Svenskt deltagande i Förenta nationernas insats i Libanon

Proposition 2005/06:208

1
Regeringens proposition
2005/06:208
Svenskt deltagande i Förenta nationernas insats i
Libanon
Prop.
2005/06:208
Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.
Stockholm den 28 september 2006
Göran Persson
Carin Jämtin
(Utrikesdepartementet)
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås att riksdagen medger att regeringen ställer en
svensk väpnad styrka bestående av högst 200 personer till förfogande för
deltagande inom ramen för UNIFIL under sex månader. I propositionen
redogörs för den senaste utvecklingen i Libanon, det svenska
engagemanget i Libanon, Förenta nationernas insats i Libanon (UNIFIL)
samt förberedelserna för ett svenskt deltagande i insatsen med en väpnad
styrka. Vidare föreslås att riksdagen beslutar om förkortad motionstid.
Prop. 2005/06:208
2
Innehållsförteckning
1 Förslag till riksdagsbeslut..................................................................3
2 Ärendet och dess beredning...............................................................4
3 Den senaste utvecklingen i Libanon..................................................5
4 Svenska insatser i Libanon ................................................................6
5 Förenta nationernas insats i Libanon, UNIFIL..................................7
6 Sveriges deltagande i UNIFIL...........................................................8
7 Rättsliga frågor ..................................................................................9
8 Regeringens överväganden..............................................................10
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 28 september 2006.12
Prop. 2005/06:208
3
1 Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen medger att regeringen ställer en svensk
väpnad styrka bestående av högst 200 personer till förfogande för
deltagande inom ramen för Förenta nationernas insats i Libanon
(UNIFIL) under sex månader i operationsområdet.
Vidare föreslår regeringen att riksdagen beslutar förkorta motionstiden
till sju dagar.
Prop. 2005/06:208
4
2 Ärendet och dess beredning
Den 11 augusti 2006 antog FN:s säkerhetsråd enhälligt resolution 1701
(2006) om Libanon och situationen i Mellanöstern. Resolutionen antogs
efter en månads stridigheter som inleddes den 12 juli 2006 mellan den
israeliska armén och den shiamuslimska milisen Hizbullah.
Genom resolution 1701 utökas ramen för den befintliga FN-insatsen i
Libanon, United Nations Interim Forces, (UNIFIL) från 2 000 personer
till maximalt 15 000 personer, med främsta syfte att bistå den libanesiska
regeringen att etablera kontroll över landets hela territorium.
Den 18 augusti överlämnade FN:s generalsekreterare en rapport till
FN:s säkerhetsråd avseende utvecklingen i Libanon och genomförandet
av resolution 1701. Generalsekreterarens andra rapport om
genomförandet av resolution 1701 lämnades till säkerhetsrådet den 12
september.
Sverige fick redan dagarna efter det att resolution 1701 antogs en
informell förfrågan från FN om att bidra militärt till insatsen, i första
hand i form av ett marint förband. Diskussion har förts om samverkan
med andra länder, däribland med Tyskland som förutses leda den marina
delen av UNIFIL-insatsen.
Inför mötet i Europeiska unionens råd den 25 augusti sökte regeringen
stöd i riksdagens EU-nämnd för att tillkännage den svenska regeringens
inriktning att bidra med en marin styrka till UNIFIL. Regeringen erhöll
stöd för detta i EU-nämnden och tillkännagav därmed denna inriktning
vid rådsmötet den 25 augusti, där även FN:s generalsekreterare deltog.
Sverige informerade formellt FN-sekretariatet vid truppbidragarmöte i
New York den 28 augusti om erbjudandet att under sex månader bidra
till UNIFIL med en marin enhet i form av en korvett och en reducerad
underhålls- och ledningsresurs, förutsatt att riksdagen ger sitt
godkännande.
Regeringskansliet (Försvarsdepartementet) anvisade den 29 augusti
Försvarsmakten att påbörja planering och förberedelser för att stödja
FN:s insats i Libanon (Fö2006/2016/MIL) under sex månader, med ett
marint bidrag bestående av en korvett med en reducerad underhålls- och
ledningsresurs i enlighet med villkor 1 för anslaget 6:1 Förbandsverksamhet
och beredskap m m, anslagspost 1 i Försvarsmaktens
regleringsbrev för 2006. Försvarsmakten redovisade sitt svar den
14 september 2006.
Den libanesiska regeringens begäran om att UNIFIL även ska
inkludera marina komponenter inkom till FN den 6 september.
Den 21 september bekräftade FN/DPKO officiellt det svenska marina
bidraget.
Regeringens målsättning är att det svenska bidraget skall kunna vara
på plats i mitten av oktober månad.

