RIKSDAGENS PROTOKOLL

Riksdagens protokoll 1918:11

Andra kammaren

RIKSDAGENS PROTOKOLL.

1918. Ändra kammaren. Nr II.

Fredagen den 1 februari.

Kl. 3 e. m.

Förhandlingarna leddes vid detta sammanträde av herr vice talmannen.

§ 1.

Justerades protokollen för den 25 och den 26 nästlidne januari.

§ 2.

Herr statsrådet Palmslierna avlämnade Kungl. Maj:ts propositioner: nr

54, med förslag till lag med vissa bestämmelser om sjöfynd;

nr 53, angående förordning med särskilda föreskrifter angående
avlöningsförmåner m. m. vid marinen på krigsfot;

nr 50, angående medgivande för intendenten i överintendentsämbetet
F. H. Y. Eckert att övergå till byggnadsstyrelsens avlöningsstat; nr

47, angående årligt understöd åt förra poststationsföreståndaren
Ehrnfrida Lovisa Katarina Örn;

nr 48, angående understöd till avlidne tillförordnade andre länsnotarien
J. G. Söderströms änka och dotter; och

nr 49, angående pension å allmänna indragningsstaten till extra
tjänstemannen å järnvägsstyrelsens statistiska kontor Gustaf Elias
Erdmann.

Nämnda propositioner bievo på begäran bordlagda,

§ 3.

Föredrogos var efter annan de på kammarens bord liggande
motionerna; och hänvisades därvid:

till kammarens tredje tillfälliga utskott motionen nr 245, av
herrar Eronn och Vennerström.

till kammarens femte tillfälliga utskott motionen nr 246, av herr
Lundström in. fl.;

till kammarens tredje tillfälliga utskott motionen nr 247. av herr
Johanson i Huskvarna in. fl.;

Andra kammarens protokoll 1918. Nr 11. \

Sr 11.

Fredagen den 1 februari.

till särskilda utskottet motionen nr 248, av herr Leender in. fl;

samt

till kammarens andra tillfälliga utskott motionen nr 249, avherr
Zander.

§ 4.

Vidare föredrogos vart för sig:

Bevillningsutskottets memorial, nr 1, angående arvodet åt sekreteraren
å utskottets andra avdelning; och

jordbruksutskottets memorial, nr 1, i anledning av remiss från
första kammaren av väckt motion angående tilldelande av gratifikationer
åt vissa under jordbruksdepartementet lydande befattnmgsha
vare i statens tjänst.

Vad utskotten i näm.da memorial hemställt blev av kammaren
bifallet.

§ 5.

Avgåvos följande nya motioner, nämligen av herr

Vennerström m. fl, nr 250, om skrivelse till Kungl. Maj :t
angående fastställande av maximipris a papper;

herrar Nilsson i Tånga och Holmström, nr 251, om skrivelse till
Kungl. Maj :t angående den skånska stenkolsindustniens övertagande

av staten;

herr Thore m. fl, nr 252, i anledning av Kungl. Maj :ts propositioner
nr 10, angående krigstidstillägg och kngstidshjalp under ar
1918 åt befattningshavare i statens tjänst, och nr 13, angående krigstidstillägg
under år 1918 åt pensionerade båtsmän och marinsoldater
samt Vadstena krigsmanshuskassas understödstagare; och

herr Holmdahl m. fl, nr 253, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition
nr 10, angående krigstidstillägg och kngstidshjalp under
år 1918 åt befattningshavare i statens tjänst.

Dessa motioner bordlädes på begäran.

§ 6.

Anmäldes och godkändes följande förslag till riksdagens skrivelser
till Konungen, nämligen
från konstitutionsutskottet:

nr 12, angående av riksdagen beslutad ändring i rikets grundnr
13, angående av riksdagen beslutade ändringar i rikets grundlagar^
^ angående av riksdagen beslutad ändring i rikets grundlagar; -

Freilngen iIrii 1 februari.

