstyrelsen har även inlett ett normerings- arbete för att förbättra det svenska barnvaccina- tionsprogrammet.

I propositionen Skydd mot internationella hot mot människors hälsa (prop. 2005/06:215), som den förra regeringen presenterade i september 2006, föreslås att riksdagen skall godkänna det internationella hälsoreglementet som antogs vid Världshälsoorganisationens beslutande försam- ling i maj 2005 (IHR 2005). I propositionen föreslås också nödvändiga lagändringar för att Sverige skall kunna uppfylla åtagandena i IHR 2005 fullt ut. En ny lag, lagen om skydd mot internationella hot mot människors hälsa före- slås ersätta den nuvarande karantänslagen (1989:290).

Hiv/aids

I propositionen Nationell strategi mot hiv/aids och vissa andra smittsamma sjukdomar (prop. 2005/06:60) redovisas en samlad strategi för samhällets insatser för att förebygga spridning och minska konsekvenserna av hiv-infektion och andra sexuellt överförbara och blodburna sjuk- domar. Strategin tar sin utgångspunkt i de utma- ningar som samhället står inför när det gäller hiv/aids och andra sexuellt överförbara och blodburna sjukdomar och de åtaganden som återfinns i den deklaration som antogs i samband med den särskilda sessionen om hiv/aids i FN:s generalförsamling 2001.

Våren 2006 ingick staten och Sveriges Kom- muner och Landsting en överenskommelse om de statliga medlen för insatser mot hiv/aids och andra smittsamma sjukdomar.

54

Inom EU pågår ett kontinuerligt samarbete i frågor om hiv/aids. Sverige deltar i kommissio- nens arbetsgrupp för hiv/aids, som bl.a. fungerar som ett stöd för att genomföra kommissionens meddelande om arbetet mot hiv/aids inom EU samt i de omgivande länderna.

Antibiotikaresistens

I den förra regeringens proposition Samlad stra- tegi mot vårdrelaterade sjukdomar och antibio- tikaresistens (prop. 2005/06:50) tydliggörs vik- ten av en god vårdhygienisk standard inom hälso- och sjukvården samt tandvården. Vidare tydliggörs smittskyddsläkarens uppgifter i fråga om arbetet med vårdrelaterade sjukdomar. Stra- tegin innehåller även insatser inom flera politik- områden för att på olika sätt motverka före- komsten av antibiotikaresistenta mikroorganis- mer. Riksdagen beslutade under våren 2006 i enlighet med regeringens förslag och nu pågår arbetet med att genomföra förslagen.

Beredskap för influensapandemi

I februari 2005 presenterade Socialstyrelsen en nationell handlingsplan för beredskapsplanering för pandemisk influensa. Beredskapsplanen revi- deras löpande, och för närvarande sker en större revidering som väntas vara klar under hösten 2006. Som en uppföljning av den nationella handlingsplanen presenterade Socialstyrelsen i april 2006 en lägesrapport om landstingens pan- demiberedskap. Socialstyrelsen leder en sam- verkansgrupp, som består av flera av de myndig- heter som kan bli berörda vid en eventuell pan- demi.

Socialstyrelsen har även fått i uppdrag av den tidigare regeringen att tillförsäkra Sverige till- gång till vaccin mot influensa genom att sluta avtal med någon eller några influensavaccintill- verkare om en s.k. pandemigaranti. Vidare har en särskild förhandlare utrett möjligheterna att få till stånd tillverkning av influensavaccin i Sverige. Uppdraget redovisades den 31 mars 2006. En av slutsatserna var att regeringen bör fortsätta för- handlingarna med vissa företag och förhandlaren har därför fått i uppdrag av den tidigare rege- ringen att fortsätta förhandlingarna.

Under året har den tidigare regeringen avsatt resurser för att det nationella beredskapslagret av antivirala läkemedel skall kunna utökas. Ett för- slag till en utökning av beredskapslagret av anti- virala läkemedel, med prioriteringar, kostnader

PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

och frågor om lagerhållning, redovisades av Socialstyrelsen i november 2005.

Pandemiberedskap har diskuterats vid flera tillfällen av ansvariga ministrar inom EU, bl.a. frågan om ett eventuellt lager för EU av anti- virala läkemedel. En horisontell arbetsgrupp har inrättats i rådet för frågor om fågelinfluensa och pandemiberedskap. Gruppens syfte är att få en överblick över olika sektorers insatser inom om- rådet. Det europeiska centrumet för förebyg- gande och kontroll av sjukdomar (ECDC), Europeiska kommissionen och WHO:s europa- region har tillsammans upprättat en plan för att gå igenom de nationella beredskapsplanerna i Europa. Smittskyddsansvariga myndigheter i EU:s medlemsstater möts regelbundet i kom- missionens hälsosäkerhetskommitté och disku- terar bl.a. de nationella handlingsplanerna.

Insatser inom spelberoendeområdet

Särskilda medel för insatser mot spelberoende har avsatts sedan 1997.

Sedan 1999 har en möjlighet för spelberoende och deras anhöriga att via telefon få omedelbar hjälp funnits genom den nationella stödlinjen. Från den 1 juli 2004 är telefonnumret till stöd- linjen tryckt på de lotter som distribueras av ATG och AB Svenska Spel. Under 2005 besva- rades närmare 2 300 stöd- och informations- samtal. Till stödlinjen har knutits ett forsknings- och utvecklingsprojektet med Internetbaserad självhjälp.

Stöd har utgått till Spelberoendes riksförbund och några fristående lokala kamratföreningar.

Statens folkhälsoinstitut stödjer projekt i Stockholm, Göteborg och Malmö som utvecklar öppenvård för personer med spelproblem och deras anhöriga.

Insatser för goda matvanor och ökad fysisk aktivitet

Några exempel på insatser från den förra rege- ringen, relaterade till Statens folkhälsoinstituts (FHI) och Livsmedelsverkets underlag till hand- lingsplan för goda matvanor och ökad fysisk aktivitet, har varit ett antal uppdrag till berörda myndigheter. Syftet med underlaget till hand- lingsplan var att förbättra förutsättningarna för goda matvanor och fysisk aktivitet. Dåvarande

55

PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

regeringen har gett FHI, Livsmedelsverket, Socialstyrelsen och Myndigheten för skolut- veckling ett antal uppdrag inom områden som rör goda matvanor och fysisk aktivitet.

Arbetet inom EU har varit intensivt med olika aktiviteter bl.a. kopplade till Europeiska kom- missionens diskussionsdokument (grönbok) Främja goda kostvanor och motion: En europe- isk dimension i arbetet för att förebygga över- vikt, fetma och kroniska sjukdomar, som pre- senterades av kommissionen i december 2005. Sverige har sänt sitt yttrande om grönboken till kommissionen och bl.a. lyft fram vikten av tvär- sektoriella insatser och att göra insatser tidigt för att påverka den uppväxande generationen. Även EU:s plattform, främst ett forum för industrin, om fetma och övervikt är viktig för att utbyta erfarenheter om övervikt.

WHO planerar att hålla ett ministermöte om övervikt och fetma i november 2006. Även inom Nordiska ministerrådet pågår en process inom området. Ministerrådet har antagit en handlings- plan för goda matvanor och ökad fysisk aktivitet med gemensamma mål och prioriteringar för det fortsatta arbetet. Arbetet kompletterar nationella initiativ i respektive land. Länderna har bl.a. av- talat att samarbeta om tillsyn och forskning och att utbyta erfarenheter.

4.4.2Insatser utanför politikområdet

I skrivelsen Folkhälsopolitik för jämlikhet i hälsa och hållbar tillväxt (skr. 2005/06:205), som överlämnades till riksdagen i maj 2006, har den förra regeringen redovisat statliga och kommu- nala folkhälsoinsatser som genomförts inom en mängd politikområden i olika samhällssektorer

Det huvudsakliga folkhälsoarbetet bedrivs på regional och lokal nivå av landsting, kommuner och frivilligorganisationer. Landstingens folk- hälsoansvar grundar sig bl.a. på hälso- och sjuk- vårdslagen (1982:763) och smittskyddslagen (2004:168). Kommunernas folkhälsoarbete grundar sig på lagar som rör flera kommunala verksamheter, t.ex. alkohollagen (1994:1738), tobakslagen (1993:581), miljöbalken (1998:808), och livsmedelslagen (1971:511).

När det gäller alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobaksområdena har polisen och tullen en nyckelroll för att minska tillgången till narko- tika, illegal alkohol, dopningsmedel och smug- gelcigaretter.

Bland den förra regeringens insatser för att främja hälsan beträffande goda matvanor och ökad fysisk aktivitet kan nämnas statens stöd till friluftsorganisationerna om ca 25 miljoner kro- nor per år.

Genom en särskild satsning på idrotten, det s.k. Handslaget, tillförde dåvarande regeringen idrottsrörelsen en miljard kronor under fyra år under förutsättning att idrottsrörelsen bl.a. fort- sätter och intensifierar sitt arbete för att nå nya grupper av främst barn och ungdomar och även arbetar alkohol- och narkotikaförebyggande.

Inom hälso- och sjukvården har intresset ökat för fysisk aktivitet, mycket tack vare arbetet med fysisk aktivitet på recept och fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling. Det finns dock stora regionala skillnader. Utvär- deringar av fysisk aktivitet på recept är under publicering och resultaten är mycket positiva, bl.a. när det gäller deltagarnas följsamhet och att vårdcentralerna ger allt fler recept på fysisk akti- vitet.

4.5Resultatredovisning

En omfattande resultatredovisning för folk- hälsopolitiken presenterades för riksdagen i maj 2006 i den förra regeringens skrivelse Folkhälso- politik för jämlikhet i hälsa och hållbar tillväxt (skr. 2005/06:205).

4.5.1Folkhälsans utveckling

Förbättringar i hälsa kan mätas bl.a. genom ökad medellivslängd och minskad risk för en för tidig död.

56

Diagram 4.1 Medellivslängd 1983–2005

 

 

 

 

 

84

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

82

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

80

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

i år

78

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Medellivslängd

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

76

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

74

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

72

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

70

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

68

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1983

1985

1987

1989

1991

1993

1995

1997

1999

2001

2003

2005

 

 

 

 

Kvinnor

 

Män

 

 

 

 

 

Källa: SCB

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Livslängden fortsätter att öka i Sverige. År 2005 kunde en nyfödd pojke förväntas leva 78,4 år och en nyfödd flicka 82,8 år. Mellan 1970 och 2005 har den förväntade medellivslängden vid födel- sen ökat med 5,7 år för kvinnor och 6,2 år för män.

Den stora nedgången i dödlighet i hjärt-kärl- sjukdomar är den främsta förklaringen till ök- ningen av medellivslängden. Även risken för att insjukna i hjärt-kärlsjukdom har minskat under 1990-talet vilket med största sannolikhet kan förklaras av förändrade levnadsvanor, främst minskad rökning och förbättrade kostvanor.

Sedan 1984 har spädbarnsdödligheten halve- rats. År 2005 var den 2,4 döda under första lev- nadsåret av 1 000 levande födda barn under 1 års ålder.

Det finns tecken på sämre hälsoutveckling, t.ex. när det gäller värk och självrapporterad psy- kisk ohälsa. Psykisk ohälsa i form av oro, ängslan och ångest har sedan början av 1990-talet ökat i befolkningen efter en minskning under 1980- talet. År 2005 uppgav 24 procent av kvinnorna och 13 procent av männen att de upplevde sådana besvär. Den största ökningen märks bland kvinnor mellan 16 och 34 år.

Enligt studien Skolbarns hälsovanor kan mot- svarande ökning dessutom ses för skolbarn i åldern 15 år. Andelen flickor som känt sig nere mer än en gång i veckan har ökat från 14 procent 1985 till 37 procent 2005 medan andelen pojkar med motsvarande besvär har ökat från 5 procent 1985 till 15 procent 2005. Ökningen av de psy- kiska besvären har alltså varit snabbast bland barn och unga, speciellt bland flickor och yngre kvinnor. Medan sådana besvär under 1980-talet var mindre förekommande i yngre åldersgrupper

PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

än i äldre är de i dag lika vanligt förekommande i alla åldersgrupper.

Det finns ett samband mellan sysselsättning och hälsa samtidigt som risken är hög för att personer med dålig hälsa skall bli arbetslösa. Statens folkhälsoinstituts enkätundersökning Hälsa på lika villkor och Statistiska Central- byråns Undersökning av levnadsförhållanden visar att personer som är arbetslösa eller har sjukersättning har en sämre självupplevd hälsa än personer som förvärvsarbetar. Eftersom sam- bandet mellan hälsa och sysselsättning är dubbel- riktat är det svårt att avgöra om arbetslösa har en sämre hälsa på grund av att de är arbetslösa eller om de är arbetslösa på grund av att de har en dålig hälsa. Om arbetslöshet leder till sämre hälsa är det angeläget att minska det utanförskap som dessa personer upplever genom att öka syssel- sättningen och därmed förbättra folkhälsan.

Diagram 4.2 Andel personer 16–84 år som rapporterat att de har dålig eller mycket dålig hälsa 2005

 

40

 

 

 

 

35

 

 

 

 

30

 

 

 

(%)

25

 

 

 

 

 

 

 

Andel

20

 

 

 

15

 

 

 

 

 

 

 

 

10

 

 

 

 

5

 

 

 

 

0

 

 

 

 

yrkesarbetande

arbetslösa

personer med

 

 

 

 

sjukersättning

 

 

kvinnor

män

 

Källa: Statens Folkhälsoinstituts undersökning Hälsa på lika villkor 2005

4.5.2Alkohol

4.5.2.1 Mål

Det övergripande målet för samhällets alkohol- politik är att främja folkhälsan genom att minska alkoholens medicinska och sociala skadeverk- ningar. Målet skall nås genom insatser för att minska den totala alkoholkonsumtionen och mot skadligt dryckesbeteende, med hänsyn tagen till skillnader i livsvillkor hos flickor, poj- kar, kvinnor och män (prop. 2005/06:30, bet. 2005/06:SoU12, rskr. 2005/06:157).

57

PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

Indikatorerna som används för att bedöma resultatet är total alkoholkonsumtion och döds- fall i alkoholrelaterad sjukdom eller skada.

4.5.2.2 Resultat

Diagram 4.3 Skattning av den totala alkoholkonsumtionen

2000-2005, per invånare 15 år och äldre

 

 

 

12

 

 

 

 

 

 

10

 

 

 

 

 

alkohol

8

 

 

 

 

 

6

 

 

 

 

 

100 %

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Liter

4

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2

 

 

 

 

 

 

0

 

 

 

 

 

 

2000

2001

2002

2003

2004

2005

Reg. konsumtion Resandeinförsel Hemtillverkning Smuggling

Källa: SoRAD, Stockholms universitet

Under de senaste tio åren (1995–2005) har den årliga alkoholkonsumtionen bland personer som är 15 år eller äldre ökat med 31 procent i Sverige, från 7,8 till 10,2 liter ren alkohol per person. Ökningstakten mattades dock av under 2004 och en viss nedgång noterades för 2005. Under 2006 sker en fortsatt nedgång enligt preliminära siffror.

