Kungi. Maj:ts nåd. proposition Nr 19

Proposition 1918:19 - urtima

- urtima

Kungi. Maj:ts nåd. proposition Nr 19.

1

Nr 19.

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till riksdagen angående förskott
å krigstidstillägg för år 1919 åt vissa befattningshavare
i statens tjänst; given Stockholms slott den 25 oktober
1918.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över
finansärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen
medgiva

a) att befattningshavare, som i anledning därav, att han åtnjuter
pension eller därmed jämförligt årligt understöd av statsmedel eller
från någon av staten understödd pensionsanstalt, är jämlikt stadgandet
i § 14 punkt 3 av Kungl. Maj:ts kungörelse den 22 mars 1918 (nr
138) angående krigstidstillägg och krigstidshjälp under år 1918 åt befattningshavare
i statens tjänst undantagen från åtnjutande av krigstidstillägg
och krigstidshjälp enligt nämnda kungörelse, skall under år 1919
äga uppbära förskott å krigstidstillägg enligt de grunder, som äro eller
kunna varda stadgade i fråga om andra befattningshavare i statens
tjänst; och

b) att härför erforderliga belopp må utgå

beträffande befattningshavare vid verk och institutioner, för vilka
särskilt anslag för beredande av krigstidstillägg och krigstidshjälp under
år 1918 ioke av sagdä års lagtima riksdag beräknats, av de medel, av
vilka verkets eder institutionens omkostnader i övrigt bestridas; samt

beträffande övriga befattningshavare av de medel, som för beredande
av krigstidstillägg och krigstidshjälp för år 1919 blivit å 1919
års riksstat särskilt avsatta.

De till ärendet hörande handlingar skola riksdagens vederbörande
utskott tillhandahållas och Kungl. Maj:t förbliver riksdagen med all
kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

GUSTAF.

F. V. Thorsson.

Bihang till urtima riksdagens protokoll 1918. 1 samt. 19 höft. (Nr 19.)

1

2

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 19.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 25 oktober
1918.

N ärvarande:

Hans excellens herr statsministern EdéN,

Hans excellens hen- ministern för utrikes ärendena HELLNER,
Statsråden: PETERSSON,

SCHOTTE,

Petrén,

Nilson,

Löfgren,

friherre PaLMSTIERNA,

Rydén,

Thorsson.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Thorsson, anförde efter
gemensam beredning med cheferna för samtliga övriga departement
följande:

Sedan innevarande års lagtima riksdag i anledning av Kungl.
Maj:ts proposition den 18 januari 1918, nr 10, anslagit medel för beredande
av krigstidstillägg och krigstidshjälp under år 1918 åt befattningshavare
i statens tjänst, fastställde Kungl. Maj:t i kungörelse den
22 mars 1918 (Svensk författningssamling nr 138), i överensstämmelse
med riksdagens beslut, allmänna grunder för berörda krigstidstilläg^s
och krigstidshjälps utgående. Rörande dessa grunders närmare innehåll
torde det tillåtas mig att hänvisa till kungörelsen.

Uti en den 19 april 1918 dagtecknad proposition, nr 394, föreslog
Kungl. Maj:t därefter samma riksdag att medgiva utbetalande av för -

3

Kungl. Maj.ts nåd. proposition Nr 19.

skott å krigstidstillägg för år 1919 åt befattningshavare i statens tjänst.
Riksdagen, som i sak gillade propositionen, beslöt i anledning av densamma
medgiva

a) att såsom förskott i avräkning å det krigstidstillägg, som
kunde varda befattningshavare i statens tjänst för år 1919 beviljat, finge,
intill dess kungörelse om sådant krigstidstillägg- utfärdats och trätt i
kraft, utbetalas vad som enligt kungörelsen den 22 mars 1918 angående
krigstidstillägg och krigstidshjälp under år 1918 åt befattningshavare
i statens tjänst skolat till respektive befattningshavare såsom
krigstidstillägg vid utgången av varje avlöningsperiod utbetalas, därest
samma kungörelse vore även för år 1919 gällande, dock att dylikt förskott
icke linge utgå å den s. k. grundplåten, 365 kronor, om vilken
funnes stadgat i § 1 mom. 3 av samma kungörelse; samt

