Riksdagens snabbprotokoll 1999/2000:4 Torsdagen den 16 september

ProtokollRiksdagens protokoll 1999/2000:4

Riksdagens snabbprotokoll Protokoll 1999/2000:4 Torsdagen den 16 september Kl. 14.00 - 15.03

Det justerade protokollet beräknas utkomma om 3 veckor

-----------------------------------------------------------------------

1 § Frågestund

Anf. 1 TALMANNEN:
Kammarens sammanträde är öppnat, nu för riks-
dagens frågestund. Följande statsråd deltar: kulturmi-
nister Marita Ulvskog, statsrådet Maj-Inger Klingvall,
socialminister Lars Engqvist, näringsminister Björn
Rosengren och statsrådet Britta Lejon. Kulturminis-
tern besvarar såväl allmänpolitiska frågor som frågor
inom sitt ansvarsområde. Frågorna till övriga statsråd
förutsätts beröra deras respektive områden inom rege-
ringen.
Utredningen I god tro

Anf. 2 BARBRO WESTERHOLM (fp):
Fru talman! Min fråga riktar sig till socialminister
Lars Engqvist och handlar om utredningen I god tro.
Denna utredning är resultatet av ett riksdagsbeslut
vars syfte var att hjälpa människor som levt under
auktoritärt och destruktivt ledarskap och mått väldigt
illa psykiskt av detta. Syftet var också att hitta meto-
der för att förebygga att människor hamnar i denna
situation. Det överlämnades en utredning till rege-
ringen för snart ett år sedan, och den är remissbe-
handlad.
Jag undrar nu: Vad händer med utredningen? Det
handlar inte om så många människor i vårt land som
behöver hjälp, men de har svårt att få den. Det är
angeläget att det händer något med den här utred-
ningen.

Anf. 3 Socialminister LARS
ENGQVIST (s):
Fru talman! Jag kan inte svara kortare än vad jag
nu skall göra: Utredningen är fortfarande föremål för
beredning i departementet, och vi avser att komma till
riksdagen med de förslag som är nödvändiga med
anledning av utredningen.

Anf. 4 BARBRO WESTERHOLM (fp):
Fru talman! Det är viktigt att denna information
kommer ut och vidareförs till dem som berörs av
detta. De stödinsatser som finns i dag sker ju på ideell
bas, men det borde finnas professionell hjälp att få för
dessa människor som har farit väldigt, väldigt illa.
Östtimor

Anf. 5 Andre vice talman EVA ZETTER-
BERG (v):
Fru talman! Situationen på östra Timor har upp-
rört en hel värld. Den efterlängtade folkomröstningen
har förbytts i blodbad och flykt för tusentals männi-
skor, och det internationella samfundet har stått näs-
tan utan möjlighet att påverka. Äntligen har FN:s
säkerhetsråd fattat beslutet att ingripa, och Sverige
har förklarat sig villigt att ställa sig bakom insatserna.
Jag vill, samtidigt som jag hälsar statsrådet Maj-
Inger Klingvall välkommen i sin nya roll som bi-
ståndsminister, fråga den nya biståndsministern: Hur
ser regeringen att vi långsiktigt skall kunna bidra till
att bygga upp fred och demokrati för människorna på
östra Timor som har lidit så mycket?

Anf. 6 Statsrådet MAJ-INGER KLING-
VALL (s):
Fru talman! Jag tror att vi alla har upprörts oerhört
mycket över de övergrepp som pågått och pågår mot
befolkningen på östra Timor. Avsaknaden av möjlig-
heter att komma dit, att i dagsläget inte kunna följa
vad som händer, skapar förstås också en rätt stor
frustration och desperation.
Trots allt pågår det i närområdet omfattande för-
beredelser för att både FN och andra internationella
organisationer skall kunna gå in med humanitära
insatser. Min förhoppning är naturligtvis att vi när
möjlighet ges, när freden har kommit och våldet har
slutat, skall kunna komma in med ordentliga huma-
nitära insatser och på lång sikt kunna stärka den de-
mokratiska utvecklingen.

Anf. 7 Andre vice talman EVA ZETTER-
BERG (v):
Fru talman! Jag utgår från att det svenska stödet
kommer att bli massivt och att vi inte bara själva utan
också inom FN- och EU-kretsen kommer att verka för
att så småningom kunna etablera fred och för att
människorna där skall kunna leva ett bra liv i själv-
ständighet.
Som en följdfråga vill jag fråga biståndsministern
om regeringen eller delar av regeringen har hunnit
fundera på konsekvenserna för andra delar av världen
i liknande situationer. Jag tänker speciellt på västra
Sahara, som också står inför en folkomröstning, för-
hoppningsvis nästa år. Vi borde kunna dra nytta av
erfarenheterna från östra Timor så att inte den folk-
omröstningen på samma sätt urartar i blodbad och
massaker utan kan gå till på ett värdigt och bra sätt,
och dessutom så att situationen efteråt kan bli lugn
och fredlig.

Anf. 8 Statsrådet MAJ-INGER KLING-
VALL (s):
Fru talman! Jag tror att det Eva Zetterberg pekar
på är utomordentligt viktigt, nämligen att kunna dra
lärdom av en sådan här oerhört dyster erfarenhet som
den vi har upplevt och upplever när det gäller östra
Timor. När samma situation uppkommer nästa gång
måste vi se till att det finns en mycket bättre bered-
skap för att hantera denna.
Missbrukspolitiken

Anf. 9 DAN ERICSSON (kd):
Fru talman! Jag har en fråga till socialministern.
År 1996 kom rökheroinet med stor kraft i landet, bl.a.
i Norrköping. Jag hade då en debatt med den dåva-
rande socialministern om vad hon var beredd att göra
för att stoppa rökheroinet, som är en ingång till att bli
sprutnarkoman. Det handlade om resurser, poliser på
gatulangningsnivå, fältassistenter, förebyggande
verksamhet, information i skolor osv. Dessvärre gav
den debatten inget resultat.
I dag kan vi på löpsedlarna i Norrköping läsa att
missbruket nu har bitit sig fast och går allt lägre ned i
åldrarna. I sommar har fyra sprutnarkomaner dött på
grund av överdoser.
Jag vill fråga socialministern: Finns det nu kon-
kreta förslag för att försöka hejda just rökheroinet,
som alltså har varit en ingång till att bli sprutnarko-
man? Nu är skadan redan skedd. Vi håller på att få
alltfler sprutnarkomaner. Men finns det nu några nya
förslag på hur vi ska hejda denna utveckling?

Anf. 10 Socialminister LARS
ENGQVIST (s):
Fru talman! Då och då förekommer just den här
typen av alarmerande rapporter, inte bara om rökhe-
roinet utan också när det gäller andra droger. Det
kanske trots allt är en smula tröst att de dystraste
rubrikerna inte täcker hela sanningen.
Emellertid har vi nu en del rapporter som pekar på
att en del av det tunga missbruket har ökat, i alla fall i
vissa grupper. Det betyder att samhället, både staten
och övriga samhällsorgan, har ett ännu större ansvar
att försöka bekämpa narkotikamissbruket, liksom
naturligtvis annat missbruk.
Det som nu sker är att vi intensifierar arbetet med
de instrument regeringen har. Vi diskuterar den här
frågan, tillsammans med andra frågor, i den delega-
tion som arbetar med narkotikamissbruket. Jag är
alldeles övertygad om att vi under den kommande
riksdagsperioden kommer att få en rad förslag som
handlar just om att öka våra insatser, både ekono-
miskt och i fråga om en mer utvecklad strategi.