Ökningen fram till 2004 orsakades främst av oregistrerad alkohol, speciellt resandeinförsel och smuggling. Nedgången beror på en minskad resandeinförsel, vilket tillsammans med en för- säljningsökning på Systembolaget innebär en ökning av den registrerade konsumtionens andel av totalkonsumtionen från 62 till 65 procent. Men fortfarande är andelen betydligt lägre än de 75 procent som förelåg vid 1990-talets mitt.

Diagram 4.4 Alkoholkonsumtionen 1995, 1996, 1998 och

2000–2005: totalt och per alkoholdryck, registrerad plus

skattningar av oregistrerad alkoholkonsumtion

äldre

12

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

15 år och

10

 

 

 

 

 

 

 

 

8

 

 

 

 

 

 

 

 

invånare

 

 

 

 

 

 

 

 

6

 

 

 

 

 

 

 

 

per

 

 

 

 

 

 

 

 

 

% alkohol

4

 

 

 

 

 

 

 

 

2

 

 

 

 

 

 

 

 

100

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

liter

0

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Antal

1995

1996

1998

2000

2001

2002

2003

2004

2005

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Sprit Vin Starköl Folköl

Källa: SoRAD, Stockholms universitet

Det bör också uppmärksammas att den generella ökningen av alkoholkonsumtionen sedan mitten av 1990-talet gäller vin och starköl. Vinkonsum- tionen omräknat i hundraprocentig alkohol har ökat med nästan 80 procent. Starkölskonsum- tionen har i det närmaste fördubblats till en nivå på 3,1 liter per person. Spritkonsumtionen har legat nästan konstant på en nivå på ca 2,6 liter per person. Folkölskonsumtionen är den enda delen av totalkonsumtionen som minskat och ligger i dag på ca 0,7 liter per person.

Intensivkonsumtionen är som störst bland män i åldersgruppen 20–25 år och bland kvinnor i åldersgruppen 18–19 år. Bland 16-åringar har flickornas konsumtion kommit i kapp pojkarnas. En trolig förklaring är att antalet flickor som dricker mycket har blivit fler. Alkoholutveck- lingen för unga pojkar har de senaste åren ten- derat att vara mer återhållsam. Det finns stora regionala skillnader i Sverige när det gäller genomsnittskonsumtionen av alkohol bland ele- ver i årskurs 9. Alkoholkonsumtionen är större i Skåne län jämfört med övriga landet. Lägst är konsumtionen i norra Sverige. Pojkarnas kon- sumtion är större än flickornas i alla regioner, men i Skåne dricker flickorna mer än vad poj- karna gör i Stockholms län och i norra Sverige. Undersökningen visar också att det är vanligare med erfarenheter av smuggelsprit i Skåne och av hembränt i de norra och mellersta delarna av Sverige.

58

Diagram 4.5 Antal alkoholrelaterade dödsfall 1993–2003

 

2500

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2000

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Antal dödsfall

1500

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1000

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

500

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

0

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1993

1994

1995

1996

1997

1998

1999

2000

2001

2002

2003

 

 

 

Kvinnor

 

Män

 

Totalt

 

 

Källa: Socialstyrelsen, EpC

De senaste tillgängliga siffrorna över dödligheten (från 2003) återspeglar inte den kraftiga kon- sumtionsökningen under senare år. Detta kan bero på en eftersläpning i effekterna av alkohol- konsumtionsökningen i samhället, samt att det inte finns några tillgängliga data för de senaste åren.

Konsekvenserna av alkoholmissbruk kan mätas i form av dödsfall med alkoholdiagnos. En fjärdedel av alla dödsfall i åldrarna 20–49 år kan relateras till alkohol.

Under perioden 1992–2003 steg den alkohol- relaterade dödligheten med drygt 21 procent för kvinnor. År 1992 dog 349 kvinnor av alkoholre- laterade skador och 2003 var motsvarande siffra 423 kvinnor. Under samma period har männens alkoholrelaterade dödlighet varit konstant.

4.5.2.3 Analys och slutsatser

Under de senaste åren har en rad förändringar ägt rum i vår omvärld. Spritskatten har successivt sänkts kraftigt i våra närmaste grannländer och den 1 januari 2004 togs införselbegränsningarna på alkohol bort. Den 1 maj 2004 utökades Euro- peiska unionen (EU) med de nya medlemslän- derna. I vår omedelbara närhet har de baltiska länderna och Polen blivit medlemmar i EU. Alkoholpriserna i dessa länder är väsentligt lägre än i Sverige, exempelvis är priset på spritdrycker i Estland ca 60 procent lägre än i Sverige. Kon- sumtionsökningen de senaste tio åren är både ett resultat av de ovan angivna förändringarna och av svenskarnas närmande till andra länder i vår närhet. Människor och varor rör sig över gränser på ett helt annat sätt än tidigare och den snabba

PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

utvecklingen av kommunikationstekniken har bidragit till att olika länders livsstilar blivit allt- mer lika varandra. Det gäller också alkohol- vanorna.

Vidare kan nämnas att Europeiska kommis- sionen stämt Sverige inför EG-domstolen, varvid kommissionen gör gällande att Sverige brutit mot EG-fördraget genom att hindra privatinför- sel av alkoholdrycker genom oberoende mellan- hand. I det s.k. Rosengren-målet har Högsta domstolen, i ett mål angående förverkande av beslagtaget vin, funnit det nödvändigt att in- hämta ett förhandsavgörande från EG-domsto- len i frågan huruvida det svenska principiella för- budet för en privatperson att själv importera alkoholdrycker, i annat fall än då han själv med- följer transporten som resande, står i överens- stämmelse med EG-fördraget. Sedan general- advokaten den 30 mars 2006 meddelade ett för- slag till avgörande i målet C-170/04, beslutade EG-domstolen att omfördela målet till domsto- lens stora avdelning. Muntlig förhandling i målet ägde rum den 19 september 2006. Det är inte känt när generaladvokaten förväntas lämna sitt förslag till avgörande.

4.5.3Narkotika

4.5.3.1 Mål

Det övergripande målet för den svenska narko- tikapolitiken är ett narkotikafritt samhälle (prop. 2005/06:30, bet. 2005/06:JuSoU1, rskr. 2005/06:218). Indikatorn som används för att bedöma resultatet är självrapporterad narkotika- användning.

4.5.3.2 Resultat

Enligt Centralförbundet för alkohol- och nar- kotikaupplysning, som varje år genomför skol- vaneundersökningar, har narkotikaanvändningen bland ungdomar i årskurs 9 ökat successivt under andra halvan av 1990-talet och början av 2000-talet, vilket diagram 4.5 visar. Som högst var det år 2001, då 10 procent av pojkarna och 9 procent av flickorna angav att de använt narko- tika. Därefter sjönk narkotikaanvändningen, och sedan 2003 har andelen varit 7 procent för båda könen. Andelen mönstrande 18-åriga män som provat narkotika har, för första gången på 15 år,

59

PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

minskat och är lägre än föregående år. År 2004 hade 15,3 procent provat narkotika, jämfört med 18 procent 2002. Andelen elever i årskurs 9 och bland mönstrande som någon gång har använt anabola steroider har legat på ca 1 procent sedan 1994. Enligt tillgängliga data kan antalet perso- ner med tunga missbruksproblem beräknas vara 26 000.

Diagram 4.6 Andel elever i årskurs 9 samt andel mönstrande som uppgett att de någon gång använt narkotika 1997–2005

 

20

 

 

 

 

 

 

 

 

 

18

 

 

 

 

 

 

 

 

 

16

 

 

 

 

 

 

 

 

 

14

 

 

 

 

 

 

 

 

(%)

12

 

 

 

 

 

 

 

 

10

 

 

 

 

 

 

 

 

Andel

 

 

 

 

 

 

 

 

8

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

6

 

 

 

 

 

 

 

 

 

4

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2

 

 

 

 

 

 

 

 

 

0

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1997

1998

1999

2000

2001

2002

2003

2004

2005

 

 

Flickor i åk 9

 

Pojkar i åk 9

 

Mönstrande

Källa: CAN

Undersökningar visar att en överväldigande majoritet av svenska folket inte befattar sig med någon form av narkotika. Det finns också en bred folklig och politisk uppslutning kring en restriktiv narkotikapolitik. Någon legaliserings- debatt liknande den som bedrivs i flera andra europeiska länder förekommer inte i Sverige.

Det är förhållandevis få unga människor som experimenterar med narkotika. Det är långt fler som tar avstånd från än som förespråkar använ- dande av droger, åtminstone i jämförelse med de flesta andra EU-länderna. Det gäller dock att få ner andelen ytterligare och att vidmakthålla den avvisande hållningen bland våra unga.

4.5.3.3 Analys och slutsatser

Tillgången på narkotika har ökat i världen, pri- serna har sjunkit och rörligheten över gränserna har ökat. Detta innebär nya utmaningar för nar- kotikapolitiken.

Det internationella samarbetet inom FN och Europarådet samt inom EU ger Sverige en möj- lighet att förbättra samarbetet mellan olika län- ders polis- och tullmyndigheter för att bekämpa

den illegala narkotikahandeln. Även när det gäller insatser som syftar till att minska efter- frågan på narkotika samarbetet inom EU och det internationella samarbetet utvecklats. Det är angeläget att Sverige även fortsättningsvis har en framträdande roll i detta samarbete för att kraftfullt driva frågan om ett narkotikafritt sam- hälle.

4.5.4Tobak

4.5.4.1 Mål

Målet för samhällets insatser inom tobaksområ- det är att minska tobaksbruket (prop. 2002/03:35, bet. 2002/03:SoU7, rskr. 2002/03:145). Indikatorn som används för att bedöma resultatet är självrapporterat tobaks- bruk.

4.5.4.2 Resultat

Sverige är ett av få länder i Europa som uppnått Världshälsoorganisationens mål på tobaksområ- det att minst 80 procent av befolkningen skulle vara rökfri år 2000. Sedan 1990-talet har rök- ningen minskat påtagligt i alla grupper.

Diagram 4.7 Andel dagligrökare fördelat på kön och ålder

1992–2005

 

 

 

 

 

 

 

35

 

 

 

 

 

 

 

30

 

 

 

 

 

 

 

25

 

 

 

 

 

 

Andel (%)

20

 

 

 

 

 

 

15

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

10

 

 

 

 

 

 

 

5

 

 

 

 

 

 

 

0

 

 

 

 

 

 

 

1992/93

1994/95

1996/97

1998/99

2000/01

2002/03

2004/05

 

 

16-24 år kvinnor

16-24 år män

 

 

 

 

25-44 år kvinnor

25-44 år män

 

 

 

 

45-64 år kvinnor

45-64 år män

 

 

Källa: SCB, Undersökningarna av levnadsförhållanden (ULF)

Minskningen har varit mer påtaglig hos män än hos kvinnor, vilket visar sig tydligt i såväl ålders- gruppen 25–44 år som i åldersgruppen 45–64 år.

60

Sedan 2001 har andelen rökare bland både pojkar och flickor minskat. Minskningen är tyd- ligast bland pojkar. 30 procent av flickorna som 2004 gick i årskurs 9 uppgav att de rökte i någon utsträckning. Motsvarande andel bland pojkarna var 18 procent. Av flickorna var 15 procent dag- ligrökare och av pojkarna var motsvarande siffra 9 procent. För pojkar har en minskning skett när det gäller snusning. För flickor har använd- ningen av snus ökat; 2004 uppgav 8 procent av flickorna att de snusat.

Bland kvinnor röker 18 procent och bland män 16 procent. En allt mindre andel av de vuxna männen röker dagligen. Andelen rökare var 2004/05 störst i åldersgruppen 45–64 år, 21 procent, och minst bland 16–24-åringarna, 9 procent. Bland kvinnorna minskar andelen dagligrökare under 45 år, men i åldersgruppen 45–64 år har andelen i stort sett varit oförändrad under de två senaste decennierna. Det finns fortfarande stora skillnader i rökvanor mellan olika sociala grupper. Bland kvinnorna finns en tendens till att dessa skillnader har ökat de senaste åren.

4.5.4.3 Analys och slutsatser

Det svenska tobaksarbetet bygger på ett brett, långsiktigt och strategiskt arbete kombinerat med olika former av begränsande lagstiftning. Den opinionsbildning och samhällsdebatt som har förekommit i anslutning till lagändringar har också bidragit till att påverka förhållningssättet till rökning och till tobak.

Genomförandet av lagändringen om rökfria serveringsmiljöer har enligt kommunerna som lokal tillsynsmyndighet och Statens folkhälso- institut (FHI) som nationell tillsynsmyndig- het fungerat väl. Kommunerna har inrapporte- rat få överträdelser och FHI:s bedömning är att efterlevnaden är mycket god. Redan innan rök- förbudet infördes hade reformen starkt stöd i den allmänna opinionen. En TEMO-mätning efter genomförandet visar att attityderna till lagändringen blev ännu mer positiva efter att förändringen genomförts. Före införandet in- stämde 85 procent i påståendet ”att alla restau- ranger är rökfria är bra” – efter införandet hade siffran ökat till 91 procent. Efterlevnaden är näst intill hundraprocentig. Av rökarna uppger 98 procent att de alltid respekterar rökförbudet på restauranger.

PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

Utvärderingar av Sluta-Röka-Linjen visar att verksamheten är kostnadseffektiv och att den är ett nationellt tillgängligt stöd för många männi- skor som vill få hjälp att sluta röka.

Tobak är delvis en reglerad vara i EU, där det finns ett antal EG-direktiv. WHO:s ramkon- vention om tobakskontroll har också stor bety- delse såväl nationellt som internationellt.

4.5.5Smittskydd och hälsoskydd

4.5.5.1 Mål

Målet för samhällets smittskydd är enligt smitt- skyddslagen (2004:168) att tillgodose befolk- ningens behov av skydd mot spridning av smitt- samma sjukdomar (prop. 2003/04:30, bet. 2003/04:SoU6, rskr. 2003/04:178).

Indikatorerna som används för att bedöma re- sultatet är antalet fall som varje år upptäcks av hiv-infektion, klamydiainfektion, hepatit B, in- fektion med meticilinresistenta gula stafylo- kocker och campylobakter samt den årliga upp- följningen av det nationella barnvaccinations- programmet.

