Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 307

Proposition 1917:307

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 307.

1

Nr 307.

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till riksdagen angående beredande
av lokal för den föreslagna byggnadsstyrelsen m. m.:
given Stockholms slott den 27 april 1917.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över
finansärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen,
att, under förutsättning att riksdagen bifaller Kungl. Maj:ts i proposition
den 16 april 1917 (nr 258) framställda förslag om överintendentsämbetets
omorganiserande, å extra stat för år 1918 anvisa förberedande
av lokal för ämbetsverket samt för anställande av en extra
vaktmästare bos verket ett förslagsanslag, högst 9,300 kronor, med rätt
för Kungl. Maj:t att under år 1917 disponera erforderlig del av beloppet.

De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas riksdagens
vederbörande utskott; och Kungl. Maj:t förbliver riksdagen med all
kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

GUSTAF.

Conrad Carleson.

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 saml. 264 käft. (Nr 307.)

1

2

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 307.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 27 april

1917.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern SWARTZ,
Statsråden: VON SYDOW,

Stenberg,

Falk,

Hammarström,

Mårten Ericsson,

Åkerman,

Carleson,

Hans Ericson,

Dahlberg.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Carleson anhöll att få
för Kungl. Maj:t anmäla frågan om beredande av lokal för den föreslagna
byggnadsstyrelsen samt anförde i berörda avseende följande:

Överintendentsämbetets ämbetslokaler äro inrymda i f. d. Preisiska
huset med adressnummer 36 vid Drottninggatan och 6 vid Brnnkebergsgatan
i Stockholm. Ifrågavarande egendom är belägen å Brunkebergsåsens
västra sluttning. Dess tomt är nästan kvadratisk med omkring 38
meters sida. Egendomen är bebyggd med dels en huvudbyggnad utefter
Drottning- och Brunkebergsgatorna, innehållande, förutom vind och källare,
åt Drottninggatan tre våningar samt åt Brunkebergsgatan två våningar och
i en del av byggnaden en undervåning, dels två med huvudbyggnaden

3

Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 307.

sammanbyggda gårdsflyglar, den ena, »norra flygeln», innehållande tre
våningar och vind, samt den andra, »gårdsflygeln», sträckande sig efter
tomtens östra gräns och innehållande en våning, vind och bottenvåning,
som inrymmer en del bodar, dels ock å gården en stallbyggnad, innehållande
stall och höskulle. Egendomen är huvudsakligen disponerad
dels till ämbetslokaler för länsstyrelsen i Stockholms län och överintendentsämbetet
och dels till tjänstebostad åt t. f. landshövdingen i nämnda län.
Att angiva, huru många rum disponeras för de olika ändamålen är tämligen
vanskligt, då det beträffande åtskilliga utrymmen uti ifrågavarande
gamla hus är svårt att avgöra, om de kuuna betraktas som rum.
Man torde emellertid kunna anse, att landshövdingens boställsvåning,
som är belägen i gatuhusets tredje våning ävensom vindsvåning, innehåller
femton delvis stora och delvis mycket små rum, badrum, serveringsrum
och kök. Till landshövdingens tjänstebostad är även att räkna en
husets bottenvåning befintlig portvaktslägenhet om ett rum och kök
ävensom en stallägenhet, vartill jag strax återkommer. Överintendentsämbetets
lokaler, som äro belägna i bottenvåningen och våningen en
trappa upp i huset åt Drottninggatan med tillhörande gårdsflygel, den
norra, bestå av fjorton rum jämte en till ämbetets förste vaktmästare
upplåten lägenhet om ett rum och kök. Länsstyrelsen, som huvudsakligen
är inrymd i byggnaden åt Brunkebergsgatan och därtill hörande
gårdsflygel, disponerar tjugutre rum samt en vaktmästarlägenhet om två
rum och kök. Till lägenheterna höra källar- och vinds- samt andra s. k.
kontorsutrymmen ävensom en gemensam tvättstuga. Utom vad nu nämnts
inrymmer egendomen en stallägenhet, upplåten åt chefen för lantförsvarsdepartementet.
Denna lägenhet och landshövdingens förut omförmälda
stallägenhet omfatta tillsammans två stall, tre vagnsbodar och två kuskbostäder,
vardera om två rum, belägna, den ena, chefens för lantförsvarsdepartementet,
i norra flygeln och den andra, landshövdingens, å vinden
i byggnaden åt Brunkebergsgatan. Stallägenheterna användas icke för
vederbörande innehavares egen räkning utan äro uthyrda.

