Utlandsspioneri

Regeringens proposition 2021/22:55

Utlandsspioneri

Prop.

 

2021/22:55

Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.

Stockholm den 28 oktober 2021

Stefan Löfven

Morgan Johansson (Justitiedepartementet)

Propositionens huvudsakliga innehåll

Internationella freds- och säkerhetsfrämjande samarbeten bygger i hög grad på förtroende och på att de hemliga uppgifter som förekommer inom ramen för samarbetena kan skyddas av de samverkande länderna. För att stärka skyddet för sådana samarbeten mot spioneriliknande gärningar föreslår regeringen att brotten utlandsspioneri, grovt utlandsspioneri och röjande av hemlig uppgift i internationellt samarbete införs i brottsbalken. Därigenom blir det straffbart att under vissa omständigheter t.ex. obehörigen röja hemliga uppgifter som förekommer inom Sveriges inter- nationella samarbeten och som kan skada Sveriges förhållande till någon annan stat eller en mellanfolklig organisation. En gärning ska inte utgöra brott, om den med hänsyn till syftet och övriga omständigheter är försvarlig.

Straffbestämmelserna om obehörig och grov obehörig befattning med hemlig uppgift samt vårdslöshet med hemlig uppgift utvidgas så att de även omfattar gärningar som har sin grund i utlandsspioneri.

Utlandsspioneri samt de former av obehörig befattning med hemlig upp- gift och vårdslöshet med hemlig uppgift som har sin grund i utlands- spioneri kriminaliseras även som tryck- och yttrandefrihetsbrott. Med- delarfriheten och anskaffarfriheten begränsas när det gäller utlands- spioneri, grovt utlandsspioneri och grov obehörig befattning med hemlig uppgift med grund i utlandsspioneri.

Spioneribrottet och vissa anknytande brott utvidgas så att syftet ska vara att gå en främmande makt eller motsvarande tillhanda.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2023.

1

Prop. 2021/22:55 Innehållsförteckning

 

1

Förslag till riksdagsbeslut .................................................................

4

2

Lagtext ..............................................................................................

5

 

2.1

Förslag till lag om ändring i

 

 

 

tryckfrihetsförordningen.....................................................

5

 

2.2

Förslag till lag om ändring i

 

 

 

yttrandefrihetsgrundlagen...................................................

8

 

2.3

Förslag till lag om ändring i brottsbalken...........................

9

 

2.4

Förslag till lag om ändring i rättegångsbalken .................

16

 

2.5

Förslag till lag om ändring i lagen (2007:979) om

 

 

 

åtgärder för att förhindra vissa särskilt allvarliga

 

 

 

brott ..................................................................................

19

 

2.6

Förslag till lag om ändring i lagen (2012:278) om

 

 

 

inhämtning av uppgifter om elektronisk

 

 

 

kommunikation i de brottsbekämpande

 

 

 

myndigheternas underrättelseverksamhet.........................

21

3

Ärendet och dess beredning ............................................................

23

4

En utvidgad spioneribestämmelse...................................................

23

5

Lagstiftning mot utlandsspioneri ....................................................

29

 

5.1

Behov av att skydda känsliga uppgifter i

 

 

 

internationella samarbeten mot spioneri...........................

29

 

5.2

En ny straffbestämmelse mot utlandsspioneri ..................

36

 

5.3

Gradindelning och straffskalor .........................................

46

 

5.4

En kriminalisering av gärningar utan avsiktsuppsåt

 

 

 

eller av grov oaktsamhet...................................................

47

 

5.5

Straffansvar vid försök, förberedelse, stämpling,

 

 

 

oaktsam medverkan till brott och underlåtenhet att

 

 

 

avslöja eller förhindra brott ..............................................

50

 

5.6

En kriminalisering av röjande med lägre krav på

 

 

 

men för Sveriges utrikesrelationer....................................

51

 

5.7

En kriminalisering av yttranden inom det

 

 

 

grundlagsskyddade området och ett undantag från

 

 

 

meddelar- och anskaffarfriheten.......................................

58

 

5.8

Möjlighet att använda hemliga tvångsmedel vid

 

 

 

utlandsspioneri .................................................................

67

 

5.9

Svensk straffrättslig domsrätt ...........................................

74

6

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser...................................

79

7

Ekonomiska och andra konsekvenser .............................................

79

8

Författningskommentar...................................................................

81

 

8.1

Förslaget till lag om ändring i

 

 

 

tryckfrihetsförordningen...................................................

81

 

8.2

Förslaget till lag om ändring i

 

 

 

yttrandefrihetsgrundlagen.................................................

84

 

8.3

Förslaget till lag om ändring i brottsbalken......................

84

 

8.4

Förslaget till lag om ändring i rättegångsbalken ..............

95

2

Prop. 2021/22:55

1

Förslag till riksdagsbeslut

 

Regeringens förslag:

1.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i tryckfrihets- förordningen.

2.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i yttrande- frihetsgrundlagen.

3.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i brottsbalken.

4.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i rättegångs- balken.

5.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2007:979) om åtgärder för att förhindra vissa särskilt allvarliga brott.

6.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2012:278) om inhämtning av uppgifter om elektronisk kommunika- tion i de brottsbekämpande myndigheternas underrättelseverksamhet.

4

2

Lagtext

Prop. 2021/22:55

 

Regeringen har följande förslag till lagtext.

2.1Förslag till lag om ändring i tryckfrihetsförordningen

Härigenom föreskrivs i fråga om tryckfrihetsförordningen1 dels att 7 kap. 14–16 och 22 §§ ska ha följande lydelse,

dels att det ska införas en ny paragraf, 7 kap. 14 a §, och närmast före

7 kap. 14 a § en ny rubrik av följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

7kap. 14 §

Som

tryckfrihetsbrott

anses

Som

tryckfrihetsbrott anses

spioneri som innebär att någon för

spioneri som innebär att någon för

att gå främmande makt till handa

att gå en främmande makt eller

obehörigen befordrar, lämnar eller

motsvarande tillhanda obehörigen

röjer uppgift rörande försvarsverk,

befordrar, lämnar eller röjer en

vapen, förråd, import, export, till-

uppgift

rörande försvarsverk,

verkningssätt,

underhandlingar,

vapen, förråd, import, export, till-

beslut, eller något förhållande i

verkningssätt, underhandlingar, be-

övrigt, vars uppenbarande för främ-

slut, eller något förhållande i övrigt,

mande makt kan medföra men för

vars uppenbarande för en främ-

Sveriges säkerhet. Detta gäller

mande makt eller motsvarande kan

vare sig

uppgiften är riktig

eller

medföra men för Sveriges säkerhet.

inte.

För försök, förberedelse eller stämpling till sådant spioneri döms det till ansvar.

Utlandsspioneri

14 a §

Som tryckfrihetsbrott anses utlandsspioneri som innebär att någon, i annat fall än som avses i 14 §, för att gå en främmande makt eller motsvarande tillhanda, obe- hörigen befordrar, lämnar eller röjer en hemlig uppgift som före- kommer inom ramen för ett sam- arbete med en annan stat eller en mellanfolklig organisation eller i en mellanfolklig organisation i

1 Tryckfrihetsförordningen omtryckt 2018:1801.

5

Prop. 2021/22:55

 

 

 

 

 

vilken Sverige är medlem, och vars

 

 

 

 

 

 

uppenbarande för en främmande

 

 

 

 

 

 

makt eller motsvarande är ägnat att

 

 

 

 

 

 

medföra allvarligt men för Sveriges

 

 

 

 

 

 

förhållande till någon annan stat

 

 

 

 

 

 

eller en mellanfolklig organisation.

 

 

 

 

 

 

En gärning ska inte utgöra brott,

 

 

 

 

 

 

om den med hänsyn till syftet och

 

 

 

 

 

 

övriga omständigheter är försvar-

 

 

 

 

 

 

lig.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

För försök, förberedelse

eller

 

 

 

 

 

 

stämpling till sådant utlands-

 

 

 

 

 

 

spioneri döms det till ansvar.

 

 

 

 

 

 

15 §

 

 

 

 

Som

tryckfrihetsbrott

anses

Som

tryckfrihetsbrott

anses

 

obehörig

befattning

med

hemlig

obehörig

befattning

med hemlig

 

uppgift som innebär att någon, utan

uppgift som innebär att någon, utan

 

syfte att gå främmande makt till

syfte att gå en främmande makt

 

handa, obehörigen befordrar, läm-

eller motsvarande tillhanda, obe-

 

nar eller röjer uppgift rörande

hörigen

befordrar,

lämnar

eller

 

något förhållande av hemlig natur,

röjer en uppgift

 

 

 

vars uppenbarande för främmande

1. som avses i 14 §, om uppgiften

 

makt kan medföra men för Sveriges

rör något förhållande av hemlig

 

säkerhet. Detta gäller vare sig upp-

natur, eller

 

 

 

giften är riktig eller inte.

 

2. som avses i 14 a §.

 

 

 

 

 

 

 

En gärning enligt första stycket 2

 

 

 

 

 

 

ska inte utgöra brott, om den med

 

 

 

 

 

 

hänsyn till syftet och övriga

 

 

 

 

 

 

omständigheter är försvarlig.

 

 

För försök eller förberedelse till sådan obehörig befattning med hemlig

 

uppgift döms det till ansvar.

 

 

 

 

 

Detsamma

gäller

stämpling till

Det döms också till ansvar för

 

sådant brott, om detta är att anse

stämpling till sådant brott, om detta

 

som grovt. Vid denna bedömning

är att anse som grovt. Vid denna

 

ska det särskilt beaktas, om gär-

bedömning ska det särskilt beaktas,

 

ningen innefattade tillhandagående

om gärningen innefattade tillhanda-

 

av främmande makt eller var av

gående av en främmande makt eller

 

synnerligen

farlig

beskaffenhet

motsvarande eller var av synner-

 

med hänsyn till pågående krig eller

ligen farlig beskaffenhet med hän-

 

rörde något förhållande av stor

syn till pågående krig eller rörde

 

betydelse eller om den brottslige

något förhållande av stor betydelse

 

röjde vad som på grund av allmän

eller om den som har begått gär-

 

eller enskild tjänst hade betrotts

ningen röjde vad som på grund av

 

honom eller henne.

 

 

allmän eller enskild tjänst hade

 

 

 

 

 

 

betrotts honom eller henne.

 

 

 

 

 

 

16 §

 

 

 

 

Som

tryckfrihetsbrott

anses

Som

tryckfrihetsbrott

anses

 

vårdslöshet

med hemlig

uppgift

vårdslöshet med hemlig uppgift

6

som innebär att någon av grov oakt-

som innebär att någon av grov oakt-

samhet begår en gärning som avses

samhet

obehörigen

befordrar, Prop. 2021/22:55

i 15 §.

lämnar eller röjer en uppgift

 

1. som avses i 14 §, om uppgiften

 

rör något förhållande av hemlig

 

natur, eller

 

 

2. som avses i 14 a §.

 

En gärning enligt första stycket 2

 

ska inte utgöra brott, om den med

 

hänsyn

till syftet

och övriga

omständigheter är försvarlig.

22 §

Om någon enligt 1 kap. 7 § första stycket meddelar en uppgift i syfte att den ska göras offentlig i en tryckt skrift och därigenom gör sig skyldig till något av följande brott, gäller vad som föreskrivs i lag om ansvar för det

brottet:

 

 

 

1. uppror, högförräderi, spioneri,

1. uppror, högförräderi, spioneri,

grovt spioneri, grov obehörig be-

grovt

spioneri,

utlandsspioneri,

fattning med hemlig uppgift, lands-

grovt utlandsspioneri, grov obehö-

förräderi, landssvek eller försök,

rig befattning med hemlig uppgift,

förberedelse eller stämpling till ett

landsförräderi, landssvek eller för-

sådant brott,

sök,

förberedelse

eller stämpling

 

till ett sådant brott,

 

2.oriktigt utlämnande av en allmän handling som inte är tillgänglig för var och en eller tillhandahållande av en sådan handling i strid med en myndighets förbehåll vid dess utlämnande, när gärningen är uppsåtlig, eller

3.uppsåtligt åsidosättande av tystnadsplikt i de fall som anges i en särskild lag.

Första stycket gäller också om brottet begås av någon som, utan att vara ansvarig enligt 8 kap., medverkar som författare eller annan upphovsman eller som utgivare till en framställning som är avsedd att införas i en tryckt skrift.

I fråga om föreskrifter som avses i första stycket 3 tillämpas 2 kap. 22 § första stycket regeringsformen.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2023.

7

Prop. 2021/22:55

8

2.2Förslag till lag om ändring i yttrandefrihetsgrundlagen

Härigenom föreskrivs att 5 kap. 4 § yttrandefrihetsgrundlagen1 ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

5kap. 4 §

Om någon enligt 1 kap. 10 § meddelar en uppgift i syfte att göra den offentlig i ett program eller en teknisk upptagning och därigenom gör sig skyldig till något av följande brott, gäller vad som föreskrivs i lag om

ansvar för det brottet:

 

 

 

1. uppror, högförräderi, spioneri,

1. uppror, högförräderi, spioneri,

grovt spioneri, grov obehörig be-

grovt

spioneri,

utlandsspioneri,

fattning med hemlig uppgift, lands-

grovt utlandsspioneri, grov obehö-

förräderi, landssvek eller försök,

rig befattning med hemlig uppgift,

förberedelse eller stämpling till ett

landsförräderi, landssvek eller för-

sådant brott,

sök,

förberedelse

eller stämpling

 

till ett sådant brott,

 

2.oriktigt utlämnande av en allmän handling som inte är tillgänglig för var och en eller tillhandahållande av en sådan handling i strid med en myndighets förbehåll vid dess utlämnande, när gärningen är uppsåtlig, och

3.uppsåtligt åsidosättande av tystnadsplikt i de fall som anges i en särskild lag.

Första stycket gäller också om brottet begås av någon som, utan att vara ansvarig enligt 6 kap., medverkar som författare eller annan upphovsman till en framställning som är avsedd att offentliggöras i ett program eller en teknisk upptagning eller medverkar genom att framträda i programmet.

I fråga om föreskrifter som avses i första stycket 3 tillämpas 2 kap. 22 § första stycket regeringsformen.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2023.

1Yttrandefrihetsgrundlagen omtryckt 2018:1802.

2.3

Förslag till lag om ändring i brottsbalken

Prop. 2021/22:55

Härigenom föreskrivs i fråga om brottsbalken

dels att 19 kap. 5, 7–10 b och 13–15 §§ ska ha följande lydelse,

dels att det ska införas tre nya paragrafer, 19 kap. 6 a, 6 b och 9 a §§, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

19kap. 5 §1

Den som, för att gå främmande

Den som, för att gå en främman-

makt tillhanda, obehörigen an-

de makt eller motsvarande till-

skaffar, befordrar,

lämnar eller

handa, obehörigen anskaffar, be-

röjer uppgift

om

försvarsverk,

fordrar, lämnar eller röjer en upp-

vapen, förråd, import, export, till-

gift om försvarsverk, vapen, förråd,

verkningssätt,

underhandlingar,

import, export, tillverkningssätt,

beslut eller något förhållande i

underhandlingar, beslut eller något

övrigt vars uppenbarande för främ-

förhållande i övrigt vars uppen-

mande makt kan medföra men för

barande för en främmande makt

Sveriges säkerhet döms, vare sig

eller motsvarande kan medföra

uppgiften är riktig eller inte, för

men för Sveriges säkerhet döms för

spioneri till fängelse i högst sex år.

spioneri till fängelse i högst sex år.

Detsamma ska gälla, om någon i

Detsamma ska gälla, om någon i

samma syfte obehörigen fram-

samma syfte obehörigen fram-

ställer eller tar befattning med

ställer eller tar befattning med en

skrift, teckning eller annat föremål

skrift, en teckning eller något annat

som innefattar sådan uppgift.

föremål som innefattar en sådan

 

 

 

uppgift.

 

 

 

6 a §

 

 

 

Den som, i annat fall än som

 

 

 

avses i 5 §, för att gå en främmande

 

 

 

makt eller motsvarande tillhanda,

 

 

 

obehörigen anskaffar, befordrar,

 

 

 

lämnar eller röjer en hemlig upp-

 

 

 

gift som förekommer inom ramen

 

 

 

för ett samarbete med en annan stat

 

 

 

eller en mellanfolklig organisation

 

 

 

eller i en mellanfolklig organisa-

 

 

 

tion i vilken Sverige är medlem, och

 

 

 

vars uppenbarande för en främ-

 

 

 

mande makt eller motsvarande är

 

 

 

ägnat att medföra allvarligt men

 

 

 

för Sveriges förhållande till någon

 

 

 

annan stat eller en mellanfolklig

 

 

 

organisation, döms för utlands-

 

 

 

spioneri till fängelse i högst fyra år.

1 Senaste lydelse 2014:383.

9

Den som, utan syfte att gå en främmande makt eller motsvarande tillhanda, begår en gärning som avses i 5 § döms, om uppgiften rör något förhållande av hemlig natur, för obehörig befattning med hemlig uppgift till böter eller fängelse i högst två år.
För obehörig befattning med hemlig uppgift döms också den som, utan syfte att gå en främ- mande makt eller motsvarande till- handa, begår en gärning som avses i 6 a §.
En gärning enligt andra stycket ska inte utgöra brott, om den med hänsyn till syftet och övriga om- ständigheter är försvarlig.

Prop. 2021/22:55

10

Detsamma ska gälla, om någon i samma syfte obehörigen fram- ställer eller tar befattning med en skrift, en teckning eller något annat föremål som innefattar en sådan uppgift.

En gärning ska inte utgöra brott, om den med hänsyn till syftet och övriga omständigheter är försvar- lig.

6 b §

Om ett brott som avses i 6 a § är grovt, döms för grovt utlands- spioneri till fängelse i lägst två och högst åtta år.

Vid bedömningen av om brottet är grovt ska det särskilt beaktas om gärningen var av synnerligen farlig beskaffenhet med hänsyn till pågå- ende krig eller rörde något för- hållande av stor betydelse eller om den som har begått gärningen röjde vad som på grund av allmän eller enskild tjänst betrotts honom eller henne.

7 §2

Den som, utan syfte att gå främmande makt tillhanda, begår gärning som avses i 5 § döms, om uppgiften rör något förhållande av hemlig natur, för obehörig befatt- ning med hemlig uppgift till böter eller fängelse i högst två år.

2Senaste lydelse 2014:383.

9 a §
Den som för Sveriges räkning deltar i ett samarbete med en annan stat eller en mellanfolklig organi- sation eller tjänstgör i en mellan- folklig organisation i vilken Sverige är medlem och, i annat fall än som avses i 5, 6 a, 7 eller 9 §, obe- hörigen röjer en hemlig uppgift som förekommer inom ramen för samarbetet eller i organisationen och vars uppenbarande för en främmande makt eller motsvarande

 

8 §3

 

Prop. 2021/22:55

Är brott som i 7 § sägs att anse

Om ett brott som avses i 7 § är

som grovt, skall för grov obehörig

grovt, döms för grov obehörig

befattning

med hemlig uppgift

befattning med hemlig uppgift till

dömas till fängelse i högst fyra år.

fängelse i högst fyra år.

 

Vid bedömande huruvida brottet

Vid bedömningen av om brottet

är grovt skall särskilt beaktas, om

är grovt ska det särskilt beaktas om

gärningen

innefattade tillhanda-

gärningen

innefattade

tillhanda-

gående av främmande makt eller

gående av en främmande makt eller

var av synnerligen farlig beskaffen-

motsvarande eller var av synner-

het med hänsyn till pågående krig

ligen farlig beskaffenhet med hän-

eller rörde förhållande av stor

syn till pågående krig eller rörde

betydelse eller om den brottslige

något förhållande av stor betydelse

röjde vad som på grund av allmän

eller om den som har begått gär-

eller enskild tjänst betrotts honom.

ningen röjde vad som på grund av

 

 

allmän eller enskild tjänst betrotts

 

 

honom eller henne.

 

 

9 §4

 

 

Den som av grov oaktsamhet

Den som av grov oaktsamhet be-

befordrar, lämnar eller röjer sådan

går en gärning som avses i 7 §

uppgift som avses i 7 § döms för

döms, om gärningen består i att

vårdslöshet med hemlig uppgift till

personen

obehörigen

befordrar,

böter eller fängelse i högst ett år

lämnar eller röjer en uppgift, för

eller, om Sverige var i krig, till

vårdslöshet med hemlig uppgift till

böter eller fängelse i högst två år.

böter eller fängelse i högst ett år

 

 

eller, om Sverige var i krig, till

 

 

böter eller fängelse i högst två år.

En gärning ska inte utgöra brott, om den är sådan som avses i 7 § andra stycket och den med hänsyn till syftet och övriga omständig- heter är försvarlig.

3

Senaste lydelse 1976:509.

11

4

Senaste lydelse 2014:383.

Den som, för att gå en främ- mande makt eller motsvarande till- handa, hemligen eller med använd- ande av svikliga medel antingen bedriver verksamhet vars syfte är anskaffande av uppgifter om för- hållanden vars uppenbarande för en främmande makt eller motsvarande kan medföra men för Sveriges säkerhet eller medverkar till sådan verksamhet mer än tillfälligt, döms för olovlig underrättelseverksam- het mot Sverige till fängelse i högst två år.
Om brottet är grovt döms till fängelse i lägst sex månader och högst fyra år.

Prop. 2021/22:55

12

är ägnat att störa Sveriges för- hållande till någon annan stat eller en mellanfolklig organisation, döms för röjande av hemlig uppgift i internationellt samarbete till böter eller fängelse i högst ett år.

Den som av grov oaktsamhet begår en gärning som avses i första stycket döms till böter.

En gärning ska inte utgöra brott, om den med hänsyn till syftet och övriga omständigheter är försvar- lig.

10 §5

Den som, för att gå främmande makt tillhanda, hemligen eller med användande av svikliga medel antingen bedriver verksamhet vars syfte är anskaffande av uppgifter om förhållanden vars uppen- barande för främmande makt kan medföra men för Sveriges säkerhet eller medverkar till sådan verksam- het mer än tillfälligt, döms för olovlig underrättelseverksamhet mot Sverige till fängelse i högst två år.

Är brottet grovt döms till fängelse i lägst sex månader och högst fyra år.

10 a §6

 

Den som, för att gå främmande

Den som, för att gå en främ-

makt tillhanda, här i landet

mande makt eller motsvarande till-

antingen bedriver verksamhet vars

handa, här i landet antingen be-

syfte är anskaffande av uppgifter

driver verksamhet vars syfte är an-

om förhållanden vars uppen-

skaffande av uppgifter om för-

barande för den främmande makten

hållanden

vars uppenbarande för

kan medföra men för annan främ-

den främmande makten eller mot-

mande makts säkerhet eller med-

svarande kan medföra men för

verkar till sådan verksamhet mer än

annan främmande makts säkerhet

tillfälligt, döms för olovlig under-

eller medverkar till sådan verksam-

rättelseverksamhet mot främmande

het mer än tillfälligt, döms för

makt till böter eller fängelse i högst

olovlig

underrättelseverksamhet

ett år.

 

 

5Senaste lydelse 2014:383.

6Senaste lydelse 2014:383.

Den som av en främmande makt eller motsvarande eller från ut- landet av någon som handlar för att gå en främmande makt eller mot- svarande tillhanda tar emot pengar eller annan egendom för att genom utgivande eller spridande av skrift- er eller på annat sätt påverka den allmänna meningen i en fråga som gäller någon av grunderna för Sveriges statsskick eller i någon an- gelägenhet som har betydelse för Sveriges säkerhet och som det an- kommer på riksdagen eller reger- ingen att besluta om, döms för tagande av utländskt understöd till fängelse i högst två år.
Den som, med uppsåt att gå en främmande makt eller motsvarande tillhanda, här i landet hemligen eller med användande av svikliga eller otillbörliga medel antingen bedriver verksamhet vars syfte är anskaffande av uppgifter om någon annans personliga förhållanden eller medverkar till sådan verksam- het mer än tillfälligt, döms för olovlig underrättelseverksamhet
mot person till fängelse i högst ett år.
Om brottet är grovt döms till fängelse i lägst sex månader och högst fyra år.

Är brottet grovt döms till fängelse i lägst sex månader och högst fyra år.

mot främmande makt till böter eller Prop. 2021/22:55 fängelse i högst ett år.

Om brottet är grovt döms till fängelse i lägst sex månader och högst fyra år.

10 b §7

Den som, med uppsåt att gå främmande makt tillhanda, här i landet hemligen eller med använ- dande av svikliga eller otillbörliga medel antingen bedriver verksam- het vars syfte är anskaffande av uppgifter om någon annans per- sonliga förhållanden eller medver- kar till sådan verksamhet mer än tillfälligt, döms för olovlig under- rättelseverksamhet mot person till fängelse i högst ett år.

Är brottet grovt döms till fängelse i lägst sex månader och högst fyra år.

13 §8

Den som av främmande makt eller från utlandet av någon som handlar för att gå främmande makt tillhanda tar emot pengar eller annan egendom för att genom ut- givande eller spridande av skrifter eller på annat sätt påverka den allmänna meningen i en fråga som gäller någon av grunderna för rikets statsskick eller i någon angelägen- het som har betydelse för rikets säkerhet och som det ankommer på riksdagen eller regeringen att be- sluta om, döms för tagande av utländskt understöd till fängelse i högst två år.

7

Senaste lydelse 2014:383.

13

8

Senaste lydelse 1981:1165.

Om någon, som med hänsyn till vad som är känt för honom eller henne, på grund av en meddelad varning eller av annan anledning borde ha insett att högförräderi, trolöshet vid förhandling med främmande makt, spioneri, grovt spioneri, utlandsspioneri, grovt utlandsspioneri eller grov obehörig befattning med hemlig uppgift var förestående eller pågick, medver- kar till gärningen, döms till ansvar såsom för medhjälp till den. Högre
För försök, förberedelse eller stämpling till högförräderi, trolös- het vid förhandling med främ- mande makt, spioneri, grovt spioneri, utlandsspioneri, grovt utlandsspioneri, grov obehörig be- fattning med hemlig uppgift, olov- lig underrättelseverksamhet mot främmande makt eller olovlig underrättelseverksamhet mot per- son döms det till ansvar enligt 23 kap. Detsamma gäller för försök eller förberedelse till obehörig be- fattning med hemlig uppgift. Som stämpling till högförräderi ska även anses att träda i förbindelse med främmande makt för att förbereda, möjliggöra eller underlätta att sådant brott kan begås.
Den som underlåter att avslöja eller förhindra högförräderi, tro- löshet vid förhandling med främ- mande makt, spioneri, grovt spio- neri, utlandsspioneri, grovt ut- landsspioneri eller grov obehörig befattning med hemlig uppgift döms till ansvar enligt 23 kap. Detsamma gäller även om han eller hon inte insett men borde ha insett att brottet var förestående eller pågick.

Prop. 2021/22:55

14

14 §9

För försök, förberedelse eller stämpling till högförräderi, trolös- het vid förhandling med främ- mande makt, spioneri, grovt spioneri, grov obehörig befattning med hemlig uppgift, olovlig under- rättelseverksamhet mot främmande makt eller olovlig underrättelse- verksamhet mot person döms det till ansvar enligt 23 kap. Detsamma gäller för försök eller förberedelse till obehörig befattning med hemlig uppgift. Som stämpling till hög- förräderi ska även anses att träda i förbindelse med främmande makt för att förbereda, möjliggöra eller underlätta att sådant brott kan begås.

Den som underlåter att avslöja eller förhindra högförräderi, tro- löshet vid förhandling med främ- mande makt, spioneri, grovt spio- neri eller grov obehörig befattning med hemlig uppgift döms till ansvar enligt 23 kap. Detsamma gäller även om han eller hon inte insett men borde ha insett att brottet var förestående eller pågick.

15 §10

Om någon, som med hänsyn till vad honom är veterligt, på grund av meddelad varning eller eljest bort inse att högförräderi, trolöshet vid förhandling med främmande makt, spioneri, grovt spioneri eller grov obehörig befattning med hemlig uppgift är å färde, medverkar till gärningen, dömes till ansvar såsom för medhjälp därtill; dock må ej dömas till svårare straff än fängelse i två år.

9Senaste lydelse 2016:508.

10Senaste lydelse 1976:509.

straff än fängelse i två år får dock inte dömas ut.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2023.

Prop. 2021/22:55

15

Prop. 2021/22:55

16

2.4Förslag till lag om ändring i rättegångsbalken

Härigenom föreskrivs att 27 kap. 2, 20 d och 33 §§ rättegångsbalken ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

27kap. 2 §1

En skriftlig handling får inte tas i beslag om

1.den kan antas innehålla uppgifter som en befattningshavare eller någon annan som avses i 36 kap. 5 § inte får höras som vittne om, och

2.handlingen innehas av honom eller henne eller av den som tystnads- plikten gäller till förmån för.

Ett skriftligt meddelande mellan den misstänkte och en närstående som avses i 36 kap. 3 §, eller mellan sådana närstående inbördes, får tas i beslag hos den misstänkte eller en närstående endast vid en förundersökning om

1.ett brott för vilket det inte är föreskrivet lindrigare straff än fängelse i två år,

2.sabotage eller grovt sabotage enligt 13 kap. 4 eller 5 § brottsbalken,

3.mordbrand, grov mordbrand, allmänfarlig ödeläggelse, kapning, sjö- eller luftfartssabotage eller flygplatssabotage enligt 13 kap. 1, 2, 3, 5 a eller 5 b § brottsbalken, om brottet innefattar sabotage enligt 4 § samma kapitel,

4.uppror, väpnat hot mot laglig ordning eller brott mot medborgerlig frihet enligt 18 kap. 1, 3 eller 5 § brottsbalken,

5. högförräderi,

krigsanstiftan,

5. högförräderi,

krigsanstiftan,

spioneri, grovt spioneri,

obehörig

spioneri, grovt spioneri, utlands-

befattning med

hemlig

uppgift,

spioneri,

grovt

utlandsspioneri,

grov obehörig

befattning med

obehörig

befattning med

hemlig

hemlig uppgift eller olovlig under-

uppgift,

grov obehörig befattning

rättelseverksamhet mot

Sverige,

med hemlig uppgift eller olovlig

mot främmande makt eller mot

underrättelseverksamhet

mot

person enligt 19 kap. 1, 2, 5, 6, 7, 8,

Sverige, mot främmande makt eller

10, 10 a eller 10 b § brottsbalken,

mot person enligt 19 kap. 1, 2, 5, 6,

 

 

 

6 a, 6 b, 7, 8, 10, 10 a eller 10 b §

 

 

 

brottsbalken,

 

 

6.företagsspioneri enligt 26 § lagen (2018:558) om företags- hemligheter, om det finns anledning att anta att gärningen har begåtts på uppdrag av eller har understötts av en främmande makt eller av någon som har agerat för en främmande makts räkning,

7.terroristbrott enligt 2 § lagen (2003:148) om straff för terroristbrott, brott enligt 3 eller 3 a § lagen (2002:444) om straff för finansiering av särskilt allvarlig brottslighet i vissa fall eller brott enligt lagen (2010:299) om straff för offentlig uppmaning, rekrytering och utbildning avseende terroristbrott och annan särskilt allvarlig brottslighet, eller

8.försök, förberedelse eller stämpling till brott som avses i 2–7, om en sådan gärning är belagd med straff.

1Senaste lydelse 2018:559.

Ett beslut enligt andra stycket 2–8 får meddelas endast av rätten eller åklagaren.

Om åklagaren har beslutat om beslag enligt tredje stycket, ska han eller hon utan dröjsmål anmäla åtgärden hos rätten. I anmälan ska skälen för åtgärden anges. Rätten ska skyndsamt pröva ärendet. Om rätten finner att det inte finns skäl för åtgärden, ska den upphäva beslutet.

20 d §2

Med hemlig rumsavlyssning avses avlyssning eller upptagning som

1.görs i hemlighet och med ett tekniskt hjälpmedel som är avsett att återge ljud, och

2.avser tal i enrum, samtal mellan andra eller förhandlingar vid sam- manträden eller andra sammankomster som allmänheten inte har tillträde till.

Hemlig rumsavlyssning får användas vid en förundersökning om

1.brott för vilket det inte är föreskrivet lindrigare straff än fängelse i fyra år,

2. spioneri enligt 19 kap. 5 §

2. spioneri, utlandsspioneri eller

brottsbalken,

grovt utlandsspioneri enligt 19 kap.

 

5, 6 a eller 6 b § brottsbalken,

3.brott som avses i 26 § lagen (2018:558) om företagshemligheter, om det finns anledning att anta att gärningen har begåtts på uppdrag av eller har understötts av en främmande makt eller av någon som har agerat för en främmande makts räkning och det kan antas att brottet inte leder till endast böter,

4.annat brott om det med hänsyn till omständigheterna kan antas att brottets straffvärde överstiger fängelse i fyra år och det är fråga om

a) människohandel enligt 4 kap. 1 a § brottsbalken,

b) grov människoexploatering enligt 4 kap. 1 b § tredje stycket brottsbalken,

c) våldtäkt enligt 6 kap. 1 § första stycket brottsbalken,

d) grovt sexuellt övergrepp enligt 6 kap. 2 § andra stycket brottsbalken, e) våldtäkt mot barn enligt 6 kap. 4 § första eller andra stycket

brottsbalken,

f) grovt sexuellt övergrepp mot barn enligt 6 kap. 6 § andra stycket brottsbalken,

g) grovt utnyttjande av barn för sexuell posering enligt 6 kap. 8 § tredje stycket brottsbalken,

h) grovt koppleri enligt 6 kap. 12 § tredje stycket brottsbalken, i) grov utpressning enligt 9 kap. 4 § andra stycket brottsbalken,

j) grovt barnpornografibrott enligt 16 kap. 10 a § sjätte stycket brottsbalken,

k) grovt övergrepp i rättssak enligt 17 kap. 10 § tredje stycket brottsbalken,

l) grovt narkotikabrott enligt 3 § narkotikastrafflagen (1968:64), eller m) grov narkotikasmuggling enligt 6 § tredje stycket lagen (2000:1225)

om straff för smuggling,

2Senaste lydelse 2020:174.

Prop. 2021/22:55

17

Prop. 2021/22:55

18

5.försök, förberedelse eller stämpling till brott som avses i 1–3, om en sådan gärning är belagd med straff,

6.försök, förberedelse eller stämpling till brott som avses i 4, om en sådan gärning är belagd med straff och det med hänsyn till omständig- heterna kan antas att gärningens straffvärde överstiger fängelse i fyra år.

33 §3

Om det gäller sekretess enligt 15 kap. 1 eller 2 §, 18 kap. 1, 2 eller 3 § eller 35 kap. 1 eller 2 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) för uppgifter som avses i 32 §, ska en underrättelse enligt 31 § skjutas upp till dess att sekretess inte längre gäller.

Om det på grund av sekretess inte har kunnat lämnas någon underrättelse inom ett år från det att förundersökningen avslutades, behöver underrättelsen inte lämnas.

En underrättelse enligt 31 § ska inte lämnas, om förundersökningen angår

1.brott som avses i 13 kap. 1, 2, 3, 5 a eller 5 b § brottsbalken, om brottet innefattar sabotage enligt 4 § samma kapitel,

2.brott som avses i 13 kap. 4 eller 5 § brottsbalken,

3. brott som avses i 18 kap. 1, 3,

3. brott som avses i 18 kap. 1, 3,

5 eller 6 § eller 19 kap. 1, 2, 3, 4, 5,

5 eller 6 § eller 19 kap. 1, 2, 3, 4, 5,

6, 7, 8, 9, 10, 10 a, 10 b, 12 eller

6, 6 a, 6 b, 7, 8, 9, 10, 10 a, 10 b, 12

13 § brottsbalken,

eller 13 § brottsbalken,

4.brott som avses i 3 eller 4 kap. brottsbalken, om brottet är av det slag som anges i 18 kap. 2 § eller 19 kap. 11 § samma balk,

5.brott som avses i 26 § lagen (2018:558) om företagshemligheter, om det finns anledning att anta att gärningen har begåtts på uppdrag av eller har understötts av en främmande makt eller av någon som har agerat för en främmande makts räkning,

6.brott som avses i 2 § lagen (2003:148) om straff för terroristbrott, 3 eller 3 a § lagen (2002:444) om straff för finansiering av särskilt allvarlig brottslighet i vissa fall eller lagen (2010:299) om straff för offentlig uppmaning, rekrytering och utbildning avseende terroristbrott och annan särskilt allvarlig brottslighet, eller

7.försök, förberedelse eller stämpling till brott som anges i 1–6 eller underlåtenhet att avslöja sådant brott, om gärningen är belagd med straff.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2023.

3Senaste lydelse 2018:559.

2.5 Förslag till lag om ändring i lagen (2007:979) Prop. 2021/22:55 om åtgärder för att förhindra vissa särskilt

allvarliga brott

Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (2007:979) om åtgärder för att förhindra vissa särskilt allvarliga brott ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1 §1

Tillstånd till hemlig avlyssning av elektronisk kommunikation enligt 27 kap. 18 § första stycket rättegångsbalken, hemlig övervakning av elektronisk kommunikation enligt 27 kap. 19 § första och andra styckena rättegångsbalken eller hemlig kameraövervakning enligt 27 kap. 20 a § första stycket rättegångsbalken får meddelas om det med hänsyn till omständigheterna finns en påtaglig risk för att en person kommer att utöva brottslig verksamhet som innefattar

1.sabotage eller grovt sabotage enligt 13 kap. 4 eller 5 § brottsbalken,

2.mordbrand, grov mordbrand, allmänfarlig ödeläggelse, kapning, sjö- eller luftfartssabotage eller flygplatssabotage enligt 13 kap. 1, 2, 3, 5 a eller 5 b § brottsbalken, om brottet innefattar sabotage enligt 4 § samma kapitel,

3.uppror, väpnat hot mot laglig ordning eller brott mot medborgerlig frihet enligt 18 kap. 1, 3 eller 5 § brottsbalken,

4. högförräderi,

krigsanstiftan,

4. högförräderi,

krigsanstiftan,

spioneri, grovt spioneri, grov obe-

spioneri, grovt spioneri, utlands-

hörig befattning med hemlig upp-

spioneri, grovt

utlandsspioneri,

gift eller grov olovlig underrättelse-

grov obehörig befattning med hem-

verksamhet mot Sverige, mot främ-

lig uppgift eller grov olovlig under-

mande makt eller mot person enligt

rättelseverksamhet

mot Sverige,

19 kap. 1, 2, 5, 6 eller 8 § eller 10 §

mot främmande makt eller mot per-

andra stycket, 10 a § andra stycket

son enligt 19 kap. 1, 2, 5, 6, 6 a, 6 b

eller 10 b § andra

stycket brotts-

eller 8 § eller 10 § andra stycket,

balken,

 

10 a § andra stycket eller 10 b §

 

 

andra stycket brottsbalken,

5.företagsspioneri enligt 26 § lagen (2018:558) om företagshemlig- heter, om det finns anledning att anta att den brottsliga verksamheten kommer att utövas på uppdrag av eller understödjas av en främmande makt eller av någon som kommer att agera för en främmande makts räkning,

6.terroristbrott enligt 2 § lagen (2003:148) om straff för terroristbrott, grovt brott enligt 3 § andra stycket lagen (2002:444) om straff för finansiering av särskilt allvarlig brottslighet i vissa fall eller grovt brott enligt 6 § lagen (2010:299) om straff för offentlig uppmaning, rekrytering och utbildning avseende terroristbrott och annan särskilt allvarlig brotts- lighet, eller

7.mord, dråp, grov misshandel, synnerligen grov misshandel, människorov eller olaga frihetsberövande enligt 3 kap. 1, 2 eller 6 § eller

1 Senaste lydelse 2018:560.

19

Prop. 2021/22:55 4 kap. 1 § eller 2 § första stycket brottsbalken i avsikt att påverka offent- liga organ eller den som yrkesmässigt bedriver nyhetsförmedling eller annan journalistik att vidta eller avstå från att vidta en åtgärd eller att hämnas en åtgärd.

Tillstånd enligt första stycket får också meddelas om det finns en påtaglig risk för att det inom en organisation eller grupp kommer att utövas brottslig verksamhet som avses i första stycket och det kan befaras att en person som tillhör eller verkar för organisationen eller gruppen medvetet kommer att främja denna verksamhet.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2023.

20

2.6

Förslag till lag om ändring i lagen (2012:278)

Prop. 2021/22:55

 

om inhämtning av uppgifter om elektronisk

 

 

kommunikation i de brottsbekämpande

 

 

myndigheternas underrättelseverksamhet

 

Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (2012:278) om inhämtning av uppgifter

 

om elektronisk kommunikation i de brottsbekämpande myndigheternas

 

underrättelseverksamhet ska ha följande lydelse.

 

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

 

2 §1

Uppgifter får hämtas in om omständigheterna är sådana att åtgärden är av särskild vikt för att förebygga, förhindra eller upptäcka brottslig verksamhet som innefattar

1.brott för vilket det inte är föreskrivet lindrigare straff än fängelse i två

år,

2.sabotage enligt 13 kap. 4 § brottsbalken,

3.kapning, sjö- eller luftfartssabotage eller flygplatssabotage enligt 13 kap. 5 a § första eller andra stycket eller 5 b § första stycket brotts- balken, om brottet innefattar sabotage enligt 4 § samma kapitel,

4.brott mot medborgerlig frihet enligt 18 kap. 5 § brottsbalken,

5. spioneri, grov obehörig be-

5. spioneri, utlandsspioneri, grov

fattning med hemlig uppgift eller

obehörig

befattning

med

hemlig

grov olovlig underrättelseverksam-

uppgift eller grov olovlig under-

het mot Sverige, mot främmande

rättelseverksamhet

mot

Sverige,

makt

eller

mot

person

enligt

mot främmande makt eller mot

19 kap.

5

eller

8 §, 10 §

andra

person enligt 19 kap. 5,

6 a eller

stycket, 10 a § andra stycket eller

8 §,

10 §

andra stycket,

10 a §

10 b § andra stycket brottsbalken,

andra

stycket eller

10 b §

andra

 

 

 

 

 

stycket brottsbalken,

 

 

 

6.företagsspioneri enligt 26 § lagen (2018:558) om företagshemlig- heter, om det finns anledning att anta att den brottsliga verksamheten utövas på uppdrag av eller understöds av en främmande makt eller av någon som agerar för en främmande makts räkning,

7.grovt brott enligt 3 § andra stycket lagen (2002:444) om straff för finansiering av särskilt allvarlig brottslighet i vissa fall eller grovt brott enligt 6 § lagen (2010:299) om straff för offentlig uppmaning, rekrytering och utbildning avseende terroristbrott och annan särskilt allvarlig brottslighet,

8.grov misshandel eller olaga frihetsberövande enligt 3 kap. 6 § eller 4 kap. 2 § första stycket brottsbalken i avsikt att påverka offentliga organ eller den som yrkesmässigt bedriver nyhetsförmedling eller annan journalistik att vidta eller avstå från att vidta en åtgärd eller att hämnas en åtgärd.

1 Senaste lydelse 2019:499.

21

Prop. 2021/22:55 Uppgifter får bara hämtas in om skälen för åtgärden uppväger det intrång eller men i övrigt som åtgärden innebär för den som åtgärden riktar sig mot eller för något annat motstående intresse.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2023.

22

3

Ärendet och dess beredning

Prop. 2021/22:55

 

Regeringen beslutade den 2 juni 2016 att en särskild utredare skulle ges i uppdrag att analysera om det finns ett behov av att stärka skyddet för uppgifter av betydelse för ett internationellt samarbete för fred och säkerhet som Sverige deltar i, t.ex. genom straffrättslig reglering. Vidare skulle utredaren ta ställning till om ändringar i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen är nödvändiga (dir. 2016:42).

Till utredningen, som antog namnet Utlandsspioneriutredningen, knöts en parlamentarisk referensgrupp. Utredningen överlämnade i september 2017 betänkandet Förstärkt skydd för uppgifter av betydelse för ett internationellt samarbete för fred och säkerhet som Sverige deltar i (SOU 2017:70). En sammanfattning av betänkandet och utredningens lagförslag finns i bilaga 1 respektive bilaga 2. Betänkandet har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 3. Remissyttrandena finns tillgängliga i Justitiedepartementet (Ju2017/07534).

För att komplettera beredningsunderlaget har ett utkast till lagrådsremiss remissbehandlats (Ju2021/01481). I utkastet till lagrådsremiss behandlas förslagen i betänkandet. Det lämnas också kompletterande förslag. Utkastets lagförslag finns i bilaga 4. En förteckning över remissinstanser- na finns i bilaga 5. Remissyttrandena finns tillgängliga i Justitiedeparte- mentet (Ju2021/01481).

Lagrådet

Regeringen beslutade den 30 september 2021 att inhämta Lagrådets yttrande över de lagförslag som finns i bilaga 6. Lagrådets yttrande finns

ibilaga 7.

Lagrådets synpunkter behandlas i avsnitt 4, 5.2, 5.4, 5.6 och 5.7 samt i författningskommentaren. Regeringen följer i huvudsak Lagrådets förslag.

I förhållande till lagrådsremissen har även vissa språkliga och redak- tionella ändringar gjorts.

4

En utvidgad spioneribestämmelse

 

 

 

Regeringens förslag: Straffansvaret för spioneri utvidgas så att det

 

avsiktsuppsåt som krävs omfattar att gå en främmande makt eller mot-

 

svarande tillhanda. Det utvidgas också på så sätt att spionerihandlingen

 

ska kunna avse en uppgift vars uppenbarande för en främmande makt

 

eller motsvarande kan medföra men för Sveriges säkerhet. Vidare

 

stryks en skrivning om att straffansvaret gäller oavsett om uppgiften är

 

riktig eller inte.

 

 

Hänvisningar till främmande makt eller motsvarande görs även i

 

bestämmelserna i brottsbalken om obehörig respektive grov obehörig

 

befattning med hemlig uppgift, olovlig underrättelseverksamhet mot

 

Sverige, olovlig underrättelseverksamhet mot främmande makt, olovlig

 

underrättelseverksamhet mot person samt tagande av utländskt under-

 

stöd.

23

 

 

Prop. 2021/22:55

24

Bestämmelserna om spioneri samt obehörig och grov obehörig befattning med hemlig uppgift i tryckfrihetsförordningens brottskatalog ändras på motsvarande sätt som bestämmelserna i brottsbalken.

Utredningens förslag överensstämmer delvis med regeringens. Utredningens förslag avser främmande makt eller sammanslutning. Utredningen föreslår inte någon ändring i bestämmelserna om olovlig underrättelseverksamhet mot Sverige, olovlig underrättelseverksamhet mot främmande makt, olovlig underrättelseverksamhet mot person eller tagande av utländskt understöd. I utredningens förslag görs inte en redak- tionell ändring som består i strykning av en förtydligande skrivning om att straffansvaret gäller oavsett om uppgiften är riktig eller inte.

Remissinstanserna: En majoritet av remissinstanserna tillstyrker eller har inte några invändningar mot utredningens förslag. Föreningen grävande journalister och Svenska Journalistförbundet avstyrker för- slaget. TU – Medier i Sverige avstyrker förslaget till ändring i tryckfrihets- förordningen. Föreningen grävande journalister och Svenska Journalist- förbundet anser att förslaget får antas leda till tillämpningsproblem efter- som rekvisitet sammanslutning är otydligt. Även flera andra remiss- instanser, bl.a. Stockholms tingsrätt, Justitiekanslern och Åklagarmyndig- heten, anser att rekvisitet sammanslutning i utredningens förslag är vagt eller får ett för brett tillämpningsområde. Några efterfrågar förtydliganden. Enligt Totalförsvarets forskningsinstitut är det utifrån utredningen svårt att bedöma om löst sammansatta grupperingar av skiftande karaktär, som kan förekomma i konfliktområden, faller under begreppet främmande sam- manslutning. Enligt Stockholms universitet (juridiska fakultetsnämnden) omfattar rekvisitet enligt bokstaven t.ex. Amnesty International. Enligt fakultetsnämnden bör det redan av lagtexten framgå att det som avses är väpnade sammanslutningar.

Förslaget i utkastet till lagrådsremiss överensstämmer i sak med regeringens. I utkastet används dock uttrycket främmande makt eller liknande sammanslutning. I utkastet görs inte en redaktionell ändring som består i strykning av en förtydligande skrivning om att straffansvaret gäller oavsett om uppgiften är riktig eller inte.

Remissinstanserna: En majoritet av remissinstanserna tillstyrker eller har inga invändningar mot förslaget. Bonnier News Group AB, Svenska Journalistförbundet och TU – Medier i Sverige avstyrker förslaget. TU – Medier i Sverige kan förstå motiven bakom förslaget men anser att ”liknande sammanslutning” från rättssäkerhetssynpunkt är alltför oprecist. Åklagarmyndigheten, Sveriges advokatsamfund och Lunds universitet (juridiska fakulteten) efterfrågar ytterligare förtydliganden när det gäller avgränsningen av ”liknande sammanslutning”. Enligt advokatsamfundet kan unga terrorgrupperingar komma att falla utanför bestämmelsens tillämpningsområde, om det är sammanslutningens maktposition som är avgörande för tillämpningen. Åklagarmyndigheten anser att det inte fram- står som klart i vilka stadier och under vilka förutsättningar som en organisation skulle träffas av begreppet. Svea hovrätt ser en risk att tolk- ningssvårigheter i fråga om avgränsningen leder till att straffbestämmel- serna kommer att omfatta färre situationer än vad som varit avsikten. Sveriges Domareförbund anser att det i vissa fall är ofrånkomligt att de närmare gränserna för straffansvaret, på det sätt som föreslås, överlämnas

till domstolarna, något som enligt förbundet understryker vikten av

Prop. 2021/22:55

domstolarnas och domarnas oberoende.

 

Skälen för regeringens förslag

 

Det avsiktsuppsåt som krävs för spioneri bör omfatta att gå en

 

främmande makt eller motsvarande tillhanda

 

För spioneri döms enligt 19 kap. 5 § brottsbalken den som, för att gå en

 

främmande makt tillhanda, obehörigen anskaffar, befordrar, lämnar eller

 

röjer en uppgift om försvarsverk, vapen, förråd, import, export, tillverk-

 

ningssätt, underhandlingar, beslut eller något förhållande i övrigt vars

 

uppenbarande för en främmande makt kan medföra men för Sveriges

 

säkerhet. Detsamma gäller om någon i samma syfte obehörigen framställer

 

eller tar befattning med en skrift, en teckning eller något annat föremål

 

som innefattar en sådan uppgift. Spioneribestämmelsen tar alltså sikte bl.a.

 

på röjande av känsliga uppgifter som sker för att gynna en främmande

 

makt och som kan skada Sverige.

 

En främmande makt är för det första en självständig stat. Det kan dock

 

också röra sig om andra sammanslutningar, som delstater, exilregeringar

 

och motstånds- eller upprorsgrupper, när de har en sådan faktisk

 

maktställning och sådan politisk betydelse att diplomatiska angelägenheter

 

är möjliga i förhållandet mellan sammanslutningen och Sverige. Också en

 

mellanstatlig organisation som FN, EU eller Nato kan vara en främmande

 

makt (prop. 2013/14:51 s. 21 och s. 38 f.).

 

En terroristgrupp eller en annan kriminell organisation kan i vissa fall i

 

praktiken ha samma maktställning inom ett geografiskt område som

 

exempelvis en stat. Ett exempel på det är den makt som Daesh utövade i

 

sitt s.k. kalifat. Eftersom det normalt inte kommer i fråga att ha

 

diplomatiska angelägenheter med en kriminell organisation, torde sådana

 

organisationer emellertid falla utanför begreppet främmande makt. En

 

person som anskaffar uppgifter som är känsliga med hänsyn till rikets

 

säkerhet i syfte att vidarebefordra dessa till t.ex. en terroristorganisation

 

med statsliknande kontroll över ett geografiskt område kan alltså inte

 

straffas med stöd av spioneribestämmelsen. Det sagda innebär att

 

grupperingar som kan ha ett betydande våldskapital och är kapabla att

 

bedriva riktad underrättelseverksamhet inte alltid faller under begreppet

 

främmande makt, trots att de i praktiken utgör en maktfaktor inom sitt

 

område och kan innebära ett påtagligt och reellt hot mot Sveriges säkerhet.

 

Det är inte en tillfredsställande ordning. För att förstärka skyddet mot

 

underrättelseverksamhet som sker i syfte att gynna sådana typer av

 

grupperingar bör därför straffansvaret utvidgas.

 

Utredningen föreslår att den avsikt som krävs för straffansvar ska kunna

 

vara att gå inte bara en främmande makt utan också en främmande

 

sammanslutning tillhanda. Med främmande sammanslutning avser

 

utredningen en gruppering som representerar ett motstående intresse men

 

som inte nödvändigtvis behöver utgöra en främmande makt. Enligt

 

utredningen bör det fordras att det är fråga om en aktör som intar en

 

maktposition, men det bör inte krävas att grupperingen är organiserad på

 

visst sätt för att den ska falla under begreppet.

 

Remissinstanserna har i huvudsak inte några invändningar mot att det

 

straffbara området utökas. Flera remissinstanser lyfter emellertid frågan

25

Prop. 2021/22:55 om begreppet främmande sammanslutning är tillräckligt tydligt för att kravet på förutsebarhet inom strafflagstiftningen ska anses uppfyllt. Invändningarna har visst fog för sig. Ytterligare precisering behövs således för att motverka att osäkerhet uppstår om bestämmelsens tillämpnings- område.

Stockholms universitet (juridiska fakultetsnämnden) föreslår att uttrycket väpnad sammanslutning ska användas i lagtexten. Det är visser- ligen ett rimligt antagande att sammanslutningar av den typ som utvidg- ningen tar sikte på i allmänhet är väpnade, men uttrycket skulle också kunna användas för att beskriva kriminella grupperingar som inte i något avseende kan liknas vid en främmande makt. Tillägget i straffbestäm- melsen bör i stället utformas så att det omfattar grupper som inte har sådan status att de kan falla in under uttrycket främmande makt men som har en liknande maktställning. Begreppet bör därför lämpligen preciseras utifrån den innebörd främmande makt har i 19 kap. brottsbalken. Som framgått ovan kan en främmande makt t.ex. vara en exilregering eller en motstånds- eller upprorsgrupp, allt under förutsättning att den har en sådan faktisk maktställning och sådan politisk betydelse att diplomatiska angelägenheter är möjliga i förhållandet mellan grupperingen och Sverige.

De grupperingar som bör omfattas av utvidgningen är alltså samman- slutningar som liknar en främmande makt i fråga om den maktposition de intar. Därmed utesluts sådana löst sammansatta grupperingar av skiftande karaktär som Totalförsvarets forskningsinstitut nämner. Utanför faller också organisationer som Amnesty International, som nämns av Stock- holms universitet (juridiska fakultetsnämnden). Till skillnad från vad som gäller främmande makt bör dock inget krav ställas på att diplomatiska angelägenheter mellan en sådan sammanslutning och Sverige ska vara möjliga.

I lagrådsremissen föreslogs att utvidgningen skulle ske genom att lag- texten ändras så att den hänvisar till främmande makt eller liknande sam- manslutning. Enligt Lagrådet indikerar ordvalet liknande sammanslutning att också en främmande makt är en sammanslutning. Det är dock enligt Lagrådet långsökt att stater skulle kunna avses när man talar om samman- slutningar. Lagrådet anser att uttrycket främmande makt eller motsvarande i stället kan användas. Regeringen instämmer och föreslår att lagtexten ut- formas i enlighet med detta. Enligt Åklagarmyndigheten framstår det inte som klart i vilka stadier och under vilka förutsättningar som en organisation kan anses utgöra en sammanslutning som omfattas av be- stämmelsen. Även Sveriges advokatsamfund och Lunds universitet (juridiska fakulteten) efterfrågar ytterligare förtydliganden när det gäller avgränsningen av begreppet. Det är riktigt som Åklagarmyndigheten fram- håller, och som även Sveriges advokatsamfund verkar vara inne på, att en och samma organisation över några år kan förändras avseende kontroll över geografiskt område, förmåga att utöva våld och hierarkisk upp- byggnad. Det bör dock understrykas att det är tidpunkten för brottet som är avgörande för tillämpningen. Huruvida en sammanslutnings faktiska maktposition vid en viss given tidpunkt är sådan att den kan liknas vid den som innehas av en främmande makt är en bedömning som domstolarna är väl skickade att göra. I författningskommentaren utvecklas närmare vad som avses med begreppet motsvarande i detta sammanhang.

26

Vidare bör straffansvaret utvidgas på så sätt att spionerihandlingen ska kunna avse en uppgift vars uppenbarande för en främmande makt eller motsvarande kan medföra men för Sveriges säkerhet.

I enlighet med Lagrådets förslag bör vidare en redaktionell ändring göras. Av lagtexten framgår att bestämmelsen gäller oavsett om den uppgift som befattningen avser är riktig eller inte. Som framgår av avsnitt

5.2föreslår regeringen inte någon motsvarande skrivning i förslaget till en ny straffbestämmelse om utlandsspioneri. Det konstateras där att även osanna uppgifter omfattas, eftersom det inte görs någon begränsning till uppgifter som är korrekta. Till undvikande av missförstånd anser Lagrådet att motsvarande skrivning i spioneribestämmelsen bör kunna strykas. Regeringen instämmer i detta och föreslår alltså att skrivningen tas bort.

Den föreslagna utvidgningen av straffansvaret för spioneri innebär en utvidgning av det straffbara området när det gäller försök, förberedelse, stämpling och oaktsam medverkan till spioneri samt underlåtenhet att avslöja eller förhindra spioneri enligt 19 kap. 14 och 15 §§.

Hänvisningar till främmande makt eller motsvarande bör göras även i andra bestämmelser

Krav på ett syfte att gå en främmande makt tillhanda finns även i andra bestämmelser i 19 kap. brottsbalken. Utredningen föreslår ett tillägg motsvarande det i spioneribestämmelsen i bestämmelserna om obehörig befattning med hemlig uppgift, som är tillämplig på spionerigärningar utan ett sådant syfte, och grov obehörig befattning med hemlig uppgift, där en av kvalifikationsgrunderna för grovt brott är att gärningen innefattade tillhandagående av en främmande makt (19 kap. 7 och 8 §§ brottsbalken). Det framstår som motiverat.

Krav på ett syfte att gå en främmande makt tillhanda förekommer dess- utom i tre straffbestämmelser som inte omfattas av utredningens förslag, nämligen bestämmelserna om olovlig underrättelseverksamhet mot Sverige, mot främmande makt och mot person (19 kap. 10–10 b §§). Vidare är det straffbelagt som tagande av utländskt understöd att under vissa omständigheter ta emot egendom från en främmande makt (19 kap. 13 §). En utvidgning bedöms inte vara mindre påkallad när det gäller dessa brott.

De tre bestämmelserna om olovlig underrättelseverksamhet tar sikte på verksamhet som riktas mot Sverige eller bedrivs här i landet. De skiljer sig åt när det gäller angreppsobjektet men har det gemensamt att gärnings- mannens syfte är att gå en främmande makt tillhanda. Det rör sig om gär- ningar som i praktiken även skulle kunna syfta till att gå en främmande makt eller motsvarande tillhanda. Exempelvis ligger det nära till hands att anta att vissa kriminella sammanslutningar kan ha intresse av att här i landet bedriva olovlig underrättelseverksamhet mot person, s.k. flykting- spionage, mot personer som har flytt från det område sammanslutningen kontrollerar.

Straffansvaret för tagande av utländskt understöd avser den som av en främmande makt eller från utlandet av någon som handlar för att gå en främmande makt tillhanda tar emot pengar eller annan egendom för att genom utgivande eller spridande av skrifter eller på annat sätt påverka den allmänna meningen i en fråga som gäller någon av grunderna för Sveriges

Prop. 2021/22:55

27

Prop. 2021/22:55 statsskick eller i någon angelägenhet som har betydelse för Sveriges säker- het och som det ankommer på riksdagen eller regeringen att besluta om. Även när det gäller detta brott får en gärning anses straffvärd när den syftar till att gå en främmande makt eller motsvarande tillhanda.