Den svenska marina komponenten
kan, tack vare dess höga kvalitet och den roll den skulle ha för
genomförande av UNIFIL:s mandat i enlighet med resolution 1701, ge
ett värdefullt bidrag till UNIFIL,. Ett snabbt och kraftfullt internationellt
stöd är viktigt för att den libanesiska regeringen ska kunna skaffa sig
kontroll över hela landets territorium. En fördröjning av truppbidragen
till UNIFIL skulle kunna komma att äventyra arbetet med att i ett första
skede stabilisera läget i framförallt södra Libanon. Utvecklingen i
Prop. 2005/06:208
5
Libanon har påverkan utanför landets gränser och kan ha effekter på
andra pågående konflikter i regionen, inklusive den israelisk-palestinska
konflikten. För att det svenska förbandet skall kunna vara på plats i
enlighet med önskemål från FN föreslår regeringen att riksdagen beslutar
om förkortad motionstid om sju dagar.
3 Den senaste utvecklingen i Libanon
Den 12 juli 2006 dödades åtta och tillfångatogs två israeliska soldater av
Hizbullah i samband med en attack över den israelisk-libanesiska
gränsen. Händelsen utlöste storskaliga motåtgärder från israelisk sida och
ledde till stridigheter mellan Hizbullah och Israel som varade i 34 dagar.
Libanesisk infrastruktur såsom flygplatser, broar och vägar förstördes av
israeliska bombningar. Särskilt hårt drabbades södra Libanon och delar
av Beirut. Norra Israel utsattes för ett mycket stort antal raketattacker
från Hizbullah.
Civila i såväl Israel som Libanon har dödats och skadats av
stridigheterna. På libanesisk sida har konflikten krävt omkring 1 200 liv
och skadat över 4 100 samt orsakat en allvarlig humanitär situation.
Sverige kritiserade Israels motåtgärder för att vara oproportionerliga och
fördömde Hizbullahs raketattacker mot civila mål.
Den politiska situationen i Libanon har kopplingar utanför landets
gränser, vilket i sin tur kan påverka fred och säkerhet i regionen.
Situationen i Libanon har präglats av inrikespolitiska motsättningar, vilka
förstärkts efter mordet på förre premiärministern Rafik Hariri i februari
2005. Efter det syriska, militära tillbakadragandet från Libanon 2005 har
premiärminister Fouad Siniora försökt stävja dessa motsättningar genom
en nationell dialog. En av huvudpunkterna i denna process har varit
genomförandet av säkerhetsrådets resolution 1559 (2004) som skall
möjliggöra för den libanesiska regeringen att ta full kontroll över sitt
territorium, och som också inkluderar krav på avväpning av alla miliser.
FN:s säkerhetsråd antog enhälligt resolution 1701 den 11 augusti 2006.
Förutom att kräva ett omedelbart upphörande av fientligheterna mellan
Hizbullah och Israel underströks i resolutionen vikten av att den
libanesiska regeringen återupprättar suveräniteten över hela sitt
territorium i enlighet med 1989 års Taif-avtal och säkerhetsrådets
resolutioner 1559 och 1680, som föreskriver att alla inhemska och
utländska beväpnade grupper i Libanon skall avväpnas. Resolution 1701
fastställer även att ett förstärkt UNIFIL, uppgående till maximalt 15 000
personer, skall bistå den libanesiska armén i att överta kontrollen av
södra Libanon parallellt med ett israeliskt tillbakadragande.
Sedan vapenvilan trädde i kraft har sporadiska stridigheter mellan
Hizbullah och Israel förekommit. Israel har genomfört överflygningar
över libanesiskt territorium.

