Från Sveriges delegation vid OSSE:s parlamentariska församling

Redogörelse 2016/17:OSSE1

Redogörelse till riksdagen

2016/17:OSSE1

Från Sveriges delegation vid OSSE:s parlamentariska församling

Redogörelsens huvudsakliga innehåll

Riksdagens delegation till OSSE:s parlamentariska församling överlämnar härmed redogörelsen för verksamheten inom den parlamentariska församlingen och den svenska delegationens arbete under 2016. Till redogörelsen bifogas en förteckning över de resolutioner som den parlamentariska församlingen antagit under perioden.

Stockholm den 14 mars 2017

På delegationens vägnar

Kent Härstedt

Fredrik Svensson

Innehållsförteckning

Verksamheten inom OSSE:s parlamentariska församling 2016

1 Hur Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa har vuxit fram

Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) har sitt ursprung i den Europeiska säkerhetskonferensen (ESK). ESK etablerades 1975 som ett forum för politiska förhandlingar mellan öst och väst. År 1993 fick ESK ställning som regional organisation i FN enligt FN-stadgans kapitel VIII, och 1995 bytte konferensen namn till Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE).

OSSE omfattar i dag 57 stater och är en effektiv organisation i det internationella säkerhetspolitiska samarbetet. Organisationen har en flexibel struktur och en bred syn på säkerhet. Verksamheten omfattar tre dimensioner: den säkerhetspolitiska, den mänskliga, (demokrati och mänskliga rättigheter) samt den ekonomiska och miljömässiga.

Tyngdpunkten inom OSSE:s verksamhet försköts under 1990-talet från långsiktiga förhandlingar om normbyggande och militära förtroendeskapande åtgärder till konfliktförebyggande och återuppbyggnad. OSSE är en i hög grad operativ organisation, och dess flexibla uppbyggnad möjliggör snabba förebyggande insatser, ofta i nära samarbete med andra internationella organ. För närvarande finns fältaktiviteter i ett femtontal länder, och en betydande del av budgeten går till konkreta fältinsatser. Fältmissionernas arbete är inriktat på att stärka respekten för mänskliga rättigheter och rättsstatens principer, bygga upp demokratiska institutioner och stödja förtroendeskapande åtgärder mellan olika befolkningsgrupper.

Organisationen har kapacitet att verka i olika skeden av en konflikt: förvarning, förebyggande, konflikthantering, återuppbyggnad samt att verka för demokratisk utveckling och rättsstatens principer. Organisationen har också i allt större utsträckning tagit sig an frågor som sträcker sig över samtliga tre dimensioner, såsom frågorna om migration, människohandel, terrorism och gränsövervakning.

Samarbetet med länder utanför det egna geografiska området regleras genom partnerskapsavtal.

2 Den parlamentariska dimensionen inom Organisationen för säkerhet och samarbete

2.1 Församlingens verksamhet och organisation

OSSE:s parlamentariska församling (OSSE PF) etablerades 1990 i samband med att OSSE fick en fastare institutionell struktur.

OSSE:s parlamentariska församling ska genom dialog bidra till att utveckla och främja konfliktlösning, bidra till en demokratisk samhällsutveckling, värna rättsstatens principer och stödja demokratiska institutioner i medlemsländerna. Församlingen ska också följa upp hur medlemsländernas regeringar genomför de resolutioner och rekommendationer som församlingen ålägger dem. Målen för församlingens verksamhet anges i dess stadga.

2.1.1 Möten

Den parlamentariska församlingen har tre årliga möten: en session, ett höstmöte och ett vintermöte. Vid mötena samlas de nationella delegationerna från OSSE:s 57 medlemsländer.

Vatikanstaten, som inte har något nationellt parlament, har rätt att skicka två representanter som hedersgäster till församlingens möten. Församlingen har 323 ordinarie ledamöter och ett stort antal ersättare. Antalet medlemmar i de nationella delegationerna fastställs i församlingens stadga. Under mötena följer församlingen upp hur OSSE:s mål efterlevs, diskuterar aktuella politiska frågor och för en dialog med medlemsländernas regeringsorgan. Beslut i församlingens plenum fattas med majoritet.

OSSE PF har tre fackutskott som sammanträder under mötena som mot-svarar regeringssidans dimensioner: politiska utskottet, utskottet för ekonomi och miljö och utskottet för demokrati och mänskliga rättigheter som sammanträder under mötena. Den svenska delegationen har initierat möten inom ramen för de nordiska och baltiska länderna, den s.k. NB8-gruppen. Samarbetet har utvecklats till två årliga möten.

2.1.2 Byrån

Församlingen leds av ett presidium, vilket består av en president som väljs för ett verksamhetsår med möjlighet till omval en gång. I övrigt består presidiet av nio vicepresidenter som väljs för ett respektive tre år och kan väljas om, men ingå i presidiet högst sex år. I presidiet ingår även församlingens skattmästare samt de tre utskottens presidier. Byrån möts normalt två gånger per år. Församlingens ordförande är sedan sommarmötet i Tbilisi Christine Muttonen (Österrike).

