Från Sveriges delegation vid OSSE:s parlamentariska församling

Redogörelse 2015/16:OSSE1

Rapport till riksdagen

2015/16:OSSE1

Från Sveriges delegation vid OSSE:s parlamentariska församling

Redogörelsens huvudsakliga innehåll

Riksdagens delegation vid OSSE:s parlamentariska församling överlämnar härmed bifogade redogörelse för verksamheten inom den parlamentariska församlingen och den svenska delegationens arbete under 2015. Till redogörelsen bifogas en förteckning över de resolutioner som församlingen antagit under perioden.

Stockholm den 19 februari 2016

På delegationens vägnar

Kent Härstedt

Eva Tojzner Glückman

Innehållsförteckning

• Redogörelsens huvudsakliga innehåll 1

• Verksamheten inom OSSE:s parlamentariska församling 2015 3

• 1 Framväxten av Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) 3

• 2 Den parlamentariska dimensionen inom OSSE 4

• 2.1 Församlingens verksamhet och organisation 4

• 2.1.1 Möten 4

• 2.1.2 Presidiet (byrån) 4

• 2.1.3 Det ständiga utskottet 5

• 2.1.4 Sekretariatet 5

• 2.2 Partigrupper 5

• 3 Den svenska delegationen 6

• 4 Verksamheten under 2015 7

• 4.1 Möten under året 7

• 4.1.1 Möten inom den parlamentariska församlingen 7

• 4.1.2 Den svenska OSSE-delegationens möten och andra arrangemang 10

• 4.1.3 Övriga arrangemang 10

• 4.2 Utskottsarbetet 11

• 4.2.1 Utskott I Politiska frågor och säkerhetsärenden 11

• 4.2.2 Utskott II Ekonomi och miljö 12

• 4.2.3 Utskott III Demokrati och mänskliga rättigheter 13

• 5 Församlingens budget 15

• 6 Församlingens bidrag till demokratisk utveckling 16

• 6.1 Församlingens tillfälliga arbetsgrupper 16

• 7 Särskilda representanter 17

• 8 Genus och jämställdhet 18

• 9 Valobservation 19

• 10 Samarbete inom och utom församlingen 21

• 10.1 Samarbetet i Medelhavsregionen 21

• 10.2 Samarbete med andra parlamentariska församlingar 21

Verksamheten inom OSSE:s parlamentariska församling 2015

1 Framväxten av Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE)

Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) har sitt ursprung i Europeiska säkerhetskonferensen (ESK). ESK etablerades 1975 som ett forum för politiska förhandlingar mellan öst och väst. År 1993 fick ESK ställning som regional organisation i FN enligt FN-stadgans kapitel VIII. År 1995 bytte konferensen namn till Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE).

OSSE omfattar i dag 56 stater och är en effektiv organisation i det interna-tionella säkerhetspolitiska samarbetet. Organisationen har en vid medlemskrets – från Vladivostok till Vancouver – en flexibel struktur och en bred syn på säkerhet. Dess verksamhet omfattar tre dimensioner: den säkerhetspoli- tiska, den mänskliga (demokrati och mänskliga rättigheter) samt dimensionen för ekonomi och miljö.

Tyngdpunkten inom OSSE:s verksamhet försköts under 1990-talet från långsiktiga förhandlingar om normbyggande och militära förtroendeskapande åtgärder till konfliktförebyggande och återuppbyggnad. OSSE är en i hög grad operativ organisation och dess flexibla uppbyggnad möjliggör snabba förebyggande insatser, ofta i nära samarbete med andra internationella organ. För närvarande finns fältaktiviteter i ett femtontal länder. En betydande del av budgeten går till konkreta fältinsatser. Fältmissionernas arbete är inriktat på att stärka respekten för mänskliga rättigheter och rättsstatens principer, bygga upp demokratiska institutioner och stödja förtroendeskapande åtgärder mellan olika befolkningsgrupper.

Organisationen har kapacitet att verka i olika skeden av en konflikt: förvarning, förebyggande, konflikthantering, återuppbyggnad samt att verka för demokratisk utveckling och rättsstatens principer. Organisationen har också i allt större utsträckning tagit sig an frågor som sträcker sig över samtliga tre dimensioner, såsom frågorna om människohandel, terrorism och gränsövervakning.

Samarbetet med länder utanför det egna geografiska området regleras genom partnerskapsavtal.

2 Den parlamentariska dimensionen inom OSSE

2.1 Församlingens verksamhet och organisation

OSSE:s parlamentariska församling (OSSE PF) etablerades 1990 i samband med att OSSE fick en fastare institutionell struktur.

OSSE PF ska genom dialog bidra till att utveckla och främja konfliktlösningar, bidra till en demokratisk samhällsutveckling, värna rättsstatens principer och stödja demokratiska institutioner i medlemsländerna. Församlingen ska också granska huruvida medlemsländernas regeringar genomför de resolutioner och rekommendationer som församlingen ålägger dem. Målen för församlingens verksamhet anges i dess stadga.