Situationen är labil och det är angeläget att
UNIFIL snabbt stärks så att styrkan kan bistå den libanesiska
försvarsmakten i enlighet med mandatet i resolution 1701. Den sjö- och
luftblockad som Israel införde mot Libanon i samband med att kriget
inleddes har lyfts i början av september. Detta har kunnat ske tack vare
ett bilateralt arrangemang där ett antal länder under en övergångsperiod,
Prop. 2005/06:208
6
och till dess att UNIFIL innefattar marina komponenter, verkar för att
upprätthålla det förbud mot införsel av vapen utan den libanesiska
regeringens samtycke som infördes genom resolution 1701.
4 Svenska insatser i Libanon
Sverige har bidragit med motsvarande 84,2 miljoner kronor till de
humanitära insatserna i Libanon. Av denna finansiering är 49,6 miljoner
kronor avsatta för de stödinsatser för FN:s hjälparbete i Libanon som
Statens räddningsverk (SRV) genomför. Sverige är, efter Frankrike och
Tyskland, i dagsläget tredje största EU-givare till FN:s appell, och tredje
största givare efter Storbritannien och Frankrike sett till det totala
humanitära biståndet. Svenska insatser genomförs och planeras nu för
tidig återuppbyggnad.
SRV har bidragit med lastbilar och förare i de lastbilskonvojer som kör
mat och medicin för World Food Program (WFP) och har även utbildat
lokala förare. Vidare har lastbilar ställts till UNHCR:s förfogande i
Libanon. Utöver detta deltog SRV tidigt med personal som har särskild
kompetens inom min- och ammunitionshanteringsområdet.
Som en följd av tidigare konflikter finns ett stort antal landminor,
klusterbomber och annan oexploderad ammunition (OXA:s) i Libanon.
Enligt den senaste inventeringen (före sommarens stridigheter) fanns
landminor och OXA i 22 av Libanons 24 distrikt.
Detta problem har ytterligare förvärrats, vilket förutom att utgöra ett
hot mot människorna i området också försvårar de humanitära
hjälporganisationernas möjligheter att verka. Situationen är mycket
komplex ur röjningssynpunkt. Mängder av OXA:s ligger i rasmassorna
runt skolor, sjukhus och bostäder. FN beskriver problemet som mycket
allvarligt.
SRV har bidragit till minhanteringsprogrammet i södra Libanon under
en stor del av 2000-talet, främst genom kontrakt med FN för att hjälpa
landet med att röja landminor och OXA.
SRV har mottagit en förfrågan från UN Mine Action Service
(UNMAS) avseende stöd till olika minhanteringsinsatser. Med
finansiering från Sida har SRV påbörjat en insats i Libanon under augusti
månad. Regeringen har beslutat att uppdra till SRV att utöka detta stöd
under en 12-månadersperiod.
Målet med den utökade insatsen är att stödja FN och internationella
organisationer med expertis, att identifiera och bedöma säkerhetsrisker
för FN, internationella organisationer och lokalbefolkning samt röja
prioriterade områden och infrastruktur. Den totala kostnaden för denna
insats uppgår till 30 miljoner kronor och omfattar 35 personer. Behovet
av insatsen brådskar och regeringen bedömer insatsen som prioriterad då
den på ett effektivt sätt kan bidra till att förbättra det libanesiska folkets
situation och bidra till att återuppbyggnaden av landet kan komma igång
så snart som möjligt.

Regeringen undersöker även andra möjligheter att
bidra med civila insatser till Libanon. Därtill stod regeringen värd för en
konferens i Stockholm den 31 augusti som fokuserade på humanitära
insatser och tidig återuppbyggnad i Libanon. Vid denna konferens
Prop. 2005/06:208
7
gjordes internationella utfästelser om dryga 900 miljoner US-dollar för
Libanons tidiga återuppbyggnad.
5 Förenta nationernas insats i Libanon, UNIFIL
Förenta nationernas insats i Libanon, UNIFIL, etablerades 1978 av FN:s
säkerhetsråd genom resolutionerna 425 (1978) och 426 (1978) för att
bekräfta det israeliska tillbakadragandet från Libanon, återskapa
internationell fred och säkerhet i området, samt bistå den libanesiska
regeringen i dess arbete med att återta kontrollen över hela sitt
territorium. Säkerhetsrådet bekräftade år 2000 det israeliska
tillbakadragandet. Efter en dryg månads stridigheter under juli–augusti
2006 antog säkerhetsrådet resolution 1701.
Resolution 1701 fastställer att situationen i Libanon utgör ett hot mot
internationell fred och säkerhet, och är inriktad på att Libanon skall
återupprätta suveräniteten över hela sitt territorium. I resolutionen
förutses att den israeliska armén skall dra sig tillbaka från södra Libanon
parallellt med att Libanons armé tillsammans med UNIFIL stegvis
övertar kontrollen i de södra delarna av landet. Behovet av en villkorslös
frigivning av de tillfångatagna israeliska soldaterna nämns, liksom av att
lösa frågan om libanesiska fångar i Israel. I resolutionen slås ett antal
principer och element fast som skall ligga till grund för en långsiktig
lösning av konflikten. Hänvisning görs bland annat till nödvändigheten
av att berörda parter genomdriver säkerhetsrådsresolution 1559 och
1680. Resolution 1701 klargör att förändringen av UNIFIL:s omfattning
och mandat sker efter en förfrågan från Libanons regering. Det tidigare
mandatet för UNIFIL kompletteras genom resolution 1701 med ett antal
nya uppgifter. Utöver tidigare uppgifter skall UNIFIL bland annat även
- övervaka upphörandet av fientligheterna
- åtfölja och bistå den libanesiska armén när den sätts in i södra
Libanon, vilket skall ske parallellt med att Israels armé drar sig tillbaka
från området
- verka för att humanitära insatser kan nå ut till behövande och att
återvändande av flyktingar från kriget kan ske på ett säkert sätt
- bistå Libanons regering, på dess förfrågan, i arbetet med att säkra
Libanons gränser för att förhindra införsel av vapen eller liknande som
inte godkänts av regeringen
- säkerställa att operationsområdet inte används för någon form av
fientliga handlingar
- skydda FN:s personal, resurser, inrättningar och materiel- skydda
civila som står under direkt hot om fysiskt våld
Avseende mandatet för insatsen ingår inte avväpnandet av Hizbullah
enligt FN. Detta är en uppgift för den libanesiska regeringen, enligt
resolution 1559.
Därtill slås fast i resolutionen att UNIFIL skall utökas från 2 000 till
maximalt 15 000 personer.