2.1.3 Det ständiga utskottet

Församlingens ständiga utskott består av de nationella delegationernas ordförande och församlingens presidium. Det ständiga utskottet förbereder och beslutar om dagordningen för sessionen respektive för ett vinter- och höstmöte. Det beslutar även vilka tilläggsförslag som ska tas upp under sessionen och vilka fackutskott som ska bereda dem. Beslut fattas enligt principen konsensus minus en.

2.1.4 Sekretariatet

OSSE PF:s sekretariat finns i Köpenhamn med ett tjugotal tjänstemän och en filial i Wien. OSSE PF har sex officiella språk: engelska, franska, italienska, ryska, spanska och tyska.

2.2 Partigrupper

Inom församlingen verkar främst tre partigrupper: socialistgruppen, den konservativa gruppen och den liberala gruppen. Övriga partier såsom kommunistpartier, gröna partier och högerradikala partier möts sporadiskt utan organiserade grupper. De tre partigrupperna har inga egna sekretariat och får inte några finansiella bidrag från församlingen. Partigrupperna sammanträder i anslutning till de stadgeenliga mötena.

3 Den svenska delegationen

3.1 Ledamöter i OSSE-delegationen

I riksdagens OSSE-delegation ingår åtta ledamöter och lika många ersättare. Dessa väljs av kammaren för en mandatperiod.

Efter riksdagsvalet hösten 2014 valdes följande delegation:

Ordinarie ledamöter: Ersättare:

Kent Härstedt (S) Peter Jeppsson (S)

Margareta Cederfelt (M) Johan Forssell (M)

Katarina Köhler (S) Jasenko Omanovic (S)

Christian Holm Barenfeld (M) Jan R Andersson (M)

Arhe Hamednaca (S) Kerstin Nilsson (S)

Björn Söder (SD) Sven-Olof Sällström (SD)

Göran Pettersson (M) Åsa Coenraads (M)

Anna Wallén (S) Ann-Christin Ahlberg (S)

Kent Härstedt (S) har av delegationen valts till ordförande och Margareta
Cederfelt (M) till vice ordförande.

3.2 Utskottsfördelning och särskilda poster

Fördelning till församlingens utskott och särskilda uppdrag för ledamöterna är följande:

Utskottsfördelning:

Utskott I Politik och säkerhet: Kent Härstedt (S), Margareta Cederfelt (M) och Björn Söder (SD)

Utskott II Ekonomi och miljö: Katarina Köhler (S) och Göran Pettersson (M)

Utskott III Demokrati och mänskliga rättigheter: Christian Holm

Barenfeld (M), Arhe Hamednaca (S) och Anna Wallén (S)

Särskilda poster:

Kent Härstedt (S) är sedan 2014 vice president i OSSE PF och sedan sommaren 2016 ordförande för arbetsgruppen för Vitryssland.

Margareta Cederfelt (M) är sedan 2015 rapportör i politiska utskottet samt ingår i arbetsgruppen för migration.

Christian Holm Barenfeld (M) ingår sedan 2016 i arbetsgruppen för organisationens stadgar.

4 Verksamheten under 2016

4.1 Möten inom den parlamentariska församlingen

4.1.1 Vintermötet i Wien

Det årliga vintermötet hölls i Wien, Österrike den 24–27 februari med cirka 300 deltagande parlamentsledamöter från över 50 medlemsstater. Från Sverige deltog Kent Härstedt (S), Margareta Cederfelt (M), Göran Pettersson (M), Arhe Hamednaca (S), Christian Holm Barenfeld (M), Peter Jeppsson (S), Björn Söder (SD) och Jasenko Omanovic (S). Två möten arrangerades i plenum, och utöver dem sammanträdde de tre fackutskotten och det ständiga utskottet. Under luncherna och övriga pauser genomfördes ett antal sidomöten.

Vintermötet inleddes med att ständiga utskottet sammanträdde, och presidenten, ad hoc-utskott och särskilda representanter rapporterade om verksamheten. Utskottet lämnade rapport för OSSE:s regelverk, skattmästare och den nytillträdde generalsekreteraren. Utvecklingen i Azerbajdzjan diskuterades, och i egenskap av ledare för OSSE PF:s valobservation i Vitryssland respektive Turkiet rapporterade de svenska ledamöterna Kent Härstedt och Margareta Cederfelt. Det ständiga utskottet beslutade att tillsätta ett tillfälligt utskott med fokus på migration där Margareta Cederfelt valdes in.

I de tre utskotten rapporterade rapportörerna för respektive utskott om utvecklingen i OSSE:s medlemsländer för de resolutioner som tidigare antagits.