3 Nr 11.

nr 15, .angående av riksdagen beslutad ändring i rikets grundlagar; nr

16, angående av riksdagen beslutade ändringar i rikets grundlagar;
och

nr 17, angående av riksdagen beslutad ändring i rikets grundlagar;
samt

från bank ont.skottet:

nr 18, i anledning av väckt förslag om ändrad lydelse av 13 §
i lagen för Sveriges riksbank den 12 maj 1897.

Till bordläggning anmäldes:

statsutskottets utlåtande, nr 10, i anledning av Kungl. Maj :ts i
statsverkspropositionen under punkt 43 av sjunde huvudtiteln och i
propositionen angående tillägssfat för år 1918 under punkt 16 av
samma huvudtitel gjorda framställning om förhyrande av bostad åt
landshövdingen i Yästernorrlands län: samt

särskilda utskottets utlåtanden:

V i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående utbetalande
av förskott a krigstidstillägg för år 1918 åt befattninghavare
i statens tjänst; och

nr i fråga om utbetalande av förskott u krigstidstillägg för år
1918 åt befattningshavare hos riksdagen och i dess verk.

§ 7.

§ 8.

Justerades protokollsutdrag.

§ 9.

Ledighet från riksdagsgöromålen beviljades:

herr Räf

* Nilsson i Landeryd

5 Svedberg
5 Berggren
5 Ericson i Oberga
5 Bölcelund

5 Johanson i Huskvarna
J Pehrsson i Bramstorp
3 Larsson i Ängebäck
3 Persson i Norrköping

under 14 dagar fr. o. m. den

8 *

8 »

3 »

3 -

» 2 »

» 2 »

» 4 »

5 febr.

febr.,

9 >
8 »
6 *
5 »
2 »

'' 4 »

» 5 »

» 5 -

» 7 »

5 2 » och

» 2 *

Kammarens ledamöter åtskildes härefter kl. 3,15

5,15 e. m.

In fidem
Per Cronvall.

Nr 11. 4

Lördagen den 2 februari.

Lördagen den 2 februari.

Kl. 2,30 e. m.

Förhandlingarna leddes vid detta sammanträde av herr vice talmannen.

§ 1.

Herr statsrådet Undén avlämnade Kungl. Haj:ts propositioner:
nr 42, angående pension åt vaktmästaren vid artilleristabens lokaler
i Stockholm Frans Wilhelm Klint;

nr 43, angående pension åt musikfanjunkaren i Norra skånska
infanteriregementet Emil Johan August Schliwa; .

nr 45, angående anläggning av skjutbana för Smalands artillen nr

51, angående anordnande av torkrum vid vissa kasernetablis semang,

^ angåen(je ans]ag 4 tilläggsstat för år 1918 för anordnande

av torkrum vid vissa kasernetablissemang; och

nr 55, angående rätt för revisorn och bokhållaren hos statskontoret,
A. A. Tersmedeu att för ålderstillägg tillgodoräkna sig viss
tjänstgöring.

Dessa propositioner bordlädes på begäran.

§ 2.

Föredrogos var för sig Kungl. Maj:ts å kammarens bord vilande
propositioner; och hänvisades därvid:

till lagutskottet propositionen nr 54, med förslag till lag med
vissa bestämmelser om sjöfynd;

till statsutskottet propositionerna:

nr 53, angående förordning med. särskilda, föreskrifter angående
avlöningsförmåner m. m. vid marinen på krigsfot; och

nr 50, angående medgivande för intendenten 1 övenntendentsämbetet
F. H. V. Eckert att övergå till byggnadsstyrelsens avloningsstat;
samt

Lördagen dcu 2 februari.

ö Nr 11.

till bankoutskottet propositionerna:

nr 47, angående årligt understöd åt förra poststationsföreståndaren
Ehrnfrida Lovisa Katarina örn;

nr 48, angående understöd till avildne tillförordnade andre länsnotarien
J. G. Söderströms änka och dotter; och

nr 49, angående pension å allmänna indragningsstaten till extra
tjänstemannen å järnvägsstyrelsens statistiska kontor Gustaf Elias
Erdmann.

