Kungl. Maj:ts proposition nr 20 år 1970

Del A

l

Nr 20

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till jordabalk;
given Stockholms slott den 20 mars 1970.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över justitieärenden och lagrådets protokoll, föreslå riksdagen
att antaga härvid fogade förslag till jordabalk.

Under Hans Maj :ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

BERTIL

Lennart Geijer

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att jordabalken i 1734 års lag ersätts med en
ny jordabalk.

Den föreslagna balken är uppdelad i två avdelningar, varav den första
innehåller bestämmelser om rättsförhållanden rörande fast egendom och
den andra regler för inskrivningsväsendet. Förslaget bygger i väsentliga
delar på redan gällande rätt, sådan denna kommit till uttryck i ett flertal
skilda lagar och i rättspraxis. Betydande nyskapelser föreslås dock på vissa
områden och på andra har väsentliga omdaningar skett av redan befintliga
rättsinstitut. De viktigare nyheterna anges i det följande.

I 4 kap. är samlade de betydelsefulla bestämmelserna om köp, byte och
gåva av fast egendom. Ändrade regler föreslås beträffande formkravet vid
fastighetsköp. Köp skall ske skriftligen och både säljare och köpare skall
underteckna köpehandlingen. Det uppställs inte något krav på bevittning
för att köpet skali bli giltigt. Däremot får bevittningen stor betydelse, när
köparen skall söka lagfart. Har säljarens underskrift inte bevittnats, kan
lagfart inte meddelas genast. Vissa särskilt betydelsefulla köpevillkor, som
uppräknas i lagtexten, måste tas in i köpehandlingen. Köp får inte hållas
svävande på grund av köpevillkor under längre tid än två år.

Panträtten i fast egendom, som behandlas i 6 kap., föreslås få en ny rättslig
konstruktion. Avvikelserna från vad som gäller nu hänför sig framför

1 Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 samt. Nr 20 Del A

2 Del A Kungl. Maj:ts proposition nr 20 år 1970

allt till inteckningshandlingens form och innehåll samt till sättet för upplåtelse
av panträtt. Inteckningshandlingen föreslås sålunda ersatt av ett av
inskrivningsmyndigheten utfärdat pantbrev, som inte utgör någon skuldförbindelse.
Skuldförhållandet skall regleras enbart i omslagsrevers. Panträtten
uppkommer genom att fastighetsägaren lämnar över pantbrevet till
fordringshavaren som säkerhet för dennes fordran. Förslaget syftar till förenkling
och ökad rättssäkerhet.

I 8—11 kap. tas upp regler om arrende. Endast bestämmelserna om jordbruksarrende,
som återfinns dels i det för arrende gemensamma 8 kap.,
dels i 9 kap., innebär sakliga nyheter. Lagstadgat direkt besittningsskydd
införs vid jordbruksarrende i likhet med vad som tidigare har skett för
bostadshyresgäster och bostadsarrendatorer. Besittningsskyddet föreslås i
princip gälla hela arrendeområdet, alltså även de s. k. sidoarrendena. När
det gäller andra jordbruksarrenden än gårdsax-renden skall dock besittningsskyddet
gälla endast om arrendeavtalet slutits för längre tid än ett år.
Om besittningsskyddet bx-yts på grund av att marken skall användas för annat
ändamål än jordbruk, kan arrendatorn under vissa förutsättningar få ersättning
för att han måste lämna arrendestället. Betydelsefulla nyheter föreslås
i fråga om arrendeställets skick, underhåll, byggnadsskyldighet, fristående
förbättringar och avräkning. Tvist om rätt till förlängning av avtalet
för jordbruksarrendator, villkoren för fortsatt arrende eller om ersättning
för vägrad förlängning föreslås skola prövas av en aiTendenämnd, som består
av lagfaren ordförande och två andra ledamöter. Förfarandet föreslås bli detsamma
som gäller för de nya statliga hyresnämnderna. Även kanslimässigt
föreslås att arrendenämndeiuia samordnas med hyresnämnderna. Arrendenämndens
beslut skall i regel kunna klandras hos fastighetsdomstol. Vissa
begränsningar föreslås i rätten att fullfölja talan mot domstolarnas avgöranden
i sådana mål.

Den nya hyreslagen, som trädde i kraft den 1 januari 1969, föreslås med
vissa smärre ändringar infogad som 12 kap. i jordabalken. Klander av hyresnämndernas
beslut skall dock i fortsättningen ske vid fastighetsdomstol.

I 18 kap. tas bestämmelser upp om godtrosförvärv beträffande fastighet
eller rättighet i fastighet. Under vissa förutsättningar skall den som förvärvat
en fastighet eller fått panträtt eller annan rättighet upplåten åt sig
och därvid i god tro förlitat sig på överlåtarens resp. upplåtarens lagfart
kunna göra ett godtrosförvärv, dvs. förvärvarens rätt får bestå trots att den
som förfogat över fastigheten inte varit dess rätte ägare. Den vars rätt får
vika i nu angivna situationer skall kunna få ersättning av allmänna medel
för sin förlust. Bestämmelserna, som utgör en principiell nyhet för svensk
rätt, syftar till att stärka tilltron till fastighetsbokens innehåll.

Reglerna om inskrivningsväsendet i 19—23 kap. har moderniserats och
systematiserats.

Jordabalken är avsedd att träda i kraft den 1 januari 1972.

Kungl. Maj:ts proposition nr 20 år 1970

Del A

3

Förslag

till

Jordabalk

Härigenom förordnas, att jordabalken i Sveriges rikes lag skall ha följande
lydelse.

FÖRSTA AVDELNINGEN

Rättsförhållanden rörande fast egendom
1 KAP.

Fastighet och dess gränser

1 §

Fast egendom är jord. Denna är indelad i fastigheter. Om fastighetsbildning
finns särskilda bestämmelser.

Sämjedelning är utan verkan.

2 §

Om allmänt vattenområde och fastighets gräns mot sådant område finns
särskilda bestämmelser.

3 §

Gräns som blivit lagligen bestämd har den sträckning som utmärkts på
marken i laga ordning. Kan utmärkningen ej längre fastställas med säkerhet,
har gränsen den sträckning som med ledning av förrättningskarta jämte
handlingar, innehav och andra omständigheter kan antagas ha varit åsyftad.
Om gränsens sträckning ej utmärkts på marken i laga ordning, har
gränsen den sträckning som framgår av karta och handlingar.

4 §

Har gräns ej blivit lagligen bestämd, gäller de rå och rör eller andra märken
som av ålder ansetts utmärka gränsen.

Om gränsen tillkommit genom expropriation eller liknande tvångsförvärv,
har gränsen den sträckning som med ledning av fångeshandling, innehav
och andra omständigheter kan antagas ha varit åsyftad.

5 §

Om gräns i vattenområde ej kan bestämmas med ledning av 3 eller 4 §,
har gränsen sådan sträckning att till varje fastighet föres den del av vatten -

4

Del A

Kiingl. Maj:ts proposition nr 20 år 1970

området som är närmast fastighetens strand. För mindre holme eller skär
föres dock ej någon del av vattenområdet till fastigheten. Har stranden förskjutits,
är dess tidigare läge, om det kan fastställas, avgörande för gränsens
sträckning.

Sträckning av gräns i vattenområde bestämmes efter normalt medelvattenstånd.
I Vänern, Vättern och Hjälmaren samt i Storsjön i Jämtland fastställes
dock sträckningen efter ett vattenstånd av
i Vänern 3,60 meter över nedre slusströskeln vid Sjötorp,
i Vättern 2,97 meter över västra slusströskeln vid Motala,
i Hjälmaren 2,77 meter över södra slusströskeln vid Notholmen och
i Storsjön 292,45 meter över nollplanet i det höjdsystem som ligger till
grund för sjöns reglering.

6 §

Har fastighet blivit skild från angränsande vattenområde genom att
stranden förskjutits, har fastighetens ägare rätt att nyttja området mellan
fastigheten och vattnet under förutsättning att området är av ringa omfattning
och att dess ägare icke lider skada eller olägenhet av betydelse. Fastighetens
ägare har därvid samma rätt som enligt 1 kap. 3 § vattenlagen (1918:
523) tillkommer strandägare.

2 KAP.

Tillbehör till fastighet

1 §

Till fastighet hör

byggnad, ledning, stängsel och annan anläggning som anbragts i eller ovan
jord för stadigvarande bruk,

på rot stående träd och andra växter,
naturlig gödsel.

Till fastighet hör även sådan byggnad eller annan anläggning som är uppförd
utanför fastigheten, om den är avsedd för stadigvarande bruk vid utövning
av servitut till förmån för fastigheten och icke hör till den fastighet
där den finns.

2 §

Till byggnad hör fast inredning och annat varmed byggnaden blivit försedd,
om det är ägnat till stadigvarande bruk för byggnaden eller del av denna,
såsom fast avbalkning, hiss, ledstång, ledning för vatten, värme, ljus
eller annat med kranar, kontakter och annan sådan utrustning, värme -

Del A

5

Kungl. Maj:ts proposition nr 20 år 1970

panna, element till värmeledning, kamin, kakelugn, innanfönster, markis,
brandredskap, civilförsvarsmateriel och nyckel.

I enlighet med vad som sägs i första stycket hör därjämte i regel till
byggnad, såvitt angår

1. bostad: badkar och annan sanitetsanläggning, spis, värmeskåp och kylskåp
samt maskin för tvätt eller mangling,

2. butikslokal: hylla, disk och skyltfönsteranordning,

3. samlingslokal: estrad och sittplatsanordning,

4. ekonomibyggnad till jordbruk: anordning för utfodring av djur och
anläggning för maskinmjölkning,

5. fabrikslokal: kylsystem och fläktmaskineri.

Reservdel och dubblett till föremål som avses i första eller andra stycket
hör ej till byggnaden.

3 §

Till fastighet som helt eller delvis är inrättad för industriell verksamhet
hör, utöver vad som följer av 1 och 2 §§, maskin och annan utrustning som
tillförts fastigheten för att användas i verksamheten huvudsakligen på denna.
Fordon, kontorsutrustning och handverktyg hör dock icke till fastigheten.

4 §

Föremål som nyttjanderättshavare eller eljest annan än fastighetsägaren
tillfört fastigheten hör ej till denna, om icke föremålet och fastigheten kommit
i samme ägares hand. Detsamma gäller i fråga om föremål som enligt
3 § kan höra till fastigheten och tillförts denna av fastighetsägaren utan att
han ägde föremålet. Har fastighetsägaren tillfört fastigheten föremål som
enligt 3 § kan höra till fastigheten och som han förvärvat under villkor att
överlåtaren har rätt att återtaga föremålet om förvärvaren åsidosätter vad
som åligger honom enligt överlåtelseavtalet, hör föremålet icke till fastigheten
så länge villkoret gäller.

Ingår föremål, som tillförts fastighet av annan än fastighetsägaren, i företagsintecknad
verksamhet och har föremålet och fastigheten kommit i samme
ägares hand genom att fastighetsägaren förvärvat verksamheten eller
näringsidkaren förvärvat fastigheten, hör föremålet likväl icke till fastigheten,
om det icke upphört att svara för inteckningen eller, i det fall näringsidkaren
förvärvat fastigheten, om icke sex månader förflutit från det han
sökt lagfart på sitt fång. Har inteckningshavaren före utgången av angivna
tid väckt talan om betalning och anmält detta till inskrivningsmyndigheten
för det område där fastigheten ligger, hör föremålet ej till fastigheten, om
icke två månader förflutit från det talan avgjorts genom dom eller beslut
som vunnit laga kraft.

G

Del A

Kungl. Maj:ts proposition nr 20 år 1970

5 §

Förvärvar fastighetsägaren föremål under villkor att överlåtar en har rätt
att återtaga föremålet, om förvärvaren åsidosätter vad som åligger honom
enligt överlåtelseavtalet, eller att äganderätten till föremålet skall förbli hos
överlåtaren till dess betalning erlagts eller annan förutsättning uppfyllts, får
villkoret ej göras gällande sedan fastighetsägaren tillfört fastigheten föremålet
så att det enligt 1 eller 2 § hör till fastigheten.

I fråga om möjligheten att göra avtalet gällande äger första stycket motsvarande
tillämpning för det fall att avtalet betecknats som hyresavtal eller
betalningen erlagts som vederlag för föremålets bruk och nyttjande, om det
är åsyftat att den som fått föremålet utgivet till sig skall bli ägare av detta.

6 §

Byggnad, stängsel och annan anläggning på område, som besväras av inskriven
tomträtt, samt anläggning för gruvdrift hör ej till fastigheten även
om de tillhör fastighetens ägare.

7 §

Överlåtelse av föremål som hör till fastighet gäller ej mot tredje man, förrän
föremålet skiljes från fastigheten på sådant sätt att det ej längre kan anses
höra till denna.

3 KAP.

Rättsförhållanden mellan grannar

1 §

Var och en skall vid nyttjande av sin eller annans fasta egendom taga skälig
hänsyn till omgivningen.

2 §

Tränger rot eller gren in på fastighet från område intill denna och medför
detta olägenhet för fastighetens ägare, får denne taga bort roten eller grenen.
Områdets ägare skall dock beredas tillfälle att själv utföra åtgärden, om
denna kan befaras medföra skada av betydelse för honom.

3 §

Den som ämnar utföra grävning eller liknande arbete på sin mark skall
vidtaga varje skyddsåtgärd som kan anses nödvändig för att förebygga skada
på angränsande mark. Han skall ersätta skada som uppkommer till följd av

Del A

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 20 år 1970

att han eller någon som han anlitat underlåtit att vidtaga sådan åtgärd eller
i annat hänseende brustit i omsorg vid arbetets utförande.

Medför skyddsåtgärd uppenbarligen högre kostnad än den skada som åtgärden
avser att förebygga, får åtgärden underlåtas. Skadan skall dock ersättas.
Om det begäres, skall pant eller borgen enligt utsökningslagen (1877:
31 s. 1) ställas hos länsstyrelsen till säkerhet för ersättningen innan arbetet
börjar.

Är byggnad eller annan anläggning som hör till angränsande mark, till
följd av vårdslöshet vid uppförandet eller brist i underhållet, av sådan beskaffenhet
att särskild skyddsåtgärd är nödvändig för att förebygga skada
med anledning av arbete som icke sträckes nedanför vanligt källardjup,
skall åtgärden bekostas av den angränsande markens ägare.

4 §

Är grävning eller liknande arbete särskilt ingripande eller medför det av
annan anledning särskild risk för omgivningen, skall den skada som uppkommer
till följd av arbetet ersättas även om försumlighet icke föreligger.

5 §

Åtgärd för att förebygga skada till följd av grävning eller liknande arbete
får vidtagas på annans mark, om det är nödvändigt för att undvika oskälig
kostnad eller annan synnerlig olägenhet. Skada och intrång skall ersättas,
om markens ägare ej är skyldig att bekosta arbetet. Om det begäres, skall
pant eller borgen enligt utsökningslagen (1877: 31 s. 1) ställas hos länsstyrelsen
till säkerhet för ersättningen innan arbetet börjar.

6 §

Ersättning enligt 3 § första eller andra stycket eller enligt 4 eller 5 § skall
nedsättas hos länsstyrelsen. Om fördelning och utbetalning av nedsatt belopp
samt verkan därav gäller bestämmelserna om expropriation i tillämpliga
delar. Beloppet får dock utbetalas till ägaren av den angränsande marken
utan att nedsättning sker, om det är väsentligen utan betydelse för innehavare
av fordran för vilken marken svarar. Har beloppet nedsatts men fördelning
ännu ej skett, får länsstyrelsen utbetala beloppet till den angränsande
markens ägare, om medgivanden från fordringshavarna företes hos
länsstyrelsen.

Har beloppet utbetalats utan nedsättning, svarar den ersättningsskyldige
för förlust som till följd därav uppkommer för fordringshavare som anges i
första stycket.

7 §

Har byggnad eller annan anläggning uppförts så att den skjuter in på angränsande
mark, och skulle anläggningens borttagande eller förändring medföra
betydande kostnad eller olägenhet för anläggningens ägare, är denne ej

8 Del A Kungl. Maj:ts proposition nr 20 år 1970

skyldig att avträda den mark som sålunda tagits i anspråk, förrän anläggningen
avlägsnas eller blir obrukbar. Vad som sagts nu gäller dock ej, om
den som uppförde anläggningen inkräktade på den angränsande marken med
avsikt eller av grov vårdslöshet och, när anläggningen överlåtits till annan,
denne ägde kännedom därom vid sitt förvärv.

Den angränsande markens ägare är berättigad till ersättning för det intrång
som anläggningen medför.

Om trappa som skjuter över gatulinje finns särskilda bestämmelser.

4 KAP.

Köp, byte och gåva
Köpets form
1 §

Köp av fast egendom slutes genom upprättande av köpehandling som
underskrives av säljaren och köparen. Handlingen skall upptaga köpeskillingen
och innehålla förklaring av säljaren att egendomen överlåtes på
köparen. Köpes utom fast egendom även annat mot en gemensam köpeskilling,
är det tillräckligt att denna anges.

Köp som icke uppfyller föreskrifterna i första stycket är ogiltigt.

2 §

Har köp slutits och upprättas därefter köpebrev eller annan ytterligare
köpehandling angående samma förvärv, äger 1 § första stycket tillämpning
även i fråga om den senare handlingen. Handling som icke uppfyller dessa
föreskrifter är utan verkan som köpehandling.

3 §

Bestämmelse vid köp som ej intages i köpehandlingen är ogiltig, om
den innebär att

1. förvärvets fullbordan eller bestånd är beroende av villkor,

2. säljaren ej skall bära sådant ansvar som avses i 21 §,

3. köparens rätt att överlåta fastigheten eller att söka inteckning eller
upplåta rättighet i fastigheten inskränkes.

Villkorligt köp

4 §

Köps fullbordan eller bestånd får ej göras beroende av villkor under mer
än två år från den dag då köpehandlingen upprättades. Har längre tid av -

Kungl. Maj:ts proposition nr 20 år 1970 Del A 9

talats, är köpet ogiltigt. Om tiden ej bestämts, skall den anses vara två år.

Första stycket äger icke tillämpning på villkor, varigenom förvärvets
fullbordan eller bestånd göres beroende av att köpeskillingen erlägges eller
att i 7—9 §§ avsedd fastighetsbildning sker, och utgör ej heller binder
att uppställa villkor som grundas på bestämmelse i lag.

5 §

Har i köpehandlingen föreskrivits att köpebrev skall upprättas, skall det
anses som om förvärvets fullbordan eller bestånd gjorts beroende av köpeskillingens
erläggande.

6 §

Har enligt köpehandlingen förvärvets fullbordan eller bestånd gjorts beroende
av villkor och upprättas därefter köpebrev eller annan ytterligare
köpehandling angående förvärvet, beror förvärvets fullbordan eller bestånd
ej längre av villkoret, om icke detta intages även i den senare handlingen.

Köp av del av fastighet

7 §

Köp, som innebär att visst område av fastighet kommer i särskild ägares
hand, är giltigt endast om fastighetsbildning sker i överensstämmelse med
köpet genom förrättning, som är sökt senast sex månader efter den dag då
köpehandlingen upprättades och, om förrättningen ej är avslutad vid utgången
av nämnda tid, skall verkställas på grundval av köpet.

8 §

Den som köpt andel i fastighet utan villkor att andelen skall utbrytas
genom fastighetsbildning innehar fastigheten under samäganderätt med
den eller de andra delägarna.

Har i köpehandlingen föreskrivits att andelen skall utbrytas äger 7 §
motsvarande tillämpning.

9 §

I fråga om köp av mark som är samfälld för flera fastigheter eller av
fastighets andel i sådan mark äger 7 § motsvarande tillämpning.

Säljarens och köparens rättigheter och förpliktelser

10 §

Avkastning, som fastigheten frambringar före den dag då tillträde skall
ske, tillkommer säljaren. Denne får dock icke avverka skog annat än
till husbehov och ej heller avhända fastigheten annat än dess vanliga
avkastning.

lf Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 saml. Nr 20 Del A

10 Del A Kungl. Maj:ts proposition nr 20 år 1970

Arrendeavgift, hyra och annan inkomst av fastigheten, som belöper på
tiden före tillträdesdagen, tillkommer säljaren.

Avgift som utgår för fastigheten och belöper på tiden från och med tillträdesdagen
bäres av köparen. I förhållande till säljaren svarar köparen
för stämpelskatt för förvärvet.

11 §

Säljaren står faran för att fastigheten av våda skadas eller försämras
medan den fortfarande är i säljarens besittning. Faran ligger dock på
köparen, om fastigheten ej tillträtts till följd av dröjsmål på köparens
sida.

Har fastigheten skadats eller försämrats på grund av händelse för vilken
säljaren står faran, får köparen göra avdrag på köpeskillingen eller, om ej
skadan är av ringa betydelse, häva köpet. Väckes ej talan om hävning inom
ett år från det tillträdet skedde, är rätten till sådan talan förlorad.

12 §

Har fastigheten efter köpet skadats eller försämrats genom säljarens vanvård
eller vållande, får köparen göra avdrag på köpeskillingen eller häva
köpet. Han har dessutom rätt till ersättning för skada. Om skadan är av
ringa betydelse, får köpet hävas endast om säljaren förfarit svikligt.

Väckes ej talan om hävning inom ett år från det tillträdet skedde, är
rätten till sådan talan förlorad, om ej säljaren förfarit svikligt.

13 §

Underlåter säljaren utan skäl att avträda fastigheten i rätt tid, skall
han ersätta köparen dennes skada. Köparen får även häva köpet, om ej
dröj smålet är av ringa betydelse.

14 §

Undandrager sig säljaren utan skäl att enligt föreskrift i köpehandling
medverka till upprättande av köpebrev eller annan ytterligare köpehandling
angående förvärvet eller att fullgöra annat som ankommer på honom
för att bereda köparen möjlighet till lagfart, äger 13 § motsvarande tilllämpning.

15 §

Kan köparen i annat fall än som avses i 14 § icke erhålla lagfart, har
han rätt att häva köpet och få ersättning för skada, om ej hindret mot lagfart
beror av köparen eller var känt för honom när köpet slöts. Om skadan
är av ringa betydelse, får köpet hävas endast om säljaren förfarit svikligt.

Väckes ej talan om hävning inom ett år från den dag då tiden för sökande
av lagfart utgick eller, om lagfart då var sökt, den dag då slutligt beslut
i lagfartsärendet vann laga kraft, är rätten till sådan talan förlorad, om ej
säljaren förfarit svikligt.

Kungl. Maj:ts proposition nr 20 år 1970

Del A

11

16 §

Svarar fastigheten på grund av inteckning eller upplåtelse av panträtt
för högre belopp än som förutsattes vid köpet, får köparen av köpeskillingen
innehålla vad som på grund härav kan komma att utgå ur fastigheten.
Om ej så mycket av köpeskillingen återstår att betala och säljaren icke erlägger
skillnaden inom en månad efter tillsägelse, har köparen rätt att häva
köpet och få ersättning för skada.

Avser inteckning i den överlåtna fastigheten även annan fastighet och
förutsattes ej detta vid köpet, har köparen rätt att häva köpet och erhålla
ersättning för skada, om ej säljaren inom en månad efter tillsägelse ombesörjt,
att det gemensamma ansvaret upplösts.

17 §

Besväras fastigheten av annan rättighet än som avses i 16 § utan att
köparen vid köpet ägde eller hort äga kännedom därom, äger 12 § motsvarande
tillämpning.

Första stycket gäller även när annan än säljaren ägde byggnad eller
annat som, om det är i samme ägares hand som fastigheten, enligt lag hör
till denna samt köparen var i god tro vid köpet.

18 §

Medför offentlig myndighets beslut att köparen icke förvärvat den rådighet
över fastigheten som han vid köpet hade skäl att förutsätta, äger 12 §
motsvarande tillämpning.

19 §.

Avviker fastigheten från vad som kan anses utfäst eller från vad som köparen
eljest, utan att fall som avses i 16—18 § föreligger, med hänsyn till omständigheterna
haft anledning räkna med vid köpet, äger 12 § motsvarande
tillämpning. Ersättning för skada skall dock utgå endast om avvikelsen avser
egenskap som kan anses utfäst eller säljaren förfarit svikligt.

20 §

Säljaren skall till köparen överlämna honom tillhöriga kartor och andra
handlingar angående fastigheten vilka är av betydelse för köparen som
ägare av denna. Om handlingarna angår även annan egendom, skall de efter
tillsägelse tillhandahållas köparen.

21 §

Om fastigheten kan frånvinnas köparen efter klander, skall säljaren återbära
köpeskillingen och, om köparen var i god tro vid köpet, ersätta köparen
dennes skada.

12

Del A

Kungl. Maj:ts proposition nr 20 år 1970

Är första stycket tillämpligt beträffande endast en del av fastigheten, får
köparen, om han var i god tro vid köpet, häva detta såvitt angår fastigheten
i övrigt. Bestämmelserna i 12 § äger därvid motsvarande tillämpning. Den
tid inom vilken talan om hävning skall väckas räknas dock från det fastighetsdelen
frångick köparen.

22 §

Kan säljaren ej erlägga vad som åligger honom enligt 21 §, får köparen
kräva säljarens fångesmän i tnr och ordning i den mån de ej är fria från
ansvar enligt 21 §.

23 §

Har köparen icke erlagt hela köpeskillingen när klandertalan väckes, får
han innehålla återstoden till dess betryggande säkerhet ställes för vad som
säljaren kan åläggas att utge, om talan bifalles.

24 §

Blir köp av fastighet ej bestående på den grund att fastigheten överlåtits
även till annan och denna överlåtelse skall åtnjuta företräde, äger 21 § motsvarande
tillämpning. Talan om hävning skall dock väckas inom den tid
som anges i 15 §.

Sedan talan om företräde mellan överlåtelserna väckts, äger även 23 §
motsvarande tillämpning.

25 §

I fråga om säljarens rätt till ränta på köpeskillingen äger de i 9 kap. 10 §
handelsbalken angivna grunderna tillämpning.

Om köpet enligt förbehåll i köpehandlingen häves på grund av utebliven
betalning av köpeskillingen, skall köparen ersätta säljaren dennes skada.

26 §

Är förvärvets fullbordan eller bestånd enligt köpehandlingen beroende av
att köpeskillingen betalas och har köparen sedan köpet slöts
blivit försatt i konkurs,

fått till stånd offentlig ackordsförhandling utan konkurs,
vid utmätning funnits sakna tillgång att betala sina skulder,
om han är köpman, inställt sina betalningar eller

i annat fall funnits vara på sådant obestånd att han måste antagas icke
kunna fullgöra sin betalningsskyldighet mot säljaren,

har säljaren rätt att häva köpet, om ej utan oskäligt uppehåll efter tillsägelse
betryggande säkerhet ställes för köpeskillingen. Häves köpet, skall
köparen ersätta säljaren dennes skada.

Del A

13

Kungl. Maj:ts proposition nr 20 år 1970

27 §

Har köparen erhållit inteckning eller upplåtit panträtt i fastigheten, far
han häva köpet endast när han erlagt så mycket av köpeskillingen att säljaren
kan innehålla belopp som svarar mot vad som kan komma att utga ui
fastigheten på grund av inteckningen eller pantsättningen. Om vad som köparen
erlagt av köpeskillingen ej förslår, får han häva köpet endast om han
betalar skillnaden. Avser inteckningen även fastighet som icke ingick i köpet,
får köparen häva köpet endast om han dessutom ombesörjt, att det gemensamma
ansvaret upplösts.

Om köparen upplåtit annan rättighet och denna väsentligt minskar fastighetens
värde eller dess användbarhet i säljarens hand eller om eljest fastigheten
väsentligt försämrats eller på annat sätt nedgått i värde på grund av
åtgärd eller annan omständighet, som är att hänföra till köparen eller beror
av denne, får köparen häva köpet endast om säljaren förfarit svikligt.

Byte

28 §

Bestämmelserna i 1—27 §§ gäller i tillämpliga delar i fråga om byte. Om
fastighet som gått i byte mot annan fastighet kan frånvinnas förvärvaren
efter klander eller frångår honom till följd av omständighet som anges i 24 §,
får han dock icke återtaga den fastighet han lämnade i byte. I stället har
han rätt till ersättning i pengar.

Gåva

29 §

Bestämmelserna i 1—3 och 7—9 §§ äger motsvarande tillämpning i fråga
om gåva.

30 §

Är gåvas fullbordan eller bestånd beroende av villkor under viss tid utöver
två år från den dag då gåvohandlingen upprättades eller under obestämd
tid, gäller villkoret icke mot den till vilken gåvotagaren överlåtit fastigheten,
såvida icke talan om återgång av gåvan blivit väckt före överlåtelsen.
Kan till följd av att villkoret sålunda icke blir gällande givaren ej återfå
gåvan, har gåvotagaren att till givaren utge gåvans värde.

Om gåva till förmån för ofödda finns särskilda bestämmelser.

31 §

Återgår gåva på grund av villkor som avses i 30 § och skall panträtt eller
annan rättighet som tillkommit efter upplåtelse av gåvotagaren alltjämt bestå,
skall gåvotagaren ersätta givaren dennes förlust.

14

Del A

Kungl. Maj:ts proposition nr 20 år 1970

5 KAP.

Verkan av att fast egendom frånvinnes någon efter klander in. m.

1 §

Avträder någon fast egendom efter klander, skall han dessutom utge ersättning
för avkastning, som egendomen frambringat under tid efter det att
han fick kännedom om att annan ägde bättre rätt till egendomen eller stämning
delgavs honom. Ersättning skall också utges för arrendeavgift, hyra
och annan inkomst av egendomen, som belöper på nämnda tid. Han får dock
tillgodoräkna sig skälig ersättning för de kostnader han haft för att erhålla
avkastningen och inkomsten samt för att under angivna tid underhålla egendomen.

Om avkastningen eller inkomsten på grund av den avträdandes försumlighet
understigit vad som skäligen kunnat erhållas, skall han ersätta skillnaden.

2 §

Har egendomen skadats eller på annat sätt minskats i värde till följd av
åtgärd eller annan omständighet som är att hänföra till den som avträder
egendomen, skall denne ersätta värdeminskningen, om och i den mån det
med hänsyn till beskaffenheten av hans förfarande och omständigheterna
i övrigt ej kan anses obilligt.

3 §

Den som vinner egendomen är skyldig att ersätta den som avträder egendomen
nödvändig kostnad som denne haft utöver vad som fordrats för egendomens
underhåll under den tid han innehaft denna. Även nyttig kostnad
skall ersättas, om den ej gjorts under tid som anges i 1 §. Ersättning för
nyttig kostnad utgår dock med högst det belopp varmed egendomens värde
höjts genom den åtgärd som kostnaden avser.

4 §

Den som vill framställa anspråk på ersättning enligt 1—3 § skall väcka
talan inom två år från det egendomen avträddes. Iakttages ej tiden, är rätten
till talan förlorad. Om den ena parten väckt talan i rätt tid, har den andra
parten rätt till kvittning, fastän hans rätt till talan är förlorad.

5 §

Har den som avträder egendomen haft annan än nödvändig kostnad för
denna och kan vad som sålunda påkostats skiljas från egendomen, får han
föra bort det, om icke den vinnande vill lösa det enligt vad som sägs nedan.

Del A

15

Kungl. Maj:ts proposition nr 20 år 1970

Vill den som avträder egendomen begagna sin rätt enligt första stycket,
skall han inom en månad från den dag då egendomen avträddes eller, om
han före utgången av denna tid väckt talan om ersättning enligt 3 §, från den
dag då dom, varigenom hans talan helt eller delvis lämnats utan bifall, vann
laga kraft, erbjuda den som vunnit egendomen att lösa vad han önskar föra
bort. Vill den vinnande begagna sig av erbjudandet, skall han inom en månad
från erbjudandet underrätta den som avträder egendomen därom samt
dessutom, om samtidigt med erbjudandet krävts säkerhet för lösesumman,
ställa betryggande säkerhet för den. Försummar den vinnande något av vad
som sålunda föreskrives, är hans rätt att lösa förlorad.

6 §

Det som ej förts bort inom tre månader efter det att erbjudandet om inlösen
avvisades eller tiden för dess antagande utgick, tillfaller den vinnande
utan ersättning.

Den som avträder egendomen får ej utan den vinnandes samtycke föra
bort något från egendomen, innan han ställt betryggande säkerhet för vad
han enligt 1 eller 2 § kan vara skyldig att utge eller, om ersättningen blivit
bestämd till beloppet, han betalat detta.

Om den som avträder egendomen fört bort något från denna, skall han
återställa egendomen i dess tidigare skick.

7 §

Bestämmelserna i 1—6 §§ äger motsvarande tillämpning när fast egendom
överlåtits till flera och tvist om företrädet uppstår mellan dem.

6 KAP.

Panträtt

Upplåtelse av panträtt

1 §

Ägare av fastighet, som vill upplåta panträtt i denna till säkerhet för fordran,
har rätt att i den ordning som anges i 22 kap. hos inskrivningsmyndigheten
erhålla inskrivning i fastigheten av visst penningbelopp (inteckning).
Myndighetens bevis om inskrivningen kallas pantbrev.

Inteckning kan enligt 22 kap. beviljas i flera fastigheter (gemensam inteckning)
. Gemensam inteckning kan också uppkomma genom att intecknad
fastighet delas.

16

Del A

Kungl. Maj:ts proposition nr 20 år 1970

2 §

Panträtten upplåtes genom att fastighetens ägare överlämnar pantbrevet
som pant för fordringen.

Bestämmelser om fastighetsägarens rätt när pantbrev icke alls eller delvis
utnyttjats för pantsättning (ägarhypotek) finns i 9 §.

Panträttens innebörd

3 §

När myndighet vid utsökning eller i annat fall fördelar medel mellan rättsägare
i fastighet, har borgenär rätt att för fordran, som är förenad med panträtt
i fastigheten, med den företrädesrätt inteckningen medför enligt lag få
betalning ur medlen intill pantbrevets belopp. I den mån detta ej förslår,
erhåller borgenären genom tillägg betalning ur medlen för ränta på kapitalbelopp
inom pantbrevets belopp, för skadestånd på grund av förtida betalning
samt för ersättning för indrivningskostnad och annan kostnad som
löranledes av fordringsförhållandet. Tillägget får icke överstiga femton procent
av fordringens inom pantbrevets belopp liggande kapitalbelopp jämte
sex procent årlig ränta på detta belopp från den dag då fastigheten utmättes,
konkursansökan gjordes eller de medel nedsattes som eljest skall fördelas.

Har flera pantbrev överlämnats som pant för fordran och har inteckningarna
samma företrädesrätt eller gäller de omedelbart efter varandra,
skall bestämmelserna i första stycket om pantbrevets belopp avse pantbrevens
sammanlagda belopp.

4 §

Borgenär har rätt att få betalning enligt 3 § även om fordringen preskriberats
eller icke blivit anmäld efter kallelse på okända borgenärer.

5 §

Om skyldighet för borgenär att, fastän fordringen ej är förfallen till betalning,
mottaga betalning ur medel som myndighet skall fördela mellan
rättsägare i fastigheten finns särskilda bestämmelser.

6 §

Försämras fastigheten till följd av vanvård eller naturhändelse eller avannan
därmed jämförlig orsak så att panträttens värde väsentligt minskas,
får borgenären söka betalning ur fastigheten fastän fordringen ej är förfallen
till betalning.

Kungl. Maj:ts proposition nr 20 år 1970

Del A

17

Upplåtelse av panträtt i vissa fall

7 §

Har fastighet överlåtits och har förre ägaren innan nye ägaren sökt
lagfart upplåtit panträtt i fastigheten, gäller upplåtelsen, om borgenären vid
upplåtelsen eller, när fordringen därefter överlåtits till annan, denne vid
sitt förvärv varken ägde eller bort äga kännedom om äganderättsöverlåtelsen.
Om fastigheten överlåtits även till annan, äger vad som sagts nu
tillämpning i fråga om upplåtelse som den senare förvärvaren gjort innan
den förre förvärvaren sökt lagfart.

Första stycket äger tillämpning även när fastigheten övergått genom sådant
förvärv som avses i 17 kap. 11 §.

8 §

Frångår fastighet innehavaren efter klander, är upplåtelse av panträtt
som skett efter det att fastigheten kom ur rätte ägarens hand utan verkan,
om annat ej följer av 18 kap. eller av annan bestämmelse.

Första stycket äger motsvarande tillämpning när förvärv av fastighet
återgår som ogiltigt eller avtal om sådant förvärv häves av överlåtaren.
Om gåva på talan av givaren återgår till denne på grund av villkor, varav
gåvans fullbordan eller bestånd gjorts beroende under viss tid utöver två
år från den dag då gåvohandlingen upprättades eller under obestämd tid,
gäller dock upplåtelsen, såvida den icke skett efter det att talan väcktes.

Ägarhypotekets innebörd

9 §

Om pantbrev icke överlämnats som pant för fordran, är fastighetens
ägare berättigad att vid sådan fördelning som avses i 3 § med den företrädesrätt
inteckningen medför enligt lag erhålla tilldelning ur medlen med
pantbrevets belopp. Har pantbrev överlämnats som pant för fordran men
understiger fordringen pantbrevets belopp, är fastighetsägaren berättigad
att ur medlen erhålla skillnaden.

Gemensamt intecknade fastigheters inbördes ansvar

10 §

Ansvaret för inteckning som beviljats i flera fastigheter vilar på var
och en av fastigheterna till det belopp som faller på fastigheten efter förhållandet
mellan dennas särskilda värde och sammanlagda värdet av alla

18 Del A Kungl. Maj:ts proposition nr 20 år 1970

fastigheterna. Som fastighets värde gäller därvid taxeringsvärdet för året
innan inteckningen söktes eller, om särskilt taxeringsvärde då ej fanns för
fastigheten, det taxeringsvärde som därefter först fastställes. Om någon av
fastigheterna skall säljas utmätningsvis och taxeringsvärde som angivits
nu icke finns för var och en av fastigheterna, gäller de värden som överexekutor
låter åsätta fastigheterna enligt lagen ( ) om exekutiv för säljning

av fast egendom.

Kan borgenär ej erhålla betalning ur köpeskillingen för intecknad fastighet
med det belopp för vilket fastigheten svarar enligt första stycket,
svarar de övriga fastigheterna för återstoden av beloppet med fördelning
efter där angivna grunder. Kan ur någon av dessa fastigheter betalning ej
erhållas för dess andel i återstoden, fördelas bristen på samma sätt mellan
de återstående fastigheterna.

11 §

Har intecknad fastighet delats, fördelas ansvaret mellan de särskilda
delarna enligt 10 §, om annat ej anges i andra stycket.

Delades fastigheten genom avstyckning och är stamfastigheten och den
avstyckade fastigheten icke längre i samme ägares hand, svarar stamfastigheten
för hela inteckningen och den avstyckade fastigheten endast för
vad som icke kan utgå ur stamfastigheten. Om flera fastigheter avstyckats
från stamfastigheten, svarar fastighet, på vilken lagfart icke sökts, före fastighet,
på vilken lagfart sökts, och fastighet, på vilken lagfart sökts senare,
före fastighet, på vilken lagfart sökts tidigare. Har lagfart sökts på samma
inskrivningsdag eller har lagfart icke sökts på någon av fastigheterna, svarar
fastighet som senare övergått till ny ägare före fastighet som* tidigare
övergått till ny ägare. Mellan fastigheter som övergått samma dag fördelas
ansvaret efter de grunder som anges i 10 §.

Andra stycket hindrar icke att borgenären söker betalning samtidigt ur
stamfastighet och avstyckad fastighet.

Bestämmelse om att avstyckad fastighet i vissa fall icke svarar för inteckning
i stamfastighet finns i 16 § andra stycket.

Vissa bestämmelser om intecknings och pantbrevs giltighet

12 §

Avser inteckning endast en fastighet och säljes denna på exekutiv auktion,
är inteckningen, sedan auktionen vunnit laga kraft och köpeskillingen betalats,
utan verkan till belopp som enligt sakägarförteckningen icke täckes
av köpeskillingen, behållen avkastning eller andra influtna medel, om ej
överexekutor förordnat om fortsatt inteckningsansvar. Har medel influtit

Del A

19

Kungl. Maj. ts proposition nr 20 år 1970

genom särskild försäljning av tillbehör, är inteckning utan verkan till belopp
som ur medlen utfallit på pantbrevets belopp.

Avser inteckning flera fastigheter gemensamt och säljes dessa på exekutiv
auktion enligt gemensam sakägarförteckning, äger första stycket motsvarande
tillämpning. Sker försäljningen enligt särskilda sakägarförteckningar,
förlorar inteckningen sin verkan, om ej överexekutor förordnat om fortsatt
inteckningsansvar. Säljes endast någon eller några av fastigheterna, blir inteckningen
såvitt angår försåld fastighet helt utan verkan, om ej överexekutor
förordnat om fortsatt inteckningsansvar, och såvitt angår annan fastighet
utan verkan till den del medel utfallit på pantbrevets belopp.

13 §

Fördelas medel som är att tillgå vid utsökning utan att fastigheten sålts,
är inteckning utan verkan till den del medlen utfallit på pantbrevets belopp.

Första stycket gäller ej, om innehavaren av pantbrevet avstått från sin
rätt till betalning och, när fråga är om gemensam inteckning, samtycke till
avståendet lämnats av såväl ägare till övriga av inteckningen besvärade fastigheter
som innehavare av panträtt, vilken gäller i en eller flera av fastigheterna
med lika rätt som eller sämre rätt än inteckningen.

14 §

Avstås intecknad fastighet eller område av sådan fastighet på grund av
expropriation eller liknande tvångsförvärv, är inteckningen utan verkan i
den inlösta egendomen, sedan inlösen fullbordats. Såvitt angår annan av inteckningen
besvärad egendom är inteckningen utan verkan till belopp som
vid fördelning av medel med anledning av tvångsförvärvet utfallit på pantbrevets
belopp. Härvid äger 13 § andra stycket motsvarande tillämpning.

15 §

Har myndighet i annat fall än som avses i 12—14 § fördelat medel mellan
rättsägare i intecknad fastighet, är inteckningen utan verkan till den del
medlen utfallit på pantbrevets belopp. Härvid äger 13 § andra stycket motsvarande
tillämpning.

16 §

Sammanlägges fastighet eller del av fastighet med annan fastighet eller
fastighetsdel, omfattar inteckning som besvärar någon av de i sammanläggningen
ingående fastigheterna eller fastighetsdelarna hela den nybildade fastigheten.

Avstyckas samfällighet eller viss ägovidd av samfällighet, svarar den avstyckade
fastigheten icke för inteckning i stamfastighet.

20 Del A Kungl. Maj:ts proposition nr 20 år 1970

17 §

Om inteckning blir utan verkan, är även pantbrevet utan verkan. Ändras
i annat fall inteckning till belopp eller omfattning, erhåller pantbrevet verkan
i enlighet med inteckningens ändrade innehåll.

Dödning av förkommet pantbrev medför ej att inteckningen blir utan
verkan.

7 KAP.

Allmänna bestämmelser om nyttjanderätt, servitut och rätt till elektrisk kraft
Bestämmelsernas tillämpningsområde

1 §

Detta kapitel avser arrende, hyra, tomträtt och annan nyttjanderätt samt
servitut och rätt till elektrisk kraft, om rättigheten upplåtits genom avtal.

Om vissa rättigheter som anges i första stycket finns bestämmelser även
i 8—15 kap.

Förekommer eljest i lag eller annan författning särskilda bestämmelser
om rättighet som avses i detta kapitel, äger de tillämpning.

2 §

Detta kapitel gäller i tillämpliga delar även hyresrätt i hus, som ej hör till
fastighet.

3 §

Av fastighetsägaren åt annan upplåten rätt att avverka skog på fastigheten
eller att tillgodogöra sig andra alster av fastigheten eller dennas naturtillgångar
eller att jaga eller fiska på fastigheten är att anse som nyttjanderätt,
även om med rättigheten icke är förenad rätt att i övrigt nyttja fastigheten.

4 §

Bestämmelserna i denna balk om nyttjanderätt avser icke gravrätt, vägrätt
eller bostadsrätt.

Upplåtelsetiden

5 §

Avtal om upplåtelse av annan nyttjanderätt än tomträtt är ej bindande
längre än femtio år från det avtalet slöts. Upplåtelse av fast egendom inom
stadsplan är dock ej bindande längre än tjugofem år. Upplåtelse av nyttjanderätt
för någons livstid gäller utan begränsning till viss tid.

Avser upplåtelsen endast eller huvudsakligen rätt att avverka skog för
annat ändamål än husbehov, är avtalet ej bindande längre än fem år.

Kungl. Maj:ts proposition nr 20 år 1970

Del A

21

Första och andra styckena gäller ej nyttjanderätt som upplåtes av staten.
Första stycket inverkar ej på nyttjanderättshavares rätt till förlängning av
avtal på grund av lag.

Har arrende eller hyra upplåtits på längre tid än den i första stycket föreskrivna
längsta tiden för nyttjanderätts bestånd och vill fastighetsägaren
eller nyttjanderättshavaren frånträda avtalet sedan denna tid gått ut, skall
uppsägning ske.

6 §

Upplåtelse av servitut eller rätt till elektrisk kraft får ske utan begränsning
till tiden.

Förlängning av tiden för upplåtelsen samt ändringar i och tillägg till

upplåtelseavtalet

7 §

Överenskommelse om förlängning av upplåtelsetiden gäller som ny upplåtelse.

Förlängning på grund av lag eller med tillämpning av bestämmelse i upplåtelseavtalet
innebär ej att ny upplåtelse kommer till stånd.

8 §

Överenskommelse om ändring i eller tillägg till upplåtelseavtalet gäller
som ny upplåtelse i förhållande till ny ägare av fastigheten eller innehavare
av rättighet i denna, om ej annat följer av andra stycket.

Ändring i eller tillägg till nyttjanderättsavtal med tillämpning av bestämmelse
i lag om rätt till förlängning av sådant avtal innebär ej att ny upplåtelse
kommer till stånd.

Sker ändring i eller tillägg till upplåtelseavtal som upprättats skriftligen,
skall detta anmärkas på handlingen, om fastighetsägaren eller rättighetshavaren
begär det.

Hinder mot andelsupplåtelse

9 §

Avtal som innebär att i detta kapitel avsedd rättighet skall gälla i andel i
fastighet eller i fastighets andel i mark, som är samfälld för flera fastigheter,
har ej verkan som upplåtelse av nyttjanderätt, servitut eller rätt till elektrisk
kraft.

Rätt till inskrivning

10 §

Nyttjanderätt som upplåtits genom skriftlig handling samt servitut får
inskrivas. Förbehåll som strider häremot är utan verkan utom i fråga om
arrende eller hyra.

22 Del A Kungl. Maj. ts proposition nr 20 år 1970

Rätt till elektrisk kraft får inskrivas, om ägaren av den fastighet i vilken
rättigheten upplåtits medgivit skriftligen att inskrivning får ske.

Rättighetens ställning vid fastighetens övergång till ny ägare

11 §

Överlåtes fastighet, som besväras av nyttjanderätt eller servitut, åligger
det överlåtaren i förhållande till rättighetshavaren att vid överlåtelsen göra
förbehåll om upplåtelsen, om ej inskrivning av rättigheten är beviljad. Sådant
förbehåll medför att upplåtelsen gäller mot den till vilken fastigheten
överlåtes.

Överlåtes fastighet, som besväras av rätt till elektrisk kraft, gäller upplåtelsen
mot den nye ägaren oberoende av förbehåll.

12 §

Har beträffande skriftlig upplåtelse, som skall äga bestånd mot ny ägare
av fastigheten, träffats överenskommelse som avses i 7 § första stycket eller
8 § första stycket och är överenskommelsen anmärkt på fastighetsägarens
exemplar av upplåtelsehandlingen, gäller överenskommelsen mot den nye
ägaren som om förbehåll skett.

13 §

Även om förbehåll ej skett, gäller upplåtelse som avser arrende eller hyra
mot ny ägare av fastigheten, om upplåtelsen skett genom skriftligt avtal och
tillträde ägt rum före överlåtelsen.

Första stycket gäller ej i fråga om överenskommelse som avses i 8 §. I
fråga om överenskommelse som avses i 7 § gäller första stycket endast om
den förut gällande upplåtelsetiden utgått före överlåtelsen, varvid tillträde ej
skall anses ha ägt rum innan överenskommelsen trätt i tillämpning.

14 §

I annat fall än som avses i 11—13 § gäller upplåtelsen mot den till vilken
fastigheten överlåtits endast om upplåtelsen enligt 17 kap. äger företräde
framför överlåtelsen på grund av inskrivning eller den nye ägaren vid överlåtelsen
ägde eller bort äga kännedom om upplåtelsen.

Överlåtes vid arrende eller hyra fastigheten efter rättighetshavarens tillträde
och gäller enligt 11—13 §§ upplåtelsen ej mot den nye ägaren, skall
upplåtelsen likväl bestå mot honom, om han ej uppsäger avtalet inom tre
månader från överlåtelsen.

15 §

Förbehåll som strider mot bestämmelserna i 11—14 §§ om rättighetens
bestånd mot ny ägare av fastigheten är utan verkan.

Kungl. Maj:ts proposition nr 20 år 1970

Del A

16 §

Säljes fastighet på exekutiv auktion, gäller upplåtelse av nyttjanderätt,
servitut eller rätt till elektrisk kraft mot den nye ägaren endast om försäljningen
skett under förbehåll om rättighetens bestånd enligt lagen ( )

om exekutiv försäljning av fast egendom eller rättigheten enligt samma lag
är skyddad utan förbehåll.

Bestämmelser om verkan av underlåtenhet att uppsäga arrende- eller
hyresavtal som enligt första stycket ej gäller mot ny ägare finns i lagen
( ) om exekutiv försäljning av fast egendom.

17 §

Överlåtes fastigheten och skall upplåtelse av nyttjanderätt, servitut eller
rätt till elektrisk kraft gälla mot den nye ägaren, är denne berättigad att
uppbära arrendeavgift, hyra eller annat vederlag för rättigheten i den mån
vederlaget förfaller till betalning efter det att han tillträtt fastigheten. Efter
nämnda tidpunkt får han även i övrigt utöva de befogenheter som på grund
av upplåtelseavtalet tillkommer fastighetens ägare. På belopp, som förfaller
till betalning mer än sex månader eller, i fråga om arrende, mer än ett
år efter det att rättighetshavaren erhöll kännedom om överlåtelsen eller
fick skälig anledning till förmodan därom, får rättighetshavaren icke avräkna
fordran hos den förre ägaren. I fråga om sådant belopp gäller ej heller
betalning som rättighetshavaren erlagt till den förre ägaren eller annan
uppgörelse med denne, om icke den nye ägaren ägde eller bort äga kännedom
därom vid överlåtelsen.

Den nye ägaren har att uppfylla tidigare ägares åligganden i den mån de
skall fullgöras efter det att han tillträtt fastigheten.

Har fastigheten förvärvats på exekutiv auktion, gäller lagen ( ) om

exekutiv försäljning av fast egendom i fråga som avses i första och andra
styckena.

18 §

Har den som överlåtit fastigheten försummat att göra förbehåll enligt
11 § första stycket och kommer upplåtelse av nyttjanderätt eller servitut
till följd därav ej att gälla mot den nye ägaren, skall överlåtaren ersätta
rättighetshavaren dennes skada.

19 §

Säljes fastigheten på exekutiv auktion och kommer upplåtelse av nyttjanderätt,
servitut eller rätt till elektrisk kraft ej att gälla mot den nye ägaren,
skall den från vilken försäljningen ägt rum ersätta rättighetshavaren
dennes skada. Har rättigheten bevarats genom att rättighetshavaren tillskju -

24

Del A

Kurigl. Maj:ts proposition nr 20 år 1970

tit medel enligt lagen ( ) om exekutiv försäljning av fast egendom,

har rättighetshavaren såsom skadestånd rätt till ersättning för tillskottet i
den mån detta ej överstiger värdet av rättigheten. Om upplåtelsen skett utan
vederlag, äger vad som sagts förut tillämpning endast om fastigheten sålts
för annat ändamål än till betalning av fordran för vilken den på grund av
utmätning eller eljest svarar.

Rätt till ersättning enligt första stycket tillkommer ej rättighetshavare
som genom överenskommelse vid auktionen låtit rättighetens företrädesläge
försämras, om det ej är uppenbart att rättigheten ändå skulle ha gått förlorad.

20 §

Underlåter den nye ägaren att fullgöra vad som anges i 17 § andra stycket,
är överlåtaren skyldig att ersätta rättighetshavaren dennes skada. För ersättningen
svarar även sådan tidigare ägare av fastigheten mot vilken upplåtelsen
varit gällande.

För ersättning som den från vilken fastigheten övergått har att utgiva till
rättighetshavare enligt 18 eller 19 §, svarar även sådan tidigare ägare av
fastigheten mot vilken upplåtelsen varit gällande. Rätt till ersättning tillkommer
dock ej rättighetshavare mot sådan tidigare ägare utan vars samtycke
han låtit inskrivning av rättigheten dödas eller nedsättas, om det ej,
när fråga är om exekutiv försäljning, är uppenbart att rättigheten ändå skulle
ha gått förlorad.

Den som är ersättningsskyldig enligt första eller andra stycket blir fri från
ansvar, om ej rättighetshavaren inom sex månader från det han fick kännedom
om att fastigheten övergått från denne skriftligen anmält att han vill
kunna hålla sig till honom.

21 §

Förbehåll som upphäver eller inskränker rättighetshavarens rätt till ersättning
enligt 18—20 §§ är utan verkan.

Rättigheters inbördes ställning

22 §

Finns i samma fastighet flera rättigheter som ej är inskrivna och kan de
ej utan förfång för någondera utövas vid sidan av varandra, äger de sinsemellan
företräde efter den tidsföljd i vilken de upplåtits.

Är upplåtelserna samtidiga eller kan det ej utrönas i vilken tidsföljd de
skett, skall rätten på talan förordna om företrädet mellan dem efter vad
som med hänsyn till omständigheterna är skäligt.

Kungl. Maj. ts proposition nr 20 år 1970

Del A

25

23 §

Vid exekutiv auktion äger rättigheter som ej är inskrivna sinsemellan
företräde efter den tidsföljd i vilken de upplåtits. Är upplåtelserna samtidiga
eller kan det ej utrönas i vilken tidsföljd de skett, äger de lika rätt, om ej
annat blivit bestämt enligt 22 § andra stycket.

Första stycket gäller i tillämpliga delar när myndighet i annat fall än
med anledning av exekutiv auktion fördelar medel mellan rättsägare i den
ordning som gäller vid fördelning av köpeskilling för exekutivt försåld fast
egendom.

24 §

När rättighet, som ej utan förfång för annan rättighet kan utövas vid sidan
av denna, skall vika, har rättighetshavaren rätt till ersättning av upplåtaren
för skada, om han vid upplåtelsen varken ägde eller bort äga kännedom om
den andra upplåtelsen.

Rättighetens upphörande i vissa fall

25 §

Bestämmelserna i 6 kap. 8 § äger motsvarande tillämpning i fråga om
nyttjanderätt, servitut och rätt till elektrisk kraft.

Är rättighet som upplåtits mot vederlag utan verkan enligt första stycket,
har rättighetshavaren rätt till ersättning av upplåtaren för skada, om han
var i god tro när upplåtelsen ägde rum. Bestämmelser om att rättighetshavaren
i vissa fall kan få ersättning av staten finns i 18 kap.

26 §

Om rättighetens upphörande eller inskränkning på grund av expropriation
eller liknande tvångsförvärv samt om rättighetshavarens rätt till ersättning
med anledning därav finns särskilda bestämmelser.

Verkan av ändring i fastighetsindelningen
27 §

Delas fastighet som besväras av nyttjanderätt eller servitut, gäller rättigheten
i var och en av de nya fastigheterna. Är rättighetens utövning genom
upplåtelseavtalet begränsad till visst område, upphör rättigheten dock att
besvära fastighet som icke omfattar någon del av området.

26 Del A Kungl. Maj:ts proposition nr 20 år 1970

Delas fastighet, i vilken upplåtits rätt till elektrisk kraft, gäller rättigheten
i den fastighet till vilken den elektriska kraftstationen hör efter delningen.

28 §

Gäller nyttjanderätt eller servitut efter fastighetsdelning i flera fastigheter,
skall vederlag som utgår för rättigheten tillkomma ägarna av dessa i
förhållande till belastningen på varje fastighet.

29 §

Om fastighet som besväras av nyttjanderätt eller servitut undergår fastighetsreglering,
får rättigheten därefter utövas på område, som genom
regleringen överföres till fastigheten. Detta gäller dock icke, om rättighetens
utövning genom upplåtelseavtalet är begränsad till viss del av fastigheten
eller utövning av rättigheten på det överförda området eljest måste anses
strida mot upplåtelsen. Föreskrift om rätt för fastighetsbildningsmyndigheten
att bestämma nytt område för utövning av nyttjanderätt finns i fastighetsbildningslagen
( ).

Nyttjanderätt, servitut och rätt till elektrisk kraft gäller ej vidare i mark
eller byggnad som genom fastighetsreglering frångår fastighet vari rättigheten
upplåtits. Det åligger den som tillträder sådan byggnad att inom en
månad från tillträdet uppsäga hyresavtal som gällde mot avträdaren. I annat
fall gäller avtalet mot honom.

30 §

Har fastighet som besväras av tomträtt eller servitut genom fastighetsreglering
undergått förändring av betydelse för rättighetens utövning, skall
vederlag som utgår för rättigheten jämkas.