Utskott I sammanträdde leddes av Roger Wicker (USA), och den svenska ledamoten Margareta Cederfelt redovisade i egenskap av utskottets rapportör det kommande arbetet inom gruppen och agendan inför den slutgiltiga rapporten som skulle komma att presenteras under sommarmötet. Därutöver rapporterade de permanenta representanterna från Nederländerna och Rumänien. Man avslutade mötet med en debatt om terrorism och hur stater bör agera vid transnationella hot samt hur demokratiskt inflytande ska möjliggöras inom säkerhetspolitiken.

Utskott II leddes av vice ordförande Nilza Sena (Portugal). Utskottet genom dess rapportör Marietta Tidei redogjorde för utskottets arbete, och mötet avslutades med en debatt om hantering av migranter, utmaningar och möjligheter.

Utskott III:s förhandlingar leddes av ordförande Isabel Santos (Portugal), och medlemsländerna diskuterade pressfrihet. En särskild rapport med konkreta förslag till åtgärder för migrationskrisen presenterades. Utskottet avslutades med en debatt om människosmugglares verksamhet i samband med stora flyktingströmmar.

Första mötet i plenum behandlade situationen i Ukraina och OSSE PF:s president Ilkka Kanerva uppmanade samtliga stater att genomföra överenskommelserna för att lösa Ukrainakonflikten. Han underströk vikten av legitima lokala val i Ukraina och att återupprätta kontroller vid östra gränsre-
gionen.

Vintermötet avslutades med en särskild debatt om migrations- och flyktingkrisen i OSSE-området, och fokus var att stärka det gemensamma ansvaret. Inledningsanförandet hölls av Christos Stylianide, EU:s kommissionär för humanitär hjälp.

Inför vintermötet hade den svenska delegationen ett sidomöte med vinnaren av det nyinstiftade priset Democracy Defender Award, ordförande för Center for Civil Liberties, Oleksandra Matviychuk samt Brigitte Dufour, ledare för Civic Solidarity Platform. Ledamöterna deltog även i ett seminarium under finskt värdskap om kvinnors deltagande i politiken samt ett seminarium under ukrainskt värdskap om brott mot mänskliga rättigheter och fundamentala rättigheter på Krim.

4.1.2 Sommarmötet

OSSE:s sommarmöte ägde rum den 1–5 juli i Tbilisi, Georgien och samlade över 250 parlamentariker från 53 medlemsländer. Temat för sessionen var 25år av parlamentariskt samarbete: förtroendebyggande genom dialog. Från georgisk sida välkomnades parlamentarikerna med tal av talman David Usupahvili, president Giorgi Margvelashvili och premiärminister Giorgi
Kvirikashvili. Bland övriga talare fanns Tysklands utrikesminister Frank-
Walter Steinmeier i egenskap av representant för OSSE:s ordförandeskapsland. Efter inledningsanföranden antogs sessionens första resolution som handlar om stärkta relationer mellan OSSE PF och OSSE:

Stärkta relationer mellan OSSE PF och OSSE (Strengthening Relations Between the OSCE PA and the OSCE).

Genom omröstning antog församlingen slutligen 2016 års Tbilisideklaration. Dokumentet innehåller församlingens policyer och rekommendationer till alla medlemsstater inom områdena politik och säkerhet, ekonomi och miljö samt mänskliga rättigheter. I den 70 punkter långa deklarationen finns arbetet med att bekämpa terrorism, krisen i och runt Ukraina, korruptionsbekämpning, energifrågor, klimatförändringar, migrationsfrågor samt flyktingars rättigheter. Andra ämnen i deklarationen rör mänskliga rättigheter på Krim, arbetet mot sexuellt utnyttjande av barn samt säkerhetssituationen i Östersjöregionen. Under resterande del av plenum antogs ytterligare resolutioner, en om att garantera möjligheten för att delegater från OSSE:s samtliga medlemsländer ska kunna delta på organisationens möten trots internationella reserestriktioner samt ett förslag om att övervaka kabinen i flygplan i realtid:

Villkorslöst tillträde för OSSE PF-delegater till möten och andra aktiviteter (Unrestricted Access of members of the OSCE Parliamentary Assembly Attending Official OSCE Events and Other Activities).

Behovet av att utrusta passagerarflygplan med övervakningsutrustning som sänder i realtid. (The Need to Equip Passenger Aircraft with Additional means for Monitoring Conditions on Board in Real Time).

Vid sessionens avslutning valdes den österrikiska parlamentarikern Christine Muttonen till ny ordförande för församlingen efter Ilkka Kanerva som haft uppdraget sedan 2014.

Till de viceordförandeposter som var öppna för val valdes Vilija Aleknaite Abramikiene (Litauen), Azay Guliyev (Azerbajdzjan), Isabel Santos (Portugal) och Victor Dobre (Rumänien). Margareta Cederfelt valdes med acklamation till en ny period som rapportör för det politiska utskottet.

En rad sidoarrangemang hölls under sommarmötet. Bland dessa fanns möten om det politiska läget i Georgien, jämställdhet, kärnvapennedrustning, människohandel, medling samt migration. I samband med sessionen träffade den svenska delegationen företrädare för det georgiska civilsamhället. Norge stod som värd för det årliga nordisk-baltiska lunchmötet där frågor av gemensamt intresse diskuterades.