Bestämmelserna om obehörig och grov obehörig befattning med hemlig uppgift och de tre bestämmelserna om olovlig underrättelseverksamhet bör därmed kompletteras så att syftet kan avse att gå en främmande makt eller motsvarande tillhanda. När det gäller olovlig underrättelseverksam- het mot Sverige och mot främmande makt bör även, på samma sätt som i spioneribrottet, det rekvisit som anger vilka uppgifter som omfattas kom- pletteras med hänvisningar till en främmande makt eller motsvarande. Slutligen bör bestämmelsen om tagande av utländskt understöd komplet- teras med en hänvisning till främmande makt eller motsvarande i det led som avser givaren av understödet. Det straffbara handlandet bör således vara att, i visst syfte, ta emot pengar eller annan egendom av en främmande makt eller motsvarande.

Ändringar bör göras även i tryck- och yttrandefrihetsbrotten

När det gäller de av brotten som är kriminaliserade även som tryck- och yttrandefrihetsbrott, dvs. spioneri, obehörig befattning med hemlig uppgift och grov obehörig befattning med hemlig uppgift, bör motsvarande ändringar göras i tryckfrihetsförordningens brottskatalog, så att det inte uppstår någon skillnad i tillämpningsområdet mellan brottsbalkens be- stämmelser och respektive tryck- och yttrandefrihetsbrott. För dessa brott innebär detta en utvidgning av det straffbara området. Med hänsyn till den betydelse för Sveriges säkerhet som skyddet för uppgifter om försvars- verk, vapen, förråd och andra känsliga uppgifter har i förhållande till sådana sammanslutningar som har en liknande maktställning som främ- mande makt, framstår det som motiverat att den tryck- och yttrandefrihets- rättsliga regleringen utvidgas och ges en utformning motsvarande den som föreslås i brottsbalken. Det gäller även med beaktande av de höga krav som måste ställas vid kriminalisering av gärningar som omfattas av tryck- frihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen (se vidare avsnitt 5.7).

Om någon ändring inte görs i 7 kap. 22 § tryckfrihetsförordningen och

5 kap. 4 § yttrandefrihetsgrundlagen får ändringen av regleringen i brotts- katalogen till följd att även tillämpningsområdet för bestämmelserna om undantag från meddelar- och anskaffarfriheten utvidgas. De skäl som motiverat inskränkningarna i meddelar- och anskaffarfriheten för de nu- varande tryck- och yttrandefrihetsbrotten gör sig enligt regeringen gällande med samma styrka i förhållande till de gärningar som den ut- vidgade kriminaliseringen omfattar. Det finns därför inte skäl att begränsa tillämpningsområdet för undantagen från meddelar- och anskaffarfriheten när kriminaliseringen nu utvidgas (se avsnitt 5.7).

28

5

Lagstiftning mot utlandsspioneri

Prop. 2021/22:55

 

5.1

Behov av att skydda känsliga uppgifter i

 

 

internationella samarbeten mot spioneri

 

 

 

Regeringens bedömning: Det behövs ett starkare straffrättsligt skydd

 

mot spioneriliknande gärningar med anknytning till känsliga uppgifter

 

som förekommer inom ramen för Sveriges internationella samarbeten.

 

Ett straffansvar för sådana gärningar kan utformas så att det är

 

förenligt med regeringsformens och Europakonventionens bestäm-

 

melser om grundläggande fri- och rättigheter.

 

 

 

Utredningens bedömning överensstämmer med regeringens.

 

Remissinstanserna: En majoritet av remissinstanserna instämmer i

 

eller har inte några invändningar mot utredningens bedömning om behovet

 

av nykriminalisering. Hovrätten för Västra Sverige anser att betänkandet

 

innehåller en grundlig kartläggning av vilket skydd som för närvarande

 

finns för känsliga uppgifter som hanteras inom ramen för ett internationellt

 

samarbete som Sverige deltar i och att det befintliga straffrättslig skyddet

 

för sådana uppgifter inte framstår som ändamålsenligt utformat.

 

Justitiekanslern ifrågasätter mot bakgrund av utredningens genomgång av

 

behovet inte att det kan vara nödvändigt med en utökad kriminalisering för

 

att uppnå ett tillräckligt skydd.

 

Föreningen grävande journalister, Publicistklubben och Svenska

 

Journalistförbundet delar inte utredningens bedömning. Svenska

 

Journalistförbundet menar att det underlag som utredningen har pre-

 

senterat i fråga om behov och konsekvenser inte är tillräckligt för att

 

motivera en nykriminalisering. Även Föreningen grävande journalister

 

ifrågasätter underlaget i fråga om behov och anser att det redan finns ett

 

mycket gott skydd för de uppgifter som förslaget ska skydda, bl.a. genom

 

offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Publicistklubben framhåller

 

att de exempel som ska demonstrera behovet är fiktiva och anser att

 

utredningen inte tillräckligt övervägt om det skulle vara tillräckligt att i

 

stället utvidga tillämpningsområdet och skärpa straffen för brott mot

 

tystnadsplikt.

 

När det gäller skyddet för grundläggande fri- och rättigheter anför

 

Integritetsskyddsmyndigheten att utredningen inte har redovisat förslagens

 

konsekvenser för den personliga integriteten annat än när det gäller be-

 

stämmelser om hemliga tvångsmedel. Enligt Statens inspektion för för-

 

svarsunderrättelseverksamheten innebär en kriminalisering en påverkan

 

på enskildas personliga integritet, eftersom den i praktiken skulle kunna

 

innebära att färre upptagningar omfattas av förstöringsskyldigheten i

 

signalspaningslagen och fler personer därmed kan komma att få sina

 

uppgifter sparade.

 

Bedömningen i utkastet till lagrådsremiss överensstämmer med

 

regeringens.

 

Remissinstanserna: En majoritet av remissinstanserna tillstyrker eller

 

har inga invändningar mot bedömningen. Sveriges advokatsamfund

 

instämmer i utkastets uppfattning om behovet av ändrad lagstiftning.

 

Svenska journalistförbundet delar inte utkastets bedömning. Enligt för-

29

 

 

Prop. 2021/22:55 bundet kvarstår de brister i behovsanalysen som förbundet påtalade i sitt tidigare remissyttrande.

Skälen för regeringens bedömning

Sverige är i allt högre grad beroende av samarbete med andra länder för att upprätthålla skyddet för vår säkerhet

Utvecklingen på det säkerhets- och försvarspolitiska området har inneburit att Sverige i högre grad än tidigare har kommit att samverka inter- nationellt. Utmaningar och hot ska så långt möjligt mötas i samverkan med andra länder och organisationer. Säkerhet byggs solidariskt tillsammans med andra. Hot mot freden och Sveriges säkerhet avvärjs bäst i samverkan med andra länder. Regeringens säkerhetspolitiska inriktning innebär därtill att Sveriges bilaterala och multilaterala försvars- och säkerhets- politiska samarbeten bör fördjupas (prop. 2020/21:30 s. 67 f.).

De hot som i dag bedöms kunna få konsekvenser för Sveriges säkerhet är av delvis annan karaktär än tidigare. Vid dagens hotbedömningar har civila verksamheter kommit att stå i fokus på ett annat sätt. Andra staters underrättelseverksamhet har breddats mot forskning och utveckling inom civila områden samt mot politiska frågor och information som rör sam- hällsviktiga system. Mål som främmande makts underrättelsetjänster har visat intresse för är bl.a. statsledningen, myndigheter, försvar, forskning och industri samt oppositionella och utländska intressen.

Sverige deltar i en mängd olika internationella samarbeten med andra stater och mellanfolkliga organisationer. Exempel på internationella sam- arbeten är olika freds- och säkerhetsfrämjande insatser som Sverige deltar i inom ramen för t.ex. FN, EU, Nato och OSSE. Begreppet fredsfrämjande inkluderar konfliktförebyggande, fredsskapande, fredsbevarande och fredsframtvingande insatser. Fredsbevarande insatser avser insatser som görs efter ett freds- eller eldupphöravtal. Insatserna baseras på parternas medgivande samt på en opartisk inställning till konflikten. Med fredsfram- tvingande insatser avses sådana insatser som utförs för att med militärt våld eller hot om militärt våld upprätthålla eller återställa fred i ett område (se SOU 2011:76 s. 44). Sveriges deltagande i sådana freds- och säkerhets- främjande insatser kan bestå i att Sverige deltar med en väpnad styrka, men det kan också handla om att Sverige bidrar med civila eller militära expertförmågor på individnivå, t.ex. polismän, annan personal från rätts- väsendet eller militärobservatörer. Andra exempel på freds- och säkerhets- främjande samarbeten är militära övningar av olika slag, rättsliga sam- arbeten, polissamarbeten och underrättelsesamarbeten. Sverige deltar även i samarbeten av annan karaktär än freds- och säkerhetsfrämjande, t.ex. samarbeten inom vetenskap eller kultur. Det är dock mot bakgrund av Sveriges engagemang i freds- och säkerhetsfrämjande samarbeten det finns anledning att överväga lagstiftning. Som närmare utvecklas i avsnitt

5.2är det också sådana samarbeten som i praktiken kommer att träffas av förslagen.

30

Ett otillräckligt skydd för känsliga uppgifter i internationella samarbeten kan få allvarliga konsekvenser för Sverige

Inom ramen för sådana internationella samarbeten som här beskrivits före- kommer inte sällan känsliga uppgifter som behandlas som hemliga i verk- samheten. I samarbeten som avser militära insatser kan det exempelvis handla om information gällande förutsättningarna och de närmare rikt- linjerna för insatsens genomförande, om underrättelseläget eller om in- satsens säkerhet. När det gäller underrättelseverksamhet kan informa- tionen exempelvis avse civila eller militära källor, underrättelsemetoder, bearbetningskapacitet och överhuvudtaget existensen av samarbeten eller underrättelseinhämtning.

Internationella freds- och säkerhetsfrämjande samarbeten bygger i hög grad på förtroende och på att känsliga uppgifter kan skyddas av de sam- verkande länderna. Mot den bakgrunden, och eftersom Sveriges säkerhet indirekt är beroende av säkerheten i andra länder och av ett internationellt samarbete som är framgångsrikt och effektivt, är det angeläget att det i nationell strafflagstiftning finns ett tillräckligt skydd för känsliga uppgifter som förekommer i sådana sammanhang. Svensk straffrättslig lagstiftning behöver därmed ge tillräckliga förutsättningar att kunna ingripa mot per- soner som t.ex. obehörigen röjer känsliga uppgifter som förekommer inom ramen för Sveriges internationella samarbeten.

Konsekvenserna av ett otillräckligt straffrättsligt skydd för sådana upp- gifter skulle kunna bestå i att tilltron till svenska myndigheter och svensk myndighetspersonal minskar och därmed även viljan till samarbete eller informationsutbyte kring frågor som är angelägna för Sverige. Ytterst skulle det också kunna handla om att Sverige blir utestängt från bilaterala eller multilaterala samarbeten som är nödvändiga för att skydda landet.

Vikten av att värna känsliga uppgifter i dessa samarbeten måste också ses i ljuset av de verkliga exempel utredningen redogör för som visar att det finns ett intresse hos främmande makt av att bedriva underrättelse- verksamhet riktad mot internationella samarbeten där Sverige kan delta (se betänkandet, s. 252 f.). Detta gäller även i mediesektorn, som röner intresse hos främmande makt. Exempelvis framhåller utredningen att det är vanligt förekommande att främmande underrättelsetjänster verkar i mediesektorn i miljöer där känslig information avseende internationella samarbeten för fred och säkerhet förekommer.

Det straffrättsliga skyddet för sådana uppgifter behöver stärkas

Det finns ett visst straffrättsligt skydd för uppgifter som förekommer i internationella samarbeten som Sverige deltar i. Om känsliga uppgifter som har betydelse för sådana samarbeten röjs kan gärningen i vissa fall omfattas av någon av straffbestämmelserna i 19 kap. brottsbalken om brott mot Sveriges säkerhet, främst bestämmelsen om spioneri i 19 kap. 5 § brottsbalken. För att den bestämmelsen ska vara tillämplig krävs dock att den obehöriga hanteringen kan medföra men för Sveriges säkerhet. Detta krav torde sällan vara uppfyllt när det gäller uppgifter som hanteras inom ramen för internationella samarbeten, där de primära konsekvenserna av en obehörig hantering främst torde avse Sveriges förhållande till andra stater eller organisationer, och därmed endast i förlängningen Sveriges säkerhet. Detta illustreras av ett av utredningens exempel, som avser ett

Prop. 2021/22:55

31

Prop. 2021/22:55

fall där en agent som var lokalanställd som svensk tolk försökte inhämta

 

känsliga uppgifter om en Natoinsats från en svensk officer. Detta lyckades

 

inte, men utredningen konstaterar att uppgifterna under alla omständig-

 

heter inte var sådana att deras uppenbarande för främmande makt torde ha

 

kunnat medföra men för Sveriges säkerhet. Menrekvisitet är av betydelse

 

inte bara för spioneribrottet utan även för andra brott i 19 kap. Om upp-

 

giften inte uppfyller kravet på men för Sveriges säkerhet i bestämmelsen

 

om spioneri kan inte heller straffansvar för obehörig befattning med hem-

 

lig uppgift eller vårdslöshet med hemlig uppgift komma i fråga.

 

I vissa situationer skulle bestämmelserna om tjänstefel och brott mot

 

tystnadsplikt (20 kap. 1 respektive 3 § brottsbalken) kunna aktualiseras.

 

Straffansvar för tjänstefel förutsätter dock att gärningen har samband med

 

myndighetsutövning, något som sällan torde vara aktuellt i sådana

 

sammanhang. När det gäller straffansvar för brott mot tystnadsplikt, torde

 

det i och för sig förekomma att känsliga uppgifter som förekommer i de

 

aktuella samarbetena omfattas av en bestämmelse i offentlighets- och

 

sekretesslagen, även om det inte alltid är fallet. Det kan t.ex. handla om

 

sekretess enligt bestämmelsen om utrikessekretess (15 kap. 1 §), bestäm-

 

melsen om sekretess i det internationella samarbetet (15 kap. 1 a §), be-

 

stämmelsen om försvarssekretess (15 kap. 2 §) och bestämmelsen om

 

sekretess till skydd för underrättelseverksamhet m.m. (18 kap. 2 §). Ett

 

krav för straffansvar enligt bestämmelsen om brott mot tystnadsplikt är

 

dock att den som röjer eller olovligen utnyttjar uppgiften också är skyldig

 

att hemlighålla uppgiften enligt svensk lag eller annan svensk författning.

 

Detta torde i många fall inte vara uppfyllt i förhållande till svensk personal

 

som tjänstgör i internationella samarbeten, då uppgifter som förekommer

 

i sådana sammanhang sällan omfattas av tystnadsplikt som är reglerad i

 

svensk författning. Med hänsyn till de allvarliga konsekvenser som ett

 

röjande av känsliga uppgifter som förekommer inom ramen för sam-

 

arbeten i vissa fall kan få för Sveriges utrikesrelationer och, i förläng-

 

ningen, Sveriges säkerhet, kan det också ifrågasättas om de straffskalor

 

som aktualiseras vid tillämpning av de angivna bestämmelserna i 20 kap.

 

brottsbalken är ändamålsenliga. Det sagda innebär att det, till skillnad från

 

vad Föreningen grävande journalister anför, inte redan genom offentlig-

 

hets- och sekretesslagen kan anses finnas ett fullgott skydd för de uppgifter

 

som förslaget ska skydda. När det gäller Publicistklubbens förslag om att

 

utvidga straffansvaret för brott mot tystnadsplikt som ett alternativ till

 

annan nykriminalisering, kan det konstateras att utredningen föreslår en

 

utvidgning av det brottet så att det träffar vissa fall där det inte finns en

 

svensk tystnadsplikt i botten. Förslaget är dock endast avsett som

 

komplement till utredningens övriga förslag och är inte inriktat på de mest

 

kvalificerade gärningarna. Som framgår av avsnitt 5.6 gör dessutom

 

regeringen bedömningen att förslaget av olika skäl inte bör genomföras

 

och att kriminaliseringsbehovet i den delen i stället bör hanteras genom

 

ändring i 19 kap. brottsbalken.

 

Till detta kommer att det straffrättsliga skyddet på detta område är

 

betydligt starkare i några av de länder som Sverige har ett särskilt nära

 

internationellt samarbete med. Exempelvis är den finska bestämmelsen om

 

spioneri, till skillnad från den svenska, inte inskränkt till gärningar som

 

kan innebära men för landets säkerhet utan den träffar också sådana hand-

32

lingar som kan skada landets utrikesrelationer. Även de norska och danska

bestämmelserna om spioneri har, på ett liknande sätt som den finska, ett vidare tillämpningsområde än den svenska spioneribestämmelsen. Det kan konstateras att skillnader i det skydd som lagstiftningen ger kan innebära än mer kännbara konsekvenser i förhållande till länder som Sverige har ett nära samarbete med, däribland våra nordiska grannländer.

Det finns sammantaget brister i det straffrättsliga skyddet för känsliga uppgifter som förekommer inom ramen för internationella samarbeten som Sverige deltar i. Det är otillfredsställande att en spioneriliknande gärning som tar sikte på uppgifter av sådant slag och som saknar en till- räcklig koppling till Sveriges säkerhet för att uppfylla menrekvisitet i spioneribestämmelsen i värsta fall helt kan falla utanför det straffbara området och i bästa fall enbart bestraffas som brott mot tystnadsplikt. För- farandet kan innebära beaktansvärd skada för samarbetet och därigenom för Sveriges utrikesrelationer. Därmed kan det även skada Sverige och ytterst Sveriges säkerhet, eftersom Sveriges säkerhet indirekt är beroende av säkerheten i andra länder och av ett internationellt samarbete som är framgångsrikt och effektivt. Sverige är också beroende av goda och förtro- endefulla relationer med andra länder för att få del av information som kan ha betydelse för Sveriges säkerhet och för att få möjlighet att fullt ut delta i olika samarbeten. Som redan angetts är skyddet i Sverige också svagare än i andra länder med en gemensam rättstradition och med vilka Sverige har ett nära samarbete. Det är angeläget att det straffrättsliga skyddet på området stärks för att åstadkomma ett ökat skydd för Sveriges utrikesrelationer och, i förlängningen, för upprätthållande av stabilitet och säkerhet.

En kriminalisering är förenlig med grundläggande fri- och rättigheter

Ett straffsanktionerat förbud mot spioneriliknande gärningar som riktar sig mot känsliga uppgifter vars röjande har potential att skada Sveriges utrikesrelationer kan innefatta en inskränkning av grundläggande fri- och rättigheter. Det gäller främst informationsfriheten och yttrandefriheten, som aktualiseras i den mån kriminaliseringen innebär att information inte får anskaffas eller förmedlas till andra. Det är därför nödvändigt att noga överväga förhållandet mellan en tänkt kriminalisering och de ramar som gäller för begränsning av dessa friheter. För att en utvidgning av det straff- bara området ska kunna göras krävs att det bedöms vara förenligt med de förutsättningar för att begränsa de grundläggande fri- och rättigheterna som uppställs i såväl regeringsformen som den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande fri- heterna (Europakonventionen). Enligt 2 kap. 19 § regeringsformen får lag eller annan föreskrift inte meddelas i strid med Sveriges åtaganden på grund av Europakonventionen. Konventionen gäller som svensk lag (lagen [1994:1219] om den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna).

Yttrandefrihet innefattar enligt regeringsformen en frihet i förhållande till det allmänna att i tal, skrift eller bild eller på annat sätt meddela upplys- ningar samt uttrycka tankar, åsikter och känslor, medan informations- friheten innefattar en frihet i förhållande till det allmänna att inhämta och ta emot upplysningar samt att i övrigt ta del av andras yttranden (2 kap. 1 § första stycket 1 och 2 regeringsformen). Dessa friheter får under vissa

Prop. 2021/22:55

33

Prop. 2021/22:55

förutsättningar begränsas genom lag. Efter bemyndigande i lag får en be-

 

gränsning göras även i annan författning bl.a. när det gäller förbud att röja

 

sådant som någon fått kännedom om i allmän tjänst eller under utövande

 

av tjänsteplikt. En begränsning får göras bara för att tillgodose ett ändamål

 

som är godtagbart i ett demokratiskt samhälle och får inte gå längre än vad

 

som är nödvändigt med hänsyn till det ändamål som har föranlett den.

 

Inskränkningen får aldrig heller gå så långt att den innebär ett hot mot den

 

fria åsiktsbildningen som en av folkstyrelsens grundvalar. Inskränkningen

 

får inte göras enbart på grund av politisk, religiös, kulturell eller annan

 

sådan åskådning. Vid bedömningen av vilka begränsningar som får göras

 

ska dessutom särskilt beaktas vikten av vidaste möjliga yttrandefrihet och

 

informationsfrihet i bl.a. politiska och religiösa angelägenheter. I fråga om

 

yttrande- och informationsfriheten får en begränsning göras bl.a. om det

 

är motiverat med hänsyn till t.ex. rikets säkerhet, allmän ordning och

 

säkerhet eller förebyggandet och beivrandet av brott samt i övrigt om sär-

 

skilt viktiga skäl föranleder det (2 kap. 20, 21 och 23 §§ regeringsformen).

 

Artikel 10 i Europakonventionen slår fast en rätt till yttrandefrihet, vilket

 

innefattar åsiktsfrihet samt frihet att ta emot och sprida uppgifter och

 

tankar utan offentlig myndighets inblandning och oberoende av territori-

 

ella gränser. Denna frihet får underkastas inskränkningar som är före-

 

skrivna i lag under förutsättning att de är nödvändiga i ett demokratiskt

 

samhälle med hänsyn till bl.a. statens säkerhet, den allmänna säkerheten

 

och förebyggande av oordning eller brott. För att kunna godtas måste be-

 

gränsningarna svara mot ett angeläget samhälleligt behov. Konventions-

 

staterna har ett förhållandevis stort utrymme att själva avgöra hur propor-

 

tionalitetsavvägningarna ska göras.

 

Syftet med ett förbud mot spioneriliknande gärningar som kan skada

 

Sveriges utrikesrelationer är, som tidigare framhållits, i förlängningen att

 

skydda Sveriges säkerhet. Detta är ett sådant ändamål som enligt både

 

regeringsformen och Europakonventionen godtas som grund för en be-

 

gränsning av de nu aktuella friheterna.

 

Den begränsning av yttrande- och informationsfriheten som ett förbud

 

enligt ovan leder till kan godtas endast om inskränkningen är proportioner-

 

lig i förhållande till det ändamål den avser att tillgodose. Kriminaliser-

 

ingen syftar i förlängningen till att motverka spioneriliknande gärningar

 

och ytterst till att skydda Sveriges säkerhet och den vilar därmed på samma

 

grund som övriga bestämmelser i 19 kap. brottsbalken. Det är alltså fråga

 

om synnerligen högt värderade skyddsintressen. Det straffbara området

 

måste dock kunna avgränsas på ett lämpligt och ändamålsenligt sätt och

 

straffansvaret får inte innebära en större begränsning av yttrande- och

 

informationsfriheten än vad som är nödvändigt med hänsyn till straff-

 

bestämmelsernas ändamål. Som framgår av avsnitt 5.2 och 5.4–5.7 är de

 

gärningar som är aktuella att kriminalisera sådana att de kan skada de

 

intressen som kriminaliseringen syftar till att skydda, och enligt de flesta

 

av bestämmelserna föreslås kravet avse allvarlig skada. De närmare

 

intresseavvägningar som ligger bakom respektive bestämmelse redovisas

 

närmare där, men redan här bör påpekas att regeringen gör bedömningen

 

att det är möjligt att lämna förslag som är tydligt avgränsade till såväl om-

 

fattning som tillämpningsområde. Regeringen bedömer att det också är

 

möjligt att utforma lagstiftningen så att det tydligt framgår att gärningar

34

som kan ses som försvarliga faller utanför det straffbara området. Därmed

kan det säkerställas att lagstiftningen inte träffar gärningar som exempel- vis sker inom ramen för journalistisk granskande verksamhet eller på annat sätt har ett journalistiskt eller opinionsbildande syfte eller syftar till att avslöja missförhållanden.

Regeringen gör således bedömningen att det finns starka skäl för en kriminalisering av spioneriliknande gärningar som riktar sig mot uppgifter rörande känsliga förhållanden av betydelse för Sveriges utrikesrelationer. Skälen för en kriminalisering bedöms ha sådan tyngd att de väger upp de negativa effekter som den kan innebära för yttrande- och informations- friheten.

Tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen ger ett särskilt skydd för yttranden i vissa medier, t.ex. tryckta skrifter och radio- och tv- program. Regleringen innebär bl.a. att gärningar som begås i något medium som skyddas i dessa grundlagar är straffbara endast om de är kriminaliserade både i vanlig lag och i tryckfrihetsförordningen respektive yttrandefrihetsgrundlagen. Den som anskaffar och lämnar uppgifter för publicering i sådana medier är normalt själv skyddad mot både straff- rättsliga och civilrättsliga ingripanden (anskaffar- och meddelarfrihet). Ett eventuellt ansvar bärs i dessa fall av någon som i grundlagarna pekas ut som ensam ansvarig, t.ex. författaren eller den ansvariga utgivaren. De straffbestämmelser som regeringen föreslår i avsnitt 5.2–5.6 omfattar gär- ningar som i princip kan begås genom medier som omfattas av tryckfri- hetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens reglering. Frågan om huruvida gärningarna ska vara straffbara även i de fallen övervägs i avsnitt

5.7.Där övervägs också om det bör göras avsteg från meddelarfriheten och anskaffarfriheten, dvs. om det ska vara straffbart enligt vanligt lag att lämna uppgifter för publicering i ett medium som omfattas av tryckfrihets- förordningen eller yttrandefrihetsgrundlagen och att anskaffa uppgifter för publicering i ett sådant medium.

Utöver yttrande- och informationsfriheten berör ny strafflagstiftning på det aktuella området även skyddet enligt 2 kap. 6 § första stycket regeringsformen mot undersökning av brev eller annan förtrolig försänd- else och mot hemlig avlyssning eller upptagning av telefonsamtal eller annat förtroligt meddelande. Vidare aktualiseras skyddet enligt andra stycket samma paragraf mot betydande intrång i den personliga integri- teten om det sker utan samtycke och innebär övervakning eller kart- läggning av den enskildes personliga förhållanden. I Europakonventionen ger artikel 8 var och en rätt till respekt för sitt privat- och familjeliv, sitt hem och sin korrespondens. Även skyddet enligt dessa bestämmelser är möjligt att begränsa genom lag för att tillgodose ändamål som är godtag- bara i ett demokratiskt samhälle. Skyddet för förtrolig kommunikation och den personliga integriteten aktualiseras främst i förhållande till viss tvångsmedelsanvändning med koppling till straffbestämmelserna. Detta berörs närmare i avsnitt 5.8. Som Integritetsskyddsmyndigheten uppmärk- sammar kan dock även förslagen i övrigt få konsekvenser för den person- liga integriteten. Ett exempel på detta är det Statens inspektion för för- svarsunderrättelseverksamheten anför om att kriminaliseringen i praktiken kan innebära att fler upptagningar som har inhämtats enligt lagen (2008:717) om signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet kommer att sparas. Även om det inte kan uteslutas torde det dock, mot bakgrund av brottslighetens natur, röra sig om en högst begränsad ökning. Också en

Prop. 2021/22:55

35

Prop. 2021/22:55 högst begränsad ökning skulle innebära ett visst ökat intrång i enskildas personliga integritet. Som framhållits ovan ska detta dock ställas mot det starka intresset att skydda Sveriges säkerhet. I det ljuset bedömer regering- en att även den nu aktuella begränsningen av skyddet för den personliga integriteten som kriminaliseringen skulle kunna innebära är propor- tionerlig.

Sammanfattningsvis gör regeringen bedömningen att lagstiftningen, som framgår av kommande avsnitt, kan utformas så att den är förenlig med regeringsformens och Europakonventionens bestämmelser om grund- läggande fri- och rättigheter.

 

5.2

En ny straffbestämmelse mot utlandsspioneri

 

 

 

Regeringens förslag: Ett nytt uppsåtligt brott införs i 19 kap. brotts-

 

balken. Brottet ska omfatta den som, i annat fall än som avses i spioneri-

 

bestämmelsen, för att gå en främmande makt eller motsvarande till-

 

handa, obehörigen anskaffar, befordrar, lämnar eller röjer en hemlig

 

uppgift som förekommer inom ramen för ett samarbete med en annan

 

stat eller en mellanfolklig organisation eller i en mellanfolklig organisa-

 

tion i vilken Sverige är medlem, och vars uppenbarande för en främ-

 

mande makt eller motsvarande är ägnat att medföra allvarligt men för

 

Sveriges förhållande till någon annan stat eller en mellanfolklig organi-

 

sation.

 

 

Straffbestämmelsen ska även omfatta den som i samma syfte

 

obehörigen framställer eller tar befattning med en skrift, en teckning

 

eller något annat föremål som innefattar en sådan uppgift.

 

Brottet ska benämnas utlandsspioneri.

 

En gärning ska inte utgöra brott, om den med hänsyn till syftet och

 

övriga omständigheter är försvarlig.

 

 

 

Utredningens förslag överensstämmer delvis med regeringens. Utred-

 

ningen föreslår att avsikten med gärningen ska vara att gå främmande makt

 

eller sammanslutning tillhanda. Gärningen ska enligt utredningens förslag

 

avse en hemlig uppgift rörande något förhållande vars uppenbarande för

 

främmande makt eller sammanslutning kan medföra allvarligt men för

 

Sveriges förhållande till någon annan stat eller mellanfolklig organisation.

 

Det anges inte något sammanhang i vilket uppgiften ska förekomma. Inte

 

heller föreslås att en gärning inte ska utgöra brott, om den med hänsyn till

 

syftet och övriga omständigheter är försvarlig.

 

Remissinstanserna: En majoritet av remissinstanserna tillstyrker eller

 

har inte några invändningar mot utredningens förslag. Svenska

 

Journalistförbundet och Föreningen grävande journalister avstyrker för-

 

slaget, främst med hänvisning till att det inte finns något behov av en ny-

 

kriminalisering (se avsnitt 5.1). Flera remissinstanser har synpunkter på

 

förslagets utformning.

 

Justitiekanslern anser att skyddsintresset i stället skulle kunna anges

 

som allvarligt men för ett internationellt samarbete för fred och säkerhet

 

som Sverige deltar i och för Sveriges förhållande till annan stat eller

 

mellanfolklig organisation som deltar i samarbetet. En liknande synpunkt

36

framförs

av Stockholms universitet (juridiska fakultetsnämnden), som

lyfter frågan om inte skyddsintresset borde utvidgas så att även de intressen som en internationell insats ska skydda omfattas i samma grad. Åklagarmyndigheten menar däremot att tillämpningen av bestämmelsen underlättas genom att menbedömningen knyts till Sveriges förhållande till andra länder och mellanfolkliga organisationer snarare än det inter- nationella samarbetet.

När det gäller kravet på att gärningen kan medföra allvarligt men anser Malmö tingsrätt att det bör förtydligas vad som utgör ett allvarligt men vid utlandsspioneri jämfört med kravet på men enligt spioneribestämmelsen. Enligt tingsrätten synes vidare menbedömningen vara beroende av vissa utrikespolitiska hänsynstaganden, vilket kan leda till tillämpningssvårig- heter. Justitiekanslern anser att det bör klargöras att det är den abstrakta, och inte den konkreta, faran för ett allvarligt men som ska bedömas enligt bestämmelsen och då utifrån strikt objektiva omständigheter. Enligt Justitiekanslern finns det annars en risk för att i sig inte straffvärda gär- ningar ändå kan bli straffbara, t.ex. om en stat reagerar oproportionerligt starkt på ett uppgiftsröjande så att det rent faktiskt uppstår ett allvarligt men för Sveriges förhållande till staten. Även Sveriges Radio AB och Sveriges Television AB, som uttalar sig om motsvarande rekvisit i förslaget till ändring i tryckfrihetsförordningen, uppmärksammar att rekvisitet inne- bär att bedömningen blir beroende av hur röjandet påverkar eller uppfattas av någon utomstående. Lunds universitet (juridiska fakulteten) anser att det är angeläget att säkerställa att avslöjanden av brottsliga eller oegentliga förfaranden inte faller inom det straffbara området. Universitetet anser att ett undantag för sådana fall bör framgå av lagtexten. Enligt Stockholms universitet (juridiska fakultetsnämnden), som resonerar på liknande sätt, bör det övervägas ett explicit undantag i lagtexten för handlingar som är försvarliga.

Malmö tingsrätt anser att utredningens överväganden när det gäller rekvisitet hemlig uppgift ger begränsad ledning för rättstillämpningen och kan vålla svårigheter vid uppsåtsbedömningen. Svenska Journalist- förbundet och Föreningen grävande journalister anser att hemlig uppgift är en mycket vid formulering. De pekar på skillnaden mot spioneri- bestämmelsen där det exemplifieras vilka uppgifter som inte får röjas. Justitiekanslern ställer sig positiv till utredningens val att avgränsa be- stämmelsen till hemliga uppgifter som antingen omfattas av sekretess en- ligt offentlighets- och sekretesslagen eller skulle ha omfattats av sekretess om de hade förekommit i det allmännas verksamhet. Justitiekanslern anser dock att det bör förtydligas hur det hypotetiska provet av om en viss upp- gift skulle ha omfattats av sekretess ska göras samt vilka sekretessgrunder som är tänkbara i ett sådant fall. Enligt Lunds universitet (juridiska fakulteten) förutsätter rekvisitet att enskilda som står i begrepp att utnyttja sin yttrandefrihet först gör en hypotetisk sekretessprövning av de uppgifter som kan lämnas, vilket försätter den enskilde i en svår situation. Säkerhets- polisen menar att det bör övervägas om inte uttrycket uppgift av hemlig natur, eller något liknande, är en bättre beskrivning för de uppgifter som är tänkta att omfattas av bestämmelsen. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap anser att hemlig uppgift bör överensstämma med defini- tionen i säkerhetsskyddslagstiftningen och det som Säkerhetspolisen menar med begreppet.

Prop. 2021/22:55

37

Prop. 2021/22:55 Angående det sammanhang där uppgifterna förekommer påpekar Inspektionen för strategiska produkter och Justitiekanslern att det inte i lagtexten anges att uppgifterna ska härröra från sådana internationella samarbeten för fred och säkerhet som utredningens överväganden avser.

Förslaget i utkastet till lagrådsremiss överensstämmer i huvudsak med regeringens. I utkastet är menrekvisitet annorlunda utformat och avser att ett uppenbarande av uppgiften kan medföra allvarligt men för Sveriges förhållande till någon annan stat eller en mellanfolklig organisation. Där används vidare uttrycket främmande makt eller liknande sammanslutning. Utkastet har också en annan redaktionell utformning än regeringens.

Remissinstanserna: En majoritet av remissinstanserna tillstyrker eller har inte några synpunkter på förslaget. Justitiekanslern, som inte har några synpunkter på innehållet i utkastet, framför att de påpekanden som gjordes av Justitiekanslern i det tidigare remissvaret i allt väsentligt har tagits om hand. Även Hovrätten för Västra Sverige, Stockholms tingsrätt och Malmö tingsrätt noterar att de synpunkter som lämnats på de tidigare förslagen har beaktats. Lunds universitet (juridiska fakulteten) framhåller som positivt att de förslag som presenteras i utkastet till lagrådsremiss är mer begränsade och mer preciserade än betänkandets förslag.

Bonnier News Group AB, Svenska Journalistförbundet och TU – Medier i Sverige avstyrker förslaget. Bonnier News Group AB och TU – Medier i Sverige anser att förslaget kan få en återhållande effekt för den allmänna yttrandefriheten och medborgarnas benägenhet att våga påtala oegentlig- heter. TU – Medier i Sverige ser också en risk för att s.k. inbäddade journa- listers möjligheter att rapportera inifrån sammanslutningar i oroliga om- råden riskerar att begränsas.

Enligt Åklagarmyndigheten är det angeläget att tillämpningsområdet för rekvisitet hemlig uppgift inte blir snävare än vad som är avsett. Myndig- heten anser att de typer av information som träffas av rekvisitet förhållande av hemlig natur i bestämmelsen om obehörig befattning med hemlig upp- gift också ska träffas av rekvisitet hemlig uppgift i förslaget. Åklagar- myndigheten framhåller vidare att annan hantering än med hemlig- stämplade handlingar, t.ex. hantering av egna sammanställningar av munt- liga uppgifter, utan tydliga tolkningsanvisningar riskerar falla utanför tillämpningsområdet. Svea hovrätt ser en risk att tolkningssvårigheter i fråga om avgränsningen av rekvisitet hemlig uppgift leder till att straff- bestämmelserna kommer att omfatta färre situationer än vad som varit avsikten.

Sveriges advokatsamfund instämmer i att det bör finnas en försvarlig- hetsventil för röjande av hemliga uppgifter. En alltför långtgående kriminalisering riskerar enligt samfundet att motverka bestämmelsens syfte. Lunds universitet (juridiska fakulteten) betvivlar att formuleringen av försvarlighetsundantaget är tillräckligt väl etablerad för att ge tydlig ledning. Svenska Journalistförbundet bedömer att undantaget inte kommer få särskilt stor praktisk effekt, eftersom brottet som sådant bedöms få en avskräckande effekt på personers vilja att slå larm om oegentligheter. Enligt förbundet är det dock trots allt positivt att denna undantags- bestämmelse föreslås. Totalförsvarets forskningsinstitut har svårt att se när det skulle kunna finnas vetenskapliga skäl att röja hemliga uppgifter från freds- och säkerhetsfrämjande samarbeten.

38

Lunds universitet (juridiska fakulteten) anser att språkligt mer Prop. 2021/22:55

lättillgängliga formuleringar i lagtexten bör övervägas.

 

Skälen för regeringens förslag

 

Straffbestämmelsen bör ta sin utgångspunkt i spioneribestämmelsen

 

Som framgår av avsnitt 5.1 gör regeringen bedömningen att det behövs ett

 

starkare straffrättsligt skydd mot spioneriliknande gärningar med

 

anknytning till känsliga uppgifter som hanteras inom ramen för

 

internationella samarbeten som Sverige deltar i. Som utredningen föreslår

 

bör en sådan straffbestämmelse utformas med spioneribestämmelsen som

 

förebild. Någon invändning mot detta framförs inte heller av remiss-

 

instanserna. Straffansvar enligt den nya straffbestämmelsen bör komma i

 

fråga endast när spioneribestämmelsen inte är tillämplig. Det bör framgå

 

av bestämmelsen. Det nya brottet bör benämnas utlandsspioneri.

 

Skyddsintresset bör avse Sveriges utrikesrelationer

 

Straffbestämmelsen motiveras av det svenska behovet av att samarbeta

 

med andra länder och grundar sig ytterst på ett intresse av att värna

 

Sveriges säkerhet. Enligt utredningen är det mest ändamålsenliga skydds-

 

intresset för en sådan reglering Sveriges förhållande till någon annan stat

 

eller en mellanfolklig organisation.

 

Utredningens förslag att knyta menbedömningen till Sveriges förhåll-

 

ande till en annan stat eller en mellanfolklig organisation sätter Sveriges

 

nationella intressen i förgrunden, något som Åklagarmyndigheten fram-

 

håller som positivt. En sådan reglering överensstämmer även med nu-

 

varande systematik beträffande brotten mot Sveriges säkerhet och stäm-

 

mer väl med hur Norge, Finland och Danmark valt att skydda uppgifter av

 

detta slag. En menbedömning som knyter an till det internationella sam-

 

arbete som Sverige deltar i, på det sätt som Justitiekanslern och

 

Stockholms universitet (juridiska fakultetsnämnden) föreslår, sätter inte

 

Sveriges intressen i fokus på samma sätt och svarar därför sämre mot

 

syftena bakom bestämmelsen. Med ett skyddsintresse som anknyter till

 

Sveriges utrikesrelationer blir vidare tröskeln för vad som ska utgöra en

 

straffbar handling sannolikt högre, eftersom en skada för samarbetet inte i

 

alla situationer behöver innebära en skada för Sveriges förhållande till en

 

annan stat eller en mellanfolklig organisation. Det är rimligt att inte sätta

 

kravet för straffbarhet alltför lågt.

 

Sammanfattningsvis är det lämpligt att skyddsintresset, som utredningen

 

föreslår, ska vara Sveriges förhållande till någon annan stat eller en

 

mellanfolklig organisation. För att det straffbara området inte ska bli för

 

vidsträckt, och inte heller träffa gärningar som inte omfattas av utred-

 

ningens överväganden, bör bestämmelsen emellertid i ett annat avseende

 

knyta an till den internationella samarbetskontexten. Överväganden i den

 

frågan görs nedan under rubriken En begränsning till det sammanhang i

 

vilket uppgiften förekommer.

 

Den brottsliga gärningen bör vara samma som i spioneribrottet

 

Som redan angetts bör den nya straffbestämmelsen utformas med spioneri-

 

bestämmelsen som förebild. Den straffbara gärningen bör på samma sätt

39

 

Prop. 2021/22:55

40

som i den bestämmelsen omfatta förfaranden som innebär att obehörigen anskaffa, befordra, lämna eller röja en sådan uppgift som avses i straff- bestämmelsen. Vidare bör den omfatta att obehörigen framställa eller ta befattning med en skrift, en teckning eller något annat föremål som inne- fattar en sådan uppgift.

Krav på avsiktsuppsåt att gå främmande makt eller motsvarande tillhanda

Det nya brottet bör vara uppsåtligt. I likhet med vad som gäller för spioneri bör, som utredningen föreslår, straffansvar dessutom endast komma i fråga när förfarandet har skett med ett visst avsiktsuppsåt (direkt uppsåt). På samma sätt som i spioneribestämmelsen, i den lydelse som föreslås i avsnitt 4, bör det straffbara området avgränsas till att omfatta fall där gär- ningsmannens avsikt varit att gå en främmande makt eller motsvarande tillhanda.

Krav på allvarligt men för Sveriges förhållande till någon annan stat eller en mellanfolklig organisation

För att åstadkomma en ändamålsenlig och effektiv straffbestämmelse som samtidigt är tydlig och väl avgränsad bör det straffbara området för- behållas gärningar som på ett påtagligt sätt kan inverka negativt på Sveriges utrikesrelationer. Utredningen föreslår att en förutsättning för straffansvar ska vara att ett röjande av den aktuella uppgiften för en främ- mande makt eller sammanslutning kan medföra allvarligt men för det skyddade intresset, dvs. Sveriges förhållande till någon annan stat eller en mellanfolklig organisation.

Flera remissinstanser har synpunkter på denna utformning av men- rekvisitet och menar att rekvisitet riskerar att träffa gärningar som inte är av den karaktären att de förtjänar att straffas. Det anförs exempelvis att rekvisitet skulle kunna innebära att straffansvar uppkommer i det fallet att en annan stat skulle reagera oproportionerligt starkt på ett uppgiftsröjande. Regeringen instämmer i att det är viktigt att säkerställa att gärningar som innebär risk för skada till följd av oproportionerligt starka reaktioner från t.ex. en annan stat faller utanför det straffbara området.

För att det ska säkerställas anser Justitiekanslern att det bör förtydligas att den omständigheten att ett allvarligt men faktiskt uppkommer inte nödvändigtvis innebär att gärningen är straffbar. Enligt Justitiekanslern kan detta ske genom att ordet ”kan” i lagtexten byts ut mot uttrycket ”är ägnad att” eller något liknande uttryck. I lagrådsremissen konstaterades att både rekvisitet kan och rekvisitet är ägnat att ger uttryck för att det för straffansvar endast förutsätts en abstrakt fara (se t.ex. Asp m.fl., Kriminal- rättens grunder, 2 uppl., s. 100 f.). För straffansvar krävs det således inte att gärningen ska leda till en konkret fara för att Sveriges utrikesför- hållanden skadas, utan bedömningen enligt dessa rekvisit tar sikte på om gärningen generellt eller typiskt sett kan innebära ett men av det slag som anges i bestämmelsen. Den omständigheten att ett allvarligt men faktiskt har uppkommit bedömdes därmed inte innebära att gärningen är straffbar. Avgränsningen till typiska effekter av ett uppgiftsröjande bedömdes näm- ligen undanta uppgiftsröjande som en annan stat rimligen ska kunna tåla och som därför inte bör omfattas av straffansvar (jfr vad som i prop.

2016/17:222 s. 39 f. uttalas angående rekvisitet ägnat att). Det av utred- ningen föreslagna rekvisitet bedömdes därför lika väl som Justitie- kanslerns förslag åstadkomma en i detta avseende rimlig avgränsning. Eftersom bestämmelsen om spioneri har samma lagtekniska utformning som utredningens förslag föreslogs i lagrådsremissen att utredningens för- slag skulle väljas. Lagrådet instämmer i att såväl rekvisitet kan som rekvi- sitet är ägnat att brukar sägas ge uttryck för att det är fråga om ett abstrakt farekrav. Enligt Lagrådet är dock kan ett lägre krav och detta rekvisit måste närmast regelmässigt anses vara uppfyllt när den effekt som kan relaterar till faktiskt har inträffat. Lagrådet har i och för sig inget att in- vända mot att kan används i den föreslagna bestämmelsen men menar att det straffbara området då kommer att bli vidare än vad författnings- kommentaren i lagrådsremissen ger uttryck för.

Spioneribestämmelsens utformning innebär att starka systematiska skäl talar för att använda ordet kan även i den nya straffbestämmelsens menrekvisit. Det är dock av avgörande betydelse att tillämpningsområdet inte blir mer vidsträckt än vad som är avsett. Mot bakgrund av Lagrådets farhågor bör därför uttrycket är ägnat att väljas. De uppgifter som skyddas av straffbestämmelsen ska därmed vara uppgifter vars uppenbarande för en främmande makt eller motsvarande är ägnat att medföra allvarligt men för Sveriges förhållande till någon annan stat eller en mellanfolklig organi- sation. Med den föreslagna lydelsen utesluts från bestämmelsens tillämp- ningsområde befattning med uppgifter i situationer där t.ex. en annan stat skulle reagera oproportionerligt starkt på ett uppgiftsröjande.

I ett annat avseende kan menrekvisitet emellertid, även med den ändring regeringen föreslår, leda till ett för vidsträckt straffansvar. Som bl.a. Lunds universitet (juridiska fakulteten) och Stockholms universitet (juridiska fakultetsnämnden) påpekar, riskerar det nämligen att träffa försvarliga av- slöjanden av t.ex. brottsliga eller oegentliga förfaranden. För att säkerställa att det uppnås en tillräcklig avgränsning mot avslöjanden som inte bör hamna inom det straffbara området bör det därför, som framgår nedan under rubriken Ett uttryckligt undantag för försvarliga gärningar, införas ett undantag som säkerställer att straffansvaret inte träffar förfaranden med uppgifter som i och för sig kan vara känsliga men som det ändå finns starka skäl att föra vidare.

Som Justitiekanslern förordar bör menrekvisitet tillämpas restriktivt. Straffansvar bör förbehållas gärningar som på ett påtagligt sätt har poten- tial att inverka negativt på Sveriges förhållande, dvs. Sveriges förbindelse på nationell nivå, till en annan stat eller en mellanfolklig organisation. Det är därför lämpligt att, som utredningen föreslår, kräva att det men som gärningen ska vara ägnad att medföra är allvarligt. Därigenom signaleras att det ska röra sig om uppgifter av sådan betydelse att ett röjande är ägnat att få allvarliga konsekvenser för förhållandet till den andra staten eller den mellanfolkliga organisationen. Det bör röra sig om sådant som att röjandet är ägnat att leda till ett långvarigt avbrott i Sveriges mellanstatliga förbindelser eller till att Sverige stängs ute från fortsatt samarbete eller inte längre får delta i utbytet av hemlig information. För straffansvar enligt bestämmelsen om utlandsspioneri bör det därmed ställas högre krav än att gärningen, så som exempelvis uttrycks i 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen, ska störa Sveriges mellanfolkliga förbindelser. Som fram- går av avsnitt 5.6 bör det som ett komplement införas en bestämmelse med

Prop. 2021/22:55

41

Prop. 2021/22:55 ett lägre ställt krav på men. Den bestämmelsen bör dock ges ett på andra sätt snävare tillämpningsområde.

42

En begränsning till hemliga uppgifter

Den nya straffbestämmelsen är avsedd att förstärka skyddet för känsliga uppgifter som förekommer inom ramen för internationella samarbeten. De uppgifter som det finns anledning att låta straffbestämmelsen skydda är uppgifter som är avsedda att hållas hemliga. Uppgifter av det här slaget omfattas i många fall inte av offentlighets- och sekretesslagen, eftersom de inte förekommer i det allmännas verksamhet. Utredningen föreslår där- för ett rekvisit, hemlig uppgift, som ska avse dels uppgifter som faktiskt omfattas av offentlighets- och sekretesslagen, dels uppgifter som enligt ett hypotetiskt prov hade kunnat omfattas av offentlighets- och sekretesslagen om de hade förekommit i det allmännas verksamhet. Flera remissinstanser, bl.a. Justitiekanslern, Lunds universitet (juridiska fakulteten), Svenska Journalistförbundet och Föreningen grävande journalister, har dock synpunkter på rekvisitet. En huvudinvändning är att det är oklart hur det hypotetiska provet som ingår i rekvisitet ska göras, vilket sin tur kan inne- bära en risk för oförutsebarhet och rättsosäkerhet i tillämpningen.

Det står klart att det straffrättsliga skyddet skulle bli otillräckligt om be- stämmelsen skulle avgränsas till att endast avse uppgifter som omfattas av offentlighets- och sekretesslagen. Därför är det motiverat att, som utred- ningen föreslår, låta bestämmelsen omfatta fler uppgifter än så. Det står även klart att det inte skulle vara lämpligt att, som Myndigheten för sam- hällsskydd och beredskap föreslår, anknyta till definitionen av säkerhets- skyddsklassificerade uppgifter i säkerhetsskyddslagen (2018:585). Även det skulle innebära ett mer begränsat tillämpningsområde för bestäm- melsen än vad som är önskvärt.

Den internationella kontexten innebär att det inte framstår som helt till- fredsställande att använda ett hypotetiskt prov för att avgöra om en uppgift träffas av rekvisitet. Ett hypotetiskt prov förekommer visserligen redan i 19 kap. brottsbalken, vid tillämpningen av bestämmelsen om obehörig befattning med hemlig uppgift (7 §) och dess rekvisit att uppgiften ska röra något förhållande av hemlig natur. För att uppgiften ska röra något för- hållande av hemlig natur krävs inte att uppgiften faktiskt har hanterats i en verksamhet som omfattas av offentlighets- och sekretesslagen eller att den som vidarebefordrar uppgiften lyder under tystnadsplikt, så länge upp- giften skulle ha omfattats av en sekretessbestämmelse om den förekommit i det allmännas verksamhet (se prop. 2013/14:51 s. 22 f.). Ett liknande hypotetiskt prov i den internationella kontext det här är fråga om skulle dock innebära en risk för att uppgifter som förtjänar skydd faller utanför bestämmelsens tillämpningsområde. Det hypotetiska prov som utred- ningen föreslår innebär inte att det ska göras hypotetiska antaganden om några andra materiella förutsättningar för den svenska sekretessbestäm- melsens tillämplighet än att uppgiften förekommit i det allmännas verk- samhet. När det t.ex. gäller bestämmelsen om försvarssekretess i 15 kap. 2 § offentlighets- och sekretesslagen skulle man därmed inte kunna bortse från kravet på att uppgiften rör verksamhet för att försvara Sverige. Som Justitiekanslern är inne på torde alltså ingen av de sekretessgrunder som kräver direkt koppling till en viss svensk verksamhet eller som förutsätter

en viss koppling till Sverige kunna bli aktuell vid ett hypotetiskt prov. Ytterligare en invändning mot det hypotetiska provet är att en tillämpning av detta i vissa fall tvärtom riskerar att träffa för brett, så att straffansvaret kommer att omfatta gärningar med anknytning till uppgifter som inte ses som hemliga i det sammanhang där de förekommer.

Genom att frikoppla rekvisitet från hypotetiska prövningar blir bestäm- melsen tydligare och mer förutsebar, vilket flera remissinstanser efter- frågar. Utöver uppgifter som omfattas av offentlighets- och sekretess- lagen, bör bestämmelsen träffa uppgifter som behandlas som hemliga inom ramen för Sveriges internationella samarbeten och relativt enkelt kan konstateras vara hemliga i det enskilda fallet, t.ex. genom hemligstämp- ling, en order till underlydande eller ett anslag om förbud för obehöriga att skaffa sig tillträde. I undantagsfall kan vissa uppgifter vara sådana att det i och för sig utan närmare framhållande av det framgår att uppgifterna är hemliga, t.ex. uppgifter om militära positioner under en väpnad insats. Det sagda är i linje med vad som har uttalats om rekvisitet förhållande av hem- lig natur (prop. 2013/14:51 s. 22 f.). Med anledning av Åklagarmyndig- hetens synpunkt förtjänar det att påpekas att rekvisitets tillämpnings- område inte är avsett att vara identiskt med tillämpningsområdet för rekvisitet förhållande av hemlig natur. Som anförs ovan ska det inte göras något hypotetiskt prov, enligt vilket man bedömer om uppgiften skulle ha omfattats av en sekretessbestämmelse om den hade förekommit i det all- männas verksamhet. Eftersom rekvisitet inte ska vara identiskt bör ett annat uttryck väljas, lämpligen det av utredningen föreslagna hemlig upp- gift. Innebörden behandlas närmare i författningskommentaren.

I linje med det ovan sagda föreslås att bestämmelsen, genom rekvisitet hemlig uppgift, avgränsas till att omfatta dels uppgifter som är hemliga enligt lag eller annan författning, dels uppgifter som behandlas som hem- liga inom ramen för Sveriges internationella samarbeten men inte nödvän- digtvis omfattas av t.ex. offentlighets- och sekretesslagen. Regeringen be- dömer att det inte finns anledning att, som i spioneribestämmelsens nu- varande lydelse, särskilt ange att bestämmelsen omfattar uppgifter vare sig de är riktiga eller inte. Eftersom det inte görs någon begränsning till upp- gifter som är korrekta omfattas även osanna uppgifter. Till följd av be- gränsningen till hemliga uppgifter, som saknas i spioneribestämmelsen, torde det dock i praktiken bli sällsynt med straffansvar för utlandsspioneri när befattningen avser oriktiga uppgifter. Som framgår av avsnitt 4 före- slår regeringen, i enlighet med en synpunkt från Lagrådet, att skrivningen i spioneribestämmelsen ska utgå.

Någon begränsning till vilken typ av uppgifter som omfattas av bestäm- melsen bedöms inte behövas. Eftersom bestämmelsen inte ska begränsas i detta avseende delar regeringen inte Åklagarmyndighetens farhåga att annan hantering av hemliga uppgifter än den med hemligstämplade handlingar riskerar att falla utanför bestämmelsens tillämpningsområde.

En begränsning till det sammanhang i vilket uppgiften förekommer

Utredningens förslag innebär, som Inspektionen för strategiska produkter och Justitiekanslern uppmärksammar, inte någon avgränsning till det sammanhang i vilket uppgiften förekommer. Utan en sådan avgränsning finns en risk för att straffbestämmelsen kan komma att omfatta uppgifter

Prop. 2021/22:55

43

Prop. 2021/22:55 hänförliga till inhemskt informationsutbyte eller rent inrikespolitiska för- hållanden. I syfte att åstadkomma större tydlighet och förutsebarhet i tillämpningen och även säkerställa att rekvisitet inte träffar sådana upp- gifter, bör rekvisitet knyta an till den internationella samarbetskontexten. Detta görs lämpligen genom att det i lagtexten uppställs ett krav på att uppgiften förekommer antingen inom ramen för ett samarbete med en annan stat eller en mellanfolklig organisation eller i en mellanfolklig organisation i vilken Sverige är medlem.

44

Med mellanfolkliga organisationer bör avses detsamma som i 2 kap. brottsbalken, dvs. självständiga rättssubjekt enligt folkrätten. Dessa organisationer är i allmänhet sammanslutningar av stater. För att Sverige ska anses delta i ett samarbete med en annan stat eller en mellanfolklig organisation bör det krävas att deltagandet grundar sig på ett beslut som fattats av riksdagen, regeringen eller en myndighet med stöd av lag.

De samarbeten som främst torde komma att omfattas är freds- och säker- hetsfrämjande samarbeten av olika slag. Det kan t.ex. handla om civila och militära freds- och säkerhetsfrämjande insatser inom ramen för FN, EU, Nato och OSSE. Även militära övningar, rättsliga samarbeten, polis- samarbeten och underrättelsesamarbeten är samarbeten där det kan före- komma uppgifter av ett sådant slag att ett uppenbarande av uppgiften är ägnat att medföra allvarligt men för Sveriges utrikesrelationer. Mot bak- grund av de krav som uppställs på uppgiftens art och den menbedömning som ska göras kan internationella samarbeten av en helt annan karaktär än freds- och säkerhetsfrämjande normalt sett inte väntas falla under be- stämmelsen.

Ett uttryckligt undantag för försvarliga gärningar

Som nämnts framhåller vissa remissinstanser, bl.a. Lunds universitet (juridiska fakulteten) och Stockholms universitet (juridiska fakultets- nämnden), att bestämmelsen enligt utredningens förslag riskerar att träffa försvarliga avslöjanden av brottsliga eller oegentliga förfaranden. Inte minst av hänsyn till yttrande- och informationsfriheten är det angeläget att säkerställa att straffansvaret inte kommer att omfatta ett uppenbarande av eller andra förfaranden med uppgifter som i och för sig kan vara känsliga men som det ändå finns starka skäl att föra vidare, i synnerhet uppgifter som innebär att brottsliga eller oegentliga förfaranden avslöjas. För att en balans ska åstadkommas mellan skyddet för Sveriges utrikesrelationer och grundläggande fri- och rättigheter, samt för att tillgodose de krav på pro- portionalitet som gäller vid inskränkningar i grundläggande fri- och rättigheter, måste det finnas utrymme att inte döma till ansvar i det en- skilda fallet om det finns ett tillräckligt starkt motstående intresse som motiverar befattningen med uppgiften.

I förhållande till den nu diskuterade straffbestämmelsen bedöms redan kravet på avsiktsuppsåt, som avgränsar straffansvaret till gärningar som begås i syfte att gå en främmande makt eller motsvarande tillhanda, innebära att försvarliga gärningar av det slag som har beskrivits normalt faller utanför det straffbara området. En gärning som begås i syfte att gynna t.ex. en främmande makt kan nämligen i de flesta fall svårligen ses som försvarlig, även om ytterligare ett syfte med gärningen skulle vara att slå larm om missförhållanden. Det framstår därför som utgångspunkt inte

som problematiskt att kräva att den som uppmärksammar missförhållan-

Prop. 2021/22:55

dena gör det under former som inte innebär att han eller hon samtidigt går

 

en främmande makt eller motsvarande tillhanda. Med detta sagt kan det

 

dock inte uteslutas att det undantagsvis skulle kunna förekomma försvar-

 

liga gärningar som begås dels i syfte att gynna en främmande makt eller

 

motsvarande, dels i syfte att avslöja missförhållanden. Det skulle exempel-

 

vis kunna handla om att någon, som är medborgare i en stat som präglas

 

av liknande värderingar som Sverige, till sin stats regering röjer hemlig-

 

stämplade uppgifter om oegentligheter begångna under en svenskledd

 

militär insats inom ramen för ett internationellt samarbete på ett sätt som

 

riskerar att skada Sveriges förhållande till de länder som deltar i insatsen.

 

Även om gärningen syftat till att gynna den stat som får del av uppgifterna

 

skulle gärningen ändå kunna anses försvarlig då syftet även varit att slå

 

larm om oegentligheter som förekommit under insatsen. I de straffbestäm-

 

melser som föreslås anknyta till det nya brottet, t.ex. bestämmelserna om

 

obehörig befattning med hemlig uppgift och vårdslöshet med hemlig upp-

 

gift, finns det heller inget krav på avsiktsuppsåt. I förhållande till dessa

 

bestämmelser finns det således ett än mer påtagligt behov av ett uttryckligt

 

undantag för försvarliga gärningar (se avsnitt 5.4 och 5.6).

