Kungl. Maj:ts proposition nr 199 år 1970

Proposition 1970:199 - höst

- höst

Kungl. Maj:ts proposition nr 199 år 1970

1

Nr 199

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen med förslag till lag om
ändring i lagen (1958: 205) om förverkande av alkoholhaltiga
drycker m. m.; given Stockholms slott den
6 november 1970.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över justitieärenden och lagrådets protokoll, föreslå riksdagen
att antaga härvid fogat förslag till lag om ändring i lagen (1958: 205)
om förverkande av alkoholhaltiga drycker in. m.

Under Hans Maj :ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

BERTIL

Lennart Geijer

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att ordningsvakt, som vid offentlig tillställning
utövar polisverksamhet med stöd av förordnande enligt polisinstruktionen,
skall ha rätt att i vissa fall beslagta rusdrycker som olagligen medförs vid
tillställningen.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 samt. Nr 199

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 199 år 1970

Förslag

till

Lag

om ändring i lagen (1958:205) om förverkande av alkoholhaltiga

drycker m. m.

Härigenom förordnas, att 2 § lagen (1958: 205) om förverkande av alkoholhaltiga
drycker m. m. skall ha nedan angivna lydelse.

(Nuvarande lydelse ) (Föreslagen lydelse)

2 §.!

Angående beslag-------hos polismyndigheten.

5. I fråga om rusdrycker, som i
strid mot gällande bestämmelser
medföres vid offentlig tillställning,
äger ordningsvakt som med stöd av
myndighets förordnande utövar polisverksamhet
vid tillställningen
samma rätt att taga egendomen i beslag
som enligt rättegångsbalken tillkommer
polisman.

Ordningsvakt som verkställt beslag
skall skyndsamt till polismyndigheten
göra anmälan härom och
överlämna den beslagtagna egendomen.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1971.

1 Senaste lydelse 1968: 197.

Kungl. Maj.ts proposition nr 199 år 1970

3

Utdrag av protokollet över justitieärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den
9 oktober 1970.

Närvarande:

Statsministern Palme, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden
Sträng, Andersson, Lange, Holmqvist, Aspling, Sven-Eric Nilsson,
Geijer, Myrdal, Odhnoff, Wickman, Moberg, Bengtsson, Norling,
Löfberg, Carlsson.

Chefen för justitiedepartementet, statsrådet Geijer, anmäler efter gemensam
beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om ändring i lagen om
förverkande av alkoholhaltiga drycker m. m. och anför.

Inledning

I framställning till Kungl. Maj :t den 17 juni 1969 föreslog rikspolisstyrelsen
(RPS) viss ändring av lagen (1958: 205) om förverkande av alkoholhaltiga
drycker m. in., i det följande kallad förverkandelagen. Ändringen
syftade till att ge ordningsvakt vid offentlig tillställning behörighet att verkställa
beslag av rusdrycker som i strid mot gällande bestämmelser har medförts
vid tillställningen.

Med anledning av framställningen upprättades i juli 1970 inom justitiedepartementet
en promemoria (Stencil Ju 1970:16). Promemorian utmynnade
i förslag till lagstiftning med det innehåll som avsågs med framställningen.
Förslaget torde få fogas till statsrådsprotokollet i detta ärende som
bilaga 1.

Efter remiss har yttranden över departementspromemorian avgetts av
riksåklagaren, RPS, länsstyrelsen i Jönköpings län, Sveriges advokatsamfund,
Föreningen Sveriges länspolischefer, Folkets Husföreningars riksorganisation
och Folkparkernas centralorganisation. Riksåklagaren har bifogat
yttranden av överåklagarna i Stockholms och Malmö åklagardistrikt,
av cheferna för länsåklagarmyndigheterna i Hallands, Kopparbergs och
Norrbottens län samt av chefsåklagaren i Varbergs åklagardistrikt.

1-j- Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 saml. Nr 199

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 199 år 1970

Gällande bestämmelser

Enligt 16 § första stycket allmänna ordningsstadgan (1956: 617) åligger
det anordnare av offentlig tillställning att svara för att god ordning råder
vid tillställningen. I samma paragraf andra stycket föreskrivs, att rusdrycker
inte utan polismyndighets medgivande får förtäras vid offentlig tillställning
som äger rum inomhus eller utomhus inom inhägnat område annat än
i samband med tillåten utskänkning därav. Rusdrycker som inte får förtäras
vid tillställningen får inte heller förvaras i lokalen eller på platsen. Med
rusdrycker förstås enligt 1 § rusdrycksförsäljningsförordningen (1954: 521)
spritdrycker, vin och starköl. Bestämmelser om straff vid överträdelse av
förtärings- och förvaringsförbud finns i 29 § ordningsstadgan.