Både överintendentsämbetet och länsstyrelsen äro synnerligen trångbodda
i sina nuvarande lokaler. Enligt den proposition om överintendentsämbetets
omorganiserande till »kungl. byggnadsstyrelsen» m. m.,
som Eders Kungl. Maj:t den 16 innevarande april avlåtit till riksdagen,
skulle ämbetetsverkets personal betydligt ökas. Vinner nämnda proposition
riksdagens bifall, blir en given följd härav, att verket måste
beredas väsentligt större ämbetslokaler än de nuvarande. De, enligt
nådigt bemyndigande den 24 oktober 1913, av dåvarande chefen för
finansdepartementet den 29 i samma månad tillkallade sakkunniga för

Överinten denitämtets tak/nmniga.

4 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 307.

avgivande av förslag till omorganisation av överintendentsämbetet in. in.
hava i sitt den 1 november 1915 avgivna betänkande berört nämnda förhållande.
I sådant avseende hava de sakkunniga anfört följande.

Ämbetets nuvarande lokaler, inrymda i f. d. Preisiska huset med adressnummer
36 vid Drottninggatan i Stockholm, förefölle redan nu ganska trånga för ämbetets
behov. Efter den personalökning, som i och med den nya regimen skulle
tillföras ämbetsverket, skulle ifrågavarande lokaler uppenbarligen bliva alldeles otillräckliga.
I betraktande härav och med hänsyn jämväl till det ytterligare utrymme,
som skulle behövas för inhysandet av det byggnadsstatistiska materialet, till stor
del bestående av skrymmande kartor och ritningar, samt provsamlingen av byggnadsmaterialier,
vore det därför oundvikligt, att, i sammanhang med omorganisationen,
större lokal ställdes till ämbetsverkets disposition.

Vid ordnandet av denna angelägenhet vore att uppmärksamma, bland andra,
två synpunkter, som sammanhängde med de av de sakkunniga framställda förslagen i
avseende å ämbetsverkets framtida uppgifter och vilka de sakkunniga därför ansåge
sig böra framhålla. Den ena vore att, alldenstund kulturhistoriska byrån, enligt
sakens natur, för sina arbeten titt och ofta måste behöva anlita det under vitterhets-,
historie- och antikvitetsakademiens inseende ställda antikvarisk-topografiska arkivet,
det för denna byrå vore till stor fördel, om byggnadsstyrelsens och akademiens
lokaler vore belägna intill eller åtminstone i närheten av varandra, en anordning
som, med hänsyn till ämbetsverkets stora samling av äldre, kulturhistoriskt betydelsefulla
ritningar, även vore av fördel för akademien och riksantikvarien. Den
andra synpunkten vore att ämbetsverket, som i stor utsträckning mottoge besök
av allmänheten, just med hänsyn härtill borde vara centralt beläget, särskilt som
ökning av allmänhetens besök vore att emotse, efter det den till omedelbart utnyttjande
även för enskilda byggnadsintresserade personer avsedda provsamlingen inrättats.
Samtidigt tillgodoseende av båda dessa synpunkter syntes emellertid, såsom
förhållandena antagligen koinme att gestaltas, icke låta sig göra. Akademien och
riksantikvarien, vilka egentligen icke hade något behov av centralt läge för sina
lokaler, antoges nämligen, enligt vad de sakkunniga försport, vid en förestående
flyttning från sina nuvarande ämbetsrum i nationalmusei byggnad komma att få
sina nya lokaler förlagda så långt från stadens centralare delar, att med hänsyn
till allmänhetens bekvämlighet tanken på samboende med akademien syntes böra
för byggnadsstyrelsens del uppgivas. Vid sådant förhållande syntes styrelsens lokalfråga,
från de sidor de sakkunniga haft ^anledning att skärskåda densamma, icke
behöva bereda några större svårigheter. Överintendentsämbetets nuvarande lokaler
hade nämligen ett så tillfredsställande läge, som skäligen kunde begäras, och det
större utrymme, som bleve för byggnadsstyrelsen erforderligt, syntes kunna erhållas
genom att till styrelsen upplåta den i samma hus och intill överintendentsämbetets
lokaler belägna boställsvåning, som disponerades av landshövdingen i Stockholms
län. Landshövdingen finge under sådana omständigheter givetvis beredas boställsvåning
på annat håll eller ock vederlag i en eller annan form.

