Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 454

Proposition 1918:454

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 454.

1

Nr 454.

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till riksdagen angående användande
i visst fall av militär personal till skördearbete;
given Stockholms slott den 31 maj 1918.

Under åberopande av bifogade utdrag av statsrådsprotokollet över
civilärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed inhämta riksdagens
yttrande över härvid fogade förslag till förordning angående användande
i visst fall av militär personal till skördearbete; och vill Kungl. Maj:t,
efter mottagande av riksdagens svar, företaga den slutliga prövningen
av samma förslag och meddela de beslut, som därav föranledas.

De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas riksdagens
vederbörande utskott; och Kungl. Maj:t förbliver riksdagen med all kungl.
nåd och ynnest städse välbevågen.

GUSTAF.

Axel Schotte.

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 sand. 412 käft. (Nr 454.)

2

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 454.

Förslag

till

Förordning

angående användande i visst fäll av militär personal till skördearbete.

Härigenom förordnas som följer:

§ I Där

till följd av ogynnsam väderlek eller eljest militärhandräckning
anses erforderlig till förebyggande av att skörd förstöres, må på
begäran av Konungens befallningshavande militär personal användas
till skördearbete.

I ärende, som nu sägs, bör Konungens befallningshavande samråda
med vederbörande odlingsnämnd eller odlingsråd.

§ 2.

I fråga om militärhandräckning, som avses i § 1, skola bestämmelserna
i § 3 första och andra styckena samt §§ 4 och 5 i förordningen
den 31 december 1915 angående användande av militär personal
till upprätthållande av allmän ordning samt för eldsläckning och
andra dylika ändamål i tillämpliga delar lända till efterrättelse.

Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då förordningen,
enligt därå meddelad uppgift, från trycket utkommit i Svensk författningssamling,
och gäller tills vidare till utgången av år 1919.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 454.

3

Utdrag av protokollet över civilärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
31 maj 1918.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Eden,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Hellner,

Statsråden Petersson,

SCHOTTE,

Petrén,

Nilson,

Löfgren,

friherre Palmstierna,

Rydén,

Undén,

Thorsson.

Efter gemensam beredning med cheferna för jordbruks-, lantförsvars-
och sjöförsvarsdepartementon anförde chefen för civildepartementet,
statsrådet Sckotte:

I skrivelse den 15 april 1918 till statsrådet och chefen för lantförsvarsdepartementet
har den s. k. produktiouskommittén, jämte det
kommittén framställt förslag om utsträckt ledighet under innevarande
år för värnpliktige i och för deltagande i jordbruksarbete samt om inställande
i enahanda syfte av 1918 års reservtruppövningar,''tillika hemställt
om föreskrifter beträffande militär personals kommendering till
arbete i jordbrukets tjänst. 1 sådant hänseende har kommittén lörordat
militärkommendering dels för nyodlings- och andra därmed i samband
stående arbeten, dels ock i vissa fall för vanliga löpande arbeten, såsom
bärgningsarbete, rotfruktsupptagning ocli dylikt.

Framställning
av
flen s. k.
produktionskommittén.

4

Departements chefen.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 454.

Framställningen om utsträckt ledighet för yärnpliktige för angivet
ändamål har redan blivit tillgodosedd genom generalorder den 26 april
1918, och beträffande reservtruppövningarnas inställande under innevarande
år har frågan härom förelagts riksdagen i proposition nr 377.
Vad angår de av kommittén i övrigt framställda förslag anhåller jag
att nu få upptaga frågan om militär personals kommendering i vissa
fall till skördearbete.

Kommittén betonar i sin skrivelse, att militär icke torde annat än
under särskilda förhållanden böra kommenderas till skördearbete, samt
anför vidare härom:

»Förnekas kan emellertid icke, att, om en våt och regnig höst skulle inträffa
i år, då tillgången på bindgarn är mycket ringa och därmed användningen
av de självbindande skördemaskinerna blir högst inskränkt, militärkommenderingar
till skördearbetet kunna rädda stora värden för vårt folk och hålla
nöden ute från månget hem. Ginge ett kompani arbetsdugliga soldater från
gård till gård i en bygd och hjälpte stora och små jordbrukare att få grödan in
i ladorna, bleve möjligheten att utnyttja torra mellantider helt annan än om
jordbruket blott hade den egna arbetskraften att anlita.