§ 3

Vidare föredrogos var efter annan de på kammarens bord liggande
motionerna; och remitterades därvid:

till kammarens femte tillfälliga utskott motionen nr 250, av
herr Vennerström in. fl.;

till kammarens fjärde tillfälliga utskott motionen nr 251, av
herrar Nilsson i Tånga och Holmström; samt

till särskilda utskottet motionerna:

nr 252, av herr Thore m. fl.; och

nr 253, av herr Iiolmdahl in. fl.

§ 4.

Statsutskottets härpå föredragna utlåtande nr 10 bordlädes åter.

§ 5.

Föredrogos vart för sig särskilda utskottets utlåtanden:

nr 1, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående utbetalande
av förskott å krigstidstillägg för år 1918 åt befattningshavare
i statens tjänst; och

nr 2, i fråga om utbetalande av förskott å krigstidstillägg för
år 1918 åt befattningshavare hos riksdagen och i dess verk.

Kammaren biföll vad utskottet i dessa utlåtanden hemställt.

§ 6.

Ordet lämnades härefter på begäran till

Herr Mossberg, som yttrade: Vid föregående års riksdag
väckte jag en motion, vari jag hemställde om skrivelse till Kungl.
Maj:t att vidtaga åtgärder, så att även andra näringar än jordbruket
skulle, genom kompensationer eller på annat sätt mera än som dittills
skett komma att deltaga i lindrandet av dyrtidens tryck.

Denna motion vann beaktande och riksdagen beslöt den 2 juni
en skrivelse till Kungl. Maj:t, vari det säges, att ehuru motionärer -

Interpellation,

Mr 11. 6

Lördagen den 2 februari.

Interpellation. nas uppfattningar icke äro fullt riktiga, har riksdagen icke kunnat
(Fort».) undgå att finna själva grundtanken i motionen, nämligen att större
jämlikhet bör råda mellan jordbruket och industrien i fråga om
åtgärder i prisreglerande syfte, värd beaktande.

Det är nämligen enligt riksdagens mening uppenbart att . industrien
hittills i större utsträckning än jordbruket lämnats frihet
att skörda vinst av rådande högkonjunkturer och att någon form bör
kunna finnas för eu reglering, som verksammare än hittills bidrager
till att lätta dyrtidens tryck för dem som hårdast fått känna det.

Riksdagen har vidare åberopat sig på ett underdånigt yttrande av
livsmedelskommissionen av den 27 mars 1917 »att enligt dess mening
ett visst fog funnes för jordbrukets begäran, att även andra näringar
än jordbruket underkastas den begränsning i den fria utövningen
av dess verksamhet, som med hänsyn till såväl det allmännas
gagn som näringens bärkraft må anses erforderligt.

Riksdagen finner det sålunda önskvärt att en utredning snarast
kommer till stånd rörande möjligheten att vidtaga åtgärder i prisreglerande
syfte beträffande även andra näringar än jordbruket.»

Riksdagsskrivelsen utmynnar i följande bestämda framställning:

»På grund av vad sålunda anförts får riksdagen anhålla det
Eders Kungl. Maj:t täcktes efter en omedelbart igångsatt utredning
skyndsammast vidtaga åtgärder i och för dyrtidens lindrande genom
kempeusationer eller dylikt även av andra näringar än som hittills
företrädesvis av jordbruket samt för den händelse så. erfordras, för
riksdagen framlägga de förslag, som kan finnas lämpliga.

Man har förgäves väntat på någon åtgärd från Kungl. Maj:t
med anledning av detta riksdagsbeslut och bland jordbrukare kan
man icke undgå en viss känsla av besvikelse, då det tycks vara
ganska uppenbart att vissa näringar t. ex. industri, (partihandel),
bankrörelse in. m. innehava en obegränsad rätt att åsätta sina produkter
och sitt arbete priser vilka ge dess utövare dubbla, ja flerdubbla
vinster, vinster som i de flesta fall komma endast det privata
intresset till godo.