Utöver det svenska militära bidraget till insatsen förutses att ett stort
antal stater kommer att bistå FN med militära förband för den utökade
insatsen i Libanon. Italien har åtagit sig att bidra med upp till 2 500
Prop. 2005/06:208
8
personer till insatsen och Frankrike med 2 000 personer. Därtill har
ytterligare ett stort antal EU-stater gjort utfästelser om att bidra med
militära förband till UNIFIL. Även Norge planerar för att bidra med en
marin enhet. Bland de icke-europeiska länder som gjort större åtaganden
finns Malaysia, Indonesien, Nepal och Bangladesh.
UNIFIL kommer fram till den sista februari 2007 att stå under fransk
ledning. Därefter kommer Italien att ta över ledningsansvaret. I FNsekretariatet
i New York inrättas en särskild enhet för styrning av
UNIFIL. Denna enhet kommer inledningsvis att ledas av en italiensk
general.
6 Sveriges deltagande i UNIFIL
Försvarsmakten har som möjligt svenskt bidrag redovisat ett förband
bestående av en korvett med reducerad underhålls- och ledningsresurs.
Därtill avser Sverige även att placera stabsofficerare vid relevanta staber.
Den svenska korvetten avses ingå i en multinationell marin insatsstyrka,
under annan nations ledning. Nuvarande inriktning är att Tyskland skall
leda den marina insatsen.
Tillsammans med resolution 1701 är de nu fastställda dokumenten om
övergripande operativ inriktning (concept of operations) och
insatsreglerna (rules of engagement) centrala för att fastställa de exakta
uppgifterna för UNIFIL som helhet, medan de specifika uppgifterna för
den svenska enheten kommer att utarbetas inom ramen för det
stabsarbete som det land som leder den marina delen av insatsen ansvarar
för.
Fortfarande pågår arbetet med att fastställa sjukvårdsresurserna för
insatsen, liksom styrkans geografiska placering under insatsen. Utifrån
den begäran om marina insatser som inkommit från Libanon till FN
kommer de närmare förutsättningarna för den marina delen av insatsen
att preciseras ytterligare, i första hand i samverkan mellan Libanon och
FN. Dessa utestående frågor kommer att behöva klargöras under den
förberedelseprocess som pågår fram till riksdagsbeslut.
Det finns för närvarande inga indikationer som tyder på att det svenska
förbandet kommer att utsättas för högre risk än personal i någon av de
andra internationella insatser där Sverige deltar för närvarande. Utifrån
det svenska förbandets förmåga till underrättelseinhämtning med
kvalificerade sensorer och möjlighet till vapenverkan gör
Försvarsmakten bedömningen att hot- och risknivån i insatsområdet är
hanterbar.
Försvarsmakten kommer successivt att fördjupa sin hot- och riskanalys
för det svenska bidraget till UNIFIL, i takt med att uppgifter och
befogenheter klargörs i samråd med FN och det land som leder insatsen.
Under försämrade säkerhetsförhållanden är det viktigt att regeringen
har möjlighet att tillfälligt förstärka den militära insatsen. Förstärkning
kan omfatta såväl tillförsel av personal och materiel som undsättning och
evakuering.