Om fastighet genom fastighetsreglering undergått förändring som medfört
att värdet av annan nyttjanderätt än tomträtt minskats, skall vederlaget
nedsättas med skäligt belopp. Vill nyttjanderättshavaren hellre uppsäga avtalet,
får han göra det, om förändringen ej är av ringa betydelse. Innebär
förändringen att nyttjanderättens värde ökas, får fastighetsägaren uppsäga
avtalet, om nyttjanderättshavaren icke medger skälig höjning av
vederlaget.

Talan om jämkning av vederlaget enligt första stycket eller om nedsättning
därav enligt andra stycket skall väckas inom två månader från det
fastighetsbildningsbeslutet vann laga kraft. För uppsägning enligt andra
stycket gäller samma tid. Iakttages ej tiden, är rätten till talan eller uppsägning
förlorad.

Om rättighetshavares rätt till ersättning i vissa fall vid fastighetsreglering
finns särskilda bestämmelser.

Kungl. Maj:ts proposition nr 20 år 1970

Del A

27

8 KAP.

Arrende i allmänhet
Inledande bestämmelser
1 §

Upplåtelse av jord till nyttjande mot vederlag kan enligt bestämmelserna
i detta kapitel och 9—11 kap. ske som jordbruksarrende, bostadsarrende, anläggningsarrende
eller lägenhetsarrende.

Lägenhetsarrende föreligger när jord upplåtes på arrende för annat ändamål
än jordbruk och upplåtelsen icke är att anse som bostadsarrende eller
anläggningsarrende.

2 §

Förbehåll som strider mot bestämmelse i detta kapitel eller i 9—11 kap.
är utan verkan mot arrendatorn eller den som har rätt att träda i hans
ställe, om ej annat anges.

I de fall då enligt vad därom är föreskrivet arrendenämndens godkännande
fordras för giltighet av förbehåll som avses i första stycket eller annat
avtalsvillkor, får godkännande sökas endast om detta angivits i avtalet.
Avslår nämnden framställning om godkännande, förfaller avtalet, om ej
annat överenskommits.

Arrendeavtals ingående

Avtal om jordbruksarrende, bostadsarrende och anläggningsarrende skall
upprättas skriftligen. I handlingen skall samtliga avtalsvillkor anges. Ändring
eller tillägg som ej avfattas skriftligen är utan verkan. Har arrendatorn
tillträtt arrendestället utan att skriftligt avtal blivit upprättat och har det ej
berott på honom att giltigt arrendeavtal sedermera icke kommit till stånd,
har han rätt till ersättning för skada. Väckes ej talan om ersättning inom
ett år från det jorden avträddes, är rätten till sådan talan förlorad.

Avtal om lägenhetsarrende skall upprättas skriftligen, om ej annat överenskommes.

28

Del A

Kungl. Maj:ts proposition nr 20 år 1970

Arrendeavtals upphörande vid uppsägning m. m.

Uppsäges arrendeavtal med anledning av att arrenderätten är förverkad,
upphör avtalet att gälla på den fardag som inträffar närmast efter uppsägningen,
om ej rätten eller överexekutor finner skäligt ålägga arrendatorn
att avflytta tidigare eller annat följer av 25 §.

Om arrendeavtal uppsäges av annan orsak som ger jordägare eller arrendator
rätt att frånträda avtalet, upphör avtalet att gälla på den fardag som
inträffar närmast efter sex månader från uppsägningen. Sker uppsägningen
innan arrendatorn tillträtt arrendestället, upphör avtalet dock genast att
gälla.

Fardag är den 14 mars.

År vid lägenhetsarrende arrendetiden ej bestämd, upphör avtalet att gälla
på den fardag som inträffar närmast efter sex månader från det uppsägning
skedde. Sker uppsägningen innan arrendatorn tillträtt arrendestället, upphör
avtalet dock genast att gälla. Vad som sagts nu gäller ej, om uppsägningstid
avtalats.

Är jordbruksarrende, bostadsarrende eller lägenhetsarrende upplåtet för
arrendatorns livstid, har vid dennes död hans make rätt att inträda som
arrendator under sin livstid, om äktenskapet ingåtts innan avtalet träffades.
Ingår den efterlevande maken nytt äktenskap, får jordägaren dock uppsäga
avtalet. När avtalet upphör att gälla på grund av arrendatorns eller den efterlevande
makens död, skall arrendestället avträdas på den fardag som inträffar
närmast efter sex månader från dödsfallet.

Infaller dag då arrendeställe enligt lag eller avtal skall tillträdas eller avträdas
på söndag eller annan allmän helgdag, skall tillträde eller avträde i
stället ske nästa vardag, om ej annat avtalats.

Sättet för uppsägning

8 §

Uppsägning skall vara skriftlig, om ej skriftligt erkännande av uppsägningen
lämnas. Uppsägning får ske hos den som är behörig att mottaga arrendeavgift
på jordägarens vägnar.

Kungl. Maj. ts proposition nr 20 år 1970

Del A

29

Skriftlig uppsägning skall delges den som sökes för uppsägning, dock
utan tillämpning av 12—15 §§ delgivningslagen (1970:000).

Träffas ej den som sökes i sitt hemvist, får uppsägningen sändas i rekommenderat
brev under hans vanliga adress. Ett exemplar av uppsägningen
skall dessutom lämnas antingen i den söktes bostad till vuxen medlem
i det hushåll som han tillhör eller, om han driver rörelse med fast kontor,
på kontoret till någon som är anställd där. Påträffas icke någon som angivits
nu, skall uppsägningen i stället läggas i den söktes postlåda, om sådan
finns. Uppsägning har skett när vad som sagts nu blivit fullgjort.

Har jordägare eller arrendator, hos vilken uppsägning skall ske, ej känt
hemvist bär i riket och finns ej heller känt ombud som har rätt att mottaga
uppsägning för honom, får uppsägning ske genom kungörelse i Post- och
Inrikes Tidningar.

Stämningsansökan med yrkande att arrendeförhållande skall upphöra och
ansökan om vräkning av arrendator gäller som uppsägning när delgivning
skett i behörig ordning.

Hinder i arrenderätten

Har jordägaren i arrendeavtalet uppgivit att arrendeställets ägovidd är
större än den är eller har han i avtalet lämnat liknande oriktig uppgift, har
arrendatorn rätt till skälig nedsättning av arrendeavgiften och ersättning
för skada. Han får även uppsäga avtalet. Är bristen av ringa betydelse eller
har mer än ett år gått från tillträdet, får uppsägning ske endast om jordägaren
förfarit svikligt.

10 §

Minskas eller försämras arrendeställets ägor genom vattenflöde, jordras
eller annan sådan händelse och är ej arrendatorn vållande till skadan, har
arrendatorn rätt till skälig nedsättning av arrendeavgiften. Han får även
uppsäga avtalet, om ej förändringen är av ringa betydelse. Uppsägning får
ej ske sedan mer än ett år gått från förändringen eller, om denna inträffade
innan arrendatorn tillträdde arrendestället, från tillträdet.

11 §

Om någon del av arrendestället frångår arrendatorn på grund av att annat
förvärv äger företräde eller till följd av omständighet som avses i 7 kap.
25 §, har arrendatorn rätt till skälig nedsättning av arrendeavgiften. Arrendatorn
har även rätt att uppsäga avtalet enligt reglerna i 10 §, om han var i
god tro när avtalet träffades. Bestämmelser om ersättning för skada finns i
7 kap.

30

Del A

Kungl. Maj:ts proposition nr 20 år 1970

Betalning av arrendeavgift
12 §

Arrendeavgift skall betalas senast tre månader före varje arrendeårs utgång,
om ej annat avtalats.

Besiktning m. m.

13 §

Jordägaren har rätt att erhålla tillträde till arrendestället för besiktning.
Skall arrendestället avträdas, är arrendatorn skyldig att låta det visas på
lämplig tid. Jordägaren skall i god tid underrätta arrendatorn om dagen för
besiktningen eller visningen.

Pant eller borgen

14 §

År pant eller borgen ställd för arrendeavtalets fullgörande och försämras
säkerheten, är arrendatorn skyldig att på anfordran ställa ny säkerhet med
vilken jordägaren skäligen kan nöjas. Gör han det ej inom tre månader, får
jordägaren uppsäga avtalet. Uppsäges avtalet, har jordägaren rätt till ersättning
för skada.

Utmätning och konkurs

15 §

Om fastigheten utmätes före tillträdesdagen eller om före nämnda dag
fordran för vilken panträtt upplåtits i fastigheten fastställes till betalning
ur denna, får arrendatorn uppsäga avtalet. Han har även rätt till ersättning
för skada. Uppsägning skall dock ske inom en månad från det arrendatorn
fick kännedom om utmätningen eller fastställandet till betalning. Upphäves
utmätningen eller förfaller eljest frågan om fastighetens försäljning, får ej
uppsägning ske därefter.

16 §

Bestämmelserna i 15 § äger motsvarande tillämpning, om jordägaren försättes
i konkurs före tillträdesdagen.

Kungl. Maj. ts proposition nr 20 år 1970

Del A

31

17 §

Försättes arrendatorn i konkurs, får konkursboet uppsäga avtalet. Jordägaren
har därvid rätt till ersättning för skada. Uppsäger ej konkursboet
avtalet inom en månad från utgången av den tid som är utsatt för bevakning
av fordringar i konkursen, svarar konkursboet för avtalets fullgörande
till arrendetidens utgång eller, om uppsägning sker efter utgången av först
angivna tid, till dess avtalet upphör att gälla.

18 §

Om vid bostadsarrende, anläggningsarrende eller lägenhetsarrende arrendatorn
försättes i konkurs innan han tillträtt arrendestället, är arrendatorn
skyldig att på anfordran ställa sådan säkerhet för avtalets fullgörande med
vilken jordägaren skäligen kan nöjas. Ställes ej säkerhet senast dagen efter
det att säkerheten fordrades, får jordägaren uppsäga avtalet.

Uppsäger jordägaren avtalet och är detta träffat för viss tid som ej understiger
tio år, skall jordägaren utge skälig ersättning för arrenderättens
värde, om ej annat avtalats. I annat fall än då avtalet träffats för viss tid
som ej understiger tio år har jordägaren, om han uppsäger avtalet, rätt till
ersättning för skada.

Om jordbruksarrende finns särskilda bestämmelser i 9 kap.

Arrendatorns rätt att upplåta nyttjanderätt

19 §

Arrendatorn får ej utan jordägarens samtycke upplåta nyttjanderätt till
arrendestället eller del av detta. Han får dock, om ej annat avtalats, hyra ut
ledigt utrymme i byggnad eller upplåta område av ouppodlad mark till upplagsplats
eller för liknande ändamål, om det kan ske utan olägenhet för
jordägaren.

20 §

Arrendatorn får hyra ut egen byggnad på arrendestället, om det kan ske
utan avsevärd olägenhet för jordägaren och ej annat avtalats.

Bortförande av arrendatorn tillhörig egendom
21 §

Har arrendatorn uppfört egen byggnad på arrendestället eller har han i
övrigt nedlagt kostnad på detta utöver vad som ålegat honom, skall byggnaden
eller vad som eljest utförts erbjudas jordägaren till inlösen, när ar -

32 Del A Kungl. Maj:ts proposition nr 20 år 1970

rendatorn frånträder arrendet. Har jordägaren ej inom en månad från det
erbjudandet gjordes förklarat sig villig antaga detta, får arrendatorn föra
bort egendomen. Han skall dock återställa arrendestället i tjänligt skick.

Är ej vad som arrendatorn enligt första stycket får skilja från arrendestället
bortfört inom tre månader från det arrendestället avträddes eller anspråk
på lösen slutligt ogillades, tillfaller det jordägaren utan lösen.

Har ämnen hämtats från jordägarens fastighet till byggnad eller annan
anläggning, får anläggningen ej tagas bort, innan arrendatorn ersatt jordägaren
värdet av vad som tagits från fastigheten.

Bestämmelserna i denna paragraf gäller ej, om annat avtalats.

22 §

Har avträdande arrendator på arrendestället lämnat kvar annan honom
tillhörig egendom än som avses i 21 § och försummar han att inom tre månader
efter anmaning föra bort egendomen, tillfaller den jordägaren utan
lösen.

Arrenderättens förverkande
23 §

Arrenderätten är förverkad och jordägaren således berättigad att uppsäga
avtalet,

1. om arrendatorn dröjer med betalning av arrendeavgiften utöver en månad
efter förfallodagen,

2. om arrendatorn vid jordbruksarrende undandrager sig att utföra arbete
som åligger honom enligt avtalet,

3. om arrendatorn vanvårdar arrendestället eller om han eftersätter vad
som åligger honom enligt 9 kap. 35 § och icke efter tillsägelse vidtager rättelse,

4. om arrendatorn nyttjar arrendestället för annat ändamål än som förutsatts
vid upplåtelsen eller, om viss odlingsplan är fastställd i avtalet eller
detta innehåller annan bestämmelse om hävden, avviker från vad som sålunda
bestämts och icke efter tillsägelse vidtager rättelse,

5. om arrendatorn i strid med bestämmelserna i denna balk överlåter
arrenderätten eller eljest sätter annan i sitt ställe eller upplåter nyttjanderätt,

6. om arrendatorn åsidosätter avtalsenlig skyldighet, som går utöver hans
åligganden enligt denna balk, och det måste anses vara av synnerlig vikt
för jordägaren att skyldigheten fullgöres.

Arrenderätten är icke förverkad, om det som ligger arrendatorn till last
är av ringa betydelse.

Uppsäges avtalet, har jordägaren rätt till ersättning för skada.

Kungl. Maj:ts proposition nr 20 år 1970

Del A

33

24 §

Är arrenderätten förverkad på grund av förhållande som avses i 23 § första
stycket 1—4 men sker rättelse innan jordägaren gjort bruk av sin rätt att
uppsäga avtalet, kan arrendatorn icke därefter skiljas från arrendestället på
den grunden. Detsamma gäller, om jordägaren icke uppsagt avtalet inom
sex månader från det han fick kännedom om förhållande som avses i 23 §
första stycket 5 eller 6.

25 §

Är arrenderätten enligt 23 § första stycket 1 förverkad på grund av dröjsmål
med betalning av arrendeavgift och har jordägaren med anledning därav
uppsagt avtalet, får arrendatorn ej på grund av dröjsmålet skiljas från arrendestället,
om arrendeavgiften betalas senast tolfte vardagen från uppsägningen.
I avvaktan på att arrendatorn visar sig ha fullgjort vad som sålunda
fordras för att återvinna arrenderätten, får beslut om vräkning icke
meddelas förrän fjorton vardagar förflutit från uppsägningen.

Särskilda bestämmelser

26 §

Jordägare eller arrendator, som vill framställa fordringsanspråk på grund
av arrendeförhållande, skall väcka talan därom inom två år från det arrendatorn
avträdde arrendestället. Om vid jordbruksarrende syn som skall ligga
till grund för avräkning klandras före utgången av tid som angivits nu, får
talan väckas inom två år från det klandret slutligt avgjordes. Iakttages ej
tiden, är rätten till talan förlorad, om ej annat avtalats. Om den ena parten
väckt talan i rätt tid, har den andra parten rätt till kvittning, fastän hans rätt
till talan är förlorad.

Har skriftligt arrendeavtal upprättats och står arrendatorn i skuld för
arrendeavgift eller ersättning för brist när han skall avträda arrendestället,
får jordägaren kvarhålla så mycket av arrendatorns lösören och byggnader
på arrendestället som svarar mot hans fordran, till dess arrendatorn gör
rätt för sig eller ställer säkerhet. Egendom som enligt 65 § utsökningslagen
(1877: 31 s. 1) skall undantagas från utmätning får dock ej kvarhållas.

27 §

Skulle tillämpning av arrendevillkor uppenbarligen strida mot god sed i
arrendeförhållanden eller eljest vara otillbörlig, får villkoret jämkas eller
lämnas utan avseende.

2 Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 saml. Nr 20 Del A

34

Del A

Kungl. Maj. ts proposition nr 20 år 1970
28 §

Vid jordbruksarrende och bostadsarrende får avtal mellan jordägare och
arrendator, att framtida tvist med anledning av arrendeförhållandet skall
hänskjutas till avgörande av skiljemän utan förbehåll om rätt för parterna
att klandra skiljedomen, ej göras gällande i fråga om arrendatorns rätt eller
skyldighet att tillträda eller kvarsitta på arrendestället, fastställande av arrendevillkor
i fall som avses i 9 kap. 12 eller 13 § eller 10 kap. 6 § eller bestämmande
av ersättning enligt 9 kap. 14 §. I övrigt gäller skiljeavtalet ej
såvitt därigenom skiljemän utsetts eller bestämmelse meddelats om skiljemännens
antal, sättet för deras utseende eller förfarandet vid skiljenämnden.
I berörda hänseenden skall lagen (1929: 145) om skiljemän tillämpas.
Vad som sagts nu utgör dock ej hinder för att i skiljeavtalet utse arrendenämnden
till skiljenämnd eller bestämma kortare tid för skiljemannaåtgärdens
avslutande än den tid om sex månader som anges i nämnda lag.

Förfarandet i arrendetvister

29 §

I varje län skall finnas en arrendenämnd. Konungen kan dock bestämma,
att annat område än län skall utgöra verksamhetsområde för arrendenämnd.

30 §

Arrendenämnd har till uppgift att medla i arrendetvister och att pröva
frågor om förlängning av arrendeavtal vid jordbruksarrende eller bostadsarrende,
fastställande av villkoren för sådan förlängning och bestämmande
av ersättning enligt 9 kap. 14 § samt övriga frågor som enligt denna balk
ankommer på nämnden. Nämnden kan även vara skiljenämnd i arrendetvister.
Närmare bestämmelser om arrendenämnd meddelas i särskild lag.

31 §

Om part ej godtager arrendenämnds beslut i fråga om förlängning av arrendeavtal,
fastställande av villkoren för sådan förlängning eller bestämmande
av ersättning enligt 9 kap. 14 § eller i fråga som avses i 9 kap. 18 eller
21 §, får parten klandra beslutet genom att väcka talan mot den andra
parten inom två månader från det parten erhöll del av beslutet. Klandras
icke beslutet inom denna tid, är parts rätt till talan förlorad.

Arrendenämnds beslut i ärende enligt 9 kap. 2, 3, 7 eller 17 §, 10 kap.
2—4 eller 7 § eller 11 kap. 2 § får ej klandras.

32 §

Arrendetvist som ej enligt 30 § ankommer på arrendenämnds prövning
skall, om icke Konungen bestämmer annat, upptagas av den fastighetsdom -

Del A

35

Kungl. Maj.ts proposition nr 20 år 1970

stol inom vars område fastigheten är belägen. Även klandertalan som avses
i 31 § och ärende enligt 9 kap. 24 § upptages av denna domstol.

Tvist som efter klander mot arrendenämnds beslut är anhängig vid domstol
får återförvisas till nämnden.

33 §

Talan får ej föras mot fastighetsdomstols dom i fråga om fastställande av
arrendevillkor i fall som avses i 9 kap. 12 eller 13 § eller 10 kap. 6 § eller i
fråga som avses i 9 kap. 18 eller 21 § och ej heller mot hovrätts dom i fråga
om förlängning av arrendeavtal, fastställande av arrendevillkor i fall som
nyss angivits eller bestämmande av ersättning enligt 9 kap. 14 §.

9 KAP.

Jordbruksarrende
Inledande bestämmelse
1 §

Detta kapitel avser arrendeavtal, varigenom jord upplåtes till brukande.

Arrendetid

2 §

Avtal om jordbruksarrende skall träffas för viss tid eller för ar rendatorns
livstid. Avser upplåtelsen jord, varöver upplåtaren icke kan förfoga
utöver sin egen besittningstid, får avtal träffas även för sådan tid. Är
arrendetiden icke bestämd enligt vad som sagts nu, gäller avtalet för fem
år.

Omfattar arrende för viss tid bostad för arrendatorn, skall arrendetiden
utgöra minst fem år eller, om jordägaren är kommun, minst ett år. Har avtal
träffats för kortare tid, gäller det för den nu angivna minsta tiden.
Om arrendenämnden godkänt avtalet i denna del, gäller det dock för den
överenskomna tiden.

Förbehåll om rätt för jordägaren att i annat fall än som anges i 7 kap.
5 och 29 §§, 8 kap. 6, 14 och 23 §§ samt 30, 32 och 33 §§ detta kapitel
återtaga arrendestället eller del därav före arrendetidens utgång gäller
endast om det godkänts av arrendenämnden.

3 §

Vid arrende för viss tid som ej understiger ett år skall uppsägning alltid
ske för att avtalet skall upphöra att gälla vid arrendetidens utgång. Upp -

36 Del A Kungl. Maj:ts proposition nr 20 år 1970

sägningen skall ske senast ett år före arrendetidens utgång, om avtalet
träffats för minst fem år, och i annat fall senast åtta månader dessförinnan.

Om avtalet ej uppsäges inom rätt tid, anses det förlängt på tid som
motsvarar arrendetiden, dock längst fem år.

Förbehåll som strider mot första eller andra stycket gäller mot arrendatorn,
om det godkänts av arrendenämnden. Förbehåll om längre tid för
förlängning av avtalet än som anges i andra stycket gäller utan sådant
godkännande.

4 §

Gäller arrendeavtal för viss tid som understiger ett år och har ej förbehåll
gjorts om uppsägning, anses avtalet förlängt på tid som motsvarar
arrendetiden, om arrendatorn fortsatt med brukandet två månader efter
arrendetidens utgång utan att jordägaren anmodat honom att lämna
arrendestället. Vad som sagts nu gäller ej, om annat avtalats.

5 §

Avlider arrendatorn före arrendetidens utgång, får dödsboet uppsäga avtalet
inom sex månader från dödsfallet, om ej annat avtalats.

6 §

Den som skall tillträda arrendeställe har rätt att fjorton dagar före tillträdesdagen
få åt sig upplåten hälften i arrendeställets hus, om ej annat
avtalats.

Rätt till förlängning av arrendeavtalet m. m.

7 §

Bestämmelserna i 8—13 §§ gäller vid arrende för viss tid, utom när

1. arrendetiden uppgår till högst ett år och arrendet icke omfattar bostad
för arrendatorn, eller

2. arrendeförhållandet upphör på den grund att arrenderätten är förverkad
eller förhållande som avses i 8 kap. 14 § föreligger.

Förbehåll att arrenderätten icke skall vara förenad med rätt till förlängning
gäller, om det godkänts av arrendenämnden.

8 §

Om jordägaren uppsagt arrendeavtalet eller om arrendatorn uppsagt avtalet
enligt 3 § och i uppsägningen begärt förlängning av avtalet på ändrade
villkor, har arrendatorn rätt till förlängning av avtalet, utom när

1. arrenderätten är förverkad eller avtalet kan uppsägas enligt 8 kap.
14 § utan att likväl jordägaren uppsagt avtalet att upphöra på någon av
dessa grunder,

Kungl. Maj:ts proposition nr 20 år 1970

Del A

37

2. arrendatorn i annat fall åsidosatt sina förpliktelser i sådan mån att
avtalet skäligen icke bör förlängas,

3. jordägaren gör sannolikt, att han själv, hans make eller avkomling
eller hans adoptivbarn eller dess avkomling skall bruka arrendestället,

4. jordägaren gör sannolikt, att arrendestället behövs för en mera ändamålsenlig
indelning i brukningsenheter, och det ej av särskilda skäl är obilligt
mot arrendatorn att arrendeförhållandet upphör,

5. jordägaren gör sannolikt, att arrendestället skall användas i enlighet
med fastställd stadsplan eller byggnadsplan,

6. jordägaren i annat fall gör sannolikt, att arrendestället skall användas
för annat ändamål än jordbruk, och det ej är obilligt mot arrendatorn
att arrendeförhållandet upphör.

Om jordägarens intresse blir tillgodosett genom att arrendatorn avträder
endast en del av arrendestället och avtalet lämpligen kan förlängas såvitt
avser arrendestället i övrigt, har arrendatorn utan hinder av första
stycket rätt till sådan förlängning.

9 §

Vid förlängning av arrendeavtal är arrendatorn skyldig att godtaga den
arrendeavgift som jordägaren fordrar. Om hans krav är oskäligt, skall dock
avgiften utgå med skäligt belopp. Annat av jordägaren uppställt villkor
skall gälla, om det ej strider mot god sed i arrendeförhållanden eller eljest
är obilligt. Förlängning skall dock ske för tid som motsvarar arrendetiden,
om denna ej överstiger fem år, och i annat fall för fem år. Förlängning kan
även ske för annan tid än som sagts nu, om detta av särskild anledning
är lämpligare. I den mån ändring av arrendevillkoren ej påkallas, skall
samma villkor som förut gälla.

Träffas vid förlängning av arrendeavtal överenskommelse om villkoren
för det fortsatta arrendet, skall överenskommelsen, oavsett bestämmelserna
i första stycket, lända till efterrättelse i den mån ej annat följer av bestämmelserna
i övrigt i denna balk.

10 §

Föreligger tvist om förlängning av arrendeavtalet eller om villkor för sådan
förlängning, åligger det jordägaren att skriftligen meddela arrendatorn
att denne, om han icke går med på att flytta, har att senast två månader
efter det att han fått del av meddelandet hänskjuta tvisten till arrendenämnden.
Meddelandet skall lämnas i den ordning som enligt 8 kap. 8 § gäller för
uppsägning. Bestämmelsen i 8 kap. 8 § tredje stycket tredje punkten gäller
dock ej.

Om jordägaren fullgjort vad som åligger honom enligt första stycket, har
arrendatorn att hänskjuta tvisten till arrendenämnden inom den i första
stycket angivna tiden. lakttages ej denna, förfaller rätten till förlängning
av avtalet.

38

Del A

Kungl. Maj:ts proposition nr 20 år 1970

11 §

Är fråga om förlängning av arrendeavtalet ännu ej avgjord när arrendetiden
går ut, har arrendatorn rätt att kvarsitta på arrendestället till dess
frågan är slutligt avgjord. För tid som arrendatorn sålunda kvarsitter skall
de förut gällande arrendevillkoren tillämpas till dess villkor för samma tid
blir slutligt bestämda.

12 §

Bifalles arrendatorns talan om förlängning av arrendeavtalet, skall villkoren
för det fortsatta arrendet fastställas enligt 9 §.

Dom eller beslut varigenom arrendatorns talan bifalles anses som avtal
om fortsatt arrende.

13 §

Bifalles ej arrendatorns talan om förlängning av arrendeavtalet, får i domen
eller beslutet skäligt uppskov med avträdet medges, om jordägaren
eller arrendatorn begär det.

Avgöres tvisten efter arrendetidens utgång eller medges uppskov med avträdet,
skall arrendevillkoren för tiden från avtalets upphörande till avträdet
fastställas enligt 9 §.

14 §

Kommer förlängning av arrendeavtal som omfattar bostad för arrendatorn
ej till stånd på grund av att förhållande som avses i 8 § första stycket
5 eller 6 föreligger och skall marken efter avtalets upphörande användas för
ändamål som kan antagas lämna väsentligt högre avkastning eller som kan
tillgodoses genom expropriation eller liknande tvångsförvärv, skall jordägaren
till arrendatorn utge ett belopp som motsvarar den genomsnittliga arrendeavgiften
för ett år under den senaste arrendeperioden. Uppgår arrendatorns
förlust på grund av att arrendeförhållandet upphör till högre belopp,
skall jordägaren i stället i skälig omfattning ersätta förlusten, dock högst
med belopp som motsvarar tre års arrendeavgifter, beräknade så som nyss
angivits.

Första stycket gäller ej, om det av särskilda skäl är obilligt mot jordägaren
att han ålägges ersättningsskyldighet.

Underhåll och nybyggnad m. m.

15 §

Arrendatorn skall vårda och underhålla arrendestället. Försämras det genom
att arrendatorn eftersätter vad som sålunda åligger honom, bär jordägaren
rätt till ersättning vid avräkning enligt 23 §.

Del A

39

Kungl. Maj:ts proposition nr 20 år 1970

16 §

Avhjälper arrendatorn brist som förelegat vid tillträdet och har han ej
enligt 17 § rätt till ersättning för arbetet så snart det fullbordats, är han
berättigad till ersättning vid avräkning enligt 23 §. Detta gäller dock ej sådan
del av arrendestället beträffande vilken arrendatorn enligt avtalet är
fritagen från underhållsskyldighet.

17 §

Omfattar arrende bostad för arrendatorn eller hans anställda, skall jordägaren
vid tillträdet avlämna bostaden i det skick som föreskrives i hälsovårdsstadgan
(1958: 663).

Fråga huruvida bostad vid tillträdet är i sådant skick som anges i första
stycket skall prövas vid syn enligt 24—28 §§. Finnes brist föreligga i detta
hänseende, skall synemännen föreskriva vilka åtgärder som skall vidtagas
för bristens avhjälpande samt fastställa beräknad kostnad för dessa. De
skall även utsätta viss tid inom vilken åtgärderna skall vara vidtagna.

Underlåter jordägaren att inom utsatt tid vidtaga föreskriven åtgärd, får
arrendatorn utföra åtgärden i jordägarens ställe. Sedan arbetet fullbordats,
har arrendatorn rätt till ersättning av jordägaren med det vid synen fastställda
beloppet. Vill arrendatorn hellre uppsäga avtalet, får han göra det,
om icke bristen är av ringa betydelse. För den tid arrendestället är i bristfälligt
skick har arrendatorn rätt till skälig nedsättning av arrendeavgiften och
ersättning för skada.

Förbehåll som strider mot första—tredje stycket gäller mot arrendatorn,
om det godkänts av arrendenämnden.

18 §

Har byggnad, täckdikning eller annan anläggning utan arrendatorns vållande
så skadats eller för slitits att anläggningen för att tjäna sitt ändamål
måste byggas om eller ersättas med en ny, skall jordägaren utföra arbetet.
Sådan skyldighet åvilar dock jordägaren endast om anläggningen behövs
med hänsyn till en ändamålsenlig planläggning av jordbruket på arrendestället.

Om jordägaren ej inom skälig tid efter anmaning avhjälper brist som avses
i första stycket, får arrendatorn utföra arbetet i hans ställe. Har kostnaden
för arbetet fastställts av arrendenämnden på sätt som anges i tredje
stycket, är arrendatorn, sedan arbetet fullbordats, berättigad till ersättning
av jordägaren med det fastställda beloppet. Vill arrendatorn hellre uppsäga
avtalet, får han göra det, om ej bristen är av ringa betydelse. För den tid
arrendestället är i bristfälligt skick har arrendatorn rätt till skälig nedsättning
av arrendeavgiften och ersättning för skada.

Fråga om jordägarens byggnadsskyldighet enligt första stycket prövas
av arrendenämnden. Prövning kan påkallas av såväl jordägaren som arren -

40 Del A Kungl. Maj:ts proposition nr 20 år 1970

datorn. På begäran av arrendatorn skall nämnden även fastställa beräknad
kostnad för arbete som arrendatorn kan komma att utföra i jordägarens
ställe.

Första—tredje styckena äger ej tillämpning beträffande hägnad eller annan
anläggning av sådan art, att ett fullständigt iståndsättande ingår i arrendatorns
underhållsskyldighet enligt 15 §, och ej heller beträffande anläggning
som enligt avtalet är undantagen från hans underhållsskyldighet.

Är jordägaren på grund av första stycket andra punkten ej skyldig att
avhjälpa brist som avses i nämnda stycke, har arrendatorn rätt till skälig
nedsättning av arrendeavgiften. Han får även uppsäga avtalet, om ej bristen
är av ringa betydelse. Har ej annat avtalats, äger vad som sagts nu motsvarande
tillämpning, om anläggning som enligt avtalet är undantagen
från arrendatorns underhållsskyldighet genom brand eller på liknande sätt
utan arrendatorns vållande drabbas av sådan skada som anges i första
stycket.

19 §

Skadas anläggning som avses i 18 § av brand och är skadan mindre omfattande
än där anges, skall arrendatorn avhjälpa skadan. Om han ej själv
är vållande, har han rätt att av jordägaren erhålla ersättning för den nödvändiga
kostnaden sedan arbetet fullbordats.

20 §

Har arrendatorn uppfört ny byggnad i stället för byggnad som han mottagit
och är han icke enligt 17 eller 18 § berättigad till ersättning därför,
har han vid avräkning enligt 23 § rätt till ersättning för brist som vid tillträdet
fanns på den mottagna byggnaden, om den nya byggnaden är lämplig
för sitt ändamål eller uppförts enligt plan som godkänts av jordägaren. Avdrag
skall dock göras med kostnaden för avhjälpande av brist på den nya
byggnaden.

Första stycket äger motsvarande tillämpning i fråga om annan anläggning
som ingår i arrendet.

21 §

Utför arrendatorn ny täckdikning, som arrendenämnden funnit behövlig
med hänsyn till en ändamålsenlig planläggning av jordbruket på arrendestället,
är han, om ej annat avtalats, efter arbetets fullbordande berättigad
till ersättning av jordägaren med belopp vartill arrendenämnden fastställt
beräknad kostnad för arbetet.

Har arrendatorn anlagt markväg, förbättrat ägoanordningen eller vidtagit
annan åtgärd som medfört varaktig nytta för jordbruket och ej är
att hänföra till uppförande av byggnad eller till täckdikning, är han vid
avräkning enligt 23 § berättigad till ersättning motsvarande vad arrendestället
ökat i värde, om ej annat avtalats. Ersättning får dock ej utgå med
högre belopp än som motsvarar den nödvändiga kostnaden.

Kungl. Maj:ts proposition nr 20 år 1970

Del A

41

22 §

Har jordägaren utfört arbete som avses i 18 § eller utgivit ersättning enligt
andra stycket i nämnda paragraf eller enligt 21 § första stycket för
arbete som arrendatom utfört och har arrenderättens värde ökat genom
arbetet, är arrendatom skyldig att godtaga skälig höjning av arrendeavgiften.

Avräkning och syn

23 §

Avräkning mellan jordägaren och arrendatom skall ske, när arrendestället
avträdes. Avräkning skall även ske vid tidigare tidpunkt i den mån
avtal därom träffats. I samband med förlängning av arrendeavtalet skall
avräkning alltid ske, om mer än nio år förflutit från tillträdet eller från närmast
föregående avräkning.

Om ej annat avtalats, skall avräkning grundas på syn vid avräkningsperiodens
början och slut.

24 §

Syn skall förrättas av minst två med ortens jordbruksförhållanden förtrogna
synemän, vilka utses bland personer som av länsstyrelse förklarats
behöriga att hålla syn. Synemännen skall utses av jordägaren och arrendatorn
gemensamt. Enas parterna ej om valet, utser rätten synemän. Mot syneman
gäller samma jäv som mot domare.

Har synemännen olika meningar, skall flertalets mening gälla. Kan beslut
ej åstadkommas på sådant sätt, skall, om synemännen är flera än två
samt parterna eller rätten utsett en av synemännen att vara ordförande,
dennes mening gälla som synemännens beslut. Kan ej heller på detta
sätt beslut åstadkommas, skall synemännen välja ytterligare en synemän,
som då blir ordförande. Enas ej synemännen om valet, skall rätten utse
synemännen.

Syn får ej påbörjas tidigare än sex månader före den dag till vilken den
hänför sig och skall vara avslutad inom fyra månader från nämnda dag,
om ej rätten på begäran av synemännen medger att synen får avslutas senare.

25 §

Synemännen skall utsätta synen till tid då marken är tjänlig samt underrätta
parterna om dagen. Uteblir part, får synen hållas endast om parten
bevisligen underrättats i god tid före synens påbörjande.

Menar part att synemän är jävig eller icke förtrogen med ortens jordbruksförhållanden,
skall parten framställa invändning därom innan synegången
börjar. Synemännen skall så snart det kan ske besluta över inBihang
till riksdagens protokoll 1970. 1 samt. Nr 20 Del A

42

Del A

Kungl. Maj:ts proposition nr 20 år 1970

vändningen. Senare får invändning framställas endast i samband med
klander av synen och då endast under förutsättning att parten icke varit
närvarande vid synen innan synegången börjat eller först efter synegångens
början fått vetskap om det förhållande på vilket invändningen grundas.
I fråga om parts rätt att i målet om klander åberopa sådant förhållande
äger dessutom bestämmelserna i rättegångsbalken om jäv mot domare motsvarande
tillämpning.

26 §

Vid synen skall i den mån det är påkallat med hänsyn till ändamålet
med synen undersökas allt som hör till arrendestället, såsom byggnader,
trädgård, åker och äng, beteshagar, hägnader, diken, vägar, broar, brunnar
och ledningar. Från synen får dock undantagas viss de! av arrendestället,
om jordägaren och arrendatorn kommer överens om i vad mån
brist skall tagas i beräkning och anteckning om överenskommelsen göres
av synemännen.

Kan överenskommelse ej träffas om ersättning enligt 21 § andra stycket,
30 § andra stycket eller 31 §, skall synemännen bestämma ersättningen.

Synemännen får anlita sakkunnig eller biträde.

Över allt som förekommer vid synen skall upprättas skriftlig handling,
som undertecknas av synemännen. Om brist föreligger, skall anteckning
göras om bristens beskaffenhet, de åtgärder som behövs för dess avhjälpande
samt kostnaden för detta. Tydlig hänvisning skall lämnas om vad den
har att iakttaga som vill klandra synen. Synehandlingen skall inom tre
månader från synens avslutande genom synemännens försorg delges parterna
i den ordning som enligt 8 kap. 8 § gäller för uppsägning. Bestämmelsen
i 8 kap. 8 § tredje stycket tredje punkten gäller dock ej.

27 §

Parterna svarar solidariskt för synekostnaden. Sinsemellan svarar de för
hälften var.

28 §

Om part ej godtager syn, som hållits på sätt och inom tid som anges
i 24 §, får parten klandra synen genom att väcka talan mot den andra parten
inom två månader från det synehandlingen delgavs honom. Klandras
icke synen, gäller den som fullt bevis för arrendeställets skick den dag till
vilken synen hänför sig. Motbevisning mot synen är i sådant fall ej tilllåten.

Synemännen är skyldiga att i mål om klander avge skriftligt yttrande,
om rätten begär det.

Kungl. Maj. ts proposition nr 20 år 1970

Del A

43

Arrendeavgiften

29 §

Arrendeavgiften skall bestämmas i pengar. Har avtal träffats i strid med
vad som sagts nu, skall arrendeavgiften utgå med belopp, som är skäligt
med hänsyn främst till parternas avsikter och övriga förhållanden när avtalet
träffades. Om förbehåll att arrendatorn skall utföra arbete finns bestämmelser
i 36—39 §§.

Arrendatorns konkurs

30 §

Försättes arrendatorn i konkurs, får jordägaren uppsäga avtalet. Inträffar
konkursen efter det att arrendatorn tillträtt arrendestället, får jordägaren
dock ej uppsäga avtalet, om detta innehåller förbehåll om rätt för arrendatorn
att överlåta arrenderätten och konkursboet inom tre månader från
bevakningstidens utgång visar att överlåtelse skett i enlighet med avtalet.
Sker överlåtelse senare men innan jordägaren gjort bruk av sin uppsägningsrätt,
förlorar han denna rätt.

Har arrendeavtalet träffats för viss tid som ej understiger tio år, har
arrendatorn, i fall då jordägaren uppsäger avtalet, vid avräkning enligt
23 § rätt till skälig ersättning för arrenderättens värde, om ej annat avtalats.

I annat fall än då arrendeavtalet träffats för viss tid som ej understiger
tio år har jordägaren, om han uppsäger avtalet, rätt till ersättning för
skada.

Överlåtelse av arrenderätten

31 §

Arrendatorn får icke överlåta arrenderätten utan jordägarens samtycke,
om ej annat följer av andra och tredje styckena.

Är arrendeavtalet slutet för viss tid som ej understiger tio år, får arrendatorn,
om ej annat avtalats, överlåta arrenderätten till annan med vilken
jordägaren skäligen kan nöjas. Han skall dock först erbjuda jordägaren
att återtaga arrendestället mot skyldighet att vid avräkning enligt 23 §
utge skälig ersättning för arrenderättens värde. Vill jordägaren antaga erbjudandet,
skall han lämna besked därom inom en månad.

Avlider arrendatorn under arrendetiden, har dödsboet, oavsett för vilken

44

Del A

Kungl. Maj:ts proposition nr 20 år 1970

tid avtalet är ingånget, samma rätt som enligt andra stycket tillkommer
arrendator för där avsett fall, om ej annat avtalats. Erbjudandet till jordägaren
skall göras inom sex månader efter dödsfallet.

Första och andra styckena äger motsvarande tillämpning på arrenderättens
övergång genom bodelning, arv, testamente, bolagsskifte eller liknande
förvärv.

Övriga rättigheter och skyldigheter vid nyttjandet av arrendestället

32 §

Överger arrendatorn arrendestället och lämnar det obrukat eller utan
vård, får jordägaren genast återtaga det. Jordägaren har även rätt till ersättning
för skada.

33 §

Har jordägaren utgivit ersättning för torrläggning av mark enligt vattenlagen
(1918: 523) eller för byggande av enskild väg enligt lagen (1939:
608) om enskilda vägar, får jordägaren uppsäga avtalet, om arrendatorn
icke medger skälig höjning av arrendeavgiften. Uppsägning skall ske inom
ett år från det företaget fullbordades.

34 §

Arrendatorn får ej avverka skog eller eljest nyttja skogsmark eller taga
torv från torvmosse som finns på arrendestället. Han får ej heller avhända
arrendestället annat, som ej är att hänföra till den årliga avkastningen.

Om arrendatorns rätt till jakt och fiske finns särskilda bestämmelser.

35 §

Har jordägaren lämnat arrendatorn kreatur eller redskap för att användas
på arrendestället och är visst värde bestämt för det som lämnats, skall
arrendatorn hålla sådan egendom på arrendestället under arrendetiden.
Egendomen skall för vartdera slaget i värde motsvara det som han mottagit.
Vad som sättes i stället för det som lämnats tillhör jordägaren utan särskilt
förbehåll.

Har jordägaren enligt skriftlig handling lämnat arrendatorn egendom som
avses i första stycket och är avtalad avgift för användandet av egendomen
förfallen till betalning eller underlåter arrendatorn att avlämna vad som
tillkommer jordägaren, äger 8 kap. 26 § andra stycket motsvarande tilllämpning.

Kungl. Maj:ts proposition nr 20 år 1970

Del A

45

Arbetsavtal i samband med arrende

36 §

Bestämmelse i arrendeavtal att arrendatorn skall utföra arbete får ej
innefatta skyldighet att utföra arbete utöver fastställt antal dagsverken
eller annat bestämt arbete.

Skall arrendatorn enligt arrendeavtalet utföra dagsverken men är ej bestämt,
hur de skall fördelas på särskilda tider av året, skall hela antalet
dagsverken jämnt fördelas på årets veckor, i den mån det kan ske. För
varje arrendeår eller, då avtalet föreskriver visst antal dagsverken under
viss tid av året, för varje sådan tid skall jordägaren i god tid lämna arrendatorn
uppgift om de dagar när arbetet skall utföras. Arrendatorn är ej
skyldig att inställa sig till arbete tidigare än på andra dagen efter det att
uppgiften lämnats honom. Arbetet får ej utkrävas på sådant sätt att arrendatorn
hindras att behörigen sköta sitt jordbruk. Jordbruksdagsverken får
dock utan hinder av vad som sagts nu utkrävas enligt den fördelning som
föreskrives i avtalet.

I arrendeavtalet får ej intagas förbud för arrendatorn att utföra arbete
åt annan än jordägaren.

37 §

Är arrendatorn enligt arrendeavtalet eller annat avtal mellan honom
och jordägaren skyldig att utföra arbete, skall ersättning till arrendatorn
utgå efter ortens pris vid tiden för arbetet.

38 §

Tillhandahåller jordägaren ej arbete som arrendatorn enligt arrendeavtalet
eller annat avtal mellan jordägaren och arrendatorn är skyldig att
utföra eller annat för arrendatorn lika förmånligt arbete, får arrendatorn
uppsäga arrendeavtalet. Uppsägning får dock ej ske, om arrendatorns förlust
av arbetsinkomst är av ringa betydelse, och ej heller sedan arbetet
tillhandahållits arrendatorn. Har jordägaren ej inom en månad från
uppsägningen meddelat arrendatorn att den ej godtages, skall jordägaren
anses ha godkänt uppsägningen.

I fall som avses i första stycket har arrendatorn, vare sig uppsägning sker
eller ej, rätt till ersättning för skada, om icke underlåtenheten att tillhandahålla
arbete nödvändiggjorts av ändrade ekonomiska eller tekniska förhållanden.

39 §

Bestämmelserna i 36—38 §§ gäller ej, om arrendatorns åliggande är av
ringa betydelse.

46

Del A

Kungl. Maj:ts proposition nr 20 år 1970

10 KAP.

Bostadsarrende

1 §

Bostadsarrende föreligger när jord upplåtes på arrende för annat ändamål
än jordbruk samt arrendatorn enligt arrendeupplåtelsen har rätt att på arrendestället
uppföra eller bibehålla bostadshus och det ej är uppenbart att
upplåtelsens huvudsakliga syfte är att tillgodose annat ändamål än att bereda
bostad åt arrendatorn och honom närstående.

2 §

Avtal om bostadsarrende skall träffas för viss tid, minst fem år, eller för
arrendatorns livstid. Är arrendetiden icke bestämd enligt vad som sagts nu,
gäller avtalet för fem år. Har avtal träffats för kortare tid, gäller det dock
för den överenskomna tiden, om arrendenämnden godkänt avtalet i denna

del.

Förbehåll om rätt för jordägaren att i annat fall än som anges i 7 kap. 5
och 29 §§ samt 8 kap. 6, 14, 18 och 23 §§ återtaga arrendestället eller del
därav före arrendetidens utgång gäller endast om det godkänts av arrendenämnden.

3 §

Vid arrende för viss tid skall uppsägning alltid ske för att avtalet skall
upphöra att gälla vid arrendetidens utgång. Uppsägningen skall ske senast
ett år före arrendetidens utgång.

Om avtalet ej uppsäges inom rätt tid, anses det förlängt på fem år.

Förbehåll som strider mot första eller andra stycket gäller mot arrendatorn,
om det godkänts av arrendenämnden. Förbehåll om längre tid för förlängning
av avtalet än som anges i andra stycket gäller dock utan sådant
godkännande.

4 §

Bestämmelserna i 5 och 6 §§ om förlängning av arrendeavtal gäller vid
arrende för viss tid, utom när

1. hus som avses i 1 § ej finns på arrendestället då avtalet senast kan
uppsägas från jordägarens sida eller, om sådant hus finns, det då ej åsatts
taxeringsvärde, eller

2. arrendeförhållandet upphör på den grund att arrenderätten är förverkad
eller förhållande som avses i 8 kap. 14 § föreligger.

Förbehåll att arrenderätten icke skall vara förenad med rätt till förlängning
gäller, om det godkänts av arrendenämnden.

Kungl. Maj:ts proposition nr 20 år 1970

Del A

47

5 §

Om jordägaren uppsagt arrendeavtalet, har arrendatorn rätt till förlängning
av avtalet, utom när

1. arrenderätten är förverkad eller avtalet kan uppsägas enligt 8 kap.
14 § utan att likväl jordägaren uppsagt avtalet att upphöra på någon av
dessa grunder,

2. arrendatorn i annat fall åsidosatt sina förpliktelser i sådan mån att
avtalet skäligen icke bör förlängas,

3. byggnad på arrendestället uppförts utan byggnadslov i fall då sådant
erfordrats eller i strid med plan eller därmed jämförligt beslut av myndighet
angående markens bebyggande eller användning,

4. i annat fall byggnad på arrendestället icke står i överensstämmelse med
gällande plan och jordägaren gör sannolikt, att han skall använda marken
i enlighet med planen,

5. jordägaren gör sannolikt, att marken skall användas för bebyggelse av
annat slag än det som avses med upplåtelsen eller för jordbruk, industri eller
annan ekonomisk verksamhet, samt intresset för honom att kunna förfoga
över marken för sådant ändamål påtagligt överväger arrendatorns intresse
av fortsatt arrende,

6. jordägaren i annat fall har befogad anledning att upplösa arrendeförhållandet.

Om jordägarens intresse blir tillgodosett genom att arrendatorn avträder
endast en del av arrendestället och avtalet lämpligen kan förlängas såvitt
avser arrendestället i övrigt, har arrendatorn utan hinder av första stycket
rätt till sådan förlängning.

6 §

I fråga om förlängning av arrendeavtal äger 9 kap. 9—13 §§ motsvarande
tillämpning.

7 §

Utan jordägarens samtycke får arrendatorn ej sätta annan i sitt ställe, om
ej annat följer av andra och tredje styckena.

Är arrendeavtalet slutet för viss tid, får arrendatorn överlåta arrenderätten
till annan med vilken jordägaren skäligen kan nöjas. Han skall dock
först erbjuda jordägaren att återtaga arrendestället mot erläggande av skälig
ersättning för arrenderättens värde. Har arrendatorn uppfört byggnad på
arrendestället eller har han i övrigt nedlagt kostnad på detta och önskar han
att jordägaren skall övertaga vad han utfört, skall även det erbjudas jordägaren
till inlösen. Yill jordägaren antaga erbjudande som sagts nu skall
han lämna besked därom inom en månad.

Genom bodelning, arv eller testamente eller genom exekutiv försäljning
eller i arrendatorns konkurs kan arrenderätten övergå till annan med vilken

48 Del A Kungl. Maj. ts proposition nr 20 år 1970

jordägaren skäligen kan nöjas, utan att erbjudande enligt andra stycket lämnats.

Förbehåll som strider mot andra eller tredje stycket gäller mot arrendatorn,
om det godkänts av arrendenämnden.

11 KAP.

Anläggningsarrende

1 §

Anläggningsarrende föreligger när jord upplåtes på arrende för annat
ändamål än jordbruk samt arrendatorn enligt arrendeupplåtelsen har rätt
att för förvärvsverksamhet på arrendestället uppföra eller bibehålla byggnad,
som ej är av endast ringa betydelse för verksamhetens bedrivande.
Har upplåtelsen skett för arrendatorns livstid eller för viss tid som understiger
ett år, föreligger dock icke anläggningsarrende.

2 §

Avtal om anläggningsarrende skall träffas för viss tid. År arrendetiden
icke bestämd enligt vad som sagts nu, gäller avtalet för fem år.

Förbehåll om rätt för jordägaren att i annat fall än som anges i 7 kap.
5 och 29 §§ samt 8 kap. 14, 18 och 23 §§ återtaga arrendestället eller del
därav före arrendetidens utgång gäller endast om det godkänts av arrendenämnden.

3 §

Har ej annat avtalats, anses arrendeavtal innefatta villkor att, om uppsägning
ej sker inom rätt tid, avtalet skall anses förlängt på tid som motsvarar
arrendetiden, dock längst fem år.

Uppsägning skall ske senast sex månader före arrendetidens utgång, om
ej annan tid avtalats.

4 §

Bestämmelserna i 5 och 6 §§ om rätt till ersättning för arrendatorn med
anledning av arrendets upphörande gäller, om ej annat avtalats och ej heller
arrendeförhållandet upphör på den grund att arrenderätten är förverkad
eller förhållande som avses i 8 kap. 14 § föreligger.

5 §

Har jordägaren uppsagt arrendeavtalet och vägrar han att förlänga arrendeförhållandet
eller kommer förlängning i annat fall ej till stånd på

Kungl. Maj:ts proposition nr 20 år 1970 Del A 49

den grund att jordägaren för förlängning kräver arrendeavgift som ej är
skälig eller uppställer annat villkor som strider mot god sed i arrendeförhållanden
eller eljest är obilligt, skall han i skälig omfattning ersätta arrendatorn
dennes förlust på grund av arrendeförhållandets upphörande, om ej

1. arrendatorn åsidosatt sina förpliktelser i sådan mån att det icke skäligen
kan fordras att jordägaren förlänger arrendeförhållandet,

2. jordägaren gör sannolikt, att marken skall användas för annat ändamål
än det med upplåtelsen avsedda, och intresset för honom att kunna
förfoga över marken för sådant ändamål påtagligt överväger arrendatorns
intresse av fortsatt arrende, eller

3. jordägaren i annat fall har befogad anledning att upplösa arrendeförhållandet.

Förlust för arrendatorn som har samband med att denne bekostat uppförande
av byggnad eller utförande av annat arbete på arrendestället skall
beaktas vid ersättningens bestämmande endast om åtgärden vidtagits i enlighet
med arrendeavtalet.

6 §

Om arrendatorn icke inom tre veckor från uppsägningen meddelar jordägaren
att han önskar behålla arrendestället, är hans rätt till ersättning
enligt 5 § förfallen. Lämnas sådant meddelande inom den angivna tiden,
har jordägaren att inom tre veckor från det meddelandet lämnades underrätta
arrendatorn om de villkor han uppställer för att förlänga arrendeförhållandet
eller om orsaken till att han vägrar medge förlängning. Underlåter
han detta, har arrendatorn rätt till ersättning för förlust som avses
i 5 §.

Arrendatorns meddelande enligt första stycket skall lämnas i den ordning
som enligt 8 kap. 8 § gäller för uppsägning. Är jordägarens underrättelse
enligt första stycket avsänd i rekommenderat brev under mottagarens
vanliga adress, skall jordägaren anses ha fullgjort vad som ankommer på
honom.

7 §

Har ej annat avtalats, får arrendatorn överlåta arrenderätten till annan
med vilken jordägaren skäligen kan nöjas. Förbehåll varigenom denna rätt
begränsas får ej göras gällande, när överlåtelse sker genom exekutiv försäljning
eller i arrendatorns konkurs.

Första stycket första punkten äger motsvarande tillämpning på arrenderättens
övergång genom bodelning, arv, testamente, bolagsskifte eller liknande
förvärv.

50

Del A

Kungl. Maj:ts proposition nr 20 år 1970

12 KAP.

Hyra

Inledande bestämmelser

1 §

Detta kapitel avser avtal, varigenom hus eller del av hus upplåtes till
nyttjande mot vederlag. Detta gäller även om lägenheten upplåtits genom
tjänsteavtal eller avtal i anslutning till sådant avtal.

Innefattar avtalet även upplåtelse av jord att nyttjas i förening med lägenheten,
äger detta kapitel tillämpning på avtalet, om jorden skall användas
för trädgårdsodling i mindre omfattning eller för annat ändamål än
jordbruk. Förenas tjänsteavtal, som ej är av ringa betydelse, med upplåtelse
av såväl lägenhet för bostadsändamål som jord, äger kapitlet tillämpning,
om upplåtelsen av lägenheten är mera betydelsefull än upplåtelsen
av jorden.

Med bostadslägenhet avses lägenhet som upplåtits för att helt eller till icke
oväsentlig del användas som bostad.

Förbehåll som strider mot bestämmelse i detta kapitel är utan verkan mot
hyresgästen eller den som har rätt att träda i hans ställe, om ej annat anges.

Hyresavtals ingående
2 §

Hyresavtal skall upprättas skriftligen, om hyresvärden eller hyresgästen
begär det.

Har hyresavtal upprättats skriftligen och träder någon i laga ordning i
hyresgästens ställe, skall anteckning därom på begäran göras på handlingen.

Hyrestid och uppsägning

3 §

Är hyresavtal träffat för bestämd tid, skall, om hyresförhållandet vid
hyrestidens utgång varat längre än nio månader i följd, uppsägning alltid
ske för att avtalet skall upphöra att gälla vid hyrestidens utgång.
Innehåller avtal, som skall uppsägas för att upphöra vid hyrestidens ut -

Kungl. Maj. ts proposition nr 20 år 1970 Del A 51

gång, ej bestämmelse om uppsägningstid, skall uppsägningen ske, om hyrestiden
är

1. längst en vecka, senast en dag i förväg,

2. längre än en men längst två veckor, senast två dagar i förväg,

3. längre än två veckor men längst tre månader, senast en vecka i förväg,

4. längre än tre men längst sex månader, senast en månad i förväg,

5. längre än sex månader men längst ett år, senast tre månader i förväg,

6. längre än ett men längst fem år, senast sex månader i förväg,

7. längre än fem år, senast ett år i förväg.

Saknar avtalet bestämmelse om verkan av utebliven uppsägning och uppsäges
det ej inom rätt tid, anses det, om hyrestiden överstiger nio månader,
förlängt på ett år och i annat fall på tid som motsvarar hyrestiden.

4 §

Är hyresavtal träffat för bestämd tid utan förbehåll om uppsägning och
har hyresförhållandet vid hyrestidens utgång icke varat längre än nio månader
i följd, anses avtalet förlängt på obestämd tid, om hyresgästen suttit
kvar i lägenheten en månad efter hyrestidens utgång utan att hyresvärden
anmodat honom att flytta.

Är hyrestiden ej bestämd, skall den, om uppsägningstid icke avtalats,
utgå en månad efter uppsägning eller, såvida hyresförhållandet varat längre
än ett år, på den fardag som inträffar närmast efter tre månader från
uppsägningen. Beror hyresförhållandet av annan anställning än som avses
i 46 § första stycket 7, har hyresgästen alltid rätt till en uppsägningstid
av minst en månad.

Fardagar är den 1 april och den 1 oktober.

5 §

Avlider hyresgäst som hyrt bostadslägenhet före hyrestidens utgång, får
dödsboet uppsäga avtalet inom en månad från dödsfallet. Avtalet upphör att
gälla en månad efter uppsägningen. Har bostadslägenhet hyrts av makar
gemensamt och avlider den ena av makarna, tillkommer den rätt som angivits
nu dödsboet och den efterlevande maken i förening.

Är lägenhet upplåten för hyresgästens livstid, får vid dennes död hans
make inträda som hyresgäst under sin livstid, om äktenskapet ingåtts innan
avtalet träffades och annat ej avtalats. Ingår den efterlevande maken
nytt äktenskap, får hyresvärden dock uppsäga avtalet att upphöra tidigast
på den fardag som inträffar närmast efter tre månader från uppsägningen.
När avtalet upphör att gälla på grund av hyresgästens eller den efterlevande
makens död, skall lägenheten avträdas på den fardag som inträffar närmast
efter en månad från dödsfallet.