b) att härför erforderliga belopp finge utgå

beträffande befattningshavare vid verk och institutioner, för vilka
särskilt anslag för beredande av krigstidstillägg och krigstidshjälp under
år 1918 icke av innevarande års lagtima riksdag beräknats av de medel,
av vilka verkets eller institutionens omkostnader i övrigt bestredes; samt

beträffande Övriga befattningshavare av de medel, som för beredande
av krigstidstillägg och krigstidshjälp för år 1919 kunde varda å
1919 års riksstat särskilt avsatta.

Sedan numera fråga uppkommit 6m att i anledning av den alltjämt
fortgående stegringen utav levnadskostnaderna bereda befattningshavare
och pensionärer ett extra krigstidstillägg, har Eders Kungl. Maj:t
förut denna dag, såvitt nu är i fråga, beslutit föreslå den sammankallade
urtima riksdagen att

I) för beredande av extra krigstidstillägg för tiden från och med
den 1 juli till och med den 31 december 1918 åt sådana befattningshavare,
som avses i Kungl. Maj:ts kungörelse den 22 mars 1918 angående krigstidstillägg
och krigstidshjälp under år 1918 åt befattningshavare i statens
tjänst, anvisa eller eljest medgiva utbetalning av erforderliga medel;

II) förklara, att det extra krigstidstillägget skulle utgå med en
tredjedel av de å 1918 års senare hälft belöpande avlöningsförmåner,
varå krigstidstillägget beräknades, eller, där beloppet enligt denna beräkningsgrund
skulle understiga 300 kronor för samma tid räknat, med sistnämnda
eller däremot svarande belopp, dock med iakttagande att ingen
finge uppbära mera än 4 kronor 50 öre per dag, ej heller mera än
hälften av de avöningsförmåner, varå krigstidstillägget beräknades;

4

Kung!. Maj:ts nåd. proposition Nr 19.

III) besluta, att i fråga om det extra krigstidstillägget skulle i
övrigt i tillämpliga delar gälla vad i nyss berörda kungörelse funnes
stadgat; samt

IV) medgiva

a) att såsom förskott i avräkning å det krigstidstillägg, som kunde
varda befattningshavare i statens tjänst för år 1919 beviljat, finge under
sistnämnda år, intill dess kungörelse om sådant krigstidstillägg utfärdats
och trätt i kraft, utbetalas, utöver vad av 1918 års lagtima riksdag i
sådant avseende medgivits, extra krigstidstillägg enligt ovan angivna
grunder; och

b) att härför erforderliga belopp finge utgå

beträffande befattningshavare vid verk och institutioner, för vilka
särskilt anslag för beredande av krigstidstillägg och krigstidshjälp under
år 1918 icke av sagda års lagtima riksdag beräknats, av de medel, av
vilka verkets eller institutionens omkostnader i övrigt bestredes; samt

beträffande övriga befattningshavare av de medel, som för beredande
av krigstidstillägg och krigstidshjälp för år 1919 blivit å 1919
års riksstat särskilt avsatta.

Såväl riksdagens beslut rörande utbetalande av förskott å 1919
års krigstidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst som ock den av
Eders Kungl. Maj:t nu beslutade propositionen om extra krigstidstillägg
åt dessa befattningshavare i vad angår år 1919 ansluta sig således fullständigt
i fråga om villkoren för åtnjutande av nämnda förskott eller
extra krigstidstillägg till ovannämnda kungörelse av den 22 mars 1918.

Av dessa villkor torde jag få bringa i erinran stadgandet i kungörelsens
§ 14 att från åtnjutande av såväl krigstidstillägg som krigstidshjälp
enligt i kungörelsen angivna grunder undantoges, bland andra,
befattningshavare, som oavsett pension, pensionstillägg och understöd
enligt lagen om allmän pensionsförsäkring den 30 juni 1913 vid
årets ingång ägde åtnjuta pension eller därmed jämförligt årligt understöd
av statsmedel eller från någon av staten understödd pensionsanstalt.