En evakuerings- och förstärkningsinsats till stöd för den
militära insatsen måste vara anpassad till den unika situationen. Detta gör
att det i förväg är svårt att uppskatta omfattningen och kostnaderna för en
Prop. 2005/06:208
9
sådan insats. Mot denna bakgrund söker regeringen riksdagens
medgivande för en personalram om högst 200 personer.
Regeringen beräknar att kostnaden för ett svenskt bidrag omfattande en
korvett med reducerad underhålls- och ledningsresurs uppgår till högst
150 miljoner kronor för 2006 och 2007. Beräkningen baseras på en
insatstid i operationsområdet om sex månader. Utgifterna för bidraget
och en eventuell förstärknings- och/eller evakueringsinsats skall belasta
det sjätte utgiftsområdet, anslaget 6:1 Förbandsverksamhet, beredskap
och fredsfrämjande truppinsatser m.m. Ett svenskt deltagande med det
aktuella militära förbandet enligt ovan förutsätter att det sker inom ramen
för FN:s insats i Libanon, UNIFIL, och att FN lämnar formellt samtycke
till bidraget i enlighet med gängse procedurer för FN:s militära insatser.
FN bekräftade i verbalnot den 21 september det svenska marina bidraget
till UNIFIL.
7 Rättsliga frågor
En förutsättning för ett svenskt deltagande i den FN-ledda militära
insatsen i Libanon är att insatsens mandat och det militära ingripandet är
i överensstämmelse med folkrätten. FN:s säkerhetsråd antog den 11
augusti 2006 resolution 1701 som bemyndigar en kvantitativ och
kvalitativ förstärkning av UNIFIL. Resolution 1701 fastställer att
situationen i Libanon utgör ett hot mot internationell fred och säkerhet.
De ursprungliga resolutionerna om inrättande av UNIFIL, resolution
425 och 426 från 1978, innehåller en uppmaning till Israel om
tillbakadragande av trupp från Libanon samt ett mandat för UNIFIL att
övervaka detta tillbakadragande. Uppgifterna för UNIFIL enligt
resolution 425 och 426 omfattas även av den nya resolutionen 1701.
Relevanta FN-resolutioner som upprättar UNIFIL är resolution 426 och
1701.
I resolution 1701 görs även hänvisningar till resolution 1559 och 1680.
Dessa resolutioner uppmanar berörda parter att dra tillbaka trupper ur
Libanon samt att avväpna alla väpnade grupper i landet. I resolution
1701 upprepas denna uppmaning till berörda parter. Mandatet för
UNIFIL omfattar dock inte de frågor som berörs i resolutionerna 1559
och 1680, dvs. avväpning av väpnade grupper.
Planeringen för ett utökat UNIFIL i enlighet med resolution 1701 har
inbegripit detaljerade diskussioner kring mandatet för insatsen.
Regeringens samlade bedömning är att förutsättningarna för den
planerade insatsen är sådana att det inte finns några hinder för svensk
medverkan i UNIFIL. Styrkan ges i resolutionen ett mandat och ett
bemyndigande att i nära samarbete med libanesiska regeringen och
försvarsmakten övervaka vapenstilleståndet, tillförsäkra humanitärt
tillträde till civila och att, efter förfrågan, hjälpa libanesiska regeringen
att säkra Libanons gränser för att förhindra att införsel av vapen eller
likartad materiel sker utan den libanesiska regeringens samtycke.

