Vårändringsbudget för 2019

Regeringens proposition

2018/19:99

Vårändringsbudget för 2019

Regeringens proposition

2018/19:99

Vårändringsbudget för 2019

Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.

Stockholm den 5 april 2019

Stefan Löfven

Per Bolund (Finansdepartementet)

Propositionens huvudsakliga innehåll

Propositionen innehåller förslag till ändringar som avser statens inkomster och utgifter för budgetåret 2019 samt förslag till ändrat utgiftstak.

P R O P . 2 0 18 / 1 9: 9 9

Innehållsförteckning

Tabellförteckning ...............................................................................................................

8

1

Förslag till riksdagsbeslut .....................................................................................

11

2

Lagförslag...............................................................................................................

23

 

2.1

Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi ....

23

2.2Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1920) om allmän löne-

 

avgift........................................................................................................

33

2.3

Förslag till lag om ändring i socialavgiftslagen (2000:980)..................

34

2.4Förslag till lag om ändring i lagen (2001:1170) om särskilda avdrag i

vissa fall vid avgiftsberäkningen enligt lagen (1994:1920) om allmän

 

löneavgift och socialavgiftslagen (2000:980)........................................

35

2.5Förslag till lag om ändring i lagen (2016:1053) om särskild beräk-

 

 

ning av vissa avgifter för enmansföretag under åren 2017–2021.........

36

 

2.6

Förslag till lag om ändring i lagen (2016:1067) om skatt på

 

 

 

kemikalier i viss elektronik ....................................................................

37

3

Inledning ................................................................................................................

41

 

3.1

Ändringar i statens budget ....................................................................

41

 

3.2

Utgångspunkter för regeringens förslag...............................................

41

 

3.3

Konsekvenser för statens budget ..........................................................

42

4

Utgiftstaket för staten...........................................................................................

47

5

Ändringar avseende statens inkomster ................................................................

51

 

5.1

Förlängd nedsättning av arbetsgivaravgifter för den först anställda ...

51

 

 

5.1.1

Ärendet och dess beredning...................................................

51

 

 

5.1.2

Bakgrund och gällande rätt ....................................................

51

 

 

5.1.3

Nedsättningen av arbetsgivaravgifterna för den först

 

 

 

 

anställda förlängs ....................................................................

52

 

 

5.1.4

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser ........................

53

 

 

5.1.5

Konsekvensanalys ...................................................................

54

5.2Nedsättningen av arbetsgivaravgifterna för enskilda näringsidkare

som anställer en första person behålls ..................................................

58

5.3Nedsättningen av arbetsgivaravgifterna för den först anställda bör

 

göras permanent .....................................................................................

59

5.4

Nedsättning av arbetsgivaravgifter för unga.........................................

59

 

5.4.1

Ärendet och dess beredning...................................................

59

 

5.4.2

Bakgrund och gällande rätt ....................................................

60

 

5.4.3

Nedsättning av arbetsgivaravgifter för unga .........................

62

 

5.4.4

Konsekvensanalys ...................................................................

65

5

P R O P . 2 0 18 / 1 9: 9 9

5.5Tillkännagivande om konsekvensanalys av den justerade utvidgade

fåmansföretagsdefinitionen....................................................................

67

5.6Avskaffad skattenedsättning för diesel i gruvindustriell verk-

 

 

samhet

......................................................................................................

69

 

 

5.6.1

Ärendet och dess beredning ...................................................

69

 

 

5.6.2

Bakgrund och gällande rätt .....................................................

70

 

 

5.6.3

Avskaffad skattenedsättning...................................................

70

 

 

5.6.4

Konsekvensanalys....................................................................

72

 

5.7

Ändrad bränslebeskattning av viss värmeproduktion ..........................

74

 

 

5.7.1

Ärendet och dess beredning ...................................................

74

 

 

5.7.2

Bakgrund och gällande rätt .....................................................

74

 

 

5.7.3

Avskaffad skattenedsättning av energiskatt och höjd

 

 

 

 

koldioxidskatt för värmeproduktion i kraftvärmeverk .........

75

 

 

5.7.4

Konsekvensanalys....................................................................

77

 

5.8

Höjd kemikalieskatt ...............................................................................

81

 

 

5.8.1

Ärendet och dess beredning ...................................................

81

 

 

5.8.2

Bakgrund och gällande rätt .....................................................

81

 

 

5.8.3

Kemikalieskatten höjs .............................................................

81

 

 

5.8.4

Konsekvensanalys....................................................................

83

 

5.9

Skatten på flygresor behålls....................................................................

86

 

5.10

Mervärdesskattesatsen på naturguidning behålls..................................

87

 

5.11

Uppföljning av det mervärdesskatterättsliga fastighetsbegreppet.......

87

 

5.12

Författningskommentar .........................................................................

88

 

 

5.12.1

Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt

 

 

 

 

på energi ...................................................................................

88

 

 

5.12.2

Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1920) om

 

 

 

 

allmän löneavgift .....................................................................

88

 

 

5.12.3

Förslaget till lag om ändring i socialavgiftslagen

 

 

 

 

(2000:980)................................................................................

89

 

 

5.12.4

Förslaget till lag om ändring i lagen (2001:1170) om

 

 

 

 

särskilda avdrag i vissa fall vid avgiftsberäkningen enligt

 

 

 

 

lagen (1994:1920) om allmän löneavgift och

 

 

 

 

socialavgiftslagen (2000:980)..................................................

89

 

 

5.12.5

Förslaget till lag om ändring i lagen (2016:1053) om

 

 

 

 

särskild beräkning av vissa avgifter för enmansföretag

 

 

 

 

under åren 2017–2021 .............................................................

89

 

 

5.12.6

Förslag till lag om ändring i lagen (2016:1067) om

 

 

 

 

skatt på kemikalier i viss elektronik .......................................

90

 

5.13

Försäljning av fastigheter .......................................................................

90

 

5.14

Ändrad beräkning av inkomsterna i statens budget för 2019 ..............

91

6

Ändringar avseende statens utgifter......................................................................

99

 

6.1

Utgiftsområde 1 Rikets styrelse ............................................................

99

 

6.2

Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning.................

101

 

6.3

Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution..........................................

103

 

6.4

Utgiftsområde 4 Rättsväsendet ...........................................................

103

 

6.5

Utgiftsområde 5 Internationell samverkan .........................................

105

 

6.6

Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap ....................

106

 

6.7

Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd .............................................

109

 

6.8

Utgiftsområde 8 Migration ..................................................................

111

 

6.9

Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg ..................

112

6

P R O P . 2 0 18 / 1 9: 9 9

6.10Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och

 

funktionsnedsättning ...........................................................................

115

6.11

Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom.......................

115

6.12Utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares

 

etablering ..............................................................................................

115

6.13

Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv ................................

118

6.14

Utgiftsområde 15 Studiestöd ..............................................................

120

6.15

Utgiftsområde 16

Utbildning och universitetsforskning..................

121

6.16

Utgiftsområde 17

Kultur, medier, trossamfund och fritid................

134

6.17Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och

 

byggande samt konsumentpolitik .......................................................

137

6.18

Utgiftsområde 19 Regional tillväxt .....................................................

138

6.19

Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård ................................

139

6.20

Utgiftsområde 21

Energi .....................................................................

145

6.21

Utgiftsområde 22

Kommunikationer .................................................

146

6.22

Utgiftsområde 23

Areella näringar, landsbygd och livsmedel...........

149

6.23

Utgiftsområde 24

Näringsliv...............................................................

152

Bilagor

 

Bilaga 1

Förlängd nedsättning av arbetsgivaravgifter för den först anställda

Bilaga 2

Nedsättning av arbetsgivaravgifter för unga

Bilaga 3

Höjd energiskatt och koldioxidskatt på bränslen vid viss användning samt

 

höjd skatt på kemikalier i viss elektronik

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 5 april 2019

7

1

Förslag till riksdagsbeslut

P R O P . 2 0 18 / 1 9: 9 9

1 Förslag till riksdagsbeslut

Regeringens förslag:

Vad gäller lagstiftning och andra förslag som ligger till grund för ändrad inkomstberäkning

1.Riksdagen antar förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi (avsnitt 2.1, 5.6 och 5.7).

2.Riksdagen antar förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1920) om allmän löneavgift (avsnitt 2.2 och avsnitt 5.4).

3.Riksdagen antar förslaget till lag om ändring i socialavgiftslagen (2000:980) (avsnitt 2.3 och 5.4).

4.Riksdagen antar förslaget till lag om ändring i lagen (2001:1170) om särskilda avdrag i vissa fall vid avgiftsberäkningen enligt lagen (1994:1920) om allmän löne- avgift och socialavgiftslagen (2000:980) (avsnitt 2.4 och 5.4).

5.Riksdagen antar förslaget till lag om ändring i lagen (2016:1053) om särskild beräkning av vissa avgifter för enmans- företag under åren 2017–2021 (avsnitt 2.5 och 5.1).

6.Riksdagen antar förslaget till lag om ändring i lagen (2016:1067) om skatt på kemikalier i viss elektronik (avsnitt 2.6 och 5.8).

7.Riksdagen godkänner att regeringen genom försäljning överlåter fastigheten Kungliga Myntet 1 i Stockholm (avsnitt 5.13).

8.Riksdagen godkänner att regeringen från försäljningsintäkterna får avräkna dels det belopp som behövs för att lösa lån i Riksgäldskontoret som hör till fastig- heten Kungliga Myntet 1 i Stockholm, dels de direkta försäljningsomkostnader

som uppkommer för staten vid en försäljning (avsnitt 5.13).

9.Riksdagen godkänner att regeringen genom försäljning överlåter fastigheten Ladugårdsbron 14 i Stockholm (avsnitt 5.13).

10.Riksdagen godkänner att regeringen från försäljningsintäkterna får avräkna dels det belopp som behövs för att lösa lån i Riksgäldskontoret som hör till fastig- heten Ladugårdsbron 14 i Stockholm, dels de direkta försäljningsomkostnader som uppkommer för staten vid en försäljning (avsnitt 5.13).

Vad gäller utgiftstaket för staten

11.Riksdagen fastställer utgiftstaket för

staten inklusive ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget till 1 439 miljarder kronor för 2021 (avsnitt 4).

Vad gäller utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning

12.Riksdagen godkänner att regeringen under 2019 förvärvar fastigheten Lejonet 4 i Stockholm för 550 000 000 kronor (avsnitt 6.2).

Vad gäller utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap

13.Riksdagen godkänner investeringsplanen för vidmakthållande av försvarsmateriel för 2019–2024 som en riktlinje för Försvarsmaktens investeringar (avsnitt 6.6).

11

P R O P . 2 0 18 / 1 9: 9 9

14.Riksdagen godkänner investeringsplanen för anskaffning av försvarsmateriel för 2019–2024 som en riktlinje för Försvars- maktens investeringar (avsnitt 6.6).

Vad gäller utgiftsområde 7 Internationellt bistånd

15.Riksdagen bemyndigar regeringen att ställa ut ett tillfälligt garantikapital till Afrikanska utvecklingsbanken som in- klusive tidigare utfärdade garantier uppgår till högst 1 722 000 000 Units of Account (avsnitt 6.7).

16.Riksdagen bemyndigar regeringen att betala Sveriges andel av kapitalhöjningen i Internationella återuppbyggnads- och utvecklingsbanken under 2019–2025 (avsnitt 6.7).

Vad gäller utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg

17.Riksdagen godkänner att de medel om 500 000 000 kronor på anslaget 1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård som avsatts till cancervård och en ny cancer- strategi i stället får användas till att generellt stärka cancervården i Sverige (avsnitt 6.9).

18.Riksdagen godkänner den föreslagna användningen av anslaget 1:11 Prestat- ionsbundna insatser för att korta vård- köerna (avsnitt 6.9).

Vad gäller utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv

19.Riksdagen godkänner den föreslagna användningar av anslaget 2:5 Arbetslivs- politik (avsnitt 6.13).

Vad gäller utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning

20.Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2019–2022 för anslagen 2:4 Uppsala universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå, 2:6 Lunds universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå och 2:20 Luleå tekniska universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå besluta om årliga medlems- avgifter till EIT Raw Materials på högst 1 200 000 kronor (avsnitt 6.15).

21.Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2019–2022 för anslagen 2:6 Lunds

universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå och 2:10 Stockholms univer- sitet: Forskning och utbildning på forskar- nivå besluta om årliga medlemsavgifter till EIT Digital på högst 400 000 kronor (avsnitt 6.15).

22.Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2019–2022 för anslaget 2:4 Uppsala universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå besluta om en årlig medlems- avgift till KIC InnoEnergy SE på högst 700 000 kronor (avsnitt 6.15).

23.Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2019–2022 för anslaget 2:4 Uppsala universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå besluta om en årlig medlems- avgift till Centre Européen de Calcul Atomique et Moleculaire (CECAM) på högst 350 000 kronor (avsnitt 6.15).

24.Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2019 besluta om medlemskap i en kunskaps- och innovationsplattform inom livsmedel under Europeiska institutet för innovation och teknik (EIT Foods) och att under 2019–2025 för

anslaget 2:6 Lunds universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå besluta om en årlig medlemsavgift på högst 1 200 000 kronor (avsnitt 6.15).

25.Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2019–2022 för anslaget 2:18 Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå besluta om en årlig medlemsavgift till EIT Health på högst 900 000 kronor (avsnitt 6.15).

Vad gäller utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik

26.Riksdagen godkänner den föreslagna användningen av anslaget 2:4 Åtgärder på konsumentområdet (avsnitt 6.17).

Vad gäller utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård

27.Riksdagen godkänner investeringsplanen för fastigheter och markanläggningar för 2019–2021 som en riktlinje för Natur- vårdsverkets investeringar (avsnitt 6.19).

28.Riksdagen godkänner den föreslagna användningen av anslaget 1:16 Klimat- investeringar (avsnitt 6.19).

12

P R O P . 2 0 18 / 1 9: 9 9

29.Riksdagen godkänner den föreslagna användningen av anslaget 1:20 Industri- klivet (avsnitt 6.19).

Vad gäller utgiftsområde 22 Kommunikationer

30.Riksdagen godkänner den föreslagna användningen av anslaget 1:3 Trafikverket (avsnitt 6.21).

Vad gäller utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel

31.Riksdagen godkänner den föreslagna användningen av anslaget 1:2 Insatser för skogsbruket (avsnitt 6.22).

Vad gäller utgiftsområde 24 Näringsliv

32.Riksdagen godkänner den föreslagna användningen av anslaget 1:3 Institutens strategiska kompetensmedel (avsnitt 6.23).

33.Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2019 för anslaget 1:17 Kapital- insatser i statliga ägda företag besluta om kapitaltillskott på högst 90 000 000 kronor till Apotek Produktion & Laboratorier AB (avsnitt 6.23).

34.Riksdagen bemyndigar regeringen att godkänna avtal om rätten att ge ut Post- och Inrikes Tidningar mot en upplåtelse- avgift på högst 8 000 000 kronor per år 2019 och 2020 (avsnitt 6.23).

Vad gäller ändrad inkomstberäkning, ändrade utgiftsramar, nya och ändrade anslag och beställningsbemyndiganden

35.Riksdagen godkänner ändrad beräkning av inkomster för 2019 (avsnitt 5.14 tabell 5.4).

36.Riksdagen godkänner ändrade ramar för utgiftsområden och anvisar nya och ändrade anslag enligt tabell 1.1.

37.Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2019 ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst de belopp och inom de tidsperioder som anges i tabell 1.2.

13

P R O P . 2 0 18 / 1 9: 9 9

Tabell 1.1 Specifikation av ändrade ramar för utgiftsområden samt nya och ändrade anslag 2019

Tusental kronor

Utgifts-

Anslags-

 

Beslutad

Förändring av

Ny ram/

område

nummer

 

ram/anvisat

ram/anslag

Ny

 

 

 

anslag

 

anslagsnivå

1

 

Rikets styrelse

14 593 645

149 009

14 742 654

 

1:1

Kungliga hov- och slottsstaten

140 685

4 000

144 685

 

 

 

 

 

 

 

4:1

Regeringskansliet m.m.

7 806 618

86 909

7 893 527

 

 

 

 

 

 

 

5:1

Länsstyrelserna m.m.

3 016 691

11 000

3 027 691

 

6:1

Allmänna val och demokrati

472 640

44 800

517 440

 

 

 

 

 

 

 

6:5

Stöd till politiska partier

169 200

2 300

171 500

 

 

 

 

 

 

2

 

Samhällsekonomi och finansförvaltning

17 318 966

-26 237

17 292 729

 

 

 

 

 

 

 

1:2

Kammarkollegiet

72 009

7 500

79 509

 

 

 

 

 

 

 

1:7

Konjunkturinstitutet

65 136

-1 053

64 083

 

1:9

Statistiska centralbyrån

567 759

-1 000

566 759

 

 

 

 

 

 

 

1:12

Riksgäldskontoret

331 027

-6 000

325 027

 

 

 

 

 

 

 

1:14

Vissa garanti- och medlemsavgifter

203 370

27 816

231 186

 

1:18

Myndigheten för digital förvaltning

231 682

-53 500

178 182

 

 

 

 

 

 

3

 

Skatt, tull och exekution

11 522 533

-13 058

11 509 475

 

1:3

Kronofogdemyndigheten

1 973 353

-13 058

1 960 295

 

 

 

 

 

 

4

 

Rättsväsendet

48 383 859

819 500

49 203 359

 

1:1

Polismyndigheten

26 338 720

-232 000

26 106 720

 

 

 

 

 

 

 

1:2

Säkerhetspolisen

1 565 509

12 500

1 578 009

 

 

 

 

 

 

 

1:6

Kriminalvården

9 011 540

335 000

9 346 540

 

1:10

Brottsoffermyndigheten

47 685

-1 000

46 685

 

 

 

 

 

 

 

1:12

Rättsliga biträden m.m.

2 356 357

665 000

3 021 357

 

 

 

 

 

 

 

1:13

Kostnader för vissa skaderegleringar m.m.

39 987

38 000

77 987

 

1:16

Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden

18 924

2 000

20 924

 

 

 

 

 

 

5

 

Internationell samverkan

2 362 277

-2 000

2 360 277

 

1:3

Nordiskt samarbete

15 595

-2 000

13 595

 

 

 

 

 

 

6

 

Försvar och samhällets krisberedskap

60 066 704

211 600

60 278 304

 

2:2

Förebyggande åtgärder mot jordskred och andra naturolyckor

74 850

55 000

129 850

 

 

 

 

 

 

 

2:3

Ersättning för räddningstjänst m.m.

21 080

170 000

191 080

 

 

 

 

 

 

 

2:4

Krisberedskap

1 355 514

-12 500

1 343 014

 

4:1

Elsäkerhetsverket

59 159

-900

58 259

 

 

 

 

 

 

7

 

Internationellt bistånd

44 945 140

-786 908

44 158 232

 

1:1

Biståndsverksamhet

43 459 337

-798 703

42 660 634

 

 

 

 

 

 

 

1:2

Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida)

1 276 325

11 795

1 288 120

 

 

 

 

 

 

8

 

Migration

12 112 430

306 000

12 418 430

 

 

 

 

 

 

 

1:1

Migrationsverket

4 326 896

57 000

4 383 896

 

 

 

 

 

 

 

1:3

Migrationspolitiska åtgärder

57 915

60 000

117 915

 

1:4

Domstolsprövning i utlänningsmål

691 291

199 000

890 291

 

 

 

 

 

 

 

1:6

Offentligt biträde i utlänningsärenden

432 027

-10 000

422 027

 

 

 

 

 

 

9

 

Hälsovård, sjukvård och social omsorg

81 277 185

225 000

81 502 185

 

 

 

 

 

 

 

1:5

Bidrag för läkemedelsförmånerna

27 789 000

630 000

28 419 000

 

 

 

 

 

 

 

1:8

Bidrag till psykiatri

2 202 993

-90 000

2 112 993

 

 

 

 

 

 

 

4:4

Kostnader för statlig assistansersättning

24 836 588

150 000

24 986 588

 

 

 

 

 

 

 

4:5

Stimulansbidrag och åtgärder inom äldreområdet

1 677 490

-310 000

1 367 490

14

P R O P . 2 0 18 / 1 9: 9 9

4:7

Bidrag till utveckling av socialt arbete m.m.

1 080 951

-155 000

925 951

 

 

 

 

 

 

10

 

Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning

97 657 012

-3 044

97 653 968

2:1

Försäkringskassan

8 640 598

-3 044

8 637 554

 

 

 

 

 

 

11

 

Ekonomisk trygghet vid ålderdom

34 881 476

-3 034

34 878 442

2:1

Pensionsmyndigheten

583 176

-3 034

580 142

 

 

 

 

 

 

13

 

Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering

17 967 483

462 400

18 429 883

1:3

Etableringsersättning till vissa nyanlända invandrare

3 707 530

-4 000

3 703 530

 

 

 

 

 

 

2:2

Åtgärder mot diskriminering och rasism m.m.

72 919

4 000

76 919

 

 

 

 

 

 

 

3:1

Särskilda jämställdhetsåtgärder

391 039

90 000

481 039

3:2

Jämställdhetsmyndigheten

41 085

40 000

81 085

 

 

 

 

 

 

4:1

Åtgärder mot segregation

100 000

321 400

421 400

 

 

 

 

 

 

4:2

Delegationen mot segregation

11 195

11 000

22 195

14

 

Arbetsmarknad och arbetsliv

73 939 772

364 000

74 303 772

 

1:2

Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd

27 013 828

-26 000

26 987 828

1:3

Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser

10 311 181

335 000

10 646 181

 

 

 

 

 

 

1:12

Nystartsjobb och stöd för yrkesintroduktionsanställningar

4 914 213

80 000

4 994 213

 

 

 

 

 

 

 

2:2

Arbetsdomstolen

34 688

-1 500

33 188

2:4

Medlingsinstitutet

59 597

-3 500

56 097

 

 

 

 

 

 

2:5

Arbetslivspolitik

25 000

-20 000

5 000

 

 

 

 

 

 

15

 

Studiestöd

24 731 156

-37 000

24 694 156

 

 

 

 

 

 

1:2

Studiemedel

16 977 056

-31 200

16 945 856

 

 

 

 

 

 

 

1:3

Avsättning för kreditförluster

1 894 352

-2 800

1 891 552

1:8

Centrala studiestödsnämnden

894 340

-3 000

891 340

 

 

 

 

 

 

16

 

Utbildning och universitetsforskning

80 846 211

-533 934

80 312 277

1:1

Statens skolverk

1 153 663

-50 700

1 102 963

 

 

 

 

 

 

1:5

Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet

3 185 311

351 000

3 536 311

 

 

 

 

 

 

 

1:10

Fortbildning av lärare och förskolepersonal

326 526

-20 000

306 526

1:13

Statligt stöd till vuxenutbildning

2 712 422

-445 000

2 267 422

 

 

 

 

 

 

2:1

Universitetskanslersämbetet

149 035

5 000

154 035

 

 

 

 

 

 

 

2:2

Universitets- och högskolerådet

198 920

-5 000

193 920

2:3

Uppsala universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå

1 778 755

11 365

1 790 120

 

 

 

 

 

 

2:4

Uppsala universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå

2 158 476

23 370

2 181 846

 

 

 

 

 

 

 

2:5

Lunds universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå

2 092 904

11 145

2 104 049

2:6

Lunds universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå

2 220 820

28 035

2 248 855

 

 

 

 

 

 

2:7

Göteborgs universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå

2 153 058

3 332

2 156 390

 

 

 

 

 

 

 

2:8

Göteborgs universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå

1 578 532

21 391

1 599 923

2:9

Stockholms universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå

1 760 939

5 160

1 766 099

 

 

 

 

 

 

2:10

Stockholms universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå

1 650 888

17 230

1 668 118

 

 

 

 

 

 

 

2:11

Umeå universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå

1 414 350

6 269

1 420 619

2:12

Umeå universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå

1 132 502

12 735

1 145 237

 

 

 

 

 

 

 

2:13

Linköpings universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå

1 572 054

8 078

1 580 132

 

2:14

Linköpings universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå

897 931

13 616

911 547

2:15

Karolinska institutet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå

730 290

863

731 153

 

 

 

 

 

 

2:16

Karolinska institutet: Forskning och utbildning på forskarnivå

1 579 228

20 950

1 600 178

 

 

 

 

 

 

2:17

Kungl. Tekniska högskolan: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå

1 175 373

7 067

1 182 440

 

 

 

 

 

 

2:18

Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå

1 565 411

15 173

1 580 584

 

 

 

 

 

 

 

2:19

Luleå tekniska universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå

681 997

3 779

685 776

15

P R O P . 2 0 18 / 1 9: 9 9

2:20

Luleå tekniska universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå

390 159

7 461

397 620

 

 

 

 

 

 

2:21

Karlstads universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå

672 504

1 993

674 497

 

 

 

 

 

 

 

2:22

Karlstads universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå

241 163

5 748

246 911

2:23

Linnéuniversitetet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå

1 080 446

3 005

1 083 451

 

 

 

 

 

 

2:24

Linnéuniversitetet: Forskning och utbildning på forskarnivå

339 526

5 004

344 530

 

 

 

 

 

 

 

2:25

Örebro universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå

806 968

2 640

809 608

2:26

Örebro universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå

268 418

5 005

273 423

 

 

 

 

 

 

2:27

Mittuniversitetet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå

560 762

3 027

563 789

 

 

 

 

 

 

 

2:28

Mittuniversitetet: Forskning och utbildning på forskarnivå

247 142

4 162

251 304

2:29

Malmö universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå

946 947

3 765

950 712

 

 

 

 

 

 

2:30

Malmö universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå

239 799

4 440

244 239

 

 

 

 

 

 

 

2:31

Blekinge tekniska högskola: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå

249 545

2 538

252 083

2:32

Blekinge tekniska högskola: Forskning och utbildning på forskarnivå

97 732

1 886

99 618

 

 

 

 

 

 

2:33

Mälardalens högskola: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå

617 330

981

618 311

 

 

 

 

 

 

 

2:34

Mälardalens högskola: Forskning och utbildning på forskarnivå

115 174

5 508

120 682

2:37

Gymnastik- och idrottshögskolan: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå

105 247

728

105 975

 

 

 

 

 

 

2:38

Gymnastik- och idrottshögskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå

34 840

1 498

36 338

 

 

 

 

 

 

 

2:39

Högskolan i Borås: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå

507 765

1 518

509 283

2:40

Högskolan i Borås: Forskning och utbildning på forskarnivå

75 418

4 910

80 328

 

 

 

 

 

 

2:41

Högskolan Dalarna: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå

436 471

253

436 724

 

 

 

 

 

 

 

2:42

Högskolan Dalarna: Forskning och utbildning på forskarnivå

77 958

3 189

81 147

2:43

Högskolan i Gävle: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå

460 311

2 198

462 509

 

 

 

 

 

 

2:44

Högskolan i Gävle: Forskning och utbildning på forskarnivå

99 249

3 248

102 497

 

 

 

 

 

 

 

2:45

Högskolan i Halmstad: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå

397 995

2 245

400 240

2:46

Högskolan i Halmstad: Forskning och utbildning på forskarnivå

69 613

3 471

73 084

 

 

 

 

 

 

2:47

Högskolan Kristianstad: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå

402 361

1 661

404 022

 

 

 

 

 

 

 

2:48

Högskolan Kristianstad: Forskning och utbildning på forskarnivå

63 851

1 699

65 550

2:49

Högskolan i Skövde: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå

312 869

906

313 775

 

 

 

 

 

 

2:50

Högskolan i Skövde: Forskning och utbildning på forskarnivå

51 159

1 929

53 088

 

 

 

 

 

 

 

2:51

Högskolan Väst: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå

369 262

2 069

371 331

2:52

Högskolan Väst: Forskning och utbildning på forskarnivå

63 919

4 626

68 545

 

 

 

 

 

 

2:53

Konstfack: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå

164 624

506

165 130

 

 

 

 

 

 

 

2:57

Kungl. Musikhögskolan i Stockholm: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå

133 169

506

133 675

2:59

Södertörns högskola: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå

426 124

1 710

427 834

 

 

 

 

 

 

2:60

Södertörns högskola: Forskning och utbildning på forskarnivå

84 761

2 491

87 252

 

 

 

 

 

 

 

2:63

Enskilda utbildningsanordnare på högskoleområdet

3 394 695

28 813

3 423 508

2:64

Särskilda utgifter inom universitet och högskolor

1 278 309

-623 200

655 109

 

 

 

 

 

 

2:65

Särskilda medel till universitet och högskolor

439 124

-17 500

421 624

 

 

 

 

 

 

 

2:66

Ersättningar för klinisk utbildning och forskning

2 619 319

4 571

2 623 890

3:1

Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation

6 067 846

-84 000

5 983 846

 

 

 

 

 

 

3:4

Rymdforskning och rymdverksamhet

962 356

11 000

973 356

 

 

 

 

 

 

3:11

Etikprövningsmyndigheten

41 919

3 000

44 919

17

 

Kultur, medier, trossamfund och fritid

15 781 531

19 510

15 801 041

1:2

Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte

 

 

 

 

 

och samarbete

430 684

50 000

480 684

 

 

 

 

 

 

 

1:3

Skapande skola

187 065

-10 000

177 065

 

1:6

Bidrag till regional kulturverksamhet

1 501 187

-6 000

1 495 187

2:1

Bidrag till vissa scenkonstinstitutioner

1 084 666

-2 990

1 081 676

 

 

 

 

 

 

16

P R O P . 2 0 18 / 1 9: 9 9

3:1

Bidrag till litteratur och kulturtidskrifter

160 735

-5 000

155 735

 

 

 

 

 

 

8:1

Centrala museer: Myndigheter

1 240 793

47 000

1 287 793

 

 

 

 

 

 

 

11:2

Forskning och dokumentation om medieutvecklingen

3 842

-500

3 342

12:3

Särskilda insatser inom ungdomspolitiken

35 000

-25 000

10 000

 

 

 

 

 

 

13:1

Stöd till idrotten

1 974 311

-20 000

1 954 311

 

 

 

 

 

 

14:3

Särskilda insatser inom folkbildningen

170 000

-8 000

162 000

18

 

Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik

4 742 123

-755 000

3 987 123

 

1:9

Investeringsstöd för anordnande av hyresbostäder och bostäder för studerande

3 000 000

-750 000

2 250 000

2:1

Konsumentverket

167 979

-1 100

166 879

 

 

 

 

 

 

2:4

Åtgärder på konsumentområdet

26 459

-3 900

22 559

 

 

 

 

 

 

19

 

Regional tillväxt

3 496 525

30 000

3 526 525

 

 

 

 

 

 

1:2

Transportbidrag

400 864

30 000

430 864

 

 

 

 

 

 

20

 

Allmän miljö- och naturvård

9 737 248

1 195 000

10 932 248

 

 

 

 

 

 

1:1

Naturvårdsverket

575 452

10 000

585 452

 

 

 

 

 

 

 

1:2

Miljöövervakning m.m.

360 214

40 000

400 214

1:3

Åtgärder för värdefull natur

647 535

212 000

859 535

 

 

 

 

 

 

1:4

Sanering och återställning av förorenade områden

856 118

40 000

896 118

 

 

 

 

 

 

 

1:10

Klimatanpassning

316 750

-55 000

261 750

1:11

Åtgärder för havs- och vattenmiljö

1 149 565

120 000

1 269 565

 

 

 

 

 

 

1:12

Insatser för internationella klimatinvesteringar

335 000

-80 000

255 000

 

 

 

 

 

 

 

1:14

Skydd av värdefull natur

678 000

100 000

778 000

1:16

Klimatinvesteringar

750 000

758 000

1 508 000

 

 

 

 

 

 

1:20

Industriklivet

300 000

200 000

500 000

 

 

 

 

 

 

 

1:21

Teknikneutral laddinfrastruktur

50 000

-50 000

0

2:2

Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning

1 044 408

-100 000

944 408

 

 

 

 

 

 

21

 

Energi

3 149 947

295 000

3 444 947

1:1

Statens energimyndighet

317 573

-5 000

312 573

 

 

 

 

 

 

1:7

Energiteknik

535 000

300 000

835 000

 

 

 

 

 

 

22

 

Kommunikationer

58 967 655

224 000

59 191 655

 

 

 

 

 

 

1:1

Utveckling av statens transportinfrastruktur

25 577 423

-8 000

25 569 423

 

 

 

 

 

 

 

1:2

Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur

23 571 698

122 000

23 693 698

1:6

Ersättning avseende icke statliga flygplatser

126 313

57 000

183 313

 

 

 

 

 

 

1:16

Internationell tågtrafik

0

50 000

50 000

 

 

 

 

 

 

 

2:1

Post- och telestyrelsen

50 122

5 000

55 122

2:2

Ersättning för särskilda tjänster för personer med funktionsnedsättning

140 278

-2 000

138 278

 

 

 

 

 

 

23

 

Areella näringar, landsbygd och livsmedel

20 900 281

100 433

21 000 714

1:2

Insatser för skogsbruket

282 373

149 500

431 873

 

 

 

 

 

 

1:12

Stödåtgärder för fiske och vattenbruk

24 250

9 000

33 250

 

 

 

 

 

 

 

1:13

Från EU-budgeten finansierade stödåtgärder för fiske och vattenbruk

194 000

5 000

199 000

1:16

Bidrag till vissa internationella organisationer m.m.

42 913

8 400

51 313

 

 

 

 

 

 

 

1:17

Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur

5 587 227

-229 700

5 357 527

 

1:18

Från EU-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur

2 657 391

141 000

2 798 391

1:23

Sveriges lantbruksuniversitet

1 929 745

17 233

1 946 978

 

 

 

 

 

 

24

 

Näringsliv

7 436 717

-34 500

7 402 217

1:2

Verket för innovationssystem: Forskning och utveckling

3 060 255

-60 000

3 000 255

 

 

 

 

 

 

1:4

Tillväxtverket

274 635

6 000

280 635

 

 

 

 

 

 

1:5

Näringslivsutveckling

909 022

-92 000

817 022

 

 

 

 

 

 

17

P R O P . 2 0 18 / 1 9: 9 9

 

1:11

Bolagsverket

53 285

-1 000

52 285

 

 

 

 

 

 

 

1:17

Kapitalinsatser i statliga ägda företag

61 000

90 000

151 000

 

 

 

 

 

 

 

1:21

Patent- och registreringsverket

320 584

-6 000

314 584

 

2:3

Exportfrämjande verksamhet

389 389

44 500

433 889

 

 

 

 

 

 

 

2:4

Investeringsfrämjande

72 772

14 000

86 772

 

 

 

 

 

 

 

2:7

AB Svensk Exportkredits statsstödda exportkreditgivning

30 000

-30 000

0

 

 

Summa anslagsförändring på ändringsbudget

 

2 206 737

 

18

P R O P . 2 0 18 / 1 9: 9 9

Tabell 1.2 Specifikation av ändrade beställningsbemyndiganden 2019

Tusental kronor

 

 

 

Beslutat

Förändring av

Nytt

 

Utgifts-

Anslags-

 

beställnings-

beställnings-

beställnings-

 

område

nummer

 

bemyndigande

bemyndigande

bemyndigande

Tidsperiod

14

1:6

Europeiska socialfonden m.m. för perioden 2014–2020

3 685 000

165 000

3 850 000

2020–2023

 

 

 

 

 

 

 

14

1:7

Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk

 

 

 

 

 

 

utvärdering

9 000

 

9 000

2020–20211

 

 

 

 

 

 

 

161:5 Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk

 

 

verksamhet

1 008 068

43 000

1 051 068

2020–2025

 

 

 

 

 

 

 

16

1:7

Maxtaxa i förskola, fritidshem och annan pedagogisk

 

 

 

 

 

 

verksamhet, m.m.

414 000

200 000

614 000

2020

 

 

 

 

 

 

 

16

4:1

Internationella program

153 000

12 000

165 000

2020–2022

18

1:9

Investeringsstöd för anordnande av hyresbostäder och

 

 

 

 

 

 

bostäder för studerande

 

6 000 000

6 000 000

2020–2022

19

1:3

Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden 2014–

 

 

 

 

 

 

2020

3 600 000

150 000

3 750 000

2020–2023

20

1:16

Klimatinvesteringar

 

1 600 000

1 600 000

2020–2023

20

1:20

Industriklivet

1 000 000

800 000

1 800 000

2020–2026

 

 

 

 

 

 

 

20

1:21

Teknikneutral laddinfrastruktur

100 000

-100 000

 

 

22

1:7

Trafikavtal

4 471 200

500 000

4 971 200

2020–2027

 

 

Summa förändring av beställningsbemyndigande på ändringsbudget

9 370 000

 

 

Not: De ekonomiska åtagandena medger utgifter fr.o.m. 2020 tom angivet slutår. 1 Beställningsbemyndigandets tidsperiod ändras från 2020 till 2020 och 2021.

19

2

Lagförslag

P R O P . 2 0 18 / 1 9: 9 9

2Lagförslag

2.1Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1994:1776) om skatt på energi1 dels att 6 a kap. 3 och 3 a §§ ska upphöra att gälla,

dels att nuvarande 6 a kap. 3 b och 3 c §§ ska betecknas 6 a kap. 3 och 3 a §§,

dels att 1 kap. 11 a §, 6 a kap. 1 §, den nya 3 a § och 5 §, 7 kap. 1 § och 9 kap. 2 och 5 §§ ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1kap. 11 a §2

I fråga om energiskatt och koldioxidskatt på bränslen samt energiskatt på elektrisk kraft förstås med stödordning sådant statligt stöd enligt artikel 107.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt som utgörs av skattebefrielse för vart och ett av de ändamål som anges i följande bestämmelser i denna

lag:

 

 

 

 

 

1.

6 a kap. 1 § 9 a och 17 a,

1.

6 a kap. 1 § 9 a och 17 a,

2.

6 a kap. 1 § 9 b och 3 §,

2.

6 a kap. 1

§ 9 b och 3 §,

3.

6 a kap. 1

§ 10,

3.

6 a kap. 1

§ 10,

4.

6 a kap. 1

§ 11,

4.

6 a kap. 1

§ 11,

5.

6 a kap. 1 § 13,

 

 

 

6.

6 a kap. 1

§ 17 b,

6.

6 a kap. 1

§ 17 b,

7.

6 a kap. 2 a § första stycket 1,

7.

6 a kap. 2 a § första stycket 1,

8.

6 a kap. 2 a § första stycket 2,

8.

6 a kap. 2 a § första stycket 2,

9.

6 a kap. 2 b och 2 c §§,

9.

6 a kap. 2 b och 2 c §§,

10.

7 kap. 3 a och 3 b §§,

10.

7 kap. 3 a och 3 b §§,

11.

7 kap. 4 §,

11.

7 kap. 4 §,

12.

9 kap. 5 och 5 a §§,

12.

9 kap. 5 och 5 a §§,

13.

11 kap. 9 § första stycket 6 och 14 §,

13.

11 kap. 9 § första stycket 6 och 14 §,

14.

11 kap. 9 § första stycket 7 och 15 §,

14.

11 kap. 9 § första stycket 7 och 15 §,

1Senaste lydelse av

6a kap. 3 § 2015:750

6a kap. 3 a § 2008:561

6a kap. 3 b § 2008:561.

2Senaste lydelse 2017:1231.

23

P R O P . 2 0 18 / 1 9: 9 9

15.

11 kap. 9 § första stycket 8,

15.

11 kap. 9 § första stycket 8,

16.

11 kap. 10 §,

16.

11 kap. 10 §,

17.

11 kap. 12 §,

17.

11 kap. 12 §,

18.

11 kap. 12 a §,

18.

11 kap. 12 a §,

19.

11 kap. 12 b §.

19.

11 kap. 12 b §.

Nuvarande lydelse

6 a kap.

1 §3

Bränsle som används för nedan angivna ändamål, i förekommande fall med undantag för vissa bränsleslag, ska helt eller delvis befrias från skatt enligt följande, om inte annat anges.

Ändamål

Bränsle som inte ger

Befrielse från

Befrielse från

Befrielse från

 

befrielse

energiskatt

koldioxidskatt

svavelskatt

1. Förbrukning

 

 

 

 

a) för annat ändamål än som

 

100 procent

100 procent

100 procent

motorbränsle eller som bränsle

 

 

 

 

för uppvärmning

 

 

 

 

b) i metallurgiska processer

 

100 procent

100 procent

100 procent

under förutsättning att det

 

 

 

 

ingående materialet genom

 

 

 

 

uppvärmning i ugnar förändras

 

 

 

 

kemiskt eller dess inre

 

 

 

 

fysikaliska struktur förändras

 

 

 

 

eller bibehålls i skänkar eller

 

 

 

 

liknande kärl

 

 

 

 

c) i annat fall än som avses i a

 

100 procent

100 procent

100 procent

eller b, då bränslet i en och

 

 

 

 

samma process används både

 

 

 

 

som bränsle för uppvärmning

 

 

 

 

och för annat ändamål än som

 

 

 

 

motorbränsle eller bränsle för

 

 

 

 

uppvärmning

 

 

 

 

2.Förbrukning i tåg eller annat spårbundet färdmedel

Bensin, bränsle

100 procent

100 procent

100 procent

som avses i 2 kap.

 

 

 

1 § första stycket

 

 

 

3 b

 

 

 

3.Förbrukning i skepp, när skeppet inte används för privat ändamål

Bensin, bränsle

100 procent

100 procent

100 procent

som avses i 2 kap.

 

 

 

1 § första stycket

 

 

 

3 b

 

 

 

3Senaste lydelse 2017:1225.

24

 

 

 

 

P R O P . 2 0 18 / 1 9: 9 9

 

 

 

 

 

Ändamål

Bränsle som inte ger

Befrielse från

Befrielse från

Befrielse från

 

befrielse

energiskatt

koldioxidskatt

svavelskatt

4.Förbrukning i båt för vilken medgivande lämnats enligt

2kap. 9 § eller för vilken fiskelicens som inte är begränsad till fiske enbart i enskilt vatten meddelats enligt fiskelagen (1993:787), när båten inte används för privat ändamål

5.Förbrukning i

a)luftfartyg, när luftfartyget inte används för privat ändamål

b)luftfartygsmotorer i provbädd eller liknande anordning

6.Förbrukning vid framställning av energiprodukter eller andra produkter för vilka skatteplikt har inträtt för tillverkaren

Bensin, bränsle

100 procent

100 procent

100 procent

som avses i 2 kap.

 

 

 

1 § första stycket

 

 

 

3 b

 

 

 

Andra bränslen än

100 procent

100 procent

100 procent

flygfotogen (KN-

 

 

 

nr 2710 19 21)

 

 

 

Andra bränslen än

100 procent

100 procent

100 procent

flygbensin (KN-nr

 

 

 

2710 11 31) och

 

 

 

flygfotogen

 

 

 

 

100 procent

100 procent

100 procent

7.Förbrukning för framställning av skattepliktig elektrisk kraft

8.

9.Om skattebefrielse inte följer av tidigare punkter, förbrukning för annat ändamål än drift av motordrivna fordon vid tillverkningsprocessen i industriell verksamhet

Bränsle som avses i 100 procent

100 procent

2 kap. 1 § första

 

 

stycket 3 b

 

 

Bensin, råtallolja,

 

 

bränsle som avses i

 

 

2 kap. 1 § första

 

 

stycket 3 b

 

 

a) i en anläggning för vilken

 

70 procent

100 procent

utsläppsrätter ska överlämnas

 

 

 

 

enligt 6 kap. 1 § lagen

 

 

 

 

(2004:1199) om handel med

 

 

 

 

utsläppsrätter

 

 

 

 

b) i andra fall än som avses

 

70 procent

under a

 

 

 

 

10. Om skattebefrielse inte

Bensin, råtallolja,

70 procent

följer av tidigare punkter,

bränsle som avses i

 

 

 

25

P R O P . 2 0 18 / 1 9: 9 9

Ändamål

Bränsle som inte ger

Befrielse från

Befrielse från

Befrielse från

 

befrielse

energiskatt

koldioxidskatt

svavelskatt

förbrukning för annat ändamål

2 kap. 1 § första

 

 

 

än drift av motordrivna fordon

stycket 3 b

 

 

 

i yrkesmässig vattenbruks-

 

 

 

 

verksamhet, dock inte

 

 

 

 

förbrukning i skepp eller båt

 

 

 

 

11.Om skattebefrielse inte följer av tidigare punkter, förbrukning för annat ändamål än drift av motordrivna fordon i yrkesmässig jordbruks- eller skogsbruksverksamhet, dock inte förbrukning i skepp eller båt

Bensin, råtallolja,

70 procent

bränsle som avses i

 

 

 

2 kap. 1 § första

 

 

 

stycket 3 b

 

 

 

12. Om skattebefrielse inte

100 procent

följer av tidigare punkter,

 

 

 

förbrukning i sodapannor eller

 

 

 

i lutpannor

 

 

 

13.Förbrukning vid tillverkningsprocessen i gruvindustriell verksamhet för drift av andra motordrivna fordon än personbilar, lastbilar och bussar

Andra bränslen än

89 procent

40 procent

bränsle som avses i

 

 

 

2 kap. 1 § första

 

 

 

stycket 3 b

 

 

 

14.

15.

16.Förbrukning i processer för framställning av andra mineraliska ämnen än metaller under förutsättning att det ingående materialet genom uppvärmning i ugnar förändras kemiskt eller dess inre fysikaliska struktur förändras

 

100 procent

100 procent

100 procent

17.Om skattebefrielse inte följer av tidigare punkter, förbrukning för framställning av värme i en anläggning för vilken utsläppsrätter ska överlämnas enligt 6 kap. 1 § lagen om handel med utsläppsrätter

Råtallolja och bränsle som avses i 2 kap. 1 § första stycket 3 b

a) i kraftvärmeproduktion

70 procent

89 procent

26

 

 

 

 

P R O P . 2 0 18 / 1 9: 9 9

 

 

 

 

 

Ändamål

Bränsle som inte ger

Befrielse från

Befrielse från

Befrielse från

 

befrielse

energiskatt

koldioxidskatt

svavelskatt

b) i annan värmeproduktion

 

9 procent

Föreslagen lydelse

6 a kap.

1 §

Bränsle som används för nedan angivna ändamål, i förekommande fall med undantag för vissa bränsleslag, ska helt eller delvis befrias från skatt enligt följande, om inte annat anges.

Ändamål

Bränsle som inte

Befrielse från

Befrielse från

Befrielse från

 

ger befrielse

energiskatt

koldioxidskatt

svavelskatt

1. Förbrukning

 

 

 

 

a) för annat ändamål än som

 

100 procent

100 procent

100 procent

motorbränsle eller som bränsle

 

 

 

 

för uppvärmning

 

 

 

 

b) i metallurgiska processer

 

100 procent

100 procent

100 procent

under förutsättning att det

 

 

 

 

ingående materialet genom

 

 

 

 

uppvärmning i ugnar förändras

 

 

 

 

kemiskt eller dess inre

 

 

 

 

fysikaliska struktur förändras

 

 

 

 

eller bibehålls i skänkar eller

 

 

 

 

liknande kärl

 

 

 

 

c) i annat fall än som avses i a

 

100 procent

100 procent

100 procent

eller b, då bränslet i en och

 

 

 

 

samma process används både

 

 

 

 

som bränsle för uppvärmning

 

 

 

 

och för annat ändamål än som

 

 

 

 

motorbränsle eller bränsle för

 

 

 

 

uppvärmning

 

 

 

 

2.Förbrukning i tåg eller annat spårbundet färdmedel

Bensin, bränsle

100 procent

100 procent

100 procent

som avses i 2 kap.

 

 

 

1 § första stycket

 

 

 

3 b

 

 

 

3.Förbrukning i skepp, när skeppet inte används för privat ändamål

4.Förbrukning i båt för vilken medgivande lämnats enligt

2kap. 9 § eller för vilken fiskelicens som inte är begränsad till fiske enbart i enskilt vatten meddelats enligt

Bensin, bränsle

100 procent

100 procent

100 procent

som avses i 2 kap.

 

 

 

1 § första stycket

 

 

 

3 b

 

 

 

Bensin, bränsle

100 procent

100 procent

100 procent

som avses i 2 kap.

 

 

 

1 § första stycket

 

 

 

3 b

 

 

 

27

P R O P . 2 0 18 / 1 9: 9 9

Ändamål

Bränsle som inte

Befrielse från

Befrielse från

Befrielse från

 

ger befrielse

energiskatt

koldioxidskatt

svavelskatt

fiskelagen (1993:787), när båten inte används för privat ändamål

5. Förbrukning i

a)luftfartyg, när luftfartyget inte används för privat ändamål

b)luftfartygsmotorer i provbädd eller liknande anordning

6.Förbrukning vid framställning av energiprodukter eller andra produkter för vilka skatteplikt har inträtt för tillverkaren

Andra bränslen än

100 procent

100 procent

100 procent

flygfotogen (KN-

 

 

 

nr 2710 19 21)

 

 

 

Andra bränslen än

100 procent

100 procent

100 procent

flygbensin (KN-nr

 

 

 

2710 11 31) och

 

 

 

flygfotogen

 

 

 

 

100 procent

100 procent

100 procent

7.Förbrukning för framställning av skattepliktig elektrisk kraft

8.

9.Om skattebefrielse inte följer av tidigare punkter, förbrukning för annat ändamål än drift av motordrivna fordon vid tillverkningsprocessen i industriell verksamhet

Bränsle som avses i 100 procent

100 procent

2 kap. 1 § första

 

 

stycket 3 b

 

 

Bensin, råtallolja,

 

 

bränsle som avses i

 

 

2 kap. 1 § första

 

 

stycket 3 b

 

 

a) i en anläggning för vilken

70 procent

100 procent

utsläppsrätter ska överlämnas

 

 

 

enligt 6 kap. 1 § lagen

 

 

 

(2004:1199) om handel med

 

 

 

utsläppsrätter

 

 

 

b)i andra fall än som avses under a

10.Om skattebefrielse inte följer av tidigare punkter, förbrukning för annat ändamål än drift av motordrivna fordon i yrkesmässig vattenbruks- verksamhet, dock inte förbrukning i skepp eller båt

 

70 procent

Bensin, råtallolja,

70 procent

bränsle som avses i

 

 

 

2 kap. 1 § första

 

 

 

stycket 3 b

 

 

 

28

 

 

 

 

P R O P . 2 0 18 / 1 9: 9 9

 

 

 

 

 

Ändamål

Bränsle som inte

Befrielse från

Befrielse från

Befrielse från

 

ger befrielse

energiskatt

koldioxidskatt

svavelskatt

11.Om skattebefrielse inte följer av tidigare punkter, förbrukning för annat ändamål än drift av motordrivna fordon i yrkesmässig jordbruks- eller skogsbruksverksamhet, dock inte förbrukning i skepp eller båt

Bensin, råtallolja,

70 procent

bränsle som avses i

 

 

 

2 kap. 1 § första

 

 

 

stycket 3 b

 

 

 

12. Om skattebefrielse inte

100 procent

följer av tidigare punkter,

 

 

 

förbrukning i sodapannor eller

 

 

 

i lutpannor

 

 

 

13.

14.

15.

16.Förbrukning i processer för framställning av andra mineraliska ämnen än metaller under förutsättning att det ingående materialet genom uppvärmning i ugnar förändras kemiskt eller dess inre fysikaliska struktur förändras

 

100 procent

100 procent

100 procent

17.Om skattebefrielse inte följer av tidigare punkter, förbrukning för framställning av värme i en anläggning för vilken utsläppsrätter ska överlämnas enligt 6 kap. 1 § lagen om handel med utsläppsrätter

Råtallolja och bränsle som avses i 2 kap. 1 § första stycket 3 b

a) i kraftvärmeproduktion

9 procent

b) i annan värmeproduktion

9 procent

29

P R O P . 2 0 18 / 1 9: 9 9

Nuvarande lydelseFöreslagen lydelse

6 a kap.

3 a §4

För bränslen som förbrukas för framställning

För bränslen som förbrukas för framställning

av ånga eller hetvatten som tappas av från ång-

av ånga eller hetvatten som tappas av från ång-

eller hetvattensystemet före ångturbinen eller

eller hetvattensystemet före ångturbinen eller

annan utrustning för utvinning av mekanisk

annan utrustning för utvinning av mekanisk

energi ur ånga eller hetvatten vid kraftvärme-

energi ur ånga eller hetvatten vid kraftvärme-

produktion medges inte någon skattebefrielse

produktion medges inte någon skattebefrielse

enligt 1 § 17 a eller 3 §.

enligt 1 § 17 a.

 

5 §5

De begränsningar av skattebefrielsen i 1 § och

De begränsningar av skattebefrielsen i 1 § som

3 § andra stycket som gäller bensin och bränsle

gäller bensin och bränsle som avses i 2 kap. 1 §

som avses i 2 kap. 1 § första stycket 3 b ska även

första stycket 3 b ska även gälla för bränsle som

gälla för bränsle som avses i 2 kap. 3 och 4 §§ och

avses i 2 kap. 3 och 4 §§ och som beskattas på

som beskattas på samma sätt.

samma sätt.

7kap. 1 §6

Den som är skattskyldig får göra avdrag för skatt på bränsle

1.som av den skattskyldige exporterats till tredjeland eller förts till en frizon för annat ändamål än att förbrukas där,

2.som av den skattskyldige förbrukats på ett sätt som ger rätt till skattebefrielse enligt 6 a kap.,

3.som har tagits emot av en skattebefriad förbrukare i enlighet med vad som framgår av dennes godkännande,

4.som har tagits emot för förbrukning i skepp eller luftfartyg med de undantag i fråga om vissa bränslen som anges i 6 a kap. 1 § 3 och 5,

5.som har tagits emot för förbrukning i båtar som avses i 6 a kap. 1 § 4 med de undantag i fråga om vissa bränslen som anges i denna punkt.

Avdrag för skatt på bränsle som den

Avdrag för skatt på bränsle som den

skattskyldige förbrukat på ett sätt som ger rätt till

skattskyldige förbrukat på ett sätt som ger rätt till

skattebefrielse med stöd av 6 a kap. 1 § 9, 10, 11,

skattebefrielse med stöd av 6 a kap. 1 § 9, 10, 11

13 eller 17 eller med stöd av 6 a kap. 2 a, 2 b, 2 c

eller 17 eller med stöd av 6 a kap. 2 a, 2 b eller 2 c §

eller 3 § får dock göras endast om den

får dock göras endast om den skattskyldige inte

skattskyldige inte är ett företag utan rätt till

är ett företag utan rätt till statligt stöd.

statligt stöd.

 

9kap. 2 §7

Om någon som inte är skattskyldig eller skattebefriad förbrukare har förbrukat bränsle på ett sådant sätt som ger rätt till skattebefrielse enligt 6 a kap., medger beskattningsmyndigheten efter ansökan från

förbrukaren återbetalning av skatten på bränslet.

 

Återbetalning med stöd av 6 a kap. 1 § 9–11, 13

Återbetalning med stöd av 6 a kap. 1 § 9, 10, 11

eller 17 eller med stöd av 6 a kap. 2 a, 2 b, 2 c eller

eller 17 eller med stöd av 6 a kap. 2 a, 2 b eller 2 c §

4Senaste lydelse av tidigare 3 c § 2008:561.

5Senaste lydelse 2009:1495.

6Senaste lydelse 2016:505.

7Senaste lydelse 2016:1072.

30

 

 

 

P R O P . 2 0 18 / 1 9: 9 9

3 § medges endast om sökanden inte är ett företag

medges endast om sökanden inte är ett företag

utan rätt till statligt stöd. I dessa fall krävs även att

utan rätt till statligt stöd. I dessa fall krävs även att

sökanden lämnar uppgifter om stödmottagare för

sökanden lämnar uppgifter om stödmottagare för

sin verksamhet, om återbetalning söks med

sin verksamhet, om återbetalning söks med

belopp som medför att sökandens sammanlagda

belopp som medför att sökandens sammanlagda

återbetalning inom stödordningen per kalenderår

återbetalning inom stödordningen per kalenderår

uppgår till minst

 

uppgår till minst

 

1. 15 000 euro i fall som avses i 6 a kap. 1 § 10

1. 15 000 euro i fall som avses i 6 a kap. 1 § 10

eller 2 a § första stycket 2, eller

eller 2 a § första stycket 2, eller

2. 200 000 euro i övriga fall.

2. 200 000 euro i övriga fall.

Återbetalning med stöd av 6 a kap. 2 b § eller

Återbetalning med stöd av 6 a kap. 2 b eller

2 c § medges endast i

den utsträckning

2 c § medges endast i

den utsträckning

avdragsrätt inte följer av 7 kap. 3 §.

avdragsrätt inte följer av 7 kap. 3 §.

 

 

5 §8

 

Beskattningsmyndigheten

medger, i den

Beskattningsmyndigheten

medger, i den

omfattning som anges i andra–femte styckena,

omfattning som anges i andra–fjärde styckena,

efter ansökan från förbrukaren återbetalning av

efter ansökan från förbrukaren återbetalning av

skatt på elektrisk kraft och bränsle som denne

skatt på elektrisk kraft och bränsle som denne

förbrukat för framställning av värme eller kyla

förbrukat för framställning av värme eller kyla

som levererats för ändamål som ger

som levererats för ändamål som ger

skattebefrielse enligt 6 a kap. 1 § 1, 6, 9 a, 9 b, 10,

skattebefrielse enligt 6 a kap. 1 § 1, 6, 9, 10, 11

11 eller 16 eller enligt 11 kap. 9 § första stycket 2,

eller 16 eller enligt 11 kap. 9 § första stycket 2, 3

3 eller 5. Med förbrukning för framställning av

eller 5. Med förbrukning för framställning av

värme eller kyla avses i fråga om återbetalning av

värme eller kyla avses i fråga om återbetalning av

skatt på elektrisk kraft även sådan förbrukning

skatt på elektrisk kraft även sådan förbrukning

som skett i samband med framställningen för

som skett i samband med framställningen för

drift av pumpar, fläktar och andra hjälp-

drift av pumpar, fläktar och andra hjälp-

anordningar som är nödvändiga för driften av

anordningar som är nödvändiga för driften av

anläggningen.

 

anläggningen.

 

Återbetalning medges vid leverans för

 

 

1.tillverkningsprocessen i industriell verksamhet eller för yrkesmässig jordbruks-, skogsbruks- eller vattenbruksverksamhet, för

a) elektrisk kraft med den del av energiskatten som överstiger 0,5 öre per kilowattimme,

b) råtallolja med ett energiskattebelopp som motsvarar 70 procent av den energiskatt som tas ut på bränsle som avses i 2 kap. 1 § första stycket 3 a,

c) andra bränslen än råtallolja med 70 procent av energiskatten,

2.annat ändamål än som avses under 1, med hela energiskatten på elektrisk kraft och med hela energiskatten, koldioxidskatten och svavelskatten på bränsle.

Om leverans skett för tillverkningsprocessen i sådan industriell verksamhet som tillhör en verksamhetskategori som anges i bilaga I till Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG av den 13 oktober 2003 om ett system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom gemenskapen och om ändring av rådets direktiv 96/61/EG, senast ändrat genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/29/EG, medges dock återbetalning enligt

1.andra stycket 1 b med ett energiskattebelopp som motsvarar 70 procent av den energiskatt och 100 procent av den koldioxidskatt som tas ut på bränsle som avses i 2 kap. 1 § första stycket 3 a, och

2.andra stycket 1 c med 70 procent av energiskatten och 100 procent av koldioxidskatten.

För bensin och bränsle som avses i 2 kap. 1 § första stycket 3 b medges inte någon återbetalning av skatt enligt denna paragraf.

8Senaste lydelse 2017:1220.

31

P R O P . 2 0 18 / 1 9: 9 9

1.Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2019.

2.Äldre bestämmelser gäller fortfarande för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.