2.1.1 Möten

Den parlamentariska församlingen har tre årliga möten: en session, ett höstmöte och ett vintermöte. Vid mötena samlas de nationella delegationerna från OSSE:s 56 medlemsländer. Vatikanstaten, som inte har något nationellt parlament, har rätt att skicka två representanter till församlingens möten som hedersgäster. Församlingen har 323 ordinarie ledamöter och ett stort antal ersättare. Antalet medlemmar i de nationella delegationerna fastställs i församlingens stadga. Under mötena följer församlingen upp hur OSSE:s mål efterlevs, diskuterar aktuella politiska frågor och för en dialog med medlemsländernas regeringsorgan. Beslut i församlingens plenum fattas med majoritet.

OSSE PF har tre fackutskott som motsvarar regeringssidans dimensioner: politiska utskottet, utskottet för ekonomi och miljö och utskottet för demokrati och mänskliga rättigheter som sammanträder under mötena.

Vid sessionen förekommer även regionala möten. De nordiska och baltiska delegationerna har då brukat hålla gemensamma lunchmöten.

2.1.2 Presidiet (byrån)

Församlingen leds av en president som väljs för ett verksamhetsår med möjlighet till omval en gång.

Församlingens presidium (byrå) består av presidenten och nio vicepresidenter som väljs för ett respektive tre år och kan väljas om. En vicepresident kan ingå i presidiet i högst sex år. I byrån ingår också församlingens skattmästare och de tre fackutskottens presidier (ordförande, vice ordförande och rapportör) samt president emeritus.

Byrån möts normalt två gånger om året.

2.1.3 Det ständiga utskottet

Församlingens ständiga utskott utgörs av de nationella delegationernas ordförande och församlingens presidium. Det ständiga utskottet förbereder och beslutar om dagordningen för sessionen respektive för ett vinter- och höstmöte. Det beslutar även vilka tilläggsförslag som ska tas upp under sessionen och vilka fackutskott som ska bereda dem. Beslut fattas enligt principen konsensus minus en.

2.1.4 Sekretariatet

OSSE PF:s sekretariat finns i Köpenhamn med en filial i Wien (totalt ett tjugotal tjänstemän). Församlingens högste tjänsteman är generalsekreteraren. OSSE PF har sex officiella språk: engelska, franska, italienska, ryska, spanska och tyska.

2.2 Partigrupper

Inom församlingen verkar främst tre partigrupper: socialistgruppen, den konservativa gruppen och den liberala gruppen. Övriga partier såsom kommunistpartier, gröna partier och högerradikala partier möts sporadiskt utan organiserade grupper. De tre partigrupperna har inga egna sekretariat och får inte några finansiella bidrag från församlingen. Partigrupperna sammanträder under de stadgeenliga mötena.

3 Den svenska delegationen

I riksdagens OSSE-delegation ingår åtta ledamöter och lika många ersättare. Dessa väljs av kammaren för en hel valperiod.

Efter riksdagsvalet hösten 2014 valdes följande delegation:

Ordinarie ledamöter: Ersättare:

Kent Härstedt (S) Peter Jeppsson (S)

Margareta Cederfelt (M) Johan Forssell (M)

Katarina Köhler (S) Jasenko Omanovic (S)

Christian Holm Barenfeld (M) Jan R Andersson (M)

Arhe Hamednaca (S) Kerstin Nilsson (S)

Björn Söder (SD) Sven-Olof Sällström (SD)

Göran Pettersson (M) Åsa Coenraads (M)

Anna Wallén (S) Ann-Christin Ahlberg (S)

Kent Härstedt (S) har av delegationen valts till ordförande och Margareta Cederfelt (M) till vice ordförande.

Fördelningen på församlingens utskott och särskilda uppdrag för ledamöterna är följande:

Utskottsfördelning:

Utskott I Politiska frågor och säkerhetsärenden: Kent Härstedt (S),

Margareta Cederfelt (M), Björn Söder (SD)

Utskott II Ekonomi och miljö: Katarina Köhler (S), Göran Pettersson (M)

Utskott III Demokrati och mänskliga rättigheter: Christian Holm

Barenfeld (M), Arhe Hamednaca (S), Anna Wallén (S)

Särskilda poster:

Kent Härstedt (S) är sedan 2014 vice president.

Margareta Cederfelt (M) är sedan 2015 rapportör i politiska utskottet.

Christian Holm Barenfeld (M) är sedan 2013 ordförande i arbetsgruppen för Vitryssland.

4 Verksamheten under 2015

4.1 Möten under året

4.1.1 Möten inom den parlamentariska församlingen

Det sedvanliga vintermötet hölls i Wien den 18–20 februari. Under vintermötet arrangerades två möten i plenum. Därutöver sammanträdde de tre fackutskotten och det ständiga utskottet. I lunchpauserna genomfördes ett antal sidomöten. Vintermötet inleddes av ett möte med OSSE PF:s Medelhavsforum. I de tre utskotten presenterade respektive rapportör innehållet i sina rapporter till sessionen. I varje utskott gjordes också korta referat av utvecklingen i OSSE:s medlemsländer gällande de rekommendationer och resolutioner som antogs av den parlamentariska församlingen vid 2014 års session.