Om jag gör en jämförelse så finner jag att industriprodukterna,
jag ser i detta sammanhang närmast på jordbruksmaskiner, och redskap
o. d., så finner jag att dessa sprungit upp med 300 å 600 %,
gödselmedel med 250 å 300 %. Bland beklädnadsartiklar av varjehanda
slag möfer mig samma stigande priskurvor och det finns
ingen återhållande makt ifråga om prissättningarna och priserna
äro fortfarande av starkt stigande tendens.

I bankernas årsrapporter återfinnas samma tendenser. Där årsvinsterna
förr varit bara några 100.000 och upp till miljonen, där
finner man nu miljonerna mångfaldigade utan att något, ingrepp i
deras fria yrkesutövning försports med anledning av kristiden.

Ser jag så på jordbruksnäringen, så finns det en kungl. .förordning
nära nog för varje produkt som lantmannen kan framtvinga
ur sin torva där vriserna äro fastställda och ge till resultat att en
medel prisförhöjning av knappt 100 % utöver priserna under normalåret
1914, är tilldeled denna yrkesgrupp.

Lördagen deu )l februari.

7 Nr IL

Denna reglering på livsmedel är ofrånkomlig och nödvändig, i»ierp*u»Éion.
och vare det långt ifrån mig att klandra regleringen som sådan, men (Fort».)
jag finner det långt ifrån rättvist att en näring skall så helt och
hållet kringskäras då andra näringar lämnas total frihet. Det är
denna styvmoderliga behandling vilken åstadkommit det intensiva
missnöjet för att inte säga missmodet bland lantmännen, ett missnöje
som är berältigat. Vore nu lantmannen helt oberoende av industrien
då inverkade denna olika begränsning i yrkestäv lingen inte
så mycket, men lantmannen måste ha till sitt förfogande maskiner,
redskap, gödselämnen, kraltfoder, beklädnadsartiklar m. m., och han
måste betala de 3 å 6 gånger så höga priserna under det hans egna
produkter ge honom ungefär produktionskostnaderna under det att
industrivinsterna årligen visa samma ofantligt goda resultat som
man finner hos bankerna.

Hur inverkar nu (alla) dessa olika förhållanden på löntagare
och kroppsarbetareklassen, livsmedelskonsumentema?
t Man skulle förmoda att industriens gynnsamma vinstmöjligheter
skulle haft till följd att även dessa gruppers avlöningsnivå också
skulle ökat med samma #-tal som livsmedlen ökats, om dessa stora
tolkgrupper skulle kunna hålla sig uppe på samma ekonomiska»
nivå som i normala tider, men jag tror mig veta att dessa avlöningslörmåner
ökat endast med omkring 70 å 80 % och vidare alla dessa
jjma småbrukare på landsbygden vilka äro bundna vid sin torva.

De kunna ej söka förtjänster och ha ingenting att sälja men för att
leva maste de köpa både livsmedel och kläder m. in. Och hur går det
nl . , torpare och statare? Alla dessa folkgruppers ekonomi lider
ohjälpligt genom skuldsättning.

Med blossa fakta från det praktiska livet hade man kunnat vänta
att KungL Mai:t redan under sistlidna sommar vidtagit åtgärder i
enlighet med riksdagens uttalade önskan.

^tei anledning av vad jag nu anfört anhåller jag om kammarens
lllstand att till herr statsrådet och chefen för finansdepartementet
ta iramsfalla följande spörsmål.

D Har herr statsrådet haft tillfälle att taga del av ovan berörda
riksdagsbeslut r

2) Har man att snart förvänta att effektiva åtgärder bliva vidtågna
i enlighet med nämnda riksdagsbeslut?

Ifrågavarande anhållan bifölls.

§ 7.

Herr vice talmannen gav vidare på begäran ordet till

Herr St er ne, som yttrade: Herr talman! Kung! Maj:ts
nadiga kungörelse angående grunder för upplåtande av egnahemstagenheter
pa kronojord har i tillämpningen visat sig giva tillfälle
ior hel», andra spekulanter än de härför avsedda att komma i besitfmng
av utbjudna lägenheter och använda dem för helt andrå
ändamål an till eget hem. Manga exempel kunna anföras därpå

Interpellation.

Nr 11.

H

Lördagen den t! febrnari.