I 1 § tredje stycket förverkandelagen föreskrivs, att rusdrycker som någon
i strid mot gällande bestämmelser medför vid offentlig tillställning skall
vara förverkade, om det inte finns särskilda skäl däremot. 2 § förverkandelagen
innehåller bestämmelser om avvikelser i vissa avseenden från rättegångsbalkens
regler om beslag. Bl. a. föreskrivs att reglerna i 27 kap. 7 §
rättegångsbalken (RB) om att åtal skall väckas inom viss tid inte skall gälla
i fråga om beslag, som har skett med stöd av förverkandelagen, i annat fall
än när domstolen har utsatt sådan tid. Egendom som har tagits i beslag
med stöd av förverkandelagen får enligt samma föreskrift i vissa fall förstöras
eller försäljas utan hinder av bestämmelserna i 27 kap. 10 § RB om
att beslagtagen egendom skall vårdas väl och att noggrann tillsyn skall hållas
över att egendomen inte förbyts eller förändras.

Beslut om beslag skall enligt 27 kap. 4 § RB i regel meddelas av undersökningsledare
eller åklagare. Vid fara i dröjsmål får polisman verkställa beslag
även utan sådant beslut. Polismannen skall då skyndsamt göra anmälan om
beslaget till undersökningsledare eller åklagare. I 2 § 4 förverkandelagen
föreskrivs att, om polisman som har verkställt beslag av rusdrycker har
förelagt förverkande av den beslagtagna egendomen i föreläggande av ordningsbot,
anmälan i stället skall göras till polismyndigheten.

I 93 § polisinstruktionen (1965:686) ges bestämmelser om förordnande
för den som skall utföra polisbevakning utan att vara anställd inom polisväsendet
(ordningsvakt). Sådant förordnande får meddelas endast den som
har prövats lämplig att utöva sådan polisverksamhet som förordnandet avser
och får när som helst återkallas. Ordningsvakt förordnas av RPS om bevakningen
berör flera län, av länsstyrelsen om bevakningen berör flera polisdistrikt
inom länet och av polischefen i annat fall.

Ordningsvakter som sköter ordningshållningen vid offentliga tillställningar
har i polisinstruktionen tillagts vissa polisiära befogenheter. De har
sålunda rätt att på sätt som närmare anges i 18 § polisinstruktionen tillgripa
våld, om det krävs för att genomföra en uppgift som åvilar dem. De har

5

Kungl. Maj. ts proposition nr 199 år 1970

också rätt att tillfälligt omhänderta den som genom sitt uppträdande stör
ordningen eller utgör en omedelbar fara för denna (19 § polisinstruktionen).
Däremot finns det inte några bestämmelser som ger ordningsvakt befogenhet
att företa beslag vare sig på eget initiativ eller efter beslut av annan
utöver vad som gäller för envar (27 kap. 4 § RB).

Ändringsförslag

I sin framställning påpekar rikspolisstyrelsen att ordningshållning vid
offentlig tillställning i allt större utsträckning utförs av ordningsvakter.
Ofta finns ingen polisman närvarande vid tillställningen. Om ordningsvakt
vid sådant tillfälle påträffar någon som medför rusdrycker i strid mot förvaringsförbudet
i allmänna ordningsstadgan, måste han tillkalla en polisman
för att beslag skall kunna verkställas. Därvid uppkommer enligt RPS
alltid en tidsutdräkt som dels verkar irriterande från ordningshållningssynpunkt,
dels kan medföra att beslag omöjliggörs genom att rusdrycken
förtärs eller skaffas undan på annat sätt. I vissa fall kan det visa sig omöjligt
att få polis till platsen, eftersom tjänstgörande rörliga polispatruller för
tillfället är upptagna av mer angelägna arbetsuppgifter. Många gånger befinner
sig närmaste polisman på så stort avstånd från platsen för tillställningen
alt en förflyttning till denna enbart för att polismannen skall företa
det enkla ingripande det här är fråga om ter sig föga rimlig.