52

Del A

Kungl. Maj:ts proposition nr 20 år 1970

6 §

Uppsäges hyresavtal av orsak som anges i 11—14 eller 16—19 §, upphör
det genast att gälla. Detsamma gäller i fall som anges i 42 §, om ej annat
följer av 44 §.

Om hyresavtal uppsäges av annan orsak som ger hyresvärd eller hyresgäst
rätt att frånträda avtalet, äger bestämmelserna i 3 § andra stycket och
4 § andra stycket om uppsägningstid och tid för avtals upphörande motsvarande
tillämpning, om ej annat föreskrivits. Sker uppsägning innan hyresgästen
tillträtt lägenheten, upphör avtalet dock genast att gälla.

7 §

Infaller dag då lägenhet enligt lag eller avtal skall tillträdas eller avträdas
på söndag eller annan allmän helgdag, skall tillträde eller avträde i stället
ske nästa vardag.

Den som har att avträda lägenhet skall senast klockan 12 avträdesdagen
hålla lägenheten tillgänglig för den som skall tillträda den. Omfattar lägenhet
som helt eller delvis är uthyrd till bostad minst två rum som är
avsedda för bostadsändamål, skall hälften av bostadsrummen hållas tillgänglig
klockan 12 föregående dag eller, om denna är söndag eller annan
allmän helgdag, klockan 8 avträdesdagen.

Första och andra styckena gäller ej, om annat avtalats.

8 §

Uppsägning skall vara skriftlig, om hyresförhållandet varat längre än
nio månader i följd vid den tidpunkt till vilken uppsägningen sker. Uppsägningen
behöver dock ej vara skriftlig, om skriftligt erkännande av uppsägningen
lämnas. Uppsägning får ske hos den som är behörig att mottaga
hyra på hyresvärdens vägnar.

Skriftlig uppsägning skall delges den som sökes för uppsägning, dock
utan tillämpning av 12—15 §§ delgivningslagen (1970:000).

Träffas ej den som sökes i sitt hemvist, får uppsägningen sändas i rekommenderat
brev under hans vanliga adress. Ett exemplar av uppsägningen
skall dessutom lämnas antingen i den söktes bostad till vuxen medlem
i det hushåll som han tillhör eller, om han driver rörelse med fast kontor,
på kontoret till någon som är anställd där. Påträffas icke någon som
angivits nu, skall uppsägningen i stället läggas i den söktes postlåda, om
sådan finns. Uppsägning har skett när vad som sagts nu blivit fullgjort.

Har hyresvärd eller hyresgäst, hos vilken uppsägning skall ske, ej känt
hemvist här i riket och finns ej heller känt ombud som har rätt att mottaga
uppsägning för honom, får uppsägning ske genom kungörelse i Post- och
Inrikes Tidningar.

Kungl. Maj:ts proposition nr 20 år 1970

Del A

53

Stämningsansökan med yrkande att hyresförhållande skall upphöra och
ansökan om vräkning av hyresgäst gäller som uppsägning när delgivning
skett i behörig ordning.

Lägenhetens skick och hinder i hyresrätten

9 §

På tillträdesdagen skall hyresvärden, om ej annat avtalats, tillhandahålla
lägenheten i sådant skick att den enligt den allmänna uppfattningen i orten
är fullt brukbar för det avsedda ändamålet.

10 §

Blir lägenheten före den avtalade tidpunkten för tillträdet så förstörd
att den ej kan användas för det avsedda ändamålet, förfaller avtalet. Är
hyresvärden vållande till händelsen eller lämnar han ej utan dröjsmål hyresgästen
meddelande om denna, har hyresgästen rätt till ersättning för skada.

Meddelar myndighet före tillträdesdagen på grund av lägenhetens beskaffenhet
förbud mot att använda lägenheten för det avsedda ändamålet,
förfaller avtalet, även om beslutet ej vunnit laga kraft. Beror det förhållande
som föranlett beslutet på försummelse av hyresvärden eller lämnar
denne ej utan dröjsmål hyresgästen meddelande om beslutet, har hyresgästen
rätt till ersättning för skada.

11 §

Uppkommer före hyrestidens början ringare skada på lägenheten än
som anges i 10 § första stycket och är skadan ej avhjälpt när lägenheten
skall tillträdas eller är lägenheten eljest, i annat fall än som avses i 13 §,
på tillträdesdagen icke i det skick som hyresgästen har rätt att fordra, får
han avhjälpa bristen på hyresvärdens bekostnad, om hyresvärden underlåter
att efter tillsägelse ombesörja åtgärden så snart det kan ske. Kan bristen
ej avhjälpas utan dröjsmål eller underlåter hyresvärden att efter tillsägelse
ombesörja åtgärden så snart det kan ske, får hyresgästen uppsäga avtalet.
Uppsägning får dock ske endast om bristen är av väsentlig betydelse. Sedan
bristen blivit avhjälpt av hyresvärden får avtalet ej uppsägas. För den tid
lägenheten är i bristfälligt skick har hyresgästen rätt till skälig nedsättning
i hyran.

I fall som avses i första stycket har hyresgästen även rätt till ersättning
för skada, om hyresvärden ej visar att bristen icke beror på hans försummelse.

Första och andra styckena äger tillämpning även när lägenheten uthyrts
i befintligt skick, om lägenheten icke är i sådant skick som anges i 9 § och

54 Del A Kungl. Maj:ts proposition nr 20 år 1970

liyresgästen ej vid avtalets ingående kände till bristen eller kunnat upptäcka
den med vanlig uppmärksamhet.

12 §

Meddelar myndighet före tillträdesdagen på grund av lägenhetens beskaffenhet
beslut varigenom del av lägenheten kommer att frångå hyresgästen
eller denne på annat sätt lider intrång i sin nyttjanderätt, har han
rätt till skälig nedsättning i hyran. Innebär beslutet väsentlig inskränkning
i nyttjanderätten, får hyresgästen uppsäga avtalet, även om beslutet
ej vunnit laga kraft. I fråga om ersättning för skada äger 10 § andra stycket
motsvarande tillämpning.

13 §

Avser hyresavtalet lägenhet som icke färdigställts vid avtalets ingående
och är lägenheten ännu ej i färdigt skick när tillträde skall ske, har hyresgästen
rätt till skälig nedsättning i hyran och sådan rätt att uppsäga
avtalet som anges i 11 §. Uppsägning får ske även före den avtalade tidpunkten
för tillträde, om det är uppenbart att lägenheten på tillträdesdagen
ej kan användas för det avsedda ändamålet.

Hyresgästen har även rätt till ersättning för skada, om hyresvärden ej
visar att dröjsmålet icke beror på hans försummelse.

14 §

År lägenheten ej utrymd i rätt tid av den som skall avflytta, har hyresgästen
rätt till skälig nedsättning i hyran för den tid han ej kan nyttja
lägenheten eller del därav. Undanröjes hindret icke genast efter det att hyresvärden
underrättats om förhållandet, äger bestämmelserna i 11 § om rätt
för hyresgästen att uppsäga avtalet på grund av brist i lägenheten motsvarande
tillämpning.

Hyresgästen har även rätt till ersättning för skada, om hyresvärden ej
visar att hindret icke beror på hans försummelse.

15 §

Under hyrestiden skall hyresvärden hålla lägenheten i sådant skick som
anges i 9 §, om ej annat avtalats eller följer av andra stycket.

Om lägenhet helt eller delvis är uthyrd till bostad, skall hyresvärden
i bostadsdelen med skäliga tidsmellanrum ombesörja tapetsering, målning
och andra sedvanliga reparationer med anledning av lägenhetens försämring
genom ålder och bruk. Avser hyresavtalet enfamiljshus, gäller dock
vad som sagts nu endast om ej annat avtalats.

16 §

Skadas lägenheten under hyrestiden och är hyresgästen ej ansvarig för
skadan eller brister hyresvärden i sin underhållsskyldighet enligt 15 §
andra stycket eller uppstår på annat sätt utan hyresgästens vållande hin -

Kungl. Maj:ts proposition nr 20 år 1970

Del A

55

der eller men i nyttjanderätten, äger 10—12 §§ motsvarande tillämpning.
Detsamma gäller, om myndighet under hyrestiden meddelar beslut som
avses i 10 § andra stycket eller 12 § utan att hyresgästen givit anledning
till det, dock ej förrän beslutet länder till efterrättelse.

Hyresvärden och hyresgästen kan med bindande verkan träffa avtal om
inskränkning i rätten att enligt första stycket erhålla nedsättning i hyran
för hinder eller men i nyttj anderätten till följd av att hyresvärden låter
utföra arbete för att sätta lägenheten i avtalat skick eller för att utföra
sedvanligt underhåll av lägenheten eller fastigheten i övrigt eller annat
arbete som särskilt anges i avtalet.

17 §

Bestämmelserna om skada eller brist på lägenheten äger motsvarande
tillämpning, om ohyra förekommer i lägenheten till men för hyresgästen.

I fråga om bostadslägenhet som utgör del av hus är hyresvärden skyldig
att vidtaga tjänliga åtgärder för att utrota ohyra, även om hyresgästen
är ansvarig för att sådan förekommer i lägenheten. Är hyresgästen utan
ansvar för ohyran, har han rätt till ersättning för nödvändig kostnad som
åsamkas honom genom åtgärd för att utrota ohyran.

18 §

Om någon del av lägenheten frångår hyresgästen på grund av att annat
förvärv äger företräde eller till följd av omständighet som avses i 7 kap.
25 §, har hyresgästen rätt till skälig nedsättning i hyran. Hyresgästen har
även sådan rätt att uppsäga avtalet som anges i 11 §, om han var i god tro
när avtalet träffades. Bestämmelser om ersättning för skada finns i 7 kap.

19 §

Är bostadslägenhet så beskaffad att det är förenat med uppenbar våda
för inneboendes hälsa att använda lägenheten och avhjälper hyresvärden
ej bristen genast efter tillsägelse, får hyresgästen uppsäga avtalet, även om
han icke har rätt till det enligt annan bestämmelse.

Betalning av hyra m. m.

20 §

Har avtal ej träffats om tiden för betalning av hyra som skall utgå i
pengar, skall hyran betalas senast sista vardagen före varje kalendermånads
början eller, om hyran beräknas för kortare tid än en månad, senast sista
vardagen före början av den tid för vilken hyran beräknas. För bostadslägenhet
som omfattar högst fyra rum, varvid kök räknas som rum, får dock
den hyra som belöper på annan kalendermånad än den första betalas senast
sista vardagen före månadens början, även om avtal träffats om tidigare förfallodag.

56 Del A Kungl. Maj:ts proposition nr 20 år 1970

Hyran skall betalas i hyresvärdens hemvist eller på annan plats som
anvisas av honom. Betalning får alltid ske genom postanvisning, postgiro
eller bankgiro. Skall hyran betalas på ort utom riket, är hyresvärden skyldig
att svara för de särskilda kostnader detta medför.

Har hyran sänts till hyresvärden från postanstalt inom riket genom
postanvisning eller inbetalningskort till hyresvärdens postgirokonto eller
har innehavare av sådant konto betalat hyran till hyresvärden genom giroeller
utbetalningskort, anses hyran ha kommit hyresvärden till handa den
dag då postanvisningen eller inbetalningskortet lämnades på postanstalten
eller giro- eller utbetalningskortet inkom till postgirokontoret. Vid betalning
av hyra genom bankgiro på bankkontor inom riket anses hyran ha
kommit hyresvärden till handa den dag då betalningsuppdraget mottogs
av bankkontoret.

21 §

Anser hyresgästen, att han enligt 11—14, 16—18 eller 26 § har rätt till
nedsättning i hyran eller till ersättning för skada eller för avhjälpande av
brist eller att han har annan motfordran hos hyresvärden, och vill hyresgästen
avdraga motsvarande belopp på hyra som utgår i pengar, får han nedsätta
beloppet hos överexekutor. Vad som sagts nu äger motsvarande tillämpning,
när det råder tvist om storleken av hyra som skall utgå i pengar men
ej är till beloppet bestämd i avtalet.

När hyresgästen enligt första stycket nedsätter belopp hos överexekutor,
skall han lämna skriftlig uppgift i två exemplar om hyresförhållandet,
förfallodagen och grunden för avdraget eller tvistens beskaffenhet samt
ställa pant eller borgen, som överexekutor finner skälig, för den kostnad
för beloppets utfående som kan åsamkas hyresvärden och för ränta på beloppet.

Har hyresgästen sålunda nedsatt hyra hos överexekutor, får hyresvärden
icke göra gällande, att hyresrätten blivit förverkad på grund av att det nedsatta
beloppet ej betalats till honom.

22 §

Överexekutor skall ofördröjligen underrätta hyresvärden i rekommenderat
brev om nedsättning enligt 21 §.

Visar hyresvärden ej inom tre månader från det beloppet förfallit till
betalning och underrättelse om nedsättningen sänts till honom att han
träffat överenskommelse med hyresgästen om att få lyfta beloppet eller
att han väckt talan därom mot hyresgästen, har denne rätt att återfå beloppet.
Har hyresvärden väckt talan inom angiven tid, får beloppet ej lyftas,
förrän hyresvärdens talan blivit slutligt avgjord.

Nedsatt belopp skall ofördröjligen insättas i bank mot ränta. Räntan
skall betalas till den som får lyfta beloppet.

Kungl. Maj:ts proposition nr 20 år 1970

Del A

57

Hyresgästens skyldigheter vid nyttjandet av lägenheten

23 §

Hyresgästen får icke använda lägenheten för annat ändamål än det avsedda.
Hyresvärden får dock icke åberopa avvikelse som är utan betydelse
för honom.

24 §

Hyresgästen skall under hyrestiden väl vårda lägenheten med vad därtill
hör. Han är skyldig att ersätta all skada som uppkommer genom hans
vållande eller genom vårdslöshet eller försummelse av någon som hör till
hans hushåll eller gästar honom eller av annan som han inrymt i lägenheten
eller som där utför arbete för hans räkning. För brandskada som han själv
icke vållat är han dock ansvarig endast om han brustit i den omsorg och
tillsyn som han bort iakttaga.

Uppkommer skada eller visar sig brist som ofördröj ligen måste avhjälpas
för att allvarlig olägenhet icke skall uppstå, är hyresgästen skyldig att
genast lämna hyresvärden meddelande om skadan eller bristen. Är hyresgästen
och medlemmarna i hans hushåll borta när skadan uppkommer eller
bristen visar sig och har hyresgästen berett hyresvärden tillfälle att vid behov
komma in i lägenheten under bortovaron, är det dock, om lägenheten
utgör del av hus, tillräckligt att hyresgästen omedelbart efter återkomsten
lämnar hyresvärden meddelande om skadan eller bristen. Meddelande om
annan skada eller brist än sådan som angivits förut i detta stycke skall lämnas
hyresvärden utan oskäligt dröjsmål. Försummar hyresgästen att underrätta
hyresvärden enligt vad som föreskrivits i detta stycke, är han ansvarig
för skada som föranledes av hans försummelse.

Bestämmelserna i första och andra styckena om skada eller brist äger
motsvarande tillämpning, om ohyra förekommer i lägenheten.

Har hyresgästen utan behövligt samtycke eller tillstånd överlåtit hyresrätten
eller åt annan upplåtit rätt att begagna lägenheten, är hyresgästen
ansvarig för skada som den nye innehavaren skolat ersätta enligt första,
andra eller tredje stycket, om lägenheten hade varit förhyrd av honom.

Har i fråga om lägenhet, som upplåtits för att helt eller delvis användas
för annat ändamål än bostad, träffats avtal, varigenom hyresgästens ansvar
utsträckts utöver vad som föreskrives i första—fjärde styckena, gäller
avtalet.

25 §

Hyresgästen är skyldig att vid lägenhetens begagnande iakttaga allt som
fordras för att bevara sundhet, ordning och skick inom fastigheten. Hyresgästen
skall hålla noggrann tillsyn över att vad som sålunda åligger honom

58 Del A Kungl. Maj:ts proposition nr 20 år 1970

själv iakttages även av dem för vilka han svarar enligt 24 § första stycket.

Gods som veterligt är eller med skäl kan misstänkas vara behäftat med
ohyra får icke införas i lägenheten.

26 §

Hyresvärden har rätt att utan uppskov erhålla tillträde till lägenheten för
att utöva nödig tillsyn eller utföra förbättringsarbete som ej kan uppskjutas
idan skada. När lägenheten är ledig till uthyrning, är hyresgästen skyldig
att låta den visas på lämplig tid.

Efter tillsägelse minst en månad i förväg får hyresvärden i lägenheten
låta utföra mindre brådskande förbättringsarbete som icke vållar väsentligt
hinder eller men i nyttjanderätten. Sådant arbete får dock ej utan hyresgästens
medgivande utföras under sista månaden av hyresförhållandets
bestånd. Vill hyresvärden utföra annat arbete i lägenheten, får hyresgästen
inom en vecka från det att han erhöll meddelande därom uppsäga avtalet
till upphörande på den fardag som inträffar närmast efter sex månader
från uppsägningen. Sådant arbete får icke utan hyresgästens medgivande
påbörjas förrän avtalet sålunda kunnat bringas att upphöra. Bestämmelserna
i detta stycke gäller ej arbete som hyresvärden utfäst sig att utföra
åt hyresgästen.

I fall som anges i första eller andra stycket skall hyresvärden tillse att
hyresgästen ej tillskyndas större olägenhet än nödvändigt. Skada som åsamkas
hyresgästen genom arbete som avses i andra stycket skall ersättas av
hyresvärden, även om skadan icke beror på hans försummelse.

Hyresgästen är skyldig att tåla inskränkningar i nyttj anderätten, som
föranledes av nödvändiga åtgärder för att utrota ohyra i fastigheten, även
om den av honom hyrda lägenheten icke besväras av ohyra. Därvid äger 17 §
motsvarande tillämpning.

27 §

Underlåter hyresgästen att bereda hyresvärden tillträde till lägenheten
när denne enligt 26 § har rätt till det, kan överexekutor förordna om handräckning.
I fråga om sådan handräckning gäller bestämmelserna om handräckning
enligt 191 § utsökningslagen (1877:31 s. 1).

Pant eller borgen

28 §

Är pant eller borgen ställd för hyresavtalets fullgörande och försämras
säkerheten, är hyresgästen skyldig att på anfordran ställa ny säkerhet
med vilken hyresvärden skäligen kan nöjas. Gör han det ej inom en månad,
får hyresvärden uppsäga avtalet. I fråga om bostadslägenhet får dock hyresvärden
uppsäga avtalet endast om det är av väsentlig betydelse för hyres -

Kungl. Maj:ts proposition nr 20 år 1970

Del A

59

värden att sådan säkerhet ställes och det icke är obilligt mot hyresgästen
att hyresförhållandet upplöses.

Utmätning och konkurs

29 §

Om fastigheten utmätes före tillträdesdagen eller om före nämnda dag
fordran för vilken panträtt upplåtits i fastigheten fastställes till betalning
ur denna, får hyresgästen uppsäga avtalet. Han har även rätt till ersättning
för skada. Uppsägning skall dock ske inom en månad från det hyresgästen
fick kännedom om utmätningen eller fastställandet till betalning. Upphäves
utmätningen eller förfaller eljest frågan om fastighetens försäljning, får ej
uppsägning ske därefter.

30 §

Bestämmelserna i 29 § äger motsvarande tillämpning, om hyresvärden försättes
i konkurs före tillträdesdagen.

31 §

För sättes hyresgästen i konkurs, får konkursboet uppsäga avtalet. Sker ej
uppsägning inom en månad från utgången av den tid som är utsatt för bevakning
av fordringar i konkursen, svarar konkursboet för avtalets fullgörande
till hyrestidens utgång eller, om uppsägning sker efter utgången av
först angivna tid, till dess avtalet upphör att gälla.

Har lägenheten ej tillträtts när konkursen inträffar, är hyresgästen skyldig
att på anfordran ställa sådan säkerhet för avtalets fullgörande med vilken
hyresvärden skäligen kan nöjas. Ställes ej säkerhet senast dagen efter
det att säkerheten fordrades, får hyresvärden uppsäga avtalet.

Uppsäges avtalet enligt första eller andra stycket, har hyresvärden rätt till
ersättning för skada.

Överlåtelse av hyresrätten

32 §

Hyresgästen får icke överlåta hyresrätten utan hyresvärdens samtycke,
om ej annat följer av 34—36 §§.

Vägras samtycke utan skälig anledning eller lämnar hyresvärden ej besked
inom tre veckor efter det att samtycke begärdes, får hyresgästen uppsäga
hyresavtalet.

33 §

Bestämmelserna i 32 § äger motsvarande tillämpning på hyresrättens övergång
genom bodelning, arv, testamente, bolagsskifte eller liknande förvärv.

60 Del A Kungl. Maj:ts proposition nr 20 år 1970

Har hyresrätten till lägenhet, som varit avsedd att uteslutande eller huvudsakligen
användas som gemensam bostad för hyresgästen och hans
make, tillagts maken genom bodelning eller skifte med anledning av boskillnad,
hemskillnad, äktenskapsskillnad, äktenskapets återgång eller hyresgästens
död, får dock maken träda i hyresgästens eller dödsboets ställe. Sådan
rätt tillkommer även efterlevande make som är ensam arvinge efter hyresgästen.

För tid efter det att hyresvärden underrättats om att hyresrätten tillagts
hyresgästens make enligt andra stycket svarar hyresgästen eller hans dödsbo
ej för sina förpliktelser enligt hyresavtalet. Hyresgästens make svarar jämte
hyresgästen eller hans dödsbo för sådana förpliktelser enligt avtalet som
hänför sig till tiden före underrättelsen.

Andra och tredje styckena äger motsvarande tillämpning, när lägenheten
hyrts av makar gemensamt.

34 §

Hyresgäst, som ej är i tillfälle att använda bostadslägenhet för återstående
hyrestid, får överlåta hyresrätten till närstående som varaktigt sammanbor
med honom, om hyresnämnden lämnar tillstånd till överlåtelsen.
Sådant tillstånd skall lämnas, om hyresvärden skäligen kan nöjas med förändringen.

Första stycket äger motsvarande tillämpning om hyresgästen avlider under
hyrestiden och dödsboet vill överlåta hyresrätten till sådan dödsbodelägare
eller annan hyresgästen närstående som varaktigt sammanbodde med
honom.

35 §

Hyresgästen får överlåta hyresrätten till bostadslägenhet i syfte att genom
byte erhålla bostad i annan under hyres- eller bostadsrätt upplåten
lägenhet, om hyresnämnden lämnar tillstånd till överlåtelsen. Sådant tillstånd
skall lämnas, om hyresgästen har beaktansvärda skäl för bytet och
detta kan äga rum utan påtaglig olägenhet för hyresvärden. Har hyresgästen
erhållit lägenheten genom byte och innehaft lägenheten mindre än tre år,
får tillstånd dock lämnas endast om synnerliga skäl föreligger.

Första stycket gäller ej, om

1. lägenheten är förhyrd i andra hand,

2. lägenheten utgör del av upplåtarens bostad,

3. lägenheten är belägen i enfamiljshus som icke är avsett att uthyras
varaktigt eller i tvåfamilj shus,

4. upplåtaren innehar lägenheten med bostadsrätt,

5. hyresförhållandet ej varat längre än nio månader i följd.

Kungl. Maj:ts proposition nr 20 år 1970

Del A

61

36 §

Hyresgäst, som hyr lägenhet för att helt eller till väsentlig del använda
den för handel, hantverk, industri eller annan förvärvsverksamhet, får
överlåta hyresrätten till den som skall övertaga verksamheten, om hyresnämnden
lämnar tillstånd till överlåtelsen. Sådant tillstånd skall lämnas,
om hyresvärden ej har befogad anledning motsätta sig att hyresrätten
överlåtes. Har hyresgästen innehaft lägenheten mindre än tre år, får tillstånd
dock lämnas endast om synnerliga skäl föreligger.

37 §

Tillstånd som avses i 34, 35 eller 36 § kan förenas med villkor.

38 §

Överlåter hyresgästen hyresrätten med samtycke av hyresvärden eller med
tillstånd av hyresnämnden, är han fri från de förpliktelser som hyresavtalet
ålägger honom för tiden efter överlåtelsen, om ej annat villkor fogas till
samtycket eller tillståndet. Den tillträdande hyresgästen svarar jämte den
avträdande för förpliktelserna enligt avtalet för tiden före överlåtelsen, om
ej annat avtalas med hyresvärden.

Upplåtelse av lägenheten i andra hand

39 §

Hyresgästen får ej utan hyresvärdens samtycke i andra hand upplåta
lägenheten i dess helhet utom i fall som avses i 40 §.

40 §

Hyresgäst, som under viss tid ej är i tillfälle att använda sin bostadslägenhet,
får upplåta lägenheten i dess helhet i andra hand, om hyresnämnden
lämnar tillstånd till upplåtelsen. Sådant tillstånd skall lämnas, om hyresgästen
bär beaktansvärda skäl för upplåtelsen och hyresvärden ej har
befogad anledning att vägra samtycke.

Tillstånd enligt första stycket kan begränsas till viss tid och förenas med
villkor.

41 §

Hyresgästen får ej inrymma utomstående personer i lägenheten, om det
kan medföra men för hyresvärden.

62

Del A

Kungl. Maj:ts proposition nr 20 år 1970

Hyresrättens förverkande

42 §

Hyresrätten är förverkad och hyresvärden således berättigad att uppsäga
avtalet,

1. om hyresgästen dröjer med betalning av hyra som utgår i pengar utöver
två vardagar efter förfallodagen och annat ej följer av 53 §, dock, i fall
då hyran skall betalas i förskott för längre tid än en månad, endast om hyresgästen
dröjer med betalning av den på en kalendermånad belöpande hyran
utöver två vardagar efter månadens början eller, såvitt angår hyran för
första kalendermånaden under hyresförhållandet, efter förfallodagen,

2. om hyresgästen utan behövligt samtycke eller tillstånd överlåter hyresrätten
eller eljest sätter annan i sitt ställe eller upplåter lägenheten i andra
hand och ej efter tillsägelse vidtager rättelse utan dröjsmål,

3. om lägenheten användes i strid med 23 eller 41 § och hyresgästen icke
efter tillsägelse vidtager rättelse utan dröjsmål,

4. om hyresgästen eller annan, till vilken hyresrätten överlåtits eller
lägenheten upplåtits, genom vårdslöshet är vållande till att ohyra förekommer
i lägenheten eller genom underlåtenhet att underrätta hyresvärden därom
bidrager till att ohyran sprides i fastigheten,

5. om lägenheten på annat sätt vanvårdas eller om hyresgästen eller annan,
till vilken hyresrätten överlåtits eller lägenheten upplåtits, åsidosätter
något av vad som enligt 25 § skall iakttagas vid lägenhetens begagnande
eller brister i den tillsyn som enligt nämnda paragraf åligger hyresgäst och
rättelse icke utan dröjsmål sker efter tillsägelse,

6. om i strid med 26 § tillträde till lägenheten vägras och hyresgästen ej
kan visa giltig ursäkt,

7. om hyresgästen åsidosätter avtalsenlig skyldighet, som går utöver
hans åligganden enligt detta kapitel, och det måste anses vara av synnerlig
vikt för hyresvärden att skyldigheten fullgöres.

Hyresrätten är icke förverkad, om det som ligger hyresgästen till last är
av ringa betydelse.

Uppsäges avtalet, har hyresvärden rätt till ersättning för skada.

43 §

Är hyresrätten förverkad på grund av förhållande som avses i 42 § första
stycket 1—3, 5 eller 6 men sker rättelse innan hyresvärden gjort bruk av
sin rätt att uppsäga avtalet, kan hyresgästen icke därefter skiljas från lägenheten
på den grunden. Detsamma gäller om hyresvärden icke uppsagt
avtalet inom två månader från det han fick kännedom om förhållande som
avses i 42 § första stycket 4 eller 7 eller hyresvärden icke inom två månader
från det han erhöll vetskap om förhållande som avses i nämnda stycke
under 2 tillsagt hyresgästen att vidtaga rättelse.

Kungl. Maj:ts proposition nr 20 år 1970

Del A

63

44 §

Är hyresrätten enligt 42 § första stycket 1 förverkad på grund av dröjsmål
med betalning av hyra och har hyresvärden med anledning därav uppsagt
avtalet, får hyresgästen ej på grund av dröjsmålet skiljas från lägenheten,
om hyran senast tolfte vardagen från uppsägningen betalas på
sätt som anges i 20 § andra eller tredje stycket eller nedsättes hos överexekutor
enligt 21 §. I avvaktan på att hyresgästen visar sig ha fullgjort vad
som sålunda fordras för att återvinna hyresrätten får beslut om vräkning
icke meddelas förrän fjorton vardagar förflutit från uppsägningen.

Första stycket gäller ej, om skjddighet att flytta inträder inom kortare
tid än en månad efter det att hyresrätten förverkades.

Rätt till förlängning av hyresavtalet

45 §

Bestämmelserna i 46—53 §§ gäller vid upplåtelse av bostadslägenhet, om

ej

1. hyresförhållandet upphör innan det varat längre än nio månader i
följd,

2. lägenheten utgör del av upplåtarens egen bostad, eller

3. hyresförhållandet upphör på den grund att hyresrätten är förverkad
eller förhållande som avses i 28 § föreligger samt annat ej följer av 47 §.

Har hyresvärden och hyresgästen i särskilt upprättad handling överenskommit,
att hyresrätten icke skall vara förenad med rätt till förlängning,
är överenskommelsen gällande. Har överenskommelsen träffats innan hyresförhållandet
varat längre än nio månader i följd, gäller den dock endast
om den godkänts av hyresnämnden. Hade make som ej har del i hyresrätten
sin bostad i lägenheten när överenskommelsen träffades, gäller överenskommelsen
mot honom endast om han godtagit den.

46 §

Om hyresvärden uppsagt hyresavtalet, har hyresgästen rätt till förlängning
av avtalet, utom när

1. hyresrätten är förverkad eller avtalet kan uppsägas enligt 28 § utan
att likväl hyresvärden uppsagt avtalet att upphöra på någon av dessa grunder,

2. hyresgästen i annat fall åsidosatt sina förpliktelser i sådan mån att
avtalet skäligen icke bör förlängas,

3. huset skall rivas och det ej är obilligt mot hyresgästen att hyresförhållandet
upphör,

4. huset skall undergå större ombyggnad och det icke är uppenbart att

64 Del A Kungl. Maj:ts proposition nr 20 år 1970

hyresgästen kan sitta kvar i lägenheten utan nämnvärd olägenhet för ombyggnadens
genomförande samt det ej är obilligt mot hyresgästen att hyresförhållandet
upphör,

5. lägenheten ej vidare skall användas för bostadsändamål och det ej är
obilligt mot hyresgästen att hyresförhållandet upphör,

6. avtalet avser lägenhet i en- eller tvåfamiljehus eller lägenhet som
upplåtaren innehar med bostadsrätt och upplåtaren har sådant intresse att
förfoga över lägenheten att hyresgästen skäligen bör flytta,

7. hyresförhållandet beror av sådan anställning i statlig eller kommunal
verksamhet som är förenad med bostadstvång eller av anställning inom
lantbruket eller för skötsel och tillsyn av fastighet eller av annan anställning,
om den är av sådan art att det är nödvändigt för arbetsgivaren att förfoga
över lägenheten för upplåtelse åt anställningens innehavare, samt anställningen
har upphört,

8. hyresförhållandet beror av annan anställning som upphört och det ej
är obilligt mot hyresgästen att även hyresförhållandet upphör samt, om
hyresförhållandet varat längre än tre år, hyresvärden har synnerliga skäl
för att upplösa hyresförhållandet,

9. det i annat fall icke strider mot god sed i hyresförhållanden eller eljest
är obilligt mot hyresgästen att hyresförhållandet upphör.

Om hyresvärdens intresse blir tillgodosett genom att hyresgästen avträder
endast en del av lägenheten och avtalet lämpligen kan förlängas såvitt
avser lägenheten i övrigt, har hyresgästen utan hinder av första stycket
rätt till sådan förlängning.

47 §

Har lägenheten hyrts av flera gemensamt och har de på grund av uppsägning,
som gjorts av en av dem, eller till följd av annan omständighet,
som hänför sig till endast en av dem, ej gemensamt rätt till förlängning av
hyresavtalet, är medhyresgäst berättigad till förlängning, om hyresvärden
skäligen kan nöjas med honom som hyresgäst. Vad som sagts nu gäller
ej när hyresrätten är förverkad eller hyresavtalet kan uppsägas enligt 28 §
utan att likväl hyresvärden uppsagt avtalet på någon av dessa grunder. Är
medhyresgästen make till den som uppsagt avtalet eller eljest föranlett att
hyresgästerna ej gemensamt har rätt till förlängning av avtalet, har han
den rätt som angivits även när hyresrätten är förverkad på annan grund
än dröjsmål med betalning av hyra. Detta gäller också när hyresvärden
bringar hyresavtalet att upphöra på grund av förverkandet.

Om hyresgäst, som är gift och vars make ej har del i hyresrätten, uppsäger
hyresavtalet eller vidtager annan åtgärd för att bringa det att upphöra
eller om han i annat fall ej har rätt till förlängning av avtalet, är maken,
om han har sin bostad i lägenheten, berättigad till förlängning, såvida
hyresvärden skäligen kan nöjas med honom som hyresgäst. Vad som

Kungl. Maj:ts proposition nr 20 år 1970

Del A

65

sagts nu gäller också när hyresvärden uppsagt hyresavtalet att upphöra
på grund av förverkande eller förhållande som avses i 28 §. Bestämmelserna
i 48—53 §§ om hyresgäst äger tillämpning även i fråga om hyresgästs
make.

Förlänges hyresavtal i fall som avses i andra stycket, svarar båda makarna
för förpliktelserna enligt avtalet för tiden före förlängningen, om ej annat
avtalas med hyresvärden.

48 §

Vid förlängning av hyresavtal är hyresgästen skyldig att godtaga den
hyra som hyresvärden fordrar. Om hans krav är oskäligt, skall dock hyran
utgå med skäligt belopp. Fordrad hyra är att anse som oskälig, om den
väsentligt överstiger hyran för lägenheter som med hänsyn till bruksvärdet
är likvärdiga. Annat av hyresvärden uppställt villkor skall gälla, om det ej
strider mot god sed i hyresförhållanden eller eljest är obilligt. Hyrestiden
skall dock utgöra ett år med tre månaders uppsägningstid, om ej annan
hyres- eller uppsägningstid av särskild anledning är lämpligare. I den mån
ändring i hyresvillkoren ej påkallas, skall samma villkor som förut gälla.

I ort för vilken förordnande enligt 54 § gäller skall vid tillämpning av
första stycket tredje punkten bortses från lägenhet vars hyra icke är rimlig
med hänsyn till det allmänna hyresläget i orten för närmast jämförliga
lägenheter i nj^byggda bostadshus.

Träffas vid förlängning av hyresavtal överenskommelse om villkoren för
det fortsatta hyresförhållandet, skall överenskommelsen, oavsett bestämmelserna
i första och andra styckena, lända till efterrättelse i den mån ej annat
följer av bestämmelserna i övrigt i denna balk.

49 §

Föreligger tvist om förlängning av hyresavtalet enligt 46 eller 47 § eller om
villkor för sådan förlängning, åligger det hyresvärden att skriftligen meddela
hyresgästen att denne, om han icke går med på att flytta, har att senast
tre veckor efter det att han fått del av meddelandet hänskjuta tvisten
till hyresnämnden. Meddelandet skall lämnas i den ordning som enligt 8 §
gäller för uppsägning. Bestämmelsen i 8 § tredje stycket tredje punkten
gäller dock ej.

Om hyresvärden fullgjort vad som åligger honom enligt första stycket, har
den som fordrar förlängning att hänskjuta tvisten till hyresnämnden inom
den i första stycket angivna tiden. Iakttages ej denna, förfaller rätten till
förlängning av avtalet.

50 §

Är fråga om förlängning av hyresavtalet ännu ej avgjord när hyrestiden
går ut, har hyresgästen rätt att kvarbo i lägenheten till dess frågan är slutligt
avgjord. För tid som hyresgästen sålunda kvarbor i lägenheten skall de

3 Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 samt. Nr 20 Del A

66 Del A Kungl. Maj. ts proposition nr 20 år 1970

förut gällande hyresvillkoren tillämpas till dess hyresvillkoren för samma tid
blir slutligt bestämda.

51 §

Bifalles hyresgästens talan om förlängning av hyresavtalet, skall villkoren
för den fortsatta förhyrningen fastställas enligt 48 §.

Dom eller beslut varigenom hyresgästens talan bifalles anses som avtal
om fortsatt förhyrning.

52 §

Bifalles ej hyresgästens talan om förlängning av hyresavtalet, får i domen
eller beslutet skäligt uppskov med avflyttningen medges, om hyresvärden
eller hyresgästen begär det. Är hyresrätten förverkad eller kan hyresavtalet
uppsägas enligt 28 § utan att likväl hyresvärden uppsagt avtalet att upphöra
på någon av dessa grunder eller är rätten till förlängning förfallen, får på
begäran av hyresgästen uppskov dock medges endast om hyresvärden samtycker
till det.

Avgöres tvisten efter hyrestidens utgång eller medges uppskov med avflyttningen,
skall hyresvillkoren för tiden från avtalets upphörande till avflyttningen
fastställas enligt 48 §.

53 §

Skall hyresgäst utge högre hyra för förfluten tid än som skolat utgå förut,
är hyresrätten icke förverkad på grund av dröjsmål med betalning av det
överskjutande beloppet, om betalningen sker inom en månad från den dag då
den högre hyran fastställdes. Vad som sagts nu gäller ej, om skyldighet att
flytta inträder för hyresgästen inom kortare tid än två månader efter nämnda
dag. På det överskjutande beloppet skall hyresgästen betala sex procent
ränta som om beloppet förfallit till betalning samtidigt med den förut utgående
hyran.

Prövning av förstagångshyra i vissa orter

54 §

Konungen kan förordna, att 55 § skall tillämpas i ort där särskild uppmärksamhet
är påkallad till förekommande av sådan hyresstegring för bostadslägenhet
som icke är godtagbar från samhällssynpunkt.

55 §

I ort för vilken förordnande enligt 54 § gäller får hyresvärd eller hyresgäst
begära att hyresnämnden prövar hyra som avtalats vid lägenhetens
upplåtande till hyresgästen eller därefter innan hyresförhållandet varat

Del A

Kungl. Maj:ts proposition nr 20 år 1970

67

längre än nio månader i följd (förstagångshyra). Detta gäller dock icke lägenhet
som utgör del av upplåtarens egen bostad.

Vid prövning enligt första stycket äger 48 § motsvarande tillämpning.
Nedsättes förstagångshyra, skall den lägre hyran gälla från och med månaden
närmast efter den då prövning av hyran påkallades.

Begäres ej prövning av förstagångshyra inom ett år från det hyresförhållandet
började, är rätten till sådan prövning förlorad.

Rätt till ersättning med anledning av hyresförhållandets upphörande m. m.

56 §

Bestämmelserna i 57—60 §§ gäller för upplåtelse av annan lägenhet än
bostadslägenhet, om ej

1. hyresförhållandet upphör innan det varat längre än nio månader i
följd, eller

2. hyresförhållandet upphör på den grund att hyresrätten är förverkad
eller förhållande som avses i 28 § föreligger.

Har hyresvärden och hyresgästen i särskilt upprättad handling överenskommit
om villkor som strider mot 57—60 §§, är överenskommelsen gällande.
Har överenskommelsen träffats innan hyresförhållandet varat längre
än nio månader i följd, gäller den dock endast om den godkänts av hyresnämnden.

57 §

Har hyresvärden uppsagt hyresavtalet och vägrar han att förlänga hyresförhållandet
eller kommer förlängning i annat fall ej till stånd på den grund
att hyresvärden för förlängning kräver hyra som ej är skälig eller uppställer
annat villkor som strider mot god sed i hyresförhållanden eller eljest är
obilligt, skall han i skälig omfattning ersätta hyresgästen dennes förlust på
grund av hyresförhållandets upphörande, om ej

1. hyresgästen åsidosatt sina förpliktelser i sådan mån att det icke skäligen
kan fordras att hyresvärden förlänger hyresförhållandet,

2. huset skall rivas eller undergå sådan större ombyggnad att hyresgästen
uppenbarligen icke kan sitta kvar i lägenheten utan nämnvärd olägenhet
för ombyggnadens genomförande samt därjämte antingen hyresvärden
anvisar annan lägenhet med vilken hyresgästen skäligen kan nöjas eller
hyresavtalet innehåller villkor om att hyresförhållandet skall upphöra på
grund av rivning eller ombyggnad av huset och rivningen eller ombyggnaden
skall påbörjas inom fem år från villkorets tillkomst, eller

3. hyresvärden i annat fall har befogad anledning att upplösa hyresförhållandet.

68 Del A Kungl. Maj:ts proposition nr 20 år 1970

Förlust för hyresgästen som har samband med att denne bekostat ändring
av lägenheten skall beaktas vid ersättningens bestämmande endast om
hyresvärden samtyckt till ändringen eller hyresgästen träffat hyresavtalet
under förutsättning att han skulle få utföra ändringen. Förlusten beräknas
i sådant fall till högst det belopp varmed lägenheten genom ändringen ökat
i värde som hyreslägenhet.

58 §

Om hyresgästen icke inom tre veckor från uppsägningen meddelar hyresvärden
att han önskar behålla lägenheten, är hans rätt till ersättning
enligt 57 § förfallen. Lämnas sådant meddelande inom den angivna tiden,
har hyresvärden att inom tre veckor från det att meddelandet lämnades
underrätta hyresgästen om de villkor han uppställer för att förlänga hyresförhållandet
eller om orsaken till att han vägrar medge förlängning. Underlåter
han detta, har hyresgästen rätt till ersättning för förlust som avses
i 57 §.

Hyresgästens meddelande enligt första stycket skall lämnas i den ordning
som enligt 8 § gäller för uppsägning.

59 §

Skall hyresförhållandet upphöra efter uppsägning som gjorts av hyresvärden
och har hyresgästen behov av uppskov med avflyttningen, får hyresnämnden
före hyrestidens utgång på begäran av hyresgästen medge denne
sådant uppskov under skälig tid, dock högst ett år.

Uppskov enligt första stycket får ej medges, om hyresvärden eller annan
därigenom skulle tillskyndas betydande skada eller olägenhet eller om
hyresgästen med hänsyn till tidpunkten för uppsägningen erhållit tillräckligt
rådrum med avflyttningen.

Medges uppskov enligt första stycket, skall hyresnämnden fastställa skäliga
hyresvillkor för tiden från avtalets upphörande till avflyttningen.

60 §

I mål om ersättning enligt 57 eller 58 § skall rätten på yrkande av hyresgästen,
om hyresvärden medger skyldighet att utge ersättning eller sådan
skyldighet fastställts genom dom som vunnit laga kraft, förplikta hyresvärden
att utge förskott i avräkning på den ersättning som kan komma att
bestämmas.

Första stycket äger ej tillämpning, om det är uppenbart att förskottet
blir obetydligt. Har beslut i fråga om förskott meddelats, får nytt yrkande
om förskott ej upptagas till prövning förrän tre månader förflutit sedan
det föregående beslutet vann laga kraft.

Beslut i fråga om förskott får meddelas utan huvudförhandling. Innan
beslut meddelas, skall parterna beredas tillfälle att yttra sig. Mot beslut som

Del A

Kungl. Maj:ts proposition nr 20 år 1970

69

meddelats under rättegången skall talan föras särskilt. Mot hovrättens beslut
får talan ej föras.

Har hyresgästen uppburit förskott som överstiger den slutligt bestämda
ersättningen, är han skyldig att till hyresvärden betala tillbaka det överskjutande
beloppet jämte sex procent ränta från dagen för beloppets mottagande.

Särskilda bestämmelser

61 §

Hyresvärd eller hyresgäst, som vill framställa fordringsanspråk på grund
av hyresförhållande, skall väcka talan därom inom två år från det hyresgästen
avträdde lägenheten. lakttages ej denna tid, är rätten till talan förlorad,
om ej annat avtalats. Har den ena parten väckt talan i rätt tid, har
den andra parten rätt till kvittning, fastän hans rätt till talan är förlorad.

För hyra, som är förfallen till betalning eller skall betalas inom de närmaste
sex månaderna, får hyresvärden kvarhålla så mycket av hyresgästens
lösören inom fastigheten som svarar mot hans fordran, till dess hyresgästen
gör rätt för sig eller ställer säkerhet. Egendom som enligt 65 § utsökningslagen
(1877:31 s. 1) skall undantagas från utmätning får dock ej kvarhållas.

62 §

Beror fråga om förlängning av hyresavtal på prövning av rätten, får
denna, utan hinder av att tiden för lägenhetens avträdande ännu icke inträtt,
i samband med nämnda frågas avgörande till prövning upptaga talan
av hyresvärden om åläggande för hyresgästen att flytta.

63 §

Är sådant meddelande från hyresvärden som avses i 10 eller 58 § avsänt
i rekommenderat brev under mottagarens vanliga adress, skall hyresvärden
anses ha fullgjort vad som ankommer på honom. Detsamma gäller beträffande
sådant meddelande från hyresgästen som avses i 11, 14, 19, 24 eller
33 §. I fall som avses i 24 § är det dock till fyllest att meddelandet är avsänt
på annat ändamålsenligt sätt.

64 §

Skulle tillämpning av hyresvillkor uppenbarligen strida mot god sed i
hyresförhållanden eller eljest vara otillbörlig, får villkoret jämkas eller
lämnas utan avseende.

70

Del A

Kungl. Maj:ts proposition nr 20 år 1970
65 §

Har någon utnyttjat annans trångmål i följd av det allmänna läget på
bostadsmarknaden till att uppställa villkor om särskilt vederlag för upplåtelse
av bostadslägenhet i ort, där förordnande enligt 54 § gäller, eller
för överlåtelse av hyresrätt till sådan lägenhet, gäller ej villkoret, och är
han skyldig att återbära vad han mottagit. Talan om återbäring skall väckas
inom ett år från det vederlaget mottogs. Iakttages ej denna tid, är rätten
till talan förlorad.

66 §

Avtal mellan hyresvärd och hyresgäst, att framtida tvist med anledning
av hyresförhållandet skall hänskjutas till avgörande av skiljemän utan förbehåll
om rätt för parterna att klandra skiljedomen, får ej göras gällande
i fråga om hyresgästens rätt eller skyldighet att tillträda eller behålla lägenheten,
nedsättning av förstagångshyra, fastställande av hyresvillkor i
fall som avses i 51 eller 52 § eller bestämmande av ersättning enligt 57 eller
58 §. I övrigt gäller skiljeavtalet ej såvitt därigenom skiljemän utsetts eller
bestämmelse meddelats om skiljemännens antal, sättet för deras utseende
eller förfarandet vid skiljenämnden. I berörda hänseenden skall lagen
(1929: 145) om skiljemän tillämpas. Vad som sagts nu utgör dock ej hinder
för att i skiljeavtalet utse hyresnämnden till skiljenämnd eller bestämma
kortare tid för skiljemannaåtgärdens avslutande än den tid om sex månader
som anges i nämnda lag.

67 §

Överenskommelse om villkor i fråga om hyresförhållande som beror av
anställning gäller mot hyresgästen eller den som har rätt att träda i hyresgästens
ställe även om överenskommelsen strider mot bestämmelse i 33
—35, 40, 46, 47, 49—55 eller 66 §, såvida den har formen av kollektivavtal
och på arbetstagarsidan slutits eller godkänts av organisation som enligt
lagen (1936: 506) om förenings- och förhandlingsrätt är att anse såsom
huvudorganisation.

Förfarandet i hyrestvister
68 §

I varje län skall finnas en hyresnämnd. Konungen kan dock bestämma,
att annat område än län skall utgöra verksamhetsområde för hyresnämnd.

69 §

Hyresnämnd har till uppgift att medla i hyrestvister samt att pröva frågor
enligt 49 och 55 §§ samt övriga frågor som enligt detta kapitel ankom -

Kungl. Maj:ts proposition nr 20 år 1970

Del A

71

mer på nämnden. Nämnden kan även vara skiljenämnd i hyrestvister. Närmare
bestämmelser om hyresnämnd meddelas i särskild lag.

70 §

Om part ej godtager hyresnämnds beslut i fråga som avses i 34—36, 40,
49 eller 55 §, får parten klandra beslutet genom att väcka talan mot den
andra parten inom tre veckor från det parten erhöll del av beslutet. Klandras
icke beslutet inom denna tid, är parts rätt till talan förlorad.

Hyresnämnds beslut i ärende enligt 45, 56 eller 59 § får ej klandras.

71 §

Hyrestvist som ej enligt 69 § ankommer på hyresnämnds prövning och
ej heller rör kollektivavtal skall, om icke Konungen bestämmer annat,
upptagas av den fastighetsdomstol inom vars område fastigheten är belägen.
Klandertalan som avses i 70 § upptages, om den rör kollektivavtal, av arbetsdomstolen
och i annat fall av domstol som nyss nämnts.

Fastighetsdomstol skall i hyresmål bestå av ordföranden och den andre
lagfarne ledamoten samt tre nämndemän.

Tvist som efter klander mot hyresnämnds beslut är anhängig vid domstol
får återförvisas till nämnden.

72 §

Talan får ej föras mot fastighetsdomstols dom i fråga om tillstånd som
avses i 34—36 eller 40 § eller i fråga om fastställande av hyresvillkor i fall
som avses i 51 eller 52 § och ej heller mot hovrätts dom i fråga om förlängning
av hyresavtal eller fastställande av hyresvillkor i fall som nyss angivits.

73 §

I hyrestvist som avses i 49 eller 55 § skall vardera parten svara för sin
rättegångskostnad i fastighetsdomstolen, i den mån annat ej följer av 18 kap.
6 § rättegångsbalken.

13 KAP.

Tomträtt

1 §

Nyttjanderätt till fastighet under obestämd tid kan för visst ändamål
mot årlig avgäld i pengar upplåtas som tomträtt enligt detta kapitel.

I tomträtt får upplåtas panträtt och annan nyttjanderätt än tomträtt

72

Del A

Kungl. Maj:ts proposition nr 20 år 1970

samt servitut och rätt till elektrisk kraft. Till förmån för tomträtt får upplåtas
servitut.

2 §

Tomträtt får upplåtas i fastighet som tillhör staten eller kommun eller
som eljest är i allmän ägo. Om Konungen för särskilt fall medger det, får
tomträtt upplåtas även i fastighet som tillhör stiftelse.

Tomträtt får ej upplåtas i del av fastighet eller i flera fastigheter gemensamt.

3 §

Avtal varigenom tomträtt upplåtes skall upprättas skriftligen. I handlingen
skall uttryckligen anges att upplåtelsen avser tomträtt. Ändring eller
tillägg som ej avfattas skriftligen är utan verkan.

4 §

I upplåtelsehandlingen skall anges ändamålet med upplåtelsen och det
belopp varmed avgälden skall utgå till dess annat bestämmes. Handlingen
skall dessutom innehålla de närmare föreskrifter rörande fastighetens användning
och bebyggelse samt de bestämmelser i övrigt som skall gälla i
fråga om tomträtten.

Finns vid tiden för upplåtelsen särskilda byggnadsbestämmelser rörande
fastigheten i stadsplan eller eljest, anses de ingå i upplåtelsen, om ej annat
avtalats.

5 §

Tomträttsupplåtelse innefattar överlåtelse på tomträttshavaren av byggnad
och annan egendom som vid upplåtelsen hör till fastigheten enligt lag.
Vill fastighetsägaren betinga sig ersättning för den överlåtna egendomen,
skall den bestämmas särskilt.

6 §

Tomträttens inträde eller bestånd får ej göras beroende av villkor. Ej
heller får inskränkning ske i tomträttshavarens rätt att överlåta tomträtten
eller att upplåta panträtt eller nyttjanderätt i denna.

7 §

Om överlåtelse av tomträtt och om rättighet i eller till förmån för
tomträtt samt om rättsförhållanden i övrigt angående tomträtt äger bestämmelserna
rörande fast egendom i första avdelningen av denna balk

Kungl. Maj. ts proposition nr 20 år 1970

Del A

73

motsvarande tillämpning, om ej annat följer av särskilda bestämmelser om
tomträtt.

8 §

Har fastighetsägaren eller tomträttshavaren överskridit sin rätt eller
åsidosatt sin skyldighet på grund av upplåtelsen, åligger det honom att
återställa vad som rubbats eller fullgöra vad som eftersatts och att ersätta
skada. Avtalet får ej hävas med anledning av vad som någondera sidan
låtit komma sig till last.

9 §

Tomträtt får ej uppdelas på särskilda områden av den fastighet i vilken
den upplåtits.

Bestämmelserna om tillbehör till fastighet äger motsvarande tillämpning
i fråga om tomträtt som inskrivits.

10 §

Avgälden skall utgå med oförändrat belopp under vissa tidsperioder. Om
ej längre tid överenskommes, utgör varje period tio år, den första räknad
från upplåtelsen eller den senare dag som angivits i upplåtelsehandlingen.

11 §

Överenskommelse om ändring av avgälden för den kommande tidsperioden
får ej träffas senare än ett år före utgången av den löpande perioden.

Väcker fastighetsägaren eller tomträttshavaren under näst sista året av
den löpande perioden talan om omprövning av avgälden, skall rätten på
grundval av det värde marken äger vid tiden för omprövningen bestämma
avgälden för den kommande perioden. Vid bedömande av markvärdet
skall hänsyn tagas till ändamålet med upplåtelsen och de närmare föreskrifter
som skall tillämpas i fråga om fastighetens användning och bebyggelse.

Har avgälden för den kommande perioden ej bestämts enligt första eller
andra stycket, skall den utgå med samma belopp som förut.

12 §

Utan hinder av 10 § får fastighetsägaren och tomträttshavaren överenskomma
om sådan jämkning i avgäldens belopp som påkallas av ändrade
förhållanden rörande tomträttens utövning.

Kommer tomträttens värde att avsevärt minskas till följd av nya eller
ändrade byggnadsbestämmelser eller av annan särskild omständighet som

3f Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 samt. Nr 20

Del A

74 Del A Kungl. Maj:ts proposition nr 20 år 1970

icke är att hänföra till tomträttshavaren eller beror av denne, får tomträttshavaren
påkalla därav föranledd jämkning i avgäldens belopp.

13 §

Tomträttsavtal får ej uppsägas av tomträttshavaren.

14 §

Genom uppsägning från fastighetsägarens sida kan tomträtt bringas att
upphöra endast vid utgången av vissa tidsperioder. Om ej längre tid överenskommits,
utgör den första perioden sextio år, räknat från upplåtelsen
eller den senare dag som angivits i upplåtelsehandlingen, samt varje följande
period fyrtio år från utgången av närmast föregående period.

Upplåtes tomträtt väsentligen för annat ändamål än bostadsbebyggelse,
får överenskommelse träffas om kortare tidsperioder. Period får dock ej
vara kortare än tjugo år.

Uppsägning får ske endast om det är av vikt för ägaren att fastigheten
användes för bebyggelse av annan art eller eljest på annat sätt än tidigare.

15 §

Uppsägning av tomträttsavtal skall ske minst två år före periodens utgång,
om ej längre uppsägningstid överenskommits. Uppsägning som sker
tidigare än fem år före periodens utgång är utan verkan. Det åligger fastighetsägaren
att inom samma tid som gäller för uppsägningen anmäla
denna till inskrivningsmyndigheten för anteckning i tomträttsboken. Om
sådan anteckning ej skett, är uppsägningen ogiltig.

Uppsägning skall ske skriftligen. Därvid bör skälen för uppsägningen anges.
Angående sättet för uppsägning gäller i övrigt 8 kap. 8 § i tillämpliga
delar.

16 §

Anser tomträttshavaren att skäl för uppsägning ej föreligger, får han
klandra uppsägningen. Yäckes ej talan inom tre månader efter det att uppsägningen
antecknades i tomträttsboken, är rätten till talan förlorad.

17 §

Upphör tomträtten på grund av uppsägning, åligger det fastighetsägaren
att lösa byggnad och annan egendom som utgör tillbehör till tomträtten.
Lösesumman skall motsvara egendomens värde vid tomträttens upphörande
under antagande av att tomträtten alltjämt skulle bestå med samma ändamål
och i övrigt oförändrade föreskrifter angående fastighetens användning
och bebyggelse.

Kungl. Maj:ts proposition nr 20 år 1970

Del A

75

Har kostnad som icke varit nödvändig nedlagts på tomträtten efter uppsägningen,
får värdeökning som uppkommit därigenom icke tagas i beräkning
vid bestämmande av lösesumman.

Upplåtes tomträtt väsentligen för annat ändamål än bostadsbebyggelse,
får parterna överenskomma att det icke alls eller endast i begränsad omfattning
skall åligga fastighetsägaren att lösa egendomen.

18 §

När det åligger fastighetsägaren att lösa egendom, skall talan om lösesummans
bestämmande väckas inom ett år efter det att uppsägningen antecknades
i tomträttsboken eller, om talan väckts enligt 16 §, inom ett år
efter det att domen i målet vann laga kraft. Om tiden ej iakttages, förfaller
uppsägningen. Talan får väckas av såväl fastighetsägaren som tomträttshavaren.

Sedan dom varigenom lösesumman blivit bestämd vunnit laga kraft, skall
lösesumman inom en månad nedsättas hos länsstyrelsen. Nedsättning behöver
dock icke ske tidigare än en månad före den dag till vilken uppsägningen
ägt rum. Sker nedsättning ej inom föreskriven tid, skall länsstyrelsen
på ansökan låta uttaga beloppet som om betalningsskyldighet ålagts
genom domen. När nedsättning ägt rum, skall länsstyrelsen genast göra
anmälan därom till inskrivningsmyndigheten för anteckning i tomträttsboken.