Anf. 11 DAN ERICSSON (kd):
Fru talman! Redan i debatten 1996 sades det på
ungefär samma sätt från den dåvarande socialminis-
terns sida. Dessvärre har det inte lett till några resul-
tat. Man har inte tagit fasta på vad de som jobbar ute
på fältet med de här ungdomarna säger. Nu på senaste
tiden är det 50 ungdomar mellan 15 och 18 år som
har omhändertagits bara i Norrköping, och då vet vi
att detta finns i hela landet. Det går också ännu längre
ned i åldrarna.
Det handlar om enkla saker som har föreslagits av
dem som arbetar med detta. Det handlar om att stärka
arbetet med gatulangningsprojekt - dvs. polisresurser,
helt enkelt. Det handlar om fältassistentverksamhet.
Det handlar om direkt information ut till skolorna.
Det har gått tre år, och nu är det redan för sent för
ett antal av de här ungdomarna. Det är därför jag
tycker att det råder en väldig senfärdighet från rege-
ringens sida på det här området.

Anf. 12 Socialminister LARS
ENGQVIST (s):
Fru talman! Dan Ericssons hållning tycker jag är
en smula dyster. Det är faktiskt aldrig för sent.
Jag påpekade att vi i den här riksdagen under den
kommande hösten och vintern kommer att få ta ställ-
ning till en rad förslag som handlar om att förstärka
kampen mot narkotikamissbruket. Det handlar, precis
som Dan Ericsson säger, om olika insatser från sam-
hällets sida. Kommunerna har ett mycket stort ansvar.
Landstingen har ett stort ansvar när det gäller vården
av missbrukare. Staten har ett stort ansvar både när
det gäller de polisiära insatserna och när det gäller
förebyggande insatser på narkotikaområdet.
De enskilda tragedier som har inträffat kan vi na-
turligtvis inte här göra någonting åt i efterhand, men
vi kan faktiskt bestämma oss för att minska dem. Jag
är ganska optimistisk till att vi ska ha möjlighet att
föra en mer offensiv politik på det området.
Vägunderhållet i Norrlands skogslän

Anf. 13 ERLING WÄLIVAARA (kd):
Fru talman! Jag vill ställa en fråga till näringsmi-
nister Björn Rosengren.
Under åtskilliga år har vägunderhållet i Norrland
varit eftersatt. I synnerhet gäller detta Norrbotten.
Många vägar är nästintill oframkomliga och mycket
nära att helt kollapsa. Det är gropar och djupa hjul-
spår. Man behöver inte köra långa sträckor för att
möta sådant. Sämst ställt är det med småvägarna,
såväl de belagda som grusvägarna.
Vägpolitiken är ju viktig ur regionalpolitisk syn-
punkt. Dåliga vägar kan vara orsak till att företag drar
sig för att etablera sig i glesbygden.
Nu gör envisa rykten gällande att anslaget för
vägunderhåll i den kommande budgetpropositionen
minskar med 400 miljoner kronor nästa år. Samtidigt
minskar anslaget i långtidsplanen till nya vägbyggen
med 2 500 miljoner.
Min fråga till näringsministern är: Äger ryktena
grund, och om så är fallet vad avser ministern att göra
för att vägnätet i Norrlandskommunerna i skogslänen
inte ska kollapsa?

Anf. 14 Näringsminister BJÖRN ROSEN-
GREN (s):
Fru talman! Får jag börja med att konstatera att vi
när det gäller väganslagen och infrastrukturen över
huvud taget på grund av budgetsaneringen inte har
lyckats uppnå de mål som riksdagen och regeringen
har förutsatt. Detta är känt. Det gäller även kommu-
nernas ambition att upprätthålla vägnätet.
Men jag vill också konstatera att vi nu kommer att
satsa mycket på vägnätet, inte minst när det gäller att
förbättra trafiksäkerheten, innebärande att vi under
1999 till 2003 kommer att tillföra 2 miljarder. Det
innebär att vi tillsammans kommer att ha 6,5 miljar-
der kronor avsatta för trafiksäkerhetsåtgärder till år
2003. Min bedömning är att vi också kommer att
klara av vägarna i Norrbotten och i andra skogslän.
Men det kommer att ta lite tid. Det vill jag också
erkänna för kammaren.

Anf. 15 ERLING WÄLIVAARA (kd):
Fru talman! Jag tackar för svaret.
NIPU-utredningen

Anf. 16 HANS KARLSSON (s):
Fru talman! Jag vill ställa en fråga till statsrådet
Maj-Inger Klingvall. Den s.k. NIPU-utredningen,
som står för Kommittén om ny instans- och proces-
sordning i utlänningsärenden, överlämnade i våras sitt
betänkande Ökad rättssäkerhet i asylärenden till det
dåvarande ansvariga statsrådet. En enig kommitté
föreslår att en tvåpartsprocess inom de allmänna
förvaltningsdomstolarna ska genomföras.
Min fråga till statsrådet blir följande: Vad tänker
statsrådet göra med de förslag som NIPU-utredningen
har lagt fram?

Anf. 17 Statsrådet MAJ-INGER KLING-
VALL (s):
Fru talman! Det här är en utredning som tar sikte
på en ny organisatorisk process. Det är en rätt omfat-
tande förändring när det gäller hanteringen av de här
ärendena.
Saken är den att remisstiden nu är avslutad. Re-
missvaren har kommit in till departementet och vi
håller nu på att gå igenom dem. De kommer natur-
ligtvis att tillsammans med utredningen vara den
viktigaste grunden för den proposition som ska skri-
vas utifrån de här frågorna.
Jag kan förstås inte i dag redovisa vad regeringens
ställningstagande kommer att bli. Det kommer nu att
bli en beredningsprocess. Men tanken är att vi ska
kunna lägga fram en proposition någon gång under
nästa år.
Jag vill ändå berätta för riksdagen att den här ut-
redningen också hade en annan angelägen fråga som
uppgift. Det var tvåårsregeln, som gäller möjligheten
att få uppehållstillstånd. Där planerar vi en särpropo-
sition. Den kommer alltså tidigare än propositionen i
själva huvudfrågan för den här utredningen.

Anf. 18 HANS KARLSSON (s):
Fru talman! Kan jag tolka statsrådet Klingvalls
svar på det sättet att den andra frågan kommer upp i
en proposition under detta riksmöte?

Anf. 19 Statsrådet MAJ-INGER KLING-
VALL (s):
Fru talman! Ja, eftersom det är en fråga som vi har
diskuterat i många olika omgångar och som är oerhört
angelägen. Därför kommer det helt enkelt att bli så.
Vi bryter ut den delen så att vi kan lägga fram den
propositionen under riksmötet med avsikt att den här
förändringen ska kunna träda i kraft redan vid halv-
årsskiftet nästa år.
Kommunismens övergrepp

Anf. 20 GÖTE JONSSON (m):
Fru talman! Min fråga ställer jag till demokrati-
minister Britta Lejon. I regeringsförklaringen läste
statsministern: "Fascism, nazism och rasism kan
aldrig tolereras. Vi ska inte glömma det förflutnas
fruktansvärda förbrytelser mot människovärdet."
Jag tycker att denna markering från statsminis-
terns och regeringens sida var bra. Men jag saknar en
faktor. Jag saknar kommunismen, som inte nämndes.
Mina frågor är: Hur ser regeringen på kommun-
ismens förbrytelser mot människovärdet? Varför är
inte detta nämnt i regeringsförklaringen?

Anf. 21 Statsrådet BRITTA LEJON (s):
Fru talman! Göte Jonsson refererar till regerings-
förklaringen och har kanske inte riktigt uppmärk-
sammat att statsministern i inledningen av regerings-
förklaringen nämner just kommunismens förbrytelser
mot människorna. Han gör det kanske inte genom
ordet kommunism, men genom att visa på den oer-
hörda betydelse som nedkämpandet av Berlinmuren
har inneburit. Han nämner Berlinmurens fall och vad
det ideologiskt och praktiskt har betytt för människor,
inte minst i Europa.
Jag tror nog att om man lyssnade till statsminis-
tern när han höll sin regeringsförklaring här i kamma-
ren och om man läst den skriftliga versionen ser man
mycket tydligt att regeringens inställning är glasklar
på den punkten. Det spelar ingen roll i vilket namn
man åstadkommer förbrytelser mot människovärdet.
Det är lika avskyvärt under vilken ideologis namn det
än sker.

