Riksdagens snabbprotokoll 1998/99:48 Tisdagen den 2 februari

ProtokollRiksdagens protokoll 1998/99:48

Riksdagens snabbprotokoll Protokoll 1998/99:48 Tisdagen den 2 februari Kl. 14.00 - 15.01

Det justerade protokollet beräknas utkomma om 3 veckor

--------------------------------------------------------------------

1 § Justering av protokoll

Justerades protokollet för den 26 januari.

2 § Ny riksdagsledamot, m.m.

Upplästes och lades till handlingarna följande från
Valprövningsnämnden inkomna

Berättelse om granskning av bevis för riksdagsle-
damot och ersättare för riksdagsledamöter
Till Valprövningsnämnden har från Riksskatte-
verket inkommit bevis om att Tullia von Sydow (s),
Stockholm, utsetts till ny ledamot av riksdagen
fr.o.m. den 2 februari 1999 sedan Roland Larsson (s)
avsagt sig sitt uppdrag som riksdagsledamot. Från
Riksskatteverket har också inkommit protokoll angå-
ende utseende av ersättare i detta fall.
Valprövningsnämnden har denna dag granskat
beviset för den nya ledamoten och protokollet angå-
ende ersättare och därvid funnit att de blivit utfärdade
i enlighet med 19 kap. 11 § vallagen.
Stockholm den 1 februari 1999
Staffan Magnusson/
Kerstin Siverby

3 § Anmälan om ersättare för statsråd

Talmannen anmälde att Nikos Papadopoulos (s)
fr.o.m. den 2 februari skulle tjänstgöra som ersättare
för statsrådet Pierre Schori.

4 § Meddelande om ändring i kammarens
sammanträdesplan

Talmannen meddelade att interpellationssvar
torsdagen den 4 februari kl. 12.00 skulle utgå.

5 § Meddelande om frågestund

Talmannen meddelade att vid frågestunden tors-
dagen den 4 februari kl. 14.00 skulle följande statsråd
närvara:
Justitieminister Laila Freivalds, finansminister
Erik Åsbrink, statsrådet Pierre Schori, kulturminister
Marita Ulvskog, försvarsminister Björn von Sydow
och utbildningsminister Thomas Östros.

6 § Anmälan om fördröjda svar på interpella-
tioner

Till riksdagen hade inkommit följande skrivelser:

Interpellation 1998/99:113

Till riksdagen
Interpellation 1998/99:113 av Viviann Gerdin om
individens rättssäkerhet.
Interpellationen kommer att besvaras fredagen
den 19 februari 1999.
Skälet till dröjsmålet är arbetsanhopning och ut-
landsresor.
Stockholm den 29 januari 1999
Laila Freivalds

Interpellation 1998/99:127

Till riksdagen
Interpellation 1998/99:127 av Tom Heyman om
Schengen.
Interpellationen kommer att besvaras fredagen
den 19 februari 1999.
Skälet till dröjsmålet är arbetsanhopning och ut-
landsresor.
Stockholm den 29 januari 1999
Laila Freivalds

Interpellation 1998/99:136

Till riksdagen
Interpellation 1998/99:136 av Gunnel Wallin om
rättsväsendet.
Interpellationen kommer att besvaras fredagen
den 19 februari 1999.
Skälet till dröjsmålet är arbetsanhopning och ut-
landsresor.
Stockholm den 29 januari 1999
Laila Freivalds

Interpellation 1998/99:123

Till riksdagen
Interpellation 1998/99:123 av Tuve Skånberg om
de låga födelsetalen.
Interpellationen kommer att besvaras tisdagen den
16 februari 1999.
Skälet till dröjsmålet är arbetsanhopning.
Stockholm den 29 januari 1999
Lars Engqvist

Interpellation 1998/99:124

Till riksdagen
Interpellation 1998/99:124 av Lennart Kollmats
om barntandvården.
Interpellationen kommer att besvaras tisdagen den
16 februari 1999.
Skälet till dröjsmålet är arbetsanhopning.
Stockholm den 29 januari 1999
Lars Engqvist

Interpellation 1998/99:131

Till riksdagen
Interpellation 1998/99:131 av Kenneth Johansson
om hälso- och sjukvården i hela landet.
Interpellationen kommer att besvaras tisdagen den
16 februari 1999.
Skälet till dröjsmålet är arbetsanhopning.
Stockholm den 29 januari 1999
Lars Engqvist