Detta stadgande, till vilken någon motsvarighet icke förefanns i
Kungl. Maj:ts proposition i ämnet, har medfört vissa, icke avsedda
konsekvenser. Sålunda har befattningshavare, som åtnjuter en obetydligpension
och till följd därav icke äger rätt till krigstidstillägg eller
krigstidshjälp å den för hans befattning utgående lönen, ofta kommit i
en till och med sämre ställning, än om han icke ägt rätt till någon som
helst pension.

Sedan uppmärksamheten blivit fäst å nu berörda förhållande, hem -

Kungl. Maj.ts nåd. proposition Nr 19. 5

ställdes uti eu vid lagtima riksdagen väckt motion, att riksdagen måtte
under riksstatens sjunde huvudtitel på tilläggsstat för 1918 såsom förslagsanslag
högst anvisa eu summa av 100,000 kronor, varav efter Kungl.
Maj:ts prövning i särskilda fall finge utgå gratifikationer till avhjälpande
eller mildrande av missförhållanden, som eljest skulle kunna uppkomma
vid sträng tillämpning av de utav riksdagen meddelade bestämmelserna
angående krigstidstillägg och krigstidshjälp.

Riksdagen yttrade härom, bland annat: »Visserligen har riksdagen
känt sig synnerligen tveksam inför de möjliga konsekvenserna av ett
sådant beslut, som i motionen föreslagits, men då det endast gäller en
bestämd grupp och något annat sätt att nu lösa frågan ej synes stå till
buds, har riksdagen ansett sig böra ansluta sig till tanken på rätt för
Eders Kungl. Maj:t att tilldela gratifikationer för avhjälpande av missförhållanden,
som kunna uppkomma vid tillämpning av de utav riksdagen
fastställda grunderna för utgående av krigstidstillägg och krigstidshjälp
för år 1918. Möjlighet att erhålla dylik gratifikation torde
böra tillkomma sådana befattningshavare, som därigenom, att de jämväl
åtnjuta pension eller därmed jämförligt årligt understöd av statsmedel
eller från någon av staten understödd pensionsanstalt, gå miste om dem
annars såsom befattningshavare tillkommande krigstidstillägg. Beloppet
av gratifikationen bör i varje fall bestämmas så, att befattningshavaren
erhåller det belopp han såsom befattningshavare skulle hava erhållit i
krigstidstillägg, minskat med det till honom i hans egenskap av pensionär
utgående krigstidstillägg. På detta sätt torde det skapas möjlighet
för Eders Kungl. Maj:t att avhjälpa missförhållanden i här omnämnda
avseende.»

I. anslutning till vad riksdagen sålunda anfört, beslöt riksdagen
att anvisa ett förslagsanslag å 100,000 kronor, varav, efter Kungl. Maj:ts
prövning och i överensstämmelse med ovan angivna grunder, finge utgå
gratifikationer till avhjälpande av missförhållanden, som eljest skulle
kunna uppkomma vid tillämpning av de utav riksdagen fastställda grunderna
för utgående av krigstidstillägg och krigstidshjälp under år 1918.

I anledning av detta riksdagens beslut utfärdade Kungl. Maj:t
den 26 september 1918 kungörelse (Svensk författningssamling nr 746)
angående ersättning i vissa fall till sådana befattningshavare i statens
tjänst, vilka under år 1918 i sin nämnda egenskap icke kommit i åtnjutande
av krigstidstillägg eller krigstidshjälp; och meddelades i denna
kungörelse närmare föreskrifter i ämnet i överensstämmelse med riksdagens
beslut.

6

Departements chefen.

Kungl. Majds nåd. proposition Nr 19.

