Kongl. Maj:t Nåd. Proposition N:o 5

Proposition 1896:5

Antal sidor
17
riksdag
tvåkammaren
kammare
session
lagtima

Propositioner och skrivelser

Propositioner är förslag till nya lagar och lagändringar som regeringen lämnar till riksdagen. Regeringen lämnar också skrivelser, som har en mer redogörande karaktär och inte innehåller förslag till riksdagsbeslut.

PDF

Kongl. Maj:t Nåd. Proposition N:o 5.

1

N:o 5.

Kongl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen med förslag till

förordning angående blindundervisningen; gifven Stockholms
slott den 13 januari 1896.

Med åberopande af bilagda protokoll öfver ecklesiastikärenden vill
Kongl. Maj:t till Riksdagens antagande öfverlemna bilagda förslag till förordning
angående blindundervisningen; viljande Kongl. Maj:t derjemte låta
till Riksdagens kännedom komma, att, derest de i nämnda förslag till förordning
angifna grunder vinna Riksdagens godkännande, Kongl. Maj:t är
sinnad utfärda gemensam stadga för blindinstitutet och förskolorna för
blinda af den lydelse bifogade förslag utvisar. Kongl. Maj:t förblifver
Riksdagen med all kongl. nåd och ynnest städse välbevågen.

OSCAR.

G. F. Gilljam.

Bill. till Rikad. Prot. 1S.%. / Sami. 1 Afd. 4 Haft. (N:o 6).

1

2

Konujl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 5.

Förslag

till

förordning angående blindundervisningen.

§ 1.

Mom. I. Med blinda, å hvilka denna förordning är tillämplig, afses
icke blott de, som äro helt och hållet oförmögna att se, utan äfven sådana,
hvilkas synförmåga är till den grad försvagad, att de icke med någon
egentlig fördel lcunna deltaga i vanlig skolundervisning.

Mom. 2. A blinda, som tillika äro döfstumma eller sinnesslöa, eger
denna förordning ej tillämplighet.

§ 2.

Erforderliga anstalter för blinda barns uppfostran och undervisning
upprättas af staten och utgöras af dels förskolor, till hvilka är förlagd
den förberedande undervisningen, dels institut för undervisningens fortsättande
och afslutande.

§ 3.

Alla sådana barn, som i § 1 mom. 1 af denna förordning omförmälas, skola
till undervisning inställas i vederbörlig af staten upprättad läroanstalt för
blinda, så vida icke föräldrar eller målsmän, som sådant föredraga, enskildt
sörja för undervisningen af dem, som stå under deras målsmanskap, eller
barn befinnes behäftadt med sådan sjukdom, att detsamma ej anses böra
i offentlig läroanstalt intagas.

Vederbörande skolråd skall tillse, att blindt barn, i enlighet med
denna förordning, varder i läroanstalt intaget, äfvensom att barn, som

3

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 5.

enskildt undervisas, erhåller sådan undervisning, att den i noggrannhet
och omfattning hufvudsakligen motsvarar den, som meddelas i offentlig
läroanstalt för blinda. Kommer till skolrådets kännedom, att blindt barn
afhålles från undervisning eller icke erhåller nöjaktig sådan, skall skolrådet
ålägga barnet skolgång i offentlig läroanstalt för blinda. Skulle
föräldrar eller målsmän tredskas att efterkomma hvad i afseende å de
blinda barnens undervisning i denna förordning finnes stadgadt eller hvad
af vederbörande skolråd på grund deraf föreskrifves, skola de tredskande
undergå varning af skolrådet. Blifver sådan varning fruktlös, må barnet
kunna från föräldrar eller målsmän skiljas och på deras bekostnad sändas
till vederbörlig läroanstalt.

§ 4.

Skolåldern räknas från och med det år, under hvilket barnet fyller
sju år, och må dess skolgång ej uppskjutas längre än till det år, under
hvilket barnet fyller nio år.

För barn, som blifvit blindt efter sist nämnda tid eller af förekommen
anledning icke, på sätt ske bort, i läroanstalt för blinda intagits inom nu
stadgad tid, fortfar skyldigheten att till undervisning i sådan anstalt inställas,
till dess barnet fyller fjorton år.