Anf. 22 GÖTE JONSSON (m):
Fru talman! Jag hörde mycket väl talet om Ber-
linmuren i regeringsförklaringen. Men det är ändå
inte detsamma som brott mot mänskligheten. Berlin-
muren var ett brott mot mänsklighet och människo-
värde. Men det är väl ändå viktigt att också markera
kommunismen i detta sammanhang, när man säger att
vi ständigt måste bevara demokratin.
Om jag inte minns fel är det ungefär ett år sedan
som det fördes en debatt just om information om
kommunismens brott mot mänskligheten. Där var
statsministern och regeringen engagerade. Man sade
att en sådan information ska ges. Men informationen
utifrån de diskussioner som fördes har inte kommit.
Det är därför som jag ställer frågan: Har regeringen
ändrat uppfattning när det gäller kommunismens brott
mot mänsklighet och människovärde? Jag hoppas
verkligen att så inte är fallet.

Anf. 23 Statsrådet BRITTA LEJON (s):
Fru talman! Jag ska be att få lugna Göte Jonsson
på denna punkt. Självfallet har vi inte nu, liksom inte
heller tidigare under historiens gång någon anledning
att rygga tillbaka även inför kommunismens missdåd,
missgrepp och övergrepp. Arbetarrörelsen har faktiskt
varit en av de stora förkämparna just när det gäller att
se att även kommunismen har inneburit sådana över-
grepp. Det finns ingen anledning för oss att nu ändra
uppfattning på den punkten.
Fru talman! Jag är glad över att få informera Göte
Jonsson om att det socialdemokratiska partiet för
närvarande har en informationskampanj om kom-
munismens övergrepp på gång. Det vore bra om även
andra partier ägnade sig åt sådan informationssprid-
ning och upplysningsverksamhet.
Kulturhistorisk kunskap

Anf. 24 EWA LARSSON (mp):
Fru talman! Jag vill ställa en fråga till kulturmi-
nistern om kulturell och historisk kunskap.
Just nu pågår en remissbehandling av utredningen
om att anta ILO-konventionen om samer som Sveri-
ges ursprungsfolk. I den offentliga debatten tycks
vissa remissinstansers synpunkter dominera på be-
kostnad av vad som faktiskt står i utredningen.
I Västerbottens läns remissvar målas en hotbild
upp om att 15 000 samer ska invadera länet och börja
jaga och fiska hej vilt. Kommunförbundet säger i sitt
remissvar att en ratificering av konventionen, till-
sammans med föreslagna åtgärder, innebär maktför-
skjutning och riskerar att skapa nya konflikter.
Om vi hade lite mer historiskt baserad kunskap,
kanske det skulle bli klart och tydligt att det som vi -
samhället - ställde till med på 1600- och 1700-talen
är vår sak att lösa. Vill kulturministern verka för att
en bättre och mer kulturellt baserad information och
kunskap sprids i landet om Europas enda ursprungs-
folk samerna?

Anf. 25 Kulturminister MARITA ULV-
SKOG (s):
Fru talman! Det är i huvudsak jordbruksministern
som ansvarar för de samiska frågorna. Jag är ansvarig
för delar av den samiska kulturverksamheten.
Jag kan berätta för Ewa Larsson att vi numera sat-
sar mer i pengar räknat på den samiska kulturen. Vi
hoppas att arbetet med att etablera en nationell samisk
teater ska kunna realiseras inom kort. Vi fortsätter att
på olika sätt stötta det samiska museet Ajtte i Jokk-
mokk. Vi kommer att i olika sammanhang de när-
maste åren - bl.a. i EU-sammanhang - att också spri-
da större kunskap om samisk kultur och den samiska
ursprungsbefolkningen. På hemmaplan uträttar Sa-
metinget ett gediget arbete.

Anf. 26 EWA LARSSON (mp):
Fru talman! Alla i salen vet, pinsamt nog, att Sa-
metingets ekonomiska resurser inte är så stora - bort-
sett från att samerna betalar för sina egna döda renar.
Detta utgör en stor skillnad från de ekonomiska resur-
ser som samerna har i Norge för att upprätthålla kul-
tur, utbildning och information.
Vi är på gång i Sverige. Det är jättebra att det blir
mer pengar, men vi är icke i fas. Det verkar som om
vi i dag behöver öka den historiskt, kulturellt basera-
de kunskapen, så att vi förstår varför vi måste ratifice-
ra ILO-konventionen och inte kan skjuta frågan på
framtiden. Det är klart att det blir problem med mark-
ägare. Men de problemen får vi lösa under resans
gång. Det är vi som har ställt till med problemen. Vi
måste skynda på så att mer kunskap kommer fram nu.

Anf. 27 Kulturminister MARITA ULV-
SKOG (s):
Fru talman! Det är oerhört viktigt med en bred
kunskap om våra historiska och kulturella rötter. Det
är något som bör finnas med i den ordinarie under-
visningen i skolan från lågstadiet och uppåt. Jag tror
att det ser lite olika ut i olika delar av landet. Som
norrbottning har jag själv växt upp med en ganska
gedigen utbildning på den punkten. Min erfarenhet av
elever på låg- och mellanstadiet i dag visar att det på
sina håll fortfarande finns samma gedigna utbud av
historiska och kulturella erfarenheter även när det
gäller det samiska.
Det finns mer att göra. Vi kan säkert lära av norr-
männen.
Drygt 50 % av de ansökningar om enskilda kul-
turprojekt som kommer in till Sametinget får medel.
Vi vet från andra delar av kulturlivet att mer än va-
rannan ansökan får avslag, det är kanske bara 10-
15 % som tillstyrks. Tillståndet är gott - mitt i det fak-
tum att det kan bli bättre.
Sjukhusvården

Anf. 28 LENNART DALÉUS (c):
Fru talman! Mångfald utvecklar sjukvården. Vi
vet att personal vill starta eget. Vi vet att de fackliga
organisationerna driver på för fler arbetsgivare.
Socialministern har medgett att han vill ha mång-
fald inom primärvården. Däremot har det varit röriga-
re med beskeden om sjukhusen. Man kan lätt få in-
trycket av att socialministern inte vill ha sjukhus i
privat regi.
Fru talman! Jag undrar om socialministern kan be-
rätta vad det i detta hänseende är för principiell skill-
nad mellan en primärvårdsklinik och ett sjukhus.

Anf. 29 Socialminister LARS
ENGQVIST (s):
Fru talman! Lennart Daléus överraskar mig en
smula. Jag vet att Lennart Daléus och övriga i Cen-
terpartiet i själva verket reflekterar över samma pro-
blemställning som vi har gjort.
En överenskommelse mellan Centerpartiet och
Socialdemokraterna i våras innebar fyra viktiga saker.
För det första var det en rejäl satsning på primärvår-
den. För det andra var det en satsning på äldreomsor-
gen. För det tredje var det en utbyggnad av psykiat-
rin. För det fjärde, som en följd av Centerpartiets
mycket bestämda vilja, var det en rejäl satsning på
mångfalden.
Under budgetförhandlingarna har vi kunnat kon-
statera att vi tillsammans med Vänstern och Miljö-
partiet har skjutit till ytterligare pengar utöver de 8
miljarder vi kom överens om.
Detta innebär att vi kommer att gå mot en ökad
mångfald, mot fler entreprenörer, fler privata initiativ
i svensk sjukvård. Det är välkommet.
Vi kan konstatera följande: I Sverige finns, till
skillnad från de flesta länder i Europa, inte något
regelverk om vad som ska gälla för drifts- och ägar-
formerna. Vi tycker inte att man behöver ett sådant
regelverk för den öppna sjukvården. I likhet med
Kanada, socialliberalt styrt, i likhet med Holland och
Storbritannien, anser vi att det behövs ett regelverk
för driften av sjukhusen. Där arbetar vi med ett för-
slag som innebär att sjukhusen inte ska drivas av
privata vinstintressen.

