Riksdagens snabbprotokoll 2000/01:49 Fredagen den 15 december
ProtokollRiksdagens protokoll 2000/01:49
Kammarens protokoll
I kammarens protokoll finns allt som sägs i kammaren nedskrivet. I protokollet står det också hur partierna har röstat. Ett snabbprotokoll publiceras ungefär sex timmar efter att dagens sista debatt i kammaren är slut. Det slutliga protokollet är färdigt efter några veckor.
Riksdagens snabbprotokoll Protokoll 2000/01:49 Fredagen den 15 december Kl. 14.45 - 14.55
Det justerade protokollet beräknas utkomma om 3 veckor
--------------------------------------------------
1 § Anmälan om inkommen faktapromemoria om förslag från Europeiska kommissionen, m.m. Talmannen anmälde att följande faktapromemoria om förslag från Europeiska kommissionen inkommit och överlämnats till utskott: 2000/01:56 Förslag från den svenska delegationen i rådsarbetsgruppen mot olaglig narkotikahandel till justitieutskottet
2 § Hänvisning av ärenden till utskott och be- slut om förlängd motionstid
Föredrogs och hänvisades Propositioner 2000/01:48 till bostadsutskottet 2000/01:53 till försvarsutskottet
Skrivelse 2000/01:52 till försvarsutskottet
Kammaren biföll talmannens förslag att motions- tiden för ovanstående propositioner och skrivelse skulle förlängas till fredagen den 19 januari 2001.
3 § Statsbudget för budgetåret 2001
Föredrogs finansutskottets betänkande 2000/01:FiU10 Statsbudget för budgetåret 2001 (prop. 2000/01:1).
Kammaren biföll utskottets hemställan om att ärendet fick avgöras efter endast en bordläggning.
Talmannen konstaterade att ingen talare var an- mäld. Beslut
Kammaren biföll utskottets hemställan.
4 § Avslutning
Anf. 1 TALMANNEN: Ärade riksdagsledamöter! Höstens riksdagsarbete ligger snart bakom oss. Förberedelserna inför julen och helgerna väntar. Låt oss använda denna stund till att stilla oss något och samla tankarna efter det arbete och de krav som har varit och det engagemang vi står inför. Den senaste tiden, och inte minst denna höst, har det talats mycket om det alltmer uppdrivna tempo som styr vårt samhälle, med krav på allt större effek- tivitet, produktivitet och ständig tillgänglighet, med stress och hälsoproblem som resultat. Riksdagen och dess valda företrädare, som del av samhället, berörs i hög grad av denna utveckling. Samtidigt vet vi att det demokratiska arbetet krä- ver tid, eftertanke och omsorg, för att leda till väl genomtänkta beslut, som omfattas av en majoritet och just därför är hållbara. Det är därför hög tid att be- grunda hur vi ska kunna återta herraväldet över vår egen tillvaro, hur vi ska kunna återta rätten till vår tid, rätten att inte ständigt bli avbruten, rätten att fördjupa oss, rätten till sammanhang och helhet. Besinning och eftertanke är vackra och betydelse- rika ord, som bäst beskriver det som vi alla - med- borgare och folkvalda - behöver, för att utvecklas som människor, likaväl som för att skapa oss en framtid i fred och frihet, i demokrati och i samklang med vår miljö. Hur vi väljer att organisera riksdagsarbetet har betydelse för att skapa dessa möjligheter till besin- ning och eftertanke i vårt samhällsuppdrag. Här finns goda möjligheter till förbättringar. Det är därför med stor glädje och tillfredsställelse som jag kan konstatera att det intensiva arbete som bedrivits av ledamöter och anställda i Riksdagskom- mittén nu närmar sig sin fullbordan. Ett av kommit- téns delförslag - riksdagens parlamentariska led- ningsorganisation - har redan trätt i kraft. Ytterligare ett - den statliga revisionen - har riksdagen just fattat beslut om. De resterande - budgetprocessen och riks- dagens arbete med uppföljning och utvärdering samt med EU-frågor - kommer enligt planerna att presen- teras i februari som ett