Insatserna inom hälsoskyddsområdet faller inom miljöbalkens mål om att främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kom- mande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö.

4.5.5.2 Resultat

Det epidemiologiska läget för smittsamma sjuk- domar följs upp på nationell nivå genom den rapportering av inträffade sjukdomsfall som görs till Smittskyddsinstitutet enligt smittskydds- lagen (2004:168) och genom frivillig rapporte- ring. Anslutningen till det allmänna barnvacci- nationsprogrammet övervakas genom årlig in- samling av vaccinationsstatistik från alla barna- vårdscentraler i landet.

Förekomsten av allvarliga smittsamma sjuk- domar har, genom förebyggande insatser och ett väl fungerande smittskyddsarbete, kunnat hållas på en låg nivå i Sverige i förhållande till många andra länder. Under året drabbades Sverige inte av några större utbrott. Den epidemiologiska situationen uppvisar i övrigt inte några av- görande förändringar.

61

PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

Diagram 4.8 Antal fall av hiv-infektion som anmälts

1997–2005

 

 

 

 

 

 

 

 

 

500

 

 

 

 

 

 

 

 

 

450

 

 

 

 

 

 

 

 

 

400

 

 

 

 

 

 

 

 

 

350

 

 

 

 

 

 

 

 

(%)

300

 

 

 

 

 

 

 

 

250

 

 

 

 

 

 

 

 

Andel

 

 

 

 

 

 

 

 

200

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

150

 

 

 

 

 

 

 

 

 

100

 

 

 

 

 

 

 

 

 

50

 

 

 

 

 

 

 

 

 

0

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1997

1998

1999

2000

2001

2002

2003

2004

2005

 

 

Samtliga fall

 

Kvinnor

 

Män

 

 

Källa: Smittskyddsinstitutet

 

 

 

 

 

 

 

Spridningen av hivinfektion i Sverige har kunnat hållas på en internationellt sett låg nivå. Totalt har 7 099 personer anmälts som smittade med hiv-infektion sedan 1985 (5 065 män och 2 034 kvinnor).

Diagram 4.9 Antal fall av klamydiainfektion som anmälts

1997–2005

 

 

 

 

 

 

 

 

 

35000

 

 

 

 

 

 

 

 

 

30000

 

 

 

 

 

 

 

 

 

25000

 

 

 

 

 

 

 

 

fall

20000

 

 

 

 

 

 

 

 

Antall

15000

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

10000

 

 

 

 

 

 

 

 

 

5000

 

 

 

 

 

 

 

 

 

0

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1997

1998

1999

2000

2001

2002

2003

2004

2005

 

 

Samtliga fall

 

Kvinnor

 

Män

 

 

Källa: Smittskyddsinstitutet

En uppåtgående trend för flera sexuellt överför- bara sjukdomar har under flera år noterats. Förekomsten av syfilis minskade dock 2005 med 42 procent beroende på en minskad inhemsk smittspridning mellan män som har sex med män. Däremot ökade förekomsten av gonorré med 22 procent under 2005 jämfört med 2004. Klamydiainfektion ligger fortfarande på en hög nivå, men ökningstakten har avstannat: antalet nyupptäckta fall under året ökade enbart med 2 procent jämfört med 2004 när antalet fall ökade med ca 20 procent.

Totalt anmäldes 217 fall av hepatit B (130 män och 87 kvinnor) 2005 vilket innebär en minsk- ning med ca 150 fall sedan 2003. Intravenöst missbruk och sexuella kontakter är fortfarande de dominerande smittvägarna.

Diagram 4.10 Antal fall av infektion med

meticillinresistenta gula stafylokocker som anmälts

2000–2005

 

 

 

 

 

 

1200

 

 

 

 

 

 

1000

 

 

 

 

 

 

800

 

 

 

 

 

fall

 

 

 

 

 

 

Antall

600

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

400

 

 

 

 

 

 

200

 

 

 

 

 

 

0

 

 

 

 

 

 

2000

2001

2002

2003

2004

2005

 

 

Samtliga fall

Kvinnor

 

Män

 

Källa: Smittskyddsinstitutet

Fotnot: Infektion med meticillinresistenta gula stafylokocker (MRSA) blev anmälningspliktig år 2000.

Bakterier som utvecklat resistens mot antibiotika har blivit ett stort problem runt om i världen. Meticillinresistenta gula stafylokocker (MRSA) är en bakterie som kan orsaka svårbehandlade vårdrelaterade sjukdomar. Även om förekoms- ten av infektioner med MRSA fortfarande är låg i Sverige i jämförelse med andra europeiska län- der ökade antalet fall med 30 procent mellan 2004 och 2005, från 709 till 1 010 fall.

Campylobakter är en livsmedelsburen bakte- rie som kan orsaka kräkningar, diarréer och i all- varliga fall förlamning. Efter fem års uppåt- gående trend under perioden 1997–2001 har det totala antalet fall av campylobakter stabiliserats.

Under 2000-talet minskade vaccinations- graden av mässling, påssjuka och röda hund. Statistiken för de senaste åren tyder dock på att denna trend har brutits och 2005 var täcknings- graden åter ca 95 procent.

Pandemiberedskap

De åtgärder som vidtagits i Sverige med anled- ning av fågelinfluensan (H5N1) har varit fram- gångsrika och därmed har risken för smittsprid- ning av fågelinfluensa till människor varit mycket liten. Myndigheterna har samarbetat genom den nationella pandemigruppen. Grup- pen har koordinerat beredskapsfrågor samt vid-

62

tagit en rad åtgärder som gemensam informa- tionstjänst till allmänheten, gemensam webb- plats och koordinerade informationsinsatser.

Den kartläggning av beredskapen på lokal och regional nivå som Socialstyrelsen genomfört visar att landstingen har byggt upp sin planering inför en eventuell pandemi och att samtliga landsting har beredskapsplaner inför en pan- demi.

Inom EU har aktiviteten varit hög vilket bl.a. har resulterat i en förstärkning av existerande nätverk, samordning av nationella pandemipla- ner och koordinering av kommunikationsinsat- ser. Även på den internationella nivån har arbetet lett till en förstärkt samordning.

4.5.5.3 Analys och slutsatser

Förekomsten av allvarliga smittsamma sjuk- domar har, genom förebyggande insatser och ett väl fungerande smittskyddsarbete, kunnat hållas på en låg nivå i Sverige i förhållande till många andra länder. I nuläget har de statliga aktörerna förmått hantera de utmaningar som funnits på smittskyddsområdet, både nyupptäckta sjuk- domar som t.ex. svår akut respiratorisk sjukdom (sars) eller fågelinfluensa och långsiktiga hälso- hot som t.ex. resistensutveckling. Det är emel- lertid nödvändigt att ha en beredskap för föränd- ringar i karaktären eller spridningen av smitt- samma sjukdomar som gör att dessa på nytt kan bli ett allvarligt hot mot befolkningen i Sverige. Det finns även tecken på en oroande utveckling i fråga om spridningen av hivinfektion och andra sexuellt överförbara infektioner samt sprid- ningen av resistenta bakterier inom hälso- och sjukvården och i övriga samhället vilket visar att det är nödvändigt med en beredskap inom smitt- skyddsområdet.

Spridningen av fågelinfluensa har lett till större uppmärksamhet på frågan om vilka möj- ligheter Sverige har att vid influensapandemier skydda befolkningen med vacciner och andra läkemedel. Den svenska vaccinmarknaden är liten och är helt beroende av import av influensa- vaccin. Någon svensk statlig produktion av vacciner finns inte. I avsaknad av vaccin i den svenska epidemins inledning måste förberedelse- arbetet fokuseras på de åtgärder som kan vidtas för att lindra effekterna av en eventuell smitt- spridning i befolkningen och konsekvenserna för viktiga samhällsfunktioner.

PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

4.5.6Spelberoende

4.5.6.1 Mål

Målet för samhällets insatser mot spelberoende är att minska skadeverkningar av överdrivet spelande (prop. 2002/03:35, bet. 2002/03:SoU7, rskr. 2002/03:145).

4.5.6.2 Resultat

Spelandet i Sverige har, sett i relation till dispo- nibel inkomst, legat på en relativt konstant nivå. Tillförlitliga data om utvecklingen av spelpro- blem för hela befolkningen finns ännu inte. En- ligt Statens folkhälsoinstituts (FHI) nationella folkhälsoenkät från 2005 har ca 5 procent av männen och 2 procent av kvinnorna riskabla spelvanor. Riskabla spelvanor var vanligast bland yngre män och äldre kvinnor. De förekom oftare bland personer med kort utbildning och bland dem som varit ekonomiskt utsatta än bland dem med längre utbildning och dem som inte varit ekonomiskt utsatta. En uppföljning av förhål- landena i de orter, där det finns kasinon, visar en ökning av personer med spelproblem i Malmö men inte i Sundsvall eller i kontrollorten Karlstad. Effekterna av introduktionen av AB Svenska Spels webbplats för nätpoker följs genom enkätundersökningar varje månad. Den undersökning om befolkningens spelvanor som planeras att genomföras 2007 bedöms kunna ge ökade kunskaper om den senaste utvecklingen.

4.5.6.3 Analys och slutsatser

Det intensifierade arbetet med att minska skade- verkningarna av överdrivet spelande har visat att det är möjligt att på ett konstruktivt sätt för- stärka de sociala och hälsomässiga aspekterna av spel om pengar.

Lotteriutredningen har i sitt slutbetänkande Spel i en föränderlig värld (SOU 2006:11) be- handlat frågan om marknadsföringens påverkan på efterfrågan på spel och problemspelandets ut- veckling, och lämnat vissa förslag till föränd- ringar av regleringen. Betänkandet är under be- redning.

De senaste årens förstärkning av resurserna till insatser mot spelberoende har bidragit till att Sverige har förbättrat möjligheterna att låta

63

PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

sociala skyddshänsyn få en framträdande roll i spelpolitiken. Sverige är ett av de länder i Europa som har kommit längst i ett systematiskt arbete på detta område.

4.6Revisionens iakttagelser

Riksrevisionen (RiR) har inom politikområdet inte lämnat några effektivitetsrapporter eller revisionsberättelser med invändning. Ingen myndighet inom politikområdet har fått invänd- ningar från RiR, vilket innebär att årsredovis- ningarna för 2005 i allt väsentligt varit rätt- visande och upprättats i enlighet med gällande regler.

RiR har i ett antal effektivitetsrapporter granskat de statliga bolagen. Systembolaget AB omnämns i följande rapporter:

Statliga bolags årsredovisningar (RiR 2005:29)

I rapporten Statliga bolags årsredovisningar (RiR 2005:29) som lämnades till den dåvarande rege- ringen i december 2005 granskade RiR tolv stat- liga bolags årsredovisningar, däribland System- bolaget AB. Granskningen avsåg i huvudsak hur väl bolagens rapportering följer gällande lag, god redovisningssed och regeringens riktlinjer. När det gäller årsredovisningarnas finansiella delar håller de granskade bolagen en kvalitet väl i nivå med jämförbara börsnoterade bolag. Kvaliteten på bolagens redovisning av sina samhällsuppdrag varierar dock. Regeringen hänvisar i övrigt i denna del till utgiftsområde 24, avsnitt 3.12.2 Regeringens redogörelse med anledning av Riks- revisionens iakttagelser avseende statligt ägda bolag.

Skydd mot korruption i statlig verksamhet (RiR 2006:8)

RiR lämnade i mars 2006 rapporten Skydd mot korruption i statlig verksamhet (RiR 2006:8). RiR kompletterar med denna rapport rapport- serien Skydd mot mutor som överlämnades till den dåvarande regeringen 2005. Granskningen avser vilka åtgärder den förra regeringen och ett antal statliga organisationer hade vidtagit för att skydda statliga myndigheter och bolag mot kor- ruption.

RiR rekommenderar i rapporten att ett för- tydligande av regelverket övervägs så att det framgår att ledningen för en statlig verksamhet

har ett uttalat ansvar för att skydda verksam- heten mot korruption samt att ledningarna för statlig verksamhet får i uppdrag att genomföra riskanalyser. RiR kommenterar att Systembola- get AB sedan 2000 genomfört riskanalyser på ledningsnivå som också innefattar risk för mutor och annan otillbörlig påverkan. Sedan man efter år 2000 upptäckte misstänkta mutor vid System- bolaget har ledningen genomfört åtskilliga åtgärder för att motverka, upptäcka och för- hindra en eventuell förekomst av mutor och annan otillbörlig påverkan. RiR nämner bland de mer väsentliga åtgärderna följande:

-införandet av en internkontrollfunktion,

-införande av en analysgrupp med verktyg för att upptäcka avvikande försäljningsbeteen- den,

-nya inköpsvillkor för leverantörer som inkluderar regler för kontakter mellan leve- rantörer och anställda vid Systembolaget,

-inrättande av en funktion med rapportering av riskanalyser till bolagets styrelse,

-permanentning av en s.k. whistle-blowfunk- tion med möjlighet för anställda till anonym rapportering om misstankar om otillbörlig påverkan.

Flertalet av Systembolagets åtgärder kan enligt RiR ha samma syfte och motsvarar de rekom- mendationer som RiR har lämnat i sina gransk- ningar av andra statliga bolag och myndigheter. Systembolagets arbete för att ytterligare stärka skyddet mot korruption fortgår. Regeringen hänvisar i övrigt i denna del till utgiftsområde 24, avsnitt 3.12.2 Regeringens redogörelse med anledning av Riksrevisionens iakttagelser avse- ende statligt ägda bolag.

Vad och vem styr de statliga bolagen? (RiR 2006:11)

I rapporten Vad och vem styr de statliga bola- gen? (RiR 2006:11) som lämnades i maj 2006 granskade RiR formerna för regeringens styr- ning av 41 av de statliga bolagen, däribland Sys- tembolaget AB. Det finns enligt RiR betydande variationer i den formella styrningen av de stat- liga bolagen. Socialdepartementets styrning och förvaltning av Systembolaget beskrivs i rap- porten i positiva ordalag. Bland annat framhåller RiR att Systembolaget är ett av de två statliga bolag med särskilda samhällsintressen som på sin bolagsstämma fattat beslut om att anta ägarens

64

styrdokument. Stämmobeslutet innebär att styr- dokumenten är aktiebolagsrättsligt bindande. Regeringen hänvisar i övrigt i denna del till ut- giftsområde 24, avsnitt 3.12.2 Regeringens redo- görelse med anledning av Riksrevisionens iaktta- gelser avseende statligt ägda bolag.