7 § Svar på interpellation 1998/99:109 om kri-
minalitet bland invandrarungdomar

Anf. 1 Justitieminister LAILA FREI-
VALDS (s):
Fru talman! Sten Andersson har frågat mig om
vilka åtgärder jag är beredd att vidta för att motverka
kriminaliteten bland framför allt invandrarungdomar.
Arbetet mot brottsligheten måste föras på många
olika nivåer och med olika metoder, eftersom brotts-
ligheten är ett komplext och mångfacetterat fenomen.
Hur gärna vi än vill, finns inga enkla lösningar. Jag
vill därför varna för att bygga problembilder eller
förslag till åtgärder på tidningsreportage. Inte minst
mot bakgrund av den satsning som regeringen gjort
på det brottsförebyggande arbetet är jag övertygad
om att alla åtgärder måste bygga på en gedigen kun-
skapsgrund.
Sten Andersson har inget stöd för sina påståenden
att det är just invandrares kriminalitet som är det stora
problemet eller att kriminaliteten särskilt bland in-
vandrarungdomar ökar. Den stora majoriteten av alla
brott i Sverige begås av svenskar. Detta gäller såväl
vuxnas som ungdomars brott. Av de särskilda studier
som gjorts av invandrares brottslighet framgår ingen
särskild ökning för invandrare eller invandrade ung-
domar, jämfört med svenskar.
Jag vill också betona att mindre än en femtedel av
de personer som under ett år misstänks för brott är
ungdomar under 20 år. Dessutom är det så att majo-
riteten av de brott ungdomar misstänks för är mindre
allvarliga brott som t.ex. snatteri. Bara en liten del av
de ungdomar som någon gång dömts för ett brott
utvecklas till grova brottslingar. Brottsligheten är
därmed inte huvudsakligen ett problem som har med
ungdomar, och ännu mindre med invandrade ungdo-
mar, att göra. Majoriteten av alla de vardagsbrott som
drabbar den svenska befolkningen begås av äldre
ständigt återfallande svenska brottslingar.
Dessa faktum hindrar dock inte att regeringen an-
ser att det är en mycket viktig uppgift att förebygga
att ungdomar börjar begå brott. Vi vet att de som
fastnar i en kriminell karriär ofta har börjat begå brott
i tidig ålder. Regeringen har här tagit ett antal initia-
tiv. Den stora satsningen på lokalt brottsförebyggande
arbete som påbörjades under den förra mandatperio-
den med presentationen av regeringens nationella
brottsförebyggande program, Allas vårt ansvar, och
med tillsättandet av Kommittén för brottsförebyggan-
de arbete, fortsätter och byggs ut under denna man-
datperiod.
Som vi alla vet begår ju ofta ungdomar sina brott i
det område där de bor och tillsammans med andra
som också bor där. Det lokala brottsförebyggande
arbetet har därför en oerhört stor möjlighet att påver-
ka just ungdomsbrottsligheten och särskilt den som
begås i gäng liksom också nyrekryteringen till brotts-
liga gäng. I de lokala brottsförebyggande råd som nu
byggs ut över landet samverkar olika myndigheter,
t.ex. polis och socialtjänst. Detta har också stor rele-
vans för just ungdomsbrottsligheten. Brottsförebyg-
gande rådet har i uppdrag att stödja det lokala brotts-
förebyggande arbetet och har också fått ekonomiska
medel till sitt förfogande för att utöka denna verk-
samhet.
Särskilda medel har avsatts också för brottsföre-
byggande arbete i storstadsområdena, och jag vet att
Brottsförebyggande rådet prioriterar satsningar på
sådana områden i storstäderna som har problem,
liknande dem som man har med ett ungdomsgäng i en
förort till Malmö.
Hur påföljdssystemet för unga lagöverträdare är
utformat är självklart också viktigt: att samhället, för
att förhindra återfall, reagerar med lämpliga och till-
räckliga åtgärder när ett brott begåtts. Påföljdssys-
temet för unga har nyligen förändrats. Riksdagen har
på regeringens förslag beslutat att unga lagöverträda-
re även i fortsättningen i första hand skall vara en
angelägenhet för socialtjänsten. De straffrättsligt
motiverade kraven på förutsebarhet, konsekvens och
proportionalitet har dock getts ett större utrymme.
Domstolen kommer vid sin bedömning av lämplig
påföljd att ha tillgång till mer information om vilken
sorts stöd eller behandling den dömde kommer att få
från socialtjänsten. Domstolen har också fått möjlig-
het att förena påföljden överlämnande till vård inom
socialtjänsten med en föreskrift om ungdomstjänst.
Fr.o.m. den 1 januari i år är det också möjligt för
domstolarna att döma unga personer som begått all-
varliga brott till påföljden sluten ungdomsvård. Av-
sikten är att denna nya påföljd, som administreras av
Statens institutionsstyrelse, nästan helt skall kunna
ersätta fängelsestraffen för personer som begått brott
före 18 års ålder. En särskild utredare undersöker
också hur de nya regler om handläggning av ung-
domsmål som trädde i kraft den 1 mars 1995 har
tillämpats och om de fått de effekter som avsågs.
Regeringen har vidare beslutat om en stark sats-
ning på medlingsverksamhet för unga lagöverträdare.
En särskild utredare har fått i uppdrag att utreda och
analysera frågan om medlingens roll i rättssystemet.
Utredaren skall även belysa frågan om familjerådslag.
Brottsförebyggande rådet har också fått regeringens
uppdrag att inleda försöksverksamhet med medling
och att samordna och följa de projekt som omfattas
av försöksverksamheten samt utvärdera verksamhe-
ten. Medlingens syfte är dubbelt: att minska skade-
verkningarna för offret och ge en viss kompensation
samt att ge brottslingen en förståelse för det lidande
och de skador offret upplever liksom att förhindra
återfall.
De redovisade åtgärderna utgör en del av det
långsiktiga, tålmodiga och uthålliga arbete som krävs
för att motverka att ungdomar faller in i en kriminell
livsstil. Jag vill också påminna om att kriminalpoliti-
ken måste ses som en integrerad del av vår allmänna
välfärdspolitik. Att ge barn och ungdomar en trygg
uppväxt och goda utvecklingsmöjligheter är det cent-
rala på detta område.

Anf. 2 STEN ANDERSSON (m):
Fru talman! Först kan vi klara av det här med de-
finitionen av ordet svenskar. Min definition är följan-
de: Icke-svenskar är invandrare som har kommit hit
och som har fått medborgarskap samt deras barn.
Därför blir den här statistiken lite missvisande.
Det vore tacksamt om statsrådet inte pådyvlade
mig åsikter som jag inte har i min interpellation. Jag
säger ingenting generellt om invandrare, utan jag talar
om det ökande problemet avseende invandrarungdo-
mars oroväckande höga brottslighet.
Jag har inget stöd för mina uppgifter, säger stats-
rådet. Men i en Malmötidning uttalade sig häromda-
gen namngiven polis och socialarbetare: Det är dags
att vi talar klarspråk. Det finns ett stort problem. Vi
måste angripa just problemet med att de här gängen
till en oroväckande stor del består av invandrarung-
domar.
Nu är det en ny trend i Malmö. Man rånar svenska
rikemansbarn på kläder och mobiltelefoner. I fjol
skickade TT ut ett telegram där man säger att de ung-
domsgäng som finns runtom Stockholm och som är
kriminella domineras av invandrare.
I ett morgonprogram i TV förra veckan kunde vi
höra en kvinna säga att det är dags att tala klarspråk.
Hon uttalade sig inte som privatperson, utan hon var
från en myndighet.
Närpolisen i Malmö säger att man trott att man
skulle kunna börja jobba förebyggande, men att man i
dag måste jobba akut. Jag känner många poliser i
Malmö och de säger att de är trötta på att köra små-
ungar ut och in, fram och tillbaka.
En polis i Göteborg säger: Hade samma brott be-
gåtts av svenskar mot invandrare, så hade det blivit en
enorm verbal kalabalik i medierna. Nu är det närmast
tyst.
Statsrådet säger i svaret: Som vi alla vet begås
brott av ungdomsligorna i de områden där de bor.
Detta vet inte alla, framför allt inte poliser, så det
skall jag tala om.
Jag har pryat på fängelset i Malmö och sett det
klientelet. Vidare får jag samtal från nämndemän och
från åhörare vid domstolar. De delar min uppfattning.
Nu kommer jag till det sista: Jag förutsätter att
statsrådet, när hon ställer sig bakom ett sådant här
svar, vet vad hon svarar. Det måste väl ändå vara så
att justitieministern, som är ansvarig för de här frå-
gorna, har goda människor som lämnar uppgifter till
henne.
Jag erkänner att jag har förlorat den här debatten.
Jag kan inte vidimera det här mer än jag har gjort.
Statsrådet har helt klart mycket mera tyngd än jag
men jag lovar en sak: Jag skall kontrollera de här
uppgifterna. I god tid innan sista interpellationsdagen
inträffar i maj månad i år, 1999, tänker jag återkom-
ma. Jag är alltså inte helt övertygad om att statsrådet
har rätt när det gäller det som hon säger i sitt svar här
i dag. Jag återkommer således.

Överläggningen var härmed avslutad.