Eftersom ordningsvakt saknar rättslig behörighet att själv verkställa beslag
och i många fall faktisk möjlighet att få beslag verkställt av någon
därtill behörig, kan ordningsvakts ingripande mot förseelse mot 16 §
andra stycket allmänna ordningsstadgan ofta inte fullföljas med beslag av
rusdrycker. RPS betecknar detta förhållande som otillfredsställande. Den
enskilde torde uppfatta en omedelbar förlust av medhavda rusdrycker som
ett kännbart ingrepp mera kännbart än de böter som senare kan komma
att följa för förseelsen. Beslagsinstitutet kan därför antas ha en betydande
preventiv effekt. RPS hänvisar till att dessa synpunkter står i överensstämmelse
med vad föredragande departementschefen anförde i prop. 1958: 80
med förslag till förverkandelagen (s. 13).

En förutsättning för att ordningsvakt skall få behörighet att verkställa
beslag måste enligt RPS vara att han generellt sett kan anses kompetent
att träffa ett avgörande i beslagsfrågan. I detta sammanhang framhåller
RPS att den prövning som föregår ett beslut om beslag enligt 1 § tredje
stycket förverkandelagen är av synnerligen enkel beskaffenhet. Enligt 93 §
polisinstruktionen får förordnande som ordningsvakt meddelas endast den
som prövas lämplig att utöva polisverksamhet som förordnandet avser. RPS
har tagit initiativ till en utbildning av ordningsvakter som syftar till att
dessa skall fylla de kompetenskrav som bör uppställas.

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 199 år 1970

Med hänsyn härtill anser RPS det inte innebära någon fara för rättssäkerheten
att ordningsvakt anförtros nu avsedda behörighet. RPS påpekar
att beslagsbeslutet alltid bör bli föremål för polis- eller åklagarmyndighets
prövning. Ordningsvakt bör därför vara skyldig att anmäla beslaget hos
polismyndighet och därvid överlämna den beslagtagna rusdrycken. I de fall
då beslagsbeslutet visar sig vara felaktigt, kan drycken återlämnas till ägaren.

RPS föreslår därför att i förverkandelagen införs en föreskrift om rätt
för ordningsvakt att, när fara är i dröjsmål, under utövande av polisverksamhet
utan beslut av undersökningsledare eller åklagare verkställa beslag
av rusdrycker, som någon i strid mot gällande bestämmelser medför vid
offentlig tillställning. Vidare föreslås regler om att anmälan om sådant beslag
skall göras hos polismyndigheten och att den beslagtagna egendomen
snarast möjligt skall överlämnas till myndigheten.

RPS framhåller att ordningsvakt enligt gällande rätt äger behörighet att
verkställa beslag inom den speciella sektor som jaktbevakningen utgör. Det
innebär alltså inte någon principiell nyhet om ordningsvakt erhåller behörighet
att verkställa beslag i den utsträckning som har föreslagits.

Departementspromemorian ansluter sig till RPS:s uppfattning ait ordningsvakt
i princip bör ges behörighet att verkställa beslag av rusdrycker
som har medförts vid offentlig tillställning i strid mot 16 § andra stycket
allmänna ordningsstadgan. I promemorian sägs vidare, att en bestämmelse
i ämnet lämpligen bör införas i 2 § förverkandelagen som en särskild punkt
och att den bör utformas som en föreskrift att ordningsvakt som tjänstgör
vid offentlig tillställning skall ha samma rätt att verkställa beslag av olovligen
medförda rusdrycker som enligt RB tillkommer polisman. Härmed
åsyftas den rätt att taga egendom i beslag som polisman har enligt 27 kap.
4 § RB. Av en på detta sätt utformad bestämmelse följer att ordningsvakt
får rätt att, i fall då fara i dröjsmål föreligger, verkställa beslag utan att
beslut därom har meddelats av undersökningsledare eller åklagare.

Vidare bör det enligt promemorian föreskrivas, att ordningsvakt som har
verkställt beslag av rusdrycker skyndsamt skall underrätta vederbörande
polismyndighet och överlämna de beslagtagna dryckerna till denna. Dryckerna
bör således inte få förstöras eller försäljas av ordningsvakten. Beslut
om förstörande eller försäljning kan meddelas enligt bestämmelserna i 2 § 1
förverkandelagen.

Remissyttrandena

Remissinstanserna är eniga om behovet av att ge ordningsvakter rätt att
företa beslag i enlighet med vad som har föreslagits av RPS och i departementspromemorian.
Förslaget tillstyrks därför enhälligt.

I flera remissyttranden bl. a. från åklagarhåll påpekas vikten av
att den av RPS aviserade utbildningen av ordningsvakter blir så grundlig

Kungl. Maj:ts proposition nr 199 år 1970

7

att dessa kan förväntas klara de nya uppgifterna utan risk för rättssäkerheten.
En länsåklagare anser att beslagsrätten inte skall få tilläggas annan
ordningsvakt än sådan som har fått särskild utbildning angående användandet
av olika tvångsmedel.