Statliga bolag och offentlig upphandling (RiR 2006:15)

I rapporten Statliga bolag och offentlig upp- handling (RiR 2006:15) som lämnades i maj 2006 redovisar RiR sin granskning av om regeringen och tillsynsmyndigheten Nämnden för offentlig upphandling (NOU) har försäkrat sig om att de statliga bolag som omfattas av lagen (1992:1528) om offentlig upphandling (LOU) genomför sina inköp i konkurrens enligt reglerna.

Systembolaget AB fanns med på listan över de bolag som ingick i NOU:s regeringsuppdrag från 1998 att utreda om och hur statliga bolag tillämpar LOU. NOU tog dock inte ställning till om bolaget var att betrakta som en upphand- lande enhet eller inte. Rapporten överlämnades till den dåvarande regeringen 1998. År 1999 fick NOU i uppdrag att göra en ny utredning av de bolag där NOU:s bedömning inte överens- stämde med bolagens. NOU gör inte heller i detta uppdrag någon bedömning av Systembola- get. Rapporten överlämnades till den dåvarande regeringen 2000. Regeringen hänvisar i övrigt i denna del till utgiftsområde 24, avsnitt 3.12.2 Regeringens redogörelse med anledning av Riks- revisionens iakttagelser avseende statligt ägda bolag.

4.7Politikens inriktning

Folkhälsopolitiken skall fokusera på att mot- verka orsakerna till ohälsa och att stärka faktorer som främjar god hälsa. Det är särskilt angeläget att förbättra medborgarnas möjligheter och motivation att själva ta ett större ansvar för sin hälsa, och att bygga hälsoskapande samhälls- strukturer samt att förebygga ohälsa. Hälso- och sjukvårdens förebyggande arbete och behovet av en väl fungerande primärvård måste lyftas fram. Hälsovinsterna måste bli synligare. Det blir de bland annat genom ökad samordning av resur- serna mellan olika huvudmän. Ett annat sätt att synliggöra hälsovinster är att i förväg bedöma

PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

vilka effekter beslut, insatser m.m. kan få för häl- san.

Det finns ett starkt statistiskt samband mellan sysselsättning och hälsa samtidigt som risken är hög för att personer med dålig hälsa skall bli arbetslösa. Sambandet mellan hälsa och syssel- sättning är således dubbelriktat. Det finns också studier som visar att den psykiska hälsan påver- kas negativt av en övergång mellan betalt arbete och olika former av arbetsförlust samt positiva effekter vid återgång i arbete.

Arbetslöshet är den aspekt på arbetslivet som studerats mest vad gäller dess samband med såväl kroppslig som psykisk hälsa, hälsovanor samt dödlighet. Särskilt sambanden med ökad psykisk ohälsa är väl kartlagda. En översikt av nordiska studier visar på ett samband mellan försämring av den psykiska hälsan och arbetslöshetens längd. Långvarig arbetslöshet påverkar hälsan negativt på många sätt. Det psykiska välbe- finnandet försämras, sjukvårdsutnyttjande och läkemedelskonsumtionen ökar, unga män kon- sumerar mer alkohol och unga kvinnor röker mer.

Regeringens åtgärder för att öka sysselsätt- ningen bland unga vuxna är viktiga för att minska den psykiska ohälsan.

Det är även viktigt att minska utanförskapet för den del av befolkningen som inte har ett ar- bete att gå till. Ett meningsfullt arbete är viktigt för individens självbestämmande och upplevelse av livskvalitet och delaktighet.

Alkohol och narkotika

Även om alkoholkonsumtionen inte längre tycks öka har den avstannat på en förhållandevis hög nivå. En fortsatt uppgift för folkhälso- politiken är därför att minska alkoholens medicinska och sociala skadeverkningar.

De narkotikapolitiska insatserna skall foku- sera på att begränsa både tillgången till och efterfrågan på narkotika.

Regeringen anser att det är angeläget att etablera en långsiktig struktur i det alkohol- och narkotikaförebyggande arbetet. Alkohol- kommittén och den nationella narkotikasam- ordnaren kommer att avvecklas den 1 januari 2008. Regeringen har inte på den korta tid som stått till förfogande hunnit utarbeta en ny struktur och inriktning för verksamheten utan avser att återkomma i frågan.

65

PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

Tobak

Under det senaste decenniet har tobakspolitiken skärpts, med en minskande andel rökare i be- folkningen som följd. Regeringen fortsätter ar- betet för att minska tobaksbruket.

Skatten på cigaretter har varit densamma sedan 1998. Skatten på snus och tuggtobak har varit oförändrad sedan 1997. Av folkhälsoskäl är det viktigt att priset på tobaksprodukter inte är för lågt. Regeringen anser därför att det finns skäl att höja skatten på tobaksprodukter från den 1 januari 2007.

Smittskydd

Förekomsten av allvarliga smittsamma sjuk- domar har genom förebyggande insatser och ett väl fungerande smittskyddsarbete kunnat hållas på en låg nivå i Sverige i förhållande till många andra länder. Det är emellertid nödvändigt att ha en beredskap mot förändringar i karaktären eller spridningen av smittsamma sjukdomar som gör att dessa på nytt kan bli ett allvarligt hot mot befolkningen i Sverige. Att så är fallet visas inte minst av utbrotten av fågelinfluensa och svår akut respiratorisk sjukdom (sars). På det inter- nationella planet kommer det reviderade inter- nationella hälsoreglementet att fungera som ett regelverk för hur nya allvarliga hälsohot som kan få internationell spridning såsom sars eller fågelinfluensa/pandemisk influensa skall hante- ras i framtiden. För att detta skall vara möjligt behöver regelverket genomföras både på natio- nell och global nivå.

För att möta det hot som en influensapan- demi kan innebära är samarbetet inom EU samt det internationella samarbetet av stor vikt. Län- ders olika begränsningsstrategier och åtgärder kan få återverkningar för andra länder.

Möjligheten att använda antibiotika som ett effektivt läkemedel hotas genom att bakterier i ökande omfattning utvecklar resistens mot anti- biotika. För att även i framtiden kunna använda antibiotika som effektiva läkemedel för behand- ling av bakterieinfektioner hos människor och djur är det viktigt att arbeta mot antibiotikaresi- stens både nationellt och internationellt.

Den ökade förekomsten och spridningen av hivinfektion och andra sexuellt överförbara sjukdomar avspeglar dels den globala hiv-epide- mins utveckling, dels ett ökat sexuellt risk-

beteende vilket kan göra att även den inhemska spridningen av hivinfektion ökar. Sveriges arbete mot hiv/aids baseras på den deklaration som antogs i samband med den särskilda sessionen om hiv/aids i FN:s generalförsamling 2001.

Spelberoende

Regeringen anser att det spelande som äger rum på den svenska spelmarknaden skall ske på ett säkert och socialt acceptabelt sätt.

Vid ökad tillgänglighet till spel ökar också det totala spelandet i landet och leder därmed till ett ökat antal spelberoende.

Framför allt automatspel och spel på Internet har utvecklats kraftigt under senare år. Genom Internet utsätts de nationella godkända aktö- rerna för konkurrens från internationellt base- rade kommersiella spelföretag. Nya spelformer tillkommer och flertalet av dessa är sådana som innebär stora risker för att fler människor ut- vecklar ett spelberoende.

Mot denna bakgrund anser regeringen att det är angeläget att öka insatserna mot spelberoende.

Socialutskottet föreslår i sitt betänkande 2005/06:SoU1 ett tillkännagivande till rege- ringen om spelberoende. Utskottet konstaterar att Statens folkhälsoinstitut (FHI) i sitt förslag till handlingsplan föreslår att särskilda ekonomiska medel avsätts ur överskottet från spelverksamheten för att motverka spelberoende och minska de skadliga effekterna av överdrivet spelande. Utskottet finner det angeläget att regeringen skyndsamt prövar denna modell. Regeringen följer utvecklingen på spel- marknaden och avser att återkomma i frågan.

Samverkan inom EU och internationellt

Folkhälsan i Sverige påverkas av den ökade internationaliseringen. Öppnare gränser medför ett ökat resande och ett ökat utbyte av varor mellan länderna. Folkhälsan påverkas också av de gränsöverskridande trenderna när det gäller t.ex. alkohol, narkotika och tobak. Sverige skall arbeta för en mer restriktiv syn på alkohol inom EU. Sverige driver både inom Världshälsoorganisa- tionen (WHO) och EU att arbetet med att hantera nya allvarliga hälsohot, som sars och fågelinfluensa/pandemisk influensa, skall ges ökad prioritet. Regeringen arbetar även aktivt

66

internationellt för att främja det globala arbetet mot antibiotikaresistens och kommer att aktivt följa genomförandet av den resolution som på initiativ av Sverige antogs av WHO våren 2005. Ett annat område inom vilket Sverige är aktivt internationellt är hiv/aids.

Översyn av utredningar

Regeringen avser att göra en översyn av samtliga pågående utredningar inom politikområdet och vid behov föreslå förändringar i enlighet med regeringens politik.

4.8Budgetförslag

4.8.114:1 Insatser mot hiv/aids och andra smittsamma sjukdomar

Tabell 5.2 Anslagsutveckling 14:1 Insatser mot hiv/aids och andra smittsamma sjukdomar

Tusental kronor

 

 

 

 

 

Anslags-

 

2005

Utfall

62 263

 

 

sparande

0

2006

Anslag

153 737

1

 

Utgifts-

 

 

prognos

145 112

 

P

P

 

2007

Förslag

151 937

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2008

Beräknat

151 937

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2009

Beräknat

151 937

 

 

 

 

1P InklusiveP tilläggsbudget i samband med 2006 års ekonomiska vårproposition (bet. 2005/06:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budget- propositionen.

Anslagets ändamål är att finansiera insatser mot hiv/aids och andra smittsamma sjukdomar med koppling till hiv/aids, t.ex. sexuellt överförbara och blodburna sjukdomar. Anslaget är främst avsett användas för bidrag enligt förordningen (2006:93) om statsbidrag till verksamhet inriktad mot hiv/aids och vissa andra smittsamma sjuk- domar, bidrag till ideella organisationer som bedriver verksamhet riktad till homo- och bi- sexuella samt transpersoner samt bidrag som fördelas enligt en överenskommelse mellan sta- ten och Sveriges Kommuner och Landsting om vissa ersättningar inom folkhälsoområdet för 2007. Därutöver kan medel användas till finan- siering av insatser på nationell nivå och till över- gripande samordning och uppföljning m.m.

PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

Regeringens överväganden

Under 2006 har ett särskilt råd för samordning av insatser mot hiv/aids bildats vid Socialstyrel- sen. Rådet kommer att ta över en del av de upp- gifter som tidigare legat på Statens folkhälso- institut. Samtidigt kommer rådet att ges till upp- gift att förstärka samordningen och uppfölj- ningen av de insatser som görs under anslaget 14:1. För att möjliggöra en förstärkning av dessa uppgifter inom rådet minskas anslaget med 1 800 000 kronor fr.o.m. 2007.

Tabell 4.3 Härledning av anslagsnivån 2007–2009, för 14.1 Insatser mot hiv/aids och andra smittsamma sjukdomar

Tusental kronor

 

 

2007

2008

2009

Anvisat 2006

1

153 737

153 737

153 737

P

P

 

 

 

 

Förändring till följd av:

 

 

 

Beslut

 

-1 800

-1 800

-1 800

 

 

 

 

Överföring till/från andra

 

 

 

anslag

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Övrigt

 

 

 

 

 

 

 

 

Förslag/beräknat anslag

151 937

151 937

151 937

 

 

 

 

 

1P P Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2005 (bet. 2005/06:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår rege- ringen att 151 937 000 kronor anvisas anslaget 14:1 Insatser mot hiv/aids och andra smittsamma sjukdomar för 2007. För 2008 och 2009 beräknas anslaget till 151 937 000 kronor per år.

4.8.214:2 Bidrag till WHO

Tabell 4.4 Anslagsutveckling 14:2 Bidrag till WHO

Tusental kronor

 

 

 

 

 

Anslags-

 

2005

Utfall

30 396

 

 

sparande

11 044

2006

Anslag

34 165

1

 

Utgifts-

 

 

prognos

35 564

 

P

P

 

2007

Förslag

35 165

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2008

Beräknat

34 665

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2009

Beräknat

34 665

 

 

 

 

1P InklusiveP tilläggsbudget i samband med 2006 års ekonomiska vårproposition (bet. 2005/06:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.

Anslaget omfattar Sveriges medlemsavgift till Världshälsoorganisationen (WHO).

Medlemsavgiftens storlek baseras på den reguljära budgetens omfattning och påverkas av den amerikanska dollarns valutakurs, som är den valuta som budgeten fastställs i.

67

PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

WHO:s budget består dels av medlemsavgif- terna, dvs. den reguljära budgeten som fastställs av WHO, dels av frivilliga bidrag som medlems- länderna själva beslutar om, och som i Sverige kanaliseras via Styrelsen för internationellt ut- vecklingsarbete (Sida).

Fr.o.m. 2007 omfattar anslaget även Sveriges andel av kostnaden för WHO:s ramkonvention om tobakskontroll.

Regeringens överväganden

Riksdagen godkände i maj 2005 WHO:s ram- konvention om tobakskontroll, som antogs av Världshälsoförsamlingen den 21 maj 2003. Kon- ventionen ger stöd till enskilda länder att ut- veckla sin nationella lagstiftning och politik och är en regelsamling för de områden som påverkar tobakskonsumtionen. För att finansiera Sveriges andel av kostnaden för WHO:s ramkonvention om tobakskontroll ökas anslaget med 1 000 000 kronor 2007 och med 500 000 kronor per år fr.o.m. 2008. År 2007 omfattar ökningen Sveriges andel av kostnaden för två år, åren 2006 och 2007.

Tabell 4.5 Härledning av anslagsnivån 2007–2009, för 14:2 Bidrag till WHO

Tusental kronor

 

 

2007

2008

2009

Anvisat 2006

1

34 165

34 165

34 165

P

P

 

 

 

 

Förändring till följd av:

 

 

 

Beslut

 

1 000

500

500

 

 

 

 

Överföring till/från andra

 

 

 

anslag

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Övrigt

 

 

 

 

 

 

 

 

Förslag/beräknat anslag

35 165

34 665

34 665

 

 

 

 

 

1P P Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2005 (bet. 2005/06:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår rege- ringen att 35 165 000 kronor anvisas anslaget 14:2 Bidrag till WHO för 2007. För 2008 och 2009 beräknas anslaget till 34 665 000 kronor per år.