8 § Svar på interpellation 1998/99:75 om mom-
sen på spelarköp

Anf. 3 Finansminister ERIK ÅSBRINK (s):
Fru talman! Peter Pedersen har frågat statsrådet
Ulrica Messing om hon är beredd att stödja åtgärder
för att se över den regel som medför att skattemyn-
digheter har ansett att föreningar skall betala moms
vid köp av spelare från annat land. Peter Pedersen har
även fört fram frågan om hur ideella föreningar be-
handlas i momshänseende jämfört med om motsva-
rande verksamhet skulle bedrivas av ett aktiebolag.
Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är
jag som skall svara på interpellationen.
Jag är väl medveten om de förhållanden som Peter
Pedersen uppmärksammar i denna fråga. Tolkning av
gällande lagstiftning är dock en uppgift som åligger
domstolarna. Vad gäller de beskattningsärenden som
Peter Pedersen refererar till kan jag därför inte under
en pågående skatteprocess kommentera skattemyn-
digheters och domstolars tillämpning av gällande
momslagstiftning.
Jag avser att tillsätta en utredning som har till
syfte att se över vissa centrala begrepp i momslag-
stiftningen. Målet med utredningen är att momslagens
begrepp ytterligare skall anpassas till motsvarande
begrepp i EG:s sjätte momsdirektiv. Som en följd av
arbetet med anpassningen av dessa begrepp kommer
även momsreglerna för ideella föreningar att behöva
ses över. Den nu uppkomna frågan om moms på
spelaröverlåtelser visar att nuvarande momsregler kan
vara svåra att tillämpa både för de ideella föreningar-
na och för myndigheterna. Den nämnda utredningen
bör därför bl.a. ha som mål att göra momsreglerna för
ideella föreningar enklare och mer förutsebara.
Vad gäller frågan om skillnader i momsreglernas
tillämpning på verksamhet bedriven i bolagsform
respektive i formen av en ideell förening är självklart
inte syftet med skattelagstiftningen att ideella före-
ningar skall missgynnas. Jag anser dock inte att det är
fel om reglerna i vissa fall skiljer sig åt mellan en
ideell verksamhet som bedrivs utan vinstintresse till
förmån för medlemmar och en verksamhet som be-
drivs av ett aktiebolag, vars syfte är att bedriva nä-
ringsverksamhet. Även denna problematik kommer
utredningen självklart att få beakta vid arbetet med
översynen av momsreglerna för ideella föreningar.

Anf. 4 PETER PEDERSEN (v):
Fru talman! Jag vill tacka finansminister Erik Ås-
brink för svaret på min interpellation avseende moms
på köp av spelare från utlandet.
I Inrikesdepartementets rapport EG-rätten och
svensk idrott (Ds 1997:27) behandlas bl.a. mervärdes-
skatten i ett avsnitt. I rapporten lyfts två områden
fram som speciellt intressanta från momssynpunkt
rörande sport och idrott. Det gäller dels entréavgifter
till sport- och idrottsevenemang, dels avgifter för
tillhandahållande av anläggningar m.m. för utövande
av samma aktiviteter.
Huvudregeln i EG-rätten är att verksamhet på id-
rottsområdet skall vara skattepliktig. Med undantag
från detta får medlemsstaterna övergångsvis fortsätta
att undanta t.ex. entréavgifter från skatteplikt eller
tillämpa en reducerad skattesats. Jag tror att den nu
ligger på 6 %.
En idrottsförening utgör normalt en sådan ideell
förening som inte anses bedriva yrkesmässig verk-
samhet, varför den före anpassningen till EG-reglerna
inte blir skattskyldig för moms. Eftersom idrottsföre-
ningar normalt inte blir skattskyldiga för moms får de
heller ingen avdragsrätt för ingående moms på kost-
nader som de har.
I det här avsnittet nämner man över huvud taget
inte problemet om moms på spelarköp, vilket jag
tycker är mycket märkligt. Frågan har ju väldigt stor
betydelse för många ideella idrottsföreningar som har
värvat, eller som kommer att värva, spelare från ut-
landet.
Fru talman! Min interpellation handlar alltså om
förvärvsbeskattning avseende moms vid svenska
idrottsföreningars köp av spelare från utlandet. Det
gäller alltså frågan om den ersättning som utbetalas
från den svenska föreningen till den säljande före-
ningen skall beläggas med svensk moms eller inte. En
tjänst skall beläggas med moms i det land där den är
omsatt. I vissa fall är det inte säljaren av tjänsten som
blir skattskyldig för moms utan förvärvaren av tjäns-
ten. Knäckfrågorna är om det här rör tillhandahållan-
de av en tjänst, var tjänsten i så fall skall anses omsatt
och, slutligen, vem som då blir skattskyldig.
Ett uppenbart bekymmer rent principiellt, som jag
ser det, är att en svensk idrottsförenings köp av spela-
re från annan svensk idrottsförening inte leder till
momsplikt. Vid transaktioner mellan två svenska
parter eller föreningar kan alltså förvärvsbeskattning
inte komma i fråga. I stället blir det svensk moms
endast om säljaren uppfyller de krav på yrkesmässig-
het som ställs i mervärdesskattelagen - med andra
ord: om man bedriver näringsverksamhet för vilken
man är inkomstskyldig.
Men i 4 kap. 8 § i mervärdesskattelagen anges att
verksamhet som bedrivs av allmännyttig ideell före-
ning inte är yrkesmässig momsmässigt om föreningen
är frikallad från skattskyldighet enligt 7 § 5 mom. i
lagen om statlig inkomstskatt. Svenska idrottsföre-
ningar har, såvitt jag vet, sådan frikallelse från in-
komstskatt. Dessutom har köp och försäljning av
spelare en naturlig anknytning till föreningens ända-
mål och bör alltså inte betraktas som yrkesmässig
enligt mervärdesskattelagen.
Men den tolkning man nu använder sig av leder
alltså till att det blir momsmässigt dyrare att köpa en
spelare från utlandet jämfört med att köpa en spelare
från Sverige. Jag undrar: Är det i enlighet med Rom-
fördragets principer att vi inte skall diskriminera vid
köp av varor och tjänster, oavsett om vi köper i Sve-
rige eller från annat land?

Anf. 5 Finansminister ERIK ÅSBRINK (s):
Fru talman! Som jag redan sagt är jag inte beredd
att nu tolka gällande skattelagar med hänsyn till att
det pågår processer just kring dessa frågor.
Såvitt jag vet har de pågående processerna ännu
inte resulterat i något lagakraftvunnet beslut av dom-
stol. Innan ett sådant beslut är fattat kan man inte
uttala sig om huruvida det slutligen kommer att stäl-
las skattekrav på de ideella föreningarna. Det är inte
heller möjligt att i nuläget bedöma i vilken omfatt-
ning spelarövergångar skett som är av sådan art att de
kan medföra skyldighet för föreningen att betala
moms.
Slutligen kan man inte i dag förutse i vilken om-
fattning skattemyndigheterna kan komma att föra
talan avseende spelarövergångar som har skett under
tidigare år.
Mot bakgrund av att det föreligger oklarheter i en
rad olika avseenden vill jag inte nu spekulera i even-
tuella åtgärder från regeringens sida. Men som jag har
sagt avser jag att tillsätta en utredning som skall se
över dessa frågor, däribland att om möjligt förenkla
lagstiftningen, göra den mer begriplig, men också att
se över momslagstiftningens tillämpning på ideella
föreningar kontra aktiebolag. Avsikten är inte, som
jag sade, att ideella föreningar skattemässigt skall
missgynnas jämfört med aktiebolag.