Anf. 30 LENNART DALÉUS (c):
Fru talman! Socialministern refererar på ett rim-
ligt, bra sätt det vi är överens om när det gäller an-
vändningen av medel som kan frigöras i försvaret.
Fru talman! Men hjälp mig, fru talman. Han sva-
rar inte på min fråga. Vad är den principiella skillna-
den mellan en primärvårdsklinik och ett sjukhus i
detta hänseende? Den frågan svarade han inte på.
Fru talman! Det finns sjukhus som drivs i privat
regi - tre exempel är Vidarkliniken, Ersta sjukhus och
Lundby sjukhus i Göteborg. Då har jag en naturlig
och precis fråga: Tänker sig möjligen socialministern
att kammaren ska lagstifta i frågan? Hur tänker han
sig de privata sjukhusen? Tänker han
"landstingifiera" de sjukhusen? Vad är det för princi-
piell skillnad?

Anf. 31 Socialminister LARS
ENGQVIST (s):
Fru talman! Lennart Daléus ska passa sig så att
han inte hamnar till höger om Margaret Thatcher!
I Storbritannien diskuterade man på djupt allvar
en ny situation, nämligen att det fanns intresse från
stora multinationella företag att köpa in sig i de brit-
tiska sjukhusen. Då sade Thatcher: "Stopp och be-
lägg!"
Här möter vi en rad problem. Det gäller rätten till
den forskning som bedrivs på sjukhusen, och om
principerna för de centrala delarna av sjukvården som
sjukhusen står för. Man bestämde sig där - i likhet
med vad som hade skett i Kanada - att faktiskt regle-
ra vilka villkor som ska gälla för de företag som ska
bedriva sjukhusvård.
Sjukhusvård definieras över huvud taget inte i vårt
regelverk. Man kan när man läser hälso- och sjuk-
vårdslagen konstatera att sjukhus är de institutioner
som kräver inläggning av patienter, dvs. slutenvår-
den. Jag tycker inte att vi ska stå till höger om That-
cher. Jag tycker att vi ska göra som kloka sociallibe-
raler har gjort i Kanada, Holland och en lång rad
andra länder, dvs. sjukhusvården ska regleras, och
privata vinstintressen, multinationella företag och
andra företag, ska inte bedriva vården. I övrigt ska vi
ha full öppenhet för alternativ och slåss för gemen-
sam mångfald.
Fri etableringsrätt för läkare

Anf. 32 BO KÖNBERG (fp):
Fru talman! Den fråga som nyss diskuterades
hoppas jag att vi kommer att få diskutera lite mer
utförligt med socialministern i en speciell debatt i
nästa vecka.
Bland de många uttalanden som socialministern
har gjort på sjukvårdsområdet de senaste veckorna
har de flesta blivit hårt kritiserade - ofta med rätta.
Ett uttalande som inte har blivit kritiserat är den om-
svängning som antytts i husläkarfrågan från social-
demokratiskt håll, i och med de uttalanden som soci-
alministern har gjort. Han har t.o.m. nu talat om att
det skall bli en ökad etableringsfrihet, om jag har läst
rätt i tidningarna. Dock har han haft lite svårt att
svara på journalisternas följdfrågor vad det betyder.
Därför dristar jag mig att i kammaren ställa frågan
till socialministern så här: Kan en ung allmänläkare
som går och funderar på att bli husläkare räkna med
att kunna etablera sig utan att landstingen har vetorätt
i framtiden?

Anf. 33 Socialminister LARS
ENGQVIST (s):
Fru talman! Uppriktigt sagt tycker jag inte att nå-
got av mina uttalanden har mött särskilt stark kritik,
framför allt därför att de dels är en uppföljning av den
överenskommelse som träffades med Centerpartiet
om satsningarna i framtiden på att utveckla svensk
sjukvård, dels när det gäller stödet till primärvården
och utvecklingen av allmänmedicinen och det vi har
kallat familjeläkarsystemet faktiskt ligger mycket
nära det som Bo Könberg själv utarbetade och lade
förslag om. Det betyder att vi vill satsa på en utveck-
ling av svensk sjukvård, med en kraftig satsning på
allmänmedicinen och på primärvården och med vä-
sentligt större möjligheter för inte bara allmänläkare
utan också andra yrkesgrupper, exempelvis sjukskö-
terskor, sjukgymnaster och andra, att etablera sig som
entreprenörer.
Om jag hade varit som Bo Könberg hade jag sagt:
Vad bra! Kanske vi gemensamt kan diskutera vad
som krävs.
På en punkt har jag mött kritik - och det överras-
kar mig att Folkpartiet och Centern är tveksamma -
och det gäller just formerna för driften av sjukhusen.
Men jag är ganska övertygad om att det finns en bred
majoritet av svenska folket för att just där bestämma
sig för att det privata vinstintresset inte får dominera.

Anf. 34 BO KÖNBERG (fp):
Fru talman! Jag syftade bl.a. på den reaktion som
ju har kommit i samband med sjukvårdsministerns
framträdande på de s.k. Ystadsdagarna, som väl inte
ens sjukvårdsministern själv kan ha uppfattat som
speciellt positiva reaktioner. Men låt oss gå över till
den fråga jag ställde.
Självklart är vi glada att få höra att socialdemo-
kraterna efter alla dessa år nu är för någonting som
ligger nära den husläkartanke vi har slagits för i ett
kvartssekel. Bakgrunden till min fråga var bl.a. den
att ni för fem år sedan avskaffade husläkarlagen, som
nästan det första ni gjorde efter valsegern 1994.
Min fråga är: Skall man tolka det som sjukvård-
sministern har sagt som att etableringsfrihet skall
införas? Då kommer vi naturligtvis att stödja det. Vi
är nämligen för liberal politik oavsett vem som lägger
fram förslagen.

Anf. 35 Socialminister LARS
ENGQVIST (s):
Fru talman! Nej, vi har ingen föreställning om att
just på den punkten upprepa husläkarsystemet, dvs.
att införa en fri etableringsrätt. Det var ju detta som
blev problemet med husläkarreformen. Men man kan
nå en ökad etableringsfrihet och ökade etablerings-
möjligheter på många andra vägar.
Apropå detta med Ystad vill jag bara berätta för
dem som tycker att det Bo Könberg sade var lite
egendomligt, att jag medverkade i Ystad och talade
om våra planer när det gäller sjukvården inför 300
sjukvårdsrepresentanter. Jag gjorde misstaget att
försöka vara lite lustig genom att vara fräck på ett
humoristiskt sätt. Det misslyckades totalt. Jag läste
sedan till min överraskning i tidningen att någon hade
sagt att jag var arrogant.
Av detta lär man sig att humor är svårt och att om
någon tar illa vid sig skall man omedelbart be om
ursäkt. Men till egen tröst och möjligen som ett tips
till Bo Könberg: Det är skönare lyss till den sträng
som brast än att aldrig spänna en båge.

Anf. 36 BO KÖNBERG (fp):
Fru talman! Låt oss hoppas att det var sjukvård-
sministerns humoristiska sida som något missuppfat-
tades och att det inte var så som många tydligen upp-
fattade det, nämligen innehållsmässigt någonting som
man skall akta sig noga för.
Kan vi inte få ett svar till den potentielle husläka-
ren? Kan han eller hon som vill driva husläkarverk-
samhet och försöka få patienter att komma till honom
eller henne, etablera sig utan att socialdemokratiska
landsting har vetorätt?