En lämplig kontroll över att dylikt hjälparbete rätt anordnades, kunde
åvägabringas därigenom, att den nu gällande befogenheten för Konungens befallningshavande
att rekvirera militär personal ''för avvärjande av överhängande
fara för liv och egendom under åren 1918 och 1919 utsträcktes att avse även
skördearbeten av olika slag, då fara föreligger för att skörd skall förstöras genom
ogynnsam väderlek. För att Konungens befallningshafvande skall kunna rekvirera
militär för dylikt ändamål, bör vederbörande odlingsnämnd därom hava
gjort anmälan.»

Vid produktionskommitténs ifrågavarande framställning finnes fogad
en av majoren i generalstaben H. Lindencrona, vilken enligt särskilt
bemyndigande såsom militär sakkunnig deltagit i vissa av kommitténs
arbeten, avgiven »P. M. angående användandet av militär personal i
produktionens tjänst». I denna promemoria uttalas, att det syntes böra
tagas i övervägande, om ej kommittén borde göra framställning hos
Kungl. Maj:t om utfärdandet av en för år 1918 gällande författning,
enligt vilken Kungl. Maj:ts befalluingshavande ägde rätt att i
särskilt trängande fall rekvirera militär trupp för jordbruksarbete, vilken
författning lämpligen syntes böra avfattas i huvudsaklig överensstämmelse
med förordningen den 31 december 1915 angående användande
av militär personal till upprätthållande av allmän ordning samt för
eldsläckning och andra dylika ändamål.

Med hänsyn till rådande förhållanden torde vägande skäl föreligga
för att militär personal må kunna under innevarande och nästkommande

5

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 454.

år i vissa fall användas till skördearbete av varje slag. Det synes mig
därför önskvärt, att författningsbestämmelser av dylik innebörd komma
till stånd. Dessa bestämmelser torde böra innehålla, att militär personal
må kunna på begäran av Kungl. Maj:ts befallningsbavande användas
till skördearbete, där till följd av ogynnsam väderlek eller eljest
militärhandräckning anses erforderlig till förebyggande av att skörd
förstöres.

I övrigt synes författningen kunna i tillämpliga delar ansluta sig
till förut omförmälda förordning den 31 december 1915 och lärer hänvisning
till vissa delar av densamma kunna göras. Det bör ankomma
på länsstyrelserna att efter framställning av vederbörande odlingsnämnd
eller odlingsråd i fall av behov begära militärhandräckning för ifrågavarande
ändamål samt att jämväl själva taga initiativ till dylik åtgärd.
I sistnämnda fall synes det emellertid lämpligt, att samråd med odlingsnämnd
eller odlingsråd kommer till stånd, så att rättvis fördelning av
den militära personalen må äga rum mellan de olika orter, där behov
av hjälp med skördearbetet förefinnes.

1 överensstämmelse med det ovan anförda har jag låtit inom civildepartementet
uppgöra förslag till förordning angående användande i
visst fall av militär personal till skördearbete.

Riksdagens yttrande synes böra inhämtas över det sålunda uppgjorda
författningsförslaget, och lärer med hänsyn till frågans vikt och
brådskande beskaffenhet framställning i ämnet böra, trots att riksdagsarbetet
snart nalkas sitt slut, göras till innevarande års riksdag.

Departementschefen uppläste härefter omförmälda författningsförslag
samt hemställde, att Kungl. Magt måtte inhämta riksdagens yttrande
över förslaget med förklaring tillika, att Kung]. Maj:t, efter emottagande
av riksdagens svar, ville företaga den slutliga prövningen av
samma förslag och meddela de beslut, som därav föranleddes.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan behagade Hans Maj:t Konungen
lämna bifall samt förordnade, att proposition i ämnet
av den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar,
skulle avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Gunnar Corin.

Bihang till riksdagens protokoll It) 18. I sand. 412 käft. (Nr 454.)

v

Propositioner och skrivelser

Propositioner är förslag till nya lagar och lagändringar som regeringen lämnar till riksdagen. Regeringen lämnar också skrivelser, som har en mer redogörande karaktär och inte innehåller förslag till riksdagsbeslut.