Under det tredje utskottets möte (demokrati och mänskliga rättigheter) presenterade utskottsordföranden Isabel Santos (Portugal) bl.a. utskottets arbete med en rapport om Guantánamolägret. Vidare talade OSSE:s mediarepresentant Dunja Mijatovic om angrepp på journalister, inte minst i ljuset av den senaste tidens händelser i Paris och Köpenhamn. I den efterföljande diskus-sionen lyftes frågor om rapporteringen av hatbrott, insatser mot antisemitism och islamofobi, arbetet mot tortyr m.m. Därutöver hölls en särskild debatt om migranters och flyktingars ställning. Mustafa Dzemiliev, krimsk-ukrainsk politiker, talade om krimtatarernas situation. Den cypriotiska delegationen lyfte frågan om de många flyktingar som omkommer på sin väg över Medelhavet. I det följande replikskiftet om Ukrainakrisen poängterade man från rysk sida att Ryssland är en stor mottagare av ukrainska flyktingar. Margareta Cederfelt (M) gav i sitt inlägg uttryck för en förhoppning att den rådande vapenvilan skulle hålla. Det första utskottets (politik och säkerhet) möte leddes av dess vice ordförande Azay Guliyev (Azerbajdzjan). OSSE:s högkommissionär angående nationella minoriteter, Astrid Thors, redogjorde för sitt arbete. Vidare debatterades kampen mot terrorism. I övrigt fokuserade diskussionerna på situationen i Ukraina men även konflikten mellan Azerbajdzjan och Armenien berördes. Ordförande Roza Aknazarova (Kirgizistan) ledde det andra utskottets (ekonomi och miljö) möte där debatten kom att handla om energisäkerhet och miljöfrågor. Bland de andra frågor som lyftes fanns korruptionsbekämpning och hälsofrågor. I plenum hölls en särskild debatt om OSSE:s respons på krisen i och runt Ukraina. OSSE PF:s president, Ilkka Kanerva, uppmanade till ett upprätthållande av Minskavtalet och inrättandet av en internationell fredsstyrka i östra Ukraina som ett komplement till OSSE:s insatser. Tonläget i debatten blev stundtals högt då man från ukrainsk sida vittnade om de många civila offer som konflikten skördar, medan man från rysk sida bestred påståendena om att man hade inflytande över de proryska separatisterna i östra Ukraina. Strykningar gjordes i den digra talarlistan, varför Kent Härstedt blev den enda av de svenska ledamöterna som fick tala.

En fråga som väckt mycket uppmärksamhet inför vintermötet var Rysslands ambition att få en kvinnlig ledamot från Krim ackrediterad som medlem av den ryska delegationen. Förfarandet hade bestridits från ukrainsk sida och ledde till att en särskild ackrediteringskommitté sammankallades, i vilken bland andra Kent Härstedt deltog. Den ryska nomineringen avvisades med motiveringen att en parlamentsledamot för att få delta måste företräda det nominerande landet.

Den svenska delegationen hade ett sidomöte med medierepresentanten

Diana Mijatovic som vittnade om det allt hårdare mediaklimatet i delar av OSSE-regionen. Delegationen deltog också i ett seminarium om brotten mot humanitärrätten och de mänskliga rättigheterna i östra Ukraina som arrangerades av Human Rights Watch m.fl. organisationer. De befarade ryska protesterna mot evenemanget uteblev.

Församlingens 24:e session hölls i Helsingfors den 5–9 juli för att högtidlighålla det säkerhetspolitiska avtal som skrevs under i Helsingfors för 40 år sedan och som ledde till skapandet av ESK, sedermera OSSE. Det övergripande temat för årets session var Recall-ing the Sprit of Helsinki. Under ses-sionen behandlades rapportörsrapporterna med tillhörande resolutioner från respektive utskott. Därutöver fanns 15 tilläggsförslag presenterade av medlemmarna (s.k. supplementary items) i vitt skilda frågor som OSSE:s framtid, krisen i Ukraina, flyktingar i Medelhavsregionen, rustningskontroll, klimatförändringar och terrorism, vilka fördelades mellan plenum respektive utskotten för behandling. Ett stort antal förslag till ändringar (s.k. amendments) hade föreslagits avseende såväl resolutionerna som tilläggsförslagen. Samtliga texter antogs avslutningsvis av församlingen i plenum och finns samlade i en slutdeklaration: Helsingforsdeklarationen.

Årets session präglades av att man från Finlands sida valt att upprätthålla EU:s sanktioner som omöjliggjorde inresa till Finland för enstaka ledamöter av den ryska duman. Mot bakgrund av denna åtgärd hade hela den ryska delegationen valt att utebli. Skarp kritik riktades från många håll mot både EU och Finland för att man uteslutit parlamentariker från dialog. Andra stödde det finska beslutet och menade att den vittgående principen om inkludering måste ifrågasättas. Ukrainakrisen dominerade sessionen också i övrigt. Under en särskild debatt i plenum med utgångspunkt från tilläggsförslaget The Continua-tion of Clear, Gross and Uncorrected Violation of OSCE Commitments and International Norms by the Russian Federation deltog ett stort antal parlamentariker, däribland Kent Härstedt, Margareta Cederfelt och Christian Holm Barenfeld. Diskussionen spände från Rysslands skuld i den aktuella situationen till nödvändigheten av att stötta Ukraina och genomföra Minsk-avtalet. Tonläget i debatten var stundtals högt och många invände också mot att man debatterade frågan i frånvaro av ryska företrädare. När debatten slutligen avslutades och samtliga ändringsförslag avhandlats röstades tilläggsförslaget igenom med röstsiffrorna 96 för, 7 emot och 32 avståenden (däribland Frankrike och Schweiz).