Sammanslagningen av överintendentsämbetets nuvarande lokaler och nämnda
boställsvåning, särskilt den senare lägenhetens apterande till lämpliga tjänstelokaler,
komme givetvis att medföra vissa kostnader. Enligt ett på de sakkunnigas anmodan
inom överintendentsämbetet utarbetat förslag med kostnadsberäkning skulle

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 307. 5

dessa uppgå, därest uppvärmningen skulle såsom nu ske medelst kakelugnar, till
omkring 12,500 kronor och, i fall centraluppvärmning skulle inrättas, till ytterligare
omkring 9,000 kronor.

Över vad de sakkunniga i sitt betänkande sålunda * anfört bär K B: * Stoch
Eders Kungl. Maj:ts befallningshavande .i Stockholms län den 7 september l°m>

1916 avgivit infordrat utlåtande.

Häruti har befallningshavanden gjort gällande vissa betänkligheter
mot att skilja landshövdingens boställsvåning och länsstyrelsens
ämbetslokaler åt. Härigenom kunde nämligen arbetet inom länsstyrelsen
komma att lida. Begreppet länsresidens kunde vidare komma att mer och
mer försvinna, vilket särskilt i fråga om Stockholms läns, där landshövdingen
och länsstyrelsen befunne sig utom länet, icke vore utan betydelse
för sammanhållningen mellan länet och dess ledning. Emellertid funne
befallningshavanden olägenheter, särskilt i hygieniskt avseende, vidlåda
den nuvarande boställsvåningen. Det syntes därför befallningshavanden
som om det nu framkomna, tillfället borde begagnas att bereda i sistnämnda
hänseende bättre boställslokaler åt landshövdingen i Stockholms
län. Men det följde, enligt befallningshavandens förmenande, icke därav,
att boställsvåningen kunde avstås åt överintendentsämbetet. Länsstyrelsen
hade nämligen själv ett oavvisligt behov av bättre förlagda och
utvidgade lokaler och det måste anses vara klart, att boställsvåningen
icke kunde avstås till ett främmande förvaltningsområde, förrän det
visats, hur länsstyrelsen på annat sätt kunde få erforderliga lokaler inom
residensfastigheten. Vidare framhåller befallningshavanden, att landshövdingen
måste, om tjänstebostaden bleve disponerad till ämbetslokaler, beredas
boställsvåning på annat håll eller ock vederlag i en eller annan form.

I sammanhang härmed har t. f. landshövdingen i länet förklarat sig beredd
att avstå från den nu anvisade boställslägenheten under förutsättning,
att åt honom i lämplig stadsdel förhyrdes skälig bostad, vilken syntes
kunna begränsas till 12 rum och kök med badrum, att i utbyte mot
kuskrum, stall och vagnbodar den nya bostaden lämnades med fri uppvärmning
samt att de direkta flyttningskostnaderna ersattes t. f. landshövdingen
efter räkning.