Interpellation.

(Forts.)

att sådana från kronojord upplåtna egnahemslägenheter redan efter
ett eller ett par års tid bytt ägare och därvid betingat avsevärt högre
pris än det staten erhållit samt kommit i handel mellan personer, som
enligt bestämmelserna för upplåtelsen till första hand, icke va-rit berättigade.
att för egen del direkt från staten få köpa lägenhet.

I andra fall hava obebyggda lägenheter bortauktionerats till personer,
som visserligen kunnat förete erforderliga intyg om medellöshet,
arbetssamhet och hederlig vandel m. m., men som icke med. sitt
inrop avsett, att bebygga eller bebo lägenheten utan låta den ligga
obebyggd såsom utgjord till annan brukningsdel. Vitet för underlåtenhet,
att inom föreskriven tid ha lägenheten bebyggd, är sa lågt
tilltaget, att det icke verkar avskräckande mot kontraktsbrott. Den
lägenhetsköpare, som tänker sig bebygga området måste nämligen alltid
räkna med, att jordens avkastning också skall betacka räntor
å kostnaderna för uppförandet och underhållet av lägenhetens ekonomibyggnader,
under det att den, som har jorden obebyggd tillsammans
med brukningsdelar på annat håll, icke har dessa utgifter, mot
vilka vitet för underlätet bebyggande är en småsak.

Dessa och andra missförhållanden, som framträtt i statens egnahemsaffaren
synes nödvändiggöra vissa snara ändringar i ovan nämnda,
bestämmelser. Statsmakternas uppmärksamhet har också sedan .flere
år tillbaka varit riktad på dessa brister i upplåtelseformerna. Så har
exempelvis den s. k. kronolägenhetskommissionen bl. a.^haft i uppdrag
undersöka huru lämpliga bestämmelser må kunna åstadkommas
i syfte att, där staten med äganderätt upplåter jord för bildande av
egna hem, ändamålet med upplåtelserna matte^ tryggas, sa att den
upplåtna jorden ej sedermera må kunna övergå till helt annan an Med

anledning av detta uppdrag avgav förbemälde kronolägenhetskommission
den 7 mars 1916 ett betänkande med förslag rörande
tillfälliga åtgärder till förebvggande av att kronan uuplåtlm eo-nahemslägenheter
användas för annat ändamål än med upplåtelsen
avsetts. Sedan dess bär intet i ärendet avhörts. Missförhållandena
i förberörda avseende florera därför alltjämt och det synes mig vara
alldeles nödvändigt att ett ingripande mot desamma sker snarast moj j.

Med hänsyn till det här anförda utbeder jag mig kammarens tillstånd,
att till herr stadsrådet och chefen för jordbruksdepartementet
få framställa följande spörsmål:

1) Har kronolägenhetskommissionens betänkande n:r 1 av den
7 mars 1916 med förslag rörande tillfälliga åtgärder till förebyggande
att av kronan upplåtna egnahemslägenheter användas för andra ändamål
än med upplåtelsen avsetts föranlett någon Kungl. May.ts

o . .. -i p

2) Kan riksdagen av Kungl. Maj:t förvänta, att under innevarande
riksdag få emottaga förslag i det syfte som i detta kronologhe.skommissionens
betänkande angives?

Jämväl denna framställning blev av kammaren bifallen.

Lord ngen dun 2 fnbrnuri.

J Sr II.

§ 8.

Avgåvos följande nya motioner, nämligen av

herr Berglund m. fl., nr 254, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition,
nr 10,. angående krigtidstillägg och krigstidshjälp under år
1918 åt befattningshavare i statens tjänst;

herrar Hage och Eriksson i Stockholm, nr 255, i anledning av
samma proposition;

herr Hage m. fl., nr 256, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition,
nr 13, angående krigstidstil lägg under år 1918 åt pensionsberättigade
änkor och barn efter befattningshavare i statens tjänst;

herr Lindqvist i Kosta, nr 257, i anledning av Kungl. Ma,j:ts
proposition, nr 10, angående krigstidstillägg och krigstidshjälp under
år 1918 åt befattningshavare i statens tjänst;