Under en ceremoni för att uppmärksamma Helsingforsavtalets 40-årsjubileum presenterades Helsinki +40-projektets slutrapport. Projektet syftade till att genomföra en seminarieserie med framåtblickande teman och hade som slutmål att presentera förslag till en översyn av organisationen. Seminarier hade arrangerats under hösten 2014 och våren 2015 i Moskva, Washington, Stockholm, Köpenhamn och Belgrad samt avslutningsvis i Helsingfors i samband med sessionen. För arrangemanget stod OSSE PF:s sekretariat, de respektive nationella parlamenten samt ledande lokala institut för utrikespolitisk forskning. Bland slutrapportens rekommendationer kan noteras förslagen att modifiera det konsensusbundna beslutsfattandet för att möjliggöra snabbare insatser, större investeringar i fältnärvaron, en ökad granskning av upprätthållandet av medlemsstaternas MR-åtaganden samt att stärka den parlamentariska dimensionens roll i organisationen. Även ett tilläggsförslag (Helsinki +40: Building the OSCE of the Future), som baserades på slutrapporten, hade lagts fram och blev antaget efter diskussion i plenum.

I plenum hölls därutöver en allmän debatt om andra aktuella frågor som flyktingsituationen kring Medelhavet och trafficking.

En annan fråga som ägnades stor uppmärksamhet var valet av efterträdare till generalsekreterarposten. Den kandidat som byrån förordade, Roberto Montella (Italien), valdes att från 2016 ta över efter Spencer Oliver (USA) som innehaft ämbetet sedan 1992. Detta skedde dock först efter diskussioner om transparensen vid tillsättningsförfarandet och villkoren för ämbetet. Vidare valdes Margareta Cederfelt genom acklamation till rapportör för politiska utskottet.

Inför sessionen hade den svenska delegationen ett möte med representanter för den svenska ambassaden i Helsingfors. Därutöver hade den svenska delegationen ett samtal med den ukrainska delegationen. Estland stod värd för det årliga nordisk-baltiska lunchmötet där frågor av gemensamt intresse diskuterades.

Höstmötet hölls i Ulan Bator den 15–18 september och det övergripande temat var Addressing security challenges for the OSCE region and beyond: the role of parliamentarians in fostering regional cooperation. Flyktingkrisen i Europa kom att prägla mötet. Det faktum att Europas länder hanterar flyktingkrisen på helt olika sätt ansågs vara en anledning att försöka få till stånd en gemensam politik. Även situationen i Ukraina behandlades under mötet. Därutöver diskuterades frågor om miljöförstöring, trafficking, droghandel, terrorism och vattenförsörjning ur Centralasiens perspektiv.

Ständiga utskottet sammanträdde i samband med vintermötet, sessionen och höstmötet.

Byrån träffades i Köpenhamn den 26–27 april respektive i Belgrad den 2 december i anslutning till OSSE:s ministermöte.

4.1.2 Den svenska OSSE-delegationens möten och andra arrangemang

OSSE-delegationen hade ett möte med ODIHR-chefen Michael Link i februari då han redogjorde för MR-kontorets verksamhet. Helsingfors +40-seminariet i riksdagen ägde rum i mars och arrangerades i samarbete med Utrikespolitiska institutet (efter att Sipri dragit sig ur) och sekretariatet i Köpenhamn. En namnkunnig panel som innehöll flera svenskar med god kunskap om OSSE, som den f.d. HCNM Rolf Ekéus, den tidigare OSSE PF-presidenten Göran Lennmarker och förre OSSE-ambassadören Lars-Erik Lundin, diskuterade OSSE:s framtidsfrågor med parlamentariker som är engagerade i projektet och utomstående säkerhetspolitiska experter. I april arrangerades ett möte mellan företrädare för OSSE-delegationen och OSSE-nätverket i syfte att utbyta erfarenheter och utveckla det fortsatta samarbetet. En utbildning för valobservatörer arrangerades den 19 maj och programmet omfattade en genomgång av hur en valobservation arrangeras, den enskilde parlamentarikerns uppgifter som valobservatör samt säkerhetsmässiga aspekter kring en valobservation. Inbjudna talare var bl.a. chefen för valobservationsinsatserna på OSSE PF:s sekretariat Andreas Baker, samt statistikern Anders Eriksson som ofta anlitas av OSSE i valobservationssammanhang. Kammardebatten om OSSE-delegationens verksamhet under 2014 ägde rum i juni. På förslag av förste vice talman Tobias Billström inbjöds HCNM Astrid Thors till ett seminarium i riksdagen i oktober för att redogöra för sitt arbete med att motverka etniska konflikter med exempel från Ukraina och Georgien.