4.8.314:3 Bidrag till Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap

Tabell 4.6 Anslagsutveckling 14:3 Bidrag till Nordiska

högskolan för folkhälsovetenskap

Tusental kronor

 

 

 

 

 

Anslags-

 

2005

Utfall

17 811

 

 

sparande

1 668

2006

Anslag

18 125

1

 

Utgifts-

17 683

 

prognos

 

P

P

 

2007

Förslag

18 288

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2008

Beräknat

18 690

2

 

 

 

P

P

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2009

Beräknat

19 139

3

 

 

 

P

P

 

 

 

 

 

 

1P InklusiveP tilläggsbudget i samband med 2006 års ekonomiska vårproposition (bet. 2005/06:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budget- propositionen för 2007.

2P MotsvararP 18 288 tkr i 2007 års prisnivå. 3P MotsvararP 18 288 tkr i 2007 års prisnivå.

Anslaget omfattar Sveriges bidrag till Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap (NHV), som är en del av Nordiska ministerrådets organisa- tion.

Nordiska ministerrådets budget för nordiskt samarbete 2007, inklusive NHV, fastställs först i november 2006 och vad respektive land skall betala beslutas kort därefter.

Regeringens överväganden

Tabell 4.7 Härledning av anslagsnivån 2007–2009, för

14:3 Bidrag till Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap

Tusental kronor

 

 

2007

2008

2009

1

 

18 125

18 125

18 125

P

 

Anvisat 2006 P

 

Förändring till följd av:

 

 

 

 

2

 

 

 

 

Pris- och löneomräkning P

P

163

565

1 014

 

Beslut

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Överföring till/från andra

 

 

 

 

anslag

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Övrigt

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Förslag/beräknat anslag

 

18 288

18 690

19 139

 

 

 

 

 

1P P Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2005 (bet. 2005/06:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2P P Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2006 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår rege- ringen att 18 288 000 kronor anvisas under an- slaget 14:3 Bidrag till Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap för 2007. För 2008 beräknas anslaget till 18 690 000 kronor och för 2009 till 19 139 000 kronor.

68

PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

4.8.414:4 Statens folkhälsoinstitut

Tabell 4.8 Anslagsutveckling 14:4 Statens folkhälsoinstitut

Tusental kronor

 

 

 

 

 

Anslags-

 

2005

Utfall

134 949

 

 

sparande

46 160

2006

Anslag

127 695

1

 

Utgifts-

141 926

 

prognos

 

P

P

 

2007

Förslag

126 350

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2008

Beräknat

128 633

2

 

 

 

P

P

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2009

Beräknat

131 456

3

 

 

 

P

P

 

 

 

 

 

 

1P InklusiveP tilläggsbudget i samband med 2006 års ekonomiska vårproposition (bet. 2005/06:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.

2P MotsvararP 126 376 tkr i 2007 års prisnivå. 3P MotsvararP 126 400 tkr i 2007 års prisnivå

Statens folkhälsoinstitut (FHI) är ett nationellt kunskapscentrum för metoder och strategier på folkhälsoområdet. FHI ansvarar även för sektorsövergripande uppföljning och utvärde- ring av insatser inom folkhälsoområdet för till- syn inom alkohol- och tobaksområdena och för bevakning och utredning av behovet av narko- tikaklassificering av sådana varor som inte utgör läkemedel samt behovet av kontroll av varor enligt lagen (1999:42) om förbud mot vissa hälsofarliga varor.

År 2003 tillfördes anslaget särskilda medel för återbetalning av avgifter som tagits ut i enlighet med alkoholförordningen (1994:2046) men som enligt Regeringsrättens domar från december 2002 tagits ut i strid med gemenskapsrätten. Arbetet med återbetalning av avgifter kan för- väntas pågå under flera år, bl.a. på grund av dom- stolsprocesser med anledning av fattade beslut.

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Tabell 4.9 Offentligrättslig verksamhet

Tusental kronor

Offentlig-

Intäkter till

Intäkter

Kostnader

Resultat

rättslig

inkomsttitel

som får

 

(intäkt -

verksamhet

 

disponeras

 

kostnad)

 

 

 

 

 

Utfall 2005

3 114

 

 

 

 

 

 

 

 

Prognos 2006

3 100

 

 

 

 

 

 

 

 

Budget 2007

3 100

 

 

 

 

 

 

 

 

Intäkterna avser avgifter enligt 7 kap. 4 § alko- hollagen (1994:1738) för prövning av ansökan om tillverkningstillstånd och inköpstillstånd och för den centrala tillsynen av lagens efterlevnad.

Särskilda bemyndiganden om ekonomiska åtaganden

FHI har finansierat och kommer även fort- sättningsvis att finansiera olika beställarstyrda forskningsprojekt. För flera av projekten upp- rättas fleråriga avtal, vilket medför att institutet åtar sig ekonomiska förpliktelser för kommande budgetår. För att möjliggöra för FHI att ingå sådana avtal föreslår regeringen att riksdagen ger regeringen ett bemyndigande enligt tabell 4.10.

Tabell 4.10 Särskilt bemyndigande om ekonomiska åtaganden

Tusental kronor

 

Utfall

Prognos

Förslag

Beräknat

Beräknat

 

2005

2006

2007

2008

2009–

 

 

 

 

 

 

Ingående åtaganden

20 215

15 190

11 440

 

 

 

 

 

 

 

 

Nya åtaganden

0

0

2 310

 

 

 

 

 

 

 

 

Infriade åtaganden

–5 025

–3 750

–3 750

–3 750

–6250

 

 

 

 

 

 

Utestående åtaganden

15 190

11 440

10 000

 

 

 

 

 

 

 

 

Erhållet/föreslaget bemyndigande

25 000

21 000

10 000

 

 

 

 

 

 

 

 

69

PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

Regeringens överväganden

Som ett led i arbetet med att genomföra lokalise- ringar av statliga verksamheter till de lokala arbetsmarknadsregioner som berörs mest av för- ändringarna inom Försvarsmaktens grundorga- nisation, beslutade den förra regeringen i juni 2005 att FHI skulle omlokaliseras från Stock- holm till Östersund. Omlokaliseringen inleddes hösten 2005 och skall vara fullt genomförd se- nast den 1 juli 2007.

Regeringen avser att, med anledning av den beslutade omlokaliseringen, noga följa utveck- lingen av myndigheternas ekonomiska situation, så att verksamheterna långsiktigt kan fungera med bibehållen kvalitet. Regeringen avser vidare under 2007, som tidigare aviserats, fortsätta att kompensera flertalet myndigheter för den engångspremie som en särskild pensionser- sättning medför.

Socialstyrelsen har, i enlighet med regeringens bedömning i propositionen Nationell strategi mot hiv/aids och vissa andra smittsamma sjuk- domar (prop. 2005/06:60) övertagit vissa upp- gifter som tidigare har utförts vid FHI. För att bidra till finansieringen av verksamheten vid Socialstyrelsen minskas anslaget med 5 500 000 kronor fr.o.m. 2007.

Tabell 4.11 Härledning av anslagsnivån 2007–2009, för 14:4 Statens folkhälsoinstitut

Tusental kronor

 

 

2007

2008

2009

1

 

130 895

130 895

130 895

P

 

Anvisat 2006 P

 

Förändring till följd av:

 

 

 

 

2

 

 

 

 

Pris- och löneomräkning P

P

1 004

3 360

6 280

 

Beslut

 

-5 549

-5 622

-5 719

 

 

 

 

 

Överföring till/från andra

 

 

 

 

anslag

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Övrigt

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Förslag/beräknat anslag

 

126 350

128 633

131 456

 

 

 

 

 

1P P Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2005 (bet. 2005/06:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2P P Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2006 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår rege- ringen att 126 350 000 kronor anvisas under an- slaget 14:4 Statens folkhälsoinstitut för 2007. För 2008 beräknas anslaget till 128 633 000 kronor och för 2009 till 131 456 000 kronor.

4.8.514:5 Smittskyddsinstitutet

Tabell 4.12 Anslagsutveckling 14:5 Smittskyddsinstitutet

Tusental kronor

 

 

 

 

 

Anslags-

 

2005

Utfall

178 974

 

 

sparande

937

2006

Anslag

183 568

1

 

Utgifts-

 

 

prognos

181 226

 

P

P

 

2007

Förslag

184 849

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2008

Beräknat

188 248

2

 

 

 

P

P

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2009

Beräknat

192 314

3

 

 

 

P

P

 

 

 

 

 

 

1P InklusiveP tilläggsbudget i samband med 2006 års ekonomiska vårproposition (bet. 2005/06:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.

2P MotsvararP 184 883 tkr i 2007 års prisnivå. 3P MotsvararP 184 917 tkr i 2007 års prisnivå.

Smittskyddsinstitutet (SMI) är central förvalt- ningsmyndighet med uppgift att bevaka det epi- demiologiska läget i fråga om smittsamma sjuk- domar bland människor och främja skyddet mot sådana sjukdomar.

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Tabell 4.13 Uppdragsverksamhet

Tusental kronor

Uppdragsverksamhet

Intäkter

Kostnader

Resultat

 

 

 

(intäkt -

 

 

 

kostnad)

 

 

 

 

Utfall 2005

28 148

62 939

-34 691

(varav tjänsteexport)

6%

 

 

 

 

 

 

Prognos 2006

29 000

61 000

-32 000

(varav tjänsteexport)

6%

 

 

 

 

 

 

Budget 2007

29 000

61 000

-32 000

(varav tjänsteexport)

6%

 

 

 

 

 

 

SMI bedriver uppdragsverksamhet inom speciell diagnostik och experimentell biomedicin. Inkomsterna disponeras av SMI. Den speciella diagnostiken skall finansieras med avgifter som ger full kostnadstäckning. Målet med full kost- nadstäckning för den speciella diagnostiken har inte kunnat uppnås under 2005. Den speciella diagnostiken redovisade under året ett under- skott på 169 000 kronor, vilket är en förbättring av resultatet i jämförelse med föregående år. Underskottet beror främst på fluktuationer i antalet utförda analyser. Den experimentella biomedicinen har medgivits undantag från 5 § avgiftsförordningen vilket innebär att avgifts- finansiering inte krävs. Underskottet för den experimentella biomedicinen uppgår 2005 till 34 622 000 kronor. Prognosen visar dock att

70

intäkterna beräknas kunna täcka personalkost- nader och övriga kostnader under 2006.

Regeringens överväganden

Tabell 4.14 Härledning av anslagsnivån 2007–2009, för 14:5 Smittskyddsinstitutet

Tusental kronor

 

 

2007

2008

2009

1

 

183 568

183 568

183 568

P

 

Anvisat 2006 P

 

Förändring till följd av:

 

 

 

 

2

 

 

 

 

Pris- och löneomräkning P

P

1 349

4 715

8 746

 

Beslut

 

-68

-34

0

 

 

 

 

 

Överföring till/från andra

 

 

 

 

anslag

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Övrigt

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Förslag/beräknat anslag

 

184 849

188 248

192 314

 

 

 

 

 

1P P Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2005 (bet. 2005/06:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2P P Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2006 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår rege- ringen att 184 849 000 kronor anvisas under an- slaget 14:5 Smittskyddsinstitutet för 2007. För 2008 beräknas anslaget till 188 248 000 kronor och för 2009 till 192 314 000 kronor.

4.8.614:6 Institutet för psykosocial medicin

Tabell 4.15 Anslagsutveckling 14:6 Institutet för psykosocial medicin

Tusental kronor

 

 

 

 

 

Anslags-

 

2005

Utfall

14 902

 

 

sparande

255

2006

Anslag

 

1

 

Utgifts-

15 313

15 335

 

prognos

 

P

P

 

2007

Förslag

15 471

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2008

Beräknat

15 739

2

 

 

 

P

P

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2009

Beräknat

16 075

3

 

 

 

P

P

 

 

 

 

 

 

1P InklusiveP tilläggsbudget i samband med 2006 års ekonomiska vårproposition (bet. 2005/06:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.

2P P Motsvarar 15 471 tkr i 2007 års prisnivå. 3P P Motsvarar 15 471 tkr i 2007 års prisnivå.

Institutet för psykosocial medicin (IPM) har till uppgift att bedriva och främja forskning i psykosocial medicin. Forskningen skall vara in- riktad på praktisk tillämpning. IPM skall verka för att erfarenheter och rön från den psyko- sociala medicinska forskningen blir kända och nyttiggjorda.

PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

Regeringens överväganden

I enlighet med intentionerna i den förra rege- ringens förvaltningspolitiska program om fort- satt renodling av den statliga verksamheten har Statskontoret haft i uppdrag att utreda och före- slå andra organisationsformer än myndighetens för IPM. I uppdraget ingick även att utreda framtida former för en central expertfunktion inom självmordsområdet. Statskontorets rap- port, som överlämnades i december 2004, har remissbehandlats. I budgetpropositionen för 2006 (prop. 2005/06:1 utg.omr. 9 anslag 14:6) aviserade den förra regeringen sin avsikt att åter- komma med förslag under 2006.

Regeringen anser att IPM bör avvecklas under 2007 och att verksamheten bör föras över till högskoleväsendet. På den korta tid som stått till förfogande har regeringen dock inte haft möjlig- het att ta ställning till formen för överförandet av verksamheten och inte heller till formerna för en central expertfunktion inom självmords- området och hur verksamheten långsiktigt skall bedrivas. Regeringen avser att så snart som möj- ligt presentera sitt ställningstagande och förslag till anslagsåtgärder.

Tabell 4.16 Härledning av anslagsnivån 2007–2009, för 14:6 Institutet för psykosocial medicin

Tusental kronor

 

 

2007

2008

2009

1

 

15 335

15 335

15 335

P

 

Anvisat 2006 P

 

Förändring till följd av:

 

 

 

 

2

 

 

 

 

Pris- och löneomräkning P

P

136

404

740

 

Beslut

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Överföring till/från andra

 

 

 

 

anslag

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Övrigt

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Förslag/beräknat anslag

 

15 471

15 739

16 075

 

 

 

 

 

1P P Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2005 (bet. 2005/06:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2P P Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2006 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår rege- ringen att 15 471 000 kronor anvisas under an- slaget 14:6 Institutet för psykosocial medicin för 2007. För 2008 beräknas anslaget till 15 739 000 kronor och för 2009 till 16 075 000 kronor.

71

PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

4.8.714:7 Folkhälsopolitiska åtgärder Mot bakgrund av ovanstående föreslår rege-

Tabell 4.17 Anslagsutveckling 14:7 Folkhälsopolitiska åtgärder

Tusental kronor

 

 

 

P

 

Anslags-

 

 

 

 

 

 

688

2005

Utfall

76 944

 

P

sparande

 

 

 

 

 

P

 

Utgifts-

 

2006

Anslag

112 985

1

 

prognos

111 153

 

P

 

 

2007

Förslag

111 585

P

P

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2008

Beräknat

101 585

P

P

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2009

Beräknat

91 585

P

P

 

 

 

 

 

 

1P InklusiveP tilläggsbudget i samband med 2006 års ekonomiska vårproposition (bet. 2005/2006:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2007.