Anf. 6 PETER PEDERSEN (v):
Fru talman! Jag tycker att det är välgörande att
mellan raderna kunna utläsa att finansministern ser
och erkänner att det finns vissa oklarheter. Jag har
också stor förståelse för att vi inte i dag kan gå in på
enskilda fall.
Principiellt kan man bara konstatera att det fak-
tiskt är så att om en svensk förening, t.ex. AIK, skall
köpa en spelare från Djurgården för 1 miljon kronor
kostar det 1 miljon. Skulle man köpa samma spelare
från t.ex. FC Köpenhamn skulle det kosta 1 250 000
kr. Då måste man hävda att det missgynnar den ut-
ländska föreningen och att vi tillämpar olika typer av
betalningssätt beroende på varifrån spelaren kommer.
Jag tycker att det skulle vara mycket pinsamt om vi så
att säga skulle bli knäppta på näsan av EU-domstolen
för att vi bryter mot Romfördragets principer om vad
som skall gälla.
Men jag finner det som sagt var positivt att fi-
nansministern vill tillsätta en utredning som har till
syfte att se över de här begreppen i momslagstiftning-
en och att målet sägs vara att vi skall anpassa dem till
de direktiv som finns samt att reglerna skall bli tydli-
ga, enkla och mer förutsebara för ideella föreningar.
Jag blev dock lite fundersam på finansministerns
avslutning av interpellationssvaret: "- - - är själv-
klart inte syftet med skattelagstiftningen att ideella
föreningar skall missgynnas. Jag anser dock inte att
det är fel om reglerna i vissa fall skiljer sig åt mellan
en ideell verksamhet som bedrivs utan vinstintresse
till förmån för medlemmar och en verksamhet som
bedrivs av ett aktiebolag, vars syfte är att bedriva
näringsverksamhet."
Om jag har förstått det rätt får inte en ideell före-
ning bedriva verksamhet med vinstintresse. Då upp-
hör den att vara en ideell förening och blir en ekono-
misk förening, ett handelsbolag eller ett aktiebolag.
Just nu pågår en ganska intensiv debatt inom id-
rottsrörelsen, och kommer även här i Sveriges riksdag
så småningom, om vad bolagisering av idrotten får
för konsekvenser för statligt stöd, skattelagstiftning
osv. Man kan säga att den nuvarande lagstiftningen
gynnar den förening som går över till bolag. Då slip-
per man betala moms på samma köp, man kan lyfta
momsen.
Man får intrycket av finansministerns svar att de-
lar av den svenska idrottsrörelsen redan i dag är bola-
giserad vad gäller rent idrottsliga verksamheter. Det
är inte fallet. I princip all svensk idrottsverksamhet
bedrivs i ideell regi. Jag tycker att Riksskatteverkets
tolkning är olycklig. Man driver detta ganska hårt via
sina länskontor, i vissa län även retroaktivt, medan
man i andra verkar ligga lågt. Det här har en väldigt
stor betydelse för svenska idrottsföreningars ekono-
miska status.
Jag hoppas att man kan uttolka finansministerns
svar på det sättet att om man skulle komma fram till
fällande domar är finansministern beredd att se över
och hitta ändringar i lagstiftningen som på ett annat
sätt faktiskt gynnar fortsatt ideell verksamhet inom
den svenska idrotten.

Överläggningen var härmed avslutad.

9 § Svar på interpellation 1998/99:82 om kasi-
non

Anf. 7 Finansminister ERIK ÅSBRINK (s):
Fru talman! Sten Andersson har frågat mig vilka
åtgärder jag är beredd att vidta i syfte att efterkomma
beslutet om att skyndsamt förelägga riksdagen ett
förslag om kasinon i Sverige baserat på internatio-
nella regler. Sten Andersson har också frågat vilka
spelformer jag är beredd att stoppa, om regeringen
inte är beredd att framlägga förslag om internationella
kasinon, mot bakgrund av att dessa, i logikens namn,
också påverkar spelberoendet negativt.
Sten Andersson och jag debatterade så sent som i
våras frågan om kasinospel med internationella reg-
ler. Jag sade då att regeringen hade för avsikt att
återkomma till riksdagen hösten 1998.
Det är nödvändigt att alla aspekter av internatio-
nell kasinoverksamhet analyseras och utreds mycket
noga. Om denna spelform skall införas i Sverige
måste det ske under betryggande former, med effektiv
tillsyn och kontroll och så att eventuella sociala ska-
deverkningar så långt möjligt kan motverkas och
förhindras. Mot den bakgrunden är frågan fortfarande
under beredning.
Jag har för närvarande inga planer på att stoppa
någon spelform utifrån det resonemang som Sten
Andersson för. Däremot är det naturligtvis viktigt att
frågan om spelberoende tas på allvar. Sedan budget-
året 1997 disponerar Socialdepartementet anslagsme-
del för forskning om spelberoendet och dess sociala
konsekvenser. På förslag från regeringen har riksda-
gen beslutat att dessa medel skall fördubblas budget-
året 1999 och användningsområdet vidgas till att
utveckla olika former av förebyggande arbete.

Anf. 8 STEN ANDERSSON (m):
Fru talman! Jag har motionerat i den här frågan
under tio år, inte därför att det är någon direkt stor
fråga för mig, men det är en principfråga att männi-
skor själva skall få lov att bestämma var och om de
vill spela med sina skattade pengar.
År 1997 biföll riksdagen motionen och sade med
en unik skrivning att regeringen skulle skyndsamt
återkomma med ett förslag avseende internationella
kasinon i Sverige. Sedan tyckte jag att det gick lite
väl lång tid - men tid är alltid relativ - så jag frågade
statsrådet igen våren 1998 vad som gällde. Han sva-
rade att på grund av arbetsbelastning hade denna
fråga nedprioriterats. Men han skulle återkomma till
hösten med ett förslag. I de medieintervjuer som
gjordes i samband med den debatten uppfattade jag
statsrådet som positiv till den här frågan.
Nu läser vi i bladen och ser i medierna att frågan
än en gång lagts på is. Socialdemokraternas riksdags-
grupp har satt ned foten, samma socialdemokrater
som för knappt två år sedan begärde att regeringen
skyndsamt skulle återkomma med förslag. Jag vill
betona att just ordet skyndsamt är ganska unikt när
riksdagen begär någonting från regeringens sida. Jag
menar att den här frågan faktiskt är färdigutredd. Den
har stötts och blötts i utredningar tidigare och vi be-
höver inte ha nya utredningar nu.
Med tanke på den spelflora som förekommer i dag
har jag frågat statsrådet om han i logikens namn kan
tänka sig att se över vissa av de spelen, som enligt
min och mångas uppfattning faktiskt innebär större
risk för spelberoende. Jag skall ta två exempel. Det
ena är Triss, där man kan köpa lotter i sådan takt att
inte någon enarmad bandit kan åstadkomma samma
hastighet. Man har något som kallas Lottoexpress i
varenda totomatbutik. Där har man dragning var
femte minut och spelarna sitter och följer detta hela
tiden. Det måste väl vara ett klockrent exempel på hur
man skapar ett spelberoende. Detta vill statsrådet
behålla.
Kasinon har en fin stämpel kring sig. Det är för
fint för Sverige. Vi skall tydligen strunta i att kasino-
verksamhet fungerar i hela Europa, och där finns inga
förslag att stoppa kasinon någonstans.
Den vändning som denna fråga har tagit är en
skam dels rent allmänt för Sveriges riksdag, dels
framför allt för socialdemokraterna och i synnerhet
den socialdemokratiska riksdagsgruppen. Jag hade
väntat mig att någon från den gruppen skulle gå upp i
debatten i dag och förklara den kovändning som
gruppen har gjort. Men gruppen lyder antagligen
under devisen bättre fly än illa fäkta - då kan man ju
fly en gång till.
Det skall tillsättas nya utredningar. Har statsrådet
samma uppfattning om internationella kasinon som
han gav uttryck för i debatten våren, eller senvintern,
1998?

