Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 352

Proposition 1918:352

Antal sidor
7
riksdag
tvåkammaren
kammare
session
lagtima

Propositioner och skrivelser

Propositioner är förslag till nya lagar och lagändringar som regeringen lämnar till riksdagen. Regeringen lämnar också skrivelser, som har en mer redogörande karaktär och inte innehåller förslag till riksdagsbeslut.

PDF

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 352.

1

Nr 352.

Kungl. Majis nådiga proposition till riksdagen angående understöd
åt vissa folkskolläraränkor; given Stockholms slott
den 26 april 1918.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över
ecklesiastikärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen
medgiva,

att en var av folkskolläraränkorna Märta Fredrika Sundblad i Göteborgs
Vasa-församling, Charlotta Jansson i Misterhults församling, Elna
Andersson i Degeberga församling, Maria Lindholm i Sventorps församling,
Inga Modéen i Åsenhöga församling och Inga Helena Koriander i
Norra Fågelås församling må under; sin återstående livstid, så länge hon
förbliver i sitt nuvarande änkestånd, å allmänna indragningsstaten uppbära
ett årligt understöd av 300 kronor, att utgå till Charlotta Jansson från
och med den 1 februari 1918 och till de övriga från och med den 1 januari
1918.

De till ärendet hörande handlingarna skola tillhandahållas riksdagens
vederbörande utskott; och Kungl. Maj:t förbliver riksdagen med all kungl.
nåd och ynnest städse välbevågen.

GUSTAF.

Värner Rydén.

Bihang till riksdagens protokoll 1918 1 samt. 312 höft. (Nr 352).

1

2

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 352.

Understöd
åt vissa folk»kollärartakor.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Härs Maj:t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 26 april 1918.

N ärvarande:

Hans excellens herr statsministern Eden,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Hellner,

Statsråden: Petersson,

Schotte,

Petrén,

Nilson,

Löfgren,

Rydén,

Undén,

Thorsson.

Departementschefen, statsrådet Rydén anförde:

1 särskilda skrivelser till Kungl. Maj:t hava folkskolläraränkorna Märta
h redrika Sundblad i Göteborgs Vasa-församling, Charlotta Jansson i Misterhults
församling, Elna Andersson i Degeberga församling, Maria
Lindholm i Sventorps församling, Inga Modéen i Åsenhöga församling
och Inga Helena Norlander i Norra Fågelås församling anhållit om understöd.

Innan jag närmare yttrar mig om nämnda ansökningar, anser jag
mig böra erinra om riksdagens beslut år 1917 i ett liknande ärende.

Enligt riksdagens skrivelse den 12 juni 1917 angående regleringen
av utgifterna under riksstatens tionde huvudtitel, innefattande anslagen
till pensions- och indragningsstaterna, medgav riksdagen, i anledning av
en . inom riksdagen väckt motion, att i enlighet med grunderna i Kungl.
Maj:ts reglemente den 15 oktober 1K75 för folkskollärarnas änke- och

3

Kungl. Maj:ls Nåd. Proposition Nr 352.

pupillkassa och på därstädes stadgade villkor eu årlig pension av 300
kronor finge från och med den 1 januari 1917 å allmänna indragningsstaten
utgå till folkskolläraren Nils Nilssons i Vik änka Karna Nilsson.

Riksdagen anförde därvid bland annat:

Såsom av utredningen i ärendet framgår, har Nilsson visserligen icke
begagnat sig av det tillfälle, som varit honom liksom övriga samtida folkskollärare
berett, att genom inträde i folkskollärarnas änke- och pupillkassa
sörja för änkans underhåll och därtill erhålla bidrag av statsmedel.
Enligt riksdagens mening tala emellertid starka billighetsskäl för att staten
i detta fall träder hjälpande emellan, och har riksdagen därför ansett sig
höra bevilja pension åt änkan Nilsson. Beträffande beloppet må först
erinras, att, såsom också direktionen över folkskollärarnas pensionsinrättning
i avgivet yttrande framhåller, om Nilsson inträtt i kassan, hans änka
skulle från den 1 april 1914 hava kommit i åtnjutande av en årlig pension
från kassan till belopp av 150 kronor. I detta sammanhang må vidare
erinras, hurusom förlidet års riksdag, i anledning av enskild motionärs
framställning, beviljade ett förslagsanslag å (15,000 kronor att från
och med den 1 januari 1917 utgå till sådana behövande folkskolläraränkor
med eller utan barn, vilka från folkskollärarnas änke- och pupillkassa åtnjöte
lägre pension än 300 kronor, och med sådant belopp, att pensionen
och understödet för envar av dem komme att tillsammans utgöra 300
kronor. Den pension å 150 kronor, som under här ovan angivna förutsättning
skulle hava tillfallit änkan Nilsson, hade alltså med tillämpning
av sistnämnda grunder från och med början av innevarande år kommit
att utfyllas med understöd av statsmedel till enahanda belopp. Under
sådana förhållanden har riksdagen ansett sig böra medgiva, att pensionen
för änkan Nilsson bestämmes till 300 kronor, att utgå på sätt i motionen
blivit föreslaget.

Jag övergår härefter till förberörda ansökningar.

Av dessa ansökningar jämte vid desamma fogade intyg och övriga
handlingar inhämtas följande uppgifter beträffande de sökande:

Märta Fredrika Sandblad, född Svensdotter, änka efter folkskolläraren Per
Gustaf Sundblad, är 63 år samt lever ogift. Per Gustaf Suudblad, som under 31 år
tjänstgjort såsom folkskollärare i Vinköls församling, erhöll avsked från och med den
i juni 1891 med pension från folkskollärarnas pensionsinrättning samt avled år 1914.
Från fattigvården i Göteborg, där änkan Suudblad nu är bosatt, åtnjuter hon ett månatligt
understöd såsom bidrag till sin försörjning. Enligt intyg av vederbörande
pastor befinner hon sig i behövande omständigheter.

Charlotta Jansson, född Kjöhl, änka efter folkskolläraren Johan Gustaf Jansson,
är 78 år samt lever ogift. Mannen, som under 38 år tjänstgjort som folkskollärare
inom Misterhults skoldistrikt, erhöll avsked med pension år 1901 samt avled i januari

4

Kuiit/l. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 352.

1918. ^Enligt intyg av vederbörande komtnuualnämndsordföraude är änkan Jansson
medellös och kan ej av barn eller andra närstående anförvanter vänta någon hjälp.
Jämlikt företedd bouppteckning uppgick behållningen i boet efter mannen till 1,001
kronor 10 öre att fördelas mellan änkan och 15 makarnas bröstarvingar.

Elna Andersson, änka efter folkskolläraren Ola Andersson, är 83 år samt lever
ogift. Ola Andersson, som under 33 år tjänstgjort som folkskollärare i östra Sönnarslövs
församling, erhöll avsked med pension år 1888 samt avled år 1909, allt enligt
sökandens egna uppgifter. Änkan saknar annan tillgång än avkastningen av stärbhusets
efter mannen till 1,000 kronor taxerade fastighet.

Maria Lindholm, född Pettersson, iinka efter folkskolläraren Erik Lindholm, är
84 år samt lever ogift. Erik Lindholm, som i nämnda egenskap tjänstgjort i Luttra
församling 4 år, i Kungslena församling 3 år och i Tängs församling 24 år, avgick
med pension år 1897 samt avled år 1913. Enligt intyg av kyrkoherden i Sventorps
försumlig, där änkan Lindholm nu är bosatt, är hon medellös och befinner sig i behövande
omständigheter, varför hennes ansökning om understöd från det allmänna
synes kyrkoherden väl grundad.

Ingå Modéen, född Audersdotter, änka efter folkskolläraren Johannes Modéen,
är 89 år samt lever ogift. Johannes Modéen, som tjänstgjort som folkskollärare
i Dannäs församling 9 ar och i Åsenhöga församling 16 år, avgick utan pension från
sistnämnda tjänst år 1867, varvid han dock bibehöll organist- och klockartjänst till
sin död år 1902. Enligt intyg av vederbörande vice pastor och kommunalstämmeordföraude
åtnjöt Modéen under hela sin tjänstetid som folkskollärare en årlig lön av
200 kronor. Mannen efterlämnade vid sin död inga tillgångar, varför änkan därefter
för sitt uppehälle varit beroende av vad hennes barn bisträckt henne. Sagda uppgifter
vitsordas även av kommunalstämmans ordförande.