32

P R O P . 2 0 18 / 1 9: 9 9

2.2Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1920) om allmän löneavgift

Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1994:1920) om allmän löneavgift ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelseFöreslagen lydelse

1 §1

Den som enligt 2 kap. socialavgiftslagen (2000:980) ska betala arbetsgivaravgifter ska för varje år betala allmän löneavgift. Löneavgiften beräknas på det underlag som gäller för arbetsgivaravgifter enligt

socialavgiftslagen.

 

I underlaget enligt första stycket ska dock inte

I underlaget enligt första stycket ska dock inte

ingå ersättning till sådana personer som avses i

ingå

2 kap. 27 § socialavgiftslagen.

1. ersättning till sådana personer som avses i

 

2 kap. 27 § socialavgiftslagen, eller

 

2. sådan ersättning som avses i 2 kap. 28 §

 

socialavgiftslagen.

1.Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2019.

2.Lagen tillämpas på lön eller annan ersättning enligt 1 § som utges efter den 31 juli 2019.

1Senaste lydelse 2015:472.

33

P R O P . 2 0 18 / 1 9: 9 9

2.3Förslag till lag om ändring i socialavgiftslagen (2000:980)

Härigenom föreskrivs i fråga om socialavgiftslagen (2000:980) dels att 2 kap. 29 § ska ha följande lydelse,

dels att det ska införas en ny paragraf, 2 kap. 28 §, samt närmast före 2 kap. 28 § en ny rubrik av följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

2 kap.

Avgifter för personer under 18 år

28 §1

På ersättning till personer som vid årets ingång har fyllt 15 men inte 18 år ska bara ålderspensionsavgiften betalas för den del av ersättningen som uppgår till högst 25 000 kronor per kalendermånad.

29 §2

Vid beräkning av arbetsgivaravgifterna ska avdrag göras enligt 31 §, om den avgiftsskyldige har

utgett avgiftspliktig ersättning till en person som arbetar med forskning eller utveckling.

Med avgiftspliktig ersättning ska vid

Med avgiftspliktig ersättning ska vid

tillämpning av första stycket inte avses sådan

tillämpning av första stycket inte avses sådan

ersättning på vilken avgifter ska betalas enligt

ersättning på vilken avgifter ska betalas enligt

27 §.

27 eller 28 §.

1.Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2019.

2.Lagen tillämpas på ersättning som utges efter den 31 juli 2019.

1Tidigare 2 kap. 28 § upphävd genom 2015:474.

2Senaste lydelse 2015:474.

34

P R O P . 2 0 18 / 1 9: 9 9

2.4Förslag till lag om ändring i lagen (2001:1170) om särskilda avdrag i vissa fall vid avgiftsberäkningen enligt lagen (1994:1920) om allmän löneavgift och socialavgiftslagen (2000:980)

Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (2001:1170) om särskilda avdrag i vissa fall vid avgiftsberäkningen enligt lagen (1994:1920) om allmän löneavgift och socialavgiftslagen (2000:980)1 ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

 

2 §2

Vid beräkning av den allmänna löneavgiften

Vid beräkning av den allmänna löneavgiften

och arbetsgivaravgifterna ska ett särskilt avdrag

och arbetsgivaravgifterna ska ett särskilt avdrag

göras, om den avgiftsskyldige har utgett

göras, om den avgiftsskyldige har utgett

avgiftspliktig ersättning för arbete utfört i

avgiftspliktig ersättning för arbete utfört i

näringsverksamhet vid ett fast driftställe i

näringsverksamhet vid ett fast driftställe i

stödområdet eller för arbete i annan verksamhet

stödområdet eller för arbete i annan verksamhet

som bedrivs av en ideell förening eller en stiftelse,

som bedrivs av en ideell förening eller en stiftelse,

vid en sådan plats i stödområdet som motsvarar

vid en sådan plats i stödområdet som motsvarar

ett fast driftställe. Med avgiftspliktig ersättning

ett fast driftställe. Med avgiftspliktig ersättning

ska vid tillämpning av denna lag inte avses sådan

ska vid tillämpning av denna lag inte avses sådan

ersättning på vilken endast ålderspensionsavgift

ersättning på vilken endast ålderspensionsavgift

ska betalas enligt 2 kap. 27 § socialavgiftslagen

ska betalas enligt 2 kap. 27 eller 28 § social-

(2000:980).

avgiftslagen (2000:980).

Vid beräkning av den allmänna löneavgiften och egenavgifterna ska ett särskilt avdrag göras, om avgiftspliktig inkomst av näringsverksamhet från ett fast driftställe i stödområdet ingår i avgiftsunderlaget. Detta gäller dock inte den som enligt 3 kap. 15 eller 16 § socialavgiftslagen endast ska betala ålderspensionsavgift.

1.Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2019.

2.Lagen tillämpas på ersättning som utges efter den 31 juli 2019.

1Senaste lydelse av lagens rubrik 2007:286.

2Senaste lydelse 2015:475.

35

P R O P . 2 0 18 / 1 9: 9 9

2.5Förslag till lag om ändring i lagen (2016:1053) om särskild beräkning av vissa avgifter för enmansföretag under åren 2017–2021

Härigenom föreskrivs att 5 § lagen (2016:1053) om särskild beräkning av vissa avgifter för enmansföretag under åren 2017–2021 ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

 

5 §

På ersättning som utges till den anställde som

På ersättning som utges till den anställde som

först får avgiftspliktig ersättning i ett enmans-

först får avgiftspliktig ersättning i ett enmans-

företag ska under längst tolv kalendermånader i

företag ska under längst 24 kalendermånader i

följd ingen annan avgift eller löneskatt betalas än

följd ingen annan avgift eller löneskatt betalas än

ålderspensionsavgift enligt socialavgiftslagen

ålderspensionsavgift enligt socialavgiftslagen

(2000:980), om inte annat följer av 6 eller 7 §.

(2000:980), om inte annat följer av 6 eller 7 §.

Första stycket gäller endast till den del den avgiftspliktiga ersättningen till den anställde uppgår till högst 25 000 kronor per kalendermånad.

1.Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2019.

2.Lagen tillämpas första gången på anställningar som har påbörjats efter den 28 februari 2018.

36

P R O P . 2 0 1 8 / 1 9: 9 9

2.6Förslag till lag om ändring i lagen (2016:1067) om skatt på kemikalier i viss elektronik

Härigenom föreskrivs att 3 och 3 a §§ lagen (2016:1067) om skatt på kemikalier i viss elektronik ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

3 §

Skatt ska betalas för varor hänförliga till följande KN-nr:

1.8418 10, 8418 21, 8418 29, 8418 30 och 8418 40,

2.8422 11,

3.8450 11, 8450 12 och 8450 19,

4.8451 21,

5.8471 30, 8471 41 och 8471 49,

6.8508 11,

7.8516 50 och 8516 60,

8.8517 11, 8517 12, 8517 18 och 8517 62,

9.8519 30, 8519 50, 8519 81 och 8519 89,

10.8521 10 och 8521 90,

11.8527 12, 8527 13, 8527 19, 8527 91, 8527 92 och 8527 99,

12.8528 41, 8528 49, 8528 51, 8528 59, 8528 71, 8528 72 och 8528 73, samt

13.9504 50.

För en skattepliktig vara som avses i första

För en skattepliktig vara som avses i första

stycket 1–4, 6 eller 7 ska skatt betalas med 8

stycket 1–4, 6 eller 7 ska skatt betalas med 11

kronor per kilogram av den skattepliktiga varans

kronor per kilogram av den skattepliktiga varans

nettovikt. Skatt ska dock inte betalas med högre

nettovikt. Skatt ska dock inte betalas med högre

belopp än 320 kronor per skattepliktig vara.

belopp än 440 kronor per skattepliktig vara.

För en skattepliktig vara som avses i första

För en skattepliktig vara som avses i första

stycket 5 eller 8–13 ska skatt betalas med 120

stycket 5 eller 8–13 ska skatt betalas med 160

kronor per kilogram av den skattepliktiga varans

kronor per kilogram av den skattepliktiga varans

nettovikt. Skatt ska dock inte betalas med högre

nettovikt. Skatt ska dock inte betalas med högre

belopp än 320 kronor per skattepliktig vara.

belopp än 440 kronor per skattepliktig vara.

Vid beräkning av skatt enligt andra och tredje styckena ska varans nettovikt avrundas nedåt till

närmaste helt gram.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

3 a §1

 

 

 

För kalenderåret 2019 och efterföljande

För kalenderåret 2020 och efterföljande

kalenderår ska skatt betalas med belopp som efter

kalenderår ska skatt betalas med belopp som efter

en årlig omräkning motsvarar de i 3 § andra och

en årlig omräkning motsvarar de i 3 § andra och

tredje

styckena

angivna

skattebeloppen

tredje

styckena

angivna

skattebeloppen

multiplicerat med det jämförelsetal, uttryckt i

multiplicerat med det jämförelsetal, uttryckt i

procent, som anger förhållandet mellan det

procent, som anger förhållandet mellan det

allmänna prisläget i juni månad året närmast före

allmänna prisläget i juni månad året närmast före

det år beräkningen avser och prisläget i juni 2017.

det år beräkningen avser och prisläget i juni 2018.

Beloppen enligt första stycket avrundas till hela kronor.

Regeringen fastställer före november månads utgång de omräknade skattebelopp som enligt denna paragraf ska betalas för påföljande kalenderår.

1Senaste lydelse 2017:1222.

37

P R O P . 2 0 18 / 1 9: 9 9

1.Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2019.

2.Äldre bestämmelser gäller fortfarande för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.

38

3

Inledning

P R O P . 2 0 18 / 1 9: 9 9

3 Inledning

3.1Ändringar i statens budget

Enligt 9 kap. 6 § riksdagsordningen får regeringen vid högst två tillfällen lämna en proposition med förslag till ändringar i statens budget för det löpande budgetåret. I en tilläggsbestämmelse anges att förslagen ska lämnas i anslutning till den ekonomiska vårpropositionen och budgetpropositionen. Om det finns särskilda skäl får dock förslag till ändringar i budgeten lämnas vid andra tillfällen.

Det finns ingen reglering av vilka förslag som får lämnas i en proposition om ändringar i budgeten. I förarbetena till riksdagsordningen framhålls dock att syftet med propositioner om ändringar i budgeten är att komplettera den av riksdagen beslutade budgeten med anledning av förändringar som vid beslutstillfället inte var möjliga att förutse. Reformer med varaktiga budgetära konsekvenser bör, med hänsyn till vikten av en samlad budgetbehandling, som huvudregel beslutas i samband med budget- propositionen. I de undantagsfall ett förslag till ändringar i budgeten innehåller ny lagstiftning med varaktiga budgetära effekter bör regeringen motivera varför förslaget lämnas vid det aktuella tillfället samt redovisa en ny preliminär inkomstberäkning och nya preliminära utgifts- ramar för de närmast följande två åren (prop. 2013/14:173 s. 33 f.)

I denna proposition lämnar regeringen förslag till ändringar i statens budget för 2019. Propositionen bygger på en överenskommelse mellan regeringen, Centerpartiet och Liberalerna.

3.2Utgångspunkter för regeringens förslag

Budgetpropositionen för 2019 lämnades av en övergångsregering, eftersom någon ny regering inte hade tillträtt när budgetpropositionen senast ska överlämnas till riksdagen enligt riksdags- ordningen.

I väntan på att en ny regering skulle tillträda och lämna de förslag till ändringar av budgeten som följer av dess politiska inriktning var utgångspunkten att budgetpropositionen för 2019 skulle utgå från den för 2018 beslutade budgeten justerad utifrån ett antal generella principer. Endast sådana förändringar föreslogs som omfattades av någon av de generella principerna och som var förenliga med de övergripande riktlinjerna om att en övergångs- regerings budgetproposition inte ska innehålla politiskt kontroversiella förslag eller förslag som har en partipolitisk inriktning.

I januari 2019 tillträdde en ny regering bestående av Socialdemokraterna och Miljö- partiet de gröna. Delar av regeringens politik bygger också på det s.k. januariavtalet, den sakpolitiska överenskommelsen mellan Social- demokraterna, Miljöpartiet de gröna, Center- partiet och Liberalerna. Samtidigt baseras den budget riksdagen har beslutat om för 2019 på en gemensam reservation från Moderaterna och Kristdemokraterna. Budgeten ger därmed uttryck för en delvis annan politisk inriktning än regeringens och januariavtalets. Detta motiverar att förslagen till ändringar i denna proposition är mer omfattande än normalt.

41

P R O P . 2 0 18 / 1 9: 9 9

I det förslag till ändringar av statens budget för 2019 som nu lämnas ingår flera åtgärder som syftar till att genomföra den sakpolitiska överenskommelsen. För dessa åtgärder lämnar regeringen också förslag om inkomstökningar eller minskningar av anslag som utgör en generell finansiering av förslagen.

De principer som tillämpades vid utform- ningen av budgetpropositionen för 2019 med- förde att vissa verksamheter föreslogs få mer medel för 2019 än vad som motsvarade verksam- heternas behov. De effekter av detta som återstår efter riksdagens behandling av budgeten om- händertas i det förslag som lämnas nu. Dessa utgiftsminskningar bidrar till finansieringen av förslagen i denna proposition.

Slutligen innehåller förslaget också ändringar som syftar till att komplettera den av riksdagen beslutade budgeten med anledning av för- ändringar som inte var möjliga att förutse när budgetpropositionen beslutades. Också i förhål- lande till dessa åtgärder redovisar regeringen på vilket sätt och i vilken omfattning som de olika förslagen har finansierats.

3.3Konsekvenser för statens budget

De förslag som lämnas i denna proposition

innebär att

anvisade medel ökar med ca

2,2 miljarder

kronor netto. Anslagsökningarna

uppgår till ca 6,8 miljarder kronor och anslags- minskningarna till ca 4,6 miljarder kronor. Av nettoeffekten är 1,2 miljarder kronor hänförliga till förslag om nya åtgärder medan 1,0 miljarder kronor är hänförliga till förändringar av regel- styrda anslag och makroeffekter.

Utgiftsökningarna försämrar den offentliga sektorns finansiella sparande med 2,1 miljarder kronor 2019. Skillnaden mellan utgiftseffekten och påverkan på finansiellt sparande på 0,1 miljarder kronor förklaras främst av att de utgiftsökningar som finansieras från EU- budgeten inte påverkar finansiellt sparande. Regeringen lämnar även förslag om förvärv av en fastighet där utgiften påverkar statens netto- utlåning men inte har någon effekt på finansiellt sparande.

På utgiftsområdesnivå innebär förslagen störst förändringar för utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård som ökar med 1,2 miljarder kronor, utgiftsområde 4 Rättsväsendet som ökar

med 0,8 miljarder kronor, utgiftsområde 7 Inter- nationellt bistånd som minskar med 0,8 miljarder kronor och utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsu- mentpolitik som minskar med 0,8 miljarder kronor. Förändringarna inom dessa utgifts- områden beskrivs översiktligt nedan.

Inom utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård lämnas förslag om ökade medel med 0,8 miljarder kronor till klimatinvesteringar, det s.k. klimatklivet, 0,2 miljarder kronor till åtgärder för värdefull natur, 0,2 miljarder kronor till bl.a. industriklivet, 0,1 miljarder kronor till åtgärder för havs- och vattenmiljö samt 0,1 miljarder kronor för skydd av värdefull natur. Samtidigt föreslås anvisade medel minska med 0,1 miljarder kronor till Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande.

Inom utgiftsområde 4 Rättsväsendet föreslås ökade medel med 0,7 miljarder kronor för rättsliga biträden och 0,3 miljarder kronor till Kriminalvården. Samtidigt föreslås minskade medel till Polismyndigheten med 0,2 miljarder kronor. Minskningen avser huvudsakligen ersättning till Kriminalvården för det ansvar för transport av frihetsberövade som överförts från Polismyndigheten till Kriminalvården.

Inom utgiftsområde 7 Internationellt bistånd lämnas förslag om minskade anslag till bistånds- verksamhet med 0,8 miljarder kronor, bl.a. till följd av ökade avräkningar av kostnader för asyl- och flyktingmottagande inom biståndsramen.

Inom utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsu- mentpolitik föreslås anslaget för investeringsstöd för anordnande av hyresbostäder och bostäder för studerande minskas med 0,8 miljarder kronor på grund av mindre utbetalningar för beviljade stöd under innevarande år. I stället beräknas ökade utgifter kommande år till följd av ingångna åtaganden.

På inkomstsidan av statens budget lämnas förslag som beräknas öka statens inkomster med 0,1 miljarder kronor netto 2019. Bland annat föreslås en höjning av kemikalieskatten. Vidare redovisas tillkännagivanden som regeringen bedömer inte bör tillgodoses. Exempelvis gör regeringen bedömningen att skatten på flygresor bör behållas, vilket beräknas öka statens inkomster med 0,8 miljarder kronor. Därtill lämnas förslag om försäljning av fastigheter, vilket ytterligare ökar statens inkomster. Totalt beräknas därmed statens inkomster öka med

42

P R O P . 2 0 18 / 1 9: 9 9

1,0 miljarder kronor netto. Inkomstförändring- arna förbättrar den offentliga sektorns finansiella sparande med 0,7 miljarder kronor. Inkomster från försäljning av fastigheter påverkar inte det finansiella sparandet.

Sammantaget försämras det finansiella sparan- det med 1,4 miljarder kronor till följd av förslagen och bedömningarna i denna proposition.

För den lagstiftning som föreslås på skatte- området redovisar regeringen på sedvanligt sätt en konsekvensanalys med en bedömning av förslagens budgetära konsekvenser för 2019 och kommande år. På motsvarande sätt redovisar regeringen i förekommande fall budgetära konse- kvenser kommande år till följd av föreslagna utgiftsförändringar. I 2019 års ekonomiska vårproposition redovisas budgeteffekterna fram t.o.m. 2022 (prop. 2018/19:100 avsnitt 5.1. tabell

5.1och avsnitt 6.2 tabell 6.10.). I samma proposition redovisas även budgeteffekterna av förslag och aviseringar sedan den av riksdagen beslutade budgeten för 2019 (prop. 2018/19:100 avsnitt 7.1 tabell 7.2).

De förändringar av beställningsbemyndi- ganden som föreslås uppgår sammantaget till 9,4 miljarder kronor. Den största ökningen av statens ekonomiska åtaganden är hänförlig till bemyndigandet om investeringsstöd för anord- nande av hyresbostäder och bostäder för studerande med 6 miljarder kronor, vilket gör det möjligt att bevilja stöd för redan inkomna ansökningar. Vidare bör det finnas möjlighet att teckna avtal om fleråriga projekt för klimat- investeringar, vilket beräknas medföra ekono- miska åtaganden för staten om 1,6 miljarder kronor.

De anslags- och inkomstförändringar som föreslås i denna proposition har beaktats i de prognoser som redovisas i 2019 års ekonomiska vårproposition.

43

4

Utgiftstaket för staten

P R O P . 2 0 18 / 1 9: 9 9

4 Utgiftstaket för staten

Regeringens förslag: Utgiftstaket för staten inklusive ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget fastställs till 1 439 miljarder kronor för 2021.

Skälen för regeringens förslag: Utgiftstakets nivå är ett uttryck för riksdagens syn på hur statens och ålderspensionssystemets totala ut- gifter bör begränsas i ett medelfristigt perspektiv. Såväl utgifternas sammansättning som den statliga sektorns totala omslutning och det nödvändiga skatteuttag som följer av detta ger uttryck för bl.a. de värderingar som ligger till grund för den politik som bedrivs.

Normalt föreslår regeringen i budget- propositionen en nivå på utgiftstaket för det tredje tillkommande budgetåret. Detta regleras i 2 kap. 2 § budgetlagen (2011:203). Regeringen har då i den föregående vårpropositionen gjort en bedömning av nivån för det tredje året. Utgiftstakets nivåer för det första och andra året är redan fastställda av riksdagen och justeras endast om det finns tekniska skäl.

I det finanspolitiska ramverket lämnas utrymme för att en ny regering ska kunna föreslå nya nivåer på utgiftstaket för år som redan fastställts. Utan en sådan ordning skulle en ny regerings möjligheter att vidta förändringar i finanspolitiken kraftigt begränsas.

Regeringen anser att om det under de kom- mande åren bedöms finnas ett budgetutrymme är det rimligt att det kan utnyttjas för prioriterade reformer. Osäkerheten i prognosen motiverar därför att nivån på utgiftstaket för 2021 höjs. Genomförande av insatser på utgiftssidan kan

dock ske först efter avstämning mot överskotts- målet och de inkomstförstärkningar som kan komma att krävas.

Utgiftstaket ger uttryck för de centrala principer som den svenska budgetprocessen vilar på. Den ena principen är en beslutsordning uppifrån och ned där de totala utgifterna beslutas före delarna, vilket leder till att utgiftsökningar prövas utifrån ett på förhand fastställt ekono- miskt utrymme. Den andra principen är ett medelfristigt perspektiv. Utgiftstaket fastställs för det tredje tillkommande året för att beslutet om begränsningen av de totala utgifterna för ett visst år tidsmässigt ska skiljas från beslutet om de faktiska utgifterna för det året. Den medelfristiga principen värnas på bästa möjliga sätt om riksdagen snarast, dvs. i samband med denna proposition, fattar beslut om nya nivåer på utgiftstaket.

I propositionen Vårändringsbudget för 2015 (prop. 2014/15:99) föreslogs att utgiftstakets nivåer skulle ändras av finanspolitiskt motiverade skäl. I enlighet därmed anser regeringen att beslut om ny nivå för utgiftstaket 2021 ska fattas i samband med att riksdagen behandlar förslagen i denna proposition och inte vänta till budget- propositionen.

Tabell 4.1 Höjning av utgiftstakets nivå 2021

Miljarder kronor

 

2021

Av riksdagen beslutat utgiftstak1

1 430

Föreslagen höjning av utgiftstakets nivå

9

 

 

Förslag till utgiftstak

1 439

1Bet. 2018/19:FiU1 reservation 5, rskr. 2018/19:62.

Regeringen anser mot denna bakgrund att riksdagen bör ändra den beslutade nivån för

47

P R O P . 2 0 18 / 1 9: 9 9

utgiftstaket 2021. Utgiftstaket för staten inklusive ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget bör därmed fastställas till 1 439 miljarder kronor för 2021.

48

5

Ändringar avseende

statens inkomster

P R O P . 2 0 18 / 1 9: 9 9

5 Ändringar avseende statens inkomster

I detta avsnitt lämnar regeringen förslag till ändringar avseende statens inkomster för 2019.

5.1Förlängd nedsättning av arbetsgivaravgifter för den först anställda

5.1.1Ärendet och dess beredning

Finansdepartementet har tagit fram promemo- rian Förlängt växa-stöd. En sammanfattning av promemorian finns i bilaga 1, avsnitt 1. Pro- memorians lagförslag finns i bilaga 1, avsnitt 2. Förslaget har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 1, avsnitt 3. Remissvaren finns tillgängliga i Finans- departementet (Fi2019/00432/S1).

Lagrådet

Förslaget om förlängd nedsättning av arbetsgivar- avgifter för den först anställda är författnings- tekniskt och även i övrigt av sådan beskaffenhet att Lagrådets hörande skulle sakna betydelse. Regeringen har därför inte inhämtat Lagrådets yttrande över förslaget.

5.1.2Bakgrund och gällande rätt

Den 1 januari 2017 infördes en tillfällig ned- sättning av arbetsgivaravgifterna för enskilda näringsidkare som anställer en första person (prop. 2016/17:1 Förslag till statens budget, finansplan m.m. avsnitt 6.6). Reglerna, som finns i lagen (2016:1053) om särskild beräkning av vissa avgifter för enmansföretag under åren 2017–

2021, innebär att enskilda näringsidkare, som inte har haft någon anställd sedan den 1 januari 2016 och som anställer en person efter den 31 mars 2016, bara ska betala ålderspensionsavgiften om 10,21 procent på ersättningen till den anställde under de tolv första månaderna. Övriga arbets- givaravgifter, allmän löneavgift och särskild löneskatt behöver alltså inte betalas. Nedsätt- ningen av arbetsgivaravgifterna gäller till den del ersättningen inte överstiger 25 000 kronor per månad. Anställningen ska omfatta minst tre månader och en arbetstid på minst 20 timmar per vecka.

Den 1 januari 2018 utökades nedsättningen av arbetsgivaravgifterna för den först anställda till att även omfatta aktiebolag som inte har någon anställd eller endast en anställd som också är delägare samt till handelsbolag utan anställda och med högst två delägare (prop. 2017/18:1 Förslag till statens budget, finansplan m.m. avsnitt 6.10). De nya reglerna omfattar anställningar som påbörjades tidigast den 1 april 2017.

Reglerna om nedsatta arbetsgivaravgifter för den först anställda gäller t.o.m. den 31 december 2021.

Enskilda näringsidkare, aktiebolag och handelsbolag som omfattas av förslagen i detta avsnitt kallas i det följande enmansföretag.

51

P R O P . 2 0 18 / 1 9: 9 9

5.1.3Nedsättningen av arbetsgivar- avgifterna för den först anställda förlängs

Regeringens förslag: Ett enmansföretag som anställer en första person ska få rätt till nedsätt- ning av arbetsgivaravgifterna, den allmänna löne- avgiften och den särskilda löneskatten så att bara ålderspensionsavgift ska betalas i högst 24 kalen- dermånader i följd.

Promemorians förslag överensstämmer med regeringens.

Remissinstanserna: En majoritet av remiss- instanserna tillstyrker eller har inget att invända mot förslaget. Ekonomistyrningsverket (ESV), Landsorganisationen i Sverige (LO), Sveriges Aka- demikers Centralorganisation (Saco) och Tjänste- männens Centralorganisation (TCO) avstyrker förslaget. ESV anser, i likhet med Saco, att det finns en fortsatt risk att nedsättningen av arbets- givaravgifterna för den först anställda innebär dödviktskostnader, om den ges för anställningar som ändå hade kommit till stånd. LO ifrågasätter varför det är viktigare att öka sysselsättningen i enmansföretag än inom andra företag och fram- håller att de medel som används till detta sanno- likt kan användas till att främja en ökad syssel- sättning på ett mer effektivt sätt. Konjunktur- institutet (KI) framhåller, i likhet med Företagarna och Tillväxtverket, att en första anställning i ett enmansföretag är förknippad med vissa initiala monetära och icke-monetära kostnader som kan verka hämmande för nyanställningar och att ned- sättningen därför kan vara fördelaktig för före- tagens tillväxt. KI efterfrågar dock en analys av storleken på dessa kostnader. Ett flertal remiss- instanser, däribland Arbetsförmedlingen, ESV, KI, LO, Riksrevisionen, Saco, TCO och Tillväxt- analys, framhåller att nedsättningen av arbets- givaravgifterna för den först anställda bör utvärderas. Näringslivets skattedelegation, till vars yttrande Svenskt Näringsliv ansluter sig, anser att även andra utvidgningar av nedsättningen bör övervägas. Även Företagarna, Lantbrukarnas Riksförbund (LRF), Tillväxtverket och Unionen framför sådana synpunkter. Företagarna och LRF framhåller vikten av att enskilda näringsidkare även fortsättningsvis kan erhålla nedsatta arbetsgivaravgifter för den först anställda. Småföretagarnas riksförbund anser att en generell

sänkning av arbetsgivaravgifterna hade varit en mer lyckad reform. LO och TCO förespråkar en bred skattereform. Tillväxtanalys anser att det behövs ett system för att hantera samtliga ärenden om stöd av mindre betydelse för att underlätta för såväl företag som myndigheter att bevaka att EU:s regler efterlevs. Ett flertal remissinstanser, däribland Arbetsförmedlingen, KI, LO, Riksrevisionen, Skatteverket, Tillväxt- analys och Unionen har synpunkter på konse- kvensanalysen.

Skälen för regeringens förslag: Ett enmans- företag som anställer en första person har i dag under längst tolv kalendermånader i följd rätt till nedsättning av arbetsgivaravgifterna, den all- männa löneavgiften och den särskilda löneskatten så att bara ålderspensionsavgift ska betalas.

Som KI, Företagarna och Tillväxtverket fram- håller är en anställning av en första person i ett enmansföretag förknippat med vissa initiala kostnader, t.ex. i form av nya administrativa rutiner och utbildning av den nyanställde. Att analysera storleken på dessa kostnader, som KI efterfrågar, är dock svårt. Särskilt eftersom den består av såväl monetära som icke-monetära kost- nader, vilket myndigheten själv framhåller. Det är dock troligt att dessa kostnader, tillsammans med arbetsgivaravgifterna på lönen, kan utgöra ett återhållande inslag i beslutet att anställa. Genom nedsättningen av avgifterna och den särskilda löneskatten minskar den initiala kostnaden att anställa och fler enmansföretag kan förväntas göra det. När erfarenheterna av att ha en person anställd väl vunnits kan företagen i viss mån vara mer positiva till att anställa fler personer. Nya arbetstillfällen i dessa företag förväntas leda till ökad sysselsättning och minskad arbetslöshet.

För att underlätta för fler enmansföretagare att våga ta steget att anställa en första person föreslås att den längsta tid som sådana företag har rätt till nedsättning förlängs från 12 till 24 kalender- månader i följd.

ESV anser, i likhet med Saco, att det finns en fortsatt risk att nedsättningen av arbetsgivaravgif- terna för den först anställda innebär dödvikts- kostnader, om den ges för anställningar som ändå hade kommit till stånd. Eftersom förslaget gäller nyanställningar och inte befintliga anställningar bedömer regeringen att dödviktseffekterna är mindre jämfört med mer generella åtgärder. Temporära marginella sysselsättningsstöd, som förslaget kan ses som, kan teoretiskt förväntas ha

52

mer gynnsamma effekter än generella föränd- ringar av arbetsgivaravgifterna.

LO har ifrågasatt varför det är viktigare att öka sysselsättningen i enmansföretag än inom andra företagsformer och framhåller att de medel som används till detta sannolikt kan användas till att främja en ökad sysselsättning på ett mer effektivt sätt. Regeringen instämmer i att åtgärder som ökar sysselsättningen är viktiga och nödvändiga även inom andra områden. Som anges ovan är syftet med nedsättningen av arbetsgivaravgifterna för den först anställda att uppmuntra enmans- företag att våga ta det första steget att anställa, varefter det troligen blir lättare för företagen att anställa fler medarbetare. Regeringen anser därför att den förlängda nedsättningen är en viktig sats- ning för att möjliggöra en ökning av syssel- sättningen i enmansföretag.

Flera remissinstanser, däribland Arbetsförmed- lingen, ESV, KI, LO, Riksrevisionen, Saco, TCO och Tillväxtanalys, har anfört att nedsättningen av arbetsgivaravgifterna för den först anställda bör utvärderas. Regeringen anser att det är angeläget att löpande pröva och utvärdera alla delar av skatte- och avgiftssystemet. Med hänsyn till att nedsättningen av arbetsgivaravgifterna för den först anställda endast har varit i kraft sedan 2017 anser regeringen dock att det är för tidigt att utvärdera reformens effekter. En sådan utvärde- ring bör ske vid en senare tidpunkt.

Företagarna och LRF framhåller vikten av att enskilda näringsidkare även fortsättningsvis kan erhålla nedsatta arbetsgivaravgifter för den först anställda. Regeringen gör i avsnitt 5.2 bedöm- ningen att nedsättningen bör behållas för enskilda näringsidkare.

Några remissinstanser, bl.a. Näringslivets skattedelegation, Företagarna, LRF, Tillväxtverket och Unionen, har lämnat förslag på komplette- rande utvidgningar av nedsättningen av arbets- givaravgifter för den först anställda. LO, Småföre- tagarnas riksförbund och TCO har föreslagit andra åtgärder på skatte- och socialavgifts- området. Tillväxtanalys anser att det behövs ett system för att hantera samtliga ärenden om stöd av mindre betydelse. Dessa frågor faller dock utanför det aktuella lagstiftningsärendet.

Ett flertal remissinstanser, däribland Arbets- förmedlingen, KI, LO, Riksrevisionen, Skatte- verket, Tillväxtanalys och Unionen, har synpunk- ter på konsekvensanalysen. Dessa behandlas i avsnitt 5.1.5.

P R O P . 2 0 18 / 1 9: 9 9

Lagförslag

Förslaget föranleder att 5 § lagen (2016:1053) om särskild beräkning av vissa avgifter för enmans- företag under åren 2017–2021 ändras, se avsnitt 2.5.

5.1.4Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

Regeringens förslag: Lagändringarna träder i kraft den 1 augusti 2019 och tillämpas på anställ- ningar som har påbörjats efter den 28 februari 2018.

Promemorians förslag överensstämmer med regeringens.

Remissinstanserna: En majoritet av remiss- instanserna tillstyrker eller har inget att invända mot förslaget. ESV, LO, Saco och TCO avstyrker förslaget. Arbetsförmedlingen framhåller att retro- aktiviteten i förslaget innebär ökade dödsviks- kostnader, då stöd ges till företag för rekryte- ringar som de redan har gjort. KI anser att det finns risk att förlängningen av nedsättningen av arbetsgivaravgifterna för den först anställda kan ha en återhållande inverkan på nyanställningar om nedsättningen tillämpas från ikraftträdandet. Skatteverket framhåller att förändringar under pågående beskattningsår med retroaktiva inslag ökar komplexiteten i skattesystemet, vilket innebär att risken för felaktiga redovisningar ökar. FAR anser att det bör övervägas om det är möjligt att förenkla ikraftträdande- och över- gångsbestämmelserna så att merarbete i form av omprövningar undviks. Riksrevisionen framhåller att prognoser om ökande arbetslöshet talar för att sysselsättningseffekterna av förslaget kommer att vara som störst 2021, vilket är det sista året som nedsättningen kan erhållas. Småföretagarnas riks- förbund ifrågasätter på motsvarande skäl varför nedsättningen är tidsbegränsad till 2021. Enligt Arbetsförmedlingen skulle sysselsättningseffekten potentiellt kunna bli betydligt större om längden på nedsättningen utformas för att vara 24 kalendermånader för alla företag som tar del av nedsättningen, dvs. även för företag som anställer en första person efter den 31 december 2019.

Skälen för regeringens förslag: I promemo- rian föreslås att lagändringarna ska träda i kraft den 1 augusti 2019. Skatteverket framhåller att

53

P R O P . 2 0 18 / 1 9: 9 9

förändringar under pågående beskattningsår med retroaktiva inslag ökar komplexiteten i skatte- systemet, vilket innebär att risken för felaktiga redovisningar ökar. Regeringen har förståelse för detta men anser samtidigt att det är angeläget att de nya bestämmelserna träder i kraft så snart som möjligt. Risken för felaktiga redovisningar mot- verkas av att Skatteverket informerar och svarar på frågor om avgiftsberäkningen. Regeringen anser därför att ikraftträdandet bör bestämmas till den 1 augusti 2019.

I likhet med KI anser regeringen att de nya bestämmelserna bör få tillämpas på anställningar som har påbörjats före ikraftträdandet. Annars är risken att förslaget får en återhållande verkan på nyanställningar i enmansföretag under perioden fram till den 1 augusti 2019. Till skillnad från Arbetsförmedlingen anser regeringen vidare att enmansföretag som redan har nedsatta arbets- givaravgifter för den först anställda också bör omfattas av den förlängda tidsgränsen. Det är rimligt att ge dessa företag motsvarande lättnader för de initiala kostnaderna att anställa som företag som anställer i dag. De nya bestämmelserna bör därför tillämpas på anställningar som har påbörjats efter den 28 februari 2018. För anställ- ningar som har påbörjats före den 1 mars 2018 gäller fortfarande de äldre bestämmelserna om längst tolv kalendermånaders nedsättning av arbetsgivaravgifterna, den allmänna löneavgiften och den särskilda löneskatten så att bara ålderspensionsavgift ska betalas.

För enmansföretag som har anställt en första person efter den 28 februari 2018 men före den 1 augusti 2018 kommer den längsta perioden med nedsatta arbetsgivaravgifter för den först anställda – enligt nu gällande bestämmelser – om tolv kalendermånader att löpa ut före ikraft- trädandet av de nya bestämmelserna. Under förutsättning att personen fortfarande är anställd i företaget vid ikraftträdandet av de nya bestäm- melserna har företaget möjlighet att hos Skatte- verket ansöka om omprövning av arbetsgivar- avgifterna för perioden från det att nedsättningen av arbetsgivaravgifterna för den först anställda upphörde fram till ikraftträdandet. Till skillnad från vad FAR har anfört anser regeringen inte att det bör införas ett undantag från omprövnings- förfarandet för dessa företag, då en sådan lösning skulle vara lagtekniskt väldigt komplicerad.

Som anges i avsnitt 5.1.2 är lagen (2016:1053) om särskild beräkning av vissa avgifter för enmansföretag under åren 2017–2021 tillfällig

och kommer att gälla t.o.m. 2021. Riksrevisionen, Småföretagarnas riksförbund och Arbetsförmed- lingen har lämnat synpunkter avseende tidsbe- gränsningen av nedsättningen. Regeringen gör i avsnitt 5.3 bedömningen att nedsättningen bör göras permanent.

5.1.5Konsekvensanalys

Regelrådet anser att konsekvensutredningen uppfyller kraven i 6 och 7 §§ förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regel- givning.

Syfte och alternativa lösningar

Förslaget om förlängd nedsättning av arbetsgivar- avgifterna för den först anställda syftar till att minska kostnaderna för enmansföretag att anställa en första person. Detta förväntas leda till fler anställda i dessa företag, vilket ökar syssel- sättningen och minskar arbetslösheten. Det är naturligt att fortsätta satsningarna på enmans- företag som anställer inom ramen för den existerande nedsättningen av arbetsgivar- avgifterna för den först anställda. Alternativa utformningar av förslaget är därför inte relevanta. Om förslaget inte genomförs uteblir de för- väntade effekterna.

Nedsättningen av arbetsgivaravgifterna för den först anställda utgör en skatteutgift avseende arbetsgivaravgifter, allmän löneavgift och särskild löneskatt. Förslaget att förlänga nedsättningen från 12 till 24 månader innebär att skatteutgiften ökar.

Offentligfinansiella effekter

Förslaget att förlänga nedsättningen av arbets- givaravgifterna för den först anställda bedöms leda till att den offentliga sektorns skatteintäkter minskar med 0,08 miljarder kronor 2019. År 2020 och 2021 bedöms skatteintäkterna minska med 0,21 respektive 0,22 miljarder kronor.

Permanenta förändringar av arbetsgivaravgif- terna antas normalt leda till indirekta effekter för de offentliga finanserna eftersom förändringen också förväntas påverka löner, priser och vinster, s.k. övervältring. Nedsättningen av arbetsgivar- avgifterna för den först anställda är tillfällig och lagen upphör vid utgången av 2021. Därför antas ingen övervältring på löner och priser ske, utan de nedsatta arbetsgivaravgifterna förväntas enbart resultera i ökade vinster i företagssektorn. Skillnaden mellan den offentligfinansiella brutto-

54

och nettoeffekten utgörs därmed av högre skatteintäkter från företagens vinster (se avsnitt

5.14för en beskrivning av skillnaden mellan offentligfinansiella brutto- och nettoeffekter). Den offentligfinansiella bruttoeffekten av för- slaget beräknas uppgå till -0,11 miljarder kronor 2019. Den offentligfinansiella effekten, liksom resten av konsekvensanalysen i detta avsnitt, beaktar enbart förlängningen av nedsättningen av arbetsgivaravgifterna för den först anställda från 12 till 24 månader, och inte regeringens bedöm- ning att nedsättningen bör göras permanent i avsnitt 5.3.

Den varaktiga effekten på de offentliga finanserna utgörs av räntekostnaden på den till- fälliga ökning av statens lånebehov som uppstår till följd av förslaget. I det här fallet bedöms den uppgå till 4 miljoner kronor.

Arbetsförmedlingen efterfrågar en mer detal- jerad redovisning av de offentliga kostnaderna för förslaget. Redovisningen av de offentligfinansiella effekterna följer de beräkningskonventioner Finansdepartementet har för beräkningar av offentligfinansiella effekter till följd av ändrade skatte- och avgiftsregler.

Effekter för företagen

Förslaget innebär att enmansföretag som anställer en första person fr.o.m. den 1 augusti 2018 under längst 24 månader endast ska betala ålderspensionsavgiften om 10,21 procent på den ersättning som ges ut till den anställde. Jämfört med dagens regelverk minskar arbetsgivar- avgifterna således under ytterligare 12 månader. Enligt Finansdepartementets beräkningskon- ventioner antas tillfälliga åtgärder inte ge upphov till övervältringseffekter på löner och priser. Nedsättningen av arbetsgivaravgifterna för den först anställda förväntas därför leda till att företagens vinster ökar.

Under 2018 fick knappt 7 000 företag nedsatta arbetsgivaravgifter för sin först anställda. Av dessa var 53 procent aktiebolag, 42 procent enskilda näringsidkare och 3 procent handels- bolag. Riksrevisionen noterar att detta är betydligt färre företag än vad regeringen tidigare har bedömt, och framhåller att det grovt räknat är omkring 14 procent av de företag som bedömdes vara berättigade till nedsättningen som också har fått den. Det innebär, enligt Riksrevisionen, att konkurrensen har snedvridits till nackdel för de företag som inte fått nedsättningen trots att de är berättigade till den. Riksrevisionen anser att

P R O P . 2 0 18 / 1 9: 9 9

regeringen bör överväga att undersöka orsakerna till den låga upptagningsprocenten och konse- kvenserna av detta. Det är betydligt färre företag som har erhållit nedsättningen av arbetsgivar- avgifterna för den först anställda under 2017 och 2018 jämfört med den bedömning som gjordes när nedsättningen infördes och utökades (prop. 2016/17:1 s. 223 och prop. 2017/18:1 s. 329). Det kan både bero på att antalet företag som bedömdes aktuella för nedsättningen över- skattades och på att det har tagit tid innan ned- sättningen blivit känd. I den utsträckning antalet företag överskattats är andelen företag som är berättigade till nedsättningen och som också har fått den högre. Det problem med snedvriden konkurrens som Riksrevisionen pekar på är i det fallet av mindre betydelse. Skatteverket har under hösten 2018 genomfört informationsinsatser om nedsättningen av arbetsgivaravgifterna för den först anställda i myndighetens olika kanaler och tillsammans med Tillväxtverket och Bolagsverket spridit information till företag på myndighets- gemensamma plattformar. Under 2018 har allt fler företag erhållit nedsatta arbetsgivaravgifter för den först anställda.

Bedömningen är att fler företag kommer att erhålla nedsatta arbetsgivaravgifter för den först anställda under 2019, bl.a. för att kännedomen om nedsättningen ökar till följd av det inform- ationsarbete som beskrivits. Under 2019 bedöms ca 13 000 företag vara aktuella för nedsättningen.

De flesta företag som erhöll nedsatta arbets- givaravgifter för den först anställda under 2018 var verksamma inom specialiserad bygg- och anläggningsverksamhet. Nedsättningen var också vanlig inom detaljhandeln, landtransportbran- schen samt inom restaurang-, catering- och barverksamhet.

De flesta företag som under 2018 fick nedsatta arbetsgivaravgifter för den först anställda hade relativt låg omsättning: 56 procent av antalet företag hade en omsättning under 1 miljon kronor och 37 procent under 500 000 kronor. En förutsättning för nedsättningen är att företaget anställer en första person, vilket innebär att företagen bara har en anställd (utöver anställd som också är delägare). Eftersom nedsättningen i praktiken riktar sig till små företag finns inga skäl att utforma speciella regler för dessa.

Förslaget innebär att enmansföretag som anställer en första person gynnas i förhållande till företag som redan har anställda och som anställer ytterligare personer. För företag med liknande

55

P R O P . 2 0 18 / 1 9: 9 9

storlek påverkar detta konkurrensförhållandena negativt. Större företag har normalt sett lättare att hantera de risker som är förknippade med att anställa och förslaget kan därför förbättra konkurrensen mellan små och stora företag. Påverkan på konkurrensen bedöms vara begränsad eftersom nedsättningen är begränsad i tid och storlek. Alla branscher omfattas av regelverket och konkurrensförhållandena mellan branscher bedöms därför inte påverkas av förslaget. Med reglernas utformning spelar det inte heller någon roll om företagen bedrivs som aktiebolag, handelsbolag eller som enskild näringsverksamhet.

Tillväxtanalys anser att det är olyckligt utifrån ett utvärderings- och analysperspektiv att det inte har satts upp ett register över de företag som erhållit nedsätta arbetsgivaravgifter för den först anställda 2017–2018 och anser att ett sådant register bör upprättas om stödet förlängs till 24 kalendermånader. Arbetsförmedlingen saknar en uppföljning av de nedsättningar som betalats ut under åren 2017–2018 och understryker vikten av att införa ett sammanhållet system för regi- strering och uppföljning av kostnaderna. Skatte- verket har i dag statistik över vilka företag som har fått nedsatta arbetsgivaravgifter för den först anställda. Delar av denna statistik har redogjorts för i detta avsnitt. Statistiken avser antal företag, företagsform, omsättning och branschtillhörig- het. Det är i dagsläget inte möjligt att utifrån tillgänglig data studera ägarna till företagen för att t.ex. göra analyser av deras ekonomiska standard. Det är inte heller möjligt att erhålla uppgifter om de individer som har blivit anställda med nedsatta arbetsgivaravgifter. Framgent kommer det att vara möjligt att göra fördjupade analyser av de företag som fått nedsättningen med hjälp av databaser som baseras på deklarationsuppgifter.

Att anställa en första person är förknippat med administrativa kostnader. Dessa utgörs både av initiala kostnader i form av nya administrativa rutiner och löpande kostnader när rutiner utförs. Storleken på dessa kostnader varierar mellan företag beroende på tidsåtgång, kostnad per tidsenhet och vem som utför rutinerna. Ansökan om nedsättning av arbetsgivaravgifter för den först anställda sker via en extra ruta på arbetsgivardeklarationen. Vissa företag behöver också lämna in uppgifter till Skatteverket med anledning av att nedsättningen har utformats för att uppfylla kommissionens regelverk för stöd av

mindre betydelse. När nedsättningen av arbets- givaravgifterna för den först anställda utvidgades till att omfatta aktiebolag och handelsbolag uppskattades kostnaden för det ökade uppgifts- lämnandet till 20 kronor per uppgift, berört företag och månad. Denna uppskattning bedöms fortsatt vara rimlig och baseras på att det tar ca fem minuter att fylla i en uppgift på arbetsgivar- deklarationen och att arbetet utförs av en person med 29 900 kronor i månadslön (avser en ekon- omiassistent i privat sektor). Unionen framhåller att de flesta enmansföretag själva hanterar sin redovisning och skattedeklaration och att många företag saknar detaljerad kunskap om det skatterättsliga regelverket. Den administrativa bördan riskerar därför enligt Unionen att bli större än vad promemorian antyder. Bedöm- ningen av de administrativa kostnaderna är gjord på en aggregerad nivå och syftar till att beskriva kostnaderna i genomsnitt mellan företag och över tid. För vissa företag är kostnaderna högre och för andra lägre. Kostnaderna kan också vara något högre initialt, men sjunka över tiden

Jämfört med dagens system innebär förslaget att förlänga nedsättningen av arbetsgivaravgif- terna för den först anställda att den administrativa kostnaden uppstår under ytterligare tolv månader för de företag som väljer att ansöka om ned- sättningen under hela perioden. För de enmans- företag som har anställt en första person efter den 28 februari 2018 men före den 1 augusti 2018 tillkommer en administrativ kostnad om de ansöker om omprövning av arbetsgivaravgifterna för perioden från det att nedsättningen av arbets- givaravgifterna för den först anställda upphörde fram till ikraftträdandet av de nya bestämmel- serna.

För företag vars första anställda är en person som uppfyller villkoren för ett nystartsjobb kan nedsättningen av arbetsgivaravgifterna för den först anställda minska den totala subventionen eftersom stödet för nystartsjobb baseras på faktiskt betalda arbetsgivaravgifter. För dessa företag kan det i sådana fall vara mer fördelaktigt att inte ta del av nedsättningen av arbetsgivar- avgifter för den först anställda.

Förslaget bedöms inte medföra andra kost- nader för företagen, leda till behov av föränd- ringar i företagens verksamhet eller påverka företagen i andra avseenden.

56

Effekter för enskilda och för inkomstfördelningen Eftersom förslaget inte antas ge upphov till några övervältringseffekter på löner och priser förvän- tas det resultera i ökade vinster i näringslivet. Det innebär att de individer som bedöms gynnas av förslaget är ägare av enmansföretag som anställer en första person. Även de som får en anställning till följd av förslaget kan gynnas ekonomiskt, i synnerhet om de i frånvaro av åtgärden skulle saknat sysselsättning. Utifrån tillgänglig data är det inte möjligt att studera vilka enmansföre- tagare som under 2017 och 2018 erhållit nedsatta arbetsgivaravgifter för den först anställda. Där- emot kan den genomsnittliga ekonomiska stan- darden bland samtliga enskilda näringsidkare utan anställda uppskattas till 349 000 kronor 2019, i mikrosimuleringsmodellen Fasit. För samtliga ägare av handelsbolag respektive fåmansbolag uppskattas den genomsnittliga ekonomiska stan- darden till 380 000 kronor respektive 555 000 kronor. Detta kan jämföras med den genom- snittliga ekonomiska standarden i befolkningen, som beräknas uppgå till 305 000 kronor 2019. I den mån den genomsnittliga ekonomiska standarden i dessa tre grupper av företagsägare är representativ bland dem som berörs av förslaget kan förslaget således förväntas bidra till ökade ekonomiska skillnader. Regeringen bedömer dock att effekterna är relativt marginella. Om de som får en anställning till följd av förslaget annars skulle saknat sysselsättning eller varit sysselsatta med lägre lön bidrar förslaget till minskade ekonomiska skillnader. Uppgifter om vilka som under 2017 och 2018 anställts till följd av nedsättningen av arbetsgivaravgifterna för den först anställda saknas dock i tillgänglig data. Underlag saknas därför för en närmare bedöm- ning av förslagets ekonomiska fördelnings- aspekter i detta avseende.

Effekter på sysselsättningen

Näringslivets skattedelegation, till vars yttrande Svenskt Näringsliv ansluter sig, framhåller att sysselsättningseffekterna av förslaget i praktiken kan förväntas bli små, eftersom förslaget är både selektivt och tidsbegränsat. Riksrevisionen anser, i likhet med TCO, att det hade varit önskvärt med en analys av vilka effekter själva förlängningen av

P R O P . 2 0 18 / 1 9: 9 9

nedsättningen kan tänkas ha på sysselsättningen. Unionen framhåller att det, med hänsyn till att nedsättningen funnits sedan 2017, borde ha gått att göra en grov kvantifiering av sysselsättnings- effekten.

Regeringen instämmer i att det hade varit intressant både att studera hur själva förläng- ningen av nedsättningen till 24 månader påverkar sysselsättningen och att närmare kvantifiera effekten. Att bedöma sysselsättningseffekter är dock svårt, likaså att bedöma effekten på före- tagens benägenhet att anställa. Regeringen menar att det finns behov av att genomföra åtgärder som underlättar för enmansföretagare att ta steget att anställa en första person. Förslaget om att för- länga nedsättningen av arbetsgivaravgifterna för den först anställda till 24 månader innebär att det för enmansföretag blir billigare att anställa en första person under två år, i stället för under ett år. Detta förväntas leda till ökad efterfrågan på arbetskraft bland dessa företag. Utvärderingar av vissa tidigare nedsättningar av socialavgifterna i Sverige visar generellt sett på begränsade syssel- sättningseffekter i förhållande till kostnaden. De tidigare nedsättningarna skiljer sig dock i flera aspekter från utformningen av nedsättningen av arbetsgivaravgifterna för den först anställda. Den viktigaste skillnaden är att nedsättningen endast gäller vid nyanställning och därför bör ses som ett s.k. marginellt sysselsättningsstöd. Det finns tecken på att marginella sysselsättningsstöd kan vara ett kostnadseffektivt sätt att öka syssel- sättningen.1

Vidare är nedsättningen av arbetsgivarav- gifterna för den först anställda tillfällig (i det nuvarande förslaget 24 månader). Det bedöms leda till en lägre grad av övervältring på lönerna, vilket gör att lönekostnaden minskar och efterfrågan på arbetskraft ökar i högre utsträck- ning, än vid en permanent sänkning av social- avgifterna. Nedsättningen har ett tak på 25 000 kronor i månaden, vilket innebär att den, procentuellt sett, i större utsträckning riktas mot lägre lönenivåer. Även det kan antas vara positivt i ett sysselsättningsperspektiv. Sammantaget bedöms förslaget ha en positiv effekt på sysselsättningen under den tid nedsättningen

1Se t.ex. Cahuc, P., Carcillo, S. och Le Barbanchon, T. (2018). The Effectiveness of Hiring Credits. The Review of Economic Studies, 86(2), och Couch, K. A., Besharov, D. J. och Neumark, D. (2013). Spurring Job

Creation in Response to Severe Recessions: Reconsidering Hiring Credits. Journal of Policy Analysis and Management, 32(1).

57

P R O P . 2 0 18 / 1 9: 9 9

gäller (t.o.m. 2021), men den exakta storleken på denna effekt är mycket osäker.

Även om nedsättningen av arbetsgivaravgif- terna för den först anställda är tillfällig kan den medföra permanenta sysselsättningseffekter. Detta sker i den mån den som får en anställning till följd av förslaget har en svag anknytning till arbetsmarknaden initialt och att anställningen för denna person leder till en starkare anknytning och således till ökad chans till fortsatt sysselsättning.

Effekter för den ekonomiska jämställdheten Omkring 65 procent av de enskilda närings- idkarna utan anställda, 65 procent av ägarna till handelsbolag och 74 procent av ägarna till fåmansbolag är män. Som LO framför indikerar detta att män kan komma att gynnas ekonomiskt av förslaget i högre utsträckning än kvinnor och att den ekonomiska jämställdheten mellan kvinnor och män minskar. Det finns i utfallsdata för 2018 inga uppgifter om vilka som hittills anställts av enmansföretag till följd av nedsätt- ningen av arbetsgivaravgifterna för den först anställda. Det går således inte att utifrån data få någon vägledning kring om främst män eller kvinnor kan förväntas bli anställda som en följd av förslaget. Sannolikt får dock inte förslaget i denna del några betydande konsekvenser för den ekonomiska jämställdheten.

Effekter för myndigheter och de allmänna förvaltningsdomstolarna

Förslaget kommer att innebära merkostnader för Skatteverket avseende informationsinsatser, an- passning av systemen och hantering av ompröv- ningar av arbetsgivaravgifter i de fall anställningar har påbörjats före den 1 augusti 2018. Skatte- verket beräknar att kostnaderna för att hantera sådana omprövningar uppgår till 1 miljon kronor. Tillkommande utgifter för Skatteverket ska hanteras inom befintliga ekonomiska ramar.

För de allmänna förvaltningsdomstolarna be- döms förslaget inte få några effekter.

Förslagets förenlighet med EU-rätten

Förslaget bedöms vara förenligt med det EU- rättsliga regelverket.

Övriga effekter

Förslaget bedöms inte ha några betydande effekter för den offentliga sektorn eller för miljön.

5.2Nedsättningen av arbetsgivaravgifterna för enskilda näringsidkare som anställer en första person behålls

Regeringens bedömning: Nedsättningen av

arbetsgivaravgifterna för enskilda näringsidkare som anställer en första person bör behållas.

Skälen för regeringens bedömning: Den

1 januari 2017 infördes en tillfällig nedsättning av arbetsgivaravgifterna för enskilda näringsidkare som anställer en första person (prop. 2016/17:1 Förslag till statens budget, finansplan m.m. av- snitt 6.6). Reglerna, som finns i lagen (2016:1053) om särskild beräkning av vissa avgifter för enmansföretag under åren 2017–2021, innebär att enskilda näringsidkare, som inte har haft någon anställd sedan den 1 januari 2016 och som anställer en person efter den 31 mars 2016, bara ska betala ålderspensionsavgiften om 10,21 pro- cent på ersättningen till den anställde under de tolv första månaderna. Övriga arbetsgivaravgifter, allmän löneavgift och särskild löneskatt behöver alltså inte betalas. Nedsättningen av arbetsgivar- avgifterna gäller till den del ersättningen inte överstiger 25 000 kronor per månad. Anställ- ningen ska omfatta minst tre månader och en arbetstid på minst 20 timmar per vecka.

Den 1 januari 2018 utökades nedsättningen till att även omfatta aktiebolag som inte har någon anställd eller endast en anställd som också är delägare samt till handelsbolag utan anställda och med högst två delägare (prop. 2017/18:1 Förslag till statens budget, finansplan m.m. avsnitt 6.10). De nya reglerna omfattar anställningar som påbörjades tidigast den 1 april 2017.

Reglerna om nedsatta arbetsgivaravgifter för den först anställda gäller t.o.m. den 31 december 2021.

Riksdagen har tillkännagett för regeringen bl.a. att regeringen ska återkomma med förslag om ytterligare ändringar i skatte- och avgiftsregler avseende avskaffat växa-stöd (bet. 2018/19:FiU1 reservation 5 under punkt 2, rskr. 2018/19:62). Av betänkandet framgår att det är nedsättningen av arbetsgivaravgifterna för enskilda närings- idkare som anställer en första person som avses.

Regeringen vill främja att enmansföretagare i större utsträckning ska våga ta steget att anställa en första person. Enskilda näringsidkare anställer

58

i lägre omfattning och har i genomsnitt en lägre förvärvsinkomst än andra företagare (ägare av aktiebolag och handelsbolagsdelägare). Att av- skaffa nedsättningen av arbetsgivaravgifterna för enskilda näringsidkare som anställer en första person skulle innebära att nedsättningen i högre utsträckning riktas mot större företag. Anled- ningen är att omsättningen, dvs. företagets totala försäljning under en viss tidsperiod, i genomsnitt är lägre bland enskilda näringsidkare utan an- ställda än bland övriga företagare utan anställda. Det skulle också försämra nedsättningens fördel- ningsprofil. Det är därtill viktigt att enskilda näringsidkare behandlas likvärdigt med aktie- bolag och handelsbolag. Regeringen anser mot den bakgrunden att nedsättningen av arbetsgivar- avgifterna för den först anställda även fortsätt- ningsvis bör omfatta enskilda näringsidkare.

Effekten av att inte förändra skattereglerna ingår i förslaget till ändrad inriktning av inkom- sterna i statens budget för 2019 som lämnas i avsnitt 5.14.

Regeringen avser således inte vidta några åtgär- der med anledning av denna del av tillkänna- givandet.

P R O P . 2 0 18 / 1 9: 9 9

allmän löneavgift och särskild löneskatt behöver alltså inte betalas. Nedsättningen av arbetsgivar- avgifterna gäller till den del ersättningen inte överstiger 25 000 kronor per månad. Anställ- ningen ska omfatta minst tre månader och en arbetstid på minst 20 timmar per vecka.

Den 1 januari 2018 utökades nedsättningen till att även omfatta aktiebolag som inte har någon anställd eller endast en anställd som också är delägare samt till handelsbolag utan anställda och med högst två delägare (prop. 2017/18:1 Förslag till statens budget, finansplan m.m. avsnitt 6.10). De nya reglerna omfattar anställningar som påbörjades tidigast den 1 april 2017.

Reglerna om nedsatta arbetsgivaravgifter för den först anställda gäller t.o.m. den 31 december 2021. Regeringen har kommit överens med Centerpartiet och Liberalerna om att reglerna bör göras permanenta. Regeringen avser att åter- komma med ett sådant förslag under mandat- perioden.

Det kommande förslaget bedöms minska statens skatteintäkter med 0,43 miljarder kronor 2022, vilket redovisas i 2019 års ekonomiska vårproposition, avsnitt 5.1.

5.3Nedsättningen av arbetsgivar- avgifterna för den först anställda bör göras permanent

Regeringens bedömning: Nedsättningen av

arbetsgivaravgifterna för den först anställda, som upphör att gälla vid utgången av 2021, bör göras permanent.