4.2 Utskottsarbetet inom OSSE PF

Under vintermötet presenterade de tre utskottens rapportörer utkast till sina respektive rapporter. Slutversionerna lades fram vid sessionen tillsammans med resolutioner baserade på rapporterna. Utöver rapportörernas resolutioner behandlades tilläggsförslag som fått tillräckligt stöd för att läggas fram.

Inför sessionen lanserades det från svensk sida tilläggsförslag (s.k. supplementary item) om korruption (Margareta Cederfelt) och Minsköverenskommelsen (Björn Söder). Tilläggsförslaget om korruption hade samlat tillräckligt med stöd från andra parlamentariker och länder för att gå vidare till behandling. Det antogs senare under sessionen med ett fåtal mindre ändringar. Tillläggsförslaget om Minsköverenskommelsen samlade inte de 20 namnunderskrifter från fyra länder som minst krävs för att förslaget ska tas upp till behandling.

4.2.1 Utskott I Politik och säkerhet

Margareta Cederfelt presenterade i egenskap av utskottets rapportör sitt förslag till resolution och betonade vikten av att återuppbygga förtroende och stabilitet inom OSSE-området. Hon lyfte särskilt fram kampen mot internationell terrorism, krisen i och omkring Ukraina, utdragna konflikter, kvinnor i väpnade konflikter och behovet av säkerhet och demokrati. Totalt hade 87 ändringsförslag lagts till resolutionen varav 47 antogs. Utöver rapportörens resolution hade ytterligare fem tilläggsförslag på det säkerhetspolitiska området föreslagits av medlemmarna och fördelats till första utskottet för behandling. När tilläggsförslagen hade debatterats och inkomna ändringsförslag behandlats kunde samtliga texter antas.

Till utskottets ordförande och vice ordförande valdes Roger Wicker (USA) respektive Guglilemo Picchi (Italien). Margareta Cederfelt valdes enhälligt till rapportör.

Resolutioner antagna av utskott I:

Huvudresolutionen för utskott I

Resolution om hur OSSE PF kan bidra till att utveckla ett effektivt sätt att hantera kriser och konflikter (The Possible contributions of the OSCE PA to Developing Effective Response to Crisis and Conflicts)

Konflikten i Georgien (The Conflict in Georgia)

Använd europeisk säkerhet på nytt som ett gemensamt projekt (Reconsolidating European Security as a Common Project)

Republiken Moldavien (The Republic of Moldova)

Förbättrat samarbete och förtroendebyggande åtgärder i Österjsöområdet (Enhanced Co-operation and Confidence Building Measures in the Baltic Sea Region).

4.2.2 Utskott II Ekonomi och miljö

Rapportören Marietta Tidei (Italien) pekade i sitt anförande på att ekonomi och miljö är betydande delar i dagens säkerhetspolitiska utmaningar. Hon talade om energifrågor, klimatförändringar, matsäkerhet och migration. Tidei lanserade också ett initiativ att skapa en plattform för dialog där sektorsöverskridande frågor mellan ekonomi och miljö ska tas upp inom OSSE-regionen. I sitt tal gick Tidei tillbaka till slutsatserna i Helsingforsdeklaraionen som antogs 1975, där OSSE:s medlemsstater enades om att samarbete inom områdena handel, industri, forskning och teknologi, miljö och andra områden inom ekonomi är väsentliga för att stärka fred och säkerhet såväl i Europa som i världen som helhet. Slutligen pekade Tidei på att hon i resolutionen uppmanar medlemsstaterna att utveckla sina system vad gäller tidiga varningar för att motverka möjliga miljöhot och tog samtidigt upp frågan om att OSSE bör fördjupa och koordinera sitt arbete med andra organisationer. Utskottet behandlade 35 ändringsförslag varav 19 slutligen antogs. Utskottet behandlade två tilläggsförslag varav det ena skrivits av Margareta Cederfelt med rubriken Agera mot korruption i OSSE-området för att stärka rättssäkerheten.

Till utskottets ordförande och vice ordförande för ett år valdes Nilza Sena (Portugal) respektive Artur Gerasymov (Ukraina) medan Marietta Tidei (Italien) valdes till rapportör. Samtliga valdes genom acklamation.

Resolutioner antagna av utskott II:

Huvudresolutionen för utskott II

Agera mot korruption i OSSE-området för att stärka rättssäkerheten (Acting against Corruption in the OSCE Region to Strenghten the Rule of Law)

30-årsdagen av Tjernobylkatastrofen (The 30th Anniversary of the Chernobyl Disaster).