Barn är skolpligtigt under de tio år, som följa efter dess intagning i
läroanstalt, derest icke barnet före denna tids utgång inhemtat sådana kunskaper
och färdigheter samt uppnått den utveckling, att det anses böra
från skolgång befrias, eller är så svagt begåfvadt, att dess fortsatta vistelse
i läroanstalt anses vara utan gagn.

§ 5.

För hvart och ett blindt barn, som, på grund af bestämmelserna i
denna förordning, är intaget i på statens bekostnad upprättad läroanstalt
för blinda, vare sig förskola eller institut, skall af vederbörande landstingsområde
eller af stad, som ej i landsting deltager, erläggas en årlig afgift
af 300 kronor.

§ 6.

Landsting eller stadsfullmäktige i stad, som ej i landsting deltager,
ega att för hvarje till landstingsområdet eller staden hörande barn, som,
enligt hvad i denna förordning stadgas, är intaget i förskola för blinda

4

Kongl. Maj:ts Nåd, Proposition N:o 5.

eller i blindinstitut, bestämma en viss årlig afgift, med hvilken föräldrar
eller målsmän skola bidraga till betäckande af kostnaderna för barnets
vistelse vid skolan eller institutet.

De föräldrar eller målsmän, hvilka icke ega tillgång till afgiftens erläggande,
skola genom fattigvårdens försorg härutinnan understödjas.

§ 7.

De närmare föreskrifter, som för tillämpningen af denna förordning
kunna erfordras, utfärdas af Kongl. Maj:t.

Öfvergångsstadganden.

Undervisningen för i skolåldern varande blinda barn skall blifva
obligatorisk från och med år 1899.

Skolpligten inträder successivt, så att år 1899 endast de barn, som
under detta år fylla 9 år, blifva skolpligtiga, dock med rätt för öfriga i
skolåldern varande barn att begagna undervisningen, om och i den mån
i undervisningsanstalterna utrymme kan för dem beredas.

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 5.

5

Förslag

till

stadga för läroanstalter för blinda.

§ I De

af staten bekostade läroanstalterna för blinda barn afse att bibringa
dessa icke blott ett kunskapsinått, som är jemförlig med det, som
inhemtas i fast folkskola, utan äfven sådan färdighet i handtverk och
handarbete, att de, sedan de lemnat läroanstalten, kunna förtjena sitt
uppehälle eller åtminstone, efter måttet af krafter och begåfning, dertill
bidraga.

§ 2.

Läroanstalterna för blinda äro, för meddelande af förberedande undervisning,
två förskolor för blinda, en å Tomteboda, afsedd företrädesvis för
Svealand och Norrland, och en i Vexjö, beräknad företrädesvis för Götaland,
samt, för undervisningens fortsättande och afsilande, ett institut för
blinda å Tomteboda, afsedt för hela riket.

Institutet och den till Tomteboda förlagda förskolan för blinda utgöra
med hänsyn till förvaltningen en läroanstalt.

§ 3.

Institutet jemte förskolan för blinda å Tomteboda lyda under en
direktion, bestående af en ordförande och fyra ledamöter, hvilka samtlige
förordnas af Kongl. Maj:t. Direktionen utser inom sig vice ordförande.
Minst tre af direktionens medlemmar skola vara tillstädes, för att beslut
må kunna fattas.

6

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 5.

Aro både ordförande och vice ordförande förhindrade att inställa sig
vid sammanträde, eger direktionen utse annan ledamot att för tillfället
föra ordet.

Styrelsen öfver förskolan i Vexjö består af en ordförande och två
ledamöter, hvilka likaledes förordnas af Kongl. Maj:t.

Vid giltigt förfall för medlem i styrelsen att i utsatt sammanträde
deltaga må förskolans rektor för tillfället inkallas som beslutande styrelseledamot.
År ordföranden frånvarande vid sammanträde, välje de närvarande
en bland sig att vid sammanträdet föra ordet.

Vid såväl direktionens som styrelsens sammanträden sker omröstning
öppet och tillkommer hvarje röstande en röst. Äro rösterna å båda sidor
lika delade, gäller den mening ordföranden biträder.

Val skall, der så äskas, förrättas med slutna sedlar. Mellan lika röstetal
skiljer lotten.

§ 4.