Skälen för regeringens bedömning: Den

1 januari 2017 infördes en tillfällig nedsättning av arbetsgivaravgifterna för enskilda näringsidkare som anställer en första person (prop. 2016/17:1 Förslag till statens budget, finansplan m.m. av- snitt 6.6). Reglerna, som finns i lagen (2016:1053) om särskild beräkning av vissa avgifter för enmansföretag under åren 2017–2021, innebär att enskilda näringsidkare, som inte har haft någon anställd sedan den 1 januari 2016 och som an- ställer en person efter den 31 mars 2016, bara ska betala ålderspensionsavgiften om 10,21 procent på ersättningen till den anställde under de tolv första månaderna. Övriga arbetsgivaravgifter,

5.4Nedsättning av arbetsgivar- avgifter för unga

5.4.1Ärendet och dess beredning

Finansdepartementet har tagit fram promemo- rian Nedsättning av arbetsgivaravgifter för unga. En sammanfattning av promemorian finns i bilaga 2, avsnitt 1. Promemorians lagförslag finns i bilaga 2, avsnitt 2. Promemorian har remiss- behandlats. En förteckning över remiss- instanserna finns i bilaga 2, avsnitt 3. Remissvaren finns tillgängliga i Finansdepartementet (Fi2019/00639/S1).

Lagrådet

Förslaget om nedsättning av arbetsgivaravgifter för unga är författningstekniskt och även i övrigt av sådan beskaffenhet att Lagrådets hörande skulle sakna betydelse. Regeringen har därför inte inhämtat Lagrådets yttrande över förslaget.

59

P R O P . 2 0 18 / 1 9: 9 9

5.4.2Bakgrund och gällande rätt

Socialavgifter och allmän löneavgift

Socialavgifter tas ut för finansiering av de sociala trygghetssystemen och utgörs av arbetsgivar- avgifter och egenavgifter. Arbetsgivaravgifter betalas i första hand av arbetsgivare medan egenavgifter normalt betalas av fysiska personer som bedriver aktiv näringsverksamhet, dvs. enskilda näringsidkare och fysiska personer som är delägare i handelsbolag. Regler om social- avgifter finns i socialavgiftslagen (2000:980). Regeringens förslag avser endast nedsättning av arbetsgivaravgifterna. Regelverket rörande egen- avgifter behandlas därför inte närmare här.

Utöver arbetsgivaravgifter ska, enligt lagen (1994:1920) om allmän löneavgift, ytterligare en avgift, den allmänna löneavgiften, betalas av arbetsgivare. Denna avgift debiteras i samband med, och på samma underlag som, arbetsgivar- avgifterna. Författningstekniskt ingår den allmänna löneavgiften inte i arbetsgivaravgifterna men eftersom den inte särskiljs i debiterings- förfarandet brukar den i dagligt tal ingå i begreppen arbetsgivaravgifter och socialavgifter.

Den allmänna löneavgiften uppgår för inkomståret 2019 till 11,62 procent av underlaget. För inkomståret 2019 uppgår arbetsgivaravgifter- na och den allmänna löneavgiften tillsammans till 31,42 procent av underlaget (se tabell 5.1).

Tabell 5.1 Avgiftsnivåer för arbetsgivaravgifter och allmän löneavgift år 2019

Procent

Avgift

Andel av underlaget

Sjukförsäkringsavgift

3,55

 

 

Föräldraförsäkringsavgift

2,60

 

 

Ålderspensionsavgift

10,21

 

 

Efterlevandepensionsavgift

0,60

 

 

Arbetsmarknadsavgift

2,64

 

 

Arbetsskadeavgift

0,20

Allmän löneavgift

11,62

Summa arbetsgivaravgift och allmän löneavgift

31,42

 

 

Finansiering av trygghetssystemen

Arbetsgivaravgifterna är i principiellt hänseende försäkringsavgifter men det faktiska försäkrings- inslaget varierar mellan försäkringsslagen och för flertalet försäkringar saknas en direkt koppling

mellan avgiften och förmånen. Den inkomst- grundade ålderspensionen intar dock en sär- ställning där kopplingen är absolut.

Det inkomstgrundade ålderspensionssystemet finansieras med en fast pensionsavgift på 18,5 procent av pensionsunderlaget, där 16 procentenheter går till fördelningssystemet för att finansiera inkomstpensionen. Resterande 2,5 procentenheter betalas in till systemet för premiepension där avgiftsintäkterna fonderas individuellt för varje försäkrad. Arbetsgivarens del av avgiftsinbetalningen sker i form av ålders- pensionsavgift om 10,21 procent av avgiftsunder- laget enligt socialavgiftslagen.

Det inkomstgrundade ålderspensionssystemet är ett fristående försäkringssystem vid sidan av statens budget. Utgående inkomst- och tilläggs- pensioner i fördelningssystemet ska löpande finansieras av inbetalade avgifter samt tillgångarna i AP-fonderna. Det är konstruerat så att det ska vara finansiellt självreglerande, där eventuella anpassningar sker på förmånssidan – inte genom en förändrad avgiftssats. Ingen skattefinansiering ska således ske utan systemet är helt slutet i detta avseende. En grundläggande princip bakom pens- ionssystemet är att varje intjänad pensionsrättig- het ska motsvaras av en beslutad och inbetald avgift av en mot rättigheten svarande storlek. Om detta villkor bryts kan inte systemet garantera sin långsiktiga hållbarhet finansiellt. Ålderspensions- avgiften kan således inte reduceras.

För vilka ändamål de olika avgifter som inflyter som socialavgifter ska användas framgår av lagen (2000:981) om fördelning av socialavgifter.

Betalning av arbetsgivaravgifter och allmän löneavgift

Av 26 kap. 2 § 1 skatteförfarandelagen (2011:1244), SFL, framgår att en skattedekla- ration ska lämnas av den som är skyldig att göra skatteavdrag eller betala arbetsgivaravgifter eller som har gjort ett skatteavdrag utan att vara skyldig att göra det. Skatteavdrag och arbetsgivar- avgifter ska redovisas i en arbetsgivardeklaration för redovisningsperioder (26 kap. 3 § SFL). Den som är registrerad som arbetsgivare ska lämna arbetsgivardeklaration för varje redovisnings- period (26 kap. 3 § andra stycket SFL).

I 26 kap. 19 a–19 e §§ SFL anges vilka uppgifter som ska anges som rör betalningsmottagaren, dvs. arbetstagaren som fått lön eller annan

60

ersättning. Av deklarationen ska bl.a. framgå vilken ersättning som arbetsgivaren är skyldig att betala arbetsgivaravgifter för.

Beslut om bl.a. skatteavdrag och arbets- givaravgifter ska fattas för varje redovisnings- period för sig med ledning av innehållet i skattedeklarationer och andra tillgängliga upp- gifter (53 kap. 1 § första stycket SFL). Om en skattedeklaration har lämnats i rätt tid och på rätt sätt, anses ett beslut om skatten och avgifterna ha fattats i enlighet med deklarationen (s.k. auto- matiska beslut, 53 kap. 2 § SFL).

Om en skattedeklaration inte har lämnats i rätt tid eller på rätt sätt eller om skatten eller avgifterna inte har redovisats i deklarationen, ska varje oredovisad skatt eller avgift anses ha beslutats till noll kronor. Redovisas skatten eller avgifterna senare, anses ett beslut i stället ha fattats i enlighet med redovisningen, om inte ett beslut om omprövning har meddelats dess- förinnan (53 kap. 4 § SFL).

En arbetsgivardeklaration kan lämnas elektro- niskt eller på papper. Arbetsgivardeklarationen kan lämnas elektroniskt antingen genom att en fil med samtliga uppgifter överförs eller genom att den uppgiftsskyldige manuellt registrerar nöd- vändiga uppgifter för varje betalningsmottagare. Detta sker genom användning av en s.k. e-tjänst där inloggning sker med e-legitimation. Skatte- verket har utvecklat elektroniska lösningar som innebär att arbetsgivardeklarationen kan lämnas direkt från den uppgiftsskyldiges lönesystem.

Nedsättning av socialavgifter

Nedsatta socialavgifter för personer som vid årets ingång har fyllt 65 år

På ersättning till personer som vid årets ingång har fyllt 65 år och som omfattas av det reformerade pensionssystemet, dvs. är födda 1938 eller senare, ska bara ålderspensionsavgiften och inte övriga socialavgifter betalas. Detta gäller även för dem som betalar egenavgifter. För personer som är födda 1937 eller tidigare tas inga socialavgifter ut. För personer som vid årets ingång har fyllt 65 år tas inte heller någon allmän löneavgift ut. Däremot tas i dag särskild löneskatt ut med 6,15 procent.

Regionalt avdrag vid avgiftsberäkningen Arbetsgivare, enskilda näringsidkare och fysiska personer som är delägare i handelsbolag som är verksamma i vissa angivna kommuner i Norrland

P R O P . 2 0 18 / 1 9: 9 9

och västra Svealand (stödområde A) får göra avdrag vid beräkningen av socialavgifterna och den allmänna löneavgiften. Syftet med avdraget är att stimulera småföretagandet och att bidra till god service i de delar av landet som har de största geografiska lägesnackdelarna med bl.a. långa avstånd, liten hemmamarknad, sämre tillgång på service, låg befolkningstäthet och ogynnsamma klimatförhållanden. Reglerna finns i lagen (2001:1170) om särskilda avdrag i vissa fall vid avgiftsberäkningen enligt lagen om allmän löneavgift och socialavgiftslagen, ”stödområdes- lagen”. Bestämmelserna innebär i huvudsak att företag som är verksamma i stödområdet ges ett avdrag med 10 procent av avgiftsunderlaget vid beräkningen av den allmänna löneavgiften, arbetsgivaravgifterna och egenavgifterna. För arbetsgivare uppgår avdraget till högst 7 100 kronor per månad och för enskilda närings- idkare till högst 18 000 kronor per år. Avdraget får inte tillsammans med avdraget för personer som arbetar med forskning och utveckling (se nedan) medföra att avgifterna understiger ålders- pensionsavgiften.

Nedsatta egenavgifter

Den 1 januari 2010 infördes en nedsättning av egenavgifterna för enskilda näringsidkare och fysiska personer som är delägare i handelsbolag i syfte att göra det mer attraktivt att starta, driva och utveckla företag (prop. 2009/10:178). Bestämmelsen återfinns i 3 kap. 18 § social- avgiftslagen. Nedsättningen uppgick ursprung- ligen till 5 procentenheter och var utformad som ett avdrag vid avgiftsberäkningen. Avdrag fick göras med högst 10 000 kronor per år. Den 1 januari 2014 förstärktes nedsättningen genom att avdraget vid avgiftsberäkningen höjdes med 2,5 procentenheter till 7,5 procent av avgifts- underlaget och det maximala avdragsbeloppet med 5 000 kronor till 15 000 kronor per år (prop. 2013/14:14). En förutsättning för avdrag är att överskottet av näringsverksamheten överstiger 40 000 kronor. Avdraget får inte medföra att egenavgifterna understiger ålderspensions- avgiften.

Nedsatta arbetsgivaravgifter för personer som arbetar med forskning och utveckling

Den 1 januari 2014 infördes ett skatteincitament för forskning och utveckling (prop. 2013/14:1 Förslag till statens budget, finansplan m.m. avsnitt 6.9). Reglerna, som finns i 2 kap. 29–31 §§ socialavgiftslagen, innebär att vid beräkningen av

61

P R O P . 2 0 18 / 1 9: 9 9

arbetsgivaravgifter för personer som arbetar med forskning och utveckling ska avdrag göras med 10 procent av avgiftsunderlaget för dessa personer. Avdraget får inte medföra att de avgifter som ska betalas understiger ålders- pensionsavgiften. Det sammanlagda avdraget för samtliga personer som arbetar med forskning eller utveckling hos den avgiftsskyldige får inte överstiga 230 000 kronor per månad. Vid bedöm- ningen av avdragsrätten ska flera avgiftsskyldiga som ingår i samma koncern och som uppfyller villkoren för att få göra avdrag anses som en avgiftsskyldig. En förutsättning för avdraget är att personerna har arbetat med forskning och utveckling i en viss utsträckning.

Nedsatta arbetsgivaravgifter för företag som anställer en första person

Den 1 januari 2017 infördes en tillfällig nedsätt- ning av arbetsgivaravgifterna för enskilda närings- idkare som anställer en första person. Nedsätt- ningen regleras i lagen (2016:1053) om särskild beräkning av vissa avgifter för enmansföretag under åren 2017–2021. Reglerna innebär att enskilda näringsidkare, som inte har haft någon anställd sedan den 1 januari 2016 och som anställer en person efter den 31 mars 2016, bara ska betala ålderspensionsavgiften om 10,21 pro- cent på ersättningen till den anställde under de tolv första månaderna. Övriga arbetsgivaravgifter, allmän löneavgift och särskild löneskatt behöver alltså inte betalas. Nedsättningen av arbetsgivar- avgifterna gäller till den del ersättningen inte överstiger 25 000 kronor per månad. Anställ- ningen ska omfatta minst tre månader och en arbetstid på minst 20 timmar per vecka. Reglerna gäller t.o.m. den 31 december 2021 (prop. 2016/17:1 Förslag till statens budget, finansplan m.m. avsnitt 6.6).

Den 1 januari 2018 utökades stödet till att även omfatta aktiebolag som inte har någon anställd eller endast en anställd som också är delägare samt till handelsbolag utan anställda och med högst två delägare. De nya reglerna omfattar anställningar som påbörjades tidigast den 1 april 2017 (prop. 2017/18:1 Förslag till statens budget, finansplan m.m. avsnitt 6.10).

5.4.3Nedsättning av arbetsgivaravgifter för unga

Regeringens förslag: En nedsättning av det

samlade uttaget av arbetsgivaravgifter och allmän löneavgift införs på ersättning till ungdomar som vid årets ingång har fyllt 15 men inte 18 år. Nedsättningen innebär att endast ålderspensions-

avgiften ska

betalas på ersättning

upp till

25 000 kronor

per kalendermånad.

Nedsätt-

ningen ska utformas så att den inte påverkar andra nedsättningar av arbetsgivaravgifter och allmän löneavgift. Ändringarna träder i kraft den 1 augusti 2019 och tillämpas på ersättning som utges efter den 31 juli 2019.

Promemorians förslag överensstämmer i allt väsentligt med regeringens.

Remissinstanserna: Flera remissinstanser till- styrker eller har inga invändningar mot förslagen. Bland dessa finns Ekobrottsmyndigheten, FAR, Företagarna, Försäkringskassan, Kammarrätten i Jönköping, Lantbrukarnas Riksförbund, Myndig- heten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, Pensionsmyndigheten, Skatteverket, Statskontoret, Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), Tillväxtverket och Visita. Förslagen avstyrks av Landsorganisationen i Sverige (LO) och Tjänste- männens centralorganisation (TCO).

Ekonomistyrningsverket (ESV) anser att en ytterligare nedsättning gör skattesystemet mer komplext och mindre transparent samtidigt som risken för fel och missförstånd ökar. Företagarna och Småföretagarnas riksförbund efterlyser gene- rella nedsättningar av arbetsgivaravgifterna i stället för riktade nedsättningar till vissa grupper. Arbetsgivarverket föreslår som alternativ till förslaget att ett riktat stöd ges för dem som har svårt att få ett arbete.

Några remissinstanser, häribland Konjunktur- institutet, Srf konsulterna och Småföretagarnas riksförbund, har lämnat synpunkter på utform- ningen av nedsättningen när det gäller avgräns- ningen till vissa åldersgrupper. Konjunktur- institutet och SKL har påpekat att det finns risk att gymnasieelever jobbar så mycket att det påverkar deras studieresultat.

Ett antal remissinstanser har synpunkter på effekterna av förslagen. Bland andra Arbets- förmedlingen, Arbetsgivarverket, ESV, Institutet för

62

arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärde- ring (IFAU), Konjunkturinstitutet, LO, Närings- livets Skattedelegation och TCO anser eller befarar att förslagen är ineffektiva. Flera av dessa remissinstanser efterlyser också en analys av undanträngningseffekter av förslagen.

Regelrådet anser att konsekvensutredningen inte uppfyller kraven i 6 och 7 §§ förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regel- givning.

Regelrådets synpunkter, synpunkterna på förslagets effekter samt övriga synpunkter på konsekvensanalysen behandlas i avsnitt 5.4.4.

Skälen för regeringens förslag

Underlätta för ungdomars inträde på arbetsmarknaden

För många ungdomar kan sommarjobb och helgjobb vara ett sätt att få arbetslivserfarenhet, referenser och en förbättrad privatekonomi. Sådana jobb skapar också ofta möjligheter till nya arbetstillfällen med nya erfarenheter, något som i sin tur innebär att risken att bli arbetslös senare i livet minskar. Det finns således skäl att underlätta för ungdomars inträde på arbetsmarknaden. Ett sätt att åstadkomma detta är att öka efterfrågan på att anställa ungdomar till de sorters arbets- tillfällen som sommar- och helgjobb innebär. Arbetet förutsätts ske under lov och helger för att inte inverka på skolgången.

I syfte att göra det attraktivare för arbetsgivare att anställa ungdomar för sommar- och helgjobb, samtidigt som det inte ska inverka på skolgången i grund- och gymnasieskola, föreslår regeringen att det samlade uttaget av arbetsgivaravgifter och allmän löneavgift på ersättningar till ungdomar ska sättas ned så att endast ålderspensionsavgiften om 10,21 procent ska betalas. Som bl.a. Konjunkturinstitutet och SKL har påpekat finns det en risk att en del gymnasieelever jobbar så mycket att det påverkar deras skolresultat, eller att de helt slutar att studera, vilket har negativa effekter på deras etablering på arbetsmarknaden. Det finns därför skäl att noga följa reformens effekter för ungas skolgång.

Vissa remissinstanser, bl.a. Företagarna och Småföretagarnas riksförbund, har efterlyst en generell nedsättning av arbetsgivaravgifterna för att öka sysselsättningen och förbättra före- tagarnas villkor. Regeringen konstaterar att en sådan åtgärd ligger utanför detta lagstiftnings- projekt varför frågan inte behandlas vidare här.

P R O P . 2 0 18 / 1 9: 9 9

Eftersom det har varit prioriterat att reformen ska vara på plats redan den 1 augusti 2019 har det heller inte varit möjligt, som Arbetsgivarverket föreslagit, att i stället utforma ett stöd till arbets- givare som anställer unga.

Utformning av nedsättningen

Nedsättningen bör utformas så att den gäller på ersättningar till personer som vid årets ingång har fyllt 15 men inte 18 år och på ersättningar upp till 25 000 kronor per kalendermånad och arbets- givare. Upp till denna nivå behöver övriga arbets- givaravgifter och allmän löneavgift alltså inte betalas. Om ersättningen från en och samma arbetsgivare per kalendermånad överstiger 25 000 kronor ska fulla arbetsgivaravgifter och allmän löneavgift betalas på den del av ersättningen som överstiger 25 000 kronor.

Den nedre åldersgränsen är satt med beaktande av att personer under 15 år endast i mindre utsträckning förväntas ha arbeten utanför sin familje- och bekantskapskrets. Den övre gränsen är satt med beaktande av att den huvudsakliga målgruppen är gymnasieelever som arbetar på lov och helger och därmed skaffar sig viktiga erfarenheter som ska underlätta för det första jobbet efter gymnasiestudierna.

Konjunkturinstitutet och Småföretagarnas riks- förbund har ifrågasatt den övre åldersgränsen 18 år och i stället föreslagit att gränsen sätts vid 20 år, bl.a. för att fånga upp dem som gått längre i gymnasieskolan eller inte tagit någon gymnasie- examen och som dessutom inte kan få subventionerade anställningar eller andra insatser från Arbetsförmedlingen. Målgruppen är den åldersgrupp som normalt går i gymnasieskolan och inte gymnasieelever i sig. Nedsättningen syftar således inte till att subventionera den första anställningen efter gymnasieskolan eller arbeten vid sidan av universitets- och högskolestudier.

För att hanteringen ska bli enkel för såväl Skatteverket som arbetsgivarna, vilket särskilt efterfrågats av Småföretagarnas riksförbund, och snabbt ska kunna träda i kraft krävs en enkel avgränsning som kan kontrolleras helt maskinellt. Därför är det inte aktuellt med något annat än ålder som avgränsning. Regeringen anser, till skillnad från bl.a. ESV, att skattesystemet visserligen blir något mindre transparent men att det inte blir krångligare för enskilda eftersom nedsättningen sker automatiskt utifrån ålder och hur hög ersättningen är.

63

P R O P . 2 0 18 / 1 9: 9 9

Taket för vilken månadsinkomst som avgift- erna sätts ned för, 25 000 kronor, är avvägd så att de flesta sommarjobb och helgjobb med god marginal ska kunna omfattas.

Det huvudsakliga syftet med den nedsättning av arbetsgivaravgifter som nu föreslås är att stimulera arbetsgivare att anställa ungdomar till framförallt helg- och feriejobb. På så sätt kan ungdomar få erfarenhet av ett arbete och av att sköta en anställning och härigenom bli attrakti- vare på arbetsmarknaden och för framtida arbetsgivare. Av dessa skäl föreslås inte någon nedsättning av egenavgifterna. Sänkta egen- avgifter, som bara påverkar den som driver enskild näringsverksamhet, stimulerar inte till sådana anställningar.

Den föreslagna nedsättningens förhållande till andra nedsättningar

Som redogjorts för i avsnitt 5.4.2 finns i dag ett antal olika bestämmelser om nedsättningar eller alternativa beräkningsformer för socialavgifter. De flesta av dem kommer inte påverkas av den nu föreslagna lagändringen eftersom ålderspensions- avgiften inte heller påverkas av dessa nedsätt- ningar.

Skatteverket har framfört att ersättningar som omfattas av de föreslagna reglerna inte bör kunna ingå i underlaget för beräkning av avdrag för personer som arbetar med forskning och utveckl- ing. Regeringen instämmer i denna bedömning. I praktiken är det inte troligt att ungdomar i den aktuella åldersgruppen kommer i fråga för sådant arbete med forskning och utveckling som avdrag- et syftar till (se definition av begreppen forskning och utveckling i 1 kap. 11 och 12 §§ socialavgifts- lagen). Om det i något enstaka fall ändå skulle vara aktuellt, har avsikten inte varit att arbets- givare för en sådan person ska få ytterligare nedsättning utöver taket på 25 000 kronor per månad. Mot denna bakgrund anser regeringen att ett tillägg bör göras i 2 kap. 29 § socialavgiftslagen så att det där framgår att ersättning som omfattas av den nu föreslagna nedsättningen för ungdomar inte ska räknas in i underlaget för avdraget för personer som arbetar med forskning och utveckling.

Vad gäller reglerna om regionalt avdrag vid avgiftsberäkningen i stödområde A är dessa emellertid utformade på så sätt att de tillsammans med den nu föreslagna nedsättningen för unga skulle kunna innebära att ålderspensionsavgift inte betalas fullt ut för unga anställda. Eftersom

en sådan nedsättning inte är möjlig föreslår regeringen att det införs ett tillägg med en hänvisning till de nu föreslagna bestämmelserna om nedsättning av arbetsgivaravgifter för unga i stödområdeslagen. Innebörden av tillägget är att vid beräkningen av avgiftspliktig ersättning enligt stödområdeslagen, ska ersättning som avses i 2 kap. 28 § socialavgiftslagen inte räknas med. Detta innebär att reglerna om regionalt avdrag i stödområdet enbart kommer att vara tillämplig på den del av ersättningen till en ung anställd som överstiger 25 000 kronor.

Nedsättningen kommer inte direkt påverka den särskilda beräkningen enligt lagen om sär- skild beräkning av vissa avgifter för enmansföre- tag under åren 2017–2021, dvs. den nedsättning som gäller vissa enmansföretagare som anställer en första person. Om en enmansföretagare, som för sin först anställda har rätt till nedsättning av arbetsgivaravgifterna, anställer t.ex. en ung sommarjobbare som första person kommer före- tagaren inte kunna få nedsättning för den personen eftersom den föreslagna nedsättningen av arbetsgivaravgifter för unga redan innebär att endast ålderspensionsavgiften ska betalas. Om en enmansföretagare har en anställd i företaget och för denna person utnyttjar möjligheten till ned- sättning av arbetsgivaravgifterna är det däremot möjligt att anställa en ungdom och för den personen få nedsatta arbetsgivaravgifter enligt regeringens förslag.

EU-rättsliga överväganden

En nedsättning av t.ex. arbetsgivaravgifter som riktar sig till en viss grupp kan utgöra ett sådant statligt stöd som inte är tillåtet enligt artikel 107 i Fördraget om Europeiska unionens funktions- sätt, EUF-fördraget. Den föreslagna nedsätt- ningen är generell utifrån arbetstagarnas ålder och kan därmed inte anses gynna vissa företag eller viss produktion. Den omständigheten att vissa branscher har större andel ungdomar anställda än andra branscher påverkar inte den bedömningen. Den föreslagna nedsättningen är därmed förenlig med artikel 107 EUF-fördraget.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

Srf konsulterna har anfört att reglerna bör träda i kraft vid ett årsskifte och att sommarjobb under sommaren 2019 inte kommer att omfattas av nedsättningen. Regeringen anser att det är ange- läget att reglerna träder i kraft så snart som möjligt. Det är inte möjligt att låta dem träda i kraft före den 1 augusti 2019. Förslaget innebär

64

att ersättning som utgetts under augusti omfattas, vilket även gäller om ersättningen tjänades in under t.ex. juli månad. En stor del av den ersättning som utges till sommarjobbare under 2019 kommer därmed att omfattas. Regeringen föreslår därför att reglerna ska träda i kraft den 1 augusti och tillämpas på ersättning som utges efter den 31 juli 2019.

Lagförslag

Förslaget medför att en ny paragraf, 2 kap. 28 §, införs i socialavgiftslagen samt ändringar i 2 kap. 29 § andra stycket samma lag, 1 § andra stycket lagen om allmän löneavgift och 1 § stödområdes- lagen, se avsnitt 2.2–2.4.

5.4.4Konsekvensanalys Syfte och alternativa lösningar

Syftet med förslagen är att ge incitament för arbetsgivare att anställa ungdomar mellan 15 och 18 år så att dessa får ökade möjligheter att under t.ex. sommarlov och helger få värdefull arbets- livserfarenhet. Regelrådet har anfört att alternativa sätt att få unga i arbete inte har redovisats tillräckligt i promemorian. Regeringen bedömer det som angeläget att skapa detta incitament för arbetsgivarna så snart som möjligt. En utgångs- punkt för regeringen är även att incitamentet ska komma samtliga arbetsgivare med unga anställda till del. Det saknas alternativa lösningar för att uppnå detta som kan träda ikraft så pass snart att en effekt uppnås redan under 2019. Om förslaget inte genomförs uteblir nedanstående effekter.

Genom förslaget införs en ny skatteutgift som liknar den tidigare nedsättningen av socialavgifter för personer som fyllt 18 men inte 25 år.

Offentligfinansiella effekter

Förslaget uppskattas innebära att bruttointäk- terna av arbetsgivaravgifter och allmän löneavgift minskar med 0,45 miljarder kronor 2019. För att få förslagets effekt på det offentligfinansiella sparandet (nettoeffekten) tas hänsyn till indirekta effekter till följd av påverkan på andra skattebaser, s.k. övervältring. Vid en generell förändring av arbetsgivaravgifterna kan hela förändringen på lång sikt antas övervältras på lönerna. En riktad åtgärd kan eventuellt förväntas att i lägre utsträckning övervältras till högre löner än en generell sänkning. I beräkningarna har dock antagits samma övervältringsprofil som vid en generell sänkning, enligt Finansdepartementets beräkningskonventioner, eftersom osäkerheten

P R O P . 2 0 18 / 1 9: 9 9

kring övervältringsprofilen för en riktad åtgärd är mycket stor. Det första året beräknas således övervältringen på lönerna till 50 procent och övervältringen på vinster och priser till 25 pro- cent. Efter hand ökar övervältringen på löner relativt vinster och priser. Övervältringsantagan- dena innebär att företagens vinster ökar på kort sikt, vilket ökar skattebasen för bolagsskatt och därmed bolagsskatteintäkterna. Detta motverkar den negativa offentligfinansiella effekten av regeländringen något. Den offentligfinansiella nettoeffekten 2019 beräknas till -0,38 miljarder kronor. För 2020 och 2021 bedöms nettoeffekten vara -0,68 respektive -0,66 miljarder kronor.

Effekter för företagen

En förändring av arbetsgivaravgifterna tenderar att övervältras på lönekostnader, vinster och priser. Som beskrevs tidigare kan man vid en ge- nerell förändring förvänta sig att hela för- ändringen på lång sikt övervältras. En riktad åt- gärd, såsom förslaget, kan dock eventuellt förvän- tas att i lägre utsträckning övervältras till högre löner.

På kort sikt antas dock en del av den nedsatta arbetsgivaravgiften övervältras på lönerna. Den del av nedsättningen som inte övervältras på löner leder till högre vinster för företagen vilket ger ett högre uttag av bolagsskatt. På längre sikt antas hela nedsättningen övervältras på lönekostna- derna i form av högre löner för hela löntagar- kollektivet (inte enbart de som påverkas av förändringen).

Vissa företags lönekostnader kommer att minska till följd av förslaget. I tabell 5.2 anges lönekostnaden för personer som vid årets ingång fyllt 15 men inte 18 år med nuvarande och föreslagna regler, vid en oförändrad månadslön. För en anställd som tjänar 16 000 kronor i månaden är sänkningen av lönekostnaden till följd av förslaget ca 3 400 kronor. Vid en månads- lön på 25 000 kronor är sänkningen ca 5 300 kro- nor. För anställda i andra åldersgrupper är lönekostnaden, vid en given månadslön, oföränd- rad. Om och hur mycket lönekostnaden minskar för ett företag beror på ålders- och löne- sammansättningen bland företagets anställda. Företag med en större andel anställda personer i åldern 15–18 år kommer således gynnas av förslaget jämfört med ett företag med en mindre andel anställda i den åldersgruppen. Konkurrens- förhållandena mellan företag kan således i viss utsträckning påverkas negativt i denna

65

P R O P . 2 0 18 / 1 9: 9 9

dimension. Alla branscher omfattas däremot av regelverket och konkurrensförhållandena mellan branscher bedöms därför inte påverkas av förslaget. Ungdomar var 2016 framför allt överrepresenterade bland anställda i branscherna hotell- och restaurang, kultur, nöje och fritid, handel och jordbruk. Denna fördelning har tagits fram baserat på de branschkoder som framgår i kontrolluppgifter från arbetsgivaren i SCB:s FASIT-modell. Utifrån dessa har det inte varit möjligt att, som Regelrådet har efterfrågat, ta fram anställda ungdomars fördelning över företags- storlek eller antalet berörda företag.

Tabell 5.2 Lönekostnad för anställda som vid årets ingång fyllt 15 men inte 18 år, nuvarande och föreslagna regler

Kronor per månad

Månadslön

Lönekostnad vid

Lönekostnad vid

Förändring

 

nuvarande regler

föreslagna regler

 

16 000

21 027

17 634

-3 394

 

 

 

 

25 000

32 855

27 553

-5 303

Källa: Egna beräkningar.

Eftersom arbetsgivaravgifterna redan redovisas månadsvis på individnivå i arbetsgivar- deklarationen bedöms ökningen av den admi- nistrativa bördan för företagen vara begränsad. Att nedsättningen har ett tak vid ett underlag på 25 000 kronor per månad innebär att beräkningen av arbetsgivaravgifterna kompliceras något. Taket för vilken månadsinkomst som avgifterna sätts ned för är dock avvägd så att de flesta sommar- jobb och helgjobb helt ska kunna omfattas av nedsättningen. Någon ytterligare särskild hänsyn till små företag bedöms därmed inte behöva tas.

Effekter för sysselsättning

Flera remissinstanser, bl.a. Arbetsförmedlingen och Konjunkturinstitutet, har anfört att förslaget om nedsatta arbetsgivaravgifter för unga får begränsade effekter på sysselsättningen. IFAU har påpekat att tidigare studier av sänkta social- avgifter för unga ger en indikation på att den föreslagna nedsättningen inte kommer ha bety- dande långsiktiga effekter på sysselsättningen. SKL har anfört att 61 procent av alla ungdomar, huvudsakligen i åldern 16–18 år, som sökte ett feriejobb hos kommuner och landsting också fick det. Det finns därmed många ungdomar som vill ha ett feriejobb men som inte fått det. SKL har också anfört att en nedsättning av arbetsgivar- avgifterna kan bidra till att fler kommuner kan erbjuda fler ungdomar ett feriejobb. Små- företagarnas riksförbund har anfört att en ökad

anställning av sommarjobbare hos småföretagare varken leder till ökad vinst eller minskat behov av ordinarie personal utan bör ses som en lokal samhällsinsats i likhet med synen på kommunalt arrangerade sommarjobb. Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, Tillväxtverket och Näringslivets Skattedelegation har anfört att förslaget kommer öka efterfrågan på ungdomars arbetskraft eller deras chanser att få arbete. Flera remissinstanser påpekar också att förslaget kan leda till en undanträngning av efterfrågan på arbetskraft hos framför allt ungdomar som är något äldre än den berörda åldersgruppen.

Förslaget bedöms minska lönekostnaden för ungdomar till följd av att skattesänkningen förväntas övervältras på hela löntagarkollektivets löner. Som en följd förväntas efterfrågan på arbetskraft, och därigenom sysselsättningen, hos ungdomar i den berörda målgruppen öka. Utvärderingar av den tidigare nedsättningen av arbetsgivaravgifterna för ungdomar (som var i kraft med olika utformning under perioden 2007– 2016) har visat att den ledde till en ökad sysselsättning i målgruppen. Ökningen var totalt sett begränsad men var något större bland de yngre relativt de äldre personerna i målgruppen. Detta ger ett stöd för bedömningen att förslaget har en svagt positiv effekt på sysselsättningen, den exakta storleken på denna effekt är dock osäker. Som IFAU också har anfört i sitt remissvar, ger ytterligare arbetslivserfarenhet i ungdomsåren viktiga kontakter och referenser som kan underlätta övergången till arbetslivet i ett senare skede.

En viss undanträngning av äldre ungdomar kan komma att ske till följd av förslaget, främst för dem som söker sommar- och helgjobb vid sidan av sina studier. Äldre ungdomar med en gymna- sieexamen torde dock ha en starkare ställning på arbetsmarknaden jämfört med målgruppen för förslaget.

Konjunkturinstitutet och Arbetsförmedlingen har framhållit att det finns viss risk att förslaget leder till att gymnasieelever arbetar i sådan utsträckning att deras skolgång försämras. Försämrade skolresultat försvårar ett senare inträde på arbetsmarknaden. Regeringen anser sammantaget att det saknas anledning att anta att förslaget kommer leda till en sådan betydande ökning av ungas arbete utanför ferierna att det har betydelse för skolgången.

66

Effekter för enskilda och för inkomstfördelningen De individer som gynnas av förslaget är dels ägare av företag med anställda mellan 15 och 18 år som på kort sikt gör större vinster till följd av ned- sättningen av arbetsgivaravgifterna, dels ungdo- mar i åldern 15 till 18 år som vill arbeta mer än de redan gör eftersom förslaget förväntas öka efter- frågan på ungdomars arbetskraft. Sammantaget bedöms dock inte förslaget innebära några större förändringar av inkomstfördelningen.

Effekter för jämställdheten

Förslaget bedöms gynna företagsägare i viss utsträckning eftersom de, på kort sikt, får lägre lönekostnader och därmed högre vinster. Efter- som män är överrepresenterade som företagare indikerar det att förslaget kan komma att gynna män i högre utsträckning än kvinnor. Fler flickor än pojkar i målgruppen för förslaget är däremot sysselsatta vilket kan indikera att flickors syssel- sättning kan komma att påverkas i högre grad än pojkars till följd av förslaget. Sammantaget be- döms dock inte förslaget få några större kon- sekvenser för den ekonomiska jämställdheten.

Effekter för myndigheter och de allmänna förvaltningsdomstolarna

Förslaget kommer att innebära kostnader för Skatteverket avseende informationsinsatser och anpassning av olika it-system. Dessa engångs- kostnader beräknar Skatteverket kommer att uppgå till ca 2,5 miljoner kronor. Kostnaderna ska hanteras inom Skatteverkets befintliga ekonomiska ramar.

Förslaget bedöms inte påverka antalet mål hos de allmänna förvaltningsdomstolarna.

Förslagets förenlighet med EU-rätten

Förslaget bedöms vara förenligt med det EU-rättsliga regelverket.

Övriga effekter

Förslaget bedöms inte ha några betydande effekter för miljön. För den offentliga sektorn innebär förslaget, liksom för företagen, att lönekostnaden för ungdomar minskar. Cirka 20 procent av den totala nedsättningen av arbets- givaravgifter och allmän löneavgift uppskattas avse ungdomar anställda i kommuner och landsting.

P R O P . 2 0 18 / 1 9: 9 9

5.5Tillkännagivande om konsekvensanalys av den justerade utvidgade fåmansföretagsdefinitionen

Riksdagen har tillkännagett som sin mening att regeringen senast den 1 juli 2019 bör återkomma till riksdagen med en konsekvensanalys av den justerade utvidgade fårmansföretagsdefinitionen i

inkomstskattelagen (1999:1229) (bet. 2017/18:SkU4 reservation 2 under punkt 2, rskr. 2017/18:80).

Konsekvensutredning vid regelgivning

Enligt förordning (2007:1244) om konsekvens- utredning vid regelgivning gäller förordningen för förvaltningsmyndigheter under regeringen. Förordningen reglerar konsekvensutredningens innehåll och denna ska enligt 6 § innehålla följande:

1.en beskrivning av problemet och vad man vill uppnå,

2.en beskrivning av vilka alternativa lösningar som finns för det man vill uppnå och vilka effekterna blir om någon reglering inte kommer till stånd,

3.uppgifter om vilka som berörs av regleringen,

4.uppgifter om de bemyndiganden som myndighetens beslutanderätt grundar sig på,

5.uppgifter om vilka kostnadsmässiga och andra konsekvenser regleringen medför och en jämförelse av konsekvenserna för de övervägda regleringsalternativen,

6.en bedömning av om regleringen överens- stämmer med eller går utöver de skyldig- heter som följer av Sveriges anslutning till Europeiska unionen, och

7.en bedömning av om särskilda hänsyn behöver tas när det gäller tidpunkten för ikraftträdande och om det finns behov av speciella informationsinsatser.

Om regleringen kan få effekter av betydelse för företags arbetsförutsättningar, konkurrensför- måga eller villkor i övrigt ska konsekvens- utredningen enligt 7 §, utöver vad som följer av 6 § och i den omfattning som är möjlig, innehålla en beskrivning av följande:

67

P R O P . 2 0 18 / 1 9: 9 9

1.antalet företag som berörs, vilka branscher företagen är verksamma i samt storleken på företagen,

2.vilken tidsåtgång regleringen kan föra med sig för företagen och vad regleringen innebär för företagens administrativa kostnader,

3.vilka andra kostnader den föreslagna regleringen medför för företagen och vilka förändringar i verksamheten som företagen kan behöva vidta till följd av den föreslagna regleringen,

4.i vilken utsträckning regleringen kan komma att påverka konkurrensförhållan- dena för företagen,

5.hur regleringen i andra avseenden kan komma att påverka företagen, och

6.om särskilda hänsyn behöver tas till små företag vid reglernas utformning.

Utöver de av förordningen beskrivna delarna av en konsekvensutredning bör även de jämställdhetspolitiska målen (skr. 2016/17:10),

jämställdhetsintegrering (beslut om Jämställdhetsintegrering i Regeringskansliet

2016–2020 [S2016/04472/JÄM och FA2016/00907/PROT]) och jämställdhets- budgetering beaktas i den mån det är möjligt.

Regelrådets bedömning av konsekvensutredningen av den justerade utvidgade fåmansföretags- definitionen

Regelrådet fann att den konsekvensutredning som redovisades i den av Finansdepartementet remitterade promemorian Justering av den utvidgade fåmansföretagsdefinitionen inte uppfyllde kraven i 6 och 7 §§ förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regel- givning. Regelrådet fann dock att delar av konsekvensutredningen var godtagbar. Dessa var redovisningen av förslagets bakgrund och syfte, redovisningen av alternativa lösningar och effek- ter av om ingen reglering kommer till stånd, redo- visningen av förslagets överensstämmelse med EU-rätten, redovisningen av särskild hänsyn till tidpunkt för ikraftträdande, redovisningen av berörda företag utifrån antal, storlek och bransch samt redovisningen av särskild hänsyn till små företag vid reglernas utformning.

Regelrådet fann att konsekvensutredningen var bristfällig i fem av elva delar. De delar av konsekvensutredningen som Regelrådet fann bristfälliga var redovisningen av behov om

speciella informationsinsatser, redovisningen av förslagets administrativa kostnader, redovisning- en av förslagets andra kostnader och behov av förändringar av företagens verksamhet, redovis- ningen av förslagets påverkan på konkurrens- förhållandena för berörda företag samt redo- visningen av regleringens påverkan på företagen i andra avseenden.

I de delar av konsekvensutredningen som Regelrådet fann bristfälliga kompletterade rege- ringen konsekvensutredningen i lagrådsremissen Justering av den utvidgade fåmansföretags- definitionen, som regeringen beslutade den 17 augusti 2017, och senare i propositionen Justering av den utvidgade fåmansföretags- definitionen (prop. 2017/18:8), som lämnades till riksdagen den 5 oktober 2017.

Riksdagen har lämnat bifall till propositionen och tillkännagett som sin mening att regeringen senast den 1 juli 2019 bör återkomma till riksdagen med en konsekvensanalys av den justerade utvidgade fårmansföretagsdefinitionen i inkomstskattelagen.

Konsekvensanalys av den justerade utvidgade fåmansföretagsdefinitionen

Den justerade utvidgade fåmansföretags- definitionen i inkomstskattelagen trädde i kraft den 1 januari 2018 och förväntades inte få några effekter för de offentliga finanserna. Avgörandet från Högsta förvaltningsdomstolen (HFD 2017 ref. 1) skulle, om någon reglering inte kommit till stånd, kunnat ha en viss effekt på skatte- intäkterna. I vilken utsträckning skatteintäkterna faktiskt påverkas är beroende av om – och i så fall i vilken omfattning – företag som kan också väljer att organisera sig på ett sådant sätt att de inte ska anses vara fåmansföretag. Eftersom denna möjlig- het begränsades av den utvidgade fåmansföretags- definitionen bedömdes avgörandet från Högsta förvaltningsdomstolen inte påverka skatteintäk- terna för 2017. Den reglering som trädde i kraft den 1 januari 2018 bedöms inte heller påverka de framtida skatteintäkterna. Regelrådet efterfrå- gade i sitt remissvar en redovisning av kostnads- mässiga effekter för företagen när möjligheten att kringgå 3:12-reglerna undanröjs samt av påverkan på företagens konkurrensvillkor.

De förändrade reglerna berör delägare i fåmansföretag. Eventuella effekter för företagen är därför av sekundär natur. Den justerade utvidgade fåmansföretagsdefinitionen bedöms inte ha några betydande effekter för företagen.

68

Det är inte företagets verksamhet som ska definieras utan det är hur ägandet i företaget ser ut som påverkar om det ska anses utgöra ett fåmansföretag. Det är inte heller någon stor förändring i ett regelverk som påverkar många små och medelstora företag. Definitionen är baserad på utgången i en dom från Högsta förvaltningsdomstolen avseende ett överklagat förhandsbesked och avser ägarstrukturen i ett av de största revisionsföretagen i Sverige. Regeringen gjorde och gör fortfarande bedöm- ningen att det därför inte är troligt att motsvarande ägarstrukturer i någon större utsträckning skulle ha hunnit etableras i andra företag och som därmed skulle beröras av den justerade utvidgade fåmansföretagsdefinitionen. Avseende oklarheter kring förutsättningarna för riskkapitalisternas skattesituation och påverkan på investeringsviljan har detta bemötts i propositionen Justering av den utvidgade fåmans- företagsdefinitionen (prop. 2017/18:8 s. 8). Skattesituationen för den som investerar i företaget påverkas inte av förslaget. Om investeraren är verksam i betydande omfattning i annat fåmansföretag som han eller hon direkt eller indirekt äger omfattas investeraren redan i dag av bestämmelserna i 57 kap. IL.

Vad avser påverkan på konkurrens- förhållandena för berörda företag skulle en utebliven förändring av regeln snarare riskera att leda till snedvridande konkurrenseffekter för de delägare som inte kan organisera sig i enlighet med den i rättsfallet aktuella ägarbilden. Det problem som den justerade utvidgade definit- ionen förväntades lösa är att delägare i sådana företag som är avsedda att klassificeras som fåmansföretag i vissa fall kan kringgå 3:12- reglerna och i stället beskattas för utdelning och kapitalvinst enligt reglerna för övriga onoterade andelar. Det skulle ha inneburit att utdelning och kapitalvinst beskattades med 25 procent och att det inte skulle bli aktuellt för delägarna att förhålla sig till 3:12-reglerna om bl.a. löneuttags- krav m.m. Det skulle i förlängningen innebära att syftet med 3:12-reglerna, att förhindra att högre beskattade förvärvsinkomster omvandlas till lägre beskattade kapitalinkomster, inte upprätthålls.

Regeringen bedömer att den justerade utvidgade fåmansföretagsdefinitionen och dess utformning åtgärdar det problemet på ett avsett sätt. Regeringen har gjort bedömningen att det inte finns några möjliga alternativa sätt att åtgärda problemet och att det är en nödvändig åtgärd för

P R O P . 2 0 18 / 1 9: 9 9

att upprätthålla legitimiteten, förtroendet för skattesystemet och syftet med 3:12-reglerna. Några särskilda informationsinsatser bedöms inte behövas. Den justerade utvidgade fåmans- företagsdefinitionen bedöms överensstämma med de skyldigheter som följer av Sveriges anslutning till EU. Som ovan påpekats berör ändringen delägarens skattesituation och på- verkan på företagen är av sekundär natur. Den justerade utvidgade definitionen bedöms därför ha mycket liten eller ingen effekt på företags arbetsförutsättningar, konkurrensförmåga eller villkor i övrigt. Företagens administrativa kostna- der bedöms inte påverkas av den justerade utvidgade fåmansföretagsdefinitionen. Eftersom effekterna av den justerade utvidgade defini- tionen förväntas vara små bedöms effekterna för den ekonomiska jämställdheten mellan kvinnor och män vara i det närmaste försumbara. Den justerade utvidgade fåmansföretagsdefinitionen bedöms inte påverka Skatteverkets eller de allmänna förvaltningsdomstolarnas kostnader.

Regeringen följer utvecklingen kontinuerligt. Den justerade utvidgade fåmansföretags- definitionen trädde i kraft den 1 januari 2018. Under den period som de justerade reglerna har varit i kraft har regeringen inte fått några indikat- ioner på att de bedömningar som gjordes i kon- sekvensutredningen skulle ha varit missvisande för utfallet. Den justerade utvidgade fåmans- företagsdefinitionen bedöms därför även fortsätt- ningsvis vara effektiv för att upprätthålla att utdelning och kapitalvinst som bör beskattas enligt 3:12-reglerna inte beskattas enligt reglerna för övriga onoterade andelar.

Regeringen anser därmed att tillkännagivandet är slutbehandlat.

5.6Avskaffad skattenedsättning för diesel i gruvindustriell verksamhet

5.6.1Ärendet och dess beredning

Finansdepartementet har tagit fram promemo- rian Höjd energiskatt och koldioxidskatt på bränslen vid viss användning samt höjd skatt på kemikalier i viss elektronik. Promemorian har remissbehandlats och innehåller bl.a. förslag om avskaffad skattenedsättning för diesel i gruv- industriell verksamhet. Promemorians lagförslag

69

P R O P . 2 0 18 / 1 9: 9 9

är likalydande med propositionens förslag. En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 3, avsnitt 1. Remissyttrandena finns tillgängliga i Finansdepartementet (dnr Fi2019/00431/S2).

Lagrådet

Förslaget om avskaffad skattenedsättning för diesel i gruvindustriell verksamhet är författ- ningstekniskt och även i övrigt av sådan beskaf- fenhet att Lagrådets hörande skulle sakna betydelse. Regeringen har därför inte inhämtat Lagrådets yttrande över förslaget.

5.6.2Bakgrund och gällande rätt

För diesel som används i arbetsfordon vid tillverkningsprocessen i gruvindustriell verk- samhet, s.k. gruvdiesel, tas energiskatt och koldioxidskatt ut med 11 procent respektive 60 procent av de generella skattenivåerna. Skattenedsättningen för gruvdieseln infördes 1995 i samband med att beskattningen av diesel i arbetsfordon inom övrig industriell verksamhet skulle ske på samma sätt som för förbrukning i jordbrukstraktorer, motorredskap och terräng- motorfordon. Fram t.o.m. 2015 motsvarade både energi- och koldioxidskattenivåerna för gruv- dieseln de skattenivåer som gällde för eldningsolja inom industrin utanför EU:s system för handel med utsläppsrätter, kallat EU ETS. Den stegvisa utfasningen av koldioxidskattebefrielsen för uppvärmningsbränslen inom industrin utanför EU ETS som skedde mellan 2016 och 2018 har dock inte tillämpats för gruvdieseln. Energi- skattenivån för gruvdieseln motsvarar 2019 ungefär den nivå som gäller för eldningsolja inom industrin.

5.6.3Avskaffad skattenedsättning

Regeringens förslag: Nedsättningen av energi- skatt och koldioxidskatt för diesel som används i arbetsfordon vid tillverkningsprocessen i gruv- industriell verksamhet avskaffas.

Ändringen träder i kraft den 1 augusti 2019.

Promemorians förslag överensstämmer med regeringens.

Remissinstanserna: Ekonomistyrningsverket, Energimyndigheten, Kommerskollegium, Kon- junkturinstitutet, Naturskyddsföreningen, Natur- vårdsverket, Skatteverket, Svenska Bioenergi- föreningen, Svenska Petroleum & Biodrivmedel Institutet och Sveriges geologiska undersökning tillstyrker förslaget eller har inte några invänd- ningar mot förslaget. Ekonomistyrningsverket för fram att förslaget bidrar till mer enhetliga regler och färre skatteutgifter. Konjunktur- institutet anser att en höjning till generellt gällande skattenivåer är att betrakta som kostnadseffektiva åtgärder, givet att skatterna är korrekt utformade med avseende på det mål de ska bidra till. Den höjda energiskatten kan dock öka risken för koldioxidläckage genom att gruvbrytning flyttar utomlands. Naturskydds- föreningen för fram att förslaget ger incitament för gruvnäringen att använda järnväg, linbanor och transportband samt underlättar för eldrivna gruvtruckar. Naturvårdsverket påtalar att förslaget är i linje med det förslag om en utfasning av skattenedsättningar som verket redovisade 2018. Myndighetens förslag rörde då dock enbart en utfasning av nedsättningen av koldioxid- skatten. Även Energimyndigheten menar att ett avskaffande av skattenedsättningen för s.k. gruv- diesel stärker incitamenten att övergå till eldrift. Kommerskollegium ställer sig positivt till förslag som innebär att miljöskadliga utsläpp prissätts i enlighet med sina samhälleliga skadekostnader men anser att det kan finnas en problematik när Sverige inför styrmedel som innebär högre kost- nader för industrin i Sverige än övriga världen. Svenska Bioenergiföreningen menar att förslaget ger bättre möjligheter att ersätta fossil diesel med biodiesel eftersom konkurrenssituationen blir mer likvärdig.

Boliden Mineral AB, Cementa AB, Energigas Sverige, IKEM, Industrifacket Metall, Jern- kontoret, Kaunis Iron AB, Luleå Tekniska Universitet, Maskinentreprenörerna, Nordkalk AB, Näringslivets Regelnämnd, SMA Mineral AB, Småföretagarnas Riksförbund, SveMin AB, Svenska Kalkföreningen, Svenskt Näringsliv, Sveriges Bergmaterialindustri, Sveriges Sten- industriförbund, TEKO Sveriges Textil- och Modeföretag, Tillväxtverket och Weum Gas AB avstyrker eller har invändningar mot förslaget.

Boliden Mineral AB, Cementa AB, SveMin AB m.fl. menar att förslaget är orimligt sett till utformning och tidpunkt för ikraftträdande. Det finns i dagsläget inte fullt utvecklade lösningar för

70

att reducera dieselberoendet, särskilt inte för de verksamheter som bedrivs i arktiskt klimat. Förslaget riskerar att ha negativ påverkan på svenska aktörers konkurrenskraft. Flera aktörer inom gruvnäringen påtalar att förslaget är mer långtgående än vad Naturvårdsverket föreslagit och förespråkar i stället en successiv ned- trappning av nedsättningen av koldioxidskatten mellan åren 2020 och 2025. Efter att denna nedtrappning är genomförd kan en utvärdering av en eventuell nedtrappning av energiskatten göras. Luleå Tekniska Universitet för fram att i det fall en skattenedsättning för diesel i gruvindustriell verksamhet ska genomföras så ska den vara väl känd för industrin och ske stegvis. Svenskt Näringsliv påtalar att en omställning om mindre än sex månader är anmärkningsvärt kort då de fordon som berörs ofta har en avskrivningstid på tio till femton år. Även Näringslivets Regel- nämnd för fram att branschen behöver mycket längre övergångstid och att så länge det inte finns alternativ till dagens fordon innebär skatte- höjningen enbart en ökad skatteintäkt till staten. Tillväxtverket föreslår att en viss nedsättning, åtminstone under en övergångsperiod, kan be- hållas för omsättningsmässigt mindre företag. Maskinentreprenörerna menar att en ökad drivmedelskostnad för verksamheten stenbryt- ning i stor utsträckning påverkar mindre täkt- verksamheter negativt. Energigas Sverige för fram att det är positivt att diesel och naturgas hanteras skattemässigt lika men att denna likabehandling i stället bör uppnås genom att skattenedsättning för naturgas införs, vilket organisationen tidigare framfört i en skrivelse.

Regelrådet menar att konsekvensutredningen inte uppfyller kraven i 6 och 7 §§ förordningen om konsekvensutredning vid regelgivning. Skatteverket anser att ikraftträdandet bör senare- läggas till den 1 oktober 2019 eftersom det stora flertalet företag som omfattas av skattenedsätt- ningen ansöker om återbetalning av skatt per kalenderkvartal.

Skälen för regeringens förslag: Klimatarbetet är en av regeringens prioriterade frågor. Klimatavtalet från Paris innebär att det finns ett globalt klimatavtal där alla länder åtar sig att bidra med allt ambitiösare åtaganden utifrån förmåga. Genom avtalet ska samtliga länder sträva efter att begränsa den globala temperaturökningen till 1,5 grader.

Riksdagen har antagit ett etappmål för utsläpp av växthusgaser som sker utanför EU ETS, dvs.

P R O P . 2 0 18 / 1 9: 9 9

för den s.k. icke-handlande sektorn. Enligt detta nationella mål ska utsläppen minska med 40 procent till 2020 jämfört med 1990 års nivå motsvarande 29,9 miljoner ton koldioxidekvi- valenter. Utsläppsgapet för att nå etappmålet till 2020 med enbart inhemska åtgärder var vid den senaste bedömningen 0,9 miljoner ton. Bedöm- ningen av utsläppsgapet inkluderar endast effekten av de styrmedel som var beslutade i juni 2016. Därmed omfattas inte effekterna av exem- pelvis Bränslebytet och införandet av bonus– malus-systemet.

Miljömålsberedningen föreslog i betänkandet Ett klimatpolitiskt ramverk för Sverige (SOU 2016:21) ett långsiktigt nationellt mål för utsläppen av växthusgaser till 2045. Den då- varande regeringen beslutade den 9 mars 2017 att överlämna en proposition till riksdagen om ett klimatpolitiskt ramverk för Sverige (prop. 2016/17:146) som bl.a. innefattade förslag till en ny klimatlag och ett långsiktigt utsläppsmål i enlighet med Miljömålsberedningens förslag. Riksdagen godkände det regeringen föreslagit om mål för den svenska klimatpolitiken (se bet. 2016/17:MJU24 och rskr. 2016/17:320). Detta innebär bl.a. följande. Det klimatpolitiska arbetet ska utgå från ett långsiktigt, tidsatt utsläppsmål som riksdagen fastställer. Målet är att Sverige senast 2045 inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären, för att därefter upp- nå negativa utsläpp. Utsläppen från verksamheter inom svenskt territorium ska vara minst 85 procent lägre än utsläppen 1990. Förslaget om s.k. nettonollutsläpp omfattar även utsläpp inom

EU ETS.

I syfte att minska utsläppen av koldioxid från gruvsektorn och bidra till en globalt hållbar utveckling samt för att bidra till en omställning till nettonollutsläpp till 2045 föreslår regeringen att nedsättningarna av energiskatt och koldioxid- skatt med 89 procent respektive 40 procent vid förbrukning av gruvdiesel avskaffas. I likhet med bl.a. Naturskyddsföreningen och Energimyndig- heten anser regeringen att förslaget ger incitament för gruvnäringen att använda järnväg, linbanor och transportband samt förbättrar konkurrens- situationen för eldrivna gruvtruckar. Regeringen gör därmed en annan bedömning än de remiss- instanser som menar att alternativ saknas och att förändringarna bör införas stegvis.

Vad Energigas Sverige föreslagit om att införa skattenedsättning för naturgas som förbrukas i motordrivna fordon i gruvindustriell verksamhet

71

P R O P . 2 0 18 / 1 9: 9 9

(se även Fi2018/01005/S2) föranleder inte någon åtgärd från regeringen.

Regeringen föreslår att ändringarna träder i kraft den 1 augusti 2019 även om detta, vilket Skatteverket påtalat, innebär ett ikraftträdande under ett pågående kalenderkvartal.

Lagförslag

Förslaget föranleder ändringar i 1 kap. 11 a §, 6 a kap. 1 §, 7 kap. 1 § och 9 kap. 2 § lagen (1994:1776) om skatt på energi, se avsnitt 2.1.

5.6.4Konsekvensanalys

I detta avsnitt redogörs för förslagets effekter i den omfattning som bedöms lämpligt i det aktuella lagstiftningsärendet och med beaktande av förordningen (2007:1244) om konsekvens- utredning vid regelgivning.

Regelrådet anser att konsekvensutredningen inte uppfyller kraven i 6 och 7 §§ i förordningen. De anger bl.a. att det inte är tydligt vad som motsvarar ett mindre respektive större företag och att det inte framgår hur förslaget förhåller sig till motsvarande beskattning i andra länder med konkurrerande gruvnäring. Regeringen anser att kraven uppfylls efter att vissa remissynpunkter beaktats i detta avsnitt.

Syfte och alternativa lösningar

Syftet med förslaget är att minska utsläppen av koldioxid från gruvsektorn för att därigenom bidra till en omställning till nettonollutsläpp till 2045. Alternativet att inte avskaffa nedsätt- ningarna skulle innebära svagare incitament för gruvsektorn att minska sina utsläpp. Åtgärden innebär att skatteutgifterna för nedsatt energi- skatt respektive koldioxidskatt för diesel i gruvindustriell verksamhet upphör.

Offentligfinansiella effekter

De ökade skatteintäkterna beräknas preliminärt till 340 miljoner kronor per år vid avskaffad ned- sättning, varav 240 miljoner kronor avser energi- skatt och 100 miljoner kronor avser koldioxid- skatt. I och med att förslaget om avskaffad ned- sättning av energi- och koldioxidskatten föreslås träda i kraft den 1 augusti 2019 uppstår en delårs- effekt för 2019. Skatteintäkterna beräknas 2019 öka med 140 miljoner kronor.