Folkparkernas centralorganisation framhåller önskvärdheten i att RPS
utfärdar anvisningar om det praktiska förfarandet vid beslagtagande av rusdrycker.
Organisationen förutsätter också liksom Folkets Husföreningarnas
riksorganisation att överflyttande av beslagsrätten till ordningsvakt
inte skall få innebära ökade kostnader för arrangörerna av offentliga tillställningar.
Folkparksorganisationen föreslår därför att åläggandet för ordningsvakt,
som har tagit rusdrycker i beslag, att överlämna den beslagtagna
egendomen till polismyndighet byts ut mot en föreskrift om plikt för polismyndigheten
att efter det anmälan om beslag har mottagits skaffa in egendomen
i fråga. I andra hand föreslår organisationen att det i blivande proposition
i ärendet anges att kostnader, som uppstår genom beslaget, skall
ersättas av statsverket.

Departementschefen

Enligt 16 § andra stycket allmänna ordningsstadgan är det med vissa undantag
förbjudet att medföra rusdrycker vid offentlig tillställning som äger
rum inomhus eller utomhus inom inhägnat område. Bryter någon mot detta
förbud, skall enligt 1 § tredje stycket förverkandelagen de medförda dryckerna
förklaras förverkade, om inte särskilda skäl föranleder annat.

Beslag av drycker som olovligen medförs vid offentliga tillställningar
företas f. n. regelmässigt av polismän. De ordningsvakter, som i allt större
omfattning anförtros ordningshållningen vid sådana tillställningar, har inte
behörighet att verkställa sådana beslag.

RPS har pekat på de olägenheter som följer av nu gällande ordning. Då
någon ertappas med att olovligen medföra rusdrycker kan tillkallandet av
polis te sig som en åtgärd som inte står i rimlig proportion till det synnerligen
enkla ingripande som avses. Vidare kan under den tid det tar för polisen
alt komma till platsen beslaget omöjliggöras genom att rusdryckerna förtärs
eller undanskaffas på annat sätt. Praktiska skäl talar alltså för att inte bara
polismän utan också ordningsvakter skall ha rätt att företa beslag i de nu
avsedda fallen.

En förutsättning för att ordningsvakterna skall kunna betros med rätten
att företa beslag måste vara att de är väl förtrogna med rättsreglerna om
processuella tvångsmedel. Flera remissinstanser har också framfört krav på
ökad utbildning för ordningsvakter i detta hänseende. Dessa utbildningskrav
torde bli tillgodosedda genom det initiativ till sådan utbildning som RPS har
tagit enligt vad styrelsen uppgett i sin framställning.

Med hänsyn härtill och till att beslagen i samtliga fall avses komma under
polismyndighets eller åklagares prövning utan tidsutdräkt anser jag att den

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 199 år 1970

föreslagna ändringen inte medför någon risk för rättssäkerheten. Jag förordar
därför att ordningsvakt ges rätt att företa beslag av rusdrycker i den
omfattning som har föreslagits i departementspromemorian.

I promemorian föreslås att ordningsvakt som verkställt beslag skall åläggas
att skyndsamt göra anmälan härom och överlämna den beslagtagna
egendomen till polismyndigheten. Jag godtar förslaget även i denna del med
en formell justering av den föreslagna lagtexten.

Ett par remissinstanser har tagit upp frågan om kostnaderna för omhändertagandet
och överlämnandet av beslagtagna rusdrycker. I anledning
härav vill jag framhålla att i dessa fall liksom i fråga om bevakning och
transport av person som har omhändertagits av ordningsvakt den allmänna
principen bör gälla att direkta kostnader för rent polisiär verksamhet i
första hand skall belasta statsverket och inte enskild. Polisen bör därför
själv se till att beslagtagen egendom kommer polismyndigheten tillhanda.
Först om detta inte är praktiskt genomförbart blir det ordningsvaktens sak
att ombesörja transporten. Hur detta skall gå till får i det enskilda fallet
avgöras av polismyndigheten. Den föreslagna lagtextens krav på att överlämnandet
skall ske skyndsamt får tolkas med hänsyn till ordningsvaktens
tjänstgöringsförhållanden och övriga lokalt betingade förhållanden,
däribland möjligheterna till en betryggande förvaring av den beslagtagna
egendomen.