Riksdagens OSSE-delegation höll sex delegationsmöten under året. Inför sessionen bjöds biträdande generalsekreteraren Gustavo Pallares in till ett delegationsmöte för att redogöra för processen kring antagandet av resolutioner. UD:s OSSE-handläggare, initialt Sofia Larsson och sedermera Andrea Feuer, deltog vid några möten för att redogöra för arbetet inom OSSE på regeringssidan.

4.1.3 Övriga arrangemang

Den svenska OSSE-delegationens presidium deltog i ett nordiskt-baltiskt möte i Oslo i maj, varvid frågor av gemensamt intresse inför sessionen i Helsingfors diskuterades.

Delegationens ordförande Kent Härstedt har under året varit ombedd att delta i en rad seminarier med bäring på skilda delar av OSSE PF:s verksamhet. Till dessa hör ett seminarium i OSSE:s regi i Warszawa om nationella MR-organisationers roll för skyddet av de mänskliga rättigheterna. Ett annat som handlade om utvecklingen i Vitryssland ägde rum i Vilnius och arrangerades av Nordiska rådet. Vid ett tredje berördes samarbete i gränsregioner med exempel från fransk-tyska respektive tysk-danska gränsen och med OSSE PF som arrangör. Uppdraget som Special representative för valobservationen i Vitryssland inbegrep besök i Vitryssland inför och efter presidentvalet. Ordföranden har också haft möten med bl.a. Rysslands, Ukrainas, Frankrikes och Mongoliets respektive ambassadörer i Stockholm för att diskutera frågor relaterade till den parlamentariska församlingens verksamhet.

Även delegationens vice ordförande Margareta Cederfelt har medverkat vid flera OSSE-relaterade seminarier under året. Under Institute for Eastern Studies ekonomiska forum i Krynica Zdroj diskuterades OSSE som ett verktyg för att hantera konflikter. I Bisjkek avhandlades parlamentens roll i jämställdhetsarbetet under ett seminarium arrangerat av Kirgizistans parlament. Under ett seminarium i Wien diskuterades, i regi av OSSE, framstegen för kvinnors ekonomiska och sociala rättigheter 20 år efter FN:s kvinnokonferens i Beijing. I egenskap av ledare för OSSE PF:s valobservatörer under nyvalet i Turkiet fick vice ordföranden ägna landet särskild uppmärksamhet.

4.2 Utskottsarbetet

Under vintermötet presenterade de tre utskottens rapportörer utkast till sina respektive rapporter. Slutversionerna av dessa lades fram vid sessionen tillsammans med resolutioner baserade på rapporterna. Utöver rapportörernas resolutioner behandlades i utskotten de av medlemmarna presenterade tilläggsförslagen som fått tillräckligt stöd för att läggas fram.

Inför sessionen hade man från svensk sida lanserat tilläggsförslag (s.k. supplementary items) på temat korruption (Margareta Cederfelt), Vitryssland (Christian Holm Barenfeld), flyktingsituationen i Medelhavet (Arhe Hamednaca), jämställdhet (Katarina Köhler) respektive Arktis (Kent Härstedt). Inget av dessa tilläggsförslag fick emellertid de 20 namnunderskrifter från minst fyra medlemsländer som är nödvändigt för att de ska bli antagna. Detta förhållande fick delegationen att besluta att inför nästa års session lansera något färre resolutionsutkast och vid en tidigare tidpunkt, i syfte att söka maximera stödet för de svenska förslagen. Vidare bedömdes de lägre kraven för att i stället få lägga fram ändringsförslag (s.k. amendments) vara en anledning att i högre grad fokusera på dessa framöver.

Den ryska delegationens frånvaro vid sessionen ledde till att samtliga ryska tilläggs- och ändringsförslag förklarades ogiltiga och genomgående ströks vid textförhandlingarna.

4.2.1 Utskott I Politiska frågor och säkerhetsärenden

Rapportören Margareta Cederfelt (som interimistiskt blivit utnämnd att överta ämbetet efter att företrädaren Pia Kauma inte omvalts till det finska parlamentet) presenterade sitt förslag till resolution, och berörde i sin introduktion bl.a. Ukrainakrisen, rustningskontroll, cybersäkerhet och andra transnationella hot. Ett stort antal ändringsförslag hade uppnått tillräckligt stöd för att vara giltiga, varav två hade lagts fram av Katarina Köhler och berörde kvinnors ställning samt jämställdhet. Flertalet ändringsförslag, inklusive de svenska, antogs under textförhandlingarna och skrevs in i den slutgiltiga resolutionen.

Utöver rapportörens resolution hade ytterligare fyra tilläggsförslag på det säkerhetspolitiska området föreslagits av medlemmarna och fördelats till första utskottet för behandling. Efter att tilläggsförslagen debatterats och inkomna ändringsförslag övervägts kunde samtliga texter antas.

Till utskottets ordförande och vice ordförande för ett år valdes Roger Wicker (USA) respektive Azay Guliyev (Azerbajdzjan) medan Margareta Cederfelt (Sverige) valdes till rapportör, samtliga genom acklamation.

Resolutioner antagna av utskott I:

Huvudresolutionen för utskott I (Recalling the Spirit of Helsinki).