Effekter för företagen

Med nuvarande nedsättningar av energiskatten och koldioxidskatten motsvarar den totala punktskatten på gruvdiesel 1 614 kronor per kubikmeter diesel (miljöklass 1) under första halvåret 2019. Utan nedsättningar är denna nivå 4 716 kronor per kubikmeter. Förslaget innebär att skatten höjs med 3 102 kronor per kubikmeter (3,10 kronor per liter), vilket motsvarar en höjning av kostnaderna för gruvdiesel med 30– 40 procent. Flertal remissinstanser anser att den föreslagna skattenivån bör jämföras med dieselskattenivån för gruvfordon i konkurrerande länder. Som Svenskt Näringsliv påpekar är skattenivåerna för diesel till berörda fordon i länder med gruvverksamhet som Spanien (ca 1 000 kronor per kubikmeter 2019) och Finland (ca 2 570 kronor per kubikmeter 2019) lägre än den förslagna nivån. Genomsnittet inom EU är ca 3 060 kronor per kubikmeter 2019 för diesel till fordon som inte framförs på väg.

Cirka 280 företag inom gruv- och stenbrotts- näringen omfattas av den nuvarande nedsätt- ningen. Skatten på gruvdiesel omfattar brytning av fast berg som metallmalm, kalksten, dolomit- sten och annan sten. De största volymerna av fast berg för utvinning av metaller bryts huvud- sakligen i norra Norrland och i Bergslagen. Järnmalmsbrytningen är lokaliserad till norra Norrland och för övrig metallutvinning är täkterna koncentrerade till dels Norrbottens län, dels Örebro och Dalarnas län (brytning av zink, bly och silver). Kalkstensbrytning är lokaliserad till bl.a. Skåne, Gotlands, och Dalarnas län. Några större företag bedriver järnmalmsutvinning och utvinning av annan malm (t.ex. Boliden AB, LKAB och Zinkgruvan Mining AB). Med större företag avses företag med över 250 anställda och en omsättning över ca 500 miljoner kronor per år. Några större företag bedriver kalkstensbrytning (t.ex. Cementa AB, Nordkalk AB och SMA Mineral AB) eller sysslar med annan berg- och stenbrytning (t.ex. NCC Roads AB och Swerock AB). Uppskattningsvis 150–200 mindre företag bedriver utvinning av främst andra mineraler än metall, dvs. kalkstensbrytning, annan berg- och stenbrytning, som kross för vägbyggen och annan konstruktion. Med mindre företag avses företag med under 50 anställda och en omsätt- ning under 100 miljoner kronor per år.

För ett större företag inom gruvindustrin bedöms skattehöjningens andel relaterat till om- sättningen bli relativt låg (0,2 procent vid en fiktiv

72

gruvdieselförbrukning om 20 000 kubikmeter och fiktiv omsättning om 30 000 miljoner kronor per år). För ett mindre företag inom t.ex. stenbrytning beräknas skattehöjningens andel relaterat till omsättning bli relativt högre (1,5 procent vid en fiktiv gruvdieselförbrukning om 250 kubikmeter och fiktiv omsättning om 50 miljoner kronor per år). SveMin AB framför att förutsättningarna skiljer sig åt beroende på branschtillhörighet, företagens storlek och uti- från vilken eller vilka verksamhetsorter man verkar på. Flera remissinstanser, däribland Kaunis Iron AB och Nordkalk AB påpekar att skatte- höjningens andel av omsättningen för viss verk- samhet kan uppgå till 2–3 procent. Regeringen instämmer i att olika förutsättningar påverkar hur hög andel av omsättningen som skattehöjningen motsvarar. För viss gruvverksamhet i dagbrott kan skattens andel bli något högre jämfört med underjordsgruvor där eldrift redan i dag används i betydande utsträckning. Mindre företag inom berg- och stenbrytning har sannolikt större möjlighet att vältra över ökade skattekostnader på konsumentledet jämfört med större gruvföretag som bryter metaller som verkar på en internation- ellt konkurrensutsatt marknad. Förslaget bedöms mildra företagens administrativa kostnader något då ingen ansökan om återbetalning behöver göras avseende gruvdiesel.

Effekter för miljön

Det är svårt att bedöma vilken effekt som den avskaffade skattenedsättningen får på sikt. Fler arbetsmaskiner i gruvindustriell verksamhet drivs numera av el i stället för med diesel. SveMin AB anför att då malm och kalk bryts från olika ställen i täkt och brytningsfronterna hela tiden flyttas, är det inte möjligt att elektrifiera samtliga transport- sträckor med dagens teknologi. SveMin AB anför vidare att kallt och snörikt klimat ställer specifika krav på fordon och drivmedel och att utveckling av alternativa lösningar tar tid. Cementa AB, SMA Mineral AB och en rad andra av gruvbranschens aktörer framför att elektrifiering inte påskyndas av en höjd skatt. Regeringen anser dock i likhet med Energimyndigheten och Naturskyddsför- eningen att åtgärden stärker incitamenten för övergång till eldrift och därmed påskyndas denna utveckling. Diesel till berörda arbetsmaskiner får genom åtgärden ett högre pris, allt annat lika, vilket bedöms leda till lägre förbrukning och därigenom lägre koldioxidutsläpp och utsläpp av övriga luftföroreningar såsom partiklar och

P R O P . 2 0 18 / 1 9: 9 9

kväveoxider. Högre kostnader för metallbrytning kan medföra en viss risk för koldioxidläckage, dvs. att gruvbrytning och därmed utsläpp av koldioxid flyttar till länder som inte är bundna av motsvarande utsläppsrestriktioner. Åtgärden medför dock något förbättrade möjligheter för Sverige att på ett kostnadseffektivt sätt nå målet om inga nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären senast 2045. Utsläppen av koldioxid beräknas på sikt minska med ca 30 000 ton till följd av åtgärden, vilket i så fall skulle motsvara omkring 0,05 procent av utsläppen från Sverige per år. Luleå Tekniska Universitet anser att det vore värdefullt att se hur beräkningen gjorts. Beräkningen om utsläppsminskningen bygger på ett antagande om i hur stor utsträckning en prishöjning påverkar förbrukningen, mätt som s.k. priselasticitet. I beräkningen används en långsiktig priselasticitet om -0,2. Denna elasticitet använder även Naturvårdsverket vid beräkning om utsläppsminskningar vad gäller gruvdiesel i rapporten Arbetsmaskiners klimat- och luftut- släpp, Redovisning av regeringsuppdrag om kartläggning och förslag för minskade utsläpp (Naturvårdsverket rapport 6826, april 2018). Som flera remissinstanser framhåller instämmer regeringen i att det finns betydande osäkerhet i beräkningen om utsläppsminskning.

Effekter för myndigheter och domstolar

Förslaget förväntas medföra något lägre kostnader för Skatteverket då hantering av skatte- nedsättningen för gruvdiesel upphör. Förslaget förväntas medföra vissa kostnader av engångs- karaktär för att tillgodose företagens infor- mationsbehov vid de ändrade reglerna. Kostnaderna för Skatteverket kan hanteras inom befintliga ekonomiska ramar. Förslaget bedöms inte nämnvärt påverka antalet mål eller på annat sätt påverka arbetsbelastningen i de allmänna förvaltningsdomstolarna, och eventuella kost- nader ska därför hanteras inom befintliga ekonomiska ramar. Förslagen bedöms inte heller medföra några ökade kostnader för andra myndigheter.

Förslagets förenlighet med EU-rätten

Förslaget bedöms vara förenligt med dels rådets direktiv 2003/96/EG av den 27 oktober 2003 om en omstrukturering av gemenskapsramen för beskattning av energiprodukter och elektricitet, EUT L 283, 31.10.2003, s. 51, dels reglerna om statligt stöd som följer av fördraget om

73

P R O P . 2 0 18 / 1 9: 9 9

Europeiska unionens funktionssätt. Förslaget bedöms därför vara förenligt med EU-rätten.

Övriga effekter

Om högre kostnader för gruvbrytning leder till att verksamheter läggs ned eller flyttas, kan sysselsättningen i branschen påverkas negativt. I sådana fall bedöms glesbygden påverkas mer än storstadsregionerna. Förslaget bedöms i det stora hela inte påverka den ekonomiska jämställdheten mellan kvinnor och män.

5.7Ändrad bränslebeskattning av viss värmeproduktion

5.7.1Ärendet och dess beredning

Finansdepartementet har som nämnts ovan tagit fram promemorian Höjd energiskatt och kol- dioxidskatt på bränslen vid viss användning samt höjd skatt på kemikalier i viss elektronik. Promemorian har remissbehandlats och innehål- ler bl.a. förslag om avskaffad skattenedsättning av energiskatt och höjd koldioxidskatt för värme- produktion i kraftvärmeverk. Promemorians lagförslag är likalydande med propositionens förslag. En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 3, avsnitt 1. Remissyttrandena finns tillgängliga i Finansdepartementet (dnr Fi2019/00431/S2).

Lagrådet

Förslaget om avskaffad skattenedsättning av energiskatt och höjd koldioxidskatt för värme- produktion i kraftvärmeverk är författnings- tekniskt och även i övrigt av sådan beskaffenhet att Lagrådets hörande skulle sakna betydelse. Regeringen har därför inte inhämtat Lagrådets yttrande över förslaget.

5.7.2Bakgrund och gällande rätt

Koldioxidskatt för bränslen som förbrukas för framställning av värme i annan kraftvärme- produktion inom EU:s system för handel med utsläppsrätter, kallat EU ETS, än den som sker i tillverkningsprocessen i industriell verksamhet, tas sedan den 1 januari 2018 ut med 11 procent av den generella koldioxidskattenivån. Den 1 januari 2018 höjdes även koldioxidskatten till 91 procent

av den generella koldioxidskattenivån för bräns- len som förbrukas vid annan värmeproduktion inom EU ETS än den som sker i tillverk- ningsprocessen i industriell verksamhet eller i kraftvärmeproduktion. För produktion av värme i kraftvärmeanläggningar, såväl inom som utanför EU ETS, tas energiskatt ut med 30 procent av den generella skattenivån. Med kraftvärmeproduk- tion avses samtidig produktion av värme och skattepliktig elektrisk kraft i en och samma process, om den värme som uppkommer nyttig- görs och elverkningsgraden uppgår till minst 15 procent.

De ovan beskrivna skattelättnaderna för bränslen som förbrukas i kraftvärmeanläggningar respektive i fjärrvärmeanläggningar inom EU ETS utgör statligt stöd och omfattas av kommissionens förordning (EU) nr 651/2014 av den 17 juni 2014 genom vilken vissa kategorier av stöd förklaras förenliga med den inre marknaden enligt artiklarna 107 och 108 i fördraget (EUT L 187, 26.6.2014, s. 1). Detta innebär bl.a. att regeringen lämnar viss sammanfattande informa- tion om stöden till kommissionen.

Artikel 16 i rådets direktiv 2003/96/EG av den

27 oktober 2003 om en omstrukturering av gemenskapsramen för beskattning av energipro- dukter och elektricitet, EUT L 283, 31.10.2003, s. 51, kallat energiskattedirektivet, ger medlems- staterna rätt att helt eller delvis tillämpa skatte- befrielse för bl.a. produkter som framställts av biomassa. Detta är grunden för den skatte- befrielse som i dag gäller för olika flytande och gasformiga biobränslen för uppvärmning enligt 6 a kap. 2 b och 2 c §§ lagen (1994:1776) om skatt på energi, förkortad LSE.

74

5.7.3Avskaffad skattenedsättning av energiskatt och höjd koldioxidskatt för värmeproduktion i kraftvärmeverk

Regeringens förslag: För bränslen som

förbrukas för framställning av värme i annan kraftvärmeproduktion än den som sker i tillverkningsprocessen i industriell verksamhet ska energiskatt tas ut med 100 procent av den generella nivån. När sådan förbrukning sker inom EU:s system för handel med utsläppsrätter (EU ETS) ska koldioxidskatt tas ut med 91 pro- cent av den generella nivån. För förbrukning utanför EU ETS ska koldioxidskatt även fortsätt- ningsvis tas ut med 100 procent av den generella nivån.

Ändringarna träder i kraft den 1 augusti 2019.

Promemorians förslag överensstämmer med regeringens.

Remissinstanserna: Ekonomistyrningsverket, Energimarknadsinspektionen, Energimyndigheten, Fastighetsägarna, Kommerskollegium, Konjunk- turinstitutet, Naturskyddsföreningen, Naturvårds- verket, Skatteverket, Svenska Bioenergiföreningen och Svenska Petroleum & Biodrivmedel Institutet tillstyrker eller har inte några invändningar mot förslaget.

Energimyndigheten anser att det är principiellt riktigt att avskaffa nedsättningen av energiskatt och höja koldioxidskatten. Effekten blir dock sannolikt begränsad eftersom energibolagen redan planerar att fasa ut en betydande andel av

fossilbränsleanvändningen. Naturskyddsför- eningen menar att det föreslagna avskaffandet av skattenedsättningarna kan tänkas påskynda den planerade utfasningen av fossila bränslen. Naturvårdsverket ser inte att de ursprungliga skälen för att staten ska stödja användningen av fossila bränslen med en nedsatt energiskatt finns kvar. En höjning av koldioxidskatten kan bidra till att påskynda omställningen mot fossilfrihet. Ekonomistyrningsverket anser att förslaget bidrar till mer enhetlig beskattning av uppvärm- ning. Att ta ut koldioxidskatt inom EU ETS innebär dock dubbla styrmedel. Fastighetsägarna anser att fossila bränslen i värmeproduktion ska fasas ut och ifrågasätter om nuvarande skatte- befrielse är i enlighet med det klimatpolitiska ramverket.

P R O P . 2 0 18 / 1 9: 9 9

E.ON Sverige AB, Energiföretagen Sverige, Energigas Sverige, Göteborg Energi AB, Jern- kontoret, Näringslivets Regelnämnd, Stockholm Exergi AB, Svenskt Näringsliv, Sveriges Kommuner och Landsting, Swedegas AB, Tekniska Verken i Linköping AB, TEKO Sveriges Textil- och Modeföretag, Vattenfall AB och Weum Gas AB avstyrker eller har invändningar mot förslaget.

E.ON Sverige AB, Energiföretagen Sverige, Göteborg Energi AB, Stockholm Exergi AB m.fl. påminner om att användningen av fossila bränslen i kraftvärmeanläggningar i de flesta fall redan är under avveckling. En tidigarelagd stängning av dessa kraftvärmeanläggningar riskerar att förvärra den redan akuta effektsituationen i framför allt storstäderna. Minskad elproduktion i svenska kraftvärmeanläggningar kan medföra ökad import av elkraft som producerats med fossila bränslen i andra länder. Även Svenskt Näringsliv och Jernkontoret påtalar vikten av stabil elför- sörjning. Svenska Bioenergiföreningen är positiv till att omställningen av bränsleanvändningen påskyndas men föreslår att skattehöjningen sker stegvis i syfte att minska risken att kraftvärmen ersätts med ren värmeproduktion, vilket kan öka problemet med effekttillgången i storstäderna. För det fall förslaget genomförs lämnar Energigas Sverige m.fl. ett förslag på en ändring av 6 a kap. 3 b § LSE med innebörden att bränslen som används för samtidig produktion av värme och skattepliktig elektrisk kraft i en och samma process, får fördelas fritt i förhållande till respektive energiproduktion, i stället för genom proportionering som är fallet i dag. Näringslivets Regelnämnd för fram att branschen behöver längre övergångstid. Konjunkturinstitutet menar att nationella skatter på längre sikt endast bidrar till det nationella målet men inte till EU:s utsläppsmål. Sveriges Kommuner och Landsting för fram att förslaget försämrar konkurrens- kraften för kraftvärme och fjärrvärme samt att förslaget till stor del innebär en förmögenhets- överföring från kommun till stat, vilket bör regleras i enlighet med finansieringsprincipen. E.ON Sverige AB, Tekniska Verken i Linköping AB, Svenskt Näringsliv m.fl. kritiserar att koldioxidskatt tas ut i anläggningar som omfattas av EU ETS. Kommerskollegium anser att ett mer effektivt alternativ än dubbla styrmedel för att uppnå klimatmål vore att sträva efter att skärpa kraven inom EU ETS. Energimyndigheten menar att motivet att undvika styrmedelsöverlappning har försvagats och att vad gäller värmeproduktion

75

P R O P . 2 0 18 / 1 9: 9 9

inom EU ETS är risken för koldioxidläckage liten.

Regelrådet anser att konsekvensutredningen inte uppfyller kraven i 6 och 7 §§ förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regel- givning. Skatteverket anser att ikraftträdandet bör senareläggas till den 1 oktober 2019 eftersom vissa företag som påverkas av förslaget ansöker om återbetalning per kalenderkvartal.

Skälen för regeringens förslag: Klimatarbetet

är en av regeringens prioriterade frågor. Riksdagen har antagit ett etappmål för utsläpp

av växthusgaser som sker utanför EU ETS, dvs. för den s.k. icke-handlande sektorn. Enligt detta nationella mål ska utsläppen minska med 40 procent till 2020 jämfört med 1990 års nivå motsvarande 29,9 miljoner ton koldioxidekvi- valenter. Utsläppsgapet för att nå etappmålet till 2020 med enbart inhemska åtgärder var vid den senaste bedömningen 0,9 miljoner ton. Bedöm- ningen av utsläppsgapet inkluderar endast effekten av de styrmedel som var beslutade i juni 2016. Därmed omfattas inte effekterna av exempelvis Bränslebytet och införandet av bonus–malus-systemet.

Miljömålsberedningen föreslog i betänkandet Ett klimatpolitiskt ramverk för Sverige (SOU 2016:21) ett långsiktigt nationellt mål för ut- släppen av växthusgaser till 2045. Den dåvarande regeringen beslutade den 9 mars 2017 att överlämna en proposition till riksdagen om ett klimatpolitiskt ramverk för Sverige (prop. 2016/17:146) som bl.a. innefattade förslag till en ny klimatlag och ett långsiktigt utsläppsmål i enlighet med Miljömålsberedningens förslag. Riksdagen godkände det regeringen föreslagit om mål för den svenska klimatpolitiken (se bet. 2016/17:MJU24, rskr. 2016/17:320). Detta innebär att det klimatpolitiska arbetet ska utgå från ett långsiktigt, tidsatt utsläppsmål som riksdagen fastställer. Målet är att Sverige senast 2045 inte ska ha några nettoutsläpp av växthus- gaser till atmosfären, för att därefter uppnå negativa utsläpp. Utsläppen från verksamheter inom svenskt territorium ska vara minst 85 procent lägre än utsläppen 1990. Förslaget om s.k. nettonollutsläpp omfattar även utsläpp inom

EU ETS.

I syfte att minska utsläppen av koldioxid från svenska kraftvärmeanläggningar och bidra till en globalt hållbar utveckling samt för att bidra till en omställning till nettonollutsläpp till 2045 föreslår regeringen förändringar av nedsättningarna av

energiskatt och koldioxidskatt vid framställning av värme i annan kraftvärmeproduktion än den som sker i tillverkningsprocessen i industriell verksamhet. Regeringens förslag innebär att för bränslen som förbrukas för produktion av värme i kraftvärmeanläggningar ska energiskatt tas ut med 100 procent av den generella energiskatte- nivån. Detta gäller anläggningar såväl inom som utanför EU ETS.

Regeringen föreslår att koldioxidskatt tas ut med 91 procent av den generella koldioxidskatte- nivån för kraftvärmeanläggningar inom EU ETS. Detta är samma nivå som i dag gäller för annan fjärrvärmeproduktion inom EU ETS och innebär avseende kraftvärmeproduktion en höjning från nu gällande 11 procent. För värmeproduktion i kraftvärmeanläggningar utanför EU ETS föreslår regeringen inte några förändringar avseende koldioxidskatt, dvs. full skatt tas ut även i fortsättningen.

Även om användningen av fossila bränslen, vilket flera remissinstanser påtalat, redan är under avveckling, gör regeringen bedömningen att förslaget kan påskynda övergången till andra bränslen. Regeringen avser att följa effekterna vad gäller kapacitetsförsörjningen i elsystemet.

Förslaget från Energigas Sverige m.fl. om att bränslen som används för samtidig produktion av värme och skattepliktig elektrisk kraft i en och samma process, ska få fördelas fritt i förhållande till respektive energiproduktion, i stället för genom proportionering som i dag, föranleder inte någon åtgärd från regeringen. De skäl som fanns för införandet av den nu gällande proport- ioneringsregeln (prop. 2003/04:1 Förslag till statens budget, finansplan m.m. avsnitt 8.5.3.2) är fortfarande giltiga.

Dagens användning av biogas och vegetabiliska och animaliska oljor och fetter för värme- produktion antas ske i anläggningar som omfattas av EU ETS. Ett förbehåll för skattebefrielsen av dessa biobränslen är att den inte får medföra någon överkompensation för merkostnaderna för framställning av de aktuella biobränslena i förhållande till de fossila bränslen de ersätter (se artikel 16.3 i rådets direktiv 2003/96/EG av den 27 oktober 2003 om en omstrukturering av gemenskapsramen för beskattning av energi- produkter och elektricitet, EUT L 283, 31.10.2003, s. 51, kallat energiskattedirektivet).

Det är angeläget att skatteregler och åtgärder är hållbara och försvarbara i ett EU-rättsligt perspektiv. Genom att föreslå att befrielsen från

76

koldioxidskatt sänks till 9 procent av den generella skattenivån för värmeproduktion inom EU ETS, gör regeringen bedömningen att risken inte ökar för att den skattelättnad som ges till aktuella biobränslen utgör överkompensation. Regeringen föreslår inte några ändringar vad gäller skattenedsättningar för värmeproduktion inom industriell tillverkningsprocess. Inte heller berörs möjligheten för en värmeproducent att ansöka om återbetalning enligt 9 kap. 5 § lagen (1994:1776) om skatt på energi, förkortad LSE, vid leveranser av värme och kyla till vissa nedsättningsberättigade ändamål. Regeringen föreslår dock några redaktionella ändringar i denna bestämmelse.

Ifråga om 9 kap. 5 § LSE föreslår Dalkia Sverige AB (numera Veolia Nordic AB) i en skrivelse (Fi2013/02525/S2) att paragrafen bör ändras på så sätt att full skattebefrielse för koldioxidskatt ska medges vid vissa värme- leveranser från värmeföretag till tillverknings- industri. Det rör sig om situationer där värme- produktionsanläggningen hade ingått i EU ETS om värmen hade producerats av industrin i stället för av en extern värmeproducent. En liknande ändring föreslås av Svensk Fjärrvärme (numera Energiföretagen Sverige) i en skrivelse (Fi2014/00556/S2). Regeringen gör bedöm- ningen att de föreslagna ändringarna riskerar att medföra gränsdragningsproblem samt styra mot ökad användning av fossila bränslen och därmed inte bör genomföras.

Vidare föreslår Svensk Fjärrvärme (numera Energiföretagen Sverige) i en skrivelse

(Fi2015/05324/S2) ytterligare en ändring av 9 kap. 5 § LSE så att återbetalning ska medges med hela energiskatten på el och med hela energiskatten, koldioxidskatten och svavel- skatten på bränsle som förbrukats för framställ- ning av värme som levererats för förbrukning i skepp när skeppet inte används för privat ända- mål. Regeringen gör bedömningen att den föreslagna ändringen kan styra mot ökad användning av fossila bränslen och därmed inte bör genomföras.

Regeringen föreslår att de föreslagna ändringarna träder i kraft den 1 augusti 2019 även om detta, vilket Skatteverket påtalat, innebär ett ikraftträdande under ett kalenderkvartal.

Lagförslag

Förslaget föranleder att dels 6 a kap. 3 och 3 a §§ LSE upphävs, dels nuvarande 6 a kap. 3 b och

P R O P . 2 0 18 / 1 9: 9 9

3 c §§ samma lag får beteckningarna 6 a kap. 3 och 3 a §§. Vidare föranleder förslaget ändringar i 6 a kap. 1 §, den nya 3 a § och 5 §, 7 kap. 1 § samt 9 kap. 2 och 5 §§ samma lag. Se avsnitt 2.1.

5.7.4Konsekvensanalys

I detta avsnitt redogörs för förslagets effekter i den omfattning som bedöms lämpligt i det aktuella lagstiftningsärendet och med beaktande av förordningen (2007:1244) om konsekvens- utredning vid regelgivning. Regelrådet anser att konsekvensutredningen inte uppfyller kraven i 6 och 7 §§ i förordningen. De anser exempelvis att redovisningen vad avser berörda företags storlek är bristfällig. Regeringen anser att kraven uppfylls efter att vissa remissynpunkter beaktats i detta avsnitt.

De offentligfinansiella effekterna till följd av ändrade skatte- och avgiftsregler beräknas i enlighet med Finansdepartementets beräknings- konventioner. Beräkningarna görs i ikraft- trädandeårets priser och volymer och utgår vanligtvis från att beteendet hos individer och företag inte ändras till följd av förändringarna i skattereglerna. Antagandet om oförändrat bete- ende ger en god uppskattning av åtgärdernas effekt på kort och medellång sikt. Eventuella beteendeförändringar som är en följd av här föreslagna regeländringar, såsom de produktions- optimeringar som bl.a. Energiföretagen Sverige beskriver i sitt remissvar, påverkar därför inte den offentligfinansiella bedömningen. På längre sikt, och för att bedöma andra effekter än de offentligfinansiella effekterna, kan ett mer dynamiskt synsätt behöva användas, där skattebaser tillåts påverkas av regeländringen, se t.ex. avsnittet effekter för företagen.

Syfte och alternativa lösningar

Förslaget syftar till att minska utsläppen av koldioxid från förbränning av fossila bränslen i svenska kraftvärmeanläggningar för att däri- genom bidra till en omställning till fossilfria bränslen och till målet om att Sverige senast 2045 inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären. Alternativet att låta beskattningen vara oförändrad bedöms inte i motsvarande ut- sträckning bidra till att målet uppfylls.

Förslaget innebär att skatteutgiften för nedsatt energiskatt på bränsle i kraftvärmeverk upphör. I

77

P R O P . 2 0 18 / 1 9: 9 9

regeringens skrivelse Redovisning av skatte- utgifter (skr. 2017/18:98) redovisas koldioxid- skatten på fossila bränslen för kraftvärmeverk inom EU ETS som en skattesanktion, eftersom utsläppen av koldioxid från dessa verksamheter redan prissätts inom handelssystemet. Förslaget medför därmed att skattesanktionen avseende koldioxidskatt på fossila bränslen i kraftvärme- verk inom EU ETS ökar. Motsvarande sanktion avskaffades 2013, bl.a. med motiveringen att dubbla styrmedel då undviks, och den återin- fördes 2018 på nuvarande nivå, bl.a. eftersom den bedömdes bidra till att minska utsläppen av koldioxid från svenska anläggningar.

Offentligfinansiella effekter

Förslaget om höjd energiskatt och koldioxidskatt för fossila bränslen som används för värme- produktion i kraftvärmeverk bedöms på årsbasis öka skatteintäkterna med ca 436 miljoner kronor. Energiskattehöjningen svarar för ca 19 miljoner kronor per år och koldioxidskattehöjningen för ca 417 miljoner kronor per år. I och med att förslagen föreslås träda i kraft den 1 augusti 2019 uppstår en delårseffekt för 2019. Skatteintäkterna beräknas 2019 öka med 182 miljoner kronor.

Eftersom bl.a. en betydande andel av använd- ningen av fossila bränslen bland kraftvärme- verken redan är under avveckling, se nästa avsnitt, förväntas dock ökningen av de offentligfinansiella intäkterna som en följd av den föreslagna regel- ändringen inte vara bestående över tid.

Effekter för företagen

Överlag har andelen fossila bränslen i värme- produktionen minskat avsevärt över tid, se t.ex. Energimyndighetens rapport Energiläget 2017 (ET 2017:12). Huvuddelen av värmeprodukt- ionen sker inte med fossila bränslen. Volym- mässigt är det kol och naturgas som står för de största andelarna fossila bränslen, men det är samtidigt vanligast förekommande att eldnings- olja tillsätts i produktionen av värme. En låg andel eldningsolja används för att framställa värme i många fjärrvärmenät. I viss utsträckning bedöms det då handla om olja som används i rena värme- verk och som inte berörs av förslaget. Kol an- vänds primärt i ett fåtal kraftvärmeanläggningar, främst i Stockholm, Västerås, Norrköping och Linköping. Dessa fjärrvärmenät svarade 2017 enligt Energiföretagen Sverige för ca 99 procent av det kol som används vid framställning av värme. Naturgas används framför allt i kraft- värmeverk i Malmö (Heleneholmsverket, tidigare

även i Öresundsverket) och Göteborg (Rya kraftvärmeverk). Där förbrukades 2017 enligt Energiföretagen Sverige ca 96 procent av den naturgas som användes för produktion av värme.

Användningen av fossila bränslen i produkt- ionen av fjärrvärme förväntas fortsätta minska. Det finns redan beslut eller utfästelser om att fasa ut en betydande andel av den kvarvarande fossil- bränsleanvändningen. Stockholm Exergi har t.ex. meddelat att inriktningen är att kolanvändningen i fjärrvärmesystemet ska fasas ut till 2022. Mälarenergi bygger ett nytt kraftvärmeblock för förbränning av träavfall i Västerås som innebär att bolagets fjärrvärme- och elproduktion 2020 blir fri från kol och olja. I Norrköping planerar E.ON att fasa ut användningen av fossila bränslen till 2025. Tekniska Verken i Linköping har meddelat att energiproduktionen med fossil olja och kol ska upphöra fr.o.m. 2020. E.ON planerar även att 2025 ersätta Heleneholmsverket (naturgas) med en biobränslebaserad anläggning. Uniper har stängt ned produktionen i det naturgaseldade Öresundsverket och har under 2018 erhållit tillstånd från Svenska kraftnät (elberedskaps- myndighet) att permanent stänga anläggningen. Även i Göteborg finns planer på att fasa ut användningen av olja och naturgas. Att denna omställningsprocess är pågående bekräftas bl.a. av Energiföretagen Sveriges remissvar.

Följaktligen är en betydande andel av den kvarvarande användningen av fossila bränslen för värmeproduktion redan under avveckling. Därför bör inte eventuella framtida minskningar av användningen av fossila bränslen i kraftvärmeverk enbart ses som ett resultat av föreliggande regeländring. Ur kraftvärmeföretagens perspek- tiv innebär det att den föreslagna höjningen av energi- och koldioxidskatterna i första hand medför ökade kostnader för berörda företag på kort till medellång sikt. Kraftvärmeföretagen bedöms inte direkt kunna övervältra dessa kostnader på sina kunder, utan de ökade kostnaderna påverkar i första hand företagens resultatnivåer. Det första året bedöms skatte- kostnaderna netto öka med ca 436 miljoner kronor för samtliga kraftvärmeföretag, men allteftersom fossilanvändningen fasas ut för- väntas ökningen av skattekostnaderna avsevärt minska, för att på längre sikt i princip gå mot noll. I den utsträckning berörda företag i enskilda fjärrvärmenät kan ställa om till anläggningar som inte använder fossila bränslen genom s.k. driftoptimering, se t.ex. Energiföretagen Sveriges

78

remissvar, kan skattekostnaderna helt eller delvis undvikas.

Till följd av att förslaget innebär att fossila bränslen, allt annat lika, relativt sett blir dyrare än alternativen skapas också ekonomiska incitament för att om möjligt ytterligare snabba på omställ- ningen bort från fossila bränslen hos berörda företag. Förslaget minskar samtidigt incitamen- ten och lönsamheten i att investera i gasturbiner där även värmen tas till vara. Det kan i förlängningen negativt inverka på kapacitets- försörjningen i elsystemet. Branschföreträdare såsom Energiföretagen Sverige m.fl. varnar för att effektförsörjningen på el i framför allt Stockholm och Malmö kan påverkas negativt om produktionen i befintliga kraftvärmeanläggningar på dessa orter minskas till följd av de föreslagna skattehöjningarna. Effektförsörjningen är i dessa delar av landet ansträngd. Det kan dock noteras att elproduktionen endast indirekt berörs av föreslagna regeländringar och att skattehöj- ningarna helt eller delvis kan undvikas genom en ökad användning av biobränslen i de kraft- värmeanläggningar som påverkas av de föreslagna regeländringarna. Naturvårdsverket framhåller att analysen i rapporten Minskad skattenedsättning av fossilt bränsle för persontransporter med inrikes sjöfart och för kraftvärmeproduktion (Naturvårdsverket rapport 6875), tyder på att det i första hand är naturgaseldade kombikraftverk som påverkas av en höjd beskattning av fossila bränslen för värmeproduktion samt att dessa anläggningar riskerar stängas och ersättas av renodlad värmeproduktion. Ett alternativ vore enligt Naturvårdsverket att växla över till biogas i stället för naturgas, eftersom de föreslagna regel- ändringarna innebär att de totala kostnaderna då skulle närma sig varandra.

Förslaget kan anses bidra till viss regel- förenkling genom att det innebär att samma skattenivåer kommer att gälla för produktion av värme med fossila bränslen i såväl värmeverk som kraftvärmeverk inom respektive utanför EU ETS. Samtidigt innebär förslaget att det kvarstår en olikhet i den skattemässiga behand- lingen av fossila bränslen som används för att framställa värme i kraftvärmeverk inom EU ETS, beroende på om värmen levereras till tillverk- ningsprocessen i viss industriell verksamhet eller till andra kunder. Detta framhåller bl.a. Energi- företagen Sverige i sitt remissvar. Beskattningen är olika eftersom produktion av värme för tillverk- ningsprocessen i industriell verksamhet med

P R O P . 2 0 18 / 1 9: 9 9

fossila bränslen i kraftvärme i industrin inom EU ETS erhåller full skattebefrielse från koldioxidskatt. Enligt 9 kap. 5 § 3 LSE medges full skattebefrielse från koldioxidskatt vid värme- leverans från kraftvärmeverk för tillverknings- processen i sådan industriell verksamhet som tillhör en verksamhetskategori som anges i bilaga I till Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG av den 13 oktober 2003 om ett system för handel med utsläppsrätter för växt- husgaser inom gemenskapen och om ändring av rådets direktiv 96/61/EG, senast ändrat genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/29/EG. Förslaget kan också innebära att fler företag kommer ansöka om nedsättning för värmeleverans till industrin utanför EU ETS.

För eventuella kraftvärmeanläggningar utanför EU ETS innebär förslaget att nedsättningen av energiskatten, enligt nuvarande 6 a kap. 3 § LSE, helt tas bort. Bedömningen är att inga, eller möjligtvis ett fåtal, mindre anläggningar påverkas av denna regeländring. Därmed bedöms effekten vara marginell. I övrigt medför förslaget ingen skillnad mellan stora och små anläggningar.

Effekter för enskilda och offentlig sektor

Hushållen bedöms inte direkt beröras av förslaget. Indirekt kan höjda skatterelaterade kostnader för kraftvärmeföretagen även komma de hushåll till del, vars uppvärmning av bostäder och varmvatten sker med fjärrvärme från kraftvärmeverk.

Så som bl.a. Sveriges Kommuner och Landsting påpekar i sitt remissvar är de flesta kraftvärme- och värmeverken kommunalt ägda (se t.ex. prop. 2017/18:1, Förslag till statens budget, finansplan

m.m.avsnitt 6.19.4 s. 448). Höjda skattekost- nader innebär att lönsamheten, allt annat lika, för dessa verksamheter minskar. Schablonmässigt bedöms de högre skattenivåer som förslaget medför för de kommunalt ägda företagen mot- svara höjda nettokostnader om ca 268 miljoner kronor per år. Men på några års sikt förväntas, som framgår av föregående avsnitt, användningen av fossila bränslen att avsevärt minska. Detta gäller även för kommunalt ägda kraftvärme- anläggningar. Det innebär att de långsiktiga skattekostnaderna till följd av föreslaget torde vara avsevärt lägre.

Effekter för miljön

I normalfallet påverkas inte utsläppen av växthus- gaser inom EU ETS av nationella åtgärder som riktas mot anläggningar som omfattas av

79

P R O P . 2 0 18 / 1 9: 9 9

systemet. Den automatiska annulleringen av

Förslagets effekter på andra utsläpp än av

utsläppsrätter som fr.o.m. 2023 kommer att ske i

växthusgaser bedöms som begränsade.

marknadsstabilitetsreserven inom EU ETS inne-

Effekter för myndigheter och domstolar

bär dock att Sverige genom nationella åtgärder

kan påverka de samlade utsläppen av växthusgaser

Förslaget bedöms inte i betydande utsträckning

i EU ETS. Konjunkturinstitutets analys EU ETS,

påverka Skatteverkets löpande kostnader. Regel-

marknadsstabilitetsreserven

och effekter av

verket förenklas när skattereglerna för kraft-

annulleringar (specialstudie KI-nr: 2018:10),

värme- och värmeverk inom EU ETS likställs,

tyder på att det är nationella åtgärder som snabbt

vilket kan förväntas minska Skatteverkets

leder till svenska utsläppsminskningar som i

löpande kostnader. Å andra sidan kan antalet

första hand kan leda till minskade totala utsläpp

återbetalningsansökningar för värmeleveranser

och framhåller t.ex. åtgärder som medför att

till industrin öka. Med nuvarande regelverk

aktörer snabbt byter till fossilfria bränslen.

medges ingen återbetalning av energiskatten för

Konjunkturinstitutet påpekar i sitt remissvar att

sådana värmeleveranser, för det fall värme-

effekten på de totala utsläppen i EU ETS endast

leverantören gjort avdrag i sin punktskatte-

kan förväntas uppstå under ett fåtal år. Även

deklaration, då skattenedsättningen är 70 procent

Naturvårdsverket ger i sitt remissvar stöd till att

både i kraftvärmeproduktionen och inom indu-

en ökad koldioxidskatt på kort sikt kan påverka

strin. Med förslaget om att avskaffa nedsätt-

de totala utsläppen av koldioxid inom EU ETS.

ningen av energiskatten i kraftvärmeverk medges

Förslaget om höjda energi- och koldioxid-

återbetalning med 70 procent för värmeleve-

skatter för fossila bränslen för framställningen av

ranser till industrin, vilket kan öka antalet

värme i kraftvärmeverk kan motiveras som en

återbetalningsansökningar. Förslaget förväntas

sådan åtgärd, då förslaget stimulerar till minskad

medföra vissa kostnader av engångskaraktär för

användning av fossila bränslen och till ökad

Skatteverket. Dessa kostnader består av kost-

användning av fossilfria bränslen. Samtidigt

nader för åtgärder för att tillgodose företagens

begränsas förslagets faktiska effekt på utsläppen

informationsbehov. Förslaget torde inte föran-

av växthusgaser genom att stora delar av fossil-

leda några behov av informationsinsatser som går

bränsleanvändningen för produktion av värme, så

utöver de som normalt sker vid regelförändringar.

som beskrivits ovan, redan är under utfasning.

Eventuella tillkommande kostnader för Skatte-

Branschföreträdare,

såsom

Energiföretagen

verket kan hanteras inom befintliga ekonomiska

Sverige m.fl., anser att förslaget t.o.m. kan med-

ramar.

föra att utsläppen av koldioxid kan öka genom att

Förslaget bedöms inte påverka antalet mål eller

elproduktionen från kraftvärmeverk i Stockholm

på annat sätt påverka arbetsbelastningen i de

och Göteborg vintertid ersätts av import av el

allmänna förvaltningsdomstolarna och inte heller

med fossilt ursprung. Det kan i det samman-

medföra ökade kostnader för andra myndigheter.

hanget noteras att produktionen av el, såväl i

Förslagets förenlighet med EU-rätten

Sverige som i andra europeiska länder, sker inom

EU ETS. Därmed begränsas de totala utsläppen

Regeringen är skyldig att årligen rapportera till

av växthusgaser från elproduktion, oavsett var

kommissionen att s.k. överkompensation inte

produktionen sker, av utsläppshandelssystemet.

sker genom skattebefrielsen som ges till biogas

En omfördelning av utsläpp kan möjligtvis bidra

och vegetabiliska och animaliska oljor och fetter,

till att minska de ackumulerade överskotten av

alternativt agera så snart som möjligt för att

utsläppsrätter inom EU ETS.

 

åtgärda eventuell överkompensation.

Likväl bidrar förslaget till att säkerställa att

Skattestödet får endast kompensera för

användningen av fossila bränslen verkligen

merkostnaden för framställningen av biobränslet

minskar, till att bränslebyten tillbaka till fossila

i förhållande till det fossila bränsle som ersätts,

bränslen inte sker och till att omställningen bort

dvs. biobränslet får inte bli billigare än sin fossila

från kvarvarande användning av fossila bränslen

motsvarighet. Enligt nuvarande regler finns en

påskyndas. Därmed bedöms förslaget i första

risk för överkompensation för förbrukning av

hand bidra till att målet om att Sverige senast 2045

vegetabiliska och animaliska oljor och fetter i

inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser till

värmeverk inom EU ETS. I värmeverk inom

atmosfären uppnås.

 

 

EU ETS tas i dag koldioxidskatt ut med 91 pro-

 

 

 

cent av generell skattenivå för förbrukning av

fossila bränslen. Genom att även användningen av

80

fossila bränslen för att framställa värme i kraftvärmeverk inom EU ETS beskattas med 91 procent av generell koldioxidskattenivå ökar inte risken för överkompensation. Detta beror på att samma beräkningsgrund tillämpas för mer- kostnader, bl.a. för framställning av biobränslen, oavsett om bränslet används i ett värmeverk eller i ett kraftvärmeverk. Om överkompensation skulle uppstå för värmeverk medför förslaget att kraftvärmeföretag som använder t.ex. vegetabi- liska oljor också riskerar att överkompenseras då den förslagna skattenivån är densamma för kraftvärmeverk som den är för värmeverk. Risk för överkompensation bedöms inte förekomma för förbrukning av biogas i värmeverk och kraftvärmeverk då skattestödet bara kompenserar för en begränsad del av merkostnaden. Förslaget bedöms därmed vara förenligt med EU-rätten.

Övriga effekter

Förslaget bedöms inte nämnvärt påverka den ekonomiska jämställdheten mellan kvinnor och män eller sysselsättningen.

P R O P . 2 0 18 / 1 9: 9 9

kraft den 1 april 2017 och skatt började tas ut enligt lagen från och med den 1 juli 2017. Vid lagens införande var skattesatsen 8 kronor per kilogram för vitvaror och 120 kronor per kilogram för övrig elektronik, med ett maximalt skattebelopp om 320 kronor per vara. Samtliga belopp avser skatt innan avdrag. Från och med kalenderåret 2019 sker en årlig omräkning av skattebeloppen utifrån förändringarna i konsumentprisindex (indexering). För 2019 är skattebeloppen 8 kronor per kilogram för vitvaror och 122 kronor per kilogram för övrig elektronik, med ett maximalt skattebelopp om 327 kronor per vara.

5.8.3Kemikalieskatten höjs

Regeringens förslag: Skatten på kemikalier i viss elektronik höjs till 11 kronor per kilogram för vitvaror och 160 kronor per kilogram för övrig elektronik. Det maximala skattebeloppet per vara höjs till 440 kronor. Ändringarna träder i kraft den 1 augusti 2019.

5.8Höjd kemikalieskatt

5.8.1Ärendet och dess beredning

Finansdepartementet har som ovan nämnts tagit fram promemorian Höjd energiskatt och koldioxidskatt på bränslen vid viss användning samt höjd skatt på kemikalier i viss elektronik. Promemorian har remissbehandlats och innehåller bl.a. förslag om höjd kemikalieskatt. Promemorians lagförslag är likalydande med propositionens förslag. En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 3, avsnitt 1. Remissyttrandena finns tillgängliga i Finans- departementet (dnr Fi2019/00431/S2).

Lagrådet

Förslaget om höjd kemikalieskatt är författnings- tekniskt och även i övrigt av sådan beskaffenhet att Lagrådets hörande skulle sakna betydelse. Regeringen har därför inte inhämtat Lagrådets yttrande över förslaget.

5.8.2Bakgrund och gällande rätt

Lagen (2016:1067) om skatt på kemikalier i viss elektronik, kallad kemikalieskattelagen, trädde i

Promemorians förslag överensstämmer med regeringens.

Remissinstanserna: Applia Home Appliance Europe, Applia Home Appliances Sweden,

Branschföreningen för storköksleverantörer, Branschföreningen professionell hygien & ren- göring, Dataspelsbranschen, Electrolux, Elektronik- branschen, Företagarna, IKEM, Inrego, IT & Telekomföretagen Almega, Småföretagarnas riksförbund, Svensk elektronik, Svensk handel, Svenskt näringsliv och Teknikföretagen avstyrker förslaget och har invändningar mot skatten som sådan och dess konstruktion. TEKO Sveriges textil- & modeföretag hänvisar till Svenskt näringslivs yttrande. Näringslivets regelnämnd avstyrker förslaget och ställer en rad frågor kring skatten. Svenska bioenergiföreningen anser att riskerna med farliga kemikalier i första hand bör hanteras på andra sätt än beskattning. Chemsec, Kommerskollegium och Konjunkturinstitutet har vissa synpunkter på skattens konstruktion utan att avstyrka förslaget som sådant. Kemikalie- inspektionen anser att det saknas kunskaps- underlag för att ta ställning till höjningen av skatten. Ekonomistyrningsverket och Konkurrens- verket har inga synpunkter på förslaget. Tullverket

81

P R O P . 2 0 18 / 1 9: 9 9

har inget att invända mot förslaget. Naturskydds- föreningen och Naturvårdsverket tillstyrker för- slaget. Skatteverket anser att ikraftträdandet bör senareläggas till den 1 oktober 2019. Bransch- föreningen för storköksleverantörer, Före- tagarna, Kemikalieinspektionen, Naturvårds- verket, Småföretagarnas riksförbund, Svensk elektronik, Svensk handel, Svenskt näringsliv och Teknikföretagen efterlyser en utvärdering av skatten.

Skälen för regeringens förslag: En av regeringens prioriteringar i miljöpolitiken är att minska förekomsten, spridningen och expo- neringen av farliga ämnen gentemot människor och miljö, med särskild fokus på barn och unga. Detta var ett av skälen till att kemikalie- skattelagen infördes. Syftet med skatten är att minska tillförseln av farliga ämnen till människors hemmiljö. När kemikalieskattelagen infördes angavs i förarbetena (prop. 2016/17:1 Förslag till statens budget, finansplan m.m. avsnitt 6.16.3 s. 332) att skattenivåerna inledningsvis skulle sättas förhållandevis lågt. Skatt enligt kemikalie- skattelagen har nu tagits ut i mer än ett och ett halvt år. Regeringen bedömer att det numera finnas ett utrymme att öka den inledningsvis lågt satta skatten. En väl avvägd ökning av skatte- satsen bedöms kunna ge skatten en ökad styr- effekt för att ytterligare driva utvecklingen mot en giftfri hemmiljö. Eftersom det sedan tidigare finns en möjlighet att göra avdrag på skatten med 50 eller 90 procent om varan inte innehåller vissa hälsofarliga kemikalier, blir en ökning betydligt mer märkbar för de mest hälsofarliga varorna.

Applia Home Appliance Europe, Applia Home Appliances Sweden, Branschföreningen för stor- köksleverantörer, Branschföreningen professionell hygien & rengöring, Chemsec, Dataspelsbranschen, Electrolux, Elektronikbranschen, Företagarna, IKEM, Inrego, IT & Telekomföretagen Almega, Kommerskollegium, Konjunkturinstitutet, Små- företagarnas riksförbund, Svensk elektronik, Svensk handel, Svenskt näringsliv och Teknikföretagen har haft synpunkter på kemikalieskattens utform- ning, bl.a. vad avser hur skattesystemet är uppbyggt, hur skatten beräknas, möjligheten till skattereduktion samt vilka varor och ämnen som omfattas. De har även i vissa fall haft synpunkter på om en nationell punktskatt är ett lämpligt sätt att begränsa förekomsten av farliga kemikalier. Samtliga dessa frågor behandlas i förarbetena till kemikalieskattelagen (prop. 2016/17:1 Förslag till statens budget, finansplan m.m. avsnitt 6.16).

Inrego har haft synpunkter angående beskattning av begagnade varor. Denna fråga behandlas i pro- positionen Vissa kontrollfrågor och andra frågor på punktskatteområdet (prop. 2017/18:294 s. 80– 82). Regeringens inställning i dessa frågor har inte ändrats sedan de nämnda propositionerna.

Branschföreningen för storköksleverantörer, Företagarna, Kemikalieinspektionen, Naturvårds- verket, Näringslivets regelnämnd, Småföretagarnas riksförbund, Svensk elektronik, Svensk handel, Svenskt näringsliv och Teknikföretagen har efterlyst en utvärdering av skatten. Regeringen har i proposition Vissa kontrollfrågor och andra frågor på punktskatteområdet (s. 86) angett att den avser genomföra en utvärdering av skatten. Denna avsikt kvarstår. Flera remissinstanser har hänvisat till en skrivelse benämnd ”Utvärdering av kemikalieskatten” som HUI research AB har tagit fram på uppdrag av Elektronikbranschen, EHL (nuvarande Applia Home Appliances Sweden) och Svensk handel. Det bör påpekas att detta inte är någon oberoende utvärdering utan en skrivelse beställd av tre branschorganisationer. Skrivelsen får närmast ses som en samman- ställning och utveckling av deras remissyn- punkter.

En del av kemikalieskattelagen som har mött kritik är det undantag som finns för försäljning direkt från en utländsk säljare till en svensk konsument. Frågan har även under remitteringen av promemorians förslag uppmärksammats av Applia Home Appliance Europe, Applia Home

Appliances Sweden, Dataspelsbranschen, Electrolux, Elektronikbranschen, Företagarna,

Näringslivets regelnämnd, Småföretagarnas riksförbund, Svensk elektronik, Svensk handel, Svenskt näringsliv och Teknikföretagen. Det bör i sammanhanget uppmärksammas att det inte är ett generellt undantag för e-handel utan rör den specifika situationen då en skattepliktig vara säljs direkt från en utländsk säljare till en konsument i Sverige och varan levereras från ett område utanför Sveriges territorium. För att undantaget ska vara tillämpligt finns flera kriterier som måste vara uppfyllda. Undantaget motiverades vid införandet av de stora praktiska svårigheter som skulle finnas att kontrollera och driva in skatten i dessa fall. Vid skattens införande gjordes bedöm- ningen att skatten skulle medföra en ökning av den utländska e-handeln med 0,4 procentenheter. En höjning av skattesatsen skulle emellertid kunna medföra en ytterligare ökning av handeln från utlandet, vilket bör beaktas vid bedömningen

82

av hur mycket skattesatsen bör ökas. Med beaktande av såväl intresset att öka skattens styreffekt som riskerna för en övergång till utlandshandel föreslår regeringen att de nya skattesatserna ska bestämmas till 11 kronor per kilogram för vitvaror och 160 kronor per kilogram för övrig elektronik. När det gäller utländska säljare är det dock angeläget att skatt även tas ut vid dessa försäljningar. Det bör därför framöver övervägas om och i vilken utsträckning detta är möjligt.

Som nämnts ovan innehåller kemikalieskatte- lagen förutom skattebelopp per kilogram även ett maximalt skattebelopp per vara. För att en ökning av skatten ska få genomslag även för tyngre varor behöver det beloppet ökas. Den nya maximala skattesatsen (innan avdrag) föreslås bestämmas till 440 kronor per vara. I promemorian föreslogs ändringarna träda i kraft den 1 augusti 2019. Skatteverket anser att ikraftträdandet bör senareläggas till den 1 oktober 2019 för att undvika förändringar under semesterperioden. Eftersom förändringen enbart avser en förändrad skattenivå och inga övriga förändringar anser regeringen att ett ikraftträdande den 1 augusti 2019 är rimligt.

Naturskyddsföreningen har anfört att skatten bör breddas till att omfatta fler konsument- produkter. En sådan förändring omfattas inte av det nu aktuella lagstiftningsärendet.

Lagförslag

Förslaget föranleder ändringar i 3 och 3 a §§ lagen (2016:1067) om skatt på kemikalier i viss elektronik, se avsnitt 2.6.

5.8.4Konsekvensanalys

I detta avsnitt redogörs för förslagets effekter i den omfattning som bedöms lämpligt i det aktuella lagstiftningsärendet och med beaktande av förordningen (2007:1244) om konsekvens- utredning vid regelgivning. Regelrådet anser att konsekvensutredningen inte uppfyller kraven i 6 och 7 §§ i förordningen. Regeringen anser att kraven uppfylls efter att vissa remissynpunkter beaktats i detta avsnitt.

Syfte och alternativa lösningar

Förslaget syftar till att ge kemikalieskatten en ökad styreffekt för att ytterligare driva utvecklingen mot en giftfri hemmiljö. Alter- nativet, att inte höja skattenivåerna, skulle

P R O P . 2 0 18 / 1 9: 9 9

innebära oförändrade incitament i detta avseende. En statlig utredning fick 2013 i uppdrag att analysera behovet av nya ekonomiska styrmedel på kemikalieområdet och, om behov ansågs finnas, föreslå vilken typ av ekonomiskt styrmedel som hade bäst förutsättningar att vara verkningsfullt och kostnadseffektivt. Syftet med styrmedlen skulle vara att minska förekomsten av eller risken för exponering av miljö- och hälso- farliga ämnen från olika varugrupper. Kemikalie- skatteutredningen presenterade i betänkandet Kemikalieskatt – Skatt på vissa konsumentvaror som innehåller kemikalier (SOU 2015:30) bl.a. ett förslag om en punktskatt på viss elektronik, som bedömdes vara ett lämpligt styrmedel för att driva utvecklingen mot en giftfri hemmiljö. Regeringen gör ingen annan bedömning.

Offentligfinansiella effekter

Höjningen av både taket och skattesatserna på kemikalier i viss elektronik beräknas preliminärt öka skatteintäkterna med omkring 540 miljoner kronor år 2020. Ändringen föreslås träda i kraft den 1 augusti 2019 vilket ger en delårseffekt på omkring 220 miljoner kronor. Beräkningarna baseras på uppgifter från Skatteverket över hittills redovisade skatteintäkter från skatt på kemikalier i viss elektronik. Andelen företag som hittills gjort avdrag för elektronik som inte innehåller additivt tillsatta föreningar av brom eller klor med 50 procent antas vara oförändrad. Samma anta- gande gäller för andelen företag som gjort avdrag med 90 procent för elektronik som dessutom inte innehåller additivt tillsatta föreningar av fosfor eller reaktivt tillsatta brom- och klorföreningar. För att beräkna den offentligfinansiella effekten har antagandet om fördelningen mellan hus- hållens konsumtion och företagens inköp av viss elektronik hämtats från kemikalieskatteutred- ningens betänkande (SOU 2015:30).

Effekter för företagen

I Kemikalieskatteutredningens betänkande gjordes bedömningen att omkring 130 svenska tillverkare av elektronik och drygt 900 företag som importerar eller för in elektronikvaror löpande skulle beröras av kemikalieskatten. Av de tillverkande företagen antas 30 företag vara stora och 100 företag vara mindre tillverkare. Bland de importerande företagen antas omkring 20 företag vara stora importörer, 300 företag vara medel- stora importörer och omkring 580 företag vara små importörer. Stora importörer antas i utredningen importera för mellan 100 miljoner

83

P R O P . 2 0 18 / 1 9: 9 9

och 10 miljarder kronor, medelstora importörer för mellan 1 miljon och 100 miljoner kronor och små importörer för mellan 100 000 och 1 miljon kronor. Därutöver bedömdes att drygt 2 000 företag som importerar eller för in varor skulle beröras en eller flera gånger varje år. I samband med införandet av kemikalieskatten uppskattades berörda företag initialt få ökade administrativa kostnader och högre löpande kostnader för att administrera skatten. Storleken på kostnaderna och insatserna bedömdes dock skilja sig något mellan tillverkande företag i Sverige och svenska företag som importerar, och mellan företag av olika storlek.

Kemikalieskatteutredningen (SOU 2015:30) bedömde att de initiala kostnaderna främst bestod av kostnader för stickprov för att kontrollera kemikalieinnehållet, kostnader för utbildningsinsatser samt andra administrativa kostnader och skulle uppgå till totalt omkring 41 miljoner kronor. Löpande kostnader efter- följande år beräknades till 27 miljoner kronor. Regeringens förslag som lades fram i budget- propositionen för 2017 (prop. 2016/17:1 Förslag till statens budget, finansplan m.m. avsnitt 6.16.5) innehöll en rad förenklingar i tillämpningen av kemikalieskatten för företagen jämfört med utredningens förslag. Enligt regeringens förslag blev det möjligt att yrka på skatteavdrag baserat på uppgifter från tillverkaren om varans kemikalieinnehåll tillsammans med den lista med information över hur de vanligast förekommande brom-, klor- och fosforföreningarna tillsatts som finns i en bilaga till lagen. Förenklingarna innebar bl.a. att behovet av mätningar för att kontrollera kemikalieinnehållet och om ämnet är additivt eller reaktivt tillsatt bedömdes bli begränsat. De administrativa kostnaderna bedömdes därför bli betydligt lägre än de kemikalieskatteutredningen presenterade. Från och med den 1 januari 2019 har ytterligare förenklingar gjorts i tillämpningen av kemikalieskatten. Förenklingarna bedömdes i proposition 2017/18:294 (s. 87–88) innebära administrativa lättnader för vissa företag.

Berörda företag antas redan ha gjort den största omställningen för att hantera och administrera kemikalieskatten och upprättat rutiner och eventuella system för inbetalning av kemikalieskatten. Höjningen av skatten antas därför inte öka de administrativa kostnaderna markant, men för berörda företag kan det uppstå kostnader för att uppdatera eventuella system i samband med ändringen av skattereglerna. Hur

stora dessa kostnader blir för företagen är svårt att bedöma, men då det handlar om mindre justeringar av en befintlig skatt bör det handla om begränsade kostnader. I kemikalieskatteutred- ningen antogs att större tillverkande företag behövde avsätta 8 timmar och små tillverkande företag 2 timmar per månad. Importerande företag antogs lägga ned 24, 8 eller 2 timmar per månad beroende på företagets storlek. Timkost- naden sattes till 400 kronor. Dessa kostnader antas fortlöpa men med en något förhöjd kostnad i samband med anpassningen av den höjda skatten under ikraftträdandeåret. För små företag upp- skattades merkostnaderna för hantering av kemikalieskatten till mellan 1 200 och 10 000 kronor per år av kemikalieskatteutred- ningen. Dessa kostnader antas fortlöpa men med en något förhöjd kostnad ikraftträdandeåret för anpassning till den höjda skatten.

I och med att e-handel från företag som inte är etablerade i Sverige och som säljer direkt till slut- konsument i Sverige under vissa förutsättningar inte beskattas, finns risk för snedvridning. Försäljningar av viss elektronik från utländska företag direkt till en slutkonsument i Sverige beläggs i vissa fall inte med skatt vilket innebär att en konsument i Sverige kan välja att beställa varan från dessa utländska leverantörer för att undgå skatt. Detta bedöms i första hand gälla varor som lätt kan transporteras från en utländsk leverantör utan att transportkostnaderna blir för höga, som t.ex. en mobiltelefon. Om denna e-handel ökar finns risk att svenska tillverkare av viss elektronik och företag som importerar eller för in vissa elektronikvaror som är skattskyldiga i Sverige missgynnas. Vid införandet av skatten antogs i enlighet med Kemikalieskatteutredningens bedömning att kemikalieskatten skulle kunna medföra en ökning av den utländska e-handeln med 0,4 procentenheter av den totala försälj- ningen av viss elektronik. Regeringen gör ingen annan bedömning vid denna höjning av skatten. På längre sikt bedöms dock försäljningen av viss elektronik med lägre andel flamskyddsmedel och övriga farliga ämnen som denna typ av elektronik kan innehålla, att öka och snedvridningen minska.

Effekter för enskilda

I enlighet med Finansdepartementets beräk- ningskonventioner antas fullt prisgenomslag vid en skattehöjning. Det innebär att när skatten på kemikalier i viss elektronik höjs i kombination med en höjning av taket, kommer priset för

84

konsumenter att öka. Nedan ges några exempel på vad skattehöjningen innebär för några utvalda elektronikvaror innan skatteavdrag och exklusive mervärdesskatt.