 

Eftersom det alltså kan finnas situationer där den som t.ex. röjer en upp-

 

gift kan anses ha haft ett berättigat intresse av att göra detta, bör det införas

 

ett undantag från straffansvar för gärningar som med hänsyn till syftet och

 

övriga omständigheter är försvarliga. Till skillnad från Lunds universitet

 

(juridiska fakulteten) anser regeringen att avgränsningar av detta slag är

 

väl etablerade i straffrätten (jfr t.ex. bestämmelserna om kränkande foto-

 

grafering i 4 kap. 6 a §, förtal i 5 kap. 1 § och olaga våldsskildring i 16 kap.

 

10 c § brottsbalken). Prövningen av om gärningen är försvarlig bör göras

 

utifrån en helhetsbedömning av omständigheterna i det enskilda fallet.

 

Yttrande- och informationsfrihetsintresset bör då vägas mot intresset av att

 

skydda Sveriges utrikesrelationer genom att trygga de känsliga uppgifter

 

som angår Sveriges internationella samarbeten. Det bör vara av särskild

 

betydelse om gärningen har haft ett journalistiskt eller opinionsbildande

 

syfte. Det bör också kunna beaktas om intentionen annars varit att avslöja

 

övergrepp mot enskilda eller andra oegentligheter, såsom missförhållan-

 

den eller brott i olika typer av verksamheter. Även andra omständigheter

 

bör kunna innebära att det finns ett tydligt allmänintresse av att uppgiften

 

röjs. Exempelvis bör det kunna beaktas om gärningen har varit motiverad

 

av vetenskapliga skäl. Regeln föreslås alltså få en utformning som är av-

 

sedd att motverka sådana återhållande effekter för den allmänna yttrande-

 

friheten och benägenheten att påtala oegentligheter som Bonnier News

 

Group AB och TU – Medier i Sverige nämner. Till skillnad från de nämnda

 

remissinstanserna och Svenska Journalistförbundet bedömer regeringen

 

att det föreslagna undantaget ger tillräckliga garantier i dessa avseenden. I

 

sammanhanget finns anledning att särskilt uppmärksamma Högsta dom-

 

stolens uttalanden om hur bedömningen enligt ett motsvarande undantag

 

från straffansvaret för olaga våldsskildring ska göras (se mål nr B 5938-20

 

som redovisas närmare i avsnitt 5.7).

 

När det gäller den lagtekniska utformningen föreslogs i lagrådsremissen

 

att det inte ska dömas till ansvar om gärningen är försvarlig (jfr t.ex.

 

bestämmelsen om olaga integritetsintrång i 4 kap. 6 c § brottsbalken).

 

Lagrådet väcker frågan om det inte vore bättre att formulera bestämmelsen

45

Prop. 2021/22:55 så den tydligt anger att en gärning, om den är försvarlig, inte utgör brott (jfr t.ex. den undantagsbestämmelse som gäller för barnpornografibrott, 16 kap. 10 b tredje stycket brottsbalken). Regeringen har ingen invänd- ning mot det och föreslår att det i bestämmelsen ska anges att en gärning inte ska utgöra brott, om den med hänsyn till syftet och övriga omstän- digheter är försvarlig.

 

5.3

Gradindelning och straffskalor

 

 

 

Regeringens förslag: Det nya brottet delas in i två grader, utlands-

 

spioneri och grovt utlandsspioneri.

 

Straffet för utlandsspioneri ska vara fängelse i högst fyra år.

 

Straffet för grovt utlandsspioneri ska vara fängelse i lägst två och

 

högst åtta år. Vid bedömningen av om brottet är grovt ska det särskilt

 

beaktas om gärningen var av synnerligen farlig beskaffenhet med

 

hänsyn till pågående krig eller rörde något förhållande av stor betydelse

 

eller om den som har begått gärningen röjde vad som på grund av

 

allmän eller enskild tjänst betrotts honom eller henne.

 

 

 

Utredningens förslag överensstämmer med regeringens.

 

Remissinstanserna: Ingen remissinstans yttrar sig särskilt i frågan om

 

gradindelning och straffskalor.

 

Förslaget i utkastet till lagrådsremiss överensstämmer med

 

regeringens.

 

Remissinstanserna: Ingen remissinstans yttrar sig särskilt i frågan om

 

gradindelning och straffskalor.

 

Skälen för regeringens förslag

 

En uppdelad straffskala för utlandsspioneri och grovt utlandsspioneri

 

Som angetts syftar den föreslagna straffbestämmelsen om utlandsspioneri

 

i första hand till att åstadkomma ett skydd för Sveriges utrikesrelationer.

 

Straffbestämmelsen motiveras dock ytterst av hänsyn till Sveriges säker-

 

het och innebär ett förstärkt skydd för uppgifter som angår Sveriges sam-

 

arbete med andra länder och med mellanfolkliga organisationer. Skydds-

 

intresset väger tungt vid en jämförelse med andra skyddsintressen. Straff-

 

bestämmelsens avgränsning innebär vidare att endast gärningar som är

 

ägnade att leda till en viss kvalificerad skada på skyddsintresset omfattas

 

av straffansvar. De gärningar som är avsedda att träffas av straffbestäm-

 

melsen kan alltså i grunden sägas vara av allvarligt slag.

 

Straffbestämmelsens utformning innebär att den kan omfatta gärningar

 

av skilda slag och olika grad av svårhet. I sina värsta former kan brottslig-

 

heten leda till mycket svåra konsekvenser för Sveriges utrikesrelationer.

 

Ett uppenbarande av en hemlig uppgift kan också riskera människoliv och

 

orsaka stor förstörelse. Det kan vidare leda till att hela eller delar av en

 

internationell fredsinsats inte alls kan genomföras eller inte kan genom-

 

föras som planerat. Som utredningen anför bör straffskalan vara förhål-

 

landevis sträng för att spegla att det finns anledning att se allvarligt på

 

gärningarna. Vidare bör straffskalan ha en tillräcklig spännvidd för att

46

medge en nyanserad och differentierad straffmätning och för att ett straff

som motsvarar brottets svårhet ska kunna dömas ut. Enligt utredningen bör Prop. 2021/22:55 straffskalan sträcka sig till fängelse i högst åtta år. Utredningen, som anser

att brottet bör vara gradindelat, föreslår att straffskalan för brott av normal- graden ska vara fängelse i högst fyra år. För det grova brottet föreslås ett minimistraff om två år. Med beaktande av de svåra konsekvenser vissa gärningar kan leda till instämmer regeringen i att ett maximistraff om åtta års fängelse framstår som väl avvägt för att möjliggöra en differentierad straffmätning och ge utrymme att döma ut en proportionerlig påföljd även i de allvarligaste fallen. Med hänsyn till att straffvärdet kan variera avsevärt instämmer regeringen även i utredningens bedömning att brottet bör gradindelas genom att det även införs ett grovt brott.

När det gäller den föreslagna straffskalan för brott av normalgraden, fängelse i högst fyra år, konstaterar regeringen att straffskalan då skulle vara densamma som för t.ex. grov obehörig befattning med hemlig upp- gift, vilket bedöms som rimligt med hänsyn till brottets allvar. Minimi- straffet för det grova brottet bör som utredningen föreslår bestämmas till två och maximistraffet, som framgått, till åtta års fängelse. Det föreslagna minimistraffet innebär en överlappning på två år mellan minimistraffet för det grova brottet och maximistraffet för brott av normalgraden. Det kan visserligen diskuteras om en så stor överlappning i straffskalorna är önskvärd eftersom det i praktiken skulle kunna innebära att stora delar av straffskalan för brott av normalgraden sällan kommer till användning (jfr prop. 2015/16:111 Synnerligen grova narkotikabrott s. 32). Motsvarande överlappning i straffskalorna mellan brott av normalgraden och grova brott gäller dock för t.ex. spioneri. Något hinder mot att utforma straffskalorna i enlighet med utredningens förslag finns därför inte.

Kvalifikationsgrunderna för grovt utlandsspioneri

Vid bedömningen av om ett brott ska anses som grovt bör det särskilt be- aktas vilka konsekvenser gärningen kan ge upphov till. Uppgifternas art är också av särskild betydelse. Även i detta avseende bör straffbestämmelsen utformas med spioneribestämmelsen som förebild. De omständigheter som enligt 19 kap. 6 § brottsbalken särskilt ska beaktas vid bedömningen av om ett spioneri är grovt bör därför även beaktas vid rubriceringen av ett utlandsspioneri, dvs. om gärningen var av synnerligen farlig beskaffenhet med hänsyn till pågående krig eller rörde något förhållande av stor betyd- else eller om den som begått gärningen röjde vad som på grund av allmän eller enskild tjänst betrotts honom eller henne.

5.4En kriminalisering av gärningar utan avsiktsuppsåt eller av grov oaktsamhet

Regeringens förslag: Straffbestämmelserna om obehörig och grov obehörig befattning med hemlig uppgift utvidgas så att de omfattar även en gärning som uppfyller de objektiva rekvisiten för utlandsspioneri men som sker utan syfte att gå en främmande makt eller motsvarande tillhanda.

47

Prop. 2021/22:55

48

Straffansvaret för vårdslöshet med hemlig uppgift utvidgas till att omfatta även grovt oaktsamma gärningar som har sin grund i utlandsspioneri.

En gärning ska inte utgöra brott, om den med hänsyn till syftet och övriga omständigheter är försvarlig.

Utredningens förslag överensstämmer delvis med regeringens. Utred- ningen föreslår inte att gärningar inte ska utgöra brott, om de med hänsyn till syftet och övriga omständigheter är försvarliga. Där används vidare ut- trycket främmande makt eller sammanslutning. Utredningens förslag inne- bär också att utvidgningen av straffansvaret för vårdslöshet med hemlig uppgift sker utan ändring i lagtexten.

Remissinstanserna: En majoritet av remissinstanserna tillstyrker eller har inte några invändningar mot utredningens förslag. Svenska Journalist- förbundet och Föreningen grävande journalister avstyrker förslagen, främst mot bakgrund av att de inte anser att det finns något behov av en nykriminalisering.

Förslaget i utkastet till lagrådsremiss överensstämmer i huvudsak med regeringens. I utkastet används dock uttrycket främmande makt eller liknande sammanslutning. Utkastets förslag avseende vårdslöshet med hemlig uppgift har också en annan redaktionell utformning än regeringens.

Remissinstanserna: En stor majoritet av remissinstanserna tillstyrker eller har inte några synpunkter på förslaget. Bonnier News Group AB, Svenska Journalistförbundet och TU – Medier i Sverige avstyrker för- slaget. Bonnier News Group AB och TU – Medier i Sverige anser att för- slaget kan få en återhållande effekt för den allmänna yttrandefriheten och medborgarnas benägenhet att våga påtala oegentligheter.

Skälen för regeringens förslag

Obehörig befattning med hemlig uppgift med grund i utlandsspioneri

För obehörig befattning med hemlig uppgift döms enligt 19 kap. 7 § brottsbalken den som, utan syfte att gå främmande makt tillhanda, begår en gärning som avses i spioneribestämmelsen, om uppgiften rör något förhållande av hemlig natur. Straffskalan är böter eller fängelse i högst två år. Brotten spioneri och obehörig befattning med hemlig uppgift skiljer alltså sig åt i subjektivt hänseende och när det gäller uppgifternas art. Straffansvar för obehörig befattning med hemlig uppgift förutsätter inte att gärningsmannens syfte har varit att gå främmande makt tillhanda. Däremot krävs att uppgiften – utöver att uppfylla menrekvisitet i spioneribestäm- melsen – rör ett förhållande av hemlig natur. Som en följd av den före- slagna ändringen i spioneribestämmelsen föreslås i avsnitt 4 att bestäm- melsen ska ta sikte på den som begår gärningen utan syfte att gå främ- mande makt eller motsvarande tillhanda.

Om brottet är grovt ska dömas för grov obehörig befattning med hemlig uppgift och straffskalan är då fängelse i högst fyra år (19 kap. 8 § brottsbalken). Vid bedömningen av om brottet är grovt ska det särskilt be- aktas om gärningen innefattade tillhandagående av en främmande makt eller var av synnerligen farlig beskaffenhet med hänsyn till pågående krig eller rörde något förhållande av stor betydelse eller om den som har begått gärningen röjde vad som på grund av allmän eller enskild tjänst betrotts

honom eller henne. Enligt förslaget i avsnitt 4 ska kvalifikationsgrunderna för grovt brott ändras så att det hänvisas till främmande makt eller motsvarande.

Enligt regeringens förslag ska straffansvar för utlandsspioneri förutsätta ett avsiktsuppsåt att gå en främmande makt eller motsvarande tillhanda. Även gärningar som sker utan sådant uppsåt är emellertid klandervärda och bör omfattas av det straffbara området. Som utredningen anför är det således rimligt att i detta avseende behandla brottet utlandsspioneri på samma sätt som spioneribrottet. I enlighet med vad som gäller vid spioneri bör därför en gärning som uppfyller de objektiva rekvisiten för utlands- spioneri men som sker utan syfte att gå främmande makt eller motsvarande tillhanda bestraffas som obehörig befattning med hemlig uppgift.

Som redogörs för i avsnitt 5.2, och som även flera remissinstanser fram- håller, är det angeläget att säkerställa att förfaranden med uppgifter som t.ex. innebär att brottsliga eller oegentliga förfaranden avslöjas inte faller inom det straffbara området. I förhållande till förslaget om utlandsspioneri bedöms kravet på avsiktsuppsåt som regel innebära att försvarliga gär- ningar faller utanför det straffbara området. Då det dock inte kan uteslutas att gärningar som syftar till att gå en främmande makt eller motsvarande tillhanda i undantagsfall kan anses försvarliga, föreslår regeringen ett undantag för försvarliga gärningar i den bestämmelsen. När det gäller den nu aktuella förslaget, som saknar krav på avsiktsuppsåt, finns det som redan angetts ett än mer påtagligt behov av ett uttryckligt undantag för försvarliga gärningar. Ett sådant undantag bör utformas på samma sätt som i den föreslagna utlandsspioneribestämmelsen.

Förslaget innebär att obehörig befattning med hemlig uppgift kommer att kunna ha sin grund i två brott med olika straffskalor. Att spioneri har ett högre straffmaximum (fängelse i sex år) än vad utlandsspioneri föreslås få (fängelse i fyra år) bedömer regeringen dock inte hindra att samma straffskala används för de gärningar det nu är fråga om. Även när obehörig befattning med hemlig uppgift har sin grund i utlandsspioneri gör regering- en bedömningen att det skulle kunna förekomma så kvalificerade gärning- ar att det bör vara möjligt att döma till fängelse i upp till två år. Inte heller straffskalan för grov obehörig befattning med hemlig uppgift, som mot- svarar den föreslagna straffskalan för utlandsspioneri av normalgraden, bedöms vara för sträng.

Vårdslöshet med hemlig uppgift med grund i utlandsspioneri

Enligt 19 kap. 9 § brottsbalken kan den som av grov oaktsamhet befordrar, lämnar eller röjer sådan uppgift som avses i bestämmelsen om obehörig befattning med hemlig uppgift dömas för vårdslöshet med hemlig uppgift. Straffskalan är böter eller fängelse i högst ett år eller, om Sverige var i krig, böter eller fängelse i högst två år. För straffansvar krävs alltså att de objektiva rekvisiten för brottet obehörig befattning med hemlig uppgift är uppfyllda. I subjektivt hänseende är det dock tillräckligt att gärningsman- nen varit grovt oaktsam. Vårdslöshet med hemlig uppgift kan exempelvis bestå i att någon förvarar en handling som innehåller en hemlig uppgift så ovarsamt att en obehörig person får del av innehållet. Kravet på grov oakt- samhet gäller dock med hänsyn till samtliga objektiva brottsrekvisit, dvs. även med avseende på de egenskaper hos uppgiften som gör att den faller

Prop. 2021/22:55

49

Prop. 2021/22:55 under straffbestämmelsens tillämpningsområde. Ytterligare en skillnad i förhållande till vad som gäller vid obehörig befattning med hemlig uppgift är att straffansvar för vårdslöshet med hemlig uppgift är begränsat till be- fordran, lämnande eller röjande av en uppgift; anskaffande omfattas alltså inte.

Även grovt oaktsamma gärningar bör behandlas på samma sätt som när det gäller spioneri. Det bör således införas ett straffansvar för vårdslöshet med hemlig uppgift med grund i utlandsspioneri.

I lagrådsremissen föreslogs att den nuvarande brottskonstruktionen skulle ändras så att hänvisningen till bestämmelsen om obehörig befatt- ning med hemlig uppgift ersätts av en hänvisning till sådana uppgifter som avses i bestämmelserna om spioneri och utlandsspioneri. Enligt Lagrådets mening bör paragrafen emellertid utformas så att det framgår att den inne- håller en kriminalisering av vissa oaktsamma fall av obehörig befattning med hemlig uppgift. Regeringen har ingen invändning mot att paragrafen utformas i enlighet med Lagrådets förslag. Bestämmelsen bör därför avse den som av grov oaktsamhet begår en gärning som avses i bestämmelsen om obehörig befattning med hemlig uppgift, om gärningen består i att per- sonen obehörigen befordrar, lämnar eller röjer en uppgift.

När det gäller sådan vårdslöshet med hemlig uppgift som har sin grund i utlandsspioneri bör ett undantag för försvarliga gärningar gälla på samma sätt som för utlandsspioneri och obehörig befattning med hemlig uppgift.

5.5Straffansvar vid försök, förberedelse, stämpling, oaktsam medverkan till brott och underlåtenhet att avslöja eller förhindra brott

Regeringens förslag: Straffansvar för försök, förberedelse och stämp- ling ska gälla för utlandsspioneri och anknytande brottslighet i samma utsträckning som för spioneri. Detsamma ska gälla underlåtenhet att avslöja eller förhindra brott – även beträffande oaktsamma gärningar – och oaktsam medverkan till brott.

Regeringens bedömning: Grov obehörig befattning med hemlig uppgift med grund i utlandsspioneri omfattas av motsvarande straff- ansvar utan att det krävs någon lagändring. Detsamma gäller försök eller förberedelse till obehörig befattning med hemlig uppgift av normalgraden.

Utredningens förslag och bedömning överensstämmer med regeringens.

Remissinstanserna: Ingen remissinstans yttrar sig särskilt om förslaget eller bedömningen.

Förslaget och bedömningen i utkastet till lagrådsremiss

överensstämmer i sak med regeringens.

Remissinstanserna: Ingen remissinstans yttrar sig särskilt om förslaget eller bedömningen.

Skälen för regeringens förslag och bedömning: I 19 kap. 14 § första stycket brottsbalken regleras i vilka fall det är straffbart att göra sig skyldig

50

till försök, förberedelse eller stämpling till brott enligt 19 kap. Prop. 2021/22:55 brottsbalken.

I 19 kap. 14 § andra stycket brottsbalken föreskrivs att den som under- låter att avslöja eller förhindra vissa brott enligt 19 kap. brottsbalken ska dömas till ansvar enligt vad som sägs i 23 kap. brottsbalken. Detsamma gäller även om han eller hon inte insett men borde ha insett att brottet var förestående eller pågick.

Av 19 kap. 15 § brottsbalken följer att straffansvar även kan komma i fråga för den som medverkar till något av vissa angivna brott i 19 kap. brottsbalken och som med hänsyn till vad som är känt för honom eller henne på grund av en meddelad varning eller av annan anledning borde ha insett att brottet var ”å färde”. I ett sådant fall ska dömas för medhjälp till brottet. Det handlar här om s.k. oaktsam medverkan.

Spioneri, grovt spioneri och grov obehörig befattning med hemlig upp- gift hör till de brott som omfattas av de ovannämnda bestämmelserna. När det gäller försök och förberedelse till brott omfattas även obehörig befatt- ning med hemlig uppgift som är av normalgraden. Som utredningen före- slår är det rimligt och lämpligt att nämnda bestämmelser även görs tillämpliga på utlandsspioneri och viss anknytande brottslighet i samma utsträckning som vid andra jämförbara brott i 19 kap. brottsbalken. Det är också i dessa fall fråga om allvarlig brottslighet som riktar sig mot ett skyddsintresse av stor betydelse, vilket motiverar en effektiv strafflagstift- ning och goda möjligheter att motverka skada. Ingen av remissinstanserna har heller någon invändning mot en sådan ordning.

Sammantaget finns det skäl för att låta det straffbara området omfatta även försök, förberedelse och stämpling till utlandsspioneri, grovt utlands- spioneri och grov obehörig befattning med hemlig uppgift med grund i utlandsspioneri. Detsamma gäller oaktsam medverkan till och underlåten- het att avslöja och förhindra sådana brott, inbegripet oaktsam underlåten- het. När det gäller försök och förberedelse bör dessutom obehörig befatt- ning med hemlig uppgift som är av normalgraden omfattas. Tillägg i lag- texten krävs när det gäller utlandsspioneri och grovt utlandsspioneri. I övrigt kommer utvidgningen av straffansvaret att gälla utan lagändring. Bestämmelserna om försök, förberedelse, stämpling, oaktsam medverkan och underlåtenhet att avslöja och förhindra brott, liksom oaktsam underlåtenhet, innehåller redan hänvisningar till grov obehörig befattning med hemlig uppgift. Försök och förberedelse till obehörig befattning med hemlig uppgift är också redan kriminaliserat.

Det finns också anledning att modernisera 19 kap. 15 § brottsbalken genom att byta ut skrivningen om att ett brott är å färde. Som i 19 kap.

14 § bör detta uttryckas som att brottet var förestående eller pågick.

5.6

En kriminalisering av röjande med lägre krav

 

 

på men för Sveriges utrikesrelationer

 

 

 

Regeringens förslag: Ett nytt brott införs i 19 kap. brottsbalken.

 

Brottet ska omfatta den som för Sveriges räkning deltar i ett samarbete

 

med en annan stat eller en mellanfolklig organisation eller tjänstgör i en

 

mellanfolklig organisation i vilken Sverige är medlem och, i annat fall

51

 

 

Prop. 2021/22:55

52

än som avses i bestämmelserna om spioneri, utlandsspioneri, obehörig befattning med hemlig uppgift eller vårdslöshet med hemlig uppgift, obehörigen röjer en hemlig uppgift som förekommer inom ramen för samarbetet eller i organisationen och vars uppenbarande för en främ- mande makt eller motsvarande är ägnat att störa Sveriges förhållande till någon annan stat eller en mellanfolklig organisation.

En gärning ska inte utgöra brott, om den med hänsyn till syftet och övriga omständigheter är försvarlig.

Det införs även ett straffansvar för den som av grov oaktsamhet begår gärningen.

Straffet ska vara böter eller fängelse i högst ett år. Straffet för en gär- ning som begås av oaktsamhet ska vara böter.

Brottet ska benämnas röjande av hemlig uppgift i internationellt samarbete.

Regeringens bedömning: Utredningens förslag om att utöka straffansvaret för brott mot tystnadsplikt till att omfatta den som röjer en uppgift av hemlig natur i ett internationellt samarbete för fred och säkerhet som Sverige deltar i bör inte genomföras.

Utredningens förslag överensstämmer inte med regeringens förslag och bedömning. Utredningen föreslår att brottsbalkens bestämmelse om brott mot tystnadsplikt görs tillämplig på den som röjer en uppgift av hem- lig natur i ett internationellt samarbete för fred och säkerhet som Sverige deltar i.

Remissinstanserna: En majoritet av remissinstanserna tillstyrker eller har inte några invändningar mot utredningens förslag. Åklagarmyndig- heten anser att en utvidgning av bestämmelsen är nödvändig för att tillgodose behovet av en ändamålsenlig och effektiv reglering för att skydda hemliga uppgifter som hanteras inom ramen för internationella samarbeten.

Föreningen grävande journalister avstyrker förslaget med hänvisning till att förändringen inte behövs.

Flera remissinstanser uppmärksammar förhållandet att brottsbeskriv- ningen inte knyter an till regler om tystnadsplikt enligt annan författning. Lunds universitet (juridiska fakulteten) anser att förslaget därigenom bryter systematiken i den nuvarande regleringen. En bestämmelse bör en- ligt universitetet införas i annan lag, i offentlighets- och sekretesslagen för offentligt anställda, om brottet ska omfatta också utländsk sekretess. Det bör enligt Stockholms tingsrätt tydligt framgå av lagtexten om brottet ska omfatta uppgifter som är sekretessbelagda i ett annat land men inte enligt svensk rätt. Justitiekanslern, som avstyrker förslaget, anser å sin sida att det är orimligt och skulle kunna ge ett stötande resultat om även ett åsido- sättande av en sekretessbestämmelse i tjänstgöringslandet ska kunna ut- göra brott mot tystnadsplikt.

Hovrätten för Västra Sverige påpekar att lagtexten synes kunna gälla en helt utomstående person som kommer över och sedan röjer en uppgift av hemlig natur, samtidigt som det av motiveringen framgår att straffansvaret avser personer som utövar tjänst eller uppdrag vid vissa internationella samarbeten. En liknande synpunkt framförs av Justitiekanslern som kon- staterar att lagtexten inte innehåller någon uppgift om att endast personer som lyder under en plikt att hemlighålla uppgifterna ska straffas, något

som får förutsättas vara avsikten. Justitiekanslern invänder vidare mot ut-

Prop. 2021/22:55

redningens påstående om att det utvidgade straffansvaret avser allvarlig

 

brottslighet mot ett skyddsintresse av stor betydelse. Enligt Justitie-

 

kanslern kan det beroende på sekretessens föremål variera mycket hur all-

 

varligt ett röjande av hemliga uppgifter är.

 

Bland andra Totalförsvarets forskningsinstitut och Justitiekanslern sak-

 

nar en klar definition av vad som utgör ett internationellt samarbete för

 

fred och säkerhet som Sverige deltar i. Avgränsningen framstår enligt

 

institutet som otydlig inte minst i den forskningskontext som dess personal

 

verkar i. Institutet anser även att rekvisitet uppgift av hemlig natur behöver

 

förtydligas ytterligare.

 

Flera remissinstanser påpekar att förhållandet till bl.a. den föreslagna

 

bestämmelsen om utlandsspioneri är oklart. Stockholms tingsrätt och

 

Försvarsunderrättelsedomstolen anser att det bör övervägas att i lagtexten

 

förtydliga att bestämmelsen är subsidiär i förhållande till vissa andra brott.

 

Förslaget och bedömningen i utkastet till lagrådsremiss överens-

 

stämmer i huvudsak med regeringens. I utkastet är menrekvisitet annor-

 

lunda utformat och avser att ett uppenbarande av uppgiften kan störa

 

Sveriges förhållande till någon annan stat eller en mellanfolklig organisa-

 

tion. Där används vidare uttrycket främmande makt eller liknande sam-

 

manslutning. Utkastet har också en annan redaktionell utformning än

 

regeringens förslag.

 

Remissinstanserna: En majoritet av remissinstanserna tillstyrker eller

 

har inte några synpunkter på förslaget eller bedömningen. Hovrätten för

 

Västra Sverige framhåller att utkastets föreslagna begränsning av den

 

personkrets som kan begå brottet framstår som tillräckligt tydlig och väl

 

avgränsad.

 

Bonnier News Group AB, Svenska Journalistförbundet och TU – Medier

 

i Sverige avstyrker förslagen. Enligt Svenska Journalistförbundet kvarstår

 

de brister i behovsanalysen som förbundet påtalade i sitt tidigare remiss-

 

yttrande. Bonnier News Group AB och TU – Medier i Sverige anser att

 

förslagen kan få en återhållande effekt för den allmänna yttrandefriheten

 

och medborgarnas benägenhet att våga påtala oegentligheter.

 

Skälen för regeringens förslag och bedömning

 

Behov av en kriminalisering med lägre krav på men

 

Som närmare utvecklas i avsnitt 5.1 bygger internationella freds- och

 

säkerhetsfrämjande samarbeten i hög grad på förtroende och på att upp-

 

gifter som behandlas som hemliga inom ramen för samarbetena kan

 

skyddas av de samverkande länderna. Eftersom Sveriges säkerhet indirekt

 

är beroende av säkerheten i andra länder och av ett internationellt sam-

 

arbete som är framgångsrikt och effektivt, är det angeläget att det i nation-

 

ell strafflagstiftning finns ett tillräckligt skydd för sådana uppgifter. Det

 

föreslagna brottet utlandsspioneri förutsätter att ett röjande av hemliga

 

uppgifter är ägnat att medföra allvarligt men för Sveriges förhållande till

 

någon annan stat eller en mellanfolklig organisation. Som utredningen

 

konstaterar kan dock ett röjande av uppgifter som det här är fråga om vara

 

klandervärt och straffvärt utan att det för den sakens skull är ägnat att med-

 

föra allvarligt men för Sveriges utrikesrelationer. Det vore otillfreds-

 

ställande om ett röjande av hemliga uppgifter som inte når upp till kravet

53

Prop. 2021/22:55

54

på allvarligt men för Sveriges mellanfolkliga relationer inte skulle för- anleda straffansvar. Regeringen gör bedömningen att det, i syfte att mera effektivt kunna skydda Sveriges utrikesrelationer i det internationella samarbetet, finns behov av att stärka skyddet mot vissa typer av röjanden även när det inte finns någon påtaglig risk för allvarligt men för Sverige om uppgifterna röjs. För att säkerställa att sådana straffvärda gärningar inte är straffria behövs ett straffrättsligt skydd mot röjande av hemliga upp- gifter inom ramen för internationella samarbeten även i situationer som inte når upp till utlandsspioneribestämmelsens högt ställda krav på men.

Bestämmelsen om brott mot tystnadsplikt bör inte utvidgas

För att tillgodose kravet på ändamålsenligt och effektivt skydd mot röjande av hemliga uppgifter inom ramen för internationella samarbeten även i situationer som inte når upp till kravet när det gäller allvarligt men för Sveriges utrikesrelationer, föreslår utredningen att straffbestämmelsen om brott mot tystnadsplikt i 20 kap. 3 § brottsbalken utvidgas till att även omfatta den som röjer en uppgift av hemlig natur i ett internationellt sam- arbete för fred och säkerhet som Sverige deltar i. Såväl oaktsamma som uppsåtliga gärningar föreslås vara straffbara. Uppgift av hemlig natur ska enligt utredningens förslag ha samma innebörd som i bestämmelsen om obehörig befattning med hemlig uppgift i 19 kap. 7 § brottsbalken. Således ska röjandet kunna avse inte bara uppgifter som är hemliga enligt svensk lag eller annan författning utan även uppgifter som skulle ha varit hemliga om de förekommit i det allmännas verksamhet.

Straffansvaret för brott mot tystnadsplikt är den centrala straffrättsliga regleringen av överträdelser mot författningsreglerade tystnadsplikter och riktar sig mot var och en som har en skyldighet att hemlighålla en uppgift enligt lag eller annan författning eller enligt ett förordnande eller förbehåll som har meddelats med stöd av lag eller annan författning. Med lag eller annan författning avses en av riksdagen, regeringen, förvaltningsmyndig- het, kommun eller regionkommun beslutad generell norm (jfr 8 kap. reger- ingsformen). Tystnadsplikt förutsätter således ett uttryckligt författnings- stöd. Som Lunds universitet (juridiska fakulteten) påpekar, avviker utred- ningens förslaget från systematiken i den nuvarande regleringen genom att förslaget inte knyter an till bestämmelser om tystnadsplikt enligt annan författning. Det framstår som problematiskt. Remissynpunkterna pekar också på svårigheterna med att ge begreppet internationellt samarbete för fred och säkerhet en tillräckligt tydlig innebörd, liksom på nödvändigheten i att tydligt avgränsa gärningsmannakretsen.

Sammantaget bedömer regeringen det som mindre lämpligt att utvidga straffansvaret för brott mot tystnadsplikt på det sätt utredningen föreslår. Straffansvaret bör i stället utformas med tydligare avgränsningar i vissa avseenden och utan att det anknyter till en tystnadsplikt.

Straffbestämmelsen bör ta sin utgångspunkt i den föreslagna utlandsspioneribestämmelsen

De uppgifter kriminaliseringen bör skydda är av samma slag som det före- slagna brottet utlandsspioneri tar sikte på, dvs. hemliga uppgifter som före- kommer i internationella samarbeten som Sverige deltar i och internation- ella organisationer i vilka Sverige är medlem. Därför utformas lämpligen

den nya straffbestämmelsen med den föreslagna bestämmelsen om utlandsspioneri som förebild, och även den bör placeras i 19 kap. brotts- balken. Straffansvar enligt den nya straffbestämmelsen bör vidare endast komma i fråga när spioneri- och utlandsspioneribestämmelserna med an- knytande brott inte är tillämpliga på förfarandet. Att bestämmelsen således ska vara subsidiär till nämnda brott bör, som flera remissinstanser påpekar, framgå av lagtexten.

Krav på att röjandet är ägnat att störa Sveriges förhållande till någon annan stat eller mellanfolklig organisation

Utredningens förslag innehåller inget krav på att röjandet ska vara ägnat att medföra skada. Som Justitiekanslern framhåller kan det dock variera mycket hur allvarligt ett röjande av hemliga uppgifter är. För att en straff- bestämmelse om röjande av hemlig uppgift vid deltagande i ett internation- ellt samarbete bara ska träffa de förfaranden som framstår som straffvärda är det nödvändigt att avgränsa det straffbara området med avseende på den skada som röjandet typiskt sett kan ge upphov till.

Det skyddade intresset bör vara detsamma som vid utlandsspioneri, nämligen Sveriges förhållande till någon annan stat eller en mellanfolklig organisation. För straffansvar bör det ställas upp ett krav på att ett uppen- barande av den aktuella uppgiften för en främmande makt eller mot- svarande ska vara ägnat att ha en viss, närmare angiven negativ inverkan på sådana utrikesrelationer.

Samtidigt som syftet med kriminaliseringen är att det, i jämförelse med utlandsspioneri, för straffansvar ska uppställas ett lägre krav på de nega- tiva effekter som typiskt sett kan uppkomma vid ett uppenbarande av upp- giften, bör skaderekvisitet inte ges en alltför vid innebörd. Med denna ut- gångspunkt bedömer regeringen att det är lämpligt att kräva att röjandet ska vara ägnat att störa Sveriges förhållande till någon annan stat eller mellanfolklig organisation. Begreppen störa i den föreslagna straffbestäm- melsen bör i tillämpliga delar ges samma innebörd som motsvarande rekvisit i bestämmelsen om utrikessekretess i 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen. En störning i paragrafens mening kan därmed exem- pelvis bestå i ett avbrott i Sveriges förhållande till en annan stat eller en mellanfolklig organisation eller i andra olägenheter för Sveriges för- hållande till staten eller organisationen, som begräsningar i Sveriges möj- ligheter att delta i utbytet av hemlig information. Olägenheterna behöver inte vara långvariga eller i övrigt vara av samma magnitud som enligt rekvisitet allvarligt men i den föreslagna utlandsspioneribestämmelsen. Det bör dock normalt inte vara tillräckligt med mindre eller helt tillfälliga störningar i förhållandet eller irritationer inom t.ex. ett annat lands ledning för att bestämmelsens krav på störning ska vara uppfyllt.

På samma sätt som i den föreslagna bestämmelsen om utlandsspioneri bör straffansvaret inte vara beroende av någon faktisk störning i angivet avseende, eller ens någon konkret fara för detta i det enskilda fallet. Det bör i stället vara tillräckligt att ett uppenbarande av uppgiften typiskt sett kan leda till en störning av det angivna slaget, om uppgiften skulle uppen- baras. I likhet med hur motsvarande rekvisit är utformat i den föreslagna bestämmelsen om utlandsspioneri ska röjandet vara ägnat att störa utrikes- relationerna.

Prop. 2021/22:55

55

Prop. 2021/22:55

56

Den brottsliga gärningen bör vara att röja en uppgift

Den straffbara gärningen bör omfatta förfaranden som innebär att obehörigen röja en sådan uppgift som avses i straffbestämmelsen. Uttryckssättet obehörigen röja används i bestämmelserna om spioneri och förslaget om utlandsspioneri och bör ha samma innebörd i den nu aktuella bestämmelsen.

En begränsning till hemliga uppgifter

Straffbestämmelsen är avsedd att förstärka skyddet för samma slags upp- gifter som förslaget om utlandsspioneri, dvs. känsliga uppgifter som före- kommer inom ramen för internationella samarbeten. Straffbestämmelsen bör således som i den föreslagna bestämmelsen om utlandsspioneri be- gränsas till hemliga uppgifter.

En begränsning till det sammanhang i vilket uppgiften förekommer

Som i förslaget om utlandsspioneri bör uppgiftsrekvisitet knytas an till den internationella samarbetskontexten. Utredningens förslag till ändring i be- stämmelsen om brott mot tystnadsplikt avser uppgifter i ett internationellt samarbete för fred och säkerhet som Sverige deltar i. Som nämnts ovan saknas dock en enhetlig definition av internationellt samarbete för fred och säkerhet. Även i detta avseende bör bestämmelsen i stället utformas i över- ensstämmelse med förslaget om utlandsspioneri och avse uppgifter som förekommer inom ramen för ett samarbete med en annan stat eller en mellanfolklig organisation eller i en mellanfolklig organisation i vilken Sverige är medlem.

En begränsning av personkretsen som kan begå brottet

Till skillnad mot vad som föreslås beträffande utlandsspioneri och an- knytande brott, är det rimligt att avgränsa den personkrets som kan begå brottet. Det vore att föra straffansvaret alltför långt, om personer som är utomstående i förhållande till samarbetet eller organisationen i fråga skulle omfattas. Utredningens avsikt synes ha varit att begränsa straffansvaret till röjande av uppgifter som begås i utövande av tjänst eller uppdrag vid ett internationellt samarbete för fred och säkerhet som Sverige deltar i, även om detta inte anges uttryckligen i lagförslaget. En liknande avgränsning verkar även t.ex. Hovrätten för Västra Sverige vara inne på. Det är lämp- ligt att straffansvaret begränsas till personer som för Sveriges räkning medverkar i de relevanta sammanhangen, eller med andra ord personer som för Sveriges räkning deltar i ett samarbete med en annan stat eller en mellanfolklig organisation eller tjänstgör i en mellanfolklig organisation i vilken Sverige är medlem.

För att någon ska anses delta i ett samarbete för Sverige räkning bör det vara fråga om ett samarbete i vilket Sverige på något sätt kan sägas delta. Sveriges engagemang i samarbetet bör därför grunda sig på ett beslut som fattats av riksdagen, regeringen eller en myndighet med stöd av lag. Vidare bör det krävas att personen i fråga har sitt uppdrag från riksdagen, reger- ingen eller en svensk myndighet. Att personen deltar i samarbetet eller tjänstgör i organisationen för Sveriges räkning bör inte innebära något krav på att personen ska vara direkt utsänd av Sverige. Personal som är

sekonderad av en svensk myndighet bör därmed kunna omfattas av be- stämmelsen. Även en person som har en mer underordnad ställning kan ingå i personkretsen, förutsatt att han eller hon deltar för Sveriges räkning.

Ett uttryckligt undantag för försvarliga gärningar

Ibland kan t.ex. intresset av att oegentligheter avslöjas väga tyngre än skyddsintresset. På samma sätt som när det gäller utlandsspioneri och andra brott med anknytning till utlandsspioneri behövs det ett undantag från straffbarhet för försvarliga gärningar. Det bör därför anges att en gärning inte ska utgöra brott, om den med hänsyn till syftet och övriga omständigheter är försvarlig.

Även gärningar som begås av grov oaktsamhet ska vara straffbara

Enligt utredningens förslag till utvidgning av straffbestämmelsen om brott mot tystnadsplikten bör såväl oaktsamma som uppsåtliga gärningar vara straffbara, något ingen av remissinstanserna invänder mot. Som framgått ovan föreslås gärningar som omfattas av det nya utlandsspioneribrottet vara straffbara som vårdslöshet med hemlig uppgift när de begås av grov oaktsamhet. Det framstår som rimligt och lämpligt att även det brott som avser röjande av hemlig uppgift i internationellt samarbete kriminaliseras i oaktsamma fall. De uppgifter kriminaliseringen bör skydda är av samma slag som utlandsspioneribrottet tar sikte på, även om kravet på men vid röjande av uppgifterna ska vara lägre. Kriminaliseringen syftar också till att värna samma högt värderade skyddsintresse, vilket motiverar en effek- tiv strafflagstiftning och goda möjligheter att motverka skada. Ett röjande av känsliga uppgifter inom ramen för internationella samarbeten kan få mycket allvarliga konsekvenser även om kravet på men begränsas till att röjandet är ägnat att störa Sveriges förhållande till någon annan stat eller mellanfolklig organisation. Straffansvaret bör därför omfatta även oakt- samma gärningar. Beträffande grad av oaktsamhet bör straffansvaret, lik- som straffansvaret för vårdslöshet med hemlig uppgift, inträda vid grov oaktsamhet.

Brottets benämning och straffskalan

Det nya brottet bör benämnas röjande av hemlig uppgift i internationellt samarbete.

Brottet har många likheter med brott mot tystnadsplikt och bör ges samma straffskala som det brottet. Straffet bör därmed vara böter eller fängelse i högst ett år eller i grovt oaktsamma fall böter.

Försök, förberedelse och stämpling bör inte kriminaliseras

Förstadier av brott mot tystnadsplikt är inte kriminaliserade och utred- ningen lämnar inte något förslag om att den föreslagna nya formen av brottet ska kompletteras med kriminalisering på försöks-, förberedelse- och stämplingsstadierna, något ingen av remissinstanserna invänder mot. Det bedöms inte heller finnas tillräckliga skäl att kriminalisera försök, förberedelse eller stämpling till det föreslagna nya brottet röjande av hemlig uppgift i internationellt samarbete.

Prop. 2021/22:55

57

Prop. 2021/22:55

58

5.7En kriminalisering av yttranden inom det grundlagsskyddade området och ett undantag från meddelar- och anskaffarfriheten

Regeringens förslag: Utlandsspioneri samt de former av obehörig befattning med hemlig uppgift och vårdslöshet med hemlig uppgift som har sin grund i utlandsspioneri läggs till i tryckfrihetsförordningens brottskatalog så att gärningarna kriminaliseras även som tryck- och yttrandefrihetsbrott. Detsamma gäller försök, förberedelse och stämp- ling till utlandsspioneri.

Meddelarfriheten och anskaffarfriheten begränsas när det gäller utlandsspioneri och grovt utlandsspioneri. Utlandsspioneri och grovt utlandsspioneri läggs till i tryckfrihetsförordningens och yttrande- frihetsgrundlagens bestämmelser om detta.

Regeringens bedömning: Försök eller förberedelse till obehörig och grov obehörig befattning med hemlig uppgift med grund i utlands- spioneri omfattas av regleringen utan lagändring, liksom stämpling till det grova brottet.

Meddelarfriheten och anskaffarfriheten begränsas för sådan grov obehörig befattning med hemlig uppgift utan lagändring.

Utredningens förslag och bedömning överensstämmer i huvudsak med regeringens. Utredningen föreslår dock att vissa brottsrekvisit ska utformas annorlunda. Skillnaderna är desamma som när det gäller brottsbalken (se avsnitt 4, 5.2 och 5.4).

Remissinstanserna: En majoritet av remissinstanserna tillstyrker eller har inte några invändningar mot utredningens förslag. Åklagarmyndig- heten framhåller att förslagen är nödvändiga för att uppnå en heltäckande och konsekvent lagstiftning. Enligt Försvarsmakten, som också anser att förslagen är nödvändiga, finns inte någon anledning att betrakta utlands- spioneri väsentligen annorlunda än spioneri i detta avseende. Sveriges advokatsamfund menar att kriminaliseringen innebär en väl avgränsad straffrättslig reglering som bara träffar straffvärda förfaranden som riskerar att leda till svåra konsekvenser för Sveriges utrikesrelationer och landets säkerhet. Justitiekanslern anser att förslagen framstår som kon- sekventa och rimligt avvägda, dock endast under förutsättning att de brister som Justitiekanslern påtalat kan lösas.

Förslagen avstyrks dock av samtliga företrädare för journalister och medier som yttrar sig över betänkandet (TV4 Media AB, Bonnier News AB, Föreningen grävande journalister, Publicistklubben, Svenska Journalist- förbundet, Sveriges Radio AB, Sveriges Television AB, TU – Medier i Sverige). Flera av dessa remissinstanser, liksom Myndigheten för press, radio och tv, ifrågasätter behovet med hänvisning till att utredningen inte har presenterat några autentiska exempel som motiverar förslagen. Det gäller bl.a. Publicistklubben, som vidare menar att utredningen inte till- räckligt övervägt om det skulle vara tillräckligt att i stället utvidga tillämpningsområdet och skärpa straffen för brott mot tystnadsplikt. TU – Medier i Sverige ifrågasätter behovet och anser att exemplen i betänkandet främst handlar om utländska medier. Bland andra Bonnier News AB ifråga- sätter att det i praktiken skulle vara ett problem att svenska medier ut-

nyttjas i illegitima syften. Bonnier News AB anser vidare att skillnaden mellan spioneribestämmelsens krav på men för Sveriges säkerhet och den föreslagna lagstiftningens krav på men för Sveriges förhållande till en annan stat eller en mellanfolklig organisation är så stor att det senare inte motiverar ett nytt tryck- och yttrandefrihetsbrott. Inte heller Sveriges Television AB anser att de föreslagna brotten kan jämställas med spioneri. Enligt Lunds universitet (juridiska fakulteten) bör behovet av ytterligare kriminalisering utredas mer ingående innan en grundlagsändring görs. När det gäller meddelar- och anskaffarfriheten anser fakulteten att utredningen inte har visat att det finns så betydande risker att en begränsning framstår som nödvändig.

Flera remissinstanser framhåller att förslagen, om de genomförs, kom- mer att hindra eller innebära en stor inskränkning av de granskande publi- cisternas möjligheter att avslöja oegentligheter och missförhållanden. Bland andra Svenska Journalistförbundet tror att personer med kunskap om missförhållanden kan komma att avskräckas från att vända sig till media. Enligt TV4 Media AB innebär en inskränkning av anskaffarfriheten och meddelarfriheten en förskjutning av beslut från ansvarig utgivare och publicering till tidigare led vid inhämtning av uppgifter. Liknande syn- punkter framförs av Sveriges Television AB och Sveriges Radio AB som pekar på att enskilda journalister redan vid anskaffandet eller mottagandet kommer att tvingas ta ställning till om informationen är sådan att hanter- ingen innebär en brottslig handling. En risk för självcensur påtalas av Sveriges Television AB. Sveriges Radio AB påpekar att det vid en jour- nalistisk granskning ofta är flera personer inblandade och att alla som med- verkar riskerar att träffas av straffrättsligt ansvar.

Publicistklubben och Sveriges Radio AB anser att frågorna borde ha be- handlats av en parlamentariskt sammansatt kommitté som har att anlägga ett yttrandefrihetsperspektiv på frågan.

Förslagen och bedömningen i utkastet till lagrådsremiss överensstämmer i huvudsak med regeringens. I utkastet föreslås dock att vissa brottsrekvisit ska utformas annorlunda. Skillnaderna är desamma som när det gäller brottsbalken (se avsnitt 4, 5.2 och 5.4).

Remissinstanserna: En majoritet av remissinstanserna tillstyrker eller har inte några synpunkter på förslagen eller bedömningen, bl.a. Sveriges advokatsamfund. Samfundet anser att det för en effektiv och konsekvent lagstiftning krävs att de föreslagna brotten införs även som tryck- och yttrandefrihetsbrott. Vidare anser samfundet att det, med hänsyn till den hotbild som finns mot Sverige i mediesektorn, föreligger ett behov av en begränsning av meddelar- och anskaffarfriheten och att begränsningen är proportionerlig.

Förslagen avstyrks av samtliga företrädare för journalister och medier som yttrar sig över utkastet (TV4 Media AB, Bonnier News Group AB, Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, TU – Medier i Sverige). Flera av dessa remissinstanser framhåller att den kritik de framförde avse- ende betänkandets förslag i huvudsak kvarstår. Bland andra Svenska Jour- nalistförbundet och Publicistklubben anser att det inte framkommit till- räckligt starka skäl till att införa begränsningar på det grundlagsskyddade området. Svenska Journalistförbundet och TU – Medier i Sverige ifråga- sätter att det i praktiken skulle vara ett problem att svenska medier utnytt-

Prop. 2021/22:55

59

Prop. 2021/22:55

60

jas i illegitima syften eller att utgivningsbevis används för att begå brott som inte återfinns i brottskatalogen i tryckfrihetsförordningen.

Några remissinstanser bedömer att förslagen, om de genomförs, kom- mer att hindra eller innebära en stor inskränkning av de granskande publi- cisternas möjligheter att avslöja oegentligheter och missförhållanden. Bland andra Svenska Journalistförbundet tror att personer med kunskap om missförhållanden kan komma att avskräckas från att vända sig till media. Publicistklubben anser att försvarlighetsundantaget är nödvändigt men att motiven för att inte göra utlandsspioneri till ett yttrandefrihetsbrott kvarstår trots det. TU – Medier i Sverige menar att undantaget är otillräck- ligt för att motivera förslagen om nya tryck- och yttrandefrihetsbrott. Enligt TU är det alltför oprecist och riskerar att leda till självcensur. Myndigheten för press, radio och tv framhåller att undantagsbestämmelsen är mycket viktig för yttrandefriheten och en förutsättning för att utvidg- ningen av brottskatalogen i grundlagarna ska genomföras. Publicist- klubben framhåller att meddelarfriheten under alla förhållanden bör lämnas oförändrad.

Skälen för regeringens förslag och bedömning

Det krävs starka skäl för en kriminalisering av yttranden inom tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens område

Utlandsspioneri, och de anknytande brott som omfattas av regeringens förslag, kan begås i något av de medier som faller inom tryckfrihets- förordningens och yttrandefrihetsgrundlagens tillämpningsområden, t.ex. tryckta skrifter eller webbsidor med utgivningsbevis. En viktig del av skyddet för tryck- och yttrandefriheten enligt de båda grundlagarna är att ingripanden på grund av innehållet i yttranden i de medier som omfattas av dessa grundlagar endast får ske om tryck- respektive yttrandefrihets- brott föreligger. Tryckfrihetsförordningen, liksom yttrandefrihetsgrund- lagen som i huvudsak hänvisar till tryckfrihetsförordningen, innehåller en fullständig uppräkning av vilka gärningar som utgör sådana brott. För an- svar för tryck- och yttrandefrihetsbrott krävs att gärningen även är straffbar enligt vanlig lag. Det brukar uttryckas så att ”dubbel täckning” krävs för att ett brott ska vara straffbart som tryck- och yttrandefrihetsbrott.

En av de grundläggande principerna i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen är principen om ensamansvar. Den innebär att endast en av de oftast många personer som deltagit i tillkomsten av en grundlagsskyddad framställning bär det straffrättsliga ansvaret för inne- hållet i framställningen och att andra medverkande alltså är fria från an- svar. När det t.ex. gäller tryckta skrifter som är periodiska är det i första hand den ansvariga utgivaren som ska hållas ansvarig. Detsamma gäller i fråga om publiceringar som sker i program i radio och tv. Några andra särdrag i regleringen är att Justitiekanslern är ensam åklagare i mål om tryck- eller yttrandefrihetsbrott och att målen som huvudregel prövas genom en juryrättegång där ett friande utslag från juryn, till skillnad från ett fällande, inte kan ändras av rättens juristdomare eller i högre rätt. Det finns också ett meddelarskydd som bl.a. består av de regler om meddelar- frihet och anskaffarfrihet som behandlas längre ned.

Vid bedömningen av om nya brott ska införas som tryck- och yttrande- frihetsbrott gör sig särskilda överväganden gällande (jfr SOU 2001:28

s. 416 f. och SOU 2004:114 s. 181 f. samt prop. 2001/02:74 Yttrande- frihetsgrundlagen och Internet s. 61 f. och prop. 2016/17:222 Ett starkt straffrättsligt skydd för den personliga integriteten s. 22 f.). Mot bakgrund av det starka skydd för tryck- och yttrandefriheten som finns i Sverige har kriminalisering av yttranden på områden som skyddas av det särskilda grundlagsskyddet för tryck- och yttrandefrihet alltid skett med eftertanke och stor återhållsamhet. Starka skäl krävs för att ändra grundlagarna, sär- skilt om det kan leda till en utvidgning av det straffbara området. Det inne- bär bl.a. att det måste finnas ett praktiskt behov för att ett nytt brott ska införas som tryck- och yttrandefrihetsbrott.

Som framhålls av flera av remissinstanserna, t.ex. Sveriges advokat- samfund, måste en grundläggande utgångspunkt för övervägandena i det här fallet vara att en kriminalisering av de föreslagna brotten som tryck- och yttrandefrihetsbrott inte får omöjliggöra för massmedierna att rapport- era om sådana internationella samarbeten som Sverige deltar i. Detsamma gäller möjligheten att på annat sätt bedriva journalistisk granskning i ange- lägna samhällsfrågor. Det finns ofta ett betydande allmän-, nyhets- och upplysningsintresse i att publicera information om sådana samarbeten. Sådan information kan ha stor betydelse som underlag för den allmänna debatten och opinionsbildningen. Om ett upptagande av de föreslagna brotten i brottskatalogen skulle försvåra mediernas rapportering om sådana samarbeten som det här är frågan om skulle detta starkt tala emot att ta upp de brotten.

Kriminaliseringen skyddar ett mycket viktigt intresse

Den föreslagna kriminaliseringen tar sikte på allvarlig brottslighet som kan hota ett skyddsintresse av stor vikt, nämligen Sveriges förhållande till andra stater och mellanfolkliga organisationer och i förlängningen Sveriges säkerhet. Den träffar också straffvärda förfaranden som i värsta fall kan få mycket svåra konsekvenser för Sveriges utrikesrelationer och för svenska intressen i övrigt.

Spioneri, obehörig befattning med hemlig uppgift och vårdslöshet med hemlig uppgift utgör tryck- och yttrandefrihetsbrott enligt 7 kap. 14–16 §§ tryckfrihetsförordningen och 5 kap. 1 § yttrandefrihetsgrundlagen. Lag- stiftaren har alltså ansett att en kriminalisering i dessa fall har starka skäl för sig och att ett offentliggörande av uppgifter som omfattas av straff- bestämmelserna kan innebära sådan skada att tryck- och yttrandefriheten bör få vika för att tillgodose ändamålet med den straffrättsliga regleringen. Den kriminalisering som nu föreslås avser spioneriliknande gärningar, och delar av nykriminaliseringen sker genom en utvidgning av de befintliga bestämmelserna om obehörig befattning respektive vårdslöshet med hem- lig uppgift. Bonnier News AB och Sveriges Television AB anser att de före- slagna brotten inte kan jämställas med traditionell spioneribrottslighet. Som Bonnier News AB påpekar är menrekvisitet annorlunda utformat i de föreslagna straffbestämmelserna, och det direkta skyddsintresset är där- med inte detsamma som för spioneri och de brott som anknyter till spioneri. Trots att det omedelbara skyddsintresset avser Sveriges utrikes- relationer finns dock en indirekt koppling till Sveriges säkerhet som gör att det finns anledning att se mycket allvarligt på de gärningar brotten före- slås omfatta (se avsnitt 5.1). Det ska också beaktas att förhållandet till

Prop. 2021/22:55

61

Prop. 2021/22:55 andra stater och mellanfolkliga organisationer inte på något vis är ett lätt vägande skyddsintresse, något som illustreras inte minst av att andra nordiska länder skyddar motsvarande intresse genom sina bestämmelser om spioneri.

Bestämmelsernas skyddsintresse bedöms således inte tala emot en kri- minalisering i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen utan bör enligt regeringens uppfattning tvärtom ses som ett starkt skäl för att utlandsspioneri, grovt utlandsspioneri samt sådan obehörig befattning med hemlig uppgift, grov obehörig befattning med hemlig uppgift och vårdslöshet med hemlig uppgift som har sin grund i utlandsspioneri ska vara straffbart även när de gärningarna begås genom yttranden i medier som skyddas av dessa grundlagar.

När det gäller det i avsnitt 5.6 föreslagna nya brottet röjande av hemlig uppgift i internationellt samarbete är skyddsintresset avsett att vara det- samma som för de nu nämnda brotten. Däremot föreslås kravet på men sättas lägre, genom att det inte ska krävas mer än att gärningen är ägnad att störa Sveriges förhållande till någon annan stat eller en mellanfolklig organisation. Beträffande det brottet bedöms därför skälen för en krimi- nalisering på tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens område inte väga tillräckligt tungt.

Grundlagsskyddade medier kan utnyttjas om kriminaliseringen inte sker även i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen

Utan en kriminalisering i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihets- grundlagen skulle det vara straffritt att begå brotten utlandsspioneri och anknytande brott genom publicering i t.ex. en tryckt skrift. Det skulle så- ledes öppna fältet för att använda grundlagsskyddade medier till att röja hemliga uppgifter om exempelvis internationella fredsinsatser till obe- höriga. Att kriminalisera gärningarna även i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen syftar därmed till att förhindra att lagstiftningen kringgås genom ett missbruk av medier som skyddas av dessa grundlagar.

En huvudinvändning från många av remissinstanserna i mediesektorn är att utredningen inte påvisat något praktiskt behov av en kriminalisering, t.ex. i form av verkliga exempel på att medier utnyttjats på det sätt som kriminaliseringen i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrund- lagen skulle syfta till att förhindra. Liknande synpunkter lämnas av Myndigheten för press, radio och tv, som påpekar att utredningen endast för ett hypotetiskt resonemang om riskerna med att ett grundlagsskyddat massmedium används för att röja känsliga uppgifter som kan inverka på Sveriges utrikesrelationer.

Som flera av remissinstanserna framhåller är grundlagsskyddade medier i allmänhet ansvarstagande. Det Bonnier News AB anför om att företagets tidningar genom åren skaffat sig erfarenhet av att hantera angrepp mot verksamheten, som t.ex. kan bestå i att personer kommer med falska uppgifter för publicering, gäller säkerligen också för andra medieföretag. Som Svenska Journalistförbundet uppmärksammar är vidare det svenska systemet med en ansvarig utgivare ägnat att medföra noggranna över- väganden inför en publicering. Samtidigt kan, som Föreningen grävande journalister och TU – Medier i Sverige medger, grundlagsskyddade

medier naturligtvis ändå användas för brottsliga gärningar. Regeringen an-

62

ser inte att det medieetiska systemet, som TU – Medier i Sverige hänvisar till, utgör en tillräcklig garant mot att grundlagsskyddade medier används i otillbörliga syften. Det bör i sammanhanget understrykas att det medie- etiska systemet, som är frivilligt till sin karaktär, inte syftar till att skydda staten eller andra offentliga organ utan snarare är tänkt att skydda enskilda individer från publicitetsskada. Regeringen gör därför bedömningen att det krävs andra åtgärder för att värna skyddsintresset.

Det är i sammanhanget av betydelse att regleringen i tryckfrihetsförord- ningen och yttrandefrihetsgrundlagen inte enbart skyddar traditionella medier som dagstidningar, radio och tv. Exempelvis kan man genom en ansökan om utgivningsbevis skaffa skydd enligt yttrandefrihetsgrund- lagens bestämmelser åt t.ex. en blogg. Det illustrerar att det kan vara svårt att åstadkomma ett tillräckligt starkt straffrättsligt skydd mot de spioneri- liknande gärningar förslagen avser om kriminaliseringen inte görs även i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet och TU – Medier i Sverige ifrågasätter att det i praktiken skulle bli ett problem att utgivningsbevis används för att begå de föreslagna brotten om brotten inte återfinns i brottskatalogen i tryckfri- hetsförordningen. Enligt Publicistklubben är det långsökt att en gärnings- man skulle vilja exponera sig på det sättet. Publicistklubben menar också att det skulle vara mer effektivt för den som vill störa eller sabotera en internationell insats att lämna uppgifter direkt till en främmande stat eller liknande sammanslutning än att publicera dem i ett grundlagsskyddat medium. Det kan konstateras att den förstnämnda invändningen bortser från möjligheten till bulvanförhållanden, något som inte kan uteslutas när det gäller mer sofistikerad spioneribrottslighet. I övrigt framstår det, bl.a. i ljuset av att mediebranschen för närvarande är snabbt föränderlig och att dess förutsättningar ständigt förändras, som närmast omöjligt att över- blicka hur brottslighetens metoder kommer att utvecklas, t.ex. när det gäller hur främmande makt kan komma att försöka utnyttja svenska mediers starka grundlagsskydd i informationspåverkande syfte. Som Sveriges advokatsamfund framhåller har mediesektorn redan visat sig vara intressant för främmande underrättelsetjänster. När det gäller tryck- och yttrandefrihetsbrott i allmänhet kan det också nämnas att yttranden på webbplatser med utgivningsbevis inte sällan anmäls till Justitiekanslern och att det förekommer åtal för sådana gärningar. Ett exempel på detta är ett mål angående olaga våldsskildring, som nyligen har prövats av Högsta domstolen i mål nr B 5938-20 (se nedan angående målet, där en intresse- avvägning resulterade i frikännande dom).