sammanhängande förslag, som syftar just till att ge riksdagen möjlighet till planering på lång sikt, till helhetssyn och fördjupning. Vi kan i dag konstatera att vi även denna höst hunnit med vårt pensum, vilket till stor del handlat om riksdagens behandling av statsbudgeten, och det i laga tid och ordning - och med några välbehövliga dagar för julförberedelser. Det är för övrigt en slutsats som kunnat dras i ar- betet med budgetprocessen inom Riksdagskommittén, att den nya budgetprocessen fungerar i huvudsak väl, även under valår, men att riksdagens årsrytm fortfa- rande är ojämn och att budgetarbetet behöver kon- centreras, så att vi får utrymme till fördjupning, ef- tertanke och besinning i särskilt viktiga frågor. Vi kan också konstatera att intresset för att begära aktuell debatt varit stort under hösten. Sju sådana debatter har genomförts och också fått god uppmärk- samhet av medborgarna genom direktsändning i TV, i likhet med frågestunderna. Möjligheten till remissde- batt har använts två gånger och en särskild debatt om EU har anordnats. Vi står nu inför ett halvår av största betydelse för Sverige och för riksdagen, då vi genom vårt lands ordförandeskap i den europeiska unionen ska leda det europeiska samarbetet. För Sveriges riksdags del innebär detta halvår all- deles särskilda utmaningar och möjligheter. Genom de möten som ska genomföras här i riks- dagen med anledning av ordförandeskapet och de kontakter som därigenom kommer att intensifieras kan vi aktivt bidra till att fördjupa demokratin i det europeiska samarbetet, där ju de nationella parla- menten har en nyckelroll. Riksdagens sätt att arbeta med EU-frågor fungerar i många avseenden bra - alldeles utmärkt - men det finns också områden där vi kan och bör utveckla våra arbetsmetoder. Samarbete och erfarenhetsutbyte med andra parlament är av stor betydelse för att komma vidare. Det är i de nationella parlamenten det europeiska samarbetet kan få sin demokratiska förankring, och det är genom att utveckla de nationella parlamentens arbete med EU-frågor som vi har de största möjlig- heterna att stärka demokratin och därmed medborgar- nas tilltro till samarbetets möjligheter. Detta är också huvudtemat för det EU- talmansmöte som hålls i Sverige nästa år. Det är således stora och viktiga arbetsuppgifter som väntar oss, med särskild intensitet de närmaste sex månaderna, då Sveriges ledarskap kommer att stå i fokus. Det ska ske, samtidigt som det reguljära riks- dagsarbetet ska skötas. Regeringen har förutskickat att vi kan förvänta oss samma volym av propositioner som vanligt. Ärade ledamöter! Hans Karlsson lämnade sitt uppdrag som riksdagsledamot i samband med inled- ningen av innevarande riksmöte. Hans Karlsson, som kom in i riksdagen 1991 och bl.a. varit verksam inom socialutskottet, är numera ledamot av Europaparla- mentet, med särskild inriktning på industri, utrikes- handel, forskning och energi. Vi tackar Hans Karls- son för hans insatser i riksdagen och önskar honom varmt lycka till på uppdraget i det europeiska samar- betet. Ärade riksdagsledamöter och anställda! Till sist: Varmt tack till er alla - ledamöter och anställda - för goda och engagerade arbetsinsatser denna höst. Nu önskar jag er god helg, med gott om tid för återhämtning och stimulans, umgänge med de nära och tid - oavbruten tid - för eftertanke. God jul och gott nytt år!
5 § Kammaren åtskildes kl. 14.55.
Förhandlingarna leddes av talmannen.
Kammarens protokoll
I kammarens protokoll finns allt som sägs i kammaren nedskrivet. I protokollet står det också hur partierna har röstat. Ett snabbprotokoll publiceras ungefär sex timmar efter att dagens sista debatt i kammaren är slut. Det slutliga protokollet är färdigt efter några veckor.