Tabell 5.3 Prisförändringar efter skattehöjning

Kronor

Elektronikvara

Skatt med

Skatt med nytt

 

nuvarande

förslag

 

skattenivå

 

Kylskåp

327

440

 

 

 

TV

327

440

 

 

 

Telefon (0,16 kg)

20

26

Bärbar dator (1,5 kg)

183

240

 

 

 

Effekter för hälsa och miljö

Som beskrevs i budgetpropositionen för 2017 (prop. 2016/17:1 Förslag till statens budget, finansplan m.m. avsnitt 6.16.5) förväntas skatt på kemikalier i viss elektronik innebära att försälj- ningen av viss elektronik minskar samtidigt som andelen av viss elektronik som säljs med lägre andel skadliga flamskyddsmedel förväntas öka. En högre skatt förväntas förstärka denna effekt. Ytterligare minskad användning av flamskydds- medel, och övriga farliga ämnen som denna typ av elektronik kan innehålla, kan därigenom bidra till att färre drabbas av sjukdomar och skador relaterade till denna typ av kemikalier, och förstärka de hälsomässiga vinsterna.

Det är svårt att uppskatta de samhällsekono- miska och hälsomässiga kostnader som använd- ning av miljö- och hälsoskadliga kemikalier medför, och därmed även svårt att uppskatta de vinster som en minskad användning av dessa kan medföra. Kemikalieskatteutredningen försökte dock göra en mycket övergripande uppskattning över de hälsoekonomiska vinster som införandet av en kemikalieskatt skulle innebära genom minskad användning av de flamskyddsmedel som viss elektronik kan innehålla. Utredningen beräknade att det s.k. nettonuvärdet (beräknat för en 15-årsperiod) skulle bli omkring 2 miljarder kronor. Detta kan jämföras med ett alternativ där ingen åtgärd vidtas i Sverige men EU:s medlemsländer enas om att införa ytterligare förbud mot flamskyddsmedel. Det alternativet gav ett nettonuvärde på omkring 0,5 miljarder kronor. En höjd skatt borde öka nettonuvärdet av de hälsoekonomiska vinsterna.

Effekter för myndigheter och domstolar Skatteverket hanterar och administrerar kemikalieskatten som betalas av aktörer som är

P R O P . 2 0 18 / 1 9: 9 9

godkända som lagerhållare samt av aktörer som tillverkar eller för in viss elektronik från andra EU-länder utan att vara godkända som lager- hållare. Den föreslagna skattehöjningen innebär bl.a. att Skatteverket behöver göra vissa system- anpassningar samt informera berörda företag. Skatteverkets kostnader för detta beräknas bli begränsade och kan hanteras inom befintliga ekonomiska ramar.

Tullverket hanterar och administrerar kemika- lieskatten för skattskyldiga som importerar skattepliktiga elektronikvaror från tredjeland och som inte är lagerhållare i Sverige. Den föreslagna skattehöjningen innebär att Tullverket behöver uppdatera informationsmaterial och informera berörda skattskyldiga om skatteförändringen samt eventuellt uppdatera it-system. Tullverkets kostnader av förslaget beräknas bli begränsade och kan hanteras inom befintliga ekonomiska ramar.

Förslaget bedöms inte påverka antalet mål eller på annat sätt påverka arbetsbördan i de allmänna förvaltningsdomstolarna och bedöms inte heller medföra ökade kostnader för andra myndigheter.

Förslagets förenlighet med EU-rätten

Förslaget bedöms vara förenligt med EU-rätten. Förslaget ändrar inte strukturen på skatten eller vilka som är skattskyldiga. Skatten som sådan har tidigare bedömts vara förenlig med EU-rätten och den justerade skattesatsen ändrar inte den bedömningen.

Övriga effekter

I budgetpropositionen för 2017 (prop. 2016/17:1 Förslag till statens budget, finansplan m.m. avsnitt 6.16.5) beskrevs svårigheterna i att be- döma effekterna för den ekonomiska jämställd- heten eftersom detaljerade uppgifter om hus- hållens konsumtionsutgifter är osäkra. Utifrån de uppgifter som finns i databasen Hushållens utgifter (HUT) för ensamhushåll bedömdes dock att det inte fanns några tydliga könsskill- nader i konsumtionsmönstret för elektronik. Inga nya analyser har gjorts utan förslaget om höjd kemikalieskatt bedöms i enlighet med bedömningen i budgetpropositionen för 2017 (prop. 2016/17:1) inte nämnvärt påverka den ekonomiska jämställdheten mellan kvinnor och män.

De fördelningsmässiga effekterna av kemika- lieskatten bedömdes i budgetpropositionen för 2017 (prop. 2016/17:1 Förslag till statens budget, finansplan m.m. avsnitt 6.16.5) vara svagt

85

P R O P . 2 0 18 / 1 9: 9 9

regressiva, dvs. den påverkar låginkomsthushåll i högre utsträckning än höginkomsthushåll eftersom utgifterna för elektronik utgör en större andel av deras disponibla inkomst. Den föreslagna skattehöjningen på kemikalier i viss elektronik kan till en början förstärka denna effekt. På längre sikt bedöms dock andelen elektronik som innehåller mindre mängder skadliga flamskyddsmedel och övriga farliga ämnen öka och hushållens konsumtionsutgifter för viss elektronik att sjunka.

Den föreslagna höjningen av kemikalieskatten bedöms på kort sikt kunna få viss effekt på sysselsättningen inom den svenska elektronik- branschen. Kemikalieskatteutredningen bedöm- de att försäljningen av viss elektronik via svenska butiker och svenska e-handelsplatser kan minska något som en följd av skatten och att svenska konsumenters inköp av viss elektronik från utländska e-handelsplatser skulle öka något. Det gjordes dock ingen uppskattning av hur stor effekten på sysselsättningen inom branschen skulle kunna bli. På lång sikt bedöms syssel- sättningseffekterna i ekonomin som helhet bli begränsade eftersom minskad efterfrågan på arbetskraft inom en sektor frigör arbetskraft som söker sig till andra sektorer som därmed kan växa. Det blir således en omstrukturering på arbetsmarknaden.

5.9Skatten på flygresor behålls

Regeringens bedömning: Skatten på flygresor behålls.

Skälen för regeringens bedömning: I budge- tpropositionen för 2018 föreslog regeringen att det skulle införas en skatt på flygresor för att bidra till att minska flygets klimatpåverkan. Riksdagen beslutade i enlighet med regeringens förslag. Lagen (2017:1200) om skatt på flygresor trädde därför i kraft den 1 april 2018.

Riksdagen beslutade den 12 december 2018 om ett tillkännagivande som innebär att rege- ringen ska återkomma med förslag om ytterligare förändringar i skatte- och avgiftsregler avseende bl.a. avskaffad flygskatt samt att förslaget ska träda i kraft den 1 juli 2019 (bet. 2018/19:FiU1 reservation 5 under punkt 2, rskr. 2018/19:62). Tillkännagivandet innefattade därmed ett avskaf- fande av skatten på flygresor.

Flygets klimatpåverkan ska minska. Regeringen anser att det är rimligt att flyget även fortsatt står för åtminstone en del av sina klimatkostnader. Flygskatten bör därför behållas och Regeringskansliet bereder nu frågan om att komplettera regleringen med införandet av en reduktionsplikt för biodrivmedel i flyg. En hög inblandning av hållbart förnybart bränsle ska ges ekonomiska incitament. Sverige ska ta ledartröjan för att omförhandla de internationella avtal och konventioner som i dag sätter stopp för en skatt på flygbränsle som kan ersätta dagens skatt på flygresor. Mindre regionala flygplatser som påverkas negativt av flygskatten får ett särskilt stöd.

Effekten av att inte förändra skattereglerna ingår i förslaget till ändrad beräkning av inkoms- terna i statens budget för 2019 som lämnas i avsnitt 5.14. Den offentligfinansiella effekten för 2019 beräknas till 0,79 miljarder kronor.

Regeringen avser således inte vidta några åtgärder med anledning av denna del av tillkännagivandet.

86

5.10Mervärdesskattesatsen på naturguidning behålls

Regeringens bedömning:

Mervärdesskatte-

satsen på naturguidning behålls.

 

 

 

Skälen för regeringens bedömning:

Efter

förslag i budgetpropositionen för 2018 sänktes mervärdesskattesatsen på förevisning av natur- områden och dylikt (naturguidning) till 6 procent från och med den 1 januari 2018.

Riksdagen tillkännagav i december 2018 (bet. 2018/19:FiU1 reservation 5 under punkt 2, rskr. 2018/19:62) bl.a. att mervärdesskatten på naturguidning bör höjas till 25 procent. Finans- departementet har med anledning av detta remitterat promemorian Höjd mervärdesskatt på förevisning av naturområden.

Regeringen vill dock fortfarande främja möjligheterna att bedriva naturturism, inte minst i mindre företag och utanför storstadsområdena. Den lägre mervärdesskattesatsen på förevisning av naturområden utanför tätort samt av national- parker, naturreservat, nationalstadsparker och Natura 2000-områden bör därför bestå.

Effekten av att inte förändra skattereglerna ingår i förslaget till ändrad beräkning av inkomsterna i statens budget för 2019 som lämnas i avsnitt 5.14. Den offentligfinansiella effekten för 2019 beräknas till 0,17 miljarder kronor.

Regeringen avser således inte vidta några åtgärder med anledning av denna del av tillkänna- givandet.

5.11Uppföljning av det mervärdesskatterättsliga fastighetsbegreppet

Regeringens bedömning: Några åtgärder med anledning av det nya mervärdesskatterättsliga fastighetsbegreppet behöver inte vidtas. En uppföljning av hur det ändrade mervärdes- skatterättsliga fastighetsbegreppet har påverkat företagens administrativa börda, särskilt i relation till mervärdesskatteredovisningen, visar att det inte finns något behov av åtgärder.

P R O P . 2 0 18 / 1 9: 9 9

Skälen för regeringens bedömning: I

oktober 2013 antog Europeiska unionens råd genomförandeförordning (EU) nr 1042/2013 om ändring av genomförandeförordning (EU) nr 282/2011 vad gäller platsen för tillhandahållande av tjänster. I de ändringar som beslutades ingick en definition av begreppet fast egendom som började gälla den 1 januari 2017. Reglerna i genomförandeförordningen är direkt gällande i medlemsstaterna och skulle därför inte genom- föras i svensk rätt. För att undvika att den svenska mervärdesskattelagen (1994:200), förkortad ML, skulle motsäga de direkt tillämpliga reglerna föreslog dock regeringen i propositionen Ny definition av fastighetsbegreppet i mervärdes- skattelagen (prop. 2016/17:14) vissa ändringar i ML. I utskottsbetänkandet (bet. 2016/17:SkU8) föreslog skatteutskottet dels att riksdagen skulle anta regeringens förslag till lag om ändring i ML, dels att riksdagen skulle tillkännage att regeringen kort efter utgången av 2017 bör följa upp hur de ändrade bestämmelserna har påverkat företagens administrativa börda, särskilt i relation till mervärdesskatteredovisningen, och återkomma med förslag på de åtgärder som kan visa sig behövas för att förhindra orimligt ökade administrativa svårigheter med ökade kostnader för företagen som följd. Riksdagen biföll den 24 november 2016 skatteutskottets förslag (rskr. 2016/17:63).

Med anledning av detta gav regeringen Skatteverket i uppdrag att redogöra för vilka effekter förändringarna i propositionen Ny definition av fastighetsbegreppet i mervärdes- skattelagen har haft på företagens administrativa börda, särskilt i relation till mervärdesskatte- redovisningen. Om Skatteverket fann att förändringarna har inneburit orimligt ökade administrativa svårigheter med ökade kostnader för företagen som följd skulle Skatteverket, med beaktande av de EU-rättsliga förutsättningarna, analysera möjligheterna att vidta åtgärder för att förhindra detta. Skatteverket redovisade sitt uppdrag den 20 juni 2018 (Fi2018/02541/S2). Skatteverket rapporterade att det har funnits administrativa kostnader för företagen vid omställningen till ett nytt fastighetsbegrepp, mest påtagligt för företag med verksamhet som omfattas av reglerna för omvänd skattskyldighet inom byggsektorn. Skatteverket kunde dock inte identifiera några administrativa kostnader för företagen som har sitt ursprung i den svenska hanteringen av lagändringen och som avser

87

P R O P . 2 0 18 / 1 9: 9 9

direkta effekter av fastighetsbegreppet. Det har inte kunnat påvisas något stort behov av ytterligare klargöranden när det handlar om frågor med direkt anknytning till fastighets- begreppet och någon stor ökning av domstols- processer har inte kunnat påvisas fram till första halvåret 2018. Det finns enligt Skatteverket inte heller några indikationer som visar på att den bedömning av fastighetsbegreppet som görs i propositionen och den bedömning som Skatte- verket gör i sina ställningstaganden skulle vara onormalt svåra att följa och därmed kan ha med- fört någon särskild ökning av de administrativa kostnaderna. Med anledning av bedömningen lämnade Skatteverket inte några förslag på åtgärder eller ändrad lagstiftning.

Genom Skatteverkets rapport anser regeringen att det har skett en uppföljning av hur de ändrade bestämmelserna har påverkat företagens admi- nistrativa börda, särskilt i relation till mervärdes- skatteredovisningen. Med beaktande av Skatte- verkets bedömning anser inte regeringen att det finns något behov av åtgärder för att förhindra orimligt ökade administrativa svårigheter med ökade kostnader för företagen som följd.

Regeringen anser därmed att tillkännagivandet är slutbehandlat.

5.12Författningskommentar

5.12.1Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi

1kap.

11a §

Paragrafen behandlas i avsnitt 5.5.

Ändringen innebär att punkt 5 tas bort och är en följdändring med anledning av att 6 a kap. 1 §

13tas bort.

6 a kap.

1 §

Paragrafen behandlas i avsnitt 5.5 och 5.7.

Till följd av att skattenedsättningen för förbrukning av diesel i gruvindustriell verksamhet avskaffas tas innehållet i punkt 13 bort. Punkt 17 a, som avser bränsleförbrukning för produkt- ion av värme i en kraftvärmeanläggning för vilken utsläppsrätter ska överlämnas, ändras på så sätt att

befrielsen från energiskatt avskaffas och befriel- sen från koldioxidskatt minskas från 89 till 9 procent.

3 a §

Paragrafen behandlas i avsnitt 5.7.

Den tidigare 3 c § får den nya beteckningen 3 a § till följd av att tidigare 3 och 3 a §§ upphör att gälla. Hänvisningen till nuvarande 3 § tas bort till följd av att paragrafen upphävs.

5 §

Paragrafen behandlas i avsnitt 5.7.

Ändringen är en följdändring med anledning av att 6 a kap. 3 § tas bort.

7kap.

1§

Paragrafen behandlas i avsnitt 5.5 och 5.7. Ändringen är en följdändring med anledning av

att 6 a kap. 1 § 13 och 3 § tas bort.

9kap.

2§

Paragrafen behandlas i avsnitt 5.5 och 5.7. Ändringen är en följdändring med anledning av

att 6 a kap. 1 § 13 och 3 § tas bort. Vidare görs en redaktionell ändring i paragrafens sista stycke.

5 §

Ändringarna är endast redaktionella och innebär dels att hänvisningen i första stycket till femte stycket tas bort då paragrafen endast innehåller fyra stycken, dels att hänvisningen till 6 a kap. 1 § 9 a och 9 b, ändras till 9.

5.12.2Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1920) om allmän löneavgift

1 §

Ändringen behandlas i avsnitt 5.4.

Paragrafen innehåller bestämmelser om allmän löneavgift och hänvisar till socialavgiftslagen (2000:980) för beräkning av underlaget för den allmänna löneavgiften. I andra stycket ändras hänvisningen till socialavgiftslagen så att den även omfattar den nya bestämmelsen i 2 kap. 28 § den lagen. Därmed kommer den allmänna löne- avgiften sättas ned på samma sätt som arbets- givaravgifterna.

88

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

Lagen träder i kraft den 1 augusti 2019 och tillämpas på arbetsgivaravgifter som ska betalas på ersättning som utges efter den 31 juli 2019.

5.12.3Förslaget till lag om ändring i socialavgiftslagen (2000:980)

2kap.

28§

Paragrafen är ny och innehåller bestämmelser om arbetsgivaravgifter för personer under 18 år. Den behandlas i avsnitt 5.4.

Enligt paragrafen ska bara ålderspensions- avgiften betalas på ersättning till personer som vid årets ingång har fyllt 15 men inte 18 år. Med årets ingång avses kalenderår. Denna nedsättning av arbetsgivaravgiften gäller endast för den del av ersättningen som uppgår till högst 25 000 kronor per kalendermånad. Prövningen av ersättningens storlek sker för månaden då ersättningen har ut- getts till arbetstagaren, inte när den har tjänats in.

29 §

Ändringen behandlas i avsnitt 5.4.

I paragrafen regleras bl.a. vilken ersättning som omfattas av avdraget för personer som arbetar med forskning eller utveckling. Av andra stycket framgår att ersättning på vilken endast ålders- pensionsavgift ska betalas enligt 27 § inte ska räknas till avgiftsunderlaget.

I andra stycket görs ett tillägg så att hänvisning även görs till ersättning enligt 28 §. Ändringen innebär att ersättning som omfattas av 28 § inte heller ska räknas in i avgiftsunderlaget när avdraget för personer som arbetar med forskning och utveckling beräknas.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

Lagen träder i kraft den 1 augusti 2019 och tillämpas på arbetsgivaravgifter som ska betalas på ersättning som utges efter den 31 juli 2019.

P R O P . 2 0 18 / 1 9: 9 9

5.12.4Förslaget till lag om ändring i lagen (2001:1170) om särskilda avdrag i vissa fall vid avgiftsberäkningen enligt lagen (1994:1920) om allmän löneavgift och socialavgiftslagen (2000:980)

2 §

Ändringen behandlas i avsnitt 5.4.

I paragrafen regleras bl.a. vad som enligt lagen är sådan ersättning som ska räknas med vid beräkningen av det särskilda avdraget.

I första stycket ändras hänvisningen till socialavgiftslagen (2000:980) så att den även omfattar den nya bestämmelsen i 2 kap. 28 § den lagen. Detta innebär att endast den del av ersätt- ningen som för en månad överstiger 25 000 kro- nor räknas som avgiftspliktig ersättning när avdragets storlek beräknas på ersättning till personer som vid årets ingång har fyllt 15 men inte 18 år.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

Lagen träder i kraft den 1 augusti 2019 och tillämpas på ersättning som utges efter den 31 juli 2019.

5.12.5Förslaget till lag om ändring i lagen (2016:1053) om särskild beräkning av vissa avgifter för enmansföretag under åren 2017–2021

5 §

Ändringen föranleds av förslaget i avsnitt 5.1. Paragrafen reglerar innebörden av den särskilda

beräkningen av vissa avgifter. Ändringen i första stycket innebär att den längsta tid som ett enmansföretag som anställer en första person har rätt till nedsättning av arbetsgivaravgifterna, den allmänna löneavgiften och den särskilda löne- skatten förlängs från tolv till 24 kalendermånader i följd. Under den tiden ska bara ålderspensions- avgift betalas.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

Lagen träder i kraft den 1 augusti 2019 och till- ämpas på anställningar som har påbörjats efter

89

P R O P . 2 0 18 / 1 9: 9 9

den 28 februari 2018. Det innebär att för anställ- ningar som har påbörjats före den 1 mars 2018 gäller äldre bestämmelser om längst tolv kalen- dermånaders nedsättning av arbetsgivaravgift- erna, den allmänna löneavgiften och den särskilda löneskatten så att bara ålderspensionsavgift ska betalas.

I övergångsbestämmelserna till lagen (2016:1053) om särskild beräkning av vissa avgif- ter för enmansföretag under åren 2017–2021 anges att lagen upphör att gälla vid utgången av 2021 och att den upphävda lagen fortfarande kommer att gälla för ersättning som har getts ut under perioden den 1 januari 2017 till och med den 31 december 2021.

5.12.6Förslag till lag om ändring i lagen (2016:1067) om skatt på kemikalier i viss elektronik

3 §

Paragrafen behandlas i avsnitt 5.8.

I paragrafen regleras vilka varor som är skatte- pliktiga och med vilka skattebelopp. Genom en ändring i paragrafens andra och tredje stycke ökas skattebeloppen och maximal skatt per vara.

3 a §

Ändringen föranleds av förslagen i avsnitt 5.8.

I paragrafen regleras omräkning av skatte- belopp efter förändringar i konsumentprisindex (indexering). Eftersom skattebeloppen i 3 § har ändrats ska indexeringen ”nollställas” så att den utgår från de ändrade beloppen. Detta sker genom ändringar av årtalen i första stycket.

5.13Försäljning av fastigheter

Av budgetlagen (2011:203) följer att det krävs riksdagens godkännande för försäljningar av fast egendom om värdet av egendomen överstiger 75 miljoner kronor.

Kungliga Myntet 1

Regeringens förslag: Riksdagen godkänner att regeringen genom försäljning överlåter fastig- heten Kungliga Myntet 1 i Stockholm. Från försäljningsintäkterna får regeringen avräkna dels det belopp som behövs för att lösa lån i Riksgälds- kontoret som hör till fastigheten, dels de direkta försäljningsomkostnader som uppkommer för staten vid en försäljning.

Skälen för regeringens förslag: Staten genom Statens fastighetsverk äger fastigheten Kungliga Myntet 1 i Stockholm. På fastigheten finns det byggnader som används som kontor och dessa är uthyrda. Byggnaderna används inte till statlig verksamhet som motiverar att fastigheten bör stanna i statens ägo.

I betänkandet Statens kulturfastigheter – urval och förvaltning för framtiden (SOU 2013:55) ansåg utredaren att staten inte av kulturhistoriska skäl borde ta ett fortsatt långsiktigt ägaransvar för Kungliga Myntet. I propositionen Kulturarvs- politik framgår att Statens fastighetsverk i samverkan med Riksantikvarieämbetet löpande och samlat ska bedöma det statliga beståndet av kulturfastigheter i syfte att upprätthålla ett välav- vägt fastighetsbestånd (prop. 2016/17:116).

Statens fastighetsverk har funnit att det ur ett statligt perspektiv sammantaget inte finns något behov av att framöver äga fastigheten Kungliga Myntet 1 i Stockholm. Statens fastighetsverk avser att sälja fastigheten på den öppna mark- naden. En värdering av fastigheten gjordes i november 2016 och vid denna värdering bedöm- des fastighetens värde uppgå till ca 382 miljoner kronor. Med hänsyn till fastighetens värde krävs enligt 8 kap. 2 § budgetlagen riksdagens god- kännande för en försäljning.

Det finns lån i Riksgäldskontoret motsvarande det bokförda värdet om ca 226 miljoner kronor. Vid en försäljning bör kostnaderna för att lösa dessa lån och de direkta försäljningskostnaderna som uppkommer för staten avräknas från försäljningsintäkterna innan dessa redovisas mot inkomsttitel.

Regeringen föreslår mot denna bakgrund att riksdagen godkänner att regeringen genom för- säljning överlåter fastigheten Kungliga Myntet 1 i Stockholm. Vidare föreslås att regeringen från försäljningsintäkterna får avräkna dels det belopp som behövs för att lösa lån i Riksgäldskontoret

90

som hör till fastigheten, dels de direkta försälj- ningsomkostnader som uppkommer för staten vid en försäljning.

Ladugårdsbron 14

Regeringens förslag: Riksdagen godkänner att regeringen genom försäljning överlåter fastig- heten Ladugårdsbron 14 i Stockholm. Från försäljningsintäkterna får regeringen avräkna dels det belopp som behövs för att lösa lån i Riksgälds- kontoret som hör till fastigheten, dels de direkta försäljningsomkostnader som uppkommer för staten vid en försäljning.

Skälen för regeringens förslag: Staten äger

fastigheten och byggnadsminnet Ladugårds- bron 14 vid Nybrokajen i Stockholm. Fastig- heten förvaltas av Statens fastighetsverk och innehåller Sveriges äldsta konserthus. Här ägde den första Nobelprisutdelningen rum. På fastigheten finns det byggnader som används för kulturell verksamhet men också som kontor. Fastigheten har också under lång tid använts för statligt finansierad kulturell verksamhet. Den rymmer i dag hyresgäster som bl.a. Kungl. Musikaliska Akademien, Region Stockholms musikverksamhet inkl. Blåsarsymfonikerna och Riksförbundet för Folkmusik och Dans som driver musikscenen Stallet.

I betänkandet Statens kulturfastigheter – urval och förvaltning för framtiden (SOU 2013:55) ansåg utredaren att den aktuella fastigheten inte behövde ägas av staten av kulturhistoriska skäl. I propositionen Kulturarvspolitik framgår att Statens fastighetsverk i samverkan med Riks- antikvarieämbetet, löpande och samlat ska bedöma det statliga beståndet av kulturfastigheter i syfte att upprätthålla ett välavvägt fastighets- bestånd (prop. 2016/17:116).

Statens fastighetsverk har funnit att det ur ett statligt perspektiv sammantaget inte finns något behov av att framöver äga fastigheten Ladu- gårdsbron 14 i Stockholm. Statens fastighetsverk avser att sälja fastigheten på den öppna marknaden. En värdering av fastigheten gjordes i november 2016 och vid denna värdering bedömdes fastighetens värde uppgå till ca 367 miljoner kronor. Med hänsyn till fastighetens värde krävs enligt 8 kap. 2 § budgetlagen riks- dagens godkännande för en försäljning.

P R O P . 2 0 18 / 1 9: 9 9

Det finns lån i Riksgäldskontoret motsvarande det bokförda värdet om ca 183 miljoner kronor. Vid en försäljning bör kostnaderna för att lösa dessa lån och de direkta försäljningskostnaderna som uppkommer för staten avräknas från försäljningsintäkterna innan dessa redovisas mot inkomsttitel.

Regeringen föreslår mot denna bakgrund att riksdagen godkänner att regeringen genom för- säljning överlåter fastigheten Ladugårdsbron 14 i Stockholm. Vidare föreslås att regeringen från försäljningsintäkterna får avräkna dels det belopp som behövs för att lösa lån i Riksgäldskontoret som hör till fastigheten, dels de direkta försälj- ningsomkostnader som uppkommer för staten vid en försäljning.

Innan beslut fattas om en eventuell försäljning ska förutsättningarna analyseras närmare och Kungl. Musikaliska Akademiens och Blåsar- symfonikernas behov av tillgång till ändamåls- enliga lokaler bör beaktas. Det är angeläget att en levande del av kulturutbudet, som uppskattas av Stockholms invånare och besökare, fortsatt kan utvecklas.

5.14Ändrad beräkning av inkomsterna i statens budget för 2019

Regeringens förslag: Den ändrade beräkningen av inkomster i statens budget för 2019 som redovisas i tabell 5.4 godkänns.

Skälen för regeringens förslag: Regeringen gjorde i propositionen En utvecklad budget- process bedömningen att förslag som har en tydlig påverkan på statens inkomster för det löpande budgetåret bör föranleda en ny inkomst- beräkning (prop. 2013/14:173 s. 34 f.). Den nya inkomstberäkningen ska göras för de inkomst- titlar som berörs av förslagen. I de fall regeringen har gjort en ny beräkning av inkomsttitlarna baserat på nya makroekonomiska prognoser och andra förutsättningar, som t.ex. förändrade volymer, ska inkomstberäkningen även omfatta dessa förändringar. Finansutskottet framförde i sitt yttrande till konstitutionsutskottet att det av redovisningen bör gå att särskilja de effekter som beror av regeländringar från effekter till följd av

91

P R O P . 2 0 18 / 1 9: 9 9

ändrade makroprognoser och andra ekonomiska förutsättningar. Konstitutionsutskottet instämde

i finansutskottets bedömning (bet. 2013/14:KU46 s. 35 och 37).

I detta avsnitt lämnas förslag om en ny inkomstberäkning för de inkomsttitlar som påverkas av de förslag som lämnas i denna proposition. Den ändrade inkomstberäkningen redovisas i tabell 5.4. Av tabellen framgår bruttoeffekten av förslagen samt hur de nya beräkningarna har påverkats av andra faktorer än regeländringarna, exempelvis den nya bedöm- ningen av den makroekonomiska utvecklingen och justeringar till följd av hittillsvarande utfall. Ju högre aggregeringsnivå desto fler faktorer är det som påverkar den nya beräkningen.

Förslagen och bedömningarna om nedsätt- ningar av arbetsgivaravgifter påverkar inkomst- titel 1282 Nedsättningar, arbetsgivaravgifter under inkomsttitelgrupp 1280 Nedsättningar. De avser förslaget om förlängd nedsättning av arbetsgivar- avgifter för den först anställda, bedömningen att nedsättningen av arbetsgivaravgifterna för en- skilda näringsidkare som anställer en första person bör behållas, bedömningen att nedsätt- ningen av arbetsgivaravgifterna för den först anställda bör göras permanent samt förslaget om nedsättning av arbetsgivaravgifter för unga. Enligt den av riksdagen godkända inkomst- beräkningen för 2019 uppgår inkomsttitel 1282 Nedsättningar, arbetsgivaravgifter till ca -3,5 milj- arder kronor. I förslaget till ny beräkning har hänsyn även tagits till ny information som inkommit sedan den av riksdagen godkända beräkningen såsom en ny makrobild och diverse utfall. Sammantaget har prognosen reviderats upp med 1,3 miljarder kronor. I revideringen ingår förslagen och bedömningarna om nedsättning av arbetsgivaravgifter.

Mervärdesskattesatsen på naturguidning behålls, vilket påverkar inkomsttitel 1411 Mer- värdesskatt under inkomsttitelgrupp 1410 Mer- värdesskatt. Enligt den av riksdagen godkända inkomstberäkningen för 2019 uppgår inkomst- titel 1411 Mervärdesskatt till ca 461 miljarder kronor. I förslaget till ny beräkning har hänsyn även tagits till ny information som inkommit sedan den av riksdagen godkända beräkningen såsom en ny makrobild och diverse utfall. Sammantaget har prognosen reviderats ned med 5,8 miljarder kronor. I revideringen ingår att mervärdesskattesatsen på naturguidning behålls.

Förslaget om ändrad bränslebeskattning av viss värmeproduktion och förslaget om avskaffad skattenedsättning för diesel i gruvindustriell verksamhet påverkar inkomsttitel 1433 Energi- skatt oljeprodukter under inkomsttitelgrupp 1430 Energiskatt. Enligt den av riksdagen godkända inkomstberäkningen för 2019 uppgår inkomst- titelgrupp 1430 Energiskatt till 51,7 miljarder kronor. I förslaget till ny beräkning har hänsyn även tagits till ny information sedan den av riksdagen godkända beräkningen såsom ny makrobild. Sammantaget har prognosen revide- rats upp med ca 0,6 miljarder kronor. I revide- ringen ingår förslaget om ändrad bränslebeskatt- ning av viss värmeproduktion och förslaget om avskaffad skattenedsättning för diesel i gruv- industriell verksamhet.

92

P R O P . 2 0 18 / 1 9: 9 9

Tabell 5.4 Specifikation av ändrad beräkning av inkomster för 2019

Tusental kronor

Inkomsttitel

 

Godkänd

Förändring av

Ny beräkning

Bruttoeffekt av

eller inkomst-

 

beräkning

beräkning

 

åtgärd på

titelgrupp

 

 

 

 

inkomstsidan

1282

Nedsättning arbetsgivaravgifter

-3 490 966

1 317 375

-2 173 591

-620 000

1411

Mervärdesskatt

461 064 533

-5 813 603

455 250 930

-165 000

 

 

 

 

 

 

1430

Energiskatt

51 675 422

582 360

52 257 782

137 040

 

 

 

 

 

 

1433

varav Energiskatt oljeprodukter

 

 

14 383 540

137 040

1440

Koldioxidskatt

22 818 691

250 267

23 068 958

273 960

 

 

 

 

 

 

1442

varav Koldioxidskatt oljeprodukter

 

 

14 958 728

273 960

 

 

 

 

 

 

1450–1460

Övriga skatter på energi och miljö

3 441 346

959 556

4 400 902

970 000

1461

varav Kemikalieskatt

 

 

1 741 000

200 000

 

 

 

 

 

 

1462

varav Skatt på flygresor

 

 

1 503 500

770 000

 

 

 

 

 

 

2215

Inlevererat överskott av statens fastighetsförvaltning

235 000

423 000

658 000

340 000

Anm.: Den av riksdagen godkända inkomstberäkningen omfattar inte varje enskild inkomsttitel utan enbart inkomsttitelgrupper. I denn a proposition redovisas förslaget om ändrad beskattning av viss värmeproduktion och förslaget om avskaffad skattenedsättning för di esel i gruvindustriell verksamhet under inkomsttitel 1433 Energiskatt och inkomsttitel 1442 Koldioxidskatt vilka ligger under inkomsttitelgrupp 1430 Energiskatt respektive 1440 Koldioxidskatt. I den godkända beräkningen redovisas skatt på flygresor under inkomsttitelgrupp 1450–1460 Övriga skatter på energi och miljö. I denna inkomsttitelgrupp ingår även 1461 Kemikalieskatt. Bruttoeffekten för inkomsttitelgrupp 1450–1460 Övriga skatter på energi och miljö avser både förändringen av flygskatten och höjd kemikalieskatt.

93

P R O P . 2 0 18 / 1 9: 9 9

Förslaget om ändrad bränslebeskattning av viss värmeproduktion och förslaget om avskaffad skattenedsättning för diesel i gruvindustriell verksamhet påverkar även inkomsttitel 1442 Koldioxidskatt oljeprodukter under inkomsttitel- grupp 1440 Koldioxidskatt. Enligt den av riks- dagen godkända inkomstberäkningen för 2019 uppgår inkomsttitelgrupp 1440 Koldioxidskatt till 22,8 miljarder kronor. I förslaget till ny beräk- ning har hänsyn även tagits till ny information sedan den av riksdagen godkända beräkningen såsom ny makrobild. Sammantaget har progno- sen reviderats upp med ca 0,3 miljarder kronor. I revideringen ingår förslaget om ändrad bränsle- beskattning av viss värmeproduktion och för- slaget om avskaffad skattenedsättning för diesel i gruvindustriell verksamhet.

Förslaget om höjd kemikalieskatt påverkar inkomsttitel 1461 Kemikalieskatt under inkomst- titelgrupp 1450–1460 Övriga skatter på energi och miljö. Skatten på flygresor behålls, vilket påverkar inkomsttitel 1462 Skatt på flygresor. Även denna inkomsttitel ligger under inkomst- titelgrupp 1450–1460 Övriga skatter på energi och miljö. Enligt den av riksdagen godkända inkomstberäkningen för 2019 uppgår inkomst- titelgruppen 1450–1460 Övriga skatter på energi och miljö till 3,4 miljarder kronor. I förslaget till ny beräkning har hänsyn även tagits till ny information sedan den av riksdagen godkända beräkningen. Sammantaget har prognosen revide- rats upp med ca 1,0 miljarder kronor. I revide- ringen ingår förslaget om höjd kemikalieskatt samt att flygskatten behålls.

Förslaget om Fastighetsverkets försäljning av fastigheterna Ladugårdsbron 14 och Kungliga Myntet 1 påverkar inkomsttitel 2215 Inlevererat överskott av statens fastighetsförvaltning under inkomsthuvudgrupp 2200 Överskott av statens fastighetsförvaltning. Enligt den av riksdagen godkända inkomstberäkningen för 2019 uppgår inkomsttitel 2215 Inlevererat överskott av statens fastighetsförvaltning till 0,2 miljarder kronor. I förslaget till ny beräkning har hänsyn tagits till ny information som inkommit sedan den av riksdagen godkända beräkningen. Sammantaget har prognosen reviderats upp med 0,4 miljarder

kronor. I revideringen ingår förslagen om försäljning av fastigheterna Ladugårdsbron 14 och Kungliga Myntet 1.

Mot denna bakgrund föreslår regeringen att den ändrade beräkningen av inkomster i statens budget för 2019 som redovisas i tabell 5.4 godkänns.

För en utförligare beskrivning av den nya inkomstprognosen, se 2019 års ekonomiska vårproposition (prop. 2018/19:100 avsnitt 5).

I tabell 5.5 redovisas de offentligfinansiella effekterna för 2019 av förslagen till ändrade skatte- och avgiftsregler i denna proposition. Bruttoeffekten beskriver en skatteförändrings direkta effekt på intäkterna från skatten i fråga. Utöver den direkta effekten kan en regeländring ge upphov till indirekta effekter på de offentliga finanserna av olika slag. Indirekta effekter uppstår om skatteändringen påverkar underlaget för andra skatter eller offentliga utgifter och därigenom påverkar de offentliga finanserna. Den offentligfinansiella nettoeffekten utgörs av summan av bruttoeffekten och de indirekta effekterna.2

I 2019 års ekonomiska vårproposition (prop. 2018/19:100 avsnitt 5.1) finns en beskrivning av de offentligfinansiella effekterna för perioden 2019–2022.

2En beskrivning av metodfrågor kopplade till denna redovisning finns i Finansdepartementets publikation Beräkningskonventioner 2019: Metoder för effektberäkningar vid ändrade skatteregler, som publiceras på www.regeringen.se.

94

P R O P . 2 0 18 / 1 9: 9 9

Tabell 5.5 Offentligfinansiella effekter 2019 av ändrade skatte- och avgiftsregler i Vårändringsbudget för 2019

Miljarder kronor

Förslag

Effekt från

Brutto-

Netto-

 

 

effekt

effekt

 

 

2019

2019

Förslag i vårändringsbudgeten

 

 

 

Skatt på arbetsinkomster –

 

 

 

socialavgifter m.m.

 

 

 

 

 

 

 

Förlängd nedsättning av

 

 

 

arbetsgivaravgift för den först

 

 

 

anställda

2019-08-01

-0,11

-0,08

 

 

 

 

Nedsättning av

 

 

 

arbetsgivaravgifter för unga

2019-08-01

-0,45

-0,38

 

 

 

 

Skatt på konsumtion m.m. –

 

 

 

energi- och miljöskatter

 

 

 

Avskaffad skattenedsättning för

 

 

 

diesel i gruvindustriell

 

 

 

verksamhet

2019-08-01

0,18

0,14

Ändrad bränslebeskattning av

 

 

 

viss värmeproduktion

2019-08-01

0,23

0,18

 

 

 

 

Skatt på konsumtion m.m. –

 

 

 

övriga punktskatter

 

 

 

Höjd kemikalieskatt

2019-08-01

0,20

0,22

 

 

 

 

Summa förslag

 

0,05

0,08

 

 

 

 

Bedömningar i

 

 

 

vårändringsbudgeten

 

 

 

 

 

 

 

Skatt på arbetsinkomster –

 

 

 

socialavgifter m.m.

 

 

 

 

 

 

 

Nedsättningen av

 

 

 

arbetsgivaravgifterna för

 

 

 

enskilda näringsidkare som

 

 

 

anställer en första person

 

 

 

behålls

2019-07-01

-0,06

-0,04

 

 

 

 

Skatt på konsumtion m.m. –

 

 

 

övriga punktskatter

 

 

 

Skatten på flygresor behålls

2019-07-01

0,77

0,79

Skatt på konsumtion m.m. –

 

 

 

mervärdesskatt

 

 

 

 

 

 

 

Mervärdesskattesatsen på

 

 

 

naturguidning behålls

2019-07-01

-0,17

-0,17

 

 

 

 

Summa bedömningar

 

0,55

0,58

Summa förslag och bedömningar

 

0,60

0,66

 

 

 

 

95

6

Ändringar avseende

statens utgifter

P R O P . 2 0 18 / 1 9: 9 9

6 Ändringar avseende statens utgifter

6.1Utgiftsområde 1 Rikets styrelse

1:1 Kungliga hov- och slottsstaten

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 140 685 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 1:1 Kungliga hov- och slottsstaten ökas med 4 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Anslaget an- vänds bl.a. för Kungliga hovstatens och Kungliga slottsstatens (Hovstaterna) förvaltningsutgifter.

Hovstaterna har tillsammans med Polis- myndigheten och Säkerhetspolisen gjort en fördjupad säkerhetsanalys av de kungliga slotten och identifierat behov av ökat säkerhetsskydd och en förstärkning av säkerheten i och kring de kungliga slotten. Regeringen anser därför att anslaget 1:1 Kungliga hov- och slottsstaten bör ökas med 4 000 000 kronor.

4:1 Regeringskansliet m.m.

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 7 806 618 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 4:1 Regerings- kansliet m.m. ökas med 86 909 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Anslaget an- vänds för Regeringskansliets förvaltningsutgifter, utgifter för utrikesrepresentationen, kommitté- väsendet och gemensamma ändamål.

Till följd av ändrade växelkurser har utgifterna på anslaget blivit högre än vad som beräknades i budgetpropositionen för 2019. Regeringen anser därför att anslaget bör ökas med 62,5 miljoner kronor.

Svensk kapacitet för dialog, medling och kon- fliktförebyggande bör fortsatt stärkas. Reger- ingen anser därför att anslaget bör ökas med 23 miljoner kronor. Finansiering sker genom att anslaget 1:1 Biståndsverksamhet under utgifts- område 7 Internationellt bistånd minskas med motsvarande belopp.

Exportfrämjandet vid utlandsmyndigheterna bör förstärkas på viktiga tillväxtmarknader och i viktiga städer med särskild potential för ökad svensk export. Regeringen anser därför att anslaget bör ökas med 5,2 miljoner kronor. Finansiering sker genom en minskning av anslaget 2:3 Exportfrämjande verksamhet under utgiftsområde 24 Näringsliv.

De principer som tillämpades vid utform- ningen av budgetpropositionen för 2019 innebar att anslaget anvisades 3,8 miljoner kronor för redan genomförd verksamhet. Regeringen anser därför att anslaget bör minskas med 3,8 miljoner kronor.

Sammantaget bör därmed anslaget 4:1 Regeringskansliet m.m. ökas med 86 909 000 kronor.

99

P R O P . 2 0 18 / 1 9: 9 9

5:1 Länsstyrelserna m.m.

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 3 016 691 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget

5:1 Läns-

styrelserna m.m. ökas med 11 000 000 kronor.

 

 

Skälen för regeringens förslag:

Anslaget

används för bl.a. länsstyrelsernas förvaltnings- utgifter.

Länsstyrelserna i Skåne, Stockholms och Västra Götalands län har tillsynsansvar för många av de aktörer som omfattas av lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism. För att länsstyrelserna bättre ska kunna genomföra tillsyn på området behöver anslaget tillfälligt öka. Regeringen anser därför att anslaget bör ökas med 6 miljoner kronor. Finansiering sker genom att anslaget 1:12 Riks- gäldskontoret under utgiftsområde 2 Samhälls- ekonomi och finansförvaltning minskas med motsvarande belopp.

Vidare har skogsbränderna under sommaren 2018 i Gävleborgs län inneburit kostnader för Länsstyrelsen i Gävleborgs län. För att täcka dessa kostnader behöver anslaget tillföras ytterligare medel. Regeringen anser därför att anslaget bör ökas med 5 miljoner kronor.

Sammantaget bör därmed anslaget 5:1 Läns- styrelserna m.m. ökas med 11 000 000 kronor.

6:1 Allmänna val och demokrati

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 472 640 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 6:1 Allmänna val och demokrati ökas med 44 800 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Anslaget

används bl.a. för att finansiera utgifter för val. Valprövningsnämnden har fattat beslut om

omval till kommunfullmäktige i Falun. Omvalet kommer att genomföras den 7 april 2019. Ge- nomförandet av omvalet medför ökade utgifter

för Valmyndigheten och länsstyrelserna samt för statsbidrag till kommunerna för deras med- verkan. Regeringen anser därför att anslaget bör ökas med 40,8 miljoner kronor.

Vidare behöver anslaget tillföras ytterligare medel för att investeringarna i ett nytt it-system för valadministration ska kunna fortgå enligt plan. Regeringen anser därför att anslaget bör ökas med 4 miljoner kronor.

Sammantaget bör därmed anslaget 6:1 Allmänna val och demokrati ökas med 44 800 000 kronor.

6:5 Stöd till politiska partier

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 169 200 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 6:5 Stöd till politiska partier ökas med 2 300 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Anslaget an- vänds för utgifter för stöd till politiska partier. Stödet lämnas som ett mandatbidrag. Den 1 april 2018 trädde lagen (2018:90) om insyn i finansiering av partier i kraft. Efter förslag i pro- positionen Vårändringsbudget för 2018 sänktes nivån för mandatbidraget fr.o.m. den 15 oktober 2018 och höjdes fr.o.m. den 15 oktober 2019 (prop. 2017/18:99, bet 2017/18:FiU21, rskr. 2017/18:435). Detta för att motsvara riksdagens tidigare beslut om finansiering av partistödet.

Den nya nivån på mandatbidraget fick effekt på anslaget först i oktober 2018. Det innebar att den tidigare, högre nivån på bidraget låg till grund för utbetalningar av stödet under årets tre första kvartal. Med anledning av detta kom utgifterna för partistöd att bli högre än anvisade medel för 2018 och anslaget överskreds. För att täcka överskridandet behöver anslaget tillföras ytter- ligare medel.

Regeringen anser mot denna bakgrund att anslaget 6:5 Stöd till politiska partier bör ökas med 2 300 000 kronor.

100

6.2Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning

1:2 Kammarkollegiet

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 72 009 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 1:2 Kammar- kollegiet ökas med 7 500 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Anslaget an- vänds för Kammarkollegiets förvaltningsutgifter och för förvaltningsutgifter i vissa nämnder. Anslaget används även för att bevaka statens rätt och andra allmänna intressen samt utbetalning av vissa mindre skadeståndsersättningar.

De principer som tillämpades vid utform- ningen av budgetpropositionen för 2019 innebar att anslaget anvisades 1 miljon kronor för mycket. Regeringen anser därför att anslaget bör minskas med 1 miljon kronor.

Den skadeståndsersättning Kammarkollegiet ansvarar för att betala ut under innevarande år kommer att uppgå till ett högre belopp än tidigare beräknat. Regeringen anser därför att anslaget bör ökas med 8,5 miljoner kronor.

Sammantaget bör därmed anslaget 1:2 Kammarkollegiet ökas med 7 500 000 kronor.

1:7 Konjunkturinstitutet

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 65 136 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 1:7 Konjunktur- institutet minskas med 1 053 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Anslaget

används för Konjunkturinstitutets förvaltnings- utgifter. De principer som tillämpades vid utformningen av budgetpropositionen för 2019 innebar att anslaget anvisades ca 1,1 miljoner kronor för ett redan avslutat uppdrag. Regeringen

P R O P . 2 0 18 / 1 9: 9 9

anser därför att anslaget 1:7 Konjunkturinstitutet bör minskas med 1 053 000 kronor.

Minskningen av anslaget används för att bidra till finansieringen av de ökade anslagen i denna proposition.

1:9 Statistiska centralbyrån

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 567 759 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 1:9 Statistiska centralbyrån minskas med 1 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Anslaget an- vänds för Statistiska centralbyråns förvaltnings- utgifter.

De principer som tillämpades vid utform- ningen av budgetpropositionen för 2019 innebar att anslaget anvisades 1 miljon kronor för genom- förande av ett aviserat uppdrag som sedan inte har lämnats. Regeringen anser därför att anslaget 1:9 Statistiska centralbyrån bör minskas med 1 000 000 kronor.

Minskningen av anslaget används för att bidra till finansieringen av de ökade anslagen i denna proposition.

1:12 Riksgäldskontoret

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 331 027 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 1:12 Riksgälds- kontoret minskas med 6 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: För att finan- siera den ökning av anslaget 5:1 Länsstyrelserna

m.m.under utgiftsområde 1 Rikets styrelse som sker i syfte att länsstyrelserna bättre ska kunna genomföra tillsyn mot penningtvätt och finan- siering av terrorism bör anslaget 1:12 Riksgälds- kontoret minskas med 6 000 000 kronor.

Minskningen bedöms inte påverka den verk- samhet som finansieras från anslaget.

101

P R O P . 2 0 18 / 1 9: 9 9

1:14 Vissa garanti- och medlemsavgifter

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 203 370 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 1:14 Vissa garanti- och medlemsavgifter ökas med 27 816 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Anslaget an- vänds bl.a. för utgifter för Sveriges medlemskap i Bruegel, Europarådets utvecklingsbank och European Institute of Public Administration samt för utbetalning av kapitaltillskott till Asiatiska utvecklingsbanken för infrastruktur- investeringar (AIIB).

Samtliga avgifter är årliga förutom kapital- inbetalningen till AIIB, som är tidsbegränsad till 2016–2020. Det svenska åtagandet till AIIB är bestämt i US-dollar (prop. 2015/16:99, bet. 2015/16:FiU21, rskr. 2015/16:310). Med anledning av att kronan har försvagats mot US- dollarn blev Sveriges utgifter för kapitaltillskottet högre än vad som beräknades i budget- propositionerna för 2018 och 2019, varför anslaget behöver tillföras ytterligare medel. Regeringen anser därför att anslaget 1:14 Vissa garanti- och medlemsavgifter bör ökas med 27 816 000 kronor. Den del av kapitaltillskottet som klassificeras som bistånd, i enlighet med riktlinjerna från biståndskommittén vid Orga- nisationen för ekonomiskt samarbete och utveck- ling (OECD/DAC), avräknas från bistånds- ramen.

Finansiering sker delvis genom att anslaget 1:1 Biståndsverksamhet under utgiftsområde 7 Inter- nationellt bistånd minskas med 13,9 miljoner kronor.

1:18 Myndigheten för digital förvaltning

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 231 682 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 1:18 Myndigheten för digital förvaltning minskas med 53 500 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Anslaget an- vänds bl.a. för Myndigheten för digital förvalt- nings förvaltningsutgifter samt för utgifter för styrning, samordning och uppföljning av digi- taliseringen av den offentliga förvaltningen.

De principer som tillämpades vid utform- ningen av budgetpropositionen för 2019 innebar att anslaget anvisades 68,8 miljoner kronor för den redan genomförda satsningen på e-förvalt- ning samt för verksamhet avseende nationell digital infrastruktur som skulle trappas ned. Regeringen anser därför att anslaget bör minskas med 68,8 miljoner kronor.

Samtidigt behöver anslaget förstärkas med 6,8 miljoner kronor för att myndigheten ska kunna utföra sitt uppdrag. Vidare behöver anslaget tillföras 6,5 miljoner kronor för genom- förande av uppgifter med anledning av nya regel- verk och 2 miljoner kronor avseende vägledning för webbutveckling i den offentliga sektorn. Finansiering av den sistnämnda ökningen sker genom att anslaget 2:2 Ersättning för särskilda tjänster för personer med funktionsnedsättning under utgiftsområde 22 Kommunikationer minskas med motsvarande belopp.

Sammantaget bör därmed anslaget 1:18 Myndigheten för digital förvaltning minskas med 53 500 000 kronor.

Minskningen av anslaget används för att bidra till finansieringen av de ökade anslagen i denna proposition.

Förvärv av fastigheten Lejonet 4 i Stockholm

Regeringens förslag: Riksdagen godkänner att regeringen under 2019 förvärvar fastigheten Lejonet 4 i Stockholm för 550 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Staten har en möjlighet att förvärva fastigheten Lejonet 4 i Stockholm. Fastigheten är lokaliserad i regerings- kvarteren och dess marknadsvärde beräknas uppgå till 440 miljoner kronor.

102

Förvärv genom köp eller byte och försäljning ska genomföras affärsmässigt, om inte särskilda skäl talar mot det, se 8 kap. 7 § budgetlagen (2011:203). I det aktuella fallet är förvärvet avsett att genomföras utan att objektet kommer ut till försäljning på marknaden. Det pris staten betalar kan därmed komma att överstiga marknads- värdet. Regeringen bedömer att fastigheten passar in i förvaltningen och samordningen av Regeringskansliets övriga byggnader. Regeringen anser vidare att det är av stor vikt att säkra tillgången till fastigheten i fråga. Anskaffnings- kostnaden bedöms rymmas inom den låneram som riksdagen har beslutat för 2019 för Statens fastighetsverks investeringar i fastigheter och markanläggningar. Eftersom fastigheten har ett betydande värde och det är fråga om ett belopp som avviker från beräknat marknadsvärde bedömer regeringen att riksdagens godkännande av förvärvet bör inhämtas.

Regeringen anser mot denna bakgrund att riksdagen bör godkänna att regeringen under 2019 förvärvar fastigheten Lejonet 4 i Stockholm för 550 000 000 kronor.

6.3Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution

1:3 Kronofogdemyndigheten

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 1 973 353 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 1:3 Kronofogde- myndigheten minskas med 13 058 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Anslaget an- vänds för Kronofogdemyndighetens förvalt- ningsutgifter.

De principer som tillämpades vid utform- ningen av budgetpropositionen för 2019 innebar att anslaget anvisades ca 13,1 miljoner kronor för redan genomförd verksamhet. Regeringen anser därför att anslaget 1:3 Kronofogdemyndigheten bör minskas med 13 058 000 kronor.

Minskningen av anslaget används för att bidra till finansieringen av de ökade anslagen i denna proposition.

P R O P . 2 0 18 / 1 9: 9 9

6.4Utgiftsområde 4 Rättsväsendet

1:1 Polismyndigheten

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 26 338 720 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 1:1 Polis-

myndigheten minskas med 232 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Anslaget

används för Polismyndighetens förvaltnings- utgifter.

För att finansiera den ökning av anslaget 1:6 Kriminalvården som sker med anledning av att ansvaret för vissa transporter av frihets- berövade överförts från Polismyndigheten till Kriminalvården minskas anslaget, baserat på underlag som myndigheterna lämnat, med 230 miljoner kronor. Från och med 2020 beräknas anslaget minska med 115 miljoner kronor av denna anledning. En långsiktig och hållbar fördelning av ansvaret för transporter av frihetsberövade återstår att ta ställning till. Regeringen har därför uppdragit åt Kriminal- vården och Polismyndigheten att gemensamt ta fram en plan för detta. Utfallet av denna påverkar också den slutliga finansieringsfördelningen.

För att finansiera ökningen av anslaget 1:16 Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden minskas anslaget med 2 miljoner kronor.

Regeringen anser mot denna bakgrund att anslaget 1:1 Polismyndigheten bör minskas med 232 000 000 kronor. Minskningen bedöms inte påverka den verksamhet som finansieras från anslaget.

1:2 Säkerhetspolisen

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 1 565 509 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 1:2 Säkerhets- polisen ökas med 12 500 000 kronor.

103

P R O P . 2 0 18 / 1 9: 9 9

Skälen för regeringens förslag: Anslaget an- vänds för Säkerhetspolisens förvaltningsutgifter.

Det är angeläget att Säkerhetspolisen har goda förutsättningar att kunna förstärka den generella förmågan att utreda terrorismrelaterade brott. Regeringen anser därför att anslaget 1:2 Säkerhets- polisen bör ökas med 12 500 000 kronor.

Finansiering sker genom att anslaget 2:4 Krisberedskap under utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap minskas med mot- svarande belopp.

1:6 Kriminalvården

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 9 011 540 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 1:6 Kriminal- vården ökas med 335 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Anslaget an- vänds för Kriminalvårdens förvaltningsutgifter.

För att säkerställa en ändamålsenlig och rätts- säker transportverksamhet, och i syfte att renodla Polismyndighetens verksamhet, har riksdagen beslutat om nya bestämmelser som utökar Kriminalvårdens ansvar för att utföra transporter av frihetsberövade personer åt andra myndigheter (prop. 2016/17:57, bet. 2016/17:JuU9, rskr. 2016/17:149).

Kriminalvården har påbörjat en utbyggnad av sin transportorganisation för att kunna överta huvudansvaret för transporter av frihetsberövade. Myndigheten har därför haft utökade kostnader under 2018 och 2019.

Kriminalvården har till följd av en ansträngd ekonomi under 2018 vidtagit en rad effektivi- seringsåtgärder, men det krävs ytterligare åtgärder för att hantera den ekonomiska situationen. Eftersom personalkostnader står för den största delen av Kriminalvårdens utgifter, och mot bakgrund av den ansträngda beläggnings- situationen, behöver anslaget tillföras ytterligare medel för att ge myndigheten förutsättningar att upprätthålla en tillräckligt god säkerhet inom verksamheten.

Regeringen anser mot denna bakgrund att anslaget 1:6 Kriminalvården bör ökas med 335 000 000 kronor. Från och med 2020 beräknas

anslaget öka med 115 miljoner kronor med anledning av de ökade kostnaderna för transport- verksamheten. En långsiktig och hållbar för- delning av ansvaret för transporter av frihets- berövade återstår att ta ställning till. Regeringen har därför uppdragit åt Kriminalvården och Polismyndigheten att gemensamt ta fram en plan för detta. Utfallet av denna påverkar också den slutliga finansieringsfördelningen.

Finansiering sker delvis genom att anslaget 1:1 Polismyndigheten minskas med 230 miljoner kronor.

1:10 Brottsoffermyndigheten

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 47 685 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 1:10 Brottsoffer- myndigheten minskas med 1 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Anslaget

används för Brottsoffermyndighetens förvalt- ningsutgifter.

De principer som tillämpades vid utform- ningen av budgetpropositionen för 2019 innebar att anslaget anvisades 1 miljon kronor för ett redan avslutat uppdrag. Regeringen anser därför att anslaget 1:10 Brottsoffermyndigheten bör minskas med 1 000 000 kronor.

Minskningen av anslaget används för att bidra till finansieringen av de ökade anslagen i denna proposition.

1:12 Rättsliga biträden m.m.

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 2 356 357 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 1:12 Rättsliga biträden m.m. ökas med 665 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Anslaget an- vänds bl.a. för utgifter för offentliga försvarare,

104

målsägandebiträden, rättshjälpsbiträden och offentliga biträden.

Utgifterna som belastar anslaget förväntas bli högre än vad regeringen beräknade i budget- propositionen för 2019, bl.a. till följd av en ökad måltillströmning till domstolarna, som medför en ökning av antalet förordnanden av rättsliga biträden.

Regeringen anser mot denna bakgrund att anslaget 1:12 Rättsliga biträden m.m. bör ökas med 665 000 000 kronor.

1:13 Kostnader för vissa skaderegleringar m.m.

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 39 987 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 1:13 Kostnader för vissa skaderegleringar m.m. ökas med 38 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Anslaget an- vänds bl.a. för finansiering av utgifter som uppkommer för staten i samband med vissa skaderegleringar.

Utgifterna för statens skaderegleringsverk- samhet förväntas bli högre än beräknat på grund av dels ett enskilt ärende som föranleder ett stort skadeståndsbelopp, dels pågående rättsprocesser. Regeringen anser därför att anslaget 1:13 Kostnader för vissa skaderegleringar m.m. bör ökas med 38 000 000 kronor.

1:16 Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 18 924 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 1:16 Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden ökas med 2 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Anslaget

används för Säkerhets- och integritetsskydds– nämndens förvaltningsutgifter.

P R O P . 2 0 18 / 1 9: 9 9

Regeringen avser att lämna en proposition med förslag till en ny lag som möjliggör för Säker- hetspolisen och Nationella operativa avdelningen i Polismyndigheten att inrikta signalspaning och ta emot underrättelser med uppgifter från signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet även om det pågår en förundersökning.

Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden föreslås utöva tillsyn över Säkerhetspolisens och Polismyndighetens tillämpning av den nya lagen. Lagändringarna avses träda i kraft den 1 augusti 2019.

Tillsynsuppgiften medför kostnader för Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden som inte ryms inom anvisade medel. Regeringen anser därför att anslaget 1:16 Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden bör ökas med 2 000 000 kronor.

Finansiering sker genom att anslaget 1:1 Polis- myndigheten minskas med motsvarande belopp.

6.5Utgiftsområde 5 Internationell samverkan

1:3 Nordiskt samarbete

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 15 595 000 kro- nor.

Regeringens förslag: Anslaget 1:3 Nordiskt samarbete minskas med 2 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Anslaget

används bl.a. för utgifter för nordiskt bilateralt och multilateralt samarbete.

