Kung!. Maj:ts nåd. proposition. Nr 455

Proposition 1918:455

Kung!. Maj:ts nåd. proposition. Nr 455.

1

Nr 455.

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till riksdagen med förslag till
lag om visst undantag från bestämmelserna i lagen om
rikets mynt den SO maj 1873; given Stockholms slott
den SI maj 1918.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över
Hnansärenden för denna dag vill Kungl. Magt härmed föreslå riksdagen
att antaga härvid fogade förslag till lag om visst undantag från bestämmelserna
i lagen om rikets mynt den 30 maj 1873.

Kungl. Maj:t förbliver riksdagen med all kungl. nåd och ynnest
städse välbevågen.

GUSTAF.

F. V. Thorsson

bihang till riksdagens protokoll 1018. t samt. 413 käft. (Nr 4åä.j

2

Kungl. nåd. proposition Nr 465.

Förslag

till

lag: om visst undantag: från bestämmelserna i lagen om riket* mynt den 30

maj 1873.

Härigenom förordnas som följer:

Utan hinder av vad i lagen om rikets mynt den 30 maj 1873
stadgas, äger Konungen låta till de i §§ 6 och 7 av nämnda lag angivna-
namnvärden prägla skiljemynt av den vikt och med den metalliska
sammansättning, varom överenskommelse kan komma att träffas
med Danmark och Norge.

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då densamma, enligt
därå meddelad uppgift, från trycket utkommit i Svensk författningssamling,
samt gäller till den 1 april 1919.

Kung!. Maj:ts nåd. proposition AV 455.

3

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 31
mai 1918.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Eden.

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Hellner.
Statsråden: Petersson.

SCHOTTE,

Petrén,

Nilson.

Löfgren,

friherre Pa lmstiern a .

Rydén.

Undén,

Thorsson.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Thorsson, antörde:

Enligt § 5 i lagen om rikets mynt den 30 maj 1873 skall till skiljemynt
användas dels silver, legera! med koppar, dels ock brons. T § 6 av
nämda lag angivas de olika namn värden, av vilka silvermynt skola
präglas, samt de legeringar, som därvid skola komma till användning,
och den vikt, mynten skola hava. Motsvarande bestämmelser i fråga
om bronsmynt återfinnas i § 7.

På grund av svårigheter att anskaffa de för prägling av bronsmynt
erforderliga metallerna inleddes under senare delen av år 1916
underhandlingar med danska och norska regeringarna om sådana ändringar
i den mellan Sverige, Danmark och Norge gällande mvntkon -ventionen, att, i stället för skiljemynt av brons, skulle kunna få präglas
skiljemynt av järn. Sedan dessa underhandlingar blivit slutförda och

4

Kungl. Maj.is nåd. proposition Nr 4o5.

därvid träffats överenskommelse om eu tilläggsartikel till sagda konvention
av nu angiven innebörd, föreslog Kungl. Magt genom proposition
den 6 mars 1917 nämnda års riksdag att med godkännande av
tilläggsartikeln och under förutsättning, att densamma bleve i behörig
ordning ratificerad, för sin del antaga förslag till lag om ändrad lydelse
av §§ 5, 7, 12, 13, 17 och 18 i lagen om rikets mynt den 30 maj
1873. Denna proposition bifölls av riksdagen. Sedan tilläggsartikeln
ratificerats, utfärdades den 10 april 1917 författning i ärendet.

''Under senaste tiden har emellertid rnvntdirektören gjort framställning
av innebörd att för tillgodoseende av behovet utav skiljemynt
med de myntvärden, till vilka silvermynt nu präglas, vissa jämkningar
eller ändringar borde vidtagas jämväl i de beträffande silverskiljemynten
gällande bestämmelserna. Innan något beslut i ena eller andra riktningen
kan fattas i denna fråga, måste densamma göras till föremål för ingående
överläggningar med de danska och norska regeringarna. Förberedande
åtgärder för inledande av förhandlingar i frågan hava redan vidtagits,
men givetvis kunna ej dessa förhandlingar hinna slutföras inom sådan
tid. att något resultat kan föreläggas den nu samlade riksdagen. Därest
det emellertid vid blivande utredningar och överläggningar skulle befinnas
lämpligt att i ett eller annat avseende göra ändring i nu gällande
föreskrifter, torde det vara önskligt, att erforderliga bestämmelser härutinnan
må kunna utfärdas så snart något hinder därför icke möter i
konventionen med våra grannländer. Jag har därför låtit inom finansdepartementet
upprätta förslag till lag om visst undantag från bestämmelserna
i lagen om rikets mynt den 30 maj 1873 av följande innehåll:

Utan hinder av vad i lagen om rikets mynt den 30 maj 1873 stadgas, äger
Konungen låta till de i §§ 6 och 7 av nämnda lag angivna namnvärden prägla
skiljemynt av den vikt och med den metalliska sammansättning, varom överenskommelse
kan komma att träffas med Danmark och Norge.

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då densamma, enligt därå meddelad
uppgift, från trycket utkommit i Svensk författningssamling, samt gäller till
den 1 april 1919.

Fullmäktige i riksbanken, vilka beretts tillfälle att avgiva utlåtande
över förslaget, hava förklarat sig icke hava något att erinra mot detsamma.

Under åberopande av vad jag härovan anfört får jag därför hemställa,
att Kungl. Maj:t ville i proposition föreslå riksdagen att antaga

a

Kunyl. Maj:ts nåd. proposition Nr'' 455.

berörda förelag till lag om visst undantag från bestämmelserna i lagen
om rikets mynt den 30 maj 1873.

Med bifall till denna av statsrådets övriga
ledamöter biträdda hemställan behagade Hans Magt
Kouungen förordna, att till riksdagen skulle avlåtas
proposition i ärendet av den lydelse, bil. litt. ... vid
detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:
Sven Lidholm.

Hthnny till riksdagens protokoll 1918. 1 sond. 419 käft. (Nr 455.)

Propositioner och skrivelser

Propositioner är förslag till nya lagar och lagändringar som regeringen lämnar till riksdagen. Regeringen lämnar också skrivelser, som har en mer redogörande karaktär och inte innehåller förslag till riksdagsbeslut.