På grund av det förestående behovet av utökade lokaler för över- övenntenintendentsämbetets
räkning och med anledning av ej mindre vad de dentlämbetetl
sakkunniga för omorganisationen av ämbetet anfört än även vissa fram- tillbyggnad av
ställningar i ämnet, som länsstyrelsen i Stockholms län gjort hos ämbetet, Pr££tka
har överintendentsämbetet med skrivelse den 31 oktober 1916 över -

6

Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 307.

lämnat förslag till förändring och utvidgning av ämbetets egna och
nämnda länsstyrelses ämbetslokaler inom det så kallade Preisiska huset.
Förslaget finnes återgivet i två ritningsblad samt kostnadsberäkning av
den 23 augusti 1916 med bilagor. I berörda skrivelse anför överintendentsämbetet,
hurusom förslaget innebure i huvudsak att — efter
det landshövdingebostaden upphört såsom sådan och likaså det till
samma bostad börande stailutrymme ävensom det enahanda utrymme,
som i förevarande fastighet vore chefen för lantförsvarsdepartementet
tilldelat — med tillgodogörande i möjligaste mån av de i nuvarande
byggnader å tomten i fråga varande lägenheter, där varest stallbyggnaden
nu vore belägen uppföra en ny byggnad, förbindande gårdsflygeln
med norra flygeln och helt avsedd för länsstyrelsen. Härförutom
vore beträffande det föreliggande förslaget att märka, att »byggnadsstyrelsen»,
jämte nuvarande lokaler, tilldelats det huvudsakligaste
av landshövdingebostaden, varvid lägenheter å vinden mot Drottninggatan
omändrats, att till länsstyrelsen överflyttats från nyssnämnda
boställe rum n:ris 91—94 samt utrymmena n:ris 109—113 a; att länsstyrelsens
vaktmästare, som förut käft sin bostad på vinden, tilldelats
rummen n:ris 61 b)—64 och 66 i bottenvåningen, att länsstyrelsens
arkivlokal, rummen n:ris 27, 27 b), 28, 29, 30 b) och 31, tillagts »byggnadsstyrelsen»,
att domänintendenten hemställts skola få bibehålla sitt
nuvarande rum nr 26 samt att för chefens för lantförsvarsdepartementet
behov föreslagits skola bibehållas rummen n:ris 43—46 såsom — i
enlighet med vad tidigare ifrågaställts — garage och bostad för chaufför.

Den i ärendet företedda kostnadsberäkning gåve vid handen, att
omkostnaderna för iordningsställande av lokaler för länsstyrelsen skulle
bestiga sig till 52,600 kronor och av dylika för »byggnadsstyrelsen» till
25,900 kronor, vartill kornme kostnaderna, beräknade gemensamt, för
värmeledning med pannrum och belysningsledningar, ävensom för håltagnings-
och efterlagningsarbeten ett belopp av 33,200 kronor, vadan,
med tillägg av poster för oförutsedda utgifter, ritningar och kontroll,
kostnadssumman i förevarande fall skulle uppgå till 123,000 kronor.
Då från statskontoret den upplysning under hand vunnits, att »fonden
för ändrande av lokaler för statens ämbetsverk i huvudstaden» för närvarande
uppginge till cirka 700,000 kronor, finge överintendentsämbetet
för sin del i underdånighet hemställa, att här ifrågavarande omkostnadsbelopp
123,000 kronor måtte få utgå från nyssberörda fond.

Av de förslaget tillhörande ritningarna inhämtas, att f. d.
Preisiska huset, vilket således vore avsett att, med undantag för det
utrymme, som reserverats för automobilgarage åt chefen för lantförsvars -

7

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 307.

departementet, helt disponeras av överintendentsämbetet och länsstyrelsen
i Stockholms län, skalle delas mellan nämnda båda myndigheter så, att

1 stort sett överintendentsämbetet finge de västra och norra samt länsstyrelsen
de södra och östra delarna av byggnadskomplexet. Överintendentsämbetet
eller byggnadsstyrelsen skulle tilldelas: i bottenvåningen