De principer som tillämpades vid utform- ningen av budgetpropositionen för 2019 innebar att anslaget anvisades 2 miljoner kronor för redan genomförd verksamhet. Regeringen anser därför att anslaget 1:3 Nordiskt samarbete bör minskas med 2 000 000 kronor.

Minskningen av anslaget används för att bidra till finansieringen av de ökade anslagen i denna proposition.

105

P R O P . 2 0 18 / 1 9: 9 9

6.6Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap

Investeringsplaner för anskaffning och vidmakthållande av försvarsmateriel

Regeringens förslag: Investeringsplanerna för anskaffning respektive vidmakthållande av försvarsmateriel för 2019–2024 godkänns som riktlinjer för Försvarsmaktens investeringar.

Skälen för regeringens förslag: Investerings- planerna är regeringens förslag till inriktning för anskaffning respektive vidmakthållande av materielinvesteringar. Förslaget till inriktning utgår från planerat materielbehov i enlighet med propositionen Försvarspolitisk inriktning – Sveriges försvar 2016–2020 (prop. 2014/15:109, bet. 2014/15:FöU11, rskr. 2014/15:251). Investeringsplanerna uppdateras årligen och kommer fr.o.m. 2021 utgå från den försvars- politiska inriktningsproposition som planeras omfatta 2021–2025. Beloppen per område är regeringens bedömning av investeringarnas omfattning 2019–2024 med utgångspunkt i nuvarande materielbehov.

Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen bör ge Försvarsmakten i uppdrag att ta fram reviderade investeringsplaner och att dessa bör återredovisas i anslutning till proposit- ionen Vårändringsbudget för 2019 (bet. 2018/19:FöU1 punkt 4, rskr. 2018/19:89).

I enlighet med riksdagens tillkännagivande lämnar regeringen förslag till reviderade investe- ringsplaner för anskaffning och vidmakthållande av försvarsmateriel, se tabell 6.1 och tabell 6.2.

Regeringen gav i Försvarsmaktens reglerings- brev för 2019 myndigheten i uppdrag att utveckla investeringsplanerna för försvarsmateriel i

enlighet med de rekommendationer som Ekonomistyrningsverket lämnat inom ramen för Statskontorets rapport När planeringen möter verkligheten – Försvarsmaktens interna ledning, styrning och uppföljning (2018:27). Av upp- draget framgår att resultatet ska tillämpas vid framtagandet av budgetunderlaget för 2020– 2022. Regeringen har vidare i Ekonomi- styrningsverkets regleringsbrev för 2019 gett myndigheten i uppdrag att stödja Försvars- makten och Försvarets materielverk vid den fortsatta utvecklingen av investeringsplanerna för anskaffning och vidmakthållande av försvars- materiel.

Försvarsmakten inkom den 28 februari 2019 med budgetunderlag för 2020–2022. Försvars- makten bedömer i budgetunderlaget att den samlade risken i planeringen har reducerats, bl.a. till följd av att de rekommendationer Stats- kontoret och Ekonomistyrningsverket lämnat i stort har genomförts. Försvarsmaktens planer bygger på förväntat utfall för de olika objekten inom den tilldelade ramen och beaktar effekterna av förväntad prisutveckling under objektens hela anskaffningslängd. Myndigheten har därtill utar- betat riktlinjer för redovisning av prissatta finansiella risker.

I förhållande till förslaget i budgetpropo- sitionen för 2019 har planerna för perioden 2019– 2024 reviderats. Detta beror bl.a. på att riksdagens beslut om tillskott har möjliggjort fler planerade beställningar och att planeringsmetoden justerats.

Mot denna bakgrund bör investeringsplanerna för anskaffning respektive vidmakthållande av försvarsmateriel för 2019–2024 godkännas som riktlinjer för Försvarsmaktens investeringar.

Regeringen anser därmed att tillkännagivandet är slutbehandlat.

106

P R O P . 2 0 18 / 1 9: 9 9

Tabell 6.1 Investeringsplan för vidmakthållande av försvarsmateriel

Miljoner kronor

 

 

Utfall

Utfall

Prognos

Beräknat

Beräknat

Beräknat

Beräknat

Beräknat

 

 

2017

2018

2019

2020

2021

2022

2023

2024

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Vidmakthållande av befintliga

 

 

 

 

 

 

 

 

 

investeringar anslaget 1:1

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Arméstridskrafter

780

964

755

1 039

1 609

1 458

2 353

2 275

 

Marinstridskrafter

803

1 381

1 310

1 242

1 171

1 286

1 260

1 223

 

Flygstridskrafter

2 326

1 780

1 934

2 197

3 228

2 808

2 254

2 327

 

Operativ ledning

1 170

1 020

1 145

1 076

1 262

1 765

1 371

1 390

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Logistik

680

724

1 435

1 718

1 800

1 786

1 872

1 880

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Stödfunktioner

1 524

1 400

1 015

1 040

1 201

1 168

1 163

1 176

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Summa utgifter för

 

 

 

 

 

 

 

 

 

vidmakthållande

7 284

7 269

7 594

8 310

10 271

10 271

10 271

10 271

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

varav projektrelaterade

 

 

 

 

 

 

 

 

 

förvaltningsutgifter

 

 

856

853

897

878

878

878

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

varav investeringar i

 

 

 

 

 

 

 

 

 

anläggningstillgångar

1 297

1 417

1 436

1 574

1 950

1 950

1 950

1 950

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Finansiering

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Anslag 1:1

7 284

7 269

7 594

8 310

10 271

10 271

10 271

10 271

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Summa finansiering av

 

 

 

 

 

 

 

 

 

vidmakthållande

7 284

7 269

7 594

8 310

10 271

10 271

10 271

10 271

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Tabell 6.2 Investeringsplan för anskaffning av försvarsmateriel

 

 

 

 

 

 

Miljoner kronor

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Utfall

Utfall

Prognos

Beräknat

Beräknat

Beräknat

Beräknat

Beräknat

 

 

2017

2018

2019

2020

2021

2022

2023

2024

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Anskaffning och utveckling av

 

 

 

 

 

 

 

 

 

nya investeringar

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Arméstridskrafter

1 207

1 777

2 770

3 035

5 363

5 330

4 313

4 304

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Marinstridskrafter

1 551

2 111

4 057

3 216

3 674

2 975

2 520

2 108

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Flygstridskrafter

4 725

4 186

4 716

5 922

5 681

5 792

7 893

8 633

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Operativ ledning

1 573

1 271

1 348

1 292

1 750

2 167

1 370

1 301

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Logistik

71

294

425

324

516

637

908

589

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Stödfunktioner

1 033

1 151

1 070

1 697

1 638

1 721

1 618

1 687

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Summa utgifter för anskaffning

 

 

 

 

 

 

 

 

 

och utveckling

10 160

10 790

14 386

15 485

18 622

18 622

18 622

18 622

 

varav projektrelaterade

 

 

 

 

 

 

 

 

 

förvaltningsutgifter

 

 

675

684

693

693

693

693

 

varav investeringar i

 

 

 

 

 

 

 

 

 

anläggningstillgångar

7 524

7 909

10 264

11 258

13 857

13 780

13 703

13 683

 

 

 

Finansiering

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Anslag 1:3

10 160

10 729

13 711

14 801

17 929

17 929

17 929

17 929

 

Anslag 1:11

 

 

675

684

693

693

693

693

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Summa finansiering av

 

 

 

 

 

 

 

 

 

anskaffning och utveckling

10 160

10 729

14 386

15 485

18 622

18 622

18 622

18 622

Anm. Utfallet 2018 finansieras även med övriga intäkter om 61 miljoner kronor. Investeringsplanen inkluderar kostnader 2019 och 2020 som är hänförliga till den del av artillerisystemet Archer som avses avyttras och till dess finansieras med anslagskrediten.

107

P R O P . 2 0 18 / 1 9: 9 9

2:2 Förebyggande åtgärder mot jordskred och andra naturolyckor

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 74 850 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 2:2 Förebyggande åtgärder mot jordskred och andra naturolyckor ökas med 55 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Anslaget

används för att finansiera ersättning till kom- muner för åtgärder som vidtas för att förebygga jordskred och andra naturolyckor samt för finansiering av vissa åtgärder för att stärka samhällets förmåga att bedöma och hantera översvämningsrisker.

Klimatförändringarna ändrar förutsätt- ningarna för samhället. Städer och tätbebyggda områden är särskilt känsliga för klimateffekter som exempelvis översvämning. Kommunernas möjligheter att förebygga klimatrelaterade natur- olyckor genom konkreta klimatanpassnings- åtgärder behöver stärkas. Regeringen anser därför att anslaget 2:2 Förebyggande åtgärder mot jordskred och andra naturolyckor bör ökas med 55 000 000 kronor.

2:3 Ersättning för räddningstjänst m.m.

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 21 080 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 2:3 Ersättning för räddningstjänst m.m. ökas med 170 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Anslaget an- vänds för att i enlighet med lagen (2003:778) om skydd mot olyckor, finansiera vissa ersättningar till följd av uppkomna kostnader vid genomförda räddningsinsatser och finansiera insatser för att bekämpa olja m.m. till sjöss. Anslaget används även för att finansiera vissa kostnader för stöd

från andra länder till Sverige avseende räddnings- tjänst eller för beredskapsåtgärder för sådant stöd.

Insatserna som genomfördes sommaren 2018 för att bekämpa skogsbränder i flera delar av landet har medfört omfattande kostnader för de drabbade kommunerna. För att kunna betala ut den ersättning kommunerna är berättigade till i enlighet med lagen om skydd mot olyckor behöver anslaget tillföras ytterligare medel. Regeringen anser därför att anslaget 2:3 Ersättning för räddningstjänst m.m. bör ökas med 170 000 000 kronor.

2:4 Krisberedskap

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 1 355 514 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 2:4 Krisberedskap. minskas med 12 500 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: För att

finansiera ökningen av anslaget 1:2 Säkerhets- polisen under utgiftsområde 4 minskas anslaget 2:4 Krisberedskap med 12 500 000 kronor.

Minskningen bedöms inte påverka den verk- samhet som finansieras från anslaget.

4:1 Elsäkerhetsverket

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 59 159 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 4:1 Elsäkerhets- verket minskas med 900 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Anslaget an- vänds för Elsäkerhetsverkets förvaltningsutgifter.

De principer som tillämpades vid utform- ningen av budgetpropositionen för 2019 innebar att anslaget anvisades 0,9 miljoner kronor för redan genomförd verksamhet. Regeringen anser därför att anslaget 4:1 Elsäkerhetsverket bör minskas med 900 000 kronor.

108

Minskningen av anslaget används för att bidra till finansieringen av de ökade anslagen i denna proposition.

6.7Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd

1:1 Biståndsverksamhet

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 43 459 337 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 1:1 Bistånds- verksamhet minskas med 798 703 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: I bistånds-

ramen ingår kostnader som klassificeras som bistånd (Official Development Assistance, ODA) i enlighet med den definition som används av biståndskommittén vid Organisationen för

ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD/DAC). Majoriteten av kostnaderna återfinns under anslag under utgiftsområde 7 Internationellt bistånd. I biståndsramen ingår också kostnader från andra delar av statens budget som klassificeras som bistånd.

OECD/DAC har förtydligat regelverket för kostnader för mottagande av asylsökande och flyktingar från låg- och medelinkomstländer. Det beslutades vid OECD/DAC:s högnivåmöte i oktober 2017.

För att säkerställa transparens och bättre planeringsförutsättningar för biståndet har regeringen tidigare aviserat, bl.a. i en skrivelse till riksdagen (skr. 2016/17:64), en översyn av modellen för beräkning av kostnader för asyl- mottagande. En utgångspunkt för översynen har varit att tillämpa OECD/DAC:s förtydligade regelverk.

Det förtydligade regelverket medger inkluderandet av kostnader för asyl- och flyktingmottagande i biståndet på humanitära grunder och förtydligar vilka kostnader som får räknas som bistånd. Kostnader för mottagande av asylsökande och flyktingar från låg- och medelinkomstländer under deras första år i

P R O P . 2 0 18 / 1 9: 9 9

Sverige kan räknas som bistånd i enlighet med OECD/DAC:s definition.

Sammantaget innebär detta att kostnaderna för asyl- och flyktingmottagandet, som klassificeras som bistånd, ökar med 700 miljoner kronor under 2019 jämfört med den beslutade budgeten. Regeringen anser därför att anslaget bör minskas med 700 miljoner kronor.

Regeringen avser återkomma i budget- propositionen för 2020 med avseende på beräkning av kostnader för asylmottagande.

Kostnader från andra utgiftsområden som klassificeras som bistånd ingår som beskrivits ovan i biståndsramen. Kapitaltillskott till Asiatiska utvecklingsbanken för infrastruktur- investeringar (AIIB) klassificeras som bistånd till 85 procent i enlighet med OECD/DAC:s riktlinjer. Med anledning av en lägre kronkurs än förväntat i förhållande till kursen på US-dollar har Sveriges utgifter för kapitaltillskott till AIIB blivit högre än vad som beräknades i budget- propositionerna för 2018 respektive 2019. Till följd av detta har ett underskott uppstått på det anslag som utgifterna för kapitaltillskottet belastar. För att delvis finansiera ökningen av anslaget 1:14 Vissa garanti- och medlemsavgifter under utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning, bör de kostnader som avräknas biståndet öka. Sammantaget kommer dock endast 85 procent av utbetalningen av kapital- tillskottet till AIIB avräknas som bistånd. Regeringen anser därför att anslaget bör minskas med 13,9 miljoner kronor.

För att finansiera ökningen av anslaget 1:3 Migrationspolitiska åtgärder under utgifts- område 8 Migration för ett utökat kärnstöd till FN:s migrationsorganisation (IOM) minskas anslaget med 50 miljoner kronor.

För att finansiera ökningen av anslaget 4:1 Regeringskansliet m.m. under utgiftsområde 1 Rikets styrelse minskas anslaget med 23 miljoner kronor. Detta för att fortsatt stärka svensk kapacitet för dialog, medling och konflikt- förebyggande. Medlen ska användas för verk- samhet som klassificeras som bistånd enligt OECD/DAC:s riktlinjer.

För att finansiera ökningen av anslaget 1:2 Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) minskas anslaget med 11,8 miljoner kronor.

Sammantaget bör därmed anslaget 1:1 Biståndsverksamhet minskas med 798 703 000

109

P R O P . 2 0 18 / 1 9: 9 9

kronor. Minskningen förväntas inte påverka redan planerad eller avtalad biståndsverksamhet.

Garantikapital till Afrikanska utvecklingsbanken

Regeringens förslag: Riksdagen bemyndigar

regeringen att ställa ut ett tillfälligt garantikapital till Afrikanska utvecklingsbanken som inklusive tidigare utfärdade garantier uppgår till högst 1 722 000 000 Units of Account.

Skälen för regeringens förslag: Sverige har ett garantikapital i Afrikanska utvecklingsbanken (AfDB) som uppgår till 971 miljoner Units of

Account (UA),

vilket motsvarar

drygt

12 778 miljoner kronor

(prop. 2012/13:1, bet.

2012/13:UU2, rskr. 2012/13:91).

 

För att AfDB ska bibehålla den högsta

kreditvärderingen,

s.k.

AAA-rating,

behöver

banken ett tillfälligt garantikapital i avvaktan på en överenskommelse under 2019 om en generell kapitalökning. Härigenom kan AfDB fortsätta att erbjuda långfristiga och kostnadseffektiva lån i Afrika och därmed bidra till en långsiktig utveckling i regionen. Det tillfälliga garanti- kapitalet kommer att utgöra en del av det garantikapital som utgör Sveriges andel vid en kommande kapitalökning.

Det

tillfälliga

garantikapitalet

uppgår till

751 miljoner

UA,

vilket

motsvarar drygt

9 883 miljoner

kronor. Sveriges

garantikapital

kommer

därmed

att

uppgå

till 1 722 miljoner

UA, vilket motsvarar ca 22 662 miljoner kronor. Regeringen anser mot denna bakgrund att regeringen bör bemyndigas att ställa ut ett till- fälligt garantikapital till Afrikanska utvecklings- banken som inklusive tidigare utfärdade garantier uppgår till högst 1 722 000 000 Units of Account.

Kapitalhöjning i Internationella återuppbyggnads- och utvecklingsbanken

Regeringens förslag:

Riksdagen bemyndigar

regeringen att betala

Sveriges andel av kapital-

höjningen i Internationella återuppbyggnads- och utvecklingsbanken under 2019–2025.

Skälen för regeringens förslag: Riksdagen har tidigare godkänt att Sverige medverkar i kapital- höjningen i Internationella återuppbyggnads- och utvecklingsbanken (IBRD) genom att betala högst 1 050 miljoner kronor under 2020-2025 från anslaget 1:1 Biståndsverksamhet (prop.

2017/18:99, bet. 2017/18:FiU21, rskr. 2017/18:435). I syfte att signalera stöd för IBRD och för att stärka partnerskapet med banken bör Sverige medverka i ett tidigt skede av kapital- höjningen. Det förutsätter att utbetalningar av Sveriges andel av kapitalhöjningen kan påbörjas redan under 2019.

Regeringen anser mot denna bakgrund att regeringen bör bemyndigas att betala Sveriges andel av kapitalhöjningen i Internationella återuppbyggnads- och utvecklingsbanken under 2019–2025.

1:2 Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida)

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 1 276 325 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 1:2 Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) ökas med 11 795 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Anslaget an- vänds bl.a. för förvaltningsutgifter vid Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida).

Den del av kostnaderna vid utlandsmyndig- heterna som Sida svarar för påverkas av den svenska kronans växelkurs gentemot andra valutor. Med de slutliga beräkningarna av valutakursförändringarna under 2018 som grund bedöms Sidas del av kostnaderna vid utlands- myndigheterna bli högre än vad som tidigare beräknats. Regeringen anser därför att anslaget 1:2 Styrelsen för internationellt utvecklings- samarbete (Sida) bör ökas med 11 795 000 kronor.

Finansiering sker genom att anslaget 1:1 Biståndsverksamhet minskas med motsvarande belopp.

110

6.8Utgiftsområde 8 Migration

1:1 Migrationsverket

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 4 326 896 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 1:1 Migrations- verket ökas med 57 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Anslaget

används för Migrationsverkets förvaltnings- utgifter samt för utgifter för förvarslokaler och resor som möjliggör asylsökandes deltagande i tidiga insatser.

För att ge Migrationsverket ekonomiska förutsättningar att kunna nå och bibehålla kortare handläggningstider inom asyl- och tillstånds- prövningen samt säkerställa en effektiv asyl- och tillståndsverksamhet behöver anslaget tillföras ytterligare medel. Regeringen anser därför att anslaget 1:1 Migrationsverket bör ökas med 57 000 000 kronor.

1:3 Migrationspolitiska åtgärder

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 57 915 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 1:3 Migrations- politiska åtgärder ökas med 60 000 000 kronor.

Anslaget 1:6 Offentligt biträde i utlännings- ärenden minskas med 10 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Anslaget

används bl.a. för utgifter för statsbidrag till internationella organisationer inom migrations- området.

För att Sverige ska kunna uppfylla de ekonomiska åtaganden som följer av Sveriges medlemskap i internationella organisationer behöver anslaget tillföras ytterligare medel. Regeringen anser därför att anslaget bör ökas med 10 miljoner kronor. Finansiering sker genom att anslaget 1:6 Offentligt biträde i utlänningsärenden minskas med 10 000 000 kronor. Minskningen

P R O P . 2 0 18 / 1 9: 9 9

bedöms inte påverka den verksamhet som finansieras från anslaget.

Regeringen avser att för innevarande år öka Sveriges kärnstöd till FN:s migrationsorganisat- ion. Regeringen anser därför att anslaget bör ökas med 50 miljoner kronor. Finansiering sker genom att anslaget 1:1 Biståndsverksamhet under utgiftsområde 7 Internationellt bistånd minskas med motsvarande belopp.

Sammantaget bör därmed anslaget 1:3 Migrationspolitiska åtgärder ökas med 60 000 000 kronor.

1:4 Domstolsprövning i utlänningsmål

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 691 291 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 1:4 Domstols- prövning i utlänningsmål ökas med 199 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Anslaget

används bl.a. för att finansiera migrations- domstolarnas förvaltningskostnader för prövning av utlännings- och medborgarskapsmål.

Migrationsdomstolarna har inte kunnat avgöra migrationsmål som planerat, eftersom dom- stolarna inte kunnat rekrytera i den omfattning som behövts för att ta hand om de många migrationsmål som det stora antalet asylansök- ningar från hösten 2015 medfört. Migrations- domstolarna har därför många äldre mål kvar att avgöra. Migrationsdomstolarna behöver ytterli- gare medel för att kunna nå och bibehålla kortare handläggningstider och för att möjliggöra en effektiv asylprocess. Regeringen anser därför att anslaget 1:4 Domstolsprövning i utlänningsmål bör ökas med 199 000 000 kronor.

111

P R O P . 2 0 18 / 1 9: 9 9

6.9Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg

1:5 Bidrag för läkemedelsförmånerna

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 27 789 000 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 1:5 Bidrag för läkemedelsförmånerna ökas med 630 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Anslaget

används för utgifter för det särskilda statsbidraget till landstingen för deras kostnader för läke- medelsförmånerna.

Staten har sedan 1998 ersatt landstingen för kostnaderna för läkemedelsförmånerna genom ett särskilt statsbidrag. I januari 2019 ingicks en överenskommelse mellan staten och landstingen om statens bidrag till landstingen för kostnader för läkemedelsförmåner m.m. för 2019. Bidraget till landstingen utbetalas med två månaders fördröjning, vilket innebär att bidraget för kostnader som landstingen hade i november och december 2018 utbetalas under 2019.

Kostnaderna för läkemedel inom förmånerna har ökat mer under perioden än vad som tidigare beräknats. Kostnaderna under 2019 bedöms därför inte rymmas inom anvisat anslag. Regeringen anser därför att anslaget 1:5 Bidrag för läkemedelsförmånerna bör ökas med 630 000 000 kronor.

1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 8 949 286 000 kronor.

Regeringens förslag: De medel om 500 000 000 kronor på anslaget 1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård som avsatts till cancervård och en ny cancerstrategi får i stället användas till att generellt stärka cancervården i Sverige.

Skälen för regeringens förslag: Anslaget

används primärt för satsningar inom folkhälsa och sjukvård.

I riksdagens beslut om budgeten för 2019 avsattes 500 miljoner kronor på anslaget till cancervård och en ny cancerstrategi (bet. 2018/19:SoU1, rskr. 2018/19:111). Regeringen anser att medlen inte ska användas till en ny cancerstrategi. I stället bör medlen användas till att generellt stärka cancervården i Sverige.

Regeringen anser mot denna bakgrund att de medel om 500 000 000 kronor på anslaget 1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård som avsatts till cancervård och en ny cancerstrategi i stället bör få användas till att generellt stärka cancervården i Sverige.

1:8 Bidrag till psykiatri

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 2 202 993 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 1:8 Bidrag till psykiatri minskas med 90 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: För att finansiera ökningen av anslaget 1:17 Kapital- insatser i statliga ägda företag under utgiftsområde 24 Näringsliv som sker i syfte att finansiera ett kapitaltillskott till Apotek Produktion & Laboratorier AB minskas anslaget 1:8 Bidrag till psykiatri med 90 000 000 kronor.

Minskningen bedöms inte påverka den verk- samhet som finansieras från anslaget.

112

1:11 Prestationsbundna insatser för att korta vårdköerna

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag om 1 620 000 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 1:11 Prestations- bundna insatser för att korta vårdköerna får användas för utgifter för prestationsbundna statsbidrag till landstingen för att kontinuerligt arbeta för att korta köer och väntetider samt förbättra tillgängligheten i hälso- och sjukvården. Medel inom anslaget får också användas för bidrag till Sveriges Kommuner och Landsting och till myndigheter för att stödja och följa upp landstingens tillgänglighetsarbete.

Skälen för regeringens förslag: Riksdagen

beslutade att föra upp ett nytt ramanslag om 1 620 miljoner kronor på statens budget för 2019, Prestationsbundna insatser för att korta vård- köerna. Vidare beslutade riksdagen att införandet av en s.k. kömiljard stegvis skulle påbörjas under 2019 (bet. 2018/19:SoU1, rskr. 2018/19:111).

Att förbättra tillgängligheten inom hälso- och sjukvården genom att fler får vård i tid och att köerna minskar kommer att vara en av de viktigaste frågorna för regeringen under kom- mande mandatperiod. Regeringen avser därför att införa en uppdaterad kömiljard och ta fram en generalplan för kortare köer. Anslagets ändamål bör därför utformas så att de medel som har tillförts anslaget kan användas för insatser som ligger i linje med regeringens kommande arbete.

Regeringen anser mot denna bakgrund att anslaget bör få användas för utgifter för prestationsbundna statsbidrag till landstingen för att kontinuerligt arbeta för att korta köer och väntetider samt förbättra tillgängligheten i hälso- och sjukvården. Medel inom anslaget får också användas för bidrag till Sveriges Kommuner och Landsting och till myndigheter för att stödja och följa upp landstingens tillgänglighetsarbete.

P R O P . 2 0 18 / 1 9: 9 9

4:4 Kostnader för statlig assistansersättning

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 24 836 588 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 4:4 Kostnader för statlig assistansersättning ökas med 150 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Anslaget

används för utgifter för statlig assistansersättning till personer med funktionsnedsättningar enligt socialförsäkringsbalken och lagen (2010:111) om införande av socialförsäkringsbalken.

Riksdagen har tillkännagett för regeringen att den skyndsamt bör återkomma till riksdagen med lagförslag som säkerställer att andning och sondmatning ska anses vara grundläggande behov enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade. Vidare anvisade riks- dagen 350 miljoner kronor till anslaget 2019 för detta ändamål (bet. 2018/19:SoU1 punkt 1 c, rskr. 2018/19:111).

Som ett led i omhändertagandet av riksdagens tillkännagivande remitterades den 21 februari 2019 en departementspromemoria Behov av hjälp

med andning och sondmatning (S2019/00767/FST). Regeringen avser att lämna en proposition som hanterar frågan under våren. Lagändringarna avses träda i kraft den 1 juli 2019. Tillkännagivandet är således inte slutbehandlat. Regeringen bedömer att anslaget behöver ökas ytterligare med anledning av de kommande lagändringarna.

Regeringen anser mot denna bakgrund att anslaget 4:4 Kostnader för statlig assistansersättning bör ökas med 150 000 000 kronor.

Finansiering sker genom de förslag till in- komstökningar och minskade anslag som lämnas i denna proposition.

4:5 Stimulansbidrag och åtgärder inom äldreområdet

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 1 677 490 000 kronor.

113

P R O P . 2 0 18 / 1 9: 9 9

Regeringens förslag: Anslaget 4:5 Stimulans- bidrag och åtgärder inom äldreområdet minskas med 310 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Anslaget

används för olika riktade insatser inom äldreområdet.

I samband med budgetbehandlingen beslutade riksdagen om olika riktade insatser inom äldreområdet. Anslaget ska särskilt användas för en utökning av investeringsstödet för äldre- bostäder med 300 miljoner kronor, ett riktat stöd på 200 miljoner kronor för anställning av resurs- personer i trygghetsbostäder, ett prestations- inriktat bidrag på 500 miljoner kronor till de kommuner som lever upp till åtaganden att förse äldre med plats i biståndsbedömda boenden inom tre månader, 110 miljoner kronor för att uppnå god personalkontinuitet inom hemtjänsten och 50 miljoner kronor för att öka kunskapen hos personalen inom äldreomsorgens om demens (bet. 2018/19:SoU1, rskr. 2018/19:111).

Regeringen gör en delvis annan bedömning än riksdagen om den närmare användningen av medlen på anslaget. Regeringen anser att satsningen på ökad kunskap om demens bör genomföras. Riksdagens beslutade höjning av investeringsstödet bör genomföras men medlen bör användas för investeringar i biståndsbedömt trygghetsboende. Vad gäller riksdagens beslutade satsning på ett prestationsinriktat bidrag för kommuner som lever upp till åtaganden om plats i biståndsbedömda boenden saknas tillförlitlig information om väntetider för hela kommun- kollektivet. Medlen bör därför i stället fördelas till samtliga kommuner utifrån antalet äldre i respektive kommun. Regeringen anser att det riktade stödet för anställning av resurspersoner i kommuner och satsningen för att uppnå en god personalkontinuitet i hemtjänsten inte bör genomföras.

Regeringen anser mot denna bakgrund att anslaget 4:5 Stimulansbidrag och åtgärder inom äldreområdet bör minskas med 310 000 000 kronor.

Minskningen av anslaget används för att bidra till finansieringen av de ökade anslagen i denna proposition.

4:7 Bidrag till utveckling av socialt arbete m.m.

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 1 080 951 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 4:7 Bidrag till utveckling av socialt arbete m.m. minskas med 155 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Anslaget

används bl.a. för utgifter till bidrag för att stimulera utvecklingen av socialt arbete.

Riksdagen beslutade i samband med budgetbe- handlingen att 75 miljoner kronor av de anvisade medlen på anslaget ska användas för införandet av ett obligatoriskt kommunalt föräldraskapspro- gram. Riksdagen tillkännagav även för regeringen att regeringen ska återkomma med ett lagförslag som innebär att den s.k. fritidspengen återinförs fr.o.m. med 1 juli 2019 och avsatte 50 miljoner kronor för detta (bet. 2018/19:SoU1 punkt 1 d, rskr. 2018/19:111).

Regeringen gör en annan bedömning och anser att något obligatoriskt kommunalt föräldraskaps- program inte bör införas. Regeringen anser inte heller att fritidspengen bör återinföras. Rege- ringen avser därmed inte heller att återkomma med ett lagförslag om ett återinförande. Med detta är tillkännagivandet slutbehandlat.

Regeringen anser mot denna bakgrund att anslaget bör minskas med 125 miljoner kronor.

Vidare gör regeringen bedömningen att det utifrån de planerade insatser som finansieras från anslaget även finns utrymme att minska anslaget med ytterligare 30 miljoner kronor.

Sammantaget bör därmed anslaget 4:7 Bidrag till utveckling av socialt arbete m.m. minskas med 155 000 000 kronor.

Minskningen av anslaget används för att bidra till finansieringen av de ökade anslagen i denna proposition.

114

6.10Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning

2:1 Försäkringskassan

P R O P . 2 0 18 / 1 9: 9 9

Minskningen av anslaget används för att bidra till finansieringen av de ökade anslagen i denna proposition.

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 8 640 598 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 2:1 Försäkrings- kassan minskas med 3 044 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Anslaget

används bl.a. för Försäkringskassans förvalt- ningsutgifter.

De principer som tillämpades vid utform- ningen av budgetpropositionen för 2019 innebar att anslaget anvisades drygt 3 miljoner kronor för redan genomförd verksamhet. Regeringen anser därför att anslaget 2:1 Försäkringskassan bör minskas med 3 044 000 kronor.

Minskningen av anslaget används för att bidra till finansieringen av de ökade anslagen i denna proposition.

6.11Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom

2:1 Pensionsmyndigheten

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 583 176 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 2:1 Pensions- myndigheten minskas med 3 034 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Anslaget

används bl.a. för Pensionsmyndighetens förvalt- ningsutgifter.

De principer som tillämpades vid utform- ningen av budgetpropositionen för 2019 innebar att anslaget anvisades drygt 3 miljoner kronor för redan genomförd verksamhet. Regeringen anser därför att anslaget 2:1 Pensionsmyndigheten bör minskas med 3 034 000 kronor.

6.12Utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering

1:3 Etableringsersättning till vissa nyanlända invandrare

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 3 707 530 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 1:3 Etablerings- ersättning till vissa nyanlända invandrare minskas med 4 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Anslaget an- vänds för utgifter för etableringsersättning till deltagare i arbetsmarknadspolitiska insatser.

Regeringen avser att ta bort det förordnings- reglerade kravet på nystartsjobb om att andra anställningsförmåner än lön ska följa av, eller vara likvärdiga med, kollektivavtal. Detta förväntas leda till fler nystartsjobb. Därigenom antas fler deltagare i etableringsprogrammet få ett nystarts- jobb, vilket beräknas minska utgifterna för etableringsersättning med 4 miljoner kronor. Regeringen anser därför att anslaget 1:3 Etableringsersättning till vissa nyanlända invandrare bör minskas med 4 000 000 kronor. Därefter beräknas utgifterna minska med 23 mil- joner kronor 2020, 40 miljoner kronor 2021 och med 57 miljoner kronor fr.o.m. 2022 av detta skäl.

Minskningen av anslaget används för att delvis finansiera de ökade utgifterna på anslaget 1:12 Nystartsjobb och stöd för yrkesintroduktions- anställningar under utgiftsområde 14 Arbets- marknad och arbetsliv.

115

P R O P . 2 0 18 / 1 9: 9 9

2:2 Åtgärder mot diskriminering och rasism m.m.

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 72 919 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 2:2 Åtgärder mot diskriminering och rasism m.m. ökas med 4 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Anslaget

används bl.a. för utgifter för insatser mot diskriminering, rasism, främlingsfientlighet, homofobi och liknande former av intolerans samt för att främja lika rättigheter och möjligheter för hbtq-personer.

För att genomföra påbörjade och nya satsningar för att stärka hbtq-personers lika rättigheter och möjligheter behöver ytterligare medel tillföras anslaget. Regeringen anser därför att anslaget 2:2 Åtgärder mot diskriminering och rasism m.m. bör ökas med 4 000 000 kronor.

3:1 Särskilda jämställdhetsåtgärder

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 391 039 000 kronor.

Regeringens förslag:

Anslaget 3:1

Särskilda

jämställdhetsåtgärder

ökas med

90 000 000

kronor.

 

 

 

 

 

Skälen för regeringens förslag: Anslaget an- vänds för utgifter för särskilda jämställdhets- åtgärder och för utgifter för statsbidrag för att stödja projekt och insatser som främjar jämställdhet mellan kvinnor och män.

För att möjliggöra ytterligare insatser för att motverka mäns våld mot kvinnor och arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck behöver ytterligare 130 miljoner kronor tillföras anslaget. Medlen ska användas till såväl förebyggande arbete som stöd och skydd till kvinnor som har utsatts för våld. Medlen ska bl.a. användas för att förstärka det nationella kompetensteamet mot hedersrelaterat våld och förtryck samt Nationellt centrum för kvinnofrid, stärka kunskaperna på

chefsnivå hos relevanta aktörer och stötta kommuner i att utveckla metoder för sitt arbete. Medlen ska också användas för att informera asylsökande barn om sina rättigheter och stärka organisationer som främjar barns rätt till en tillvaro fri från hedersrelaterat våld och förtryck. Därtill ska medlen användas för att förstärka stödet till kvinno- och tjejjourer.

För att finansiera ökningen av anslaget 3:2 Jämställdhetsmyndigheten minskas anslaget med 40 miljoner kronor.

Sammantaget bör därmed anslaget 3:1 Särskilda jämställdhetsåtgärder ökas med 90 000 000 kronor.

Finansiering sker genom de förslag till inkomstökningar och minskade anslag som lämnas i denna proposition.

3:2 Jämställdhetsmyndigheten

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 41 085 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 3:2 Jämställdhets- myndigheten ökas med 40 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Riksdagen

beslutade att halvera Jämställdhetsmyndighetens anslag för 2019 jämfört med regeringens förslag i budgetpropositionen. Riksdagen beslutade också att anslaget får användas för Jämställdhets- myndighetens förvaltningsutgifter för att fullfölja ingångna åtaganden och för att avveckla myndigheten. Beslutet motiverades med att Jämställdhetsmyndigheten ska läggas ned och upphöra som myndighet den 31 december 2019 (bet. 2018/19:AU1, rskr. 2018/19:106).

Regeringen anser inte att Jämställdhets- myndigheten ska avvecklas. Regeringen uttalade i propositionen Extra ändringsbudget för 2019 – Sänkt mervärdesskatt på elektroniska publikat- ioner (prop. 2018/19:73) att myndigheten bör kunna utföra de uppgifter och uppdrag som framgår av myndighetens instruktion och andra regeringsbeslut och föreslog därför att anslagets ändamål ska ändras så att det får användas för Jämställdhetsmyndighetens förvaltningsutgifter.

Jämställdhetsmyndighetens uppgifter omfattar bl.a. uppföljning, analys, samordning och stöd i

116

syfte att nå de jämställdhetspolitiska delmålen och har därmed en viktig roll för genomförandet av jämställdhetspolitiken. För att myndigheten ska kunna fullgöra sina uppgifter behöver ytterli- gare medel tillföras. Regeringen anser därför att anslaget 3:2 Jämställdhetsmyndigheten bör ökas med 40 000 000 kronor.

Finansiering sker genom att anslaget 3:1 Särskilda jämställdhetsåtgärder minskas med mot- svarande belopp.

4:1 Åtgärder mot segregation

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 100 000 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 4:1 Åtgärder mot segregation ökas med 321 400 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Anslaget

används för utgifter för att minska och motverka segregation och för utgifter för statsbidrag som har detta syfte.

Riksdagen beslutade att anvisa 378 miljoner kronor mindre till anslaget jämfört med regeringens förslag i budgetpropositionen för 2019. Minskningen motiverades med att segregation bör motverkas genom reformer som leder till att fler människor arbetar och genom förbättrad integration samt att anslaget bör upphöra. För att finansiera ingångna åtaganden som kan behöva betalas ut i början av 2019 anvisades emellertid 100 miljoner kronor till anslaget (bet. 2018/19:AU1, rskr. 2018/19:107).

Från anslaget finansieras bl.a. statsbidrag enligt förordningen (2018:151) om statsbidrag till kommuner med socioekonomiskt eftersatta områden. Statsbidraget handläggs av Tillväxt- verket. Med stöd av ett beställningsbemyndi- gande har Tillväxtverket under 2018 ingått bindande ekonomiska åtaganden i form av beslut om statsbidrag enligt nämnda förordning, vilka behöver infrias under 2019 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 19, bet. 2017/18:NU2, rskr. 2017/18:107 samt N2018/01852/RTS och N2018/00247/RTS). Det totala beloppet för de åtaganden som behöver infrias 2019 är drygt 320 miljoner kronor högre än de medel som riksdagen har anvisat till aktuellt anslag.

P R O P . 2 0 18 / 1 9: 9 9

Regeringen anser därför att anslaget 4:1 Åtgärder mot segregation bör ökas med 321 400 000 kronor.

Finansiering sker genom de förslag till inkomstökningar och minskade anslag som lämnas i denna proposition.

4:2 Delegationen mot segregation

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 11 195 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 4:2 Delegationen mot segregation ökas med 11 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Riksdagen

beslutade att halvera Delegationen mot segrega- tions anslag för 2019 jämfört med regeringens förslag i budgetpropositionen för 2019. Riks- dagen beslutade också att anslaget får användas för Delegationen mot segregations förvaltnings- utgifter i syfte att avveckla myndigheten. Beslutet motiverades med att myndigheten ska läggas ned och upphöra som myndighet den 31 december 2019 (bet. 2018/19:AU1, rskr. 2018/19:107).

Regeringen anser inte att Delegationen mot segregation ska avvecklas. Regeringen uttalade i propositionen Extra ändringsbudget för 2019 – Sänkt mervärdesskatt på elektroniska publika- tioner (prop. 2018/19:73) att myndigheten bör kunna utföra de uppgifter och uppdrag som framgår av myndighetens instruktion och andra regeringsbeslut och föreslog därför att anslagets ändamål ska ändras så att anslaget får användas för Delegationen mot segregations förvaltnings- utgifter.

Delegationen mot segregation har en viktig roll för att regeringens prioriteringar inom området åtgärder mot segregation ska få genomslag och för uppföljning av området. Myndigheten har en samordnande roll och bidrar till långsiktighet i arbetet mot segregation. För att myndigheten ska kunna fullgöra sina uppgifter behöver ytterligare medel tillföras. Regeringen anser därför att anslaget 4:2 Delegationen mot segregation bör ökas med 11 000 000 kronor.

117

P R O P . 2 0 18 / 1 9: 9 9

6.13Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv

1:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 27 013 828 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 1:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd minskas med 26 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Anslaget an- vänds bl.a. för utgifter för aktivitetsstöd och statsbidrag till arbetslöshetskassor.

Regeringen avser att ta bort det förordnings- styrda kravet på nystartsjobb om att andra anställningsförmåner än lön ska följa av, eller vara likvärdiga med, kollektivavtal. Detta förväntas leda till fler nystartsjobb. Därigenom antas fler arbetslösa och deltagare i jobb- och utvecklings- garantin få ett nystartsjobb, vilket beräknas minska utgifterna för arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd. Regeringen anser därför att anslaget 1:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd bör minskas med 26 000 000 kro- nor. Därefter beräknas utgifterna minska med 145 miljoner kronor 2020, 262 miljoner kronor 2021 och med 376 miljoner kronor fr.o.m. 2022.

Minskningen av anslaget används för att delvis finansiera de ökade utgifterna på anslaget 1:12 Nystartsjobb och stöd för yrkesintroduktions- anställningar.

1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 10 311 181 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser ökas med 335 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Anslaget

används bl.a. för utgifter för arbetsmarknads- politiska program och insatser.

Regeringen anser att arbetet med att rusta arbetssökande för att möta arbetsgivares behov av utbildad arbetskraft behöver stärkas ytterligare och särskilt möjliggöra insatser inom s.k. lokala jobbspår som Arbetsförmedlingen, kommuner och arbetsgivare samverkar kring. Utrikes födda kvinnor ska prioriteras. Regeringen anser därför att 340 miljoner kronor bör tillföras anslaget.

Regeringen avser att ta bort det förordnings- styrda kravet på nystartsjobb om att andra anställningsförmåner än lön ska följa av, eller vara likvärdiga med, kollektivavtal. Detta förväntas leda till fler nystartsjobb. Därigenom antas fler deltagare i jobb- och utvecklingsgarantin få ett nystartsjobb, vilket beräknas minska utgifterna för arbetsmarknadspolitiska program med 5 miljoner kronor. Därefter beräknas utgifterna minska med 43 miljoner kronor 2020, 80 miljoner kronor 2021 respektive 106 miljoner kronor fr.o.m. 2022. Minskningen finansierar delvis de ökade utgifterna på anslaget 1:12 Nystartsjobb och stöd för yrkesintroduktionsanställningar.

Sammantaget bör därmed anslaget 1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser ökas med 335 000 000 kronor.

Finansiering sker genom de förslag till inkomstökningar och minskade anslag som lämnas i denna proposition.

1:6 Europeiska socialfonden m.m. för perioden 2014–2020 (bemyndigande)

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 1 491 500 000 kronor.

Vidare har regeringen ett bemyndigande att under 2019 ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 3 685 000 000 kronor 2020–2023.

Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under 2019 för anslaget 1:6 Europeiska socialfonden m.m. för perioden 2014–2020 ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 3 850 000 000 kronor 2020–2023.

118

Skälen för regeringens förslag: Anslaget an- vänds bl.a. för utbetalningar av medel från Europeiska socialfonden för programperioden 2014–2020. Verksamheten inom det nationella socialfondsprogrammet omfattar bl.a. fleråriga projekt som medför utgifter för kommande budgetår.

I förordningen (1999:710) om valutakurs vid stöd från EU:s struktur- och investeringsfonder fastställs den valutakurs som ska användas för beräkning av de finansiella ramarna för program inom dessa fonder. Valutakursen behöver justeras för att skillnaden mot den faktiska kursen inte ska vara för stor. Regeringen avser därför att genom en ändring av förordningen justera valutakursen från 8,39 kronor per euro till 9,30 kronor per euro. Ytterligare medel görs därmed tillgängliga inom bl.a. det nationella socialfondsprogrammet. Beslut avseende insatser inom programmet är fleråriga och har en påverkan på kommande års anslag, varför bemyndigandet om ekonomiska åtaganden behöver ökas med 165 miljoner kronor.

Regeringen bör mot denna bakgrund bemyndigas att under 2019 för anslaget 1:6 Europeiska socialfonden m.m. för perioden 2014– 2020 ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 3 850 000 000 kronor 2020–2023.

1:7 Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (bemyndigande)

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 41 444 000 kronor.

Vidare har regeringen ett bemyndigande att under 2019 ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 9 000 000 kronor 2020.

Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under 2019 för anslaget 1:7 Institutet för arbets- marknads- och utbildningspolitisk utvärdering ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 9 000 000 kronor 2020 och 2021.

P R O P . 2 0 18 / 1 9: 9 9

Skälen för regeringens förslag: Anslaget an- vänds för Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärderings (IFAU) förvalt- ningsutgifter och forskningsbidrag.

IFAU beviljar bidrag för externa projekt som kan pågå under längre tid än ett år. Det finns behov av att bevilja bidrag för fleråriga projekt varför bemyndigandet behöver förlängas t.o.m. 2021. Regeringen bör därför bemyndigas att under 2019 för anslaget 1:7 Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärde- ring ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 9 000 000 kronor 2020 och 2021.

1:12 Nystartsjobb och stöd för yrkesintroduktionsanställningar

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 4 914 213 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 1:12 Nystartsjobb och stöd för yrkesintroduktionsanställningar ökas med 80 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Anslaget an- vänds för utgifter för stöd till arbetsgivare för nystartsjobb och yrkesintroduktionsanställ- ningar.

Regeringen avser att ta bort det förordnings- styrda kravet på nystartsjobb om att andra anställningsförmåner än lön ska följa av, eller vara likvärdiga med, kollektivavtal. Detta förväntas leda till fler nystartsjobb, vilket beräknas öka utgifterna. Genom att fler arbetslösa, deltagare i etableringsprogrammet och deltagare i jobb- och utvecklingsgarantin antas få ett nystartsjobb bedöms samtidigt utgifterna för arbetslöshets- ersättning, aktivitetsstöd, etableringsersättning och arbetsmarknadspolitiska program minska.

Regeringen anser därför att anslaget 1:12 Nystartsjobb och stöd för yrkesintroduktions- anställningar bör ökas med 80 000 000 kronor. Därefter beräknas utgifterna för nystartsjobb öka med 449 miljoner kronor 2020, 802 miljoner kronor 2021 och med 1 109 miljoner kronor fr.o.m. 2022.

119

P R O P . 2 0 18 / 1 9: 9 9

Förslaget finansieras delvis genom att anslaget 1:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitets- stöd minskas med 26 miljoner kronor, anslaget 1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser minskas med 5 miljoner kronor och anslaget 1:3 Etableringsersättning till vissa nyan- lända invandrare under utgiftsområde 13 Jäm- ställdhet och nyanlända invandrares etablering minskas med 4 miljoner kronor. Resterande del av finansieringen sker genom de förslag till inkomstökningar och minskade anslag som lämnas i denna proposition.

2:2 Arbetsdomstolen

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 34 688 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 2:2 Arbetsdom- stolen minskas med 1 500 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: För att bidra till finansieringen av de ökade anslagen i denna proposition anser regeringen att anslaget 2:2 Arbetsdomstolen bör minskas med 1 500 000 kro- nor. Minskningen bedöms inte påverka genom- förandet av Arbetsdomstolens verksamhet.

2:4 Medlingsinstitutet

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 59 597 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 2:4 Medlings- institutet minskas med 3 500 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: För att bidra till finansieringen av de ökade anslagen i denna proposition anser regeringen att anslaget 2:4 Medlingsinstitutet bör minskas med 3 500 000 kronor. Minskningen bedöms inte påverka genomförandet av Medlingsinstitutets verksam- het.

2:5 Arbetslivspolitik

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 25 000 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 2:5 Arbetslivs- politik minskas med 20 000 000 kronor.

Anslaget 2:5 Arbetslivspolitik får även användas för vissa utgifter för företagshälsovårdens kompetensförsörjning.

Skälen för regeringens förslag: Anslaget an- vänds bl.a. för utgifter för att finansiera forskning om arbetsliv. Anslaget omfattar också vissa utgifter för stöd till företagshälsovårdens kompe- tensförsörjning.

De principer som tillämpades vid utform- ningen av budgetpropositionen för 2019 innebar att anslaget anvisades 20 miljoner kronor för ett redan genomfört forskningsuppdrag. Regeringen anser därför att anslaget 2:5 Arbetslivspolitik bör minskas med 20 000 000 kronor. Minskningen av anslaget används för att bidra till finansieringen av de ökade anslagen i denna proposition.

Vidare bör anslagets ändamål avseende vissa utgifter för stöd till företagshälsovårdens kompetensförsörjning utvidgas så att det även omfattar Myndigheten för arbetsmiljökunskaps utgifter för stöd av detta slag. Regeringen anser därför att anslaget även bör få användas för vissa utgifter för företagshälsovårdens kompetens- försörjning.

6.14Utgiftsområde 15 Studiestöd

1:2 Studiemedel

1:3 Avsättning för kreditförluster

I statens budget för innevarande år finns för dessa ändamål uppförda ramanslag på 16 977 056 000 kronor respektive 1 894 352 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 1:2 Studiemedel minskas med 31 200 000 kronor.

Anslaget 1:3 Avsättning för kreditförluster minskas med 2 800 000 kronor.

120

Skälen för regeringens förslag: Anslagen

används bl.a. för studiemedel i form av studie- bidrag och tilläggsbidrag samt avsättning för kreditförluster.

Riksdagen beslutade att öka anslaget 1:2 Studi- emedel med 109,9 miljoner kronor och anslaget 1:3 Avsättning för kreditförluster med 49,8 mil- joner kronor jämfört med regeringens förslag i budgetpropositionen för 2019. Ökningarna avsåg bl.a. att finansiera en utbyggnad av platser på hög- skolan (bet. 2018/19:UbU2, rskr. 2018/19:105). Regeringen anser dock att utbyggnaden av vissa utbildningar inom universitet och högskola bör ske i en något långsammare takt (se även avsnitt 6.15), vilket innebär minskade utgifter för studiemedel och avsättningar för kreditförluster. Anslagen 1:2 Studiemedel och 1:3 Avsättning för kreditförluster bör därför minskas med 31 200 000 kronor respektive 2 800 000 kronor.

Minskningarna av anslagen används för att bidra till finansieringen av de ökade anslagen i denna proposition.

1:8 Centrala studiestödsnämnden

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 894 340 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 1:8 Centrala studiestödsnämnden minskas med 3 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Anslaget an- vänds för Centrala studiestödsnämndens förvalt- ningsutgifter.

De principer som tillämpades vid utform- ningen av budgetpropositionen för 2019 innebar att anslaget anvisades 3 miljoner kronor för redan genomförd verksamhet (bet. 2018/19:UbU2, rskr. 2018/19:105). Regeringen anser därför att anslaget 1:8 Centrala studiestödsnämnden bör minskas med 3 000 000 kronor.

Minskningen av anslaget används för att bidra till finansieringen av de ökade anslagen i denna proposition.

P R O P . 2 0 18 / 1 9: 9 9

6.15Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning

1:1 Statens skolverk

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 1 153 663 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 1:1 Statens skol- verk minskas med 50 700 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Anslaget

används för Statens skolverks förvaltnings- utgifter.

De principer som tillämpades vid utform- ningen av budgetpropositionen för 2019 innebar att anslaget anvisades mer medel än tidigare beräknat. Regeringen anser därför att anslaget bör minskas med 45,7 miljoner kronor (bet. 2018/19:UbU1, rskr. 2018/19:104). Minskningen används för att bidra till finansieringen av de ökade anslagen i denna proposition.

För att finansiera ökningen av anslaget 2:2 Universitets- och högskolerådet i syfte att möjliggöra utvecklingen av en betygsdatabas till stöd för reformen om rätt till behörighetsgivande utbildning inom komvux bör anslaget minskas med 5 miljoner kronor. Från och med 2020 beräknas anslaget minska med 5 miljoner kronor till följd av denna förändring.

Sammantaget bör därmed anslaget 1:1 Statens skolverk minskas med 50 700 000 kronor.

1:5 Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 3 185 311 000 kronor.

Vidare har regeringen ett bemyndigande att under 2019 ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 1 008 068 000 kronor 2020–2025.

121

P R O P . 2 0 18 / 1 9: 9 9

Regeringens förslag: Anslaget 1:5 Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet ökas med 351 000 000 kronor.

Regeringen bemyndigas att under 2019 ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 1 051 068 000 kronor 2020–2025.

Skälen för regeringens förslag: Anslaget an- vänds bl.a. för utgifter för att främja utveckling av skolväsendet, vissa särskilda utbildningsformer och annan pedagogisk verksamhet samt för insatser som syftar till att minska skolsegregation.

Behovet av lärare är stort. Statens skolverks prognos visar att det kan väntas saknas ca 80 000 lärare 2030. Samtidigt utför lärare ett stort antal arbetsuppgifter som skulle kunna utföras av andra personalkategorier. Genom att avlasta lärarna sådana arbetsuppgifter skulle de bättre kunna fokusera på sitt kärnuppdrag, dvs. under- visningen. På så sätt kan kvaliteten i under- visningen stärkas. Regeringen anser därför att anslaget bör ökas med 475 miljoner kronor för att skolhuvudmännen, inom ramen för ett nytt riktat statsbidrag, ska kunna anställa lärarassistenter. Från och med 2020 beräknas anslaget öka med 500 miljoner kronor till följd av denna satsning.

För att underlätta för kommuner med behov av fjärrundervisning anser regeringen att det bör införas en möjlighet att söka ekonomiskt stöd för att etablera fjärrundervisning, vilket är i enlighet med regeringens bedömning i propositionen En sammanhållen politik för Sveriges landsbygder – för ett Sverige som håller ihop (prop. 2017/18:179). För detta ändamål bör anslaget ökas med 10 miljoner kronor. Ökningen finansieras genom att anslaget 1:17 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur under utgifts- område 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel minskas med motsvarande belopp.

De principer som tillämpades vid utform- ningen av budgetpropositionen för 2019 innebar att anslaget anvisades 34 miljoner kronor för redan genomförd verksamhet, varav 26 miljoner kronor för arbete med yrkesintroduktion och 8 miljoner kronor för statsbidrag för fortbildning av matematiklärare och matematikhandledare. Regeringen anser därför att anslaget bör minskas med 34 miljoner kronor.

För att bidra till finansieringen av de ökade anslagen i denna proposition anser regeringen

vidare att statsbidraget för gymnasial lärlings- utbildning bör minskas med 100 miljoner kronor, vilket innebär att anslaget minskas med mot- svarande belopp.

Sammantaget bör därmed anslaget 1:5 Utvecklig av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet ökas med 351 000 000 kronor.

Finansiering sker genom de förslag till inkomstökningar och minskade anslag som lämnas i denna proposition.

För att Skolverket ska kunna fatta beslut om statsbidrag för karriärtjänster i förskoleklasser och grundskolor i utanförskapsområden med anledning av de ökade medel som tillförts anslaget samt för att på ett effektivt sätt kunna besluta om statsbidrag, bl.a. gällande regeringens satsning på att generellt stärka den special- pedagogiska kompetensen i skolan, behöver bemyndigandet ökas med 43 miljoner kronor. Regeringen bör därför bemyndigas att under 2019 för anslaget 1:5 Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 1 051 068 000 kronor 2020–2025.

1:7 Maxtaxa i förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet, m.m. (bemyndigande)

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 4 595 000 000 kronor.

Vidare har regeringen ett bemyndigande att under 2019 ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 414 000 000 kronor 2020.

Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under 2019 för anslaget 1:7 Maxtaxa i förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet, m.m. ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 614 000 000 kronor 2020.

Skälen för regeringens förslag: Anslaget

används bl.a. för utgifter för statsbidrag för att stimulera minskade barngrupper och ökad personaltäthet i förskolan.

122

Riksdagen beslutade att anvisa 159 miljoner kronor mer till anslaget jämfört med regeringens förslag i budgetpropositionen för 2019. Anslaget ökades med 400 miljoner kronor för att minska barngruppernas storlek i förskolan och minsk- ades med 241 miljoner kronor kopplat till indexeringen av maxtaxan (bet. 2018/19:UbU1, rskr. 2018/19:104).

För att Skolverket ska kunna fatta beslut om bidrag för mindre barngrupper i förskolan för läsåret 2019/20 som motsvarar den ökade bidragsnivån för vårterminen 2020 enligt riksdagens budgetbeslut behöver bemyndigandet ökas med 200 miljoner kronor. Regeringen bör därför bemyndigas att under 2019 för anslaget 1:7 Maxtaxa i förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet, m.m. ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 614 000 000 kronor 2020.

1:10 Fortbildning av lärare och förskolepersonal

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 326 526 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 1:10 Fortbildning av lärare och förskolepersonal minskas med 20 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Anslaget

används för utgifter för fortbildning av lärare, förskollärare, rektorer, förskolechefer och viss annan personal.

Riksdagen beslutade att anvisa 10 miljoner kronor mer till anslaget jämfört med regeringens förslag i budgetpropositionen för 2019 i syfte att finansiera fortbildningsinsatser för att ge behörig- het till förskollärare att undervisa i nya årskurs 1 vid ett införande av en tioårig grundskola (bet. 2018/19:UbU1, rskr. 2018/19:104). Regeringen anser dock att det är för tidigt att påbörja sådana fortbildningsinsatser eftersom ett införande av en tioårig grundskola behöver utredas. Anslaget bör därför minskas med 10 miljoner kronor.

De principer som tillämpades vid utform- ningen av budgetpropositionen för 2019 innebar att anslaget anvisades 10 miljoner kronor för

P R O P . 2 0 18 / 1 9: 9 9

mycket. Anslaget bör därför minskas med 10 miljoner kronor.

Sammantaget bör därmed anslaget 1:10 Fort- bildning av lärare och förskolepersonal minskas med 20 000 000 kronor.

Minskningen av anslaget används för att bidra till finansieringen av de ökade anslagen i denna proposition.

1:13 Statligt stöd till vuxenutbildning

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 2 712 422 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 1:13 Statligt stöd till vuxenutbildning minskas med 445 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Anslaget

används bl.a. för utgifter för kommunal vuxen- utbildning.

Riksdagen beslutade att anvisa 150 miljoner kronor mer till anslaget jämfört med regeringens förslag i budgetpropositionen för 2019 för att det planerade tillskottet av utbildningsplatser inom regional yrkesinriktad vuxenutbildning skulle kunna genomföras (bet. 2018/19:UbU1, rskr. 2018/19:104). Regeringen gör dock bedöm- ningen att avsatta medel för statsbidraget inte kommer att kunna förbrukas fullt ut under året. Anslaget bör därför minskas med 397 miljoner kronor.

Regeringen gör även bedömningen att medlen för utbildning för tidsbegränsat anställda inom äldreomsorg och hälso- och sjukvård inte kommer att förbrukas fullt ut under året. Anslaget bör därför minskas med 48 miljoner kronor.

Sammantaget bör därmed anslaget 1:13 Statligt stöd till vuxenutbildning minskas med 445 000 000 kronor.

Minskningen av anslaget används för att bidra till finansieringen av de ökade anslagen i denna proposition.

123

P R O P . 2 0 18 / 1 9: 9 9

2:1 Universitetskanslersämbetet

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 149 035 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 2:1 Universitets- kanslersämbetet ökas med 5 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Anslaget an- vänds för Universitetskanslersämbetets förvalt- ningsutgifter.

Universitetskanslersämbetet ansvarar för kvalitetssäkringen av utbildningen vid universitet och högskolor. För att förbättra kvalitetssäk- ringen har regeringen beslutat att även forskning ska ingå i kvalitetssäkringssystemet. Beslutet är i enlighet med vad som angavs i propositionen Kunskap i samverkan – för samhällets utmaningar och stärkt kon-kurrenskraft (prop. 2016/17:50). Ytterligare medel behöver tillföras anslaget för att uppdraget ska kunna genomföras på ett bra sätt. Regeringen anser därför att anslaget 2:1 Universitetskanslersämbetet bör ökas med 5 000 000 kronor.

Finansiering sker genom att anslaget 2:64 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor minskas med motsvarande belopp.