Resolution om efterlevnaden av Helsingforsprinciperna i mellanstatliga relationer i OSSE-regionen (Adherence to the Helsinki Principles in Inter-State Relations Across the OSCE Area).

Resolution om OSSE:s uppförandekod avseende militärpolitiska aspekter på säkerhet – medvetandegörande, spridning, bättre genomförande och uppsökande (OSCE Code of Conduct on Politico-Military Aspects of Security: Awareness Raising, Dissemination, Better Implementation and Outreach).

Resolution om samarbetsfasen vid postkonflikt – nya instrument och aktörer för en bredare syn på konfliktcykeln (The Co-operative Phase in Post-Conflict Borders: New Instruments and Actors for a Broader View of the Conflict Cycle).

Resolution om en omfattande lagreform om utländska terroristkämpar från OSSE-regionen (A Comprehensive Legislative Reform on Foreign Terrorist Fighters from the OSCE Area).

4.2.2 Utskott II Ekonomi och miljö

Marietta Tidei (Italien) uppehöll sig i sitt anförande som rapportör bl.a. kring den finansiella krisen i Grekland. I resolutionen behandlades frågor om vattentillgång, klimatförändringar, migration och energifrågor. Arhe Hamednaca hade föreslagit att man till resolutionen skulle foga en skrivning om att söka hantera grundorsakerna till ofrivillig migration. Denna röstades igenom och lades till i resolutionen, tillsammans med flertalet övriga ändringsförslag.

Därutöver hade tre tilläggsförslag fördelats till utskottet för behandling, varav samtliga antogs efter diskussion och med vissa tillägg. Kent Härstedts ändringsförslag att till tilläggsförslaget om de nordligaste regionerna foga en uppmaning till de arktiska staterna att lösa potentiella kriser på diplomatisk väg uppnådde exempelvis inte tillräckligt stöd för att bli antaget.

Det sittande presidiet omvaldes för ett år med Roza Aknazarova (Kirgizistan) som ordförande, Nilza Sena (Portugal) som vice ordförande och Marietta Tidei (Italien) som rapportör.

Resolutioner antagna av utskott II:

Huvudresolutionen för utskott II (Recalling the Spirit of Helsinki).

Resolution om ansvaret för att motarbeta människohandel i statliga kontrakt för varor och tjänster (Responsibility to Combat Human Trafficking in Government Contracts for Goods and Services).

Resolution om miljömässiga utmaningar och ekonomiska möjligheter i norr (Environmental Challenges and Economic Opportunities in the High North).

Resolution om en modernisering av systemet för nationella bidrag till OSSE:s budget (The Modernization of the System of National Contributions to the OSCE Budget).

4.2.3 Utskott III Demokrati och mänskliga rättigheter

Rapportören Gordana Comic (Serbien) presenterade sin resolution och vädjade till parlamentarikerna att bidra till att hålla medlemsstaterna ansvariga för sina MR-åtaganden. Enligt rapportören är respekten för de mänskliga rättigheterna i OSSE-regionen på tillbakagång och OSSE:s institutioner erfar ökade svårigheter med att driva dessa frågor. Christian Holm Barenfeld hade lagt fram två ändringsförslag på resolutionen. Det ena var en uppmaning till den vitryska regeringen att frige politiska fångar, tillåta fria medier och politisk opposition. Det andra riktade sig till den georgiska regeringen med en vädjan om att den ska agera rättsenligt i domstolsförhandlingarna mot f.d. tjänstemän. Båda ändringsförslagen möttes av högljudda protester från de berörda ländernas sida men röstades igenom. Resolutionen i sin helhet röstades sedermera igenom trots många ändringsförslag och tidvis hetsiga diskussioner.

Fyra tilläggsförslag hade tilldelats utskottet för behandling. Arhe Hamednacas ändringsförslag att i tilläggsförslaget om dödsfallen bland flyktingarna i Medelhavet uttrycka sympati med offren antogs. Samtliga tilläggsförslag klubbades igenom efter att ändringsförslagen diskuterats.

Isabel Santos (Portugal) liksom Gordana Comic (Serbien) blev båda omvalda till ordförande respektive rapportör för utskottet, medan Ivana Dobesova (Tjeckien) blev vald till ny vice ordförande.

Resolutioner antagna av utskott III:

Huvudresolutionen för utskott III (Recalling the Spirit of Helsinki).

Resolution om saknade personer i samband med väpnade konflikter (Missing Persons in Connection with Armed Conflicts).

Resolution om bortförda och illegalt fängslade ukrainska medborgare i Ryssland (Abducted and Illegally Detained Ukrainian Citizens in the Russian Federation).

Resolution om upprop för brådskande åtgärder mot de tragiska dödsfallen i Medelhavet (Calling for Urgent Solutions to the Tragedy of Deaths in the Mediterranean).

Resolution om kvinnor och flickor som blir sårbara av väpnad konflikt, kris eller minoritetsstatus (Women and Girls Made Vulnerable by Armed Conflict, Crisis or Minority Status).

5 Församlingens budget

Församlingen beslutar om sin egen verksamhet och budget. Verksamheten finansieras genom bidrag från medlemsländernas parlament och baseras på OSSE:s beräkningar för medlemsländerna. Sverige bidrar med 3,240 procent.