Syftet med anslaget är att med riktade insatser förstärka folkhälsoarbetet inom angelägna om- råden. Bl.a. fördelas stöd till nykterhetsorganisa- tioner och andra organisationer som arbetar med alkoholskadeförebyggande verksamhet och stöd och hjälp till personer med missbruksproblem.

Regeringens överväganden

Sedan 1997 har staten avsatt särskilda medel till insatser för att förebygga spelberoende, sedan 1999 med ett anslag på 4 miljoner kronor per år. Under den förra mandatperioden avsattes därut- över sammanlagt 50 miljoner kronor för detta ändamål. Fr.o.m. 2007 ökas anslaget till 28 mil- joner kronor per år.

Medel från anslaget kommer även bl.a. att fördelas till Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, till Sluta-röka-linjen, till organisationer som arbetar med tobakspreven- tion och till Strategigruppen för rationell antibi- otikaanvändning och minskad antibiotikaresis- tens.

Tabell 4.18 Härledning av anslagsnivån 2007–2009, för 14:7 Folkhälsopolitiska åtgärder

Tusental kronor

 

2007

2008

2009

1

112 985

112 985

112 985

P

Anvisat 2006P

Förändring till följd av:

 

 

 

Beslut

 

-10 000

-21 400

 

 

 

 

Överföring till/från andra

 

 

 

anslag

-1 400

-1 400

 

 

 

 

 

Övrigt

 

 

 

 

 

 

 

Förslag/beräknat anslag

111 585

101 585

91 585

 

 

 

 

1P P Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2005 (bet. 2005/06:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

ringen att 111 585 000 kronor anvisas under an- slaget 14:7 Folkhälsopolitiska åtgärder för 2007. För 2008 beräknas anslaget till 101 585 000 kro- nor och för 2009 till 91 585 000 kronor.

4.8.814:8 Alkohol- och narkotikapolitiska åtgärder

Tabell 4.19 Anslagsutveckling 14:8 Alkohol- och

narkotikapolitiska åtgärder

Tusental kronor

 

 

 

P

 

Anslags-

 

 

 

 

 

 

 

2005

Utfall

238 423

 

P

sparande

32 700

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

P

 

Utgifts-

 

 

 

 

 

 

 

2006

Anslag

249 155

1

 

prognos

244 727

 

P

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2007

Förslag

248 155

P

P

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2008

Beräknat

74 155

P

P

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2009

Beräknat

74 155

P

P

 

 

 

 

 

 

1P InklusiveP tilläggsbudget i samband med 2006 års ekonomiska vårproposition (bet. 2005/06:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.

Anslagets ändamål är statlig finansiering av sär- skilda alkohol- och narkotikapolitiska åtgärder.

Regeringens överväganden

För genomförande av statistiska undersökningar av levnadsförhållanden (ULF och Barn-ULF) under 2007 minskas anslaget med 1 000 000 kronor.

Tabell 4.20 Härledning av anslagsnivån 2007–2009, för

14:8 Alkohol- och narkotikapolitiska åtgärder

Tusental kronor

 

2007

2008

2009

1

249 155

249 155

249 155

P

Anvisat 2006P

Förändring till följd av:

 

 

 

Beslut

-1 000

-175 000

-175 000

 

 

 

 

Överföring till/från andra

 

 

 

anslag

 

 

 

 

 

 

 

Övrigt

 

 

 

 

 

 

 

Förslag/beräknat anslag

248 155

74 155

74 155

 

 

 

 

1P P Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2005 (bet. 2005/06:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår rege- ringen att 248 155 000 kronor anvisas under an- slaget 14:8 Alkohol- och narkotikapolitiska åtgär- der för 2007. För 2008 och 2009 beräknas ansla- get till 74 155 000 kronor per år.

72

PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

4.8.914:9 Alkohol- och läkemedelssortimentsnämnden

Tabell 4.21 Anslagsutveckling 14:9 Alkohol- och läkemedelssortimentsnämnden

Tusental kronor

 

 

 

 

 

Anslags-

 

2005

Utfall

14

 

 

sparande

788

2006

Anslag

210

1

 

Utgifts-

219

 

prognos

 

P

P

 

2007

Förslag

212

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2008

Beräknat

216

2

 

 

 

P

P

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2009

Beräknat

221

3

 

 

 

P

P

 

 

 

 

 

 

1P InklusiveP tilläggsbudget i samband med 2006 års ekonomiska vårproposition (bet. 2005/06:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.

2P P Motsvarar 212 tkr i 207 års prisnivå. 3P P Motsvarar 212 tkr i 207 års prisnivå.

Alkoholsortimentsnämnden inrättades den 1 januari 1995 för att säkerställa icke-diskrimine- ring i enlighet med de krav som Europeiska kommissionen ställde inför Sveriges inträde i EU för att Sverige skulle kunna behålla detalj- handelsmonopolet på alkohol. Samtidigt av- skaffades övriga monopol inom alkoholområdet. Nämnden, som är oberoende, har till uppgift att pröva överklaganden över Systembolagets beslut att avvisa eller avföra viss alkoholhaltig dryck från sortimentet. Nämndens verksamhet ut- sträcktes den 15 juli 2005 till att även omfatta prövning av överklaganden över Apoteket AB:s beslut om att inte lagerhålla vissa läkemedel på lokala apotek. Därvid ändrades namnet på nämnden till Alkohol- och läkemedelssorti- mentsnämnden.

Regeringens bedömning

Tabell 4.22 Härledning av anslagsnivån 2007–2009, för 14:9 Alkohol- och läkemedelssortimentsnämnden

Tusental kronor

 

 

2007

2008

2009

1

 

210

210

210

P

 

Anvisat 2006 P

 

Förändring till följd av:

 

 

 

 

2

 

 

 

 

Pris- och löneomräkning P

P

2

6

11

 

Beslut

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Överföring till/från andra

 

 

 

 

anslag

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Övrigt

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Förslag/beräknat anslag

 

212

216

221

 

 

 

 

 

1P P Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2005 (bet. 2005/06:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2P P Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2006 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår rege- ringen att 212 000 kronor anvisas under anslaget 14:9 Alkohol- och läkemedelssortimentsnämnden för 2007. För 2008 beräknas anslaget till 216 000 kronor och för 2009 till 221 000 kronor.

4.9Övrig verksamhet

4.9.1Systembolaget AB

Systembolaget AB är ett av staten helägt företag. Systembolaget spelar en viktig roll i den restrik- tiva alkoholpolitiken. En central uppgift för Systembolaget kommer att vara att uppfylla EU:s krav på objektiv behandling av produkter och leverantörer.

I koncernen ingår förutom moderbolaget Sys- tembolaget också de helägda dotterbolagen Lagena Distribution AB, Systembolaget Fastig- heter AB samt IQ-initiativet AB. Verksamheten omfattar detaljhandel med alkoholdrycker. Sys- tembolaget sålde 358,6 (348,3)TF1FT miljoner liter alkoholdrycker under 2005. Det är en ökning med 2,9 procent jämfört med 2004 Försäljnings- volymen av vin och starköl ökade med 3,1 pro- cent respektive 3,5 procent medan spritförsälj- ningen minskade med 2,3 procent. Nettoom- sättningen ökade under 2005 till 18 083 (17 708) miljoner kronor främst till följd av högre försälj-

1T T Uppgifterna inom parentes avser motsvarande data för år 2004.

73

PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

ningsvolymer för vin och öl. Resultatet före skatt uppgick till 513 (240) miljoner kronor.

Systembolaget hade vid årsskiftet 411 (417) butiker. Självbetjäningsbutikerna står för 76 pro- cent av Systembolagets omsättning och 76 pro- cent av totala antalet kundbesök.

Tabell 4.23 Ekonomisk översikt för koncernen de senaste fem åren

Miljoner kronor

 

2005

2004

2003

2002

2001

Nettoomsättning

18 083

17 708

18 985

19 132

18 241

 

 

 

 

 

 

Resultat efter

513

240

202

202

197

finansiella poster

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Eget kapital

1 989

1 749

1 348

1 409

1 348

 

 

 

 

 

 

Räntabilitet på

18,9%

11,5%

9,8%

10,8%

11,0%

1

 

 

 

 

 

P

 

 

 

 

 

eget kapitalP

 

 

 

 

 

Antal anställda

2 960

3 139

3 334

3 350

3 403

 

 

 

 

 

 

Arbetsproduk–

743

708

701

662

659

2

 

 

 

 

 

P

 

 

 

 

 

tivitetP

 

 

 

 

 

Lagersomsätt–

20,5

19,9

21,9

24,7

27,6

3

 

 

 

 

 

P

 

 

 

 

 

ningskontrollP

 

 

 

 

 

4

89%

84%

83%

79%

80%

ÅlderskontrollP P

1P ResultatP efter schablonskatt i procent av justerat eget kapital vid årets början.

2P AntalP hanterade arbetsenheter (förpackningar efter viktning per varugrupp) per dagsverke (8 timmar).

3P OmsättningenP dividerad med genomsnittligt lagervärde till försäljningspris.

4P ÅrligP ålderskontroll, genomförd av oberoende bolag, av ungdomar som var äldre än 20 år men som bedömts se yngre ut än 25 år.

74

PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

5 Politikområde Barnpolitik

5.1Omfattning

Politikområdet omfattar insatser för att förverk- liga FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) i Sverige samt frågor om internationella adoptioner. Med barn avses varje flicka och pojke under 18 år.

Barnpolitiken är sektorsövergripande och har till uppgift att genom övergripande strategiska insatser initiera, driva på och samordna arbetet för barns och ungas rättigheter. Målsättningen med det strategiska arbetet är att barnkonven- tionen, dess anda och intentioner, skall genom- syra alla delar av regeringens politik och alla samhällsverksamheter som rör barn.

Inriktningen i barnpolitiken bygger på de grundläggande principerna i barnkonventionen.

Inom politikområdet finns myndigheterna Barnombudsmannen och Myndigheten för internationella adoptionsfrågor (MIA).

Barnombudsmannen har till uppgift att driva på genomförandet och bevaka efterlevnaden av barnkonventionen i myndigheter, landsting och kommuner samt att företräda barns och ungas rättigheter och intressen utifrån Sveriges åtagan- den enligt konventionen.

Myndigheten för internationella adoptions- frågor beslutar om auktorisation av sammanslut- ningar som förmedlar internationella adoptioner samt utövar tillsyn över dessa sammanslutningar. Vidare ansvarar myndigheten för information i frågor rörande internationella adoptioner.

Vid sidan av politikområdet utgår bidrag till kostnader för internationella adoptioner under utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn.

5.2

Utgiftsutveckling

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Tabell 5.1 Utgiftsutveckling inom politikområdet

 

 

 

 

 

 

 

 

Miljoner kronor

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Utfall

Budget

 

Prognos

Förslag

Beräknat

Beräknat

 

 

 

1

 

 

 

 

 

 

 

 

2005

2006 P

P

2006

2007

2008

2009

 

 

 

 

 

Anslag inom utgiftsområde 9

 

 

 

 

 

 

 

 

15:1 Barnombudsmannen

16,5

17,0

 

17,1

17,2

17,5

17,8

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

15:2 Myndigheten för internationella adoptionsfrågor

10,4

11,4

 

11,5

11,5

11,7

11,9

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

15:3 Insatser för att förverkliga FN:s konvention om

 

 

 

 

 

 

 

 

barnets rättigheter i Sverige

6,2

9,5

 

9,5

7,5

7,5

7,5

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Totalt för politikområde Barnpolitik

33,0

37,8

 

38,1

36,1

36,6

37,2

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1P P Inklusive tilläggsbudget i samband med 2006 års ekonomiska vårproposition (bet. 2005/06:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.

75

PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

5.3Mål

Målet för politikområdet är att barn och unga skall respekteras och ges möjlighet till utveckling och trygghet samt delaktighet och inflytande.

Målet är sektorsövergripande och berör fler- talet av statsbudgetens politikområden.

Ovanstående mål är beslutat av riksdagen (prop. 2002/03:1 utgiftsområde 9, bet. 2002/03:SoU1, rskr. 2002/03:81). Resultatbeskrivningen i det följande görs i förhållande till detta mål. I den mån regeringen bedömer att indelning i politik- områden eller mål för dessa bör ändras åter- kommer regeringen vid ett senare tillfälle.

5.4Insatser

De insatser som genomförs för att stärka flickors och pojkars rättigheter och integrera ett barnperspektiv i frågor som rör dem utgår från strategin för att förverkliga FN:s konvention om barnets rättigheter i Sverige (prop. 1997/98:182, bet. 1998/99:SoU6, rskr. 1998/99:171), som 2004 har vidareutvecklats i en skrivelse (skr. 2003/04:47) till riksdagen.

Redovisningar om insatser och resultat av barnpolitiken lämnas regelbundet till riksdagen. I maj 2006 överlämnade den tidigare regeringen en skrivelse (skr. 2005/06:206) med en redo- görelse för det pågående arbetet.

5.4.1Insatser inom politikområdet

Inom politikområdet genomförs dels strategiska insatser såsom kunskapsinsamling, informa- tionsspridning och metodutveckling, dels insat- ser inom olika områden som syftar till att, uti- från barnkonventionen, stärka flickors och pojkars rättigheter. Inom politikområdet ingår även insatser som rör internationella adoptions- frågor.

Strategiska insatser

För att kunna följa flickors och pojkars lev- nadsförhållanden och få kunskap om deras villkor utvecklar Statistiska centralbyrån (SCB) sedan några år tillbaka statistiken om barn och deras familjer. Vidare genomför SCB årliga

undersökningar om barns och ungas levnads- förhållanden, Barn-ULF, som bygger på inter- vjuer med flickor och pojkar i åldern 10–18 år. Dessutom har Barnombudsmannen utifrån metoden Nöjt Barn Index frågat flickor och pojkar om deras åsikter inom områden som hälsa, skola och fritid.

Den tidigare regeringen har tillsatt en arbets- grupp med uppgift att ta fram indikatorer för att följa levnadsvillkoren för flickor och pojkar utifrån ett antal områden som är relevanta för barnpolitikens måluppfyllelse.

Barnombudsmannen är en viktig aktör i att stödja och driva på genomförandet av barnkon- ventionen i statliga myndigheter, landsting och kommuner. Barnombudsmannen följer och redovisar regelbundet hur arbetet med att integ- rera ett barnperspektiv fortgår i berörda verk- samheter, senast i sin årsrapport för 2006. Myn- digheten bedriver också ett metodutvecklings- arbete, och har bl.a. utvecklat sin modell för barnkonsekvensanalyser. Detta arbete har under innevarande år fördjupats. Under 2005 har Barn- ombudsmannen även kartlagt och följt barns och ungas livsvillkor och deras syn på inflytande inom flera olika områden.