Såväl institutets direktion som förskolans styrelse tillkommer:

a) att hafva öfverinseende öfver sådan läroanstalts verksamhet, hvars
vård blifvit den anförtrodd;

b) att under ordförandens och ledamöternas gemensamma ansvarighet
förvalta vederbörande läroanstalts tillgångar;

c) att vaka deröfver, att rektor samt lärare och lärarinnor fullgöra
sina åligganden;

d) att i frågor, som angå läroanstalten, efter rektors hörande, afgifva
utlåtanden och föreslå åtgärder, som kunna pröfvas gagneliga;

e) att efter hvarje läsårs slut insända till ecklesiastikdepartementet
årsredogörelse öfver läroanstaltens verksamhet jemte eget yttrande;

f) att till vederbörande landsting eller stadsfullmäktige i stad, som ej
i landsting deltager, afgifva fullständiga förteckningar å de till de olika
områdena och städerna hörande, vid läroanstalt, på grund af bestämmelserna
i förordningen angående blindundervisningen, intagna blinda barn, för
beräknande af de från landstingen och städerna utgående afgifter; skolande
dervid särskildt angifvas dag, då barn intagits å anstalt och från densamma
afgått; hvarjemte direktionen öfver institutet skall

g) efter rektors hörande, afgifva utlåtande i frågor, som angå blindundervisningen
i allmänhet, samt inkomma med förslag till sådana åtgärder,
som kunna anses främja densamma.

Direktionen (styrelsen) eger antaga nödigt biträde, jemlikt faststäld
stat, för räkenskapsföringens och sekreteraregöromålens bestridande.

7

Kong1. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 5.

§ 5.

Vid institutet anställes en rektor, som förordnas af Kongl. Maj:t, sedan
direktionen afgifvit underdånigt förslag.

Institutets rektor skall jemväl hafva tillsyn öfver den vid Tomteboda
förlagda förskola för blinda. Till hans biträde dervid förordnar direktionen
en af de vid förskolan anstälda lärarinnorna och utfärdar för henne
särskild instruktion.

Förskolan i Vexjö förestås jemväl af en rektor, hvilken förordnas af
skolans styrelse.

§ 6.

För att kunna förordnas till rektor vid institutet fordras att hafva
aflagt de prof, som äro stadgade för behörighet att utnämnas till lektor
eller adjunkt vid allmänt läroverk eller vid folkskolelärareseminarium,
att ega insigt i blindundervisningen samt att hafva de egenskaper, som
äro erforderliga hos styresmannen för en läroanstalt.

Till rektorsbefattningen vid förskolan i Vexjö fordras samma behörighet
som, enligt hvad här nedan i § 10 sägs, till ämnesläraretjenst vid institutet
jemte lämplighet för föreståndarekallet.

§ 7.

Rektor, hvilken tillkommer närmaste uppsigten öfver läroanstalten och
ledningen af dess verksamhet i öfverensstämmelse med denna stadga och
särskildt gifna föreskrifter, åligger:

a) att hafva inseende öfver de vid läroanstalten anstälda lärare och
öfrig personal;

b) att vaka deröfver, att sedlighet och god ordning iakttagas, samt
att för öfrigt befordra läroanstaltens ändamål;

c) att ordna och leda arbetet inom läroanstalten, sjelf meddela undervisning
samt till direktionen (styrelsen) afgifva förslag till arbetsordning
och till undervisningsskyldighetens fördelning mellan lärarepersonalen, äfvensom
att tillse, att åt lärjungarnes uppfostran och vård egnas tillbörlig omsorg
äfven under deras fritid;

d) att föra matrikel öfver läroanstaltens lärjungar, för hvarje termin upprätta
betygskatalog, föra diarium, hvari antecknas hvad anmärkningsvärdt
inom läroanstalten förekommit och särskildt, huruvida någon rubbning i
den faststälda ordningen egt rum, årligen af trycket utgifva redogörelse
för läroanstaltens verksamhet, emottaga dess handlingar samt ordna och

8

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 5.