4.2.3 Utskott III Demokrati och mänskliga rättigheter

Isabel Santos (Portugal) presenterade i egenskap av utskottets ordförande rapporten om demokrati och mänskliga rättigheter samt förslaget till resolution, eftersom rapportören Gordana Gomic (Serbien) inte hade möjlighet att närvara. I sitt anförande lyfte Santos sin oro över att mänskliga rättigheter försämrats inom OSSE-området och tog upp att resolutionen påkallar ett förnyat engagemang för den mänskliga dimensionen i säkerhetsarbetet. Hon betonade vidare att respekten för mänskliga rättigheter, demokrati och rättssäkerhet är grundläggande för att bibehålla säkerhet och fred. Santos redogjorde för förslagen i resolutionen som ger vägledning till omfattande och flerdimensionella sätt att lösa frågeställningar för att förbättra säkerhet genom att ta bort fysiska hinder för de som flyr från väpnade konflikter. Resolutionen sades lägga grunden för ett starkare och bättre sätt att samarbeta inom OSSE-området. I den efterföljande debatten togs frågor som den pågående migrationskrisen upp, krisen i Ukraina, kvinnors och flickors utsatthet som flyktingar samt hbt-personers rättigheter. Av sammanlagt 40 ändringsförslag beslutade man efter debatt att bifalla 27.

Till utskottets ordförande och vice ordförande för ett år valdes Ignacio
Sanchez-Amor (Spanien) respektive Ivana Dobesova (Tjeckien) medan
Kyriakos Kyriakou-Hadijiyanni (Cypern) valdes till rapportör. Samtliga valdes genom acklamation.

Resolutioner antagna av utskott III:

Huvudresolutionen för utskott III

Övergrepp på mänskliga rättigheter och grundläggande friheter i den oberoende republiken Krim och staden Sevastopol (Violations of Human Rights and Fundamental Freedoms in the Autonomous Republic of Crimea and the City of Sevastopol)

Koordinering av lagtillämpning för att förhindra utnyttjande av barn av kända sexualförbrytare (Law enforcement Co-ordination to Prevent Child Sexual Exploitation and Trafficking by known Sex Offenders)

Ett rop på åtgärder från OSSE för att ta itu med arbetet mot våld och diskriminering (A Call for OSCE Action to Adress Violence and Discrimination)

Flyktingars rättigheter (The Rights of Refugees)

Säkerhetsutmaningar och migration (The Security Challenges of Migration)

Inför könsbaserad analys i värderingen av migrations- och flyktingkrisen (Integrating Gender-Based Analysis and Gender Mainstreaming in the Response to the Migrant and Refugee Crisis).

4.2.4 Höstmötet

OSCE PF:s årliga höstmöte hölls i Skopje, Makedonien 29 september–2 ok-tober med det övergripande temat Strengthening Confidence-Building Measures and Good Governance in the OSCE Region. Cirka 170 ledamöter deltog från 57 medlemsstater, och från Sveriges delegation deltog ledamöterna Kent Härstedt, Margareta Cederfelt, Arhe Hamednaca och Björn Söder.

Första sessionen var ett samtalsforum om Medelhavsområdet med fokus på säkerhet och samarbete i och med flyktingströmmarna i området och risken för våldsextremism.

Andra sessionen hade fokus på utvecklingen av demokratiska institutioner och mänskliga rättigheter i sydöstra Europa och OSSE:s roll för processen framåt. Ekonomisk utveckling konstaterades vara nyckeln för att klara de utmaningar vi har framför oss.

Under den tredje sessionen diskuterades hur länderna ska förbättra och efterleva de mänskliga rättigheterna i samband med migrationsströmmar. Migrationsgruppens ordförande Filippo Lombardi (Schweiz) konstaterade att samtliga medlemsstater måste ta sitt ansvar och säkra trygga flyktvägar.

4.3 Särskilda uppdrag inom OSSE PF

4.3.1 Vitrysslandgruppen

I juli utsågs Kent Härstedt till att leda OSSE PF tillfälliga arbetsgrupp om Vitryssland. Gruppen har haft ett antal möten med såväl oppositionspolitiker som med den vitryske utrikesministern Mackay. I början av november talade Kent Härstedt på Kennan Institute i Washington DC, USA, på ett seminarium om Vitryssland. Gruppen återrapporterade på höstmötet i Skopje i oktober och på byråmötet i Hamburg i december. Ett internationellt seminarium om Vitryssland hölls i riksdagen i november.

4.3.2 Migrationsgruppen

I april 2016 utsågs Margareta Cederfelt som ledamot i OSSE PF:s tillfälliga arbetsgrupp med fokus på migration. Ordförande för migrationsgruppen är Filippo Lombardi (Schweiz). Gruppen rapporterade vid sommarmötet i Tbilisi samt höstmötet i Skopje som hade en session med tema migration. Gruppen ska fungera som ett centrum med fokus om migration utifrån säkerhetsaspekter, ekonomi och mänskliga rättigheter och rapportera till den ständiga kommittén. Man ska utöver det ta fram policyförslag samt uppmuntra till dialog mellan medlemsländerna. Migrationsgruppen har utöver rapporter genomfört en studieresa till ett flyktingläger i Calais, Frankrike.