Församlingens budget uppgick till 3 030 000 euro för perioden 1 oktober 2014 till 30 september 2015 (budgetåret börjar den 1 oktober). Den svenska delegationens bidrag uppgick till 100 505 euro (ca 962 396 kronor).

6 Församlingens bidrag till demokratisk utveckling

En viktig uppgift för OSSE PF är att bidra till en fredlig lösning av kriser och att förebygga konflikter. Olösta konflikter hotar stabiliteten, säkerheten och den ekonomiska utvecklingen i OSSE:s medlemskrets och närområden och är ett hot mot välståndet i hela regionen. Församlingens uppdrag är att bidra till breda diskussioner om säkerhetshot och att genom delaktighet och samarbete bistå i att lösa konflikter.

OSSE PF har sedan massprotesterna bröt ut i Ukraina i slutet av 2013 på olika sätt tagit en aktiv del i krishanteringen.

6.1 Församlingens tillfälliga arbetsgrupper

Inom församlingen finns en möjlighet att etablera särskilda tillfälliga arbetsgrupper som kan ta sig an särskilda verksamhetsområden. Ständiga utskottet har godkänt inrättandet av sådana arbetsgrupper för att hantera frågor som rör Vitryssland och Moldavien liksom en översyn av organisationen.

7 Särskilda representanter

Församlingens president har rätt att utse församlingens medlemmar till särskild representant för en specifik fråga. De utvalda ska avrapportera sin verksamhet vid de årliga sessionerna. Vid utgången av 2015 hade församlingen följande åtta särskilda representanter:

Benjamin Cardin (USA) – särskild representant för frågor om antisemitism, rasism och intolerans

Nikolaj Kovalev (Ryssland) – särskild representant för antiterrorism

Ola Elvestuen (Norge) – särskild representant för arktiska frågor

Juergen Klimke (Tyskland) – särskild representant för Östersjöfrågor

Hedy Fry (Kanada) – representant för genusfrågor

Christopher Smith (USA) – särskild representant för bekämpning av människohandel

Ignacio Sanchez Amor (Spanien) – särskild representant för gränsfrågor

Roberto Battelli (Slovenien) – särskild representant för sydöstra Europa.

8 Genus och jämställdhet

Hedy Fry, församlingens särskilda representant för genusfrågor, redogjorde vid sessionen i Helsingfors för sin rapport Gender and the Future Development of the OSCE, i vilken hon undersökt jämställdhetsbalansen bland OSSE:s medlemsländer. Hon konstaterade att mycket återstår att göra och att det krävs mer politisk vilja för att driva frågan framåt.

Finlands delegation stod värd för den årliga arbetslunchen om genusfrågor dit man bjudit in sin f.d. försvarsminister och tillika undergeneralsekreterare i FN Elisabeth Rehn som huvudtalare. Temat var hur kvinnor påverkas av väpnad konflikt och genomförandet av säkerhetsrådsresolution 1325. Margareta Cederfelt och Katarina Köhler deltog i lunchen från svensk sida.

9 Valobservation

Fria och rättvisa val är ett centralt instrument för att uppnå demokrati och ett mycket viktigt inslag i församlingens arbete. Sedan församlingens tillkomst har man genomfört valobservationer i samarbete med OSSE:s kontor för demokratiska institutioner och mänskliga rättigheter (ODIHR). Därutöver har valobservationer ofta gjorts i samarbete med Europarådets parlamentariska församling (PACE), Europaparlamentet (EP) och ibland även med Natos parlamentariska församling (NATO PF). OSSE-ordförandeskapet utser en parlamentariker som ledare (Special coordinator) för korttidsobservatörerna. Till uppgifterna hör att avge det gemensamma uttalandet vid presskonferensen efter valet. Sedan 2013 utser OSSE PF även en ledare för sin delegation (head of the OSCE PA delegation).

Under 2015 har OSSE PF observerat sex val, varav fem parlamentsval och ett presidentval. Ledamöter från riksdagens OSSE-delegation har deltagit i samtliga observationer. På inbjudan av talmannen har dessutom riksdagsledamöter, som inte ingår i riksdagens OSSE-delegation, kunnat delta i valobservationer inom ramen för det deltagarantal som tilldelats den svenska delega-tionen (den s.k. talmanskvoten). Detta har varit fallet vid två av de valobservationer som gjorts under året.

OSSE:s parlamentariska församling observerade parlamentsvalet i Tadzjikistan den 1 mars. Marietta Tidei (Italien) var Special Coordinator medan Geir Jörgen Bekkevold (Norge) ledde OSSE PF:s delegation. Från den svenska OSSE-delegationens sida deltog Margareta Cederfelt (M), Arhe Hamednaca (S), Jasenko Omanovic (S) samt Jan R Andersson (M) i valobservationen.

Den 7 maj hölls parlamentsval i Storbritannien. Från den parlamentariska församlingens sida leddes korttidsobservatörerna under valet av George Tsereteli (Georgien). Från riksdagens OSSE-delegation deltog Göran Petterson (M) samt Anna Wallén (S) i valobservationen.