Anf. 37 Socialminister LARS
ENGQVIST (s):
Fru talman! Det kan man inte om det inte införs
en allmän fri etableringsrätt. Det är okej att vi gör
etablering genom ett avtal med landstinget, men man
kan verka för en ökad mångfald genom att kräva av
landstingen att de upprättar utvecklingsplaner som
innehåller väsentligt större möjligheter för etablering
av familjeläkare eller husläkare. Det var på den
punkten vi kom överens med Centerpartiet om att
utveckla mångfald genom att ge fler möjligheter.
Vi skall återkomma med alla dessa förslag i den
nationella handlingsplan som vi tänker redovisa nästa
år.
När det gäller den fria etableringsrätten, såsom Bo
Könberg tolkar den, tänker vi inte lägga ett förslag i
den riktningen men väl en rad förslag som innebär
väsentligt ökade möjligheter att etablera verksamhet.
Den svenska åkerinäringen

Anf. 38 MONICA GREEN (s):
Fru talman! Jag har en fråga till näringsminister
Björn Rosengren.
I den ökande tillväxt som vi ser nu och tack vare
den snabba IT-tätheten och utbyggnaden av den mär-
ker vi nu att vi kommer att behöva en väl fungerande
logistikkedja. Vi behöver transporter och godshante-
ring, och den här logistikkedjan måste vara miljövän-
lig, energieffektiv, säker och snabb.
Jag har en fråga när det gäller den svenska åkeri-
näringen. Vi har många exempel på hur den svenska
åkeribranschen jobbar seriöst med att få miljöcertifie-
ring och jobbar med arbetsmiljökrav, miljökrav osv.
för att hitta rätt i strävan mot en miljövänlig trans-
porthantering i framtiden. Men vi ser också exempel
på att den svenska åkeribranschen känner sig hotad
och till viss del utkonkurrerad av åkare från andra
länder, som kanske inte har samma arbetsmiljökrav
och lagar osv.
Min fråga är då: På vilket sätt kan näringsminis-
tern göra så att den svenska åkeribranschen kan hävda
sig i Sverige i framtiden?

Anf. 39 Näringsminister BJÖRN ROSEN-
GREN (s):
Fru talman! Får jag börja med att säga att jag de-
lar uppfattningen att den svenska åkerinäringen har
det tungt. Den har det tungt framför allt därför att vi
har fått en ökad internationell konkurrens, en konkur-
rens som inte alltid arbetar på de villkor man skulle
förvänta sig.
Vad vi har gjort är att vi har bett SIKA, Statens
institut för kommunikationsanalys, att se hur den
svenska åkerinäringens situation är, och vi har då fått
fram ett underlag.
Jag vill också säga att vi i budgetpropositionen nu
på måndag kommer att presentera en hel del förslag
som är bra för småföretagarna, som det finns många
av inom åkerinäringen. Där kommer man att få för-
delar.
Sammanfattningsvis kan jag säga att jag har haft
kontakt och kommer att ha ytterligare kontakt med
åkerinäringen. Jag räknar med att kunna presentera en
strategi för hur den svenska åkerinäringen bättre skall
kunna utvecklas.

Anf. 40 MONICA GREEN (s):
Fru talman! Vi skall väl inte förekomma den bud-
get som skall läggas på måndag, men jag blir nyfiken
på det initiativ som skall tas. Vi vill ju inte att den
svenska åkerinäringen skall flaggas ut på grund av
andra, kanske oseriösa, åkare. När och på vilket sätt
kommer näringsministern att ta detta initiativ?

Anf. 41 Näringsminister BJÖRN ROSEN-
GREN (s):
Fru talman! Som jag sade kommer jag att ta kon-
takt med näringen och föra en diskussion med dem.
Jag har redan startat den. Statssekreterare Birgitta
Heijer som ansvarar för detta på departementet kom-
mer att träffa dem redan nu. Jag räknar med att under
hösten kunna presentera en strategi där vi tar med en
mängd frågor som förhoppningsvis skall underlätta
för åkerinäringen i Sverige.
Fåmansbolag

Anf. 42 CATHARINA HAGEN (m):
Fru talman! Jag har en fråga till näringsminister
Björn Rosengren.
Sverige har i dag ett unikt läge att etablera sig
som en dynamisk företagarnation, speciellt inom
kunskapsintensiva branscher. För att vi skall kunna
utnyttja våra resurser optimalt tror jag att det är nöd-
vändigt att vi ändrar synen på de fysiska personer
som startar och driver dessa företag. Jag tänker speci-
ellt på reglerna för personaloptioner och utdelning i
fåmansbolag. Som det är i dag missgynnas svenskt
ägande till förmån för utländskt, och ägande som
kombineras med eget arbete missgynnas. Dessutom
ökar skälen för dessa företag att flytta ut.
Min fråga till näringsministern är: Kommer rege-
ringen med något förslag i dessa frågor som gör att
det blir mer förmånligt för ett aktivt ägande i fåmans-
bolagen?

Anf. 43 Näringsminister BJÖRN ROSEN-
GREN (s):
Fru talman! Vi kommer i budgetpropositionen att
presentera en hel del förslag som är bra för samtliga
företagare, inte minst småföretagare och även få-
mansbolag. Men låt mig också göra det konstaterande
att vad vi ser hända nu och vad vi kan bedöma fram-
över är att vi har en fantastisk tillväxt. Vi har en ut-
veckling där alltfler företag startar och utvecklas, och
det gäller på alla områden, inte minst på IT-området.
Därmed tycker jag att vi nu kan gå vidare med en
mängd frågor, bl.a. den fråga som tas upp här.
Jag vill slutligen ha sagt att det handlar om att se
en helhet. En fråga löser inte alla dessa problem, utan
det är en helhet. Det är det regeringen har ambition
att presentera.

Anf. 44 CATHARINA HAGEN (m):
Fru talman! Jag fick ändå inte riktigt svar på min
fråga. Jag frågade specifikt just om personaloptioner.
Jag tolkar näringsministern så, att det inte kommer
något förslag som kommer att ändra reglerna för
beskattning av personaloptioner i dessa företag.
Anledningen till att jag tycker att detta är allvar-
ligt är att det är en förutsättning för en långsiktig
tillväxt. Vi har en bra tillväxt i dag, men för att den
skall vara uthållig och långsiktig måste man ändra på
dessa strukturella regler. Det måste man göra i tid.
Därför känner jag mig ganska orolig när jag hör nä-
ringsministern tala om allmänna regler för företagen
utan att beröra denna fråga specifikt.

Anf. 45 Näringsminister BJÖRN ROSEN-
GREN (s):
Fru talman! Vi kan väl ändå vara överens om att
det går bra för Sverige och att vi har en oerhört snabb
tillväxt? Jag har stått i denna kammare och diskuterat
tidigare, inte minst med frågeställaren. Jag har fått
mörka svarta bilder målade. De stämmer inte. Det går
utomordentligt bra för Sverige, och vi ser hur inte
minst IT-företagen växer. Sedan får vi titta på fråga
efter fråga.
Som jag sade: Vi kommer att förelägga en hel del
förslag, och de kommer att presenteras i budgetpro-
positionen nu på måndag.
Nationella handlingsplanen - sjukvården

Anf. 46 SONJA FRANSSON (s):
Fru talman! Jag skulle vilja vända mig till social-
minister Lars Engqvist. Det gäller den nationella
handlingsplanen för sjukvården som tidigare har
diskuterats i kammaren en del. Jag skall först säga att
jag är mycket positivt ställd till den. Jag tycker att det
skall bli mycket intressant att få en analys och en
diskussion runt just framtidens sjukvård i Sverige och
runt hur den kommer att se ut.
Jag kan också konstatera att ett nationellt råd
kommer att inrättas. I rådet skall staten och sjukvårs-
huvudmännen gemensamt följa handlingsplanens
utveckling, vilket jag tror är alldeles utmärkt.
Det jag dock saknar är den grupp som är brukare
inom sjukvården. Det står att man också skall ha en
mer patientfokuserad samt kunskaps- och forsknings-
orienterad sjukvård. Då menar jag att det är viktigt att
vi lyssnar till brukarna - patienterna - inom sjukvår-
den.
Jag undrar hur ministern har tänkt sig att han skall
kunna lyssna till brukarna. Kommer det att ske i en
form av brukarråd eller på annat sätt? Jag förutsätter
att ministern har haft med den frågan.

