Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 362

Proposition 1917:362

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 362.

1

Nr 362.

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till riksdagen angående förändrade
bestämmelser för trafikaktiebolaget Grängesberg
Oxelösunds export av malm från Grängesbergs malmfält;
given Stockholms slott den 12 maj 1917.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över
finansärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen
att bemyndiga Kungl. Maj:t medgiva sådan ändring i bestämmelserna i
1907 års kontrakt mellan svenska staten, å ena sidan, samt Luossavaara
Kiirunavaara aktiebolag, aktiebolaget Gellivare malmfält och trafikaktiebolaget
GrängesbergOxelösund, å andra sidan, att trafikaktiebolaget
berättigas att intill utgången av år 1918, utöver vad bolaget enligt
berörda kontrakt äger exportera, ytterligare exportera eu kvantitet av
intill femhundrafemtiotusen (550,000) ton malm från Grängesbergs
malmfält, mot det att exporten under åren 19191932 inskränkes, så
att den icke överstiger fyrahundratjugufemtusen (425,000) ton årligen.

Kungl. Maj:t förbliver riksdagen med all kungl..nåd och ynnest
städse välbevågen.

GUSTAF.

Conrad Carleson.

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 samt. 315 höft. (Nr 362.)

1

2

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 362.

Utdrag ur protokollet över finansärenden, hållet inför Sans
Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 12
maj 1917.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Swartz,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Lindman,
Statsråden: von Sydow,

Stenberg,

Falk,

Hammarström,

Mårten Ericsson,

ÅKERMAN,

Carleson,

Hans Ericson,

Dahlberg.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Carleson anförde följande:

I det avtal angående malmexport, som ar 1907 träffades mellan
svenska staten, å ena, samt Luossavaara-Kiirnnavaara aktiebolag, aktiebolaget
Gellivare malmfält och trafikaktiebolaget GrängesbergOxelösund,
å andra sidan, reglerades även exporten av malm från den del av
Grängesbergs malmfält, som tillhör trafikaktiebolaget Grängesberg
Oxelösund.

Enligt § 22 i 1907 års kontrakt har nämligen trafikaktiebolaget
förbundit sig att inskränka exporten av malm från bolaget tillhöriga
gruvor i Grängesberg, så att densamma efter år 1908 ej överstege
650,000 ton samt efter år 1917 ej överstege 450,000 ton årligen.

Genom beslut av en år 1915 enligt kontraktets bestämmelser tillsatt
skiljenämnd har trafikaktiebolaget förklarats äga rätt att under ett

3

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 362.

eller flera kommande år exportera vad bolaget under ett visst år icke
hunnit skeppa av ovan angivna kvantiteter. På grund av sådana restkvantiteter
bär exporten från Grängesberg, enligt bolagets uppgift, utgjort
791,144 ton år 1915 och 976,780 ton år 1916. Åven år 1917 skulle
enligt uppgift exporten med uttagande av hela kvantiteten betydligt,
eller med ungefär 70,000 ton, överstiga den enligt kontraktet medgivna
årliga kvantiteten av 650,000 ton. I varje fäll kommer medelkvantiteten
för åren 19151917 att ligga icke så litet över 800,000 ton.

Enligt kontraktet skall nu bolagets export från Grängesberg med
ingången av nästa år begränsas till 450,000 ton.

En sådan nedgång i exporten av grängesbergsmalm skulle medföra
en väsentlig minskning i arbetstillfällen såväl vid själva brytningen
som vid transporten och lastningen av malmen. Bolaget beräknar, att
endast vid Grängesberg måste cirka 300 arbetare uppsägas vid 1917
års slut. Indirekt skulle exportbegränsningen medföra, att genom de
minskade arbetstillfällena och den därav förorsakade utflyttningen komme
att inträda en sannolikt rätt stark tillbakagång för de därav berörda
samhällena.

Då det synts mig angeläget att under nu rådande situation söka
förekomma en sådan rubbning i arbetsförhållandena, föreslår jag, att
bemyndigande av riksdagen begäres för Kungl. Maj:t att lämna trafikaktiebolaget
medgivande, varigenom exporten av grängesbergsmalm
skulle intill utgången av år 1918 bibehållas vid ungefär samma omfattning
som under de senaste åren, eventuellt till och med något
kunna ökas.