förvara dessa jemte läroanstaltens räkenskaper och anteckningsböcker äfvensom
koncepten till utgående expeditioner;

e) att biträda direktionen (styrelsen) vid handhafvande af läroanstaltens
ekonomi och hafva närmaste tillsyn öfver dess byggnader och trädgårdsanläggningar
;

f) att upprätta förteckning öfver läroanstaltens inventarier, bokförråd
och samlingar samt vårda dessa;

g) att närvara vid direktionens (styrelsens) sammanträden samt vid
dessa föredraga undervisnings- och ordningsfrågor äfvensom i öfrigt de
ärenden, direktionen (styrelsen) bestämmer, med rättighet för honom att
deltaga i öfverläggningarna och att, derest direktionen (styrelsen) fattar
mot hans åsigt stridande beslut, få sin afvikande mening anteknad i direktionens
(styrelsens) protokoll;

h) att årligen före utgången af september månad till ecklesiastikdepartementet
insända arbetsordning och lärokurser, sedan dessa blifvit af
direktionen (styrelsen) faststälda; hvarjemte

i) institutets rektor skall med biträde af dess lärarepersonal, i enlighet
med den faststälda arbetsordningen, handleda lärarekandidater vid
deras studier och praktiska öfningar.

§ 8.

Utom rektor skola finnas vid institutet ämneslärare eller ämneslärarinnor
för den intellektuella undervisningen samt arbetslärare och arbetslärarinnor
för arbetsundervisningen äfvensom lärare i musik och sång samt
gymnastik och vid förskolorna lärarinnor, hvilka kunna handhafva såväl
den intellektuella undervisningen som undervisningen i handarbete och
öfriga öfningsämnen, allt i öfverensstämmelse med för läroanstalterna faststäld
stat.

§ 9.

Lärare och lärarinnor förordnas af direktionen (styrelsen), sedan rektor
afgifvit. yttrande.

De vårdare och vårdarinnor samt öfriga tjenare, hvilka, enligt faststäld
stat, skola anställas vid de särskilda läroanstalterna, antagas och afskedas
af rektor.

§ io.

För att kunna antagas till ämneslärare eller ämneslärarinna fordras, jemte
lämplighet för lärarekallet, antingen att hafva undergått fullständig afgångs -

9

Kongl. May.ts Nåd. Proposition N:o 5.

examen vid något statens seminarium för bildande af lärare eller lärarinnor
samt att derjemte hafva visat sig ega insigt i blindundervisningen, eller
ock att på annat sätt hafva styrkt sig ega motsvarande kunskaper och
eiforderlig pedagogisk utbildning.

För att kunna anställas som arbetslärare eller arbetslärarinna eller
som lärare i gymnastik eller i musik och sång vid institutet fordras att
hafva goda vitsord om skicklighet och förmåga att i ämnet meddela undervisning.

För lärarinnebefattning vid förskola fordras samma behörighet som
för att kunna anställas som ämneslärarinna vid institutet.

§ Il Lärare

(lärarinna) vise sina förmän tillbörlig vördnad och hörsamhet,
ställe sig till noggrann efterrättelse denna stadgas föreskrifter i hvad på
en hvar af dem ankommer samt iakttage de råd och anvisningar, som af
rektor meddelas i afseende på tjenst en.

§ 12.

Lärare (lärarinna) vake sorgfälligt öfver sina lärjungars seder och
uppförande. Vid tillrättavisning och bestraffning af lärjunges förseelse
skall fästas afseende å den felandes ålder och sinnesart och förfaras med
lugn besinning och kärleksfullt allvar.

§ 13.

Undervisningen bör rigtas på utvecklandet af lärjunges anlag och
förmögenheter och hans öfvande i sjelfverksamhet. Det läroområde, hvarpå
han införes, bör städse begränsas, så att han kan blifva dermed fullt
förtrogen, utan att han i något ämne betungas med så mycket arbete, att
han derigenom hindras från behöflig hvila och beredelse i andra ämnen.

§ 14.

Rektor vid institutet vare skyldig undervisa 10 till 12 timmar i veckan,
förskolans i Vexiö rektor 18 till 20, ämneslärare och ämneslärarinna vid
institutet 24 till 28 samt lärarinna vid förskola 26 till 30. Den lärarinna
vid förskolan å Tomteboda, som förordnas till rektors biträde, undervise
hvarje vecka 20 till 22 timmar.

vill. till Rikad. Prof. lSfl/l. 1 .Samt. 1 Afä. 4 Raft. 2

10

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 5.

öfriga lärares vid institutet undervisningsskyldighet bestämmes af direktionen
i meddelad arbetsordning.