Anf. 47 Socialminister LARS
ENGQVIST (s):
Fru talman! Idén om den nationella handlingspla-
nen har växt fram i diskussionerna om de extra sats-
ningarna, som faktiskt börjar med det jag tidigare har
påpekat, dvs. uppgörelsen med Centerpartiet i våras.
Vi har talat om den enorma kraftsamling som nu görs
kring sjukvården. Vi förhandlar med Landstingsför-
bundet och Kommunförbundet om inriktningen. Vi
har också sagt att det är i de förhandlingarna vi skall
diskutera hur det nationella rådet skall fungera.
Jag har tidigare gett beskedet att jag förutsätter att
det nationella rådet skall arbeta med en särskild grupp
eller delegation som representerar personalen, vilket
jag tycker är viktigt. Jag skall gärna ta med mig Sonja
Franssons idé om att komplettera detta med någon
grupp som arbetar tillsammans med det nationella
rådet och som representerar patienterna. Jag delar
Sonja Franssons uppfattning att det är viktigt, men vi
har ännu inte presenterat helheten. Vi skall återkom-
ma till det. Jag skall gärna ta med mig det.
Biståndet

Anf. 48 JAN ERIK ÅGREN (kd):
Fru talman! Jag skulle vilja ställa en fråga till bi-
ståndsministern, men först vill också jag hälsa henne
välkommen till den nya och fina uppgift som det
innebär att vara biståndsminister.
För oss kristdemokrater är biståndet väldigt vik-
tigt. Utgiftstaket, som vi har haft som en plåga, be-
kymrar inte bara oss utan många biståndsorganisatio-
ner och över huvud taget dem som arbetar med denna
typ av frågor. Det har inte drabbat bara organisationer
utan också enskilda. Oron inför det framtida biståndet
kvarstår även när man har läst det som står i rege-
ringsförklaringen.
Pierre Schori myntade uttrycket "skammens gräns
- 0,7 % biståndsnivå". Min fråga är hur mycket över
denna skammens gräns biståndet hamnar nu.

Anf. 49 Statsrådet MAJ-INGER KLING-
VALL (s):
Fru talman! Det fullständiga svaret på frågan om
hur stort biståndet kommer att bli och hur stort vi
beräknar att det skall bli framöver kan inte ges förrän
på måndag i samband med att vi presenterar regering-
ens budgetproposition. Jag vill ändå säga så mycket
att biståndet nästa år kommer att bli avsevärt större än
i år. Det beror naturligtvis dels på att vi använder
reservationer från i år, dels på tillväxten. Vi har haft
en mycket god tillväxt, och vi har också en ny beräk-
ning av bruttonationalinkomsten. Det är faktorer som
höjer biståndet och gör att vi hamnar i en helt annan
situation nästa år - alltså en bit över de 0,7 %.

Anf. 50 JAN ERIK ÅGREN (kd):
Fru talman! Tack för svaret. Även om det nämns
en del siffror i regeringsförklaringen får vi vänta till
måndagen och se. Det är märkligt att inte fattigdoms-
bekämpningen nämns när det räknas upp en del vikti-
ga frågor.
Jag tror att vi kan vara överens om att det är vik-
tigt hur biståndet används. Vi har inte hur mycket
pengar som helst. Jag skulle som följdfråga vilja säga
så här: Är statsrådet beredd att verka för ett oberoen-
de utvärderingsinstitut - någonting som Riksdagens
revisorer föreslår och som också vi har arbetat för
tidigare - för att vi skall kunna få belyst hur biståndet
används?

Anf. 51 Statsrådet MAJ-INGER KLING-
VALL (s):
Fru talman! Jag tror att det är oerhört viktigt att
utvärdera biståndet och också arbeta för att det bi-
stånd som vi kommer att ge i framtiden skall vara så
effektivt som möjligt. Då tänker jag också på hur
biståndet skall se ut i framtiden. Det är en fråga som
jag nu naturligtvis kommer att fundera mycket över,
också tillsammans med andra - inte minst med de
organisationer som gör ett mycket gott arbete på detta
område.
I arbetet med att se över biståndspolitiken för
framtiden kommer ett antal frågor att vara aktuella för
mig. Jag skall naturligtvis också tänka över den fråga
som Jan Erik Ågren ställer till mig, men jag kan inte
ge något besked i dag.
Trafiksäkerhetspolitiken

Anf. 52 SVEN BERGSTRÖM (c):
Fru talman! Jag vill för ett ögonblick återvända
till trafiksektorn, eftersom vi har den ansvarige mi-
nistern här i kammaren i dag.
Trafikutskottet hade i förra veckan nöjet att stude-
ra trafikpolitik i England. Vi kunde där se att det
finns en växande enighet om att lösningen på framti-
dens trafikfrågor inte är att bygga nya stora motortra-
fikleder för att tillgodose ett ökat behov av biltrafik -
framför allt inte i de stora städerna. Den tanken tycks
inte riktigt ha nått fram i Sverige, för nu kan vi se hur
lobbyisterna samlar sig för att man skall bygga färdigt
de Dennisleder som Centerpartiet och Socialdemo-
kraterna i enighet löste upp häromåret. Jag funderar
på hur näringsministern ser på dessa frågor.
Vi kan samtidigt se att det runtom i landet, som
tidigare har sagts, finns stora behov av att bygga bort
och bygga om dödsfällor. Vi har E 6:an i Bohuslän.
Vi har E 4:an genom Gävleborg. Vi har E 4:an nere i
Markaryd och Ljungby, där man verkligen behöver
bygga bort de dödsfällor som återstår.
Är näringsministern beredd att ge ett besked för
regeringens räkning om att det inte skall bli ett åter-
uppväckt Dennispaket med miljardrullning till mo-
torvägar runt städerna? Är näringsministern beredd
att bygga bort dödsfällorna runtom i landet?

Anf. 53 Näringsminister BJÖRN ROSEN-
GREN (s):
Fru talman! När det gäller vägbyggena är det så -
det svarade jag på en tidigare fråga - att vi nu omför-
delar resurserna på så vis att vi lägger mer pengar på
underhåll och på trafiksäkerhet. Som jag sade omför-
delar vi nu 400 miljoner per år i fem år från Vägver-
ket, dvs. 2 miljarder. Dessutom har vi fram till 2003
tillfört 6,5 miljarder totalt. Det innebär alltså att vi
gör denna omfördelning.
Jag vill också säga att vi för en diskussion om
PPP, dvs. att vi vill ha andra finansiärer för att kunna
komma ifrån de här stora investeringarna via stats-
budgeten. Då kan de finansieras på ett sätt som gör att
vi får in andra intressenter. Men det är också en sådan
fråga som vi får återkomma till.

Anf. 54 SVEN BERGSTRÖM (c):
Fru talman! Näringsministern talar nu om att un-
derhåll och säkerhet ska prioriteras. Det tror jag att vi
är eniga om. Jag tror också att vi kan nå enighet om
att man ska pröva nya finansieringsmetoder. Men vi
behöver också enighet om riktlinjerna för den framti-
da trafikpolitiken.
Jag hade velat ha ett besked från näringsministern
om hur han ser på den lobbyverksamhet som nu pågår
om nya motorvägsleder som ett sätt att lösa trafik-
problemen. Jag, och jag hoppas också majoriteten i
kammaren, är övertygad om att detta inte går att lösa
genom att man ständigt bygger nya vägar.
Däremot behövs pengarna till eftersatt underhåll,
till bärighetshöjande åtgärder, till E 6:an genom Bo-
huslän, till E 4:an i Kronobergs län och i Gävleborgs
län. Där borde pengarna satsas, eftersom de behövs
där.
Jag tycker inte att det finns någon motsättning när
det gäller nollvisionen, att minska trafikolyckorna.
Tvärtom handlar det just om dödsfällor på dessa vä-
gar som snarast behöver tas bort.