2 rum för arbetschefer vid under ämbetsverket ställda byggnadsföretag,

1 väntrum, 1 skrivrum, 5 rum för arkiv, utställning av byggnadsmateriel
och förråd samt vaktmästarebostad om 2 rum och kök; i
våningen en trappa upp vaktrum, 2 rum för verkets chef, sessionsrum
tillika bibliotek, väntrum, kulturhistoriska byråns lokaler, bestående
av 1 rum för byråchefen, 1 rum för intendenten, 1 ritrum och 2 arkivrum,
samt administrativa byråns lokaler, omfattande 1 rum för byråchefen,
1 rum för sekreteraren, 1 rum för ämbetsverkets kassa och 1
skrivrum; i våningen två trappor upp intendents- och stadsplanebyråernas
lokaler, utgörande för den förra byrån 1 rum för byråchefen,

1 rum för vardera av de två intendenterna, 1 rum för assistenten och
kontrollanten, 1 väntrum, 1 mottagningsrum och 1 arkiv- och ritrum samt
för den senare byrån 1 rum för byråchefen, 1 rum för intendenten, 1 ritrum
och 2 rum för arkiv och bibliotek ävensom för båda byråerna gemensamt
1 skriv- och förrum; i vindsvåningen byggnadsbyråns lokaler,
nämligen vaktrum, 1 rum för vardera av byråchefen, de två intendenterna,
de två assistenterna och statistikern, 2 arkiv- och skrivrum samt
slutligen 1 reservrum, vari plats kunde beredas för blivande länsarkitekt
i Stockholms m. fl. län. — Länsstyrelsen skulle tilldelas: i bottenvåningen
rum för domänintendent; i våningenen trappa upp vaktmästarebostad
och arkivrum; i våningen två trappor upp vaktrum,
expeditionsrum, arbetsrum för landshövdingen, väntrum, sessionssal samt
lokaler för landskontoret; i vindsvåningen lokaler för landskansliet.

Över ifrågavarande förslag har Eders Kungl. Maj:ts befallnings- K- B- *'' sioekhavande
i Stockholms län, på grund av remiss, den 16 december 1916 holms län''
avgivit utlåtande. Befallningshavanden har därvid tillkännagivit, att intet
vore att från befallningshavandens sida erinra mot förslaget, vilket utarbetats
efter samråd mellan befallningshavanden och överintendentsämbetet.
Ändringsförslagets genomförande skulle komma att tillgodose
ett synnerligen trängande behov av rymligare och mera ändamålsenligt
anordnade om ock anspråkslösa tjänstelokaler för länsstyrelsen. Särskilt
borde framhållas, att på detta sätt landskansliets lokaler komme att
bliva förlagda till en våning i stället för tre. Rörande förslagets detaljer
samt frågan om beredande av ersättning åt t. f. landshövdingen för

Överintendentsämbetet

ang. boställsvåning
åt
landshövdingen
i Stockholms
län.

Departements chefen.

8 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 307.

frånträdandet av bostiillsvåningen finge befallningshavanden hänvisa till
sitt förut omförmälda utlåtande den 7 september 1916 med anledningav
överintendentsämbetssakkunnigas betänkande.

Under erinran om överintendentsämbetets nyssberörda förslag och
att detta förslag innebure, bland annat, att de lägenheter, som vore
upplåtna såsom boställe åt landshövdingen i Stockholms län, skulle tagas
i anspråk för ämbetets räkning, anmodade i skrivelse den 7 februari
1917 dåvarande chefen för finansdepartementet, enär landshövdingen i
länet borde beredas gottgörelse för den sålunda mistade bostadsförmånen,
överintendentsämbetet att, i samråd med landshövdingen, till Eders Kungl.
Maj:t avgiva förslag antingen till förhyrning av lämplig boställsvåning
eller ock, därest ersättning i penningar prövades i stället böra utgå, till
det belopp, som i sådant hänseende kunde anses skäligt. Med anledning
härav har överintendentsämbetet, efter med landshövdingen hållen
överläggning, i skrivelse den 6 mars 1917 anfört följande:

»Vad förhyrande av en boställsvåning, passande för förevarande ändamål,
angår, är det för tillfället ogörligt att framkomma med lämpligt förslag härom, då
några större våningar, enligt vad av ämbetet verkställd annonsering givit vid handen,
icke nu finnas lediga; först efter den första nästinstundande april torde underrättelse
kunna erhållas angående tjänliga våningar, lediga till förhyrning den 1 oktober
detta år.