Barn och unga skall få information om sina rättigheter. Barnombudsmannen har därför till- delats särskilda medel för att ta fram ett infor- mationsmaterial som riktar sig till olika ålders- grupper. Till materialet hör också en handled- ning för vuxna. En utvärdering av materialet visar bl.a. att det har fått stor spridning och är mycket efterfrågat.

Formerna för Regeringskansliets dialog med barn och unga har fördjupats under året, bl.a. genom möten med en referensgrupp bestående av flickor och pojkar i åldern 13–18 år.

För att öka kunskapen om hur de olika artik- larna i barnkonventionen skall tolkas och nå en ökad samstämmighet om Sveriges åtaganden en- ligt konventionen har UNICEF Sverige beviljats särskilda medel av den tidigare regeringen för att ta fram en svensk handbok om genomförande av barnkonventionen. Handboken är tänkt att tjäna som ett stöd för politiker, tjänstemän och övriga intresserade.

För att stödja genomförandet av barnkonven- tionen på lokal och regional nivå har bl.a. eko- nomiskt stöd beviljats av den tidigare regeringen till ett partnerskap bestående av tolv kommuner som samarbetar för en effektiv tillämpning av barnkonventionen. Under våren 2006 genom-

76

förde den tidigare regeringen en seminarieserie om framgångsrika arbetssätt för att genomföra barnkonventionen i kommunala verksamheter.

För att garantera varje barn sina rättigheter behöver yrkesgrupper vars arbete rör barn ha goda kunskaper om den praktiska tillämpningen av barnkonventionen. I mars 2006 gav den tidigare regeringen Örebro universitet i uppdrag att närmare precisera förutsättningarna för att bedriva en verksamhet som erbjuder kompetens- och metodutveckling i den praktiska tillämp- ningen av barnkonventionen för yrkesgrupper som arbetar med och för barn. Uppdraget redo- visades i maj 2006.

Internationella adoptionsfrågor

Hos Socialstyrelsen pågår ett arbete med att ta fram en handbok och allmänna råd om social- tjänstens ansvar och uppgifter i samband med internationella och nationella adoptioner. Frågor som avser den särskilda information som behövs i samband med internationella adoptioner, och som skall ingå i handboken, utarbetas efter sam- råd med Myndigheten för internationella adop- tionsfrågor. Handboken och de allmänna råden beräknas vara klara vid slutet av 2007.

Övriga insatser

Socialstyrelsen har i juli 2006 fått i uppdrag av den tidigare regeringen att närmare analysera varför vissa pojkar, företrädesvis pojkar i för- skoleåldern, omskärs av personer utanför hälso- och sjukvården. Vidare skall Socialstyrelsen lämna förslag på åtgärder som syftar till att före- bygga att ingen pojke far illa inom omskärelse- verksamheten som helhet. Socialstyrelsen skall redovisa sitt uppdrag senast den 30 mars 2007.

Det är viktigt att det finns möjligheter för för- äldrar att få olika former av stöd i sitt föräldra- skap. Enligt regleringsbrevet för 2006 skall Statens folkhälsoinstitut (FHI) redovisa vilka åtgärder man har vidtagit för att sprida den me- todkunskap som myndigheten har sammanställt i rapporten Nya verktyg för föräldrar – förslag till nya former av föräldrastöd. FHI skall också be- döma i vilken utsträckning spridningen av denna metodkunskap har bidragit till att utveckla för- äldrautbildning och föräldrastöd i kommuner och landsting. Vidare har FHI i uppdrag, och har

PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

tillldelats särskilda medel för, att ta fram ett video/dvd-baserat material för föräldrastöds- grupper i kommuner och landsting.

5.4.2Insatser utanför politikområdet

Barnpolitiken är ett sektorsövergripande politik- område vilket innebär att andra politikområden genomför och redovisar huvuddelen av de åt- gärder som rör flickor och pojkar. Det innebär också att statliga myndigheter inom flera poli- tikområden ansvarar för insatser och fattar be- slut som har konsekvenser för barn och unga. Myndigheternas arbete med att integrera ett barnperspektiv i sina verksamheter följs upp genom uppdrag eller återrapporteringskrav i regleringsbrev. För 2006 skall några myndigheter redovisa bl.a. hur barn och unga kommer till tals, hur deras behov tillgodoses och hur de bemöts inom olika verksamheter. Vidare skall ett antal myndigheter, däribland samtliga länsstyrelser, redogöra för hur man systematiskt beskriver och bedömer vilka konsekvenser beslut och åtgärder får för flickor och pojkar, s.k. barnkonsekvens- analyser.

Kommunerna och landstingen råder över en stor del av de beslut och verksamheter som rör barn och unga. De lokala huvudmännens vilja och förmåga att integrera ett barnperspektiv i sina verksamheter är därför av stor betydelse för att förverkliga barnkonventionen i Sverige.

Även frivilligorganisationerna är viktiga aktö- rer för att barnkonventionen skall få genomslag i alla delar av samhället. Organisationernas enga- gemang, kunskap, arbetssätt och erfarenheter är värdefulla komplement till regeringens insatser för barns och ungas rättigheter.

5.5Resultatredovisning

5.5.1Mål

Målet för politikområdet är att barn och unga skall respekteras och ges möjlighet till utveckling och trygghet samt delaktighet och inflytande.

77

PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

5.5.2Resultat

I maj 2006 överlämnade den tidigare regeringen en skrivelse till riksdagen (skr. 2005/06:206) med en redogörelse för barnpolitiken, inne- fattande det strategiska arbetet för att förverkliga barnkonventionen.

Resultat utifrån strategiska insatser

Barnombudsmannens arbete

Barnombudsmannen har utvärderat de regionala barnkonventionskonferenser som myndigheten i samarbete med Sveriges Kommuner och Lands- ting under våren 2005 har genomfört i syfte att uppmuntra till och sprida framgångsrika arbets- sätt i det lokala barnkonventionsarbetet. Ut- värderingen visar bl.a. att innehållet i konferen- serna har varit uppskattat och i stor utsträckning har spridits inom berörda organisationer. Sam- tidigt som relativt många deltagare efter konfe- rensen har sökt mer information om barnkon- ventionen är det relativt få som uppger att kon- ferensen förändrat deras sätt att arbeta med barnfrågor.

En av Barnombudsmannens huvudstrategier är att verka genom andra. Det kan handla om deltagande i projekt, seminarier, konferenser och utbildningsinsatser som andra aktörer anordnar. Ett exempel där Barnombudsmannen samverkat med andra aktörer är det utbildningsprojekt i att samtala med barn som myndigheten genomfört tillsammans med Migrationsverket och social- tjänsten i Stockholms län.

Barnkonventionen i statliga myndigheter

Statliga myndigheter får återrapporteringskrav och uppdrag i sina regleringsbrev för att integ- rera ett barnperspektiv i sina verksamheter. Av årsredovisningarna för verksamhetsåret 2005 framgår bl.a. att flera myndigheter arbetar för att inhämta och beakta flickors och pojkars syn- punkter i verksamheter som rör barn och unga. Till dessa myndigheter hör bl.a. Statens institu- tionsstyrelse, Banverket och Vägverket. En vik- tig del i att integrera ett barnperspektiv är att systematiskt analysera och bedöma vilka kon- sekvenser olika beslut och åtgärder kan få för barn och unga, s.k. barnkonsekvensanalyser. Inom ett antal myndigheter, däribland Rikspolis- styrelsen, Socialstyrelsen och Migrationsverket, pågår ett metodutvecklingsarbete rörande detta.

Kunskap om barnkonventionen inom högre utbildning

Samtliga universitet och högskolor har haft i uppdrag att till den tidigare regeringen redogöra för hur man arbetar med att införliva kunskap om barnkonventionen i utbildningar där sådan kunskap bedöms som betydelsefull. Lärosätenas redovisningar visar att kunskap om barnkonven- tionen framför allt ingår i kurser och utbild- ningar där studenterna kommer att arbeta direkt med barn och unga. Dit hör bl.a. utbildningar till lärare, specialpedagog, socionom, sjuksköterska, läkare, barnmorska och psykolog.

Barnrättsforum

Den tidigare regeringen har inrättat ett barn- rättsforum för dialog med frivilligorganisationer.

Kompetens- och metodutveckling i tillämpningen av barnkonventionen

Örebro universitet har i maj 2006 redovisat sina förutsättningar för att bedriva en verksamhet som erbjuder kompetens- och metodutveckling i den praktiska tillämpningen av barnkonven- tionen för berörda yrkesgrupper. Den tidigare regeringen har i juli 2006 gett Örebro universitet i uppdrag att pröva en sådan verksamhet och har beviljat universitetet 1 850 000 kronor för att genomföra uppdraget. Universitetet skall redo- visa sitt uppdrag senast den 30 mars 2007.

Internationella adoptionsfrågor

Föräldrautbildning

Myndigheten för internationella adoptionsfrågor har i samråd med Socialstyrelsen utarbetat ett studiematerial för föräldrautbildning inför adop- tion. I arbetet har även Sveriges Kommuner och Landsting, de auktoriserade adoptionssamman- slutningarna, de adopterades organisationer samt ett antal experter inom området deltagit. Social- styrelsen kommer fortsättningsvis att ansvara för materialet och spridningen av detta. Länsstyrel- serna är ansvariga för tillsynen av hur kommu- nerna lever upp till kravet i socialtjänstlagen om att kommunerna skall anvisa föräldrautbildning inför adoption.

Väntetider för hemutredningar

Väntetiderna för hemutredningar (medgivande- utredningar) vid internationella adoptioner varierar stort mellan kommuner och mellan

78

ärenden i en och samma kommun. Detta fram- går av en kartläggning som Socialstyrelsen har genomfört. Den genomsnittliga tiden från det att de som söker adoption lämnar in sin ansökan till dess att socialtjänsten börjar utreda deras ärende är ca 3 månader. Tiden från ansökan till beslut i socialnämnden är drygt 7 månader.

Resultat av övriga insatser

Könsstympning av flickor

Socialstyrelsen har haft i uppdrag att, i enlighet med den nationella handlingsplanen mot kvinn- lig könsstympning, ta tillvara och vidareutveckla det förebyggande arbetet mot könsstympning. Socialstyrelsen har av den tidigare regeringen tilldelats särskilda medel för att utföra uppdraget som har pågått under perioden december 2003 till juni 2006. Tyngdpunkten i arbetet har varit informations- och utbildningsinsatser.

Ett resultat av Socialstyrelsens insatser är en deklaration som representanter för Sveriges imamråd, koptiska ortodoxa kyrkan, katolska kyrkan och Sveriges kristna råd har underteck- nat. I dokumentet tar man från respektive sam- fund tydligt avstånd från alla former av köns- stympning och uttalar sitt stöd för den natio- nella handlingsplanen.

Inom ramen för uppdraget har Socialstyrelsen i samarbete med Rikspolisstyrelsen och Åklagarmyndigheten tagit fram och spridit en handledning om könsstympning till polis och åklagare och genomfört fyra regionala konferen- ser om förebyggande och stödjande arbete. Myndigheten har också tagit fram ett utbild- ningsmaterial anpassat för skola, hälso- och sjukvård samt socialtjänst. I samarbete med Myndigheten för skolutveckling har bl.a. en folder som riktar sig till flickor som är eller riskerar att bli könsstympade distribuerats till grundskolorna. Socialstyrelsen har även skapat en kunskapsbank med fakta och information om könsstympning.

5.5.3Analys och slutsatser

Målsättningen med det strategiska arbetet är att barnkonventionen skall genomsyra allt besluts- fattande som rör barn (se prop. 1997/98:182).

Den information och lägesbild som rege- ringen har om hur barnkonventionsarbetet fort-

PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

skrider på olika nivåer i samhället baserar sig huvudsakligen på de enkätundersökningar som Barnombudsmannen regelbundet genomför bland kommuner, landsting och statliga myndig- heter. Dessa undersökningar visar bl.a. att det finns en stark förankring i kommunledningarna för att arbeta med barnkonventionen och att flertalet kommuner har målsättningar om kon- ventionen i sina styrdokument. Detsamma gäller för majoriteten av landstingen. Samtidigt har mindre än en tredjedel av kommunerna en sär- skild strategi eller handlingsplan för genom- förandet av barnkonventionen och bara en tion- del har antagit en utbildningsplan. En stor majo- ritet av kommunerna och landstingen uppger ett behov av fortsatt kompetensutveckling om barn- konventionen och dess tillämpning, men endast ett fåtal av dem har avsatt resurser för detta.

Av de drygt hundra statliga myndigheter som svarat på Barnombudsmannens senaste enkät uppger mindre än en femtedel att de har en lång- siktig strategi för genomförandet av barnkon- ventionen. Barnombudsmannen konstaterar också att behovet av fortbildning bland statliga myndigheter är större än de resurser som avsatts.

Även Riksrevisionens granskning av den tidigare regeringens och de statliga myndig- heternas arbete med strategin för att förverkliga barnkonventionen (RiR 2004:30) bekräftar att det är sällsynt med barnkonsekvensanalyser, att barnets perspektiv inte alltid vägs in i beslut som rör barn och att det är få myndigheter och kom- muner som har en strategi för hur barnkonven- tionen skall genomföras i den egna verksam- heten.

Det är enligt regeringen viktigt att skapa möj- ligheter för återkommande kompetensutveck- ling och erfarenhetsutbyte inom den egna kom- munen och mellan kommuner. Detsamma torde gälla för de statliga myndigheterna. Det finns ett kontinuerligt behov av kunskaper om barnets rättigheter och hur de omsätts i praktisk hand- ling och insatser för att sprida denna kunskap kommer att behöva fortsätta under en lång tid framöver. Barnombudsmannens stödjande och pådrivande insatser är i sammanhanget mycket viktiga.

FN:s kommitté för barnets rättigheter behandlade i januari 2005 Sveriges tredje perio- diska rapport om åtgärder och framsteg för att förverkliga barnkonventionen. Kommittén gjorde överlag en mycket positiv bedömning av det pågående arbetet i Sverige, men framhöll

79

PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

emellertid att barnkonventionen inte är tillräck- ligt känd och förstådd av alla yrkesgrupper som arbetar med och för barn samt att en del barn och ungdomar inte känner att de har något verk- ligt inflytande i frågor som rör dem. Kommit- téns slutsatser och rekommendationer utgör ett värdefullt underlag för regeringens fortsatta överväganden kring åtgärder för att genomföra barnkonventionen.

5.6Revisionens iakttagelser

Riksrevisionen har inte haft några invändningar i revisionsberättelserna för 2005 avseende Barn- ombudsmannen och Myndigheten för interna- tionella adoptionsfrågor.