Anf. 55 Näringsminister BJÖRN ROSEN-
GREN (s):
Fru talman! Vi har tagit fram ett elvapunktspro-
gram där vi tar upp trafiksäkerhetsfrågorna. Det pro-
grammet handlar just om att man ska titta på det be-
fintliga vägnätet och ta sig an de olika delar där det är
en hög frekvens av dödsfall och svåra trafikolyckor.
Det är vår politik, men det innebär inte att vi nu ska ta
ställning till att man inte ska bygga motorvägar. Jag
kan självfallet tänka mig en motorväg mellan Malmö
och Stockholm. Vi har inte motorväg där. Men låt
mig säga att detta får komma i andra hand. I första
hand måste vi ta hand om det vägnät som har under-
hållits dåligt under de senaste åren.
Digital TV

Anf. 56 OLA KARLSSON (m):
Fru talman! Jag har en fråga till kulturministern.
Marknätet för digital TV är allt tydligare ett prakt-
fiasko. Sedan starten för ett halvår sedan har man sålt
ungefär 350 dekodrar. För att minska fiaskot höjs nu
argumenten för att man ska släcka de vanliga TV-
sändningarna, de analoga sändningarna. Därigenom
tvingar man in TV-tittarna i det digitala marknätet.
Jag vill därför fråga statsrådet: Kan statsrådet ga-
rantera att ett eventuellt beslut om att släcka de ana-
loga sändningarna kommer först sedan den nu pågå-
ende försöksverksamheten är avslutad och utvärde-
rad?

Anf. 57 Kulturminister MARITA ULV-
SKOG (s):
Fru talman! I motsats till Ola Karlsson anser rege-
ringen att det är bra med mångfald. Vi tycker att det
är bra med en mångfald i ägande och en mångfald när
det gäller distribution av television t.ex. Därför tycker
vi att det är bra om man kan distribuera TV via kabel,
satellit och marknät. Det finns också andra nya distri-
butionsformer. De kompletterar varandra.
I dag finns det ett enda distributionssätt som gör
att man kan nå alla hushåll; det handlar om marknä-
tet. Ola Karlsson vill digitalisera när det gäller satel-
lit-TV och kabel-TV men icke när det gäller den enda
distributionsform som man kan nå alla hushåll med.
Förslaget om hur detta arbete ska drivas vidare
väntar vi i regeringen på från den digital-TV-
kommitté som Ola Karlsson själv sitter i. Det är den
som eventuellt kommer att komma med förslag om
att det analoga nätet ska släckas. Jag ser med spän-
ning fram emot vad Ola Karlsson tänker föreslå.

Anf. 58 OLA KARLSSON (m):
Fru talman! Först kan det konstateras att kabel-TV
och satellit-TV når 99 % av Sveriges hushåll, vilket
också redovisas i den rapport som Digital-TV-
kommittén har tagit fram.
Eftersom statsrådet väljer att inte svara på min
fråga får jag ställa den igen. Kan statsrådet garantera
att ett beslut om släckning av analoga sändningar inte
kommer förrän den nu pågående försöksverksamhe-
ten är avslutad och utvärderad? Bakgrunden är att det
i riksdagsbeslutet mycket tydligt sades att försöks-
verksamheten skulle visa om det fanns en ekonomisk
bärkraft innan man skulle fatta beslut om fortsatta
sändningar.
Tänker statsrådet tvinga in tittarna i det digitala
marknätet?

Anf. 59 Kulturminister MARITA ULV-
SKOG (s):
Fru talman! För det första blir jag lite dyster över
att Ola Karlsson inte läser det material som hans egen
digital-TV-kommitté tar fram. Det finns i dag
700 000 hushåll i Sverige som endast kan ta emot
televisionens markdistribuerade sändningar.
För det andra är jag helt i händerna på den kom-
mitté som Ola Karlsson själv sitter i. Det är den
kommitté som uppenbarligen funderar på om man
skall behöva fastställa någon tidpunkt för när det
analoga nätet ska släckas. Ola Karlssons partikamra-
ter, moderaterna i Finland, diskuterar en släckning av
det analoga nätet till år 2006. Det återstår att se vad
Ola Karlsson och Digital-TV-kommittén kommer att
föreslå på den punkten innan regeringen över huvud
taget kan ta ställning i denna fråga.
Politikerplikt

Anf. 60 HELENA BARGHOLTZ (fp):
Fru talman! Jag vill ställa min fråga till demokra-
timinister Britta Lejon.
I somras var vi flera som deltog i en livlig debatt
om huruvida vi ska ha röstplikt i Sverige. Jag tillhör
dem som inte tycker att vi ska ha det.
Nu har den pliktfrågan efterträtts av en annan
pliktfråga, nämligen: Ska vi ha en plikt att bli politi-
ker under några år? Frågan är föranledd av en mycket
intressant debattartikel i DN, undertecknad av stats-
vetaren Olof Petersson och den förre SSU-
ordföranden Niklas Nordström.
Jag är mycket nyfiken och intresserad av att veta
hur demokratiministern ställer sig i den här frågan. Är
röstplikt ett bra sätt att stimulera fler medborgare att
ta ett politiskt ansvar?

Anf. 61 Statsrådet BRITTA LEJON (s):
Fru talman! Jag måste säga att jag är lite funder-
sam över vad frågan handlar om. Uppfattade jag
Helena Bargholtz rätt? Gäller frågan röstplikt?

Anf. 62 HELENA BARGHOLTZ (fp):
Fru talman! Nej, min fråga handlar om politiker-
plikt. Jag blandade ihop det.

Anf. 63 Statsrådet BRITTA LEJON (s):
Fru talman! Tack för förklaringen.
Jag har också med intresse noterat debattartikeln i
Dagens Nyheter.
För att jag inte återigen ska bli missförstådd tror
jag att det är viktigt att jag poängterar att de vägar
som vi ska stärka folkstyret i Sverige med i första
hand måste bygga på människors vilja, övertygelse
och egna ansvar ur ett frivilligt perspektiv.
Min och regeringens ambition är självfallet att vi
ska bli många fler som deltar i den svenska demokra-
tin dagligen och stundligen i beslut, i kritik av beslut
och i framtagandet av förslag i det dagliga politiska
arbetet. Detta kan göras på många olika sätt. En vik-
tig del i det arbetet är att det blir fler som har egen
erfarenhet av vad det politiska arbetet innebär.
Men jag tror att den bästa vägen framåt är den
som bygger på frivillighet och egen övertygelse.

Anf. 64 HELENA BARGHOLTZ (fp):
Fru talman! Tack för svaret. Jag tycker att det var
lugnande att höra detta. Jag är också för att vi ska
ägna oss åt politik på frivillig väg.
I kampanjen, som jag förstår att demokratiminis-
tern funderar över, för att få fler att ägna sig åt politik
efterlyser jag att vi lite mer lyfter fram och pekar på
glädjen och det positiva med att ägna sig åt politik. Vi
är ju många som har hållit på år efter år med det här
därför att vi tycker att det är så viktigt.
Jag är lika besjälad som demokratiministern av att
vi ska få till stånd en mer positiv inställning till poli-
tiken. Det kanske vore värt att ha en särskild debatt i
kammaren om detta vid ett lämpligt tillfälle.

Anf. 65 Statsrådet BRITTA LEJON (s):
Fru talman! Jag instämmer med föregående talare.
Stressjukdomar

Anf. 66 MARIANNE SAMUELS-
SON (mp):
Fru talman! Jag har en fråga till socialministern.
Den berör det som vi har sett ganska mycket av i
medierna, nämligen att andelen stressjukdomar ökar
katastrofalt i vårt samhälle. Det är naturligtvis liteg-
rann av en följd av de effektiviseringar, perso-
nalminskningar och vinstmaximeringar som har varit
ledstjärnan under de senaste åren.
Jag skulle gärna vilja veta om regeringen har
analyserat problemet och om man har någon form av
åtgärdsplan eller idéer om vad man vill göra för att
minska andelen stressjukdomar i vårt samhälle.