Medel som nedsatts skall ofördröjligen insättas i bank mot ränta.

19 §

När den genom uppsägningen bestämda tillträdesdagen är inne och lösesumman
nedsatts enligt 18 §, upphör tomträtten med däri upplåtna rättigheter
och blir inskrivningar i denna utan verkan. Innan nedsättning
skett, får tillträde ej äga rum utan tomträttshavarens medgivande.

Har tomträtten frånträtts på den genom uppsägningen bestämda tillträdesdagen
men är lösesumman då ännu icke nedsatt, är fastighetsägaren
skyldig att betala ränta till tomträttshavaren efter sex procent om året
från nämnda dag.

20 §

Det nedsatta beloppet jämte upplupen ränta skall av länsstyrelsen utbetalas
till den som är berättigad därtill. Utan fastighetsägarens medgivande
får utbetalning dock ej ske före tillträdesdagen. Ränta som upplupit
före tillträdesdagen tillfaller fastighetsägaren.

Svarar tomträtten för beviljad eller sökt inteckning, äger bestämmelserna
om fördelning av köpeskilling för exekutivt försåld fast egendom mot -

76 Del A Kungl. Maj:ts proposition nr 20 år 1970

svarande tillämpning. Har rätten bestämt lösesumman till högre belopp än
tomträttshavaren yrkat och uppstår, efter betalning av de fordringar som
skall utgå ur denna, överskott som ej faller inom det yrkade beloppet, återställes
överskottet till fastighetsägaren.

Sammanträde för fördelningen hålles så snart det kan ske. Kallelse till
sammanträdet sändes genom länsstyrelsens försorg minst två veckor i förväg
till tomträttshavaren och kända borgenärer som har panträtt i tomträtten.
Om borgenär är okänd, införes kallelsen i Post- och Inrikes Tidningar
och tidning inom orten.

De med fördelningen förenade kostnaderna betalas av fastighetsägaren.

21 §

Har fastighetsägaren och tomträttshavaren sedan tomträtten upplåtits
slutit avtal om utvidgning eller inskränkning av det område tomträtten
avser eller om ändring av ändamålet med tomträtten eller av de föreskrifter
som i övrigt gäller angående tomträttens utövning eller i fråga
varom överenskommelse är tillåten enligt 11, 12, 14, 15 eller 17 §, gäller
ändringsavtalet mot den som har rättighet i tomträtten endast om inskrivning
av avtalet är beviljad eller ansökan därom förklarad vilande i avvaktan
på att annat hinder än som avses i 21 kap. 5 § andra stycket
undanröjes. Angår avtalet utvidgning eller inskränkning av det område
tomträtten avser, är avtalet för sin giltighet beroende av att fastighetsbildning
kommer till stånd i enlighet med avtalet.

Angående avtal som avses i första stycket gäller i övrigt bestämmelserna
i detta kapitel om upplåtelse av tomträtt i tillämpliga delar.

22 §

Överenskommer fastighetsägaren och tomträttshavaren om tomträttens
upphörande eller kommer tomträtten i fastighetsägarens hand eller övergår
äganderätten till fastigheten på tomträttshavaren och är tomträtten
inskriven, gäller dock tomträtten till dess inskrivningen dödas. Även om
inskrivningen av tomträtten dödas, svarar fastighetsägaren för rättighet
som gäller i tomträtten oberoende av inskrivning.

23 §

Mål angående omprövning eller jämkning av avgäld, klander av uppsägning
eller bestämmande av lösesumma upptages av expropriationsdomstol.

24 §

Angående rättegången i mål som avses i 23 § gäller i tillämpliga delar
bestämmelserna om expropriation i allmänhet. Rör tvisten fråga som kan
inverka på den rätt som tillkommer innehavare av panträtt eller rättighet

Kungl. Maj:ts proposition nr 20 år 1970

Del A

77

som är inskriven, är rätten ej bunden av parts yrkande eller medgivande.

I mål angående bestämmande av lösesumma skall fastighetsägaren vidkännas
på ömse sidor uppkomna rättegångskostnader vid expropriationsdomstolen,
i den mån ej annat föranledes av 18 kap. 6 och 8 §§ rättegångsbalken.
Beträffande skyldigheten att svara för kostnad i högre rätt gäller
med tillämpning i övrigt av 18 kap. rättegångsbalken, att fastighetsägaren,
om ej annat föranledes av 18 kap. 6 och 8 §§ samma balk, alltid själv
skall vidkännas såväl sina egna kostnader som kostnad som åsamkas motpart
genom att fastighetsägaren fullföljt talan.

25 §

När talan väckes angående omprövning eller jämkning av avgäld eller
om klander av uppsägning, skall rätten genast göra anmälan därom till
inskrivningsmyndigheten för anteckning i tomträttsboken. Detsamma gäller
när dom eller slutligt beslut i sådant mål vunnit laga kraft.

26 §

Bestämmelserna i utsökningslagen (1877:31 s. 1), lagen ( )

om exekutiv försäljning av fast egendom, lagsökningslagen (1946: 808)
och konkurslagen (1921:225) angående fast egendom och rättighet däri
äger motsvarande tillämpning i fråga om tomträtt.

Vid expropriation eller liknande tvångsförvärv som avser tomträtt är
denna likställd med fast egendom.

14 KAP.

Servitut

1 §

Om det är ägnat att främja en ändamålsenlig markanvändning, får i
fastighet (den tjänande fastigheten) upplåtas rätt för ägaren av annan
fastighet (den härskande fastigheten) att i visst hänseende nyttja eller
på annat sätt taga i anspråk den tjänande fastigheten eller byggnad eller
annan anläggning som hör till denna eller att råda över den tjänande
fastigheten i fråga om dess användning i visst hänseende (servitut).

Servitut får avse endast ändamål som är av stadigvarande betydelse för
den härskande fastigheten och får icke förenas med skyldighet för ägaren
av den tjänande fastigheten att fullgöra annat än underhåll av väg, byggnad
eller annan anläggning som avses med servitutet.

Bestämmelserna i detta kapitel avser icke servitut som tillkommit genom
förrättning enligt fastighetsbildningslagen ( ) eller genom

expropriation eller liknande tvångsförvärv.

78

Del A

Kungl. Maj:ts proposition nr 20 år 1970

2 §

Servitut får upplåtas till förmån även för gruvegendom. I fråga om sådan
upplåtelse äger bestämmelserna i detta kapitel om servitut till förmån för
fastighet motsvarande tillämpning.

3 §

Servitut är förenat med äganderätten till den härskande fastigheten och
får ej överlåtas särskilt.

4 §

Servitut får ej avse rätt till skogsfång eller bete.

5 §

Servitut upplåtes skriftligen av den tjänande fastighetens ägare. I upplåtelsehandlingen
skall anges den härskande och den tjänande fastigheten
samt ändamålet med upplåtelsen. Upplåtelse som icke uppfyller dessa
föreskrifter har ej verkan som upplåtelse av servitut.

6 §

Ägaren av den härskande fastigheten skall vid servitutets utövning förfara
så, att den tjänande fastigheten icke betungas mer än nödvändigt.

Har den härskande fastighetens ägare på den tjänande fastigheten väg,
byggnad eller annan anläggning, åligger det honom att hålla den i sådant
skick att skada eller olägenhet icke vållas onödigtvis.

7 §

Har den härskande fastighetens ägare överskridit sin rätt eller ägaren
av någondera fastigheten åsidosatt sin skyldighet, åligger det honom att
återställa vad som rubbats eller fullgöra vad som eftersatts och att ersätta
skada.

8 §

Är i fall som avses i 7 § vad den ene fastighetsägaren låtit komma sig
till last av väsentlig betydelse för den andre och sker ej rättelse inom
skälig tid efter anmaning, har denne rätt att häva servitutet och att erhålla
ersättning för skada.

9 §

Skall vederlag utgå för servitut och betalas ej vederlaget inom en månad
efter förfallodagen, har den tjänande fastighetens ägare rätt att häva
servitutet och att erhålla ersättning för skada, om försummelsen icke är
av ringa betydelse.

Kungl. Maj:ts proposition nr 20 år 1970

Del A

79

10 §

Fastighetsägare som vill häva servitutet enligt 8 eller 9 § skall underrätta
den andre fastighetsägaren därom utan oskäligt dröjsmål. Sker det
ej, är rätten att häva förlorad.

Servitut får ej hävas, sedan vederlag betalats eller annan rättelse skett.

11 §

Den fasta egendom som servitutet avser får ej belastas utöver vad som
följer av upplåtelsen till följd av ändring i fastighetsindelningen eller annan
ändring i förhållandena.

12 §

Sammanlägges den härskande fastigheten med den tjänande, upphör
servitutet att gälla.

13 §

Bortför den härskande fastighetens ägare byggnad eller annan anläggning
som är avsedd för servitutet och som tillhör honom men finns på den
tjänande fastigheten, åligger det honom att återställa marken i tjänligt
skick. Upphör servitutet, är han skyldig att föra bort sådan anläggning
inom ett år därefter. Sker det ej, tillfaller anläggningen den tjänande fastighetens
ägare utan lösen.

14 §

Om ändring och upphävande av servitut i fastighet genom fastighetsreglering
finns bestämmelser i fastighetsbildningslagen ( ). De äger

motsvarande tillämpning i fråga om ändring och upphävande av servitut
i tomträtt.

15 KAP.

Rätt till elektrisk kraft

1 §

Rätt till elektrisk kraft för belysning, drivkraft eller annat sådant ändamål
får upplåtas i fastighet till vilken elektrisk kraftstation hör. Med elektrisk
kraftstation avses generator-, transformator-, omformare-, ackumulator-
eller kopplingsstation.

80

Del A

Kungl. Maj:ts proposition nr 20 år 1970

2 §

Avtal om rätt till elektrisk kraft skall upprättas skriftligen. I upplåtelsehandlingen
skall anges den kraftstation från vilken kraften skall tillhandahållas
samt den fastighet till vilken stationen hör. Upplåtelse som icke uppfyller
dessa föreskrifter har ej verkan som upplåtelse av rätt till elektrisk
kraft.

3 §

Rätt till elektrisk kraft får överlåtas. Överlåtaren svarar dock för de
skyldigheter som enligt upplåtelseavtalet åligger honom, om ej upplåtaren
godtager den till vilken rättigheten överlåtits.

Första stycket äger motsvarande tillämpning på rättighetens övergång
genom bodelning, arv, testamente, bolagsskifte eller liknande förvärv.

16 KAP.

Hävd till fast egendom

1 §

Om någon erhållit lagfart på fast egendom, som kommit ur rätte ägarens
hand, och därefter under tjugo år i följd med äganderättsanspråk innehaft
egendomen utan att talan om bättre rätt till egendomen väckts mot honom,
har han på grund av hävden rätt till egendomen framför den andre.

Om innehavet grundas på överlåtelse och innehavaren varken ägde eller
bort äga kännedom om att överlåtaren icke var rätt ägare, gäller första
stycket fastän tiden för innehavet uppgår till endast tio år.

Om egendomen under hävdetiden innehafts av flera efter varandra, äger
första och andra styckena motsvarande tillämpning, varvid kravet på lagfart
gäller endast den förste innehavarens förvärv. Vid tillämpning av
andra stycket gäller villkoren om att innehavet grundas på överlåtelse och
att innehavaren var i god tro endast den förste innehavaren.

2 §

Vad som följer av lag eller annan författning om verkan av underlåtenhet
att inom viss tid väcka talan om bättre rätt till fast egendom äger tilllämpning
endast om det innebär att frihet från rätte ägarens anspråk på
egendomen vinnes tidigare än enligt 1 §.

Om skyldighet att återbära egendom som tillträtts till följd av dödförklaring
finns särskilda bestämmelser.

Kungl. Maj:ts proposition nr 20 år 1970

Del A

81

17 KAP.

Företräde på grund av inskrivning

Företräde mellan förvärv som grundas på överlåtelse eller på upplåtelse
av nyttjanderätt, servitut eller rätt till elektrisk kraft

1 §

Har fast egendom överlåtits eller nyttjanderätt, servitut eller rätt till
elektrisk kraft upplåtits i egendomen till flera var för sig, har det förvärv
för vilket inskrivning först sökes företräde, om ej annat följer av 2 och 3 §§.

2 §

Inskrivning av överlåtelse av fast egendom ger ej företräde framför tidigare
överlåtelse av egendomen, om förvärvaren vid förvärvet ägde eller
bort äga kännedom om den tidigare överlåtelsen.

Första stycket gäller ej, om förvärvaren i sin tur överlåtit egendomen
till annan och denne vid sitt förvärv varken ägde eller bort äga kännedom
om den första överlåtelsen. Har förvärvaren upplåtit nyttjanderätt, servitut
eller rätt till elektrisk kraft i egendomen och var den till vilken upplåtelsen
skedde därvid i god tro beträffande den tidigare överlåtelsen, medför
förvärvet, utan hinder av första stycket, den verkan att upplåtelsen
har företräde framför överlåtelsen.

Överlåtelse har ej på grund av inskrivning företräde framför sådan
upplåtelse av nyttjanderätt, servitut eller rätt till elektrisk kraft som enligt
7 kap. gäller mot förvärvaren.

3 §

Upplåtelse av nyttjanderätt, servitut eller rätt till elektrisk kraft i fast
egendom har ej på grund av inskrivning företräde framför tidigare överlåtelse
eller upplåtelse, om rättighetshavaren vid upplåtelsen ägde eller bort
äga kännedom om denna. Vad som sagts nu med avseende på företräde mellan
upplåtelser av rättigheter gäller endast om dessa ej utan förfång för någondera
kan utövas vid sidan av varandra.

4 §

Sökes på samma inskrivningsdag inskrivning av flera förvärv, har de
sinsemellan företräde efter den tidsföljd i vilken de ägt rum. Överlåtelse av
fast egendom har dock företräde framför upplåtelse av nyttjanderätt, servitut
eller rätt till elektrisk kraft, om ej annat följer av 7 kap.

82 Del A Kungl. Maj:ts proposition nr 20 år 1970

Är förvärv avseende överlåtelse av fast egendom samtidiga eller kan det
ej utrönas i vilken tidsföljd de skett, skall rätten på talan av endera förförvärvaren
förordna om företrädet mellan dem efter vad som med hänsyn
till omständigheterna är skäligt. Motsvarande gäller i fråga om företrädet
mellan förvärv som avser upplåtelse av nyttjanderätt, servitut eller
rätt till elektrisk kraft, om rättigheterna ej utan förfång för någondera kan
utövas vid sidan av varandra.

5 §

Har överlåtelse av fast egendom företräde framför annat förvärv, medför
det andra förvärvet icke någon rätt till egendomen. Om företräde
tillkommer nyttjanderätt, servitut eller rätt till elektrisk kraft, får rätten
enligt det andra förvärvet utövas endast i den mån det kan ske utan
förfång för det förvärv som har företräde.

Företräde på grund av inteckning
6 §

Inteckning ger företräde i förhållande till annan inteckning efter den tidsföljd
i vilken inteckningarna sökes. Inteckningar som sökes på samma inskrivningsdag
ger lika rätt.

I förhållande till nyttjanderätt, servitut eller rätt till elektrisk kraft ger
inteckning företräde, om den sökes innan inskrivning av rättigheten sökes.
Inskrivning av nyttjanderätt, servitut eller rätt till elektrisk kraft ger
företräde framför inteckning som sökes på samma inskrivningsdag.

7 §

Om rätt att göra gällande det företräde som inteckning ger finns bestämmelser
i 6 kap.

Övriga bestämmelser

8 §

Om möjlighet att bestämma företrädet mellan flera inskrivningar som
sökes på samma inskrivningsdag på annat sätt än som angivits förut samt
om ändring i företrädesordningen genom nedsättning finns bestämmelser i
22 och 23 kap.

9 §

Det företräde som ansökan om inskrivning ger enligt detta kapitel förfaller,
om ansökningen avslås. Visar sig inskrivet förvärv vara ogiltigt eller

Del A

83

Kungl. Maj:ts proposition nr 20 år 1970

kan det av annan anledning än som avses i detta kapitel ej göras gällande
av förvärvaren, förfaller rätten till företräde.

10 §

Detta kapitel äger icke tillämpning beträffande företräde mellan å ena
sidan förvärv av fast egendom, som skett vid exekutiv försäljning, och å
andra sidan upplåtelse av nyttjanderätt, servitut eller rätt till elektrisk
kraft samt ej heller beträffande företräde mellan förvärv som skett vid
exekutiv försäljning och annan överlåtelse utom när egendomen sålts för
annat ändamål än till betalning av fordran, för vilken egendomen svarar
till följd av utmätning eller på annan grund.

I fråga om företräde mellan upplåtelser av nyttjanderätt, servitut eller
rätt till elektrisk kraft vid exekutiv försäljning gäller ej 3 §. I fall då inskrivning
av rättigheterna sökts samma inskrivningsdag har förvärvaren
lika rätt, om ej annan företrädesordning fastställts.

Andra stycket gäller i tillämpliga delar, när myndighet i annat fall än
med anledxring av exekutiv auktion fördelar medel mellan rättsägare i den
ordning som gäller vid fördelning av köpeskilling för exekutivt försåld
fast egendom.

11 §

Bestämmelserna i 1—10 §§ om överlåtelse och upplåtelse äger motsvarande
tillämpning på förvärv genom bodelning, arv, testamente eller bolagsskifte
och på liknande förvärv, när fråga uppkommer om företräde
mellan sådant förvärv och senare förvärv som avses i 1 § eller om företräde
på grund av inteckning.

18 KAP.

Godtrosförvärv på grund av inskrivning och betydelsen av inskrivning

i vissa andra fall

1 §

Har fast egendom förvärvats genom överlåtelse och var överlåtaren ej
rätt ägare till egendomen på den grund att hans eller någon hans företrädares
åtkomst var ogiltig eller av annat skäl ej gällde mot rätte ägaren,
är förvärvet likväl giltigt, om lagfart på egendomen vid överlåtelsen var
beviljad för överlåtaren och om förvärvaren vid överlåtelsen eller, när
egendomen därefter överlåtits till annan, denne vid sitt förvärv varken
ägde eller bort äga kännedom om att överlåtaren ej var rätt ägare.

I fråga om upplåtelse av nyttjanderätt, servitut eller rätt till elektrisk
kraft, vilken gjorts av den som ej var rätt ägare till egendomen på den

84 Del A Kungl. Maj:ts proposition nr 20 år 1970

grund att hans eller någon hans företrädares åtkomst var ogiltig eller av
annat skäl ej gällde mot rätte ägaren, äger första stycket motsvarande
tillämpning, dock endast om den till vilken rättigheten uppläts vid upplåtelsen
varken ägde eller bort äga kännedom om att upplåtaren ej var
rätt ägare.

Om företräde på grund av inskrivning finns bestämmelser i 17 kap.

2 §

Har panträtt i fast egendom upplåtits och var upplåtaren ej rätt ägare
till egendomen på den grund att hans eller någon hans företrädares åtkomst
var ogiltig eller av annat skäl ej gällde mot rätte ägaren, är upplåtelsen
likväl giltig, om lagfart på egendomen var beviljad för upplåtaren
vid upplåtelsen eller därefter beviljas för honom och om borgenären vid
upplåtelsen eller, när fordringen därefter överlåtits till annan, denne vid
sitt förvärv varken ägde eller bort äga kännedom om att upplåtaren ej
var rätt ägare.

3 §

Bestämmelserna i 1 och 2 §§ äger ej tillämpning, om

1. handling på vilken äganderätten grundats är förfalskad eller på rätte
ägarens vägnar utfärdad av någon som saknade behörighet därtill eller är
ogiltig såsom tillkommen under sådant tvång som avses i 28 § lagen
(1915: 218) om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område,

2. rätte ägaren, när han utfärdade den handling på vilken äganderätten
grundats, var i konkurs eller omyndig eller handlade under inflytande av
rubbad själsverksamhet,

3. förvärvet enligt lag är ogiltigt, enär det icke skett i föreskriven form
eller med iakttagande av andra föreskrivna villkor eller med samtycke av
någon vars rätt beröres eller med stöd av tillstånd eller annan åtgärd av
domstol eller annan myndighet.

4 §

Kommer till följd av 1 eller 2 § förvärv som avses där att gälla mot
rätte ägaren, har denne rätt till ersättning av staten för sin förlust. Har
den skadelidande medverkat till förlusten genom att utan skälig anledning
underlåta att vidtaga åtgärd för bevarande av sin rätt eller har han
på annat sätt medverkat till förlusten genom eget vållande, skall ersättningen
efter vad som finnes skäligt nedsättas eller helt bortfalla.

Även den vars förvärv till följd av 3 § icke skall gälla har rätt till ersättning
enligt första stycket, om han vid förvärvet varken ägde eller
bort äga kännedom om att överlåtaren eller upplåtaren icke var rätt
ägare.

Kungl. Maj:ts proposition nr 20 år 1970

Del A

85

5 §

Staten företrädes i ärende om ersättning enligt 4 § av den myndighet
som Konungen bestämmer.

Om laga domstol i mål om ersättning enligt 4 § äger bestämmelserna i
rättegångsbalken angående tvist om äganderätt till fast egendom motsvarande
tillämpning.

6 §

Vill den som är part i mål om äganderätten till fast egendom eller om
beståndet av rättighet i sådan egendom framställa anspråk att, om han
förlorar målet, erhålla ersättning enligt 4 §, skall han antingen till gemensam
handläggning med målet väcka talan mot staten om sitt ersättningsanspråk
eller på sätt Konungen bestämmer lämna underrättelse om rättegången
för att staten skall kunna inträda i denna. Har förberedelsen i övrigt
slutförts utan att talan om ersättningsanspråket väckts eller underrättelse
om rättegången lämnats, skall rätten förelägga parten att vidtaga endera
åtgärden inom viss tid. Iakttages ej tiden, är ersättningsanspråket förfallet.
Erinran därom skall intagas i föreläggandet.

7 §

Har den som är berättigad till ersättning enligt 4 § haft rätt att utkräva
beloppet av annan såsom skadestånd, inträder staten i rätten mot denne.

Ersättning enligt 4 § på grund av domstols dom utbetalas sedan domen
vunnit laga kraft.

8 §

Har ärende angående anteckning enligt 19 kap. 20 § att talan blivit väckt
om äganderätt till fast egendom eller enligt 20 kap. 14 § att ägares rätt att
förfoga över egendomen är inskränkt eller enligt 7 § förköpslagen (1967:
868) att kommun beslutat utöva förköpsrätt i fråga om egendomen upptagits
på inskrivningsdag, får den som därefter förvärvat egendomen eller
panträtt eller annan rättighet i denna icke till stöd för beståndet av förvärvet
eller rätten till ersättning enligt 4 § andra stycket åberopa att han
vid förvärvet varken ägde eller bort äga kännedom om omständighet som
avses med anteckningen. Motsvarande gäller i fråga om anteckning enligt
21 kap. 4 § att tomträttshavares rätt att upplåta servitut eller elektrisk
kraft i tomträtten är inskränkt.

9 §

Talan om bättre rätt till fast egendom kan med laga verkan riktas mot
den för vilken lagfart senast är beviljad eller sökt även om denne före talans
väckande överlåtit egendomen. Den till vilken egendomen sålunda

86

Del A

Kungl. Maj:ts proposition nr 20 år 1970

överlåtits har i rättegången samma ställning som om överlåtelsen skett
under rättegången.

10 §

Bestämmelserna i 9 § äger motsvarande tillämpning när någon vill söka
betalning ur fast egendom för fordran för vilken panträtt upplåtits eller
fordran som enligt lag utgår med förmånsrätt framför panträtt. Om tvist
angående äganderätten är antecknad i fastighetshoken, kan talan om betalning
i stället riktas mot den som innehar egendomen med äganderättsanspråk.

I fråga om tomträtt gäller första stycket även när fastighetsägaren vill
uppsäga tomträttsavtalet eller väcka talan som avses i 13 kap. 11 eller 18 §.

ANDRA AVDELNINGEN
Inskrivningsväsendet
19 KAP.

Allmänna bestämmelser om inskrivning

1 §

Inskrivning enligt denna balk sker i fastighetsbok eller tomträttsbok.
Om uppläggande och förande av sådan bok gäller särskilda bestämmelser.

Inskrivningsärenden är ärenden om lagfart, inteckning eller annan inskrivning
i fastighetsbok eller tomträttsbok samt ärenden om anteckning i
sådan bok på grund av föreskrift i lag eller annan författning.

2 §

Inskrivningsärende handlägges av inskrivningsmyndighet. Sådan myndighets
område är domsaga. Konungen kan dock bestämma annan indelning,
om särskilda skäl föreligger.

Inskrivningsmyndighet förestås av en inskrivningsdomare. Denne skall
vara lagfaren.

3 §

Inskrivningsärende upptages av den inskrivningsmyndighet inom vars
område den fastighet som ärendet rör är belägen.

Om behandlingen av inskrivningsärende gäller bestämmelserna om tvistemål
i tillämpliga delar i den mån ej annat följer av denna balk.

Kungl. Maj:ts proposition nr 20 år 1970

Del A

87

4 §

Vite som inskrivningsmyndigheten förelägger med stöd av denna balk
får bestämmas till högre belopp än eljest gäller.

Vite utdömes av inskrivningsmyndigheten.

5 §

Inskrivningsärende upptages på inskrivningsdag. Inskrivningsdag hålles
en gång i veckan.

Ansökan som inkommit mellan två inskrivningsdagar anses gjord på
den senare.

Utan hinder av första och andra styckena får ärende som avses i 20 kap.
10 § upptagas på annan dag än inskrivningsdag.

6 §

Hos inskrivningsmyndigheten föres dagbok över inskrivningsärenden.

7 §

Handlingar i inskrivningsärenden sammanföres i akter.

Har sökanden eller annan lämnat uppgift eller avgivit förklaring av betydelse
för ärendets prövning eller har särskild utredning verkställts i ärendet,
skall anteckning därom göras i akten. I denna skall även upptagas kallelser,
förelägganden och andra beslut som ej skall införas i fastighetsboken
eller tomträttsboken.

Att skälen för vissa beslut skall antecknas i akten framgår av 12 och
17 §§.

8 §

Har ansökan ej gjorts hos rätt inskrivningsmyndighet eller är det förvärv
som sökanden åberopar uppenbarligen av beskaffenhet att ej kunna inskrivas,
skall ansökningen omedelbart avvisas.

9 §

Skall ansökan ej avvisas enligt 8 § eller omedelbart avslås enligt föreskrift
i 20—23 kap., får ärendet uppskjutas till viss senare inskrivningsdag,
om det är nödvändigt för utredningen. Uppskjutes ärendet, får sökanden
föreläggas att förebringa den utredning som fordras eller, i fall som avses
i 10 §, infinna sig personligen eller genom ombud hos inskrivningsmyndigheten.
I föreläggandet får vite utsättas. Efterkommes ej föreläggandet, kan
ansökningen förklaras förfallen. Erinran om detta skall intagas i föreläggandet.

10 §

Förekommer på grund av särskild omständighet anledning antaga att det
förvärv som sökanden åberopar är ogiltigt eller ej kan göras gällande eller

88 Del a Kungl. Maj:ts proposition nr 20 år 1970

att den sökta åtgärden på annat sätt skulle kränka annans rätt, skall den
vars rätt beröres beredas tillfälle att yttra sig. I samband därmed får även
sökanden eller annan höras. Finnes sökandens rätt tvistig, kan föreläggande
meddelas honom att inom viss tid väcka talan vid domstol. Efterkommes ej
föreläggandet, kan ansökningen förklaras förfallen. Erinran om detta skall
intagas i föreläggandet.

11 §■

Ansökan som förklarats vilande enligt föreskrift i 20—23 kap. skall upptagas
till ny prövning så snart anledning därtill förekommer. Ansökningen
får dock ej avslås utan att sökanden beretts tillfälle att yttra sig.

I samband med vilandeförklaring eller i ärende som avses i första stycket
får sökanden föreläggas att visa huruvida hinder som föranlett vilandeförklaringen
blivit undanröjt. I föreläggandet får vite utsättas. Efterkommes
ej föreläggandet, kan ansökningen förklaras förfallen. Erinran om detta
skall intagas i föreläggandet.

12 §

Beslut i inskrivningsärende som enligt därom gällande bestämmelser skall
införas i fastighetsbok eller tomträttsbok meddelas genom införing i boken.
Beslutet skall anses ha det innehåll som framgår av boken. Om beslutet innebär
att ansökan ej bifalles, skall skälen för beslutet antecknas i akten.

Bestämmelser om rättelse av införing finns i 17 och 18 §§.

13 §

Har beslut i inskrivningsärende gått emot sökanden eller annan som hörts
i ärendet, skall denne genast underrättas om beslutet i rekommenderat
brev.

I underrättelse som avses i första stycket skall anges de skäl för beslutet
som antecknats i akten och vad den som vill fullfölja talan mot beslutet har
att iakttaga.

14 §

Talan mot beslut i inskrivningsärende föres i hovrätten. Besvär sinlagan
skall inges till inskrivningsmyndigheten.

Besvärstiden är i fråga om slutligt beslut fyra veckor från den inskrivningsdag
till vilken beslutet är att hänföra. Detsamma gäller beslut varigenom
ansökan förklarats vilande.

Besvär över beslut som införts i fastighetsboken eller tomträttsboken skall
antecknas i denna. När slutligt beslut med anledning av besvären vunnit
laga kraft, skall anteckning ske om innehållet i beslutet.

15 §

Om inskrivningsärende enligt beslut av högre rätt skall upptagas till ny
handläggning av inskrivningsmyndigheten, skall ärendet upptagas på första
inskrivningsdagen efter det att beslutet kommit myndigheten till handa.

Kungl. Maj:ts proposition nr 20 år 1970

Del A

89

16 §

Fråga huruvida förvärv som ligger till grund för inskrivning är ogiltigt
eller ej kan göras gällande eller huruvida inskrivningen av annat skäl kränker
någons rätt får prövas utan hinder av inskrivningen. Är särskild föreskrift
meddelad rörande rättsverkan av inskrivning eller om tid inom vilken
talan skall väckas, gäller dock denna.

17 §

Om införing i fastighetsboken eller tomträttsboken finnes innehålla uppenbar
oriktighet till följd av skrivfel eller annat dylikt förbiseende, skall införingen
rättas. Kan rättelse bli till förfång för ägare eller innehavare av
panträtt eller innehavare av rättighet, för vilken inskrivning är beviljad eller
sökt, skall det inbördes företrädet mellan berörda förvärv bestämmas efter
vad som finnes skäligt. Tillfälle att yttra sig skall lämnas part som beröres,
om han är känd, samt myndighet som avses i 18 kap. 5 § första stycket.

Beslut i ärende som avses i första stycket meddelas genom införing i fastighetsboken
eller tomträttsboken. Skälen för beslutet skall antecknas i
akten.

18 §

Beslut i ärende som avses i 17 § skall snarast möjligt anmärkas på bevis
eller handling som utfärdats i enlighet med den tidigare införingen. Det
åligger den som innehar sådan handling att på anmodan tillhandahålla denna.
I föreläggande att fullgöra angivna skyldighet får vite utsättas.

Mot beslut i ärende som avses i 17 § får talan föras även av myndighet
som avses i 18 kap. 5 § första stycket.

När ärende som avses i 17 § upptagits, skall anteckning därom ske i fastighetsboken
eller tomträttsboken, om beslut i ärendet ej meddelas samma
dag.

19 §

Lider någon förlust till följd av fel eller försummelse i fråga om handläggning
av eller beslut i inskrivningsärende eller vid utfärdande av pantbrev
eller annat bevis på grundval av innehållet i fastighetsbok eller tomträttsbok
eller vid uppläggande eller förande av sådan bok utan samband
med handläggning av inskrivningsärende, har han rätt till ersättning av
staten. Har den skadelidande medverkat till förlusten genom att utan skälig
anledning underlåta att vidtaga åtgärd för bevarande av sin rätt eller har
han på annat sätt medverkat till förlusten genom eget vållande, skall ersättningen
efter vad som finnes skäligt nedsättas eller helt bortfalla.

Kommer till följd av beslut i ärende som avses i 17 § förlust att tillskyndas
ägare eller rättighetshavare, har han rätt till ersättning av staten. Er -

90 Del A Kungl. Maj:ts proposition nr 20 år 1970

sättning utgår dock icke, om han med hänsyn till felets beskaffenhet eller
andra omständigheter hort inse att fel förekommit.

Bestämmelserna i 18 kap. 5 och 7 §§ gäller även i fråga om ersättning
som avses i denna paragraf.

20 §

Väckes talan om hävning eller återgång av förvärv av fast egendom eller
tomträtt eller om bättre rätt till sådan egendom, skall rätten genast göra
anmälan därom till inskrivningsmyndigheten för anteckning i fastighetsboken
eller tomträttsboken. Detsamma gäller tvist som angår upplåtelse av
tomträtt.

När dom eller slutligt beslut i målet vunnit laga kraft, skall rätten genast
göra anmälan därom till inskrivningsmyndigheten för anteckning i fastighetsboken
eller tomträttsboken.

Andra stycket äger motsvarande tillämpning i fråga om annan tvist som
angår inskrivning.

21 §

Har fast egendom eller tomträtt utmätts eller fordran, för vilken panträtt
upplåtits, fastställts till betalning ur sådan egendom eller har beträffande
fast egendom eller tomträtt som ingår i konkursbo begärts försäljning i den
ordning som gäller för utmätt sådan egendom eller har utmätningen upphävts
eller frågan om egendomens försäljning av annat skäl förfallit, skall
anteckning därom göras i fastighetsboken eller tomträttsboken. Anteckning
att egendomen försålts utmätningsvis skall ske när handling som visar
köpeskillingens fördelning inkommit.

Om inverkan på inteckning eller inskriven rättighet av exekutiv försäljning
eller av expropriation eller liknande tvångsförvärv eller av myndighets
fördelning av medel skall anteckning göras i fastighetsboken eller tomträttsboken
när anmälan, bevis eller fördelningslängd som utvisar förhållandet
inkommit.

Förekommer i övrigt i lag eller annan författning bestämmelse om att
visst förhållande skall antecknas i fastighetsbok eller tomträttsbok, gäller
bestämmelsen.

22 §

Kan anteckning i fastighetsboken eller tomträttsboken uppenbarligen ej
längre vara av betydelse, skall anteckningen avföras.

23 §

Närmare föreskrifter för tillämpningen av detta kapitel meddelas av
Konungen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 20 år 1970

Del A

91

20 KAP.

Lagfart

1 §

Den som med äganderätt förvärvat fast egendom skall söka inskrivning
av förvärvet (lagfart) inom tid som anges i 2 §.

Dödsbo är icke skyldigt att söka lagfart på förvärv av egendom från den
döde i annat fall än när dödsboet överlåter egendomen. Make som tillskiftats
egendom vid bodelning är ej skyldig att söka lagfart på förvärvet utom
när egendomen förut tillhört andra maken.

2 §

Lagfart skall sökas inom tre månader efter det att den handling på vilken
förvärvet grundas (fångeshandlingen) upprättades.

Tiden för sökande av lagfart räknas dock

1. för förvärv som beror av villkor, myndighets tillstånd eller annan sådan
omständighet, från det förvärvet fullbordades,

2. för dödsbo, i fall som avses i 1 § andra stycket, från det egendomen
överläts eller, om bouppteckning då ej registrerats, från det registreringen
skedde,

3. för den som är ensam delägare i dödsbo, från det bouppteckningen registrerades
eller, om han först därefter blivit ensam delägare, från det registreringen
skedde, dock, om boets förvaltning omhänderhas av boutredningsman
eller testamentsexekutör eller om boet är avträtt till konkurs, ej
i något fall tidigare än från det egendomen utgavs till delägaren,

4. för testamentstagare som tillagts egendom i legat, från det testamentet
vann laga kraft och legatet utgavs eller, om bouppteckning då ej registrerats,
från det registreringen skedde,

5. när talan väckts om återgång eller hävande av förvärv innan tiden för
sökande av lagfart utgick, från det dom varigenom talan ogillades vann laga
kraft.

3 §

Sökes ej lagfart inom föreskriven tid, får inskrivningsmyndigheten förelägga
vite för lagfartsskyldighetens fullgörande.

4 §

Är bifall till förvärvarens lagfartsansökan beroende av att föregående ägares
förvärv lagfares och har tiden för sökande av lagfart på dennes förvärv
börjat löpa, får förvärvaren söka lagfart även på detta förvärv. Företräda -

92 Del A Kungl. Maj:ts proposition nr 20 år 1970

ren i äganderätten är skyldig att för sådant ändamål tillhandahålla erforderliga
handlingar som han innehar.

Har fast egendom på grund av förordnande i testamente eller annan rättshandling
tills vidare ställts utan ägare, kan god man eller annan som har
att företräda den blivande ägaren söka lagfart på egendomen för dennes
räkning. Sedan ägaren blivit bestämd, får anteckning om denne göras i fastighetsboken.

5 §

Den som söker lagfart skall inge fångeshandlingen samt de övriga handlingar
som fordras till styrkande av förvärvet. Söker dödsbo eller arvinge
som är ensam delägare i dödsbo lagfart på förvärv av egendom från den
döde, anses inregistrerad bouppteckning efter denne såsom fångeshandling.

6 §

Lagfartsansökan skall avslås, om

1. fångeshandlingen ej ingivits,

2. fångeshandlingen ej är upprättad såsom föreskrives i lag,

3. föi’värvet avser köp eller byte och fångeshandlingen innehåller villkor,
som enligt 4 kap. 4 eller 28 § medför att förvärvet är ogiltigt,

4. förvärvet avser del av fastighet och i 4 kap. 7—9, 28 eller 29 § eller
eljest i lag föreskriven tid för ansökan om fastighetsbildning försuttits eller
ansökan därom avslagits eller sådant förvärv eljest enligt lag är ogiltigt,

5. överlåtelsen står i strid med en mot överlåtaren gällande inskränkning
i hans rätt att förfoga över egendomen och, när överlåtelsen skedde, lagfart
ej var beviljad för överlåtaren eller, om så var fallet, ärende om anteckning
i fastighetsboken av inskränkningen var upptaget på inskrivningsdag,

6. fastigheten tidigare överlåtits till någon vars förvärv enligt 17 kap. 1
eller 4 § äger företräde framför sökandens förvärv,

7. fastigheten på exekutiv auktion sålts till annan än sökanden och försäljningen
enligt lag äger företräde framför dennes förvärv,

8. för sökandens rätt att förvärva fastigheten fordras myndighets tillstånd
och i lag föreskriven tid för sökande av sådant tillstånd försuttits
eller ansökan därom avslagits,

9. det är uppenbart att förvärvet av annan grund är ogiltigt eller ej kan
göras gällande.

7 §

Förekommer icke omständighet som avses i 6 §, skall lagfartsansökan
förklaras vilande, om

1. vid köp, byte eller gåva överlåtarens underskrift på fångeshandlingen
icke är styrkt av två vittnen och överlåtelsen ej skett genom statlig myndighet,

Kungl. Maj:ts proposition nr 20 år 1970

Del A

93

2. fångesmannen ej har lagfart och fall som avses i 9 § icke föreligger,

3. rättegång pågår om hävning eller återgång av förvärv av fastigheten
eller om bättre rätt till denna,

4. lagfart sökes på grund av testamente, dom eller förrättning som ännu
icke vunnit laga kraft,

5. vid förvärv genom legat detta ej utgivits,

6. vid förvärv på exekutiv försäljning köpebrev ej utfärdats eller vid expropriation
eller liknande tvångsförvärv inlösen ej fullbordats,

7. vid överlåtelse överlåtaren är gift och förvärvet enligt giftermålsbalkens
bestämmelser är beroende av andra makens samtycke,

8. vid överlåtelse genom boutredningsman förvärvet enligt ärvdabalkens
bestämmelser är beroende av dödsbodelägares samtycke,

9. förvärvet avser del av fastighet och är beroende av fastighetsbildning,

10. vid köp eller byte förvärvet är beroende av att förköp ej sker eller
vid förköp detta ej är fullbordat,

11. förvärvet i annat fall enligt lag är beroende av domstols eller annan
myndighets tillstånd,

12. förvärvet är beroende av villkor och, i fråga om gåva, villkoret avser
viss tid som ej överstiger två år från den dag då gåvohandlingen upprättades.

8 §

Har lagfartsansökan förklarats vilande på den grund att överlåtarens
underskrift på fångeshandlingen icke är styrkt av två vittnen, skall överlåtaren
föreläggas att inom viss tid väcka talan vid domstol, om han anser
att förvärvet är ogiltigt. Efterkommes ej föreläggandet, utgör bristen
i fråga om bevittning icke hinder mot lagfart. Erinran om detta skall intagas
i föreläggandet.

9 §

Har fastighet förvärvats genom expropriation eller liknande tvångsförvärv
eller på exekutiv auktion, vid vilken fastigheten sålts till betalning av
fordran för vilken den till följd av upplåtelse av panträtt eller på annan
grund svarar oavsett vem den tillhör, har förvärvaren rätt att erhålla lagfart
utan hinder av att den föregående ägaren ej har lagfart.

10 §

Kan förvärvare av fast egendom göra sannolikt att hans fångeshandling
förkommit eller förstörts, skall inskrivningsmyndigheten på hans
begäran utsätta sammanträde för utredning angående äganderätten till
fastigheten (lagfartssammanträde). Detsamma gäller när bifall till för -

94 Del A Kungl. Maj:ts proposition nr 20 år 1970

värvarens lagfartsansökan är beroende av att föregående ägares förvärv
lagfares och förvärvaren kan göra sannolikt att dennes fångeshandling
förkommit eller förstörts.

Ansökan om lagfartssammanträde skall göras skriftligen och innehålla
redogörelse på heder och samvete för vad som sökanden vet om hur fångeshandlingen
förlorats, vem som var fångesman, när och hur förvärvet
skedde, handlingens huvudsakliga innehåll samt de övriga omständigheter
som kan vara av intresse för äganderättsfrågans bedömande. Sökanden skall
inge intyg om vad som fastighetslängden utvisar angående äganderätten under
de tio åren närmast före ansökningen och den skriftliga utredning i
övrigt som kan finnas tillgänglig.

11 §

Till lagfartssammanträde skall inskrivningsmyndigheten kalla sökanden
och annan som ärendet kan antagas angå. Inskrivningsmyndigheten kan
vid vite förelägga sökanden eller annan att infinna sig personligen eller
genom ombud. Sammanträde får hållas även om sökanden eller annan som
kallats uteblir.

Kungörelse om sammanträdet anslås i inskrivningsmyndighetens kansli
samt införes i tidning inom orten och i första numret för ett kvartal av
Post- och Inrikes Tidningar. Kungörelsen skall innehålla uppgift om sökandens
namn och adress samt fastighetens beteckning ävensom erinran om
att sammanträdet syftar till att vinna utredning angående äganderätten till
fastigheten och att lagfart på denna kan komma att meddelas med stöd
av vad som framkommer vid sammanträdet.

Sammanträdet skall utsättas till sådan tid att minst tre månader kommer
att förflyta mellan sista kungörandet och dagen för sammanträdet.

12 §

Vid lagfartssammanträde skall upplysningar inhämtas angående förvärvet.
Såvitt möjligt skall även utredas vem eller vilka som under de tio åren
närmast före ansökan innehaft fastigheten med äganderättsanspråk. Protokoll
skall föras rörande vad som förekommit vid sammanträdet och i
övrigt framkommit i ärendet.

Sedan protokollet uppsatts, skall ansökan om lagfart på egendomen, under
åberopande av protokollet såsom fångeshandling, anses gjord på den
inskrivningsdag som infaller närmast därefter.

13 §

Om det på grund av innehållet i protokollet och vad som i övrigt framkommit
måste antagas, att det påstådda förvärvet ägt rum samt att det är
giltigt och kan göras gällande, skall den omständigheten att endast protokollet
kan åberopas som fångeshandling ej utgöra hinder mot lagfart.

Del A

95

Kungl. Maj:ts proposition nr 20 år 1970

Har i fall som avses i första stycket förvärvaren eller någon som härleder
sin rätt från honom innehaft fastigheten med äganderättsanspråk under
de tio åren närmast före det år då lagfartsansökan företages till prövning,
utgör omständighet som avses i 7 § 2 hinder mot lagfart endast
om inskrivning eller anteckning, som grundar sig på annans äganderätt
till fastigheten eller anspråk därpå, skett i fastighetsboken under nämnda
tid.

I ärende som avses i denna paragraf skall, om så finnes erforderligt, inhämtas
yttrande från kammarkollegiet. Kollegiet får föra talan mot beslut,
varigenom lagfart beviljats.

14 §

År sökandens förvärv förenat med förbehåll, som inskränker hans rätt
att överlåta egendomen eller söka inteckning eller upplåta rättighet i denna,
eller är hans behörighet i sådant avseende inskränkt genom annans
rätt att nyttja egendomen på grund av testamente, skall anteckning om
inskränkningen göras i fastighetsboken när lagfart sökes eller när upplysning
om inskränkningen därefter vinnes.

21 KAP.

Inskrivning av tomträtt
Inskrivning av upplåtelse m. m.

1 §

Den som fått tomträtt upplåten till sig skall söka inskrivning av tomträtten
inom tre månader efter det att tomträtten uppläts eller, om lagfart
då icke är sökt för upplåtaren, efter det att lagfart söktes. Inskrivning får
sökas även av fastighetsägaren.

Sökes ej inskrivning inom föreskriven tid, får inskrivningsmyndigheten
förelägga vite för inskrivningsskyldighetens fullgörande.

2 §

Ansökan om inskrivning skall avslås, om

1. upplåtelsehandlingen ej ingivits,

2. föreskrifterna i 13 kap. 1—4 och 6 §§ ej iakttagits,

3. lagfart ej är sökt för upplåtaren,

4. inskrivning i fastigheten är beviljad eller sökt,

5. fastigheten är utmätt,

96 Del A Kungl. Maj:ts proposition nr 20 år 1970

6. det är uppenbart att upplåtelsen på annan grund är ogiltig eller ej
kan göras gällande.

Har ärende angående lagfart för upplåtaren uppskjutits till senare inskrivningsdag,
skall behandlingen av ansökan om inskrivning av tomträtten
uppskjutas till samma dag.

3 §

Förekommer icke omständighet som avses i 2 §, skall ansökan om inskrivning
förklaras vilande, om

1. ansökan om lagfart för upplåtaren är vilandeförklarad, eller

2. rättegång pågår om upplåtelsens giltighet eller om hävning eller återgång
av förvärv av fastigheten eller om bättre rätt till denna.

4 §

Framgår av upplåtelsehandlingen att tomträttshavarens rätt att upplåta
servitut eller rätt till elektrisk kraft i tomträtten är inskränkt, skall anteckning
om detta göras i tomträttsboken när inskrivning sökes.

5 §

Ansökan om inskrivning av avtal om sådan ändring i tomträttens innehåll
som avses i 13 kap. 21 § får göras av fastighetsägaren eller tomträttshavaren
sedan tomträtten inskrivits. Om sådan inskrivning gäller i tilllämpliga
delar 2—4 §§ med följande avvikelser.

Är inteckning förut beviljad eller sökt i tomträtten eller är inskrivning
av nyttjanderätt, servitut eller rätt till elektrisk kraft förut beviljad eller
sökt i denna eller sökes sådan inskrivning samma dag, får ansökan om
inskrivning av avtal som avses i första stycket bifallas endast om rättighetshavaren
medgivit inskrivning av ändringsavtalet eller detta är väsentligen
utan betydelse för rättighetshavarens säkerhet. Om fastigheten eller
tomträtten utmätts före den dag då inskrivning sökes, gäller vad som sagts
nu om rättighetshavaren även utmätningssökanden.

Är avtal som avses i första stycket beroende av att fastighetsbildning
äger rum, får ansökan bifallas endast om nämnda åtgärd kommit till stånd.

I avvaktan på att hinder som anges i andra eller tredje stycket undanröjes
skall ansökan förklaras vilande.

6 §

Framgår av anteckning i tomträttsboken eller upplyses eljest att tomträtten
upphört enligt 13 kap. 19 §, skall anteckning om tomträttens upphörande
göras i boken.

Ansökan om dödning av tomträttsinskrivning i fall som anges i 13 kap.
22 § får ej bifallas, om inskrivning i tomträtten är beviljad eller sökt eller
om tomträtten är utmätt.

Kungl. Maj. ts proposition nr 20 år 1970

Del A

97

Inskrivning av tomträttens övergång till ny innehavare

7 §

Övergår tomträtt till ny innehavare, skall denne söka inskrivning av sitt
förvärv. Om inskrivningen gäller i tillämpliga delar 20 kap. med följande
avvikelser.

Ansökningen skall avslås, om inskrivning av upplåtelsen ej är beviljad
eller sökt eller om förvärvet strider mot 13 kap. 9 § första stycket. Den tid
inom vilken inskrivning skall sökas börjar icke löpa förrän inskrivning av
upplåtelsen blivit sökt. Bestämmelserna i 20 kap. 13 § tredje stycket gäller
ej.

22 KAP.

Inteckning

Inteckning i fast egendom

1 §

Som fastighetsägare anses i detta kapitel den för vilken lagfart senast
är sökt.

2 §

Ansökan om inteckning skall göras skriftligen av fastighetsägaren. Ansökningshandlingen
skall innehålla uppgift om dels det penningbelopp på
vilket inteckningen skall lyda, dels den eller de fastigheter som avses. Beloppet
skall vara bestämt i svenskt mynt.

Ansökan får ej avse del av fastighet. Den får avse flera fastigheter gemensamt
endast om dessa är i samme ägares hand och belägna inom samma
inskrivningsmyndighets område. Angår ansökan fastighet som svarar
för beviljad eller sökt inteckning, måste ansökningen avse samma fasta
egendom som inteckningen och får icke därjämte avse fastighet som ej
svarar för inteckningen.

3 §

Ansökan om inteckning skall avslås, om

1. föreskrifterna i 2 § icke iakttagits,

2. på grund av särskild föreskrift eller enligt anteckning i fastighetsboken
inteckning ej får beviljas i fastigheten,

3. inskrivning av tomträtt i fastigheten är beviljad eller sökt,

4 Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 samt. Nr 20 Del A

98 Del A Kiingl. Maj:ts proposition nr 20 år 1970

4. fastigheten frångått sökanden på grund av exekutiv auktion eller genom
expropriation eller liknande tvångsförvärv,

5. sökanden är i konkurs eller försättes i konkurs den dag då inteckningen
sökes samt fastigheten hör till konkursboet,

6. del av fastigheten är utmätt eller utmätes den dag då inteckningen
sökes,

7. ärende angående anteckning enligt 7 § förköpslagen (1967:868) att
kommun beslutat utöva förköpsrätt i fråga om egendomen upptagits på inskrivningsdag
och ansökningen göres av den som överlåtit egendomen.

Har ärende angående lagfart för sökanden uppskjutits till senare inskrivningsdag,
skall behandlingen av ansökan om inteckning uppskjutas till samma
dag.

4 §

Förekommer icke omständighet som avses i 3 §, skall ansökan om inteckning
förklaras vilande, om

1. ansökan om lagfart för sökanden är vilandeförklarad samt inteckningsansökningen
ej medgivits av den som har lagfart,

2. rättegång pågår om hävande eller återgång av förvärv av fastigheten
eller om bättre rätt till denna,

3. sökanden är gift samt andra makens samtycke fordras enligt giftermålshalkens
bestämmelser och samtycke eller annan tillåtelse enligt nämnda
balk icke givits,

4. ansökningen enligt lag är beroende av domstols eller annan myndighets
tillstånd.

Förklaras ansökan vilande, skall inskrivningsmyndigheten utfärda bevis
om detta (vilandebevis).

5 §•

Föreligger ej hinder enligt 3 eller 4 §, skall inskrivningsmyndigheten bevilja
inteckning. På grund av ansökan som förklarats vilande får detta dock
ske först sedan vilandebeviset ingivits. När inteckning beviljats, skall pantbrev
utfärdas på grundval av inteckningen.

Om skyldighet för inskrivningsmyndigheten att utfärda nytt pantbrev
eller vilandebevis i stället för dödad sådan handling samt att i visst fall bevilja
inteckning och utfärda pantbrev när ersättning på grund av brandförsäkringsavtal
tillfallit borgenär som har panträtt för sin fordran gäller
särskilda bestämmelser.

Har efter exekutiv försäljning medel nedsatts som motsvarar pantbrevs
belopp, skall inskrivningsmyndigheten på ansökan av fastighetens nye
ägare utfärda nytt pantbrev på grundval av inteckningen. Det förra pantbrevet
gäller därefter endast rätten till de nedsatta medlen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 20 år 1970

Del A

99

6 §.

Inteckning som skulle medföra lika företrädesrätt som annan inteckning
skall vid inskrivningen förklaras gälla efter den andra inteckningen,
om sökanden begär det. Inteckning som sättes efter annan gäller efter inteckning
med lika rätt som eller bättre rätt än denna, även om detta ej
anges i beslutet.

7 §

Inteckning får på ansökan av fastighetsägaren och efter medgivande av
pantbrevets innehavare utsträckas till att avse ytterligare en eller flera
fastigheter (utsträckning). Om sådan ansökan gäller i tillämpliga delar bestämmelserna
i detta kapitel angående ansökan om inteckning i flera fastigheter.

8 §

Pantbrev får på ansökan av fastighetsägaren och efter medgivande av
pantbrevets innehavare utbytas mot två eller flera nya pantbrev (utbyte).
På begäran skall därvid bestämmas i vilken ordning pantbreven sinsemellan
skall medföra företrädesrätt. Härom gäller i övrigt 6 § andra punkten.

9 §

Inteckning som besvärar endast en fastighet får på ansökan av fastighetsägaren
och efter medgivande av pantbrevets innehavare nedsättas efter
annan inteckning eller inskrivning av rättighet (nedsättning). Inteckning
som nedsättes efter annan inskrivning gäller efter inskrivning med lika
rätt som eller bättre rätt än denna, även om detta ej anges i beslutet.

Första stycket äger motsvarande tillämpning i fråga om gemensam inteckning
med följande avvikelser.

Nedsättning efter annan inteckning får ske endast om inteckningarna besvärar
samma fastigheter och nedsättningen skall genomföras på samma
sätt i samtliga dessa. Svarar fastighet endast enligt 6 kap. 11 § andra stycket
fordras ej att den fastighetens ägare biträtt ansökningen.

För nedsättning efter inskrivning av rättighet som besvärar endast en av
fastigheterna fordras medgivande även av innehavare av sådan inskriven
rättighet i annan av inteckningen besvärad fastighet som efter nedsättningen
kommer att gälla med lika rätt som eller sämre rätt än inteckningen.
Svarar fastigheten endast enligt 6 kap. 11 § andra stycket, får nedsättning
ske utan att den biträtts eller medgivits av den fastighetens ägare eller av
ägaren av eller rättighetshavare i stamfastigheten eller fastighet som före
den ifrågavarande svarar för brist i stamfastigheten. Fordras ej fastighetsägares
medverkan till nedsättningen, får nedsättning ske på ansökan av
pantbrevets innehavare.

100 Del A Kungl. Maj:ts proposition nr 20 år 1970

Är fråga om nedsättning efter inskrivning av rättighet som besvärar flera
av fastigheterna, äger fjärde stycket tillämpning beträffande var och en av

dem.

10 §

Inteckning får på ansökan av fastighetsägaren och efter medgivande av
pantbrevets innehavare dödas (dödning). För dödning av gemensam inteckning
kräves dock icke att ägare av fastighet som svarar endast enligt 6 kap.
11 § andra stycket biträtt ansökningen.

Om dödning av inteckning när pantbrevet eller vilandebeviset förkommit
finns särskilda bestämmelser.

11 §

Gemensam inteckning får på ansökan av fastigheternas ägare och efter
medgivande av pantbrevets innehavare avlyftas från någon eller några av
fastigheterna (relaxation). Besväras fastighet, i vilken inteckningen skall
kvarstå, av panträtt eller annan rättighet som är inskriven och äger rättigheten
lika rätt som eller sämre rätt än inteckningen, fordras att innehavaren
av sådan rättighet medger relaxationen. Svarar fastighet, från vilken
inteckningen skall avlyftas, endast enligt 6 kap. 11 § andra stycket, får
relaxation ske utan att den biträtts eller medgivits av den fastighetens ägare
eller av ägaren av eller rättighetshavare i stamfastigheten eller fastighet
som före den ifrågavarande svarar för brist i stamfastigheten. Fordras ej
fastighetsägares medverkan till relaxationen, får relaxation ske på ansökan
av pantbrevets innehavare.

Svarar fastigheterna för flera gemensamma inteckningar, får en av inteckningarna
icke avlyftas från en fastighet utan att sådana åtgärder vidtages
med de övriga inteckningarna att fastigheten icke vidare svarar för dem
gemensamt med någon av de andra fastigheterna.

I fastighet, som bildats genom avstyckning av område vilket förvärvats
av kommun för att ingå i gata eller annan allmän plats inom stadsplan
eller byggnadsplan, får på begäran av kommunen relaxation ske utan hinder
av bestämmelserna i första stycket om att för relaxation fordras medgivande
av fastighetsägare och rättighetshavare, om sannolika skäl föreligger för
att områdets värde uppgår till högst två procent av den odelade fastighetens
värde och relaxationen är väsentligen utan betydelse för fastighetsägarnas
och rättighetshavarnas rätt.