4.3.3 Stadgegruppen

Efter sommarmötet i Tbilisi utsågs den svenska ledamoten Christian Holm
Barenfeld att ingå i OSSE PF:s stadgegrupp. Gruppen har till uppgift att föreslå förändringar i OSSE:s parlamentariska församlings stadgar och redogöra för den ständiga kommittén. Stadgerevideringar måste föreslås av minst elva ledamöter från tre olika länder.

4.4 Svenska OSSE-delegationens möten

Svenska delegationen till OSSE har hållit fyra delegationsmöten under året. De två mötena under höstterminen fokuserade på avrapportering från de valobservationer som delegationens ledamöter deltagit i. Inför samtliga valobservationer har inbjudna sakkunniga tjänstemän hållit en föredragning om respektive land. Under dessa punkter adjungeras de ledamöter som deltar i valobservationer på talmanskvoten.

Under hösten bjöd delegationen in OSSE-nätverket till riksdagen för att rapportera om aktuella händelser inom församlingen. OSSE-nätverket består av ett antal frivilligorganisationer samt enskilda medlemmar och ordnar möten och seminarier för att fördjupa kunskaperna om OSSE.

4.5 Övriga arrangemang

Den svenska delegationen har deltagit i nordisk-baltiska möten under året. Det första hölls i Tallinn, Estland och det andra i Reykjavik, Island. I anslutning till sommarsessionen hölls ett möte i Tbilisi, Georgien. Diskussionsämnen för mötena mellan länderna i NB8 har varit Rysslands relation till Norden och Baltikum, jämlikhet inom FN:s projekt He for She samt migrationskrisen i Europa.

Under april månad deltog Margareta Cederfelt på OSSE PF:s årliga konferens i Leinsweiler, Tyskland. Fokus för årets seminarier var länge pågående konflikter och konfliktförebyggande arbete inom staterna. Dessutom hölls ett seminarium om minoriteter och mänskliga rättigheter i konflikter som pågått under en längre period.

I maj deltog Kent Härstedt i en årlig internationell konferens i Astana, Kazakstan om religion mot terrorism. Cirka 60 delegater från ett 40-tal länder fanns representerade under konferensen.

Den 12 oktober stod svenska OSSE-delegationen värd för ett seminarium om Vitryssland i riksdagen. Seminariet hölls efter valet i Vitryssland och blev välbesökt med över 100 gäster. Talare på seminariet var bl.a. Kent Härstedt som inledde och Christian Holm Barenfeld som höll i den sammanfattande diskussionen.

Bland de inbjudna talarna var Tatsiana Karatkevich, vitrysk oppositionsledare och kandidat i presidentvalet 2015, Jean Paul Froehly, biträdande chef ODIHR, Amanda Valentin, biträdande generalsekreterare SILC, Martin Uggla, ordförande för Östgruppen, Fredrik Wadström, journalist vid Sveriges Radio och Li Bennich Björkman, professor vid Uppsala universitet. Seminariet var ett samarrangemang med Utrikespolitiska Institutet och dess Östeuropachef Martin Kragh modererade seminariet. Talmannen och utrikesministern hade enskilda möten med Tatiana Karatkevich i samband med hennes besök i Stockholm.

5 OSSE-församlingens budget

Församlingen beslutar om sin egen verksamhet och budget. Verksamheten finansieras genom bidrag från medlemsländernas parlament och baseras på OSSE:s beräkningar för medlemsländerna. Sverige bidrar med 3,240 procent. Församlingens budget uppgick till 3 102 000 euro för perioden 1 oktober 2015 till 30 september 2016 (budgetåret börjar den 1 oktober). Den svenska delegationens bidrag uppgick till 102 416 euro (992 791 kronor).

6 Församlingens demokratiska arbete, tillfälliga arbetsgrupper och särskilda representanter

6.1 Församlingens bidrag till demokratisk utveckling

En viktig uppgift för OSSE PF är att bidra till en fredlig lösning av kriser och att förebygga konflikter. Olösta konflikter hotar stabiliteten, säkerheten och den ekonomiska utvecklingen i OSSE:s medlemskrets och närområden och är ett hot mot välståndet i hela regionen. Församlingens uppdrag är att bidra till breda diskussioner om säkerhetshot och att genom delaktighet och samarbete bistå i att lösa konflikter. OSSE PF har utsett Ilkka Kanerva (Finland) till särskild representant i frågor om medling. Kanerva har tagit itu med ett antal fokusområden för medling i konflikter, exempelvis utveckling av kvinnors roll i fredsprocesser, ökat samarbete mellan aktörer vilka arbetar med fredsprocesser samt en gemensam strategi för att lösa de många konflikter som nu pågår i världen.