Anf. 9 CHARLOTTA L BJÄLKE-
BRING (v):
Fru talman! Finansministern sade i sitt svar att det
är nödvändigt att alla aspekter av internationell kasi-
noverksamhet analyseras och utreds mycket noga.
Om den spelformen skall införas i Sverige måste det
ske under betryggande former med effektiv tillsyn
och kontroll. Eventuella sociala skadeverkningar skall
så långt möjligt motverkas och förhindras. Mot den
bakgrunden är frågan fortfarande under beredning.
Detta gläder mig, till skillnad från hur detta upp-
rör Sten Andersson. I svaret hoppas jag kunna läsa ut
att vi kan få en politisk enighet kring att kasinospel är
en marginell ekonomisk företeelse med stora sociala
konsekvenser. Detta är ett steg tillbaka från det tidi-
gare ställningstagande som socialdemokraterna i
kulturutskottet gjorde, nämligen då de gemensamt
med borgarna höll på att införa kasinon med interna-
tionella regler i Sverige. Sten Andersson sade tidigare
att det stod i kulturutskottets protokoll att regeringen
utan dröjsmål skall införa kasinospel enligt interna-
tionella regler. Det visar på en okritisk hållning utan
socialt ansvar för de svaga i samhället. Den hållning
finansministern verkar ha intagit är att man ytterligare
skall försöka titta på de sociala konsekvenserna.
Det finns många argument som talar emot en eta-
blering av kasinon med internationella regler i Sveri-
ge. Det finns kasinon i dag, och människor som ar-
betar och har inkomst har rätt att använda sina pengar
till vilken spelverksamhet de vill. Frågan är om vi
från statens sida skall införa kasinon med internatio-
nella regler eller inte.
Den ekonomiska kalkylen om ett årligt överskott
på 300 miljoner kronor tycker vi i Vänsterpartiet är
lite väl luftig. Spelmarknaden är konstant i Sverige.
Om staten ökar sina intäkter på spel kommer också
folkrörelserna att förlora en hel del spelintäkter. An-
tagandet om att 300 nya jobb skulle skapas anser vi
inte väger upp mot de konsekvenser en ändrad spel-
kultur för med sig. Spel på kasino medför en stor risk
för att spelberoendet skall öka i Sverige. Det är helt
klart. Kasinoverksamhet av den omfattningen och
med de insatserna kommer inte bara att locka till sig
personer som är intresserade av hobbyspelande utan
också dra till sig de som lockas av de höga vinstchan-
serna. Det kommer att öka kriminaliteten kring kasi-
nona och i väsentlig del spelberoendet.
Spel på lokalknuten verksamhet, t.ex. kasinoverk-
samhet, och den kringspelsverksamhet som kommer
att förekomma på kasinona, kommer också att leda
till ökat spelberoende.
Spelandet är också klass- och könsrelaterat. Det är
någonting som socialdemokraterna borde väga in.
Människor med låga inkomster spenderar mer av sin
disponibla inkomst på spel än dem med höga in-
komster.
De eventuella spelintäkterna kan inte på grund av
budgetlagen användas till de ökade kostnader som
spelberoende för med sig, den ökade kriminaliteten
som kasinona kommer att föra med sig eller för den
tillsyn och kontroll som kommer att behövas. Hur har
finansministern tänkt sig att lösa problemet med bud-
gettaket?

Anf. 10 Finansminister ERIK ÅS-
BRINK (s):
Fru talman! Sten Andersson sade att detta inte är
en stor fråga. Ändå är det påtagligt vilket oerhört
engagemang han visar i denna fråga. Alla väljer vi
vad vi vill prioritera här i tillvaron.
Charlotta Bjälkebring sade att det var en ekono-
miskt marginell företeelse. Det kan jag på sätt och vis
hålla med om. Men jag har kanske en något mer ny-
anserad och sammansatt syn på fenomenet än vad
båda mina meddebattörer har. De utgör varandras
motpoler i debatten.
Jag kan se vissa skäl att tillåta internationella ka-
sinon i Sverige. Ett skäl är att det kan bidra till att
minska det illegala spelandet, dvs. det spelande som
vi vet äger rum och där samhällets möjligheter av
naturliga skäl till kontroll och insyn är som minst. Det
frodas kriminalitet och asocial verksamhet i spåren av
detta.
Jag kan också se att internationella kasinon kan ha
vissa positiva effekter på sysselsättning, på statens
inkomster och på turism i Sverige. Jag kan inte över-
betona de aspekterna. De är förhållandevis marginella
fenomen, men det hindrar inte att de kan ha en bety-
delse.
Det är möjligen riktigt som Charlotta Bjälkebring
säger att den totala spelvolymen är förhållandevis
konstant. Men därav följer inte att man skall förhind-
ra nya spelformer att införas. De kan tränga ut andra
spelformer som är mindre angelägna. Om inte staten
lanserar nya spelformer kan någon annan göra det,
dvs. det blir pengar som inte flyter in till den gemen-
samma kassan och verksamheter som inte står under
kontroll. Över huvud taget kännetecknas spelmarkna-
den av allt större och snabbare förändringar.
Här har jag en annan syn än Sten Andersson, som
jag tycker tar för lätt på de risker för skadeverkningar
som kan finnas även för kasinon. Det finns en risk för
spelberoende och de sociala skadeverkningar som
följer i spåren av spelberoende. Det är de omständig-
heterna som vi måste belysa mycket noggrant innan
vi slutgiltigt tar ställning i denna fråga. Om vi finner
att de faktorerna väger över de positiva aspekter som
finns skall vi inte införa internationella kasinon. Om
det å andra sidan är tvärtom, dvs. att risken för sociala
skadeverkningar är små, att de positiva effekterna av
bl.a. minskat illegalt spelande blir större, finns det
skäl att införa internationella kasinon i Sverige.
Sten Andersson tar upp frågan om att stoppa and-
ra spelformer. Det är en typ av översyn som ständigt
skall göras alldeles oberoende av hur vi förhåller oss
till internationella kasinon. Om det finns spelformer
som urartar, som skapar oacceptabla skadeverkning-
ar, skall vi inte tveka att ingripa mot detta. Det skall
ske alldeles oberoende av hur vi förhåller oss i fråga
om internationella kasinon.
Spel kommer alltid att finnas i Sverige. Om vi har
valt att ha en stark statlig kontroll över detta - jag
menar att vi måste ha det också i fortsättningen - kan
vi länka människors behov av spel och förströelse i
positiva banor. Det är inte att förakta att det också ger
vissa positiva effekter för statskassan. Det är pengar
som kan användas för andra ändamål. Vi förhindras
inte att använda dem på grund av ett utgiftstak. Ut-
giftstaket sätts för ett år i taget. Men hur vi långsiktigt
väljer att bestämma utgifterna beror av hur svensk
ekonomi och inkomsterna till staten utvecklas.