herr Gylfe m. fl., nr 258, i anledning av sistnämnda proposition; herrar

Eriksson i Stockholm och Bärg i Katrineholm:

nr 259, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition, nr 11, angående
krigstidstillägg under år 1918 åt f. d. befattningshavare i statens
tjänst; och

nr 260, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition, nr 13, angående
krigstidstillägg under år 1918 åt pensionsberättigade änkor
och barn efter befattningshavare i statens tjänst;

herr Karlsson i Sandviken m. fl., nr 261, i anledning av Kungl.
Maj :ts proposition, nr 12, angående krigstidstillägg under år 1918
åt pensionerade båtsmän och marinsoldater samt Vadstena krigsmanshuskassas
understödstagare;

herrar Loven och Strid:

nr 262, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition, nr 11, angående
krigstidstillägg under år 1918 åt f. d. befattningshavare i
statens tjänst; och

nr .263, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition, nr 13, angående
krigstidstillägg under år 1918 åt pensionsberättigade änkor och
barn efter befattningshavare i statens tjänst;

herr Sjölander m. fl., nr 264, om skrivelse till Kungl. Maj:t
angående avskaffande av tjänstehjonsstadgan;

herr Mober ger, nr 265, _ om skrivelse till Kungl. Maj:t angående
meddelande av viss föreskrift i fråga om undervisningen av mindre
begåvade barn;

herr Björck m. fl., nr 266, om skrivelse till Kungl. Maj:t angående
avskaffande av biskops och konsistoriums överinseende över
de allmänna läroverken och statens folkskoleseminarier;

Andra kammarens protokoll 1018. Nr 11,

2

Nr IL 10

Lördagen den 2 febrnari.

herr Loven, nr 267, om skrivelse till Kungl. Maj:t angående beredande
av rikligare tillgång och billigare pris å kalk och cement
m. in.;

herr Thore:

nr 268, om skrivelse till Kungl. Maj :t angående utarbetande av
en redogörelse över de förluster av människoliv och egendom, som
sedan världskrigets början inträffat inom den svenska handelsflottan;
och

nr 269, om skrivelse till Kungl. Majtt angående beredande efter
krigets slut av fri tillgång till »bunkers» för svenska fartyg i
oceantrafik;

herr Pettersson i Södertälje, nr 270, om skrivelse till Kungl.
Maj :t angående införande av s. k. arbetskamrar; samt

herr Sommelius m. fl, nr 271, i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition, nr 23, med förslag till lag om statsdepartementen.

Nämnda motioner blevo på begäran bordlagda.

§ 9.

Justerades protokollsutdrag.

§ 10.

Ledighet från riksdagsgöromålen beviljades;
herr Nilsson i Yibberbo under 10 dagar fr. o. m.

i Norrhyttan
i Broberg
i

Vätö

Olsson
Olsson
Karlsson
Sterne

Jansson i Edsbäcken

Jens en

Danielsson

Thore

Wikström

Isaksson

den

»

febr.,

och

§ 11.

Kammarens ledamöter, vilka av Kungl. Maj:t blivit kallade att
denna da^ kl. 3,30 c. m. infinna sig a rikssalen för att inhämta Kungl.
Maj :ts svar på riksdagens den 1 innevarande februari avlåtna skrivelse,
nr 13, angående ändringar i rikets grundlagar, avgingo nu
till rikssalen, där jämväl första kammarens ledamöter infunno sig.

Herr statsrådet och chefen för justitiedepartementet Löfgren
uppläste där Kungl. Maj :ts förordnande för hans excellens herr statsministern
att meddela riksdagen Kungl. Haj:ts svar a riksdagens

Lördagen den 2 februari. 11

förenämnda skrivelse, varefter hans excellens herr statsministern
uppläste svaret.

Sammanträdet å rikssalen avslutades härefter, och åtskildes
andra kammaren vid utgåendet från rikssalen, enligt beslut fattat
före avgången från dess samlingsrum.

Nr II.

In fidem
Per Cronvall.