Bland allmänheten torde dessutom, som utredningen påpekar, förstå- elsen vara liten för att gärningar som utlandsspioneri ska vara straffria om de begås i de särskilda grundlagsskyddade medierna. Det finns en risk för att allmänhetens förtroende och stöd för det viktiga och starka skyddet för tryck- och yttrandefriheten minskar om tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen tillåter att man ostraffat kan använda medier till att röja hemliga uppgifter vars uppenbarande för en främmande makt eller motsvarande är ägnat att medföra allvarligt men för Sveriges förhållande till en annan stat eller en mellanfolklig organisation och i förlängningen Sveriges säkerhet.

Prop. 2021/22:55

63

Prop. 2021/22:55

64

Känsliga uppgifter får publiceras när allmänintresset väger tyngre än skyddsintresset

På samma sätt som vid spioneribrottet och andra brott mot Sveriges säker- het är det alltså angeläget att så långt som möjligt stänga den möjlighet till missbruk det skulle innebära att inte kriminalisera gärningarna som tryck- och yttrandefrihetsbrott. Som redan angetts, och som framhålls av flera remissinstanser, måste det dock säkerställas att mediers rapportering om uppgifter som i och för sig kan vara känsliga men också är av stort allmän- intresse inte förhindras eller försvåras. Till stor del handlar detta om att lagstiftningen behöver vara väl avgränsad och endast träffa straffvärda handlingar, ett behov som har beaktats redan vid utformningen av förslaget till ändring i 19 kap. brottsbalken. I förhållande till utredningens förslag görs där flera justeringar som syftar till att det straffbara området ska anges tydligare. Bland annat föreslås ett uttryckligt undantag för gärningar som med hänsyn till syftet och övriga omständigheter är försvarliga. Som framgår av avsnitt 5.2 ska det vara av betydelse om röjandet har skett i ett journalistiskt eller opinionsbildande syfte. Det ska bl.a. också kunna be- aktas om intentionen varit att avslöja övergrepp mot enskilda eller andra oegentligheter.

Enligt TU – Medier i Sverige är det föreslagna undantaget otillräckligt för att motivera förslagen om nya tryck- och yttrandefrihetsbrott. Försvar- lighetsundantaget innebär dock enligt regeringens mening att mediers rapportering om uppgifter av stort allmänintresse tydligt faller utanför det straffbara området. Till detta kommer att den särskilda ordning som gäller för behandlingen av tryckfrihetsbrott och yttrandefrihetsbrott i sig är ut- formad för att värna tryck- och yttrandefriheten. Bland annat bör den s.k. instruktionen i 1 kap. 10 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 15 § yttrandefrihetsgrundlagen, vid sidan av det ovan beskrivna försvarlighets- undantaget, bidra till att ingen kommer att dömas för de nu aktuella brotten i andra fall än då det rör sig om yttranden som alldeles klart bör ligga inom det straffbara området. Enligt dessa bestämmelser bör nämligen den som ska döma över missbruk av tryck- och yttrandefriheten eller på annat sätt vaka över att respektive grundlag efterlevs betänka att tryck- respektive yttrandefriheten är en grundval för ett fritt samhällsskick, alltid uppmärk- samma syftet mera än framställningssättet och vid tveksamhet hellre fria än fälla. En intresseavvägning ska således ske mellan det bakomliggande skyddsintresset och allmänintresset i en publicering. Även Justitie- kanslerns diskretionära prövningsrätt och möjligheten till prövning av en jury av frågan huruvida ett yttrande är brottsligt eller inte verkar som skydd för tryck- och yttrandefriheten. Möjligheten för medier att kritiskt granska och rapportera om t.ex. missförhållanden inom internationella samarbeten bedöms därför inte försvåras av den föreslagna regleringen.

Som framgår i avsnitt 5.2 är försvarlighetsundantag av det slag som före- slås för den aktuella brottsligheten väl etablerade i straffrätten och före- kommer i t.ex. bestämmelserna om kränkande fotografering i 4 kap. 6 a §, förtal i 5 kap. 1 § och olaga våldsskildring i 16 kap. 10 c § brottsbalken. Ett exempel på tillämpningen av en sådan bestämmelse finns i ett nyligen meddelat avgörande från Högsta domstolen där domstolen gör uttalanden om hur försvarlighetsbedömningen rörande undantaget i olaga våldsskild- ring ska göras (mål nr B 5938-20). Syftet med undantaget i den bestäm-

melsen är att bevara det nödvändiga utrymmet för nyhets- och informa- Prop. 2021/22:55 tionsförmedling, opinionsbildning, konstnärlig gestaltning och andra jäm-

förbara intressen (prop. 1984/85:116 s. 19). I målet aktualiserades frågan om huruvida en publicering på en grundlagsskyddad webbplats hade skett inom ramen för nyhetsförmedling och om den av det skälet hade varit försvarlig.

Rörande försvarlighetsbedömningen uttalar Högsta domstolen bl.a. att det är en grundsten i ett demokratiskt samhälle att media ska kunna rapportera fritt om i stort sett vilka händelser som helst. Vid rapportering från exempelvis krigshärdar och terrorattentat med användning av rörliga bilder är det enligt domstolen vanligen befogat att visa även grova vålds- skildringar. Om en publicering av en våldsskildring görs i ett nyhets- förmedlande syfte talar detta därför med styrka mot att den ska anses vara straffbar. Det gäller särskilt om nyhetsvärdet kring den aktuella händelsen är påtagligt. Vid den avvägning som ska göras måste det enligt domstolen beaktas att prövningen sker enligt yttrandefrihetsgrundlagen och att det inte finns något utrymme för att efter mer allmänna överväganden inskränka rätten att publicera våldsskildringar. Vid en bedömning av vad som är att anse som försvarligt måste hänsyn även tas till instruktionen i 1 kap. 15 § yttrandefrihetsgrundlagen.

I frågan om huruvida publiceringen har varit försvarlig kommer Högsta domstolen fram till att våldsskildringen inte kan anses vara av det slaget att intresset av att kunna publicera den inom ramen för nyhetsförmedlingen måste ge vika. Gärningen har därmed varit försvarlig.

Enligt regeringens mening visar det anförda rättsfallet att ett försvarlig- hetsundantag av den typ som nu föreslås på ett effektivt sätt kan användas för att få genomslag för lagstiftarens vilja att skydda mediernas frihet att rapportera om nyhetshändelser.

Nya tryck- och yttrandefrihetsbrott bör införas

Sammanfattningsvis talar övervägande skäl för en begränsning av tryck- och yttrandefriheten i nu aktuella fall. Utlandsspioneri, grovt utlands- spioneri samt sådan obehörig befattning med hemlig uppgift, grov obe- hörig befattning med hemlig uppgift och vårdslöshet med hemlig uppgift som har sin grund i utlandsspioneri bör därför vara straffbart även som tryck- och yttrandefrihetsbrott. När det gäller utlandsspioneri bör straff- ansvaret omfatta samma gärningsformer som tryck- och yttrandefrihets- brottet spioneri, dvs. att befordra, lämna eller röja en uppgift. Som tidigare nämnts bör det föreslagna brottet röjande av hemlig uppgift i internation- ellt samarbete inte motsvaras av någon kriminalisering i tryckfrihets- förordningen och yttrandefrihetsgrundlagen.

I avsnitt 5.5 föreslås att utlandsspioneri, grovt utlandsspioneri och grov obehörig befattning med hemlig uppgift med grund i utlandsspioneri ska vara straffbelagt på försöks-, förberedelse- och stämplingsstadiet. Även försök och förberedelse till sådan obehörig befattning med hemlig uppgift av normalgraden föreslås vara straffbart. Det finns inte någon anledning att göra förstadier till nu aktuella brott straffbara enligt tryckfrihetsförord- ningen och yttrandefrihetsgrundlagen i mindre utsträckning än vad som föreslås gälla enligt brottsbalken. Även försök, förberedelse och stämpling

till utlandsspioneri och grovt utlandsspioneri bör således upptas i brotts-

65

Prop. 2021/22:55 katalogen i tryckfrihetsförordningen. Av den omfattas redan försök och förberedelse till obehörig befattning med hemlig uppgift och när det gäller det grova brottet även stämpling. Det bör betonas att det endast är när ett utgivet yttrande innefattar försök, förberedelse eller stämpling som ansvar för dessa stadier av ett tryck- eller yttrandefrihetsbrott kan komma i fråga. Vad som ska bedömas är alltså om själva yttrandet är straffbart som något av dessa förstadier till brott.

66

Meddelar- och anskaffarfriheten bör begränsas för de grövsta brotten

En del av tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens skydd för meddelare består av meddelarfriheten och anskaffarfriheten (1 kap. 7 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 10 § yttrandefrihetsgrundlagen). Med- delarfriheten innebär att var och en har rätt att straffritt lämna uppgifter i vilket ämne som helst för publicering i ett medium som omfattas av tryck- frihetsförordningen eller yttrandefrihetsgrundlagen. I vissa undantagsfall kan dock meddelaren straffas för uppgiftslämnandet enligt vanlig lag (7 kap. 22 § tryckfrihetsförordningen och 5 kap. 4 § yttrandefrihets- grundlagen). Det gäller bl.a. om lämnandet av uppgifter innefattar något av vissa särskilt uppräknade grövre brott mot Sveriges säkerhet, t.ex. spioneri, grovt spioneri och grov obehörig befattning med hemlig uppgift. Anskaffarfriheten innebär att var och en har rätt att straffritt anskaffa upp- gifter i syfte att publicera dem i ett medium som omfattas av grundlagarna. Undantag gäller om anskaffandet innefattar något av de grova brott mot Sveriges säkerhet som är undantagna från meddelarfriheten. I de fallen kan anskaffaren dömas enligt bestämmelserna i brottsbalken (7 kap. 23 § tryckfrihetsförordningen och 5 kap. 5 § yttrandefrihetsgrundlagen).

De ovan redovisade starka skäl som talar för en kriminalisering på tryck- och yttrandefrihetsområdet innebär att det bör övervägas att undanta brotten från meddelar- och anskaffarfriheten i samma utsträckning som spionerigärningar. Det handlar således endast om de mest kvalificerade fallen, dvs. utlandsspioneri, grovt utlandsspioneri och grov obehörig befattning med hemlig uppgift med grund i utlandsspioneri.

I fråga om det praktiska behovet är det, som vissa remissinstanser också uttrycker, inte osannolikt att en främmande makt eller motsvarande skulle kunna utnyttja den grundlagsskyddade tryck- och yttrandefriheten för att komma över uppgifter som omfattas av den föreslagna kriminaliseringen. Som utredningen redovisar röner mediesektorn stort intresse hos främ- mande makt. Enligt utredningen är användningen av s.k. journalistisk täckmantel för underrättelseofficerare väl belagd. Det är också vanligt förekommande att främmande underrättelsetjänster verkar i mediesektorn i miljöer där känslig information avseende internationella samarbeten förekommer. Medier i dag utnyttjas för underrättelseinhämtning, des- information och psykologisk krigföring. Genom att undanta bl.a. utlands- spioneri från meddelar- och anskaffarfriheten omöjliggörs bl.a. att den som genom en spioneriliknande gärning kommer över känsliga uppgifter om ett samarbete fredar sig från ansvar genom att hävda att uppgifterna varit avsedda för publicering i ett medium som skyddas av tryckfrihets- förordningen eller yttrandefrihetsgrundlagen.

Som flera remissinstanser framhåller innebär ett undantag från med- delar- och anskaffarfriheten en långtgående begränsning av tryck- och

yttrandefriheten. Ett sådant undantag för utlandsspioneri med anknytande Prop. 2021/22:55 kriminalisering skulle dock inte på något principiellt plan skilja sig från

vad som redan gäller i fråga om annan spioneribrottslighet. Kriminali- seringen har också, som diskuteras ovan, utformats så att den inte omfattar uppgifter som det med hänsyn till syftet och övriga omständigheter är för- svarligt att publicera. Det rör sig i fråga om utlandsspioneri om gärningar med avsiktsuppsåt att gå främmande makt eller motsvarande tillhanda. Även när det gäller grov obehörig befattning med hemlig uppgift är det fråga om ett så flagrant handlande att brottet rimligen hör hemma i en brottmålsprocess. Regeringen vill här särskilt framhålla att även om ut- landsspioneri och anknytande kriminalisering inte direkt tar sikte på för- hållanden som rör Sveriges säkerhet så syftar kriminaliseringen i förläng- ningen till att skydda känsliga uppgifter i det internationella samarbete som Sverige deltar i och som bidrar till att bevara och stärka Sveriges säkerhet. Utvidgningen av katalogen av meddelarbrott tillgodoser därmed i sak likartade intressen som de nuvarande meddelarbrotten.

Liksom när det gäller inskränkningen i tryckfriheten beträffande spioneribrottslighet får det därför anses proportionerligt att undanta de grövsta av de brott som omfattas av kriminaliseringsförslaget från med- delar- och anskaffarfriheten. Utlandsspioneri och grovt utlandsspioneri bör således läggas till i tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihets- grundlagens bestämmelser om undantag från dessa friheter. Bestämmel- serna i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsförordningen om brott av meddelare, till vilka bestämmelserna om brott av anskaffare hänvisar, omfattar redan grov obehörig befattning med hemlig uppgift. Den nya formen av brottet kommer därmed att omfattas utan att det görs något tillägg.

5.8Möjlighet att använda hemliga tvångsmedel vid utlandsspioneri

Regeringens förslag: Det ska finnas samma möjligheter som vid jäm- förbara brott i 19 kap. brottsbalken att ta skriftliga meddelanden mellan den misstänkte och en närstående i beslag och att använda hemliga tvångsmedel vid misstanke om utlandsspioneri och anknytande brotts- lighet.

Hemlig avlyssning av elektronisk kommunikation, hemlig övervak- ning av elektronisk kommunikation, hemlig kameraövervakning och hemlig dataavläsning ska därmed få användas vid förundersökningar om brott enligt förslaget till nya straffbestämmelser om utlandsspioneri, grovt utlandsspioneri samt obehörig befattning med hemlig uppgift och grov obehörig befattning med hemlig uppgift med grund i utlands- spioneri. Hemlig rumsavlyssning ska få användas vid förundersökning- ar om utlandsspioneri och grovt utlandsspioneri. Försök, förberedelse och stämpling till nu aktuella brott ska också omfattas.

Undantaget från skyldigheten att underrätta den som är eller har varit misstänkt om att ett hemligt tvångsmedel har använts ska också gälla vid förundersökningar om utlandsspioneri, grovt utlandsspioneri samt

67

Prop. 2021/22:55 obehörig befattning med hemlig uppgift och grov obehörig befattning

med hemlig uppgift med grund i utlandsspioneri.

Lagen om åtgärder för att förhindra vissa särskilt allvarliga brott och lagen om inhämtning av uppgifter om elektronisk kommunikation i de brottsbekämpande myndigheternas underrättelseverksamhet görs tillämpliga på utlandsspioneri, grovt utlandsspioneri och grov obehörig befattning med hemlig uppgift med grund i utlandsspioneri.

Utredningens förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens. Utredningen lämnar dock inte något förslag om hemlig dataavläsning.

Remissinstanserna: En majoritet av remissinstanserna tillstyrker eller har inte några invändningar mot utredningens förslag. Integritets- skyddsmyndigheten, Sveriges Radio AB, Sveriges Television AB och TV4 Media AB avstyrker förslagen. Sveriges Radio AB anser att utredningen inte i tillräcklig utsträckning har analyserat förhållandet mellan möjlig- heten att tillgripa hemliga tvångsmedel vid misstanke om de aktuella brotten och grundlagsregleringen till skydd för meddelare. Enligt Sveriges Radio AB är risken för att känslig överskottsinformation som omfattas av grundlagarnas anonymitetsskydd överförs uppenbar och användningen av sådana tvångsmedel mot en redaktion eller en enskild journalist kan leda till irreparabel skada. Liknande synpunkter framförs av Sveriges Tele- vision AB. Enligt TV4 Media AB bör hemliga tvångsmedel inte få an- vändas så att källskyddet bryts och det bör uttryckligen anges att sådana tvångsmedel inte ska få användas mot publicister. Bonnier News AB ser risk för problematiska situationer i förhållande till regelverket om inter- nationellt rättsligt bistånd.

Integritetsskyddsmyndigheten anser att utredningens proportionalitets- analys när det gäller användning av hemliga tvångsmedel inte uppfyller de krav på en sådan analys som regeringsformen förutsätter. Utredningen har enligt Integritetsskyddsmyndigheten inte redovisat vilket intrång i den personliga integriteten som förslagen riskerar att innebära och har således inte heller kunnat väga detta intrång mot behovet. Utan en kompletterande analys säger sig Integritetsskyddsmyndigheten inte kunna tillstyrka förslaget.

Förslaget i utkastet till lagrådsremiss överensstämmer med regeringens.

Remissinstanserna: En majoritet av remissinstanserna tillstyrker eller har inte några synpunkter på förslaget. TV4 Media AB avstyrker att hem- liga tvångsmedel ska kunna användas mot publicister.

Integritetsskyddsmyndigheten ser positivt på att det i utkastet på ett tydligare sätt redogörs för hur framför allt användandet av hemliga tvångs- medel kan komma att påverka den personliga integriteten. Enligt myndig- heten består analysen dock till stora delar av hänvisningar till att lag- stiftaren tidigare bedömt att hemliga tvångsmedel är proportionerligt avse- ende jämförliga brott i 19 kap. brottsbalken. Myndigheten vill framhålla vikten av att göra en självständig proportionalitetsbedömning avseende den föreslagna lagstiftningen. Integritetsskyddsmyndigheten anser även att det saknas närmare resonemang eller uppskattningar kring hur om- fattande användningen av hemliga tvångsmedel kan komma att bli i och med den föreslagna lagstiftningen.

68

Skälen för regeringens förslag

Prop. 2021/22:55

Hemliga tvångsmedel och vissa beslag under förundersökning

 

Under en förundersökning får straffprocessuella tvångsmedel enligt 24–

 

28 kap. rättegångsbalken användas. Vilka tvångsmedel som är tillgängliga

 

styrs bl.a. av brottens straffskala. För vissa brott anges särskilt att tvångs-

 

medlet i fråga ska vara tillämpligt. En sådan särreglering finns bl.a. för

 

spioneri och viss anknytande brottslighet.

 

Enligt 27 kap. 2 § andra stycket rättegångsbalken finns en möjlighet att

 

ta ett skriftligt meddelande mellan den misstänkte och en närstående, eller

 

mellan närstående inbördes, i beslag hos den misstänkte eller en när-

 

stående. Bestämmelsen är tillämplig i förundersökningar om vissa brott. I

 

punkt 5 nämns vissa brott i 19 kap. brottsbalken, bl.a. spioneri, grovt

 

spioneri, obehörig befattning med hemlig uppgift, grov obehörig befatt-

 

ning med hemlig uppgift samt hemlig underrättelseverksamhet mot

 

Sverige, mot främmande makt och mot person.

 

Vid nu aktuell typ av brottslighet är de s.k. hemliga tvångsmedlen av

 

stor betydelse för de brottsbekämpande myndigheternas arbete. I 27 kap.

 

rättegångsbalken finns bestämmelser om hemlig avlyssning av elektronisk

 

kommunikation (18 §), hemlig övervakning av elektronisk kommunika-

 

tion (19 §), hemlig kameraövervakning (20 a §) och hemlig rumsavlyss-

 

ning (20 d §).

 

Hemlig avlyssning av elektronisk kommunikation och hemlig kamera-

 

övervakning kan användas vid en förundersökning om brott för vilket det

 

inte är föreskrivet lindrigare straff än fängelse i två år eller om det med

 

hänsyn till omständigheterna kan antas att brottets straffvärde överstiger

 

fängelse i två år. För möjligheterna att använda hemlig övervakning av

 

elektronisk kommunikation gäller ett straffminimum om fängelse i sex

 

månader. Därutöver kan dessa tvångsmedel användas vid förundersökning

 

om de brott som räknas upp i 27 kap. 2 § andra stycket 2–7 rättegångs-

 

balken samt försök, förberedelse och stämpling till något av dessa brott

 

om en sådan gärning är belagd med straff. Hemlig rumsavlyssning får

 

användas vid misstanke om brott som har ett minimistraff om fängelse i

 

minst fyra år, vilket bl.a. är fallet med grovt spioneri. Det får också använ-

 

das vid förundersökning angående spioneri. Tvångsmedlet får vidare an-

 

vändas bl.a. vid vissa andra särskilt angivna brott, såsom grovt narkotika-

 

brott och grov narkotikasmuggling, om det kan antas att brottets straff-

 

värde överstiger fyra års fängelse.

 

Ett nytt hemligt tvångsmedel infördes 2020 genom lagen (2020:62) om

 

hemlig dataavläsning. Det får under en förundersökning användas i samma

 

fall som hemlig avlyssning av elektronisk kommunikation, dvs. bl.a. när

 

förundersökningen gäller något av de brott som anges i 27 kap. 2 § andra

 

stycket 2–7 rättegångsbalken.

 

Skyddsregler för enskildas integritet

 

Som nämnts i avsnitt 5.1 kan användande av hemliga tvångsmedel inne-

 

bära ett intrång i skyddet enligt 2 kap. 6 § första stycket regeringsformen

 

mot bl.a. undersökning av brev eller annan förtrolig försändelse, mot hem-

 

lig avlyssning eller upptagning av telefonsamtal eller annat förtroligt med-

 

delande. Vidare aktualiseras skyddet enligt andra stycket samma paragraf

 

mot betydande intrång i den personliga integriteten som sker utan sam-

69

Prop. 2021/22:55 tycke och innebär övervakning eller kartläggning av den enskildes person- liga förhållanden. När lagstiftning som innebär ökade möjligheter att till- gripa hemliga tvångsmedel övervägs måste därför bl.a. bestämmelserna i

2kap. 20 och 21 §§ regeringsformen beaktas. Där anges att en begränsning av bl.a. skyddet enligt 2 kap. 6 § endast får göras genom lag och för att tillgodose ett ändamål som är godtagbart i ett demokratiskt samhälle samt att en begränsning aldrig får gå utöver vad som är nödvändigt med hänsyn till ändamålet. Den får heller aldrig sträcka sig så långt att den utgör ett hot mot den fria åsiktsbildningen såsom en av folkstyrelsens grundvalar. Även i Europakonventionen finns bestämmelser som måste beaktas när en ut- ökad användning av tvångsmedel övervägs. Enligt artikel 8 har var och en rätt till respekt för sitt privat- och familjeliv, sitt hem och sin korrespon- dens. Den kan begränsas med stöd av lag och om det i ett demokratiskt samhälle är nödvändigt med hänsyn till exempelvis statens säkerhet, den allmänna säkerheten eller till förebyggande av oordning eller brott. En av- vägning måste alltså ske mellan det intresse som motiverar användandet av hemliga tvångsmedel, dvs. behovet och nyttan av åtgärden, och det integritetsintrång som åtgärden innebär.

Det bör finnas samma möjligheter att använda hemliga tvångsmedel och beslag som vid andra jämförliga brott i 19 kap. brottsbalken

Förslagen om en ny straffbestämmelse avseende utlandsspioneri och anknytande brott syftar till ett förstärkt skydd mot bl.a. röjande av känsliga uppgifter som hanteras inom internationella samarbeten och organisa- tioner som Sverige deltar i respektive är medlem i, och den grundar sig ytterst på ett intresse av att värna Sveriges säkerhet. Det är alltså fråga om brott av allvarligt slag som kan hota stora samhällsvärden, och som kon- staterats i samband med övervägandena kring begränsningar i grund- läggande fri- och rättigheter i tidigare avsnitt väger skyddsintresset mycket tungt. Det är viktigt att den straffrättsliga regleringen uppfyller sitt syfte och fungerar effektivt. För detta krävs att den också får ett praktiskt genomslag genom att brott kan upptäckas och utredas samt, i bästa fall, förebyggas och förhindras. Det förutsätter i sin tur att de brotts- bekämpande myndigheterna har ändamålsenliga och effektiva hjälpmedel.

Vid brottslighet av nu aktuellt slag är möjligheten att använda hemliga tvångsmedel regelmässigt av mycket stor betydelse för de brotts- bekämpande myndigheternas arbete. Brottsligheten är till sin natur svår att upptäcka och utreda, både med hänsyn till dess former och till att aktörerna i regel är säkerhetsmedvetna, professionella och resursstarka. Det har ock- så bedömts som rimligt och lämpligt att bl.a. spioneri och obehörig befatt- ning med hemlig uppgift omfattas av den särreglering som medger ökade möjligheter att använda hemliga tvångsmedel i förhållande till vad som annars följer av rättegångsbalkens bestämmelser.

Som Integritetsskyddsmyndigheten framhåller är det angeläget att det tydligt redovisas vilka avvägningar som gjorts vid den proportionalitets- bedömning regeringsformen kräver. I det sammanhanget efterfrågar Integritetsskyddsmyndigheten en redovisning av vilka intrång i den per- sonliga integriteten den föreslagna regleringen riskerar att innebära, så att intrånget kan vägas mot behovet. En reglering som ger utökade möjlig-

heter att använda bl.a. hemliga tvångsmedel medför inte obetydliga

70

integritetsintrång. De tvångsmedel som nu är föremål för överväganden innebär att myndigheter inom ramen för en förundersökning kan inhämta känslig information om personers privatliv, bl.a. genom att avlyssna tele- fonsamtal eller tal i enrum eller genom att i realtid ta del av del av vad som sker på någons dator. Användningen av hemliga tvångsmedel innebär att information även om personer som inte är misstänkta men som står i kon- takt med någon misstänkt kan komma att samlas in. De intrång som kan följa av att tvångsmedlen tillämpas vid den föreslagna nykriminaliseringen är inte av annat slag än de intrång en tillämpning av tvångsmedlen i fråga generellt sett innebär. Det gäller även den omständigheten att andra stater, som Bonnier News AB framhåller, kan ansöka om internationell rättslig hjälp i Sverige som omfattar användning av de nu aktuella tvångsmedlen och att Sverige kan ansöka om motsvarande hjälp utomlands. När det gäller möjligheten att lämna rättslig hjälp åt ett annat land bör det noteras att det enligt 2 kap. 2 § lagen (2000:562) om internationell rättslig hjälp i brottmål ställs krav på att den gärning som ansökan avser motsvarar ett brott enligt svensk rätt (dubbel straffbarhet), när ansökan gäller ett hemligt tvångsmedel. Eftersom de föreslagna brotten är uttryckligen begränsade till angrepp på svenska intressen – Sveriges förhållande till en annan stat eller en mellanfolklig organisation – framstår det som osannolikt att det i utlandet skulle vara aktuellt att utreda gärningar som motsvarar brotten.

Utredningen anser att det är rimligt att de nya brotten förenas med möjligheter att använda hemliga tvångsmedel i samma utsträckning som vid jämförliga brott i 19 kap. brottsbalken, t.ex. spioneri, obehörig befatt- ning med hemlig uppgift eller de olika formerna av olovlig underrättelse- verksamhet. Den bedömningen har enligt regeringens uppfattning fog för sig. Även om, som Integritetsskyddsmyndigheten påpekar, det direkta skyddsintresset inte är detsamma som för spioneri och de brott som an- knyter till spioneri motiveras även den nu aktuella kriminaliseringen ytterst av behovet att skydda Sveriges säkerhet. Den är vidare på flera sätt jämförbar med nyss nämnda brott, beträffande vilka lagstiftaren alltså har bedömt att behovet av att använda hemliga tvångsmedel väger tyngre än integritetsintresset för dem som kan bli föremål för tvångsmedlen. Det är logiskt och konsekvent att samma ordning ska gälla för brott mot de föreslagna straffbestämmelserna. Precis som spionerigärningar är utlands- spionerigärningar och anknytande brott till sin natur svåra att upptäcka och utreda. Det är även så, som Åklagarmyndigheten anför, att det i ett tidigt skede av en utredning kan vara svårt att med säkerhet bedöma vilket brott i 19 kap. brottsbalken det rör sig om, varför möjligheterna till användning av tvångsmedel i så stor utsträckning som möjligt bör vara desamma. Det kan tilläggas att regleringen även omfattar vissa andra brott i 19 kap. brottsbalken, bl.a. olovlig underrättelseverksamhet mot Sverige, mot främ- mande makt och mot person enligt 19 kap. 10–10 b §§ brottsbalken.

Det är inte är möjligt, som efterfrågas av Integritetsskyddsmyndigheten, att med någon säkerhet uppskatta hur omfattande användningen av tvångsmedel kommer att bli som en följd av de nya straffbestämmelserna. Som framgår av regeringens bedömning av de ekonomiska konsekvens- erna (avsnitt 7) förväntas lagstiftningen dock inte medföra annat än ett mycket begränsat antal ärenden hos myndigheterna varje år.

Det bör i sammanhanget framhållas att den reglering som styr när och under vilka omständigheter de olika tvångsmedlen får användas innefattar

Prop. 2021/22:55

71

Prop. 2021/22:55 rättssäkerhetsgarantier och bestämmelser som innebär att hemliga tvångs- medel ska användas restriktivt och endast efter en proportionalitetsbedöm- ning i varje enskilt fall. Proportionalitetsprincipen är, med avseende på de hemliga tvångsmedlen, kodifierad i 27 kap. 1 § tredje stycket rättegångs- balken och 3 § lagen om hemlig dataavläsning. I den proposition där det föreslogs att principen skulle kodifieras i rättegångsbalken gjordes vissa uttalanden som kan vara av vikt att lyfta fram när det gäller remissinstans- ernas farhågor om användning av tvångsmedel i mediesektorn. Där fram- går att i det som ska vägas in mot användningen av tvångsmedlet inbegrips förutom direkta följder för den som utsätts för tvångsmedlet även indirekta verkningar av tvångsmedelsanvändningen. Som exempel på situationer där sådana indirekta effekter kan uppstå nämns husrannsakan på en tid- ningsredaktion eller avlyssning av telefoner på en sådan redaktion. Vidare uttalades att hemlig teleavlyssning (numera hemlig avlyssning av elek- tronisk kommunikation) ter sig särskilt allvarlig, om tvångsmedlet an- vänds på anknytningar till tidningsföretag eller andra massmediaföretag, eftersom följderna för flödet av meddelanden till de nyhetsförmedlande organen skulle kunna bli mycket allvarliga. Därför torde enligt vad som uttalades utrymmet för t.ex. hemlig avlyssning av massmediaföretag bli mycket begränsat även om det inte kunde uteslutas att tvångsmedlet undantagsvis måste tillgripas också där (prop. 1988/89:124 s. 26 f.).

Vid en avvägning mellan intresset av en effektiv brottsbekämpning och integritetsintresset gör regeringen bedömningen att de brottsbekämpande myndigheternas behov i detta fall väger tyngre än det intrång i motstående intressen som en särreglering innebär. Således bör hemlig avlyssning och övervakning av elektronisk kommunikation, hemlig kameraövervakning och hemlig dataavläsning få användas vid förundersökningar om brott om utlandsspioneri, grovt utlandsspioneri samt obehörig befattning med hemlig uppgift och grov obehörig befattning med hemlig uppgift med grund i utlandsspioneri. När det gäller dessa brott bör också skriftliga meddelanden mellan den misstänkte och en närstående få tas i beslag. Vidare bör hemlig rumsavlyssning få användas vid utlandsspioneri och grovt utlandsspioneri. Regeringen föreslår därför att rättegångsbalkens regler ändras i enlighet med detta. Det krävs ingen ändring i lagen om hemlig dataavläsning, som hänvisar till rättegångsbalken. Förstadier till brotten omfattas också utan någon ytterligare ändring.

Ett undantag från underrättelseskyldigheten bör gälla

Enligt 27 kap. 31 § första stycket rättegångsbalken ska den som är eller har varit misstänkt för brott underrättas om sådan hemlig avlyssning eller övervakning av elektronisk kommunikation, hemlig kameraövervakning eller hemlig rumsavlyssning som han eller hon har utsatts för. Från denna huvudregel finns i 27 kap. 33 § rättegångsbalken ett undantag från under- rättelseskyldigheten. Undantaget gäller bl.a. om förundersökningen angår spioneri, grovt spioneri, obehörig befattning med hemlig uppgift, grov obehörig befattning med hemlig uppgift eller olovlig underrättelseverk- samhet mot Sverige, mot främmande makt eller mot person. Motsvarande undantag gäller för hemlig dataavläsning genom en hänvisning i 28 § lagen om hemlig dataavläsning.

72

I linje med det förslag som lämnas om användningen av hemliga tvångs- medel bör undantaget från underrättelseskyldigheten även gälla vid för- undersökningar om utlandsspioneri, grovt utlandsspioneri samt obehörig och grov obehörig befattning med hemlig uppgift med grund i utlands- spioneri. Också i detta fall krävs det en ändring av bestämmelserna i rätte- gångsbalken men inte i lagen om hemlig dataavläsning.

Preventiva tvångsmedel bör kunna användas

Hemliga tvångsmedel är under vissa begränsade förutsättningar möjliga att använda även då förundersökning om brott inte har inletts. I lagen (2007:979) om åtgärder för att förhindra vissa särskilt allvarliga brott finns bestämmelser om möjligheten att använda hemlig avlyssning och över- vakning av elektronisk kommunikation samt hemlig kameraövervakning för att förhindra brott. Bland de brott som omfattas finns spioneri, grovt spioneri, grov obehörig befattning med hemlig uppgift och grov olovlig underrättelseverksamhet mot Sverige, mot främmande makt eller mot person. Avsikten med preventiv tvångsmedelsanvändning är att förhindra sådana brott som riktas mot de allra viktigaste samhällsvärdena. Som framgår ovan måste en avvägning göras mellan behovet och nyttan som motiverar användandet av hemliga tvångsmedel och det integritetsintrång som åtgärden innebär. De skäl som anförs för möjligheten för de brotts- bekämpande myndigheterna att använda hemliga tvångsmedel under för- undersökning för den nu aktuella brottsligheten gör sig gällande även för användningen av preventiva tvångsmedel. Som Åklagarmyndigheten framhåller är det av stor vikt att all verksamhet som innebär ett hot mot Sveriges säkerhet kan förebyggas och förhindras så tidigt som möjligt. De brottsbekämpande myndigheternas behov av att använda preventiva tvångsmedel för att förhindra brott väger därför tyngre än det intrång i motstående intressen som en särreglering innebär. Med beaktande av att det redan finns en utvidgad möjlighet till preventiv tvångsmedelsanvänd- ning för grova brott mot Sveriges säkerhet föreslår regeringen att lagen om åtgärder för att förhindra vissa särskilt allvarliga brott även ska vara tillämplig på brott enligt de föreslagna bestämmelserna om utlands- spioneri, grovt utlandsspioneri och grov obehörig befattning med hemlig uppgift med grund i utlandsspioneri.

Inhämtningslagen bör göras tillämplig

Lagen (2012:278) om inhämtning av uppgifter om elektronisk kommunikation i de brottsbekämpande myndigheternas underrättelse- verksamhet, den s.k. inhämtningslagen, reglerar förutsättningarna för bl.a. Polismyndigheten och Säkerhetspolisen att hämta in övervakningsupp- gifter om elektronisk kommunikation i sin underrättelseverksamhet. Sådan inhämtning är möjlig för att förebygga, förhindra eller upptäcka brottslig verksamhet som innefattar vissa särskilt angivna brott, däribland spioneri, grov obehörig befattning med hemlig uppgift och grov olovlig under- rättelseverksamhet mot Sverige, mot främmande makt eller mot person. Vid intresseavvägningen mellan en effektiv brottsbekämpning och integri- tetsintresset utgör de skäl som anges ovan för att tillåta hemliga tvångs- medel även skäl för att tillåta myndigheterna att hämta in uppgifter om elektronisk kommunikation. Således bör inhämtningslagen också gälla i

Prop. 2021/22:55

73

Prop. 2021/22:55 förhållande till de föreslagna bestämmelserna om utlandsspioneri, grovt utlandsspioneri och grov obehörig befattning med hemlig uppgift med grund i utlandsspioneri. Regeringen föreslår därför att inhämtningslagen ändras i enlighet med detta.

5.9Svensk straffrättslig domsrätt

Regeringens bedömning: Utredningens förslag om ett undantag från kravet på dubbel straffbarhet för brott som begås av svenska medborgare eller utlänningar med hemvist i Sverige vid tjänstgöring utomlands inom ramen för ett internationellt samarbete för fred och säkerhet som Sverige deltar i bör inte genomföras.

Utredningens förslag överensstämmer inte med regeringens bedöm- ning. Utredningen föreslår att kravet på dubbel straffbarhet inte ska gälla för brott som begås av svenska medborgare eller utlänningar med hemvist i Sverige vid tjänstgöring utomlands inom ramen för ett internationellt samarbete för fred och säkerhet som Sverige deltar i. Utredningen föreslår vidare att åtal för brott som begåtts utomlands och som omfattas av för- slaget om undantag från kravet på dubbel straffbarhet ska få väckas utan åtalsförordnande förutom när det gäller personal från försvarsunder- rättelsemyndigheterna.

Remissinstanserna: En majoritet av remissinstanserna tillstyrker eller har inte några invändningar mot utredningens förslag. Åklagarmyndig- heten framhåller att förslaget bidrar till att göra lagstiftningen tydlig och konsekvent då olika personalkategorier inom samma internationella uppdrag kommer att behandlas på samma sätt.

Flera av de remissinstanser som yttrar sig i frågan anser att utredningens behovs- och konsekvensanalys brister samt att förslaget riskerar att leda till osäkerhet kring vilka personalkategorier som omfattas. Stockholms universitet (juridiska fakultetsnämnden) instämmer i att det är lämpligt att utvidga svensk domsrätt till fler personalkategorier i svenska fredsinsatser. Enligt fakultetsnämnden är det dock svårt att bedöma om utvidgningen bör gälla för alla de kategorier som kan omfattas av förslaget, för alla brott och för såväl tjänstehandlingar som andra handlingar. Malmö tingsrätt och Lunds universitet (juridiska fakulteten) menar att den föreslagna utvidg- ningen leder till viss gränsdragningsproblematik kring vad som utgör ett internationellt samarbete för fred och säkerhet samt vilka personer som omfattas av bestämmelsen. Det framgår enligt fakulteten heller inte tydligt varför det väl etablerade kravet på dubbel straffbarhet behöver åsidosättas för de aktuella personalkategorierna. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap efterfrågar ett förtydligande av begreppet internationellt samarbete för fred och säkerhet.

Säkerhetspolisen anser att det finns anledning att upprätthålla kravet på åtalsförordnande även beträffande personal från Säkerhetspolisen.

Bedömningen i utkastet till lagrådsremiss överensstämmer med regeringens.

Remissinstanserna: Ingen remissinstans yttrar sig särskilt om bedömningen.

74

Skälen för regeringens bedömning

Domsrättsregler av relevans för internationella samarbeten

För brott som begåtts utomlands har svensk domstol behörighet enbart i vissa fall. Enligt 2 kap. 2 § brottsbalken finns behörighet när gärnings- mannen har viss anknytning till Sverige. Det handlar bl.a. om brott som begåtts av svenska medborgare, utlänningar med hemvist i Sverige och personer som efter brottet blivit medborgare eller tagit hemvist här. Enligt huvudregeln är svensk domstol dock inte behörig att döma över brott som har begåtts utanför Sverige, om gärningen är fri från ansvar enligt lagen i det land där den har begåtts. Med andra ord gäller som utgångspunkt ett krav på s.k. dubbel straffbarhet (se 2 kap. 2 § andra stycket brottsbalken).

I de fall som anges i 2 kap. 3 § brottsbalken finns svensk domsrätt även om de krav på dubbel straffbarhet och anknytning till Sverige som följer av 2 § inte är uppfyllda. Enligt 3 § är svensk domstol behörig bl.a. om brottet begåtts av någon som tillhör Försvarsmakten på ett område där en avdelning av Försvarsmakten befann sig eller om det begåtts av någon annan på ett sådant område och avdelningen befann sig där för annat ändamål än övning (punkt 2), om brottet begåtts vid tjänstgöring utom riket av någon som är anställd i Försvarsmakten och tjänstgör i en inter- nationell militär insats eller som tillhör Polisens utlandsstyrka (punkt 3) eller om brottet har begåtts i tjänsten utom riket av en polisman, tulltjänste- man eller tjänsteman vid Kustbevakningen, som utför arbetsuppgifter enligt en internationell överenskommelse som Sverige har tillträtt (punkt 3 a). Vidare finns domsrätt om brottet förövats mot Sverige, en svensk kommun eller annan menighet eller en svensk allmän inrättning (punkt 4).

Enligt 2 kap. 5 § andra stycket gäller som huvudregel att åtal för brott som begåtts utomlands får väckas endast efter ett förordnande av reger- ingen eller den myndighet som regeringen bestämmer. Från detta gäller vissa undantag, bl.a. för fall som avses i 2 kap. 3 § 2 (första ledet), 3 och 3 a. Ett undantag gäller också för brott som har begåtts av en svensk, dansk, finsk, isländsk eller norsk medborgare mot ett svenskt intresse (2 kap. 5 § andra stycket 6).

I propositionen Aggressionsbrottet i svensk rätt och svensk straffrättslig domsrätt (prop. 2020/21:204) föreslår regeringen att lagstiftningen om svensk straffrättslig domsrätt förtydligas, moderniseras och anpassas till folkrätten genom att det införs ett nytt 2 kap. i brottsbalken. Regeringens förslag bifölls av riksdagen den 27 oktober 2021. Enligt den nya lagstift- ningen, som träder i kraft den 1 januari 2022, ska det gälla ett undantag från kravet på dubbel straffbarhet bl.a. när brottet har begåtts av någon som tillhör Försvarsmakten på ett område där en avdelning av Försvarsmakten befann sig och när brottet har begåtts vid tjänstgöringen av någon som är anställd av en svensk myndighet för att delta i en internationell militär insats eller i internationell civil krishantering (5 § andra stycket 1 och 2). Vidare ska svensk domstol, utan krav på dubbel straffbarhet, vara behörig att döma över brott som har riktat sig mot rikets säkerhet, allmän verk- samhet eller annat av rättsordningen särskilt skyddat svenskt intresse, eller begåtts i utövningen av tjänst eller uppdrag som innefattar svensk allmän ställning (3 § 4 om svenskt allmänt intresse som anknytningsfaktum). I den föreslagna 7 § finns motsvarigheter till de ovan nämnda undantagen från kravet på åtalsförordnande.

Prop. 2021/22:55

75

Prop. 2021/22:55

76

Det finns redan domsrätt i de fall nykriminaliseringen omfattar

I avsnitt 5.2–5.6 föreslås nya straffbestämmelser i 19 kap. brottsbalken som tar sikte på spioneriliknande gärningar med anknytning till uppgifter som förekommer inom ramen för ett samarbete med en annan stat eller en mellanfolklig organisation eller i en mellanfolklig organisation i vilken Sverige är medlem. Den föreslagna kriminaliseringen syftar till att skydda Sveriges förhållande till andra stater eller mellanfolkliga organisationer, något som i förlängningen också innebär ett skydd för Sveriges säkerhet. De föreslagna bestämmelserna om utlandsspioneri och anknytande brott kan i stor utsträckning väntas bli aktuella vid gärningar som begås utom- lands. Eftersom bestämmelserna skyddar svenska intressen kan det förut- sättas att gärningarna normalt inte är straffbara i de andra länder där de kan komma att begås. För att sådana gärningar ska kunna lagföras i Sverige är det därför nödvändigt att de inte omfattas av något krav på dubbel straffbarhet.

Enligt 2 kap. 3 § 4 brottsbalken gäller inte kravet på dubbel straffbarhet vid brott som har förövats mot Sverige. Bestämmelsen ger uttryck för den s.k. statsskyddsprincipen. Brott mot Sverige innefattar brott som omedel- bart riktar sig mot ett sådant intresse beträffande vilket den svenska staten uppfattas som bärare, t.ex. brott mot svenska statens yttre eller inre säker- het eller dess offentliga myndigheter (Bäcklund m.fl., Brottsbalken, 1 januari 2021, JUNO, kommentaren till 2 kap. 3 § 4 brottsbalken). Bestäm- melsen anses tillämplig bl.a. vid spioneri (se bl.a. prop. 1972:98 s. 100 och NJA 1983 s. 425). De nu föreslagna straffbestämmelserna syftar uttryck- ligen till att skydda ett nationellt svenskt intresse, och detta skyddsintresse knyter ytterst an till Sveriges säkerhet. När ett brott enligt någon av be- stämmelserna begås i utlandet bör svensk domstol därför kunna döma över det med stöd av 2 kap. 3 § 4 brottsbalken (se också SOU 2012:95 s. 219 f. där motsvarande bedömning gjordes i fråga om domsrätt för det liknande utlandsspioneribrott som föreslogs i det betänkandet). Enligt det av riks- dagen antagna förslaget i propositionen Aggressionsbrottet i svensk rätt och svensk straffrättslig domsrätt ska domsrätt med stöd av statsskydds- principen från och med den 1 januari 2022 regleras i en ny domsrättsgrund med svenskt allmänt intresse som anknytningsfaktum, enligt vilken det alltid ska finnas svensk domsrätt bl.a. över brott som har riktat sig mot rikets säkerhet (se förslaget till 2 kap. 3 § 4 a). Till de brott som omfattas av punkten hör brott mot statens yttre och inre säkerhet, vilket innebär att huvuddelen av brotten i 17–22 kap. brottsbalken omfattas (prop. 2020/21:204 s. 147).

Till skillnad från vad utredningen synes anse bedömer regeringen en utvidgning av den svenska domsrätten alltså inte vara nödvändig för att nykriminaliseringen ska få fullt genomslag.

När det gäller brott som har begåtts utanför Sverige är, som framgår ovan, huvudregeln att åtal inte får väckas utan att åtalsförordnande har meddelats. Ett krav på åtalsförordnande innebär att en särskild prövning ska göras innan åtal får väckas vid en svensk domstol. Kravet på åtals- förordnade torde dock i praktiken inte få någon större betydelse, med hän- syn till det befintliga undantaget i 2 kap. 5 § andra stycket 6 brottsbalken och dess motsvarighet i den kommande 2 kap. 7 § första stycket 6. Där föreskrivs som framgår ovan ett undantag från kravet på åtalsförordnande

om brottet begåtts av en svensk, dansk, finsk, isländsk eller norsk med- borgare mot ett svenskt intresse. Ett sådant brott omfattas av den före- slagna bestämmelsen också när det har begåtts av en utlänning med hem- vist i Sverige. Eftersom den nu aktuella brottsligheten begås mot ett svenskt intresse torde de föreslagna bestämmelserna alltså i många fall omfattas av undantaget från kravet på den särskilda prövning åtals- förordnande innebär.

Internationella åtaganden kräver inte utvidgad domsrätt

Som nämnts undantas från kravet på dubbel straffbarhet under vissa omständigheter brott begångna av någon som tillhör Försvarsmakten eller Polisens utlandsstyrka. Undantag gäller även för brott som har begåtts i tjänsten utom riket av en polisman, tulltjänsteman eller tjänsteman vid Kustbevakningen, som utför arbetsuppgifter enligt en internationell över- enskommelse som Sverige har tillträtt. Motsvarande reglering saknas dock för annan civil personal som deltar i internationella samarbeten för fred och säkerhet. Som nämnts innebär dock en nyligen beslutad lagändring att svensk domstol ska vara behörig att döma över brott som begåtts i utöv- ningen av tjänst eller uppdrag som innefattar svensk allmän ställning (se kommande 2 kap. 3 § 4 b brottsbalken). I dessa fall föreslås att det – efter- som domsrätten grundar sig på ett svenskt allmänt intresse – inte ska gälla något krav på dubbel straffbarhet. För att ett brott ska anses ha begåtts i utövningen av tjänst eller uppdrag som innefattar svensk allmän ställning ska det krävas att det begåtts i en funktion som är av officiell karaktär och som typiskt sett innebär statlig maktutövning. Genom att bestämmelsen omfattar även utövningen av uppdrag som innefattar svensk allmän ställ- ning inkluderas också personer som genom avtal med svenska staten utför uppdrag som är att jämställa med svensk myndighetsutövning (prop. 2020/21:204 s. 147 f.). Den är dock inte tillämplig på brott av offentliga arbetstagare vars ställning i princip inte skiljer sig från privata arbetstagare i allmänhet.

Enligt utredningen innebär avsaknaden av ett undantag från kravet på dubbel straffbarhet för civil personal i internationella samarbeten för fred och säkerhet att Sverige brister i sina internationella åtaganden att upprätt- hålla full straffrättslig domsrätt över civil personal utsänd på internation- ella uppdrag. Utredningen hänvisar till att den lokala immunitet som inter- nationellt utsänd personal vanligen åtnjuter också innebär åtaganden för Sverige att som sändande stat upprätthålla full domsrätt över sin personal. Övervägande skäl talar enligt utredningen för att det bör införas ett tydligt undantag från kravet på dubbel straffbarhet också när det gäller brott begångna av annan civil personal än den redan undantagna.

Den domsrättsgrund som utredningen föreslår avser brott begångna av svenska medborgare eller utlänningar med hemvist i Sverige vid tjänst- göring utomlands inom ramen för ett internationellt samarbete för fred och säkerhet som Sverige deltar i. Eftersom svensk domsrätt redan i dag om- fattar brott av medborgare och andra med hemvist här i landet i fall där det finns dubbel straffbarhet, får förslaget endast betydelse när den aktuella gärningen är straffbar enligt svensk rätt men inte enligt lagen på orten för uppdraget. Även om Sverige i vissa fall kan ha intresse av att lagföra sådana brott handlar det här om gärningar som värdlandet knappast har

Prop. 2021/22:55

77

Prop. 2021/22:55 något intresse av att Sverige lagför. Som utredningen nämner innebär ett slopat krav på dubbel straffbarhet rent av att sändarstaten i viss mån bortser från rättsuppfattningen i mottagarstaten. Den omständigheten att värd- staten har avstått från att utöva domsrätt över brott som den internationella personalen begår kan därför knappast tas till intäkt för att Sverige som sändande stat ska göra undantag från kravet på dubbel straffbarhet. Av utredningen framgår också att de uppmaningar FN riktat till sändarstaterna att utöka sin domsrätt främst rör gärningar som utgör brott inte bara enligt sändarstatens rättsordning utan även enligt mottagarstatens.

Till detta kommer att det av genomgången i utredningen är oklart i vilken omfattning som utsänd civil personal faktiskt åtnjuter lokal im- munitet. De statusavtal som reglerar sådana frågor ser olika ut, men enligt vad som anges är det endast enligt EU:s modellavtal som civil personal tillerkänns full straffrättslig immunitet i värdlandet.

Mot denna bakgrund synes det saknas fog för slutsatsen att det före- slagna undantaget från kravet på dubbel straffbarhet behövs med hänsyn till Sveriges åtaganden i samband med de aktuella insatserna. Det kan dock argumenteras för att regleringen ändå skulle fylla en funktion i de fall där mottagarstatens straffrättsliga reglering har stora luckor. I sammanhanget bör det dock beaktas att riksdagen har bifallit regeringens förslag i prop. 2020/21:204 om att det inte ska finnas krav på dubbel straffbarhet för brott som begåtts i utövningen av tjänst eller uppdrag som innefattar svensk allmän ställning. Vidare ska ett undantag från kravet på dubbel straffbarhet gälla om brottet har begåtts vid tjänstgöringen av någon som är anställd av en svensk myndighet för att delta i en internationell militär insats eller i internationell civil krishantering. Den nya regleringen kommer att omfatta många om än inte alla av de fall som utredningens förslag träffar. Som remissynpunkterna visar är utredningens förslag inte heller utan komplika- tioner. Att begreppet internationellt samarbete för fred och säkerhet saknar en enhetlig definition innebär gränsdragningssvårigheter beträffande vilken personalkategori som omfattas, vilket Malmö tingsrätt och Lunds universitet (juridiska fakulteten) påpekar. Som Stockholms universitet (juridiska fakultetsnämnden) anför är det också svårt att utifrån utred- ningens analys bedöma om den föreslagna utvidgningen bör gälla för alla de kategorier som kan omfattas av den föreslagna skrivningen, för alla brott och för såväl handlingar i tjänsten som andra handlingar. Utred- ningens val att anknyta domsrätten främst till medborgarskap och hemvist innebär att den även träffar personer som inte är utsända av Sverige och för vilka Sverige inte kan sägas ha påtagit sig ett ansvar, något som kan ifrågasättas. Mot denna bakgrund bedömer regeringen att det saknas anledning att gå vidare med utredningens förslag.

78

6

Ikraftträdande- och

Prop. 2021/22:55

 

övergångsbestämmelser

Regeringens förslag: Lagändringarna ska träda i kraft den 1 januari 2023.

Regeringens bedömning: Några övergångsbestämmelser behövs inte.

Utredningens förslag och bedömning överensstämmer med regeringens förutom att utredningen föreslår ett tidigare ikraftträdande- datum för de lagändringar som inte avser grundlag.

Remissinstanserna: De flesta remissinstanserna yttrar sig inte särskilt över förslaget och bedömningen. Lunds universitet (juridiska fakulteten) finner det olyckligt att förslaget lagts fram så att förslagen till grundlags- ändringar kommer att behandlas först 2022.

Förslaget och bedömningen i utkastet till lagrådsremiss överens- stämmer med regeringens.

Remissinstanserna: Ingen remissinstans yttrar sig särskilt om förslaget eller bedömningen.

Skälen för regeringens förslag och bedömning: De föreslagna änd- ringarna i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen kräver ett särskilt förfarande och föreslås träda i kraft den 1 januari 2023, dvs. vid årsskiftet efter utgången av det år då förslagen tidigast kan bli slutligt antagna av riksdagen. När det gäller de ändringar som föreslås i brotts- balken, rättegångsbalken, lagen om åtgärder för att förhindra vissa särskilt allvarliga brott och lagen om inhämtning av uppgifter om elektronisk kommunikation i de brottsbekämpande myndigheternas underrättelseverk- samhet skulle ett något tidigare ikraftträdande vara möjligt. Den mindre tidsvinst det skulle bli fråga om bedöms dock inte uppväga den risk för tillämpningssvårigheter som uppkommer om regleringen i närliggande frågor skiljer sig åt mellan brottsbalken å ena sidan och tryckfrihetsförord- ningen respektive yttrandefrihetsgrundlagen å andra. Övriga lagändringar bör därför träda i kraft samtidigt som ändringarna i grundlag.

Av 5 § lagen (1964:163) om införande av brottsbalken följer att ingen får dömas för en gärning för vilken det inte var stadgat straff när den begicks. Vidare följer att straff ska bestämmas efter den lag som gällde då gärningen företogs om inte annan lag som leder till frihet från straff eller till lindrigare straff gäller när dom meddelas. Några särskilda övergångs- bestämmelser beträffande straffbestämmelserna behövs därför inte. Inte heller i fråga om övriga lagförslag fordras övergångsbestämmelser.

7Ekonomiska och andra konsekvenser

Regeringens bedömning: De kostnader som förslagen kan leda till för berörda myndigheter är inte större än att de ryms inom befintliga

79

Prop. 2021/22:55 ekonomiska ramar. Förslagen förväntas inte medföra några övriga konsekvenser.

Utredningens bedömning överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: De flesta remissinstanserna yttrar sig inte särskilt

över bedömningen. Arbetsgivarverket betonar vikten av utbildning för att säkra att de anställda på berörda myndigheter behärskar den nya regleringen.

Bedömningen i utkastet till lagrådsremiss överensstämmer med regeringens.

Remissinstanserna: Ingen remissinstans yttrar sig särskilt om bedömningen.

Skälen för regeringens bedömning: Förslagen till nya straffbestäm- melser om bl.a. utlandsspioneri och anknytande brott innebär en ut- vidgning av det kriminaliserade området. Det kan leda till viss ökning av antalet anmälningar, brottsutredningar och lagföringar. Det bör dock beaktas att sådana förfaranden som omfattas av förslagen till nya straffbestämmelser redan i dag inte sällan utreds i någon form, t.ex. inom ramen för vidtagandet av en arbetsrättslig åtgärd. I flera fall torde förfarandena även innebära att en brottsutredning inleds t.ex. på grund av misstanke om spioneri eller brott mot tystnadsplikt. Det är inte möjligt att med någon säkerhet uppskatta hur många inledda förundersökningar, åtal, domstolsförhandlingar och slutligen lagföringar som kommer att bli resultatet av de nya straffbestämmelserna. Utifrån en jämförelse med antalet anmälda och lagförda brott mot Sveriges säkerhet kan man dock sluta sig till att det kommer att röra sig om ett mycket begränsat antal ärenden per år. Under åren 2006 till och med 2015 anmäldes 0–24 brott mot 19 kap. brottsbalken per år, medan antalet lagföringsbeslut samma tid låg på mellan 0–2 beslut per år.

Sammantaget görs bedömningen att genomförandet av den föreslagna lagstiftningen inte kommer att leda till annat än marginellt ökade kost- nader. Dessa ökningar bedöms kunna finansieras inom ramen för befint- liga anslag hos de myndigheter som berörs, främst Säkerhetspolisen, Polis- myndigheten, Försvarsmakten, Åklagarmyndigheten, domstolarna och Kriminalvården.

Eftersom förslagen även omfattar ändringar i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen, och bl.a. innebär att fler brott utgör tryck- och yttrandefrihetsbrott, kan de ge upphov till en något ökad arbetsbelast- ning för Justitiekanslern. Det bedöms dock att konsekvenserna av för- slagen även i dessa avseenden är begränsade.

Förslagen bedöms inte ha några konsekvenser för den kommunala själv- styrelsen eller för sysselsättning eller offentlig service i olika delar av landet. De bedöms inte heller ha betydelse för små företags arbetsförutsätt- ningar, konkurrensförmåga eller villkor i övrigt i förhållande till större företag. Förslagen bedöms slutligen inte ha någon betydelse för jämställd- heten mellan kvinnor och män, för barns rättigheter eller för möjligheterna att nå de integrationspolitiska målen.

80

8

Författningskommentar

Prop. 2021/22:55

 

8.1Förslaget till lag om ändring i tryckfrihetsförordningen

7 kap.

14 § Som tryckfrihetsbrott anses spioneri som innebär att någon för att gå en främmande makt eller motsvarande tillhanda obehörigen befordrar, lämnar eller röjer en uppgift rörande försvarsverk, vapen, förråd, import, export, tillverknings- sätt, underhandlingar, beslut, eller något förhållande i övrigt, vars uppenbarande för en främmande makt eller motsvarande kan medföra men för Sveriges säkerhet.

För försök, förberedelse eller stämpling till sådant spioneri döms det till ansvar.

I paragrafen regleras tryckfrihetsbrottet spioneri. Paragrafen har utformats i enlighet med Lagrådets synpunkter. Övervägandena finns i avsnitt 4.