Anf. 67 Socialminister LARS
ENGQVIST (s):
Fru talman! Marianne Samuelsson berör ett pro-
blem som sannolikt är ett av de stora nya folkhäl-
soproblemen. Det är dock en fråga som kommer att
sträcka sig över flera olika departement och flera
olika politikområden.
Jag kan glädja Marianne Samuelsson med att Nä-
ringsdepartementet - jag kan informera om detta på
näringsministerns uppdrag, tänkte jag säga - faktiskt
hade ett arbete för att se över arbetsmiljöfrågorna
med det här perspektivet. Vi har ju tidigare betraktat
arbetsmiljöfrågor specifikt när det gäller den fysiska
miljön men inte tittat på vad den psykiska miljön har
betytt. Vi har alltså inte sett arbetsmiljöproblemet på
det här sättet. Det pågår också ett arbete i Rehabilite-
ringsutredningen där man tar upp den här typen av
frågeställningar.
Det finns alltså en beredskap för att börja arbeta
med detta perspektiv på arbetsmiljöproblemen och på
den nya folksjukdomen.

Anf. 68 MARIANNE SAMUELS-
SON (mp):
Fru talman! Jag har en följdfråga.

Anf. 69 TALMANNEN:
Det finns ingen ovillkorlig rätt till replik.
Lönebidraget

Anf. 70 ANN-MARIE FAGERSTRÖM (s):
Fru talman! Jag har en fråga till näringsministern
angående lönebidragstagare.
Vi har i min hemkommun, Emmaboda, ett antal
människor anställda med lönebidrag, bl.a. på en mil-
jöstation. Den är dessutom ett föredöme för landet.
Dessa människor är mycket beroende av denna an-
ställning också av sociala skäl. Nu har de fått besked
om att det inte finns några pengar för fortsatt anställ-
ning.
Med anledning av att detta gäller en av de mest
utsatta grupperna i samhället undrar jag vad regering-
en avser göra för att lösa detta problem.

Anf. 71 Näringsminister BJÖRN ROSEN-
GREN (s):
Fru talman! Hela vår arbetsmarknadspolitiska ar-
senal, eller våra verktyg, kommer att presenteras på
måndag i budgetpropositionen. Där ingår också löne-
bidragen.
Men jag kan redan nu säga att vi kommer att för-
stärka det här.

Anf. 72 TALMANNEN:
Detta fick bli det sista inlägget i dagens fråge-
stund som därmed är avslutad.
Jag tackar kammarens ledamöter och regeringens
företrädare för er medverkan.

2 § Meddelande om aktuell debatt

Talmannen meddelade att på begäran av Folkpar-
tiet liberalernas riksdagsgrupp skulle aktuell debatt
om inslagen av privata alternativ i sjukvården anord-
nas torsdagen den 23 september kl. 12.00.
Från regeringen skulle socialminister Lars
Engqvist delta.

Den inkomna skrivelsen hade följande lydelse:

Till talmannen
Folkpartiet liberalernas riksdagsgrupp hemställer
om att riksdagen anordnar en aktuell debatt om insla-
gen av privata alternativ i sjukvården.
Socialminister Lars Engqvist har under riksdagens
sommaruppehåll gjort ett flertal uttalanden om att
vissa inslag av privat vård inte kan tillåtas inom sjuk-
vården. Dessa utspel har rönt mycket stor uppmärk-
samhet. Det råder i dag stor osäkerhet hos de privata
vårdgivare som valt att organisera verksamheten i
bolagsform kring vilka framtida villkor som gäller.
Regeringen har också aviserat ny lagstiftning för att
hindra vissa privata vårdgivare.
Planerna har väckt djup oro bland privata vårdgi-
vare och deras patienter. Eftersom vi är övertygade
om att ett inslag av privat vård är ett av flera medel
att motverka de djupa problemen inom vården, finner
vi det angeläget att frågan snarast möjligt debatteras i
riksdagen.
Stockholm den 13 september 1999
För folkpartiet liberalernas riksdagsgrupp
Bo Könberg
Gruppledare

3 § Nya riksdagsledamöter, m.m.

Upplästes och lades till handlingarna följande från
Valprövningsnämnden inkomna

Berättelse om granskning av bevis för riksdagsleda-
möter och ersättare för riksdagsledamöter

Till Valprövningsnämnden har från Riksskatte-
verket inkommit bevis om att
dels Agneta Brendt (s), Hudiksvall, utsetts till ny
ledamot av riksdagen fr.o.m. den 14 september 1999
sedan Erik Åsbrink (s) avsagt sig sitt uppdrag som
riksdagsledamot,
dels Olle Wästberg (fp), Stockholm, utsetts till ny
ledamot av riksdagen fr.o.m. den 1 oktober 1999
sedan Barbro Westerholm (fp) avsagt sig sitt uppdrag
som riksdagsledamot,
dels Hans Hoff (s), Slöinge, utsetts till ny ledamot
av riksdagen fr.o.m. den 15 oktober 1999 sedan Jör-
gen Andersson (s) avsagt sig sitt uppdrag som riks-
dagsledamot.
Från Riksskatteverket har också inkommit proto-
koll angående utseende av ersättare i dessa fall.
Valprövningsnämnden har denna dag granskat
bevisen för de nya ledamöterna och protokollet angå-
ende ersättare och därvid funnit att de blivit utfärdade
i enlighet med 19 kap. 11 § vallagen.
Stockholm den 14 september 1999
Staffan Magnusson/
Kerstin Siverby

4 § Anmälan om interpellationer

Anmäldes att följande interpellationer framställts

den 15 september

1999/2000:4 av Lars Leijonborg (fp) till socialmini-
ster Lars Engqvist
Det svenska biståndet
1999/2000:5 av Runar Patriksson (fp) till statsminis-
tern Göran Persson
Arbetslösheten
1999/2000:6 av Runar Patriksson (fp) till justitiemi-
nistern Laila Freivalds
Domstolsnedläggningar

Interpellationerna redovisas i bilaga som fogas till
riksdagens snabbprotokoll tisdagen den 21 september.

5 § Anmälan om frågor för skriftliga svar

Anmäldes att följande frågor för skriftliga svar
framställts

den 15 september

1999/2000:2 av Gudrun Lindvall (mp) till näringsmi-
nister Björn Rosengren
Telefonkatalogen

den 16 september

1999/2000:3 av Johnny Gylling (kd) till näringsmi-
nister Björn Rosengren
Väginspektioner
1999/2900:4 av Amanda Agestav (kd) till statsrådet
Ingegerd Wärnersson
Multihandikappades förutsättningar
1999/2000:5 av Claes Stockhaus (v) till statsrådet
Maj-Inger Klingvall
Premiepensionsmyndighetens tidtabell

Frågorna redovisas i bilaga som fogas till riksda-
gens snabbprotokoll tisdagen den 21 september.

6 § Anmälan om skriftliga svar på frågor

Anmäldes att skriftliga svar på följande frågor in-
kommit

den 15 september

1998/99:886 av Sonja Fransson (s) till näringsminis-
ter Björn Rosengren
Lokalisering av statliga myndigheter i Västra Göta-
lands län
1998/99:892 av andre vice talman Eva Zetterberg (v)
till statsrådet Leif Pagrotsky
Krigsmaterielexport till Indonesien
1998/99:893 av Roy Hansson (m) till näringsminister
Björn Rosengren
Näringslivsklimat
1998/99:895 av Ola Karlsson (m) till kulturminister
Marika Ulvskog
Subventionerade avkodare

Svaren redovisas i bilaga som fogas till riksdagens
snabbprotokoll tisdagen den 21 september.

7 § Kammaren åtskildes kl. 15.03.

Förhandlingarna leddes av talmannen.