Inga Helena Norlander, född Svensson, änka efter folkskolläraren Johan Fredrik
Koriander, är 76 år samt lever ogift. Johan Fredrik Norlander, som i nämnda
egenskap tjänstgjort sammanlagt 46 år, därav först i Fröjereds församling 1 år och
sedermera i Norra Fågelås församling intill sitt avskedstagande med pension vid utgången
av ar 1909, avled ar 1917. Enligt intyg av vederbörande kyrkoherde befinner
sig änkan Norlander i medellösa omständigheter.

På grund av remiss hava utlåtanden avgivits angående Märta Fredrika
Sundblads ansökning den 17 november 1917 av direktionen över folkskollärarnas
pensionsinrättning och den 31 december 1917 av Kungl. Maj:ts
befallningshavande i Göteborgs och Bohus län samt rörande Charlotta
Janssons ansökning den 24 april 1918 av direktionen över folkskollärarnas
pensionsinrättning och den 25 april 1918 av statskontoret.

Beträffande de övriga sökandena har verkställande direktören hos
folkskollärarnas pensionsinrättning Carl Widström den 24 april 1918 avgivit
intyg, att ingen av dem kunnat återfinnas i matrikeln över folkskollärarnas
änke- och pupillkassas pensionstagare.

Slutligen har folkskolöverstyrelsen i skrivelse den 24 april 1918 yttrat
sig över samtliga ifrågavarande ansökningar.

Direktionen över folkskollärarnas pensionsinrättning har i fråga om
änkan Märta Fredrika Sundblad intygat, att hennes man icke varit del -

5

Kwigl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 352.

ägare i folkskollärarnas änke- och pupillkassa samt att, därest han ägt
delaktighet i nämnda kassa, änkan skulle varit berättigad att från den 1
mars 1914 komma i åtnjutande av en årlig pension från kassan till belopp
av 175 kronor, varjämte direktionen förklarat sig förhindrad att tillstyrka
bifall till ansökningen, såvitt med densamma avsåges, att pension skulle
beredas sökanden från berörda kassa. Däremot har direktionen erinrat,
att pension i liknande fall av riksdagen beviljats från allmänna indragnin^staten.
Beträffande samma änka har Kungl. Maj:ts befallningshavande
i Göteborgs och Bohus län tillstyrkt, att henne måtte tillerkännas ett
tillfälligt understöd.

Vad angår änkan Charlotta Jansson har direktionen över folkskollärarnas
pensionsinrättning anfört:

Sökandens man, numera den 20 januari 1918 avlidne pensionerade ^rre folkskolläraren
i Misterhults församling Johan Gustaf Jansson, vilken sedan 1902 ars
ingång enligt pensionsbrev den 16 november 1901 nr 2267 åtnjöt årlig pension a
750 kronor från folkskollärarnas pensionsinrättning, var icke delägare i folkskollärarnas
änke- och pupillkassa. Sökanden är således utesluten från rätt till pension från denna
kassa. Därest emellertid mannen begagnat sig av sin rätt att ingå såsom delägare i
kassan, i vilket fall hans delaktighet skulle hava utgjort samma belopp, 1,000 kronor,
som lån till grund för den av honom innehavda tjänstens delaktighet i pensionsmrattnin^en,
skulle sökanden hava ägt att från den 1 februari 1918 tillträda en årlig
pension från kassan av 25% av sagda belopp eller 250 kronor.