Brottsbeskrivningen i första stycket ändras på så sätt att det straffbara området utvidgas till att omfatta gärningar som begås för att gå en främ- mande makt eller motsvarande tillhanda. Det straffbara området utvidgas också så att det omfattar uppgifter vars uppenbarande för en främmande makt eller motsvarande kan medföra men för Sveriges säkerhet. Ändring- arna är en följd av ändringar i straffbestämmelsen om spioneri i 19 kap. 5 § brottsbalken. Rekvisitet är avsett att ha samma innebörd som i 19 kap. 5 § brottsbalken, se författningskommentaren till den paragrafen. Vidare stryks en skrivning som upplyser om att straffansvaret gäller vare sig upp- giften är riktig eller inte. Någon ändring i sak är inte avsedd.

Till följd av att 5 kap. 1 § yttrandefrihetsgrundlagen hänvisar till denna paragraf får ändringarna även genomslag i fråga om vilka gärningar som utgör yttrandefrihetsbrott.

Övriga ändringar är redaktionella.

Utlandsspioneri

14 a § Som tryckfrihetsbrott anses utlandsspioneri som innebär att någon, i annat fall än som avses i 14 §, för att gå en främmande makt eller motsvarande tillhanda, obehörigen befordrar, lämnar eller röjer en hemlig uppgift som förekommer inom ramen för ett samarbete med en annan stat eller en mellanfolklig organisation eller i en mellanfolklig organisation i vilken Sverige är medlem, och vars uppenbarande för en främmande makt eller motsvarande är ägnat att medföra allvarligt men för Sveriges förhållande till någon annan stat eller en mellanfolklig organisation.

En gärning ska inte utgöra brott, om den med hänsyn till syftet och övriga omständigheter är försvarlig.

För försök, förberedelse eller stämpling till sådant utlandsspioneri döms det till ansvar.

Paragrafen är ny och reglerar tryckfrihetsbrottet utlandsspioneri. Para- grafen har utformats i enlighet med Lagrådets synpunkter. Övervägandena finns i avsnitt 5.7.

Det nya tryckfrihetsbrottet införs med anledning av att en ny straff- bestämmelse om utlandsspioneri införs i 19 kap. 6 a § brottsbalken. I första stycket anges de huvudsakliga förutsättningarna för att straffansvar för utlandsspioneri ska aktualiseras, dvs. att det äger rum en viss obehörig befattning med en uppgift, att uppgiften är hemlig och förekommer inom

81

Prop. 2021/22:55 ramen för ett samarbete med en annan stat eller en mellanfolklig organisa- tion, eller i en mellanfolklig organisation i vilken Sverige är medlem, att ett uppenbarande av uppgiften är ägnat att medföra allvarligt men för Sveriges utrikesrelationer och att gärningen utförs i syfte att gå en främ- mande makt eller motsvarande tillhanda. Avseende begreppet främmande makt eller motsvarande, se författningskommentaren till 19 kap. 5 § brottsbalken. För innebörden av övriga rekvisit i förevarande stycke hän- visas till författningskommentaren till 19 kap. 6 a § brottsbalken.

Enligt andra stycket ska gärningar som med hänsyn till syftet och övriga omständigheter är försvarliga inte utgöra brott. Se vidare författningskommentaren till 19 kap. 6 a § brottsbalken, som innehåller ett motsvarande undantag.

Till följd av att 5 kap. 1 § yttrandefrihetsgrundlagen hänvisar till denna paragraf får ändringarna även genomslag i fråga om vilka gärningar som utgör yttrandefrihetsbrott.

15 § Som tryckfrihetsbrott anses obehörig befattning med hemlig uppgift som innebär att någon, utan syfte att gå en främmande makt eller motsvarande tillhanda, obehörigen befordrar, lämnar eller röjer en uppgift

1.som avses i 14 §, om uppgiften rör något förhållande av hemlig natur, eller

2.som avses i 14 a §.

En gärning enligt första stycket 2 ska inte utgöra brott, om den med hänsyn till syftet och övriga omständigheter är försvarlig.

För försök eller förberedelse till sådan obehörig befattning med hemlig uppgift döms det till ansvar.

Det döms också till ansvar för stämpling till sådant brott, om detta är att anse som grovt. Vid denna bedömning ska det särskilt beaktas, om gärningen inne- fattade tillhandagående av en främmande makt eller motsvarande eller var av synnerligen farlig beskaffenhet med hänsyn till pågående krig eller rörde något förhållande av stor betydelse eller om den som har begått gärningen röjde vad som på grund av allmän eller enskild tjänst hade betrotts honom eller henne.

I paragrafen regleras tryckfrihetsbrottet obehörig befattning med hemlig uppgift. Paragrafen har utformats i enlighet med Lagrådets synpunkter. Övervägandena finns i avsnitt 4 och 5.7.

I första stycket utvidgas det straffbara området för obehörig befattning med hemlig uppgift till att omfatta en spionerigärning som sker utan syfte att gå en främmande makt eller motsvarande tillhanda (punkt 1). Rekvisitet är avsett att ha samma innebörd som i 19 kap. 5 § brottsbalken, se författ- ningskommentaren till den paragrafen. Vidare införs en ny form av obe- hörig befattning med hemlig uppgift som avser en utlandsspionerigärning som sker utan det nämnda syftet (punkt 2). För innebörden av utlands- spioneribrottet hänvisas till författningskommentaren till 19 kap. 6 a § brottsbalken.

Enligt andra stycket, som är nytt, ska gärningar enligt första stycket punkt 2 som med hänsyn till syftet och övriga omständigheter är försvar- liga inte utgöra brott. Se vidare författningskommentaren till 19 kap. 6 a § brottsbalken, som innehåller ett motsvarande undantag.

Fjärde stycket ändras på så sätt att främmande makt ändras till främ- mande makt eller motsvarande. Rekvisitet är avsett att ha samma innebörd som i 19 kap. 5 § brottsbalken, se författningskommentaren till den para-

82grafen.

Ändringarna är en följd av ändringar som rör brottet obehörig befattning Prop. 2021/22:55 med hemlig uppgift i 19 kap. 7 § brottsbalken.

Till följd av att 5 kap. 1 § yttrandefrihetsgrundlagen hänvisar till denna paragraf får ändringarna även genomslag i fråga om vilka gärningar som utgör yttrandefrihetsbrott.

Övriga ändringar är redaktionella.

16 § Som tryckfrihetsbrott anses vårdslöshet med hemlig uppgift som innebär att någon av grov oaktsamhet obehörigen befordrar, lämnar eller röjer en uppgift

1.som avses i 14 §, om uppgiften rör något förhållande av hemlig natur, eller

2.som avses i 14 a §.

En gärning enligt första stycket 2 ska inte utgöra brott, om den med hänsyn till syftet och övriga omständigheter är försvarlig.

I paragrafen regleras tryckfrihetsbrottet vårdslöshet med hemlig uppgift. Paragrafen har utformats med beaktande av Lagrådets synpunkter. Övervägandena finns i avsnitt 5.7.

Paragrafen ändras till följd av ändringar som rör brottet vårdslöshet med hemlig uppgift i 19 kap. 9 § brottsbalken. Genom ändringarna i första stycket kriminaliseras att obehörigen befordra, lämna eller röja en uppgift som avses i 14 a §, dvs. en hemlig uppgift som förekommer inom ramen för ett samarbete med en annan stat eller en mellanfolklig organisation eller i en mellanfolklig organisation i vilken Sverige är medlem, och vars uppenbarande för en främmande makt eller motsvarande är ägnat att medföra allvarligt men för Sveriges förhållande till någon annan stat eller en mellanfolklig organisation. För innebörden av rekvisiten hänvisas till författningskommentaren till 19 kap. 6 a § brottsbalken.

Enligt andra stycket, som är nytt, ska gärningar enligt första stycket punkt 2 som med hänsyn till syftet och övriga omständigheter är försvar- liga inte utgöra brott. Se vidare författningskommentaren till 19 kap. 6 a § brottsbalken, som innehåller ett motsvarande undantag.

Till följd av att 5 kap. 1 § yttrandefrihetsgrundlagen hänvisar till denna paragraf får ändringarna även genomslag i fråga om vilka gärningar som utgör yttrandefrihetsbrott.

Övriga ändringar är redaktionella.

22 § Om någon enligt 1 kap. 7 § första stycket meddelar en uppgift i syfte att den ska göras offentlig i en tryckt skrift och därigenom gör sig skyldig till något av följande brott, gäller vad som föreskrivs i lag om ansvar för det brottet:

1.uppror, högförräderi, spioneri, grovt spioneri, utlandsspioneri, grovt utlands- spioneri, grov obehörig befattning med hemlig uppgift, landsförräderi, landssvek eller försök, förberedelse eller stämpling till ett sådant brott,

2.oriktigt utlämnande av en allmän handling som inte är tillgänglig för var och en eller tillhandahållande av en sådan handling i strid med en myndighets förbehåll vid dess utlämnande, när gärningen är uppsåtlig, eller

3.uppsåtligt åsidosättande av tystnadsplikt i de fall som anges i en särskild lag. Första stycket gäller också om brottet begås av någon som, utan att vara ansvarig

enligt 8 kap., medverkar som författare eller annan upphovsman eller som utgivare till en framställning som är avsedd att införas i en tryckt skrift.

I fråga om föreskrifter som avses i första stycket 3 tillämpas 2 kap. 22 § första stycket regeringsformen.

83

Prop. 2021/22:55 Paragrafen innehåller bestämmelser om meddelarbrott. Övervägandena finns i avsnitt 4 och 5.7.

Genom ett tillägg i första stycket första punkten omfattas även utlands- spioneri och grovt utlandsspioneri av paragrafens tillämpningsområde, se angående dessa brott författningskommentarerna till 19 kap. 6 a och 6 b §§ brottsbalken. Tillämpningsområdet utvidgas även till följd av ändringar i straffbestämmelserna om spioneri och grov obehörig befattning med hem- lig uppgift i 19 kap. 5 och 8 §§ brottsbalken, se författningskommentaren till de paragraferna.

Till följd av en hänvisning i 23 § får ändringarna genomslag även i regleringen om anskaffarbrott i den paragrafen.

8.2Förslaget till lag om ändring i yttrandefrihetsgrundlagen

5 kap.

4 § Om någon enligt 1 kap. 10 § meddelar en uppgift i syfte att göra den offentlig i ett program eller en teknisk upptagning och därigenom gör sig skyldig till något av följande brott, gäller vad som föreskrivs i lag om ansvar för det brottet:

1.uppror, högförräderi, spioneri, grovt spioneri, utlandsspioneri, grovt utlands- spioneri, grov obehörig befattning med hemlig uppgift, landsförräderi, landssvek eller försök, förberedelse eller stämpling till ett sådant brott,

2.oriktigt utlämnande av en allmän handling som inte är tillgänglig för var och en eller tillhandahållande av en sådan handling i strid med en myndighets förbehåll vid dess utlämnande, när gärningen är uppsåtlig, och

3.uppsåtligt åsidosättande av tystnadsplikt i de fall som anges i en särskild lag. Första stycket gäller också om brottet begås av någon som, utan att vara ansvarig

enligt 6 kap., medverkar som författare eller annan upphovsman till en framställning som är avsedd att offentliggöras i ett program eller en teknisk upptagning eller medverkar genom att framträda i programmet.

I fråga om föreskrifter som avses i första stycket 3 tillämpas 2 kap. 22 § första stycket regeringsformen.

Paragrafen innehåller bestämmelser om meddelarbrott. Övervägandena finns i avsnitt 4 och 5.7.

Genom ett tillägg i första stycket första punkten omfattas även utlands- spioneri och grovt utlandsspioneri av paragrafens tillämpningsområde, se angående dessa brott författningskommentarerna till 19 kap. 6 a och 6 b §§ brottsbalken. Tillämpningsområdet utvidgas även till följd av ändringar i straffbestämmelserna om spioneri och grov obehörig befattning med hem- lig uppgift i 19 kap. 5 och 8 §§ brottsbalken, se angående dessa ändringar författningskommentarerna till de paragraferna.

Till följd av en hänvisning i 5 § får ändringarna genomslag även i regleringen om anskaffarbrott i den paragrafen.

8.3 Förslaget till lag om ändring i brottsbalken

19 kap.

 

5 § Den som, för att gå en främmande makt eller motsvarande tillhanda, obe-

84

hörigen anskaffar, befordrar, lämnar eller röjer en uppgift om försvarsverk, vapen,

 

förråd, import, export, tillverkningssätt, underhandlingar, beslut eller något för- Prop. 2021/22:55 hållande i övrigt vars uppenbarande för en främmande makt eller motsvarande kan

medföra men för Sveriges säkerhet döms för spioneri till fängelse i högst sex år. Detsamma ska gälla, om någon i samma syfte obehörigen framställer eller tar

befattning med en skrift, en teckning eller något annat föremål som innefattar en sådan uppgift.

Paragrafen straffbelägger spioneri. Paragrafen har utformats i enlighet med Lagrådets synpunkter. Övervägandena finns i avsnitt 4.

Första stycket ändras på så sätt att det straffbara området utvidgas genom att kravet på uppsåt att gå en främmande makt tillhanda ändras till ett krav på uppsåt att gå en främmande makt eller motsvarande tillhanda. Det utvidgas också så att bestämmelsen omfattar uppgifter vars uppen- barande för en främmande makt eller motsvarande kan medföra men för Sveriges säkerhet. Vidare stryks en skrivning som upplyser om att straff- ansvaret gäller vare sig uppgiften är riktig eller inte. Någon ändring i sak är inte avsedd.

Genom att orden eller motsvarande läggs till efter främmande makt om- fattas även grupperingar eller sammanslutningar som intar en faktisk maktposition som kan liknas vid den som innehas av en främmande makt. En främmande makt är för det första en självständig stat. Det kan dock också röra sig om andra sammanslutningar, som delstater eller exilreger- ingar och motstånds- eller upprorsgrupper, när de har en sådan faktisk maktställning och sådan politisk betydelse att diplomatiska angelägenheter är möjliga i förhållandet mellan en sådan sammanslutning och Sverige. Också en organisation som FN, EU eller Nato kan vara en främmande makt. Att en sammanslutning intar en liknande faktisk maktposition kan exempelvis handla om att grupperingen utövar kontroll över ett visst om- råde liknande den som en stat normalt utövar. Till skillnad från när det gäller främmande makt uppställs dock inte något krav på att diplomatiska angelägenheter ska vara möjliga i förhållandet mellan en sådan samman- slutning och Sverige. Det krävs inte att sammanslutningen är av en viss storlek eller att den är organiserad på visst sätt. Exempel på grupperingar som kan ha en sådan maktställning att de kan omfattas, eller tidigare har haft en sådan ställning, är terroristorganisationen Daesh som inrättade ett s.k. kalifat i delar av Syrien och Irak, UCK-gerillan i Kosovo, krigsherrar

iAfghanistan och Al-shabab i Somalia. Övriga ändringar är redaktionella.

6 a § Den som, i annat fall än som avses i 5 §, för att gå en främmande makt eller motsvarande tillhanda, obehörigen anskaffar, befordrar, lämnar eller röjer en hemlig uppgift som förekommer inom ramen för ett samarbete med en annan stat eller en mellanfolklig organisation eller i en mellanfolklig organisation i vilken Sverige är medlem, och vars uppenbarande för en främmande makt eller mot- svarande sammanslutning är ägnat att medföra allvarligt men för Sveriges för- hållande till någon annan stat eller en mellanfolklig organisation, döms för utlandsspioneri till fängelse i högst fyra år.

Detsamma ska gälla, om någon i samma syfte obehörigen framställer eller tar befattning med en skrift, en teckning eller något annat föremål som innefattar en sådan uppgift.

En gärning ska inte utgöra brott, om den med hänsyn till syftet och övriga om- ständigheter är försvarlig.

85

Prop. 2021/22:55

 

 

Genom paragrafen som är ny införs ett nytt brott med beteckningen

 

utlandsspioneri. Paragrafen har utformats i enlighet med Lagrådets syn-

 

punkter. Övervägandena finns i avsnitt 5.2 och 5.3.

 

Paragrafen är utformad med 5 § som förebild och tar sikte på spioneri-

 

liknande gärningar som är ägnade att medföra allvarligt men för Sveriges

 

förhållande till någon annan stat eller en mellanfolklig organisation.

 

I första stycket anges de huvudsakliga förutsättningarna för att straff-

 

ansvar för utlandsspioneri ska aktualiseras, dvs. att det äger rum en viss

 

obehörig befattning med en uppgift, att uppgiften är hemlig och före-

 

kommer inom ramen för ett samarbete med en annan stat eller en mellan-

 

folklig organisation eller i en mellanfolklig organisation i vilken Sverige

 

är medlem, att ett uppenbarande av uppgiften är ägnat att medföra allvar-

 

ligt men för Sveriges utrikesrelationer och att gärningen utförs i syfte att

 

gå en främmande makt eller motsvarande tillhanda.

 

Liksom vid spioneri är ett krav för straffansvar att gärningen utförs för

 

att gå en främmande makt eller motsvarande tillhanda. Det krävs således

 

avsiktsuppsåt att gå en främmande makt eller motsvarande tillhanda.

 

Rekvisitet är avsett att ha samma innebörd som i 5 §, se författnings-

 

kommentaren till den paragrafen.

 

Även rekvisiten obehörigen anskaffar, befordrar, lämnar och röjer är

 

avsedda att ha samma innebörd som i 5 §.

 

Till skillnad från vad som gäller vid spioneri är det straffbara området

 

begränsat till gärningar som innebär befattning med en hemlig uppgift.

 

Med rekvisitet hemlig uppgift avses till att börja med en uppgift för vilken

 

sekretess gäller enligt offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Det

 

krävs inte att den som befattar sig med uppgiften själv är skyldig att hem-

 

lighålla den enligt offentlighets- och sekretesslagens bestämmelser. Av-

 

görande är i stället att sekretess i den aktuella situationen gäller för upp-

 

giften. Med rekvisitet avses därutöver en uppgift som inte träffas av någon

 

författningsbestämd sekretess, men som hanteras som hemlig inom ramen

 

för samarbetet eller i organisationen där den förekommer. Rekvisitet tar

 

endast sikte på uppgifter om förhållanden som verkligen är avsedda att

 

hållas hemliga och som inte redan har blivit allmänt kända. Denna avsikt

 

bör ha kommit till uttryck på något sätt, t.ex. genom hemligstämpling,

 

order eller anslag. Att någonting har stämplats som hemligt är dock varken

 

tillräckligt eller nödvändigt för att en uppgift ska anses vara hemlig. I

 

undantagsfall kan vissa uppgifter vara sådana att det i och för sig utan

 

närmare framhållande av det framgår att uppgifterna är hemliga, t.ex. upp-

 

gifter om militära positioner under en väpnad insats. En hemlig uppgift är

 

därmed detsamma som en uppgift som rör ett förhållande av hemlig natur

 

(se 7 §), med den skillnaden att något hypotetiskt prov – enligt vilket man

 

bedömer om uppgiften skulle ha omfattats av en sekretessbestämmelse om

 

den förekommit i det allmännas verksamhet – inte ska göras enligt denna

 

bestämmelse.

 

Straffansvar för utlandsspioneri förutsätter vidare att ett uppenbarande

 

av uppgiften för en främmande makt eller motsvarande är ägnat att med-

 

föra allvarligt men för Sveriges förhållande till någon annan stat eller en

 

mellanfolklig organisation. Det krävs inte något faktiskt men i angivet av-

 

seende, eller ens någon konkret fara för sådant men i det enskilda fallet.

86

För straffansvar är det i stället tillräckligt att ett uppenbarande av uppgiften

typiskt sett kan leda till ett allvarligt men av det angivna slaget. Det handlar alltså om att göra ett slags genomsnittlig bedömning av faran med ett uppenbarande av uppgiften. Bedömningen får göras utifrån antaganden om olika förhållanden, varvid uppgiftens karaktär är en omständighet av central betydelse.

Farebedömningen tar sikte på Sveriges förhållande till en annan stat eller mellanfolklig organisation. Med förhållande menas förbindelsen på nationell nivå till den andra staten eller den mellanfolkliga organisationen. Kravet på allvarligt men innebär att det men som ett uppenbarande av upp- giften typiskt sett kan leda till måste vara av viss magnitud och inte får vara endast tillfälligt. En mindre eller övergående störning i ett förhål- lande, t.ex. irritation inom ett annat lands ledning, utgör inte något allvar- ligt men. Ett allvarligt men kan däremot bestå i ett långvarigt avbrott i de mellanfolkliga förbindelserna eller att Sverige stängs ute från fortsatt sam- arbete eller inte längre får delta i utbytet av hemlig information.

Genom avgränsningen till typiska effekter undantas från straffansvar uppgiftsröjande som en annan stat rimligen ska kunna tåla. Den omstän- digheten att ett allvarligt men faktiskt har uppkommit behöver därför inte alltid innebära att gärningen är straffbar. Därigenom faller gärningar som innebär risk för skada till följd av oproportionerligt starka reaktioner från t.ex. en annan stat utanför det straffbara området.

För straffansvar krävs vidare att uppgiften förekommer inom ramen för ett samarbete med en annan stat eller en mellanfolklig organisation eller i en mellanfolklig organisation i vilken Sverige är medlem. Att uppgiften förekommer i något av dessa sammanhang innebär att uppgiften finns i samarbetets eller organisationens informationssfär, oavsett hur den kom- mit att finnas där. Med mellanfolklig organisation avses detsamma som i 2 kap., dvs. självständiga rättssubjekt enligt folkrätten. Dessa organisa- tioner är i allmänhet sammanslutningar av stater. För att Sverige ska anses delta i ett sådant samarbete som bestämmelsen avser krävs att deltagandet grundar sig på ett beslut som fattats av riksdagen, regeringen eller en myn- dighet med stöd av lag. De samarbeten som det främst torde handla om är freds- och säkerhetsfrämjande samarbeten av olika slag. Det kan t.ex. handla om civila och militära freds- och säkerhetsfrämjande insatser inom ramen för FN, EU, Nato och OSSE. Även militära övningar, rättsliga sam- arbeten, polissamarbeten och underrättelsesamarbeten är samarbeten där det kan förekomma uppgifter av sådant slag att ett uppenbarande av upp- giften kan medföra allvarligt men för Sveriges utrikesrelationer. Mot bak- grund av de krav som uppställs på uppgiftens art och den menbedömning som ska göras torde internationella samarbeten av en helt annan karaktär än freds- och säkerhetsfrämjande normalt sett inte träffas av bestäm- melsen.

I paragrafens andra stycke anges vissa befattningssätt som utöver de som räknas upp i första stycket aktualiserar straffansvar för utlands- spioneri. För straffansvar gäller i övrigt samma krav som i första stycket. Rekvisiten obehörigen framställer eller tar befattning med en skrift, en teckning eller något annat föremål förekommer i 5 § och är avsedda att ha samma betydelse som i den bestämmelsen.

Enligt tredje stycket ska gärningar som med hänsyn till syftet och övriga omständigheter är försvarliga inte utgöra brott. Försvarlighetsundantaget tar sikte på situationer där den som t.ex. röjer en uppgift kan anses ha haft

Prop. 2021/22:55

87

Prop. 2021/22:55 ett berättigat intresse av att göra detta, trots den omständigheten att gärningen är sådan att den är ägnad att medföra allvarligt men för Sveriges utrikesrelationer.

Bedömningen av om gärningen är försvarlig ska göras utifrån en hel- hetsbedömning av omständigheterna i det enskilda fallet. Vid denna be- dömning ska det intresse som ligger bakom gärningen vägas mot det all- varliga men som ett uppenbarande av uppgiften typiskt sett kan leda till. Intresset av yttrande- och informationsfrihet bör ges stor vikt vid pröv- ningen, och det bör särskilt beaktas om gärningen skett som ett led i nyhetsförmedling eller annars haft ett journalistiskt eller opinionsbildande syfte. På samma sätt kan det beaktas om det funnits ett annat legitimt all- mänintresse med gärningen. Det kan exempelvis handla om en gärning som sker i syfte att avslöja eller anmäla brottsliga eller oegentliga för- faranden eller att granska om sådana förfaranden föreligger. Ett annat exempel är att röjandet har varit motiverat av vetenskapliga skäl.

Vid bedömningen ska det beaktas att straffansvar för utlandsspioneri förutsätter att gärningen begåtts för att gå en främmande makt eller mot- svarande tillhanda. En gärning som begåtts med en sådan avsikt kan endast undantagsvis ses som försvarlig, även om det samtidigt har funnits ett legitimt syfte med gärningen. Utrymmet för att anse att en gärning inte utgör brott med stöd av försvarlighetsundantaget är därför mindre än vid brott enligt 7 eller 9 §, som innehåller ett motsvarande undantag. Ett exempel på en försvarlig gärning är att en medborgare i en stat som präglas av liknande värderingar som Sverige till sin stats regering röjer uppgifter om oegentligheter som har begåtts under en svenskledd militär insats och som riskerar att skada Sveriges förhållande till de andra länder som deltar i insatsen. Även om gärningen syftat till att gynna den stat som får del av uppgifterna, skulle gärningen kunna anses försvarlig om syftet även varit att slå larm om oegentligheter som förekommit under insatsen.

Åklagaren har bevisbördan för att omständigheterna inte är sådana att gärningen inte utgör brott till följd av att gärningen är försvarlig. Ett blankt påstående om att gärningen skett i försvarligt syfte, som inte kompletteras med uppgifter som beskriver de omständigheter som påstås göra gärningen försvarlig, bör dock kunna lämnas utan avseende.

I subjektivt hänseende krävs uppsåt för straffansvar enligt paragrafen. Alla uppsåtsformer är tillämpliga. Det krävs dock avsiktsuppsåt i för- hållande till att gå en främmande makt eller motsvarande tillhanda.

Brottet är inte territoriellt begränsat. En gärning är alltså straffbar enligt bestämmelsen även om den begås i utlandet, något som typiskt sett också torde vara fallet.

Straffet för utlandsspioneri är fängelse i högst fyra år. I 6 b § föreskrivs straffansvar för grovt utlandsspioneri.

I fråga om konkurrens är brottet uttryckligen subsidiärt till spioneri.

6 b § Om ett brott som avses i 6 a § är grovt, döms för grovt utlandsspioneri till fängelse i lägst två och högst åtta år.

Vid bedömningen av om brottet är grovt ska det särskilt beaktas om gärningen var av synnerligen farlig beskaffenhet med hänsyn till pågående krig eller rörde något förhållande av stor betydelse eller om den som har begått gärningen röjde vad som på grund av allmän eller enskild tjänst betrotts honom eller henne.

88

Paragrafen och brottsbeteckningen grovt utlandsspioneri är nya. Över- Prop. 2021/22:55 vägandena finns i avsnitt 5.3.

I första stycket anges en särskild straffskala och brottsbeteckning för grovt utlandsspioneri. Straffskalan är fängelse i lägst två och högst åtta år.

I andra stycket anges de omständigheter som särskilt ska beaktas vid bedömningen av om brottet är grovt. Liksom vid bedömningen av om spioneribrott är grovt ska det särskilt beaktas om gärningen var av synner- ligen farlig beskaffenhet med hänsyn till pågående krig eller rörde något förhållande av stor betydelse eller om den som begått gärningen röjde vad som på grund av allmän eller enskild tjänst betrotts honom eller henne. Dessa kvalifikationsgrunder är avsedda att ha samma innebörd som i 6 §. Uppräkningen är inte uttömmande. Frågan om ett brott ska bedömas som grovt ska avgöras med beaktande av samtliga omständigheter vid brottet.

7 § Den som, utan syfte att gå en främmande makt eller motsvarande tillhanda, begår en gärning som avses i 5 § döms, om uppgiften rör något förhållande av hemlig natur, för obehörig befattning med hemlig uppgift till böter eller fängelse i högst två år.

För obehörig befattning med hemlig uppgift döms också den som, utan syfte att gå en främmande makt eller motsvarande tillhanda, begår en gärning som avses i 6 a §.

En gärning enligt andra stycket ska inte utgöra brott, om den med hänsyn till syftet och övriga omständigheter är försvarlig.

Paragrafen straffbelägger obehörig befattning med hemlig uppgift. Paragrafen har utformats i enlighet med Lagrådets synpunkter. Över- vägandena finns i avsnitt 4 och 5.4.

I första stycket ändras främmande makt till främmande makt eller motsvarande. Tillägget motsvarar ändringen i 5 §, se författnings- kommentaren till den paragrafen.

I andra stycket, som är nytt, utvidgas det straffbara området för obehörig befattning med hemlig uppgift till att omfatta en utlandsspionerigärning som sker utan syfte att gå en främmande makt eller motsvarande tillhanda. För straffansvar uppställs alltså samma kriterier som i 6 a §, med undantag för det där uppställda kravet på avsiktsuppsåt. För en närmare kommentar avseende relevanta rekvisit i 6 a § hänvisas till författningskommentaren till den bestämmelsen.

Enligt tredje stycket, som också är nytt, ska gärningar enligt andra stycket som med hänsyn till syftet och övriga omständigheter är försvar- liga inte utgöra brott. Se vidare författningskommentaren till 6 a §, som innehåller ett motsvarande undantag. Utrymmet för att finna en gärning försvarlig bör dock vara något större vid en gärning enligt denna bestäm- melse i jämförelse med en gärning enligt 6 a §.

Övriga ändringar är redaktionella.

8 § Om ett brott som avses i 7 § är grovt, döms för grov obehörig befattning med hemlig uppgift till fängelse i högst fyra år.

Vid bedömningen av om brottet är grovt ska det särskilt beaktas om gärningen innefattade tillhandagående av en främmande makt eller motsvarande eller var av synnerligen farlig beskaffenhet med hänsyn till pågående krig eller rörde något förhållande av stor betydelse eller om den som har begått gärningen röjde vad som på grund av allmän eller enskild tjänst betrotts honom eller henne.

89

Prop. 2021/22:55

I paragrafen regleras straffansvar för grov obehörig befattning med hemlig uppgift. Paragrafen har utformats i enlighet med Lagrådets synpunkter. Övervägandena finns i avsnitt 4 och 5.4.

Till följd av ändringarna i 7 § utvidgas det straffbara området för grov obehörig befattning med hemlig uppgift till att omfatta en spionerigärning som sker utan syfte att gå en främmande makt eller motsvarande tillhanda. Avseende vad som avses med motsvarande, se kommentaren till 5 §. Vidare införs en ny form av grov obehörig befattning med hemlig uppgift som avser en utlandsspionerigärning som sker utan det nämnda syftet. För innebörden av utlandsspioneribrottet hänvisas till författningskommen- taren till 6 a §. I övrigt ändras i andra stycket främmande makt till främmande makt eller motsvarande. Tillägget motsvarar en ändring i 5 §, se författningskommentaren till den paragrafen.

Övriga ändringar är redaktionella.

9 § Den som av grov oaktsamhet begår en gärning som avses i 7 § döms, om gärningen består i att personen obehörigen befordrar, lämnar eller röjer en uppgift, för vårdslöshet med hemlig uppgift till böter eller fängelse i högst ett år eller, om Sverige var i krig, till böter eller fängelse i högst två år.

En gärning ska inte utgöra brott, om den är sådan som avses i 7 § andra stycket och den med hänsyn till syftet och övriga omständigheter är försvarlig.

Paragrafen straffbelägger vårdslöshet med hemlig uppgift. Paragrafen har utformats i enlighet med Lagrådets synpunkter. Övervägandena finns i avsnitt 5.4.

Första stycket ändras på så sätt att hänvisningen till den som av grov oaktsamhet befordrar, lämnar eller röjer sådan uppgift som avses i 7 § er- sätts av en hänvisning till den som av grov oaktsamhet begår en gärning som avses i 7 §, om gärningen består i att personen obehörigen befordrar, lämnar eller röjer en uppgift. I den nya lydelsen hänvisas alltså till gär- ningar enligt, i stället för uppgifter som avses i, bestämmelsen om obe- hörig befattning med hemlig uppgift. Bakgrunden till ändringen är utvidg- ningen av straffansvaret för obehörig befattning med hemlig uppgift som innebär att det omfattar även gärningar med grund i utlandsspioneri. Änd- ringen innebär att hänvisningen omfattar också de gärningarna. Således kriminaliseras som vårdslöshet med hemlig uppgift att av grov oaktsamhet obehörigen befordra, lämna eller röja en hemlig uppgift som förekommer inom ramen för ett samarbete med en annan stat eller en mellanfolklig organisation eller i en mellanfolklig organisation i vilken Sverige är med- lem, och vars uppenbarande för en främmande makt eller motsvarande är ägnat att medföra allvarligt men för Sveriges förhållande till någon annan stat eller en mellanfolklig organisation. Objektivt sett motsvarar straff- ansvaret enligt förevarande bestämmelse straffansvaret för obehörig be- fattning med hemlig uppgift enligt 7 § andra stycket, med den skillnaden att gärningar som består i anskaffande inte är kriminaliserade. I subjektivt hänseende är det dock tillräckligt med grov oaktsamhet. Kravet på grov oaktsamhet gäller i förhållande till samtliga objektiva rekvisit som följer av bestämmelsen, dvs. såväl när det gäller själva åtgärden som de egenskaper hos uppgiften som gör att den faller under 6 a §.

90

Enligt andra stycket, som är nytt, ska gärningar enligt 7 § andra stycket,

Prop. 2021/22:55

dvs. utlandsspionerifallet av obehörig befattning med hemlig uppgift, som

 

med hänsyn till syftet och övriga omständigheter är försvarliga inte utgöra

 

brott. Se vidare författningskommentaren till 6 a §, som innehåller ett

 

motsvarande undantag.

 

Övriga ändringar är redaktionella.

 

9 a § Den som för Sveriges räkning deltar i ett samarbete med en annan stat eller

 

en mellanfolklig organisation eller tjänstgör i en mellanfolklig organisation i

 

vilken Sverige är medlem och, i annat fall än som avses i 5, 6 a, 7 eller 9 §,

 

obehörigen röjer en hemlig uppgift som förekommer inom ramen för samarbetet

 

eller i organisationen och vars uppenbarande för en främmande makt eller mot-

 

svarande är ägnat att störa Sveriges förhållande till någon annan stat eller en

 

mellanfolklig organisation, döms för röjande av hemlig uppgift i internationellt

 

samarbete till böter eller fängelse i högst ett år.

 

Den som av grov oaktsamhet begår en gärning som avses i första stycket döms

 

till böter.

 

En gärning ska inte utgöra brott, om den med hänsyn till syftet och övriga

 

omständigheter är försvarlig.

 

Genom paragrafen som är ny införs ett nytt brott med beteckningen

 

röjande av hemlig uppgift i internationellt samarbete. Paragrafen har

 

utformats med beaktande av Lagrådets synpunkter. Övervägandena finns

 

i avsnitt 5.6.

 

I första stycket föreskrivs straffansvar för den som för Sveriges räkning

 

deltar i ett samarbete med en annan stat eller en mellanfolklig organisation

 

eller tjänstgör i en mellanfolklig organisation i vilken Sverige är medlem

 

och som röjer en hemlig uppgift som förekommer inom ramen för

 

samarbetet eller i organisationen och vars uppenbarande för en främmande

 

makt eller motsvarande är ägnat att störa Sveriges förhållande till någon

 

annan stat eller en mellanfolklig organisation.

 

Det straffbara agerandet består i att obehörigen röja en uppgift. Be-

 

greppet röjer förekommer i bl.a. 5 § och är avsett att ha samma betydelse

 

som i den bestämmelsen. Genom kravet på att röjandet ska ske obehörigen

 

utesluts från straffansvar fall där röjandet är tillåtet. Ett röjande är t.ex.

 

tillåtet om den som röjer uppgiften är behörig att lämna den till personen i

 

fråga och mottagaren är behörig att ta del av den.

 

För straffansvar ska uppgiften ha röjts av någon som, för Sveriges räk-

 

ning, deltar i ett samarbete med en annan stat eller en mellanfolklig

 

organisation eller tjänstgör i en mellanfolklig organisation i vilken Sverige

 

är medlem. Det är alltså en begränsad personkrets som kan begå brottet.

 

För att någon ska anses delta i ett samarbete för Sverige räkning krävs att

 

det är fråga om ett samarbete i vilket Sverige på något sätt kan sägas delta.

 

Det handlar därmed om samarbeten i vilka Sveriges engagemang grundar

 

sig på beslut som fattats av riksdagen, regeringen eller en myndighet med

 

stöd av lag. Vidare förutsätts personen i fråga ha sitt uppdrag från riks-

 

dagen, regeringen eller en svensk myndighet. Att personen deltar i sam-

 

arbetet eller tjänstgör i organisationen för Sveriges räkning innebär dock

 

inte något krav på att personen ska vara direkt utsänd av Sverige. Personal

 

som är sekonderad av en svensk myndighet kan därmed omfattas av be-

 

stämmelsen. Även en person som har en mer underordnad ställning kan

 

ingå i personkretsen, förutsatt att han eller hon deltar för Sveriges räkning.

91

Prop. 2021/22:55 Straffansvar förutsätter vidare att den uppgift som röjs förekommer inom ramen för samarbetet i fråga, eller i organisationen i fråga, och att det rör sig om en hemlig uppgift vars uppenbarande för en främmande makt eller motsvarande är ägnat att störa Sveriges förhållande till någon annan stat eller en mellanfolklig organisation. Att uppgiften förekommer inom ramen för samarbetet eller organisationen innebär liksom i 6 a § att uppgiften finns i samarbetets eller organisationens informationssfär, oav- sett hur den kommit att finnas där. Rekvisitet hemlig uppgift förekommer i 6 a § och är avsett att ha samma innebörd här som i den bestämmelsen. Med Sveriges förhållande till en annan stat eller en mellanfolklig organisa- tion avses detsamma som i 6 a §. För straffansvar enligt förevarande para- graf krävs, till skillnad från straffansvar enligt 6 a §, inte att ett uppen- barande av uppgiften är ägnat att medföra något allvarligt men för sådana förhållanden utan det är tillräckligt att uppenbarandet är ägnat att medföra en störning i förhållandet. Begreppet störa är avsett att i tillämpliga delar ha samma innebörd som motsvarande rekvisit i bestämmelsen om utrikes- sekretess i 15 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). En störning i paragrafens mening kan därmed exempelvis bestå i ett avbrott i Sveriges förhållande till en annan stat eller en mellanfolklig organisation eller i andra olägenheter för Sveriges förhållande till denna, såsom be- gränsningar i Sveriges möjligheter att delta i utbytet av hemlig informa- tion. Olägenheterna behöver inte vara långvariga eller i övrigt vara av samma magnitud som enligt rekvisitet allvarligt men i 6 a §. Normalt är det dock inte tillräckligt med mindre eller helt tillfälliga störningar i för- hållandet eller irritationer inom t.ex. ett annat lands ledning. På samma sätt som i 6 a § är straffansvaret inte beroende av någon faktisk skada i angivet avseende, eller ens någon konkret fara för skada i det enskilda fallet. Det är i stället tillräckligt att ett uppenbarande av uppgiften typiskt sett kan leda till en skada av det angivna slaget, om uppgiften skulle uppenbaras. Även enligt förevarande paragraf är uppgiftens karaktär en omständighet av central betydelse vid den riskbedömning som ska göras.

I subjektivt hänseende krävs uppsåt för samtliga brottsrekvisit i första stycket.

Straffet för röjande av hemlig uppgift i internationellt samarbete enligt första stycket är böter eller fängelse i högst ett år.

Enligt andra stycket är straffet i grovt oaktsamma fall böter.

Enligt tredje stycket ska gärningar som med hänsyn till syftet och övriga omständigheter är försvarliga inte utgöra brott. Se vidare författ- ningskommentaren till 6 a §, som innehåller ett motsvarande undantag. Utrymmet för att finna en gärning försvarlig bör dock vara något större vid en gärning enligt denna bestämmelse i jämförelse med en gärning enligt 6 a § eller 7 §.

I fråga om konkurrens är brottet uttryckligen subsidiärt till brotten spioneri, utlandsspioneri, obehörig befattning med hemlig uppgift och vårdslöshet med hemlig uppgift.

10§ Den som, för att gå en främmande makt eller motsvarande tillhanda, hemligen eller med användande av svikliga medel antingen bedriver verksamhet vars syfte är anskaffande av uppgifter om förhållanden vars uppenbarande för en främmande makt eller motsvarande kan medföra men för Sveriges säkerhet eller medverkar

92

till sådan verksamhet mer än tillfälligt, döms för olovlig underrättelseverksamhet Prop. 2021/22:55 mot Sverige till fängelse i högst två år.

Om brottet är grovt döms till fängelse i lägst sex månader och högst fyra år.

Paragrafen straffbelägger olovlig underrättelseverksamhet mot Sverige. Paragrafen har utformats med beaktande av Lagrådets synpunkter. Övervägandena finns i avsnitt 4.

Första stycket ändras på så sätt att det straffbara området utvidgas till att omfatta gärningar som begås för att gå en främmande makt eller mot- svarande tillhanda samt till att omfatta uppgifter vars uppenbarande för en främmande makt eller motsvarande kan medföra men för Sveriges säker- het. Rekvisitet är avsett att ha samma innebörd som i 5 §, se författnings- kommentaren till den paragrafen.

Övriga ändringar är redaktionella.

10 a § Den som, för att gå en främmande makt eller motsvarande tillhanda, här i landet antingen bedriver verksamhet vars syfte är anskaffande av uppgifter om för- hållanden vars uppenbarande för den främmande makten eller motsvarande kan medföra men för annan främmande makts säkerhet eller medverkar till sådan verk- samhet mer än tillfälligt, döms för olovlig underrättelseverksamhet mot främ- mande makt till böter eller fängelse i högst ett år.

Om brottet är grovt döms till fängelse i lägst sex månader och högst fyra år.

Paragrafen straffbelägger olovlig underrättelseverksamhet mot främmande makt. Paragrafen har utformats med beaktande av Lagrådets synpunkter. Övervägandena finns i avsnitt 4.

Första stycket ändras på så sätt att det straffbara området utvidgas till att omfatta gärningar som begås för att gå en främmande makt eller mot- svarande tillhanda samt till att omfatta uppgifter vars uppenbarande för en främmande makt eller motsvarande kan medföra men för annan främ- mande makts säkerhet. Rekvisitet är avsett att ha samma innebörd som i 5 §, se författningskommentaren till den paragrafen.

Övriga ändringar är redaktionella.

10 b § Den som, med uppsåt att gå en främmande makt eller motsvarande till- handa, här i landet hemligen eller med användande av svikliga eller otillbörliga medel antingen bedriver verksamhet vars syfte är anskaffande av uppgifter om någon annans personliga förhållanden eller medverkar till sådan verksamhet mer än tillfälligt, döms för olovlig underrättelseverksamhet mot person till fängelse i högst ett år.

Om brottet är grovt döms till fängelse i lägst sex månader och högst fyra år.

Paragrafen straffbelägger olovlig underrättelseverksamhet mot person. Paragrafen har utformats med beaktande av Lagrådets synpunkter. Övervägandena finns i avsnitt 4.

Första stycket ändras på så sätt att det straffbara området utvidgas till att omfatta gärningar som begås för att gå en främmande makt eller mot- svarande tillhanda. Rekvisitet är avsett att ha samma innebörd som i 5 §, se författningskommentaren till den paragrafen.

Övriga ändringar är redaktionella.

93

Prop. 2021/22:55

13 § Den som av en främmande makt eller motsvarande eller från utlandet av

 

någon som handlar för att gå en främmande makt eller motsvarande tillhanda tar

 

emot pengar eller annan egendom för att genom utgivande eller spridande av

 

skrifter eller på annat sätt påverka den allmänna meningen i en fråga som gäller

 

någon av grunderna för Sveriges statsskick eller i någon angelägenhet som har

 

betydelse för Sveriges säkerhet och som det ankommer på riksdagen eller

 

regeringen att besluta om, döms för tagande av utländskt understöd till fängelse i

 

högst två år.

 

Paragrafen straffbelägger tagande av utländskt understöd. Paragrafen har

 

utformats med beaktande av Lagrådets synpunkter. Övervägandena finns

 

i avsnitt 4.

 

Paragrafen ändras på så sätt att det straffbara området utvidgas till att

 

omfatta den som, i visst syfte, tar emot pengar eller annan egendom av en

 

främmande makt eller motsvarande, samt för att gå en främmande makt

 

eller motsvarande tillhanda. Rekvisitet är avsett att ha samma innebörd

 

som i 5 §, se författningskommentaren till den paragrafen.

 

Övriga ändringar är redaktionella.

 

14 § För försök, förberedelse eller stämpling till högförräderi, trolöshet vid för-

 

handling med främmande makt, spioneri, grovt spioneri, utlandsspioneri, grovt

 

utlandsspioneri, grov obehörig befattning med hemlig uppgift, olovlig underrättel-

 

severksamhet mot främmande makt eller olovlig underrättelseverksamhet mot per-

 

son döms det till ansvar enligt 23 kap. Detsamma gäller för försök eller förbe-

 

redelse till obehörig befattning med hemlig uppgift. Som stämpling till högför-

 

räderi ska även anses att träda i förbindelse med främmande makt för att förbereda,

 

möjliggöra eller underlätta att sådant brott kan begås.

 

Den som underlåter att avslöja eller förhindra högförräderi, trolöshet vid för-

 

handling med främmande makt, spioneri, grovt spioneri, utlandsspioneri, grovt ut-

 

landsspioneri eller grov obehörig befattning med hemlig uppgift döms till ansvar

 

enligt 23 kap. Detsamma gäller även om han eller hon inte insett men borde ha

 

insett att brottet var förestående eller pågick.

 

Paragrafen reglerar straffansvar vid bl.a. förstadier till brott i kapitlet.

 

Övervägandena finns i avsnitt 4 och 5.5.

 

Första stycket ändras på så sätt att försök, förberedelse och stämpling

 

till utlandsspioneri och grovt utlandsspioneri straffbeläggs. Ändringar i

 

straffbestämmelserna om spioneri, obehörig befattning med hemlig upp-

 

gift och grov obehörig befattning med hemlig uppgift innebär vidare att

 

det straffbara området enligt förevarande stycke utvidgas.

 

Andra stycket ändras på så sätt att underlåtenhet att avslöja eller för-

 

hindra utlandsspioneri och grovt utlandsspioneri straffbeläggs, angående

 

dessa brott se författningskommentarerna till 6 a och 6 b §§. Straffansvaret

 

för underlåtenhet att avslöja eller förhindra utlandsspioneri eller grovt

 

utlandsspioneri gäller även om personen inte insett men borde ha insett att

 

brottet var förestående eller pågick. Ändringarna i straffbestämmelsen om

 

spioneri och grov obehörig befattning med hemlig uppgift innebär vidare

 

att det straffbara området enligt förevarande stycke utvidgas.

 

15 § Om någon, som med hänsyn till vad som är känt för honom eller henne, på

 

grund av en meddelad varning eller av annan anledning borde ha insett att hög-

 

förräderi, trolöshet vid förhandling med främmande makt, spioneri, grovt spioneri,

94

utlandsspioneri, grovt utlandsspioneri eller grov obehörig befattning med hemlig

 

uppgift var förestående eller pågick, medverkar till gärningen, döms till ansvar Prop. 2021/22:55 såsom för medhjälp till den. Högre straff än fängelse i två år får dock inte dömas

ut.

I paragrafen straffbeläggs oaktsam medverkan till vissa av brotten i kapitlet. Övervägandena finns i avsnitt 4 och 5.5.

Paragrafen ändras på så sätt att oaktsam medverkan till utlandsspioneri och grovt utlandsspioneri kriminaliseras, angående dessa brott se författ- ningskommentarerna till 6 a och 6 b §§. Ändringar i straffbestämmelserna om spioneri och grov obehörig befattning med hemlig uppgift innebär vidare att det straffbara området enligt förevarande paragraf utvidgas.

Övriga ändringar är redaktionella.

8.4Förslaget till lag om ändring i rättegångsbalken

27 kap.

2 § En skriftlig handling får inte tas i beslag om

1.den kan antas innehålla uppgifter som en befattningshavare eller någon annan som avses i 36 kap. 5 § inte får höras som vittne om, och

2.handlingen innehas av honom eller henne eller av den som tystnadsplikten gäller till förmån för.

Ett skriftligt meddelande mellan den misstänkte och en närstående som avses i 36 kap. 3 §, eller mellan sådana närstående inbördes, får tas i beslag hos den misstänkte eller en närstående endast vid en förundersökning om

1.ett brott för vilket det inte är föreskrivet lindrigare straff än fängelse i två år,

2.sabotage eller grovt sabotage enligt 13 kap. 4 eller 5 § brottsbalken,

3.mordbrand, grov mordbrand, allmänfarlig ödeläggelse, kapning, sjö- eller luftfartssabotage eller flygplatssabotage enligt 13 kap. 1, 2, 3, 5 a eller 5 b § brotts- balken, om brottet innefattar sabotage enligt 4 § samma kapitel,

4.uppror, väpnat hot mot laglig ordning eller brott mot medborgerlig frihet enligt 18 kap. 1, 3 eller 5 § brottsbalken,

5.högförräderi, krigsanstiftan, spioneri, grovt spioneri, utlandsspioneri, grovt utlandsspioneri, obehörig befattning med hemlig uppgift, grov obehörig befattning med hemlig uppgift eller olovlig underrättelseverksamhet mot Sverige, mot främ- mande makt eller mot person enligt 19 kap. 1, 2, 5, 6, 6 a, 6 b, 7, 8, 10, 10 a eller 10 b § brottsbalken,

6.företagsspioneri enligt 26 § lagen (2018:558) om företagshemligheter, om det finns anledning att anta att gärningen har begåtts på uppdrag av eller har understötts av en främmande makt eller av någon som har agerat för en främmande makts räkning,

7.terroristbrott enligt 2 § lagen (2003:148) om straff för terroristbrott, brott enligt 3 eller 3 a § lagen (2002:444) om straff för finansiering av särskilt allvarlig brottslighet i vissa fall eller brott enligt lagen (2010:299) om straff för offentlig uppmaning, rekrytering och utbildning avseende terroristbrott och annan särskilt allvarlig brottslighet, eller

8.försök, förberedelse eller stämpling till brott som avses i 2–7, om en sådan gärning är belagd med straff.

Ett beslut enligt andra stycket 2–8 får meddelas endast av rätten eller åklagaren. Om åklagaren har beslutat om beslag enligt tredje stycket, ska han eller hon utan dröjsmål anmäla åtgärden hos rätten. I anmälan ska skälen för åtgärden anges. Rätten ska skyndsamt pröva ärendet. Om rätten finner att det inte finns skäl för

åtgärden, ska den upphäva beslutet.

95

Prop. 2021/22:55 I paragrafen regleras de s.k. beslagsförbud som gäller för vissa typer av skriftliga handlingar. Övervägandena finns i avsnitt 5.8.

Paragrafen ändras på så sätt att brotten utlandsspioneri och grovt utlandsspioneri läggs till i andra stycket femte punkten, angående dessa brott se författningskommentarerna till 19 kap. 6 a och 6 b §§ brottsbalken.

Ändringarna innebär att beslag av meddelanden mellan den misstänkte och en närstående eller mellan närstående inbördes tillåts vid en förunder- sökning om utlandsspioneri eller grovt utlandsspioneri. Se även andra stycket åttonde punkten om att även förstadier till brott omfattas av bestämmelsen. Vidare innebär ändringarna att hemlig avlyssning av elektronisk kommunikation enligt 18 §, hemlig övervakning av elektronisk kommunikation enligt 19 § och hemlig kameraövervakning enligt 20 a §, genom hänvisningarna i dessa bestämmelser till förevarande bestämmelse, får användas vid en förundersökning om utlandsspioneri eller grovt utlandsspioneri.

20 d § Med hemlig rumsavlyssning avses avlyssning eller upptagning som

1.görs i hemlighet och med ett tekniskt hjälpmedel som är avsett att återge ljud,

och

2.avser tal i enrum, samtal mellan andra eller förhandlingar vid sammanträden eller andra sammankomster som allmänheten inte har tillträde till.

Hemlig rumsavlyssning får användas vid en förundersökning om

1.brott för vilket det inte är föreskrivet lindrigare straff än fängelse i fyra år,

2.spioneri, utlandsspioneri eller grovt utlandsspioneri enligt 19 kap. 5, 6 a eller 6 b § brottsbalken,

3.brott som avses i 26 § lagen (2018:558) om företagshemligheter, om det finns anledning att anta att gärningen har begåtts på uppdrag av eller har understötts av en främmande makt eller av någon som har agerat för en främmande makts räkning och det kan antas att brottet inte leder till endast böter,

4.annat brott om det med hänsyn till omständigheterna kan antas att brottets straffvärde överstiger fängelse i fyra år och det är fråga om

a) människohandel enligt 4 kap. 1 a § brottsbalken,

b) grov människoexploatering enligt 4 kap. 1 b § tredje stycket brottsbalken, c) våldtäkt enligt 6 kap. 1 § första stycket brottsbalken,

d) grovt sexuellt övergrepp enligt 6 kap. 2 § andra stycket brottsbalken,

e) våldtäkt mot barn enligt 6 kap. 4 § första eller andra stycket brottsbalken,

f) grovt sexuellt övergrepp mot barn enligt 6 kap. 6 § andra stycket brottsbalken, g) grovt utnyttjande av barn för sexuell posering enligt 6 kap. 8 § tredje stycket

brottsbalken,

h) grovt koppleri enligt 6 kap. 12 § tredje stycket brottsbalken, i) grov utpressning enligt 9 kap. 4 § andra stycket brottsbalken,

j) grovt barnpornografibrott enligt 16 kap. 10 a § sjätte stycket brottsbalken, k) grovt övergrepp i rättssak enligt 17 kap. 10 § tredje stycket brottsbalken, l) grovt narkotikabrott enligt 3 § narkotikastrafflagen (1968:64), eller

m) grov narkotikasmuggling enligt 6 § tredje stycket lagen (2000:1225) om straff för smuggling,

5.försök, förberedelse eller stämpling till brott som avses i 1–3, om en sådan gärning är belagd med straff,

6.försök, förberedelse eller stämpling till brott som avses i 4, om en sådan gärning är belagd med straff och det med hänsyn till omständigheterna kan antas att gärningens straffvärde överstiger fängelse i fyra år.

 

Paragrafen innehåller bestämmelser om tvångsmedlet hemlig rumsavlyss-

96

ning. Övervägandena finns i avsnitt 5.8.

 

Paragrafen ändras på så sätt att utlandsspioneri och grovt utlandsspioneri Prop. 2021/22:55 läggs till i andra stycket andra punkten, angående dessa brott se författ- ningskommentarerna till 19 kap. 6 a och 6 b §§ brottsbalken. Ändringen

innebär att hemlig rumsavlyssning får användas vid en förundersökning om utlandsspioneri eller grovt utlandsspioneri. Se även andra stycket femte punkten om att även förstadier till brott omfattas av bestämmelsen.

33 § Om det gäller sekretess enligt 15 kap. 1 eller 2 §, 18 kap. 1, 2 eller 3 § eller 35 kap. 1 eller 2 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) för uppgifter som avses i 32 §, ska en underrättelse enligt 31 § skjutas upp till dess att sekretess inte längre gäller.

Om det på grund av sekretess inte har kunnat lämnas någon underrättelse inom ett år från det att förundersökningen avslutades, behöver underrättelsen inte lämnas.

En underrättelse enligt 31 § ska inte lämnas, om förundersökningen angår

1.brott som avses i 13 kap. 1, 2, 3, 5 a eller 5 b § brottsbalken, om brottet innefattar sabotage enligt 4 § samma kapitel,

2.brott som avses i 13 kap. 4 eller 5 § brottsbalken,

3.brott som avses i 18 kap. 1, 3, 5 eller 6 § eller 19 kap. 1, 2, 3, 4, 5, 6, 6 a, 6 b, 7, 8, 9, 10, 10 a, 10 b, 12 eller 13 § brottsbalken,

4.brott som avses i 3 eller 4 kap. brottsbalken, om brottet är av det slag som anges i 18 kap. 2 § eller 19 kap. 11 § samma balk,

5.brott som avses i 26 § lagen (2018:558) om företagshemligheter, om det finns anledning att anta att gärningen har begåtts på uppdrag av eller har understötts av en främmande makt eller av någon som har agerat för en främmande makts räkning,

6.brott som avses i 2 § lagen (2003:148) om straff för terroristbrott, 3 eller 3 a § lagen (2002:444) om straff för finansiering av särskilt allvarlig brottslighet i vissa fall eller lagen (2010:299) om straff för offentlig uppmaning, rekrytering och utbildning avseende terroristbrott och annan särskilt allvarlig brottslighet, eller

7.försök, förberedelse eller stämpling till brott som anges i 1–6 eller underlåtenhet att avslöja sådant brott, om gärningen är belagd med straff.

I paragrafen regleras de situationer i vilka man antingen ska skjuta upp eller helt underlåta en underrättelse enligt 31 § om sådan hemlig avlyss- ning av elektronisk kommunikation, hemlig övervakning av elektronisk kommunikation, hemlig kameraövervakning eller hemlig rumsavlyssning som en person som är eller har varit misstänkt för brott har utsatts för. Övervägandena finns i avsnitt 5.8.

Paragrafen ändras på så sätt att det i tredje stycket tredje punkten görs ett undantag från underrättelseskyldigheten även för utlandsspioneri och grovt utlandsspioneri, angående dessa brott se författningskommentarerna till 19 kap. 6 a och 6 b §§ brottsbalken. Ändringen innebär att det inte ska lämnas någon underrättelse enligt 31 § om förundersökningen gäller utlandsspioneri eller grovt utlandsspioneri. Se även tredje stycket sjunde punkten om att även förstadier till brott omfattas av bestämmelsen.

97

Prop. 2021/22:55

98

8.5Förslaget till lag om ändring i lagen (2007:979) om åtgärder för att förhindra vissa särskilt allvarliga brott

1 § Tillstånd till hemlig avlyssning av elektronisk kommunikation enligt 27 kap. 18 § första stycket rättegångsbalken, hemlig övervakning av elektronisk kom- munikation enligt 27 kap. 19 § första och andra styckena rättegångsbalken eller hemlig kameraövervakning enligt 27 kap. 20 a § första stycket rättegångsbalken får meddelas om det med hänsyn till omständigheterna finns en påtaglig risk för att en person kommer att utöva brottslig verksamhet som innefattar

1.sabotage eller grovt sabotage enligt 13 kap. 4 eller 5 § brottsbalken,

2.mordbrand, grov mordbrand, allmänfarlig ödeläggelse, kapning, sjö- eller luftfartssabotage eller flygplatssabotage enligt 13 kap. 1, 2, 3, 5 a eller 5 b § brotts- balken, om brottet innefattar sabotage enligt 4 § samma kapitel,

3.uppror, väpnat hot mot laglig ordning eller brott mot medborgerlig frihet enligt 18 kap. 1, 3 eller 5 § brottsbalken,

4.högförräderi, krigsanstiftan, spioneri, grovt spioneri, utlandsspioneri, grovt utlandsspioneri, grov obehörig befattning med hemlig uppgift eller grov olovlig underrättelseverksamhet mot Sverige, mot främmande makt eller mot person enligt 19 kap. 1, 2, 5, 6, 6 a, 6 b eller 8 § eller 10 § andra stycket, 10 a § andra stycket eller 10 b § andra stycket brottsbalken,

5.företagsspioneri enligt 26 § lagen (2018:558) om företagshemligheter, om det finns anledning att anta att den brottsliga verksamheten kommer att utövas på uppdrag av eller understödjas av en främmande makt eller av någon som kommer att agera för en främmande makts räkning,

6.terroristbrott enligt 2 § lagen (2003:148) om straff för terroristbrott, grovt brott enligt 3 § andra stycket lagen (2002:444) om straff för finansiering av särskilt allvarlig brottslighet i vissa fall eller grovt brott enligt 6 § lagen (2010:299) om straff för offentlig uppmaning, rekrytering och utbildning avseende terroristbrott och annan särskilt allvarlig brottslighet, eller

7.mord, dråp, grov misshandel, synnerligen grov misshandel, människorov eller olaga frihetsberövande enligt 3 kap. 1, 2 eller 6 § eller 4 kap. 1 § eller 2 § första stycket brottsbalken i avsikt att påverka offentliga organ eller den som yrkes- mässigt bedriver nyhetsförmedling eller annan journalistik att vidta eller avstå från att vidta en åtgärd eller att hämnas en åtgärd.