Vid parlamentsvalet i Turkiet den 7 juni leddes korttidsobservatörerna av Vilja Aleknaite-Abramikiene (Litauen), medan Ignacio Sanchez Amor (Spanien) ledde OSSE PF:s delegation. Den svenska OSSE-delegationen representerades av Kent Härstedt (S), Margareta Cederfelt (M) och Arhe Hamednaca (S). Under nyvalet till parlamentet i Turkiet den 1 november leddes korttidsobservatörerna av Ignacio Sanches Amor (Spanien) medan Margareta Cederfelt ledde OSSE PF:s delegation. Därutöver deltog Peter Jeppsson (S) från riksdagens OSSE-delegation och Anette Åkesson (M) på inbjudan av talmannen.

Vid parlamentsvalet i Kirgizistan den 4 oktober leddes korttidsobservatörerna av Ignacio Sanches Amor (Spanien) medan Ivana Dobesova (Tjeckien) ledde OSSE PF:s delegation. Margareta Cederfelt från OSSE-delegationen deltog som observatör.

Inför presidentvalet i Vitryssland den 11 oktober utsågs Kent Härstedt till Special representative. Från riksdagens OSSE-delegation deltog därutöver Margareta Cederfelt (M), Arhe Hamednaca (S), Christan Holm Barenfeld (M), Kerstin Nilsson (S) och Åsa Coenraads (M) i valobservationen. Roger Hedlund (SD) och Stefan Nilsson (MP) var observatörer på talmanskvoten. Jim Walsh (Irland) var ledare för OSSE PF:s delegation.

10 Samarbete inom och utom församlingen

10.1 Samarbetet i Medelhavsregionen

Den parlamentariska församlingen har under åren antagit ett stort antal resolutioner om samarbetet i Medelhavsområdet. Den särskilda relation som OSSE har till grannländerna vid Medelhavet har då noterats, och det ömsesidiga beroendet av säkerhet har betonats. Församlingen vill bidra till ett närmare samarbete inom Medelhavsområdet för att där främja OSSE:s normer och principer. Detta ska ske genom ökad politisk dialog, ekonomiskt samarbete och kulturutbyte samt genom starkare demokratiska institutioner och respekt för de mänskliga rättigheterna.

Årets forum hölls i Wien den 18 februari i samband med församlingens vintermöte. Det övergripande temat var Promoting Security and Co-opera-tion in the Mediterranean och partnerländernas representanter från Algeriet, Egypten, Israel, Jordanien, Marocko och Tunisien gavs möjlighet att debattera frågor av gemensamt intresse.

10.2 Samarbete med andra parlamentariska församlingar

Vid valobservationer sker ett nära samarbete inte bara mellan OSSE:s parlamentariska församling och OSSE:s kontor för demokratiska institutioner och mänskliga rättigheter, utan också med Europarådets parlamentariska församling och vid några tillfällen även med Europaparlamentet och Natos parlamentariska församling. Församlingens president deltar under sin ordförandeperiod med ett anförande i en session med Natos parlamentariska församling samt besöker Europaparlamentets talman i Bryssel.

Den parlamentariska församlingens och utskottens ledning i december 2015

President

Ilkka Kanerva (Finland)

Vicepresidenter

Vilija Aleknaite Abramikiene (Litauen)

Alain Neri (Frankrike)

Robert Aderholt (USA)

Kent Härstedt (Sweden)

Christine Muttonen (Österrike)

George Tsereteli (Georgien)

Roberto Battelli (Slovenien)

Peter Bowness (Storbritannien)

Skattmästare

Doris Barnett (Tyskland)

President emeritus

Ranko Krivokapic (Montenegro)

Första utskottet

Roger Wicker (USA), ordförande

Azay Guliyev (Azerbajdzjan), vice ordförande

Margareta Cederfelt (Sverige), rapportör

Andra utskottet

vakant, ordförande

Nilza Sena (Portugal), vice ordförande

Marietta Tidei (Italien), rapportör

Tredje utskottet

Isabel Santos (Portugal), ordförande

Ivana Dobesova (Tjeckien), vice ordförande

Gordana Comic (Serbien), rapportör

OSSE:s medlemsstater

Albanien

Andorra

Armenien

Azerbajdzjan

Belgien

Bosnien och Hercegovina

Bulgarien

Cypern

Danmark

Estland

f.d. jugoslaviska republiken Makedonien

Finland

Frankrike

Förenta staterna

Georgien

Grekland

Irland

Island

Italien

Kanada

Kazakstan

Kirgizistan

Kroatien

Lettland

Liechtenstein

Litauen

Luxemburg

Malta

Moldavien

Monaco

Mongoliet

Montenegro

Nederländerna

Norge

Polen

Portugal

Rumänien

Ryssland

San Marino

Schweiz

Serbien

Slovakien

Slovenien

Spanien

Storbritannien

Sverige

Tadzjikistan

Tjeckien

Turkiet

Turkmenistan

Tyskland

Ukraina

Ungern

Uzbekistan

Vitryssland

Österrike

Partnerstater

Afghanistan

Algeriet

Australien

Egypten

Israel

Japan

Jordanien

Marocko

Sydkorea

Thailand

Tunisien

Bilaga

Tryck: Elanders, Vällingby 2016

Tryck: Elanders, Vällingby 2016