Anf. 11 STEN ANDERSSON (m):
Fru talman! Jag vill inledningsvis säga att den so-
cialdemokratiska riksdagsgruppen i det här fallet inte
vet vad den talar om mot bakgrund av den spelmark-
nad som vi faktiskt har och som är tillåten i hela Sve-
rige. Jag tycker att det är svagt. Det är ungefär i klass
med några av de reservationer som vi hade när vi
debatterade och beslutade om kasinon. Där var några
som vann, dock inte Charlotte Bjälkebring, som
tyckte att man skulle behålla tips inom vissa idrotts-
grenar, men inte kasinon. Men tips på de idrotter som
hon då nämnde har vi aldrig haft i Sverige. Det vitt-
nar lite grann om delar av utskottets kompetens. Den
del som vi ändå är glada över är att det blev ett till-
fälligt stopp.
Charlotte Bjälkebring säger att det är en marginell
fråga. Men ändå sägs den skapa så mycket elände.
Logiken är inte glasklar.
För tre veckor sedan hade jag en radiodebatt med
Charlotte Bjälkebring. Hon trodde då att det var far-
ligt. I dag vet hon. Då kan hon berätta vad som kon-
kret är farligt i stället för att bara säga att det blir
sociala konsekvenser.
Visst kan det bli sådana, herr statsråd, men jag
tycker att det är lite konstigt med tanke på den flora
som vi faktiskt har och som har en mycket stor om-
sättning. Jag tror inte att de personer som befinner sig
i små ekonomiska omständigheter klär upp sig i smo-
king och tänker besöka något kasino. Det tror inte
jag, så ni har riktat geväret åt fel håll.
Okej, statsrådet, det här är ingen stor fråga. Men
jag är engagerad. Jag har aldrig spelat på kasino, men
jag tycker inte att jag som politiker skall avgöra i
denna fråga. Riksdagen har fattat ett beslut en gång,
ett unikt beslut, men två år senare står den inte för
det, när den övriga spelmarknaden dessutom utveck-
lats. Jag hoppas få tillfälle att återkomma i nästa anfö-
rande.

Anf. 12 CHARLOTTA L BJÄLKE-
BRING (v):
Fru talman! Det är precis det jag heter, Charlotta.
Sten Andersson har i alla debatter kallat mig Char-
lotte, men jag heter Charlotta.
Jag vill avslutningsvis säga till finansministern att
den här frågan nog väldigt mycket handlar som etik
och moral: Vad skall staten lägga sig i och inte lägga
sig i? Man måste tänka sig: Är det verkligen rimligt
att staten inför kasinospel med internationella regler
som får stora sociala konsekvenser? Den bedömning-
en måste man vara väldigt klar över.
Det gläder mig att det inte verkar som att utgift-
staken är helt heliga. Såvitt jag vet finns det inte hel-
ler någon statistik som visar på att den illegala spel-
verksamheten skulle försvinna om statliga kasinon
inrättades i Sverige. Den statistiken skulle jag gärna
vilja att finansministern i så fall visade mig.
Allra sist vill jag säga att det här väl är en propo-
sition som man från regeringens sida inte behöver
skynda på. I alla fall inte vad gäller Vänsterpartiet,
Miljöpartiet och kd. Vi är tre partier som är emot
kasinon med internationella regler. Är det så att ni i
regeringen kommer fram till att det här får så stora
sociala konsekvenser som vi tror kommer ni att få
vårt stöd.

Överläggningen var härmed avslutad.

10 § Svar på interpellation 1998/99:83 om salu-
förandet av svenska lotterier utomlands

Anf. 13 Finansminister ERIK ÅS-
BRINK (s):
Fru talman! Sten Andersson har frågat mig vilka
åtgärder jag är beredd att vidta i syfte att svenska spel
och lotterier inte skall saluföras utomlands för spel
riktat till Sverige.
Lotterier som anordnas för allmänheten regleras i
lotterilagen. För att anordna ett lotteri krävs, med
vissa undantag, tillstånd.
Regeringen överlämnade i oktober 1998 ett för-
slag till riksdagen om att ett uppsåtligt främjande av
lotterier som anordnas utomlands åter bör kriminali-
seras. Regeringen gjorde bedömningen att detta var
nödvändigt för att kunna garantera en tillräcklig till-
syn och kontroll, för att tillvarata konsumentintressen
samt för att upprätthålla den av riksdagen beslutade
ordningen att överskottet från spelmarknaden i Sveri-
ge skall vara förbehållet staten, hästsporten och folk-
rörelserna. Regeringen anser att den föreslagna regle-
ringen är förenlig med EG-rätten, då medlemsstaterna
har rätt att begränsa den fria rörligheten av lotteri-
tjänster med hänsyn till vissa skyddsintressen.
I december 1998 beslutade riksdagen att anta re-
geringens förslag till lag om ändring i lotterilagen
med ikraftträdande den 1 januari 1999.
Regeringen gav i augusti 1997 AB Trav och Ga-
lopp (ATG) tillstånd att anordna vadhållning i sam-
band med hästtävlingar i samarbete med trav- och
galoppsportens centrala organisationer i Norden un-
der förutsättning att ATG:s samarbetsorganisation i
det andra nordiska landet erhåller motsvarande till-
stånd från sin tillståndsmyndighet. Premiär för detta
nordiska hästspel över gränserna var, som Sten An-
dersson mycket riktigt skriver i sin interpellation, i
samband med Nordiska travmästerskapet på Solvalla
i höstas. ATG mottog då vad från vårt grannland
Norge.
Några av utgångspunkterna för den svenska spel-
politiken är att det krävs tillstånd för att anordna ett
lotteri, överskottet från den svenska spelmarknaden
skall i allt väsentligt vara förbehållet staten, häst-
sporten och folkrörelserna samt att regleringen av
spel och lotterier är en nationell angelägenhet. Lik-
nande utgångspunkter gäller för spelpolitiken i fler-
talet av EU:s medlemsländer.
Sten Andersson har rätt i att vi måste vara logiska
och renläriga. Organisationer som med stöd av den
svenska lotterilagen anordnar spel och lotterier måste
självfallet respektera andra länders regelverk, vilket
de också gör. En förutsättning i beslutet för den
gränsöverskridande vadhållningen i samband med
hästtävlingar mellan Norge och Sverige är att det
finns ett motsvarande tillstånd från norsk myndighet.
Beträffande Bingolotto har den åländska landskaps-
styrelsen godkänt att Bingolotter säljs på Åland.
En verksamhet som har mycket goda förutsätt-
ningar att vara gränsöverskridande är spel över Inter-
net. I de tillstånd som har givits i försöksverksamhe-
ten med att tillhandahålla spel över Internet, har där-
för regeringen i sina tillstånd som villkor angivit att
spelarna skall ha en fast anknytning till Sverige.
Svaret på interpellationen är sålunda att några åt-
gärder inte behöver vidtagas i syfte att svenska spel
och lotterier inte skall saluföras utomlands. Jag vill
också informera Sten Andersson om att det inte är
förbjudet för svenska medborgare att deltaga i utländ-
ska lotterier. Det förbjudna förfarandet är att i Sverige
utan tillstånd anordna lotteri eller att uppsåtligen
främja deltagande i ett utländskt lotteri.