I händelse af tillfälligt förfall för någon lärare eller lärarinna skola
öfriga lärare och lärarinnor, utom sin faststälda tjenstgöringsskyldighet,
gå till hända med det biträde, som kan påkallas för undervisningens uppehållande.

Lärare (lärarinna), som blifvit. utsedd till klassföreståndare, iakttage
hvad i sådant afseende ålägges.

Dessutom åligger det lärare (lärarinnor) att, på sätt rektor bestämt,
hvar i sin ordning utöfva tillsyn öfver lärjungarnes uppförande och ledning
af deras utveckling äfven på de från egentlig undervisning lediga tider.

§ 15.

Sammanträden med lärarepersonalen hållas på kallelse af rektor för
behandling af de ärenden, rörande hvilka rektor skall eller eljest anser
nödigt att öfverlägga med lärarepersonalen; och må icke någon efter delgifven
kallelse uteblifva utan laga förfall.

För protokollen vid dessa sammanträden ansvarar rektor.

§ 16.

Utan direktionens (styrelsens) särskilda tillstånd må lärare (lärarinna)
icke vara bosatt utom läroanstalten.

§ 17.

Vid utsatt lärotimme infinne sig lärare (lärarinna) på utsatt tid i
lärorummet och må ej utan giltigt förfall derifrån aflägsna sig före lektionens
slut.

Ej må lärare (lärarinna) utan rektors medgifvande utbyta föreskrifven
lärotimme mot annan eller anmoda någon annan att i sitt ställe bestrida
undervisningen eller öfriga enligt denna stadga ålagda skyldigheter.

§ 18.

Amneslärare (ämneslärarinna) vare skyldig att i en kursbok anteckna
de lärostycken, som under lärotimme genomgåtts, och införa de uppgifter,
som lärjungarne under fritiderna åläggas. Arbetslärare (arbetslärarinna)
vare ock skyldig att föra förteckning öfver af lärjunge utförda
arbeten.

Kongl. Maj.is Nåd. Proposition N:o n.

11

§ 19.

Af lärjunge begången mindre förseelse och felaktighet eger lärare
(lärarinna) att på lämpligt sätt bestraffa. Kroppslig aga må dock ej, utan
rektors hörande vid hvarje särskildt fall, användas. Visa sig förmaningar
och bestraffningar utan verkan eller gör lärjunge sig skyldig till svårare
förseelse, anmäles förhållandet ofördröjligen till rektor. Hvarje lärjunge
tilldelad bestraffning skall anmälas hos den lärare (lärarinna), hvilken har
att utöfva den i § 14 föreskrifna tillsyn öfver lärjungarnes uppförande,
och skall bestraffningen på sätt, som rektor föreskrifver, antecknas.

§ 20.

Åmneslärare (ämneslärarinna) vare skyldig att på anmodan af institutets
rektor minst hvart fjerde år utarbeta och till honom öfverlemna
en skriftlig uppsats rörande blindas vård, undervisning eller uppfostran;
och ankomine det på direktionen att, efter rektors hörande, bestämma, om
afhandlingen skall införas i den tryckta årsredogörelsen öfver institutets
verksamhet eller icke.

§ 21.

Önskar lärare (lärarinna) för någon sin angelägenhet under pågående
lästermin erhålla tjenstledighet utöfver en vecka, begäre dertill direktionens
(styrelsens) tillstånd.

Tjenstledighet under ferierna samt under lästermin intill en vecka
eger rektor bevilja, Tjenstledighet åt rektor beviljas af direktionen (styrelsen).

§ 22.

De stadgar och föreskrifter, som för öfrigt äro gällande för här ifrågavarande
läroanstalter, ställe sig vederbörande till efterrättelse.

§ 23.

Vill rektor eller lärare (lärarinna) blifva från sin befattning entledigad,
ingifve ansökan till direktionen (styrelsen), och ankomme det på denna att,
derest entledigandet begäres under pågående lästermin, detsamma genast
eller först vid terminens slut bevilja.

12

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 5.

Skulle lärare (lärarinna) befinnas oskicklig till eller försumlig vid
förrättande af sin tjenst eller ådagalägga sådant uppförande, att han ej
bör vid densamma längre bibehållas, må direktionen (styrelsen) ega att
efter föregången, i dess protokoll intagen, men fruktlös befunnen varning,
lärare (lärarinna) från innehafvande befattning och aflöning skilja.