Av det sagda framgår att merkostnader för enskilda kan antas uppstå
bara i ett fåtal fall och då med obetydliga belopp. Särskilda regler om ersättning
för sådana kostnader behövs därför inte.

Berörda myndigheter bör ha någon tid på sig för att förbereda övergången
till det nya systemet. Jag föreslår därför att den nu förordade ändringen i
förverkandelagen får träda i kraft den 1 juli 1971.

Hemställan

I enlighet med det anförda har inom justitiedepartementet upprättats förslag
till lag om ändring i lagen (1958: 205) om förverkande av alkoholhaltiga
drycker m. m.

Förslaget torde få fogas till statsrådsprotokollet i detta ärende som
bilaga 2.1

Jag hemställer, att lagrådets yttrande över lagförslaget inhämtas enligt
87 § regeringsformen genom utdrag av protokollet.

Vad föredraganden sålunda med instämmande av
statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans
Maj :t Konungen.

Ur protokollet:

Britta Gyllensten

1 Bilagan, som (rånsett en redaktionell ändring är likalydande med det vid propositionen
fogade lagförslaget, har uteslutits här.

Kungl. Maj:ts proposition nr 199 år 1970

9

Bilaga 1

(Departementspromemorians förslag)

Förslag

till

Lag

om ändring i lagen (1958: 205) om förverkande av alkoholhaltiga

drycker m. m.

Härigenom förordnas, att 2 § lagen (1958: 205) om förverkande av alkoholhaltiga
drycker m. m. skall ha nedan angivna lydelse.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

2 §d

Angående beslag-------hos polismyndigheten.

5. I fråga om rusdrycker, som i
strid mot gällande bestämmelser
medförts vid offentlig tillställning,
äger ordningsvakt som vid tillställningen
utövar polisverksamhet med
stöd av förordnande enligt 93 § polisinstruktionen
(1956:686) samma
rätt att taga egendomen i beslag som
enligt rättegångsbalken tillkommer
polisman.

Ordningsvakt, som verkställt sådant
beslag, skall skyndsamt göra
anmälan härom till polismyndigheten
och till denna överlämna den beslagtagna
egendomen.

Denna lag träder i kraft den 1

1 Senaste lydelse 1968: 197.

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 199 år 1970

Utdrag av protokoll, hållet i lagrådet den 5 november 1970.

Närvarande:

f. d. justitierådet Regner,
regeringsrådet Martenius,
justitierådet Bernhard,

justitierådet Hesser.

Enligt lagrådet den 2 november 1970 tillhandakommet utdrag av protokoll
över justi ti eärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet den
9 oktober 1970, hade Kungl. Maj :t förordnat, att enligt 87 § regeringsformen
lagrådets utlåtande skulle inhämtas över upprättat förslag till lag om ändring
i lagen (1958: 205) om förverkande av alkoholhaltiga drycker m. m.

Förslaget, som finns bilagt detta protokoll, föredrogs inför lagrådet av
kammaråklagaren Torsten Jonsson.

Lagrådet lämnade förslaget utan erinran.

Ur protokollet:
Ingrid Hellström

Kungl. Maj:ts proposition nr 199 år 1970

11

Utdrag av protokollet över justitieärenden, hållet inför Hans
Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland, i statsrådet
på Stockholms slott den 6 november 1970.

Närvarande:

Statsministern Palme, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden Sträng,
Andersson, Holmqvist, Aspling, Sven-Erig Nilsson, Lundkvist, Geijer,
Odhnoff, Wickman, Moberg, Norling, Löfberg, Lidbom.

Chefen för justitiedepartementet, statsrådet Geijer, anmäler efter gemensam
beredning med statsrådets övriga ledamöter lagrådets utlåtande över
förslag till lag om ändring i lagen (1958: 205) om förverkande av alkoholhaltiga
drycker m. m.

Föredraganden upplyser, att lagrådet lämnat förslaget utan erinran, och
hemställer, att Kungl. Maj:t, efter viss redaktionell ändring, genom proposition
föreslår riksdagen att antaga förslaget.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande
av statsrådets övriga ledamöter hemställt
förordnar Hans Kungl. Höghet Regenten att till riksdagen
skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga
till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:
Gunnel Anderson

MARCUS BOKTR. STHLM 1970 700557

Propositioner och skrivelser

Propositioner är förslag till nya lagar och lagändringar som regeringen lämnar till riksdagen. Regeringen lämnar också skrivelser, som har en mer redogörande karaktär och inte innehåller förslag till riksdagsbeslut.