Anf. 14 STEN ANDERSSON (m):
Fru talman! Jag får med viss tacksamhet notera att
en svensk medborgare kan åka till Danmark, Tysk-
land och Frankrike och spela på de i de länderna
befintliga lotterierna utan att den svenska statens
tentakler når dithän.
Det är rätt att riksdagen i december 1998 besluta-
de att man skulle förbjuda utländska lotterier att salu-
föras i Sverige. Men vi skall ha helt klart för oss att
det var en något tillspetsad proposition. Jag vågar
påstå att majoriteten av de tunga remissinstanserna
var emot. En hovrätt menade att det var en klar dis-
kriminering. Jag undrar lite vad som menas med
specifika och unika svenska skyddsintressen.
Jag har förstått att ett spelföretag som är statione-
rat i Storbritannien vill dra det här inför EU. Om det
finns någon substans i EU:s regler som varors och
tjänsters fria rörlighet över gränserna inom unionen,
måste det bli tillåtet både för svenska lotterier att
saluföras i övriga EU och för andra EU-
medlemsländers lotterier att saluföras i Sverige.
Vi har en helt omöjlig situation. Vi läser varje dag
i tidningar och övriga medier att Internet blir alltmer
populärt. Det finns ingen instans som kan hindra
någon att lägga ut på nätet reklam för ett utländskt
lotteri. Det kan man inte hindra. Då vill jag fråga
statsrådet:
Om ett utländskt lotteri vill göra reklam för sin
produkt i Sverige och vill annonsera i Svenska Dag-
bladet eller Dagens Nyheter, är det tillåtet eller är det
inte tillåtet, även om det klart utsägs att lotterna måste
beställas via postorder från det land där lotteriet är
beläget? Är en sådan annons tillåten?
Det finns också TV-kanaler som är stationerade i
England och som sänder i Sverige. Där kan ju inte
svenska staten gå in.
Min fråga är än en gång: Är det tillåtet för ett ut-
ländskt företag att annonsera i en svensk tidning för
att saluföra sin produkt? Om svaret är nej, är det då
den svenska tidningen som bestraffas och får lida
enligt den svenska lagstiftningen? Jag skulle vilja ha
ett svar på den frågan.

Anf. 15 Finansminister ERIK ÅS-
BRINK (s):
Fru talman! Jag är i de flesta avseenden mycket
positiv till en stor frihet när det gäller rörlighet över
gränserna, och jag ser inte minst det europeiska sam-
arbetet som ett viktigt sätt att förverkliga det. Men jag
måste säga att det finns det undantag från det synsät-
tet, och spel är definitivt ett område där jag inte väl-
komnar ökad rörlighet över gränserna. Skälet är na-
turligtvis att det finns stora risker för missbruk, fusk
och ren kriminalitet i spåren av en spelverksamhet
som inte hålls under ganska strikt tillsyn och kontroll
från statsmakternas sida.
Detta synsätt är inte särskilt ovanligt. Tvärtom
vågar jag påstå att man har ungefär samma syn på
dessa frågor i de flesta europeiska länder. Därför har
man också utformat en nationell spelpolitik i de olika
EU-länderna för att behålla kontrollen över spelverk-
samheten.
Vår lagstiftning, som beslutades förra hösten, är
förenlig med EG-rätten. Jag kommer även i fortsätt-
ningen att så långt det är möjligt verka för att vi be-
håller den nationella kontrollen över spelandet. Det
finns också ett fiskalt motiv, det skall jag inte förne-
ka. Spelverksamheten skänker statskassan ett antal
miljarder kronor i intäkter, och det är pengar som
kommer till god användning.
Jag är lite bekymrad över att Sten Andersson ser
så lättsinnigt på detta, nästan som någonting önskvärt
att vi skulle tappa kontrollen och att vi inte skulle ha
dessa intäkter. Det vore intressant att få veta hur vi
skulle ersätta dessa pengar. Är det några skatter som
Sten Andersson vill höja, eller är det några utgifter
som skall skäras ned, t.ex. på försvarsområdet eller på
några andra områden? Det kunde vara intressant att få
detta belyst.
Jag tycker att det är viktigt att vi slår vakt om
detta, dels av statsfinansiella skäl, dels för att så långt
det står i mänsklig makt se till att denna verksamhet
bedrivs i kontrollerade former med så lite missbruk
och sociala skadeverkningar som möjligt.

Anf. 16 STEN ANDERSSON (m):
Fru talman! Jag avslutade mitt förra inlägg med
en fråga som jag inte fick svar på. Nu vill jag fråga
igen: Om ett utländskt spelföretag önskar annonsera i
en svensk dagstidning, kan det utländska företaget då
bli fällt för en sådan annons eller är det den svenska
tidningen som blir fälld för att ha publicerat annon-
sen? Jag skulle vilja ha ett svar på denna min huvud-
fråga.
Statsrådet säger att han är övertygad. Jag hoppas
och tror att han har förankring för den åsikten. När
man läser i propositionen kan man se att tunga svens-
ka juridiska instanser anser att detta strider mot den
fria rörligheten av varor och tjänster.
Jag tycker också att det är genant att statsrådet
pratar om utländska lotterier som om de vore någon
form av kriminell verksamhet. I går var det en stor
travtävling i Frankrike, Prix d'Amerique, och det
sköts ju av ett statligt ägt franskt spelbolag som säkert
är lika seriöst som ATG i Sverige.
Det finns TV-kanaler som riktar sig till hela Eu-
ropa där kan man följa loppen timme för timme. Det
är teoretiskt möjligt att spela på dessa lopp. Har man
en dator med tillgång till Internet kan man spela utan
vidare. Man slipper t.o.m. att besöka travbanan som
man måste göra i Sverige.
Det som attraherar spelare är att de får en högre
utdelning på eventuella vinster. I Sverige har vi unikt
höga skatter på spel, och då blir också oddsen lägre.
Så länge som vi skiljer oss på den punkten från fram-
för allt andra EU-länder är det attraktivt att spela på
utländska lotterier.
Om man spelar för 100 kr och kan få t.ex. 200 kr i
Sverige om hästen vinner, och om man vid samma
insats kan få 250 kr om man spelar på en häst i Frank-
rike är det ingen tvekan om var många kommer att
spela någonstans.
Men, finansministern, svara gärna på min fråga
om annonseringen, när det gäller vem som drabbas.
Är det den utländska lotteriarrangören eller den
svenska tidning som publicerar en annons som pro-
pagerar för ett utländskt lotteri?