§ 24.

Direktionen (styrelsen) antager och utskrifver lärjungar.

I förskola intages barn det år, under hvilket det fyller sju år; dock
kan, när omständigheterna det påkalla, intagning i skolan uppskjutas till
det år, under hvilket barnet fyller nio år.

Uti institutet intagas barn, som nöjaktigt genomgått förskola, äfvensom
barn i en ålder icke öfverstigande fjorton år, hvilka ej kommit att
intagas vid någon förskola; direktionen dock medgifvet att vid fråga om
intagning vid institutet i särskilda fall bevilja undantag från de här föreskrifna
vilkoren.

§ 25.

För barn, som skall intagas i läroanstalt för blinda, bör till direktionen
(styrelsen) å tid, som densamma bestämmer, ingifvas skriftlig anmälan
med bifogande af följande handlingar:

a) prestbevis, upptagande det blinda barnets ålder, föräldrarnes stånd
och förmögenhetsvilkor samt hemort, dopattest, derest barnet blifvit döpt,
och för öfrigt de upplysningar, som innefattas i af Kongl. Maj:t faststälda,
af direktionen (styrelsen) tillhandahållna formulär; samt

b) läkarebetyg, innehållande uppgift, huruvida barnet blifvit vaccineradt
samt om detsamma är behäftadt med smittosam eller obotlig sjukdom
eller icke.

§ 26.

Intagning i läroanstalt eger rum vid läsårs början; direktionen (styrelsen)
dock obetaget att, då särskilda omständigheter dertill föranleda,
härifrån medgifva undantag.

§ 27.

Vid lärjunges intagning i läroanstalt skall å honom fullständig läkarebesigtning
anställas, och böra dervid särskildt blindhetens uppkomst och

13

Kongl. Majds Nåd. Proposition N:o 5.

beskaffenhet så vidt möjligt utrönas. Äfven framgent under vistelsen vid
läroanstalten bör å honom minst en gång hvarje år läkareundersökning
företagas.

§ 28.

I de läroanstalter för blinda, för hvilka denna stadga gäller, få icke
intagas sådana blinda barn, som bevisligen lida af fallandesjuka eller annan
sjukdom, som af vederbörande läkare anses utgöra bestämdt hinder för
intagande.

§ 29.

Skulle i förskola eller institut intagen lärjunge befinnas oemottaglig
för der meddelad undervisning eller skulle han i sedligt hänseende utöfva
ett skadligt inflytande på sina medlärjungar och ej genom varning eller
lämplig bestraffning låta sig bättra, må direktionen (styrelsen) pa rektors
anmälan sådan lärjunge från läroanstalten skilja.

§ 30.

Lemnar lärjunge läroanstalt, innan han inhemtat den för denna bestämda
lärokursen, skola i betyg, som honom meddelas, antecknas både
den klass, från hvilken han afgår, och vitsord för kunskaper och färdigheter
samt för uppförande och flit.

§ 31.

Lärjunge, som före skolålderns slut inhemtat för afgång erforderliga
kunskaper och färdigheter, eger direktionen, efter lärarekollegiets hörande,
från skolgång befria.

§ 32.

När lärjunge afgår från förskola eller institut, skall betyg öfver uppförande,
flit, kunskaper och färdigheter honom af rektor och vederbörande
lärare meddelas.

§ 33.

Undervisningen skall fortgå 40 veckor om året. Af särskild anledning
må dock direktionen (styrelsen) medgifva inskränkning i undervisningstiden,
dock skall denna alltid omfatta minst 38 veckor.

14

Kong!. Majds Nåd. Proposition N:o 5.

Läsåret börjar i augusti och slutar i juni månad på dagar, som
direktionen (styrelsen), på förslag af rektor, bestämmer.

Afbrott i undervisningen eger rum under jultiden högst 3 veckor och
vid påsk från middagen torsdagen före påsk till påföljande tisdag.

Ledighet för hela läroanstalten eller särkild klass under en eller flera
timmar eller hel dag må kunna meddelas af rektor, när giltig anledning
förekommer.

Önskar elev för enskild angelägenhet ledighet från undervisningen en
eller annan dag eller timme, ankomme det på rektor att dertill gifva
tillåtelse.

§ 34.