2:2 Universitets- och högskolerådet

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 198 920 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 2:2 Universitets- och högskolerådet minskas med 5 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Anslaget

används för Universitets- och högskolerådets förvaltningsutgifter.

Riksdagen beslutade att anvisa 20 miljoner kronor mer till anslaget än vad regeringen föreslog i budgetpropositionen för 2019 i syfte att stärka arbetet med validering av nyanländas

kompetens (bet. 2018/19:UbU1, rskr. 2018/19:104). Universitets- och högskolerådet har tillförts resurser för att stärka arbetet med

bedömning av utländsk utbildning. Vidare har myndigheten sedan tidigare haft i uppdrag att samordna en pilotverksamhet med syfte att etablera en varaktig struktur, bl.a. för stöd till universitets och högskolors arbete med bedöm- ning av reell kompetens. Regeringen bedömer att tillskottet inte är nödvändigt för att uppnå syftet. Anslaget bör därför minskas med 20 miljoner kronor.

I propositionen En sammanhållen politik för Sveriges landsbygder – för ett Sverige som håller ihop gjorde regeringen bedömningen att tillgäng- ligheten till universitets- och högskoleutbildning samt yrkeshögskoleutbildning bör öka genom en förbättrad tillgång till distansutbildningar (prop. 2017/18:179). För att stimulera utveckling av distansstudier bör Universitets- och högskole- rådet tillföras ytterligare medel. Anslaget bör därför ökas med 10 miljoner kronor. Ökningen finansieras genom att anslaget 1:17 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur under utgifts- område 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel minskas med motsvarande belopp.

För att möjliggöra utvecklingen av en betygs- databas till stöd för reformen om rätt till behörighetsgivande utbildning inom komvux bör anslaget ökas med 5 miljoner kronor. Från och med 2020 beräknas anslaget öka med 5 miljoner kronor. Ökningen finansieras genom att anslaget 1:1 Statens skolverk minskas med motsvarande belopp.

Sammantaget bör därmed anslaget 2:2 Universitets- och högskolerådet minskas med 5 000 000 kronor.

Minskningen av anslaget används för att bidra till finansieringen av de ökade anslagen i denna proposition.

2:3 Uppsala universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå

2:5 Lunds universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå

2:7 Göteborgs universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå

2:9 Stockholms universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå

2:11 Umeå universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå

124

2:13 Linköpings universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå

2:15 Karolinska institutet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå

2:17 Kungl. Tekniska högskolan: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå

2:19 Luleå tekniska universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå

2:21 Karlstads universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå

2:23 Linnéuniversitetet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå

2:25 Örebro universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå

2:27 Mittuniversitetet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå

2:29 Malmö universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå

2:31 Blekinge tekniska högskola: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå

2:33 Mälardalens högskola: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå

2:37 Gymnastik- och idrottshögskolan: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå

2:39 Högskolan i Borås: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå

2:41 Högskolan Dalarna: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå

2:43 Högskolan i Gävle: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå

2:45 Högskolan i Halmstad: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå

2:47 Högskolan Kristianstad: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå

2:49 Högskolan i Skövde: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå

P R O P . 2 0 18 / 1 9: 9 9

2:51 Högskolan Väst: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå

2:53 Konstfack: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå

2:57 Kungl. Musikhögskolan i Stockholm: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå

2:59 Södertörns högskola: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå

2:66 Ersättningar för klinisk utbildning och forskning

I statens budget för innevarande år finns för de ändamål som gäller för dessa anslag uppförda

ramanslag

1 778 755 000

kronor,

2 092 904 000

kronor,

2 153 058 000

kronor,

1 760 939 000

kronor,

1 414 350 000

kronor,

1 572 054 000

kronor,

730 290 000

kronor,

1 175 373 000

kronor,

681 997 000

kronor,

672 504 000

kronor,

 

1 080 446 000

kronor,

806 968 000

kronor,

560 762 000

kronor,

946 947 000

kronor,

249 545 000

kronor,

617 330 000

kronor,

105 247 000

kronor,

507 765 000

kronor,

436 471 000

kronor,

460 311 000

kronor,

397 995 000

kronor,

402 361 000

kronor,

312 869 000

kronor,

369 262 000

kronor,

164 624 000

kronor,

133 169 000 kronor,

426 124 000

kronor

och

2 619 319 000 kronor.

 

 

 

 

 

 

 

Regeringens förslag:

Anslaget

2:3 Uppsala

universitet:

Utbildning på

grundnivå

och

avancerad

nivå ökas

med

11 365 000 kronor.

Anslaget 2:5 Lunds universitet: Utbildning på

grundnivå

och

avancerad

nivå

ökas

med

11 145 000 kronor. Anslaget

2:7

Göteborgs

universitet:

Utbildning

grundnivå

och

avancerad

nivå

ökas

med

3 332 000 kronor.

Anslaget 2:9 Stockholms universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå ökas med 5 160 000 kronor. Anslaget 2:11 Umeå universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå ökas med 6 269 000 kronor. Anslaget 2:13 Linköpings universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå ökas med 8 078 000 kronor. Anslaget 2:15 Karolinska institutet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå ökas med 863 000 kronor. Anslaget 2:17 Kungl. Tekniska högskolan: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå ökas med 7 067 000 kronor. Anslaget 2:19 Luleå

125

P R O P . 2 0 18 / 1 9: 9 9

tekniska universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå ökas med 3 779 000 kronor. Anslaget 2:21 Karlstads universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå ökas med 1 993 000 kronor. Anslaget 2:23 Linnéuniversitetet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå ökas med 3 005 000 kronor. Anslaget 2:25 Örebro universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå ökas med 2 640 000 kronor. Anslaget 2:27 Mittuniversitetet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå ökas med 3 027 000 kronor. Anslaget 2:29 Malmö universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå ökas med 3 765 000 kronor. Anslaget 2:31 Blekinge tekniska högskola: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå ökas med 2 538 000 kronor. Anslaget 2:33 Mälardalens högskola: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå ökas med 981 000 kronor. Anslaget 2:37 Gymnastik- och idrottshögskolan: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå ökas med 728 000 kronor. Anslaget 2:39 Högskolan i Borås: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå ökas med 1 518 000 kronor. Anslaget 2:41 Högskolan Dalarna: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå ökas med 253 000 kronor. Anslaget 2:43 Högskolan i Gävle: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå ökas med 2 198 000 kronor. Anslaget 2:45 Högskolan i Halmstad: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå ökas med 2 245 000 kronor. Anslaget 2:47 Högskolan Kristianstad: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå ökas med 1 661 000 kronor. Anslaget 2:49 Högskolan i Skövde: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå ökas med 906 000 kronor. Anslaget 2:51 Högskolan Väst: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå ökas med 2 069 000 kronor. Anslaget 2:53 Konstfack Utbildning på grundnivå och avancerad nivå ökas med 506 000 kronor. Anslaget 2:57 Kungl. Musikhögskolan i Stockholm: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå ökas med 506 000 kronor. Anslaget 2:59 Södertörns högskola: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå ökas med 1 710 000 kronor. Anslaget 2:66 Ersättningar för klinisk utbildning och forskning ökas med 4 571 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Anslagen

används bl.a. för ersättning till universitet och högskolor för högskoleutbildning på grundnivå och avancerad nivå.

I syfte att genomföra den utbyggnad av lärar- och förskollärarutbildningarna som inleddes 2017, samt den utbyggnad av högskolan som inleddes 2018 beslutade riksdagen att för 2019 öka anslaget 2:64 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor med totalt 141 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag i budget- propositionen för 2019. I utbildningsutskottets betänkande anges att medlen ska fördelas till flera anslag i enlighet med tidigare aviseringar i en kommande ändringsbudget (bet. 2018/19:UbU1, rskr. 2018/19:104). Regeringen återkommer där- för i denna proposition med förslag till fördelning av medlen till universitets och högskolors anslag för utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Regeringen anser att den av riksdagen beslutade ökningen bör justeras utifrån att en del av budgetåret redan har förflutit och därför bör sammanlagt 93,9 miljoner kronor fördelas till universitets och högskolors anslag för utbildning på grundnivå och avancerad nivå.

Regeringen anser att medlen bör fördelas enligt följande. Anslaget 2:3 Uppsala universitet:

Utbildning på grundnivå och avancerad nivå ökas med 11 365 000 kronor. Anslaget 2:5 Lunds universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå ökas med 11 145 000 kronor. Anslaget 2:7 Göteborgs universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå ökas med 3 332 000 kronor. Anslaget 2:9 Stockholms universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå ökas med 5 160 000 kronor. Anslaget 2:11 Umeå universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå ökas med 6 269 000 kronor. Anslaget 2:13 Linköpings universitet: Utbildning

på grundnivå och

avancerad

nivå

ökas med

8 078 000 kronor.

Anslaget

2:15

Karolinska

institutet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå ökas med 863 000 kronor. Anslaget 2:17 Kungl. Tekniska högskolan: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå ökas med 7 067 000 kronor. Anslaget 2:19 Luleå tekniska universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå ökas med 3 779 000 kronor. Anslaget 2:21 Karlstads universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå ökas med 1 993 000 kronor. Anslaget 2:23 Linnéuniversitetet: Utbildning på

grundnivå

och

avancerad

nivå ökas

med

3 005 000 kronor.

Anslaget

2:25 Örebro

universitet:

Utbildning

grundnivå

och

avancerad

nivå

ökas

med

2 640 000 kronor.

Anslaget 2:27 Mittuniversitetet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå ökas med 3 027 000

126

kronor. Anslaget 2:29 Malmö universitet: Utbild- ning på grundnivå och avancerad nivå ökas med 3 765 000 kronor. Anslaget 2:31 Blekinge tekniska högskola: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå ökas med 2 538 000 kronor. Anslaget 2:33 Mälardalens högskola: Utbildning på grundnivå

och avancerad nivå ökas med 981 000 kronor.

Anslaget 2:37 Gymnastik- och idrottshögskolan: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå ökas med 728 000 kronor. Anslaget 2:39 Högskolan i Borås: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå ökas med 1 518 000 kronor. Anslaget 2:41 Högskolan Dalarna: Utbildning på grundnivå och

avancerad nivå ökas med 253 000 kronor.

Anslaget 2:43 Högskolan i Gävle: Utbildning på

grundnivå och

avancerad

nivå

ökas med

2 198 000 kronor.

Anslaget

2:45

Högskolan i

Halmstad: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå ökas med 2 245 000 kronor. Anslaget 2:47 Högskolan Kristianstad: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå ökas med 1 661 000 kronor. Anslaget 2:49 Högskolan i Skövde: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå ökas med

906 000 kronor. Anslaget 2:51 Högskolan Väst: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå ökas med 2 069 000 kronor. Anslaget 2:53 Konstfack Utbildning på grundnivå och avancerad nivå ökas

med 506 000 kronor. Anslaget 2:57 Kungl.

Musikhögskolan i Stockholm: Utbildning på

grundnivå och

avancerad

nivå

ökas med

506 000 kronor.

Anslaget

2:59

Södertörns

högskola: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå ökas med 1 710 000 kronor. Anslaget 2:66 Ersättningar för klinisk utbildning och forskning ökas med 4 571 000 kronor.

Sammantaget innebär detta en ökning av anslagen med 93 878 000 kronor. Vidare ökas anslaget 2:63 Enskilda utbildningsanordnare på högskoleområdet med 10 821 000 kronor.

Finansiering sker genom att anslaget 2:64 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor minskas med motsvarande belopp.

2:4 Uppsala universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå

2:6 Lunds universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå

2:8 Göteborgs universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå

P R O P . 2 0 18 / 1 9: 9 9

2:10 Stockholms universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå

2:12 Umeå universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå

2:14 Linköpings universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå

2:16 Karolinska institutet: Forskning och utbildning på forskarnivå

2:18 Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå

2:20 Luleå tekniska universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå

2:22 Karlstads universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå

2:24 Linnéuniversitetet: Forskning och utbildning på forskarnivå

2:26 Örebro universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå

2:28 Mittuniversitetet: Forskning och utbildning på forskarnivå

2:30 Malmö universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå

2:32 Blekinge tekniska högskola: Forskning och utbildning på forskarnivå

2:34 Mälardalens högskola: Forskning och utbildning på forskarnivå

2:38 Gymnastik- och idrottshögskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå

2:40 Högskolan i Borås: Forskning och utbildning på forskarnivå

2:42 Högskolan Dalarna: Forskning och utbildning på forskarnivå

2:44 Högskolan i Gävle: Forskning och utbildning på forskarnivå

2:46 Högskolan i Halmstad: Forskning och utbildning på forskarnivå

127

P R O P . 2 0 18 / 1 9: 9 9

2:48 Högskolan Kristianstad: Forskning och utbildning på forskarnivå

2:50 Högskolan i Skövde: Forskning och utbildning på forskarnivå

2:52 Högskolan Väst: Forskning och utbildning på forskarnivå

2:60 Södertörns högskola: Forskning och utbildning på forskarnivå

I statens budget för innevarande år finns för de ändamål som gäller för dessa anslag uppförda ramanslag på 2 158 476 000 kronor, 2 220 820 000

kronor,

1 578 532 000

kronor,

1 650 888 000

kronor,

1 132 502 000

kronor,

897 931 000

kronor,

1 579 228 000

kronor,

1 565 411 000

kronor, 390 159 000 kronor, 241 163 000 kronor,

339 526 000

kronor,

268 418 000

kronor,

247 142 000

kronor,

239 799 000

kronor,

97 732 000

kronor,

115 174 000

kronor,

34 840 000

kronor,

75 418 000

kronor,

77 958 000

kronor,

99 249 000

kronor,

69 613 000

kronor,

63 851 000

kronor,

51 159 000

kronor 63 919 000

kronor

och

84 761 000 kronor.

 

 

 

 

 

 

Regeringens förslag:

Anslaget

2:4 Uppsala

universitet:

Forskning

och

utbildning

forskarnivå

ökas med

23 370 000 kronor.

2:6

Lunds universitet: Forskning och utbildning på

forskarnivå ökar med 28 035 000 kronor.

Anslaget 2:8 Göteborgs universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå ökas med 21 391 000 kronor. Anslaget 2:10 Stockholms universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå ökas med

17 230 000 kronor. Anslaget 2:12 Umeå

universitet: Forskning och utbildning på forskar- nivå ökas med 12 735 000 kronor. Anslaget 2:14 Linköpings universitet: Forskning och utbildning

på forskarnivå ökas med 13 616 000 kronor.

Anslaget 2:16 Karolinska institutet: Forskning och

utbildning

forskarnivå

ökas

med

20 950 000 kronor.

Anslaget

2:18

Kungl.

Tekniska högskolan: Forskning och utbildning på

forskarnivå ökas med 15 173 000 kronor.

Anslaget 2:20 Luleå tekniska universitet: Forsk-

ning och utbildning

på forskarnivå

ökas med

7 461 000 kronor.

Anslaget 2:22

Karlstads

universitet: Forskning och utbildning på forskar- nivå ökas med 5 748 000 kronor. Anslaget 2:24 Linnéuniversitetet: Forskning och utbildning på

forskarnivå ökas med 5 004 000 kronor. Anslaget 2:26 Örebro universitet: Forskning och utbildning

på forskarnivå ökas med 5 005 000 kronor.

Anslaget 2:28 Mittuniversitetet: Forskning och utbildning på forskarnivå ökas med 4 162 000 kronor. Anslaget 2:30 Malmö universitet: Forsk- ning och utbildning på forskarnivå ökas med 4 440 000 kronor. Anslaget 2:32 Blekinge tekniska högskola: Forskning och utbildning på forskarnivå

ökas med 1 886 000 kronor. Anslaget 2:34

Mälardalens högskola: Forskning och utbildning på forskarnivå ökas med 5 508 000 kronor. Anslaget 2:38 Gymnastik- och idrottshögskolan: Forskning

och utbildning

forskarnivå

ökas med

1 498 000 kronor.

Anslaget 2:40

Högskolan i

Borås: Forskning

och

utbildning på forskarnivå

ökas med 4 910 000 kronor. Anslaget 2:42

Högskolan Dalarna: Forskning och utbildning på forskarnivå ökas med 3 189 000 kronor. Anslaget 2:44 Högskolan i Gävle: Forskning och utbildning

forskarnivå

ökas

med

3 248 000 kronor.

Anslaget 2:46 Högskolan i Halmstad: Forskning

och

utbildning

forskarnivå

ökas med

3 471 000 kronor.

Anslaget

2:48

Högskolan

Kristianstad: Forskning och utbildning på forskar- nivå ökas med 1 699 000 kronor. Anslaget 2:50 Högskolan i Skövde: Forskning och utbildning på forskarnivå ökas med 1 929 000 kronor. Anslaget 2:52 Högskolan Väst: Forskning och utbildning på forskarnivå ökas med 4 626 000 kronor. Anslaget 2:60 Södertörns högskola: Forskning och utbildning på forskarnivå ökas med 2 491 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Anslagen

används för ersättning till universiteten och högskolorna för forskning och utbildning på forskarnivå. I syfte att genomföra den beräknade ökningen av universitets och högskolors anslag för forskning och utbildning på forskarnivå 2019 som presenterades i propositionen Kunskap i samverkan – för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft (prop. 2016/17:50) beslutade riksdagen att öka anslaget 2:64 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor med 250 miljoner kronor. I betänkandet anges att medlen ska fördelas till flera anslag i enlighet med tidigare aviseringar i en kommande ändringsbudget (bet. 2018/19:UbU1, rskr. 2018/19:104). Regeringen återkommer därför i denna proposition med förslag till fördelning av medlen till universitets och högskolors anslag för forskning och utbildning på forskarnivå.

128

Regeringen anser att medlen bör fördelas enligt följande. Anslaget 2:4 Uppsala universitet: Forsk- ning och utbildning på forskarnivå bör ökas med

23 370 000 kronor, anslaget 2:6 Lunds universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå bör ökas med 28 035 000 kronor, anslaget 2:8 Göteborgs universitet: Forskning och utbildning på forskar- nivå bör ökas med 21 391 000 kronor, anslaget

2:10 Stockholms

universitet:

Forskning och

utbildning på forskarnivå

bör ökas

med

17 230 000 kronor,

anslaget

2:12

Umeå

universitet: Forskning och utbildning på forskar- nivå bör ökas med 12 735 000 kronor, anslaget

2:14 Linköpings

universitet:

Forskning

och

utbildning på

forskarnivå

bör

ökas

med

13 616 000 kronor, anslaget

2:16

Karolinska

institutet: Forskning och utbildning på forskarnivå bör ökas med 20 950 000 kronor, anslaget 2:18 Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå bör ökas med

15 173 000 kronor, anslaget 2:20 Luleå tekniska

universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå bör ökas med 7 461 000 kronor, anslaget 2:22 Karlstads universitet: Forskning och

utbildning

på forskarnivå

bör ökas

med

5 748 000 kronor,

anslaget

2:24

Linné-

universitetet:

Forskning och

utbildning på

forskarnivå

bör

ökas med 5 004 000 kronor,

anslaget 2:26 Örebro universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå bör ökas med 5 005 000 kronor, anslaget 2:28 Mittuniversitetet: Forskning

och utbildning på

forskarnivå

bör ökas

med

4 162 000

kronor,

anslaget

2:30

Malmö

universitet:

Forskning

och

utbildning

forskarnivå

bör ökas

med 4 440 000

kronor,

anslaget 2:32 Blekinge tekniska högskola: Forsk- ning och utbildning på forskarnivå bör ökas med

1 886 000 kronor, anslaget 2:34 Mälardalens

högskola: Forskning och utbildning på forskarnivå bör ökas med 5 508 000 kronor, anslaget 2:38 Gymnastik- och idrottshögskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå bör ökas med 1 498 000 kronor, anslaget 2:40 Högskolan i Borås: Forskning och utbildning på forskarnivå bör ökas med 4 910 000 kronor, anslaget 2:42 Högskolan Dalarna: Forskning och utbildning på forskarnivå

bör ökas med 3 189 000 kronor, anslaget 2:44

Högskolan i Gävle: Forskning och utbildning på

forskarnivå bör ökas med 3 248 000 kronor,

anslaget 2:46 Högskolan i Halmstad: Forskning

och utbildning

forskarnivå bör

ökas

med

3 471 000 kronor,

anslaget

2:48

Högskolan

Kristianstad:

Forskning och

utbildning

P R O P . 2 0 18 / 1 9: 9 9

forskarnivå bör ökas med 1 699 000 kronor, anslaget 2:50 Högkolan i Skövde: Forskning och utbildning på forskarnivå bör ökas med

1 929 000 kronor, anslaget 2:52 Högskolan Väst: Forskning och utbildning på forskarnivå bör ökas med 4 626 000 kronor och anslaget 2:60 Södertörns högskola: Forskning och utbildning på forskarnivå bör ökas med 2 491 000 kronor,

Sammantaget innebär detta en ökning av anslagen med 218 775 000 kronor. Vidare ökas anslaget 2:63 Enskilda utbildningsanordnare på högskoleområdet med 17 992 000 kronor och anslaget 1:23 Sveriges lantbruksuniversitet under utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel med 13 233 000 kronor.

Finansiering sker genom att anslaget 2:64 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor minskas med motsvarande belopp.

2:4 Uppsala universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå

2:6 Lunds universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå

2:10 Stockholms universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå

2:20 Luleå tekniska universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå

Regeringen har ett bemyndigande att för anslagen 2:4 Uppsala universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå, 2:6 Lunds universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå och 2:20 Luleå tekniska universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå besluta om årliga medlemsavgifter till KIC Raw Materials under Europeiska institutet för innovation och teknik (EIT Raw Materials) på högst 1 000 000 kronor, 300 000 kronor respek- tive 1 000 000 kronor under 2016–2022.

Regeringen har också ett bemyndigande att för anslagen 2:6 Lunds universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå och 2:10 Stockholms universitet: Forskning och utbildning på forskar- nivå besluta om årliga medlemsavgifter till kunskaps- och innovationsplattformen inom it- området KIC Digital under Europeiska institutet för innovation och teknik (EIT Digital) på högst 250 000 kronor under 2017–2022.

Slutligen har regeringen ett bemyndigande att för anslaget 2:4 Uppsala universitet: Forskning och

129

P R O P . 2 0 18 / 1 9: 9 9

utbildning på forskarnivå besluta om årliga medlemsavgifter till kunskaps- och innovations- plattformen inom hållbar energi under Europeiska institutet för innovation och teknik (KIC InnoEnergy SE) på högst 500 000 kronor under 2017–2022.

Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under 2019–2022 för anslagen 2:4 Uppsala universitet: Forskning och utbildning på forskar- nivå, 2:6 Lunds universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå och 2:20 Luleå tekniska universitet: Forskning och utbildning på forskar- nivå besluta om årliga medlemsavgifter till EIT Raw Materials på högst 1 200 000 kronor.

Regeringen bemyndigas att under 2019–2022 för anslagen 2:6 Lunds universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå och 2:10 Stockholms universitet: Forskning och utbildning på forskar- nivå besluta om årliga medlemsavgifter till EIT Digital på högst 400 000 kronor.

Regeringen bemyndigas att under 2019–2022 för anslaget 2:4 Uppsala universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå besluta om en årlig medlemsavgift till KIC InnoEnergy SE på högst 700 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: De årliga medlemsavgifterna till EIT Raw Materials, EIT Digital och KIC InnoEnergy SE är fastställda i euro. På grund av den försvagade svenska kronan är bemyndigandena inte tillräckligt omfattande för att det ska vara möjligt att betala de årliga medlemsavgifterna till respektive innovations- plattform. Vidare har Lunds universitet ansökt om att i likhet med de andra universiteten bli s.k. core partner, vilket medför behov av ett ökat bemyndigande. Storleken på bemyndigandena för de årliga medlemsavgifterna behöver därför öka.

Regeringen bör mot denna bakgrund bemyndigas att under 2019–2022 för anslagen 2:4 Uppsala universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå, 2:6 Lunds universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå och 2:20 Luleå tekniska universitet: Forskning och utbildning på forskar- nivå besluta om årliga medlemsavgifter till EIT Raw Materials på högst 1 200 000 kronor.

Regeringen bör även bemyndigas att under

2019–2022 för anslagen 2:6 Lunds universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå och 2:10 Stockholms universitet: Forskning och utbildning

på forskarnivå besluta om årliga medlemsavgifter till EIT Digital på högst 400 000 kronor.

Slutligen bör regeringen bemyndigas att under

2019–2022 för anslaget 2:4 Uppsala universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå besluta om en årlig medlemsavgift till KIC InnoEnergy SE på högst 700 000 kronor.

2:4 Uppsala universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå

Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under 2019–2022 för anslaget 2:4 Uppsala universitet: Forskning och utbildning på forskar- nivå besluta om en årlig medlemsavgift till Centre Européen de Calcul Atomique et Moléculaire på högst 350 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Sedan 2016 är Uppsala universitet medlem i Centre Européen de Calcul Atomique et Moléculaire (CECAM) (prop. 2016/17:2, bet. 2016/17:FiU11, rskr. 2016/17:55). Då verksamheten kommer att fort- sätta bedrivas bör regeringens bemyndigande att besluta om årliga medlemsavgifter till CECAM förlängas. Regeringen bör mot denna bakgrund bemyndigas att under 2019–2022 för anslaget 2:4 Uppsala universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå besluta om en årlig medlemsavgift till CECAM på högst 350 000 kronor.

Uppsala universitet har sedan 2016 även varit medlem i ett nätverk benämnt The Guild of European Research-Intensive Universities (The Guild) (prop. 2016/17:2, bet. 2016/17:FiU1, rskr. 2016/17:55). Även denna verksamhet fortsätter. Regeringen gör dock bedömningen att medlem- skapet inte är av den karaktären att medlems- avgiften behöver underställas riksdagens beslut.

130

2:6 Lunds universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå

Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under 2019 besluta om medlemskap i en kunskaps- och innovationsplattform inom livs- medel under Europeiska institutet för innovation och teknik och att under 2019–2025 för anslaget 2:6 Lunds universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå besluta om en årlig medlemsavgift på högst 1 200 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Under 2017 etablerades en kunskaps- och innovationsplatt- form inom livsmedel under Europeiska institutet för innovation och teknik (EIT Foods). Lunds universitet har en betydande kompetens inom området och det är viktigt att universitetet kan bli en del av detta europiska forskningssamarbete, som även bedöms kunna gynna företag som verkar inom området. Förutsatt att ansökan beviljas kommer varje deltagande part att betala en årlig medlemsavgift, antingen som huvud- partner eller associerad partner.

Regeringen bör därför bemyndigas att under 2019 besluta om medlemskap i en kunskaps- och innovationsplattform inom livsmedel under Europeiska institutet för innovation och teknik) och under 2019–2025 för anslaget 2:6 Lunds universitet: Forskning och utbildning på forskar- nivå besluta om en årlig medlemsavgift på högst 1 200 000 kronor.

2:18: Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå

Regeringen har ett bemyndigande att för anslaget 2:18 Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå besluta om årliga medlemsavgifter till kunskaps- och innovations- plattformen inom hälsa under Europeiska institutet för innovation och teknik (EIT Health) på högst 750 000 kronor under 2016–2022.

Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under 2019–2022 för anslaget 2:18 Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå besluta om en årlig medlemsavgift till EIT Health på högst 900 000 kronor.

P R O P . 2 0 18 / 1 9: 9 9

Skälen för regeringens förslag: De årliga

medlemsavgifterna är fastställda i euro. På grund av den försvagade svenska kronan är bemyndi- gandet inte tillräckligt omfattande för att göra det möjligt att betala de årliga medlemsavgifterna till plattformen. Bemyndigandet behöver därför öka.

Regeringen bör mot denna bakgrund bemyn- digas att under 2019–2022 för anslaget 2:18 Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå besluta om en årlig medlemsavgift till EIT Health om högst 900 000 kronor.

2:63 Enskilda utbildningsanordnare på högskoleområdet

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 3 394 695 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 2:63 Enskilda utbildningsanordnare på högskoleområdet ökas med 28 813 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag till enskilda utbildningsanordnare för ersättning för hög- skoleutbildning på grundnivå och avancerad nivå, behörighetsgivande och högskoleintroducerande utbildning. Anslaget får även användas för utgifter för statsbidrag till forskning och utbild- ning på forskarnivå.

För att genomföra den utbyggnad av lärar- och förskollärarutbildningarna som inleddes 2017 och den utbyggnad av högskolan som inleddes 2018 beslutade riksdagen att för 2019 öka anslaget 2:64 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor med totalt 141 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag i budgetpropositionen för 2019. Riksdagen beslutade också att öka samma anslag med 250 miljoner kronor i syfte att genomföra den beräknade ökningen av universi- tets och högskolors anslag för forskning och utbildning på forskarnivå 2019 som presenterades i propositionen Kunskap i samverkan – för samhällets utmaningar och stärkt konkurrens- kraft (prop. 2016/17:50). I betänkandet anges att medlen ska fördelas till flera anslag i enlighet med tidigare aviseringar i en kommande ändrings- budget (bet. 2018/19:UbU1, rskr. 2018/19:104).

131

P R O P . 2 0 18 / 1 9: 9 9

Regeringen återkommer därför i denna pro- position med förslag till fördelning av medlen till lärosätenas anslag för såväl utbildning på grund- nivå och avancerad nivå som för forskning och utbildning på forskarnivå. Regeringen anser att den av riksdagen beslutade ökningen för utbygg- nad av lärar- och förskollärarutbildningarna och högskolan bör justeras utifrån att en del av budgetåret redan har förflutit. För utbildning på grundnivå och avancerad nivå bör därför sam- manlagt 10 821 000 kronor fördelas till anslaget. För forskning och utbildning på forskarnivå bör anslaget ökas med 17 992 000 kronor.

Sammantaget bör därmed anslaget 2:63 Enskilda utbildningsanordnare på högskoleområdet ökas med 28 813 000 kronor.

Finansiering sker genom att anslaget 2:64 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor minskas med motsvarande belopp.

2:64 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 1 278 309 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 2:64 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor minskas med 623 200 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Anslaget an- vänds för utgifter för bl.a. särskilda insatser för högskoleutbildning och forskning inom högskoleområdet och för bidrag till statliga universitet och högskolor m.fl.

I syfte att genomföra den utbyggnad av lärar- och förskollärarutbildningarna som inleddes 2017, den utbyggnad av högskolan som inleddes 2018, samt den beräknade ökningen av universitets och högskolors anslag för forskning och utbildning på forskarnivå 2019 som presenterades i propositionen Kunskap i samverkan – för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft (prop. 2016/17:50) beslutade riksdagen att öka anslaget 2:64 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor med totalt 406 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag i budgetpropositionen för 2019. I betän- kandet anges att medlen ska fördelas till flera

anslag i enlighet med tidigare aviseringar i en kommande ändringsbudget (bet. 2018/19:UbU1, rskr. 2018/19:104). För att möjliggöra en sådan fördelning bör anslaget minskas med 359,7 mil- joner kronor.

För att bidra till finansieringen av de ökade anslagen i denna proposition bör anslaget även minskas med 263,5 miljoner kronor. Neddrag- ningen bedöms senarelägga utbyggnaden av vissa särskilda utbildningsinsatser något.

Sammantaget bör därmed anslaget 2:64 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor minskas med 623 200 000 kronor.

2:65 Särskilda medel till universitet och högskolor

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 439 124 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 2:65 Särskilda medel till universitet och högskolor minskas med 17 500 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: För att bidra till finansieringen av de ökade anslagen i denna proposition bör anslaget 2:65 Särskilda medel till universitet och högskolor minskas med 17 500 000 kronor.

Minskningen bedöms inte påverka de verksamheter som finansieras från anslaget.

3:1 Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 6 067 846 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 3:1 Vetenskaps-

rådet: Forskning och forskningsinformation minskas med 84 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Anslaget

används bl.a. för stöd för forskning och forsk- ningsinformation.

132

För att finansiera ökningen av anslaget 3:4 Rymdforskning och rymdverksamhet och anslaget 3:11 Etikprövningsmyndigheten bör anslaget minskas med 11 respektive 3 miljoner kronor.

Vidare bör anslaget minskas med 70 miljoner kronor för att bidra till finansieringen av de ökade anslagen i denna proposition.

Sammantaget bör därmed anslaget 3:1 Vetenskapsrådet: Forskning och forsknings- information minskas med 84 000 000 kronor.

3:4 Rymdforskning och rymdverksamhet

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 962 356 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 3:4 Rymdforsk- ning och rymdverksamhet ökas med 11 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Anslaget

används bl.a. för utgifter för stöd till forskning och utveckling inklusive industritutvecklings- projekt och fjärranalys inom nationella och internationella samarbeten.

Den verksamhet som finansieras från anslaget bedrivs vanligen i form av fleråriga projekt. Utgifterna för de svenska åtagandena gentemot Europeiska rymdorganisationen förväntas öka till följd av den försvagade kronkursen och bedöms därför bli högre än enligt tidigare beräkningar. För att myndigheten ska kunna fullgöra sina åtaganden behöver anslaget tillföras ytterligare medel. Regeringen anser därför att anslaget 3:4 Rymdforskning och rymdverksamhet bör ökas med 11 000 000 kronor.

Finansiering sker genom att anslaget 3:1 Veten- skapsrådet: Forskning och forskningsinformation minskas med motsvarande belopp.

3:11 Etikprövningsmyndigheten

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 41 919 000 kronor.

P R O P . 2 0 18 / 1 9: 9 9

Regeringens förslag: Anslaget 3:11 Etikpröv- ningsmyndigheten ökas med 3 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Anslaget an- vänds för Etikprövningsmyndighetens förvalt- ningsutgifter och för avvecklingskostnader för de regionala etikprövningsnämnderna.

I enlighet med riksdagens beslut med anled- ning av propositionen En ny organisation för etikprövning av forskning som avser människor inrättades den 1 januari 2019 den nya Etik- prövningsmyndigheten (prop. 2017/18:45, bet. 2017/18UbU12, rskr. 2017/18:173). Uppstarts- kostnaderna för den nya myndigheten har blivit högre än vad som tidigare beräknats. Den främsta orsaken till de högre utgifterna är att det nya ärendehanteringssystem för bl.a. etikprövning av forskning som skulle ha varit klart till bildandet av den nya myndigheten fortfarande är under utveckling. Detta har inneburit att investerings- kostnaderna har blivit högre och den förväntade effektiviseringen har ännu inte realiserats. Regeringen anser därför att anslaget 3:11 Etikprövningsmyndigheten bör ökas med 3 000 000 kronor.

Finansiering sker genom att anslaget 3:1 Vetenskapsrådet: Forskning och forsknings- information minskas med motsvarande belopp.

4:1 Internationella program (bemyndigande)

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 81 589 000 kronor.

Vidare har regeringen ett bemyndigande att under 2019 besluta om bidrag som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 153 000 000 kronor 2020–2022.

Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under 2019 för anslaget 4:1 Internationella program besluta om bidrag som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 165 000 000 kronor 2020–2022.

Skälen för regeringens förslag: Anslaget

används bl.a. för utgifter för stipendier till s.k.

133

P R O P . 2 0 18 / 1 9: 9 9

tredjelandsstudenter och utgifter för stats- bidrag för att främja internationella kontakter inom EU-program och andra internationella program inom utbildningsområdet.

För att möjliggöra nödvändiga åtaganden för ingångna stipendiesamarbeten under perioden behöver bemyndigandet ökas med 12 miljoner kronor. Regeringen bör därför bemyndigas att under 2019 för anslaget 4:1 Internationella program besluta om bidrag som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 165 000 000 kronor 2020–2022.

6.16Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid

1:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 430 684 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 1:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt inter- nationellt kulturutbyte och samarbete ökas med 50 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Anslaget

används bl.a. för utgifter för statsbidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internation- ellt kulturutbyte och samarbete.

Riksdagen beslutade att anvisa 100 miljoner kronor mindre till anslaget 2019 jämfört med regeringens förslag i budgetpropositionen för 2019. Minskningen motiverades bl.a. med att det är kostsamt och ineffektivt att via riktade stats- bidrag motivera kommuner att öka tillgänglig- heten i de kommunala kulturskolorna genom sänkta avgifter (bet. 2018/19:KrU1, rskr. 2018/19:97).

Regeringen anser att det statliga bidraget till kommuner som bedriver kulturskoleverksamhet har bidragit till att bredda utbudet inom kultur- skolorna och att nå nya grupper. Därigenom kan kulturskolan göras mer jämlik och förbättra möjligheterna för barn och unga i hela landet att

delta i verksamheten. Regeringen anser därför att stödet bör återinföras.

Regeringen anser mot denna bakgrund att anslaget 1:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete bör ökas med 50 000 000 kronor.

Finansiering sker genom de förslag till in- komstökningar och minskade anslag som lämnas i denna proposition.

1:3 Skapande skola

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 187 065 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 1:3 Skapande skola minskas med 10 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Anslaget an- vänds bl.a. för utgifter för statsbidrag till Skapande skola för barn i förskola, förskoleklass, grundskola och motsvarande skolformer.

De principer som tillämpades vid utform- ningen av budgetpropositionen för 2019 innebar att en tidigare aviserad minskning av anslaget för de tidsbegränsade medel till satsningen på Skapande förskola inte genomfördes. Regeringen anser därför att anslaget 1:3 Skapande skola bör minskas med 10 000 000 kronor.

Minskningen av anslaget används för att bidra till finansieringen av de ökade anslagen i denna proposition.

1:6 Bidrag till regional kulturverksamhet

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 1 501 187 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 1:6 Bidrag till regional kulturverksamhet minskas med 6 000 000 kronor.

134

Skälen för regeringens förslag: Anslaget

används bl.a. för Kungl. bibliotekets genom- förande av det samlade ansvaret för statens stöd och samordning inom biblioteksväsendet.

De principer som tillämpades vid utform- ningen av budgetpropositionen för 2019 innebar att anslaget anvisades 6 miljoner kronor för den tidsbegränsade satsningen på en nationell bibli- oteksstrategi, som skulle avslutas vid utgången av 2018. Regeringen anser därför att anslaget 1:6 Bidrag till regional kulturverksamhet bör minskas med 6 000 000 kronor.

Minskningen av anslaget används för att bidra till finansieringen av de ökade anslagen i denna proposition.

2:1 Bidrag till vissa scenkonstinstitutioner

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 1 084 666 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget

2:1 Bidrag till

vissa scenkonstinstitutioner

minskas med

2 990 000 kronor.

 

 

 

Skälen för regeringens förslag: Anslaget an- vänds bl.a. för utgifter för statsbidrag till Kungliga Operan AB, Kungliga Dramatiska teatern AB, Riksteatern (ideell förening), Stiftelsen Dansens Hus, Stiftelsen Drottningholms Slottsteater, Unga Klara och Voksenåsen AS.

De principer som tillämpades vid utform- ningen av budgetpropositionen för 2019 innebar att en tidigare aviserad minskning av anslaget inte genomfördes. Regeringen anser därför att anslaget 2:1 Bidrag till vissa scenkonstinstitutioner bör minskas med 2 990 000 kronor.

Minskningen av anslaget används för att bidra till finansieringen av de ökade anslagen i denna proposition.

3:1 Bidrag till litteratur och kulturtidskrifter

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 160 735 000 kronor.

P R O P . 2 0 18 / 1 9: 9 9

Regeringens förslag: Anslaget 3:1 Bidrag till litteratur och kulturtidskrifter minskas med 5 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Anslaget

används bl.a. för utgifter för statsbidrag till litteratur, kulturtidskrifter och läsfrämjande.

Riksdagen anvisade 5 miljoner kronor mer till anslaget jämfört med regeringens förslag i budgetpropositionen för 2019 för bibliotekens arbete med att nå ungdomar från socio- ekonomiskt svaga miljöer (bet. 2018/19:KrU1, rskr. 2018/19:97). Regeringen bedömer dock att satsningen Stärkta bibliotek tillgodoser det aktuella behovet. Regeringen anser därför att anslaget 3:1 Bidrag till litteratur och kultur- tidskrifter bör minskas med 5 000 000 kronor.

Minskningen av anslaget används för att bidra till finansieringen av de ökade anslagen i denna proposition.

8:1 Centrala museer: Myndigheter

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 1 240 793 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 8:1 Centrala

museer: Myndigheter ökas med 47 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Anslaget

används bl.a. för förvaltningsutgifter vid ett antal centrala museer som är myndigheter.

Riksdagen beslutade att anvisa 60 miljoner kronor mindre till anslaget jämfört med regeringens förslag i budgetpropositionen för 2019. Minskningen motiverades med att den s.k. fri entré-reformen vid berörda museer borde avvecklas under våren 2019 (bet. 2018/19:KrU1, rskr. 2018/19:97).

Regeringen bedömer att lika tillgång till det gemensamma kulturarvet bör främjas och att fri entré vid vissa statliga museer är en del i detta arbete. Regeringen anser därför att anslaget bör ökas med 60 miljoner kronor för att även fortsättningsvis finansiera fri entré vid vissa centrala museer som är myndigheter.

135

P R O P . 2 0 18 / 1 9: 9 9

Vidare innebar de principer som tillämpades vid utformningen av budgetpropositionen för 2019 att anslaget anvisades medel för redan genomförd verksamhet. Regeringen anser därför att anslaget bör minskas med 13 miljoner kronor.

Sammantaget bör därmed anslaget 8:1 Centrala museer: Myndigheter ökas med 47 000 000 kronor.

Finansiering sker genom de förslag till inkomstökningar och minskade anslag som lämnas i denna proposition.

11:2 Forskning och dokumentation om medieutvecklingen

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 3 842 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 11:2 Forskning och dokumentation om medieutvecklingen minsk- as med 500 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Anslaget an- vänds för utgifter för information om forsknings- resultat för att utarbeta mediestatistik och doku- mentera ägar- och marknadsförhållanden inom svenska massmedier vid den svenska avdelningen av Nordiskt informationscenter för Medie- och Kommunikationsforskning (Nordicom).

De principer som tillämpades vid utform- ningen av budgetpropositionen för 2019 innebar att anslaget anvisades 0,5 miljoner kronor för ett redan avslutat uppdrag. Regeringen anser därför att anslaget 11:2 Forskning och dokumentation om medieutvecklingen bör minskas med 500 000 kronor.

Minskningen av anslaget används för att bidra till finansieringen av de ökade anslagen i denna proposition.

12:3 Särskilda insatser inom ungdomspolitiken

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 35 000 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 12:3 Särskilda insatser inom ungdomspolitiken minskas med 25 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Anslaget

används för särskilda insatser inom ungdoms- politiken.

De principer som tillämpades vid utform- ningen av budgetpropositionen för 2019 innebar att anslaget anvisades 25 miljoner kronor för redan genomförd verksamhet. Regeringen anser därför att anslaget 12:3 Särskilda insatser inom ungdomspolitiken bör minskas med 25 000 000 kronor.

Minskningen av anslaget används för att bidra till finansieringen av de ökade anslagen i denna proposition.

13:1 Stöd till idrotten

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 1 974 311 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 13:1 Stöd till idrotten minskas med 20 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Anslaget an- vänds bl.a. för statsbidrag till idrotten.

Riksdagen beslutade att anvisa 20 miljoner kronor mer till anslaget jämfört med regeringens förslag i budgetpropositionen för 2019 för en satsning på träning för äldre. Regeringen gör bedömningen att satsningen är alltför kortsiktig för att få önskvärd effekt. Regeringen anser därför att anslaget 13:1 Stöd till idrotten bör minskas med 20 000 000 kronor.

Minskningen av anslaget används för att bidra till finansieringen av de ökade anslagen i denna proposition.

14:3 Särskilda insatser inom folkbildningen

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 170 000 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 14:3 Särskilda insatser inom folkbildningen minskas med 8 000 000 kronor.

136

Skälen för regeringens förslag: Anslaget an- vänds för utgifter för att genomföra insatser för att stärka kunskaper i svenska, om samhället och främja deltagande i samhällslivet för asylsökande och personer som fått uppehållstillstånd, men bor kvar i anläggningsboende.

De principer som tillämpades vid utform- ningen av budgetpropositionen för 2019 innebar att anslaget anvisades för mycket medel. Regeringen anser därför att anslaget 14:3 Särskilda insatser inom folkbildningen bör minskas med 8 000 000 kronor.

Minskningen av anslaget används för att bidra till finansieringen av de ökade anslagen i denna proposition.

6.17Utgiftsområde 18 Samhälls- planering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik

1:9 Investeringsstöd för anordnande av hyresbostäder och bostäder för studerande

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 3 000 000 000 kronor.

Något bemyndigande att ingå ekonomiska åtaganden har inte lämnats för 2019.

Regeringens förslag: Anslaget 1:9 Investerings- stöd för anordnande av hyresbostäder och bostäder för studerande minskas med 750 000 000 kronor.

Regeringen bemyndigas att under 2019 för anslaget 1:9 Investeringsstöd för anordnande av hyresbostäder och bostäder för studerande ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 6 000 000 000 kronor 2020–2022.

Skälen för regeringens förslag: Anslaget an- vänds för utgifter för statsbidrag för att anordna nya hyresbostäder och bostäder för studerande.

De medel som riksdagen anvisat anslaget för 2019 bedöms överstiga vad som behövs för att hantera de ansökningar om utbetalning av tidigare beviljade stöd som förväntas komma in under innevarande år. Utbetalningarna beräknas uppgå till ca 1 500 miljoner kronor. Regeringen anser därför att anslaget 1:9 Investeringsstöd för anordnande av hyresbostäder och bostäder för studerande bör minskas med 750 000 000 kronor.

P R O P . 2 0 18 / 1 9: 9 9

Därefter beräknas anslaget öka med 3 000 mil- joner kronor 2021 och 1 500 miljoner kronor 2022. Sammantaget beräknas detta innebära ökade utbetalningar 2019–2022 med 3 000 mil- joner kronor.

Minskningen av anslaget används för att bidra till finansieringen av de ökade anslagen i denna proposition.

I syfte att avveckla investeringsstödet för anordnande av hyresbostäder och bostäder för studerande beslutade riksdagen att regeringen inte skulle bemyndigas att ingå några nya eko- nomiska åtaganden för investeringsstödet under 2019 (bet. 2018/19:CU1, rskr. 2018/19:83). Regeringen anser att redan inkomna ansökningar om stöd bör kunna beviljas. För att kunna göra det behövs ett bemyndigande om ekonomiska åtaganden för anslaget. Regeringen bör därför bemyndigas att under 2019 för anslaget 1:9 Investeringsstöd för anordnande av hyresbostäder och bostäder för studerande ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 6 000 000 000 kronor 2020–2022. Regeringen avser återkomma om stödets framtida utformning.

2:1 Konsumentverket

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 167 979 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 2:1 Konsument- verket minskas med 1 100 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Anslaget

används för Konsumentverkets förvaltnings- utgifter.

För att renodla och effektivisera Konsument- verkets förvaltningsuppdrag bör medel som ska användas för myndighetens förvaltningsutgifter under anslaget 2:4 Åtgärder på konsumentområdet flyttas till förvaltningsanslaget. Av denna anled- ning anser regeringen att anslaget bör ökas med 3,9 miljoner kronor.

Samtidigt innebar de principer som tillämpades vid utformningen av budgetpropositionen för 2019 att anslaget anvisades 5 miljoner kronor för redan genomförd verksamhet. Regeringen anser

137

P R O P . 2 0 18 / 1 9: 9 9

därför att anslaget bör minskas med 5 miljoner kronor.

Sammantaget bör därmed anslaget 2:1 Konsumentverket minskas med 1 100 000 kronor.

Minskningen av anslaget används för att bidra till finansieringen av de ökade anslagen i denna proposition.

2:4 Åtgärder på konsumentområdet

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 26 459 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 2:4 Åtgärder på konsumentområdet minskas med 3 900 000 kronor.

Anslaget 2:4 Åtgärder på konsumentområdet får användas för utgifter för stöd till det civila samhällets organisationer som på olika sätt främjar konsumenternas intressen samt för stöd till standardiseringsarbete.

Skälen för regeringens förslag: Anslaget

används för utgifter för stöd till kunskaps- byggande på konsumentområdet, stöd till kommuners konsumentverksamhet samt för stöd till det civila samhällets organisationer som på olika sätt främjar konsumenternas intressen.

För att renodla och effektivisera Konsument- verkets förvaltningsuppdrag bör medel som används för myndighetens förvaltningsutgifter i stället anvisas på anslaget 2:1 Konsumentverket. Det innebär att finansieringen av stöd till kunskapsbyggande på konsumentområdet samt stöd till kommuners konsumentverksamhet förs över till anslaget 2:1 Konsumentverket och att ändamålet för anslaget 2:4 Åtgärder på konsument- området ändras i enlighet med detta.

Regeringen anser mot denna bakgrund att anslaget 2:4 Åtgärder på konsumentområdet bör minskas med 3 900 000 kronor och att ändamålet för anslaget bör ändras så att det dels inte längre får användas för stöd till kunskapsbyggande på konsumentområdet eller för stöd till kommuners konsumentverksamhet, dels så att det hädanefter även får användas för stöd till standardiserings- arbete.

6.18Utgiftsområde 19 Regional tillväxt

1:2 Transportbidrag

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 400 864 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 1:2 Transport- bidrag ökas med 30 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Anslaget används för utgifter för statsbidrag till regionalt transportbidrag och avser kompensation till företag i de fyra nordligaste länen för kostnads- nackdelar till följd av långa transportavstånd för varor och stimulerar till höjd förädlingsgrad i områdets näringsliv.

Rätten till stöd följer av förordningen (2000:281) om regionalt transportbidrag. Till följd av förändringar i EU:s lagstiftning om undantag från statsstödsregler kan regionalt transportbidrag numera även beviljas till företag för transporter av vidareförädlade produkter inom bl.a. jordbruks- och livsmedelssektorn. För att möjliggöra för dessa företag att ta del av bidraget behöver medel tillföras anslaget. Rege- ringen anser därför att anslaget 1:2 Transport- bidrag bör ökas med 30 000 000 kronor.

Finansiering sker genom att anslaget 1:17 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur under utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel minskas med motsvarande belopp.

1:3 Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden 2014–2020 (bemyndigande)

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 1 421 024 000 kronor.

Vidare har regeringen ett bemyndigande att under 2019 ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 3 600 000 000 kronor 2020–2023.

138

P R O P . 2 0 18 / 1 9: 9 9

Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under 2019 för anslaget 1:3 Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden 2014–2020 ingå eko- nomiska åtaganden som inklusive tidigare åtagan- den medför behov av framtida anslag på högst 3 750 000 000 kronor 2020–2023.

Skälen för regeringens förslag: Anslaget används bl.a. för utbetalningar av medel från Europeiska regionala utvecklingsfonden för programperioden 2014–2020. Verksamheten inom regionalfondsprogrammen omfattar bl.a. fleråriga projekt som medför utgifter för kommande budgetår.

I förordningen (1999:710) om valutakurs vid stöd från EU:s struktur- och investeringsfonder fastställs den valutakurs som ska användas för beräkning av de finansiella ramarna för program inom dessa fonder. Valutakursen behöver nu justeras för att skillnaden mot den faktiska kursen inte ska vara för stor. Regeringen avser därför att genom en ändring av förordningen justera valutakursen från 8,39 kronor per euro till 9,30 kronor per euro. Ytterligare medel görs därmed tillgängliga inom regionalfondsprogrammen. Beslut avseende insatser inom programmen är fleråriga och har en påverkan på kommande års anslag, varför bemyndigandet om ekonomiska åtaganden behöver ökas med 150 miljoner kronor.

Regeringen bör mot denna bakgrund bemyndigas att under 2019 för anslaget 1:3 Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden 2014–2020 ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 3 750 000 000 kronor 2020–2023.

6.19Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård

1:1 Naturvårdsverket

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 575 452 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 1:1 Naturvårds- verket ökas med 10 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Anslaget

används bl.a. för Naturvårdsverkets förvaltnings- utgifter.

Regeringen anser att det är angeläget att Naturvårdsverket ges förutsättningar att hantera de viktiga satsningar inom miljöområdet som föreslås i denna proposition.

Regeringen anser därför att anslaget 1:1 Natur- vårdsverket bör ökas med 10 000 000 kronor.

Investeringsplan för Naturvårdsverket

Regeringens förslag: Investeringsplanen för fastigheter och markanläggningar för 2019–2021 godkänns som en riktlinje för Naturvårdsverkets investeringar.

Skälen för regeringens förslag: Investering- arna i Naturvårdsverkets investeringsplan finan- sieras med anslag. De anslag som anvisats för ändamålet, med beaktande av de förslag som lämnas i denna proposition, är inte förenliga med den investeringsplan riksdagen har godkänt för Naturvårdsverket. För perioden 2019–2021 beräknas Naturvårdsverkets samhällsinveste- ringar uppgå till drygt 4 miljarder kronor. Investeringarna omfattar främst förvärv samt avtalslösningar för statens räkning av värdefulla naturområden som avses skyddas enligt miljö- balken. Investeringarna avser även nyuppförande av naturum och andra byggnader som används bl.a. för informationsändamål samt renovering av befintligt byggnadsbestånd i skyddade områden, se tabell 6.3.

Mot denna bakgrund bör investeringsplanen för fastigheter och markanläggningar för 2019– 2021 godkännas som en riktlinje för Naturvårds- verkets investeringar.

139

P R O P . 2 0 18 / 1 9: 9 9

Tabell 6.3 Investeringsplan för Naturvårdsverkets fastigheter och markanläggningar

Miljoner kronor

 

Utfall

Utfall

Prognos

Beräknat

Beräknat

 

2017

2018

2019

2020

2021

 

 

 

 

 

 

Anskaffning och utveckling av nya investeringar

 

 

 

 

 

Skydd av värdefull natur

1 248

1 403

763

663

663

Byggnader, anläggningar m.m. i anslutning till skyddad värdefull natur

66

36

40

40

40

 

 

 

 

 

 

 

Summa utgifter för anskaffning och utveckling

1 314

1 439

803

703

703

 

 

 

 

 

 

varav investeringar i anläggningstillgångar

408

239

140

140

140

 

 

 

 

 

 

Finansiering

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Anslag 1:14 Skydd av värdefull natur

1 248

1 403

763

663

663

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Anslag 1:3 Åtgärder för värdefull natur

66

36

40

40

40

 

 

 

 

 

 

Lån i Riksgäldskontoret

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Summa finansiering av anskaffning och utveckling

1 314

1 439

803

703

703

 

 

 

 

 

 

Vidmakthållande av befintliga investeringar1

 

 

 

 

 

Skötsel av skyddade områden, artbevarande, friluftsliv m.m.

901

1 117

788

551

761

 

Summa utgifter för vidmakthållande

901

1 117

788

551

761

varav investeringar i anläggningstillgångar

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Finansiering

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Anslag 1:3 Åtgärder för värdefull natur

901

1 117

788

551

761

Summa finansiering av vidmakthållande

901

1 117

788

551

761

Totala utgifter för anskaffning, utveckling och vidmakthållande av

 

 

 

 

 

investeringar

2 215

2 556

1 591

1 254

1 464

Varav investeringar i anläggningstillgångar

408

239

140

140

140

140

1:2 Miljöövervakning m.m.

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 360 214 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 1:2 Miljöövervak- ning ökas med 40 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Anslaget an- vänds bl.a. till utgifter och bidrag för miljömåls- uppföljning och miljöövervakning.

Riksdagen beslutade att anvisa 50 miljoner kronor mindre till anslaget jämfört med regering- ens förslag i budgetpropositionen för 2019 (bet. 2018/19:MJU1, rskr. 2018/19:98). Regeringen bedömer att miljöövervakning är grundläggande för att bedöma miljötillståndet samt att miljö- övervakningen avseende hav och vatten behöver förstärkas. Regeringen anser därför att anslaget 1:2 Miljöövervakning m.m. bör ökas med 40 000 000 kronor.

Finansiering sker genom de förslag till inkomstökningar och minskade anslag som lämnas i denna proposition.

1:3 Åtgärder för värdefull natur

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 647 535 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 1:3 Åtgärder för värdefull natur ökas med 212 000 000 kronor

Skälen för regeringens förslag: Anslaget an- vänds bl.a. till utgifter för insatser och statsbidrag för skötsel och förvaltning av skyddad natur, bevarande och restaurering av biologisk mångfald och insatser för friluftsliv.

Riksdagen beslutade att anvisa 600 miljoner kronor mindre till anslaget jämfört med regeringens förslag i budgetpropositionen för 2019 (bet. 2018/19:MJU1, rskr. 2018/19:98). Regeringen anser att satsningar på åtgärder för värdefull natur som t.ex. skötsel av skyddade områden, naturvårdsförvaltning, fastighets- förvaltning, artbevarande och viltförvaltning samt

P R O P . 2 0 18 / 1 9: 9 9

restaurering och anläggande av våtmarker är viktiga. Ytterligare satsningar på detta behövs. Regeringen anser därför att anslaget bör ökas med 200 miljoner kronor.

Regeringen anser vidare att det är viktigt att arbetet med myggbekämpning ges goda förut- sättningar. Anslaget bör av denna anledning ökas med 12 miljoner kronor.

Sammantaget bör därmed anslaget 1:3 Åtgärder för värdefull natur ökas med 212 000 000 kronor.

Finansiering sker genom de förslag till inkomstökningar och minskade anslag som lämnas i denna proposition.

1:4 Sanering och återställning av förorenade områden

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 856 118 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 1:4 Sanering och återställning av förorenade områden ökas med 40 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Anslaget an- vänds bl.a. till utgifter för att inventera, undersöka och åtgärda förorenade områden som behöver saneras och efterbehandlas.

Riksdagen beslutade att anvisa 100 miljoner kronor mindre till anslaget jämfört med regeringens förslag i budgetpropositionen för 2019 (bet. 2018/19:MJU1, rskr. 2018/19:98). Enligt regeringen finns det stora behov av att komma åt de källor till utsläpp av miljögifter som förekommer i dag. Många miljögifter försvinner inte utan samlas på havsbottnen. Sanering av miljöfarliga vrak är en av flera viktiga åtgärder. Regeringen anser därför att anslaget 1:4 Sanering och återställning av förorenade områden bör ökas med 40 000 000 kronor.

Finansiering sker genom de förslag till inkomstökningar och minskade anslag som lämnas i denna proposition.

141

P R O P . 2 0 18 / 1 9: 9 9

1:10 Klimatanpassning

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 316 750 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 1:10 Klimat- anpassning minskas med 55 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Anslaget får bl.a. användas för utgifter för att förebygga och begränsa samhällets sårbarhet till följd av klimat- förändringar såsom förebyggande och kunskaps- höjande insatser, utredningar, samordning, planer samt delfinansiering av åtgärder för skredsäkring längs Göta älv.

Riksdagen beslutade att anvisa 145 miljoner kronor mer till anslaget jämfört med regeringens förslag i budgetpropositionen för 2019 (bet. 2018/19:MJU1, rskr. 2018/19:98). För att bidra till finansieringen av de ökade anslagen i denna proposition anser regeringen att anslaget 1:10

Klimatanpassning bör minskas med 55 000 000 kronor.

Minskningen bedöms inte påverka den verk- samhet som finansieras från anslaget.

1:11 Åtgärder för havs- och vattenmiljö

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 1 149 565 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 1:11 Åtgärder för havs- och vattenmiljö ökas med 120 000 000 kro- nor.

Skälen för regeringens förslag: Anslaget

används bl.a. för utgifter för insatser och åtgärder för att förbättra, bevara, planera, restaurera och skydda havs- och vattenmiljöer.

För att bl.a. öka insatserna mot övergödning, t.ex. åtgärder för minskad internbelastning samt ökat upptag och återcirkulering av näringsämnen genom vattenbruk, samt för att öka takten i arbetet för att nå de havs- och vattenrelaterade miljökvalitetsmålen behöver havs- och vatten- miljöarbetet förstärkas. Regeringen anser därför

att anslaget 1:11 Åtgärder för havs- och vattenmiljö bör ökas med 120 000 000 kronor.