Sedan Eders Kungl. Maj:t, på sätt ovan nämnts, denna dag fattat
beslut om avlåtande av proposition till den nu sammankallade urtima
riksdagen angående extra krigstidstillägg åt befattningshavare i statens
tjänst, har Eders Kungl. Maj:t jämväl i anslutning till den ståndpunkt,
som av lagtima riksdagen intagits i fråga om de befattningshavare,
vilka även äga åtnjuta pension eller understöd beslutat föreslå riksdagen
att under riksstatens sjunde huvudtitel på extra tilläggsstat för
år 1918 anvisa ett förslagsanslag å 50,000 kronor, varav skall i de fall,
då gratifikation tillerkänts befattningshavare enligt bestämmelserna i
Kungl. Maj:ts kungörelse den 26 september 1918 angående ersättning
i vissa fall till sådana befattningshavare i statens tjänst, vilka under år
1918 i sin nämnda egenskap icke kommit i åtnjutande av krigstidstillägg
eller krigstidshjälp, utgå extra gratifikation till sådant belopp,
som motsvarar det extra krigstidstillägg, vartill befattningshavaren i
sådan egenskap för senare hälften av år 1918 varit berättigad, om han
ej vid samma års början ägt åtnjuta pension eller därmed jämförligt
årligt understöd av statsmedel eller från någon av staten understödd
pensionsanstalt, efter avdrag dock för beloppet av det extra krigstidstillägg,
befattningshavaren för 1918 års senare hälft av statsmedel åtnjuter
å nämnda pension eller understöd.

Av vad ovan anförts framgår, att såväl Kungl. Maj:t som riksdagen
ansett önskvärt att undanröja den obillighet, som ovannämnda
stadgande i § 14 av kungörelsen den 22 mars 1918 angående krigstidstillägg
och krigstidshjälp under år 1918 åt befattningshavare i statens
tjänst innebär. De åtgärder, som för sådant ändamål vidtagits,
hava emellertid haft avseende endast på år 1918. Väl kan det med
visshet antagas, att då 1919 års riksdag fattar beslut i frågan om krigstidstillägg
för samma år, nämnda befattningshavare icke komma att
ställas utanför, men det får ej förbises, att intill dess så sker, de komma
i en svår ställning. Under det att statens övriga befattningshavare skulle
få uppbära förskott i olika former å krigstidstillägget för år 1919, skulle
nämligen nu ifrågavarande befattningshavare i och med 1919 års ingångvara
hänvisade till enbart sin lön och sin pension i avbidan på ett
blivande riksdagsbeslut. Samma skäl, som föranlett ett beslut om förskottsbetalning
åt statens övriga befattningshavare, synes mig tala för
ett beslut i enahanda riktning jämväl för nu ifrågavarande personer.

Kostnaderna för en sådan förskottsbetalning torde kunna bestridas
på enahanda sätt som föreslagits beträffande utgifterna för förskott å

Kungl. Maj ds nåd. proposition Nr 19. 7

krigstidstillägg och extra krigstid stillägg under år 1919 åt andra statens
befattningshavare.

På grund av vad jag sålunda anfört, hemställer jag att Kung].
Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva

a) att befattningshavare, som i anledning därav att han åtnjuter
pension eller därmed jämförligt årligt understöd av statsmedel eller
från någon av staten understödd pensionsanstalt, är jämlikt stadgandet
i § 14 punkt 3 av Kungl. Mnj:ts kungörelse den 22 mars 1918 (nr 138)
angående krigstidstillägg och krigstidshjälp under år 1918 åt befattningshavare
i statens tjänst undantagen från åtnjutande av krigstidstillägg
och krigstidshjälp enligt nämnda kungörelse, skall under år 1919 äga
uppbära förskott å krigstidstillägg enligt de grunder, som äro eller
kunna varda stadgade i fråga om andra befattningshavare i statens
tjänst; och

b) att härför erforderliga belopp må utgå

beträffande befattningshavare vid verk och institutioner, för vilka
särskilt anslag för beredande av krigstidstillägg och krigstidshjälp under
år 1918 icke av sagda års lagtima riksdag beräknats, av de medel, av
vilka verkets eller institutionens omkostnader i övrigt bestridas; samt

beträffande övriga befattningshavare av de medel, som för beredande
av krigstidstillägg och krigstidshjälp för år 1919 blivit å 1919
års riksstat särskilt avsatta.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan behagade Hans Maj:t Konungen
lämna bifall; och skulle proposition till riksdagen avlåtas
av den lydelse, bil. litt. . . . vid detta protokoll
utvisar.

Ur protokollet:
Bengt Arfwidson.