Tillstånd enligt första stycket får också meddelas om det finns en påtaglig risk för att det inom en organisation eller grupp kommer att utövas brottslig verksamhet som avses i första stycket och det kan befaras att en person som tillhör eller verkar för organisationen eller gruppen medvetet kommer att främja denna verksamhet.

Paragrafen anger, tillsammans med 2, 3 och 5 §§, förutsättningarna för att meddela tillstånd till hemlig avlyssning av elektronisk kommunikation, hemlig övervakning av elektronisk kommunikation och hemlig kamera- övervakning enligt lagen. Övervägandena finns i avsnitt 5.8.

Paragrafen ändras på så sätt att utlandsspioneri och grovt utlandsspioneri läggs till i första stycket fjärde punkten, angående dessa brott se författ- ningskommentarerna till 19 kap. 6 a och 6 b §§ brottsbalken.

Ändringen innebär att utlandsspioneri och grovt utlandsspioneri är brott för vilka tillstånd till hemlig avlyssning av elektronisk kommunikation, hemlig övervakning av elektronisk kommunikation och hemlig kamera- övervakning får meddelas enligt lagen.

8.6

Förslaget till lag om ändring i lagen (2012:278) Prop. 2021/22:55

 

om inhämtning av uppgifter om elektronisk

 

kommunikation i de brottsbekämpande

 

myndigheternas underrättelseverksamhet

2 § Uppgifter får hämtas in om omständigheterna är sådana att åtgärden är av särskild vikt för att förebygga, förhindra eller upptäcka brottslig verksamhet som innefattar

1.brott för vilket det inte är föreskrivet lindrigare straff än fängelse i två år,

2.sabotage enligt 13 kap. 4 § brottsbalken,

3. kapning, sjö- eller luftfartssabotage eller flygplatssabotage enligt 13 kap.

5 a § första eller andra stycket eller 5 b § första stycket brottsbalken, om brottet innefattar sabotage enligt 4 § samma kapitel,

4.brott mot medborgerlig frihet enligt 18 kap. 5 § brottsbalken,

5.spioneri, utlandsspioneri, grov obehörig befattning med hemlig uppgift eller grov olovlig underrättelseverksamhet mot Sverige, mot främmande makt eller mot person enligt 19 kap. 5, 6 a eller 8 §, 10 § andra stycket, 10 a § andra stycket eller 10 b § andra stycket brottsbalken,

6.företagsspioneri enligt 26 § lagen (2018:558) om företagshemligheter, om det finns anledning att anta att den brottsliga verksamheten utövas på uppdrag av eller understöds av en främmande makt eller av någon som agerar för en främmande makts räkning,

7.grovt brott enligt 3 § andra stycket lagen (2002:444) om straff för finansiering av särskilt allvarlig brottslighet i vissa fall eller grovt brott enligt 6 § lagen (2010:299) om straff för offentlig uppmaning, rekrytering och utbildning avseende terroristbrott och annan särskilt allvarlig brottslighet,

8.grov misshandel eller olaga frihetsberövande enligt 3 kap. 6 § eller 4 kap. 2 § första stycket brottsbalken i avsikt att påverka offentliga organ eller den som yrkesmässigt bedriver nyhetsförmedling eller annan journalistik att vidta eller avstå från att vidta en åtgärd eller att hämnas en åtgärd.

Uppgifter får bara hämtas in om skälen för åtgärden uppväger det intrång eller men i övrigt som åtgärden innebär för den som åtgärden riktar sig mot eller för något annat motstående intresse.

Paragrafen innehåller förutsättningarna för att de uppgifter som anges i 1 § ska få hämtas in. Övervägandena finns i avsnitt 5.8.

Paragrafen ändras på så sätt att utlandsspioneri läggs till i första stycket femte punkten, angående dessa brott se författningskommentaren till 19 kap. 6 a § brottsbalken. Genom ändringen införs en möjlighet att hämta in uppgifter om brottslig verksamhet som innefattar utlandsspioneri. Grovt utlandsspioneri faller in under första styckets första punkt.

99

Prop. 2021/22:55 Bilaga 1

100

Sammanfattning av betänkandet Förstärkt skydd för uppgifter av betydelse för ett internationellt samarbete för fred och säkerhet som Sverige deltar i (SOU 2017:70)

En ny straffbestämmelse om utlandsspioneri införs

Det straffrättsliga skyddet är varken heltäckande eller starkt

Spioneriliknande gärningar som tar sikte på internationella samarbeten kan innebära avsevärd skada för det internationella samarbetet för fred och säkerhet, våra samarbetspartners och eventuella insatser. Förfarandet kan därigenom även skada Sverige – och ytterst Sveriges säkerhet – eftersom Sveriges säkerhet indirekt är beroende av säkerheten i andra länder och av ett internationellt samarbete som är framgångsrikt och effektivt. Sverige är också beroende av goda och förtroendefulla relationer med andra länder för att få del av information som kan ha betydelse för Sveriges säkerhet och för att få möjlighet att fullt ut delta i olika samarbeten för fred och säkerhet. Om det saknas möjligheter att lagföra personer som begått spioneriliknande gärningar som tar sikte på känsliga uppgifter som hanteras inom ramen för ett internationellt samarbete för fred och säkerhet som Sverige deltar i skulle detta kunna påverka Sveriges relationer till andra länder och samarbetspartners, vilket i sin tur skulle kunna medföra försvars- och säkerhetspolitiska konsekvenser för Sverige genom att andra länders vilja till samarbete och informationsutbyte kring frågor av betydelse för Sveriges säkerhet påverkas negativt.

Det straffrättsliga skyddet för känsliga uppgifter som har betydelse för internationella samarbeten för fred och säkerhet som Sverige deltar i och som inte uppfyller menrekvisitets krav i spioneribestämmelsen är varken heltäckande eller särskilt starkt. Detta även med beaktande av att ett ökat beroende av internationell samverkan på det säkerhets- och försvarspolitiska området kan få till konsekvens att fler uppgifter som rör Sveriges samarbete med andra länder och organisationer för fred och säkerhet bedöms ha sådan betydelse för Sveriges säkerhet att de kan komma att omfattas av spioneribestämmelsen. Spioneribestämmelsen är emellertid alltjämt reserverad för förfaranden som på ett påtagligt sätt kan inverka negativt på Sveriges säkerhet i bemärkelsen rikets oberoende eller bestånd.1Det innebär att uppgifter som endast har en medelbar betydelse för Sveriges säkerhet i huvudsak faller utanför spioneribestämmelsens – och därmed också övriga bestämmelsers i 19 kap. BrB – tillämpningsområde. Med hänsyn till vikten av Sveriges internationella samarbete för fred och säkerhet kan det straffrättsliga skyddet för uppgifter som hanteras inom ramen för ett sådant samarbete inte sägas vara ändamålsenligt. Tvärtom är det otillfredsställande att spioneriliknande

1Utredningen om förstärkt skydd mot främmande makts underrättelseverksamhets betänkande ”Spioneri och annan olovlig underrättelseverksamhet” (SOU 2012:95), s. 206 f.

gärningar som tar sikte på sådana samarbeten i värsta fall helt kan falla

Prop. 2021/22:55

utanför det straffbara området och i bästa fall enbart straffas som tjänstefel

Bilaga 1

eller brott mot tystnadsplikt.

 

Det straffrättsliga skyddet för sådana uppgifter är därtill betydligt

 

svagare i Sverige än i övriga nordiska länder.

 

En kriminalisering av spioneriliknande gärningar som tar sikte på känsliga uppgifter som hanteras inom ramen för det internationella samarbetet är befogad

En viktig fråga vid överväganden om ett visst förfarande ska straffbeläggas är om skälen för kriminalisering är så starka att de motiverar ett utvidgat straffansvar. Eller, annorlunda uttryckt, om problemet är sådant att det bör lösas straffrättsligt eller om det finns andra möjligheter att lösa det. Alternativa sanktioner och andra möjligheter att komma till rätta med problemet måste också beaktas. Dessutom bör man överväga vilken effekt en utökad kriminalisering skulle få.

En kriminalisering av spioneriliknande gärningar som tar sikte på känsliga uppgifter som hanteras inom ramen för ett internationellt samarbete för fred och säkerhet som Sverige deltar i grundar sig ytterst på ett intresse av att värna Sveriges säkerhet. Det närmaste och konkreta skyddsintresset för en straffrättslig reglering bör dock enligt vår mening vara Sveriges förhållande till annan stat eller mellanfolklig organisation. De skyddsintressen som kriminaliseringen ska värna är starka och talar för kriminalisering som metodval.

De alternativ till kriminalisering som finns, bl.a. säkerhetsskyddsarbete, förändringar i sekretesslagstiftningen, skadeståndsskyldighet och arbetsrättsliga sanktioner, är enligt vår mening inte tillräckliga för att lösa problemen med spioneriliknande gärningar som tar sikte på känsliga uppgifter som hanteras inom ramen för ett internationellt samarbete för fred och säkerhet som Sverige deltar i. Det finns därtill anledning att anta att en straffsanktion skulle utgöra ett effektivt medel för att motverka spioneriliknande gärningar av förevarande slag. Med hänsyn till det intresse en ny straffrättslig reglering är avsedd att skydda, Sveriges förhållande till annan stat eller mellanfolklig organisation och – i förlängningen – Sveriges säkerhet, finns det dessutom stor anledning att ta samhällets resurser i anspråk för att lagföra dessa gärningar.

En sådan reglering skulle också signalera för andra länder och samarbetspartners att Sverige ser allvarligt på dessa gärningar. En kriminalisering av spioneriliknande gärningar som tar sikte på känsliga uppgifter som hanteras inom ramen för internationella samarbeten för fred och säkerhet som Sverige deltar i är enligt vår mening befogad.

Lagteknisk lösning och rubricering

Vårt förslag innebär att en ny straffbestämmelse införs i 19 kap. BrB. Bestämmelsen har utformats med spioneribestämmelsen som förebild och omfattar spioneriliknande gärningar som avser hemliga uppgifter rörande

något förhållande vars uppenbarande för främmande makt eller

101

Prop. 2021/22:55 Bilaga 1

sammanslutning kan medföra allvarligt men för Sveriges förhållande till annan stat eller mellanfolklig organisation. Brottet benämns utlandsspioneri. Straffbestämmelsen ska endast tillämpas om förfarandet inte uppfyller rekvisiten i 19 kap. 5 § BrB.

102

Skyddsintresset

Straffbestämmelsen motiveras av det svenska behovet av att samarbeta med andra länder och mellanfolkliga organisationer. Ytterst grundar sig straffbestämmelsen på ett intresse av att värna Sveriges säkerhet. Det mest ändamålsenliga skyddsintresset för den straffrättsliga regleringen är dock Sveriges förhållande till annan stat eller mellanfolklig organisation. Härav följer att endast gärningar som på ett påtagligt sätt kan äventyra eller försämra Sveriges utrikesrelationer omfattas av kriminaliseringen. Kravet på att gärningen kan medföra allvarligt men för Sveriges förhållande till annan stat eller mellanfolklig organisation sätter Sveriges förhållanden i förgrunden som det skyddsvärda intresset. En sådan reglering överensstämmer med nuvarande systematik beträffande brotten mot Sveriges säkerhet och stämmer väl med hur bl.a. Norge, Finland och Danmark valt att skydda uppgifter av förevarande slag.

Den brottsliga gärningen

Den straffbara gärningen består i, efter mönster från spioneribrottet, att någon obehörigen anskaffar, befordrar, lämnar eller röjer en uppgift vars uppenbarande för främmande makt eller sammanslutning kan medföra allvarligt men för Sveriges förhållande till annan stat eller mellanfolklig organisation. Även det förhållandet att någon obehörigen framställer eller tar befattning med skrift, teckning eller annat föremål som innefattar en sådan uppgift som avses i straffbestämmelsen omfattas av regleringen.

Ett krav på avsiktsuppsåt att gå främmande makt eller sammanslutning tillhanda.

I likhet med vad som gäller för spioneri, och av samma skäl som motiverat begränsningen i det fallet, kommer straffansvar endast ifråga när förfarandet har skett med avsiktsuppsåt. Med avsiktsuppsåt avses här detsamma som direkt uppsåt. Till skillnad från vad som i dag gäller för spioneri begränsas det straffbara området inte till att enbart omfatta fall där gärningsmannens avsikt varit att gå en främmande makt tillhanda. De grupperingar som vanligen verkar i områden för sådana internationella fredsfrämjande insatser som Sverige deltar i, och som på ett eller annat sätt berörs av den konflikt som motiverar insatsen, torde inte alltid falla under definitionen främmande makt, trots att de i praktiken utgör en maktfaktor samt ett påtagligt och reellt hot mot insatsen. För att tillgodose behovet av kriminalisering och kravet på en effektiv strafflagstiftning omfattar straffbestämmelsen även förfaranden som innebär att någon medvetet lämnar uppgifter till en sådan gruppering eller sammanslutning. Med begreppet främmande sammanslutning avses därmed en gruppering som

representerar ett motstående intresse men som inte nödvändigtvis behöver

Prop. 2021/22:55

utgöra en främmande makt. För att straffbestämmelsen ska vara tillämplig

Bilaga 1

fordras dock att det är fråga om en aktör som intar en maktposition. Det

 

krävs emellertid inte att grupperingen är organiserad på visst sätt för att

 

den ska falla under begreppet. Som exempel på vad som kan omfattas av

 

begreppet kan nämnas UCK-gerillan i Kosovo, krigsherrar i Afghanistan

 

och Al-shabab i Somalia.

 

Skälen för att låta straffbestämmelsen även omfatta förfaranden som

 

innebär att någon medvetet lämnar uppgifter till en främmande

 

sammanslutning gör sig även gällande när det gäller övriga bestämmelsen

 

i 19 kap. BrB som här är aktuella (spioneri, obehörig befattning med

 

hemlig uppgift och vårdslöshet med hemlig uppgift). Av denna anledning

 

och i syfte att nå en logisk och konsekvent lagstiftning har även dessa

 

bestämmelser ändrats så att de också omfattar fall där gärningsmannens

 

avsikt varit att gå en främmande sammanslutning tillhanda.

 

Krav på allvarligt men för Sveriges förhållande till annan stat eller mellanfolklig organisation

En förutsättning för straffansvar är att ett uppenbarande av den aktuella

 

uppgiften för främmande makt eller sammanslutning kan medföra

 

allvarligt men för Sveriges förhållande till annan stat eller mellanfolklig

 

organisation. Med mellanfolklig organisation avses detsamma som i

 

2 kap. 7 a § BrB, dvs. självständiga rättssubjekt enligt folkrätten. Dessa

 

organisationer är i allmänhet sammanslutningar av stater, såsom

 

exempelvis FN, EU, Nato och OSSE. Rekvisitet allvarligt men hindrar att

 

annat än allvarliga handlingar kan medföra straffansvar. Uttrycket

 

allvarligt men innebär även att det för straffbarhet ställs högre krav än att

 

gärningen, så som exempelvis uttrycks i 15 kap. 1 § OSL, ska störa

 

Sveriges mellanfolkliga förbindelser. En förutsättning för straffansvar är

 

alltså att det rör sig om uppgifter av stor betydelse där det knappast kan

 

råda något tvivel om att ett röjande kan få allvarliga konsekvenser för

 

förhållandet till det samverkande landet eller den mellanfolkliga

 

organisationen. Tänkbara exempel på sådana konsekvenser är att det

 

inträffade kan medföra att Sverige stängs ute från fortsatt samarbete eller

 

inte längre får delta i utbytet av hemlig information. Det organ som från

 

svensk sida deltagit i samarbetet torde normalt vara bäst skickat att

 

bedöma konsekvenserna av att uppgifter röjts genom ett handlande som

 

kan läggas svensk personal till last. Om uppgifterna innebär att brottsliga

 

eller oegentliga förfaranden avslöjas som t.ex. var fallet då den svenske

 

FN-tjänstemannen Anders Kompass avslöjade att allvarliga brott begåtts

 

av FN personal, bör den typen av avslöjanden inte anses kunna allvarligt

 

skada Sveriges förhållande till berört land eller mellanfolklig organisation

 

även om interna sekretessregler åsidosatts och avslöjandena vållat

 

irritation inom berört organ. Kravet på att ett röjande av hemliga uppgifter

 

ska ske obehörigen för att medföra straffansvar utesluter även att

 

brottsanmälningar till behörigt organ, t.ex. Polismyndigheten eller

 

Åklagarmyndigheten, träffas av straffbestämmelsen.

 

Begreppet allvarligt men stämmer även väl med den indelning i fyra

 

säkerhetsskyddsklasser och mot dem svarande skadegrader som i dag

103

 

Prop. 2021/22:55 Bilaga 1

används av Försvarsmakten och föreslås ingå i en ny säkerhetsskyddslag.2 Dessa är i stigande ordning: begränsad, svarande mot en ringa skada, konfidentiell, svarande mot en inte obetydlig skada, hemlig, svarande mot en allvarlig skada samt kvalificerat hemlig svarande mot en synnerligen allvarlig skada. Straffbestämmelsen anknyter till allvarlig skada, vilket gör att de två högsta graderna träffas av straffansvar. Myndigheter som Försvarsmakten, Säkerhetspolisen och MSB torde redan i dag ha erfarenhet att göra bedömningar av men med anknytning till dessa säkerhetsskyddsklasser.

En begränsning till hemliga uppgifter

Det straffbara området är – till skillnad från vad som gäller vid spioneri – begränsat till gärningar som innebär befattning med hemliga uppgifter, dvs. uppgifter som omfattas av sekretess enligt OSL, eller någon annan författning. I första hand torde utrikessekretessen enligt 15 kap. 1 § OSL och försvarssekretessen enligt 15 kap. 2 § OSL komma i fråga, men även andra sekretessregler såsom exempelvis sekretess till skydd för underrättelseverksamhet m.m. enligt 18 kap. 2 § OSL skulle kunna bli aktuella.

För straffansvar krävs inte att uppgiften faktiskt har hanterats i en verksamhet som omfattas av OSL eller att den som vidarebefordrar uppgiften lyder under en tystnadsplikt, så länge uppgiften skulle ha omfattats av en sekretessbestämmelse om den förekommit i det allmännas verksamhet. Det innebär att en uppgift av hemlig natur i privat verksamhet eller i en internationell militär insats etc. som inte är att hänföra till svensk myndighetsutövning kan falla under det straffbara området. Tillämpningen av straffbestämmelsen är alltså inte beroende av en formell sekretessprövning enligt OSL. Det utgör inte heller en formell förutsättning för straffansvar att uppgiften har hanterats som hemlig i verksamheten. Däremot krävs att gärningsmannens uppsåt även omfattar att uppgiften rörde ett hemligt förhållande. Det innebär att straffansvar i praktiken torde aktualiseras främst när det är fråga om uppgifter som har hemlighållits i verksamheten och det har kommit till uttryck på något sätt. I de fall uppgiften – trots att den i och för sig är sekretessreglerad – hanterats som en öppen uppgift i verksamheten torde det i regel brista i uppsåt hos gärningsmannen.

Begränsningen till uppgifter av hemlig natur innebär att det redan i dag finns betydande restriktioner beträffande möjligheterna att sprida uppgifterna för publicering i grundlagsskyddade medier. Det framgår bl.a. av 7 kap. 3 § punkterna 2 och 3 samt 7 kap. 5 § punkterna 1 och 2 TF liksom av 5 kap. 3 § punkterna 2 och 3 YGL. Straffbestämmelsen torde redan härigenom inte innebära någon stor förändring ur tryckfrihets- och yttrandefrihetssynpunkt.

104

2 Se Utredningen om säkerhetsskyddslagens betänkande ”En ny säkerhetsskyddslag” (SOU

2015:25) s. 55 och s. 329 ff.

Straffskalan

De gärningar som är avsedda att träffas av straffbestämmelsen är av allvarligt slag. Straffbestämmelsen kan emellertid komma att omfatta gärningar av skilda slag och svårhet. I sina värsta former kan brottsligheten leda till mycket svåra konsekvenser för Sveriges utrikesrelationer. Ett uppenbarande av en hemlig uppgift kan riskera människoliv och orsaka stor förstörelse. Det kan också leda till att hela eller delar av en internationell fredsinsats inte alls kan genomföras eller inte kan genomföras som planerat. För straffansvar krävs, som framgått, att det är fråga om en gärning som kan innebära ett allvarligt men för Sveriges förhållanden till annan stat eller mellanfolklig organisation. Det ovan anförda innebär att straffskalan bör vara förhållandevis sträng för att spegla att det finns anledning att se allvarligt på den aktuella brottstypen. Straffskalan måste också ha en tillräcklig spännvidd för att medge en nyanserad och differentierad straffmätning och innebära att ett straff som motsvarar brottets svårhet kan dömas ut. För brottet ska därför gälla en straffskala som innebär att fängelse i högst fyra år kan dömas ut. Brottet är vidare av sådan art att det råder en presumtion för fängelse.

Prop. 2021/22:55 Bilaga 1

Grovt brott

En särskild brottsbeteckning för grovt utlandsspioneri införs. Om brottet är grovt ska fängelse i lägst två och högst åtta år kunna dömas ut. Vid bedömningen av om ett brott är grovt ska – i likhet med vad som gäller vid spioneri – särskilt beaktas om gärningen var av synnerligen farlig beskaffenhet med hänsyn till pågående krig eller rörde förhållande av stor betydelse eller om den brottslige röjde vad som på grund av allmän eller enskild tjänst betrotts honom eller henne.

En kriminalisering av förfaranden som sker utan avsiktsuppsåt eller av grov oaktsamhet

Straffbestämmelserna i 19 kap. 7–9 §§ BrB utvidgas så att en gärning som uppfyller de objektiva rekvisiten för utlandsspioneri men som sker utan syfte att gå främmande makt eller sammanslutning tillhanda, eller som sker av grov oaktsamhet, kan föranleda straffansvar för obehörig befattning med hemlig uppgift eller för vårdslöshet med hemlig uppgift.

Straffansvar vid försök, förberedelse, stämpling, oaktsam medverkan till brott och underlåtenhet att avslöja eller förhindra brott

Bestämmelserna i 19 kap. 14 och 15 §§ BrB om straffansvar vid försök, förberedelse, stämpling, oaktsam medverkan till brott och underlåtenhet att avslöja eller förhindra brott ska, i samma utsträckning som gäller för spioneri, göras tillämpliga vid utlandsspioneri.

105

Prop. 2021/22:55 Bilaga 1

En utvidgning av det straffbara området för brott mot tystnadsplikt

Bestämmelsen i 20 kap. 3 § BrB om straffansvar vid brott mot tystnadsplikt utvidgas så att den även omfattar röjande av uppgifter av hemlig natur i ett internationellt samarbete för fred och säkerhet som Sverige deltar i. Detta alldeles oavsett om uppgiften är hemlig enligt bestämmelse i svensk lag eller annan författning. Avgörande är att uppgiften skulle ha omfattats av sekretess om den förekommit i allmän verksamhet. Utvidgningen innebär att röjanden som inte är tillräckligt allvarliga för att bestraffas enligt våra förslag till nya brott i 19 kap. BrB ändock kan träffas av straffansvar.

106

Kriminaliseringen är förenlig med regeringsformen och Europakonventionen

Grundläggande bestämmelser om yttrande- och informationsfriheten finns i regeringsformen (RF). När det gäller tryckfriheten och motsvarande frihet att yttra sig i vissa andra medier, t.ex. ljudradio och television och liknade överföringar samt film, gäller bestämmelserna i TF och YGL. Yttrande- och informationsfriheten har även ett skydd i Europakonventionen.

Yttrande- och informationsfriheten får begränsas genom lag eller – när det gäller uppgifter som någon fått kännedom om i allmän tjänst eller under utövande av allmän tjänsteplikt – efter bemyndigande i lag (2 kap. 20 § RF). En begränsning får endast göras för att tillgodose ändamål som är godtagbara i ett demokratiskt samhälle. En begränsning får dock aldrig gå utöver vad som är nödvändigt med hänsyn till det ändamål som har föranlett den och inte heller sträcka sig så långt att den utgör ett hot mot den fria åsiktsbildningen. En begränsning får inte heller göras enbart på grund av politisk, religiös, kulturell eller annan sådan åskådning (2 kap. 21 § RF). Av 2 kap. 23 § RF följer att yttrande- och informationsfriheten får begränsas med hänsyn till vissa särskilt angivna intressen, bl.a. rikets säkerhet, allmän ordning och säkerhet samt förebyggandet och beivrandet av brott. I övrigt får begränsningar av yttrande- och informationsfriheten endast göras om särskilt viktiga skäl föranleder det.

Yttrandefriheten värnas, som nämnts ovan, även av Europakonventionen. Enligt artikel 10.1 i konventionen har var och en rätt till yttrandefrihet, vilken innefattar en rätt till åsiktsfrihet samt frihet att ta emot och sprida uppgifter och tankar utan myndighets inblandning och oberoende av territoriella gränser. Denna rättighet är dock inte absolut. Utövandet av yttrandefriheten får enligt artikel 10.2 bl.a. underkastas villkor, inskränkningar och straffpåföljder som är föreskrivna i lag och som i ett demokratiskt samhälle är nödvändiga med hänsyn till bl.a. statens säkerhet, till den territoriella integriteten eller den allmänna säkerheten, till förebyggande av oordning eller brott och för att förhindra att förtroliga underrättelser sprids.

Ett straffsanktionerat förbud mot spioneriliknande gärningar som kan skada Sveriges förhållande till annan stat eller mellanfolklig organisation kan innefatta en inskränkning av både informationsfriheten och

yttrandefriheten, i den mån informationen inte får anskaffas och därmed

Prop. 2021/22:55

inte heller kan förmedlas till andra. Ett sådant förbud träffar också

Bilaga 1

anskaffande och förmedling av information för publicering i medierna.

 

Syftet med förbudet är i förlängningen att skydda Sveriges säkerhet. Detta

 

är ett sådant ändamål som enligt både RF och Europakonventionen godtas

 

som grund för en begränsning av yttrande- och informationsfriheten.

 

Kriminaliseringen av spioneriliknande gärningar som kan skada Sveriges

 

förhållande till annan stat eller mellanfolklig organisation är således

 

förenlig med såväl RF som Europakonventionen.

 

Det nya brottet ska omfattas av reglerna i 7 kap. 3 § TF och 5 kap. 3 § YGL samt utgöra tryck- och yttrandefrihetsbrott

En av de grundläggande principerna i TF och YGL är principen om ensamansvar. Den innebär att endast en av de oftast många personer som deltagit i tillkomsten av en grundlagsskyddad framställning bär det straffrättsliga ansvaret för innehållet i framställningen och att andra medverkande alltså är fria från ansvar. TF och YGL innehåller härutöver också regler som uttryckligen skyddar den som medverkat vid tillkomsten av en grundlagsskyddad framställning, bl.a. den som har lämnat uppgifter för publicering (meddelarfrihet) och den som anskaffat uppgifter avsedda för publicering (anskaffarfrihet). Med meddelarfrihet avses i princip en frihet att lämna meddelande för publicering i grundlagsskyddade medier utan risk att straffas och detta oberoende av om meddelandet publiceras. Anskaffarfriheten innebär att var och en har rätt att straffritt anskaffa uppgifter avsedda för publicering i ett medium som omfattas av grundlagarna.

Meddelar- och anskaffarfriheterna är inte absoluta. I 7 kap. 3 § TF anges de undantagsfall då en meddelare eller annan medverkande till en grundlagsskyddad framställning kan hållas straffrättsligt ansvarig för sin medverkan. Bestämmelserna avser dels den som lämnar meddelande enligt 1 kap. 1 § tredje stycket TF, dvs. den man normalt brukar beteckna som meddelare, dels den som, utan att svara enligt de särskilda ansvarighetsreglerna om ensamansvar i 8 kap. TF, medverkar till en framställning som är avsedd att införas i tryckt skrift som författare eller annan upphovsman eller som utgivare. Bestämmelsen innebär att de tre fall som där anges undantas från TF:s tillämpningsområde och att regler i vanlig lag i stället ska tillämpas. Punkten 1 upptar det fallet att den medverkande gör sig skyldig till högförräderi, spioneri, grovt spioneri, grov obehörig befattning med hemlig uppgift, uppror, landsförräderi, landssvek eller försök, förberedelse eller stämpling till sådant brott. Punkten 2 upptar det fallet att den medverkande gör sig skyldig till uppsåtligt oriktigt utlämnande av allmän handling som inte är tillgänglig för var och en eller tillhandahållande av sådan handling i strid med myndighets förbehåll vid dess utlämnande. Punkten 3 avser att den medverkande gör sig skyldig till uppsåtligt åsidosättande av tystnadsplikt i de fall som anges i särskild lag.

107

Prop. 2021/22:55 Bilaga 1

108

När det gäller ansvar för anskaffare sägs i 7 kap. 3 § andra stycket TF att om den som anskaffar uppgift eller underrättelse i syfte att offentliggöra dem i grundlagsskyddat medium därigenom gör sig skyldig till brott som avses i bestämmelsens första stycke första punkten ska ansvarsregler i vanlig lag, d.v.s. BrB, tillämpas.

TF innehåller vidare en uppräkning av de gärningar som utgör tryckfrihetsbrott när de begås genom tryckt skrift ”och är straffbara enligt lag” (7 kap. 4 § TF). Här kan bl.a. nämnas ett antal olika brott mot rikets säkerhet som t.ex. högförräderi, spioneri, obehörig befattning med hemlig uppgift och vårdslöshet med hemlig uppgift. Till tryckfrihetsbrotten hör även vissa gärningar som innebär att själva publiceringen utgör ett otillåtet offentliggörande av hemliga handlingar, ett uppsåtligt åsidosättande av viss kvalificerad sekretess och – vid krig eller omedelbar krigsfara – andra brott mot rikets säkerhet än som anges i 7 kap. 4 § TF (7 kap. 5 § TF). Genom en hänvisning i YGL ska tryckfrihetsbrotten anses som yttrandefrihetsbrott om de begås i en framställning som omfattas av YGL och är straffbara enligt lag (5 kap. 1 § YGL).

Spioneri, obehörig befattning med hemlig uppgift och vårdslöshet med hemlig uppgift utgör således tryckfrihetsbrott enligt 7 kap. 4 § TF. Det innebär att den som omfattas av ensamansvaret kan dömas till ansvar för en sådan gärning om den begås i tryckt skrift (enligt den ordning som föreskrivs i TF). Spioneri, grovt spioneri och grov obehörig befattning med hemlig uppgift omfattas också av 7 kap. 3 § TF, vilket innebär att meddelar- och anskaffarfriheten inte gäller i dessa fall. Lagstiftaren har alltså ansett att kriminaliseringen i dessa fall har så starka skäl för sig och att ett offentliggörande av uppgifter som omfattas av straffbestämmelserna kan innebära sådan skada att tryck- och yttrandefriheten får vika för att tillgodose ändamålet med den straffrättsliga regleringen. Trots att det omedelbara skyddsintresset för utlandsspioneri och anknytande brottstyper inte är Sveriges säkerhet, och att menrekvisitet har en något annorlunda utformning än i spioneribestämmelsen finns det skäl att i detta avseende jämställa brottsligheten med nämnda brott i 19 kap. BrB. Som framhållits är det fråga om allvarlig brottslighet och ett mycket angeläget skyddsintresse.

Liksom när det gäller inskränkningen i tryckfriheten beträffande spioneribrott, grovt spioneri och vårdslöshet med hemlig uppgift är det således proportionerligt att inskränka tryckfriheten beträffande utlandsspioneri och anknytande brottstyper på så sätt att dessa undantas från tryckfriheten. Beträffande de grövsta brottsformerna, dvs., utlandsspioneri, grovt utlandsspioneri och grov obehörig befattning med hemlig uppgift med grund i utlandsspioneri, är det också proportionerligt att, liksom beträffande brottens motsvarighet bland spioneribrotten, undanta dessa från meddelar- och anskaffarfriheten. Det innebär att den som åtals för dessa grova brott – och som normalt hade skyddats av meddelar- och anskaffarfriheten – kommer att lagföras i ordinär process eller tryckfrihetsprocess även om meddelandet/anskaffandet avsett publicering i grundlagsskyddade medier. Härigenom knyts regleringen till nuvarande hantering av spioneribrotten. Det rör sig om brott med avsiktsuppsåt eller, när det gäller grov obehörig befattning med hemlig uppgift, så flagrant handlande att brotten rimligen hör hemma i den ordinära brottmålsprocessen. En sådan reglering ter sig också logisk och

konsekvent. Bestämmelserna i 7 kap. 3–4 §§ TF

och

motsvarande

Prop. 2021/22:55

bestämmelser i YGL har därför ändrats så att utlandsspioneri, grovt

Bilaga 1

utlandsspioneri och grov obehörig befattning med hemlig uppgift med

 

grund i utlandsspioneri undantas från meddelar- och anskaffarfriheten i

 

7 kap. 3 § TF och 5 kap. 3 § YGL samt att dessa brott liksom en gärning

 

som sker av grov oaktsamhet upptas bland tryckfrihetsbrotten i 7 kap. 4 §

 

TF och därmed även enligt 5 kap. 3 § YGL. Även förbrotten (förberedelse,

 

försök och stämpling) till utlandsspioneri och grovt utlandsspioneri tas upp

 

i brottskatalogen. Att inte uppta nämnda brott i brottskatalogen skulle

 

innebära att det är straffritt att begå brotten genom publicering i tryckt

 

skrift, vilket skulle te sig egendomligt i jämförelse med nuvarande

 

ordning. Det innebär givetvis en utvidgning av tryckfrihetsbrotten. Om det

 

inte sker öppnar det fältet för att använda grundlagsskyddade medier för

 

att röja hemliga uppgifter av ifrågavarande slag till obehöriga. Det är fullt

 

möjligt, såsom närmare framgår av kapitel 5, att en främmande makt eller

 

sammanslutning i en sådan situation skulle utnyttja den

 

grundlagsskyddade tryck- och yttrandefriheten för att komma över

 

uppgifter som omfattas av den föreslagna kriminaliseringen.

 

 

Samtidigt som införandet i brottskatalogen av utlandsspioneri och

 

anknytande brott inskränker tryckfriheten måste beaktas att den särskilda

 

ordning som gäller för behandlingen av tryckfrihetsbrott också är ett sätt

 

att värna tryckfriheten som inte finns i flertalet med Sverige jämförbara

 

länder. Den s.k. instruktionen i 1 kap. 4 § TF och 1 kap. 5 § YGL bidrar

 

till att ingen kommer att dömas för dessa tryckfrihets- och

 

yttrandefrihetsbrott i andra fall än då det rör sig om yttranden som alldeles

 

klart ligger utanför det godtagbaras gränser. Enligt ovan nämnda

 

bestämmelser bör nämligen den som ska döma över missbruk av tryck-

 

och yttrandefriheten eller på annat sätt vaka över att grundlagarna efterlevs

 

betänka att tryck- och yttrandefriheten är en grundval för ett fritt samhälle,

 

alltid uppmärksamma syftet mera än framställningssättet och vid

 

tveksamhet hellre fria än fälla. Även JK:s diskretionära prövningsrätt och

 

möjligheten till prövning av en jury av frågan huruvida ett yttrande är

 

brottsligt eller inte verkar som skydd för tryck- och yttrandefriheten.

 

Utlandsspioneri och anknytande brott är därtill begränsade till uppgifter av

 

hemlig natur vilket, som framgått, innebär att det redan i dag finns

 

betydande restriktioner beträffande möjligheterna att sprida uppgifterna

 

för publicering i grundlagsskyddade medier.

Den

föreslagna

 

kriminaliseringen torde redan härigenom inte komma att innebära någon stor förändring ur tryckfrihets- och yttrandefrihetssynpunkt.

Möjligheten att använda tvångsmedel

Med hänsyn till brottslighetens natur och allvar, och intresset av en effektiv och ändamålsenlig straffrättslig reglering, bör det finnas samma möjligheter att tillgripa hemliga tvångsmedel – dvs. hemlig avlyssning av elektronisk kommunikation, hemlig övervakning av elektronisk kommunikation, hemlig kameraövervakning och hemlig rumsavlyssning

vid misstanke om ett uppsåtligt brott av nu aktuellt slag som vid andra jämförbara brott i 19 kap. BrB. Bestämmelserna i 27 kap. 2 § RB har

109

Prop. 2021/22:55 Bilaga 1

därför ändrats så att ett skriftligt meddelande mellan den misstänkte och en närstående, eller mellan sådana närstående inbördes, tas i beslag hos den misstänkte eller en närstående vid en förundersökning om utlandsspioneri, grovt utlandsspioneri, obehörig befattning med hemlig uppgift och grov obehörig befattning med hemlig uppgift med grund i utlandsspioneri. Bestämmelsen i 27 kap. 20 d § RB har även den ändrats på så sätt att det i andra stycket anges att hemlig rumsavlyssning får användas vid förundersökning om utlandsspioneri och grovt utlandsspioneri.

Undantaget från underrättelseskyldighet enligt 27 kap. 33 § tredje stycket RB ska – i likhet med vad som gäller vid spioneri och anknytande brott – också gälla vid förundersökning om utlandsspioneri, grovt utlandsspioneri samt obehörig befattning med hemlig uppgift och grov obehörig befattning med hemlig uppgift med grund i utlandsspioneri.

Lagen (2007:979) om åtgärder för att förhindra vissa särskilt allvarliga brott har också gjorts tillämplig på utlandsspioneri, grovt utlandsspioneri och grov obehörig befattning med hemlig uppgift med grund i utlandsspioneri. Lagen (2012:278) om inhämtning av uppgifter om elektronisk kommunikation i de brottsbekämpande myndigheternas underrättelseverksamhet har också den gjorts tillämplig på utlandsspioneri och grovt utlandsspioneri.

En utvidgning av svensk straffrättslig jurisdiktion

I och med att det internationella säkerhetsbegreppet har vidgats har de internationella samarbeten för fred och säkerhet som Sverige deltar i blivit fler och större samtidigt som allt fler personalkategorier har kommit att delta i internationella uppdrag. I motsvarande mån ökar det praktiska behovet av konsekventa jurisdiktionsregler som reglerar den sändande statens domsrätt över sin personal. Den lokala immunitet som internationellt utsänd personal vanligen åtnjuter enligt särskilda överenskommelser innebär åtaganden för den sändande staten att upprätthålla full jurisdiktion över sin personal.

Medan personer som tillhör Polisens utlandsstyrka samt andra poliser, tulltjänstemän eller tjänstemän vid Kustbevakningen, som utför arbetsuppgifter enligt en internationell överenskommelse som Sverige har tillträtt, enligt 2 kap. 3 § BrB undantas från kravet på dubbel straffbarhet, saknas motsvarande reglering för annan civil personal som deltar i internationella samarbeten för fred och säkerhet. I den mån sådana utsända personer begår gärningar som utgör brott enligt svensk lagstiftning men som inte utgör brott på gärningsorten kan det därmed saknas förutsättningar för att lagföra personen i svensk domstol. FN har i olika sammanhang påtalat att det åligger Sverige och andra sändarstater att upprätthålla jurisdiktionen över utsänd personal. De nuvarande förhållandena innebär att Sverige i jurisdiktionshänseende inte helt lever upp till sina internationella åtaganden att straffa brott som begås av svensk personal som deltar i internationella uppdrag inom FN:s ram.

Genom ett tillägg till bestämmelsen i 2 kap. 3 § BrB har det införts ett tydligt undantag från kravet på dubbel straffbarhet också när det gäller

110

brott begångna av andra civila än personer som tillhör Polisens Prop. 2021/22:55 utlandsstyrka samt andra polismän, tulltjänstemän och tjänstemän vid Bilaga 1 Kustbevakningen, som utför arbetsuppgifter enligt en internationell överenskommelse. En sådan utvidgning innebär därmed inte endast att de

svenska jurisdiktionsbestämmelserna uppfyller de internationella åtaganden som Sverige har gjort. Den fyller också en pedagogisk och klargörande funktion, inte minst för de berörda utsända personerna.

Det föreslagna undantaget från kravet på dubbel straffbarhet är generellt utformat och omfattar svenska medborgare eller utlänningar med hemvist i Sverige som, i annat fall än som avses i 2 kap. 3 § 2–3 a BrB, deltar i ett internationellt uppdrag inom ramen för ett internationellt samarbete för fred och säkerhet som Sverige deltar i. Det nya undantaget från kravet på dubbel straffbarhet är inte begränsat till brott begångna i tjänsten utan omfatta samtliga brott som har begåtts vid tjänstgöring utom riket.

Genom ett tillägg till de undantag som görs i 2 kap. 5 § andra stycket BrB får åtal för brotten dessutom, utom beträffande personal från försvarsunderrättelsemyndigheterna, väckas utan åtalsförordnande.

111

Prop. 2021/22:55 Bilaga 2

112

Betänkandets lagförslag

Lagtext

Regeringen har följande förslag till lagtext.

Förslag till lag om ändring i brottsbalken

Härigenom föreskrivs dels att 2 kap. 3 och 5 §§, 19 kap. 5, 7, 8, 14 och 15 §§ och 20 kap. 3 § ska ha följande lydelse,

dels att det i 19 kap. ska införas två nya paragrafer, 5 a och 6 a §§ av följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

2 kap.

3 §

För brott som begåtts utom riket döms även i annat fall än som avses i 2

§efter svensk lag och vid svensk domstol,

1.om brottet förövats på ett svenskt fartyg eller luftfartyg, eller om det begåtts i tjänsten av befälhavaren eller någon som tillhörde besättningen på ett sådant fartyg,

2.om brottet begåtts av någon som tillhör Försvarsmakten på ett område där en avdelning av Försvarsmakten befann sig eller om det begåtts av någon annan på ett sådant område och avdelningen befann sig där för annat ändamål än övning,

3.om brottet begåtts vid tjänstgöring utom riket av någon som är anställd i Försvarsmakten och tjänstgör i en internationell militär insats eller som tillhör Polisens utlandsstyrka,

3a. om brottet har begåtts i tjänsten utom riket av en polisman, tulltjänsteman eller tjänsteman vid Kustbevakningen, som utför arbetsuppgifter enligt en internationell överenskommelse som Sverige har tillträtt,

3 b. om brottet har begåtts vid tjänstgöring utom riket av en svensk medborgare eller en utlänning med hemvist i Sverige, i annat fall än som avses i förevarande paragraf 2–3 a, inom ramen för ett internationellt samarbete för fred och säkerhet som Sverige deltar i,

4.om brottet förövats mot Sverige, en svensk kommun eller annan menighet eller en svensk allmän inrättning,

5.om brottet begåtts inom ett område som inte tillhör någon stat och förövats mot en svensk medborgare, svensk sammanslutning eller enskild inrättning eller mot en utlänning med hemvist i Sverige,

6.om brottet är kapning, sjö- eller luftfartssabotage, flygplatssabotage, penningförfalskning, försök till sådana brott, olovlig befattning med kemiska vapen, olovlig befattning med minor, osann eller ovarsam utsaga inför en internationell domstol, terroristbrott enligt 2 § lagen (2003:148) om straff för terroristbrott, försök till sådant brott, brott som avses i 5 § samma lag, brott enligt lagen (2014:406) om straff för folkmord, brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser, uppvigling som bestått i en omedelbar och offentlig uppmaning att begå folkmord eller om brottet riktats mot Internationella brottmålsdomstolens rättskipning, eller

7.om det lindrigaste straff som i svensk lag är stadgat för brottet är fängelse i fyra år eller däröver.

5 §

Åtal för brott, som inom riket begåtts på ett utländskt fartyg eller luftfartyg av en utlänning som var befälhavare eller tillhörde besättningen på fartyget eller av någon annan anledning medföljde detsamma mot en sådan utlänning eller mot ett utländskt intresse, får inte väckas utan att regeringen, eller den myndighet som regeringen bestämmer, har meddelat förordnande om det.

Åtal för brott, som förövats utom riket, får väckas endast efter förordnande enligt första stycket. Åtal får dock väckas utan ett sådant förordnande, om brottet är osann eller ovarsam utsaga inför en internationell domstol eller om brottet begåtts

1.på ett svenskt fartyg eller luftfartyg eller i tjänsten av befälhavaren eller någon som tillhörde besättningen på ett sådant fartyg,

2.av någon som tillhör Försvarsmakten på ett område där en avdelning av Försvarsmakten befann sig,

3.vid tjänstgöring utom riket av någon som är anställd i Försvarsmakten och tjänstgör i en internationell militär insats eller som tillhör Polisens utlandsstyrka,

4.i tjänsten utom riket av en polisman, tulltjänsteman eller tjänsteman vid Kustbevakningen som utför arbetsuppgifter enligt en internationell överenskommelse som Sverige har tillträtt,

4 a. vid tjänstgöring utom riket av en svensk medborgare eller en utlänning med hemvist i Sverige som, utom beträffande personal från försvarsunderrättelsemyndigheterna, i annat fall än som avses i förevarande stycke 2–4, inom ramen för ett internationellt samarbete för fred och säkerhet som Sverige deltar i,

5.i Danmark, Finland, Island eller Norge eller på ett fartyg eller luftfartyg i reguljär trafik mellan orter belägna i Sverige eller någon av nämnda stater, eller 6. av en svensk, dansk, finsk, isländsk eller norsk medborgare mot ett svenskt intresse.

19kap. 5 §

5. i Danmark, Finland, Island

Den som, för att gå främmande

eller Norge eller på ett fartyg eller

makt

eller

sammanslutning

Prop. 2021/22:55 Bilaga 2

113

Prop. 2021/22:55 Bilaga 2

114

luftfartyg i reguljär trafik mellan

tillhanda,

obehörigen anskaffar,

orter belägna i Sverige eller någon

befordrar, lämnar eller röjer uppgift

av nämnda stater, eller 6. av en

om försvarsverk,

vapen,

förråd,

svensk, dansk, finsk, isländsk eller

import, export,

tillverkningssätt,

norsk medborgare mot ett svenskt

underhandlingar, beslut eller något

intresse, för spioneri till fängelse i

förhållande

i

övrigt

vars

högst sex år.

uppenbarande för främmande makt

 

eller sammanslutning kan medföra

men för Sveriges säkerhet döms, vare sig uppgiften är riktig eller inte, för spioneri till fängelse i högst sex år.

Detsamma ska gälla, om någon i samma syfte obehörigen framställer eller tar befattning med skrift, teckning eller annat föremål som innefattar sådan uppgift.

5 a §

Den som, i annat fall än som avses i 5 §, för att gå främmande

makt eller sammanslutning tillhanda, obehörigen anskaffar, befordrar, lämnar eller röjer hemlig uppgift rörande något förhållande vars uppenbarande för

främmande makt eller sammanslutning kan medföra allvarligt men för Sveriges förhållande till annan stat eller mellanfolklig organisation, döms för utlandsspioneri till fängelse i högst fyra år.

Detsamma ska gälla, om någon i syfte som angetts i första stycket obehörigen framställer eller tar befattning med skrift, teckning eller annat föremål som innefattar sådan uppgift.

6 a §

Är brott som avses i 5 a § att anse som grovt döms för grovt utlandsspioneri till fängelse i lägst två år och högst åtta år.

Vid bedömande av om brottet är grovt ska särskilt beaktas om gärningen var av synnerligen farlig beskaffenhet med hänsyn till pågående krig eller rörde förhållande av stor betydelse eller om den brottslige röjde vad som på grund av allmän eller enskild tjänst betrotts honom eller henne.

 

 

 

 

 

 

 

 

7 §

 

 

 

 

 

 

 

Den som, utan syfte att gå

Den som, utan syfte att gå

främmande

makt

tillhanda,

begår

främmande

 

makt

 

eller

gärning som avses i 5 § döms, om

sammanslutning

tillhanda,

begår

uppgiften rör något förhållande av

gärning som avses i 5 § döms, om

hemlig

natur,

för

obehörig

uppgiften rör något förhållande av

befattning med hemlig uppgift till

hemlig

natur,

för

obehörig

böter eller fängelse i högst två år.

befattning med hemlig uppgift till

 

 

 

 

 

 

 

 

böter eller fängelse i högst två år.

 

 

 

 

 

 

 

 

För

obehörig

befattning

med

 

 

 

 

 

 

 

 

hemlig uppgift döms också den

 

 

 

 

 

 

 

 

som, utan syfte att gå främmande

 

 

 

 

 

 

 

 

makt

eller

 

sammanslutning

 

 

 

 

 

 

 

 

tillhanda, begår gärning som avses

 

 

 

 

 

 

 

 

i 5 a §.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

8 §

 

 

 

 

 

 

 

Är brott som i 7 § sägs att anse

Är brott som avses i 7 § att anse

som grovt, skall för grov obehörig

som grovt, döms för grov obehörig

befattning

med

hemlig

uppgift

befattning med hemlig uppgift till

dömas till fängelse i högst fyra år.

fängelse i högst fyra år.

 

 

Vid bedömande huruvida brottet

Vid bedömningen av om brottet

är grovt skall särskilt beaktas, om

är grovt ska särskilt beaktas, om

gärningen

 

 

 

innefattade

gärningen

 

 

 

innefattade

tillhandagående

av

främmande

tillhandagående

av

främmande

makt eller var av synnerligen farlig

makt

eller sammanslutning

eller

beskaffenhet

med

hänsyn

till

var

av

synnerligen

 

farlig

pågående

krig

 

eller

 

rörde

beskaffenhet

med

hänsyn

till

förhållande av stor betydelse eller

pågående

krig

 

eller

 

rörde

om den brottslige röjde vad som på

förhållande av stor betydelse eller

grund av allmän eller enskild tjänst

om den brottslige röjde vad som på

betrotts honom.

 

 

 

 

grund av allmän eller enskild tjänst

 

 

 

 

 

 

 

 

betrotts honom eller henne.

 

 

 

 

 

 

 

 

14 §

 

 

 

 

 

 

 

För

försök,

förberedelse

eller

För

försök,

förberedelse

eller

stämpling

till

 

högförräderi,

stämpling

till

 

högförräderi,

trolöshet vid

förhandling

med

trolöshet

vid

förhandling

med

främmande

makt, spioneri,

grovt

främmande makt, spioneri,

grovt

spioneri, grov obehörig befattning

spioneri,

utlandsspioneri,

grovt

med

hemlig

uppgift,

olovlig

utlandsspioneri,

grov

obehörig

underrättelseverksamhet

 

mot

befattning

med

hemlig

uppgift,

främmande

makt

eller

olovlig

olovlig

underrättelseverksamhet

underrättelseverksamhet

 

mot

mot främmande makt eller olovlig

person döms det till ansvar enligt

underrättelseverksamhet

 

mot

23 kap.

 

 

 

 

 

 

 

person döms det till ansvar enligt

 

 

 

 

 

 

 

 

23 kap.

 

 

 

 

 

 

Detsamma gäller för försök eller

Detsamma gäller för försök eller

förberedelse

 

till

 

obehörig

förberedelse

 

till

 

obehörig

befattning

med

hemlig

uppgift.

befattning

med

hemlig

uppgift.

Som stämpling till högförräderi ska

Som stämpling till högförräderi ska

även anses

att

träda

i förbindelse

även

anses att

träda

i förbindelse

Prop. 2021/22:55 Bilaga 2

115

Om någon, som med hänsyn till vad honom eller henne är känt, på grund av meddelad varning eller annars bort inse att hög förräderi, trolöshet vid förhandling med främmande makt, spioneri, grovt spioneri, utlandsspioneri, grovt utlandsspioneri eller grov obehörig befattning med hemlig uppgift är å färde, medverkar till gärningen, döms till ansvar såsom för medhjälp därtill; dock får inte dömas till svårare straff än fängelse i två år.

Prop. 2021/22:55 Bilaga 2

med främmande makt för att

förbereda, möjliggöra eller underlätta att sådant brott kan begås.

Den som underlåter att avslöja

eller förhindra högförräderi, trolöshet vid förhandling med främmande makt, spioneri, grovt spioneri eller grov obehörig befattning med hemlig uppgift döms till ansvar enligt 23 kap. Detsamma gäller även om han eller hon inte insett men borde ha insett att brottet var förestående eller pågick.

med främmande makt för att

förbereda, möjliggöra eller underlätta att sådant brott kan begås.

Den som underlåter att avslöja

eller förhindra högförräderi, trolöshet vid förhandling med främmande makt, spioneri, grovt spioneri, utlandsspioneri, grovt utlandsspioneri eller grov obehörig befattning med hemlig uppgift döms till ansvar enligt 23 kap. Detsamma gäller även om han eller hon inte insett men borde ha insett att brottet var förestående eller pågick.

15 §

Om någon, som med hänsyn till vad honom är veterligt, på grund av meddelad varning eller eljest bort inse att högförräderi, trolöshet vid förhandling med främmande makt, spioneri, grovt spioneri eller grov obehörig befattning med hemlig uppgift är å färde, medverkar till gärningen, dömes till ansvar såsom för medhjälp därtill; dock må ej dömas till svårare straff än fängelse i två år.

20 kap.

3 §

116

Röjer någon uppgift, som han är pliktig att hemlighålla enligt lag eller annan författning eller enligt förordnande eller förbehåll som har meddelats med stöd av lag eller annan författning, eller utnyttjar han olovligen sådan hemlighet, dömes, om ej gärningen eljest är särskilt belagd med straff, för brott mot tystnadsplikt till böter eller fängelse i högst ett år.

Röjer någon uppgift, som han eller hon är pliktig att hemlighålla enligt lag eller annan författning eller enligt förordnande eller förbehåll som har meddelats med stöd av lag eller annan författning, eller utnyttjar han eller hon olovligen sådan hemlighet, döms, om gärningen inte annars är särskilt belagd med straff, för brott mot tystnadsplikt till böter eller fängelse i högst ett år.

För brott mot tystnadsplikt ska också dömas den som röjer en uppgift av hemlig natur i ett

 

 

internationellt samarbete för fred

Prop. 2021/22:55

 

 

och säkerhet som Sverige deltar i.

Bilaga 2

Den som av oaktsamhet begår

Den som av oaktsamhet begår

 

gärning som avses i första stycket,

gärning som avses i första eller

 

dömes till böter. I ringa fall skall

andra stycket, döms till böter. I

 

dock ej dömas till ansvar.

ringa fall ska dock inte dömas till

 

 

 

ansvar.

 

 

 

 

 

Denna lag träder i kraft 1 januari 2019.

117

Prop. 2021/22:55 Bilaga 2

118

Förslag till ändring i rättegångsbalken

Härigenom föreskrivs att 27 kap. 2, 20 d och 33 §§ rättegångsbalken ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

27kap. 2 §

En skriftlig handling får inte tas i beslag om

1.den kan antas innehålla uppgifter som en befattningshavare eller någon annan som avses i 36 kap. 5 § inte får höras som vittne om, och

2.handlingen innehas av honom eller henne eller av den som tystnadsplikten gäller till förmån för. Ett skriftligt meddelande mellan den misstänkte och en närstående som avses i 36 kap. 3 §, eller mellan sådana närstående inbördes, får tas i beslag hos den misstänkte eller en närstående endast vid en förundersökning om 1. ett brott för vilket det inte är föreskrivet lindrigare straff än fängelse i två år, 2. sabotage eller grovt sabotage enligt 13 kap. 4 eller 5 § brottsbalken,

3.mordbrand, grov mordbrand, allmänfarlig ödeläggelse, kapning, sjö- eller luftfartssabotage eller flygplatssabotage enligt 13 kap. 1, 2, 3, 5 a eller 5 b § brottsbalken, om brottet innefattar sabotage enligt 4 § samma kapitel,

4.uppror, väpnat hot mot laglig ordning eller brott mot medborgerlig frihet enligt 18 kap. 1, 3 eller 5 § brottsbalken,

5. högförräderi, krigsanstiftan,

5.

högförräderi, krigsanstiftan,

spioneri, grovt spioneri,

obehörig

spioneri,

grovt

spioneri,

befattning med

hemlig

uppgift,

utlandsspioneri,

 

grovt

grov

obehörig

befattning med

utlandsspioneri,

 

obehörig

hemlig

uppgift

eller

olovlig

befattning

med

hemlig

uppgift,

underrättelseverksamhet

mot

grov

obehörig

befattning med

Sverige, mot främmande makt eller

hemlig

uppgift

eller

olovlig

mot person enligt 19 kap. 1, 2, 5, 6,

underrättelseverksamhet

mot

7, 8, 10, 10 a

 

 

Sverige, mot främmande makt eller

 

 

 

 

mot per son enligt 19 kap. 1, 2, 5, 5

a, 6, 6 a, 7, 8, 10, 10 a eller 10 b § brottsbalken,

6.företagsspioneri enligt 3 § lagen (1990:409) om skydd för företagshemligheter, om det finns anledning att anta att gärningen har begåtts på uppdrag av eller har understötts av en främmande makt eller av någon som har agerat för en främmande makts räkning,

7.terroristbrott enligt 2 § lagen (2003:148) om straff för terroristbrott, brott enligt 3 eller 3 a § lagen (2002:444) om straff för finansiering av särskilt allvarlig brottslighet i vissa fall eller brott enligt lagen (2010:299) om straff för offentlig uppmaning, rekrytering och utbildning avseende terroristbrott och annan särskilt allvarlig brottslighet, eller

8.försök, förberedelse eller stämpling till brott som avses i 2–7, om en sådan gärning är belagd med straff. Ett beslut enligt andra stycket 2–8 får meddelas endast av rätten eller åklagaren. Om åklagaren har beslutat om beslag enligt tredje stycket, ska han eller hon utan dröjsmål anmäla åtgärden hos rätten. I anmälan ska skälen för åtgärden anges. Rätten ska

skyndsamt pröva ärendet. Om rätten finner att det inte finns skäl för åtgärden, ska den upphäva beslutet.

20 d §

Med hemlig rumsavlyssning avses avlyssning eller upptagning som 1. görs i hemlighet och med ett tekniskt hjälpmedel som är avsett att återge ljud, och 2. avser tal i enrum, samtal mellan andra eller förhandlingar vid sammanträden eller andra sammankomster som allmänheten inte har tillträde till.

Hemlig rumsavlyssning får användas vid en förundersökning om 1. brott för vilket det inte är föreskrivet lindrigare straff än fängelse i fyra år,

2. spioneri enligt 19 kap. 5 §

2. spioneri, utlandsspioneri eller

brottsbalken,

grovt utlandsspioneri enligt 19 kap.

 

5, 5 a eller 6 a § brottsbalken,

3.brott som avses i 3 § lagen (1990:409) om skydd för företagshemligheter, om det finns anledning att anta att gärningen har begåtts på uppdrag av eller har understötts av en främmande makt eller av någon som har agerat för en främmande makts räkning och det kan antas att brottet inte leder till endast böter,

4.annat brott om det med hänsyn till omständigheterna kan antas att brottets straffvärde överstiger fängelse i fyra år och det är fråga om

a) människohandel enligt 4 kap. 1 a § brottsbalken,

b) våldtäkt enligt 6 kap. 1 § första eller andra stycket brottsbalken, c) grovt sexuellt tvång enligt 6 kap. 2 § tredje stycket brottsbalken,

d) våldtäkt mot barn enligt 6 kap. 4 § första eller andra stycket brottsbalken,

e) grovt sexuellt övergrepp mot barn enligt 6 kap. 6 § andra stycket brottsbalken,

f) grovt utnyttjande av barn för sexuell posering enligt 6 kap. 8 § tredje stycket brottsbalken,

g) grovt koppleri enligt 6 kap. 12 § tredje stycket brottsbalken, h) grov utpressning enligt 9 kap. 4 § andra stycket brottsbalken,

i) grovt barnpornografibrott enligt 16 kap. 10 a § femte stycket brottsbalken,

j)grovt övergrepp i rättssak enligt 17 kap. 10 § tredje stycket brottsbalken,

k)grovt narkotikabrott enligt 3 § narkotikastrafflagen (1968:64), eller

l)grov narkotikasmuggling enligt 6 § tredje stycket lagen (2000:1225) om straff för smuggling,

5. försök, förberedelse eller stämpling till brott som avses i 1–3, om en sådan gärning är belagd med straff,

6. försök, förberedelse eller stämpling till brott som avses i 4, om en sådan gärning är belagd med straff och det med hänsyn till omständigheterna kan antas att gärningens straffvärde överstiger fängelse

ifyra år.