En våning lämpad för här omhandlade ändamål måste vara — om icke alldeles
centralt — dock belägen i en förstklassig stadsdel samt försedd med bekväm
nutida inredning. För en sådan våning på cirka 12 rum med tillbehör anser överintendentsämbetet
böra beräknas en hyresersättning av högst 10,000 kronor per år,
varuti då skulle ingå ett belopp av 100 kronor för rum i och för uppvärmning, och
synes det ämbetet med rättvisan förenat, att boställshavaren ifråga, som nödgas
lämna förmånen av ett boställe om 17 rum, hall, badrum, serveringsrum och kök,
jämte en portvaktslägenhet om ett rum och kök, bekommer ersättning för uppvärmningskostnaderna
i den nya bostaden.

Skulle hyresersättningsbelopp komma att utgå, synes detta, enligt såväl landshövdingens
som ämbetets förmenande, lämpligast böra ställas till ämbetets förfogande
med skyldighet för ämbetet att förhyra och boställshavaren tillhandahålla en våning
av ovan antydda beskaffenhet.»

Det föreliggande förslaget avser att bereda förbättrade och utökade
tjänstelokaler åt överintendentsämbetet och länsstyrelsen i Stockholms
län genom att omändra och tillbygga f. d. Preisiska huset i Stockholm.
Den härför erforderliga byggnadskostnaden har beräknats till 123,000
kronor. En förutsättning för förslagets genomförande är, att den
nuvarande boställsvåningen för landshövdingen i nämnda län dispo -

9

Kungl. Majds Nåd. Proposition Nr 307.

neras till tjänstelokaler, på grund varav landshövdingen under någon
form måste beredas vederlag för den mistade bostadsförmånen. Detta
vederlag har beräknats till omkring 10,000 kronor för år räknat.

Ehuru omformälda förslag otvivelaktigt skulle lösa såväl frågan
om anordnande av bättre lokaler för länsstyrelsen i Stockholms län
som ock frågan om beredande av lämpliga lokaler för det ämbetsverk,
som är avsett att övertaga överintendentsämbetets och eu del andra funktioner,
eller byggnadsstyrelsen, finner jag mig emellertid icke nu kunna
förorda det föreliggande förslaget till lösning av samma frågor. Utom
det att i dessa tider, då statskassan anstränges med stora oavvisliga
utgifter, med varje utgift, som utan allt för stora olägenheter kan
uppskjutas, också bör anstå, förefinnas enligt min mening ytterligare
två starka skäl för uppskov med byggnadsarbetena. Med den ständiga
stegring i kostnader för material m. m., som gör sig alltjämt
gällande, kan man icke basera en beräkning för ett byggnadsarbete på
ett kostnadsförslag, som är mera än ett halvt år gammalt. Man har
sålunda all anledning antaga, att de verkliga kostnaderna komma att
högst betydligt överstiga de beräkningar, som gjordes i oktober 1916.
Härtill kommer, att frågan om Stockholms läns upphörande såsom administrativ
enhet ännu är oavgjord, vilket givetvis måste mana till försiktighet
vid utgifter för länsstyrelsens räkning för behov, som avse en
längre tid framåt. Slutligen har jag ej kunnat undgå hysa vissa betänkligheter
emot förslaget till ordnande av landshövdingens i länet bostadsfråga,
och denna frågas ordnande är ju, som jag nyss antytt, en förutsättning
för att byggnadsförslaget skall kunna utföras.