6.2 Särskilda representanter

Församlingens president har rätt att utse församlingens medlemmar till särskild representant för en specifik fråga. De utvalda ska avrapportera sin verksamhet vid de årliga sessionerna. Vid utgången av 2016 hade församlingen följande elva särskilda representanter:

Ilkka Kanerva (Finland) – särskild representant för frågor om medling

Benjamin Cardin (USA) – särskild representant för frågor om antisemitism, rasism och intolerans

Nikolaj Kovalev (Ryssland) – särskild representant för antiterrorism

Ola Elvestuen (Norge) – särskild representant för arktiska frågor

Hedy Fry (Kanada) – särskild representant för genusfrågor

Christopher Smith (USA) – särskild representant för bekämpning av människohandel

Michel Voisin (Frankrike) särskild representant för Medelhavsfrågor

Ignacio Sanchez Amor (Spanien) – särskild representant för gränsfrågor

Kristian Vigenin (Bulgarien) – särskild representant för Sydkaukasus

Roberto Batelli (Slovenien) – särskild representant för sydöstra Europa

Christine Muttonen (Österrike) – särskild representant för Central- och

Östasien.

7 Genus och jämställdhet

Hedy Fry, församlingens särskilda representant för genusfrågor, redogjorde vid sommarmötet i Tbilisi för sin rapport A Gender Sensitive Response to the Migrant and Refugee Influx in Europe is Needed. Hon konstaterade att kvinnor som lyckas ta sig till Europa är en grupp i minoritet men att vi ser en ökning av kvinnor i tillströmningen. För de kvinnor och barn som har möjlighet att fly är riskerna för våld och sexuella övergrepp betydligt större än för män, så även i flyktinglägren. Därför är det viktigt att förse flyktingläger med avskilda faciliteter och sovrum för kvinnor och barn. Säkerhetsrådsresolutionen 1325 måste genomföras i praktiken genom att inkludera kvinnor och deras särskilda behov integreras i överenskommelser.

Jämställdhetsarbetet har varit aktuellt i flera av OSSE PF:s arbetsgrupper och i arbetet för de särskilda rapportörerna. Svenska ledamoten Margareta
Cederfelt redogjorde i sin roll som rapportör för utskottet Politik och säkerhet om kvinnors särskilda utsatta situation i väpnade konflikter.

8 Valobservationer

Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa skickar valobservatörer till medlemsländerna för att observera val. Från församlingen reser parlamentariker för att studera om valen är fria och rättvisa. Valobservationer sker i samarbete med OSSE:s kontor för demokratiska institutioner och mänskliga rättigheter (ODIHR) och görs av parlamentariker från Europarådets parlamentariska församling (PACE), Europaparlamentet (EP) och Natos parlamentariska församling (NATO PF). OSSE-ordförandeskapet utser en parlamentariker som ledare (special coordinator) för kortidsobservatörerna som bl.a. har till uppgift att avge det gemensamma uttalandet vid presskonferensen dagen efter valet. Sedan 2013 utser OSSE PF en ledare för sin delegation (head of the OSCE PA delegation).

Under 2016 har OSSE PF observerat åtta val, varav sex parlamentsval och två presidentval i två omgångar, och riksdagens OSSE-delegation har deltagit vid samtliga. På inbjudan av talmannen har riksdagsledamöter som inte ingår i OSSE-delegationen kunnat delta i valobservationer inom ramen för det deltagarantal som tilldelats Sverige (den s.k. talmanskvoten).

OSSE:s parlamentariska församling observerade parlamentsvalet i Kazakstan den 20 mars. Från den svenska delegationen deltog dessutom Margareta Cederfelt (M), Jan R Andersson (M) samt Dennis Dioukaren (SD) i valobservationen.

Den 11 september hölls parlamentsval i Vitryssland där Kent Härstedt (S) var ledare för observatörerna. Från den svenska delegationen deltog Margareta Cederfelt (M), Arhe Hamednaca (S) samt Anna Wallén (S). I sitt uppdrag som ledare för observatörerna hade Kent Härstedt under hösten 2016 två arbetsmöten med president Lukasjenka.

Vid parlamentsvalet i Ryssland den 18 september representerades delega-tionen av Kent Härstedt (S), Margareta Cederfelt (M), Arhe Hamednaca (S), Jasenko Omanovic (S), Anna Wallén (S), Göran Pettersson (M) och Kerstin Nilsson (S). Därutöver deltog Annika Eclund (KD), Magnus Oscarsson (KD) samt Sotiris Delis (M) på talmanskvoten.

Vid parlamentsvalet i Georgien den 8 oktober representerades den svenska delegationen av Margareta Cederfelt (M), Arhe Hamednaca (S) och Göran Pettersson (M). På inbjudan från talmannen deltog Wiwi-Anne Lundgren (V) och från svenska PACE deltog Kerstin Lundgren (C). Vid andra valomgången i Georgien den 30 oktober deltog Arhe Hamednaca (S).

Den 16 oktober hölls parlamentsval i Montenegro och Margareta Cederfelt (M) var ledare för observatörerna. Hon hade därför arbetsmöten med bl.a. premiärminister Djukanovic. Från den svenska delegationen deltog dessutom Jan R Andersson (M) och Ann-Christin Ahlberg (S).