Med erinran att 1917 års riksdag i anledning av vackt motion (11: Sb) beviljat
eu folkskolläraränka Karna Nilsson, vilkens man ej heller var delägare i anke- och

pupillkassan, en pension å 300 Kronor från allmänna indragningsstaten ävensom att

uti vid 1918 års riksdag väckta motioner (1:46, I: 70 och II: 72) hemställts om
beredande av pensioner med samma belepp, 300 kronor, å allmänna indragningsstaten
åt ytterligare tre folkskolläraränkor Hanna Nilsson, Amalia Augusta Mogren och Kristina
Larsson, vilka likaledes äro uteslutna från rätt till pension tran anke- och
pupillkassan, får direktionen beträffande nu förevarande framställning allenast hänvisa
till vad sålunda förut i likartade fall förekommit; varjämte direktionen vad särskilt
angår det i ansökningen begärda beloppet, 400 kronor får anmärka dels att, därest
i ovan antydda fall delaktighet i änke- och pupillkassan både förvarvats, pensionen
skulle hava'' utgjort för Karna Nilsson och Hanna Nilsson 150 kronor vardera samt tor
eu var av änkorna Mogren och Larsson 250 kronor, dels och hurusom pa senare hd,
senast genom kungl. kungörelse den 11 december 1917, medgivits i behövande levnadsvillkor
stadda folkskolläraränkor med pension understigande 300 kronor att pa särskild
ansökning erhålla understöd av därtill anvisat statsanslag till sa stort belopp, att
pensionen och understödet tillsammans uppgå till 300 kronor.

Beträffande änkan Charlotta Jansson har statskontoret i sitt förenämnda
utlåtande den 25 april 1918 under åberopande av 1917'' års
riksdagsbeslut om pension å 300 kronor till folkskolläraränkan Kärna Nils
son hemställt om förslag till riksdagen angående eu årlig pension åt
henne å 300 kronor att utgå å allmänna indragningsstaten från och med
den 1 februari 1918, så länge hon förbliver i sitt nuvarande änkestånd.

6

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 352.

Folkskolöverstyrelsen har hemställt om förslag till riksdagen angående
ett årligt understöd av 400 kronor åt en var av ifrågavarande sex folkskolläraränkor,
så länge hon lever ogift, att utgå från och med den 1
januari 1918 å allmänna indragningsstaten. Till stöd härför har överstyrelsen
anfört:

Vid vissa föregående tillfällen har riksdagen i fall av enahanda art som de här
förevarande trätt hjälpande emellan. I sådant hänseende tillåter sig överstyrelsen
ennra därom, att 1915 års riksdag med bifall till en i ämnet inom riksdagen väckt
motion medgivit, att i enlighet med grunderna i Kungl. Maj:ts reglemente den 15
oktober 1875 för folkskollärarnas änke- och pupillkassa och på därstädes stadgade
villkor en årlig pension av 338 kronor finge från och med den 1 januari 1915 å allmänna
mdragnmgsstaten utgå till avlidne folkskolläraren Jöns Holms efterlevande
anka Mana Holm, samt att 1917 ars riksdag, likaledes i anledning av en inom riksdagen
väckt^ motion, beslöt medgiva, att i enlighet med ovanberörda grunder och
villkor eu årlig pension av 300 kronor finge från och med den 1 januari 1917 å
allmänna indragningsstaten utgå till folkskolläraren Nils Nilssons i Vik änka Karna
Nilsson

. .... Enligt överstyrelsens mening synes jämväl i de nu förevarande fallen starka
bimghetsskal tala för att understöd å allmänna indragningsstaten beredes en var av de
sökande. Med hänsyn till den långa tid av mer än 40 år, som numera förflutit, sedan
inträdet i folkskollärarnas änke- och pupillkassa blev obligatoriskt för därefter antagna
folkskollärare, torde några mera vittgående konsekvenser av ett beslut om understöd
av statsmedel till ovanberörda sökande icke vara att befara, De upplysningar, som
överstyrelsen vunnit i samband med den omfattande prövning av ansökningar om
understöd av olika art, som överstyrelsen haft att under de senare åren verkställa,
styrker överstyrelsen i denna förmodan. Beträffande beloppet av de ifrågasatta under-stoden
far överstyrelsen erinra därom, att 1917 års riksdag tillerkänt småskollärarankan
1 bilda 1 etersson ett ärligt understöd av 400 kronor ävensom att överstyrelsen
i underdånig skrivelse den 24 januari 1918 med hänvisning till riksdaceus ifrågavarande
beslut hemställt om avlåtande av framställning till riksdagen rörande beredande
3V tfn* u 11 ders töd av 400 kronor åt vissa småskolläraränkor med eu förhöjning