12 §

På ansökan av innehavare av pantbrev eller vilandebevis skall anteckning
göras i fastighetsboken om innehavet. Är annan förut antecknad som innehavare,
skall inskrivningsmyndigheten sedan anteckning om det nya

Kungl. Maj:ts proposition nr 20 år 1970

Del A

101

innehavet skett avföra den tidigare anteckningen och underrätta den som
var antecknad som innehavare om åtgärden genom rekommenderat brev.
Föreligger anledning till antagande att sökanden icke innehar pantbrevet
eller beviset, skall föreläggande meddelas honom att uppvisa detta.

Anmäler den som antecknats som innehavare att innehavet upphört, skall
anteckningen avföras.

13 §

När innehavare av pantbrev lämnar medgivande till åtgärd som anges i
7—11 §, skall pantbrevet inges.

14 §

Om åtgärd som anges i 7—11 § berör vilandeförklarad ansökan om inteckning,
gäller vad som för sådan åtgärd är föreskrivet om pantbrevet och
dess innehavare i stället vilandebeviset och innehavaren av detta.

Inteckning i tomträtt

15 §

Bestämmelserna i 1—14 §§, utom i vad de avser gemensam inteckning,
äger motsvarande tillämpning i fråga om inteckning i tomträtt, varvid med
lagfart likställes inskrivning av tomträtt.

23 KAP.

Inskrivning av annan nyttjanderätt än tomträtt samt av servitut och rätt

till elektrisk kraft

Inskrivning i fast egendom

1 §

Vill innehavaren av annan genom avtal upplåten nyttjanderätt än tomträtt
eller av servitut eller rätt till elektrisk kraft, som upplåtits genom avtal,
söka inskrivning, skall han inge den handling på vilken rättigheten grundas.
Inskrivning får sökas även av fastighetsägaren.

2 §

Ansökan om inskrivning skall avslås, om

1. den handling på vilken rättigheten grundas ej ingivits,

2. föreskrift i lag beträffande sådan upplåtelse som ansökan angår icke
iakttagits och föreskriften ej avser giltigheten av endast visst förbehåll,

102 Del A Kungl. Maj:ts proposition nr 20 år 1970

3. upplåtelsen står i strid med en mot upplåtaren gällande inskränkning
i hans rätt att förfoga över egendomen och, när upplåtelsen skedde, lagfart
ej var beviljad för upplåtaren eller, om så var fallet, ärende om anteckning i
fastighetsboken av inskränkningen var upptaget på inskrivningsdag,

4. inskrivning av tomträtt i fastigheten är beviljad eller sökt,

5. fastigheten före upplåtelsen överlåtits till någon vars förvärv enligt
17 kap. 1 eller 4 § äger företräde framför upplåtelsen,

6. fastigheten före upplåtelsen frångått upplåtaren på grund av exekutiv
auktion eller genom expropriation eller liknande tvångsförvärv,

7. upplåtelsen avser arrende eller hyra som enligt förbehåll i upplåtelsehandlingen
icke får inskrivas,

8. upplåtelsen avser rätt till elektrisk kraft och skriftligt medgivande till
inskrivning icke föreligger,

9. det är uppenbart att upplåtelsen av annan grund är ogiltig eller att
rättigheten upphört eller av annat skäl ej kan göras gällande.

Har ärende angående lagfart för upplåtaren uppskjutits till senare inskrivningsdag,
skall behandlingen av ansökan om inskrivning uppskjutas
till samma dag.

3 §

Förekommer icke omständighet som avses i 2 §, skall ansökan om inskrivning
förklaras vilande, om

1. upplåtaren ej har lagfart,

2. rättegång pågår om upplåtelsens giltighet eller om hävande eller återgång
av förvärv av fastigheten eller om bättre rätt till denna,

3. rättigheten är upplåten i del av fastighet, vilken återstår efter förvärv
av område eller av andel som enligt fångeshandlingen skall utbrytas, och
frågan om fastighetsbildning icke blivit slutligen avgjord,

4. upplåtelsen enligt lag är beroende av domstols eller annan myndighets
tillstånd.

Kommer i fall som anges i första stycket 3 fastighetsbildning ej till
stånd, anses ansökningen avse den odelade fastigheten.

4 §

Rättighet, som skulle ha företräde framför annan rättighet som avses i
detta kapitel eller utgöres av inteckning, skall vid inskrivningen förklaras
gälla efter den andra rättigheten, om sökanden begär det.

Rättighet som sättes efter annan rättighet gäller efter rättighet med lika
rätt som eller bättre rätt än denna även om detta ej anges i beslutet.

5 §

Inskriven rättighet får på ansökan av rättighetshavaren med fastighetsägarens
samtycke nedsättas efter annan inskriven rättighet (nedsättning).
Bestämmelsen i 4 § andra stycket äger därvid motsvarande tillämpning.

Del A

103

Kungl. Maj:ts proposition nr 20 år 1970

6 §

Inskrivning får på ansökan av rättighetshavaren med fastighetsägarens
samtycke dödas helt eller till viss del (dödning). Har rättigheten upphört
helt eller till viss del, får inskrivningen på ansökan av fastighetsägaren
dödas till motsvarande del.

7 §

Bestämmelserna i 1—6 §§ äger med följande avvikelser motsvarande
tillämpning i fråga om rättighet som grundar sig på förvärv som anges i 17
kap. 11 § och i övrigt är av den beskaffenhet som avses i detta kapitel.

Nyttjanderätt som anges i 12 kap. 2 § ärvdabalken får ej inskrivas. Ansökan
om inskrivning på grund av testamente eller förrättning får ej bifallas
innan testamentet eller förrättningen vunnit laga kraft. I avvaktan på att
hindret undanröjes skall ansökningen förklaras vilande.

Inskrivning i tomträtt

8 §

Bestämmelserna i 1—7 §§ äger motsvarande tillämpning i fråga om inskrivning
i tomträtt, varvid med lagfart likställes inskrivning av tomträtt.
Ansökan om inskrivning i tomträtt skall dock avslås, om inskrivning av
tomträttsupplåtelsen ej är beviljad eller sökt.

104

Del A

Kungl. Maj:ts proposition nr 20 år 1970

Det till lagrådet remitterade förslaget1
till

Jordabalk

Härigenom förordnas, att jordabalken i Sveriges rikes lag skall ha följande
lydelse.

FÖRSTA AVDELNINGEN
Rättsförhållanden rörande fast egendom
1 KAP.

Fastighet och dess gränser

1 §

Fast egendom är jord. Denna är indelad i fastigheter. Om fastighetsbildning
gälla särskilda bestämmelser.

Sämjedelning av fast egendom är utan verkan.

2 §

Om allmänt vattenområde och fastighets gräns mot sådant område gälla
särskilda bestämmelser.

3 §

Gräns som blivit bestämd enligt lag har den sträckning som utmärkts på
marken i laga ordning. Kan utmärkningen ej längre fastställas med säkerhet,
har gränsen den sträckning som med ledning av förrättningskarta jämte
handlingar, innehav och andra omständigheter kan antagas ha varit åsyftad.
Har gränsens sträckning ej utmärkts på marken i laga ordning, har
gränsen den sträckning som framgår av karta och handlingar.

4 §

Har gräns ej blivit bestämd enligt lag, gälla de rå och rör eller andra
märken som av ålder ansetts utvisa gränsen.

Om gränsen tillkommit genom överlåtelse av jord eller genom expropria 1

Förslaget utgör eu sammanställning av de lagförslag, vilka fogats som bilagor till statsrådsprotokollen
den 11 februari 1966 (bilaga 1 omfattande 1—7, 13 och 16—23 kap.), den 20 januari
1967 (bilaga 1 omfattande 14 och 15 kap. och bilaga 2 avseende ändring av 13 kap. 10 §) och den
19 september 1969 (bilaga 2 omfattande 8—12 kap. jämte ändring av ett flertal paragrafer i övriga
kapitel).

I den mån till lagrådet remitterad lagtext ändrats genom senare remiss, redovisas lagtexten
i två spalter. I den vänstra spalten tas upp den ursprungliga lydelsen och i den högra den ändrade
lydelsen.

En översikt över propositionslagtextens motsvarigheter i remitterade förslag och gällande
rätten finns i denna del närmast före innehållsförteckningen.

Utdrag av de nyss nämnda statsrådsprotokollen återfinns i Del B 1 och B 2.

Kungl. Maj:ts proposition nr 20 år 1970

Del A

105

tion eller liknande tvångsförvärv, har gränsen den sträckning som var avsedd
vid överlåtelsen eller förvärvet. Föreligger ej tillräcklig upplysning
härom, har gränsen den sträckning som med ledning av innehav och andra
omständigheter kan antagas ha varit åsyftad.

5 §

Gräns i vattenområde som ej kan bestämmas med ledning av 3 eller 4 §
har sådan sträckning att till varje fastighet föres den del av vattenområdet
som är närmast fastighetens strand. För mindre holme eller skär föres dock
ej någon del av vattenområdet till fastigheten. Har stranden förskjutits
men kan dess tidigare läge fastställas, bestämmes gränsen efter detta.

Sträckning av gräns i vattenområde bestämmes efter normalt medelvattenstånd.
I Vänern, Vättern och Hjälmaren samt i Storsjön i Jämtland
fastställes dock sträckningen efter ett vattenstånd av
i Vänern 3,60 meter över nedre slusströskeln vid Sjötorp,
i Vättern 2,97 meter över västra slusströskeln vid Motala,
i Hjälmaren 2,77 meter över södra slusströskeln vid Notholmen och
i Storsjön 292,45 meter över nollplanet i det höjdsystem som ligger till
grund för sjöns reglering.

6 §

Om verkan av överenskommelse och om jämkning av gräns i samband
med gränsbestämning gälla särskilda bestämmelser.

7 §

Blir fastighet som är belägen intill vattenområde skild från vattnet till
följd av att stranden förskjutes, äger fastighetens ägare nyttja området
mellan fastigheten och vattnet under förutsättning att området är av ringa
omfattning och att dess ägare icke lider men av betydelse. Fastighetens
ägare har därvid samma rätt som enligt 1 kap. 3 § vattenlagen tillkommer
strandägare.

2 KAP.

Tillbehör till fastighet

Till fastighet höra

Till fastighet hör
byggnad, ledning, stängsel och annan
anläggning som anbragts i eller
ovan jord för stadigvarande bruk,

hus, vattenverk och annan byggnad,

ledning, stängsel och annan anläggning,
som anbragts i eller ovan
jord för stadigvarande bruk,

på rot stående träd och andra växter,

naturlig gödsel.

Till fastighet hör även byggnad eller annan anläggning som är uppförd
utanför fastigheten, om den är avsedd för stadigvarande bruk vid utnyttjande
av servitut till förmån för fastigheten och icke hör till den fastighet
där den finnes. Vad nu sagts gäller dock ej elektrisk starkströmsledning.

4f Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 samt. Nr 20 Del A

på rot stående träd och andra växter,

naturlig gödsel.

106 Del A Kungl. Maj:ts proposition nr 20 år 1970

Om vad som hör till fastighet, där
elektrisk station eller järnväg finnes,
gälla särskilda bestämmelser.

2 §

Till byggnad hör fast inredning och annat varmed byggnaden blivit försedd,
om det är ägnat till stadigvarande bruk för byggnaden eller del av
denna, såsom fast avbalkning, hiss, ledstång, ledning för vatten, värme,
ljus eller annat med kranar, kontakter och annan sådan utrustning som
höra till ledningen, värmepanna, element till värmeledning, kamin, kakelugn,
innanfönster, markis, brandredskap, civilförsvarsmateriel och nyckel.

I enlighet med vad som sägs i första stycket höra därjämte i regel till
byggnad, såvitt angår

1. bostad: badkar och annan sanitetsanläggning, spis, värmeskåp och
kylskåp samt maskin för tvätt eller mangling,

2. butikslokal: hylla, disk och skyltfönsteranordning,

3. samlingslokal: estrad och sittplatsanordning,

4. ekonomibyggnad till jordbruk: anordning för utfodring av djur och
anläggning för maskinmjölkning,

5. fabrikslokal: kylsystem och fläktmaskineri.

Reservdel och dubblett till föremål som avses i första eller andra stycket
höra ej till byggnaden.

3 §

Till fastighet som helt eller delvis är inrättad för industriell verksamhet
hör, utöver vad som följer av 1 och 2 §§, maskin och annan utrustning som
tillförts fastigheten för att användas i verksamheten huvudsakligen på denna.
Fordon, kontorsutrustning och handverktyg höra dock icke till fastigheten.

4 §

Föremål som nyttjanderättshavare
eller eljest annan än fastighetsägaren
tillfört fastighet hör ej till denna,
om icke föremålet och fastigheten
kommit i samme ägares hand. Detsamma
gäller i fråga om föremål som
enligt 3 § kan höra till fastigheten
och tillförts denna av fastighetsägaren
utan att han ägde föremålet.

Föremål som nyttjanderättshavare
eller eljest annan än fastighetsägaren
tillfört fastighet hör ej till denna,
om icke föremålet och fastigheten
kommit i samme ägares hand. Detsamma
gäller i fråga om föremål
som enligt 3 § kan höra till fastigheten
och tillförts denna av fastighetsägaren
utan att han ägde föremålet.
Har fastighetsägaren tillfört fastigheten
föremål som enligt 3 § kan
höra till fastigheten och som han förvärvat
under villkor att överlåtaren
har rätt att återtaga föremålet om
förvärvaren åsidosätter vad som åligger
honom enligt överlåtelseavtalet,
hör föremålet icke till fastigheten så
länge villkoret gäller.

Ingår föremål, som tillförts fastighet av annan än fastighetsägaren, i företagsintecknad
verksamhet och har föremålet och fastigheten kommit i samme
ägares hand genom att fastighetsägaren förvärvat verksamheten eller

Del A

107

Kungl. Maj:ts proposition nr 20 år 1970

näringsidkaren förvärvat fastigheten, hör föremålet likväl icke till fastigheten,
om det icke upphört att svara för inteckningen eller, i det fall näringsidkaren
förvärvat fastigheten, sex månader förflutit från det han sökt lagfart
på sitt fång. Har inteckningshavaren före utgången av angivna tidrymd
väckt talan om betalning och anmält detta till inskrivningsmyndigheten för
det °™råde där fastigheten ligger, hör föremålet ej till fastigheten, om icke
två månader förflutit från det att talan avgjorts genom dom eller beslut
som vunnit laga kraft.

5 §

Förvärvar fastighetsägaren föremål
under villkor att överlåtaren
äger återtaga föremålet, om förvärvaren
åsidosätter vad som åligger
honom enligt överlåtelseavtalet, eller
att äganderätten till föremålet skall
förbliva hos överlåtaren till dess betalning
erlagts eller annan förutsättning
uppfyllts, får villkoret ej göras
gällande, sedan fastighetsägaren tillfört
fastigheten föremålet så att det
enligt 1 eller 2 § hör till fastigheten.

Förvärvar fastighetsägaren föremål
under villkor att överlåtaren
har rätt att återtaga föremålet, om
förvärvaren åsidosätter vad som åligger
honom enligt överlåtelseavtalet,
eller att äganderätten till föremålet
skall förbliva hos överlåtaren till
dess betalning erlagts eller annan
förutsättning uppfyllts, får villkoret
ej göras gällande mot vare sig förvärvaren
eller annan, sedan fastighetsägaren
tillfört fastigheten föremålet
så att det enligt 1 eller 2 § hör
till fastigheten.

I fråga om möjligheten att göra avtalet gällande äger första stycket motsvarande
tillämpning för det fall att avtalet betecknats som hyresavtal eller
betalningen betecknats som vederlag för föremålets bruk och nyttjande, om
det finnes vara åsyftat att den som fått föremålet utgivet till sig skall bliva
ägare av detta.

6

Byggnad, stängsel och annan anläggning
på område, som besväras
av inskriven tomträtt eller som innehas
enligt lagen den 4 juni 1926 (nr
189) om upplåtelse under åborätt av
viss jord, samt anläggning för gruvdrift
höra ej till fastigheten även om
de tillhöra fastighetens ägare.

§

Byggnad, stängsel och annan anläggning
på område, som besväras av
inskriven tomträtt, samt anläggning
för gruvdrift hör ej till fastigheten
även om de tillhör fastighetens ägare.

7 §

Överlåtelse av föremål som hör till fastighet gäller ej mot tredje man,
förrän föremålet skiljes från fastigheten på sådant sätt att det ej längre
kan anses tillhöra denna.

3 KAP.

Rättsförhållanden mellan grannar

1 §

Var och en skall vid nyttjande av sin eller annans fasta egendom taga
skälig hänsyn till omgivningen.

108

Del A

Kungl. Maj:ts proposition nr 20 år 1970

2 §

Tränger rot eller gren in på fastighet från område intill denna och medför
detta olägenhet för innehavaren av fastigheten, får denne taga bort
roten eller grenen. Områdets ägare skall dock beredas tillfälle att själv utföra
åtgärden, om denna kan befaras medföra skada av betydelse för honom.

3 §

Den som ämnar utföra grävning eller liknande arbete på sin mark skall
vidtaga varje skyddsåtgärd som kan anses nödvändig för att förebygga
skada på angränsande mark. Han skall ersätta skada som uppkommer till
följd av underlåtenhet att vidtaga sådan åtgärd eller av bristande omsorg
i annat hänseende vid arbetets utförande.

Medför skyddsåtgärd uppenbarligen högre kostnad än den skada som
åtgärden avser att förebygga, får åtgärden underlåtas. Skadan skall dock
ersättas. Om det begäres, skall pant eller borgen i enlighet med bestämmelserna
i ut sökningslagen ställas till säkerhet för ersättningen innan arbetet
börjar.

Är byggnad eller annan anläggning på angränsande mark, till följd av
vårdslöshet vid uppförandet eller brist i underhållet, av sådan beskaffenhet
att särskild skyddsåtgärd är nödvändig för att förebygga skada i anledning
av arbete som icke sträckes nedanför vanligt källardjup, skall åtgärden bekostas
av den angränsande markens ägare.

4 §

Är grävning eller liknande arbete särskilt ingripande eller medför det av
annan anledning särskild risk för omgivningen, skall den skada som uppkommer
till följd av arbetet ersättas även om försumlighet icke föreligger.

5 §

Åtgärd för att förebygga skada till följd av grävning eller liknande arbete
får vidtagas på annans mark, om det är nödvändigt för att undvika oskälig
kostnad eller annan synnerlig olägenhet. Skada och intrång skall ersättas,
om markens ägare ej är skyldig att bekosta arbetet. Om det begäres, skall
pant eller borgen i enlighet med bestämmelserna i ut sökningslagen ställas
till säkerhet för ersättningen innan arbetet börjar.

6 §

Ersättning enligt 3 § första eller andra stycket eller 4 eller 5 § skall nedsättas
hos länsstyrelsen. Om fördelning och utbetalning av nedsatt belopp
samt verkan därav gälla bestämmelserna om expropriation i tillämpliga delar.
Beloppet får dock utbetalas till ägaren av den angränsande marken utan
att nedsättning sker, om det är väsentligen utan betydelse för innehavare av
fordran för vilken fastigheten svarar.

Har beloppet utbetalats utan nedsättning, svarar den ersättningsskyldige
för förlust som till följd därav uppkommer för fordringshavare som anges
i första stycket.

7 §

Har byggnad eller annan anläggning uppförts så, att den skjuter in på
angränsande mark, och skulle anläggningens borttagande eller förändring
medföra betydande kostnad eller olägenhet för anläggningens ägare, är

Kungl. Maj:ts proposition nr 20 år 1970

Del A

109

denne ej skyldig att avträda den mark som sålunda tagits i anspråk, förrän
anläggningen avlägsnas eller blir obrukbar. Om den som uppförde anläggningen
inkräktade på den angränsande marken med avsikt eller av grov
vårdslöshet och, när anläggningen överlåtits till annan, denne ägde kännedom
därom vid sitt förvärv, är anläggningens ägare dock skyldig att avträda
marken.

Den angränsande markens ägare är berättigad till ersättning för det intrång
som anläggningen medför.

Om trappa som skjuter över gatulinje gälla särskilda bestämmelser.

4 KAP.

Köp, byte och gåva

Köpets form och villkor vid köp

1 §

Köp av fast egendom slutes skriftligen genom upprättande av köpehandling
som underskrives av säljaren och köparen. Handlingen skall innehålla
dels uppgift om den egendom köpet avser, säljarens och köparens namn
samt köpeskillingen, dels förklaring av säljaren att egendomen överlåtes på
köparen.

Köp som icke uppfyller föreskrifterna i första stycket är ogiltigt.

Har köp slutits och upprättas Har köp slutits och upprättas därdärefter
köpebrev eller annan ytter- efter köpebrev eller annan ytterligare

ligare köpehandling angående samma
förvärv, äger första stycket tilllämpning
även i fråga om den senare
handlingen. Handling som icke uppfyller
dessa föreskrifter är utan verkan
som köpehandling.

köpehandling angående samma förvärv,
äger första stycket tillämpning
även i fråga om den senare handlingen.
Handling som icke uppfyller dessa
föreskrifter är utan verkan som
köpehandling. Om utfärdande av
köpebrev efter exekutiv försäljning
finns särskilda bestämmelser.

2 §

Säljarens underskrift på köpehandling bör vara styrkt av två vittnen.

Om behandlingen av lagfartsansökan, när bevittning enligt första stycket
icke skett, finnas bestämmelser i 20 kap. 7 och 8 §§.

3 §

Köpevillkor som ej intagits i köpehandling är ogiltigt, om det innebär att

1. frågan om förvärvets fullbordan eller bestånd uppskjutes;

2. säljaren gör utfästelse som avses i 20 §;

3. säljaren ej skall bära sådant ansvar som avses i 22 §;

4. köparens rätt att överlåta fastigheten eller att söka inteckning eller
upplåta rättighet i fastigheten inskränkes.

4 §

Köp vars fullbordan eller bestånd är beroende av villkor under mer än
två år från den dag då köpehandlingen upprättas, är ogiltigt. Har viss tid
ej avtalats, beror förvärvets fullbordan eller bestånd av villkoret under två år.

110 Del A Kungl. Maj:ts proposition nr 20 år 1970

Första stycket äger icke tillämpning på villkor, varigenom förvärvet göres
beroende av att köpeskillingen erlägges eller att fastighetsbildning sker, och
utgör ej heller hinder att uppställa villkor som grundas på bestämmelse i
lag.

5 §

Har i köpehandling föreskrivits att köpebrev skall upprättas, beror förvärvet,
om annat icke avtalats, av att köpeskillingen erlägges.

6 §

Är förvärv enligt köpehandling beroende av villkor och upprätta säljare
och köpare därefter köpebrev eller annan ytterligare köpehandling angående
förvärvet, beror förvärvet alltjämt av villkoret endast om detta intages även
i den senare handlingen.

Köp av del av fastighet
7 §

Köp som avser visst område av fastighet eller fastighet med undantag av
visst område är giltigt endast om fastighetsbildning sker i överensstämmelse
med köpet genom förrättning som avslutas senast sex månader efter den
dag då köpehandlingen upprättades eller som vid utgången av nämnda tid
är sökt under åberopande av köpet eller pågår på grundval av detta.

B §

Den som köpt andel i fastighet utan villkor att andelen skall utbrytas
genom fastighetsbildning innehar fastigheten under samäganderätt med den
eller de andra delägarna.

Har i köpehandlingen bestämts att andelen skall utbrytas, äger 7 § motsvarande
tillämpning.

9 §

I fråga om köp av fastighets andel i mark som är samfälld för flera fastigheter
äger 7 § motsvarande tillämpning.

Säljarens och köparens rättigheter och förpliktelser

10 §

Avkastning, som fastigheten frambringar före den dag då tillträde skall
ske, tillkommer säljaren. Denne äger dock icke avverka skog annat än till
husbehov och ej heller avhända fastigheten annat än dess vanliga avkastning.

Arrende, hyra och annan inkomst av fastigheten, som belöper på tiden
före tillträdesdagen, tillkommer säljaren.

I förhållande till säljaren svarar köparen för stämpelskatt för förvärvet.
Detsamma gäller i fråga om avgift som utgår för fastigheten och belöper
på tiden från och med tillträdesdagen.

11 §

Säljaren står faran för att fastigheten av våda skadas eller på annat sätt
försämras medan den fortfarande är i säljarens besittning. Faran övergår
dock på köparen, om fastigheten ej tillträdes i rätt tid till följd av dröjsmål
på köparens sida.

Del A

111

Kungl. Maj. ts proposition nr 20 år 1970

Har fastigheten försämrats på grund av händelse för vilken säljaren står
faran, äger köparen göra avdrag på köpeskillingen. Om skadan ej är av
ringa betydelse, äger han i stället häva köpet. Väckes ej talan om hävning
inom ett år från det tillträdet skedde, är rätten till talan förlorad.

12 §

Har fastigheten efter köpet försämrats genom säljarens van vård eller
vållande, äger köparen häva köpet eller göra avdrag på köpeskillingen. Han
äger dessutom erhålla ersättning för skada. Om skadan är av ringa betydelse,
får köpet hävas endast om säljaren förfarit svikligt.

Väckes ej talan om hävning inom ett år från det tillträdet skedde, är
rätten till talan förlorad, om säljaren icke förfarit svikligt.

13 §

Vägrar säljaren utan skäl att avträda fastigheten i rätt tid, skall han
ersätta köparen för dennes skada. Om dröjsmålet ej är av ringa betydelse,
äger köparen häva köpet.

14 §

Undandrager sig säljaren utan giltigt skäl att enligt föreskrift i köpehandling
medverka till upprättande av köpebrev eller annan handling som
avses i 1 § tredje stycket eller att fullgöra annat som ankommer på honom
för att bereda köparen möjlighet till lagfart, äger 13 § motsvarande tilllämpning.

15 §

Kan köparen i annat fall än som avses i 14 § icke erhålla lagfart, äger
han häva köpet och erhålla ersättning för skada, om hindret för lagfart icke
beror av köparen eller var känt för honom när köpet slöts. Om skadan är av
ringa betydelse, får köpet hävas endast om säljaren förfarit svikligt.

Väckes ej talan om hävning inom ett år från den dag då tiden för sökande
av lagfart utgick eller, om lagfart då var sökt, den dag då slutligt beslut
i lagfartsärendet vann laga kraft, är rätten till talan förlorad, om säljaren
icke förfarit svikligt.

16 §

Svarar fastigheten på grund av inteckning eller upplåtelse av panträtt för
högre belopp än som förutsattes vid köpet, äger köparen av köpeskillingen
innehålla vad som på grund härav kan komma att utgå ur fastigheten. Om
så mycket ej återstår och säljaren icke betalar skillnaden inom en månad
efter tillsägelse, äger köparen häva köpet och erhålla ersättning för skada.

Avser inteckning i den överlåtna fastigheten även annan fastighet och
förutsattes detta ej vid köpet, äger köparen häva köpet och erhålla ersättning
för skada, om säljaren icke inom en månad efter tillsägelse befriat den
överlåtna fastigheten från ansvar för inteckningen.

17 §

Besväras fastigheten av annan rättighet än som avses i 16 § och var köparen
i god tro vid köpet, äger 12 § motsvarande tillämpning.

Första stycket gäller även när annan än säljaren ägde byggnad eller annat
som enligt lag hör till fastigheten om det är i samme ägares hand som
denna.

112

Del A

Kungl. Maj:ts proposition nr 20 år 1970

18 §

Medför offentlig myndighets beslut att köparen icke förvärvade den rådighet
över fastigheten, som han vid köpet hade skäl att förutsätta, och var
han i god tro, äger 12 § motsvarande tillämpning.

19 §

Var fastigheten vid köpet behäftad med fel eller brist av väsentlig betydelse
som köparen icke kände till eller med hänsyn till den normala beskaffenheten
hos jämförliga fastigheter och omständigheterna i övrigt rimligen
bort räkna med, äger 12 § motsvarande tillämpning. Ersättning för skada
skall dock utgå endast om säljaren ägde eller bort äga kännedom om felet
eller bristen.

20 §

Innehåller köpehandlingen utfästelse av säljaren i fråga om fastigheten
och motsvarar fastigheten icke utfästelsen, äger 12 § motsvarande tillämpning.

21 §

Säljaren skall till köparen överlämna honom tillhöriga kartor och andra
handlingar angående fastigheten vilka äro av betydelse för köparen såsom
ägare av denna. Om handlingarna angå även annan egendom, skola de efter
tillsägelse tillhandahållas köparen.

22 §

Om fastigheten kan från vinnas köparen efter klander, skall säljaren återbära
köpeskillingen och, om köparen var i god tro vid köpet, ersätta hans
skada.

Kan endast en del av fastigheten frånvinnas köparen, äger han häva köpet
i dess helhet enligt bestämmelserna i 12 §, om han var i god tro vid köpet.
Den tid inom vilken talan om hävning skall väckas räknas dock från det
egendomen frångår honom.

23 §

Kan säljaren ej erlägga vad som åligger honom enligt 22 §, äger köparen
kräva säljarens fångesmän i tur och ordning i den mån de ej äro fria
från ansvar enligt 22 §.

24 §

Har köparen icke erlagt hela köpeskillingen när klandertalan väckes,
äger han innehålla återstoden till dess betryggande säkerhet ställes för vad
säljaren kan åläggas att utge, om talan bifalles.

25 §

Har fastigheten överlåtits även till annan och vinner den andra överlåtelsen
företräde, äger 22 § motsvarande tillämpning. Talan om hävning
skall dock väckas inom den tid som anges i 15 §.

26 §

Betalar köparen icke köpeskillingen i rätt tid, äger säljaren rätt till ränta
enligt de grunder som anges i 9 kap. 10 § handelsbalken.

Om köpet enligt förbehåll i köpehandlingen häves på grund av utebliven
betalning av köpeskillingen, skall köparen ersätta säljaren för hans skada.

Kungl. Maj:ts proposition nr 20 år 1970 Del A 113

27 §

Är förvärvet enligt köpehandlingen beroende av att köpeskillingen erlägges
och har köparen sedan köpet slöts
blivit försatt i konkurs,

fått till stånd offentlig ackordsförhandling utan konkurs,
funnits vid utmätning sakna tillgång att betala sina skulder,
inställt sina betalningar, om han är köpman, eller

i annat fall funnits vara på sådant obestånd att han måste antagas icke
kunna fullgöra sin betalningsskyldighet mot säljaren,

äger säljaren häva köpet, om betryggande säkerhet ej ställes för köpeskillingen
utan oskäligt uppehåll efter tillsägelse. Häves köpet, skall köparen
ersätta säljaren för hans skada.

28 §

Häves köp på talan av köparen och har denne erhållit inteckning eller
upplåtit panträtt, äger säljaren till sin säkerhet innehålla så mycket av
köpeskillingen som motsvarar vad som på grund härav kan komma att utgå
ur fastigheten. Om säljaren ej skall återbära så mycket, äger köparen
häva köpet endast om han betalar skillnaden till säljaren. Avser inteckningen
även fastighet som icke ingick i köpet, äger köparen häva köpet endast
om den fastighet som ingick i köpet befrias från ansvar för inteckningen.

Om köparen upplåtit annan rättighet, som väsentligt minskar fastighetens
värde eller dess användbarhet i säljarens hand, eller om fastigheten
väsentligt försämrats eller på annat sätt nedgått i värde på grund av åtgärd
eller annan omständighet, som är att hänföra till köparen eller beror av
denne, äger köparen häva köpet mot säljarens bestridande endast om denne
förfarit svikligt.

Byte
29 §

1—28 §§ gälla i tillämpliga delar om byte. Om fastighet som gått i byte
mot annan fastighet kan frånvinnas förvärvaren efter klander eller frångår
honom till följd av omständighet som anges i 25 §, får han dock icke återtaga
den egendom han lämnade i byte. I stället äger han erhålla ersättning
i pengar.

Gåva

30 §

1—3 och 7—9 §§ äga motsvarande tillämpning i fråga om gåva.

31 §

Är gåvas fullbordan eller bestånd beroende av villkor och har gåvotagaren
överlåtit fastigheten, gäller villkoret mot den nye ägaren endast om det
avser viss tid som ej överstiger två år från den dag då gåvohandlingen upprättades
eller om talan om gåvans återgång blivit väckt innan överlåtelsen
ägde rum. Om villkoret enligt vad nu sagts ej gäller mot den nye ägaren,
äger givaren i stället för att kräva gåvans återgång fordra att gåvotagaren
utger gåvans värde.

Om gåva till förmån för ofödda gälla särskilda bestämmelser.

114

Del A

Kungl. Maj:ts proposition nr 20 år 1970

32 §

Återgår gåva på grund av villkor som avses i 31 § och skall panträtt eller
annan rättighet som tillkommit efter upplåtelse av gåvotagaren alltjämt
bestå, skall gåvotagaren ersätta givaren dennes förlust.

5 KAP.

Verkan av att fast egendom frånvinnes någon efter klander

1 §

Ålägges någon att avträda fast egendom efter klander, skall han till den
som tillträder egendomen utge ersättning för avkastning som belöper
på tiden efter delgivning av stämning i målet eller den tidigare tidpunkt
då han fick kännedom om att annan ägde bättre rätt till egendomen. Detsamma
gäller om avkastning som egendomen frambringat under samma
tid. Den som avträder egendomen äger dock tillgodoräkna sig skälig ersättning
för de kostnader han haft för att erhålla avkastningen och underhålla
egendomen under samma tid.

Om avkastningen på grund av försumlighet av den som avträder egendomen
understigit vad som skäligen kunnat erhållas, skall han ersätta skillnaden.

2 §

Har egendomen skadats eller på annat sätt minskat i värde till följd av
åtgärd eller annan omständighet som är att hänföra till den som avträder
egendomen, skall denne ersätta värdeminskningen.

3 §

Den som vinner egendomen är skyldig att ersätta den som avträder egendomen
nödvändig kostnad som denne haft utöver vad som fordrats för
att underhålla egendomen under den tid han innehaft denna. Även nyttig
kostnad skall ersättas, om den ej belöper på tid som anges i 1 §. Ersättning
för nyttig kostnad utgår dock med högst det belopp varmed egendomens
värde höjts genom den åtgärd som kostnaden avser.

4 §

Den som vill framställa anspråk på ersättning enligt 1, 2 eller 3 § skall
väcka talan inom två år från det egendomen avträddes. Om detta ej sker,
är rätten till talan förlorad. Har ena parten väckt talan inom föreskriven tid,
är andra parten dock berättigad till kvittning.

5 §

Har den som avträder egendomen haft annan än nödvändig kostnad för
denna och kan vad som sålunda påkostats skiljas från egendomen, äger
han föra bort det. Vill han föra bort något, skall han dock inom en månad
från den dag då egendomen avträdes eller, om han före utgången av denna
tid väcker talan om ersättning enligt 3 § och denna talan ogillas, från
den dag då domen vinner laga kraft erbjuda den vinnande att lösa detta.
Det som icke inom föreskriven tid erbjudes till inlösen äger han icke föra
bort.

Kungl. Maj:ts proposition nr 20 år 1970

Del A

115

Vill den vinnande begagna sig av erbjudande att lösa, skall han underrätta
den som avträder egendomen om detta inom en månad från erbjudandet.
Bestrider han att den som avträder egendomen äger föra bort det
som erbjudes till inlösen, skall han inom samma tid underrätta denne därom
samt, om rätten förklarar att något får föras bort och han vill lösa
detta, inom en månad efter det att domen vann laga kraft underrätta den
som avträder egendomen om sin önskan. Försummas något av vad som sålunda
föreskrives, äger den som avträder egendomen omedelbart föra bort
vad han erbjudit till inlösen.

Begäres samtidigt med erbjudande om inlösen säkerhet för lösesumman,
får inlösen ej ske utan att betryggande säkerhet ställes inom den tid som
gäller för underrättelse om önskan att lösa.

6 §

Det som ej förts bort inom tre månader efter det att erbjudandet om inlösen
avvisades eller tiden för dess antagande utgick tillfaller den vinnande
utan ersättning.

Den som avträder egendomen äger ej utan den vinnandes samtycke fÖTa
bort något från egendomen, innan han ställt betryggande säkerhet för
vad han enligt 1 eller 2 § är skyldig att utge eller erlagt sådan ersättning
enligt nämnda lagrum som blivit bestämd till beloppet.

Om den som avträder egendomen för bort något från denna, skall han
återställa egendomen i dess tidigare skick.

7 §

1—6 §§ äga motsvarande tillämpning när fast egendom överlåtes till flera
och tvist om företrädet uppstår mellan dem.

6 KAP.

Panträtt

Inledande bestämmelser

1 §

Panträtt i fastighet till säkerhet för fordran upplåtes genom att fastighetens
ägare överlämnar pantbrev såsom pant för fordringen.

Om fastighetsägarens rätt på grund av pantbrev (ägarhypotek) finnas bestämmelser
i 9 §.

2 §

Pantbrev utfärdas av inskrivningsmyndigheten på grundval av inskrivning
i fastighetsboken (inteckning).

Inteckning som avser flera fastigheter gemensamt benämnes gemensam
inteckning.

Om inteckning, utfärdande av pantbrev och inskrivningsmyndighetens
handläggning i övrigt av inteckningsärenden finnas bestämmelser i 22 kap.

116

Del A

Kungl. Maj:ts proposition nr 20 år 1970

Panträttens innebörd

3 §

Vid utsökning eller när myndighet i annat fall fördelar medel mellan
rättsägare i fastigheten, äger borgenär som har panträtt för sin fordran, i
mån av tillgång och efter det företräde mellan rättsägare som inteckningen
medför enligt lag, erhålla betalning för fordringen med högst det belopp
som anges i pantbrevet jämte tillägg som följer av andra stycket.

Tillägget uppgår till ett belopp motsvarande dels femton procent av
fordringens kapitalbelopp i den mån detta icke överstiger pantbrevets belopp,
dels sex procent årlig ränta på samma belopp från den dag då fastigheten
utmättes, konkursansökan gjordes eller de medel nedsattes som
eljest skola fördelas. Tillägget får tagas i anspråk endast i den mån fordringen
överstiger pantbrevets belopp och endast för betalning av ränta på
fordringens kapitalbelopp i den mån detta icke överstiger pantbrevets belopp,
av skadestånd på grund av förtida betalning eller av ersättning för
indrivningskostnad eller annan kostnad som föranledes av fordringsförhållandet.

4 §

Borgenär äger erhålla betalning enligt 3 § även om fordringen preskriberats
eller icke blivit anmäld efter kallelse på okända borgenärer.

5 §

Om skyldighet för borgenär att, fastän fordringen ej är förfallen till betalning,
mottaga betalning ur medel som myndighet skall fördela mellan
rättsägare i fastigheten gälla särskilda bestämmelser.

6 §

Försämras fastigheten till följd av vanvård eller naturhändelse eller av
annan därmed jämförlig orsak så att panträttens värde väsentligt minskas,
äger borgenären söka betalning ur fastigheten fastän fordringen ej är förfallen
till betalning.

Vissa fall när upplåtelse av panträtt är utan verkan

7 §

Har efter det att fastighet överlåtits förre ägaren upplåtit panträtt i denna,
gäller upplåtelsen endast om den nye ägaren ej sökt lagfart när upplåtelsen
skedde samt borgenären vid upplåtelsen eller, när fordringen därefter
överlåtits till annan, denne vid sitt förvärv varken ägt eller bort äga
kännedom om äganderättsöverlåtelsen.

Om fastigheten överlåtits till två och den tidigare överlåtelsen äger företräde
trots att lagfart först sökes på den senare överlåtelsen, gäller upplåtelse
av panträtt från den vars äganderättsförvärv skall vika, endast om
borgenären vid upplåtelsen eller, när fordringen därefter överlåtits till annan,
denne vid sitt förvärv varken ägt eller bort äga kännedom om den
tidigare äganderättsöverlåtelsen.

Del A

117

Kungl. Maj:ts proposition nr 20 år 1970

8 §

Frångår fastighet innehavaren efter klander och har panträtt upplåtits
efter det att fastigheten kom ur rätte ägarens hand, är upplåtelsen utan verkan,
om annat ej följer av vad som är föreskrivet i 18 kap. eller av annan
bestämmelse.

Första stycket äger motsvarande tillämpning när förvärv av fastighet
återgår såsom ogiltigt eller avtal om sådant förvärv häves av överlåtaren.
Om gåva på talan av givaren återgår till denne på grund av villkor som
avser viss tid utöver två år från gåvobrevets dag eller obestämd tid, är dock
upplåtelsen utan verkan endast om den skett efter det att talan väcktes.

Ägarhypotekets innebörd
9 §

Har pantbrev icke utnyttjats för upplåtelse av panträtt eller är sådan
upplåtelse utan verkan mot fastighetsägaren, erhåller denne betalning med
pantbrevets belopp vid sådan fördelning av medel som avses i 3 § i mån av
tillgång och efter det företräde mellan rättsägare som inteckningen medför
enligt lag.

Om borgenär har panträtt för fordran men pantbrevets hela belopp icke
åtgår för betalning av fordringen, erhåller fastighetsägaren betalning för
återstoden av beloppet enligt första stycket.

Vissa bestämmelser om intecknings och pantbrevs giltighet

10 §

Omständighet som hänför sig till tillkomsten av inteckning medför ej
ogiltighet av inteckningen.

11

Om fastighet som ensam svarar
för inteckning säljes på exekutiv
auktion, är inteckningen, sedan auktionen
vunnit laga kraft och köpeskillingen
erlagts, utan verkan till
belopp som enligt borgenärsförteckningen
icke täckes av köpeskillingen.

Första stycket äger motsvarande
tillämpning i fråga om fastighet som
svarar för inteckning gemensamt
med annan fastighet, om fastigheterna
säljas vid gemensamt utrop
utan föregående särskilda utrop. Avser
auktionen sådan fastighet ensam
eller ske särskilda utrop, svarar fastigheten
ej vidare för inteckningen.

Svara flera fastigheter gemensamt
för inteckning och säljes någon eller
några av dem på exekutiv auktion,
svara de övriga ej vidare för belopp

§

Avser inteckning endast en fastighet
och säljes denna på exekutiv
auktion, är inteckningen, sedan auktionen
vunnit laga kraft och köpeskillingen
betalats, utan verkan till
belopp som enligt sakägarförteckningen
icke täckes av köpeskillingen,
behållen avkastning eller andra influtna
medel, om ej överexekutor
förordnat om fortsatt inteckning sansvar.
Har medel influtit genom särskild
försäljning av tillbehör, är inteckning
utan verkan till belopp som
ur medlen utfallit på pantbrevets
belopp.

Avser inteckning flera fastigheter
gemensamt och säljes dessa på exekutiv
auktion enligt gemensam sakäg
ar för teckning, äger första stycket
motsvarande tillämpning. Sker för -

118 Del A Kungl. Maj. ts

som utgått ur köpeskillingen för de
fastigheter som sålts.

12

Fördelas enligt utsökningslagen
medel som äro att tillgå vid utsökning,
fastän försäljning ej ägt rum,
är inteckning utan verkan i den mån
betalning utfallit på pantbrevets belopp
och utmätningen sökts av borgenären.

13

Avstås intecknad fastighet på
grund av expropriation eller liknande
tvångsförvärv, svarar fastigheten icke
för inteckningen sedan inlösen
fullbordats.

Första stgcket äger motsvarande
tillämpning beträffande område av
fastighet.

14

Har myndighet i annat fall än som
avses i 11, 12 eller 13 § fördelat medel
mellan rättsägare i intecknad
fastighet, svarar denna icke för in -

proposition nr 20 år 1970

säljningen enligt särskilda sakägarförteckningar,
förlorar inteckningen
sin verkan, om ej överexekutor förordnat
om fortsatt inteckningsansvar.
Säljes endast någon eller några
av fastigheterna, blir inteckningen
såvitt angår försåld fastighet helt
utan verkan, om ej överexekutor förordnat
om fortsatt inteckningsansvar,
och såvitt angår annan fastighet
utan verkan till den del medel
utfallit på pantbrevets belopp.

§

Fördelas medel som är att tillgå
vid utsökning utan att fastigheten
sålts, är inteckning utan verkan till
belopp som utfallit på pantbrevets
belopp.

Första stgcket gäller ej, om innehavaren
av pantbrevet avstått från
sin rätt till betalning och, när fråga
är om gemensam inteckning, samtycke
till avståendet lämnats av såväl
ägare till övriga av inteckningen
besvärade fastigheter som innehavare
av panträtt, om rättigheten gäller
i en eller flera av fastigheterna med
lika rätt som eller sämre rätt än inteckningen.

§

Avstås intecknad fastighet eller
område av sådan fastighet på grund
av expropriation eller liknande
tvångsförvärv, är inteckningen, såvitt
angår den inlösta egendomen,
helt utan verkan sedan inlösen fullbordats
och, såvitt angår annan av
inteckningen besvärad egendom,
utan verkan till belopp som vid fördelning
av medel med anledning av
tvångsförvärvet utfallit på pantbrevets
belopp. Härvid äger 12 § andru
stycket motsvarande tillämpning.

§

Har myndighet i annat fall än som
avses i 11—13 §§ fördelat medel mellan
rättsägare i intecknad fastighet,
är inteckningen utan verkan till be -

Del A

119

Kungl. Maj:ts proposition nr 20 år 1970

teckningen i den mån betalning ut- lopp som utfallit på pantbrevets befallit
på pantbrevets belopp. Detsam- lopp. Härvid äger 12 § andra stycket
ma gäller i fall som avses i 13 § and- motsvarande tillämpning,
ra stycket i fråga om återstoden av
fastigheten. Om betalning utfallit på
grund av gemensam inteckning, är
den eller de återstående fastigheterna
i samma mån fria från ansvar.

Det sist sagda gäller även när betalning
utfallit på grund av gemensam
inteckning i fall som avses i 13 §
första stycket.

Om rättsägare före fördelningen
avstått från sin rätt till betalning, inverkar
fördelningen icke på inteckningen.
I fråga om gemensam inteckning
gäller detta dock endast om
samtycke till avståendet lämnats av
såväl ägare till övriga av inteckningen
besvärade fastigheter som innehavare
av panträtt eller annan rättighet,
som är inskriven, om rättigheten
gäller i en eller flera av fastigheterna
med lika rätt som eller sämre
rätt än inteckningen.

15 §

Inteckning i fastighet som sammanlägges med annan fastighet omfattar
efter sammanläggningen hela den nybildade fastigheten. Detsamma gäller
när del av intecknad fastighet ingår i sammanläggning.

Avstyckas samfällighet eller viss
ägovidd av samfällighet, svarar den
avstyckade fastigheten icke för inteckning
i stamfastighet.

16 §

Om inteckning helt eller delvis blir utan verkan, är pantbrevet utan verkan
till motsvarande del. Ändras omfattningen av den fasta egendom som
inteckning avser, får pantbrevet ett i motsvarande mån ändrat föremål.

Dödning av förkommet pantbrev medför ej att inteckningen blir utan verkan.

Särskilda bestämmelser om gemensam inteckning

17

Ansvaret för gemensam inteckning
motsvarar för var och en av de intecknade
fastigheterna det belopp
som faller på fastigheten efter för -

§

Ansvaret för gemensam inteckning
motsvarar för var och en av de
intecknade fastigheterna det belopp
som faller på fastigheten efter förhål -

120

Del A Kungl. Maj:ts proposition nr 20 år 1970

hållandet mellan dennas särskilda
värde och sammanlagda värdet av
alla fastigheterna. Som fastighets
värde gäller därvid taxeringsvärdet
för året innan inteckningen söktes
eller, om särskilt taxeringsvärde då
ej fanns för fastigheten, det första
taxeringsvärde som fastställes därefter.
Om någon av fastigheterna
skall säljas utmätningsvis och taxeringsvärde
icke finnes för alla fastigheterna,
gälla de värden som utmätningsmannen
åsätter
enligt utsökningslagen.

landet mellan dennas särskilda värde
och sammanlagda värdet av alla
fastigheterna. Som fastighets värde
gäller därvid taxeringsvärdet för året
innan inteckningen söktes eller, om
särskilt taxeringsvärde då ej fanns
för fastigheten, det taxeringsvärde
som därefter först fastställes. Om
någon av fastigheterna skall säljas
utmätningsvis och taxeringsvärde
som angivits nu icke finnes för var
och en av fastigheterna, gäller de
värden som överexekutor låter åsätta
fastigheterna enligt lagen ( )

om exekutiv försäljning av fast egendom.

Kan borgenär ej erhålla betalning ur köpeskillingen för intecknad fastighet
med det belopp för vilket fastigheten svarar enligt första stycket, svara
de övriga fastigheterna för återstoden av beloppet med fördelning efter där
angivna grunder. Kan ur någon av fastigheterna betalning ej erhållas för
dess andel i återstoden, fördelas felande belopp på samma sätt mellan de
återstående fastigheterna.

fastigheterna

18 §

Har intecknad fastighet delats, fördelas ansvaret mellan de särskilda delarna
enligt 17 §, om annat ej anges i andra stycket.

Delades fastigheten genom avstyckning och äro stamfastigheten och den
avstyckade fastigheten icke längre i samme ägares hand, svarar stamfastigheten
för hela inteckningen och den avstyckade fastigheten endast för
vad som icke kan utgå ur stamfastigheten. Om flera fastigheter avstyckats
från stamfastigheten, svarar fastighet, på vilken lagfart icke sökts, före fastighet,
på vilken lagfart sökts, och fastighet, på vilken lagfart sökts senare,
före fastighet, på vilken lagfart sökts tidigare. Av fastigheter på vilka lagfart
sökts på samma inskrivningsdag och av fastigheter på vilka lagfart icke
sökts, svarar senare överlåten fastighet före tidigare överlåten. Mellan fastigheter
som överlåtits samma dag fördelas ansvaret efter de grunder som
anges i 17 §.

Andra stycket hindrar icke att borgenären söker betalning samtidigt ur
stamfastighet och avstyckad fastighet.

19 §

Svarar fastigheter för fordran på
grund av gemensam inteckning och
skall någon av fastigheterna säljas
på exekutiv auktion på begäran av
annan rättsägare än borgenären,
äger denne indraga även en eller flera
av de övriga fastigheterna i försäljningen,
fastän fordringen ej är
förfallen till betalning. Detta gäller
dock endast fastighet som svarar för

Del A

121

Kungl. Maj:ts proposition nr 20 år 1970

det intecknade beloppet eller del av
detta före den fastighet som skall
säljas. Sker försäljningen på begäran
av någon som äger lika rätt som eller
bättre rätt än borgenären, äger borgenären
i försäljningen indraga även
avstyckad fastighet som svarar för
inteckningen efter den fastighet som
skall säljas.

Yrkande att fastighet skall indragas
i exekutiv försäljning framställes
i den ordning som anges i 1 och
2 §§ lagsökningslagen den 20 december
1946 (nr 808). Bevis att sådant
yrkande har framställts skall lämnas
till auktionsför rättar en inom den i
utsökningslagen angivna tiden för
anmälan av fordran som skall iakttagas
vid försäljningen.

Framställes ej sådant yrkande eller
förfaller det, äger borgenären ej
ur köpeskillingen för fastighet som
säljes vid auktionen erhålla betalning
med mer än det belopp för vilket
fastigheten svarar i förhållande
till övriga intecknade fastigheter.

7 KAP.

Allmänna bestämmelser om nyttjan- Allmänna bestämmelser om nyttjanderätt,
servitut och samfällighetsrätt derätt, servitut, samfällighetsrätt och

rätt till elektrisk kraft

Bestämmelsernas tillämpningsområde

1 §

Detta kapitel avser arrende, hyra, Detta kapitel avser arrende, hyra,
tomträtt och annan nyttjanderätt tomträtt och annan nyttjanderätt
samt servitut och samfällighetsrätt. samt servitut, samfällighetsrätt och

rätt till elektrisk kraft, om rättigheten
upplåtits genom avtal.

Om vissa rättigheter som anges i första stycket finnas bestämmelser även
i 8—15 kap.

Förekomma i övrigt i lag eller annan författning särskilda bestämmelser
om rättighet som avses i detta kapitel, äga de tillämpning.

2 §

Bestämmelserna i detta kapitel om rättighet i fast egendom gälla i tilllämpliga
delar även hyresrätt i hus, som ej hör till fastighet, och sam -

122 Del A Kungl. Maj:ts proposition nr 20 år 1970

fällighetsrätt som upplåtes i byggnad eller annan anläggning, vilken ej hör
till fastighet, eller i gruvegendom.

3 §

Av fastighetsägaren upplåten rätt att avverka skog på fastigheten eller
att tillgodogöra sig andra alster av fastigheten eller naturtillgångar som
finnas där eller att jaga eller fiska på fastigheten är nyttjanderätt även om
rättigheten icke är förenad med annan rätt att nyttja fastigheten.

4 §

Bestämmelserna i denna balk om
nyttjanderätt avse icke åborätt, gravrätt,
vägrätt eller bostadsrätt.

Bestämmelserna i denna balk om
nyttjanderätt avser icke gravrätt,
vägrätt eller bostadsrätt.

5 §

Avtal om upplåtelse av nyttjanderätt
är ej bindande längre än femtio
år från det avtalet slöts. Gäller upplåtelsen
tomt eller annat område
inom stadsplan, är avtalet ej bindande
längre än tjugofem år. Upplåtelse
av nyttjanderätt för någons livstid
gäller dock utan begränsning till viss
tid.

Avtal om upplåtelse av nyttjanderätt
är ej bindande längre än femtio
år från det avtalet slöts. Gäller upplåtelsen
mark inom stadsplan, är avtalet
ej bindande längre än tjugofem
år. Upplåtelse av nyttjanderätt för
någons livstid gäller dock utan begränsning
till viss tid.

Avser upplåtelsen endast eller huvudsakligen rätt att avverka skog för
annat ändamål än husbehov, är avtalet ej bindande längre än fem år.

Första och andra styckena gälla ej
nyttjanderätt som upplåtes av staten.
Första stycket gäller ej heller
förlängning av arrendeavtal på grund
av arrendators optionsrätt enligt lag.

Är ngttjanderätt upplåten för längre
tid än som anges i första eller
andra stycket och vill fastighetsägaren
eller nyttjanderättshavaren frånträda
avtalet när den i nämnda lagrum
angivna tiden är ute, skall han
underrätta den andre därom.

Första och andra styckena gäller ej
nyttjanderätt som upplåtes av staten.
Första stycket inverkar ej på arrendators
och hyresgästs rätt till
förlängning av avtal på grund av lag.

Har arrende eller hyra upplåtits på
längre tid än den i första stycket
föreskrivna längsta tiden för nyttjanderätts
bestånd och vill fastighetsägaren
eller nyttjanderättshavaren
frånträda avtalet sedan denna tid
gått ut, skall uppsägning ske.

6 §

Upplåtelse av servitut eller sam- Upplåtelse av servitut, samfälligfällighetsrätt
är icke begränsad till hetsrätt eller rätt till elektrisk kraft
viss längsta tid. för ske utan begränsning till tiden.

Förlängning av tiden för upplåtelsen samt andra ändringar och tillägg

7 §

Överenskommelse om förlängning
av upplåtelsetiden gäller som ny upplåtelse.

Kungl. Maj:ts proposition nr 20 år 1970

Del A

123

Förlängning av upplåtelsetiden på
grund av lag eller med tillämpning
av bestämmelse i upplåtelseavtalet
innebär ej att ny upplåtelse kommer
till stånd.

Förlängning på grund av lag eller
med tillämpning av bestämmelse i
upplåtelseavtalet innebär ej att ny
upplåtelse kommer till stånd.

Överenskommelse om ändring i
eller tillägg till upplåtelseavtalet gäller
som ny upplåtelse i förhållande
till ny ägare av fastigheten eller innehavare
av rättighet i denna. Innebär
överenskommelsen att tiden för
upplåtelsen förlänges, anses en helt
ny upplåtelse därmed komma till
stånd. Vad sist sagts gäller även parterna
emellan.

Överenskommelse om ändring i
eller tillägg till upplåtelseavtalet gäller
som ny upplåtelse i förhållande
till ny ägare av fastigheten eller innehavare
av rättighet i denna, om ej
annat följer av andra stycket.

Ändring i eller tillägg till arrendeeller
hyresavtal med tillämpning av
bestämmelse i lag om rätt till förlängning
av sådant avtal innebär ej
att ny upplåtelse kommer till stånd.

I fråga om sättet för ingående av
överenskommelse som avses i första
stycket gäller vad som är föreskrivet
beträffande ny upplåtelse.

Sker ändring i eller tillägg till upplåtelse som ägt rum genom skriftlig
handling, skall detta anmärkas på handlingen, om fastighetsägaren eller
rättighetshavaren begär det.

Förbud mot andelsupplåtelser

9

Upplåtelse av nyttjanderätt, servitut
eller samfällighetsrätt i andel av
fastighet eller i fastighets andel i
mark som är samfälld för flera fastigheter
är ogiltig.

Hinder mot andelsupplåtelse

Avtal som innebär att i detta kapitel
avsedd rättighet skall åtnjutas i
andel i fastighet eller i fastighets andel
i mark, som är samfälld för flera
fastigheter, har ej verkan som
upplåtelse av nyttjanderätt, servitut,
samfällighetsrätt eller rätt till elektrisk
kraft.

Rätt till inskrivning

10 §

Nyttjanderätt som upplåtits genom
skriftlig handling samt servitut
och samfällighetsrätt får inskrivas.
Förbehåll som strider häremot är
utan verkan i fråga om andra rättigheter
än arrende och hyra.

Nyttjanderätt som upplåtits genom
skriftlig handling samt servitut
och samfällighetsrätt får inskrivas.
Förbehåll som strider häremot är
utan verkan utom i fråga om arrende
eller hyra.

Rätt till elektrisk kraft får inskrivas,
om ägaren av den fastighet från
vilken rättigheten upplåtits skriftligen
medgivit att inskrivning får ske.