För att hålla exporten uppe under år 1918 vid det medeltal för
export, som har ägt eller kan beräknas äga rum under åren 1915
1917, skulle, om man uppskattar medeltalet till 800,000 ton, den i
kontraktet stipulerade exportkvantiteten behöva höjas med 350,000 ton.
Emellertid har jag tänkt mig, att eventuellt, om så skulle synas
lämpligt, exporten borde därutöver kunna ökas såväl under innevarande
år som ock under 1918, och har jag därför ansett mig böra
föreslå, att det bemyndigande för Kungl. Maj:t, varom ovan nämnts,
skulle innefatta rätt för Kungl. Maj:t att medgiva en exportökning av
för bägge åren sammanlagt 550,000 ton. De närmare villkoren för en
sådan exportökning torde böra fastställas av Kungl. Maj:t. Redan nu vill
jag framhålla, att den väsentligaste delen av den ifrågasatta ökningen
eller den ökning av exporten, som skulle behöva äga rum år 1918
för att upprätthålla exporten vid det beräknade medeltalet under de
senare åren, eller 350,000 ton, borde avräknas å bolagets kontrakts -

4

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 362.

enliga export under ett visst antal år. I sådant avseende föreslår jag,
att bolaget mot den rätt, varom nu nämnts, skulle förbindas minska
sin exporträtt för åren 19191932 med 25,000 ton årligen,, så att
exporten under dessa år skulle uppgå till högst 425,000 ton årligen.

Med en överenskommelse av ifrågasatta beskaffenhet skulle även
vinnas den fördelen, att malmexporten från landet i dess helhet, som
under kriget högst väsentligt minskats, icke ytterligare inskränka genom
begränsning av exporten från Grängesberg. LuossavaaraKiirunavaara
aktiebolag skulle på grund av avtalen med staten ägt rätt att under
åren 1915 och 1916 från Kiirunavaara och Gellivare malmfält exportera
respektive 4,738,000 ton och 5,050,000 ton, men kunde skeppa endast
respektive 3,502,424.9 ton och 2,583,610.2 ton.

Slutligen skall jag tillåta mig lämna några uppgifter rörande malmtillgången
i Grängesberg. År 1907 beräknades malmtillgången därstädes
till sammanlagt 42 miljoner ton, varav 73 procent eller cirka
30 miljoner voro befintliga inom de utmål, som tillhöra Grängesbergs
gruvaktiebolag, vars samtliga aktier ägas av trafikaktiebolaget.
Genom de undersökningar, som sedermera bedrivits, hava mycket viktiga
upplysningar om malmtillgångarna erhållits. Gruvfältets malmarea
i dagen är 78,500 kvadratmeter; de nya undersökningarna hava visat,
att malmarean på 500 meters djup är praktiskt taget lika stor eller
cirka 75,000 kvadratmeter. På grundval av de verkställda undersökningarna
kan man med trygghet beräkna, att bolaget till 750 meters
djup äger minst 100 miljoner ton och att under denna nivå malm förefinnes
till högst betydande kvantiteter. Därtill kommer att^en proportionellt
lika stor ökning kan beräknas å den på Stora Kopparbergs
bergslagsaktiebolag fallande delen av Grängesbergsfältet, varigenom detta
bolags malmbehov för den planerade utökningen av järntillverkningen
vid Domnarvet kan anses tryggat för en överskådlig tid framåt. Med
hänsyn till de intressen, som år 1907 påkallade exportbegränsning,
torde sålunda icke finnas skäl till erinran mot det begärda bemyndigandet.

På grund av vad jag sålunda anfört hemställer jag, att Kungl.
Maj:t måtte i proposition föreslå riksdagen att

bemyndiga Kungl. Maj:t medgiva sådan ändring i bestämmelserna
i 1907 års kontrakt mellan svenska staten, å ena sidan, samt LuossavaaraKiirunavaara
aktiebolag, aktiebolaget Gellivare malmfält och
trafikaktiebolaget GrängesbergOxelösund, å andra sidan, att trafikaktiebolaget
berättigas att intill utgången av år 1918, utöver vad bolaget
enligt berörda kontrakt äger exportera, ytterligare exportera en kvan -

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 362. 5

titet av intill femhundrafemtiotusen (550,000) ton malm från Grängesbergs
malmfält, mot det att exporten under åren 19191932 inskränkes,
så att den icke överstiger fyrahundratjugufemtusen (425,000) ton årligen!

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan behagade Hans Maj:t Konungen
lämna bifall och förordnade, att till riksdagen skulle
avlåtas proposition i ärendet av den lydelse bil. litt.
vid detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:
Georg Sjöcrona.

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 samt. 315 höft. (Nr 362.)