Anf. 17 Finansminister ERIK ÅS-
BRINK (s):
Fru talman! Det är inte min sak att gissa hur
svenska domstolar skulle ställa sig vid en rättslig
prövning av dessa förfaranden. Jag har inga flera
kommentarer att lämna i den frågan.
Däremot konstaterar jag på nytt att jag är bekym-
rad över att Sten Andersson så totalt tycks sakna
förståelse för de risker som finns om man släpper
spelandet fritt. Det finns naturligtvis seriösa spelfö-
retag och statliga spelföretag utanför Sverige, det har
jag inte förnekat ett ögonblick. Men om man släpper
spelandet fritt och ser det som något slags viktig
mänsklig rättighet finns det risk för att oseriösa och
ibland t.o.m. rent kriminella företeelser breder ut sig
och att de kan göra det i kraft av att de åsidosätter
gällande lagar och ansvaret för folkhälsa och ordning
och reda. Det är detta som är den stora risken.
Det är därför som de flesta länder i Europa har
valt att behålla en stark nationell kontroll över spel-
andet, precis som Sverige har gjort. Här är synen
mycket likartad. Jag tror nog att det är Sten Anders-
son som framstår som en något udda person i det här
sammanhanget, och det är djupt bekymmersamt att en
person så totalt saknar insikter om de risker för miss-
bruk, fusk och kriminalitet som finns om man inte har
en hård kontroll över och en reglering av spelandet.

Anf. 18 STEN ANDERSSON (m):
Fru talman! Om jag är udda må vara statsrådets
bedömning, men i detta udda sällskap befinner sig i
så fall Lagrådet och ett antal hovrättsjurister i Sveri-
ge, så jag är faktiskt i gott sällskap, och jag skäms
inte ett dugg för det.
Sedan trodde jag faktiskt att statsrådet visste vad
som hände om utländskt lotteriföretag vill annonsera i
en svensk dagstidning, om den utländska lotteriarran-
gören skulle bötfällas enligt den svenska lagstiftning-
en eller om den svenska tidningen skulle bötfällas.
Det trodde jag att man visste när man förelade riks-
dagen en proposition om att förbjuda utländska spel
direkt riktade till Sverige.
Jag inser att så länge Sverige generellt har högre
skatter på spel riskerar man att svenska spelare spelar
på utländska lotterier där skatterna på vinsterna är
lägre, och det kan man tyckas är tråkigt. Jag vill hell-
re att svenska folket spelar på svenska travhästar i
stället för på franska travhästar även om de franska
hästarna är väl så duktiga.
Men jag noterar att vi lever i den värld som vi le-
ver i. Vi kan i dag inte hindra människor att agera
över gränserna. De gör det genom att använda sig av
Internet och genom resor. Jag är säker på att denna
lagstiftning är försvunnen om fem år eftersom man
inser att den inte går att efterleva. Vi som bor i Mal-
mö kan snart köra bil till Köpenhamn och spela på
kasinon och hästar. Vi får då lägre skattesatser, och
Sveriges riksdag kan inte stifta någon lag som förbju-
der oss att göra detta.
Till sist: Jag är förvånad över att jag inte fick nå-
got svar på min fråga om vad som kan drabba en
utländsk arrangör som annonserar i Sverige.

Anf. 19 Finansminister ERIK ÅS-
BRINK (s):
Fru talman! Sveriges riksdag fattade i slutet på
förra året beslut om de här lagändringarna. Det må
vara att Sten Andersson inte gillar beslutet, men en
majoritet i Sveriges riksdag anser att detta är en klok
politik och att det är fullt förenligt med EG-rätten. Då
får väl Sten Andersson fortsätta att vara en ropande
röst i öknen. Jag hoppas att han blir ganska ensam i
det avseendet även i fortsättningen.
Vi är alla medvetna om att både Internet och in-
ternationalisering påverkar oss i olika avseenden,
kanske också på spelområdet. Det är en sak att kon-
statera det, och det är en helt annan sak att dra den
typen av slutsatser. Då kan vi kasta all kontroll och
alla försök till påverkan överbord. Då är det lika bra
att säga att det är fritt fram för allesammans, även
aktörer som vi inte skulle vilja ta i med tång. Det är
en oerhört märklig och i grunden mycket olycksbå-
dande inställning.
Det är naturligtvis vår uppgift som politiker att på
alla sätt försöka påverka också det här området i så
positiva banor som möjligt, även om det finns krafter
som stretar i motsatt riktning. Den här uppgivenheten
inför diverse asociala tendenser på spelområdet är
Sten Andersson dessbättre ganska ensam om i denna
kammare.

Överläggningen var härmed avslutad.

11 § Förnyad bordläggning

Föredrogs men bordlades åter
Konstitutionsutskottets betänkanden KU7, KU10 och
KU12

12 § Anmälan om interpellationer

Anmäldes att följande interpellationer framställts

den 1 februari

1998/99:143 av Marianne Samuelsson (mp) till nä-
ringsministern
Energipolitisk kursändring
1998/99:144 av Ewa Larsson (mp) till socialminis-
tern
De prostituerades livssituation

Interpellationerna redovisas i bilaga som fogas till
riksdagens snabbprotokoll tisdagen den 9 februari.

13 § Anmälan om frågor för skriftliga svar

Anmäldes att följande frågor för skriftliga svar
framställts

den 29 januari

1998/99:303 av Lennart Gustavsson (v) till närings-
ministern
Ökad kompetens i geovetenskap
1998/99:304 av Marianne Samuelsson (mp) till soci-
alministern
Behandlingsmöjligheter för missbrukande kvinnor

den 1 februari

1998/99:305 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m) till
socialministern
Rätt till ledighet för familjehemsföräldrar
1998/99:306 av Rolf Gunnarsson (m) till försvarsmi-
nistern
Hemvärnet
1998/99:307 av Rolf Gunnarsson (m) till näringsmi-
nistern
Regionalpolitiken
1998/99:308 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m) till
jordbruksministern
Trålfiske nära kusten

Frågorna redovisas i bilaga som fogas till riksda-
gens snabbprotokoll tisdagen den 9 februari.

14 § Kammaren åtskildes kl. 15.01.

Förhandlingarna leddes av talmannen.