124

Del A

Kungl. Maj:ts proposition nr 20 år 1970

Rättighetens bestånd vid överlåtelse av fastigheten
11 §

Överlåtes fastighet, vari nyttjanderätt, servitut eller samfällighetsrätt är
upplåten, åligger det ägaren i förhållande till rättighetshavaren att vid överlåtelsen
göra förbehåll om upplåtelsen, om inskrivning för rättigheten ej
är beviljad. Sådant förbehåll gäller mot den till vilken fastigheten överlåtes.

överlåtes fastighet, vari rätt till
elektrisk kraft är upplåten, gäller
upplåtelsen oberoende av förbehåll
mot nye ägaren.

12 §

Har beträffande skriftlig upplåtelse,
som skall äga bestånd mot ny
ägare av fastigheten, träffats överenskommelse
som avses i 8 § första
stycket och är överenskommelsen anmärkt
på fastighetsägarens exemplar
av upplåtelseavtalet, gäller överenskommelsen
mot den nye ägaren som
om förbehåll skett.

Har beträffande skriftlig upplåtelse,
som skall äga bestånd mot ny
ägare av fastigheten, träffats överenskommelse
som avses i 7 § första
stycket eller 8 § första stycket och
är överenskommelsen anmärkt på
fastighetsägarens exemplar av upplåt
el sehandling en, gäller överenskommelsen
mot den nye ägaren som
om förbehåll skett.

13 §

Även om förbehåll ej skett, gäller upplåtelse som avser arrende eller hyra
mot ny ägare av fastigheten, om upplåtelsen skett genom skriftligt avtal
och tillträde ägt rum före överlåtelsen.

Första stycket gäller i fråga om

i

överenskommelse som avses i 8 §
första stycket endast om tiden för
upplåtelsen förlängts genom överenskommelsen
och den förut gällande
upplåtelsetiden utgått före överlåtelsen
samt rättighetshavaren icke avträtt
fastigheten vid överlåtelsen.

Första stycket gäller i fråga om
överenskommelse som avses i 7 §
första stycket endast om den förut
gällande upplåtelsetiden utgått före
överlåtelsen samt rättighetshavaren
icke avträtt fastigheten vid överlåtelsen.

14 §

I annat fall än som avses i 11—13 §§ gäller upplåtelsen mot den till vilken
fastigheten överlåtits endast om upplåtelsen enligt 17 kap. äger företräde
framför överlåtelsen på grund av inskrivning eller den nye ägaren
vid överlåtelsen ägt eller bort äga kännedom om upplåtelsen.

Bestämmelser om verkan av un- Bestämmelser om verkan av underlåtenhet
att uppsäga arrende- el- derlåtenhet att uppsäga arrende- eller
hyresavtal som ej gäller mot ny ler hyresavtal som ej gäller mot ny
ägare finnas i 8,11 och 12 kap. ägare finns i 8 och 12 kap.

Kungl. Maj:ts proposition nr 20 år 1970

Del A

125

15 §

Förbehåll som strider mot bestämmelserna i 11—14 §§ om rättighetens
bestånd mot ny ägare av fastigheten är utan verkan.

16

Säljes fastighet på exekutiv auktion,
gäller upplåtelse av nyttjanderätt,
servitut eller samfällighetsrätt
mot den nye ägaren endast om försäljningen
skett under förbehåll om
rättighetens bestånd enligt utsökningslagens
bestämmelser eller rättigheten
enligt samma lag skall bestå
oberoende av försäljningen.

Bestämmelser om verkan av underlåtenhet
att uppsäga arrende- eller
hyresavtal som enligt första stycket
ej gäller mot ny ägare finnas i 8,
11 och 12 kap.

§

Säljes fastighet på exekutiv auktion,
gäller upplåtelse av nyttjanderätt,
servitut, samfällighetsrätt eller
rätt till elektrisk kraft mot den nye
ägaren endast om försäljningen skett
under förbehåll om rättighetens bestånd
enligt lagen ( ) om exe kutiv

försäljning av fast egendom
eller rättigheten enligt samma lag
skall bestå oberoende av försäljningen.

Bestämmelser om verkan av underlåtenhet
att uppsäga arrende- eller
hyresavtal som enligt första stycket
ej gäller mot ny ägare finns i
lagen ( ) om exekutiv försälj ning

av fast egendom.

Rätt till skadestånd och annan ersättning samt rättighetens upphörande

i vissa fall

17 §

Har den som överlåtit fastigheten
försummat att göra förbehåll enligt
11 § och kommer upplåtelsen till
följd därav ej att gälla mot den nye
ägaren, skall han ersätta rättighetshavaren
för dennes skada.

I fråga om upplåtelse som skett
skriftligen är även tidigare överlåtare
skadeståndsskyldig, om han underlåtit
att iakttaga vad som ålegat
honom enligt 11 § eller om rättighetshavaren,
inom sex månader efter
det att han fick kännedom om överlåtelsen,
hos överlåtaren skriftligen
anmäler att han vill behålla sin rätt
till skadestånd. Tidigare överlåtare
är dock ej skadeståndsskyldig, om
rättighetshavaren utan överlåtarens
samtycke låter inskrivning dödas sedan
denne överlåtit fastigheten.

Andra stycket äger ej tillämpning i

Har den som överlåtit fastigheten
försummat att göra förbehåll enligt
11 § första stycket och kommer upplåtelsen
till följd därav ej att gälla
mot den nye ägaren, skall han ersätta
rättighetshavaren för dennes
skada.

I fråga om upplåtelse som skett
skriftligen är även tidigare överlåtare
skadeståndsskyldig, om han underlåtit
att iakttaga vad som ålegat
honom enligt 11 § första stycket eller
om rättighetshavaren, inom sex månader
efter det att han fick kännedom
om överlåtelsen, hos överlåtaren
skriftligen anmäler att han vill behålla
sin rätt till skadestånd. Tidigare
överlåtare är dock ej skadeståndsskyldig,
om rättighetshavaren utan
överlåtarens samtycke låter inskrivning
dödas sedan denne överlåtit fastigheten,

fråga om rättighet som anges i 2 §.

126

Del A

Kungl. Maj:ts proposition nr 20 år 1970

18 §

Säljes fastigheten på exekutiv auktion och kommer upplåtelsen ej att
gälla mot den nye ägaren, skall den från vilken försäljningen ägt rum ersätta
rättighetshavaren för hans skada, om upplåtelsen skett mot vederlag
eller egendomen sålts för annat ändamål än till betalning av fordran för
vilken egendomen svarar.

I fråga om upplåtelse som skett skriftligen är även tidigare överlåtare
skadeståndsskyldig, om rättighetshavaren inom sex månader efter det att
han fick kännedom om försäljningen anmäler att han vill behålla sin rätt
till skadestånd. Har anmälan skett enligt 17 § andra stycket, fordras dock
ej ny anmälan.

Har rättighetshavaren för att bevara
rättigheten tillskjutit medel enligt
bestämmelserna i utsökningslagen,
äger han erhålla ersättning för
tillskottet i den mån detta ej överstiger
värdet av rättigheten.

Har rättighetshavaren för att bevara
rättigheten tillskjutit medel enligt
lagen ( ) om exekutiv för säljning

av fast egendom, äger han
erhålla ersättning för tillskottet i den
mån detta ej överstiger värdet av
rättigheten.

Rätt till ersättning enligt första—tredje styckena tillkommer ej rättighetshavaren
i förhållande till den utan vars samtycke han låtit inskrivning
dödas eller nedsättas eller, på grund av överenskommelse vid auktionen,
låtit rättighetens företrädesläge försämras på annat sätt. Om det är uppenbart
att rättigheten ändå skulle gått förlorad, äger vad nu sagts icke tilllämpning.

I fråga om rättighet som anges i 2 § är endast den från vilken försäljningen
ägt rum skyldig att utge skadestånd eller annan ersättning.

19 §

Överlåtes fastigheten, är den nye ägaren berättigad att uppbära arrende,
hyra eller annat sådant vederlag som skall utgå under rättighetens hela bestånd
i särskilda poster, i den mån vederlaget förfaller till betalning efter
överlåtelsen eller, om fastigheten skall tillträdas senare, efter tillträdesdagen.
Efter nämnda tidpunkt äger han även i övrigt utöva de rättigheter
som på grund av avtalet tillkomma fastighetens ägare. På belopp, som förfaller
till betalning mer än sex månader eller, i fråga om arrende, ett år
efter det att rättighetshavaren erhöll kännedom om överlåtelsen eller fick
skälig anledning till förmodan därom, får rättighetshavaren icke avräkna
fordran hos den förre ägaren. I fråga om sådant belopp gäller ej heller betalning
som rättighetshavaren erlagt till den förre ägaren eller annan uppgörelse
med denne, om den nye ägaren icke ägt eller bort äga kännedom
därom vid överlåtelsen.

Skall rättigheten bestå mot den som efter överlåtelse blivit ägare av fastigheten,
svarar den nye ägaren för tidigare ägares åligganden i den mån de
skola fullgöras sedan han tillträtt fastigheten. Underlåter den nye ägaren
att fullgöra sådant åliggande, äger rättighetshavaren erhålla ersättning av
tidigare ägare för sin skada, om han inom sex månader efter det att han
fick kännedom om överlåtelsen skriftligen anmält att han vill behålla sin
rätt till skadestånd. Har anmälan skett enligt 17 § andra stycket eller 18 §
andra stycket, fordras dock ej ny anmälan.

Kungl. Maj:ts proposition nr 20 år 1970

Del A

127

Har fastigheten förvärvats på exekutiv
auktion, gäller bestämmelserna
i utsökningslagen i fråga som avses
i första och andra styckena.

Har fastigheten förvärvats på exekutiv
auktion, gäller lagen ( )

om exekutiv försäljning av fast egendom
i fråga soin avses i första och
andra styckena.

20 §

Förbehåll som upphäver eller inskränker rättighetshavarens rätt till skadestånd
eller annan ersättning enligt 17—19 §§ är utan verkan.

21 §

Finnas i samma fastighet flera rättigheter som ej äro inskrivna och
kunna de ej utan förfång för någondera utövas vid sidan av varandra, äga
de sinsemellan företräde efter den tidsföljd i vilken de upplåtits.

Äro upplåtelserna samtidiga eller kan det ej utrönas i vilken tidsföljd de
skett, skall rätten på talan förordna om företrädet mellan dem med hänsyn
till vad som kan ha förutsatts vid upplåtelserna och till omständigheterna
i övrigt.

22 §

Vid exekutiv auktion äga rättigheter som ej äro inskrivna sinsemellan
företräde efter den tidsföljd i vilken de upplåtits. Äro upplåtelserna samtidiga
eller kan det ej utrönas i vilken tidsföljd de skett, äga de lika rätt,
om annat ej blivit bestämt enligt 21 § andra stycket.

Första stycket gäller i tillämpliga delar när myndighet i annat fall fördelar
medel mellan rättsägare i den ordning som gäller vid fördelning av
köpeskilling för exekutivt försåld fast egendom.

23 §

När rättighet skall vika enligt 21 §, äger rättighetshavaren erhålla ersättning
av upplåtaren för skada, om han vid upplåtelsen varken ägt eller bort
äga kännedom om den andra upplåtelsen.

24 §

Bestämmelserna i 6 kap. 8 § äger
motsvarande tillämpning i fråga om
nyttjanderätt, servitut, samfällighetsrätt
och rätt till elektrisk kraft.

Bestämmelserna i 6 kap. 8 § om
panträtt som upplåtits av annan än
rätte ägaren äga motsvarande tilllämpning
i fråga om nyttjanderätt,
servitut och samfällighetsrätt.

Kommer rättighet som upplåtits mot vederlag att förfalla av anledning
som avses i första stycket, äger rättighetshavaren erhålla ersättning av upplåtaren
för skada, om han var i god tro när upplåtelsen ägde rum. Bestämmelser
om rätt till ersättning av staten i vissa fall samt om statens rätt att
inträda i den skadelidandes ställe finnas i 18 kap.

25 §

Om rättighetens upphörande eller inskränkning på grund av expropriation
eller liknande tvångsförvärv samt om rättighetshavarens rätt till ersättning
i anledning härav finnas särskilda bestämmelser.

128

Del A

Kungl. Maj:ts proposition nr 20 år 1970

Verkan av fastighetens delning

Verkan av ändring i fastighetsindel
ningen

26 §

Delas fastighet som besväras av nyttjanderätt, servitut eller samfällighetsrätt,
gäller rättigheten i var och en av de nya fastigheterna. Är rättighetens
utövning på grund av rättsförhållandets natur eller bestämmelse i
upplåtelsehandlingen begränsad till visst område, upphör rättigheten dock
att besvära fastighet som icke omfattar någon del av området.

Delas fastighet i vilken upplåtits
rätt till elektrisk kraft, gäller rättigheten
i den fastighet där den
elektriska stationen eller huvuddelen
därav är belägen.

Skyldighet att tillhandahålla skriftligt
avtal

27 §

När tvist om beståndet av ngttjanderätt,
servitut eller samfällighetsrätt
eller vad som i fråga om
sådan rättighet skall gälla mellan
fastighetsägaren och rättighetshavaren
första gången handlägges av
underrätt eller skiljemän, åligger
det vardera parten att tillhandahålla
sitt exemplar av avtalet, om detta
är skriftligen upprättat. Avtalet
skall förses med anmärkning som
utvisar vad tvisten gäller och vilken
dag avtalet företeddes.

Om föreläggande i anledning av
underlåtenhet att tillhandahålla avtal
enligt första stycket gäller vad
som i allmänhet är föreskrivet om
företeende av skriftligt bevis i rättegång
eller inför skiljemän.

27 §

Gäller nyttjanderätt eller servitut
efter fastighetsdelning i flera fastigheter,
skall vederlaget för rättigheten
tillkomma ägarna av dessa i förhållande
till belastningen på varje
fastighet.

28 §

Om fastighet, som besväras av
nyttjanderätt, servitut eller samfällighetsrätt,
undergår fastighetsreglering
och om rättighetens utövning
icke är begränsad till visst område
av fastigheten, gäller rättigheten
därefter i fastigheten sådan den är
efter fastighetsregleringen.

Nyttjanderätt, servitut, samfällighetsrätt
och rätt till elektrisk kraft
upphör att gälla i mark eller bygg -

Kungl. Maj:ts proposition nr 20 år 1970

Del A

129

nåd som genom fastighetsreglering
överföres till annan fastighet eller
intages i samfällighet.

29 §

Har fastighet som besväras av
tomträtt, servitut eller samfällighetsrätt
genom fastighetsreglering undergått
förändring av betydelse för
rättighetens utövning, skall vederlag
som utgår för rättigheten jämkas.

Undergår annan nyttjanderätt än
tomträtt sådan förändring som anges
i första stycket, och innebär förändringen
att nyttjanderätt ens värde
minskar, skall vederlaget nedsättas
med skäligt belopp. Vill nyttjanderättshavaren
hellre säga upp
avtalet, får han göra det, om förändringen
ej är av endast ringa betydelse.
Innebär förändringen att nyttjanderättens
värde ökar, får fastighetsägaren
säga upp avtalet, om nyttj
and er ätt shav ar en icke medger skälig
höjning av vederlaget.

Väckes ej talan om jämkning enligt
första eller andra stycket av vederlaget
inom två månader från fastighetsbildningsbeslutet,
är rätten
till talan förlorad. Sker ej uppsägning
inom nyss angivna tid, är rätten
till uppsägning förlorad.

Om rättighetshavares rätt till ersättning
i vissa fall vid fastighetsreglering
gäller särskilda bestämmelser.

8 KAP.

Allmänna bestämmelser om arrende
Inledande bestämmelser
1 §

Detta kapitel avser avtal, varigenom jord upplåtes till nyttjande mot vederlag.
Upplåtelsen kan ske som jordbruksarrende, bostadsarrende, anläggningsarrende
eller lägenhetsarrende.

Om jordbruksarrende, bostadsarrende och anläggningsarrende finns bestämmelser
även i 9—11 kap.

Lägenhetsarrende föreligger när jord upplåtes på arrende för annat ända5
Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 saml. Nr 20 Del A

130 Del A Kungl. Maj:ts proposition nr 20 år 1970

mål än jordbruk och upplåtelsen icke är att anse som bostadsarrende eller
anläggningsarrende.

2 §

Strider förbehåll i arrendeavtal mot bestämmelse i 8—11 kap., är förbehållet
utan verkan mot arrendatorn eller den som har rätt att träda i hans
ställe, om ej annat anges i bestämmelsen. Gäller enligt sådan bestämmelse
förbehåll om det godkänts av arrendenämnden, får godkännande sökas endast
om detta särskilt angivits i avtalet. Föreligger sådan avtalsbestämmelse
men vägras godkännande, förfaller avtalet, om ej annat överenskommits.

Arrendeavtals ingående

3 §

Avtal om jordbruksarrende, bostadsarrende och anläggningsarrende skall
upprättas skriftligen. I handlingen skall samtliga avtalsvillkor anges. Ändring
eller tillägg som ej avfattas skriftligen är utan verkan. Har arrendestället
tillträtts utan att skriftligt avtal blivit upprättat och har det ej berott
på brukaren att giltigt arrendeavtal sedermera icke kommit till stånd, har
han rätt till ersättning för skada. Väckes ej talan om ersättning inom ett år
från det jorden avträddes, är rätten till talan förlorad.

Avtal om lägenhetsarrende skall upprättas skriftligen, om ej annat överenskommes.

Arrendetid och uppsägning

4 §

Är vid lägenhetsarrende arrendetiden ej bestämd, upphör avtalet att gälla
på den fardag som inträffar närmast efter sex månader från det uppsägning
skedde. Sker uppsägning innan arrendatorn tillträtt arrendestället, upphör
avtalet dock genast att gälla. Vad som sagts nu gäller ej, om uppsägningstid
avtalats. Bestämmelser om arrendetid vid jordbruksarrende, bostadsarrende
och anläggningsarrende finns i 9—11 kap.

Fardag vid arrende är den 14 mars.

Infaller dag då arrendeställe enligt lag eller avtal skall tillträdas eller avträdas
på söndag eller annan allmän helgdag, skall tillträde eller avträde i
stället ske nästa vardag, om ej annat avtalats.

5 §

Har vid jordbruksarrende, bostadsarrende eller anläggningsarrende jordägaren
i annat fall än som anges i 7, 14, 18 och 23 §§, 7 kap. 5 och 29 §§ samt
9 kap. 30—32 §§ förbehållit sig eller annan ägare av fastigheten rätt att återtaga
arrendestället helt eller delvis före arrendetidens utgång, gäller förbehållet
endast om det godkänts av arrendenämnden.

6 §

Uppsäges arrendeavtal med anledning av att arrenderätten är förverkad,
upphör avtalet att gälla på den fardag som inträffar närmast efter uppsägningen,
om ej rätten eller överexekutor finner skäligt att avtalet upphör
tidigare.

Om arrendeavtal uppsäges av annan orsak som ger jordägare eller arrendator
rätt att frånträda avtalet, upphör avtalet att gälla på den fardag som
inträffar närmast efter sex månader från uppsägningen. Sker uppsägning

Kungl. Maj:ts proposition nr 20 år 1970 Del A I3i

innan arrenöatorn tillträtt arrendestället, upphör avtalet dock genast att
gälla.

7 §

Är jordbruksarrende, bostadsarrende eller lägenhetsarrende upplåtet för
arrendatorns livstid, har vid dennes död hans make rätt att inträda som
arrendator under sin livstid, om äktenskapet ingåtts innan avtalet träffades.
Ingår den efterlevande maken nytt äktenskap, får jordägaren dock uppsäga
avtalet. När avtalet upphör att gälla på grund av arrendatorns eller den
efterlevande makens död, skall arrendestället avträdas på den fardag som
inträffar närmast efter sex månader från dödsfallet.

8 §

Uppsägning skall vara skriftlig, om ej skriftligt erkännande om uppsägningen
lämnas.

Bestämmelserna i 33 kap. 16—19 §§ rättegångsbalken om delgivning äger
motsvarande tillämpning i fråga om uppsägning. Uppsägning får ske hos
den som är behörig att mottaga arrendeavgift på jordägarens vägnar.

Träffas ej den som sökes för uppsägning i sitt hemvist, får uppsägningen
sändas i rekommenderat brev under hans vanliga adress. Ett exemplar av
uppsägningen skall dessutom lämnas antingen i den söktes bostad till vuxen
medlem i det hushåll som han tillhör eller, om han driver rörelse med fast
kontor, på kontoret till någon som är anställd där. Påträffas icke någon
som nu angivits, skall uppsägningen i stället läggas i den söktes postlåda,
om sådan finns. Uppsägning har skett när vad nu angivits blivit fullgjort.

Har jordägare eller arrendator, hos vilken uppsägning skall ske, ej känt
hemvist här i riket och finns ej heller känt ombud som har rätt att mottaga
uppsägning för honom, får uppsägning ske genom kungörelse i Post- och
Inrikes Tidningar.

Stämningsansökan med yrkande att arrendeförhållande skall upphöra
och ansökan om vräkning av arrendator gäller som uppsägning när delgivning
skett i behörig ordning.

Hinder i arrenderätten

9 §

Har jordägaren i arrendeavtalet uppgivit att arrendeställets ägovidd är
större än den är eller har han lämnat annan liknande oriktig uppgift i avtalet,
har arrendatorn rätt till skälig nedsättning av arrendeavgiften och ersättning
för skada. Han får även uppsäga avtalet. Är bristen av ringa betydelse
eller har mer än ett år gått från tillträdet, får uppsägning ske endast
om jordägaren förfarit svikligt.

10 §

Minskas eller försämras arrendeställets ägor genom vattenflöde, jordras
eller annan sådan händelse och är ej arrendatorn vållande till skadan, har
arrendatorn rätt till skälig nedsättning av arrendeavgiften. Han får även
uppsäga avtalet, om förändringen ej är av endast ringa betydelse. Uppsägning
får ej ske sedan mer än ett år gått från förändringen eller, om denna
inträffade innan arrendatorn tillträtt arrendestället, från tillträdet.

11 §

Om någon del av arrendestället frångår arrendatorn på grund av att annat
förvärv äger företräde eller till följd av omständighet som avses i 7 kap.
24 §, har arrendatorn rätt till skälig nedsättning av arrendeavgiften. Arren -

132 Del A Kungl. Maj:ts proposition nr 20 år 1970

datorn har även rätt att uppsäga avtalet enligt reglerna i 10 §, om han var
i god tro när avtalet träffades. Bestämmelser om ersättning för skada finns
i 7 kap.

Betalning av arrendeavgift
12 §

Arrendeavgiften skall betalas senast tre månader före varje arrendeårs utgång,
om ej annat avtalats.

Ytterligare bestämmelser om betalning av arrendeavgift vid jordbruksarrende
finns i 9 kap.

Besiktning m. m.

13 §

Jordägaren har rätt att erhålla tillträde till arrendestället för besiktning.
Skall arrendestället avträdas, är arrendatorn skyldig att låta det visas på
lämplig tid. Jordägaren skall i god tid underrätta arrendatorn om tiden för
besiktningen eller visningen.

Pant eller borgen

14 §

Är pant eller borgen ställd för arrendeavtalets fullgörande och försämras
säkerheten, är arrendatorn skyldig att på anfordran ställa ny säkerhet med
vilken jordägaren skäligen kan nöjas. Gör han det ej inom tre månader, får
jordägaren uppsäga avtalet. Uppsäges avtalet, har jordägaren rätt till ersättning
för skada.

Överlåtelse av fastigheten samt utmätning och konkurs

15 §

Överlåtes vid lägenhetsarrende fastigheten och gäller enligt 7 kap. arrendeavtalet
ej mot den nye ägaren, skall dock denne, om han icke vill låta avtalet
gälla, uppsäga avtalet inom tre månader från överlåtelsen. I annat
fall gäller avtalet mot honom.

16 §

Utmätes fastigheten före tillträdesdagen eller fastställes före nämnda dag
fordran, för vilken panträtt upplåtits, till betalning ur fastigheten, får arrendatorn
uppsäga avtalet. Han har även rätt till ersättning för skada. Uppsägning
skall dock ske inom en månad från det arrendatorn fick kännedom
om utmätningen eller fastställandet till betalning. Upphäves utmätningen
eller förfaller eljest frågan om fastighetens försäljning, får ej uppsägning
ske därefter.

Första stycket äger motsvarande tillämpning, om jordägaren försättes i
konkurs före tillträdesdagen.

17 §

Försättes arrendatorn i konkurs, får konkursboet uppsäga avtalet. Sker ej
uppsägning inom en månad från utgången av den tid som är utsatt för bevakning
av fordringar, svarar konkursboet för avtalets fullgörande under
återstoden av arrendetiden.

Uppsäger konkursboet avtalet, har jordägaren rätt till ersättning för
skada.

Kungi. Maj:ts proposition nr 20 år 1970 Del A 133

18 §

Om vid bostadsarrende, anläggningsarrende eller lägenhetsarrende arrendatorn
försättes i konkurs innan han tillträtt arrendestället, är arrendatorn
skyldig att på anfordran ställa sådan säkerhet för avtalets fullgörande med
vilken jordägaren skäligen kan nöjas. Ställes ej säkerhet senast dagen efter
det säkerheten fordrades, får jordägaren uppsäga avtalet.

Uppsäger jordägaren avtalet och är avtalet träffat för viss tid som understiger
tio år, har jordägaren rätt till ersättning för skada, om ej annat avtalats.
Är avtalet träffat för längre tid, skall jordägaren utge skälig ersättning
för arrenderättens värde.

Om jordbruksarrende finns särskilda bestämmelser i 9 kap.

Överlåtelse av arrenderätten
19 §

Vid jordbruksarrende och lägenhetsarrende får arrendatorn icke överlåta
arrenderätten utan jordägarens samtycke, om ej annat följer av andra och
tredje styckena.

Är arrendeavtalet slutet för viss tid som ej understiger tio år och vill
arrendatorn överlåta arrenderätten, skall han erbjuda jordägaren att återtaga
arrendestället mot skyldighet att betala arrendatorn skälig ersättning
för arrenderättens värde, om ej annat avtalats. Kan vid jordbruksarrende
överenskommelse ej träffas om ersättningens belopp, skall det bestämmas
vid avräkning enligt 9 kap. 23 §. Har jordägaren ej inom en månad från
erbjudandet förklarat sig villig att återtaga arrendestället, får arrendatorn
överlåta arrenderätten till annan med vilken jordägaren skäligen kan nöjas.

Avlider arrendatorn under arrendetiden, har dödsboet, oavsett för vilken
tid avtalet är ingånget, samma rätt som enligt andra stycket tillkommer
arrendator för där avsett fall, om ej annat avtalats. Erbjudandet till jordägaren
skall göras inom sex månader efter dödsfallet.

Första och andra styckena äger motsvarande tillämpning på arrenderättens
övergång genom bodelning, arv, testamente, bolagsskifte eller annat
liknande förvärv.

Om bostadsarrende och anläggningsarrende finns särskilda bestämmelser
i 10 och 11 kap.

Arrendatorns rätt att upplåta nyttjanderätt
20 §

Arrendatorn får ej utan jordägarens samtycke upplåta nyttjanderätt till
arrendestället eller del av detta. Han får dock hyra ut ledigt utrymme i
byggnad eller upplåta område av ouppodlad mark till upplagsplats eller för
liknande ändamål, om det kan ske utan olägenhet för jordägaren och har
ej annat avtalats.

Arrendatorn får hyra ut egen byggnad, om det kan ske utan påtaglig olägenhet
för jordägaren och ej annat avtalats.

Arrendatorns rätt att bortföra honom tillhörig egendom

21 §

Har arrendatorn uppfört egen byggnad på arrendestället eller har han
i övrigt nedlagt kostnad på detta utöver vad som ålegat honom, skall vad

134

Del A

Kungl. Maj:ts proposition nr 20 år 1970

han utfört erbjudas jordägaren till inlösen vid avträdet. Har denne ej inom
en månad från erbjudandet förklarat sig villig att lösa vad han utfört, får
arrendatorn föra bort det. Han skall dock återställa arrendestället i tjänligt
skick.

Är ej vad arrendatorn enligt första stycket får skilja från fastigheten
bortfört inom tre månader från det arrendestället avträddes eller anspråk på
lösen slutligt ogillades, tillfaller det jordägaren utan lösen.

Har ämnen hämtats från jordägarens fastighet till byggnad eller annan
anläggning, får anläggningen ej tagas bort, innan arrendatorn ersatt jordägaren
för värdet av vad som tagits från fastigheten.

Första—tredje styckena gäller ej, om annat avtalats.

22 §

Försummar arrendatorn att inom tre månader från det arrendestället avträddes
föra bort annan honom tillhörig egendom än som avses i 21 §, tillfaller
egendomen jordägaren utan lösen, om ej annat avtalats.

Arrenderättens förverkande

23 §

Arrenderätten är förverkad och jordägaren således berättigad att uppsäga
avtalet,

1. om arrendatorn dröjer med betalning av arrendeavgiften utöver en månad
efter förfallodagen,

2. om arrendatorn vid jordbruksarrende undandrager sig att utföra arbete
som åligger honom enligt avtalet,

3. om arrendatorn vanvårdar arrendestället eller om han eftersätter vad
som åligger honom enligt 9 kap. 35 § och icke på tillsägelse vidtager rättelse,

4. om arrendatorn nyttjar arrendestället för annat ändamål än som förutsatts
vid upplåtelsen eller, om viss odlingsplan är fastställd i avtalet eller
detta innehåller annan bestämmelse om hävden, avviker från vad som sålunda
bestämts och icke på tillsägelse vidtager rättelse,

5. om arrendatorn utan behövligt samtycke överlåter arrenderätten eller
eljest sätter annan i sitt ställe eller upplåter nyttjanderätt,

6. om arrendatorn åsidosätter avtalsenlig skyldighet, som går utöver hans
åligganden enligt denna balk, och det måste anses vara av synnerlig vikt för
jordägaren att skyldigheten fullgöres.

Arrenderätten är icke förverkad, om det som ligger arrendatorn till last
är av endast ringa betydelse.

Uppsäges avtalet, har jordägaren rätt till ersättning för skada.

24 §

Är arrenderätten förverkad på grund av förhållande som avses i 23 § första
stycket 1—4 men sker rättelse innnan jordägaren gjort bruk av sin rätt att
uppsäga avtalet, kan arrendatorn icke därefter skiljas från arrendestället på
den grunden. Detsamma gäller om jordägaren icke uppsagt avtalet inom sex
månader från det han fick kännedom om förhållande som avses i 23 § första
stycket 5 eller 6.

25 §

Är arrenderätten enligt 23 § första stycket 1 förverkad på grund av dröjsmål
med betalning av arrendeavgift och har jordägaren med anledning där -

Kungl. Ma j:ts proposition nr 20 år 1970 Del A 135

av uppsagt avtalet, får arrendatorn ej på grund av dröjsmålet skiljas från
arrendestället, om arrendeavgiften betalas senast tolfte vardagen från
uppsägningen. I avvaktan på att arrendatorn visar sig ha fullgjort vad som
sålunda fordras för att återvinna arrenderätten, får beslut om vräkning icke
meddelas förrän fjorton vardagar förflutit från uppsägningen.

Särskilda bestämmelser

26 §

Jordägare eller arrendator, som vill framställa fordringsanspråk på grund
av arrendeförhållande, skall väcka talan därom inom två år från det arrendatorn
avträdde arrendestället. Om vid jordbruksarrende avräkningssyn
klandras inom tid som angivits nu, får talan väckas inom två år från det
klandret slutligt avgjorts. Iakttages ej tiden, är rätten till talan förlorad, om
ej annat avtalats. Har den ena parten väckt talan i rätt tid, har den andra
parten rätt till kvittning, fastän hans rätt till talan är förlorad.

27 §

Skulle tillämpning av arrendevillkor uppenbarligen strida mot god sed i
arrendeförhållanden eller eljest vara otillbörlig, får villkoret jämkas eller
lämnas utan avseende.

28 §

Bär skriftligt arrendeavtal upprättats och står arrendatorn i skuld för
arrendeavgift eller ersättning för brist när han skall avträda arrendestället,
får jordägaren kvarhålla så mycket av arrendatorns lösören och byggnader
på arrendestället som svarar mot hans fordran, till dess arrendatorn gör rätt
för sig eller ställer säkerhet. Egendom som enligt 65 § utsökningslagen
(1877: 31 s. 1) skall undantagas från utmätning får dock ej kvarhållas.

29 §

Vid jordbruksarrende och bostadsarrende får avtal mellan jordägare och
arrendator, att framtida tvist med anledning av arrendeförhållandet skall
hänskjutas till avgörande av skiljemän utan förbehåll om rätt för parterna
att klandra skiljedomen, ej göras gällande i fråga om arrendatorns rätt eller
skyldighet att tillträda eller kvarsitta på arrendestället, fastställande av arrendevillkor
eller ersättning enligt 9 kap. 14 §. I övrigt gäller skiljeavtalet
ej såvitt därigenom skiljemän utsetts i avtalet eller bestämmelse meddelats
om skiljemännens antal eller om sättet för deras utseende eller om förfarandet
vid skiljenämnden. I berörda hänseenden skall lagen (1929: 145) om
skiljemän tillämpas. Vad som sagts nu utgör dock ej hinder för att i skiljeavtalet
utse arrendenämnden till skiljenämnd eller bestämma kortare tid
för skiljemannaåtgärdens avslutande än den tid om sex månader som anges
i nämnda lag.

Förfarandet i arrendetvister
30 §

I varje län skall finnas en arrendenämnd. Konungen kan dock bestämma,
att annat område än län skall utgöra verksamhetsområde för arrendenämnd.

136 Del A Kungl. Maj. ts proposition nr 20 år 1970

31 §

Arrendenämnd har till uppgift att medla i arrendetvister och att pröva
frågor enligt 9 kap. 10 och 14 §§ och 10 kap. 6 § samt övriga frågor som
enligt 8—10 kap. ankommer på nämnden. Nämnden kan även vara skiljenämnd
i arrendetvister. Närmare bestämmelser om arrendenämnd meddelas
i särskild lag.

32 §

Om part ej godtager arrendenämnds beslut i fråga som avses i 9 kap. 10
eller 14 § eller 10 kap. 6 §, får parten klandra beslutet genom att väcka talan
mot andra parten inom två månader från det parten erhöll del av beslutet.
Klandras icke beslutet inom denna tid, är parts rätt till talan förlorad.

Arrendenämnds beslut i ärende enligt 5 §, 9 kap. 2, 3, 7, 15, 18 eller 21 §
eller 10 kap. 2—4 eller 7 § får ej klandras.

33 §

Arrendetvist som ej enligt 31 § ankommer på arrendenämnds prövning
skall, om icke Konungen bestämmer annat, upptagas av fastighetsdomstolen
i den ort där fastigheten är belägen. Klandertalan som avses i 32 § och ärende
enligt 9 kap. 24 § upptages av samma domstol.

Tvist som efter klander mot arrendenämnds beslut är anhängig vid domstol
får återförvisas till nämnden.

34 §

Talan får ej föras mot fastighetsdomstols dom i fråga om fastställelse av
arrendevillkor och ej heller mot hovrätts dom i fråga om förlängning av arrendeavtal,
fastställelse av arrendevillkor eller ersättning enligt 9 kap. 14 §.

9 KAP.

Jordbruksarrende

Inledande bestämmelse

1 §

Detta kapitel avser arrendeavtal, varigenom jord upplåtes till brukande.

Arrendetid och uppsägning

2 §

Avtal om jordbruksarrende skall träffas för viss tid eller för arrendatorns
livstid. Avser avtalet jord, varöver upplåtaren icke kan förfoga utöver
sin egen besittningstid, får avtalet träffas även för sådan tid. Är arrendetiden
icke bestämd enligt vad som sagts nu, gäller avtalet för fem år.

Omfattar arrende för viss tid bostad för arrendatorn, skall arrendetiden
utgöra minst fem år eller, om jordägaren är kommun, minst ett år. Än
arrendetiden icke bestämd enligt vad som sagts nu, gäller avtalet för fem år
eller, om jordägaren är kommun, ett år.

Förbehåll som strider mot andra stycket gäller, om förbehållet godkänts
av arrendenämnden.

Kungl. Maj:ts proposition nr 20 år 1970 Del A 137

3 §

Gäller arrendeavtal för viss tid som ej understiger ett år, skall uppsägning
alltid ske för att avtalet skall upphöra att gälla vid arrendetidens utgång.

Uppsägning skall ske, om arrendetiden är minst fem år, senast ett år
före arrendetidens utgång eller, om arrendetiden är kortare än fem år
men minst ett år, senast åtta månader före arrendetidens utgång.

Om avtal som avses i första stycket ej uppsäges inom rätt tid, anses det
förlängt på tid som motsvarar arrendetiden eller, om denna är längre än
fem år, på sistnämnda tid.

Förbehåll som strider mot första—tredje stycket gäller mot arrendatorn,
om förbehållet godkänts av arrendenämnden. Utan hinder härav gäller
dock förbehåll om längre tid för förlängning av avtalet än som anges
i tredje stycket.

4 §

Gäller arrendeavtal för viss tid som understiger ett år och har ej förbehåll
gjorts om uppsägning, anses avtalet förlängt på tid som motsvarar
arrendetiden, om arrendatorn fortsatt med brukandet två månader efter arrendetidens
utgång utan att jordägaren anmodat honom att lämna arrendestället.
Vad som sagts nu gäller ej, om annat avtalats.

5 §

Avlider arrendatorn före arrendetidens utgång, får dödsboet uppsäga avtalet
inom sex månader från dödsfallet, om ej annat avtalats.

6 §

Den som skall tillträda arrendeställe har rätt att fjorton dagar före tillträdesdagen
få åt sig upplåten hälften i arrendeställets hus, om ej annat
avtalats.

Rätt till förlängning av arrendeavtalet

7 §

Bestämmelserna i 8—13 §§ gäller vid arrende för viss tid, utom när

1. arrendetiden uppgår till högst ett år och arrendet icke omfattar bostad
för arrendatorn, eller

2. arrendeförhållandet upphör på den grund att arrenderätten är förverkad
eller förhållande som avses i 8 kap. 14 § föreligger.

Förbehåll att arrenderätten icke skall vara förenad med rätt till förlängning
gäller mot arrendatorn, om förbehållet godkänts av arrendenämn den.

8 §

Om jordägaren uppsagt arrendeavtalet eller om arrendatorn uppsagt avtalet
enligt 3 § och i uppsägningen begärt förlängning av avtalet på ändrade
villkor, har arrendatorn rätt till förlängning av avtalet, utom när

1. arrenderätten är förverkad eller arrendeavtalet kan uppsägas enligt
8 kap. 14 § även om jordägaren icke uppsagt avtalet att upphöra på någon
av dessa grunder,

2. arrendatorn i annat fall åsidosatt sina förpliktelser i sådan mån att
arrendeavtalet skäligen icke bör förlängas,

3. jordägaren gör sannolikt, att han själv, hans make eller avkomling
eller hans adoptivbarn eller dess avkomling skall bruka arrendestället,

5f Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 samt. Nr 20

Del A

138 Del A Kungl. Maj:ts proposition nr 20 år 1970

4. jordägaren gör sannolikt, att arrendestället behövs för en mera ändamålsenlig
indelning i brukningsenheter och det ej av särskilda skäl är
obilligt mot arrendatorn att arrendeförhållandet upphör,

5. jordägaren gör sannolikt, att arrendestället skall användas i enlighet
med fastställd stadsplan eller byggnadsplan,

6. jordägaren i annat fall gör sannolikt, att arrendestället skall användas
för annat ändamål än jordbruk och det ej är obilligt mot arrendatorn
att arrendeförhållandet upphör.

Om jordägarens intresse blir tillgodosett genom att arrendatorn avträder
endast en del av arrendestället och arrendeavtalet lämpligen kan förlängas
såvitt avser arrendestället i övrigt, har arrendatorn utan hinder av
första stycket rätt till sådan förlängning.

9 §

Vid förlängning av arrendeavtal är arrendatorn skyldig att godtaga den
arrendeavgift som jordägaren fordrar. Om hans krav är oskäligt, skall dock
avgiften utgå med skäligt belopp. Annat av jordägaren uppställt villkor
skall gälla, om det ej strider mot god sed i arrendeförhållanden eller eljest
är obilligt. Förlängning skall dock ske för tid som motsvarar arrendetiden,
dock längst fem år, om ej annan tid av särskild anledning är lämpligare.
I den mån ändring av arrendevillkoren ej påkallas, skall samma villkor
som förut gälla.

Träffas vid förlängning av arrendeavtal överenskommelse om arrendeavgiften
eller annat villkor, gäller överenskommelsen utan hinder av första
stycket.

10 §

Föreligger tvist om förlängning av arrendeavtalet eller villkor för sådan
förlängning, åligger det jordägaren att skriftligen meddela arrendatorn att
denne, om han icke går med på att flytta, har att senast två månader efter
det han fått del av meddelandet hänskjuta tvisten till arrendenämnden.
Meddelandet skall lämnas i den ordning som enligt 8 kap. 8 § gäller för
uppsägning. Bestämmelsen i 8 kap. 8 § tredje stycket tredje punkten gäller
dock ej.

Om jordägaren fullgjort vad som åligger honom enligt första stycket,
har arrendatorn att hänskjuta tvisten till arrendenämnden inom den i
första stycket avsedda tiden. lakttages ej denna, förfaller rätten till förlängning
av arrendeavtalet.

11 §

Är fråga om förlängning av arrendeavtalet ännu ej avgjord när arrendetiden
går ut, har arrendatorn rätt att kvarsitta på arrendestället till
dess frågan är slutligt avgjord. För tid som arrendatorn sålunda kvarsitter
skall de förut gällande arrendevillkoren tillämpas till dess arrendevillkoren
för samma tid blir slutligt bestämda.

12 §

Bifalles arrendatorns talan om förlängning av arrendeavtalet, skall villkoren
för det fortsatta arrendet fastställas enligt 9 §.

Dom eller beslut varigenom arrendatorns talan bifalles anses som avtal
om fortsatt arrende.

Kungl. Maj:ts proposition nr 20 år 1970 Del A 139

13 §

Bifalles ej arrendatorns talan om förlängning av arrendeavtalet, får i domen
eller beslutet skäligt uppskov med avträdet medges, om jordägaren eller
arrendatorn begär det.

Avgöres tvisten efter arrendetidens utgång eller medges uppskov med avträdet,
skall arrendevillkoren för tiden från avtalets upphörande till avträdet
fastställas enligt 9 §.

14 §

Kommer förlängning av arrendeavtal som omfattar bostad för arrendatorn
ej till stånd på grund av att förhållande som avses i 8 § första stycket 5 eller
6 föreligger och skall marken efter avtalets upphörande användas för ändamål
som kan antagas lämna väsentligt högre avkastning eller kan tillgodoses
genom expropriation, skall jordägaren till arrendatorn utge ett belopp som
motsvarar den genomsnittliga arrendeavgiften för ett år under den senaste
arrendeperioden. Uppgår arrendatorns förlust på grund av att arrendeförhållandet
upphör till högre belopp, skall jordägaren i stället i skälig omfattning
ersätta förlusten, dock högst med belopp som motsvarar tre års arrendeavgifter,
beräknade så som nyss angivits.

Första stycket gäller ej, om det av särskilda skäl är obilligt mot jordägaren
att han ålägges ersättningsskyldighet.

Arrendeställets skick

15 §

Omfattar arrende bostad för arrendatorn eller hans anställda, skall jordägaren
vid tillträdet avlämna bostaden i det skick som föreskrives i hälsovårdsstadgan
(1958: 663).

Är bostad vid tillträdet icke i sådant skick som anges i första stycket, skall
vid tillträdessyn föreskrivas vilka åtgärder som skall vidtagas för att bristen
skall undanröjas och vilken kostnad som åtgärderna betingar samt utsättas
viss tid inom vilken de skall vara vidtagna.

Underlåter jordägaren att inom utsatt tid vidtaga föreskriven åtgärd, får
arrendatorn utföra åtgärden i jordägarens ställe. Sedan arbetet har fullbordats,
har arrendatorn rätt till ersättning av jordägaren med det vid synen
fastställda beloppet. Vill arrendatorn hellre uppsäga avtalet, får han göra
det, om icke bristen är av ringa betydelse. För den tid arrendestället är i
bristfälligt skick har arrendatorn rätt till skälig nedsättning av arrendeavgiften
och ersättning för skada.

Förbehåll som strider mot första—tredje stycket gäller mot arrendatorn,
om förbehållet godkänts av arrendenämnden.

16 §

Avhjälper arrendatorn annan brist som föreligger vid tillträdet av arrendestället
än sådan som avses i 15 §, har han rätt till ersättning härför vid
avräkning enligt 23 §. Är arrendatorn befriad från skyldighet att återställa
arrendestället i visst skick, gäller vad som sagts nu endast om ej annat avtalats.

17 §

Arrendatorn skall vårda och underhålla arrendestället. Försämras det
genom att arrendatorn eftersätter vad som sålunda åligger honom, har jordägaren
rätt till ersättning vid avräkning enligt 23 §.

140

Del A

Kungl. Maj:ts proposition nr 20 år 1970
18 §

Har byggnad, täckdikning eller annan anläggning vars fullständiga iståndsättande
vanligen icke omfattas av fastighetsunderhållet utan arrendatorns
vållande förstörts eller så skadats att anläggningen för att tjäna sitt ändamål
måste byggas om eller ersättas med en ny, skall jordägaren utföra arbetet.
Sådan skyldighet föreligger dock endast om anläggningen behövs med
hänsyn till en ändamålsenlig planläggning av jordbruket på arrendestället.

Om jordägaren ej inom skälig tid efter anmaning avhjälper brist som avses
i första stycket, får arrendatorn utföra arbetet i dennes ställe. Sedan arbetet
har fullbordats, har arrendatorn rätt till ersättning av jordägaren, om ej
annat följer av tredje stycket. Vill arrendatorn hellre uppsäga avtalet, får
han göra det, om icke bristen är av ringa betydelse. För den tid arrendestället
är i bristfälligt skick har arrendatorn rätt till skälig nedsättning av
arrendeavgiften och ersättning för skada.

Jordägaren eller arrendatorn får påkalla arrendenämndens prövning huruvida
i visst fall byggnadsskyldighet enligt första stycket åvilar jordägaren.
Vill arrendatorn utföra arbetet, har han rätt till ersättning enligt andra
stycket endast om arrendenämnden medgivit att arbetet får utföras. Ersättningen
skall utgå med belopp som arrendenämnden fastställt.

Är arrendatorn befriad från skyldighet att återställa arrendestället i visst
skick, äger första—tredje styckena ej tillämpning.

19 §

Drabbas arrendestället av brandskada och föreligger ej byggnadsskyldighet
för jordägaren enligt 18 §, skall arrendatorn avhjälpa skadan. Sedan arbetet
fullbordats, har arrendatorn rätt till ersättning av jordägaren med skäligt
belopp, om ej arrendatorn vållat skadan.

20 §

Vill arrendatorn i annat fall än som anges i 15, 18 eller 19 § uppföra ny
byggnad i stället för byggnad som han mottagit, skall han själv svara för
kostnaden.

Uppföres byggnaden enligt plan som godkänts av jordägaren eller är den
i annat fall lämplig för sitt ändamål, har arrendatorn vid avräkning enligt
23 § rätt till ersättning för brist som vid tillträdet fanns på den mottagna
byggnaden. Avdrag skall dock göras med kostnaden för avhjälpande av brist
på den nya byggnaden.

Första och andra styckena äger motsvarande tillämpning i fråga om ledning
eller annan anläggning som ingår i arrendet.

21 §

Föreligger behov av ny täckdikning med hänsyn till en ändamålsenlig
planläggning av jordbruket på arrendestället och utför arrendatorn täckdikningen
efter medgivande av arrendenämnden, har han, om ej annat avtalats,
rätt till ersättning av jordägaren sedan arbetet fullbordats. Ersättningen
skall utgå med belopp som arrendenämnden fastställt.

Om arrendatorn har anlagt markväg, förbättrat ägoanordningen eller
vidtagit annan varaktig och för jordbruket nyttig åtgärd som ej är att hänföra
till byggnad eller täckdikning, har han vid avräkning enligt 23 § rätt till
ersättning motsvarande vad arrendestället ökat i värde, om ej annat avtalats.

Del A

Kungl. Maj. ts proposition nr 20 år 1970

141

Ersättning får dock ej utgå med högre belopp än som motsvarar den nödvändiga
kostnaden.

22 §

Har jordägaren utfört arbete som avses i 18 § första stycket eller har
han utgivit ersättning till arrendatorn enligt 18 § andra stycket eller 21 §
första stycket för arbete som denne utfört, har jordägaren rätt till höjning
av arrendeavgiften, i den mån arrenderättens värde ökat genom arbetet.

Avräkning och syn

23 §

Avräkning mellan jordägaren och arrendatorn skall ske, när arrendestället
avträdes. Avräkning skall dessutom ske, när arrendeavtalet förlänges,
om mer än nio år förflutit från tillträdet eller, ifall avräkning skett
förut, från föregående avräkning och ej tidigare dag för avräkning avtalats.

Avräkningen skall grundas på syn, om ej avtal träffats att bevisning om
arrendeställets skick skall ske på annat sätt. Syn skall hållas, när arrendestället
tillträdes och när avräkning sker.

24 §

Syn skall förrättas av minst två ojäviga och med ortens jordbruksförhållanden
förtrogna synemän. De skall utses av jordägaren och arrendatorn
gemensamt bland dem som av länsstyrelse förklarats behöriga att vara
synemän. Enas parterna ej om valet, utser rätten synemän.

Har synemännen olika meningar, skall flertalets mening gälla. Kan beslut
ej åstadkommas på sådant sätt men har parterna eller rätten utsett
en av synemännen att vara ordförande, skall hans mening gälla som synemännens
beslut, om synemännen är flera än två. Kan ej heller på detta
sätt beslut åstadkommas, skall synemännen välja ytterligare en synemän,
som då blir ordförande. Enas ej synemännen om valet, skall rätten utse
synemännen.

Syn får ej påbörjas tidigare än sex månader före eller avslutas senare än
fyra månader efter den dag till vilken synen hänför sig, om ej rätten på
begäran av synemännen medger att synen får avslutas senare.

25 §

Synemännen skall utsätta synen till tid då marken är tjänlig samt underrätta
parterna om dagen. Uteblir part, får synen hållas endast om
parten bevisligen underrättats i god tid före synens påbörjande.

Menar part att synemän är jävig eller icke förtrogen med ortens jordbruksförhållanden,
skall parten framställa invändning om det innan synegången
börjar. Synemännen skall så snart det kan ske besluta över invändningen.
Senare får invändning framställas endast i samband med
klander av synen och då endast under förutsättning att parten icke varit
närvarande vid synen eller först efter det synegången börjat fått vetskap
om det förhållande på vilket invändningen grundas. I fråga om parts rätt
att i målet om klander åberopa sådant förhållande äger dessutom bestämmelserna
i rättegångbalken om jäv mot domare motsvarande tillämpning.

142

Del A

Kungl. Maj:ts proposition nr 20 år 1970

26 §

Vid synen skall undersökas allt som hör till arrendestället, såsom byggnader,
trädgård, åker och äng, beteshagar, hägnader, diken, vägar, broar,
brunnar och ledningar. Från synen får dock undantagas viss del av arrendestället,
om jordägaren och arrendatorn kommer överens om i vad mån
brist skall tagas i beräkning och anteckning om överenskommelsen göres av
synemännen. Vid syn skall även göras sådan uppskattning som behövs för
bestämmande av ersättning enligt 21 § andra stycket. Synemännen får anlita
sakkunnig eller biträde.

Över allt vad vid synen förekommer skall upprättas skriftlig handling,
som undertecknas av synemännen. Om brist föreligger, skall anteckning
göras om bristens beskaffenhet, de åtgärder som behövs för dess avhjälpande
samt kostnaden för detta. Tydlig hänvisning skall lämnas om vad
den har att iakttaga som vill klandra synen. Synehandlingen skall inom
tre månader från synens avslutande genom synemännens försorg delgivas
parterna i den ordning som enligt 8 kap. 8 § gäller för uppsägning. Bestämmelsen
i 8 kap. 8 § tredje stycket tredje punkten gäller dock ej.

27 §

Parterna svarar solidariskt för synekostnaden. Sinsemellan svarar de
för hälften var.

28 §

Om part ej godtager syn, som hållits på sätt och inom tid som anges i 24 §,
får parten klandra synen genom att väcka talan mot andra parten inom
två månader från det synehandlingen delgavs honom. Klandras icke synen,
gäller den som fullt bevis för arrendeställets skick den dag till vilken
synen hänför sig. Motbevisning mot synen är därefter ej tillåten.

Synemännen är skyldiga att i mål om klander avge skriftligt yttrande,
om rätten begär det.

Betalning av arrendeavgift
29 §

Arrendeavgiften skall bestämmas och betalas i pengar. Har avtal träffats
i strid med vad som sagts nu, skall arrendeavgiften utgå med belopp, som
är skäligt med hänsyn främst till parternas avsikter och övriga förhållanden
när avtalet träffades. Om förbehåll att arrendatorn skall utföra arbete finns
bestämmelser i 36—39 §§.

Arrendatorns konkurs

30 §

Försättes arrendatorn i konkurs, får jordägaren uppsäga avtalet. Innehåller
avtalet förbehåll om rätt för arrendatorn att överlåta arrenderätten och
inträffar konkursen efter det arrendatorn tillträtt arrendestället, får jordägaren
dock ej uppsäga avtalet, om konkursboet inom tre månader från utgången
av den tid som är utsatt för bevakning av fordringar visar att överlåtelse
skett i enlighet med avtalet. Sker överlåtelse senare men innan jordägaren
uppsagt avtalet, har han ej uppsägningsrätt.

Uppsäger jordägaren avtalet och är detta träffat för viss tid som understiger
tio år, har jordägaren rätt till ersättning för skada.

Del A

143

Kungl. Maj:ts proposition nr 20 år 1970

Gäller arrendeavtalet för viss tid som ej understiger tio år, har arrendatorn
rätt till skälig ersättning för arrenderättens värde, om ej annat avtalats.
Kan överenskommelse om ersättningens belopp ej träffas, skall detta fastställas
vid avräkning enligt 23 §.

Övriga rättigheter och skyldigheter vid nyttjandet av arrendestället

31 §

Överger arrendatorn arrendestället och lämnar det obrukat eller utan
vård, får jordägaren genast återtaga det. Jordägaren har även rätt till ersättning
för skada.

32 §

Har jordägaren utgivit ersättning för torrläggning av mark enligt vattenlagen
(1918: 523) eller för byggande av enskild väg, får jordägaren uppsäga
avtalet, om arrendatorn icke medger skälig höjning av arrendeavgiften. Uppsägning
skall ske inom ett år från det företaget fullbordades.

33 §

Arrendatorn får ej nyttja skog eller skogsmark eller taga torv från torvmosse
som finns på arrendestället. Han får ej heller avhända detta annat,
som ej är att hänföra till den årliga avkastningen.

34 §

Om arrendatorns rätt till jakt och fiske finns särskilda bestämmelser.

35 §

Har jordägaren lämnat arrendatorn kreatur eller redskap för att användas
på arrendestället och är visst värde bestämt för det som lämnats, skall
ax-rendatorn hålla sådan egendom på arrendestället under arrendetiden.
Egendomen skall för vartdera slaget i värde motsvara det som han mottagit.
Vad som sättes i stället för det som lämnats tillhör jordägaren utan särskilt
förbehåll.

Har jordägaren enligt skriftlig handling lämnat egendom som avses i
första stycket och är avtalad avgift för användandet av egendomen förfallen
till betalning eller underlåter arrendatorn att avlämna vad som tillkommer
jordägaren, äger 8 kap. 28 § motsvarande tillämpning.

Arbetsavtal i samband med arrende

36 §

Bestämmelse i arrendeavtal att arrendatorn skall utföra arbete får ej innefatta
skyldighet att utföra arbete utöver fastställt antal dagsverken eller
annat bestämt arbele.

Skall arrendatorn enligt arrendeavtalet utföra dagsverken men är ej bestämt,
hur de skall fördelas på särskilda tider av året, skall hela antalet
dagsverken jämnt fördelas på årets veckor, i den mån det kan ske. För
vai-je arrendeår eller, då avtalet föreskriver visst antal dagsverken under viss
tid av året, för varje sådan tid skall jordägaren i god tid lämna arrendatorn
uppgift på de dagar när arbetet skall utföras. Arrendatorn är ej
skyldig att inställa sig till arbete tidigare än på andra dagen efter det upp -

144 Del A Kungl. Maj:ts proposition nr 20 år 1970

giften lämnats honom. Arbetet får ej utkrävas på sådant sätt att arrendatorn
hindras att behörigen sköta sitt jordbruk. Jordbruksdagsverken får dock
utan hinder av vad som sagts nu utkrävas enligt den fördelning som föreskrives
i avtalet.

I arrendeavtalet får ej intagas förbud för arrendatorn att utföra arbete åt
annan än jordägaren.

37 §

År arrendatorn enligt arrendeavtalet eller annat avtal mellan honom och
jordägaren skyldig att utföra arbete, skall ersättning till arrendatorn utgå
efter ortens pris vid tiden för arbetet.

38 §

Tillhandahåller jordägaren ej arbete som arrendatorn enligt arrendeavtalet
eller annat avtal mellan jordägaren och arrendatorn är skyldig att
utföra eller annat för arrendatorn lika förmånligt arbete, får arrendatorn
uppsäga arrendeavtalet. Uppsägning får dock ej ske, om arrendatorns förlust
av arbetsinkomst är av ringa betydelse, och ej heller sedan arbetet tillhandahållits
arrendatorn. Har jordägaren ej inom en månad från uppsägningen
meddelat arrendatorn att den ej godtages, skall jordägaren anses ha
godkänt uppsägningen.