Libanons regering har samtyckt till insatsen i stort. Merparten av
styrkans uppgifter baseras på detta samtycke. Det nya mandatet för
UNIFIL har dock också delar som faller under kapitel VII i FN-stadgan.
Prop. 2005/06:208
10
FN-styrkan har nämligen rätt att i vissa situationer vidta åtgärder av
fredsframtvingande natur, inklusive en rätt till våldsanvändning. Denna
rätt har UNIFIL bl.a. för att stoppa fientliga handlingar i
operationsområdet, motstå den eller de som försöker att med våld
förhindra genomförandet av UNIFIL:s mandat, för att skydda FN:s
personal och för att skydda civila som står inför omedelbart hot om
fysiskt våld. Således kan styrkan i enlighet med uppställda insatsregler
komma att använda våld utöver fredsbevarande styrkors rätt till
självförsvar.
Sverige har som bidrag till UNIFIL anmält en korvett med reducerad
underhålls- och ledningsresurs. Bidraget är att bedöma som en väpnad
styrka i regeringsformens mening. Den svenska personalen som ingår i
UNIFIL kan med stöd av de för insatsen kommande insatsreglerna
tillgripa tvångsmedel som går utöver nödvärn för att genomföra
säkerhetsrådets mandat. Eftersom den svenska väpnade styrkan inte ställs
till UNIFIL:s förfogande enbart för fredsbevarande verksamhet, måste
riksdagen enligt 10 kap. 9 § regeringsformen lämna medgivande till
insatsen.
De närmare förutsättningarna för ett svenskt deltagande i UNIFIL
kommer att regleras i ett avtal (Memorandum of Understanding) mellan
Sverige och FN som reglerar de interna förhållandena mellan Sverige
och UNIFIL. Det svenska deltagandet förutsätter ett sådant avtal.
8 Regeringens överväganden
Skälen för regeringens förslag: Antagandet av resolution 1701 har
medfört att stridigheterna mellan den israeliska armén och Hizbullah i
stort sett har upphört. Resolutionen kan lägga grunden för en långsiktigt
hållbar fred mellan Israel och Libanon samt bidra till en positiv
utveckling i Mellanöstern. Resolutionen är framförallt inriktad på att
Libanon skall återupprätta suveräniteten över hela sitt territorium. I
resolutionen anges att den israeliska armén skall dra sig tillbaka från
södra Libanon, samtidigt som den libanesiska armén tillsammans med
UNIFIL parallellt övertar kontrollen i de södra delarna av landet. I
resolution 1701 uppmanas Libanons regering att säkra sina gränser för att
förhindra införsel av vapen utan godkännande av regeringen. UNIFIL:s
stöd till den libanesiska armén i kontrollen av gränser är således en
nyckelfråga såväl för UNIFIL som för att verka för stabilitet i Libanon. I
detta avseende kommer det svenska marina bidraget att spela en viktig
roll för genomförandet av resolution 1701.
Genom ett framgångsrikt genomförande av UNIFIL:s mandat bidrar
FN och dess medlemsstater inte bara till att den libanesiska regeringen
tar kontroll över sitt territorium, utan visar också att FN och det
Regeringens förslag:

Regeringen föreslår att riksdagen medger att
regeringen ställer en svensk väpnad styrka bestående av högst 200
personer till förfogande för deltagande inom ramen för FN-insatsen i
Libanon (UNIFIL) under sex månader i operationsområdet.
Prop. 2005/06:208
11
internationella samfundet kan verka för att skapa säkerhet mellan Israel
och Libanon. Detta skulle kunna stärka FN i dess roll som aktör i
Mellanösternkonflikten i ett brett perspektiv.
För att UNIFIL skall kunna genomföra sitt mandat krävs att
medlemsstaterna ställer upp med resurser i form av kvalificerade och
vältränade militära enheter. FN har tydligt signalerat att man vill se att
UNIFIL blir en insats med brett internationellt deltagande. EU:s
medlemsstater har indikerat en beredskap att bistå FN och UNIFIL med i
storleksordningen 7 000 personer. Därtill har ett antal länder i framförallt
Asien informerat FN om avsikten att bidra med större militära bidrag till
UNIFIL. Den internationella prägel som insatsen genom detta får är
central för dess trovärdighet.
Ett svenskt bidrag till UNIFIL är en konkret signal om Sveriges starka
stöd för FN och det multilaterala systemet, men också för ett ytterligare
stärkt svenskt engagemang för att nå en lösning på
Mellanösternkonflikten.

Prop. 2005/06:208
12
Utrikesdepartementet
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 28 september 2006
Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden
Ringholm, Sahlin, Pagrotsky, Östros, Y. Johansson, Bodström,
Sommestad, Karlsson, Nykvist, Andnor, Nuder, M. Johansson,
Björklund, Holmberg, Jämtin, Österberg, Orback
Föredragande: statsrådet Jämtin
Regeringen beslutar proposition 2005/06:208 Svenskt deltagande i
Förenta nationernas insats i Libanon.

Ärendet är avslutat

Händelser

statustext: Ärendet är avslutat Inlämning: 2006-09-29 Hänvisning: 2006-10-02 Bordläggning: 2006-10-02 Motionstid slutar: 2006-10-09

Propositioner och skrivelser

Propositioner är förslag till nya lagar och lagändringar som regeringen lämnar till riksdagen. Regeringen lämnar också skrivelser, som har en mer redogörande karaktär och inte innehåller förslag till riksdagsbeslut.

Förslagspunkter (1)