Riksrevisionen har 2004 granskat om den tidigare regeringen och de statliga myndigheter- na har följt strategin för att förverkliga barnkon- ventionen i Sverige (RiR 2004:30). Riksdagen har mot bakgrund av granskningen bifallit en framställan (framst. 2004/05:RRS19) från Riks- revisionens styrelse och gett regeringen tillkänna att regeringen skall återkomma med förslag till mer precisa mål knutna till strategin samt att regeringen förbättrar sin redovisning av utfallet i förhållande till strategin (bet. 2005/06:SoU5, rskr. 2005/06:137).

5.7Politikens inriktning

I varje barns grundläggande rättigheter ingår att få omvårdnad och att i sin egen takt och utifrån sina egna förutsättningar få växa upp under goda och trygga förhållanden. Föräldrarna är i regel de viktigaste personerna i barns liv. De har ansvaret för att ge barnet lämplig ledning och råd när barnet, utifrån utveckling och förmåga, utövar sina rättigheter. Det är enligt regeringen ange- läget att föräldrar kontinuerligt får stöd i sin föräldraroll under barnets hela uppväxt. Rege- ringen avser att bistå de lokala huvudmännen i överföringen av erfarenheter och metodkun- skaper avseende föräldrastöd genom exempelvis spridning av utbildningsmaterial och modeller för utveckling av verksamheter.

Det är snart 17 år sedan Sverige ratificerade barnkonventionen. Arbetet för att förbättra och fördjupa kunskapen om barnkonventionen, lik-

som arbetet för att förändra attityder och för- hållningssätt till barns och ungas rättigheter och intressen måste ständigt fortgå. Behovet av kun- skap om barnkonventionen i allmänhet och den praktiska tillämpningen i synnerhet är alltjämt stort bland beslutsfattare och olika yrkesgrupper i stat, kommun och landsting. Det är i samman- hanget viktigt att öka kunskapen om barnets rättigheter bland såväl yrkesverksamma personer som dem som är under utbildning. Regeringen kommer att stödja kommuner, landsting och statliga myndigheter i deras arbete med att integ- rera ett barnperspektiv i sina beslut och verk- samheter. Barnombudsmannens insatser är vik- tiga för att driva på och stödja denna utveckling. Insatser för att främja kunskapsöverföring och erfarenhetsutbyte om barnkonventionen och barns behov till berörda aktörer kommer att prioriteras. Arbetet med att förbättra uppfölj- ning och utvärdering av barnpolitikens insatser fortsätter.

Formerna för dialog och metoder för att in- hämta och ta tillvara flickors och pojkars egna åsikter och kunskaper behöver alltjämt utvecklas och fördjupas. De erfarenheter och goda exem- pel som finns i bl.a. kommuner och statliga myndigheter att göra barn delaktiga behöver tas tillvara och spridas inom och mellan berörda verksamheter.

Regeringen kommer också att vara uppmärk- sam på behovet av särskilda insatser i syfte att främja och skydda flickors och pojkars rättig- heter inom olika områden som rör deras liv.

5.8Budgetförslag

5.8.115:1 Barnombudsmannen

Tabell 5.2 Anslagsutveckling 15:1 Barnombudsmannen

Tusental kronor

 

 

 

P

 

Anslags-

 

2005

Utfall

16 455

 

P

sparande

477

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

P

 

Utgifts-

 

2006

Anslag

16 962

1

 

prognos

17 129

 

P

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2007

Förslag

17 184

P

P

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2008

Beräknat

17 461

2

 

 

 

P

P

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2009

Beräknat

17 835

3

 

 

 

P

P

 

 

 

 

 

 

1P InklusiveP tilläggsbudget i samband med 2006 års ekonomiska vårproposition (bet. 2005/2006:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpro- positionen för 2007.

2P MotsvararP 17 187 tkr i 2007 års prisnivå. 3P MotsvararP 17 190 tkr i 2007 års prisnivå.

80

Barnombudsmannen skall företräda barns och ungas rättigheter och intressen i Sverige och driva på genomförandet av och bevaka efterlev- naden av barnkonventionen. Vidare skall Barn- ombudsmannen bl.a. särskilt uppmärksamma att lagar och andra författningar samt deras tillämp- ning stämmer överens med barnkonventionen och vid behov föreslå författningsändringar.

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Tabell 5.3 Uppdragsverksamhet

Tusental kronor

Uppdragsverksamhet

Intäkter

Kostnader

Resultat

 

 

 

(intäkt -kost-

 

 

 

nad)

 

 

 

 

Utfall 2005

875

650

225

(varav tjänsteexport)

 

 

 

 

 

 

 

Prognos 2006

2 627

2 666

–39

(varav tjänsteexport)

 

 

 

 

 

 

 

Budget 2007

3 161

3 161

0

(varav tjänsteexport)

 

 

 

 

 

 

 

Avgiftsintäkterna omfattar främst internationella projekt om barns rättigheter. Barnombuds- mannen får disponera intäkterna.

Regeringens överväganden

Barnombudsmannen har ett brett uppdrag som omfattar både strategiska insatser för att öka kunskapen om och tillämpningen av barnkon- ventionen i olika verksamheter och insatser för att uppmärksamma och stärka flickors och pojkars rättigheter i frågor som rör dem. Under 2005 har myndigheten bedrivit ett aktivt arbete inom båda dessa områden. Barnombudsmannen har bl.a. undersökt hur statliga myndigheter, landsting och kommuner tillämpar barnkonven- tionen, genomfört utbildningar bland olika yrkesgrupper och bedrivit ett metodutvecklings- arbete avseende bl.a. barnkonsekvensanalyser. Barnombudsmannen har också i olika samman- hang, bl.a. genom egna studier och i undersök- ningar tillsammans med andra aktörer, uppmärk- sammat barns och ungas villkor inom olika om- råden.

PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

En sammantagen bedömning av myndig- hetens verksamhet är att Barnombudsmannen huvudsakligen har redovisat sin verksamhet i en- lighet med mål och återrapporteringskrav i reg- leringsbrevet.

Tabell 5.4 Härledning av anslagsnivån 2007–2009, för 15:1 Barnombudsmannen

Tusental kronor

 

 

2007

2008

2009

1

 

16 962

16 962

16 962

P

 

Anvisat 2006P

 

Förändring till följd av:

 

 

 

 

2

 

 

 

 

Pris- och löneomräkningP

P

228

502

873

 

Beslut

 

–6

–3

0

 

 

 

 

 

Överföring till/från andra

 

 

 

 

anslag

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Övrigt

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Förslag/beräknat anslag

 

17 184

17 461

17 835

 

 

 

 

 

1P P Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2005 (bet. 2005/06:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2P P Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2006 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår rege- ringen att 17 184 000 kronor anvisas under an- slaget 15:1 Barnombudsmannen för 2007. För 2008 beräknas anslaget till 17 461 000 kronor och för 2009 beräknas anslaget till 17 835 000 kronor.

5.8.215:2 Myndigheten för internationella adoptionsfrågor

Tabell 5.5 Anslagsutveckling 15:2 Myndigheten för interna- tionella adoptionsfrågor

Tusental kronor

 

 

 

P

 

Anslags-

 

 

 

10 384

 

 

979

2005

Utfall

 

P

sparande

 

 

 

 

 

P

 

Utgifts-

 

2006

Anslag

11 392

1

 

prognos

11 517

 

P

 

 

2007

Förslag

11 473

P

P

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2008

Beräknat

11 677

2

 

 

 

P

P

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2009

Beräknat

11 928

3

 

 

 

P

P

 

 

 

 

 

 

1P InklusiveP tilläggsbudget i samband med 2006 års ekonomiska vårproposition (bet. 2005/2006:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpro- positionen för 2007.

2P MotsvararP 11 475 tkr i 2007 års prisnivå. 3P MotsvararP 11 477 tkr i 2007 års prisnivå.

81

PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

Myndigheten för internationella adoptionsfrågor (MIA) är central förvaltningsmyndighet för frågor som rör internationella adoptioner och har ansvar för auktorisation och tillsyn av sam- manslutningar som förmedlar internationella adoptioner. Myndigheten skall också följa den internationella utvecklingen och kostnadsut- vecklingen avseende internationella adoptioner. Vidare skall MIA informera och lämna upplys- ningar om internationella adoptioner samt ge biträde åt myndigheter och organisationer. Mot bakgrund av de nya uppgifter som adoptions- myndigheten har fått fr.o.m. 2005 har myndig- heten också fått förstärkta resurser.

Myndigheten får från sitt anslag betala ut statsbidrag till auktoriserade adoptionssamman- slutningar och till de adopterades organisationer.

Regeringens överväganden

Cirka 1 000 barn adopteras årligen till Sverige från andra länder. Regeringens bedömning är att antalet adoptioner kommer att ligga på samma nivå åren 2007–2009.

MIA har under 2005 arbetat aktivt med att förverkliga intentionerna i den nya lagstiftningen och att bygga upp den nya myndigheten. Myn- digheten har bl.a. tagit fram nya villkor för sam- manslutningar auktoriserade enligt lagen (1997:192) om internationell adoptionsförmed- ling (LIA). I dessa villkor ingår anvisningar för organisationernas ekonomiska rapportering. MIA har också haft särskilda samråd med de auktoriserade adoptionssammanslutningarna an- gående de nya regler och krav som finns på sammanslutningarnas löpande verksamhet. Fem sammanslutningar har erhållit auktorisation t.o.m. 2007. MIA har också utvidgat kontakterna med utländska myndigheter och organisationer genom besök i Sydafrika och Etiopien, genom att delta i nordiska och europeiska möten samt genom att motta besök av delegationer från olika länder.

En sammantagen bedömning av adoptions- myndighetens verksamhet är att mål och åter- rapporteringskrav i regleringsbrevet i allt väsent- ligt är uppfyllda. Myndigheten arbetar i enlighet med sin instruktion och fullföljer sitt uppdrag på ett tillfredsställande sätt.

Tabell 5.6 Härledning av anslagsnivån 2007–2009, för

15:2 Myndigheten för internationella adoptionsfrågor

Tusental kronor

 

 

2007

2008

2009

1

 

11 392

11 392

11 392

P

 

Anvisat 2006P

 

Förändring till följd av:

 

 

 

 

2

 

 

 

 

Pris- och löneomräkningP

P

85

287

536

 

Beslut

 

–4

–2

0

 

 

 

 

 

Överföring till/från andra

 

 

 

 

anslag

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Övrigt

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Förslag/beräknat anslag

 

11 473

11 677

11 928

 

 

 

 

 

1P P Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2005 (bet. 2005/06:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2P P Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2006 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår rege- ringen att 11 473 000 kronor anvisas under an- slag 15:2 Myndigheten för internationella adop- tionsfrågor för 2007. För 2008 beräknas anslaget till 11 677 000 kronor och för 2009 beräknas an- slaget till 11 928 000 kronor.

5.8.315:3 Insatser för att förverkliga FN:s konvention om barnets rättigheter i Sverige

Tabell 5.7 Anslagsutveckling 15:3 Insatser för att förverk- liga FN:s konvention om barnets rättigheter i Sverige

Tusental kronor

 

 

 

P

 

Anslags-

 

 

 

 

 

 

273

2005

Utfall

6 188

 

P

sparande

 

 

 

 

 

P

 

Utgifts-

 

2006

Anslag

9 461

1

 

prognos

9 483

 

P

 

 

2007

Förslag

7 461

P

P

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2008

Beräknat

7 461

P

P

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2009

Beräknat

7 461

P

P

 

 

 

 

 

 

1P InklusiveP tilläggsbudget i samband med 2006 års ekonomiska vårproposition (bet. 2005/2006:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpro- positionen för 2007.

Regeringen disponerar medlen under anslaget för insatser i syfte att förverkliga barns rättig- heter i Sverige med utgångspunkt i barnkonven- tionen. Medlen använder regeringen för strate- giska insatser såsom utbildningar, informations- spridning, kunskapsinsamling och metodutveck- ling samt uppföljningar och utvärderingar av genomförda insatser inom området. Vidare dis- ponerar regeringen medlen för att med utgångs- punkt i barnkonventionen främja och skydda barns och ungas rättigheter inom olika områden. Det innefattar bl.a. åtgärder för att stärka flickors och pojkars delaktighet och inflytande i

82

verksamheter som rör dem. Medel används också för insatser som rör internationella adop- tionsfrågor samt föräldrastöd.

Regeringens överväganden

Regeringen anser att det finns ett fortsatt behov av kunskap om barnkonventionen samt om metoder och arbetssätt för att integrera ett barn- perspektiv i verksamheter som rör barn och unga.

Tabell 5.8 Härledning av anslagsnivån 2007–2009, för 15:3 Insatser för att förverkliga FN:s konvention om barnets rättigheter i Sverige

Tusental kronor

 

2007

2008

2009

1

9 461

9 461

9 461

P

Anvisat 2006P

Förändring till följd av:

 

 

 

Beslut

–2 000

–2 000

–2 000

 

 

 

 

Överföring till/från andra

 

 

 

anslag

 

 

 

 

 

 

 

Övrigt

 

 

 

 

 

 

 

Förslag/beräknat anslag

7 461

7 461

7 461

 

 

 

 

1P P Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2005 (bet. 2005/06:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

Mot bakgrund av ovanstående föreslår rege- ringen att 7 461 000 kronor anvisas under anslag 15:3 Insatser för att förverkliga FN:s konvention om barnets rättigheter i Sverige för 2007. För 2008 och 2009 beräknas anslaget till 7 461 000 kronor respektive år.

83

PROP. 2006/07:1 UTGIFTSOMRÅDE 9

6 Politikområde Handikappolitik

6.1Omfattning

Handikappolitiken omfattar insatser för att undanröja hinder för full delaktighet i samhället, insatser för att bekämpa diskriminering samt individuella stödinsatser. Insatserna är sektors- övergripande och ingår i de flesta politikområ- den.

Ansvaret för individuella stödinsatser inom politikområdet Handikappolitik ligger framför allt på kommuner och landsting. Det gäller insat- ser både enligt socialtjänstlagen (2001:453, SoL) och lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Staten lämnar ekonomiska bidrag till kommuners verksamhet inom utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner. Stöd till landsting lämnas för insat- sen rådgivning och annat personligt stöd, för tolktjänst samt för inköp av utrustning för elektronisk kommunikation.

Andra individuella stöd inom politikområdet är assistansersättning, bilstöd, särskilt utbild- ningsstöd och personligt ombud. Politikområdet omfattar dessutom bidrag till viss verksamhet för personer med funktionsnedsättningar och bidrag till handikapporganisationer. Inom poli- tikområd