I fall som avses i första stycket har arrendatorn, vare sig uppsägning
sker eller ej, rätt till ersättning för skada, om icke underlåtenheten att
tillhandahålla arbete nödvändiggjorts av ändrade ekonomiska eller tekniska
förhållanden.

39 §

Bestämmelserna i 36—38 §§ gäller ej, om arrendatorns åliggande är av
ringa betydelse.

10 KAP.

Bostadsarrende

1 §

Bostadsarrende föreligger när jord upplåtes på arrende för annat ändamål
än jordbruk samt arrendatorn enligt arrendeupplåtelsen har rätt att på arrendestället
uppföra eller bibehålla bostadshus och det ej är uppenbart att
upplåtelsens huvudsakliga syfte är att tillgodose annat ändamål än att bereda
bostad åt arrendatorn och honom närstående.

2 §

Avtal om bostadsarrende skall träffas för viss tid, minst fem år, eller för
arrendatorns livstid. År arrendetiden icke bestämd enligt vad som sagts nu,
gäller avtalet för fem år.

Förbehåll om kortare arrendetid än fem år gäller, om förbehållet godkänts
av arrendenämnden.

3 §

Gäller arrendeavtal för viss tid, skall uppsägning alltid ske för att avtalet
skall upphöra att gälla vid arrendetidens utgång.

Kungl. Maj:ts proposition nr 20 år 1970

Del A

145

Uppsägning skall ske senast ett år före arrendetidens utgång.

Om avtal som avses i första stycket ej uppsäges inom rätt tid, anses det
förlängt på fem år.

Förbehåll som strider mot första—tredje stycket gäller mot arrendatorn,
om förbehållet godkänts av arrendenämnden. Utan hinder härav gäller dock
förbehåll om längre tid för förlängning av avtalet än som anges i tredje
stycket.

4 §

Bestämmelserna i 5 och 6 §§ om förlängning av arrendeavtal gäller vid
arrende för viss tid, utom när

1. hus som avses i 1 § ej finns på arrendestället då avtalet senast kan uppsägas
från jordägarens sida eller, om sådant hus finns, det då ej åsatts taxeringsvärde,
eller

2. arrendeförhållandet upphör på den grund att arrenderätten är förverkad
eller förhållande som avses i 8 kap. 14 § föreligger.

Förbehåll att arrenderätten icke skall vara förenad med rätt till förlängning
gäller mot arrendatorn, om förbehållet godkänts av arrendenämnden.

5 §

Om jordägaren uppsagt arrendeavtalet, har arrendatorn rätt till förlängning
av avtalet, utom när

1. arrenderätten är förverkad eller arrendeavtalet kan uppsägas enligt
8 kap. 14 § även om jordägaren icke uppsagt avtalet att upphöra på någon
av dessa grunder,

2. arrendatorn i annat fall åsidosatt sina förpliktelser i sådan mån att
arrendeavtalet skäligen icke bör förlängas,

3. byggnad på arrendestället uppförts utan byggnadslov i fall då sådant
erfordrats eller i strid med plan eller därmed jämförligt beslut av myndighet
angående markens bebyggande eller användning,

4. i annat fall byggnad på arrendestället icke står i överensstämmelse med
gällande plan och jordägaren gör sannolikt att han skall använda marken i
enlighet med planen,

5. jordägaren gör sannolikt, att marken skall användas för bebyggelse av
annat slag än det som avses med upplåtelsen eller för jordbruk, industri
eller annan ekonomisk verksamhet, samt intresset för honom att kunna förfoga
över marken för sådant ändamål påtagligt överväger arrendatorns intresse
av fortsatt arrende,

6. jordägaren i annat fall har befogad anledning att upplösa arrendeförhållandet.

Om jordägarens intresse blir tillgodosett genom att arrendatorn avträder
endast en del av arrendestället och arrendeavtalet lämpligen kan förlängas
såvitt avser arrendestället i övrigt, har arrendatorn utan hinder av första
stycket rätt till sådan förlängning.

6 §

I fråga om förlängning av arrendeavtal äger 9 kap. 9—13 §§ motsvarande
tillämpning.

7 §

Är arrendeavtalet slutet för viss tid och vill arrendatorn överlåta arrenderätten,
skall han erbjuda jordägaren att återtaga arrendestället mot skyldighet
att betala arrendatorn skälig ersättning för arrenderättens värde. Har

146 Del A Kungl. Maj:ts proposition nr 20 år 1970

arrendatorn uppfört byggnad på arrendestället eller har han i övrigt nedlagt
kostnad på detta och önskar han att jordägaren skall övertaga vad
han utfört, skall även det erbjudas jordägaren till inlösen. Har jordägaren
ej inom en månad från erbjudandet förklarat sig villig att lösa vad som
erbjudits, får arrendatorn överlåta arrenderätten till annan med vilken
jordägaren skäligen kan nöjas.

Genom bodelning, arv eller testamente eller genom exekutiv försäljning
eller i arrendatorns konkurs kan arrenderätten övergå till annan med
vilken jordägaren skäligen kan nöjas, utan att erbjudande enligt första
stycket lämnats.

Förbehåll som strider mot första eller andra stycket gäller mot arrendatorn,
om förbehållet godkänts av arrendenämnden.

It KAP.

Anläggningsarrende

1 §

Anläggningsarrende föreligger när jord upplåtes på arrende för annat
ändamål än jordbruk samt arrendatorn enligt arrendeupplåtelsen har rätt
att för förvärvsverksamhet på arrendestället uppföra eller bibehålla byggnad,
som ej är av endast ringa betydelse för verksamhetens bedrivande. Har
upplåtelsen skett för arrendatorns livstid eller för viss tid som understiger
ett år, föreligger dock icke anläggningsarrende.

2 §

Avtal om anläggningsarrende skall träffas för viss tid. Är arrendetiden
icke bestämd enligt vad som sagts nu, gäller avtalet för fem år.

, 3 §

Har ej annat avtalats, anses arrendeavtal innefatta villkor att, om uppsägning
ej sker inom rätt tid, avtalet skall anses förlängt på tid som motsvarar
arrendetiden, dock längst fem år.

Uppsägning skall ske senast sex månader före arrendetidens utgång, om
ej annan tid avtalats.

4 §

Bestämmelserna i 5 och 6 §§ om rätt till ersättning för arrendatorn med
anledning av arrendets upphörande gäller, om ej annat avtalats och ej heller
arrendeförhållandet upphör på den grund att arrenderätten är förverkad
eller förhållande som avses i 8 kap. 14 § föreligger.

5 §

Har jordägaren uppsagt arrendeavtalet och vägrar han att förlänga arrendeförhållandet
eller kommer förlängning i annat fall ej till stånd på den
grund att jordägaren för förlängning kräver arrendeavgift som ej är skälig
eller uppställer annat villkor som strider mot god sed i arrendeförhållanden
eller eljest är obilligt, skall han i skälig omfattning ersätta arrendatorn
dennes förlust på grund av arrendeförhållandets upphörande, om ej

1. arrendatorn åsidosatt sina förpliktelser i sådan mån att det icke skäli
gen kan fordras att jordägaren förlänger arrendeförhållandet,

Del A

147

Kungl. Maj. ts proposition nr 20 år 1970

2. jordägaren gör sannolikt, att marken skall användas för annat ändamål
än det med upplåtelsen avsedda och intresset för honom att kunna förfoga
över marken för sådant ändamål påtagligt överväger arrendatorns intresse
av fortsatt arrende, eller

3. jordägaren i annat fall har befogad anledning att upplösa arrendeförhållandet.

Förlust för arrendatorn som har samband med att denne bekostat uppförande
av byggnad eller utförande av annat arbete på arrendestället skall
beaktas vid ersättningens bestämmande endast om åtgärden vidtagits i enlighet
med arrendeavtalet.

6 §

Om arrendatorn icke inom tre veckor från uppsägningen meddelar jordägaren
att han önskar behålla arrendestället, är hans rätt till ersättning enligt
5 § förfallen. Lämnas sådant meddelande inom den angivna tiden, har
jordägaren att inom tre veckor från det att meddelandet lämnades underrätta
arrendatorn om de villkor han uppställer för att förlänga arrendeförhållandet
eller om orsaken till att han vägrar medge förlängning. Underlåter
han detta, har arrendatorn rätt till ersättning för förlust som avses i 5 §.

Arrendatorns meddelande enligt första stycket skall lämnas i den ordning
som enligt 8 kap. 8 § gäller för uppsägning. År jordägarens meddelande enligt
första stycket avsänt i rekommenderat brev under mottagarens vanliga
adress, skall jordägaren anses ha fullgjort vad som ankommer på honom.

7 §

Har ej annat avtalats, får arrendatorn överlåta arrenderätten till annan
med vilken jordägaren skäligen kan nöjas. Förbehåll varigenom arrendatorns
rätt begränsas får dock ej göras gällande, när överlåtelse sker genom
exekutiv försäljning eller i arrendatorns konkurs.

Första stycket första punkten äger motsvarande tillämpning på arrenderättens
övergång genom bodelning, arv, testamente, bolagsskifte eller annat
liknande förvärv.

12 KAP.

Hyra

Inledande bestämmelser

1 §

Detta kapitel avser avtal, varigenom hus eller del av hus upplåtes till
nyttjande mot vederlag. Detta gäller även om lägenheten upplåtits genom
tjänsteavtal eller avtal i anslutning till sådant avtal.

Innefattar avtalet även upplåtelse av jord att nyttjas i förening med lägenheten,
äger detta kapitel tillämpning på avtalet, om jorden skall användas
för trädgårdsodling i mindre omfattning eller för annat ändamål än
jordbruk. Förenas tjänsteavtal, som ej är av endast ringa betydelse, med
upplåtelse av såväl lägenhet för bostadsändamål som jord, äger kapitlet tilllämpning,
om upplåtelsen av lägenheten är mera betydelsefull än upplåtelsen
av jorden.

Med bostadslägenhet avses lägenhet som upplåtits för att helt eller till icke
oväsentlig del användas som bostad.

148 Del A Kungl. Maj:ts proposition nr 20 år 1970

Förbehåll som strider mot bestämmelse i detta kapitel är utan verkan mot
hyresgästen eller den som har rätt att träda i hans ställe, om ej annat anges.

Hyresavtals ingående

2 §

Hyresavtal skall upprättas skriftligen, om hyresvärden eller hyresgästen
begär det.

Ändring i eller tillägg till avtal som upprättats skriftligen skall antecknas
på handlingen, om hyresvärden eller hyresgästen begär det. Om någon i laga
ordning träder i hyresgästens ställe, skall likaledes på begäran göras anteckning
därom.

Hyrestid och uppsägning

3 §

Är hyresavtal träffat för bestämd tid, skall, om hyresförhållandet vid
hyrestidens utgång varat längre än nio månader i följd, uppsägning alltid
ske för att avtalet skall upphöra att gälla vid hyrestidens utgång.

Innehåller avtal, som skall uppsägas för att upphöra vid hyrestidens utgång,
ej bestämmelse om uppsägningstid, skall uppsägningen ske, om hyrestiden
är

1. längst en vecka, senast en dag i förväg,

2. längre än en men längst två veckor, senast två dagar i förväg,

3. längre än två veckor men längst tre månader, senast en vecka i förväg,

4. längre än tre men längst sex månader, senast en månad i förväg,

5. längre än sex månader men längst ett år, senast tre månader i förväg,

6. längre än ett men längst fem år, senast sex månader i förväg,

7. längre än fem år, senast ett år i förväg.

Saknar avtalet bestämmelse om verkan av utebliven uppsägning och uppsäges
det ej inom rätt tid, anses det, om hyrestiden överstiger nio månader,
förlängt på ett år och i annat fall på tid som motsvarar hyrestiden.

4 §

Är hyresavtal träffat för bestämd tid utan förbehåll om uppsägning och
har hyresförhållandet vid hyrestidens utgång icke varat längre än nio månader
i följd, anses avtalet förlängt på obestämd tid, om hyresgästen suttit
kvar i lägenheten en månad efter hyrestidens utgång utan att hyresvärden
anmodat honom att flytta.

Är hyrestiden ej bestämd, skall den, om uppsägningstid icke avtalats,
utgå en månad efter uppsägning eller, såvida hyresförhållandet varat längre
än ett år, på den fardag som inträffar närmast efter tre månader från
uppsägningen. Beror hyresförhållandet av annan anställning än som avses
i 46 § första stycket 7, har hyresgästen alltid rätt till en uppsägningstid
av minst en månad.

Fardagar är den 1 april och den 1 oktober.

5 §

Avlider hyresgäst som hyrt bostadslägenhet före hyrestidens utgång, får
dödsboet uppsäga avtalet inom en månad från dödsfallet. Avtalet upphör att
gälla en månad efter uppsägningen. Har bostadslägenhet hyrts av makar

Kungl. Maj:ts proposition nr 20 år 1970

Del A

149

gemensamt och avlider den ena av makarna, tillkommer den rätt som nu
angivits dödsboet och den efterlevande maken i förening.

Är lägenhet upplåten för hyresgästens livstid, får vid dennes död hans
make inträda som hyresgäst under sin livstid, om äktenskapet ingåtts innan
avtalet träffades och annat ej avtalats. Ingår den efterlevande maken
nytt äktenskap, får hyresvärden dock uppsäga avtalet att upphöra tidigast
på den fardag som inträffar närmast efter tre månader från uppsägningen.
När avtalet upphör att gälla på grund av hyresgästens eller den efterlevande
makens död, skall lägenheten avträdas på den fardag som inträffar
närmast efter en månad från dödsfallet.

6 §

Uppsäges hyresavtal av orsak som anges i 11—14 eller 16—19 §, upphör
det genast att gälla. Detsamma gäller i fall som anges i 42 §, om ej annat
följer av 44 §.

Om hyresavtal uppsäges av annan orsak som ger hyresvärd eller hyresgäst
rätt att frånträda avtalet, äger bestämmelserna i 3 § andra stycket och
4 § andra stycket om uppsägningstid och tid för avtals upphörande motsvarande
tillämpning, om ej annat föreskrivits. Sker uppsägning innan hyresgästen
tillträtt lägenheten, upphör avtalet dock genast att gälla.

7 §

Infaller dag då lägenhet enligt lag eller avtal skall tillträdas eller avträdas
på söndag eller annan allmän helgdag, skall tillträde eller avträde i stället
ske nästa vardag.

Den som har att avträda lägenhet skall senast klockan 12 avträdesdagen
hålla lägenheten tillgänglig för den som skall tillträda den. Omfattar lägenhet
som helt eller delvis är uthyrd till bostad minst två rum som är
avsedda för bostadsändamål, skall hälften av bostadsrummen hållas tillgänglig
klockan 12 föregående dag eller, om denna är söndag eller annan
allmän helgdag, klockan 8 avträdesdagen.

Första och andra styckena gäller ej, om annat avtalats.

8 §

Uppsägning skall vara skriftlig, om hyresförhållandet varat längre än
nio månader i följd vid den tidpunkt till vilken uppsägningen sker. Uppsägningen
behöver dock ej vara skriftlig, om skriftligt erkännande om uppsägningen
lämnas.

Bestämmelserna i 33 kap. 16—19 §§ rättegångsbalken om delgivning äger
motsvarande tillämpning i fråga om uppsägning. Uppsägning får ske hos
den som är behörig att mottaga hyra på hyresvärdens vägnar.

Träffas ej den som sökes för uppsägning i sitt hemvist, får uppsägningen
sändas i rekommenderat brev under hans vanliga adress. Ett exemplar av
uppsägningen skall dessutom lämnas antingen i den söktes bostad till vuxen
medlem i det hushåll som han tillhör eller, om han driver rörelse med fast
kontor, på kontoret till någon som är anställd där. Påträffas icke någon
som nu angivits, skall uppsägningen i stället läggas i den söktes postlåda,
om sådan finns. Uppsägning har skett när vad nu angivits blivit fullgjort.

Har hyresvärd eller hyresgäst, hos vilken uppsägning skall ske, ej känt
hemvist här i riket och finns ej heller känt ombud som har rätt att mottaga
uppsägning för honom, får uppsägning ske genom kungörelse i Post- och
Inrikes Tidningar.

150 Del A Kungl. Maj:ts proposition nr 20 år 1970

Stämningsansökan med yrkande att hyresförhållande skall upphöra och
ansökan om vräkning av hyresgäst gäller som uppsägning när delgivning
skett i behörig ordning.

Lägenhetens skick och hinder i hyresrätten

9 §

På tillträdesdagen skall hyresvärden, om ej annat avtalats, tillhandahålla
lägenheten i sådant skick att den enligt den allmänna uppfattningen i orten
är fullt brukbar för det avsedda ändamålet.

10 §

Blir lägenheten före den avtalade tidpunkten för tillträdet så förstörd
att den ej kan användas för det avsedda ändamålet, förfaller avtalet. Är
hyresvärden vållande till händelsen eller lämnar han ej utan dröjsmål hyresgästen
meddelande om denna, har hyresgästen rätt till ersättning för skada.

Meddelar myndighet före tillträdesdagen på grund av lägenhetens beskaffenhet
förbud mot att använda lägenheten för det avsedda ändamålet,
förfaller avtalet, även om beslutet ej vunnit laga kraft. Beror det förhållande
som föranlett myndighetens beslut på försummelse av hyresvärden
eller lämnar denne ej utan dröjsmål hyresgästen meddelande om beslutet,
har hyresgästen rätt till ersättning för skada.

11 §

Uppkommer före hyrestidens början ringare skada på lägenheten än
som anges i 10 § första stycket och är skadan ej avhjälpt när lägenheten
skall tillträdas eller är lägenheten eljest, i annat fall än som avses i 13 §,
på tillträdesdagen icke i det skick som hyresgästen har rätt att fordra, får
han avhjälpa bristen på hyresvärdens bekostnad, om hyresvärden underlåter
att på tillsägelse göra detta så snart det kan ske. Kan bristen ej avhjälpas
utan dröjsmål eller underlåter hyresvärden att efter tillsägelse göra
detta så snart det kan ske, får hyresgästen uppsäga avtalet. Uppsägning
får dock ske endast om bristen är av väsentlig betydelse. Sedan bristen
blivit avhjälpt av hyresvärden får avtalet ej uppsägas. För den tid lägenheten
är i bristfälligt skick har hyresgästen rätt till skälig nedsättning i
hyran.

I fall som avses i första stycket har hyresgästen även rätt till ersättning
för skada, om hyresvärden ej visar att bristen icke beror på hans försummelse.

Första och andra styckena äger tillämpning även när lägenheten uthyrts
i befintligt skick, om lägenheten icke är i sådant skick som anges i 9 § och
hyresgästen ej vid avtalets ingående kände till bristen eller kunnat upptäcka
den med vanlig uppmärksamhet.

12 §

Meddelar myndighet före tillträdesdagen på grund av lägenhetens beskaffenhet
beslut varigenom del av lägenheten kommer att frångå hyresgästen
eller denne på annat sätt lider intrång i sin nyttjanderätt, har han
rätt till skälig nedsättning i hyran. Innebär beslutet väsentlig inskränkning
i nyttjanderätten, får hyresgästen uppsäga avtalet, även om beslutet
ej vunnit laga kraft. I fråga om ersättning för skada äger 10 § andra stycket
motsvarande tillämpning.

Kungl. Maj:ts proposition nr 20 år 1970

Del A

151

13 §

Avser hyresavtalet lägenhet som icke färdigställts vid avtalets ingående
och är lägenheten ännu ej i färdigt skick när tillträde skall ske, har hyresgästen
rätt till skälig nedsättning i hyran och sådan rätt att uppsäga
avtalet som anges i 11 §. Uppsägning får ske även före den avtalade tidpunkten
för tillträde, om det är uppenbart att lägenheten på tillträdesdagen
ej kan användas för det avsedda ändamålet.

Hyresgästen har även rätt till ersättning för skada, om hyresvärden ej
visar att dröjsmålet icke beror på hans försummelse.

14 §

Är lägenheten ej utrymd i rätt tid av den som skall avflytta, har hyresgästen
rätt till skälig nedsättning i hyran för den tid han ej kan nyttja
lägenheten eller del därav. Undanröjes hindret icke genast efter det hyresvärden
underrättats om förhållandet, äger bestämmelserna i 11 § om rätt
för hyresgästen att uppsäga avtalet på grund av brist i lägenheten motsvarande
tillämpning.

Hyresgästen har även rätt till ersättning för skada, om hyresvärden ej
visar att hindret icke beror på hans försummelse.

15 §

Under hyrestiden skall hyresvärden hålla lägenheten i sådant skick som
anges i 9 §, om ej annat avtalats eller följer av andra stycket.

Om lägenhet helt eller delvis är uthyrd till bostad, skall hyresvärden
i bostadsdelen med skäliga tidsmellanrum ombesörja tapetsering, målning
och andra sedvanliga reparationer med anledning av lägenhetens försämring
genom ålder och bruk. Avser hyresavtalet enfamiljshus, gäller dock
vad som sagts nu endast om ej annat avtalats.

16 §

Skadas lägenheten under hyrestiden och är hyresgästen ej ansvarig för
skadan eller brister hyresvärden i sin underhållsskyldighet enligt 15 §
andra stycket eller uppstår på annat sätt utan hyresgästens vållande hinder
eller men i nyttj anderätten, äger 10—12 §§ motsvarande tillämpning.
Detsamma gäller, om myndighet under hyrestiden meddelar beslut som
avses i 10 § andra stycket eller 12 § utan att hyresgästen givit anledning
till det, dock ej förrän beslutet länder till efterrättelse.

Hyresvärden och hyresgästen kan med bindande verkan träffa avtal om
inskränkning i rätten att enligt första stycket erhålla nedsättning i hyran
för hinder eller men i nyttj anderätten till följd av att hyresvärden låter
utföra arbete för att sätta lägenheten i avtalat skick eller för att utföra
sedvanligt underhåll av lägenheten eller fastigheten i övrigt eller annat
arbete som särskilt anges i avtalet.

17 §

Bestämmelserna om skada eller brist på lägenheten äger motsvarande
tillämpning, om ohyra förekommer i lägenheten till men för hyresgästen.

I fråga om bostadslägenhet som utgör del av hus är hyresvärden skyldig
att vidtaga tjänliga åtgärder för att utrota ohyra, även om hyresgästen
är ansvarig för att sådan förekommer i lägenheten. Är hyresgästen utan
ansvar för ohyran, har han rätt till ersättning för nödvändig kostnad som
åsamkas honom genom åtgärd för att utrota ohyran.

152

Del A

Kungl. Maj:ts proposition nr 20 år 1970

18 §

Om någon del av lägenheten frångår hyresgästen på grund av att annat
förvärv äger företräde eller till följd av anledning som avses i 7 kap. 24 §,
har hyresgästen rätt till skälig nedsättning i hyran. Hyresgästen har även
sådan rätt att uppsäga avtalet som anges i 11 §, om han var i god tro när
avtalet träffades. Bestämmelser om ersättning för skada finns i 7 kap.

19 §

Är bostadslägenhet så beskaffad att det är förenat med uppenbar våda
för inneboendes hälsa att använda lägenheten och avhjälper hyresvärden
ej bristen genast efter tillsägelse, får hyresgästen uppsäga avtalet, även om
han icke har rätt till det enligt annan bestämmelse.

Betalning av hyra m. m.

20 §

Har avtal ej träffats om tiden för betalning av hyra som skall utgå i
pengar, skall hyran betalas senast sista vardagen före varje kalendermånads
början eller, om hyran beräknas för kortare tid än en månad, senast sista
vardagen före början av den tid för vilken hyran beräknas. För bostadslägenhet
som omfattar högst fyra rum, varvid kök räknas som rum, får dock
den hyra som belöper på annan kalendermånad än den första betalas senast
sista vardagen före månadens början, även om avtal träffats om tidigare förfallodag.

Hyran skall betalas i hyresvärdens hemvist eller på annan plats som
anvisas av honom. Betalning får alltid ske genom postanvisning, postgiro
eller bankgiro. Skall hyran betalas på ort utom riket, är hyresvärden skyldig
att svara för de särskilda kostnader detta medför.

Har hyran sänts till hyresvärden från postanstalt inom riket genom
postanvisning eller inbetalningskort till hyresvärdens postgirokonto eller
har innehavare av sådant konto betalat hyran till hyresvärden genom giroeller
utbetalningskort, anses hyran ha kommit hyresvärden till handa den
dag då postanvisningen eller inbetalningskortet lämnades på postanstalten
eller giro- eller utbetalningskortet inkom till postgirokontoret. Vid betalning
av hyra genom bankgiro på bankkontor inom riket anses hyran ha
kommit hyresvärden till handa den dag då betalningsuppdraget mottogs
av bankkontoret.

21 §

Anser hyresgästen, att han enligt 11—14, 16—18 eller 26 § har rätt till
nedsättning i hyran eller ersättning för skada eller för avhjälpande av brist
eller att han har annan motfordran hos hyresvärden, och vill hyresgästen
avdraga motsvarande belopp på hyra som utgår i pengar, får han nedsätta
beloppet hos överexekutor. Vad som sagts nu äger motsvarande tillämpning,
när det råder tvist om storleken av hyra som skall utgå i pengar men ej är
till beloppet bestämd i avtalet.

När hyresgästen enligt första stycket nedsätter belopp hos överexekutor,
skall han lämna skriftlig uppgift i två exemplar om hyresförhållandet,
förfallodagen och grunden för avdraget eller tvistens beskaffenhet samt
ställa pant eller borgen, som överexekutor finner skälig, för den kostnad
för beloppets utfående som kan åsamkas hyresvärden och för ränta på beloppet.

Del A

153

Kungl. Maj.ts proposition nr 20 år 1970

Har hyresgästen sålunda nedsatt hyra hos överexekutor, får hyresvärden
icke göra gällande, att hyresrätten blivit förverkad på grund av att det nedsatta
beloppet ej betalats till honom.

22 §

Överexekutor skall ofördröj ligen underrätta hyresvärden i rekommenderat
brev om nedsättning enligt 21 §.

Visar hyresvärden ej inom tre månader från det beloppet förfallit till
betalning och underrättelse om nedsättningen sänts till honom att han
träffat överenskommelse med hyresgästen om att få lyfta beloppet eller
att han väckt talan därom mot hyresgästen, har denne rätt att återfå beloppet.
Har hyresvärden väckt talan inom angiven tid, får nedsatt belopp
ej lyftas, förrän hyresvärdens talan blivit slutligt avgjord.

Nedsatt belopp skall ofördröjligen insättas i bank mot ränta. Räntan
skall betalas till den som får lyfta det nedsatta beloppet.

Hyresgästens skyldigheter vid nyttjandet av lägenheten

23 §

Hyresgästen får icke använda lägenheten för annat ändamål än det avsedda.
Hyresvärden får dock icke åberopa avvikelse som är utan betydelse
för honom.

24 §

Hyresgästen skall under hyrestiden väl vårda lägenheten med vad därtill
hör. Han är skyldig att ersätta all skada som uppkommer genom hans
vållande eller genom vårdslöshet eller försummelse av någon som hör till
hans hushåll eller gästar honom eller av annan som han inrymt i lägenheten
eller som där utför arbete för hans räkning. För brandskada som han själv
icke vållat är han dock ansvarig endast om han brustit i den omsorg och
tillsyn som han bort iakttaga.

Uppkommer skada eller visar sig brist som ofördröjligen måste avhjälpas
för att allvarlig olägenhet icke skall uppstå, är hyresgästen skyldig att
genast lämna hyresvärden meddelande om skadan eller bristen. Är hyresgästen
och medlemmarna i hans hushåll borta när skadan uppkommer eller
bristen visar sig och har hyresgästen berett hyresvärden tillfälle att vid behov
komma in i lägenheten under bortovaron, är det dock, om lägenheten
utgör del av hus, tillräckligt att hyresgästen omedelbart efter återkomsten
lämnar hyresvärden meddelande om skadan eller bristen. Meddelande om
annan skada eller brist än sådan som angivits förut i detta stycke skall lämnas
hyresvärden utan oskäligt dröjsmål. Försummar hyresgästen att underrätta
hyresvärden enligt vad som föreskrivits i detta stycke, är han ansvarig
för skada som föranledes av hans försummelse.

Bestämmelserna i första och andra styckena om skada eller brist äger
motsvarande tillämpning, om ohyra förekommer i lägenheten.

Har hyresgästen utan behövligt samtycke eller tillstånd överlåtit hyresrätten
eller åt annan upplåtit rätt att begagna lägenheten, är hyresgästen
ansvarig för skada som den nye innehavaren skolat ersätta enligt första,
andra eller tredje stycket, om lägenheten hade varit förhyrd av honom.

Har i fråga om lägenhet som upplåtits för att helt eller delvis användas
för annat ändamål än bostad, träffats avtal, varigenom hyresgästens ansvar
utsträckes utöver vad som föreskrives i första—fjärde styckena, gäller
avtalet.

154

Del A

Kungl. Maj:ts proposition nr 20 år 1970

25 §

Hyresgästen är skyldig att vid lägenhetens begagnande iakttaga allt
som fordras för att bevara sundhet, ordning och skick inom fastigheten.
Hyresgästen skall halla noggrann tillsyn över att vad som sålunda åligger
honom själv iakttages även av dem för vilka han svarar enligt 24 § första
stycket.

Gods som veterligt är eller med skäl kan misstänkas vara behäftat med
ohyra får icke införas i lägenheten.

26 §

Hyresvärden har rätt att utan uppskov erhålla tillträde till lägenheten för
att utöva nödig tillsyn eller utföra förbättringsarbete som ej kan uppskjutas
utan skada. När lägenheten är ledig till uthyrning, är hyresgästen skyldig
att låta den visas på lämplig tid.

o Efter tillsägelse minst en månad i förväg får hyresvärden i lägenheten
låta utföra mindre brådskande förbättringsarbete som icke vållar väsentligt
hinder eller men i nyttj anderätten. Sådant arbete får dock ej utan hyresgästens
medgivande utföras under sista månaden av hyresförhållandets
bestand. Vill hyresvärden utföra annat arbete i lägenheten, får hyresgästen
inom en vecka från det att han erhöll meddelande därom uppsäga avtalet
till upphörande på den fardag som inträffar närmast efter sex månader
från uppsägningen. Sådant arbete får icke utan hyresgästens medgivande
påbörjas förrän avtalet sålunda kunnat bringas att upphöra. Bestämmelserna
i detta stycke gäller ej arbete som hyresvärden utfäst sig att utföra
åt hyresgästen.

I fall som anges i första eller andra stycket skall hyresvärden tillse att
hyresgästen ej tillskyndas större olägenhet än nödvändigt. Skada som
åsamkas hyresgästen genom arbete som avses i andra stycket skall ersättas
av hyresvärden, även om skadan icke beror på hans försummelse.

Hyresgästen är skyldig att tåla inskränkningar i nyttj anderätten, som
föranledes av nödvändiga åtgärder för att utrota ohyra i fastigheten, även
om den av honom hyrda lägenheten icke besväras av ohyra. Därvid äger 17 §
motsvarande tillämpning.

27 §

Underlåter hyresgästen att bereda hyresvärden tillträde till lägenheten
när denne enligt 26 § har rätt därtill, kan överexekutor förordna om handräckning.
I fråga om sådan handräckning gäller bestämmelserna om handräckning
enligt 191 § utsökningslagen (1877:31 s. 1).

Pant eller borgen

28 §

Är pant eller borgen ställd för hyresavtalets fullgörande och försämras
säkerheten, är hyresgästen skyldig att på anfordran ställa ny säkerhet
med vilken hyresvärden skäligen kan nöjas. Gör han det ej inom en månad,
får hyresvärden uppsäga avtalet. I fråga om bostadslägenhet får dock hyresvärden
uppsäga avtalet endast om det är av väsentlig betydelse för hyresvärden
att sådan säkerhet ställes och det icke är obilligt mot hyresgästen
att hyresförhållandet upplöses.

155

Kungl. Maj:ts proposition nr 20 år 1970 Del A

Överlåtelse av fastigheten samt utmätning och konkurs

29 §

Överlåtes fastigheten och gäller enligt 7 kap. hyresavtalet ej mot den nye
ägaren, skall dock denne, om han icke vill låta avtalet gälla, uppsäga avtalet
inom tre månader från överlåtelsen. I annat fall gäller avtalet mot honom.

Om byggnad genom fastighetsreglering överföres till annan fastighet
eller intages i samfällighet, åligger det tillträdaren att inom en månad
från det han tillträdde byggnaden uppsäga hyresavtal som gällde mot avträdaren.
I annat fall gäller avtalet mot honom.

30 §

Utmätes fastigheten före tillträdesdagen eller fastställes före nämnda
dag fordran, för vilken panträtt upplåtits, till betalning ur fastigheten, får
hyresgästen uppsäga avtalet. Han har även rätt till ersättning för skada.
Uppsägning skall dock ske inom en månad från det hyresgästen fick kännedom
om utmätningen eller fastställandet till betalning. Upphäves utmätningen
eller förfaller eljest frågan om fastighetens försäljning, får ej uppsägning
ske därefter.

Första stycket äger motsvarande tillämpning, om hyresvärden försättes
i konkurs före tillträdesdagen.

31 §

Försättes hyresgästen i konkurs, får konkursboet uppsäga avtalet. Sker
ej uppsägning inom en månad från utgången av den tid som är utsatt för
bevakning av fordringar, svarar konkursboet för avtalets fullgörande under
återstoden av hyrestiden.

Har lägenheten ej tillträtts när konkursen inträffar, är hyresgästen
skyldig att på anfordran ställa sådan säkerhet för avtalets fullgörande
med vilken hyresvärden skäligen kan nöjas. Ställes ej säkerhet senast dagen
efter det säkerheten fordrades, får hyresvärden uppsäga avtalet.

Uppsäges avtalet enligt första eller andra stycket, har hyresvärden rätt
till ersättning för skada.

Överlåtelse av hyresrätten

32 §

Hyresgästen får icke överlåta hyresrätten utan hyresvärdens samtycke,
om ej annat följer av 34—36 §§.

Vägras samtycke utan skälig anledning eller lämnar hyresvärden ej besked
inom tre veckor efter det att samtycke begärdes, får hyresgästen uppsäga
hyresavtalet.

33 §

Bestämmelserna i 32 § äger motsvarande tillämpning på hyresrättens övergång
genom bodelning, arv, testamente, bolagsskifte eller annat liknande förvärv.

Har hyresrätten till lägenhet, som varit avsedd att uteslutande eller huvudsakligen
användas som gemensam bostad för hyresgästen och hans
make, tillagts maken genom bodelning eller skifte med anledning av boskillnad,
hemskillnad, äktenskapsskillnad, äktenskapets återgång eller hyresgästens
död, får dock maken träda i hyresgästens eller dödsboets ställe. Sådan
rätt tillkommer även efterlevande make som är ensam arvinge efter hyresgästen.

156 Del A Kungl. Maj. ts proposition nr 20 år 1970

För tid efter det att hyresvärden underrättats om att hyresrätten tillagts
hyresgästens make enligt andra stycket svarar hyresgästen eller hans dödsbo
ej för sina förpliktelser enligt hyresavtalet. Hyresgästens make svarar jämte
hyresgästen eller hans dödsbo för sådana förpliktelser enligt avtalet som
hänför sig till tiden före underrättelsen.

Andra och tredje styckena äger motsvarande tillämpning, när lägenheten
hyrts av makar gemensamt.

34 §

Hyresgäst, som ej är i tillfälle att använda bostadslägenhet för återstående
hyrestid, får överlåta hyresrätten till närstående som varaktigt sammanbor
med honom, om hyresnämnden lämnar tillstånd till överlåtelsen.
Sådant tillstånd skall lämnas, om hyresvärden skäligen kan nöjas med förändringen.

Första stycket äger motsvarande tillämpning om hyresgästen avlider under
hyrestiden och dödsboet vill överlåta hyresrätten till sådan dödsbodelägare
eller annan hyresgästen närstående som varaktigt sammanbodde med
honom.

35 §

Hyresgästen får överlåta hyresrätten till bostadslägenhet i syfte att genom
byte erhålla bostad i annan nnder hyres- eller bostadsrätt upplåten
lägenhet, om hyresnämnden lämnar tillstånd till överlåtelsen. Sådant tillstånd
skall lämnas, om hyresgästen har beaktansvärda skäl för bytet och
detta kan äga rum utan påtaglig olägenhet för hyresvärden. Har hyresgästen
erhållit lägenheten genom byte och innehaft lägenheten mindre än tre år,
får tillstånd dock lämnas endast om synnerliga skäl föreligger.

Första stycket gäller ej, om

1. lägenheten är förhyrd i andra hand,

2. lägenheten utgör del av upplåtarens bostad,

3. lägenheten är belägen i enfamiljshus som icke är avsett att uthyras
varaktigt eller i tvåfamiljshus,

4. upplåtaren innehar lägenheten med bostadsrätt,

5. hyresförhållandet ej varat längre än nio månader i följd.

36 §

Hyresgäst, som hyr lägenhet för att helt eller till väsentlig del använda
den för handel, hantverk, industri eller annan förvärvsverksamhet, får
överlåta hyresrätten till den som skall övertaga verksamheten, om hyresnämnden
lämnar tillstånd till överlåtelsen. Sådant tillstånd skall lämnas,
om hyresvärden ej har befogad anledning motsätta sig att hyresrätten
överlåtes. Om hyresgästen innehaft lägenheten mindre än tre år, får tillstånd
dock lämnas endast om synnerliga skäl föreligger.

37 §

Tillstånd som avses i 34, 35 eller 36 § kan förenas med villkor.

38 §

Överlåter hyregästen hyresrätten med samtycke av hyresvärden eller med
tillstånd av hyresnämnden, är han fri från de skyldigheter som hyresavtalet
ålägger honom för tiden efter överlåtelsen, om ej annat villkor fogas till
samtycket eller tillståndet. Den tillträdande hyresgästen svarar jämte den
avträdande för förpliktelserna enligt avtalet för tiden före överlåtelsen, om
ej annat avtalas med hyresvärden.

Kungl. Maj:ts proposition nr 20 år 1970 Del A 157

Upplåtelse av lägenheten i andra hand

39 §

Hyresgästen får ej utan hyresvärdens samtycke i andra hand upplåta
lägenheten i dess helhet utom i fall som avses i 40 §.

40 §

Hyresgäst, som under viss tid ej är i tillfälle att använda sin bostadslägenhet,
får upplåta lägenheten i dess helhet i andra hand, om hyresnämnden
lämnar tillstånd till upplåtelsen. Sådant tillstånd skall lämnas, om hyresgästen
har beaktansvärda skäl för upplåtelsen och hyresvärden ej har
befogad anledning att vägra samtycke.

Tillstånd enligt första stycket kan begränsas till viss tid och förenas med
villkor.

41 §

Hyresgästen får ej inrymma utomstående personer i lägenheten, om det
kan medföra men för hyresvärden.

Hyresrättens förverkande
42 §

Hyresrätten är förverkad och hyresvärden således berättigad att uppsäga
avtalet,

1. om hyresgästen dröjer med betalning av hyra som utgår i pengar utöver
två vardagar efter förfallodagen och annat ej följer av 53 §, dock, i fall
då hyran skall betalas i förskott för längre tid än en månad, endast om hyresgästen
dröjer med betalning av den på en kalendermånad belöpande hyran
utöver två vardagar efter månadens början eller, såvitt angår hyran för
första kalendermånaden under hyresförhållandet, efter förfallodagen,

2. om hyresgästen utan behövligt samtycke eller tillstånd överlåter hyresrätten
eller eljest sätter annan i sitt ställe eller upplåter lägenheten i andra
hand och ej på tillsägelse vidtager rättelse utan dröjsmål,

3. om lägenheten användes i strid med 23 eller 41 § och hyresgästen icke
på tillsägelse vidtager rättelse utan dröjsmål,

4. om hyresgästen eller annan, till vilken hyresrätten överlåtits eller
lägenheten upplåtits, genom vårdslöshet är vållande till att ohyra förekommer
i lägenheten eller genom underlåtenhet att underrätta hyresvärden därom
bidrager till att ohyran sprides i fastigheten,

5. om lägenheten på annat sätt vanvårdas eller om hyresgästen eller annan,
till vilken hyresrätten överlåtits eller lägenheten upplåtits, åsidosätter
något av vad som enligt 25 § skall iakttagas vid lägenhetens begagnande
eller brister i den tillsyn som enligt nämnda paragraf åligger hyresgäst och
rättelse icke utan dröjsmål sker på tillsägelse,

6. om i strid med 26 § tillträde till lägenheten vägras och hyresgästen ej
kan visa giltig ursäkt,

7. om hyresgästen åsidosätter avtalsenlig skyldighet, som går utöver
hans åligganden enligt detta kapitel, och det måste anses vara av synnerlig
vikt för hyresvärden att skyldigheten fullgöres.

Hyresrätten är icke förverkad, om det som ligger hyresgästen till last är
av endast ringa betydelse.

Uppsäges avtalet, har hyresvärden rätt till ersättning för skada.

158

Del A

Kungl. Maj:ts proposition nr 20 år 1970

43 §

Är hyresrätten förverkad på grund av förhållande som avses i 42 § första
stycket 1—3, 5 eller 6 men sker rättelse innan hyresvärden gjort bruk av
sin rätt att uppsäga avtalet, kan hyresgästen icke därefter skiljas från lägenheten
på den grunden. Detsamma gäller om hyresvärden icke uppsagt
avtalet inom två månader från det han fick kännedom om förhållande som
avses i 42 § första stycket 4 eller 7 eller hyresvärden icke inom två månader
från det han erhöll vetskap om förhållande som avses i nämnda stycke
under 2 tillsagt hj^resgästen att vidtaga rättelse.

44 §

Är hyresrätten enligt 42 § första stycket 1 förverkad på grund av dröjsmål
med betalning av hyra och har hyresvärden med anledning därav uppsagt
avtalet, får hyresgästen ej på grund av dröjsmålet skiljas från lägenheten,
om hyran senast tolfte vardagen från uppsägningen betalas på
sätt som anges i 20 § andra eller tredje stycket eller nedsättes hos överexekutor
enligt 21 §. I avvaktan på att hyresgästen visar sig ha fullgjort vad
som sålunda fordras för att återvinna hyresrätten får beslut om vräkning
icke meddelas förrän fjorton vardagar förflutit från uppsägningen.

Första stycket gäller ej, om skyldighet att flytta inträder inom kortare
tid än en månad efter det att hyresrätten förverkades.

Rätt till förlängning av hyresavtalet

45 §

Bestämmelserna i 46—53 §§ gäller för upplåtelse av bostadslägenhet, om

ej

1. hyresförhållandet upphör innan det varat längre än nio månader i
följd,

2. lägenheten utgör del av upplåtarens egen bostad, eller

3. hyresförhållandet upphör på den grund att hyresrätten är förverkad
eller förhållande som avses i 28 § föreligger samt annat ej följer av 47 §.

Har hyresvärden och hyresgästen i särskilt upprättad handling överenskommit,
att hyresrätten icke skall vara förenad med rätt till förlängning,
är överenskommelsen gällande. Har överenskommelsen träffats innan hyresförhållandet
varat längre än nio månader i följd, gäller den dock endast
om den godkänts av hyresnämnden. Om make som ej har del i hyresrätten
hade sin bostad i lägenheten när överenskommelsen träffades, gäller
överenskommelsen mot honom endast om han godtagit den.

46 §

Om hyresvärden uppsagt hyresavtalet, har hyresgästen rätt till förlängning
av avtalet, utom när

1. hyresrätten är förverkad eller hyresavtalet kan uppsägas enligt 28 §
även om hyresvärden icke uppsagt avtalet att upphöra på någon av dessa
grunder,

2. hyresgästen i annat fall åsidosatt sina förpliktelser i sådan mån att
hyresavtalet skäligen icke bör förlängas,

3. huset skall rivas och det ej är obilligt mot hyresgästen att hyresförhållandet
upphör,

4. huset skall undergå större ombyggnad och det icke är uppenbart att
hyresgästen kan sitta kvar i lägenheten utan nämnvärd olägenhet för om -

Del A

159

Kungl. Maj:ts proposition nr 20 år 1970

byggnadens genomförande samt det ej är obilligt mot hyresgästen att hyresförhållandet
upphör,

5. lägenheten ej vidare skall användas för bostadsändamål och det ej är
obilligt mot hyresgästen att hyresförhållandet upphör,

6. hyresavtalet avser lägenhet i en- eller tvåfamilj shus eller lägenhet som
upplåtaren innehar med bostadsrätt och upplåtaren har sådant intresse att
förfoga över lägenheten att hyresgästen skäligen bör flytta,

7. hyresförhållandet beror av sådan anställning i statlig eller kommunal
verksamhet som är förenad med bostadstvång eller av anställning inom
lantbruket eller för skötsel och tillsyn av fastighet eller av annan anställning,
om den är av sådan art att det är nödvändigt för arbetsgivaren att förfoga
över lägenheten för upplåtelse åt anställningens innehavare, samt anställningen
har upphört,

8. hyresförhållandet beror av annan anställning som upphört och det ej
är obilligt mot hyresgästen att även hyresförhållandet upphör samt, om
hyresförhållandet varat längre än tre år, hyresvärden har synnerliga skäl
för att upplösa hyresförhållandet,

9. det i annat fall icke strider mot god sed i hyresförhållanden eller eljest
är obilligt mot hyresgästen att hyresförhållandet upphör.

Om hyresvärdens intresse blir tillgodosett genom att hyresgästen avträder
endast en del av lägenheten och hyresavtalet lämpligen kan förlängas
såvitt avser lägenheten i övrigt, har hyresgästen utan hinder av första stycket
rätt till sådan förlängning.

47 §

Har lägenheten hyrts av flera gemensamt och har de på grund av uppsägning,
som gjorts av en av dem, eller till följd av annan omständighet,
som hänför sig till endast en av dem, ej gemensamt rätt till förlängning av
hyresavtalet, är medhyresgäst berättigad till förlängning, om hyresvärden
skäligen kan åtnöjas med honom som hyresgäst. Vad som sagts nu gäller
ej när hyresrätten är förverkad eller hyresavtalet kan uppsägas enligt 28 §
även om hyresvärden icke uppsagt avtalet på någon av dessa grunder. Är
medhyresgästen make till den som uppsagt avtalet eller eljest föranlett att
hyresgästerna ej gemensamt har rätt till förlängning av avtalet, har han
den rätt som angivits även när hyresrätten är förverkad på annan grund
än dröjsmål med betalning av hyra. Detta gäller också när hyresvärden
bringar hyresavtalet att upphöra på grund av förverkandet.

Om hyresgäst, som är gift och vars make ej har del i hyresrätten, uppsäger
hyresavtalet eller vidtager annan åtgärd för att bringa det att upphöra
eller om han i annat fall ej har rätt till förlängning av hyresavtalet,
är maken, om han har sin bostad i lägenheten, berättigad till förlängning,
såvida hyresvärden skäligen kan åtnöjas med honom som hyresgäst. Vad
som sagts nu gäller också när hyresvärden uppsagt hyresavtalet att upphöra
på grund av förverkande eller förhållande som avses i 28 §. Bestämmelserna
i 48—53 §§ om hyresgäst äger tillämpning även i fråga om hyresgästs
make.

Förlänges hyresavtal i fall som avses i andra stycket, svarar båda makarna
för förpliktelserna enligt avtalet för tiden före förlängningen, om ej annat
avtalas med hyresvärden.

48 §

Vid förlängning av hyresavtal är hyresgästen skyldig att godtaga den
hyra som hyresvärden fordrar. Om hans krav är oskäligt, skall dock hyran

160

Del A

Kungl. Maj:ts proposition nr 20 år 1970

utgå med skäligt belopp. Fordrad hyra är att anse som oskälig, om den
väsentligt överstiger hyran för lägenheter som med hänsyn till bruksvärdet
är likvärdiga. Annat av hyresvärden uppställt villkor skall gälla, om det ej
strider mot god sed i hyresförhållanden eller eljest är obilligt. Hyrestiden
skall dock utgöra ett år med tre månaders uppsägningstid, om ej annan hyres-
eller uppsägningstid av särskild anledning är lämpligare. I den mån
ändring i hyresvillkoren ej påkallas, skall samma villkor som förut gälla.

I ort för vilken förordnande enligt 54 § gäller skall vid tillämpning av
första stycket tredje punkten bortses från lägenhet vars hyra icke är rimlig
med hänsyn till det allmänna hyresläget i orten för närmast jämförliga
lägenheter i nybyggda bostadshus.

Träffas vid förlängning av hyresavtal överenskommelse om hyran eller
annat villkor, gäller överenskommelsen utan hinder av första och andra
styckena.

49 §

Föreligger tvist om förlängning av hyresavtalet enligt 46 eller 47 § eller
villkor för sådan förlängning, åligger det hyresvärden att skriftligen meddela
hyresgästen att denne, om han icke går med på att flytta, har att senast
tre veckor efter det att han fått del av meddelandet hänskjuta tvisten
till hyresnämnden. Meddelandet skall lämnas i den ordning som enligt 8 §
gäller för uppsägning. Bestämmelsen i 8 § tredje stycket tredje punkten
gäller dock ej.

Om hyresvärden fullgjort vad som åligger honom enligt första stycket, har
den som fordrar förlängning att hänskjuta tvisten till hyresnämnden inom
den i första stycket avsedda tiden. Iakttages ej denna, förfaller rätten till
förlängning av hyresavtalet.

50 §

Är fråga om förlängning av hyresavtalet ännu ej avgjord när hyrestiden
går ut, har hyresgästen rätt att kvarbo i lägenheten till dess frågan är slutligt
avgjord. För tid som hyresgästen sålunda kvarbor i lägenheten skall de
förut gällande hyresvillkoren tillämpas till dess hyresvillkoren för samma tid
blir slutligt bestämda.

51 §

Bifalles hyresgästens talan om förlängning av hyresavtalet, skall villkoren
för den fortsatta förhyrningen fastställas enligt 48 §.

Dom eller beslut varigenom hyresgästens talan bifalles anses som avtal
om fortsatt förhyrning.

52 §

Bifalles ej hyresgästens talan om förlängning av hyresavtalet, får i domen
eller beslutet skäligt uppskov med avflyttningen medges, om hyresvärden
eller hyresgästen begär det. Är hyresrätten förverkad eller kan hyresavtalet
uppsägas enligt 28 § även om hyresvärden icke uppsagt avtalet att upphöra
på någon av dessa grunder eller är rätten till förlängning förfallen, får på
begäran av hyresgästen uppskov dock medges endast om hyresvärden samtycker
till det.

Avgöres tvisten efter hyrestidens utgång eller medges uppskov med avflyttningen,
skall hyresvillkoren för tiden från avtalets upphörande till avflyttningen
fastställas enligt 48 §.

53 §

Skall hyresgäst utge högre hyra för förfluten tid än som skolat utgå förut,
är hyresrätten icke förverkad på grund av dröjsmål med betalning av det

Kungi. Maj:ts proposition nr 20 år 1970 Del A 161

överskjutande beloppet, om betalningen sker inom en månad från den dag då
den högre hyran fastställdes. Vad som sagts nu gäller ej, om skyldighet att
flytta inträder för hyresgästen inom kortare tid än två månader efter nämnda
dag. På det överskjutande beloppet skall hyresgästen betala sex procent
ränta som om beloppet förfallit till betalning samtidigt med den förut utgående
hyran.

Prövning av förstagångshyra i vissa orter

54 §

Konungen kan förordna, att 55 § skall tillämpas i ort där särskild uppmärksamhet
är påkallad till förekommande av sådan hyresstegring för bostadslägenhet
som icke är godtagbar från samhällssynpunkt.

55 §

I ort för vilken förordnande enligt 54 § gäller får hyresvärd eller hyresgäst
begära att hyresnämnden prövar hyra som avtalats vid lägenhetens
upplåtande till hyresgästen eller därefter innan hyresförhållandet varat
längre än nio månader i följd (förstagångshyra). Detta gäller dock icke lägenhet
som utgör del av upplåtarens egen bostad.

Vid prövning enligt första stycket äger 48 § motsvarande tillämpning.
Nedsättes förstagångshyra, skall den lägre hyran gälla från och med månaden
närmast efter den då prövning av hyran påkallades.

Begäres ej prövning av förstagångshyra inom ett år från det hyresförhållandet
börj ade, är rätten till sådan prövning förlorad.

Rätt till ersättning med anledning av hyresförhållandets upphörande m. m.

56 §

Bestämmelserna i 57—60 §§ gäller för upplåtelse av annan lägenhet än
bostadslägenhet, om ej

1. hyresförhållandet upphör innan det varat längre än nio månader i
följd, eller

2. hyresförhållandet upphör på den grund att hyresrätten är förverkad
eller förhållande som avses i 28 § föreligger.

Har hyresvärden och hyresgästen i särskilt upprättad handling överenskommit
om villkor som strider mot 57—60 §, är överenskommelsen gällande.
Har överenskommelsen träffats innan hyresförhållandet varat längre
än nio månader i följd, gäller den dock endast om den godkänts av hyresnämnden.

57 §

Har hyresvärden uppsagt hyresavtalet och vägrar han att förlänga hyresförhållandet
eller kommer förlängning i annat fall ej till stånd på den grund
att hyresvärden för förlängning kräver hyra som ej är skälig eller uppställer
annat villkor som strider mot god sed i hyresförhållanden eller eljest är
obilligt, skall han i skälig omfattning ersätta hyresgästen dennes förlust på
grund av hyresförhållandets upphörande, om ej

1. hyresgästen åsidosatt sina förpliktelser i sådan män att det icke skäligen
kan fordras att hyresvärden förlänger hyresförhållandet,

2. huset skall rivas eller undergå sådan större ombyggnad att hyresgästen
uppenbarligen icke kan sitta kvar i lägenheten utan nämnvärd olägenhet
för ombyggnadens genomförande samt därjämte antingen hyresvärden

6 Bihang till riksdagens protokoll 1970. 1 samt Nr 20 Del A

162 Del A Kungl. Maj:ts proposition nr 20 år 1970

anvisar annan lägenhet med vilken hyresgästen skäligen kan åtnöjas eller
hyresavtalet innehåller villkor om att hyresförhållandet skall upphöra på
grund av rivning eller ombyggnad av huset och rivningen eller ombyggnaden
skall påbörjas inom fem år från villkorets tillkomst, eller

3. hyresvärden i annat fall har befogad anledning att upplösa hyresförhållandet.

Förlust för hyresgästen som har samband med att denne bekostat ändring
av lägenheten skall beaktas vid ersättningens bestämmande endast om
hyresvärden samtyckt till ändringen eller hyresgästen träffat hyresavtalet
under förutsättning att han skulle få utföra ändringen. Förlusten beräknas
i sådant fall högst till det belopp varmed lägenheten genom ändringen ökat
i värde som hyreslägenhet.

58 §

Om hyresgästen icke inom tre veckor från uppsägningen meddelar hyresvärden
att han önskar behålla lägenheten, är hans rätt till ersättning
enligt 57 § förfallen. Lämnas sådant meddelande inom den angivna tiden,
har hyresvärden att inom tre veckor från det att meddelandet lämnades
underrätta hyresgästen om de villkor han uppställer för att förlänga hyresförhållandet
eller om orsaken till att han vägrar medge förlängning. Underlåter
han detta, har hyresgästen rätt till ersättning för förlust som avses
i 57 §.

Hyresgästens meddelande enligt första stycket skall lämnas i den ordning
som enligt 8 § gäller för uppsägning.

59 §

Skall hyresförhållandet upphöra efter uppsägning som gjorts av hyresvärden
och har hyresgästen behov av uppskov med avflyttningen, får hyresnämnden
före hyrestidens utgång på begäran av hyresgästen medge denne
sådant uppskov under skälig tid, dock högst ett år.

Uppskov enligt första stycket får ej medges, om hyresvärden eller annan
därigenom skulle tillskyndas betydande skada eller olägenhet eller om
hyresgästen med hänsyn till tidpunkten för uppsägningen erhållit tillräckligt
rådrum med avflyttningen.

Medges uppskov enligt första stycket, skall hyresnämnden fastställa skäliga
hyresvillkor för tiden från avtalets upphörande till avflyttningen.

60 §

I mål om ersättning enligt 57 eller 58 § skall rätten på yrkande av hyresgästen,
om hyresvärden medger skyldighet att utge ersättning eller sådan
skyldighet fastställts genom dom som vunnit laga kraft, förplikta hyresvärden
att utge förskott i avräkning på den ersättning som kan komma att
bestämmas.

Första stycket äger ej tillämpning, om det är uppenbart att förskottet
blir obetydligt. Har beslut i fråga om förskott meddelats, får nytt yrkande
om förskott ej upptagas till prövning förrän tre månader förflutit sedan
det föregående beslutet vann laga kraft.

Beslut i fråga om förskott får meddelas utan huvudförhandling. Innan
beslut meddelas, skall parterna beredas tillfälle att yttra sig. Mot beslut som
meddelats under rättegången skall talan föras särskilt. Mot hovrättens beslut
får talan ej föras.

Har hyresgästen uppburit förskott som överstiger den slutligt bestämda

Kungl. Maj:ts proposition nr 20 år 1970

Del A

163

ersättningen, är han skyldig att till hyresvärden betala tillbaka det över''
skjutande beloppet jämte sex procent ränta från dagen för beloppets mottagande.

Särskilda bestämmelser

61 §

Hyresvärd eller hyresgäst, som vill framställa fordringsanspråk på grund
av hyresförhållande, skall väcka talan därom inom två år från det hyresgästen
avträdde lägenheten. Iakttages ej denna tid, är rätten till talan förlorad,
om ej annat avtalats. Har den ena parten väckt talan i rätt tid, har
den andra parten rätt till kvittning, fastän hans rätt till talan är förlorad.