33 §

Om det gäller sekretess enligt 15 kap. 1 eller 2 §, 18 kap. 1, 2 eller 3 § eller 35 kap. 1 eller 2 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) för uppgifter som avses i 32 §, ska en underrättelse enligt 31 § skjutas upp till dess att sekretess inte längre gäller.

Prop. 2021/22:55 Bilaga 2

119

Prop. 2021/22:55 Bilaga 2

120

Om det på grund av sekretess inte har kunnat lämnas någon underrättelse inom ett år från det att förundersökningen avslutades, behöver underrättelsen inte lämnas.

En underrättelse enligt 31 § ska inte lämnas, om förundersökningen angår 1. brott som avses i 13 kap. 1, 2, 3, 5 a eller 5 b § brottsbalken, om brottet innefattar sabotage enligt 4 § samma kapitel, 2. brott som avses i

13 kap. 4 eller 5 § brottsbalken,

 

3. brott som avses i 18 kap. 1, 3,

3. Brott som avses i 18 kap. 1, 3,

5 eller 6 § eller 19 kap. 1, 2, 3, 4, 5,

5 eller 6 § eller 19 kap. 1, 2, 3, 4, 5,

6, 7, 8, 9, 10, 10 a, 10 b, 12 eller 13

5 a, 6, 6 a, 7, 8, 9, 10, 10 a, 10 b, 12

§ brottsbalken,

eller 13 § brottsbalken,

4.brott som avses i 3 eller 4 kap. brottsbalken, om brottet är av det slag som anges i 18 kap. 2 § eller 19 kap. 11 § samma balk,

5.brott som avses i 3 § lagen (1990:409) om skydd för företagshemligheter, om det finns anledning att anta att gärningen har begåtts på uppdrag av eller har understötts av en främmande makt eller av någon som har agerat för en främmande makts räkning,

6.brott som avses i 2 § lagen (2003:148) om straff för terroristbrott, 3 eller 3 a § lagen (2002:444) om straff för finansiering av särskilt allvarlig brottslighet i vissa fall eller lagen (2010:299) om straff för offentlig uppmaning, rekrytering och utbildning avseende terroristbrott och annan särskilt allvarlig brottslighet, eller

7.försök, förberedelse eller stämpling till brott som anges i 1–6 eller underlåtenhet att avslöja sådant brott, om gärningen är belagd med straff.

Denna lag träder i kraft 1 januari 2019.

Förslag till lag om ändring i tryckfrihetsförordningen

Prop. 2021/22:55 Bilaga 2

Härigenom föreskrivs att 7 kap. 3 och 4 §§ tryckfrihetsförordningen ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

 

7 kap.

 

3 §

Om någon lämnar meddelande, som avses i 1 kap. 1 § tredje stycket, eller, utan att svara enligt 8 kap., medverkar till framställning, som är avsedd att införas i tryckt skrift, såsom författare eller annan upphovsman

eller såsom utgivare och därigenom gör sig skyldig till

 

 

 

1. högförräderi, spioneri, grovt

1.

högförräderi, spioneri,

grovt

spioneri, grov obehörig befattning

spioneri,

utlandsspioneri,

grovt

med hemlig

uppgift,

uppror,

utlandsspioneri,

grov

obehörig

landsförräderi,

landssvek

eller

befattning

med

hemlig

uppgift,

försök, förberedelse eller stämpling

uppror, landsförräderi,

landssvek

till sådant brott;

 

 

eller

försök, förberedelse

eller

 

 

 

stämpling till sådant brott;

 

2.oriktigt utlämnande av allmän handling som ej är tillgänglig för envar eller tillhandahållande av sådan handling i strid med myndighets förbehåll vid dess utlämnande, när gärningen är uppsåtlig; eller

3.uppsåtligt åsidosättande av tystnadsplikt i de fall som angivas i särskild lag, gäller om ansvar för sådant brott vad i lag är stadgat. Om någon anskaffar uppgift eller underrättelse i sådant syfte som avses i 1 kap. 1 § fjärde stycket och därigenom gör sig skyldig till brott som angives i förevarande paragrafs första stycke 1, gäller om ansvar härför vad i lag är stadgat. Det som föreskrivs i 2 kap. 22 § första stycket regeringsformen ska gälla också i fråga om förslag till föreskrifter som avses i första stycket 3.

4 §

Med beaktande av det i 1 kap. angivna syftet med en allmän tryckfrihet ska såsom tryckfrihetsbrott anses följande gärningar, om de begås genom tryckt skrift och är straffbara enligt lag:

1.högförräderi, förövat med uppsåt att riket eller del därav ska med våldsamma eller annars lagstridiga medel eller med utländskt bistånd läggas under främmande makt eller bringas i beroende av sådan makt eller att del av riket ska på så sätt lösryckas eller att åtgärd eller beslut av statschefen, regeringen, riksdagen eller högsta domarmakten ska med utländskt bistånd framtvingas eller hindras, om gärningen innebär fara för uppsåtets förverkligande; försök, förberedelse eller stämpling till sådant högförräderi;

2.krigsanstiftan, om fara för att riket ska invecklas i krig eller andra fientligheter framkallas med utländskt bistånd;

3. spioneri, varigenom någon för

3. spioneri, varigenom någon för

 

att gå främmande makt till handa

att gå främmande makt eller

 

obehörigen befordrar, lämnar eller

sammanslutning

till

handa

 

röjer

uppgift

om försvarsverk,

obehörigen befordrar, lämnar eller

 

vapen,

förråd,

import, export,

röjer

uppgift

om försvarsverk,

 

tillverkningssätt, underhandlingar,

vapen,

förråd,

import,

export,

121

Prop. 2021/22:55 Bilaga 2

122

beslut, eller något förhållande i övrigt, vars uppenbarande för främmande makt kan medföra men för Sveriges säkerhet, vare sig uppgiften är riktig eller inte; försök, förberedelse eller stämpling till sådant spioneri;

4.obehörig befattning med hemlig uppgift, varigenom någon utan syfte att gå främmande makt till handa begår gärning som avses under 3 och uppgiften rör något förhållande av hemlig natur; försök eller förberedelse till sådan obehörig befattning med hemlig uppgift; stämpling till sådant brott, om detta är att anse som grovt, vid vilken bedömning det särskilt ska beaktas om gärningen innefattade tillhandagående av främmande makt eller var av synnerligen farlig beskaffenhet med hänsyn till

pågående krig eller rörde förhållande av stor betydelse eller om den brottslige röjde vad som på grund av allmän eller enskild tjänst betrotts honom eller henne;

tillverkningssätt, underhandlingar, beslut, eller något förhållande i övrigt, vars uppenbarande för

främmande makt eller sammanslutning kan medföra men för Sveriges säkerhet, vare sig uppgiften är riktig eller inte; försök, förberedelse eller stämpling till sådant spioneri;

4.utlandsspioneri, varigenom någon för att gå främmande makt eller sammanslutning tillhanda, obehörigen befordrar, lämnar eller röjer hemlig uppgift rörande något förhållande vars uppenbarande för

främmande makt eller sammanslutning kan medföra allvarligt men för Sveriges förhållande till annan stat eller mellanfolklig organisation;

försök, förberedelse eller

stämpling till sådant utlandsspioneri;

5.obehörig befattning med hemlig uppgift, varigenom någon utan syfte att gå främmande makt eller sammanslutning till handa begår gärning som avses under 3 och uppgiften rör något förhållande av hemlig natur; försök eller förberedelse till sådan obehörig befattning med hemlig uppgift; stämpling till sådant brott, om detta är att anse som grovt, vid vilken bedömning det särskilt ska beaktas

om gärningen innefattade tillhandagående av främmande makt eller sammanslutning eller

var av synnerligen farlig beskaffenhet med hänsyn till

pågående krig eller rörde förhållande av stor betydelse eller om den brottslige röjde vad som på grund av allmän eller enskild tjänst betrotts honom eller henne;

6.obehörig befattning med hemlig uppgift, varigenom någon utan syfte att gå främmande makt eller sammanslutning till handa begår gärning som avses under 4; försök eller förberedelse till sådan

5. vårdslöshet med hemlig uppgift, varigenom någon av grov oaktsamhet begår gärning som avses under 4;

6. uppror, förövat med uppsåt att statsskicket ska med vapenmakt eller annars med våldsamma medel omstörtas eller att åtgärd eller beslut av statschefen, regeringen,

riksdagen eller högsta domarmakten ska på så sätt framtvingas eller hindras, om gärningen innebär fara för uppsåtets förverkligande; försök, förberedelse eller stämpling till sådant uppror;

7. landsförräderi eller landssvek, i vad därigenom, då riket är i krig eller annars i lag meddelade bestämmelser om sådant brott äger tillämpning, någon missleder eller förråder dem som är verksamma för rikets försvar eller förleder dem till myteri, trolöshet eller modlöshet, förråder egendom som är av betydelse för totalförsvaret eller begår annan liknande förrädisk gärning som är ägnad att medföra men för totalförsvaret eller innefattar bistånd åt fienden; försök, förberedelse eller stämpling till sådant landsförräderi eller landssvek;

8. landsskadlig vårdslöshet, i vad därigenom någon av oaktsamhet begår gärning som avses under 7;

obehörig befattning med hemlig uppgift; stämpling till sådant brott, om detta är att anse som grovt, vid vilken bedömning det särskilt ska beaktas om gärningen innefattade tillhandagående av främmande makt eller sammanslutning eller

var av synnerligen farlig beskaffenhet med hänsyn till pågående krig eller rörde förhållande av stor betydelse eller om den brottslige röjde vad som på grund av allmän eller enskild tjänst betrotts honom eller henne;

7. vårdslöshet med hemlig uppgift, varigenom någon av grov oaktsamhet begår gärning som avses under 5 eller 6;

8. uppror, förövat med uppsåt att statsskicket ska med vapenmakt eller annars med våldsamma medel omstörtas eller att åtgärd eller beslut av statschefen, regeringen,

riksdagen eller högsta domarmakten ska på så sätt framtvingas eller hindras, om gärningen innebär fara för uppsåtets förverkligande; försök, förberedelse eller stämpling till sådant uppror;

9. landsförräderi eller landssvek, i vad därigenom, då riket är i krig eller annars i lag meddelade bestämmelser om sådant brott äger tillämpning, någon missleder eller förråder dem som är verksamma för rikets försvar eller förleder dem till myteri, trolöshet eller modlöshet, förråder egendom som är av betydelse för totalförsvaret eller begår annan liknande förrädisk gärning som är ägnad att medföra men för totalförsvaret eller innefattar bistånd åt fienden; försök, förberedelse eller stämpling till sådant landsförräderi eller landssvek;

10. landsskadlig vårdslöshet, i

vad därigenom någon av oaktsamhet begår gärning som avses under 9;

Prop. 2021/22:55 Bilaga 2

123

Prop. 2021/22:55 Bilaga 2

124

9. ryktesspridning till fara för rikets säkerhet, varigenom, då riket är i krig eller annars i lag meddelade bestämmelser om sådant brott har tillämpning, någon sprider falska rykten eller andra osanna påståenden, som är ägnade att framkalla fara för rikets säkerhet, eller till främmande makt framför eller låter framkomma sådana rykten eller påståenden eller bland krigsmän sprider falska rykten eller andra osanna påståenden som är ägnade att framkalla trolöshet eller modlöshet;

10. uppvigling, varigenom någon uppmanar eller annars söker förleda till brottslig gärning,

svikande av medborgerlig skyldighet eller ohörsamhet mot myndighet eller åsidosättande av vad som åligger krigsman i tjänsten;

11. hets mot folkgrupp, varigenom någon hotar eller

uttrycker missaktning för folkgrupp eller annan sådan grupp av personer med anspelning på ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, trosbekännelse eller sexuell läggning;

12. brott mot medborgerlig frihet, varigenom någon utövar olaga hot med uppsåt att påverka den allmänna åsiktsbildningen eller inkräkta på handlingsfriheten inom politisk organisation eller yrkes- eller näringssammanslutning och

därigenom sätter yttrande-, församlings- eller föreningsfriheten i fara; försök till sådant brott mot medborgerlig frihet;

13. olaga våldsskildring, varigenom någon i bild skildrar sexuellt våld eller tvång med uppsåt att bilden sprids, om inte gärningen med hänsyn till omständigheterna är försvarlig;

14. förtal, varigenom någon utpekar annan såsom brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt eller

11. ryktesspridning till fara för rikets säkerhet, varigenom, då riket är i krig eller annars i lag meddelade bestämmelser om sådant brott har tillämpning, någon sprider falska rykten eller andra osanna påståenden, som är ägnade att framkalla fara för rikets säkerhet, eller till främmande makt framför eller låter framkomma sådana rykten eller påståenden eller bland krigsmän sprider falska rykten eller andra osanna påståenden som är ägnade att framkalla trolöshet eller modlöshet;

12. uppvigling, varigenom någon uppmanar eller annars söker förleda till brottslig gärning,

svikande av medborgerlig skyldighet eller ohörsamhet mot myndighet eller åsidosättande av vad som åligger krigsman i tjänsten;

13. hets mot folkgrupp, varigenom någon hotar eller uttrycker missaktning för folkgrupp eller annan sådan grupp av personer med anspelning på ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung,

trosbekännelse eller sexuell läggning;

14. brott mot medborgerlig frihet, varigenom någon utövar olaga hot med uppsåt att påverka den allmänna åsiktsbildningen eller inkräkta på handlingsfriheten inom politisk organisation eller yrkes- eller näringssammanslutning och

därigenom sätter yttrande-, församlings- eller föreningsfriheten i fara; försök till sådant brott mot medborgerlig frihet;

15. olaga våldsskildring, varigenom någon i bild skildrar sexuellt våld eller tvång med uppsåt att bilden sprids, om inte gärningen med hänsyn till omständigheterna är försvarlig;

16. förtal, varigenom någon utpekar annan såsom brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt eller

annars lämnar uppgift som är ägnad att utsätta denne för andras missaktning, och, om den förtalade är avliden, gärningen är sårande för de efterlevande eller annars kan anses kränka den frid som bör tillkomma den avlidne, dock inte om det med hänsyn till omständigheterna var försvarligt att lämna uppgift i saken och han eller hon visar att uppgiften var sann eller att han eller hon hade skälig grund för den;

15. förolämpning, varigenom någon smädar annan genom

kränkande tillmäle eller beskyllning eller genom annat skymfligt beteende mot honom eller henne;

16. olaga hot, varigenom någon hotar annan med brottslig gärning på ett sätt som är ägnat att hos den hotade framkalla allvarlig fruktan för egen eller annans säkerhet till person eller egendom;

17. hot mot tjänsteman, varigenom någon med hot om våld förgriper sig på annan i hans eller hennes myndighetsutövning, i annan verksamhet där det finns samma skydd som är förenat med myndighetsutövning eller vid biträde till åtgärd som omfattas av sådant skydd, för att tvinga honom eller henne till eller hindra honom eller henne från åtgärd däri eller hämnas för sådan åtgärd eller varigenom någon på så sätt förgriper sig mot den som tidigare utövat sådan verksamhet eller biträtt därvid för vad denne däri gjort eller underlåtit; försök eller förberedelse till sådant hot mot tjänsteman, såvida inte brottet, om det fullbordats, skulle ha varit att anse som ringa;

18. övergrepp i rättssak, varigenom någon med hot om våld angriper annan för att denne gjort anmälan, fört talan, avlagt vittnesmål eller annars vid förhör

annars lämnar uppgift som är ägnad att utsätta denne för andras missaktning, och, om den förtalade är avliden, gärningen är sårande för de efterlevande eller annars kan anses kränka den frid som bör tillkomma den avlidne, dock inte om det med hänsyn till omständigheterna var försvarligt att lämna uppgift i saken och han eller hon visar att uppgiften var sann eller att han eller hon hade skälig grund för den;

17. förolämpning, varigenom någon smädar annan genom

kränkande tillmäle eller beskyllning eller genom annat skymfligt beteende mot honom eller henne;

18. olaga hot, varigenom någon hotar annan med brottslig gärning på ett sätt som är ägnat att hos den hotade framkalla allvarlig fruktan för egen eller annans säkerhet till person eller egendom;

19. hot mot tjänsteman, varigenom någon med hot om våld förgriper sig på annan i hans eller hennes myndighetsutövning, i annan verksamhet där det finns samma skydd som är förenat med myndighetsutövning eller vid biträde till åtgärd som omfattas av sådant skydd, för att tvinga honom eller henne till eller hindra honom eller henne från åtgärd däri eller hämnas för sådan åtgärd eller varigenom någon på så sätt förgriper sig mot den som tidigare utövat sådan verksamhet eller biträtt därvid för vad denne däri gjort eller underlåtit; försök eller förberedelse till sådant hot mot tjänsteman, såvida inte brottet, om det fullbordats, skulle ha varit att anse som ringa;

20. övergrepp i rättssak, varigenom någon med hot om våld angriper annan för att denne gjort anmälan, fört talan, avlagt vittnesmål eller annars vid förhör

Prop. 2021/22:55 Bilaga 2

125

Prop. 2021/22:55 Bilaga 2

avgett utsaga hos en domstol eller annan myndighet eller för att hindra annan från en sådan åtgärd eller varigenom någon med hot om gärning som medför lidande, skada eller olägenhet angriper annan för att denne avlagt vittnesmål eller annars avgett utsaga vid förhör hos en myndighet eller för att hindra honom eller henne från att avge en sådan utsaga.

avgett utsaga hos en domstol eller annan myndighet eller för att hindra annan från en sådan åtgärd eller varigenom någon med hot om gärning som medför lidande, skada eller olägenhet angriper annan för att denne avlagt vittnesmål eller annars avgett utsaga vid förhör hos en myndighet eller för att hindra honom eller henne från att avge en sådan utsaga.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2023.

126

Förslag till lag om ändring i yttrandefrihetsgrundlagen

Prop. 2021/22:55

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Bilaga 2

Härigenom föreskrivs att 5 kap. 3 § yttrandefrihetsgrundlagen ska ha

 

följande lydelse.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Nuvarande lydelse

 

Föreslagen lydelse

 

 

 

 

 

 

5 kap.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

3 §

 

 

 

 

 

 

Om någon lämnar ett meddelande, som avses i 1 kap. 2 §, eller, utan att

 

svara enligt 6 kap., medverkar till en framställning som är avsedd att

 

offentliggöras i ett radioprogram eller en teknisk upptagning, som

 

författare eller annan upphovsman eller genom att framträda i

 

radioprogrammet och därigenom gör sig skyldig till

 

 

 

 

1. högförräderi, spioneri,

grovt

1.

högförräderi,

spioneri,

grovt

 

spioneri, grov obehörig befattning

spioneri,

utlandsspioneri,

grovt

 

med hemlig

uppgift, uppror,

utlandsspioneri,

grov

obehörig

 

landsförräderi,

landssvek

eller

befattning

med hemlig

uppgift,

 

försök, förberedelse eller stämpling

uppror, landsförräderi,

landssvek

 

till sådant brott;

 

 

eller

försök, förberedelse

eller

 

 

 

 

stämpling till sådant brott

 

 

2.oriktigt utlämnande av allmän handling som ej är tillgänglig för envar eller tillhandahållande av sådan handling i strid med myndighets förbehåll vid dess utlämnande, när gärningen är uppsåtlig; eller 3. uppsåtligt åsidosättande av tystnadsplikt i de fall som anges i särskild lag, gäller vad som föreskrivs i lag om ansvar för sådant brott. Om någon anskaffar en uppgift eller underrättelse i sådant syfte som avses i 1 kap. 2 § och därigenom gör sig skyldig till brott som anges i första stycket 1, gäller vad som föreskrivs i lag om ansvar för brottet. Det som föreskrivs i 2 kap. 22

§första stycket regeringsformen om särskilt lagstiftningsförfarande ska gälla också i fråga om förslag till föreskrifter som avses i första stycket 3.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2023.

127

Prop. 2021/22:55 Bilaga 2

128

Förslag till lag om ändring i lagen (2007:979) om åtgärder för att förhindra vissa särskilt allvarliga brott

Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (2007:979) om underrättelseverksamhetåtgärder för att förhindra vissa särskilt allvarliga brott ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1 §

Tillstånd till hemlig avlyssning av elektronisk kommunikation enligt 27 kap. 18 § första stycket rättegångsbalken, hemlig övervakning av elektronisk kommunikation enligt 27 kap. 19 § första och andra styckena rättegångsbalken eller hemlig kameraövervakning enligt 27 kap. 20 a § första stycket rättegångsbalken får meddelas om det med hänsyn till omständigheterna finns en påtaglig risk för att en person kommer att utöva brottslig verksamhet som innefattar

1.sabotage eller grovt sabotage enligt 13 kap. 4 eller 5 § brottsbalken,

2.mordbrand, grov mordbrand, allmänfarlig ödeläggelse, kapning, sjö- eller luftfartssabotage eller flygplatssabotage enligt 13 kap. 1, 2, 3, 5 a eller

5b § brottsbalken, om brottet innefattar sabotage enligt 4 § samma kapitel,

3.uppror, väpnat hot mot laglig ordning eller brott mot medborgerlig frihet enligt 18 kap. 1, 3 eller 5 § brottsbalken,

4. högförräderi,

krigsanstiftan,

4. högförräderi, krigsanstiftan,

spioneri,

grovt

spioneri,

grov

spioneri,

grovt

spioneri,

obehörig

befattning med

hemlig

utlandsspioneri,

grovt

uppgift

eller

grov

olovlig

utlandsspioneri, grov

obehörig

underrättelseverksamhet

mot

befattning med hemlig uppgift eller

Sverige, mot främmande makt eller

grov

 

olovlig

mot person enligt 19 kap. 1, 2, 5, 6

underrättelseverksamhet

mot

eller 8 § eller 10 § andra stycket, 10

Sverige, mot främmande makt eller

a § andra stycket eller 10 b § andra

mot person enligt 19 kap. 1, 2, 5, 5

stycket brottsbalken,

 

a, 6, 6 a eller 8 § eller 10 § andra

 

 

 

 

stycket, 10 a § andra stycket eller

 

 

 

 

10 b § andra stycket brottsbalken,

5.företagsspioneri enligt 3 § lagen (1990:409) om skydd för företagshemligheter, om det finns anledning att anta att den brottsliga verksamheten kommer att utövas på uppdrag av eller understödjas av en främmande makt eller av någon som kommer att agera för en främmande makts räkning, 6. terroristbrott enligt 2 § lagen (2003:148) om straff för terroristbrott, grovt brott enligt 3 § andra stycket lagen (2002:444) om straff för finansiering av särskilt allvarlig brottslighet i vissa fall eller grovt brott enligt 6 § lagen (2010:299) om straff för offentlig uppmaning, rekrytering och utbildning avseende terroristbrott och annan särskilt allvarlig brottslighet, eller 7. mord, dråp, grov misshandel, synnerligen grov misshandel, människorov eller olaga frihetsberövande enligt 3 kap. 1, 2 eller 6 § eller 4 kap. 1 § eller 2 § första stycket brottsbalken i avsikt att påverka offentliga organ eller den som yrkesmässigt bedriver nyhetsförmedling eller annan journalistik att vidta eller avstå från att vidta en åtgärd eller att hämnas en åtgärd. Tillstånd enligt första stycket får

också meddelas om det finns en påtaglig risk för att det inom en organisation eller grupp kommer att utövas brottslig verksamhet som avses i första stycket och det kan befaras att en person som tillhör eller verkar för organisationen eller gruppen medvetet kommer att främja denna verksamhet.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2019.

Prop. 2021/22:55 Bilaga 2

129

Prop. 2021/22:55 Bilaga 2

130

Förslag till lag om ändring i lagen (2012:278) om inhämtning av uppgifter om elektronisk kommunikation i de brottsbekämpande myndigheternas underrättelseverksamhet

Härigenom föreskrivs att 3 § lagen (2012:278) om inhämtning av uppgifter om elektronisk kommunikation i de brottsbekämpande myndigheternas underrättelseverksamhet ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

3 §

Uppgifter får också, under de förutsättningar som anges i 2 § 2, hämtas in om omständigheterna är sådana att åtgärden är av särskild vikt för att förebygga, förhindra eller upptäcka brottslig verksamhet som innefattar

1.sabotage enligt 13 kap. 4 § brottsbalken,

2.kapning, sjö- eller luftfartssabotage eller flygplatssabotage enligt 13 kap. 5 a § första eller andra stycket eller 5 b § första stycket brottsbalken, om brottet innefattar sabotage enligt 4 § samma kapitel,

3.brott mot medborgerlig frihet enligt 18 kap. 5 § brottsbalken,

4. spioneri, grov

obehörig

4. spioneri, utlandsspioneri, grov

befattning med hemlig uppgift eller

obehörig

befattning med

hemlig

grov

olovlig

uppgift

eller

grov

olovlig

underrättelseverksamhet

mot

underrättelseverksamhet

mot

Sverige, mot främmande makt eller

Sverige, mot främmande makt eller

mot person enligt 19 kap. 5 eller 8

mot person enligt 19 kap. 5, 5 a

§, 10 § andra stycket, 10 a § andra

eller 8 §, 10 § andra stycket, 10 a §

stycket eller 10 b § andra stycket

andra stycket eller 10 b § andra

brottsbalken, eller

 

stycket brottsbalken, eller

 

5.grovt brott enligt 3 § andra stycket lagen (2002:444) om straff för finansiering av särskilt allvarlig brottslighet i vissa fall eller grovt brott enligt 6 § lagen (2010:299) om straff för offentlig uppmaning, rekrytering och utbildning avseende terroristbrott och annan särskilt allvarlig brottslighet.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2019.

Förteckning över remissinstanserna (betänkandet)

Prop. 2021/22:55 Bilaga 3

Efter remiss har yttrande över betänkandet lämnats av Arbetsgivarverket, Brottsförebyggande rådet, Domstolsverket, Folke Bernadotteakademien, Fortifikationsverket, Föreningen grävande journalister, Försvarets materi- elverk, Försvarets radioanstalt, Försvarshögskolan, Försvarsmakten, För- svarsunderrättelsedomstolen, Göteborgs tingsrätt, Hovrätten för Västra Sverige, Inspektionen för strategiska produkter, Integritetsskyddsmyndig- heten (tidigare Datainspektionen), Justitiekanslern, Kriminalvården, Kust- bevakningen, Lunds universitet (juridiska fakulteten), Malmö tingsrätt, Migrationsverket, Myndigheten för press, radio och tv, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Polismyndigheten, Post- och telestyrelsen, Publicistklubben, Riksarkivet, Statens fastighetsverk, Statens inspektion för försvarsunderrättelseverksamheten, Stockholms tingsrätt, Stockholms universitet, (juridiska fakultetsnämnden), Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida), Svea hovrätt, Svenska institutet för europa- politiska studier, Svenska Journalistförbundet, Sveriges advokatsamfund, Sveriges Domareförbund, Sveriges Radio AB, Sveriges Television AB, Säkerhets- och försvarsföretagen, Säkerhets- och integritetsskydds- nämnden, Säkerhetspolisen, Totalförsvarets forskningsinstitut, TU – Medier i Sverige, Tullverket och Åklagarmyndigheten.

Yttrande har också inkommit från TV4 Media AB (tidigare Bonnier Broadcasting AB) och Bonnier News AB.

Landsorganisationen i Sverige, Riksdagens ombudsmän, Sveriges akademikers centralorganisation och Sveriges Kommuner och Regioner (tidigare Sveriges Kommuner och Landsting) har avstått från att yttra sig.

Allmänhetens Medieombudsman (tidigare Pressombudsmannen), Civil Rights Defenders, Mediernas Etiknämnd (tidigare Pressens opinions- nämnd), Svenska avdelningen av Internationella Juristkommissionen, Svenska FN-förbundet, Svenska sektionen av Amnesty International, Svenskt Näringsliv, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Utbildningsradio AB, Tjänstemännens centralorganisation, TV 4 AB, Utgivarna och Utrikes- politiska institutet har beretts tillfälle att yttra sig men inte inkommit med något yttrande.

131

Prop. 2021/22:55 Bilaga 4

Lagförslaget enligt utkastet till lagrådsremiss

Förslag till lag om ändring i tryckfrihetsförordningen

Härigenom föreskrivs i fråga om tryckfrihetsförordningen1 dels att 7 kap. 14–16 och 22 §§ ska ha följande lydelse,

dels att det ska införas en ny paragraf, 7 kap. 14 a §, och närmast före 7 kap. 14 a § en ny rubrik av följande lydelse.

 

Nuvarande lydelse

 

Föreslagen lydelse

 

 

 

 

 

 

 

7 kap.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

14 §

 

 

 

 

 

 

 

Som

tryckfrihetsbrott

anses

Som

tryckfrihetsbrott

anses

 

spioneri som innebär att någon för

spioneri som innebär att någon för

 

att gå främmande makt till handa

att gå en främmande makt eller

 

obehörigen befordrar, lämnar eller

liknande sammanslutning tillhanda

 

röjer uppgift rörande försvarsverk,

obehörigen befordrar, lämnar eller

 

vapen,

förråd,

import,

export,

röjer

en

uppgift

rörande

 

tillverkningssätt,

underhandlingar,

försvarsverk, vapen, förråd, import,

 

beslut, eller något förhållande i

export,

 

 

tillverkningssätt,

 

övrigt,

vars uppenbarande för

underhandlingar, beslut, eller något

 

främmande makt kan medföra men

förhållande

i

övrigt,

vars

 

för Sveriges säkerhet. Detta gäller

uppenbarande för

en

främmande

 

vare sig uppgiften är riktig eller

makt

 

eller

 

 

liknande

 

inte.

 

 

 

sammanslutning kan medföra men

 

 

 

 

 

för Sveriges säkerhet. Detta gäller

 

 

 

 

 

vare sig uppgiften är riktig eller

 

 

 

 

 

inte.

 

 

 

 

 

 

 

För försök, förberedelse eller stämpling till sådant spioneri döms det till

 

ansvar.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Utlandsspioneri

 

 

 

 

 

 

 

 

 

14 a §

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Som

tryckfrihetsbrott

anses

 

 

 

 

 

utlandsspioneri som

innebär

att

 

 

 

 

 

någon, i annat fall än som avses i

 

 

 

 

 

14 §, för att gå en främmande makt

 

 

 

 

 

eller

liknande

sammanslutning

 

 

 

 

 

tillhanda,

obehörigen

befordrar,

 

 

 

 

 

lämnar eller röjer en hemlig

 

 

 

 

 

uppgift vars uppenbarande för en

 

 

 

 

 

främmande

makt

eller

liknande

 

 

 

 

 

sammanslutning

kan

medföra

 

 

 

 

 

allvarligt

men

för

Sveriges

 

 

 

 

 

förhållande till någon annan stat

 

 

 

 

 

eller en mellanfolklig organisation,

132

1 Tryckfrihetsförordningen omtryckt 2018:1801.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

om

uppgiften

förekommer

inom

Prop. 2021/22:55

 

 

 

 

 

 

ramen

för

ett

samarbete

med

en

Bilaga 4

 

 

 

 

 

 

annan stat eller en mellanfolklig

 

 

 

 

 

 

 

organisation,

 

eller

i

 

en

 

 

 

 

 

 

 

mellanfolklig organisation i vilken

 

 

 

 

 

 

 

Sverige är medlem.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Det ska inte dömas till ansvar om

 

 

 

 

 

 

 

gärningen med hänsyn till syftet

 

 

 

 

 

 

 

och

övriga

omständigheter

är

 

 

 

 

 

 

 

försvarlig.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

För

försök,

förberedelse

eller

 

 

 

 

 

 

 

stämpling till sådant utlands-

 

 

 

 

 

 

 

spioneri döms det till ansvar.

 

 

 

 

 

 

 

 

15 §

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Som

tryckfrihetsbrott

anses

Som

tryckfrihetsbrott

 

anses

 

obehörig

befattning

med

hemlig

obehörig befattning med

hemlig

 

uppgift som innebär att någon, utan

uppgift som innebär att någon, utan

 

syfte att gå främmande makt till

syfte att gå en främmande makt

 

handa, obehörigen befordrar, läm-

eller

 

liknande

sammanslutning

 

nar eller röjer uppgift rörande

tillhanda,

obehörigen befordrar,

 

något förhållande av hemlig natur,

lämnar eller röjer en uppgift

 

 

 

vars uppenbarande för främmande

1. som avses i 14 §, om uppgiften

 

makt kan medföra men för Sveriges

rör något förhållande av hemlig

 

säkerhet. Detta gäller vare sig upp-

natur, eller

 

 

 

 

 

 

 

giften är riktig eller inte.

 

2. som avses i 14 a §.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Det ska inte dömas till ansvar

 

 

 

 

 

 

 

enligt första stycket 2 om gärningen

 

 

 

 

 

 

 

med hänsyn till syftet och övriga

 

 

 

 

 

 

 

omständigheter är försvarlig.

 

 

 

För försök eller förberedelse till sådan obehörig befattning med hemlig

 

uppgift döms det till ansvar.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Detsamma

gäller

stämpling till

Detsamma gäller stämpling

till

 

sådant brott, om detta är att anse

sådant brott, om detta är att anse

 

som grovt. Vid denna bedömning

som grovt. Vid denna bedömning

 

ska det särskilt beaktas, om gär-

ska det särskilt beaktas, om gär-

 

ningen innefattade tillhandagående

ningen innefattade tillhandagående

 

av främmande makt eller var av

av en främmande makt eller

 

synnerligen

farlig

beskaffenhet

liknande sammanslutning eller var

 

med hänsyn till pågående krig eller

av synnerligen farlig beskaffenhet

 

rörde något förhållande av stor

med hänsyn till pågående krig eller

 

betydelse eller om den brottslige

rörde något förhållande av stor

 

röjde vad som på grund av allmän

betydelse eller om gärningsmannen

 

eller enskild tjänst hade betrotts

röjde vad som på grund av allmän

 

honom eller henne.

 

 

eller enskild tjänst hade betrotts

 

 

 

 

 

 

 

honom eller henne.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

16 §

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Som

tryckfrihetsbrott

anses

Som

tryckfrihetsbrott

 

anses

 

vårdslöshet

med

hemlig

uppgift

vårdslöshet

med

hemlig

uppgift

 

som innebär att

någon

av grov

som

innebär

att

någon

av

grov

133

Prop. 2021/22:55 Bilaga 4

oaktsamhet begår en gärning som avses i 15 §.

oaktsamhet obehörigen befordrar, lämnar eller röjer en uppgift

1.som avses i 14 §, om uppgiften rör något förhållande av hemlig natur, eller

2.som avses i 14 a §.

Det ska inte dömas till ansvar enligt första stycket 2 om gärningen med hänsyn till syftet och övriga omständigheter är försvarlig.

134

22 §

Om någon enligt 1 kap. 7 § första stycket meddelar en uppgift i syfte att den ska göras offentlig i en tryckt skrift och därigenom gör sig skyldig till något av följande brott, gäller vad som föreskrivs i lag om ansvar för det

brottet:

 

 

 

 

1. uppror, högförräderi, spioneri,

1. uppror, högförräderi, spioneri,

grovt spioneri,

grov

obehörig

grovt spioneri,

utlandsspioneri,

befattning med

hemlig

uppgift,

grovt utlandsspioneri, grov obehö-

landsförräderi,

landssvek eller

rig befattning med hemlig uppgift,

försök, förberedelse eller stämpling

landsförräderi,

landssvek eller

till ett sådant brott,

 

försök, förberedelse eller stämpling

 

 

 

till ett sådant brott,

2.oriktigt utlämnande av en allmän handling som inte är tillgänglig för var och en eller tillhandahållande av en sådan handling i strid med en myndighets förbehåll vid dess utlämnande, när gärningen är uppsåtlig, eller

3.uppsåtligt åsidosättande av tystnadsplikt i de fall som anges i en särskild lag.

Första stycket gäller också om brottet begås av någon som, utan att vara ansvarig enligt 8 kap., medverkar som författare eller annan upphovsman eller som utgivare till en framställning som är avsedd att införas i en tryckt skrift.

I fråga om föreskrifter som avses i första stycket 3 tillämpas 2 kap. 22 § första stycket regeringsformen.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2023.

Förslag till lag om ändring i yttrandefrihetsgrundlagen

Prop. 2021/22:55

 

 

 

 

 

 

 

Bilaga 4

Härigenom föreskrivs att 5 kap. 4 § yttrandefrihetsgrundlagen1 ska ha

 

följande lydelse.

 

 

 

 

 

 

 

Nuvarande lydelse

 

Föreslagen lydelse

 

 

 

 

5 kap.

 

 

 

 

 

 

 

4 §

 

 

 

 

Om någon enligt 1 kap. 10 § meddelar en uppgift i syfte att göra den

 

offentlig i ett program eller en teknisk upptagning och därigenom gör sig

 

skyldig till något av följande brott, gäller vad som föreskrivs i lag om

 

ansvar för det brottet:

 

 

 

 

 

 

1. uppror, högförräderi, spioneri,

1. uppror, högförräderi, spioneri,

 

grovt spioneri,

grov

obehörig

grovt

spioneri, utlandsspioneri,

 

befattning med

hemlig

uppgift,

grovt

 

utlandsspioneri,

grov

 

landsförräderi,

landssvek eller

obehörig

befattning med hemlig

 

försök, förberedelse eller stämpling

uppgift,

landsförräderi, landssvek

 

till ett sådant brott,

 

eller

försök, förberedelse

eller

 

 

 

 

stämpling till ett sådant brott,

 

 

2.oriktigt utlämnande av en allmän handling som inte är tillgänglig för var och en eller tillhandahållande av en sådan handling i strid med en myndighets förbehåll vid dess utlämnande, när gärningen är uppsåtlig, och

3.uppsåtligt åsidosättande av tystnadsplikt i de fall som anges i en särskild lag.

Första stycket gäller också om brottet begås av någon som, utan att vara ansvarig enligt 6 kap., medverkar som författare eller annan upphovsman till en framställning som är avsedd att offentliggöras i ett program eller en teknisk upptagning eller medverkar genom att framträda i programmet.

I fråga om föreskrifter som avses i första stycket 3 tillämpas 2 kap. 22 § första stycket regeringsformen.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2023.

1 Yttrandefrihetsgrundlagen omtryckt 2018:1802.

135

Den som, för att gå en främmande makt eller liknande sammanslutning tillhanda, obehö- rigen anskaffar, befordrar, lämnar eller röjer en uppgift om försvars- verk, vapen, förråd, import, export, tillverkningssätt, underhandlingar, beslut eller något förhållande i övrigt vars uppenbarande för en främmande makt eller liknande sammanslutning kan medföra men för Sveriges säkerhet döms, vare sig uppgiften är riktig eller inte, för spioneri till fängelse i högst sex år.
Detsamma ska gälla, om någon i samma syfte obehörigen fram- ställer eller tar befattning med en skrift, en teckning eller något annat föremål som innefattar en sådan uppgift.
6 a §
Den som, i annat fall än som avses i 5 §, för att gå en främmande
makt eller liknande
sammanslutning tillhanda, obehörigen anskaffar, befordrar, lämnar eller röjer en hemlig uppgift vars uppenbarande för en främmande makt eller liknande sammanslutning kan medföra allvarligt men för Sveriges förhållande till någon annan stat eller en mellanfolklig organisation, om uppgiften förekommer inom ramen för ett samarbete med en annan stat eller en mellanfolklig

Prop. 2021/22:55 Bilaga 4

136

Förslag till lag om ändring i brottsbalken

Härigenom föreskrivs i fråga om brottsbalken

dels att 19 kap. 5, 7–10 b och 13–15 §§ ska ha följande lydelse,

dels att det ska införas tre nya paragrafer, 19 kap. 6 a, 6 b och 9 a §§, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

19kap. 5 §1

Den som, för att gå främmande

makt tillhanda, obehörigen anskaffar, befordrar, lämnar eller röjer uppgift om försvarsverk, vapen, förråd, import, export, tillverkningssätt, underhandlingar, beslut eller något förhållande i övrigt vars uppenbarande för främmande makt kan medföra men för Sveriges säkerhet döms, vare sig uppgiften är riktig eller inte, för spioneri till fängelse i högst sex år.

Detsamma ska gälla, om någon i samma syfte obehörigen fram- ställer eller tar befattning med skrift, teckning eller annat föremål som innefattar sådan uppgift.

1Senaste lydelse 2014:383.

Den som, utan syfte att gå en främmande makt eller liknande sammanslutning tillhanda, begår en gärning som avses i 5 § döms, om uppgiften rör något förhållande av hemlig natur, för obehörig befattning med hemlig uppgift till böter eller fängelse i högst två år.
För obehörig befattning med hemlig uppgift döms också den som, utan syfte att gå en främmande makt eller liknande sammanslutning tillhanda, begår en gärning som avses i 6 a §.
Det ska inte dömas till ansvar enligt andra stycket om gärningen

organisation eller i en mellanfolklig organisation i vilken Sverige är medlem döms för utlandsspioneri till fängelse i högst fyra år.

Detsamma ska gälla, om någon i samma syfte obehörigen fram- ställer eller tar befattning med en skrift, en teckning eller något annat föremål som innefattar en sådan uppgift.

Det ska inte dömas till ansvar om gärningen med hänsyn till syftet och övriga omständigheter är försvarlig.

6 b §

Om ett brott som avses i 6 a § är grovt, döms för grovt utlands- spioneri till fängelse i lägst två och högst åtta år.

Vid bedömningen av om brottet är grovt ska det särskilt beaktas om gärningen var av synnerligen farlig beskaffenhet med hänsyn till pågående krig eller rörde något förhållande av stor betydelse eller om gärningsmannen röjde vad som på grund av allmän eller enskild tjänst betrotts honom eller henne.

7 §2

Den som, utan syfte att gå främmande makt tillhanda, begår gärning som avses i 5 § döms, om uppgiften rör något förhållande av hemlig natur, för obehörig befatt- ning med hemlig uppgift till böter eller fängelse i högst två år.

2Senaste lydelse 2014:383.

Prop. 2021/22:55 Bilaga 4

137

Den som av grov oaktsamhet obehörigen befordrar, lämnar eller röjer en uppgift som avses i 5 § döms, om uppgiften rör något för- hållande av hemlig natur, för vårdslöshet med hemlig uppgift till böter eller fängelse i högst ett år eller, om Sverige var i krig, till böter eller fängelse i högst två år.
För vårdslöshet med hemlig uppgift döms också den som av grov oaktsamhet obehörigen befordrar, lämnar eller röjer en uppgift som avses i 6 a §.
Det ska inte dömas till ansvar enligt andra stycket om gärningen med hänsyn till syftet och övriga omständigheter är försvarlig.
9 a §
Den som för Sveriges räkning deltar i ett samarbete med en annan stat eller en mellanfolklig organisation eller tjänstgör i en mellanfolklig organisation i vilken
Om ett brott som avses i 7 § är grovt, döms för grov obehörig befattning med hemlig uppgift till fängelse i högst fyra år.
Vid bedömningen av om brottet är grovt ska det särskilt beaktas om gärningen innefattade tillhanda- gående av en främmande makt eller liknande sammanslutning eller var av synnerligen farlig beskaffenhet med hänsyn till pågående krig eller rörde något förhållande av stor betydelse eller om gärningsmannen röjde vad som på grund av allmän eller enskild tjänst betrotts honom eller henne.

Prop. 2021/22:55 Bilaga 4

138

med hänsyn till syftet och övriga omständigheter är försvarlig.

8 §3

Är brott som i 7 § sägs att anse som grovt, skall för grov obehörig befattning med hemlig uppgift dömas till fängelse i högst fyra år.

Vid bedömande huruvida brottet är grovt skall särskilt beaktas, om gärningen innefattade tillhanda- gående av främmande makt eller var av synnerligen farlig beskaffen- het med hänsyn till pågående krig eller rörde förhållande av stor betydelse eller om den brottslige röjde vad som på grund av allmän eller enskild tjänst betrotts honom.

9 §4

Den som av grov oaktsamhet befordrar, lämnar eller röjer sådan uppgift som avses i 7 § döms för vårdslöshet med hemlig uppgift till böter eller fängelse i högst ett år eller, om Sverige var i krig, till böter eller fängelse i högst två år.

3Senaste lydelse 1976:509.

4Senaste lydelse 2014:383.

 

 

 

 

Sverige är medlem och, i annat fall

 

 

 

 

än som avses i 5, 6 a, 7 eller 9 §,

 

 

 

 

obehörigen röjer en hemlig uppgift

 

 

 

 

som förekommer inom ramen för

 

 

 

 

samarbetet

eller

i

organisationen

 

 

 

 

och vars uppenbarande för en

 

 

 

 

främmande

makt

 

eller

liknande

 

 

 

 

sammanslutning kan störa Sveriges

 

 

 

 

förhållande till någon annan stat

 

 

 

 

eller

mellanfolklig

organisation

 

 

 

 

döms för röjande av hemlig uppgift

 

 

 

 

i internationellt

samarbete

till

 

 

 

 

böter eller fängelse i högst ett år.

 

 

 

 

Den som av grov oaktsamhet

 

 

 

 

begår en gärning som avses i första

 

 

 

 

stycket döms till böter.

 

 

 

 

 

 

Det ska inte dömas till ansvar om

 

 

 

 

gärningen med hänsyn till syftet

 

 

 

 

och

övriga

omständigheter

är

 

 

 

 

försvarlig.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

10 §5

 

 

 

 

 

 

 

 

Den som, för att gå främmande

Den som, för att gå en

makt tillhanda, hemligen eller med

främmande

makt

eller

liknande

användande av svikliga

medel

sammanslutning

 

 

 

tillhanda,

antingen bedriver verksamhet vars

hemligen eller med användande av

syfte är anskaffande av uppgifter

svikliga medel antingen

bedriver

om

förhållanden

vars

verksamhet

 

vars

 

syfte

är

uppenbarande för främmande makt

anskaffande

av

 

uppgifter

om

kan medföra men för Sveriges

förhållanden vars uppenbarande för

säkerhet eller medverkar till sådan

en främmande makt eller liknande

verksamhet mer än tillfälligt, döms

sammanslutning kan medföra men

för

 

olovlig

för

Sveriges

säkerhet

eller

underrättelseverksamhet

mot

 

medverkar

till

sådan

verksamhet

Sverige till fängelse i högst två år.

mer än tillfälligt, döms för olovlig

 

 

 

 

underrättelseverksamhet

 

mot

 

 

 

 

Sverige till fängelse i högst två år.

Är brottet grovt döms till

Om brottet är grovt döms till

fängelse i lägst sex månader och

fängelse i lägst sex månader och

högst fyra år.

 

 

högst fyra år.

 

 

 

 

 

 

 

 

10 a §6

 

 

 

 

 

 

 

 

Den som, för att gå främmande

Den som, för att gå en

makt tillhanda, här i landet

främmande

makt

eller

liknande

antingen bedriver verksamhet vars

sammanslutning

tillhanda, här i

syfte är anskaffande av uppgifter

landet

antingen

 

bedriver

om

förhållanden

vars

verksamhet

 

vars

 

syfte

är

5Senaste lydelse 2014:383.

6Senaste lydelse 2014:383.

Prop. 2021/22:55 Bilaga 4

139

Den som, med uppsåt att gå en främmande makt eller liknande sammanslutning tillhanda, här i landet hemligen eller med användande av svikliga eller
otillbörliga medel antingen bedriver verksamhet vars syfte är anskaffande av uppgifter om någon annans personliga förhållanden eller medverkar till sådan verksamhet mer än tillfälligt, döms
förolovlig
underrättelseverksamhet mot person till fängelse i högst ett år.
Om brottet är grovt döms till fängelse i lägst sex månader och högst fyra år.

Prop. 2021/22:55 Bilaga 4

uppenbarande för den främmande makten kan medföra men för annan främmande makts säkerhet eller medverkar till sådan verksamhet mer än tillfälligt, döms för olovlig

underrättelseverksamhet mot främmande makt till böter eller fängelse i högst ett år.

Är brottet grovt döms till fängelse i lägst sex månader och högst fyra år.

anskaffande av uppgifter om förhållanden vars uppenbarande för den främmande makten eller liknande sammanslutningen kan medföra men för annan främmande makts säkerhet eller medverkar till sådan verksamhet mer än tillfälligt,

döms för olovlig

underrättelseverksamhet mot främmande makt till böter eller fängelse i högst ett år.

Om brottet är grovt döms till fängelse i lägst sex månader och högst fyra år.

140

10 b §7

Den som, med uppsåt att gå främmande makt tillhanda, här i landet hemligen eller med användande av svikliga eller

otillbörliga medel antingen bedriver verksamhet vars syfte är anskaffande av uppgifter om någon annans personliga förhållanden eller medverkar till sådan verksamhet mer än tillfälligt, döms

förolovlig

underrättelseverksamhet mot person till fängelse i högst ett år.

Är brottet grovt döms till fängelse i lägst sex månader och högst fyra år.

 

 

13 §8

 

 

Den som av främmande makt

Den som av en främmande makt

eller från utlandet av någon som

eller

liknande

sammanslutning

handlar för att gå främmande makt

eller från utlandet av någon som

tillhanda tar emot pengar eller

handlar för att gå en främmande

annan egendom för att genom

makt

eller

liknande

utgivande eller

spridande

av

sammanslutning tillhanda tar emot

skrifter eller på annat sätt påverka

pengar eller annan egendom för att

den allmänna meningen i en fråga

genom utgivande eller spridande av

som gäller någon av grunderna för

skrifter eller på annat sätt påverka

rikets statsskick eller i någon

den allmänna meningen i en fråga

angelägenhet som har betydelse för

som gäller någon av grunderna för

rikets säkerhet

och som

det

rikets

statsskick

eller i någon

7Senaste lydelse 2014:383.

8Senaste lydelse 1981:1165.

ankommer på riksdagen eller regeringen att besluta om, döms för tagande av utländskt understöd till fängelse i högst två år.

angelägenhet som har betydelse för

Prop. 2021/22:55

rikets säkerhet och som det

Bilaga 4

ankommer på riksdagen eller

 

regeringen att besluta om, döms för

 

tagande av utländskt understöd till

 

fängelse i högst två år.

 

 

 

 

14 §9

 

 

 

 

 

 

 

För

försök,

förberedelse

eller

För

försök,

förberedelse

eller

stämpling till högförräderi, trolös-

stämpling till högförräderi, trolös-

het vid förhandling med främ-

het vid förhandling med främ-

mande

makt,

spioneri,

grovt

mande makt, spioneri, utlands-

spioneri, grov obehörig befattning

spioneri,

grovt

utlandsspioneri,

med hemlig uppgift, olovlig under-

grovt

spioneri,

 

grov

obehörig

rättelseverksamhet mot främmande

befattning

med

 

hemlig

uppgift,

makt eller olovlig underrättelse-

olovlig

underrättelseverksamhet

verksamhet mot person döms det

mot främmande makt eller olovlig

till ansvar enligt 23 kap. Detsamma

underrättelseverksamhet mot

per-

gäller för försök eller förberedelse

son döms

det

till

ansvar enligt

till obehörig befattning med hemlig

23 kap. Detsamma gäller för försök

uppgift. Som stämpling till hög-

eller

förberedelse

till

obehörig

förräderi ska även anses att träda i

befattning

med

 

hemlig

uppgift.

förbindelse med främmande makt

Som stämpling till högförräderi ska

för att förbereda, möjliggöra eller

även anses att träda i förbindelse

underlätta att sådant brott kan

med främmande makt för att

begås.

 

 

 

förbereda,

möjliggöra

 

eller

 

 

 

 

underlätta att sådant brott kan

 

 

 

 

begås.

 

 

 

 

 

 

 

Den som underlåter att avslöja

Den som underlåter att avslöja

eller förhindra högförräderi, tro-

eller förhindra högförräderi, tro-

löshet vid förhandling med främ-

löshet vid förhandling med främ-

mande makt, spioneri, grovt spio-

mande makt, spioneri, grovt spio-

neri eller grov obehörig befattning

neri, utlandsspioneri, grovt ut-

med hemlig

uppgift döms till

landsspioneri eller

grov

obehörig

ansvar

enligt

23 kap. Detsamma

befattning

med

hemlig

uppgift

gäller även om han eller hon inte

döms

till

ansvar

 

enligt

23 kap.

insett men borde ha insett att brottet

Detsamma gäller även om han eller

var förestående eller pågick.

 

hon inte insett men borde ha insett

 

 

 

 

att brottet var förestående eller

 

 

 

 

pågick.

 

 

 

 

 

 

15§10

Om någon, som med hänsyn till

Om någon, som med hänsyn till

vad honom är veterligt, på grund av

vad som är känt för honom eller

meddelad varning eller eljest bort

henne, på grund av en meddelad

inse att högförräderi, trolöshet vid

varning eller av annan anledning

förhandling med främmande makt,

borde ha insett att högförräderi,

9 Senaste lydelse 2016:508.

141

10 Senaste lydelse 1976:509.

Prop. 2021/22:55 Bilaga 4

spioneri, grovt spioneri eller grov obehörig befattning med hemlig uppgift är å färde, medverkar till gärningen, dömes till ansvar såsom för medhjälp därtill; dock må ej dömas till svårare straff än fängelse i två år.

trolöshet vid förhandling med främmande makt, spioneri, grovt spioneri, utlandsspioneri, grovt utlandsspioneri eller grov obehörig befattning med hemlig uppgift var

förestående eller pågick, medverkar till gärningen, döms till ansvar såsom för medhjälp till den. Högre straff än fängelse i två år får dock inte dömas ut.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2023.

142

Förslag till lag om ändring i rättegångsbalken

Prop. 2021/22:55 Bilaga 4

Härigenom föreskrivs att 27 kap. 2, 20 d och 33 §§ rättegångsbalken ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

27kap. 2 §1

En skriftlig handling får inte tas i beslag om

1.den kan antas innehålla uppgifter som en befattningshavare eller någon annan som avses i 36 kap. 5 § inte får höras som vittne om, och

2.handlingen innehas av honom eller henne eller av den som tystnadsplikten gäller till förmån för.

Ett skriftligt meddelande mellan den misstänkte och en närstående som avses i 36 kap. 3 §, eller mellan sådana närstående inbördes, får tas i beslag hos den misstänkte eller en närstående endast vid en förundersökning om

1.ett brott för vilket det inte är föreskrivet lindrigare straff än fängelse i två år,

2.sabotage eller grovt sabotage enligt 13 kap. 4 eller 5 § brottsbalken,

3.mordbrand, grov mordbrand, allmänfarlig ödeläggelse, kapning, sjö- eller luftfartssabotage eller flygplatssabotage enligt 13 kap. 1, 2, 3, 5 a eller 5 b § brottsbalken, om brottet innefattar sabotage enligt 4 § samma kapitel,

4.uppror, väpnat hot mot laglig ordning eller brott mot medborgerlig frihet enligt 18 kap. 1, 3 eller 5 § brottsbalken,

5. högförräderi,

krigsanstiftan,

5. högförräderi,

krigsanstiftan,

spioneri, grovt spioneri,

obehörig

spioneri, grovt spioneri, utlands-

befattning med

hemlig

uppgift,

spioneri,

grovt

utlandsspioneri,

grov obehörig

befattning med

obehörig

befattning med

hemlig

hemlig uppgift eller olovlig under-

uppgift,

grov obehörig befattning

rättelseverksamhet mot

Sverige,

med hemlig uppgift eller olovlig

mot främmande makt eller mot

underrättelseverksamhet

mot

person enligt 19 kap. 1, 2, 5, 6, 7, 8,

Sverige, mot främmande makt eller

10, 10 a eller 10 b § brottsbalken,

mot person enligt 19 kap. 1, 2, 5, 6,

 

 

 

6 a, 6 b, 7, 8, 10, 10 a eller 10 b §

 

 

 

brottsbalken,

 

 

6.företagsspioneri enligt 26 § lagen (2018:558) om företags- hemligheter, om det finns anledning att anta att gärningen har begåtts på uppdrag av eller har understötts av en främmande makt eller av någon som har agerat för en främmande makts räkning,

7.terroristbrott enligt 2 § lagen (2003:148) om straff för terroristbrott, brott enligt 3 eller 3 a § lagen (2002:444) om straff för finansiering av särskilt allvarlig brottslighet i vissa fall eller brott enligt lagen (2010:299) om straff för offentlig uppmaning, rekrytering och utbildning avseende terroristbrott och annan särskilt allvarlig brottslighet, eller

8.försök, förberedelse eller stämpling till brott som avses i 2–7, om en sådan gärning är belagd med straff.

1 Senaste lydelse 2018:559.

143

Prop. 2021/22:55 Bilaga 4

144

Ett beslut enligt andra stycket 2–8 får meddelas endast av rätten eller åklagaren.

Om åklagaren har beslutat om beslag enligt tredje stycket, ska han eller hon utan dröjsmål anmäla åtgärden hos rätten. I anmälan ska skälen för åtgärden anges. Rätten ska skyndsamt pröva ärendet. Om rätten finner att det inte finns skäl för åtgärden, ska den upphäva beslutet.

20 d §2

Med hemlig rumsavlyssning avses avlyssning eller upptagning som

1.görs i hemlighet och med ett tekniskt hjälpmedel som är avsett att återge ljud, och

2.avser tal i enrum, samtal mellan andra eller förhandlingar vid sammanträden eller andra sammankomster som allmänheten inte har tillträde till.

Hemlig rumsavlyssning får användas vid en förundersökning om

1.brott för vilket det inte är föreskrivet lindrigare straff än fängelse i fyra år,

2. spioneri enligt 19 kap. 5 §

2. spioneri, utlandsspioneri eller

brottsbalken,

grovt utlandsspioneri enligt 19 kap.

 

5, 6 a eller 6 b § brottsbalken,

3.brott som avses i 26 § lagen (2018:558) om företagshemligheter, om det finns anledning att anta att gärningen har begåtts på uppdrag av eller har understötts av en främmande makt eller av någon som har agerat för en främmande makts räkning och det kan antas att brottet inte leder till endast böter,

4.annat brott om det med hänsyn till omständigheterna kan antas att brottets straffvärde överstiger fängelse i fyra år och det är fråga om

a) människohandel enligt 4 kap. 1 a § brottsbalken,

b) grov människoexploatering enligt 4 kap. 1 b § tredje stycket brottsbalken,

c) våldtäkt enligt 6 kap. 1 § första stycket brottsbalken,

d) grovt sexuellt övergrepp enligt 6 kap. 2 § andra stycket brottsbalken, e) våldtäkt mot barn enligt 6 kap. 4 § första eller andra stycket

brottsbalken,

f) grovt sexuellt övergrepp mot barn enligt 6 kap. 6 § andra stycket brottsbalken,

g) grovt utnyttjande av barn för sexuell posering enligt 6 kap. 8 § tredje stycket brottsbalken,

h) grovt koppleri enligt 6 kap. 12 § tredje stycket brottsbalken, i) grov utpressning enligt 9 kap. 4 § andra stycket brottsbalken,

j) grovt barnpornografibrott enligt 16 kap. 10 a § sjätte stycket brottsbalken,

k) grovt övergrepp i rättssak enligt 17 kap. 10 § tredje stycket brottsbalken,

l) grovt narkotikabrott enligt 3 § narkotikastrafflagen (1968:64), eller m) grov narkotikasmuggling enligt 6 § tredje stycket lagen (2000:1225)

om straff för smuggling,

2Senaste lydelse 2020:174.

5.försök, förberedelse eller stämpling till brott som avses i 1–3, om en sådan gärning är belagd med straff,

6.försök, förberedelse eller stämpling till brott som avses i 4, om en sådan gärning är belagd med straff och det med hänsyn till omständigheterna kan antas att gärningens straffvärde överstiger fängelse

ifyra år.

33 §3

Om det gäller sekretess enligt 15 kap. 1 eller 2 §, 18 kap. 1, 2 eller 3 § eller 35 kap. 1 eller 2 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) för uppgifter som avses i 32 §, ska en underrättelse enligt 31 § skjutas upp till dess att sekretess inte längre gäller.

Om det på grund av sekretess inte har kunnat lämnas någon underrättelse inom ett år från det att förundersökningen avslutades, behöver underrättelsen inte lämnas.