av 50 % för en var av ifrågavarande änkor, som styrkte sig äga försörjningsplikt mot
ett eller flera egna barn, som ej fyllt 18 år. Då understöden till de nu förevarande
sökandena lam igen icke lära kunna sättas till lägre belopp än det för nyssberörda
smaskollararankor föreslagna beloppet, och då samtliga de sökande icke synas hava
någon försörjningsplikt, får överstyrelsen uttala sig för att understöden till ifrågavarande
folkskolläraränkor må bestämmas till 400 kronor årligen för en var av dem.

Departe mentschefen.

Av det föregående framgår, att ingen av de ifrågavarande folkskol1
årar änkornas män ägt delaktighet i folkskollärarnas änke- och pupillkassa.
Anledningen härtill torde visserligen delvis kunna sägas bero på oförstånd
från vederbörande lärares sida, men den lär i väsentlig mån hava bestått
i oförmåga att med den knappa avlöningen komma ut med avgifterna till
änke- och pupillkassan, i synnerhet då många barn funnits att uppfostra.
Av ansökningshandlingarna finner man, att en av de lärare, varom här är
fråga, haft 6, en 8, två 9 och en 16 barn. En av sökandena fäster också

7

Kungl. Mops Nåd. Proposition Nr 352.

uppmärksamheten på familjqns bekymmersamma ställning. I sin ansökning
yttrar hon härom, att hon och hennes man på grund av tryckta
ekonomiska förhållanden cj ansett rådligt att söka delaktighet i änkekassan
vid dennas bildande, enär detta varit förenat med etter deras förhållanden

stora utgifter. , ...

Såsom förut nämnts, har riksdagen tidigare av billighetsskäl beviljat

understöd åt folkskolläraränkor, vilkas män icke varit delaktiga i folkskollärarnas
änke- och pupillkassa. Samma skäl föreligga för beviljande
av understöd åt nu ifrågavarande änkor. Jag anser därför, att framställning
i sådant hänseende bör göras hos riksdagen.

Folkskolöverstyrelsen har föreslagit, att det årliga beloppet för sagda
understöd skulle bestämmas till 400 kronor. Med hänsyn till vad statskontoret
anfört och i betraktande därav, att riksdagen år 1917 bestämde
det årliga understödet åt folkskolläraränkan Karna Nilsson till 300 kronor,
torde understödet åt en var av nu ifrågavarande änkor höra sättas till
samma belopp eller 300 kronor. Berörda understöd torde höra utgå å
allmänna indragningsstaten, understödet till änkan Charlotta Jansson från
och med den 1 februari 1918 och de övriga understöden från och med
den 1 januari 1918.

På grund av det anförda hemställer jag, att Eders lvungl. Maj:t

täcktes föreslå riksdagen medgiva,

att en var av folkskolläraränkorna Märta bredrika
Sundblad i Göteborgs Vasa-församling, Charlotta Jansson
i Misterhults församling, Elna Andersson i Degeberga
församling, Maria Lindholm i Sventorps församling,
Ingå Modéen i Åsenhöga församling och Inga Helena
'' Koriander i Norra Fågelås församling må under sin
återstående livstid, så länge hon förbliver i sitt nuvarande
änkestånd, å allmänna indragningsstaten uppbära
ett årligt understöd av 300 kronor, att utgå till
Charlotta Jansson från och med den 1 februari 1918
och till de övriga från och med den 1 januari 191H.

Donna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan biföll Hans Maj:t Konungen, och skulle
proposition av den lydelse, bilaga vid detta protokoll
utvisar, avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Gustaf Florett.

Propositioner och skrivelser

Propositioner är förslag till nya lagar och lagändringar som regeringen lämnar till riksdagen. Regeringen lämnar också skrivelser, som har en mer redogörande karaktär och inte innehåller förslag till riksdagsbeslut.