62 §

Beror fråga om förlängning av hyresavtal på prövning av rätten, får
denna, utan hinder av att tiden för lägenhetens avträdande ännu icke inträtt,
i samband med nämnda frågas avgörande till prövning upptaga talan
av hyresvärden om åläggande för hyresgästen att flytta.

63 §

Är sådant meddelande från hyresvärden som avses i 10 eller 58 § avsänt
i rekommenderat brev under mottagarens vanliga adress, skall hyresvärden
anses ha fullgjort vad som ankommer på honom. Detsamma gäller beträffande
sådant meddelande från hyresgästen som avses i 11, 14, 19, 24 eller
33 §. I fall som avses i 24 § är det dock till fyllest att meddelandet är avsänt
på annat ändamålsenligt sätt.

64 §

Skulle tillämpning av hyresvillkor uppenbarligen strida mot god sed i
hyresförhållanden eller eljest vara otillbörlig, får villkoret jämkas eller
lämnas utan avseende.

65 §

Har någon utnyttjat annans trångmål i följd av det allmänna läget på
bostadsmarknaden till att uppställa villkor om särskilt vederlag för upplåtelse
av bostadslägenhet i ort, där förordnande enligt 54 § gäller, eller
för överlåtelse av hyresrätt till sådan lägenhet, gäller ej villkoret, och är
han skyldig att återbära vad han mottagit. Talan om återbäring skall väckas
inom ett år från det vederlaget mottogs. Iakttages ej denna tid, är
rätten till talan förlorad.

66 §

För hyra, som är förfallen till betalning eller skall betalas inom de närmaste
sex månaderna, får hyresvärden kvarhålla så mycket av hyresgästens
lösören inom fastigheten som svarar mot hans fordran, till dess hyresgästen
gör rätt för sig eller ställer säkerhet. Egendom som enligt 65 § utsökningslagen
(1877:31 s. 1) skall undantagas från utmätning får dock ej kvarhållas.

67 §

Avtal mellan hyresvärd och hyresgäst, att framtida tvist med anledning
av hyresförhållandet skall hänskjutas till avgörande av skiljemän utan förbehåll
om rätt för parterna att klandra skiljedomen, får ej göras gällande
i fråga om hyresgästens rätt eller skyldighet att tillträda eller behålla lä -

164 Del A Kungl. Maj:ts proposition nr 20 år 1970

genheten, nedsättning av förstagångshyra, fastställande av hyresvillkor eller
ersättning enligt 57 eller 58 §. I övrigt gäller skiljeavtalet ej såvitt därigenom
skiljemän utsetts i avtalet eller bestämmelse meddelats om skiljemännens
antal eller om sättet för deras utseende eller förfarandet vid skiljenämnden.
I berörda hänseenden skall lagen (1929: 145) om skiljemän tilllämpas.
Vad som sagts nu utgör dock ej hinder för att i skiljeavtalet utse
hyresnämnden till skiljenämnd eller bestämma kortare tid för skilj emannaåtgärdens
avslutande än den tid om sex månader som anges i nämnda lag.

68 §

Överenskommelse om villkor i fråga om hyresförhållande som beror av
anställning gäller mot hyresgästen eller den som har rätt att träda i hyresgästens
ställe även om överenskommelsen strider mot bestämmelse i 33
—35, 40, 46, 47, 49—55 eller 67 §, såvida den har formen av kollektivavtal
och på arbetstagarsidan slutits eller godkänts av organisation som enligt
lagen (1936: 506) om förenings- och förhandlingsrätt är att anse såsom
huvudorganisation.

Förfarandet i hyrestvister

69 §

I varje län skall finnas en hyresnämnd. Konungen kan dock bestämma,
att annat område än län skall utgöra verksamhetsområde för hyresnämnd.

70 §

Hyresnämnd har till uppgift att medla i hyrestvister samt att pröva frågor
enligt 49 och 55 §§ samt övriga frågor som enligt detta kapitel ankommer
på nämnden. Nämnden kan även vara skiljenämnd i hyrestvister. Närmare
bestämmelser om hyresnämnd meddelas i särskild lag.

71 §

Om part ej godtager hyresnämnds beslut i fråga som avses i 34—36, 40,
49 eller 55 §, får parten klandra beslutet genom att väcka talan mot andra
parten inom tre veckor från det parten erhöll del av beslutet. Klandras icke
beslutet inom denna tid, är parts rätt till talan förlorad.

Hyresnämnds beslut i ärende enligt 45, 56 eller 59 § får ej klandras.

72 §

Hyrestvist som ej enligt 70 § ankommer på hyresnämnds prövning och
ej heller rör kollektivavtal skall, om icke Konungen bestämmer annat,
upptagas av fastighetsdomstolen i den ort där fastigheten är belägen. Klandertalan
som avses i 71 § upptages, om den rör kollektivavtal, av arbetsdomstolen
och i annat fall av domstol som nyss nämnts.

Fastighetsdomstol skall i hyresmål bestå av ordföranden och den lagfarne
domaren samt tre nämndemän.

Tvist som efter klander mot hyresnämnds beslut är anhängig vid domstol
får återförvisas till nämnden.

73 §

Talan får ej föras mot fastighetsdomstols dom i fråga om tillstånd som avses
i 34—36 eller 40 § eller i fråga om fastställelse av hyresvillkor och ej hel -

Del A

Kungl. Maj:ts proposition nr 20 år 1970

165

ler mot hovrätts dom i fråga om förlängning av hyresavtal eller fastställelse
av hyresvillkor.

74 §

I hyrestvist som avses i 49 eller 55 § skall vardera parten svara för sin
rättegångskostnad i fastighetsdomstolen, i den mån annat ej följer av 18
kap. 6 § rättegångsbalken.

13 KAP.

Tomträtt

Nyttjanderätt till fastighet under obestämd tid kan för visst ändamål
mot årlig avgäld i pengar upplåtas såsom tomträtt enligt bestämmelserna
i detta kapitel.

I tomträtt får upplåtas panträtt
och annan nyttjanderätt än tomträtt
samt servitut och samfällighetsrätt.
Till förmån för tomträtt får upplåtas
servitut och samfällighetsrätt.

i tomträtt får upplåtas panträtt
och annan nyttjanderätt än tomträtt
samt servitut, samfällighetsrätt och
rätt till elektrisk kraft. Till förmån
för tomträtt får upplåtas servitut och
samfällighetsrätt.

2 §

Tomträtt får upplåtas i fastighet som tillhör staten eller kommun eller
annars är i allmän ägo. Om Konungen för särskilt fall medger det, får tomträtt
upplåtas även i fastighet som tillhör stiftelse.

Tomträtt får ej upplåtas i del av fastighet eller i flera fastigheter gemensamt.

Avtal varigenom tomträtt upplåtes
skall upprättas skriftligen. I handligen
skall uttryckligen anges att
upplåtelsen avser tomträtt.

§

Avtal varigenom tomträtt upplåtes
skall upprättas skriftligen. I
handlingen skall uttryckligen anges
att upplåtelsen avser tomträtt. Ändring
eller tillägg som ej avfattas
skriftligen är utan verkan.

4 §

I upplåtelsehandlingen skall anges ändamålet med upplåtelsen och det
belopp varmed avgälden skall utgå till dess annat bestämmes. Handlingen
skall dessutom innehålla de närmare föreskrifter rörande fastighetens användning
och bebyggelse samt de bestämmelser i övrigt som skola gälla i
fråga om tomträtten.

Finnas vid tiden för upplåtelsen särskilda byggnadsbestämmelser rörande
fastigheten i stadsplan eller eljest, anses de ingå i upplåtelsen, om annat
ej avtalats.

166 Del A Kungl. Maj:ts proposition nr 20 år 1970

5 §

Tomträttsupplåtelse innefattar överlåtelse på tomträttshavaren av byggnad
och annan egendom som vid upplåtelsen hör till fastigheten enligt 2
kap. Vill fastighetsägaren betinga sig ersättning för den överlåtna egendomen,
skall den bestämmas särskilt.

6 §

Tomträttens inträde eller bestånd får ej göras beroende av villkor. Ej
heller får inskränkning ske i tomträttshavarens rätt att överlåta tomträtten
eller att upplåta panträtt eller nyttjanderätt i denna.

7 §

Om överlåtelse av tomträtt och om rättighet i eller till förmån för tomträtt
samt rättsförhållanden i övrigt angående tomträtt äga bestämmelserna
rörande fast egendom i första avdelningen av denna balk motsvarande tilllämpning,
om annat ej följer av särskilda bestämmelser om tomträtt.

8 §

Har fastighetsägaren eller tomträttshavaren överskridit sin rätt eller åsidosatt
sin skyldighet på grund av upplåtelsen, är han skyldig att återställa
vad som rubbats eller fullgöra vad som eftersatts samt ersätta skadan. Avtalet
får ej hävas i anledning av vad någondera sidan sålunda låtit komma
sig till last.

9 §

Tomträtt får ej uppdelas på särskilda områden av den fastighet i vilken
den upplåtits.

2 kap. äger motsvarande tillämpning i fråga om tomträtt som inskrivits.

10 §

Avgälden skall utgå med oförändrat
belopp under vissa tidsperioder.
Om längre tid ej överenskommes, utgör
varje period tio år, den första
räknad från upplåtelsen eller den senare
dag som angivits i denna.

Avgälden skall utgå med oförändrat
belopp under vissa tidsperioder.

Om längre tid ej överenskommes, utgör
varje period tjugo år, den första
räknad från upplåtelsen eller den
senare dag som angivits i denna.

Upplåtes tomträtt väsentligen för annat
ändamål än bostadsbebyggelse,
få kortare tidsperioder än tjugo år
bestämmas. Period får dock icke understiga
tio år.

Om annat ej avtalats enligt tredje stycket eller bestämmes av rätten enligt
11 §, utgår avgälden under varje period efter den första med samma belopp
som under närmast föregående period.

Överenskommelse om ändring av avgälden får träffas senast ett år före
början av den tidsperiod, under vilken den ändrade avgälden skall gälla.

11 §

Väcker fastighetsägaren eller tomträttshavaren under näst sista året av
sådan tidsperiod som avses i 10 § talan om omprövning av avgälden, skall
rätten på grundval av det värde marken äger vid tiden för omprövningen

Kungl. Maj:ts proposition nr 20 år 1970 Del A 167

bestämma avgälden för den kommande tidsperioden. Vid bedömande av
markvärdet skall hänsyn tagas till ändamålet med upplåtelsen och de närmare
föreskrifter som skola tillämpas i fråga om fastighetens användning
och bebyggelse.

12 §

Utan hinder av 10 § äga fastighetsägaren och tomträttshavaren överenskomma
om sådan jämkning i avgäldens belopp som påkallas av ändrade förhållanden
rörande tomträttens utövning.

Kommer tomträttens värde att avsevärt minskas till följd av nya eller
ändrade byggnadsbestämmelser eller av annan särskild omständighet som
icke är att hänföra till tomträttshavaren eller beror av denne, äger tomträttshavaren
påkalla därav föranledd jämkning i avgäldens belopp.

13 §

Tomträttsavtal får ej uppsägas av tomträttshavaren.

14 §

Genom uppsägning från fastighetsägarens sida kan tomträtt bringas att
upphöra endast vid utgången av vissa tidsperioder. Om ej längre tid överenskommits,
utgör den första perioden sextio år, räknat från dagen för
upplåtelsen eller den senare dag som angivits i denna, samt varje följande
period fyrtio år från utgången av närmast föregående period.

Upplåtes tomträtt väsentligen för annat ändamål än bostadsbebyggelse,
får överenskommelse träffas om kortare tidsperioder. Period får dock ej
vara kortare än tjugo år.

Uppsägning får ske endast om det är av vikt för ägaren att fastigheten
användes för bebyggelse av annan art eller eljest på annat sätt än tidigare.

15 §

Uppsägning av tomträttsavtal skall ske minst två år före periodens utgång,
om längre uppsägningstid ej överenskommits. Uppsägning som sker
tidigare än fem år före periodens utgång är utan verkan. Det åligger fastighetsägaren
att inom samma tid som gäller för uppsägningen anmäla
denna till inskrivningsmyndigheten för anteckning i tomträttsboken. Om
sådan anteckning ej skett, är uppsägningen ogiltig.

Uppsägning skall ske skriftligen med angivande av skälen för åtgärden.
Angående sättet för uppsägning gäller i övrigt 8 kap. 38 § i tillämpliga delar.

16 §

Föreligga ej skäl för uppsägning skall rätten på talan av tomträttshavaren
förklara den ogiltig. Väckes ej talan inom tre månader efter det att
uppsägningen antecknades i tomträttsboken, är rätten till talan förlorad.

17 §

Upphör tomträtten på grund av uppsägning, åligger det fastighetsägaren
att lösa byggnad och annan egendom som utgör tillbehör till tomträtten.
Lösesumman skall motsvara egendomens värde vid tomträttens upphörande

168 Del A Kungl. Maj. ts proposition nr 20 år 1970

under antagande att tomträtten alltjämt skulle bestå med samma ändamål
och i övrigt oförändrade föreskrifter angående fastighetens användning och
bebyggelse.

Har kostnad som icke varit nödvändig nedlagts på tomträtten efter uppsägningen,
får värdeökning som uppkommit därigenom icke tagas i beräkning
vid bestämmande av lösesumman.

CJpplåtes tomträtt väsentligen för annat ändamål än bostadsbebyggelse,
äga parterna överenskomma att det icke eller endast i begränsad omfattning
skall åligga fastighetsägaren att lösa egendomen enligt första stycket.

18 §

När det åligger fastighetsägaren att lösa egendomen, skall talan om lösesummans
bestämmande väckas inom ett år efter det att uppsägningen antecknades
i tomträttsboken eller, om talan väckts enligt 16 §, inom ett år
efter det att domen i målet vann laga kraft. Om denna tid ej iakttages, förfaller
uppsägningen. Talan får väckas av såväl fastighetsägaren som tomträttshavaren.

Sedan dom varigenom lösesumman blivit bestämd vunnit laga kraft,
skall lösesumman inom en månad nedsättas hos länsstyrelsen. Nedsättning
behöver dock icke ske tidigare än en månad före den dag till vilken
uppsägningen ägt rum. Sker nedsättning ej inom föreskriven tid, äger länsstyrelsen
på ansökan låta uttaga beloppet som om betalningsskyldighet
ålagts genom domen. När nedsättning ägt rum, skall länsstyrelsen genast
göra anmälan till inskrivningsmyndigheten för anteckning i tomträttsboken.

Medel som nedsatts skola ofördröj ligen insättas i bank mot ränta.

19 §

När den genom uppsägningen bestämda tillträdesdagen är inne och lösesumman
nedsatts enligt 18 §, upphör tomträtten med däri upplåtna rättigheter
och bliva inskrivningar i denna utan verkan. Innan nedsättning
skett, får tillträde ej äga rum utan tomträttshavarens medgivande.

Har tomträtten frånträtts på den genom uppsägningen bestämda tillträdesdagen
men är lösesumman då ännu icke nedsatt, är fastighetsägaren
skyldig att betala ränta till tomträttshavaren efter sex procent om året
från nämnda dag.

20 §

Det nedsatta beloppet jämte upplupen ränta skall av länsstyrelsen utbetalas
till den som är berättigad till det. Utan fastighetsägarens medgivande
får utbetalning dock ej ske före tillträdesdagen. Ränta som upplupit
före tillträdesdagen tillfaller fastighetsägaren.

Svarar tomträtten för beviljad eller sökt inteckning, äga bestämmelserna
om fördelning av köpeskilling för exekutivt försåld fast egendom motsvarande
tillämpning. Har rätten bestämt lösesumman till högre belopp än
tomträttshavaren yrkat och uppstår, efter betalning av de fordringar som
skola utgå ur denna, överskott som ej faller inom det yrkade beloppet, återställes
överskottet till fastighetsägaren.

Sammanträde för fördelningen hålles så snart det kan ske. Kallelse till
sammanträdet sändes genom länsstyrelsens försorg minst två veckor i för -

Kungl. Maj:ts proposition nr 20 år 1970 Del A 169

väg till tomträttshavaren och kända borgenärer som ha panträtt i tomträtten.
Om borgenär är okänd, införes kallelsen i allmänna tidningarna
och tidning inom orten.

De med fördelningen förenade kostnaderna betalas av fastighetsägaren.

21 §

Ha fastighetsägaren och tomträttshavaren sedan tomträtten upplåtits slutit
avtal om utvidgning eller inskränkning av det område tomträtten avser
eller om ändring av ändamålet med tomträtten eller i de föreskrifter som
i övrigt gälla angående tomträttens utövning eller i fråga varom överenskommelse
är tillåten enligt 10, 12, 14, 15 eller 17 §, gäller ändringsavtalet
mot den som har rättighet i tomträtten endast om inskrivning av avtalet är
beviljad eller ansökan därom förklarad vilande i avvaktan på att annat
hinder än som avses i 21 kap. 5 § andra stycket undanröjes. Angår avtalet
utvidgning eller inskränkning av det område tomträtten avser, är avtalet
för sin giltighet beroende av att fastighetsbildning kommer till stånd i enlighet
med avtalet.

Angående avtal som avses i första stycket gälla i övrigt bestämmelserna i
detta kapitel om upplåtelse av tomträtt i tillämpliga delar.

22 §

Överenskomma fastighetsägaren och tomträttshavaren om tomträttens
upphörande eller kommer tomträtten i fastighetsägarens hand eller övergår
äganderätten till fastigheten på tomträttshavaren och är tomträtten
inskriven, gäller dock tomträtten till dess inskrivningen dödas. Även om
inskrivningen av tomträtten dödas, svarar fastighetsägaren för rättighet
som gäller i tomträtten oberoende av inskrivning.

23 §

Mål angående omprövning eller jämkning av avgäld, giltighet av uppsägning
eller bestämmande av lösesumma upptages av expropriationsdomstolen.

24 §

Angående rättegången i mål som avses i 23 § gälla i tillämpliga delar bestämmelserna
om expropriation i allmänhet. Rör tvisten fråga som kan inverka
på den rätt som tillkommer innehavare av panträtt eller annan rättighet
som är inskriven, är rätten ej bunden av parts yrkande eller medgivande.

I mål angående bestämmande av lösesumma är fastighetsägaren skyldig
att ersätta tomträttshavarens rättegångskostnad i den mån annat ej föranledes
av 18 kap. 6 och 8 §§ rättegångsbalken.

25 §

När talan väckes angående omprövning eller jämkning av avgäld eller
om giltigheten av uppsägning, skall rätten genast göra anmälan därom till
inskrivningsmyndigheten för anteckning i tomträttsboken. Detsamma gäller
när dom eller slutligt beslut i sådant mål vinner laga kraft.

6f Bihang till riksdagens protokoll 1970.1 samt. Nr 20 Del A

170

Del A

Kungl. Maj:ts proposition nr 20 år 1970

26 §

Bestämmelse om förmånsrätt i fast
egendom för fordran i handelsbalken
eller annan författning gäller även i
fråga om fordran i tomträtt.

Bestämmelserna i utsökningslagen,
lagsökningslagen och konkurslagen
angående fast egendom och
rättighet däri äga motsvarande tilllämpning
i fråga om tomträtt.

Vid expropriation eller liknande
denna likställd med fast egendom.

Bestämmelserna i utsökningslagen
(1877: 31 s. 1), lagen ( )

om exekutiv försäljning av fast egendom,
lagsökningslagen (1946:808)
och konkurslagen (1921:225) angående
fast egendom och rättighet däri
äger motsvarande tillämpning i fråga
om tomträtt.

tvångsförvärv som avser tomträtt är

14 KAP.

Servitut

1 §

För att främja ett ändamålsenligt utnyttjande av den fasta egendomen
får i fastighet (den tjänande fastigheten) upplåtas rätt för ägaren av annan
fastighet (den härskande fastigheten) att i visst hänseende nyttja eller
på annat sätt taga i anspråk den tjänande fastigheten eller byggnad eller
annan anläggning som hör till denna eller att råda över den tjänande fastigheten
i fråga om dess användning i visst hänseende (servitut).

Servitut får avse endast ändamål som är av stadigvarande betydelse för
den härskande fastigheten och får icke förenas med skyldighet för ägaren
av den tjänande fastigheten att fullgöra annat än underhåll av väg, byggnad
eller annan anläggning som avses med servitutet.

Bestämmelserna i detta kapitel avser icke servitut som tillkommit genom
förrättning enligt lagstiftningen om fastighetsbildning eller genom expropriation
eller liknande tvångsförvärv.

2 §

Servitut får upplåtas till förmån även för gruvegendom. I fråga om sådan
upplåtelse äger bestämmelserna i detta kapitel om servitut till förmån
för fastighet motsvarande tillämpning.

3 §

Servitut får ej avse rätt till skogsfång eller bete.

4 §

Servitut upplåtes skriftligen av
den tjänande fastighetens ägare. I
upplåtelsehandlingen skall anges den
härskande och den tjänande fastigheten
samt ändamålet med upplå -

Servitut upplåtes skriftligen av den
tjänande fastighetens ägare. I upplåtelsehandlingen
skall anges den
härskande och den tjänande fastigheten
samt ändamålet med upplåtel -

Del A

171

nr 20 år 1970

Kungl. Maj.-ts proposition

telsen. Upplåtelse som icke uppfyller
dessa föreskrifter är ogiltig.

Upplåtelsehandlingen skall i förekommande
fall innehålla de föreskrifter
för servitutets utövning som
avses gälla och uppgift om vederlag
för upplåtelsen. Om servitutet är
tidsbegränsat eller beror av villkor,
skall handlingen innehålla uppgift
jämväl därom. Detsamma gäller, om
ägaren av den tjänande fastigheten
åtagit sig att underhålla väg, byggnad
eller annan anläggning som avses
med servitutet.

sen. Upplåtelse som icke uppfyller
dessa föreskrifter är ogiltig. Ändring
eller tillägg som ej avfattas skriftligen
är utan verkan.

5 §

Servitut innebär skyldighet för ägaren av den tjänande fastigheten att
tåla att fastigheten tages i anspråk för det med upplåtelsen avsedda ändamålet
eller att underlåta sådan utövning av honom såsom ägare tillkommande
befogenhet som strider mot detta ändamål. Det åligger honom dessutom
att på fastigheten underhålla väg, byggnad eller annan anläggning
som avses med servitutet, om upplåtelsen innehåller åtagande därom.

6 §

Servitut är förenat med äganderätten till den härskande fastigheten och
får ej överlåtas särskilt.

7 §

Ägaren av den härskande fastigheten skall vid servitutets utövning förfara
så, att den tjänande fastigheten icke betungas mer än nödvändigt.

Har den härskande fastighetens ägare på den tjänande fastigheten väg,
byggnad eller annan anläggning, åligger det honom att hålla den i sådant
skick att skada eller olägenhet icke vållas onödigtvis.

8 §

Om den härskande fastighetens ägare överskrider sin rätt eller ägare av
någondera fastigheten åsidosätter sin skyldighet, åligger det honom att
återställa vad som rubbats eller fullgöra vad som eftersatts och att ersätta
skada.

9 §

Är i fall som avses i 8 § vad den ene fastighetsägaren låtit komma sig
till last av väsentlig betydelse för den andre och sker ej rättelse inom skälig
tid efter anmaning, äger denne häva servitutet och erhålla ersättning för
skada.

10 §

Skall vederlag utgå för servitut och erlägges ej vederlaget inom en månad
efter förfallodagen, äger den tjänande fastighetens ägare häva servitutet
och erhålla ersättning för skada, om försummelsen icke är av ringa betydelse.

172

Del A

Kungl. Maj.ts proposition nr 20 år 1970
11 §

Om ägaren av den härskande eller den tjänande fastigheten vill häva
servitutet enligt 9 eller 10 §, åligger det honom att underrätta den andre
därom utan oskäligt dröjsmål. Sker det ej, är rätten att häva förlorad.

Servitut får ej hävas, sedan betalning erlagts eller annan rättelse skett.

12 §

Delas den tjänande fastigheten
och är servitutet förenat med rätt till
vederlag, tillkommer vederlaget
ägarna av de fastigheter, i vilka servitutet
skall gälla efter delningen i
förhållande till varje fastighets besvär
av servitutet.

13 §

Den fasta egendom som servitutet
avser får ej belastas utöver
vad som följer av upplåtelsen till
följd av att den härskande eller tjänande
fastigheten delas eller sammanlägges
med annan fastighet eller
på grund av annan ändring i förhållandena.

Sammanlägges den härskande och
den tjänande fastigheten, upphör
servitutet.

15 § U§

Bortför den härskande fastighetens ägare byggnad eller annan anläggning
som är avsedd för servitutet och som tillhör honom men finns på den
tjänande fastigheten, åligger det honom att återställa marken i tjänligt
skick. Om servitutet häves eller av annan orsak upphör, är han skyldig att
föra bort sådan anläggning inom ett år därefter. Sker det ej, tillfaller anläggningen
den tjänande fastighetens ägare utan lösen.

16 § 15 §

Om ändring och upphävande av servitut genom fastighetsreglering gäller
särskilda bestämmelser.

12 §

Den fasta egendom som servitutet
avser får ej belastas utöver vad
som följer av upplåtelsen till följd
av ändring i fastighetsindelningen
eller annan ändring i förhållandena.

13 §

Sammanlägges den härskande fastigheten
med den tjänande, upphör
servitutet att gälla.

15 KAP.

Samfällighetsrätt

1 §

Genom avtal mellan ägarna av två eller flera fastigheter (samfällighetsavtal)
kan upplåtas samfällighetsrätt i fastigheterna för att tillgodose en för
fastigheterna gemensam anläggning av stadigvarande betydelse för dem,
såsom parkeringsanläggning, lekplats, ledning eller värmeanläggning.

Kungl. Maj:ts proposition nr 20 år 1970 Del A 173

Om fastigheterna tillhör samme ägare, får samfällighetsrätt upplåtas genom
förklaring av ägaren. I fråga om sådan förklaring äger bestämmelserna
i detta kapitel om samfällighetsavtal motsvarande tillämpning.

2 §

Samfällighetsrätt får upplåtas även i byggnad eller annan anläggning, som
ej hör till fastighet, och i gruvegendom. I fråga om sådan upplåtelse gäller
bestämmelserna i detta kapitel om upplåtelse i fastighet i tillämpliga delar.

14 kap. 3 § äger motsvarande tillämpning i fråga om samfällighetsrätt.

3 §

De fastigheter i vilka samfällighetsrätt upplåtits utgör i allt som rör den
gemensamma anläggningen en samfällighet. Delaktigheten i samfälligheten
är förenad med äganderätten till varje särskild fastighet och får ej överlåtas
särskilt.

I fråga om förvaltning och upplösning av samfällighet gäller 22—34 §§
samt 43 § andra och tredje styckena lagen den 16 december 1966 (nr 700)
om vissa gemensamhetsanläggningar i tillämpliga delar. Lagens bestämmelser
om anläggningsbeslut skall därvid tillämpas på samfällighetsavtalet.

4 §

Samfällighetsrätt innebär dels rätt för ägare av fastighet som ingår i samfälligheten
att på de villkor samfällighetsavtalet innehåller tillgodogöra sig
den gemensamma anläggningen, dels skyldighet för honom att i den omfattning
som följer av avtalet bidraga till kostnaderna för samfällighetens
verksamhet, tåla att fastigheten nyttjas för denna verksamhet och i övrigt
fullgöra åtagande gentemot samfälligheten.

5 §

Samfällighetsavtal slutes skriftligen.
I avtalet skall anges de fastigheter
som ingår i samfälligheten och
ändamålet med avtalet. Detta skall
vidare innehålla uppgift om grunderna
för bidragsskyldighetens fördelning
mellan fastigheternas ägare.
Samfällighetsavtal som icke uppfyller
dessa föreskrifter är ogiltigt.

Samfällighetsavtal skall i förekommande
fall även innehålla bestämmelser
om beskaffenheten och omfattningen
av byggnad eller annan
anläggning som skall uppföras för
samfällighetens räkning och om annan
åtgärd som skall vidtagas samt
uppgift om vilka i samfälligheten ingående
fastigheter som beröres av åtgärden.
Om avtalet är tidsbegränsat
eller beror av villkor, skall det innehålla
uppgift jämväl därom. Det -

Samfällighetsavtal slutes skriftligen.
I avtalet skall anges de fastigheter
som ingår i samfälligheten och
ändamålet med avtalet. Detta skall
vidare innehålla uppgift om grunderna
för bidragsskyldighetens fördelning
mellan fastigheternas ägare
samt den belastning som eljest kan
ha lagts på någon av fastigheterna.
Samfällighetsavtal som icke uppfyller
dessa föreskrifter är ogiltigt. Ändring
eller tillägg som ej avfattas
skriftligen är utan verkan.

174 Del A Kungl. Maj:ts proposition nr 20 år 1970

samma gäller, om ägaren av någon
i samfällighet en ingående fastighet
åtagit sig att sörja för underhåll eller
drift av anläggning för samfällighetens
verksamhet eller att på annat
sätt gå samfällighet en tillhanda
med eget arbete.

6 §

övergår i samfällighet ingående fastighet, varmed är förenad skyldighet
att utge periodiskt bidrag i pengar, till ny ägare på annat sätt än genom
försäljning på exekutiv auktion och skall samfällighetsrätten enligt denna
balk bestå mot den nye ägaren eller vill denne att fastigheten likväl står
kvar i samfälligheten, är han skyldig svara för oguldet belopp som den
förre ägaren haft att utge och som förfallit till betalning inom ett år före
den bestämda tillträdesdagen. Mot den nye ägaren anses beloppet förfallet
den dagen.

7 §

Om ägare av fastighet som ingår i samfällighet överskrider sin rätt eller
åsidosätter sin skyldighet, åligger det honom att återställa vad som rubbats
eller fullgöra vad som eftersatts och att ersätta skada.

8 §

Är i fall som avses i 7 § vad fastighetsägare låtit komma sig till last
av väsentlig betydelse för ägarna av övriga fastigheter som ingår i samfälligheten
och sker ej rättelse inom skälig tid efter anmaning eller har fastighetsägare
dröjt med att erlägga penningbidrag utöver en månad efter förfallodagen
och är försummelsen icke av endast ringa betydelse, får avtalet
hävas i vad angår den försumlige fastighetsägaren. Denne är även skyldig
att ersätta förlust som åsamkas övriga fastighetsägare till följd av hans
utträde ur samfälligheten.

9 §

Rätt till talan i fall som avses i 7 eller 8 § eller till hävning i fall som avses
i 8 § tillkommer i fråga om samfällighet som kan förvärva rättigheter och
ikläda sig skyldigheter samfällighetens styrelse och annars varje fastighetsägare
vars rätt är i fråga.

Den som vill begagna sig av hävningsrätt skall utan oskäligt dröjsmål
underrätta motparten därom. Sker det ej, är rätten att häva förlorad.

Samfällighetsavtal får ej hävas, sedan betalning erlagts eller annan rättelse
skett.

10 §

14 kap. 13—15 §§ äger motsvarande
tillämpning i fråga om samfällighetsrätt.

Bestämmelserna i 14 kap. 12—
15 §§ äger motsvarande tillämpning
i fråga om samfällighetsrätt.

11 §

Delas fastighet vari samfällighetsrätt är upplåten, svarar ägarna av de nya
fastigheterna solidariskt för penningbidrag som skulle ha belöpt på den ode -

Kungl. Maj:ts proposition nr 20 år 1970 Del A 175

lade fastigheten. Mellan ägarna inbördes fördelas ansvaret i förhållande till
varje fastighets nytta av samfällighetsrätten efter delningen.

12 §

Om ändamål som avses med samfällighetsavtal till följd av ändrade förhållanden
förfallit eller väsentligen förlorat sin betydelse eller kan med avsevärt
mindre kostnad eller olägenhet tillgodoses på annat sätt, får rätten,
även om annat avtalats, på talan av samfälligheten eller fastighetsägare förordna
att samfälligheten skall upplösas. Samfälligheten skall också upplösas,
om alla fastighetsägarna är ense därom.

Föreligger förhållande som avses i första stycket endast beträffande viss
fastighet, får på talan av dess ägare förordnas att samfällighetsrätten i hans
fastighet skall avlösas.

13 §

Bestämmelserna i lagen om fastighetsbildning om ändring och upphävande
av servitut när servitutet hindrar ett ändamålsenligt utnyttjande av den
tjänande fastigheten eller dess användning enligt stadsplan, tomtindelning
eller byggnadsplan äger motsvarande tillämpning i fråga om belastning som
på grund av samfällighetsavtal åvilar viss fastighet som ingår i samfälligheten.
Samfälligheten anses därvid som härskande fastighet.

16 KAP.

Hävd till fast egendom

1 §

Om någon beviljats lagfart på fast egendom, som kommit ur rätte ägarens
hand, och därefter under tjugo år i följd med äganderättsanspråk
innehaft egendomen, utan att talan om bättre rätt till egendomen väckts
mot innehavaren, har ägaren förlorat sin rätt till egendomen.

Om innehavet grundas på överlåtelse och innehavaren varken ägde eller
bort äga kännedom om att överlåtaren icke var rätt ägare, gäller första
stycket när tiden för innehavet uppgår till tio år.

Första och andra styckena äga motsvarande tillämpning om egendomen
innehafts av flera efter varandra sedan lagfart beviljats på den förstes
förvärv. Vid tillämpning av andra stycket gäller villkoret om att innehavet
grundas på överlåtelse och att innehavaren var i god tro endast den
förste innehavaren.

2 §

Vad av lag eller annan författning följer om verkan av underlåtenhet att
inom viss tid väcka talan om bättre rätt till fast egendom äger tillämpning,
om det innebär att frihet från rätte ägarens anspråk på egendomen vinnes
tidigare än enligt 1 §.

Om skyldighet att återbära egendom som tillträtts till följd av dödförklaring
gälla särskilda bestämmelser.

176

Del A

Kungl. Maj:ts proposition nr 20 år 1970

17 KAP.

Företräde på grund av inskrivning

Företräde för förvärv på grund av
överlåtelse av fast egendom eller
upplåtelse av nyttjanderätt, servitut
eller samfällighetsrätt framför annat
sådant förvärv

Företräde för förvärv på grund av
överlåtelse av fast egendom eller
upplåtelse av nyttjanderätt, servitut,
samfällighetsrätt eller rätt till elektrisk
kraft framför annat sådant
förvärv

1 §

Har någon överlåtit sin fasta egendom till två eller ha i annat fall två förvärv
skett som avse en och samma egendom, äger det förvärv för vilket
inskrivning först sökes företräde, om annat ej anges i 3—5 §§.

Äger överlåtelse av fast egendom
företräde framför annat förvärv,
medför det andra förvärvet icke någon
rätt till egendomen. Om företräde
tillkommer nyttjanderätt, servitut
eller samfällighetsrätt, får rätten
enligt det andra förvärvet utövas endast
i den mån det kan ske utan förfång
för det förvärv som äger företräde.

§

Äger överlåtelse av fast egendom
företräde framför annat förvärv,
medför det andra förvärvet icke någon
rätt till egendomen. Om företräde
tillkommer nyttjanderätt, servitut,
samfällighetsrätt eller rätt till
elektrisk kraft, får rätten enligt det
andra förvärvet utövas endast i den
mån de! kan ske utan förfång för det
förvärv som äger företräde.

3 §

överlåtelse av fast egendom äger ej företräde framför tidigare sådan
överlåtelse eller framför tidigare upplåtelse av nyttjanderätt, servitut eller
samfällighetsrätt, om förvärvaren vid förvärvet och, när egendomen därefter
överlåtits till annan, även denne vid sitt förvärv ägt eller bort äga
kännedom om det tidigare förvärvet.

Upplåtelse av nyttjanderätt, servitit
eller samfällighetsrätt äger ej
företräde framför tidigare överlåtelse
av egendomen, om den till vilken
rättigheten uppläts vid upplåtelsen
ägde eller bort äga kännedom om
överlåtelsen. Motsvarande gäller i
fråga om företrädet mellan rättigheter,
vilka ej kunna utövas vid sidan
av varandra utan förfång för någondera.

Bestämmelserna i 7 kap. 11—13 §§
om att upplåtelse av nyttjanderätt,
servitut eller samfällighetsrätt gälter
mot ny ägare till vilken fastighet

Upplåtelse av nyttjanderätt, servitut,
samfällighetsrätt eller rätt till
elektrisk kraft äger ej företräde
framför tidigare överlåtelse av egendomen,
om den till vilken rättigheten
uppläts vid upplåtelsen ägde eller
bort äga kännedom om överlåtelsen.
Motsvarande gäller i fråga om
företrädet mellan rättigheter, vilka
ej kunna utövas vid sidan av varandra
utan förfång för någondera.

Bestämmelserna i 7 kap. 11—13 §§
om att upplåtelse av nyttjanderätt,
servitut, samfällighetsrätt eller rätt
till elektrisk kraft gäller mot ny äga -

Kungl. Maj:ts proposition nr 20 år 1970

Del A

177

överlåtits äga tillämpning utan hin- re till vilken fastighet överlåtits äger
der av att den nye ägaren sökt lag- tillämpning utan hinder av att den
fart. nye ägaren sökt lagfart.

4 §

Kan till följd av 3 § första stycket
förvärvare ej göra överlåtelsen
gällande mot tidigare överlåtelse av
egendomen, äger dock förvärv från
honom genom upplåtelse av nyttjanderätt,
servitut eller samfällighetsrätt
företräde framför den tidigare
överlåtelsen, om den till vilken rättigheten
uppläts vid upplåtelsen varken
ägde eller bort äga kännedom
om överlåtelsen.

Kan till följd av 3 § första stycket
förvärvare ej göra överlåtelsen
gällande mot tidigare överlåtelse av
egendomen, äger dock förvärv från
honom genom upplåtelse av nyttjanderätt,
servitut, samfällighetsrätt eller
rätt till elektrisk kraft företräde
framför den tidigare överlåtelsen,
om den till vilken rättigheten uppläts
vid upplåtelsen varken ägde eller
bort äga kännedom om överlå -

telsen.

Om till följd av 3 § första stycket förvärvare ej kan göra överlåtelsen
gällande mot tidigare upplåtelse av nyttjanderätt, servitut eller samfällighetsrätt,
äger dock förvärv från honom av sådan upplåtelse företräde framför
den tidigare upplåtelsen, om rättigheterna ej kunna utövas vid sidan av
varandra utan förfång för någondera.

5

Sökes på samma inskrivningsdag
inskrivning av flera förvärv, äga de
sinsemellan företräde efter den tidsföljd
i vilken de ägt rum. Överlåtelse
av fast egendom äger dock företräde
framför upplåtelse av nyttjanderätt,
servitut eller samfällighetsrätt,
om annat ej följer av 7 kap.

Äro förvärv avseende överlåtelse
av fast egendom samtidiga eller kan
det ej utrönas i vilken tidsföljd de
skett, skall rätten på talan av endera
förvärvaren förordna om företrädet
mellan dem med hänsyn till
vad som kan ha förutsatts vid förvärven
till omständigheterna i övrigt.
Motsvarande gäller i fråga om
företrädet mellan förvärv som avser
upplåtelse av nyttjanderätt, servitut
eller samfällighetsrätt.

Sökes på samma inskrivningsdag
inskrivning av flera förvärv, äger de
sinsemellan företräde efter den tidsföljd
i vilken de ägt rum. Överlåtelse
av fast egendom äger dock företräde
framför upplåtelse av nyttjanderätt,
servitut, samfällighetsrätt eller rätt
till elektrisk kraft, om ej annat följer
av 7 kap.

Är förvärv avseende överlåtelse
av fast egendom samtidiga eller kan
det ej utrönas i vilken tidsföljd de
skett, skall rätten på talan av endera
förvärvaren förordna om företrädet
mellan dem med hänsyn till vad
som kan ha förutsatts vid förvärven
och till omständigheterna i övrigt.
Motsvarande gäller i fråga om företrädet
mellan förvärv som avser upplåtelse
av nyttjanderätt, servitut,
samfällighetsrätt eller rätt till elektrisk
kraft.

Företräde på grund inteckning

6 §

Inteckning medför företräde i förhållande till annan inteckning efter den
tidsföljd i vilken inteckningarna sökas. Inteckningar som sökas på samma
inskrivningsdag medföra lika rätt.

178

Del A

Kungl. Maj:ts proposition nr 20 år 1970

I förhållande till nyttjanderätt,
servitut eller samfällighetsrätt medför
inteckning företräde, om den sökes
innan inskrivning för rättigheten
sökes. Inskrivning för nyttjanderätt,
servitut eller samfällighetsrätt medför
företräde framför inteckning som
sökes på samma inskrivningsdag.

I förhållande till nyttjanderätt,
servitut, samfällighetsrätt och rätt
till elektrisk kraft medför inteckning
företräde, om den sökes innan inskrivning
för rättigheten sökes. Inskrivning
för nyttjanderätt, servitut,
samfällighetsrätt eller rätt till elektrisk
kraft medför företräde framför
inteckning som sökes på samma inskrivningsdag.

7 §

Om rätt för borgenär till vilken upplåtits panträtt i fast egendom att
göra gällande det företräde som inteckning medför samt om vissa fall då
sådan upplåtelse får vika för överlåtelse av egendomen finnas bestämmelser
i 6 kap.

Övriga bestämmelser

8 §

Om bestämmande av företrädet mellan flera inskrivningar som sökas på
samma inskrivningsdag samt om ändring i företrädesordningen genom nedsättning
finnas bestämmelser i 22 och 23 kap.

9 §

Det företräde som ansökan om inskrivning medför enligt detta kapitel
är beroende av att inskrivning beviljas. Visar sig inskrivet förvärv vara
ogiltigt eller kan det av annan anledning än som avses i detta kapitel ej gö -

ras gällande av förvärvaren, förfaller

10

Bestämmelserna i detta kapitel om
företräde för överlåtelse äga i fråga
om förvärv genom köp på exekutiv
auktion tillämpning endast med avseende
på företräde i förhållande till
annan överlåtelse och endast om
egendomen sålts för annat ändamål
än till betalning av fordran för vilken
egendomen svarar på grund av
utmätning eller på annan grund.

Det företräde som inskrivning för
rättighet eller inteckning medför i
förhållande till annan sådan inskrivning
eller inteckning enligt detta
kapitel gäller vid exekutiv auktion
med följande avvikelser. Bestämmelsen
i 3 § om företräde i vissa
fall för upplåtelse av nyttjanderätt,
servitut eller samfällighetsrätt
äger icke tillämpning. I fall som
avses i 5 § andra stycket anses för -

rätten till företräde.

§

Bestämmelserna i detta kapitel
om företräde för överlåtelse äga i
fråga om exekutiv försäljning tilllämpning
endast med avseende på
företräde i förhållande till annan
överlåtelse och endast om egendomen
sålts för annat ändamål än till
betalning av fordran för vilken egendomen
svarar på grund av utmätning
eller på annan grund.

Det företräde som inskrivning för
rättighet eller inteckning medför i
förhållande till annan sådan inskrivning
eller inteckning enligt detta
kapitel gäller vid exekutiv försäljning
med följande avvikelser. Bestämmelsen
i 3 § om företräde i vissa
fall för upplåtelse av nyttjanderätt,
servitut, samfällighetsrätt eller
rätt till elektrisk kraft äger icke tilllämpning.
I fall som avses i 5 § and -

Del A

179

Kungl. Maj. ts proposition nr 20 år 1970

värven äga lika rätt, om annan fö- ra stycket anses förvärven äga lika
reträdesordning ej fastställts. rätt, om annan företrädesordning ej

fastställts.

Andra stycket gäller i tillämpliga delar, när myndighet i annat fall fördelar
medel mellan rättsägarna i den ordning som gäller vid fördelning av
köpeskilling för exekutivt försåld fast egendom.

11 §

Bestämmelserna i 1—10 §§ om överlåtelse och upplåtelse äga motsvarande
tillämpning på förvärv genom bodelning, arv, testamente eller bolagsskifte
och på annat liknande förvärv, när fråga uppkommer om företräde
mellan sådant förvärv och senare förvärv som avses i 1 § eller om företräde
på grund av inteckning.

18 KAP.

Godtrosförvärv på grand av inskrivning och betydelsen av inskrivning

i vissa andra fall

1

Har fast egendom förvärvats genom överlåtelse och var överlåtarens eller
någon hans företrädares åtkomst till egendomen ogiltig eller gäller åtkomsten
av annat skäl ej mot rätte ägaren, är förvärvet likväl giltigt, om lagfart
på egendomen vid tiden för överlåtelsen var beviljad för överlåtaren och
om förvärvaren vid överlåtelsen eller, när egendomen därefter överlåtits
till annan, denne vid sitt förvärv varken ägt eller bort äga kännedom om att

överlåtaren icke var rätt ägare.

I fråga om upplåtelse av nyttjanderätt,
servitut eller samfällighetsrätt
som gjorts av annan än rätte
ägaren äger första stycket motsvarande
tillämpning om den till vilken
rättigheten uppläts vid upplåtelsen
varken ägde eller bort äga kännedom
om att upplåtaren ej var rätt
ägare.

Om företräde på grund av inskrivning

I fråga om upplåtelse av nyttjanderätt,
servitut, samfällighetsrätt eller
rätt till elektrisk kraft som gjorts
av annan än rätte ägaren äger första
stycket motsvarande tillämpning
om den till vilken rättigheten uppläts
vid upplåtelsen varken ägde eller
bort äga kännedom om att upplåtaren
ej var rätt ägare.

finnas bestämmelser i 17 kap.

2 §

Har panträtt i fast egendom upplåtits och är upplåtarens eller någon hans
företrädares åtkomst till egendomen ogiltig eller gäller åtkomsten av annat
skäl ej mot rätte ägaren, är upplåtelsen likväl giltig, om lagfart på egendomen
var beviljad för upplåtaren vid upplåtelsen eller därefter beviljas
för honom samt borgenären vid upplåtelsen eller, när fordringen därefter
överlåtits till annan, denne vid sitt förvärv varken ägt eller bort äga kännedom
om att upplåtaren ej var rätt ägare.

3 §

1 och 2 §§ äga ej tillämpning, om

1. handling på vilken äganderätten grundats är förfalskad eller på rätte
ägarens vägnar utfärdad av någon som saknade behörighet därtill eller är

180 Del A Kungl. Maj:ts proposition nr 20 år 1970

ogiltig såsom tillkommen under sådant tvång som avses i 28 § lagen den
11 juni 1915 (nr 218) om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens
område;

2. rätte ägaren, när han utfärdade den handling på vilken äganderätten
grundats, var i konkurs eller omyndig eller handlade under inflytande av
rubbad själsverksamhet;

3. förvärvet enligt lag är ogiltigt, emedan det icke skett i föreskriven
form eller med iakttagande av andra föreskrivna villkor eller med samtycke
av någon vars rätt beröres eller med stöd av tillstånd eller annan åtgärd
av domstol eller annan myndighet.

4 §

Kommer till följd av 1 eller 2 § förvärv som avses där att gälla mot
rätte ägaren, äger demie erhålla ersättning av staten för sin förlust. Har
den skadelidande medverkat till förlusten genom att utan skälig anledning
underlåta att söka ändring i inskrivningsmyndighetens beslut eller vidtaga
annan åtgärd för bevarande av sin rätt eller har han på annat sätt medverkat
till förlusten genom eget vållande, skall ersättningen nedsättas efter
vad som finnes skäligt eller helt bortfalla.

Även den vars förvärv enligt 3 § icke skall gälla äger erhålla ersättning
enligt första stycket, om han vid förvärvet icke ägt eller bort äga kännedom
om att överlåtaren eller upplåtaren icke var rätt ägare.

5 §

Staten företrädes i ärende om ersättning enligt 4 § av den myndighet som
Konungen bestämmer.

Om laga domstol i mål om ersättning enligt 4 § äga bestämmelserna i
rättegångsbalken angående tvist om äganderätt till fast egendom motsvarande
tillämpning.

6 §

Vill den som är part i mål om äganderätten till fast egendom eller om
beståndet av rättighet i sådan egendom framställa anspråk enligt 4 § om
han förlorar målet, skall han antingen till gemensam handläggning med
målet väcka talan mot staten om sitt ersättningsanspråk eller på sätt
Konungen bestämmer lämna underrättelse om rättegången för att staten
skall kunna inträda i denna. Har förberedelsen i övrigt slutförts utan att
underrättelse om rättegången lämnats eller talan om ersättningsanspråket
väckts, skall rätten förelägga parten att vidtaga endera åtgärden inom viss
tid. Försittes den tiden, är ersättningsanspråket förfallet. Erinran därom
skall intagas i föreläggandet.

7 §

Har den som enligt 4 § är berättigad till ersättning ägt utkräva beloppet
av annan såsom skadestånd, inträder staten i rätten mot denne.

Ersättning enligt 4 § på grund av domstols dom utbetalas sedan domen
vunnit laga kraft.

Har ärende angående anteckning
enligt 19 kap. 20 § att talan blivit
väckt om äganderätt till fast egen -

Har ärende angående anteckning
enligt 19 kap. 20 § att talan blivit
väckt om äganderätt till fast egen -

Kungl. Maj:ts proposition nr 20 år 1970

Del A

181

dom eller enligt 20 kap. 14 § att ägarens
rätt att förfoga över egendomen
är inskränkt upptagits på inskrivningsdag,
anses den som därefter
förvärvat egendomen eller panträtt
eller annan rättighet i denna ha ägt
kännedom om omständighet som avses
med anteckningen.

dom eller enligt 20 kap. 14 § att ägares
rätt att förfoga över egendomen
är inskränkt eller enligt 7 § förköpslagen
(1967:868) att kommun beslutat
utöva förköpsrätt i fråga om
egendomen upptagits på inskrivningsdag,
får den som därefter förvärvat
egendomen eller panträtt eller
annan rättighet i denna icke till
stöd för beståndet av förvärvet eller
rätten till ersättning enligt 4 § andra
stycket åberopa att han vid förvärvet
varken ägde eller bort äga kännedom
om omständighet som avses
med anteckningen. Motsvarande gäller
i fråga om anteckning enligt 21
kap. 4 § att tomträttshavares rätt att
upplåta servitut eller samfällighetsrätt
i tomträtten är inskränkt.

9 §

Talan om bättre rätt till fast egendom kan med laga verkan riktas mot
den för vilken lagfart senast är beviljad eller sökt även om denne före
talans väckande överlåtit egendomen. Den till vilken egendomen sålunda
överlåtits äger i rättegången samma ställning som om överlåtelsen skett
under rättegången.

10

9 § äger motsvarande tillämpning
när någon vill söka betalning ur fast
egendom för fordran för vilken panträtt
upplåtits eller fordran som enligt
17 kap. 6 § handelsbalken eller
annan bestämmelse i lag utgår med
förmånsrätt framför panträtt. Om
talan angående äganderätten är antecknad
i fastighetsboken, kan den
sökas som innehar egendomen med
äganderättsanspråk.

I fråga om tomträtt gäller första
uppsäga tomträttsavtalet eller väcka

§

Bestämmelserna i 9 § äger motsvarande
tillämpning när någon vill
söka betalning ur fast egendom för
fordran för vilken panträtt upplåtits
eller fordran som enligt lag utgår
med förmånsrätt framför panträtt.
Om talan angående äganderätten
är antecknad i fastighetsboken,
kan den sökas som innehar egendomen
med äganderättsanspråk.

stycket även när fastighetsägaren vill
talan som avses i 13 kap. 10 eller 18 §.

182

Del A

Kungl. Maj:ts proposition nr 20 år 1970

ANDRA AVDELNINGEN

Inskrivningsväsendet

19 KAP.

Allmänna bestämmelser om inskrivning

1 §

Inskrivningsärenden enligt denna balk äro ärenden om lagfart, inteckning
eller annan inskrivning i fastighetsbok eller tomträttsbok samt ärenden
om anteckning i sådan bok på grund av föreskrift i lag eller annan författning.

Om uppläggande och förande av fastighetsbok och tomträttsbok gälla
särskilda bestämmelser.

2

Inskrivningsärende handlägges av
inskrivningsmyndighet. Sådan myndighets
område är domsaga eller stad
med rådhusrätt. Konungen äger dock
bestämma annan indelning, om särskilda
skäl föreligga.

Inskrivningsmyndighet förestås av
vara lagfaren.

§

Inskrivningsärende handlägges av
inskrivningsmyndighet. Sådan myndighets
område är domsaga. Konungen
kan dock bestämma annan indelning,
om särskilda skäl föreligger.

en inskrivningsdomare. Denne skall

3 §

Inskrivningsärende upptages av inskrivningsmyndigheten för det område
inom vilket den fastighet är belägen som ärendet rör.

Om behandlingen av inskrivningsärende gälla bestämmelserna om tvistemål
i tillämpliga delar i den mån annat ej följer av denna balk.

4 §

Vite som inskrivningsmyndigheten förelägger med stöd av denna balk är
ej begränsat till visst högsta belopp.

Vite utdömes av inskrivningsmyndigheten.

5 §

Inskrivningsärende upptages på inskrivningsdag. Inskrivningsdag hålles
en gång i veckan.

Ansökan som inkommit mellan två inskrivningsdagar anses gjord på
den senare.

6 §

Hos inskrivningsmyndigheten föres dagbok över inskrivningsärenden.

Del A

183

Kungl. Maj:ts proposition nr 20 år 1970

7 §

Handlingar i inskrivningsärenden sammanföras i akter.

Har sökanden eller annan lämnat uppgift eller avgivit förklaring av betydelse
för ärendets prövning eller har särskild utredning verkställts i ärendet,
skall detta antecknas i akten. I akten skola även upptagas kallelser,
förelägganden och andra beslut som ej skola införas i fastighetsboken eller
tomträttsboken.

Att skälen för vissa beslut skola antecknas i akten framgår av 12 och
17 §§.

8 §

Om ansökan ej gjorts hos rätt inskrivningsmyndighet eller det är uppenbart
att sådant förvärv som ansökan avser ej får inskrivas, skall ansökan
avvisas.

9 §

Skall ansökan ej avvisas enligt 8 § eller omedelbart avslås enligt föreskrift
i 20—23 kap., får ärendet uppskjutas till viss senare inskrivningsdag,
om det är nödvändigt för utredningen. Uppskjutes ärendet, får sökanden
föreläggas att förebringa den utredning som fordras eller, i fall som avses
i 10 §, infinna sig hos inskrivningsmyndigheten personligen eller genom
ombud. I föreläggandet får vite utsättas. Efterkommes ej föreläggandet,
kan ansökningen förklaras förfallen. Erinran om detta skall intagas i
föreläggandet.

10 §

Förekommer på grund av särskild omständighet anledning antaga att det
förvärv som sökanden åberopar är ogiltigt eller ej kan göras gällande eller
att den sökta åtgärden på annat sätt skulle kränka annans rätt, skall den
vars rätt beröres beredas tillfälle att yttra sig. I samband därmed får även
sökanden eller annan höras. Finnes sökandens rätt tvistig, kan föreläggande
meddelas honom att inom viss tid väcka talan vid domstol. Efterkommes
ej föreläggandet, kan ansökningen förklaras förfallen. Erinran om
detta skall intagas i föreläggandet.

11 §

Ansökan som förklarats vilande enligt föreskrift i 20—23 kap. skall
upptagas till ny prövning så snart anledning därtill förekommer. Ansökan
får dock ej avslås utan att sökanden beretts tillfälle att yttra sig.

I samband med vilandeförklaring eller i ärende som avses i första stycket
får sökanden föreläggas att visa huruvida hinder som föranlett vilandeförklaringen
blivit undanröjt. I föreläggandet får vite utsättas. Efterkommes
ej föreläggandet, kan ansökningen förklaras förfallen. Erinran om detta
skall intagas i föreläggandet.

12 §

Beslut i inskrivningsärende som enligt därom gällande bestämmelser skall
införas i fastighetsbok eller tomträttsbok meddelas genom införing i boken.
Om beslutet ej innebär att ansökan bifalles, skola skälen för beslutet anges
och antecknas i akten.

Bestämmelser om rättelse av införing finnas i 17 och 18 §§.

184 Del A Kungl. Maj. ts proposition nr 20 år 1970

13 §

Rörande beslut i inskrivningsärende, varigenom ansökan avvisats, avslagits
eller förklarats vilande eller förfallen eller varigenom ärendet uppskjutits,
skall sökanden genast underrättas i rekommenderat brev, om beslutet
ej innefattar bifall till dennes yrkande. Har sådant beslut eller beslut varigenom
ansökan bifallits gått emot annan som hörts i ärendet, skall underrättelse
avsändas även till denne.

I underrättelse som avses i första stycket skola i förekommande fall anges
de skäl på vilka beslutet grundas och vad den som vill fullfölja talan
mot beslutet har att iakttaga.

14 §

Talan mot beslut i inskrivningsärende föres i hovrätten. Besvärsinlagan
skall inges till inskrivningsmyndigheten.

Besvärstiden är i fråga om slutligt beslut fyra veckor från den inskrivningsdag
till vilken beslutet är att hänföra. Detsamma gäller beslut varigenom
ansökan förklarats vilande.

Besvär över beslut som avses i andra stycket skola antecknas i fastighetsboken
eller tomträttsboken. När slutligt beslut i anledning av besvären
vunnit laga kraft, skall anteckning ske om innehållet i beslutet.

15 §

Om inskrivningsärende enligt beslut av högre rätt skall upptagas till ny
handläggning av inskrivningsmyndigheten, skall ärendet upptagas på första
inskrivningsdagen efter det att beslutet kommit myndigheten till handa.

16 §

Fråga huruvida förvärv som ligger till grund för inskrivning är ogiltigt
eller ej kan göras gällande eller huruvida inskrivningen av annat skäl kränker
någons rätt får prövas utan hinder av inskrivningen. Är särskild föreskrift
meddelad rörande rättsverkan av inskrivning eller om tid inom vilken