En underrättelse enligt 31 § ska inte lämnas, om förundersökningen angår

1.brott som avses i 13 kap. 1, 2, 3, 5 a eller 5 b § brottsbalken, om brottet innefattar sabotage enligt 4 § samma kapitel,

2.brott som avses i 13 kap. 4 eller 5 § brottsbalken,

3. brott som avses i 18 kap. 1, 3,

3. brott som avses i 18 kap. 1, 3,

5 eller 6 § eller 19 kap. 1, 2, 3, 4, 5,

5 eller 6 § eller 19 kap. 1, 2, 3, 4, 5,

6, 7, 8, 9, 10, 10 a, 10 b, 12 eller

6, 6 a, 6 b, 7, 8, 9, 10, 10 a, 10 b, 12

13 § brottsbalken,

eller 13 § brottsbalken,

4.brott som avses i 3 eller 4 kap. brottsbalken, om brottet är av det slag som anges i 18 kap. 2 § eller 19 kap. 11 § samma balk,

5.brott som avses i 26 § lagen (2018:558) om företagshemligheter, om det finns anledning att anta att gärningen har begåtts på uppdrag av eller har understötts av en främmande makt eller av någon som har agerat för en främmande makts räkning,

6.brott som avses i 2 § lagen (2003:148) om straff för terroristbrott, 3 eller 3 a § lagen (2002:444) om straff för finansiering av särskilt allvarlig brottslighet i vissa fall eller lagen (2010:299) om straff för offentlig uppmaning, rekrytering och utbildning avseende terroristbrott och annan särskilt allvarlig brottslighet, eller

7.försök, förberedelse eller stämpling till brott som anges i 1–6 eller underlåtenhet att avslöja sådant brott, om gärningen är belagd med straff.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2023.

3Senaste lydelse 2018:559.

Prop. 2021/22:55 Bilaga 4

145

Prop. 2021/22:55 Bilaga 4

146

Förslag till lag om ändring i lagen (2007:979) om åtgärder för att förhindra vissa särskilt allvarliga brott

Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (2007:979) om åtgärder för att förhindra vissa särskilt allvarliga brott ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1 §1

Tillstånd till hemlig avlyssning av elektronisk kommunikation enligt 27 kap. 18 § första stycket rättegångsbalken, hemlig övervakning av elektronisk kommunikation enligt 27 kap. 19 § första och andra styckena rättegångsbalken eller hemlig kameraövervakning enligt 27 kap. 20 a § första stycket rättegångsbalken får meddelas om det med hänsyn till omständigheterna finns en påtaglig risk för att en person kommer att utöva brottslig verksamhet som innefattar

1.sabotage eller grovt sabotage enligt 13 kap. 4 eller 5 § brottsbalken,

2.mordbrand, grov mordbrand, allmänfarlig ödeläggelse, kapning, sjö- eller luftfartssabotage eller flygplatssabotage enligt 13 kap. 1, 2, 3, 5 a eller 5 b § brottsbalken, om brottet innefattar sabotage enligt 4 § samma kapitel,

3.uppror, väpnat hot mot laglig ordning eller brott mot medborgerlig frihet enligt 18 kap. 1, 3 eller 5 § brottsbalken,

4. högförräderi,

krigsanstiftan,

4. högförräderi,

krigsanstiftan,

spioneri,

grovt

spioneri,

grov

spioneri,

grovt

spioneri,

obehörig

befattning med

hemlig

utlandsspioneri,

grovt

utlands-

uppgift

eller

grov

olovlig

spioneri, grov obehörig befattning

underrättelseverksamhet

mot

med hemlig uppgift eller grov olov-

Sverige, mot främmande makt eller

lig underrättelseverksamhet mot

mot person enligt 19 kap. 1, 2, 5, 6

Sverige, mot främmande makt eller

eller 8 § eller 10 § andra stycket,

mot person enligt 19 kap. 1, 2, 5, 6,

10 a § andra stycket eller

10 b §

6 a, 6 b eller 8 § eller 10 § andra

andra stycket brottsbalken,

 

stycket, 10 a § andra stycket eller

 

 

 

 

10 b § andra stycket brottsbalken,

5. företagsspioneri enligt 26 § lagen (2018:558) om företagshemligheter, om det finns anledning att anta att den brottsliga verksamheten kommer att utövas på uppdrag av eller understödjas av en främmande makt eller av någon som kommer att agera för en främmande makts räkning,

6.terroristbrott enligt 2 § lagen (2003:148) om straff för terroristbrott, grovt brott enligt 3 § andra stycket lagen (2002:444) om straff för finansiering av särskilt allvarlig brottslighet i vissa fall eller grovt brott enligt 6 § lagen (2010:299) om straff för offentlig uppmaning, rekrytering och utbildning avseende terroristbrott och annan särskilt allvarlig brottslighet, eller

7.mord, dråp, grov misshandel, synnerligen grov misshandel, människorov eller olaga frihetsberövande enligt 3 kap. 1, 2 eller 6 § eller 4 kap. 1 § eller 2 § första stycket brottsbalken i avsikt att påverka offentliga organ eller den som yrkesmässigt bedriver nyhetsförmedling

1Senaste lydelse 2018:560.

eller annan journalistik att vidta eller avstå från att vidta en åtgärd eller att hämnas en åtgärd.

Tillstånd enligt första stycket får också meddelas om det finns en påtaglig risk för att det inom en organisation eller grupp kommer att utövas brottslig verksamhet som avses i första stycket och det kan befaras att en person som tillhör eller verkar för organisationen eller gruppen medvetet kommer att främja denna verksamhet.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2023.

Prop. 2021/22:55 Bilaga 4

147

Prop. 2021/22:55 Bilaga 4

148

Förslag till lag om ändring i lagen (2012:278) om inhämtning av uppgifter om elektronisk kommunikation i de brottsbekämpande myndigheternas underrättelseverksamhet

Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (2012:278) om inhämtning av uppgifter om elektronisk kommunikation i de brottsbekämpande myndigheternas underrättelseverksamhet ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

2 §1

Uppgifter får hämtas in om omständigheterna är sådana att åtgärden är av särskild vikt för att förebygga, förhindra eller upptäcka brottslig verksamhet som innefattar

1.brott för vilket det inte är föreskrivet lindrigare straff än fängelse i två

år,

2.sabotage enligt 13 kap. 4 § brottsbalken,

3.kapning, sjö- eller luftfartssabotage eller flygplatssabotage enligt 13 kap. 5 a § första eller andra stycket eller 5 b § första stycket brottsbalken, om brottet innefattar sabotage enligt 4 § samma kapitel,

4.brott mot medborgerlig frihet enligt 18 kap. 5 § brottsbalken,

5. spioneri,

grov

obehörig

5. spioneri, utlandsspioneri, grov

befattning med hemlig uppgift eller

obehörig

befattning

med

hemlig

grov olovlig underrättelseverksam-

uppgift eller grov olovlig under-

het mot Sverige, mot främmande

rättelseverksamhet

mot

Sverige,

makt

eller

mot

person

enligt

mot främmande makt eller mot

19 kap.

5 eller

8 §,

10 §

andra

person enligt 19 kap. 5,

6 a eller

stycket, 10 a § andra stycket eller

8 §,

10 §

andra stycket,

10 a §

10 b § andra stycket brottsbalken,

andra

stycket eller

10 b §

andra

 

 

 

 

 

 

stycket brottsbalken,

 

 

 

6.företagsspioneri enligt 26 § lagen (2018:558) om företags- hemligheter, om det finns anledning att anta att den brottsliga verksamheten utövas på uppdrag av eller understöds av en främmande makt eller av någon som agerar för en främmande makts räkning,

7.grovt brott enligt 3 § andra stycket lagen (2002:444) om straff för finansiering av särskilt allvarlig brottslighet i vissa fall eller grovt brott enligt 6 § lagen (2010:299) om straff för offentlig uppmaning, rekrytering och utbildning avseende terroristbrott och annan särskilt allvarlig brottslighet,

8.grov misshandel eller olaga frihetsberövande enligt 3 kap. 6 § eller 4 kap. 2 § första stycket brottsbalken i avsikt att påverka offentliga organ eller den som yrkesmässigt bedriver nyhetsförmedling eller annan journalistik att vidta eller avstå från att vidta en åtgärd eller att hämnas en åtgärd.

1Senaste lydelse 2019:499.

Uppgifter får bara hämtas in om skälen för åtgärden uppväger det intrång eller men i övrigt som åtgärden innebär för den som åtgärden riktar sig mot eller för något annat motstående intresse.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2023.

Prop. 2021/22:55 Bilaga 4

149

Prop. 2021/22:55 Bilaga 5

150

Förteckning över remissinstanserna (utkastet till lagrådsremiss)

Efter remiss har yttrande över betänkandet lämnats av Arbetsgivarverket, Bonnier News Group AB, Brottsförebyggande rådet, Domstolsverket, Folke Bernadotteakademien, Fortifikationsverket, Försvarets materiel- verk, Försvarets radioanstalt, Försvarshögskolan, Försvarsmakten, För- svarsunderrättelsedomstolen, Göteborgs tingsrätt, Hovrätten för Västra Sverige, Inspektionen för strategiska produkter, Integritetsskyddsmyndig- heten, Justitiekanslern, Kriminalvården, Kustbevakningen, Lunds univer- sitet (juridiska fakulteten), Malmö tingsrätt, Migrationsverket, Myndig- heten för press, radio och tv, Myndigheten för samhällsskydd och bered- skap, Polismyndigheten, Post- och telestyrelsen, Publicistklubben, Riks- arkivet, Statens fastighetsverk, Statens inspektion för försvarsunder- rättelseverksamheten, Stockholms tingsrätt, Stockholms universitet (juri- diska fakultetsnämnden), Styrelsen för internationellt utvecklingssam- arbete (Sida), Svea hovrätt, Svenska institutet för europapolitiska studier, Svenska Journalistförbundet, Sveriges advokatsamfund, Sveriges Dom- areförbund, Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden, Säkerhetspolisen, Totalförsvarets forskningsinstitut, TU – Medier i Sverige, Tullverket, TV4 Media AB och Åklagarmyndigheten.

Riksdagens ombudsmän har avstått från att yttra sig.

Föreningen grävande journalister, Schibsted Sverige AB, Sveriges Radio AB, Sveriges Television AB och Säkerhets- och försvarsföretagen har beretts tillfälle att yttra sig men inte inkommit med något yttrande

Lagrådsremissens lagförslag

Förslag till lag om ändring i tryckfrihetsförordningen

Härigenom föreskrivs i fråga om tryckfrihetsförordningen1 dels att 7 kap. 14–16 och 22 §§ ska ha följande lydelse,

dels att det ska införas en ny paragraf, 7 kap. 14 a §, och närmast före

7 kap. 14 a § en ny rubrik av följande lydelse.

Prop. 2021/22:55 Bilaga 6

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

7kap. 14 §

Som tryckfrihetsbrott anses

Som tryckfrihetsbrott

anses

spioneri som innebär att någon för

spioneri som innebär att någon för

att gå främmande makt till handa

att gå en främmande makt eller

obehörigen befordrar, lämnar eller

liknande sammanslutning tillhanda

röjer uppgift rörande försvarsverk,

obehörigen befordrar, lämnar eller

vapen, förråd, import, export, till-

röjer en uppgift rörande försvars-

verkningssätt,

underhandlingar,

verk, vapen, förråd, import, export,

beslut, eller något förhållande i

tillverkningssätt,

underhandlingar,

övrigt, vars uppenbarande för främ-

beslut, eller något förhållande i

mande makt kan medföra men för

övrigt, vars uppenbarande för en

Sveriges säkerhet. Detta gäller vare

främmande makt

eller

liknande

sig uppgiften är riktig eller inte.

sammanslutning kan medföra men

 

 

för Sveriges säkerhet. Detta gäller

vare sig uppgiften är riktig eller inte.

För försök, förberedelse eller stämpling till sådant spioneri döms det till ansvar.

Utlandsspioneri

14 a §

Som tryckfrihetsbrott anses utlandsspioneri som innebär att någon, i annat fall än som avses i 14 §, för att gå en främmande makt eller liknande sammanslutning till- handa, obehörigen befordrar, läm- nar eller röjer en hemlig uppgift vars uppenbarande för en främ- mande makt eller liknande sam- manslutning kan medföra allvarligt men för Sveriges förhållande till någon annan stat eller en mellan- folklig organisation, om uppgiften förekommer inom ramen för ett

1 Tryckfrihetsförordningen omtryckt 2018:1801.

151

Prop. 2021/22:55 Bilaga 6

152

 

 

 

samarbete med en annan stat eller

 

 

 

en mellanfolklig organisation, eller

 

 

 

i en mellanfolklig organisation i

 

 

 

vilken Sverige är medlem.

 

 

 

 

 

Det ska inte dömas till ansvar om

 

 

 

gärningen med hänsyn till syftet

 

 

 

och övriga

omständigheter

är

 

 

 

försvarlig.

 

 

 

 

 

 

 

För

försök,

förberedelse

eller

 

 

 

stämpling till sådant utlands-

 

 

 

spioneri döms det till ansvar.

 

 

 

15 §

 

 

 

 

 

Som

tryckfrihetsbrott

anses

Som

tryckfrihetsbrott

anses

obehörig

befattning med

hemlig

obehörig befattning med

hemlig

uppgift som innebär att någon, utan

uppgift som innebär att någon, utan

syfte att gå främmande makt till

syfte att gå en främmande makt

handa, obehörigen befordrar, läm-

eller liknande sammanslutning till-

nar eller röjer uppgift rörande

handa,

obehörigen

befordrar,

något förhållande av hemlig natur,

lämnar eller röjer en uppgift

 

 

vars uppenbarande för främmande

1. som avses i 14 §, om uppgiften

makt kan medföra men för Sveriges

rör något förhållande av hemlig

säkerhet. Detta gäller vare sig upp-

natur, eller

 

 

 

 

giften är riktig eller inte.

 

2. som avses i 14 a §.

 

 

 

 

 

 

Det

ska inte dömas

till

ansvar

enligt första stycket 2 om gärningen med hänsyn till syftet och övriga omständigheter är försvarlig.

För försök eller förberedelse till sådan obehörig befattning med hemlig

uppgift döms det till ansvar.

 

 

 

Detsamma

gäller

stämpling till

Det döms också till ansvar för

sådant brott, om detta är att anse

stämpling till sådant brott, om detta

som grovt. Vid denna bedömning

är att anse som grovt. Vid denna

ska det särskilt beaktas, om gär-

bedömning ska det särskilt beaktas,

ningen innefattade tillhandagående

om gärningen innefattade tillhanda-

av främmande makt eller var av

gående av en främmande makt eller

synnerligen

farlig

beskaffenhet

liknande sammanslutning eller var

med hänsyn till pågående krig eller

av synnerligen farlig beskaffenhet

rörde något förhållande av stor

med hänsyn till pågående krig eller

betydelse eller om den brottslige

rörde något förhållande av stor

röjde vad som på grund av allmän

betydelse eller om den som har

eller enskild tjänst hade betrotts

begått gärningen röjde vad som på

honom eller henne.

 

 

grund av allmän eller enskild tjänst

 

 

 

 

hade betrotts honom eller henne.

 

 

 

16 §

 

 

Som tryckfrihetsbrott

anses

Som

tryckfrihetsbrott

anses

vårdslöshet

med hemlig

uppgift

vårdslöshet med hemlig

uppgift

som innebär att någon av grov oakt-

som innebär att någon av grov oakt-

samhet begår en gärning som avses

samhet

obehörigen befordrar,

i 15 §.

 

 

 

lämnar eller röjer en uppgift

1. som avses i 14 §, om uppgiften rör något förhållande av hemlig natur, eller

2. som avses i 14 a §.

Det ska inte dömas till ansvar enligt första stycket 2 om gärningen med hänsyn till syftet och övriga omständigheter är försvarlig.

22 §

Om någon enligt 1 kap. 7 § första stycket meddelar en uppgift i syfte att den ska göras offentlig i en tryckt skrift och därigenom gör sig skyldig till något av följande brott, gäller vad som föreskrivs i lag om ansvar för det

brottet:

 

 

 

1. uppror, högförräderi, spioneri,

1. uppror, högförräderi, spioneri,

grovt spioneri, grov obehörig be-

grovt

spioneri,

utlandsspioneri,

fattning med hemlig uppgift, lands-

grovt utlandsspioneri, grov obehö-

förräderi, landssvek eller försök,

rig befattning med hemlig uppgift,

förberedelse eller stämpling till ett

landsförräderi, landssvek eller för-

sådant brott,

sök,

förberedelse

eller stämpling

 

till ett sådant brott,

 

2.oriktigt utlämnande av en allmän handling som inte är tillgänglig för var och en eller tillhandahållande av en sådan handling i strid med en myndighets förbehåll vid dess utlämnande, när gärningen är uppsåtlig, eller

3.uppsåtligt åsidosättande av tystnadsplikt i de fall som anges i en särskild lag.

Första stycket gäller också om brottet begås av någon som, utan att vara ansvarig enligt 8 kap., medverkar som författare eller annan upphovsman eller som utgivare till en framställning som är avsedd att införas i en tryckt skrift.

I fråga om föreskrifter som avses i första stycket 3 tillämpas 2 kap. 22 § första stycket regeringsformen.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2023.

Prop. 2021/22:55 Bilaga 6

153

Prop. 2021/22:55 Bilaga 6

154

Förslag till lag om ändring i yttrandefrihetsgrundlagen

Härigenom föreskrivs att 5 kap. 4 § yttrandefrihetsgrundlagen1 ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

 

5 kap.

 

4 §

Om någon enligt 1 kap. 10 § meddelar en uppgift i syfte att göra den offentlig i ett program eller en teknisk upptagning och därigenom gör sig skyldig till något av följande brott, gäller vad som föreskrivs i lag om

ansvar för det brottet:

 

 

 

1. uppror, högförräderi, spioneri,

1. uppror, högförräderi, spioneri,

grovt spioneri, grov obehörig be-

grovt

spioneri,

utlandsspioneri,

fattning med hemlig uppgift, lands-

grovt utlandsspioneri, grov obehö-

förräderi, landssvek eller försök,

rig befattning med hemlig uppgift,

förberedelse eller stämpling till ett

landsförräderi, landssvek eller för-

sådant brott,

sök,

förberedelse

eller stämpling

 

till ett sådant brott,

 

2.oriktigt utlämnande av en allmän handling som inte är tillgänglig för var och en eller tillhandahållande av en sådan handling i strid med en myndighets förbehåll vid dess utlämnande, när gärningen är uppsåtlig, och

3.uppsåtligt åsidosättande av tystnadsplikt i de fall som anges i en särskild lag.

Första stycket gäller också om brottet begås av någon som, utan att vara ansvarig enligt 6 kap., medverkar som författare eller annan upphovsman till en framställning som är avsedd att offentliggöras i ett program eller en teknisk upptagning eller medverkar genom att framträda i programmet.

I fråga om föreskrifter som avses i första stycket 3 tillämpas 2 kap. 22 § första stycket regeringsformen.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2023.

1Yttrandefrihetsgrundlagen omtryckt 2018:1802.

Förslag till lag om ändring i brottsbalken

Härigenom föreskrivs i fråga om brottsbalken

dels att 19 kap. 5, 7–10 b och 13–15 §§ ska ha följande lydelse,

dels att det ska införas tre nya paragrafer, 19 kap. 6 a, 6 b och 9 a §§, av följande lydelse.

Prop. 2021/22:55 Bilaga 6

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

19kap. 5 §1

Den som, för att gå främmande

Den som, för att gå en främman-

makt tillhanda, obehörigen an-

de makt eller liknande sammanslut-

skaffar, befordrar,

lämnar eller

ning tillhanda, obehörigen an-

röjer uppgift

om

försvarsverk,

skaffar,

befordrar,

lämnar

eller

vapen, förråd, import, export, till-

röjer en uppgift om försvarsverk,

verkningssätt,

underhandlingar,

vapen, förråd, import, export, till-

beslut eller något förhållande i

verkningssätt,

underhandlingar,

övrigt vars uppenbarande för främ-

beslut eller något förhållande i

mande makt kan medföra men för

övrigt vars uppenbarande för en

Sveriges säkerhet döms, vare sig

främmande makt

eller

liknande

uppgiften är riktig eller inte, för

sammanslutning kan medföra men

spioneri till fängelse i högst sex år.

för Sveriges säkerhet döms, vare

 

 

 

sig uppgiften är riktig eller inte, för

 

 

 

spioneri till fängelse i högst sex år.

Detsamma ska gälla, om någon i

Detsamma ska gälla, om någon i

samma syfte obehörigen fram-

samma syfte obehörigen fram-

ställer eller tar befattning med

ställer eller tar befattning med en

skrift, teckning eller annat föremål

skrift, en teckning eller något annat

som innefattar sådan uppgift.

föremål som innefattar en sådan

 

 

 

uppgift.

 

 

 

 

 

 

 

 

6 a §

 

 

 

 

 

 

 

 

Den som, i annat fall än som

 

 

 

avses i 5 §, för att gå en främmande

 

 

 

makt eller liknande sammanslut-

 

 

 

ning tillhanda, obehörigen an-

 

 

 

skaffar,

befordrar,

lämnar

eller

 

 

 

röjer en hemlig uppgift vars uppen-

 

 

 

barande för en främmande makt

 

 

 

eller liknande sammanslutning kan

 

 

 

medföra allvarligt men för Sveriges

 

 

 

förhållande till någon annan stat

 

 

 

eller en mellanfolklig organisation,

 

 

 

om uppgiften

förekommer

inom

 

 

 

ramen för ett samarbete med en

 

 

 

annan stat eller en mellanfolklig

 

 

 

organisation

eller

i en

mellan-

1 Senaste lydelse 2014:383.

155

Den som, utan syfte att gå en främmande makt eller liknande sammanslutning tillhanda, begår en gärning som avses i 5 § döms, om uppgiften rör något förhållande av hemlig natur, för obehörig befatt- ning med hemlig uppgift till böter eller fängelse i högst två år.
För obehörig befattning med hemlig uppgift döms också den som, utan syfte att gå en främ- mande makt eller liknande sam- manslutning tillhanda, begår en gärning som avses i 6 a §.
Det ska inte dömas till ansvar enligt andra stycket om gärningen

Prop. 2021/22:55 Bilaga 6

156

folklig organisation i vilken Sverige är medlem, döms för utlands- spioneri till fängelse i högst fyra år.

Detsamma ska gälla, om någon i samma syfte obehörigen fram- ställer eller tar befattning med en skrift, en teckning eller något annat föremål som innefattar en sådan uppgift.

Det ska inte dömas till ansvar om gärningen med hänsyn till syftet och övriga omständigheter är försvarlig.

6 b §

Om ett brott som avses i 6 a § är grovt, döms för grovt utlands- spioneri till fängelse i lägst två och högst åtta år.

Vid bedömningen av om brottet är grovt ska det särskilt beaktas om gärningen var av synnerligen farlig beskaffenhet med hänsyn till pågå- ende krig eller rörde något för- hållande av stor betydelse eller om den som har begått gärningen röjde vad som på grund av allmän eller enskild tjänst betrotts honom eller henne.

7 §2

Den som, utan syfte att gå främmande makt tillhanda, begår gärning som avses i 5 § döms, om uppgiften rör något förhållande av hemlig natur, för obehörig befatt- ning med hemlig uppgift till böter eller fängelse i högst två år.

2Senaste lydelse 2014:383.

Den som av grov oaktsamhet obehörigen befordrar, lämnar eller röjer en uppgift som avses i 5 § döms, om uppgiften rör något för- hållande av hemlig natur, för vårdslöshet med hemlig uppgift till böter eller fängelse i högst ett år eller, om Sverige var i krig, till böter eller fängelse i högst två år.
För vårdslöshet med hemlig upp- gift döms också den som av grov oaktsamhet obehörigen befordrar, lämnar eller röjer en uppgift som avses i 6 a §.
Det ska inte dömas till ansvar enligt andra stycket om gärningen med hänsyn till syftet och övriga omständigheter är försvarlig.
9 a §
Den som för Sveriges räkning deltar i ett samarbete med en annan stat eller en mellanfolklig organi- sation eller tjänstgör i en mellan- folklig organisation i vilken Sverige
Om ett brott som avses i 7 § är grovt, döms för grov obehörig befattning med hemlig uppgift till fängelse i högst fyra år.
Vid bedömningen av om brottet är grovt ska det särskilt beaktas om gärningen innefattade tillhanda- gående av en främmande makt eller liknande sammanslutning eller var av synnerligen farlig beskaffenhet med hänsyn till pågående krig eller rörde något förhållande av stor be- tydelse eller om den som har begått gärningen röjde vad som på grund av allmän eller enskild tjänst betrotts honom eller henne.

med hänsyn till syftet och övriga omständigheter är försvarlig.

8 §3

Är brott som i 7 § sägs att anse som grovt, skall för grov obehörig befattning med hemlig uppgift dömas till fängelse i högst fyra år.

Vid bedömande huruvida brottet är grovt skall särskilt beaktas, om gärningen innefattade tillhanda- gående av främmande makt eller var av synnerligen farlig beskaffen- het med hänsyn till pågående krig eller rörde förhållande av stor betydelse eller om den brottslige röjde vad som på grund av allmän eller enskild tjänst betrotts honom.

9 §4

Den som av grov oaktsamhet befordrar, lämnar eller röjer sådan uppgift som avses i 7 § döms för vårdslöshet med hemlig uppgift till böter eller fängelse i högst ett år eller, om Sverige var i krig, till böter eller fängelse i högst två år.

3Senaste lydelse 1976:509.

4Senaste lydelse 2014:383.

Prop. 2021/22:55 Bilaga 6

157

Den som, för att gå en främ- mande makt eller liknande sam- manslutning tillhanda, hemligen eller med användande av svikliga medel antingen bedriver verksam- het vars syfte är anskaffande av uppgifter om förhållanden vars uppenbarande för en främmande makt eller liknande sammanslut- ning kan medföra men för Sveriges säkerhet eller medverkar till sådan verksamhet mer än tillfälligt, döms för olovlig underrättelseverksam- het mot Sverige till fängelse i högst två år.
Om brottet är grovt döms till fängelse i lägst sex månader och högst fyra år.

Prop. 2021/22:55 Bilaga 6

158

är medlem och, i annat fall än som avses i 5, 6 a, 7 eller 9 §, obe- hörigen röjer en hemlig uppgift som förekommer inom ramen för samarbetet eller i organisationen och vars uppenbarande för en främmande makt eller liknande sammanslutning kan störa Sveriges förhållande till någon annan stat eller en mellanfolklig organisation, döms för röjande av hemlig uppgift i internationellt samarbete till böter eller fängelse i högst ett år.

Den som av grov oaktsamhet begår en gärning som avses i första stycket döms till böter.

Det ska inte dömas till ansvar om gärningen med hänsyn till syftet och övriga omständigheter är försvarlig.

10 §5

Den som, för att gå främmande makt tillhanda, hemligen eller med användande av svikliga medel antingen bedriver verksamhet vars syfte är anskaffande av uppgifter om förhållanden vars uppen- barande för främmande makt kan medföra men för Sveriges säkerhet eller medverkar till sådan verksam- het mer än tillfälligt, döms för olovlig underrättelseverksamhet mot Sverige till fängelse i högst två år.

Är brottet grovt döms till fängelse i lägst sex månader och högst fyra år.

10 a §6

Den som, för att gå främmande

Den som, för att gå en främ-

makt tillhanda, här i landet

mande makt eller liknande sam-

antingen bedriver verksamhet vars

manslutning tillhanda, här i landet

syfte är anskaffande av uppgifter

antingen bedriver verksamhet vars

om förhållanden vars uppen-

syfte är anskaffande av uppgifter

5Senaste lydelse 2014:383.

6Senaste lydelse 2014:383.

barande för den främmande makten kan medföra men för annan främmande makts säkerhet eller medverkar till sådan verksamhet mer än tillfälligt, döms för olovlig underrättelseverksamhet mot främ- mande makt till böter eller fängelse i högst ett år.

Är brottet grovt döms till fängelse i lägst sex månader och högst fyra år.

om förhållanden vars uppen- Prop. 2021/22:55 barande för den främmande makten Bilaga 6

eller liknande sammanslutningen kan medföra men för annan främ- mande makts säkerhet eller med- verkar till sådan verksamhet mer än tillfälligt, döms för olovlig

underrättelseverksamhet mot

främmande makt till böter eller fängelse i högst ett år.

Om brottet är grovt döms till fängelse i lägst sex månader och högst fyra år.

10 b §7

 

 

Den som, med uppsåt att gå

Den som, med uppsåt att gå en

främmande makt tillhanda, här i

främmande makt

eller

liknande

landet hemligen eller med använ-

sammanslutning tillhanda, här i

dande av svikliga eller otillbörliga

landet hemligen eller med använ-

medel antingen bedriver verksam-

dande av svikliga eller otillbörliga

het vars syfte är anskaffande av

medel antingen bedriver verksam-

uppgifter om någon annans per-

het vars syfte är anskaffande av

sonliga förhållanden eller medver-

uppgifter om någon annans per-

kar till sådan verksamhet mer än

sonliga förhållanden eller medver-

tillfälligt, döms för olovlig under-

kar till sådan verksamhet mer än

rättelseverksamhet mot person till

tillfälligt, döms för olovlig under-

fängelse i högst ett år.

rättelseverksamhet mot person till

 

fängelse i högst ett år.

 

Är brottet grovt döms till

Om brottet är grovt döms till

fängelse i lägst sex månader och

fängelse i lägst sex månader och

högst fyra år.

högst fyra år.

 

 

13 §8

 

 

Den som av främmande makt

Den som av en främmande makt

eller från utlandet av någon som

eller liknande

sammanslutning

handlar för att gå främmande makt

eller från utlandet av någon som

tillhanda tar emot pengar eller

handlar för att gå en främmande

annan egendom för att genom ut-

makt eller liknande sammanslut-

givande eller spridande av skrifter

ning tillhanda tar emot pengar eller

eller på annat sätt påverka den

annan egendom för att genom ut-

allmänna meningen i en fråga som

givande eller spridande av skrifter

gäller någon av grunderna för rikets

eller på annat sätt påverka den all-

statsskick eller i någon angelägen-

männa meningen i en fråga som

het som har betydelse för rikets

gäller någon av grunderna för

säkerhet och som det ankommer på

Sveriges statsskick eller i någon

riksdagen eller regeringen att be-

angelägenhet som har betydelse för

sluta om, döms för tagande av

Sveriges säkerhet

och

som det

7 Senaste lydelse 2014:383.

 

 

159

8 Senaste lydelse 1981:1165.

 

 

För försök, förberedelse eller stämpling till högförräderi, trolös- het vid förhandling med främ- mande makt, spioneri, grovt spioneri, utlandsspioneri, grovt utlandsspioneri, grov obehörig be- fattning med hemlig uppgift, olov- lig underrättelseverksamhet mot främmande makt eller olovlig underrättelseverksamhet mot per- son döms det till ansvar enligt 23 kap. Detsamma gäller för försök eller förberedelse till obehörig be- fattning med hemlig uppgift. Som stämpling till högförräderi ska även anses att träda i förbindelse med främmande makt för att förbereda, möjliggöra eller underlätta att sådant brott kan begås.
Den som underlåter att avslöja eller förhindra högförräderi, tro- löshet vid förhandling med främ- mande makt, spioneri, grovt spio- neri, utlandsspioneri, grovt ut- landsspioneri eller grov obehörig befattning med hemlig uppgift döms till ansvar enligt 23 kap. Detsamma gäller även om han eller hon inte insett men borde ha insett att brottet var förestående eller pågick.

Prop. 2021/22:55 Bilaga 6

160

utländskt understöd till fängelse i ankommer på riksdagen eller

högst två år.regeringen att besluta om, döms för tagande av utländskt understöd till fängelse i högst två år.

14 §9

För försök, förberedelse eller stämpling till högförräderi, trolös- het vid förhandling med främ- mande makt, spioneri, grovt spioneri, grov obehörig befattning med hemlig uppgift, olovlig under- rättelseverksamhet mot främmande makt eller olovlig underrättelse- verksamhet mot person döms det till ansvar enligt 23 kap. Detsamma gäller för försök eller förberedelse till obehörig befattning med hemlig uppgift. Som stämpling till hög- förräderi ska även anses att träda i förbindelse med främmande makt för att förbereda, möjliggöra eller underlätta att sådant brott kan begås.

Den som underlåter att avslöja eller förhindra högförräderi, tro- löshet vid förhandling med främ- mande makt, spioneri, grovt spio- neri eller grov obehörig befattning med hemlig uppgift döms till ansvar enligt 23 kap. Detsamma gäller även om han eller hon inte insett men borde ha insett att brottet var förestående eller pågick.

15§10

Om någon, som med hänsyn till

Om någon, som med hänsyn till

vad honom är veterligt, på grund av

vad som är känt för honom eller

meddelad varning eller eljest bort

henne, på grund av en meddelad

inse att högförräderi, trolöshet vid

varning eller av annan anledning

förhandling med främmande makt,

borde ha insett att högförräderi,

spioneri, grovt spioneri eller grov

trolöshet

vid förhandling

med

obehörig befattning med hemlig

främmande makt, spioneri,

grovt

uppgift är å färde, medverkar till

spioneri,

utlandsspioneri,

grovt

9Senaste lydelse 2016:508.

10Senaste lydelse 1976:509.

gärningen, dömes till ansvar såsom för medhjälp därtill; dock må ej dömas till svårare straff än fängelse i två år.

utlandsspioneri eller grov obehörig

Prop. 2021/22:55

befattning med hemlig uppgift var

Bilaga 6

förestående eller pågick, medver-

 

kar till gärningen, döms till ansvar

 

såsom för medhjälp till den. Högre

 

straff än fängelse i två år får dock

 

inte dömas ut.

 

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2023.

161

Prop. 2021/22:55 Bilaga 6

162

Förslag till lag om ändring i rättegångsbalken

Härigenom föreskrivs att 27 kap. 2, 20 d och 33 §§ rättegångsbalken ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

27kap. 2 §1

En skriftlig handling får inte tas i beslag om

1.den kan antas innehålla uppgifter som en befattningshavare eller någon annan som avses i 36 kap. 5 § inte får höras som vittne om, och

2.handlingen innehas av honom eller henne eller av den som tystnads- plikten gäller till förmån för.

Ett skriftligt meddelande mellan den misstänkte och en närstående som avses i 36 kap. 3 §, eller mellan sådana närstående inbördes, får tas i beslag hos den misstänkte eller en närstående endast vid en förundersökning om

1.ett brott för vilket det inte är föreskrivet lindrigare straff än fängelse i två år,

2.sabotage eller grovt sabotage enligt 13 kap. 4 eller 5 § brottsbalken,

3.mordbrand, grov mordbrand, allmänfarlig ödeläggelse, kapning, sjö- eller luftfartssabotage eller flygplatssabotage enligt 13 kap. 1, 2, 3, 5 a eller 5 b § brottsbalken, om brottet innefattar sabotage enligt 4 § samma kapitel,

4.uppror, väpnat hot mot laglig ordning eller brott mot medborgerlig frihet enligt 18 kap. 1, 3 eller 5 § brottsbalken,

5. högförräderi,

krigsanstiftan,

5. högförräderi,

krigsanstiftan,

spioneri, grovt spioneri,

obehörig

spioneri, grovt spioneri, utlands-

befattning med

hemlig

uppgift,

spioneri,

grovt

utlandsspioneri,

grov obehörig

befattning med

obehörig

befattning med

hemlig

hemlig uppgift eller olovlig under-

uppgift,

grov obehörig befattning

rättelseverksamhet mot

Sverige,

med hemlig uppgift eller olovlig

mot främmande makt eller mot

underrättelseverksamhet

mot

person enligt 19 kap. 1, 2, 5, 6, 7, 8,

Sverige, mot främmande makt eller

10, 10 a eller 10 b § brottsbalken,

mot person enligt 19 kap. 1, 2, 5, 6,

 

 

 

6 a, 6 b, 7, 8, 10, 10 a eller 10 b §

 

 

 

brottsbalken,

 

 

6.företagsspioneri enligt 26 § lagen (2018:558) om företags- hemligheter, om det finns anledning att anta att gärningen har begåtts på uppdrag av eller har understötts av en främmande makt eller av någon som har agerat för en främmande makts räkning,

7.terroristbrott enligt 2 § lagen (2003:148) om straff för terroristbrott, brott enligt 3 eller 3 a § lagen (2002:444) om straff för finansiering av särskilt allvarlig brottslighet i vissa fall eller brott enligt lagen (2010:299) om straff för offentlig uppmaning, rekrytering och utbildning avseende terroristbrott och annan särskilt allvarlig brottslighet, eller

8.försök, förberedelse eller stämpling till brott som avses i 2–7, om en sådan gärning är belagd med straff.

1Senaste lydelse 2018:559.

Ett beslut enligt andra stycket 2–8 får meddelas endast av rätten eller åklagaren.

Om åklagaren har beslutat om beslag enligt tredje stycket, ska han eller hon utan dröjsmål anmäla åtgärden hos rätten. I anmälan ska skälen för åtgärden anges. Rätten ska skyndsamt pröva ärendet. Om rätten finner att det inte finns skäl för åtgärden, ska den upphäva beslutet.

20 d §2

Med hemlig rumsavlyssning avses avlyssning eller upptagning som

1.görs i hemlighet och med ett tekniskt hjälpmedel som är avsett att återge ljud, och

2.avser tal i enrum, samtal mellan andra eller förhandlingar vid sammanträden eller andra sammankomster som allmänheten inte har tillträde till.

Hemlig rumsavlyssning får användas vid en förundersökning om

1.brott för vilket det inte är föreskrivet lindrigare straff än fängelse i fyra år,

2. spioneri enligt 19 kap. 5 §

2. spioneri, utlandsspioneri eller

brottsbalken,

grovt utlandsspioneri enligt 19 kap.

 

5, 6 a eller 6 b § brottsbalken,

3.brott som avses i 26 § lagen (2018:558) om företagshemligheter, om det finns anledning att anta att gärningen har begåtts på uppdrag av eller har understötts av en främmande makt eller av någon som har agerat för en främmande makts räkning och det kan antas att brottet inte leder till endast böter,

4.annat brott om det med hänsyn till omständigheterna kan antas att brottets straffvärde överstiger fängelse i fyra år och det är fråga om

a) människohandel enligt 4 kap. 1 a § brottsbalken,

b) grov människoexploatering enligt 4 kap. 1 b § tredje stycket brottsbalken,

c) våldtäkt enligt 6 kap. 1 § första stycket brottsbalken,

d) grovt sexuellt övergrepp enligt 6 kap. 2 § andra stycket brottsbalken, e) våldtäkt mot barn enligt 6 kap. 4 § första eller andra stycket

brottsbalken,

f) grovt sexuellt övergrepp mot barn enligt 6 kap. 6 § andra stycket brottsbalken,

g) grovt utnyttjande av barn för sexuell posering enligt 6 kap. 8 § tredje stycket brottsbalken,

h) grovt koppleri enligt 6 kap. 12 § tredje stycket brottsbalken, i) grov utpressning enligt 9 kap. 4 § andra stycket brottsbalken,

j) grovt barnpornografibrott enligt 16 kap. 10 a § sjätte stycket brottsbalken,

k) grovt övergrepp i rättssak enligt 17 kap. 10 § tredje stycket brottsbalken,

l) grovt narkotikabrott enligt 3 § narkotikastrafflagen (1968:64), eller m) grov narkotikasmuggling enligt 6 § tredje stycket lagen (2000:1225)

om straff för smuggling,

2Senaste lydelse 2020:174.

Prop. 2021/22:55 Bilaga 6

163

Prop. 2021/22:55 Bilaga 6

164

5.försök, förberedelse eller stämpling till brott som avses i 1–3, om en sådan gärning är belagd med straff,

6.försök, förberedelse eller stämpling till brott som avses i 4, om en sådan gärning är belagd med straff och det med hänsyn till omständigheterna kan antas att gärningens straffvärde överstiger fängelse

ifyra år.

33 §3

Om det gäller sekretess enligt 15 kap. 1 eller 2 §, 18 kap. 1, 2 eller 3 § eller 35 kap. 1 eller 2 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) för uppgifter som avses i 32 §, ska en underrättelse enligt 31 § skjutas upp till dess att sekretess inte längre gäller.

Om det på grund av sekretess inte har kunnat lämnas någon underrättelse inom ett år från det att förundersökningen avslutades, behöver underrättelsen inte lämnas.

En underrättelse enligt 31 § ska inte lämnas, om förundersökningen angår

1.brott som avses i 13 kap. 1, 2, 3, 5 a eller 5 b § brottsbalken, om brottet innefattar sabotage enligt 4 § samma kapitel,

2.brott som avses i 13 kap. 4 eller 5 § brottsbalken,

3. brott som avses i 18 kap. 1, 3,

3. brott som avses i 18 kap. 1, 3,

5 eller 6 § eller 19 kap. 1, 2, 3, 4, 5,

5 eller 6 § eller 19 kap. 1, 2, 3, 4, 5,

6, 7, 8, 9, 10, 10 a, 10 b, 12 eller

6, 6 a, 6 b, 7, 8, 9, 10, 10 a, 10 b, 12

13 § brottsbalken,

eller 13 § brottsbalken,

4.brott som avses i 3 eller 4 kap. brottsbalken, om brottet är av det slag som anges i 18 kap. 2 § eller 19 kap. 11 § samma balk,

5.brott som avses i 26 § lagen (2018:558) om företagshemligheter, om det finns anledning att anta att gärningen har begåtts på uppdrag av eller har understötts av en främmande makt eller av någon som har agerat för en främmande makts räkning,

6.brott som avses i 2 § lagen (2003:148) om straff för terroristbrott, 3 eller 3 a § lagen (2002:444) om straff för finansiering av särskilt allvarlig brottslighet i vissa fall eller lagen (2010:299) om straff för offentlig uppmaning, rekrytering och utbildning avseende terroristbrott och annan särskilt allvarlig brottslighet, eller

7.försök, förberedelse eller stämpling till brott som anges i 1–6 eller underlåtenhet att avslöja sådant brott, om gärningen är belagd med straff.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2023.

3Senaste lydelse 2018:559.

Förslag till lag om ändring i lagen (2007:979) om åtgärder för att förhindra vissa särskilt allvarliga brott

Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (2007:979) om åtgärder för att förhindra vissa särskilt allvarliga brott ska ha följande lydelse.

Prop. 2021/22:55 Bilaga 6

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1 §1

Tillstånd till hemlig avlyssning av elektronisk kommunikation enligt 27 kap. 18 § första stycket rättegångsbalken, hemlig övervakning av elektronisk kommunikation enligt 27 kap. 19 § första och andra styckena rättegångsbalken eller hemlig kameraövervakning enligt 27 kap. 20 a § första stycket rättegångsbalken får meddelas om det med hänsyn till omständigheterna finns en påtaglig risk för att en person kommer att utöva brottslig verksamhet som innefattar

1.sabotage eller grovt sabotage enligt 13 kap. 4 eller 5 § brottsbalken,

2.mordbrand, grov mordbrand, allmänfarlig ödeläggelse, kapning, sjö- eller luftfartssabotage eller flygplatssabotage enligt 13 kap. 1, 2, 3, 5 a eller 5 b § brottsbalken, om brottet innefattar sabotage enligt 4 § samma kapitel,

3.uppror, väpnat hot mot laglig ordning eller brott mot medborgerlig frihet enligt 18 kap. 1, 3 eller 5 § brottsbalken,

4. högförräderi,

krigsanstiftan,

4. högförräderi,

krigsanstiftan,

spioneri,

grovt

spioneri,

grov

spioneri,

grovt

spioneri,

obehörig

befattning med

hemlig

utlandsspioneri,

grovt

utlands-

uppgift

eller

grov

olovlig

spioneri, grov obehörig befattning

underrättelseverksamhet

mot

med hemlig uppgift eller grov olov-

Sverige, mot främmande makt eller

lig underrättelseverksamhet mot

mot person enligt 19 kap. 1, 2, 5, 6

Sverige, mot främmande makt eller

eller 8 § eller 10 § andra stycket,

mot person enligt 19 kap. 1, 2, 5, 6,

10 a § andra stycket eller

10 b §

6 a, 6 b eller 8 § eller 10 § andra

andra stycket brottsbalken,

 

stycket, 10 a § andra stycket eller

 

 

 

 

10 b § andra stycket brottsbalken,

5. företagsspioneri enligt 26 § lagen (2018:558) om företagshemligheter, om det finns anledning att anta att den brottsliga verksamheten kommer att utövas på uppdrag av eller understödjas av en främmande makt eller av någon som kommer att agera för en främmande makts räkning,

6.terroristbrott enligt 2 § lagen (2003:148) om straff för terroristbrott, grovt brott enligt 3 § andra stycket lagen (2002:444) om straff för finansiering av särskilt allvarlig brottslighet i vissa fall eller grovt brott enligt 6 § lagen (2010:299) om straff för offentlig uppmaning, rekrytering och utbildning avseende terroristbrott och annan särskilt allvarlig brottslighet, eller

7.mord, dråp, grov misshandel, synnerligen grov misshandel, människorov eller olaga frihetsberövande enligt 3 kap. 1, 2 eller 6 § eller 4 kap. 1 § eller 2 § första stycket brottsbalken i avsikt att påverka

1 Senaste lydelse 2018:560.

165

Prop. 2021/22:55 Bilaga 6

166

offentliga organ eller den som yrkesmässigt bedriver nyhetsförmedling eller annan journalistik att vidta eller avstå från att vidta en åtgärd eller att hämnas en åtgärd.

Tillstånd enligt första stycket får också meddelas om det finns en påtaglig risk för att det inom en organisation eller grupp kommer att utövas brottslig verksamhet som avses i första stycket och det kan befaras att en person som tillhör eller verkar för organisationen eller gruppen medvetet kommer att främja denna verksamhet.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2023.

Förslag till lag om ändring i lagen (2012:278) om inhämtning av uppgifter om elektronisk kommunikation i de brottsbekämpande myndigheternas underrättelseverksamhet

Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (2012:278) om inhämtning av uppgifter om elektronisk kommunikation i de brottsbekämpande myndigheternas underrättelseverksamhet ska ha följande lydelse.

Prop. 2021/22:55 Bilaga 6

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

2 §1

Uppgifter får hämtas in om omständigheterna är sådana att åtgärden är av särskild vikt för att förebygga, förhindra eller upptäcka brottslig verksamhet som innefattar

1.brott för vilket det inte är föreskrivet lindrigare straff än fängelse i två

år,

2.sabotage enligt 13 kap. 4 § brottsbalken,

3.kapning, sjö- eller luftfartssabotage eller flygplatssabotage enligt 13 kap. 5 a § första eller andra stycket eller 5 b § första stycket brottsbalken, om brottet innefattar sabotage enligt 4 § samma kapitel,

4.brott mot medborgerlig frihet enligt 18 kap. 5 § brottsbalken,

5. spioneri, grov obehörig be-

5. spioneri, utlandsspioneri, grov

fattning med hemlig uppgift eller

obehörig

befattning

med

hemlig

grov olovlig underrättelseverksam-

uppgift eller grov olovlig under-

het mot Sverige, mot främmande

rättelseverksamhet

mot

Sverige,

makt

eller

mot

person

enligt

mot främmande makt eller mot

19 kap.

5

eller

8 §, 10 §

andra

person enligt 19 kap. 5,

6 a eller

stycket, 10 a § andra stycket eller

8 §,

10 §

andra stycket,

10 a §

10 b § andra stycket brottsbalken,

andra

stycket eller

10 b §

andra

 

 

 

 

 

stycket brottsbalken,

 

 

 

6.företagsspioneri enligt 26 § lagen (2018:558) om företagshemlig- heter, om det finns anledning att anta att den brottsliga verksamheten utövas på uppdrag av eller understöds av en främmande makt eller av någon som agerar för en främmande makts räkning,

7.grovt brott enligt 3 § andra stycket lagen (2002:444) om straff för finansiering av särskilt allvarlig brottslighet i vissa fall eller grovt brott enligt 6 § lagen (2010:299) om straff för offentlig uppmaning, rekrytering och utbildning avseende terroristbrott och annan särskilt allvarlig brottslighet,

8.grov misshandel eller olaga frihetsberövande enligt 3 kap. 6 § eller 4 kap. 2 § första stycket brottsbalken i avsikt att påverka offentliga organ eller den som yrkesmässigt bedriver nyhetsförmedling eller annan journalistik att vidta eller avstå från att vidta en åtgärd eller att hämnas en åtgärd.

1 Senaste lydelse 2019:499.

167

Prop. 2021/22:55 Bilaga 6

168

Uppgifter får bara hämtas in om skälen för åtgärden uppväger det intrång eller men i övrigt som åtgärden innebär för den som åtgärden riktar sig mot eller för något annat motstående intresse.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2023.

Lagrådets yttrande

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2021-10-12

Närvarande: F.d. justitieråden Martin Borgeke och Mari Andersson samt justitierådet Petter Asp

Utlandsspioneri

Prop. 2021/22:55 Bilaga 7

Enligt en lagrådsremiss den 30 september 2021 har regeringen (Justitie- departementet) beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till

1.lag om ändring i tryckfrihetsförordningen,

2.lag om ändring i yttrandefrihetsgrundlagen,

3.lag om ändring i brottsbalken,

4.lag om ändring i rättegångsbalken,

5.lag om ändring i lagen (2007:979) om åtgärder för att förhindra vissa särskilt allvarliga brott,

6.lag om ändring i lagen (2012:278) om inhämtning av uppgifter

om elektronisk kommunikation i de brottsbekämpande myndig- heternas underrättelseverksamhet.

Förslagen har inför Lagrådet föredragits av kanslirådet Linda Mohlin. Eftersom förslagen om ändring i tryckfrihetsförordningen och

yttrandefrihetsgrundlagen bygger på förslagen till ändring i brottsbalken behandlar Lagrådet, av praktiska skäl, först förslaget till lag om ändring i brottsbalken.

Förslagen föranleder följande yttrande.

Förslaget till lag om ändring i brottsbalken

19 kap. 5 §

Paragrafen föreslås ändrad på så sätt att främmande makt kompletteras av ”liknande sammanslutning” på två ställen. Lagrådet noterar att ordvalet liknande sammanslutning indikerar att också främmande makt är en sam- manslutning. Det är visserligen så att rekvisitet främmande makt omfattar mer än främmande stater, men eftersom främmande stater ingår i och tvivelsutan är det främsta exemplet på främmande makt så skorrar formu- leringen likväl; de flesta främmande makter är inte sammanslutningar. När man talar om sammanslutningar känns det bl.a. därför långsökt att stater skulle kunna avses. Det bör mot den bakgrunden övervägas om det inte är möjligt att formulera utvidgningen på annat sätt. Lagrådet inser svårighet- erna att hitta något väl passande ord för de organisationer som avses och ifrågasätter därför om det är nödvändigt med ett sådant. En möjlighet är att använda endast ordet motsvarande: ”för att gå en främmande makt eller motsvarande tillhanda”.

19 kap. 6 a §

Paragrafen innehåller ett nytt brott som benämns utlandsspioneri.

169

 

Prop. 2021/22:55 Bilaga 7

170

Paragrafens första stycke består av en mening som har blivit mycket lång. Detta medför att det är svårt att ta till sig vad som sägs och det kan dessutom ifrågasättas om meningen språkligt sett hänger samman. Lag- rådet föreslår att stycket konstrueras på följande sätt.

Den som, i annat fall än som avses i 5 §, för att gå en främmande makt eller motsvarande tillhanda, obehörigen anskaffar, befordrar, lämnar eller röjer en uppgift

1.som förekommer inom ramen för ett samarbete med en annan stat eller en mellanfolklig organisation eller i en mellanfolklig organisation i vilken Sverige är medlem,

2.som är hemlig, och

3.vars uppenbarande för en främmande makt eller motsvarande kan medföra allvarligt men för Sveriges förhållande till någon annan stat eller en mellanfolklig organisation,

döms för utlandsspioneri till fängelse i högst fyra år.

Ett alternativ är att tidigarelägga kravet på att uppgiften ska förekomma inom ramen för ett samarbete etc.:

Den som, i annat fall än som avses i 5 §, för att gå en främmande makt eller motsvarande tillhanda, obehörigen anskaffar, befordrar, lämnar eller röjer en hemlig uppgift som förekommer inom ramen för ett samarbete med en annan stat eller en mellanfolklig organisation eller i en mellanfolklig organisation i vilken Sverige är medlem, och vars uppenbarande för en främmande makt eller motsvarande kan medföra allvarligt men för Sveriges förhållande till någon annan stat eller en mellanfolklig organisation, döms för utlandsspioneri till fängelse i högst fyra år.

Som framgår av dessa båda alternativ är en förutsättning för straffansvar att uppgiften är sådan att dess uppenbarande för en främmande makt eller motsvarande kan medföra allvarligt men för Sveriges förhållande till någon annan stat eller en mellanfolklig organisation. Fråga är om ett abstrakt farerekvisit. Av motiven framgår att tanken har varit att man genom användande av detta rekvisit skulle avgränsa det straffbara området till åtgärder som typiskt sett leder till en viss påverkan på Sveriges förhål- lande till någon annan stat eller en mellanfolklig organisation. I samman- hanget anförs bl.a. (se s. 85) följande i författningskommentaren:

”Genom avgränsningen till typiska effekter av ett uppgiftsröjande, undantas uppgiftsröjande som en annan stat rimligen ska kunna tåla och som därför inte bör omfattas av straffansvar. Den omständigheten att ett allvarligt men faktiskt har uppkommit behöver därför inte alltid innebära att gärningen är straffbar.”

Lagrådet är för sin del inte övertygat om att författningskommentaren åter- speglar innebörden av bestämmelsen där alltså ”kan medföra” används för att ange den typ av fara som fordras för ansvar. Det är visserligen så att såväl ”kan” som ”är ägnat att” brukar sägas ge uttryck för att det är fråga om ett abstrakt farekrav, men det kan knappast råda någon tvekan om att

”kan” är ett lägre krav. Och framför allt är ”kan” ett rekvisit som närmast regelmässigt måste anses vara uppfyllt när den effekt som ”kan” relaterar till faktiskt har inträffat. Detta innebär att det framstår som märkligt från logiska utgångspunkter att säga att ett uppgiftsröjande som faktiskt har orsakat en viss effekt inte ”kan medföra” den effekten.

Lagrådet har i och för sig inget att invända mot att ”kan medföra” an- vänds i den föreslagna bestämmelsen – jfr bl.a. utformningen av 19 kap. 5 § – men det straffbara området kommer då att bli vidare än vad författ- ningskommentaren ger uttryck för.

I det föreslagna sista stycket finns ett undantag som bygger på en för- svarlighetsbedömning. Undantagsregeln är formulerad så att det inte ska dömas till ansvar om gärningen är försvarlig. Lagrådet – som är väl med- vetet om att det har varit vanligt att använda denna lokution i straffrättslig lagstiftning – vill väcka frågan om det inte vore bättre att formulera be- stämmelsen så den tydligt anger att en gärning, om den är försvarlig, inte utgör brott. Här kan jämföras bl.a. med utformningen av 16 kap. 10 b § tredje stycket brottsbalken:

En gärning ska inte utgöra brott, om den med hänsyn till syftet och övriga omständigheter är försvarlig.

Ett generellt skäl att formulera undantagsregler på detta sätt är att det blir tydligare vad som är rättsföljden och på så vis kan man bl.a. undvika fel- tolkningar av innebörden av den straffbestämmelse som föreslås i 7 kap. 14 a § tryckfrihetsförordningen. Eftersom den paragrafen definierar vad som är tryckfrihetsbrott kan man, med den i lagrådsremissen föreslagna formuleringen, få det felaktiga intrycket att gärningen, om den är försvar- lig, fortsatt utgör brott men att det likväl inte ska dömas till ansvar.

Här vill Lagrådet påminna om att första stycket i den grundläggande regeln för hantering av intressekonflikter på straffrättens område – nöd- bestämmelsen i 24 kap. 4 § – efter en reform år 1994 lyder på följande vis.

En gärning som någon […] begår i nöd utgör brott endast om den med hänsyn till farans beskaffenhet, den skada som åsamkas annan och omständigheterna i övrigt är oförsvarlig.

Lagrådet noterar vidare att den föreslagna paragrafen inte, såsom spioneri- bestämmelsen i 19 kap. 5 § (se även 7 kap. 14 § tryckfrihetsförordningen), föreskriver att ansvar inträder vare sig uppgiften är riktig eller ej. Skälet till detta är (se s. 42 i remissen) att skrivningen bedöms vara onödig efter- som det i paragrafen i övrigt inte görs någon begränsning till uppgifter som är korrekta. Med utgångspunkt i denna analys – som framstår som över- tygande – bör motsvarande lokutioner i de nyss nämnda paragraferna kunna strykas till undvikande av missförstånd. I vart fall bör utformningen av paragraferna i detta hänseende inte skilja sig åt.

Till sist noterar Lagrådet avseende utformningen av föreslagna 19 kap.

6 a § brottsbalken att brottsbeteckningen ”utlandsspioneri” inte framstår som alldeles träffande. Spioneri enligt 19 kap. brottsbalken har ju alltid med utlandet att göra på något sätt (se 19 kap. 5 §: ”för att gå främmande makt till handa” etc.). Beteckningen utlandsspioneri kan till nöds godtas med hänsyn till att en förutsättning för ansvar är att den ifrågavarande

Prop. 2021/22:55 Bilaga 7

171

Prop. 2021/22:55 Bilaga 7

172

uppgiften förekommer inom ramen för ett samarbete med en annan stat eller en mellanfolklig organisation eller i en mellanfolklig organisation i vilken Sverige är medlem. Lagrådet har inte heller kommit på något bättre förslag. Alternativet att alldeles undvara en särskild brotts-beteckning och kalla även detta nya brott för spioneri framstår som mindre lyckat med hänsyn till att straffskalorna är annorlunda än för spioneribrottet i 19 kap. 5 §.

19 kap. 9 §

Paragrafen ändras för att också oaktsamma fall av sådan obehörig befatt- ning med hemlig uppgift som avses i föreslagna 7 § andra stycket ska bli kriminaliserade. Det föreslås emellertid att straffbestämmelsen utformas så att den nuvarande hänvisningen till 7 § ersätts av en hänvisning till så- dana uppgifter som avses i 5 §. Skälet för detta är bl.a. att straffansvaret enligt 9 § avser endast tre av de fyra gärningsformerna i 7 § (befordrar, lämnar eller röjer – men inte anskaffar). En nyordning av detta slag skulle emellertid riskera att försvåra förståelsen av vilken typ av gärningar som 9 § tar sikte på. Enligt Lagrådets mening bör paragrafen utformas så att det framgår att den innehåller en kriminalisering av vissa oaktsamma fall av obehörig befattning med hemlig uppgift. Detta kan ske genom att lagtexten förslagsvis formuleras på följande sätt.

Den som av grov oaktsamhet begår en gärning som avses i 7 § döms, om gärningen består i att personen obehörigen röjer, lämnar eller be- fordrar en uppgift, för vårdslöshet med hemlig uppgift till böter eller fängelse i högst två år.

Gärningen utgör dock inte brott om den är sådan som avses i 7 § andra stycket och med hänsyn till syftet och övriga omständigheter är försvarlig.

Förslaget till lag om ändring i tryckfrihetsförordningen

De synpunkter som Lagrådet har framfört angående förslagen i brotts- balken gör sig, mutatis mutandis, gällande också i förhållande till mot- svarande förslag i tryckfrihetsförordningen.

Övriga lagförslag

Lagrådet lämnar förslagen utan erinran.

Justitiedepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 28 oktober 2021

Närvarande: statsminister Löfven, ordförande, och statsråden Bolund, Johansson, Baylan, Hallengren, Hultqvist, Andersson, Shekarabi, Ygeman, Linde, Eneroth, Dahlgren, Ernkrans, Lindhagen, Lind, Hallberg, Nordmark, Micko, Stenevi, Olsson Fridh

Föredragande: statsrådet Johansson

Regeringen beslutar proposition Utlandsspioneri

Prop. 2021/22:55

173