På nu anförda skäl har jag meddelat överintendentsämbetet, att jag
icke anser mig kunna föreslå Eders Kungl. Magt att förelägga innevarande
riksdag förslag till omändring och tillbyggnad av f. d. Preisiska huset. Efter
erhållen kännedom härom har ämbetet i skrivelse den 10 april 1917 yttrat sig
i fråga om anskaffandet av för ämbetetsverket till följd av omorganisationen
behövligt ökat utrymme. Ämbetet har därvid förklarat, att, därest ämbetets
omorganisation beslutades och det nya verket förty bleve i oundgängligt
behov av ökat lokalutrymme, detta verk, kungl. byggnadsstyrelsen,
till eu början kunde fullgöra sina åligganden inhyst i lokaler uti skilda
byggnader, under förutsättning, att en dylik anordning bleve allenast ett
provisorium av kort varaktighet. I sådant avseende ville ämbetet hava
föreslagit antingen att — då av ämbetet framlagt förslag till jordbruksdepartementets
förflyttande till fastigheten nr 1 i kvarteret
Sjöhästen, enligt ämbetet lämnad uppgift, för närvarande icke komme
att föranleda någon åtgärd — till byggnadsstyrelsen måtte upplåtas,
Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 samt. 264 käft. (Nr 307.) 2

Överintendentsämbetet

angående
provisoriska
lokaler för
byggnadsstyrelsen.

Departementschefen.

10 Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 307.

förutom ämbetets nuvarande lokal, andra våningen i nyssnämnda fastighet,
i vilket fall det bleve erforderligt att för kommunalskattekommittén
och kommittén för omarbetande av fattigvårds- och lösdrivarelagstiftningen,
som disponerade sagda våning, förhyra behövliga lokaler, vartill
syntes åtgå ett belopp av 8.000 kronor, eller ock att till byggnadsstyrelsens
förfogande ställdes enahanda belopp för förhyrande i närheten av
ämbetets tjänstelokal av 10 å 12 rum för inrymmande däri av två utav
de inom styrelsen avsedda fem byråer. Skulle bemälda styrelse arbeta
inom tvenne skilda byggnader, syntes det emellertid bliva oundgängligt
att medel bereddes denna för avlönande av eu ytterligare vaktmästare,
och syntes det härför behövliga belopp skäligen böra bestämmas till den
enligt de nya lönestaterna för vaktmästare upptagna avlöning eller 1,200
kronor.

På vilket sätt byggnadsstyrelsens lokalfråga slutligen skall kunna
ordnas, kan jag för närvarande icke angiva. Definitivt förslag därutinnan
torde emellertid kunna föreläggas nästkommande års riksdag. I
sådant avseende skulle redan nu flera lösningar kunna komma under
diskussion. Utom f. d. Preisiska huset erbjuder sig möjlighet till beredande
av lokaler åt byggnadsstyrelsen dels vid om- och nybyggnader
av vetenskapsakademiens förra fastigheter vid Drottninggatan, dels ock
vid fullt utnyttjande av de fastigheter, som i proposition den 23 innevarande
april ifrågasatts till inköp för pensionsstyrelsens räkning, nämligen
fastigheterna n:ris 13 och 14 i kvarteret Norrtälje i Stockholm.

Med hänsyn till angelägenheten av överintendentsämbetets omorganisation
synes mig lokalfrågan icke böra stå hindrande i vägen för
inrättande av den föreslagna byggnadsstyrelsen. Såsom överintendentsämbetet
framhållit, föreligger intet hinder för ett provisoriskt ordnande
av nämnda fråga. Ur ekonomisk synpunkt är givetvis intet att erinra
mot ett dylikt provisorium, ilven om lokalfrågan kunnat lösas genom
ombyggnad av f. d. Preisiska huset för en kostnad av 123,000 kronor,
skulle ändock räntan å detta belopp jämte hyresersättning till t. f.
landshövdingen i Stockholms län betydligt överstiga de kostnader, som
följa av en lokalfrågans provisoriska lösning.