Den 30 oktober hölls presidentval i Moldavien. Från den svenska delega-tionen deltog Kent Härstedt (S), Kerstin Nilsson (S), Jan R Andersson (M) samt Sven-Olof Sällström (SD). Vid andra valomgången i Moldavien den 13 november deltog Kerstin Nilsson (S), Jan R Andersson (M) samt Sven-Olof Sällström (SD).

Vid presidentvalet i USA den 8 november deltog Kent Härstedt (S) och Margareta Cederfelt (M).

Vid valobservationen i Makedonien den 11 december deltog Sven-Olof Sällström (SD).

9 Samarbeten inom och utom församlingen

9.1 Samarbetet i Medelhavsregionen

Den parlamentariska församlingen har under åren antagit ett stort antal resolutioner om samarbetet i Medelhavsområdet. Den särskilda relation som OSSE har till grannländerna vid Medelhavet har då noterats, och det ömsesidiga beroendet av säkerhet har betonats.

Församlingen vill bidra till ett närmare samarbete inom Medelhavsområdet för att där främja OSSE:s normer och principer. Detta ska ske genom ökad politisk dialog, ekonomiskt samarbete och kulturutbyte samt genom starkare demokratiska institutioner och respekt för de mänskliga rättigheterna.

Årets Medelhavsforum hölls den 30 september i samband med församlingens höstmöte i Skopje. OSCE PF:s särskilda representant i Medelhavsfrågor
Michael Voisin (Frankrike) öppnade forumet och inledde den efterföljande diskussionen. På agendan stod flykting- och migrationssituationen, konflikter i Medelhavsområdet och hot om våldsextremistiska handlingar.

9.2 Samarbete med andra parlamentariska församlingar

Vid valobservationer sker ett nära samarbete mellan OSSE:s parlamentariska församling och OSSE:s kontor för demokratiska institutioner och mänskliga rättigheter (ODIHR) samt Europarådets parlamentariska församling. Vid särskilda valobservationer sker samarbete även med Europaparlamentet och Natos parlamentariska församling.

Församlingens president deltar under sin ordförandeperiod med ett anförande i en session med Natos parlamentariska församling samt besöker Europaparlamentets talman i Bryssel.

10 Den parlamentariska församlingens ledning och medlemsstater 2016

10.1 Den parlamentariska församlingens och utskottens ledning

President

Christine Muttonen (Österrike)

Vicepresidenter

Isabel Santos (Portugal)

Azay Guliyev (Azerbajdzjan)

Victor Paul Dobre (Rumänien)

Vilija Aleknaite Abramikiene (Litauen)

Robert Aderholt (USA)

Kent Härstedt (Sverige)

George Tsereteli (Georgien)

Roberto Battelli (Slovenien)

Lord Bowness (Storbritannien)

Skattmästare

Doris Barnett (Tyskland)

President emeritus

Ilkka Kanerva (Finland)

Första utskottet Politik och säkerhet

Roger Wicker (USA), ordförande

Guglielmo Picchi (Italien), vice ordförande

Margareta Cederfelt (Sverige), rapportör

Andra utskottet Ekonomi och miljö

Nilza Sena (Portugal), ordförande

Artur Gerasymov (Ukraina), vice ordförande

Marietta Tidei (Italien), rapportör

Tredje utskottet Demokrati och mänskliga rättigheter

Ignacio Sanchez Amor (Spanien), ordförande

Ivana Dobesova (Tjeckien), vice ordförande

Kyriakos Kyriakou-Hadjiyianni (Cypern), rapportör

10.2 OSSE:s medlemsstater

Albanien

Andorra

Armenien

Azerbajdzjan

Belgien

Bosnien och Hercegovina

Bulgarien

Cypern

Danmark

Estland

f.d. jugoslaviska republiken Makedonien

Finland

Frankrike

Förenta staterna

Georgien

Grekland

Irland

Island

Italien

Kanada

Kazakstan

Kirgizistan

Kroatien

Lettland

Liechtenstein

Litauen

Luxemburg

Malta

Moldavien

Monaco

Mongoliet

Montenegro

Nederländerna

Norge

Polen

Portugal

Rumänien

Ryssland

San Marino

Schweiz

Serbien

Slovakien

Slovenien

Spanien

Storbritannien

Sverige

Tadzjikistan

Tjeckien

Turkiet

Turkmenistan

Tyskland

Ukraina

Ungern

Uzbekistan

Vitryssland

Österrike

10.3 Partnerstater

Afghanistan

Algeriet

Australien

Egypten

Israel

Japan

Jordanien

Marocko

Sydkorea

Thailand

Tunisien

Bilaga

Tbilisideklarationen

Tryck: Elanders, Vällingby 2017

Tryck: Elanders, Vällingby 2017

Redogörelsen bereds i utskott

Händelser

Inlämnad: 2017-03-15 Bordlagd: 2017-03-21 Hänvisad: 2017-03-22 Motionstid slutar: 2017-04-05