Finansiering sker genom de förslag till inkomstökningar och minskade anslag som lämnas i denna proposition.

1:12 Insatser för internationella klimatinvesteringar

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 335 000 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 1:12 Insatser för internationella klimatinvesteringar minskas med 80 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Anslaget

används bl.a. för utgifter för insatser för inter- nationella klimatinvesteringar samt för att ut- veckla och stödja internationellt klimatsamarbete som syftar till att bidra till ökad ambition i genomförandet av Parisavtalet.

I syfte att bl.a. snabbt sänka de globala klimat- utsläppen anvisade riksdagen 80 miljoner kronor mer till anslaget jämfört med regeringens förslag i budgetpropositionen för 2019. Medlen skulle användas för internationella klimatinvesteringar genom exempelvis mekanismen för ren utveck- ling (CDM). Riksdagen anförde vidare att när mekanismer knutna till Parisavtalet är på plats bör investeringarna övergå till dessa (bet. 2018/19:MJU1, rskr. 2018/19:98). Regeringen bedömer att den anslagsnivå som föreslogs i budgetpropositionen för 2019 var väl avpassad i förhållande till ändamålet. Regeringen anser därför att anslaget 1:12 Insatser för internationella klimatinvesteringar bör minskas med 80 000 000 kronor.

Minskningen av anslaget används för att bidra till finansieringen av de ökade anslagen i denna proposition.

142

1:14 Skydd av värdefull natur

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 678 000 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 1:14 Skydd av värdefull natur ökas med 100 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Anslaget

används bl.a. till utgifter för skydd och bevarande av värdefulla naturmiljöer för biologisk mångfald och friluftsliv.

Riksdagen beslutade att anvisa 740 miljoner kronor mindre till anslaget jämfört med regering- ens förslag i budgetpropositionen för 2019 (bet. 2018/19:MJU1, rskr. 2018/19:98). Regeringen bedömer att det behövs ytterligare insatser för skydd och bevarande av värdefulla naturmiljöer, bl.a. i form av ersättningar enligt 31 kap. miljö- balken, samt för förvärv och avtalslösningar för statens räkning av värdefulla naturområden. Re- geringen anser därför att anslaget 1:14 Skydd av värdefull natur bör ökas med 100 000 000 kronor.

Finansiering sker genom de förslag till inkomstökningar och minskade anslag som lämnas i denna proposition.

1:16 Klimatinvesteringar

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 750 000 000 kronor.

Något bemyndigande att ingå ekonomiska åtaganden har inte lämnats för 2019.

Regeringens förslag: Anslaget 1:16 Klimat- investeringar ökas med 758 000 000 kronor.

Anslaget 1:16 Klimatinvesteringar får även användas för stöd för att stimulera överflyttning av godstransporter från väg till sjöfart.

Regeringen bemyndigas att under 2019 för anslaget 1:16 Klimatinvesteringar ingå ekono- miska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 1 600 000 000 kronor 2020–2023.

P R O P . 2 0 18 / 1 9: 9 9

Skälen för regeringens förslag: Anslaget an- vänds bl.a. för klimatinvesteringar på lokal och regional nivå samt stöd till installation av ladd- infrastruktur för elfordon.

Riksdagen beslutade att anvisa 840 miljoner kronor mindre till anslaget jämfört med regering- ens förslag i budgetpropositionen för 2019. Riksdagen beslutade vidare att inte ge regeringen något bemyndigande att ingå ekonomiska åtaganden för anslaget (bet. 2018/19:MJU1, rskr. 2018/19:98).

Riksdagen har beslutat om ett klimatpolitiskt

ramverk (prop. 2016/17:146, bet. 2016/17:MJU24, rskr. 2016/17:320). Regeringen gör bedömningen att för att nå de klimatmål som ingår i ramverket måste effektiva investeringar göras i olika typer av lösningar som kan leda till kraftfulla utsläppsminskningar inom alla sam- hällssektorer. Klimatklivet är en viktig insats för att minska utsläppen i hela landet och satsningar behövs därför fortsatt. Mot bakgrund av utvärde- ringar som har genomförts avser regeringen att vidta åtgärder för att utveckla och effektivisera Klimatklivet. Anslaget bör ökas med 750 mil- joner kronor.

Finansiering sker genom de förslag till inkomstökningar och minskade anslag som lämnas i denna proposition.

För att stimulera till överflyttning av gods- transporter från väg till sjöfart har ett tillfälligt ekobonussystem införts. För att möjliggöra ut- betalningar av ekobonus behöver anslagsända- målet utvidgas för att omfatta sådant stöd. Vidare behöver anslaget ökas med 8 miljoner kronor för att finansiera redan ingångna avtal. Finansiering sker genom att anslaget 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur under utgiftsområde 22 Kommunikationer minskas med motsvarande belopp.

Sammantaget bör därmed anslaget 1:16 Klimatinvesteringar ökas med 758 000 000 kro- nor. Anslaget bör även få användas för stöd för att stimulera överflyttning av godstransporter från väg till sjöfart.

Vidare är en förutsättning för effektiv använd- ning av anslaget att det finns möjlighet att teckna avtal om fleråriga projekt. På så sätt kan fler stora och mer långsiktiga investeringar komma till stånd. Regeringen bör därför bemyndigas att under 2019 för anslaget 1:16 Klimatinvesteringar ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 1 600 000 000 kronor 2020–2023.

143

P R O P . 2 0 18 / 1 9: 9 9

1:20 Industriklivet

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 300 000 000 kronor.

Vidare har regeringen ett bemyndigande att under 2019 ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 1 000 000 000 kronor 2020–2026.

Regeringens förslag: Anslaget 1:20 Industri- klivet ökas med 200 000 000 kronor.

Anslaget 1:20 Industriklivet får användas för åtgärder som bidrar till att minska industrins processrelaterade utsläpp av växthusgaser, såsom forskning, förstudier och investeringar. Det får även avvändas för utgifter kopplade till åtgärder som bidrar till negativa utsläpp av växthusgaser, såsom forskning, utveckling, test, demonstration och investeringar.

Regeringen bemyndigas att under 2019 för anslaget 1:20 Industriklivet ingå ekonomiska åtagande som inklusive tidigare åtaganden med- för behov av framtida anslag på högst 1 800 000 000 kronor 2020–2026.

Skälen för regeringens förslag: Anslaget

används bl.a. för utgifter kopplade till åtgärder som bidrar till att minska industrins process- relaterade utsläpp, såsom forskning, förstudier och investeringar.

Behovet av åtgärder för att minska utsläppen av växthusgaser från industrin är stort, inte minst vad gäller elektrifiering. Regeringen bedömer att behovet kommer att öka ytterligare under året. Av denna anledning anser regeringen att 100 mil- joner kronor bör tillföras anslaget. Anslagets ändamål bör också förtydligas så att det framgår att det får användas för utgifter kopplade till industrins processrelaterade utsläpp av växthus- gaser.

Vidare måste växthusgaser på sikt tas ur atmosfären för att nå målen i det klimatpolitiska ramverket. Regeringen anser därför att anslaget bör tillföras 100 miljoner kronor och att anslagets ändamål bör ändras så att det även får användas för utgifter för detta syfte.

Sammantaget bör därmed anslaget 1:20 Industriklivet ökas med 200 000 000 kronor. Anslaget bör vidare få användas för åtgärder som

bidrar till att minska industrins processrelaterade utsläpp av växthusgaser, såsom forskning, förstudier och investeringar. Det bör även få avvändas för utgifter kopplade till åtgärder som bidrar till negativa utsläpp av växthusgaser, såsom forskning, utveckling, test, demonstration och investeringar.

Finansiering sker genom de förslag till inkomstökningar och minskade anslag som lämnas i denna proposition.

Riksdagen beslutade att minska beställnings- bemyndigandet för anslaget med 800 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag i budget- propositionen för 2019 (bet. 2018/19:MJU1, rskr. 2018/19:98). Ansökningar om flera större projekt som medför utgifter under kommande budgetår bör kunna beviljas stöd under 2019, varför bemyndigandet behöver ökas med 800 miljoner kronor. Regeringen bör därför bemyndigas att under 2019 för anslaget 1:20 Industriklivet ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 1 800 000 000 kronor 2020–2026.

1:21 Teknikneutral laddinfrastruktur

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 50 000 000 kro- nor.

Vidare har regeringen ett bemyndigande att under 2019 ingå ekonomiska åtaganden som medför behov av framtida anslag på högst 100 000 000 kronor 2020–2024.

Regeringens förslag: Anslaget 1:21 Teknik- neutral laddinfrastruktur minskas med 50 000 000 kronor.

Regeringens bemyndigande att under 2019 ingå ekonomiska åtaganden som medför behov av framtida anslag tas bort.

Skälen för regeringens förslag: Anslaget

används bl.a. för utgifter för ett teknikneutralt stöd och statsbidrag för investering i infrastruktur för alternativa drivmedel.

I syfte att bl.a. bygga ut laddinfrastrukturen längs våra vägar uppförde riksdagen anslaget på statens budget och anvisade 50 miljoner kronor

144

att användas för att stödja utbyggnad av laddinfra- struktur inte bara för batteridrivna fordon utan även tankstationer för vätgas- och bränsle- cellsdrivna fordon (bet. 2018/19:MJU1, rskr. 2018/19:98). Regeringen gör bedömningen att stöd för investeringar i infrastruktur för alternativa drivmedel kan lämnas med medel från anslaget 1:16 Klimatinvesteringar. En särskild satsning från ett nytt anslag bör därför inte genomföras. Regeringen anser därför att anslaget 1:21 Teknikneutral laddinfrastruktur bör minskas med 50 000 000 kronor. Vidare anser regeringen att det beställningsbemyndigande som finns till anslaget bör tas bort.

Minskningen av anslaget används för att bidra till finansieringen av de ökade anslagen i denna proposition.

2:2 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 1 044 408 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 2:2 Forsknings- rådet för miljö, areella näringar och samhälls- byggande: Forskning minskas med 100 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Anslaget

används bl.a. för stöd till forskning inom områdena miljö och samhällsbyggande.

Riksdagen beslutade att anvisa 203 miljoner kronor mer till anslaget jämfört med regeringens förslag i budgetpropositionen för 2019, varav 100 miljoner kronor för ökad forskning som kan vägleda arbetet för att värna miljön och stoppa klimatförändringarna (bet. 2018/19:MJU1, rskr. 2018/19:98). Regeringen menar att anslagsnivån bör vara i linje med inriktningen i propositionen Kunskap i samverkan – för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft (prop. 2016/17:50). Regeringen anser därför att anslaget 2:2 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning bör minskas med 100 000 000 kronor.

Minskningen av anslaget används för att bidra till finansieringen av de ökade anslagen i denna proposition.

P R O P . 2 0 18 / 1 9: 9 9

6.20Utgiftsområde 21 Energi

1:1 Statens energimyndighet

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 317 573 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 1:1 Statens energi- myndighet minskas med 5 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Anslaget

används bl.a. för Statens energimyndighets förvaltningsutgifter.

De principer som tillämpades vid utform- ningen av budgetpropositionen för 2019 innebar att anslaget anvisades 5 miljoner kronor för redan genomförd verksamhet. Regeringen anser därför att anslaget 1:1 Statens energimyndighet bör minskas med 5 000 000 kronor.

Minskningen av anslaget används för att bidra till finansieringen av de ökade anslagen i denna proposition.

1:7 Energiteknik

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 535 000 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 1:7 Energiteknik ökas med 300 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Anslaget

används bl.a. för utgifter för att stimulera spridningen av vissa energitekniska lösningar som bedöms ha positiva effekter på klimatet.

Riksdagen beslutade att anvisa 440 miljoner kronor mindre till anslaget jämfört med regering- ens förslag i budgetpropositionen för 2019. Minskningen motiverades med att stödet till solceller stegvis bör fasas ut och subventions- graden för stöd sänkas till 15 procent snarast möjligt (bet. 2018/19:NU3, rskr. 2018/19:101).

Regeringen anser att satsningar på solceller fortsatt är önskvärt för att förenkla för fler att installera sådana. Anslaget bör därför tillföras

145

P R O P . 2 0 18 / 1 9: 9 9

ytterligare medel. Vad gäller stödnivån anser regeringen att en lämplig stödnivå är 20 procent.

Mot denna bakgrund anser regeringen att an- slaget 1:7 Energiteknik bör ökas med 300 000 000 kronor.

Finansiering sker genom de förslag till inkomstökningar och minskade anslag som lämnas i denna proposition.

6.21Utgiftsområde 22 Kommunikationer

1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 25 577 423 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur minskas med 8 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: För att

finansiera ökningen av anslaget 1:1 Naturvårds- verket under utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård bör anslaget 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur minskas med 8 000 000 kro- nor. Minskningen bedöms inte påverka den verksamhet som finansieras från anslaget.

1:2 Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 23 571 698 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 1:2 Vidmakt- hållande av statens transportinfrastruktur ökas med 122 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Anslaget

används bl.a. för statsbidrag till drift av enskilda vägar och till underhåll av statliga järnvägar.

De enskilda vägarna är en viktig del av trans- portnätet på landsbygden. Resultatet av inspekt- ioner som Trafikverket genomfört visar att det finns ett uppdämt behov av underhållsåtgärder för bl.a. broar på det vägnät som får statsbidrag för enskild väghållning. Dessa är kostsamma att underhålla. Det finns en risk att dessa objekt förlorar sin hållfasthet och att de därmed inte kommer att kunna användas av exempelvis tyngre fordon om de inte underhålls. Regeringen anser bl.a. därför att 66 miljoner kronor bör tillföras anslaget för statsbidrag till enskild väghållning för särskilda driftåtgärder för att förbättra de enskilda vägarnas funktion och bärighet, bl.a. för tyngre fordon.

En väl fungerande järnvägsinfrastruktur är viktig för landsbygdens konkurrenskraft. Det handlar bl.a. om att främja spårbundna gods- transporter. Regeringen anser därför att 56 miljoner kronor bör tillföras anslaget för järnvägsunderhåll.

Sammantaget bör därmed anslaget 1:2 Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur ökas med 122 000 000 kronor.

Finansiering sker genom en minskning av anslaget 1:17 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur under utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel.

1:3 Trafikverket

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 1 396 577 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 1:3 Trafikverket får även användas för uppföljning av särskilda överenskommelser om transportinfrastruktur- investeringar.

Skälen för regeringens förslag: Regeringen ser behov av att följa upp och utvärdera de överenskommelser som ingåtts i samband med de s.k. Storstadsavtalen. Anslagets ändamål bör utvidgas till att omfatta även detta ändamål. Regeringen anser därför att anslaget 1:3 Trafikverket även bör få användas för uppföljning av särskilda överenskommelser om transport- infrastrukturinvesteringar.

146

1:6 Ersättning avseende icke statliga flygplatser

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 126 313 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 1:6 Ersättning av- seende icke statliga flygplatser ökas med 57 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Anslaget

används bl.a. för ökat driftsstöd till följd av flygskatten till icke statliga flygplatser i Norrland.

Riksdagen har tillkännagett för regeringen att den ska återkomma med förslag om ytterligare förändringar i skatte- och avgiftsregler avseende bl.a. avskaffad flygskatt samt att förslaget ska träda i kraft den 1 juli 2019 (bet. 2018/19:FiU1 reservation 5 punkt 2, rskr. 2018/19:62). Tillkännagivandet innefattade ett avskaffande av skatten på flygresor. Riksdagen beslutade också av denna anledning att minska anslaget med 42 miljoner kronor för 2019 (bet. 2018/19:TU1, rskr. 2018/19:109).

I samband med att flygskatten infördes efter förslag i budgetpropositionen för 2018 tillfördes också ytterligare medel för driftstöd för att säkerställa att skatten inte skulle innebära ökade driftunderskott vid icke statliga flygplatser i Norrland (prop. 2017/18:1, bet. 2017/18:TU1, rskr. 2017/18:104). Som anförts i avsnitt 5.9, där tillkännagivandet i denna del behandlas, anser regeringen att flygets klimatpåverkan ska minska och att det är rimligt att flyget även fortsatt står för åtminstone en del av sina klimatkostnader. Flygskatten bör därför behållas. Det finns därmed behov av att öka medlen för driftstöd till följd av flygskatten till icke statliga flygplatser i Norrland. Regeringen anser därför att anslaget 1:6 Ersättning till icke statliga flygplatser bör ökas med 57 000 000 kronor.

Finansiering sker genom de förslag till inkomstökningar och minskade anslag som lämnas i denna proposition.

P R O P . 2 0 18 / 1 9: 9 9

1:7 Trafikavtal (bemyndigande)

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 960 000 000 kronor.

Vidare har regeringen ett bemyndigande att under 2019 ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 4 471 200 000 kronor 2020–2027.

Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under 2019 för anslaget 1:7 Trafikavtal ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 4 971 200 000 kronor 2020–2027.

Skälen för regeringens förslag: Anslaget

används för utgifter för statens trafikavtal rörande trafikpolitiskt motiverad interregional kollektiv persontrafik med flyg, tåg, båt eller buss.

Bemyndigandet för anslaget bör ökas, bl.a. med anledning av de upphandlingar av flyglinjer som Trafikverket beslutat om s.k. allmän trafik- plikt på 2019–2023. Dessa upphandlingar grundar sig på Trafikverkets rapport Flygutredning 2019– 2023 Utredning inför beslut om allmän trafikplikt som grund. Det har även uppkommit behov för staten av att upphandla flygförbindelse mellan Gällivare – Arvidsjaur – Arlanda. Allmän trafik- plikt råder sedan tidigare mellan Gällivare respektive Arvidsjaur och Arlanda. Tidigare upp- fylldes dock kraven i trafikplikten på kommersiell grund. För att möjliggöra att nya flygavtal kan tecknas under 2019 behöver bemyndigandet ökas med 500 miljoner kronor. Regeringen bör därför bemyndigas att under 2019 för anslaget 1:7 Trafikavtal ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 4 971 200 000 kronor 2020–2027.

147

P R O P . 2 0 18 / 1 9: 9 9

1:16 Internationell tågtrafik

Något anslag för detta ändamål finns inte uppfört på statens budget för innevarande år.

Regeringens förslag: Ett nytt ramanslag 1:16 Internationell tågtrafik förs upp på statens budget med 50 000 000 kronor.

Anslaget 1:16 Internationell tågtrafik får användas för utgifter för av staten upphandlad tågtrafik från Sverige till destinationer i andra länder. Anslaget får även användas för utgifter för tillfällig juridisk, ekonomisk eller annan expertis vid ingående av nya avtal samt för förvaltnings- utgifter som är direkt hänförliga till sådana avtal.

Skälen för regeringens förslag: Regeringen vill förbättra människors möjligheter att resa kollektivt med liten klimatpåverkan. Trafikverket bör därför ges i uppdrag att upphandla nattåg med dagliga avgångar till flera europeiska städer. Regeringen anser därför att ett nytt ramanslag 1:16 Internationell tågtrafik bör föras upp på statens budget med 50 000 000 kronor. Anslaget bör få användas för utgifter för av staten upp- handlad tågtrafik från Sverige till destinationer i andra länder. Anslaget får även användas för utgifter för tillfällig juridisk, ekonomisk eller annan expertis vid ingående av nya avtal samt för förvaltningsutgifter som är direkt hänförliga till sådana avtal.

2:1 Post- och telestyrelsen

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 50 122 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 2:1 Post- och telestyrelsen ökas med 5 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Anslaget

används för Post- och telestyrelsens förvaltnings- utgifter i den mån dessa inte finansieras med avgifter.

Tillgång till snabbt bredband blir allt viktigare och det finns en stor efterfrågan på bredbands- stöd i områden där kommersiell utbyggnad inte

sker. För att bidra till att nå regeringens bred- bandsmål, och ge fler tillgång till snabbt bredband i lands- och glesbygd, tillförs landsbygdspro- grammet 95 miljoner kronor. Som ett komple- ment till denna satsning bör Post- och tele- styrelsen tillföras 5 miljoner kronor för att främja utbyggnaden av snabbt bredband och inom ramen för detta konkretisera hur framtida stöd- insatser skulle kunna utformas på ett effektivt sätt. Detta ska ske med utgångspunkt i Post- och telestyrelsens tidigare redovisning med förslag på framtida stödinsatser på bredbandsområdet. Regeringen anser därför att anslaget 2:1 Post- och telestyrelsen bör ökas med 5 000 000 kronor.

Finansiering sker genom de förslag till inkomstökningar och minskade anslag som lämnas i denna proposition.

2:2 Ersättning för särskilda tjänster för personer med funktionsnedsättning

I statens budget innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 140 278 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 2:2 Ersättning för särskilda tjänster för personer med funktions- nedsättning minskas med 2 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: För att

finansiera ökningen av anslaget 1:18 Myndigheten för digital förvaltning under utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning minskas anslaget 2:2 Ersättning för särskilda tjänster för personer med funktionsnedsättning med 2 000 000 kronor.

Minskningen bedöms inte påverka den verksamhet som finansieras från anslaget i och med att minskningen motsvarar verksamhet som övertas av Myndigheten för digital förvaltning.

148

6.22Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel

1:2 Insatser för skogsbruket

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 282 373 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 1:2 Insatser för skogsbruket ökas med 149 500 000 kronor.

Anslaget 1:2 Insatser för skogsbruket får även användas för utgifter för att stödja skogsägare som har drabbats av skogsbränderna 2018.

Skälen för regeringens förslag: Anslaget an- vänds bl.a. för att täcka utgifter för biotopskydd och naturvårdsavtal. Vidare får anslaget användas för vissa administrationskostnader hos Skogs- styrelsen.

Riksdagen beslutade att anvisa 298 miljoner kronor mindre till anslaget jämfört med regering- ens förslag i budgetpropositionen för 2019. Av minskningen motiverades 100 miljoner kronor med att nyckelbiotopsinventeringen bör av- vecklas (bet. 2018/19:MJU2, rskr. 2018/19:113).

Regeringen ser positivt på att områdesskydd används för att kompensera markägare med nyckelbiotopsrika brukningsenheter. Anslaget bör därför ökas med 150 miljoner kronor.

Finansiering sker genom de förslag till inkomstökningar och minskade anslag som lämnas i denna proposition.

För att delvis finansiera ökningen av anslaget 1:16 Bidrag till vissa internationella organisationer

m.m.minskas anslaget med 0,5 miljoner kronor. Sammantaget bör därmed anslaget 1:2 Insatser

för skogsbruket ökas med 149 500 000 kronor. Vidare behöver anslagets ändamål ändras för

att kunna finansiera vissa kostnader som härs- tammar från skogsbränderna 2018. Regeringen anser därför att anslaget 1:2 Insatser för skogs- bruket även bör få användas för utgifter för att stödja skogsägare som har drabbats av skogs- bränderna 2018.

P R O P . 2 0 18 / 1 9: 9 9

1:12 Stödåtgärder för fiske och vattenbruk

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 24 250 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 1:12 Stödåtgärder för fiske och vattenbruk ökas med 9 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Anslaget

används bl.a. för utgifter för nationellt stöd till åtgärder som medfinansieras av EU inom ramen för Europeiska havs- och fiskerifonden. Sveriges tilldelning av medel från Europeiska havs- och fiskerifonden uppgår till närmare 1 003 miljoner kronor för programperioden 2014–2020. För att Sverige ska erhålla sin tilldelning måste nationell medfinansiering tillföras. Den nationella med- finansieringen av havs- och fiskeriprogrammet uppgår till 194 miljoner kronor för program- perioden och redovisas på detta anslag.

Regeringen anser att medel bör omfördelas mellan år inom havs- och fiskeriprogrammets totala ram på grund av ett ökat inflöde av ansökningar om utbetalning. Anslaget bör därför ökas med 12 miljoner kronor. För 2022 beräknas anslaget minska med 6 miljoner kronor av denna anledning.

I förordningen (1999:710) om valutakurs vid stöd från EU:s struktur- och investeringsfonder fastställs den valutakurs som ska användas för beräkning av de finansiella ramarna för program inom dessa fonder. Valutakursen behöver nu justeras för att skillnaden mot den faktiska kursen inte ska vara för stor. Regeringen avser därför att genom en ändring av förordningen justera valutakursen från 8,39 kronor per euro till 9,30 kronor per euro. Justeringen beräknas innebära ökade utgifter på anslaget 1:13 Från EU-budgeten finansierade stödåtgärder för fiske och vattenbruk. För att bibehålla en oförändrad finansiell ram för havs- och fiskeriprogrammet anser regeringen att anslaget bör minskas med 3 miljoner kronor för 2019. Anslaget beräknas av denna anledning minska med 9 miljoner kronor 2020 och 3 miljoner kronor 2021 och 2022. Minskningen bedöms inte påverka den verksamhet som finansieras från anslaget.

149

P R O P . 2 0 18 / 1 9: 9 9

Sammantaget bör därmed anslaget 1:12 Stödåtgärder för fiske och vattenbruk ökas med 9 000 000 kronor.

1:13 Från EU-budgeten finansierade stödåtgärder för fiske och vattenbruk

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 194 000 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 1:13 Från EU- budgeten finansierade stödåtgärder för fiske och vattenbruk ökas med 5 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Anslaget

används bl.a. för utgifter för att finansiera det belopp som motsvarar EU:s medfinansiering av åtgärder inom Europeiska havs- och fiskeri- fonden. Sveriges tilldelning från Europeiska havs- och fiskerifonden uppgår till närmare 1 003 mil- joner kronor för programperioden 2014–2020.

I förordningen (1999:710) om valutakurs vid stöd från EU:s struktur- och investeringsfonder fastställs den valutakurs som ska användas för beräkning av de finansiella ramarna för program inom dessa fonder. Valutakursen behöver justeras för att skillnaden mot den faktiska kursen inte ska vara för stor. Regeringen avser därför att genom en ändring av förordningen justera valutakursen från 8,39 kronor per euro till 9,30 kronor per euro. Det innebär ökade utgifter på anslaget. Regeringen anser därför att anslaget 1:13 Från EU-budgeten finansierade stödåtgärder för fiske och vattenbruk bör ökas med 5 000 000 kronor för 2019. För 2020 beräknas anslaget öka med 15 miljoner kronor och för 2021 och 2022 med 5 miljoner kronor.

1:16 Bidrag till vissa internationella organisationer m.m.

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 42 913 000 kro- nor.

Regeringens förslag: Anslaget 1:16 Bidrag till vissa internationella organisationer m.m. ökas med 8 400 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Anslaget

används bl.a. för utgifter för medlemsavgifter i internationella organisationer inom utgifts- områdets ansvar.

På grund av valutakursförändringar beräknas medlen på anslaget vara otillräckliga. Regeringen anser därför att anslaget 1:16 Bidrag till vissa internationella organisationer m.m. bör ökas med 8 400 000 kronor.

Finansiering sker delvis genom att anslaget 1:17 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur minskas med 3,7 miljoner kronor och att anslaget 1:2 Insatser för skogsbruket minskas med 0,5 miljoner kronor.

1:17 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 5 587 227 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 1:17 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur minskas med 229 700 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Anslaget

används bl.a. för utgifter för nationell medfinan- siering av åtgärder i enlighet med landsbygds- programmet för Sverige för 2014–2020.

Riksdagen beslutade att anvisa 1 239 miljoner kronor mer till anslaget jämfört med regeringens förslag i budgetpropositionen för 2019. Av denna ökning avsåg 760 miljoner kronor medel för ekonomiskt stöd till livsmedelsproduktionen i syfte att kompensera för inkomstbortfall i spåren av 2018 års torka. Vidare ökades anslaget med 650 miljoner kronor för landsbygdspolitiska åtgärder och 100 miljoner kronor för ökad bredbandsutbyggnad. Anslaget minskades med 271 miljoner kronor på grund av omfördelning av medel för landsbygdsprogrammet mellan år.

Regeringen bedömer att det krävs ytterligare medel för att lindra konsekvenserna av inkomstbortfall för lantbrukare som drabbades av torkan sommaren 2018. Regeringen anser att anslaget bör tillföras 350 miljoner kronor av denna anledning. Vidare bedömer regeringen att det krävs ytterligare medel till anslaget för att bidra till att nå regeringens bredbandsmål och ge

150

fler tillgång till snabbt bredband i lands- och glesbygd. Regeringen anser att anslaget bör ökas med 95 miljoner kronor för detta.

För att finansiera de redovisade åtgärderna i propositionen En sammanhållen politik för Sveriges landsbygder – för ett Sverige som håller ihop (prop. 2017/18:179) anser regeringen att anslaget bör minskas med 280 miljoner kronor. Finansieringen är något större än tillskottet på de berörda anslagen eftersom ett standardmässigt avdrag för flytt av medel till anslag som omfattas av pris- och löneomräkningen har tillämpats.

I förordningen (1999:710) om valutakurs vid stöd från EU:s struktur- och investeringsfonder fastställs den valutakurs som ska användas för beräkning av de finansiella ramarna för program inom dessa fonder. Valutakursen behöver nu justeras för att skillnaden mot den faktiska kursen inte ska vara för stor. Regeringen avser därför att genom en ändring av förordningen justera valutakursen från 8,39 kronor per euro till 9,30 kronor per euro. Justeringen beräknas innebära ökade utgifter på anslaget 1:18 Från EU-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur. För att hålla landsbygdsprogrammets totala budgetram oförändrad anser regeringen att anslaget bör minskas med 141 miljoner kronor för 2019. För 2020 innebär detta att anslaget beräknas minska med 241 miljoner kronor, för 2021 med 141 miljoner kronor och för 2022 med 97 miljoner kronor.

För att delvis finansiera ökningen av anslaget 1:16 Bidrag till vissa internationella organisationer

m.m.bör anslaget minskas med 3,7 miljoner kronor.

Slutligen bör anslaget minskas med 250 miljoner kronor eftersom implementeringen av en rad av de projekt och åtgärder som finansieras från anslaget sker med halvårseffekt. Minskningen bidrar till finansieringen av de ökade anslagen i denna proposition.

Sammantaget bör därmed anslaget 1:17 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur minskas med 229 700 000 kronor.

Minskningen bedöms inte påverka den verk- samhet som finansieras från anslaget eftersom minskningen till övervägande del består av medel som tillfördes anslaget för att fördelas vidare till andra anslag.

P R O P . 2 0 18 / 1 9: 9 9

1:18 Från EU-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 2 657 391 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 1:18 Från EU- budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur ökas med 141 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Anslaget

används bl.a. för utgifter motsvarande EU:s finansiering av åtgärder i enlighet med landsbygdsprogrammet för Sverige för 2014– 2020.

I förordningen (1999:710) om valutakurs vid stöd från EU:s struktur- och investeringsfonder fastställs den valutakurs som ska användas för beräkning av de finansiella ramarna för program inom dessa fonder. Valutakursen behöver nu justeras för att skillnaden mot den faktiska kursen inte ska vara för stor. Regeringen avser därför att genom en ändring av förordningen justera valutakursen från 8,39 kronor per euro till 9,30 kronor per euro. Det innebär ökade utgifter på anslaget. Regeringen anser därför att anslaget 1:18 Från EU-budgeten finansierade åtgärder för lands- bygdens miljö och struktur bör ökas med 141 000 000 kronor för 2019. För 2020 beräknas anslaget öka med 241 miljoner kronor, för 2021 med 141 miljoner kronor och för 2022 med 97 miljoner kronor.

1:23 Sveriges lantbruksuniversitet

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 1 929 745 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 1:23 Sveriges lantbruksuniversitet ökas med 17 233 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Anslaget an- vänds bl.a. för högskoleutbildning samt forskning och utbildning på forskarnivå.

Regeringen anser att forskningen kring landsbygderna behöver stärkas och att detta bör

151

P R O P . 2 0 18 / 1 9: 9 9

göras genom förbättrad samordning och sam- verkan mellan de aktörer som bedriver forskning inom landsbygdsutveckling och regional utveck- ling. Regeringen anser därför att anslaget bör ökas med 4 miljoner kronor.

Finansiering sker genom en minskning av anslaget 1:17 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur.

I syfte att genomföra den beräknade ökningen av universitets och högskolors anslag för forskning och utbildning på forskarnivå 2019 som presenterades i propositionen Kunskap i samverkan – för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft (prop. 2016/17:50) beslutade riksdagen att öka anslaget 2:64 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor under utgifts- område 16 Utbildning och universitetsforskning med 250 miljoner kronor. I betänkandet anges att medlen ska fördelas till flera anslag i enlighet med tidigare aviseringar i en kommande ändrings- budget (bet. 2018/19:UbU1, rskr. 2018/19:104). Regeringen återkommer därför i denna proposit- ion med förslag till fördelning av medlen till lärosätenas anslag för forskning och utbildning på forskarnivå. Regeringen anser att anslaget 1:23 Sveriges lantbruksuniversitet bör ökas med 13,2 miljoner kronor. Finansiering sker genom att anslaget 2:64 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor under utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning minskas med mot- svarande belopp.

Sammantaget bör därmed anslaget 1:23 Sveriges lantbruksuniversitet ökas med 17 233 000 kronor.

6.23Utgiftsområde 24 Näringsliv

1:2 Verket för innovationssystem: Forskning och utveckling

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 3 060 255 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 1:2 Verket för

innovationssystem: Forskning och utveckling minskas med 60 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Anslaget

används bl.a. för utgifter för behovsmotiverad forsknings- och utvecklingsverksamhet, utveck- ling av innovationssystem och programanknutna utgifter.

Verket för innovationssystem (Vinnova) har under 2015–2018 bidragit med medel till en sats- ning på e-förvaltning. Denna satsning upphörde 2018, varför medlen bör återföras till Vinnovas verksamhet. Anslaget bör därför ökas med 30 miljoner kronor.

Vidare bedömer regeringen att anslaget bör minskas med 90 miljoner kronor för att bidra till finansieringen av de ökade anslagen i denna proposition.

Sammantaget bör därmed anslaget 1:2 Verket för innovationssystem: Forskning och utveckling minskas med 60 000 000 kronor.

Minskningen kan påverka alla verksamheter som finansieras från anslaget.

1:3 Institutens strategiska kompetensmedel

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 747 421 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 1:3 Institutens strategiska kompetensmedel får även användas för strategiska kompetensmedel för industriforsk- ningsverksamhet inom RISE Research Institutes of Sweden AB.

Skälen för regeringens förslag: Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag för strategiska kompetensmedel för industriforsk- ningsinstituten under RISE Research Institutes of Sweden AB, liksom utgifter för RISE Research Institutes of Sweden AB:s verksamhet samt vissa omstruktureringsutgifter för RISE-instituten.

Efter den omstrukturering av RISE-gruppen, som enligt riksdagens bemyndigande slutfördes under 2018, bedrivs även industriforsknings- verksamhet i moderbolaget, RISE Research Institutes of Sweden AB (prop. 2016/17:1, bet. 2016/17:NU1, rskr. 2016/17:103). Regeringen anser därför att anslaget 1:3 Institutens strategiska kompetensmedel även bör få användas för strate-

152

giska kompetensmedel för industriforsknings- verksamhet inom RISE Research Institutes of Sweden AB.

1:4 Tillväxtverket

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 274 635 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 1:4 Tillväxtverket ökas med 6 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Anslaget

används för Tillväxtverkets förvaltningsutgifter. Till följd av satsningarna inom ramen för

propositionen En sammanhållen politik för Sveriges landsbygder – för ett Sverige som håller ihop (prop. 2017/18:179) får Tillväxtverket nya uppgifter. För att hantera dessa uppgifter bör Tillväxtverket tillföras ytterligare medel. Rege- ringen anser därför att anslaget 1:4 Tillväxtverket bör ökas med 6 000 000 kronor.

Finansiering sker genom en minskning av anslaget 1:17 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur under utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel.

1:5 Näringslivsutveckling

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 909 022 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 1:5 Näringslivs- utveckling föreslås minskas med 92 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag:

Anslaget

används för näringslivsfrämjande åtgärder.

Riksdagen beslutade att anvisa

28 miljoner

kronor mer till anslaget jämfört med regeringens förslag i budgetpropositionen för 2019, varav 20 miljoner kronor avsåg en satsning på en elektrifiering av fordonsparken samt biodriv-

P R O P . 2 0 18 / 1 9: 9 9

medel och 8 miljoner kronor avsåg Tillväxt- verkets arbete med verksamt.se (bet. 2018/19:NU1, rskr. 2018/19:100).

Regeringen anser att satsningar bör göras på strategiska och samverkande insatser för att utveckla besöksnäringen i Sveriges landsbygder, näringslivsinsatser i Sveriges landsbygder och utveckling av en metodik för landsbygdsanalyser och konsekvensbedömningar i olika samhälls- sektorer. För detta ändamål bör anslaget ökas med 68 miljoner kronor. Finansiering av denna ökning sker genom att anslaget 1:17 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur under utgifts- område 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel minskas med motsvarande belopp.

Vidare bör anslaget ökas med 10 miljoner kronor för att stärka insatserna för utrikes födda kvinnors företagande.

Regeringen anser att anslaget bör minskas med 100 miljoner kronor genom att satsningen på elektrifiering av fordonsparken och biodrivmedel minskas, med 30 miljoner kronor genom att medlen för insatser som stärker svensk konkurrens- och innovationskraft minskas och med ytterligare 30 miljoner kronor genom att satsningen på s.k. matchningsaktörer minskas (se prop. 2017/18:1 utg. omr. 24). Vidare innebar de principer som tillämpades vid utformningen av budgetpropositionen för 2019 att anslaget anvisades för mycket medel. Anslaget bör därmed minskas med 10 miljoner kronor.

Sammantaget bör därmed anslaget 1:5 Närings- livsutveckling minskas med 92 000 000 kronor.

Minskningen av anslaget används för att bidra till finansieringen av de ökade anslagen i denna proposition.

1:11 Bolagsverket

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 53 285 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 1:11 Bolagsverket minskas med 1 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Anslaget

används för utgifter för likvidatorer och för associationsrättsliga ärenden samt förvaltning

153

P R O P . 2 0 18 / 1 9: 9 9

och utveckling av teknisk infrastruktur för förenklat uppgiftslämnande.

De principer som tillämpades vid utform- ningen av budgetpropositionen för 2019 innebar att anslaget sammantaget anvisades mer medel än vad som bedöms behövas för de ändamål som finansieras från anslaget. Regeringen anser därför att anslaget 1:11 Bolagsverket bör minskas med 1 000 000 kronor.

Minskningen av anslaget används för att bidra till finansieringen av de ökade anslagen i denna proposition.

1:17 Kapitalinsatser i statliga ägda företag

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 61 000 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 1:17 Kapital- insatser i statliga ägda företag ökas med 90 000 000 kronor.

Regeringen bemyndigas att under 2019 för anslaget 1:17 Kapitalinsatser i statliga ägda företag besluta om kapitaltillskott på högst 90 000 000 kronor till Apotek Produktion & Laboratorier AB.

Skälen för regeringens förslag: Anslaget

används av regeringen, efter beslut av riksdagen i varje enskilt fall, för kapitalinsatser i statligt ägda företag.

Apotek Produktion & Laboratorier AB (APL) är ett av staten helägt bolag som bl.a. utvecklar, tillverkar och tillhandahåller extemporeläkemedel och lagerberedningar till vården och apoteks- marknadens aktörer. Extemporeläkemedel och lagerberedningar är läkemedel som inte är godkända, men som fyller en viktig funktion i hälso- och sjukvården. Sådana läkemedel kan behöva användas när ett godkänt läkemedel mot det aktuella tillståndet eller sjukdomen saknas eller när ett godkänt läkemedel haft otillräcklig effekt eller inte tolererats av patienten. Fram t.o.m. juni 2008 utgjorde verksamheten i APL ett eget verksamhetsområde inom Apoteket AB, men i juli 2008 omorganiserades verksamheten och blev ett dotterbolag till Apoteket. Sedan juli 2010 är APL ett från Apoteket fristående bolag,

som ägs direkt av staten. APL har ett samhälls- uppdrag att utveckla, tillverka och tillhandahålla extemporeläkemedel och lagerberedningar.

De befintliga ersättningsnivåerna för tillhanda- hållande av extemporeläkemedel och lagerbered- ningar har medfört svårigheter för APL att nå full kostnadstäckning för sitt samhällsuppdrag. Mot den bakgrunden bemyndigade riksdagen rege- ringen att under 2019 besluta om kapitaltillskott på högst 60 miljoner kronor till APL (prop. 2018/19:1 utg.omr. 24, bet. 2018/19:NU1, rskr. 2018/19:100). Regeringen fattade den 10 januari 2019 beslut om att utbetala 60 miljoner kronor i kapitaltillskott till APL (S2019/00079/FS). Tillskottet täckte dock endast en del av det underskott som är hänförligt till bolagets samhällsuppdrag.

För att APL ska kunna utföra sitt samhälls- uppdrag behöver ytterligare ett kapitaltillskott tillföras bolaget. Regeringen bör därför bemyndi- gas att under 2019 för anslaget 1:17 Kapital- insatser i statliga ägda företag besluta om kapitaltillskott på högst 90 000 000 kronor till Apotek Produktion & Laboratorier AB.

Kapitaltillskottet innebär också att anslaget behöver tillföras ytterligare medel. Regeringen anser därför att anslaget 1:17 Kapitalinsatser i statliga ägda företag bör ökas med 90 000 000 kronor.

Finansiering sker genom att anslaget 1:8 Bidrag till psykiatri inom utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg minskas med motsvarande belopp.

1:21 Patent- och registreringsverket

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 320 584 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 1:21 Patent- och registreringsverket minskas med 6 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Anslaget

används för Patent- och registreringsverkets förvaltningsutgifter.

De principer som tillämpades vid utform- ningen av budgetpropositionen för 2019 innebar att anslaget anvisades 6 miljoner kronor för mycket (prop. 2018/19:1, bet. 2018/19:NU1,

154

rskr. 2018/19:100). Anslaget bör därför minskas med 5 miljoner kronor. Vidare bör anslaget minskas med 1 miljon kronor med anledning av att verksamheten avseende anmälningar om namn och namnändring överförts till Skatteverket. Då verksamheten även ändrar finansieringsform och övergår till att bli avgiftsfinansierad finns inget behov av att för detta ändamål öka anslaget till Skatteverket.

Sammantaget bör därmed anslaget 1:21 Patent- och registreringsverket minskas med 6 000 000 kronor.

Minskningen av anslaget används för att bidra till finansieringen av de ökade anslagen i denna proposition.

2:3 Exportfrämjande verksamhet

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 389 389 000 kronor.

Regeringens förslag:

Anslaget 2:3 Export-

främjande verksamhet

ökas med 44 500 000

kronor.

 

 

 

Skälen för regeringens förslag: Anslaget an- vänds bl.a. för näringslivsfrämjande på strategiska marknader och områden, exportutveckling, förstärkt närvaro i ekonomiskt dynamiska reg- ioner, importfrämjande samt särskilda handels- främjande och handelspolitiska åtgärder.

För att ytterligare stärka den svenska exporten anser regeringen att den befintliga export- strategin ska utvecklas med fokus på hållbarhet, ekonomiskt, socialt och ekologiskt. Anslaget bör därför ökas med 51 miljoner kronor.

För att finansiera ökningen av anslaget 4:1 Regeringskansliet m.m. under utgiftsområde 1 Rikets styrelse i syfte att förstärka export- främjandet vid utlandsmyndigheterna på viktiga tillväxtmarknader och i viktiga städer med särskild potential för ökad svensk export minskas anslaget med 6,5 miljoner kronor. Finansieringen är något större än tillskottet på anslaget 4:1 Regeringskansliet m.m. eftersom ett standard- mässigt avdrag för flytt av medel till anslag som omfattas av pris- och löneomräkningen har tillämpats.

P R O P . 2 0 18 / 1 9: 9 9

Sammantaget

bör

därmed

anslaget

2:3 Exportfrämjande verksamhet

ökas med

44 500 000 kronor.

Finansiering sker genom de förslag till inkomstökningar och minskade anslag som lämnas i denna proposition.

2:4 Investeringsfrämjande

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett ramanslag på 72 772 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 2:4 Investerings- främjande ökas med 14 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Anslaget

används bl.a. för utgifter för statsbidrag för det statliga uppdraget avseende investeringsfräm- jande till Sveriges export- och investeringsråd (Business Sweden).

Investeringsfrämjande utgör en viktig del i exportstrategin. Satsningen på att utveckla den befintliga exportstrategin med fokus på håll- barhet, såväl ekonomisk, social som ekologisk, bör även omfatta det investeringsfrämjande arbetet. Regeringen anser därför att anslaget 2:4 Investeringsfrämjande bör ökas med 14 000 000 kronor.

Finansiering sker genom de förslag till inkomstökningar och minskade anslag som lämnas i denna proposition

2:7 AB Svensk Exportkredits statsstödda exportkreditgivning

I statens budget för innevarande år finns för detta ändamål uppfört ett anslag på 30 000 000 kronor.

Regeringens förslag: Anslaget 2:7 AB Svensk Exportkredits statsstödda exportkreditgivning minskas med 30 000 000 kronor.

Skälen för regeringens förslag: Anslaget

används för ersättning till AB Svensk Export- kredit för eventuellt underskott inom ramen för systemet med statsstödda exportkrediter.

155

P R O P . 2 0 18 / 1 9: 9 9

För 2018 redovisade bolaget ett överskott på

18 miljoner kronor för de statsstödda export- krediterna. Regeringen bedömer därför att det inte finns något behov av att använda anvisade medel på anslaget. Regeringen anser därför att anslaget 2:7 AB Svensk Exportkredits statsstödda exportkreditgivning bör minskas med 30 000 000 kronor.

Minskningen av anslaget används för att bidra till finansieringen av de ökade anslagen i denna proposition.

Upplåtelseavgift för rätten att med stöd av förordningen om Post- och Inrikes Tidningar ge ut Post- och Inrikes Tidningar elektroniskt

Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att godkänna avtal om rätten att ge ut Post- och Inrikes Tidningar mot en upplåtelseavgift på högst 8 000 000 kronor per år 2019 och 2020.

Skälen för regeringens förslag: Bolagsverket ska enligt förordningen (2006:1226) om Post- och Inrikes Tidningar framställa Post- och Inrikes Tidningar elektroniskt och tillgängliggöra den på sin webbplats. Utgivningsrätten till Post- och Inrikes Tidningar tillhör Svenska Akademien. Genom ett avtal har Svenska Akademien upplåtit rätten att ge ut Post- och Inrikes Tidningar till Bolagsverket fr.o.m. den 1 januari 2007 fram t.o.m. 2017 mot en årlig avgift på 12 miljoner kronor, med anpassning till förändringar i den allmänna prisnivån (se prop.

2005/06:96, bet. 2005/06:LU24, rskr. 2005/06:229). Efter avtalstidens utgång, dvs. fr.o.m. den 1 januari 2018, anses avtalet som förlängt med ett år i taget, om inte någon av ovan nämnda parter senast den 31 augusti säger upp avtalet till upphörande den 31 december året därefter. Ändringar av avtalet förutsätter regeringens godkännande för att gälla. Upp- låtelseavgiften finansieras med avgifter.

Svenska Akademien och Bolagsverket har i ett ändringsavtal kommit överens om en ny årlig upplåtelseavgift på 8 miljoner kronor för 2019 och 2020 för utgivningsrätten av Post- och Inrikes Tidningar. Då ändringsavtalet innebär att staten åtar sig ett ekonomiskt åtagande behöver regeringen riksdagens bemyndigande för att kunna godkänna avtalet. Regeringen bör därför

bemyndigas att under 2019 godkänna ett avtal om rätten att ge ut Post- och Inrikes Tidningar mot en upplåtelseavgift på högst 8 000 000 kronor per år under 2019 och 2020.

156

Bilaga 1

Förlängd nedsättning av arbetsgivaravgifter för den först anställda

Bilaga till avsnitt 5.1

P R O P . 2 0 18 / 1 9: 9 9 B i l a ga 1

1 Sammanfattning

I promemorian Förlängt växa-stöd föreslås att den längsta tid som ett enmansföretag som anställer en första person har rätt till nedsättning av arbetsgivaravgifterna, den allmänna löne- avgiften och den särskilda löneskatten så att bara ålderspensionsavgift ska betalas förlängs till 24 kalendermånader i följd.

Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 augusti 2019 och tillämpas på anställningar som påbörjas efter den 28 februari 2018.

5

P R O P . 2 0 18 / 1 9: 9 9 B i l a ga 1

2Förslag till lag om ändring i lagen (2016:1053) om särskild beräkning av vissa avgifter för enmansföretag under åren 2017–2021

Härigenom föreskrivs att 5 § lagen (2016:1053) om särskild beräkning av vissa avgifter för enmansföretag under åren 2017–2021 ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

 

5 §

På ersättning som utges till den anställde som

På ersättning som utges till den anställde som

först får avgiftspliktig ersättning i ett enmans-

först får avgiftspliktig ersättning i ett enmans-

företag ska under längst tolv kalendermånader i

företag ska under längst 24 kalendermånader i

följd ingen annan avgift eller löneskatt betalas än

följd ingen annan avgift eller löneskatt betalas än

ålderspensionsavgift enligt socialavgiftslagen

ålderspensionsavgift enligt socialavgiftslagen

(2000:980), om inte annat följer av 6 eller 7 §.

(2000:980), om inte annat följer av 6 eller 7 §.

Första stycket gäller endast till den del den avgiftspliktiga ersättningen till den anställde uppgår till högst 25 000 kronor per kalendermånad.

1.Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2019.

2.Lagen tillämpas första gången på anställningar som påbörjas efter den 28 februari 2018.

6

P R O P . 2 0 18 / 1 9: 9 9 B i l a ga 1

3Förteckning över remissinstanserna

Efter remiss har yttranden inkommit från Almega, Almi Företagspartner AB, Arbetsför- medlingen, Ekonomistyrningsverket, FAR, Svenskt Näringsliv, Företagarna, Försäkrings- kassan, Förvaltningsrätten i Stockholm, Insti- tutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU), Konjunkturinstitutet, Landsorganisationen i Sverige, Lantbrukarnas Riksförbund, Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser (Tillväxtanalys), Näringslivets Skattedelegation, Pensionsmyndig- heten, Regelrådet, Riksrevisionen, Skatteverket, Småföretagarnas riksförbund, Statskontoret, Sveriges Akademikers Centralorganisation, Tillväxtverket och Tjänstemännens Central- organisation.

Yttranden har också inkommit från Sveriges Läkarförbund och Unionen.

Följande remissinstanser har inte svarat eller angett att de avstår från att lämna några

synpunkter: Näringslivets Regelnämnd, Pensionärernas Riksorganisation och Sveriges Kommuner och Landsting.

7

Bilaga 2

Nedsättning av

arbetsgivaravgifter för

unga

Bilaga till avsnitt 5.4

P R O P . 2 0 18 / 1 9: 9 9 B i l a ga 2

1 Sammanfattning

I promemorian föreslås en nedsättning av det samlade uttaget av arbetsgivaravgifter och allmän löneavgift på ersättning till ungdomar som vid årets ingång har fyllt 15 men inte 18 år. Nedsättningen innebär att avgifterna sätts ned så att endast ålderspensionsavgiften om 10,21 pro- cent ska betalas för den del av ersättningen som uppgår till högst 25 000 kronor per kalender- månad.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 augusti 2019 och tillämpas på ersättningar som utges efter den 31 juli 2019.

5

P R O P . 2 0 18 / 1 9: 9 9 B i l a ga 2

2 Lagtext

Förslag till lag om ändring i socialavgiftslagen (2000:980)

Härigenom föreskrivs att det i socialavgiftslagen (2000:980) ska införas en ny paragraf, 2 kap. 28 §, samt närmast före 2 kap. 28 § en ny rubrik av följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

2 kap.

Avgifter för personer under 18 år

28 §1

På ersättning till personer som vid årets ingång har fyllt 15 men inte 18 år ska, för den del av ersättningen som uppgår till högst 25 000 kronor per kalendermånad, bara ålderspensionsavgiften betalas.

1.Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2019.

2.Lagen tillämpas på ersättning som utges efter den 31 juli 2019.

1Tidigare 2 kap. 28 § upphävd genom 2015:474.

6

I underlaget enligt första stycket ska dock inte ingå
1. ersättning till sådana personer som avses i
2 kap. 27 § socialavgiftslagen och
2. sådan ersättning som avses i 2 kap. 28 § social- avgiftslagen.

P R O P . 2 0 18 / 1 9: 9 9 B i l a ga 2

Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1920) om allmän löneavgift

Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1994:1920) om allmän löneavgift ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1 §1

Den som enligt 2 kap. socialavgiftslagen (2000:980) ska betala arbetsgivaravgifter ska för varje år betala allmän löneavgift. Löneavgiften beräknas på det underlag som gäller för arbetsgivaravgifter enligt socialavgiftslagen.

I underlaget enligt första stycket ska dock inte ingå ersättning till sådana personer som avses i 2 kap. 27 § socialavgiftslagen.

1.Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2019.

2.Lagen tillämpas på lön eller annan ersättning enligt 1 § som utges efter den 31 juli 2019.

1Senaste lydelse 2015:472.

7

P R O P . 2 0 18 / 1 9: 9 9 B i l a ga 2

Förslag till lag om ändring i lagen (2001:1170) om särskilda avdrag i vissa fall vid avgiftsberäkningen enligt lagen (1994:1920) om allmän löneavgift och socialavgiftslagen (2000:980)

Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (2001:1170) om särskilda avdrag i vissa fall vid avgiftsberäkningen enligt lagen (1994:1920) om allmän löneavgift och socialavgiftslagen (2000:980) ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

 

2 §1

Vid beräkning av den allmänna löneavgiften

Vid beräkning av den allmänna löneavgiften

och arbetsgivaravgifterna ska ett särskilt avdrag

och arbetsgivaravgifterna ska ett särskilt avdrag

göras, om den avgiftsskyldige har utgett

göras, om den avgiftsskyldige har utgett

avgiftspliktig ersättning för arbete utfört i

avgiftspliktig ersättning för arbete utfört i

näringsverksamhet vid ett fast driftställe i

näringsverksamhet vid ett fast driftställe i

stödområdet eller för arbete i annan verksamhet

stödområdet eller för arbete i annan verksamhet

som bedrivs av en ideell förening eller en stiftelse,

som bedrivs av en ideell förening eller en stiftelse,

vid en sådan plats i stödområdet som motsvarar

vid en sådan plats i stödområdet som motsvarar

ett fast driftställe. Med avgiftspliktig ersättning

ett fast driftställe. Med avgiftspliktig ersättning

ska vid tillämpning av denna lag inte avses sådan

ska vid tillämpning av denna lag inte avses sådan

ersättning på vilken endast ålderspensionsavgift

ersättning på vilken endast ålderspensionsavgift

ska betalas enligt 2 kap. 27 § socialavgiftslagen

ska betalas enligt 2 kap. 27 och 28 §§ socialavgifts-

(2000:980).

lagen (2000:980).

Vid beräkning av den allmänna löneavgiften och egenavgifterna ska ett särskilt avdrag göras, om avgiftspliktig inkomst av näringsverksamhet från ett fast driftställe i stödområdet ingår i avgiftsunderlaget. Detta gäller dock inte den som enligt 3 kap. 15 eller 16 § socialavgiftslagen endast ska betala ålderspensionsavgift.

1.Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2019.

2.Lagen tillämpas på ersättning som utges efter den 31 juli 2019.

1Senaste lydelse 2015:475.

8

P R O P . 2 0 18 / 1 9: 9 9 B i l a ga 2

3 Remissinstanserna

Efter remiss har yttranden inkommit från Arbetsförmedlingen, Arbetsgivarverket, Eko- brottsmyndigheten, Ekonomistyrningsverket, FAR, Företagarna, Försäkringskassan, Inspek- tionen för arbetslöshetsförsäkringen, Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, Kammarrätten i Jönköping, Kon- junkturinstitutet, Landsorganisationen i Sverige, Lantbrukarnas Riksförbund, Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, Näringslivets Skattedelegation, Pensionsmyndigheten, Regel- rådet, Skatteverket, Småföretagarnas riksför- bund, Srf konsulterna, Statskontoret, Svenskt Näringsliv, Sveriges Kommuner och Landsting, Tillväxtverket, Tjänstemännens Centralorganisa- tion och Visita.

Följande remissinstanser har inte svarat eller angett att de avstår från att lämna några synpunkter: Entreprenörskapsforum, Företagar- förbundet Fria Företagare, Förvaltningsrätten i Härnösand, Institutet för Näringslivsforskning, Kooperativa Förbundet, Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser, Näringslivets Regelnämnd, Sveriges akademikers centralorganisation och Visma Spcs AB.

9

Bilaga 3

Höjd energiskatt och

koldioxidskatt på bränslen vid viss användning samt höjd skatt på kemikalier i viss elektronik

Bilaga till avsnitt 5.6–5.8

P R O P . 2 0 18 / 1 9: 9 9 B i l a ga 3

Bilaga 3

Höjd energiskatt och koldioxidskatt på bränslen vid viss användning samt höjd skatt på kemikalier i viss elektronik

Innehållsförteckning

1

Remissinstanser .......................................................................................................

4

3

P R O P . 2 0 18 / 1 9: 9 9 B i l a ga 3

1 Remissinstanser

Efter remiss har yttrande över promemorian Höjd energiskatt och koldioxidskatt på bränslen vid viss användning samt höjd skatt på kemikalier i viss elektronik kommit in från Boliden Mineral AB, Branschföreningen för storköksleverantörer, Cementa AB, Dataspelsbranschen, Ekonomi- styrningsverket, Elektronikbranschen, Energi-

företagen Sverige, Energigas Sverige, Energimarknadsinspektionen, Energimyndig- heten, Företagarna, Göteborg Energi AB, IKEM Innovations- och kemiföretagen, Inrego AB, IT

&Telekomföretagen Almega, Jernkontoret, Kaunis Iron AB, Kemikalieinspektionen,

Kommerskollegium, Konjunkturinstitutet, Konkurrensverket, Luleå tekniska universitet,

Naturskyddsföreningen, Naturvårdsverket, Nordkalk AB, Näringslivets Regelnämnd, Regelrådet, Skatteverket, SMA Mineral AB, Stockholm Exergi AB, Svemin, Svensk

Elektronik, Svensk Handel, Svenska Bioenergiföreningen Svebio, Svenska Petroleum

&Biodrivmedel Institutet, Svenskt Näringsliv,

Sveriges Bergmaterialindustri, Sveriges geologiska undersökning. Sveriges Kommuner och Landsting, Teknikföretagen, Tekniska verken i Linköping AB, Tillväxtverket, Tullverket och Vattenfall AB.

Följande remissinstanser har inte svarat eller angett att de avstår från att lämna några synpunkter: Björkdalsgruvan AB, Elektriska

Hushållsapparat Leverantörer, LKAB, Lovisagruvan AB, Konkurrensverket, Skogs- industrierna, Skogsstyrelsen, Swerim och Zinkgruvan Mining AB.

Yttrande har dessutom inkommit från AB Electrolux, Applia Home Appliances Sweden,

Applia Home Appliance Europe, Branschföreningen Professionell Hygien & Rengöring, Chemsec, E.ON Sverige AB,

Fastighetsägarna, Industrifacket Metall, Maskinentreprenörerna, Småföretagarnas Riks- förbund, Svenska Kalkföreningen, Sveriges Stenindustriförbund, Swedegas AB, TEKO Sveriges Textil- och Modeföretag och Weum Gas AB.

4

P R O P . 2 0 18 / 1 9: 9 9

Finansdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 5 april 2019

Närvarande: statsminister Löfven, ordförande, och statsråden Lövin, Y Johansson, M Johansson, Baylan, Hallengren, Hultqvist, Bolund, Damberg, Linde, Ekström, Dahlgren, Nilsson, Ernkrans, Lindhagen, Lind

Föredragande: statsminister Löfven och statsråden Lövin,

Y Johansson, M Johansson, Baylan, Hallengren, Hultqvist, Bolund, Damberg, Linde, Ekström, Nilsson, Ernkrans, Lindhagen, Lind

Regeringen beslutar proposition 2018/19:99

Vårändringsbudget för 2019