För den händelse, att den tillämnade byggnadsstyrelsens lokaler
skulle bliva förlagda till skilda håll, har överintendentsämbetet begärt
medel för anställandet av en extra vaktmästare. För närvarande äro
hos ämbetet anställda två ordinarie vaktmästare. I det för riksdagen
framlagda förslaget till överintendentsämbetets omorganiserande till
»kungl. byggnadsstyrelsen» hava, i överensstämmelse med vad de för

11

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 307.

berörda organisationsfråga särskilt tillkallade sakkunniga föreslagit, å
ämbetsverkets stat upptagits endast två vaktmästare, ehuru verket genom
omorganisationen högst avsevärt utvidgats. De sakkunniga tyckas emellertid
hava hyst en viss tveksamhet vid att, i trots av berörda omständighet,
endast bibehålla det nuvarande antalet vaktmästare. Bliva
ämbetsverkets t, jans telokal er förlagda till olika hus, är det uppenbart,
att vakttjänstgöringen inom verket ej kan tillfredsställande bestridas
genom två ordinarie vaktmästare och de extra ordinarie krafter, som
under vanliga förhållanden skulle stå verket till buds. Jag har därför
intet att erinra emot att, under nämnda förutsättning, en extra vaktmästare
ställes till verkets förfogande.

I avseende å det »av överintendentsämbetet för den extra vaktmästarens
avlönande föreslagna beloppet, 1,200 kronor, torde en jämkning
böra göras. Denne tjänsteman bör, såsom ämbetet ock avsett,
åtnjuta ersättning motsvarande vaktmästares begynnelseavlöning, dock
enligt vedertagna grundsatser med ett mot pensionsavgift svarande avdrag.
Som bekant stå vaktmästaravlöningarna i allmänhet för närvarande
under omreglering, vadan det belopp, som bör tillkomma ifrågavarande
vaktmästare, ej nu kan till siffran bestämt angivas. I den den
16 april 1917 till riksdagen avlåtna propositionen angående omorganisation
och lönereglering av överintendentsämbetet m. m. är begynnelseavlöningen
till vaktmästare föreslagen till 1,300 kronor. Enahanda
belopp torde böra i nu förevarande avseende beräknas.

För åtnjutande av extra vaktmästareavlöningen torde böra gälla i
tillämpliga delar enahanda villkor och bestämmelser, som eventuellt
komma att fastställas för ordinarie vaktmästare i byggnadsstyrelsen.

För provisoriskt tillgodoseende av överintendentsämbetets eller
byggnadsstyrelsens lokalbehov torde alltså för år 1918 under vissa
betingelser erfordras ett sammanlagt belopp av 9,300 kronor. Detta
skall jag beakta vid avlåtande av förslag till anskaffande av medel för
vissa andra större på senare tiden framkomna anspråk på statskassan.
Alldenstund det kan tänkas bliva nödvändigt att förhyra de behövliga
lokalerna, om denna utväg skall i ett eller annat avseende användas,
redan från och med den 1 oktober detta år, torde erforderlig del av
ovannämnda belopp böra få disponeras redan under innevarande år.

På grund av vad jag i ämnet anfört hemställer jag, att Eders
Kungl. Maj:t måtte i proposition till riksdagen föreslå riksdagen,

att, under förutsättning att riksdagen bifaller Kungl. Maj:ts i
proposition den 16 april 1917 (nr 258) framställda förslag om överintendentsämbetets
omorganiserande, å extra stat för år 1918 anvisa för

12

Kungl. Majds Nåd. Proposition Nr 307.

beredande av lokal för ämbetsverket samt för anställande av en extra
vaktmästare hos verket ett förslagsanslag, högst 9,300 kronor, med rätt
för Kungl. Maj:t att under år 1917 disponera erforderlig del av beloppet.

Vad föredragande departementschefen sålunda
hemställt och föreslagit, däri statsrådets övriga ledamöter
instämde, behagade Hans Maj:t Konungen i
nåder gilla och bifalla; och skulle proposition i ämnet
av den lydelse bilagan litt . . . vid detta protokoll utvisar,
avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Gunnar Grip.

%

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1917.