Förskola innehåller fyra klasser. Lärokursen är beräknad till fyra
ar, hvarefter lärjunge bör öfvergå till institutet för fortsatt undervisning.

De barn, som på grund af svagare begåfning anses icke kunna hafva
nytta af den mer omfattande undervisning, som uti institutet meddelas,
kunna i förskolan få afsluta sin skolundervisning och för detta ändamål,
om utrymmet medgifver det, der qvarstanna ännu högst två år.

Institutet innehåller sex klasser. Lärokursen är beräknad till sex år
för de lärjungar, hvilka förut genomgått förskola, och till åtta år för
öfriga lärjungar.

Undervisningsämnena i förskolan äro: kristendomskunskap, åskådningsöfningar,
modersmålet, skrifning, räkning, sång, gymnastik, handöfningar
jemte modellering samt handarbete.

Undervisningsämnena i institutet äro: kristendomskunskap, modersmålet,
skrifning, räkning, geometri, geografi, historia, naturkunnighet, åskådningsöfningar,
modellering, handtverk och handarbete, musik, sång, pianostämning
samt gymnastik.

§ 35.

Vid slutet af hvarje läsår anställes offentlig examen i närvaro af läroanstaltens
direktion (styrelse) och de personer, hvilka direktionen (styrelsen)
anmodar att såsom vittnen examen öfvervara.

§ 36.

För att blifva i tillfälle att anordna och öfvervaka samtliga blinda
barns^ nöjaktiga undervisning ege institutets direktion att från de särskilda
skolråden i landets församlingar hvarje år bekomma fullständig förteckning

15

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 5.

pa alla inom församlingen befintliga blinda under tjugu år med uppgift
på deras hemort och ålder.

§ 37.

Derest till direktionens kunskap kommer att blindt barn finnes, som
icke erhåller nöjaktig undervisning, ege direktionen gifva detta vederbörande
skolråd tillkänna för den åtgärd, som enligt förordningen angående
blindundervisningen på skolrådet ankommer.

16

Kongl. Majds Nåd. Proposition N:o 5.

Utdrag af protokollet öfver ecklesiastikärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 13
januari 1896.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Boström,

Hans excellens herr jninistern för utrikes ärendena grefve Douglas,
Statsråden: friherre Akerhielm,

Östergren,

Groll,

Wikblad,

Gilljam,
friherre Rappe,

Christerson och
Wersåll.

Vidare föredrog departementschefen, statsrådet Gilljam dels ett inom
ecklesiastikdepartementet utarbetadt förslag till förordning angående blindundervisningen,
dels ett inom samma departement uppgjordt förslag till
stadga för läroanstalter för blinda, hvilka båda författningsförslag finnas
detta protokoll bilagda; och anförde derefter departementschefen:

»Hänvisande till hvad jag beträffande ordnandet af undervisningen
för blinda yttrat i det statsrådsprotokoll, som är bilagdt Eders Kongl. Maj:ts
nådiga proposition till årets Riksdag angående statsverkets tillstånd och
behof, hemställer jag, att Eders Kongl. Maj:t behagade till Riksdagens an -

Kongl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 5. 17

tagande framlägga det af mig föredragna förslag till förordning angående
blindundervisningen.

Jag hemställer tillika, att Eders Kongl. Maj:t behagade låta till Riksdagens
kännedom komma, det Eders Kongl. Maj:t, under förutsättning att
blindundervisningen varder i enlighet med sistnämnda förslag ordnad, är
sinnad utfärda gemensam stadga för blindinstitutet och förskolorna förblinda,
af det innehåll förslaget till sådan stadga utvisar.»

På tillstyrkan af statsrådets öfriga ledamöter täcktes
Hans Maj:t Konungen bifalla hvad departementschefen
sålunda hemstält, och skulle till följd häraf till Riksdagen
aflåtas nådig proposition, af innehåll bil. A vid
detta protokoll utvisar.

Ex protocollo

C. E. Blom.

*

Bill. till Kiksd. Prof. 1896. 1 tSaml. 1 Afd. 4 Höft.

3

Propositioner och skrivelser

Propositioner är förslag till nya lagar och lagändringar som regeringen lämnar till riksdagen. Regeringen lämnar också skrivelser, som har en mer redogörande karaktär och inte innehåller förslag till riksdagsbeslut.